Madame Curie.. - Göteborgs universitetCurie gjorde. desst~tom en bestämning af radiums atom- vikt. Dessa båda arbeten utgöra det förnämsta innehallet i hennes år 1903 publicerade

. . N:r 48. Stockholm den 1 8 N0vembe.r 1811. . 4:e .arg.' --- -

Prenumerationspris: I Redaktion: I Redaktar o. ansvarig utgifvare: l &li t lom . 1 . Ann@nyrlit

M a d a m e C u r i e . .

1/ah..kr.(:50 Vscl;.Lr.2:50 ,, .. ,, ~:50Ia,r ,,.. 1:s Miniimmer 6rea

Prenumeration ska dvH1 1 landsorten som I Stockholm 6 airmaste postanstalt eller bokhandel.

K nappast finns val i vår tid ett kvinnligt namn mera kandt och uppburet inom hela. den bildade världen

än det, som utgör öfverskriften till denna artikel. Med namnet Curie ä.r nimligeii förknippadt en af våra dagars markligaste upptäckter 'för att ej saga den m& epok@- rande, ty den närmare kännedomen om radium och dess 'egenskaper har ijippnat nya förut oanadle vid,der saval inom den fysiskt-.kemiska vetenskapen som inom den medi- cinska. Darför har också tinderrattelsen, att M:me Curie för andra gången blifvit tillerkänd Nobelpriset, öfverallt halsats med den stölrsta tillfredsställelse. . . .

. Mxie. Sklodowska, sedermera M:me Curie, föddes i ~ a r s c h a u den 7 nov. 1867. Hennes far var lärare där-. städes. Modern hade före sitt. giftermal innehaft G: privat. skollpension, ,sidan som ofta föreko.mmer i Pokn., .dar man ogärna skickar barnen till de ryska &atsskolorna. Det \ a r i en sidan, s a n Marie erhöll sin första undervisning, ehuru hon sedermera öfvergick till ett siatens lyceum. Re- dan frhl tidiga år visade hon afgjord hag och fallenhet f6r de naturwtmskapliga amninia, ' och n&m tvekan fanns nog aldrig hos lienne i 'hvilken riktning hennes vidare utbildning skulle gi.

Ar 1893 koms Mai ie Sklodowska till Paris, dar .hon snart tog den franska licence, som hon aflade både inom den fysiskt-kemiska och &n matematiskt-astronomiska afdel- ningen. Ar . 1895 gifte hon sig med divarande labora- torn, sedermera professorn vid Ecole de Chimie et .de

Milstusamuelsgatan51,a~.

Telefoner: Ulm. 635% R I l a 12285.

- . Utglfnlngstid hvarje torsdag.

ELLEN KLEMAN, Mottagnhgstld:

kl. 11-12. -

Sthlm 1911, P. Englunds Bokit.

och Annonskontor 8

~ ~ ~ m u e l h n 511 m b*

Post- och telegrafrdreis : . .DAONII, Stockholm.

15 &e per mm. Enkel spaltbredd 59 mm.

Marglaalannons -under texten mm:s h6jd per @ng 10: - :

Rabatt: 5 gei. 5 010, 10 ggr l o k , U) ggr 20 010, 50 gr 25 @h. Annons bar vari4nlrlmd .

, senast mllndag f. m.

Pliysique i Paris Pierre Curie. Samtidigt fick hon tillå- telse att arbeta på hans laboratorium. Hon sysselsatte sig då till en början mkd stalets magnetiska egenskaper, och det var först år 1898, således för endast 13 år sedan, som hon började sin banbrytande unders6kning inom radioaktivitetens omrade.

Röntgen hade ar 1895 gjort sin märkliga upptäckt af Röntgen- eller X-strålarna, hvilka, osynliga för blotta ögat, aga förrnägan att tränga igenom annars ogen&skinlig materia och afven därefter inverka på en fotografisk plåt. het efter gjorde Becquerel den iakttagelsen, ait det f6mt kända ämnet uran ständigt och under alla förhållanden utsande strålar af liknande 'verkan. Skulle det möjligen finn& andra ämnen med samma egenskaper? Det var f& att utröna detta, som M:me Curie började sin under@k- ning. Hon kom därvid. till det resultat, att uranminera- l m maste innehålla ett ämne, som ägde mycket stor för- maga* att utsända strålar men som antagligen förekom i- sa s& kvantiteter, att man förut ej lagt märke därtill. Detta förhallande föreföll sa intressant, att Pierre Curie öfvergaf de undersökningar han var sysselsatt med för att tillsammans med sin maka agna sig åt arbetet att ur uranmineralen utdraga denna substans. .Vid de kemiska separationer de företogo, funno, de, att dessa mineral in- nehölllo icke blott ett utan två aktiva ämnen. Det ena kallades efter Mime Curies 'heniland Polen för polaniiim, det andra radium på grund af sina stralande egenskaper.

Under de följande åren företogo de båda makarna undersökningar,. dels tillsammans, dels hvar och en för sig. M:me Curie agnade sig därvid speciellt åt att rena radium, som ännu förekom mycket uppblandadt med andra ämnen. Först Ar 1902 lyckades det henne att framstalla ett decigram rent radiumsalt, nämligen radiumklorid. Man kan första, hvilket oerhördt arbete, som låg bakom detta resultat, då för att erhålla den-, som det tyck& s& obetydliga kvantitet radium, man mast bearbeta flera tusen kilo af utgångsmaterialet. Men var kvantiteten l i te , sa var dess verkningar sa mycket sttime! Man hade har dt ämne som var en million gånger sa aktivt som uran. M:me Curie gjorde. desst~tom en bestämning af radiums atom- vikt. Dessa båda arbeten utgöra det förnämsta innehallet i hennes år 1903 publicerade doktorsafhandling.

Laser man en redo&riAse för de undersökningar som under dessa Ar utfördes af makarna Curie, måste man. häpna öfver den planmässighet och den energi, som de lade i dagen under dess fullföljande. Man varseblir då ocksa 'den hänförelse, med hvilken de skredo till ver- ket, och man förstår alt har var ej tal om ledare och medhjälpare, utan har arbetadei tvenne stora fönniIgor med samma brinnande vetenskapliga intresse, och det var endast sa de lyckades åstadkomma detta jättearbete. Inte heller ,vor0 de yttre omstandighetana agnade att under- läka undersöhingarna. I ett företal till sin mans nyligen ufgifna verk omtalar M:me Curie, huru de vid sina kemiska arbeten vor0 hänvisade till ett provisoriskt inrättadt skjul med jordgolf och glastak, dar solen brände om sommaren och dar de om vintern hade dåligt skydd mot

blåst och regn. Dock säger hon att dessa är voru Lie basta och lyckligaste i deras lif, d3 de firigo fullt och helt agna sig åt sitt gemensamma arbetsintresse. Det vas i detta skjul på groft tillhuggna bord och bräden, som M:me Curie utbredde sina dyrbara radiumpreparat. Hon beskrifva- också den hänförelse som grep dem, d% de stundom på kvällen eller natten inträdde i sitt lilla laboratorium ock sågo alla dessa radiumpreparat lysa mot sig i mörkret. Synnerligen dyrbara vor0 också deras un- dersökningar, -och några egna medel ägde de ej. Den Merrikiska regeringen hade gratis gifvit dem en del un- dersökningsmaterial, nagot understöd fingo de ocksa från

,.Franska Akademien och af enskilda gifvare men det var nog anda ganska svårt för dem att få det att g i ihop. Så kom år 1903 Nobelpriset i fysik, hvaïaf de tillsammans fingo ena hälften, under det den andra tillcrkäii- des uranstralarnas upptäckare Becquerel. Härigenom bör- jade Frankrikes uppmärksamhet mera riktas mot dem, och det ar strax efter Nobelprisets utdelande, som en särskild lärostol i radioaktivitet inrättas för Pierre Curie vid Sor- biome. Samtidigt fick han åt sig upplåtet ett litet laboratorium, bktåeide af *nagga små rum i en byggnad egcnt-

Iigen afsedd för förberedande naturvetenskapliga stiidier. Har blef M:me Curie anställd som laborator, och de hop- pades nu på en ny tid, då de skulle kunna arbeta under gynnsammare förhallanden. Och d bröts dessa forhopp- ningar af den hemska olyckshändelse, som i april 1906 träffade Pierre Curie, då han krossades under en vagn p3 en gata i Paris. Hårdt var det slag som darigen<)~ drabbade hans maka och deras bada döttrar, och äfva~ vetenskapen gjorde i honom en oersättlig f6rlusi.

Ganska snart efter mannens död blef M:me Curic m- ställd som charge de cours vid Sorbonne, mm först år 1909 b!ef hon ordinarie professor. Hon har emellertid hela tiden förestått det åt mannen inrättade laboratoriet I radioaktivitet. Har har hon alltså fortfarande kunnat arbeta och har också med lefvande intresse och berindrans- värd energi fortsatt sina undersökningar inom de zadio.. aktiva ämnenas vadd, därigenom väsentligt bidragande till det storartade resultat forskningen kommit till p i det.. ta område under de senare aren. Det märkligaste hon dänid utf61-t är i s o l e ~ g e n af grundämnet radium i i-en form (förut hade det endast forekommit som salt), hvilket fullföljdes för något mer an ett Ar sedan.

Laboratoriet har dessutom under dessa %r brtydligi utvidgats, s5 att dar nu är plats för bortåt femim ark- tande. Som det emellertid ej från bö j an var inredi: för sitt nuvarande ändamål, ar det ganska obekvämt och otillräckligt i många afeeenden. Men i varas lades gt~intl- stenen till ett nytt laboratorium, dit man om ett par ar hoppas kunna inflytta. Det ar belaget nära Z'aiitliiio!i och blir nog något i sitt slag enastaende.

Utoni en mängd vetenskapliga uppsatser hat- M:inct

Curie äfven utgifvit en lärobok i radioaktivitet i ivcimc volymer. Den ar baserad p% de föreläsningar hoii undci- dessa i t hillit vid Sorbonne och ubrdrker sig liksoiii dessa genom klarhet och säkerhet i framstallningsciittet. i le ar ett storixtadt verk, som upptager och sarnmznföl- alla

Juvel-, Guld- 8r Emaljarbeten. DAVID A N D E R S E N QD Comp.

eeeeeeeeeeeeeeeeeeeoe6eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee e e

Arbeta för Dagny f : 0

de viktigaste arbeten inom radioaktivitetens omrade, pA samma gång det ger prof på den stora insats, som dar gjorts af författarinnan sjalf.

Utanför sin rent vetenskapliga verksamhet har M:me Curie afven tjänstgjort som lärarinna. Mellan &ren 1900 -1906 undervisade hon vid franska itatens lärarinnesemi- nlarium vid Skvres.

Nattirligtvis tar också hennes hem en del tid och intresse i ansprA~k. I den1 vackra villa hon bebor i Sceau . utanför Paris uppväxa tvenne lifliga och begåfvade dött- rar nu på 14 och 7 år. Dem agnar hoii en del. af sin dag, undervisar dem till och med sjalf jämte några af deras kamrater i naturvetenskapliga &mm. Då hon emellertid af sitt arbete ofta tvingas att 1amn.a dem, ser hon gärna, att vänner komma ut och göka det gladt och lif- ligt för dem. - Ehuru Akne Curies förnfimsta intresse ar vetenskapen tycker hon mycket om. musik och sköniitterc?. tur. Sasskildt älskar hon si.tt hemlands poesi.

I vetenskapliga kretsar i Paris nämnes alltid M:me Curies nanm med deii största aktnirig;. Va1 har hon mot- standare, men också många vänner, som veta att varde- ra henne såväl f6r hennes stora begåfning som fölr hennes fina och nobla karaktär, Man ser henne ofta tillsammans med naturvetenskapernas förnsmsta representani& i Paris. Bland sina lärjungar ar hon iifven högt uppburen. Stor var besvikenheten bland hennes vänner och beundrare då hon i vintras ej blef invald i Franska Akadem~ienl. Det

'var ej mer an en röst, som skilde henne från hennes för- nämste medtaflare, Brawly, framstaende afven hanj &UPU

han knappast kunde mata sig med M:me Curie. Han hade emellertid redan två gånger f6rurt uppstallt sig so~ii kandidat och var dessutom 70 år. DA han sålunda troligen ej skulle kunna komma i fråga en annan gång, ansågo många det f& en hederssak att rösta på honom. Det ar '

också högst ovanligt, att någon1 blir invald redan vid första presentationen, som fallet skulle varit med M:me Curie, men nästa gång. ar hon nog saker om platsen, afvm om en och annan skulle motarbeta henne ur kvin- nosakssynpunkt.

Enkel och flärdfri i sitt personliga uppträdande giör M:me Curie dock ett imponerande pti samma gång som vinnande intryck. Ofver hennes vasen ligger ett mycket

' starkt drag af allvar, som i början nästan kan verka be- klämmande. Val märker man snart, att det - mangen gång kan brytas af ett skämtsamt ord, m m något melankoliskt och sorgbundet hvilar dock. alltjämt öfver .det intelligenta ansiktet, talande om genomgångna harda pröfningar. Men man ser ocksa att dar finns vilja och förmåga akt be- kampa alla svårigheter, stival yttre som inre. Så snart arbetet kommer på tal, blir hon absorberad daraf, och mm maste häpna ~ f v e r hennes förmåga att gripa tag i amriet samt snabbt och klart utveckla sina åsikter. Man käiirer hur hon i g'runden behärskar hvad hon talar oml.

Allt som allt gör M:me Curie intryck af en ovanligt storslagen och helgjuten personlighet, som man:. beundrar icke blott för henng banbrytande arbete inom ve- t en~ka~en i tjänst htan också för hvad hon verkar och ar som människa. Eva Ramsfedt. .

Arbetet vid Internqtionella Kvinnofö.rbundets exeku-. tivrnöte 6-12 sept. 1911.

Redogörelse vid Svenska Kvinnornas Natio- nalförbunds styrelsesammantriide den 7 nov.

F ör arbetet och förhandlingarii& vid det Initernaiionel- la IZVinnloförbundets exekuhnöte sistlidna septm-

ber lamna~d~es af kornnliittémedlen~mar och f ötrbii~nldets ord- förande fru E.' Upmark ingående redoglörelse vid det ordinarie sammanwade, som Svenska Kvinnornas Nationalf Gr- btind höll tisdagen den 7 november.

Exekutivmötet i Stockholm betecknlade en varidpunkt i Inkernafiolnella Fiirbumdets arbehatt. Förbundet, som ar stiftadt för att vara en samrnanhAMng mellan kvin- nor af olika nationaliteter och af alla' samhällsklasser, har ,småningom pA sitt program upptagit en mängd olika frågor, som enbart r6ra kvinnor eller som kvinnoa äro speciellt intresserade utaf. För hvarje nytt arbetsom- i-ide, som upptagits af farbundet, har .bildats en internationell. iiomitté, sammansatt af en representank för livarje ' nati6nalförbund. Hvarje kmmitt6 framlägger .

förslag, som gå ut p& att befordra de frågor, som höra till dess arbetsomrAde, och diskuterar desamma. I air' hade den viktiga förandringlen skett, att kommittéerMia, som fölrut blott sarnniariiradt vid det stora femårsmötet, afven inkallats till exekutivmötet - hvilket ock framdeles kommer att ske - och att två dagar anslagits för deras samrnan.traden. Genom denna . anordning slappas ej in!- tresset hos medlemmarna, en kommitté, som sammantra- der m gång hvart femte år, har svårt att hålla uppe in- tresset. för sitt arbete. Medlemmarna få tillfaUe' att d i s k ~ tera resultaten af kommittéens arbete och f6reslå nya åt- garder för att befmdra detsamma. Enär kommittéerna halla sina sanunantraden samtidigt, hinna de und& ,de båda .dagarna hålla två sammanItr'aclen hvar och sålunda framlägga de af dem beredda .och antagna frågo,ma i. ut- redt skick. Intet af kommitté antaget förslag blir dock giltigt förr än det behandlats' af exekutivmötet, som be- står 'af ordförandena i nationalförbunden, ordförandena. i de internationella ' kommittéemp, nu nio, och de vice .he- dermdf@randena, o& af detsamma antagits. En följd af att de internationella kommittéerna sammanträdde vid1 exe- kutivmötet var att dejta. förlängdes, då ' det måste diskw tera kommittéernas förslag.

Medlem för Sverige i presskommittén ar grhinnan Ruuth. För denna kommitté . galler det .att skaffa så mycket medel soin' möjligt för det int&nati.olnilla arbetet.

'

Komniitths medlemmar söka att skaffa medlhmar, hvilka antingen för m gång eller föP fem Hr utbetafa m viss sudma penningar till Intern. Kvinnoförbundet. Grefvin- nan Ruuth har från Sverige skaffat m h g a dylika med-. lemmar. Bland dessa' ingick nu vid motet f$6k&M. Sunnerdabl -som: standig medl1= och betalade den stadgade' afgiften 800 kr. 1. presskommiit6n är ,fröken Sigrid Ulrich , syask medlem. . Denna kommit@ arbete, att , .i

pressen sprida kunskap om det I.ntern. Kvinnoförbun- det, utvidgades därhän att hvarje medlem skall till kom- mitténs ordförande sanda berättelser om utkomna arbeten, som riira kvinno.fraganb hvilka ordfiiranden i sin ord- ning sedan befordrar till medlemmarna ochi afven publicerar. I kommittén för lagfragor ar doktor A. Skoglund medlem. Vid femhrsrnötel i Toronto 1909 hade beslutats, att det skulle utarbetas en redogaelse fran alla natio~lialf6r- bund för de lagar, sdm göira kvinnorna i rättsligt hänse- ende ej jamstallda med mannen. Ordförande i kommittén ar Madame d'Abbadie d'Arrast, kand i Frankrike för ett fraiiigångsrikt och energiskt arbete för kvinnor och barn,. Sverige, dess natur, kultur och det storartade motta- gande Svenska Nationalf6rbuaidet beredde exekutivmötet har hänfört henne till en inspirerad artikel i oktobernum~ ret af .>'La femme". Madame d'Abbidie lammde medde lande om huru långt arbetet med redog'iiirelserna för kvinnans ratisliga stallning hunnit. 'Meci det snaraste komma de insända redogörelserna att publiceras. Fr an England, Frankrike, Tyskland, Holland, Förenta staterna, Sve- rige m. fl. länder hade redogörelser inkommit vid tiden för mötet, och det ar ej osannolikt: att afven de nationalföirbund, som ej voro färdiga, skynda sig, sa. att publikationen kan inrymma. samtliga de land, som aga nationalförbund. Som det Internatibnella K~in~noförbundet under denna femirsperiod l9@I-l914 sarskildt har på sitt program de frågor, som rösa barn och ungdom, framlade Madame d'Abriadie ett vidtomfat- lande program, som innehöll förslag till lagar tili skydd för barnet under den tid, da dess lif ar oupp1"&ligt för- bundet med moderns, saledes före födelsen, samt under de första lefnadsaren och under dess skoltid och utbildning till

- eit visst lefnadskall. Blott en del af det vidlyftiga prc- grammet kunde tagas under behandling, det var sarskildt fragan om straff för försumliga fader och mödrar, som kommittén tog upp att söka föra fram. Hvad beträffar lagstiitning för barnet före dess födelse behandlade kom- mittén denna fraga tillsammans med kommittén. för fdk- hygien och ansAg att sarskildt mot fosterfördrifning borde det arbetas, dock lämnades det fritt för hvarje land att drifva saken sa som det bast lämpade sig i respektive länder. Ordförande i den Intern. fredskommittén ar Mrs Wright Sewall, som under en fedrsperiod varit det Intern. Förbundets ordfaande. Hon hade ej kunnat infinna sig, men entusiastisk fredsvän och rik på idéer som hon! ar, hade hon sandt in en mängd förslag. En del antogos med eller utan ändringar, andra åter förkastades, men aila gafvo de upphof till en liflig och langvarig diskussion i kommittén, hvars svenska medlem ar fru Woods Beck- mani; afven diskuterades dessa förslag vid sjalfva exeku- tivmötet. Att har redogöra för dk många mer eller mindre betydande beslut, scm fattades, 'finns ej utrymme. Ett -ma dock omtalas. Man beslöt nämligen att utstrac- ka fredsarbetet till ungdomen och organisera ungdomsför- eningar, hvars speciella uppgift skulle galla fredsarbete'.

ar nog, att namna hennes namn. Röstrattskomrnitt&i kan ju ej betyda 'sa mycket inom det Intern. Kvinnof6rburi- det, da röstrattskampen föres af den Intern. Röstrittsalli- ansen. Den uppgift, som under den närmaste tiden skall utföras af kominittén, tillkom på initiativ af doktor Gert- rud Baumer, Tyska nationalförbundets unga och duktiga ordförande. Rörande tvenne fragor skulle undersökning göras: l ) i de land, dar kommunal eller politisk r5btriitt för kvinnor ar grundad pa inkomst, fast egendoin oih boningsort, huru ar det ordnadt med afseende på de gifta kvinnorna, och: 2) hvilka förslag komnia att göras riS- rande de gifta kvinnorna i de land, dar rösträtt ar grundad pa nämnda villkor men ännu ej beviljats kvinnoina.

Kommitt$n fiir bekampandet af handel med kvinnor och för införandet af samma moral för man och kvimor har till ordförande madame Avril de Sainte Croix, vida kand far sitt arbete att bekämpa den hvita slafiiandeln. D3 den af kommittén föreslagna arbetsplanen framlades för exekutivmötet gaf Madame Avril de Sainte Cioix tt11

både vältalig och gripande motivering till den. ftoxi ban- förde och fängslade genom formen, hon grep geiiom de hemska skildringar hon gaf hämtade frAn personlig er- farenhet och från samarbete med lika intresserade man och kvinnor. Shsom oundgängligt i kampen mot haiidel med kvinnor ha nationalförbunden enats om att hos sinii regeringar arbeta för en internationell lagstiftning, som lägger stränga straif pa den, som drifver h d e l med kvinnor dler drager nytta af en dylik handel, vare sig det galler flickor under eller öfver skyddsåldem. Vidare enades m6tet om att söka f A till s t h d förbud att pass skulle lämnas eller angbåtsbiljetter säljas på fartyg Piii friimmande land at minderåriga flickor annat an om de kunde uppgifva best~mmelseorten och hade uppgift om bestamd anstallning. Vidare skulle hvarje nationalfcrbund se till, att kommitZerna fcr bekampandet af kvinnohande' stalla sig opartiska till reglementeringen.

NationalfCErbundens stallning vid verkstallandet af de fattade besluten är emellertid mycket olika i respektive land. Där föreningar upptagit den ena eller aildra af de frågor, som stå på Intern. Kvinnoförbundets program, kan ju ej förbundet uträtta sa mycket, hvad dct kan g& ra ar att lämna upplysningar' om den eller den frigan i sitt land; dylika uqpplysningar kunna för andra land vara ovärderliga.

Bland de nya fragor, som 1909 upptogos af Intern. Kvinnofö~bundet, var folkhygien. Att detta ämne i~ppfogs af förbundet ber.odde nog mycket på det stora intresse, hvarmed ordföranden, lady Aberdeen, omfattar detsanima. Soni kanske ar bekant har lady Aberdeen upptagit ctii

framghgsrik kamp mot tuberkuloseps ha rjningar pli Is- land. Under den kommande tiden 'skall kommittin, h a t s svenska medlem ar doktor Inez Laurell, samla in material riirande hvad som göres för att hindra srnitti af lungsot i långt framskridet stadium, och. vidare skall den studera moderskapsförsakring.

Kommittén fiir . rcstratt representeras för Sverige af Kommittén för uppfostran ar en ung kommitté, som fröken A. Thorstenson. Dess ordförande är Rev. Anna redan hunnit med duktigt arbete under sin ordfökaride Shaw, kand och beundrad afven hos oss, sa att det Mrs Ogilvie Gordon. Den har utgifvit en serie redogö-

e

---P-

. . D A G N Y 533

relser öfver skolsystemen i de land, som1 tiLlh'uika det In- tern. Kvinnoförbundet. Den svenska redo$öirelsen ar ult- arbetad af fröken Ellen Terserts, medlem för Sverige. En fråga, som ligger o,rdföranden i kommittén särskildt om hjärtat, ar införandet 'af upply~ningsbyr~er. Meningen med dem ar ej endast att skaffa platser för ungdom efter slutad skolgång, föräldrar och målsmän skolla genom dem f2 råd redan under skoltiden vid valet af barnens blifvan- de lebadsbana. Nar skola vi här i Sverige fa dylika iiplplysningsbyråer? Då vi få praktiska yrkesskolor, kunna vi ej undvara dem,. Den yngsta, kommittén behandlar emigration och immigration. Den är bildad p% initiativ från Italien, men har ännu ej hunnit att ulträtta mycket. Ett spclrsm;~l, som , ko:mmittén tagit upp, ar frågan om införand.et af lakarbesiktning af emigranten, innan han eller hon lämnar sitt land, och att undersölka i hvilka land en dylik förekommer, hvilket besparar emigranten en mängd obehag vid framko,msten och. e] utsätter hoaom

. för obehaget att bli hemsänd. P2 sjalfva exekutivmötet handlades äfven åtskilliga. ad-

ministrativa ärenden. Det Intern. Kvii~~n~oEösbundet ölkades med tre nya nationalförbund, så att det nu omfattar 24. De nya voro Serbien, representeradtaf en uag och intelli- gent serbiska, mademoiselle. Losanitj, Väst-Australien re- presenteradt af Mrs Dobson, samt Finland af Alexandra Gripenberg, välbeka.nt för siatt arbete föl. höjande af den finska kvinnans stillning. Fran Rumänien och Syd-Afrika koiiirno bud, att de snart vor0 färdiga att .träda in i förbundet.

Rörande nasta exekutivmöte, som skall aga rum i Hol- land, bestämdes tiden därför till april 1913. Innan dess inbjöd Dobson från Tasmanien samtliga national- förbund till ett m ~ t e nasta år i . Australien.

Af de fragor, som vackts af nationlalföabuad och antogs af exekutivmcltet, må särskildt framhållas den, som. väckts af det svenska förbundet rörande en internationell undersökning af kvinnors anstal1nin.g i statens tjänst. For den narmaste framtiden ansåg man det lämpligast, att undersökningsmaterialet gak af förbundens upplysnings- byraier till det svenska nationalförbundet, som själf skulle ordna och leda undersökningen. Äfven till en annan frå- ga, som mötet behandlade, har Svenska natioaalfölrb~n~ det tagit initiativet, niimligen frågan om bättre fågelskydd.. Redan pa mötet i Toronto beslöt 11.iterr.i. Kvirmoföaburl- det på fcrslag väckt från Sverige, på initiativ af grefvin- nan A. Ruuth, att arbeta därför. Nu beslöts att i nästa års internationella årsbok skulle ingå en redogörelse för hvad som uträttats i hvarje land för åstadkoinmande af mera effektivt fagelskydd.

Att lämna en ingående berättelse om arbetet pil exe- kutivmötet tillåter ej utrymmet. Här har blott i korthet kunnat fran~hållas de viktigaste besluten. Exekultivmlötet i Stcckholm, som från arbetssynpunkt betydde fördjupning af arbetet och praktisk anordning af detsamma, har gifvit nationalförbunden en riked,orn på uppslag och upp-

, gifter. Det ar att hoppas, att samtliga nationalförbund skola ha intresse och förmåga att utföra dem.

Alexnizdra Skoglund.

En kvinnornas van kandidat till Förenta Stater-

nas presidentstol. Guvernören i Wisconsin, senatorn i kon- h

gressen Robert M. La Follette.

D å L;! F rk t t c b:ef guverncr .i Wisconsin, var en af hans f jrsta åtgärder den att för första gången insätta

en kvinna i statsuniversitetets öfverstyrelse. Han menar det verkligen då han säger: "Det är f o 1 k'e t som ber styra". Han menar icke: "Det ar mitt slags folk", ellx ens "Det ar den maskulina delen af folket."

Den l6 oktcher i år nominerade det Republikanska Framstegspartiet vid sin nationella konferens i Chicago La Follette som sin kandidat vid det snart förestående pre- sidentvalet. (De andra båda ännu nämnda kandidaterna äro som bekant senatorn Woodruff 'Wils,on och nuvarande presidenten Taft.)

Den 23 oktober vid årsmötet i Louisville, Kentucky, valdes Mrs Belle La Fdlette till medlem af den af 8 personer bestående styrelsen för de Förenta staternas na- tionalföa-ening för K. P. R. (Ordföranden ar Reverend Anna !Howard Shaw och v. ordförande den bekanta Miss Jane Addams, från Chicago, hvarjämte Miss. Alice Stoae ~lackwell,' redaktölren af Wolman's Journal ä r ex officio medlem af styrelsen.)

Miss Fola La rollette, dotter till Mr och Mrs La Fol- lette, har redan någon tid verkat aktivt för röstrattssa- ken, och hennes stallning som ung, mycket populär och mycket vacker. skådespelerska har gjort, att ho- genom föredrag, tipplasningar och fore6tällningar kunnat sprida sina åsikter j vida kretsar.

Ellen Wester. ' . - -- . - . . . - . - . -

Insänd litteratur. I

H u g o. G e b e r s f 4 r l ag, Stockholm : Villan vid hafvet. . Be- rättelse af. Ulla Linder. -- De två. En romaii f r h en svei~sk bad- ort. Af Rosa Fitilzghoff, - Gengångare och feer. (Puck och hans vänner.) Af Rudyurd Gplilzg. Ofversättiiinq f r h engelskan af H. Flygare. Dikterna öfversaita af Olavus Wold.

Wahlström & Widstrand, Stockltolm: Den skapande u t - vecklingen om lifvets betydelse. Af N e ~ q Bergsou. Till svenska af Algot Ruhe. ,

Wilhelin Billcs Boliförlags-Aktiebolag, Stockholm: Hågkomster af Knut och Henrik Lilijebjörn. Med I l illustrationer efter pennteckningar af Henrik Lilljebjih. Andra upp1agai.i. Re- bigerad af E. G. Lilqcbjorn.

Ln ny prenumerant skaffad af hvar och en af

tidningens nuvarande prenumeranter fördubblar med ens upplagan. '

Ur den danska kvinnans historia.

Danske dronninger. Af Ellen Jllrgensen och Jo- hanne Skovgaard. H. Hagerup, Köpenhamn, 19 10.

Det fölrsta namnet har ofvan har redan en god klang bland svenska historici. Doktor Ellen! Jörgensen de- buterade för ett par år sedan med en doktorsafhandling 0111 dansk helgondyrkan under medeltiden, som var det för- sta arbete i sitt slag inom hennes eget land och hos oss saknar motstycke, hvilket också under beklagande påpe- kats i en mycket berömmande recension i var historiska tidskrift. Hon har sedan bland annat med anslag från det danska Videnskabernes Selskab vistats i Sverige f6r stu- dier af i våra bibliotek befintliga handskrifter rörande Danmarks historia. Och nu har hon tillsammans med en kamrat, en afvenledes akademiskt bildad kvinna, utgifvit ofvanstaende ratt digra arbete, hvaraf hon sjalf dock för- fattat den minsta delen och daraf icke hela medeltiden, som man skulle kunnat vänta sig, utan endast början diiraf till och med Valdemar Sejrs gemåler. Slutet af bo- ken fran och med Juliane Marie vid 1700-talets midt till och med Caroline Amalie vid 1800-talets midt ar ocksa hennes verk.

De första drottningarna äro tämligen raskt affarda- de, da naturligtvis om flere af dem endast knapphändiga notiser stått till buds, och man beundrar ovillkoaligei~ den författare, som dock af ett sa torftigt material Izckáts få fram en jämnflytande och intresseväckande skildring med mhga betydelsefulla drag ur Danmarks aldre kul- turhistoria. Men s& ar ju ocksa den historiska miljön i datidens Danmark vida fylligare an i datidens Sverige, dar kallornas allmänna knapphändighet har så föga stoff att skänka åt fantasien. Det ar ej att undra på om danska historici lockas till studium af sitt lands medeltid, som på samma gang var dess storhetstid. Äfvm en svensk, som endast känner Valdemarernas tid ur sin barndomsbekantskap med Ingemanns romaner, frestas att afundas danskarna detta parti af deras historia.

Cand. mag. J o h a n n e S k o v g a a r d har i sitt parti af medeltidens drottninghistoria och den därpå föl- jande periodeni inpå 1700-talet egentligen haft en vida tacksammare uppgift och har afven löst den på ett för- tjänstfullt satt. Sarskildt de liffulla skildringarna af Kris- tian 1V:s mor och af Fredrik 111:s härsklystna gemal, Leonora Kristina Ulfeldts plagoande, bränna sig in i lä- sarens fantasi.

- I den sista delen af biografierna alltifrån Juliane Ma- rie har Ellen Jörgensen behandlat den intressantaste och mest dramatiskt "spännande" tiden af Danmarks hofhisto- ria, den som behandlar Struenses och Caroline Mathil- des tragiska öde. Karaktärsteckningen af den olyckliga drottningen är gjord med saker hand utan sentimentali- tet men också utan allt för den tiden malplaceradt mora- liserande, och man varslar har den framtid, då en kvin- nas syn på kvinnans sjalslif kommer att f A göra sig gal- lande inom historieskrifningen och förskoria oss från t.

en. Webers tirader om att Katarina HI skulle nästan kuit- na raknas som jämngod med Peter den store, om her. inte varit sa utsvafvande! ! !

Ovillkorligen tränger sig inför ett arbete som detta den tanken på en svensk, att vi också borde kunna åstad., komma nagonting liknande, vi som ha lika godt, om ink bättre material. Hvad borde inte Margareta Hxijcnhufvud, Karin Månsdotter, Katarina Jagellonica och Kristina 25

Holstein kunna bjuda forskaren - för att nu icke tala om vara regentinnor och politiserande drottningar, ailtifi-&i drottning Kristina och till Lovisa Ulrika! Sjalfva den pk aldre dagar sa föga kända Désirée Clary lär ju under sin langa vistdse i Paris 1810-1821 icke ha varir frk:- mande fcr politiken. Kunde Danmarks exempel. här som inom så många andra grenar af kulturhistoris!d skri&. stalleri locka oss till efterföljd, så hade de bida frzrnstii.. ende kvinnliga historikerna gjort afven var egen historic- forskning en god tjänst.

Bokens prydliga utstyrsel och goda illustrationer göra förlaggarf irman all heder.

Lydia Watzk~riirn.

Spridda drag ur Jenny Linds lif.

För Dagny af Maria HoZmfrÖm.

äromdagen skulle jag i en gammal lår på virdco; söka ratt pa ett par böcker, som tillhört min mor.

Böckerna fann jag inte dar, men i stallet en årging; af Dagny för 1887, ombunden med ett snöre. Da tid.. ningspacken rubbades gick snöret upp, bladm f5l'lc 2 sidan, och jag kom att helt mekaniskt läsa namsre", 2 2..

n y k i n d. Dagnynumret fick följa med ner, och jzg fann till min glädje däri två vackra s o n e k a! S e h a Lagerlöf. Den första lyder så:

Vill du se rodnad p i en skrynklig kind, kring vissna lappar löjets friska virar och glatt den panna, som bekymret farar, sa spörj de gamla, spörj om Jeniiy Lind!

Nar h6gt inom dem brusar minnets vind, druidprästinnans sang p i nytt dem dirar, Sömnghgerskan i nattens mörker spirar sin trygga vag, för djupets fasor blind.

Agafhas bön än smälter hjärtats is, an bäfvande de lyssna till Al* som drifver frestarn bort frin vädjobana;..;

och skumma ögon aga ännu kvar de tirar, som dem fyllt i forna dar, d i Regernenfefs dotter kysste fanan !

Som jag just var sysselsatt med att utafida ctt f61c- drag öfver Jmny Lind, gaf denna lilla episor? ~ i g ax- ledning att tanka: kanske Dagnys Basare sltule vara i?:- tresserade af en sammanträngd liten Pefnadsteckning om-

fattande endast spridda drag af henne, hvars blotta namn ännu ljuder som trolsk musik för alla svenska öron.

Då man i stockholm går Mastersamuelsgatan fram, U far man på huset nr 40 se en polerad röd gran.itplatta,

dar i fiirgyllda bokstafver under en fölrgylid lyra star: "Jenny Lind föddes har den 6 okt. 1820."

P2 förslag af den nitiske forskaren, grossh. Unman, uppsatte samfundet Sankt Erik Ar 1910 denna minnestafla för att hugfästa minnet af den kvinna, som spridk glans öfver sitt fosteriand som kanske ingen annan före eller efter henne. -

Det ar naturligtvis 'den omständigheten att Jenriy Lind efter sitt giftermål kom att bosatta sig i England - 'dar hon sedan lefde och dog - som ar orsaken till att man har i Sverige gjqrt SA litet för att offentligen hedra hennes minne. - I vår almanacka blef för en del år sedan. hennes namn insat på den 6 okt. - hennes födelsedag -. En- gata på Kungsholmen i Stockholm har fatt namnet "Jenny-Lindsgatan" och på Kiingl. operan finnes enlpor- trattmedaljong af henne. Dirtill har i fjol den ofvan- nämnda minnestaflan blifvit uppsatt pa hennes födelsehus

. - men det ar ocksa allt. - Hur många ha ens i Stock- hclm reda på att barnsjukhuset "Samariten" fa'tt sina rik- liga donationer genom Jenny Linds testamente, eller hvem agnar en tanke åt hennes minne, da det årligen annon- seras om1 de olika Jenny-Linds-stipendierna?

Inte så utomlands. Ännu i dag talas i Tyskland, Eng- land och Amerika om Jenny Lind med beundran och kärlek. Och det ar då inte bara den stora sångerskan man menar, den förtrollanlde "svenska näktergalen?', som hon allmänt kallades, utan den sällsynta personligheten, den ovanliga m a n1 n i s. k a n Jenny Lind. Otaliga gator och institutioner ha uppkallats med hennes namn, och i engelsmannens ärorika pantheon - Westminster Abbey -

. har hennes äreminne fått sin plats mellan shakespeare och lord. Byron. Detta ar en sällsynt utmärkelse för en kvinna. -

För Jenny Lind var koasten helig. Med sina underbara gåfvor ville hon utföra en mission i tiden - den att för människorna afslöja de lifvets höjder, dar .hon sjalf dvaldes i ljus och renhet. Det var därför hon redan s0.m helt ung i så hög grad paiverkade i d e endast det musikaliska sinnet utan sjalarnas allra innersta längtan och trängtan. Aldrig någonsin lämnade hon nAgon &e- rörd. Hon fyllde verkligen en hög och stor mission i tiden.

* * *

' Liksom de flesta berömdheter faddes Jenny Lind i fattigdom och ringhet. Modern hade fatt en för sin tid god skolbildning, men var eljest en tarflig och obehag- lig kvinna, häftig och brutal till 'lynnet. Vid unga år hade hon gift sig med en sjökapteril men var skild och sammanbodde nu med en helt ung man, som hette Lind. Denne var en stor slarfver utan egentligt yrke. Tidtals f ö ~ d e han böcker åt en handlande och .kallade sig bok-

hallare. Han hade en ratt god sångröst, - och. som Bell- manssångare drogs han .ut i vardshuslifvet och förblef en sudder. Först 15 ar efter barnets födelse lat modern sliga sig vid bo,khållare Lind.

Då Jenny föddes hd1 modern en liten skola. Det ny- fedda barnet blef naturligtvis till mycket besvär, och dar- för lämnades det bort till en klockarefamilj Ferndal, som bodde ett par mil utanf8r Stockholm. Här vaidades Jenny ungefär tre år, m m efter denna tid blef modern osams med klockarens och tog hem barnet. DA lilla Jenny nu kom till råkade hon sin mormor, som korn- mit ner från Norrland för att söka sig in p i Änkehuset. Jenny faste sig mycket vid mormodern s o n var vanlig och snlall emot henne och inte som modern hArd och sträng. Det var mormodern som allra föi:.t f6rstod den lillas musikaliska anlag. Jenny hade gan@ på gang horf vaktparaden, och en dag da hon var ensam i nimmet smlög hoa sig fram till det gamla klaveret och tog med' ett finger ut en af de melodier hon h.ört spelas. Momo- dern var i rummet näst intill och öppnade dörren; f& att se efter hvem det var som spelade. - "Barn, var det dit?" fragade hon: Då grät lilla Jmny och bad om f&- lfttelse, dar Iion gömt sig under klaveret # i tanke att hon gjort nigot orätt. - "Korn fram, barn, du kolmrner att bli något, det är min tro", sade den gamla.

Men det lilla underbarnet kunde ocksa sjunga. - Da Jeilny var omkring åtta år gammal flyttade modern. tlill Linköping för att dar försöka med en skola. Barnet in- ackorderades då hos vaktmästaren vid Änkehuset, dar mmnodern blifvit intagen. Jenny hade fått en katt, som hade ett förtjusande blått band o:m halsen. Hon brukade . sitta i ett fönster med katten i famn och sjunga af hjar- .

tans lust. Folket stannade på gatan och lyssnade, ty redan nu hade Jenny denna underbara ljufhet 'i sin röst, som sedermera kom att så förtrolla alla manniskar. Bland andra, som brukade sta och lyssna, var en tjänsteflicka hos en mamsell Lundberg, som var dansös vid Kungl. teatern. En dag berättade flickan för sin matmoar om det dar lilla barnet, som satt och sjöng f6r sin katt sa att hjiirtat vande sig i bröstet på hvar och en som hörde . på: Mamsell Lundberg smög sig ner och lyssnade och blef alldeles hänförd. Så snart Jennys mor återkom till Stock- holm öfvertalade hon henne att låta flickan profsfunga för sanglararen vid KIuingl. teatern, hofsekreterare Crze- lius. Fastan ratt. motvilligt gick då modern en dag till operahuset med den lilla. Jenny var förtjust. och trippa- de helt viktig och saker vid moderns hand i teaterns trappor. -- Sedan de kommit in till Crzelius sjöng hon obesvaradt för honom. Då hon slurtat kunde den erfar- ne sångläraren inte tala för rörelse. Sedan tog' han flickan med sig och gick in till grefve. Puke, som då var teaterns chef, för att lata henne sjunga för honom.

- Hur gammal ar hon, frågade grefvei Puke.

- Nio år. - Nio år, brast grefven ut, .men) detta ar jul inte en

barnkammare, det ar Kungl. teatern!

- ~ å v a l , sa' Crzelius, jag 'åtar mig att gratis un- .

536 D ' A C N Y --

dervka detta barn, och en dag 'skall grefven komma att häpna.

Grefvens nyfikenhet var emellertid väckt, och han lat Jeriay sjunga för sig. Äfven han blef röird till tårar, och, från och med detta 6gonblick var flickan antagen som fri- elev vid teaterns elevskola. Modern, som var alldleles ut- blodtad, gick in p2 att lämna barnet ifrån sig, och lilla Jenny lämnade nu Ankehuset for att bli Kuagl. teaterns fosterbarn. .

Att elever togos emot vid 14-15 års ålder var in- genting ovanligt, meil att ett 9 Ars barn blef omhander- taget berodde p i att hennes anlag ansågos så enastaende, att teaterns styrelse ville förvissa sig om1 att inte gå miste on1 dem. Genom kontrakt fökbands hon liksom de andra eleverna att som färdig skådespelerska tillhöra teatern under vissa år.

Under hela sitt kommande lif var J. L. tacksam för 'att hon redan som barn fått inlära mycket, som blef liksom hennes riatur, t. ex. kroppens vackra och uttrycksful- la rörelser. Hennes plastik var rentaf förtrollande, hennes gång var fulländad liksom hennes hållning, och ingen kunde glömma hur hon stod, under det hon sjöng.

I * * *

D& hon var 18-19 år gammal ansågs J. L. inte en. dast som en snillrik skådespelerska med en utomoadent- ligt härlig röst, utan hennes karaktar ansågs vara så ren och fläckfri, att de mest hogförnama kretsar, där aldrig förr en skiidespelerska varit inbjuden, öppnade sina dlölr- rar f6r henne. Och det inte på ett nedlåtande, beskyd- dande satt, utan det ansågs för en ara att få se J. L. soi~i gast. - ,Nar hon d a . slog sig ned vid -pianjot och sjöng Geijers .och Lindblads visor och sånger på detta sjilfulla saft, som lockade tårar i allas ögon, då kände hvar och en att här var mera an1 sång, att hos denna unga ilicka utan börd, utan rikedom1 och utan egentlig skönhet bodde en1 hemlighetsfull makt, som ingen kimde motstå och som ingaf den djupaste vördnad.

De förnäma kretsarna återigen hade intet tilldragande föl- J. L. Hon ansåg deras umgängessätt och vanor för tomma och ytliga och inte ens senare, da hon så mycket rörde sig bland. kungliga och furstliga personer, kände hon sig n8gonsin smickrad kfver den1 uppmärksamhet som visades henne. Med en viss ideell .högdragenhet, en viss själsfrånvaro bemötte hon artigheter och vackra ta-

' lesätt. Men bland,. själsfränder och dar hoa blef enkelt och hjärtligt beinöltt, dar var hon glad, öppen och lustigt rattfram. Personer sådana som Fredrika Bremer, skal- den Atterbom, tonsättaren Lindblad och Erik Gustaf Geijer skänkte den unga flickan sin vänskap. I Lindblads hus var hon upptagen som en dotter'-och .bodde dar under långa tider, då förhallandena i hennes eget hem voro olidliga. I urnganget med den så fint musikaliskt bildade Lindblad fördjupades J. L:s egen &sikaliska uppfattning och det var har hon först lärde kanna Mendelssohns musik, s&kildt hans "Lieder ohne .Worte9', som jud då ta- $ii hela Europa med storm. Sedermera blef Mendelssohn

. sjalf henne mycket kar. '

Vid 20 års Alder blef J. L: invald till medl,em af Musikaliska akademien och af konung Carl XIV Jo.han utiiämnd till hofsångerska. Vid denna tidpunkt ansågs hon som fullkomligt enastående i sin ko,nst. Det var i synnerhet i de roller hon utförde som A l i c e i R o- b e r t , som A g a t a i F r i s k y t t e n , som1 J u l l i a i V e s t a l e n och som M a r i e i R . e g e m e n t e t s .dat- t e r hon skördade sina största triumlferr

Den framstående balettmästaren och komp6si.tbren B o u r n o n v i l l e skref på äldre dagar i sitt "Teaterlif" om Jemy Lind:

"H.on var blott aderton år, då jag 'hörde henne för- sta gAngen, men ägde redan då en. så* eminent talang, att hennes utförande af A l i c e kunde jämföras med det bästa jag sett och hört i. Paris. Ehuru hennes röst an- nu inte fått &en höga utbildning, som den sedan erhöll,

' gjorde den redan då samma sympatiska, samma elektrise- rande inverkan, som nu gör den så oemdståndlig. Man var fardig att falla ned p i sina knän för henne'".

J. L. sjalf var den första att ana 0th förstå*, att hennes röst skulle kunna na större utvekkling om hon finge studera utoinljmds för skickligare sånglärare an som fanns att tillgå i Sverige. Det var sjungandek teknik hon ville lära, eljest ansåg hon sjalf att hennes säkra medfödda instinkt ledde henne absolut ratt i allt hvad ., som hbrae till den konstnärliga uppfattningen.

Hon ville till Paris, dar datidens ryktbaraste sånglara- re, italienaren Garcia, uppehöll sig. DA G. hört den unga svenskan profsjunga, sade han' genast ifrån, att det inte . lönade sig att undervisa henne, emedan hon ingen r8st- hade kvar - "Madeiiloiselle, vous n'avez plus de voix". S5 f e l a k t i g t u t b i l d a d o.ch så ö f v e r a n - s t r 'a n g d var hennes stamma.

J. L.. fick vid denna dom tårar i ögonen. Då her mästaren emellertid rörd och uppmanade herrne . att. full: ständigt hvila rösten i sex veckor, så skulle han sedan se till, ' om något vore att göra. Efter denna tystnadens prcfvotid Atog sig Garcia att undervisa henne. ' Och efter uiigefar ett Ar hvar hon fardig. J. L. var född kanstnär- iiina, men. genom Garcia nidde hon det tekniska mäster- skapet. Han inte endast förbättrade d& skad.ade mellan- registret i hennes röst utan utvecklade också hennes. kolo- ratur, heiines drill, som därefter i jainnhet och renhet förblef oupphunnen. Dessutom inlade han sina briljanta, karaktäristiska kadknseï i de italienska operor, i. hvilka hon efter sin återkamst från' Paris uppttadde i Stockholm shom N o r m a , L u c i a , S ö m n g å n g e r s k a n , r n . f l .

Under \istelsen i Paris kände J. L. en1 ständig hem- langtan, och i dec. 1841 skref hon till fru Lindblad: "Vet du hvad jag gör mer än skrifver till dig, - jo, jag äter. p i - hvad? .gissa! en bit akta s v e n. s k. t li~iackebröd, som hr Blum gifvit mig. - Ack, tank på mig, när du @r i julottan, ty det ar det härligaste din stackars Jenny vet!" . . S

Stockholmarna blefvo förtjusta öfver - at't återfa sin- i lsld iii:, och mottagandet blef både hjärtligt och storar- tadt. Hoffröken . hcs drottning Desideria,, Marie v. Ste- diiigk, skref 'vid denna tid i sin dagbok: "Vår näktergal,

BAD-

OBS. ! R. T. 3814 -

ILAFBADET I I Handtverkaregatan I l .

T V A T T - och S T R Y K I N R A T T N I N G 1:a klass i alla afseenden.

Simundervisning f. damer och herrar - 38 15 A. T. 93 43 - 93 44

den förtjusande J. L., har n.u Aterkornmit från Paris, och jag har haft &jet att i vinter råka henne i enskilida hus, dar alla bemöter henne med utmärkelse. Hennes'ipp- förande och vandel äro oklanderliga, hennes sätt gladt och blygsamt. Utall att vara vacker har hon ett uttryck af renhet och snille, som i förning med hennes mg- dom, och hennes förtjusande figur äro utomordent;ligt in- tagande."

Notiser,

Rösträttens landvinningar. Den f ö r s t a rösträttssegern i Central-Amerika kommer, enligt ett medddande i "Stan- dard", med det enhälliga beslutet hos stadsfullmäktige i B e l i z e, hufvudstaden i brittiska H o ni d u r a s, att n~edgifva därtill kvalificerade kvinnor lokal rösträtt.

Kvinnorna och hederslegionen. M:lle Sarah Monod, ordfiirade för Franska kvinnornas nationalf6rbund, har erhållit hederslegionen. I anledning af denna utmärkelse har Svenska kvinnornas natioaalftirbund sandt en lyck- önskningsskrifvelse till M:lle Monod.

Karlskrona F. K . P. R. hade den 24 okt. ordinarie höstmöte. Centralstyrelsens stadgeändringsfbrslag framlades dii för föreningen och antogs. Till centralstyrelse- medlein for 1912 valdes. fröken Sigrid Kmse med fru Val-

' borg Falck som suppleant. Fr6ken Sigrid Kruse talade därefter om "Kvinnornlas deltagande i valrörelsen sommaren 19119', och efter sammanträdet vidtog ett animeradt sam- kväm, vid hvilket en af medlemmarna uppläste Selma Lagerl'ofs "Hem och Stat".

Den 7 november anordnade F. K. P. R. tillsammans med Hvita Bandet ett allmänt mae, vid hvilket fr6ken Emilie Rathou talade om "Kvinnoan~ar". Detta möte, som var besiikt af ilfver 400 personer, mest kvinnor, var särdeles lyckadt, och det ar att hoppas att det samarbete mellan de bada kvinncdöreningarna, som härigenom imledts, skall vara välsignelsebringande för de gemensamma mål, som de strafva till.

Kumla F. K. P. R. hade den 3 nov. möte på Saby- .

lunds herrgard, dar bl. a. bestämdes, att arbetsmöten till förmAn för förenhqpns kassa skola Aterupptagas. ' Den under förra hösten hallna basaren med 'försäljning af handarbeten etc. hade inbringat i netto nara 450 kr., hvciraf då 200 kr. anslogos till den gångna sommarens stora röikträttskongress. Nu behöfver . emdlertid kassan inyo en förstärkning, hvarför man åter måste tillgripa denna utväg.

Örebro F. K. P. R. höll den 7 november sitt 'årsm?e. Till ordförande valdes fru Anna Hjalmqvist i stallet för fru Elin Agrelius, hvilken genom afflyttning till Stock- '

holm frånträdl sin befattning till stor saknad för farenin- gen. I öfrigt omvaldes de förutvarande ordinarie styrel- . semedlemmarna. Till styrelsesuppleanter nyvaldes fru Jen- ny Larsson och farm. kan,d. fröken Eva Söderqulst. Cen- tralstyrelsenwdlem blef fru Annie Gunnarsson, méd frö- ken Hanna Lindberg sasom suppleant.

Dagkn förut den 6 nav. h611 föreningen en talrikt besökt fosterländsk fest i stadens kyrka, därvid pastor Hagb. Isberg fraa Malmö talade öfver ämnet: "HvarifrAn hotar faran?'. Musik och sång - såväl solo som af '

en danikör - förekom, dessut0.m utdelades 500 ex. af Sel- ma Lagerlöfs berömda tal: "Hem och stat" gratis till publiken. Efteråt .hade F. K. P. R. anordnat en *angpxäm gemensam supé å Stra.n0drë5ita:uaangen, hvartill samtliga medverkande inbjudits. Meningen hade varit att vid detta tillfälle föreningens medlemmar s k d e få hylla sin afgåen- de ordförande och som bevis p& sin tacksamhet öIfver- lämna en adress. Tyvärr blef dock fru Agrelius genom sjukd,m i sista stund hindrad att komma, hvarför de nar- varanlde genom ett telegram omedelbart fingo tolka sina . känslor af saknad och tacksamhet, och- adressen seder- inera uppsandes pr post.

Grängesbergs F. K. P. R. hade den 5 nov. anordnat ,

tvenne m.ötm, ett kl. 2 och ett kl.. 7 e. m., båda mled f6redrag af fru Jenny Velander. Vid fö.rrniddagsmö~tet talade fru V. öfver Q'Sarnhallets barnavardy', vid' kvällsmöhet öfver "Folkskolans organisati.on och ftirvaltning".' Eno fest .

vidt-og efter aftonens möte, vid hvilken f~u'ekom dekla- . ,

mation och sang m. m.

"Ninon" Damhandske

"Lady Damhandske

af glaceläder ..

glacklader. AJ, NORDISKA KUII/I*PANIET med~z:mttt"de Alla färger.

Kr, l: 95. STUREPLAN - REGERINGSGATAN. Alla färger.

K r . 2:.50.

I Valsorteradt lager af P di Cs v a P a r. Promenaddriikter, Moderniseringar och reparationer billigt och omsorgsfullt. - Ulstrar, Plysch- och Sammetskappor,

il lm. tel. 115 85. Rikstel. Norrm. 241. - Skinnkappor, PjLlsar, Kjolar. =

Palsateljén (hneh. Albert Stridsberg) M&stersamuelsgLItan 31, 1 tr.,

hörnet af Malmskillnadsgatan.

. Sigr id Hansen K a p p a f f ä r 2 9 VASTERLANGGATAN

N-vheter for hösten: 29

Flicka önskar pl. nu gen. i familj med vara husmodern behjälplig fafv skrifgöromil). Svar till ((Els: Bloms kog.

II Frågor, och svar. /Platsslikande få sina annonser infirda

*yför hnlfva priset eller 711s öre pr mm. Uvar kan man prenumerera pd Dagny?

i landets alla postanstalter och boklador kan man beställa huru manga ex. som helst.

Skall man alltid orenumerera B dessa stiillen?

I STOCKHOLM ONSKAR 29, Arig larariiina under ferierna 1: dec.-l2 febr. plats sasom hjalp faniilj. Vidare frti Jansson, BOJ 285, Stockholm. Allm. 5807 mellar 9 f. m.-7 e. m.

En ung norr landska önskar att nar som helst koi~imi en battre familj att mot fritt vi\ gå frun tillhanda och diit. tillf; gifves att taga mrrsikle!ctioner. K got kunnig i pianospelning fför Svar emotses tacksamt s,?. fort cc möjligt till norrl lands^ 10 2 adress Erikslund (Medelpad).

Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid göra det.

Hvad kostar Dagny I postanstalter och boklddsr? Dagnys postprenumerations- och bokladspris är kr. 4: 50 för '/I, 2: 50 för l/, och 1: 25 för l/, Ar.

H viika villkor erhAlla orenumerantsamlare B Dam v?

LANDTBRUKAREDOTTER, som genomgått folkhög- och hus modersskola, söker plats i familj helst på landet som husmoder! hjalp. Van att sköta barn. Sva: till alf all, Mellerud.

Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhiller en pro- vision af kr. 1:- för hvarje helars-, 50 öre för hvarje halfårs- och 20 öre för hvarje kvartalsprenumerant.

Huru skall man farfara f6r denna provisions er- hBllande ?

UNG FLICKA af god familj st genomgått va& och liushållssko önskar komma i trcflig fatriilj. F r vivre! Familjemedlcm. Svar : "Skinska 19 W , G. Köpirige.

UNG SMASKOLLARARINNA önskar under vinterferien, 3 man. plats i treflig faniilj som hjalp ocl sällskap eller för att undervisa barr i småskoleåldern. Svar före 15 nov till (W, Hållsviken.

Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gir man tillväga p i ett af följande sätt:

1) Antingmr: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur minga som helst, men aiitid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla beställda ex. Samlaren har d i att ombesörja utdelningen till de samlade prenumeranterna.

2) Eller: Man prenumererar A närmaste postkontor (ej annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, da vi omgliende pr postanvis- ning sända samlaren den stadgade provisionen.

Hvar, och till hvilket pris kan man npmmervis I6sa Dagny?

I Stockholms tidningskontor och cigarraffärer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten. Pris l0 öre pr nummer.

SJUKSKOTERSYEI~LA'~'S iilisk hos läkare eller i privathrm ntt g nast eller 15 nov. fiarna SOIII na sköterska p2 landet eller i sta 2 kr. om dagen. Svar tiil "S. I Västra Bodarne. Husforeståndarinneplats

sökes nu genast el. på nyäret til battre hem dar husmor saknas ai ordentlig battre flicka, val kunnig i matlagning och allt som hör til ett hems skötande. Innehaft dylil plats förut. Basta bet. o. rek. fin. nas. Svar till hu mo vem ber 101 1" Sundsvall p. r.

Enkel f l i c k = med G ars kontorsvana önsliar pln på kontor eller i afEir. Svar n15 "Små anspråk", G i ~ m ~ l i i Annor byra, Malmö.

Bildad flicka med l-3rig kurs i sjrikvird och sc; äfven vikarierat som bruksskötcrs önskar snarast under vinterm., väntan på vidare utbildning, s stallning, helst privatvlird. C j o ~ rek. Svar märkt "SjukvSrd", l .i köping p. r.

19-ÄKIG, FRISK, RARNKAT; Ricka med elementarbildning, ön- :kar plats i god familj som barn- fröken eller husiiioders hjalp. Sval .il1 "Familjemedlem", Postkontoret, Vasagatan, Göteborg p. r. II Alla skriivelser rarande expeditionen adresseras:

D A G N Y S E X P E D B T I O N ,

II STOCKHOLM.

anspråkslös, bättre, FLICKA, fullt kunnig i IiusIiiill göromål, såsom matlagning, ba ning, syltning m. ni. ön!kar pla 15 nov. i god faniilj. riar för innehaft utmärkta platser. Swzkr t "Nov. 191lU, Karlstad p. r.

xdentlig flicka från landet önskar dats i god familj den 1 dec. att ijalpa till med inomhus forekom- nande göromål. Nagon lön samt .tt godt bemötande önskas. Svar :il1 "Familjemedleni 18 år", Svenska Dagbladets Exp., Stockholm.

folkskolans Barn tidning utgifen och redkerad a f STINA Q m T

utkommer 1911 i sin tjllgonde årgång. Ett rikt ilhtreradf nummer hvarje vecka,

36 veckor under året. Bästa och &pI&aste läsning for barn af

alla samhahklasser. Prenumerera å närmaste postkonlor. Piii

för helt år Kronor 1: 65, hayf år 90 öre.

22-hig flicka som genomgått Fackskolans i lip'; ;ala husmoderskiirs önskar i~l;its liten bättre familj iiii n e x d Sv. till "Någon lön", Nya Tidning kontoret, Uppsala.

Bättre, enkel flicka önskar plats familj att vara husmoder behjälp-

ig med att sköta hemmet eller >cksi hos ensam dain. Svar mark1 'Pälitlig 28", Gumalii Annons- lyrå, Malmö.

Ve get arianer 26 års flicka, nigot kirnt:ig i mg :arisk matlagning, söker plats ( h d

familj) den 1 dec. Svar till "h. J. Pensionatet, Drottiiiiigg. 04, Stlili

ENKEL, BILDAD, HUSHALLS- ran flicka önskar plats som hus- örestindarinna eller som husmo- lers hjälp och sallskap. Ar full- ,tändigt van vid ett hems skötande, iandarbete ni. m. Familjemedlem. racksam för svar till "Ordnings- inne" Gumalii Annonsb., Malmö.

Hushållerskepla t s il1 ungherre sökes af arhetsm oc luglig flicka. Fina betyg och r rommendationer finnas. Sa?ar t IA. B.11, Uppsala, p. r.

ANNONSERA I

DAG N.Y.

Enkel, huslig flicka, mskar plats i mindre faniilj eller IOS 1:ngherre att föresta hemmet. ioda betyg från hushällsskola samt regie ende platser. Svar till "Hus- $11, hösten 19111', Sv. Telegramb., Irebro.

Enkel, bildad flicka utan Iier, :unnig i sjukvzrd ni. ni. ijtisk: )lats som hjälp och siillskap lic .idre event. klen dam eller herr^ ungfru bör finnas. Swr tili .:Fri rivre~, Bredgrind, p. Y.

D A C N Y

3M verklig hjälp önskar ung flicka plats i battre familj. Ar

.ig att med verkligt intresse del- ;a i allehanda göron~ål inom hem- .t. Kan, om så önskas, biträda :d skrifning. Svar till villig och resserads, Mariedam p. r.

=ARIG småskollärarinna önskar Dplats under ferierna, dec., jan. i febr., att läsa med nybörjare nt hjälpa till med alla .j ett hus ekommande göromål. Ar kunnig handarbeten, klädsöninad och ykning. Svar till >Lärarinna 191 1 D Iköping p. r. I

N frisk, tysktalande norrländska, intresserad af allt hvad som

r till ett hems skötande, önskar ts i god familj. Svar till a19 åra, ida.

Zxaminerad massös n Dr. Arvedsons 2-iriga kurs ;kar patienter eller plats att nied- ja på resor eller till landet, villig taga i hud. göromål. Moderat s. Niirmare å Stockholms Uthyrningsbyrå

1 följd af affärsförandring önskar

kassörska d niångårig vana vid kassa och 'rföring i engros-affär plats ge- ;t eller på iiyåret. Utmärkta be-

och referenser. Svar emotses ksamt till ~~Samvetsgrannll tinder a. S. Gumzlii Annonsbyrå, Stock- m, f. v. b.

Vardinneplats ;kas i bildadt hem, helst i stad, medelålders ficka, sparsam och

ientlig, kunnig i matlagning och som tillhör ett battre hems

dande. Fina rekommendationer i goda referenser finnas. Svar (Ivan vardinnall, Frllingsbro p. r.

:r annan lämpl. sysselsättning ies af frisk och delvis oberoende delålders flicka. Kunnig i god tlagning, bakning, handarbeten i något sömnad. Svar till ~~Hemi 11, under adr. S. Gumzlii An- isbyra, Stockholm, f. v. b.

U n g f l i c k a , god familj, som aflagt realsko- namen, sanit genomgått kurs i ire handelsinstitut, önskar lamp- .plats på' kontor eller i familj. dervisar gärna barn. Villig afven .deltaga i husliga lättare göro-

i. Tacksaiii för svar niirkt 1119 , Luleå p. r.

. LEDIGA PLATSER.

T v i ordinarie fol kskolm lärarinn eplatser

med tjänstgöring den ena i Sten- hamre, den andra i Hybo, äro le- di@ att sökas hos skolrådet i Ljus. dal senast den 28 november. Lön enligt lag. 8

Skolkokslärarinna. ' En befattning såsom biträdande

lärarinna i huslig ekonomi vid Stock- holms folkskolor kungöres härmed till ansökan ledig.

Ansökan skall stallas till Öfver- styrelsen för Stockholms stads folkskolor och inlämnas å dess expe- dition, Fredsgatan 9, senast den 20 november 1911 kl. 12 på dagen. Vid densamma skola fogas behö- rigen styrkt merit- och tjänsteför teckning, frejdbetyg samt lakarebe- tyg afvensom handlingar utvisande, att sokanden ar behörig till den sökta befattningen. Närmare upplysningar oi? kompetensfordringar erhållas å Ofverstyrelsens expedi- tion.

Lönen är 1,200 kronor för år raknadt.

Av lönen beräknas 150 kronor utgå i form av fri kost i skolköket och 150 kronor i form av fri bo- stad, dar sådan erhålles.

Befattninqen tillträdes den 1 januari 1912. .

Stockholm den 20 oktober 191 1.

sjukgymnastik. För en betalande kvinnlig elev,

nied någon kännedom i Tyska, Engelska och Franska språken finnes plats ledig å svenskt institut i utlandet. Efter elevtidens utgång (ett Lr) erhålles assistentplats. Svar till auvinnhg elevll, Sv. Dagbladet, Stockholm.

bildad, allvarlig och niusi kalisk, fullt kunnig i alla inom ett hem förekommande göromal erhåller förniånlig plats innevarande höst, om bety5 och fotografi jämte uppgift on1 alder och Iönepretentioner insändas till . "Tjänsteman L. F.", Svenska Dagbladets Expeditioii, Stockholm. f. v. b.

LARARINNA för 2 flickor, 10 Q 8 år, enkel och anspråkslös,

erhåller plats nu genast. Svar med betygsafskrifter, foto. och Iönean- språk till Aniia Astur, Mygård pr Heber~.

LARARINNA, enkel och anspråks- lös, musikalisk och halst något

undervisningsvan önskas i ett stilla prästhem pli. landet, för 10-årig dotter. Svar med betyg och 1ö- nem. till Fru M. Ahlén, Nossebro.

E N bildad, musikalisk flicka får nu genast bra plats son1 hjälp

och sällskap i ett hem. Skall dfveu undervisa en 7 års flicka i miisik. Svar med foto; till "Gladlynt", Tidningskoiitoret, Odengatan 63, Stockholm.

For en Slöjdlararinna, kunnig företrädesvis i vafnad, enk- lare klädningssönmad och knypp- ling, finnes plats vid skolan för sinnesslöa å Löf, 3 kvarts timmes väg från Strängnäs. Lönen ar 400 kr. pr år samt fritt vivre. Platsen skall tillträdas den 2 januari 1912. Ansökningar, ställda till styrelsen för sinnesslöanstalten, skola vara insända före den 10 decmber och adresseras till föreståndarinnari för skolan Löf, Malmby.

Kontorsplats for dam. Ung dam kunnig i svensk och

engelsk korrespondens samt i ma- skinskrifning och stenografi, erhål- ler kontorsplats frin den 1 dec. Egenhändigt svar till "Typist", Allmänna Tidningkontoret, Gustaf A.dolfs torg,. Stockholm.

Kvinnlig korrespondeni En i tysk och engelsk korres.

pondens samt stenografi och ma. skinskrifning å dessa språk full. komligt hemmastadd dam erhallel genast anställning å vårt sekretariat Ansökningar, åtföljda af. betygsaf. skrifter jämte uppgift å löneanspråk torde sändas till nOlympiska Spe len, Stockholmll.

Organisationskommitt6n för Olympiska Spelen i Stockholm 1912.

dersks. Plats såsoiii tvättföresthder.

ska vid Lunds hospital och asyl blir ledig den 1 januari 1912. Löne- för.måner: 500 kr. jämte fria natura- förmåner. Sökandens ålder böl vara mellan 25 och 30 år, hon 561 vara frisk och stark, praktisk och duglig, med förmaga att leda ar- betena, hon bör vara fullt hemma stadd äfven i skrifning oeh rakning Af sökanden skrifven ansökan jamtt betyg, som kunna tjäna att visa sökandens kompetens, insändas till Hospitalskontoret, Lund, där vidare upplysningar meddelas.

Lund i oktober 1911. . L. B. 16314.

GYNNA ALLTID DAGNYS

Kvinnliga arbetsom riden., Utbildningskurser m.'m.

Muntliga och skriftliga

upplysningar genom

Fredri ka-Bremer- Förbundets Byrå,

54, Drottninggatan.

Sprid Veckotidningen D A GNY!.

Sju prsktiga afventyrsböcker for barn o. ungdom.

Berättelse för barn och iingdom. Tsarens kurir. Fri, efter Jules Verne af Alfred Smedberg. 352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin. Kar- tonnerad. Pris 75 öre.

En riddarsaga frin medeltiden. Bearbetning Parzival. af Hugo Gyllander. 25, sidor, Med 45 i h - strationer af Ingeborg Uddén. Kartonnerad. Pris 75 öre.

KOPMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9,

S5dermalmstorg 8, STOCKHOLM.

Aktiekapital 3,000,000 kr,

En samIing Sagogrottan i Sagoskogen. sagor af Harald &stenson. 303 sid.. 50 illustrationer. Kartonnerad. Pris 75 Öre. Den hemlighetsfulla ön. Berättelse fi5r barn

och ungdom. Fritt efter Jutes Verne af Alfred Smedberg. 312 sidor, 44 illustrationer af Brita Ellstriim. Kartonnerad. Pris 75 öre.

Sprid Dagny! --

Wirens öfverfeta LA~OLINTVÅL, fina världens favorittvil. Hjälten bland hjältar ;ng;$;pg;-~: Charles G. Gordons Iif och stordåd, ise Gagner, 304 sidor, 33 illustrationer af Edv. Berggren. Kartonnerad. Pris 75 öre.

Erhalles i hvarje välförsedd parfymhandel samt direkt fran A. G. Wirens Tval- och parfymfabrik. (Grundad 1860.) &l. Hoflev.

21 Lilla Vattagatan 21 - - - Stockholm. Berlttelse för barn

betnine efter Kaoten Marryat af Anna Qustafsson. 296 sidor. 39 i1lustr.-af Nils ~srsson. Kartonnerad. pris 75 öre.

I Guldslottets Rosengardar. Sagor berättelser och af Harald h e n s o n . 151 sid., 39 ill. Kartonnerad. Pris 75 öre

Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt friln

O O

o 2 Gynna Dagnys annonsörer! r O

Folkskolans Barntidnings Förlag, Stockholm. (Stina Quiiit.)

På Lars Hökerbergs förlag:

En Paris-s tuden t- skas dagbok

af Jane Pannier med förord af D:r N. G. W. LAGERSTEDT. - Pris 1 Krona.

Rodenstamska Skolan, Hudiksvall. Våra dagars Husmoderskurs : konservering, matlagning, bakriir

kläd- och linnesöm, väfnad (enkel och konstvifnad), Jiiderp ;tik m. m. samt Slöjdl&=arinamekuas börja dcn 2G janua Skol kö kslararinne kurs börjar den 20 augusti. Prosl~r på begäran.

äktenskap och sättet att finna sig f dem

af MAUD CHURTON-BRABY.

Ofversättn. af Ebba Nordenadler. Pris 2: 25.

Lektioner i Linnesömnad (5fven blusar, barnkläder m. m.) Praktisk metod, utan trickling.

Hvarje elev disponerar en symaskin. * KARIN EONER,

Stockholm. Sibylleg. 36. R.T. 3530. A.T.21004.

EVA EONER, Malmö.

Prenumerera ii DAGNY! ben bok. full af djup visdom, strålande af älskvärd kvickhet och glödande af sant mänsklig medkänsla.

(W. T. Stead i Review of Reviews.)

Hugo Gebers Förlag. Innehallsf Örteckning.

HANNA HEDSTROMS I RBntillverllnind, 72 Stora Badstugatan,

Dagens nummer innehllleas

Ingeborg Estelle, Stockholm. Allm. Tel. 201 52. Madame Curie. Af Eva Ramstede.

Pälsvaruafaren Arbetet vid Internationella Kvinnof6rbundets exekutiv- 77 Drottninggatan 77 ' möte 6 - 1 2 Sept. 19 1 1. Af Alexandra S k o g I ~ z ~ l .

ex. sjukgymnast.

Meddelar massage och sjuh- gymnastik

, Rikst. 6. f0 23. Hnmlegirdsgatan 8. A.T' 264 Anders I En kvinnornas vän kandidat till Förenta Staternas presi- Fredrika-Bremer-Fhbriadet: Drottninggatan 54.

Rikstel. 27 62. Förbundets byri öppen 1 174. Allm. tel. 48 16.

Fredrika-Bremer-Förbandets Sjukskllterskebyri: Tunnelg. 25. Rikstel. 68 98. Mm. tel. 82 l l.

dentstol. Af Ellen Wester.

Ur den danska kvinnans historia. Af Lydia EVahlsti-öm

Spridda drag ur Jenny Linds lif. H. Af Mtwirt tf021t1-

s t m . . .

insänd litteratur.

Notiser. S p r i d DAGNY! Föreningsmeddelanden.

Prenumeration & Dagny sker ib nämaste postanstalt eller bokhandel.

Documents

Madame Curie.. - Göteborgs universitetCurie gjorde. desst~tom en bestämning af radiums atom- vikt. Dessa båda arbeten utgöra det förnämsta innehallet i hennes år 1903 publicerade