Embed Size (px)
Citation preview
EXAMENSARBETE
Centrala bedömningssignaler vid banklåntill småföretag
En studie genomförd med repertory grid
Jonas BostedtAlexander Lindström
2013
CivilekonomexamenCivilekonom
Luleå tekniska universitetInstitutionen för ekonomi, teknik och samhälle
FÖRORD
Detta examensarbete utgör 30 högskolepoäng och är ett avslutande moment i vår
civilekonomutbildning med inriktning redovisning och styrning. Examensarbetet har
genomförts vid Luleå Tekniska Universitet under perioden januari 2013 till juni 2013.
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Malin Malmström som inspirerat och gett oss
synpunkter och goda råd under examensarbetets gång. Vi vill även tacka våra opponenter som
med era råd och konstruktiva kritik medfört att vi kunnat vidta förbättringsåtgärder efter varje
seminarium. Ett stort tack riktas även till alla handläggare på banker runt om i Norrbotten som
ställt upp i vår studie vilket gjort studien genomförbar.
Luleå Tekniska Universitet – 27 maj 2013
Jonas Bostedt Alexander Lindström
SAMMANFATTNING
Småföretag utgör 99 % av totalt antal företag i Sverige, och därmed är småföretagandet
viktigt för det svenska näringslivet. Banklån utgör idag den vanligaste externa kapitalkällan
för småföretag som söker finansiering och då det innebär risk för bank att låna ut pengar krävs
det en finansiell bedömning av bankens handläggare för att bedöma risken. Finansiell
bedömning kännetecknas av informationsasymmetri, och för att kunna hantera problematiken
med informationsasymmetri fordras det att handläggare samlar in och tolkar signaler från
småföretag. Då det finns utrymme för bankens handläggare att tolka småföretagens signaler är
det relevant att studera hur handläggares kunskapsstrukturer påverkar finansiell
lånebedömning.
Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur kognitiva kunskapsstrukturer kan tas
sig uttryck i bankhandläggares finansiella bedömning av småföretags låneansökningar, detta
genom att (1) identifiera centrala signaler i bankhandläggares finansiella bedömning av
småföretags låneansökningar, och (2) utveckla en modell bestående av strategier för hantering
av signaler i finansiell bedömning för bifall och avslag av småföretags låneansökningar
Denna studie visar att finansiell bedömning karakteriseras av hög komplexitet, vilket innebär
att handläggare tar många signaler i beaktning vid lånebedömning. Studien har kunnat
identifiera centrala signaler i den finansiella bedömningen av småföretags låneansökningar,
där signaler som berör företagaren, penningflödet och säkerheter identifierats som
betydelsefulla. Vidare styrker denna studie tidigare studiers resultat, och visar att
handläggarnas kunskapsstrukturer är konstruerade så att de hanterar den
informationsasymmetriska problematiken.
Nyckelord: Finansiell bedömning, småföretag, informationsasymmetri, signaler,
kunskapsstrukturer.
ABSTRACT
Small businesses account for 99% of the total amount of companies in Sweden, and thus are
small businesses essential for Swedish industry. Bank loans are currently the most common
external source of capital for small businesses seeking funding and when it involves a risk for
the bank to lend money it requires that bank officers makes a financial assessment. Financial
assessment is characterized by asymmetric information, in order to manage the problem of
information asymmetry, it is required that bank officers collect and interpret signals from the
small firms. Where there is room for bank officers to interpret signals from the small
businesses, it is relevant to study how the bank officer's knowledge structures affect the
financial loan assessment.
The purpose of this study is to create an understanding of how cognitive knowledge structures
can be expressed in the banking officer's financial assessment of small business loan
applications, this by, (1) identify key signals in the financial assessment of small business
loan applications, and, (2) develop a model consisting of strategies for handling signals in the
financial assessment for acceptance and rejection.
This study shows that financial assessment is characterized by high complexity, which means
that officer takes many signals into consideration in the loan assessment. The study has been
able to identify key signals in the financial assessment of small business loan applications,
where signals that affect the entrepreneurs, cash flow and collateral known as important.
Additional evidence of this study proves the results of earlier studies, that bank officers
knowledge structures are designed to handle the problems of information asymmetry.
Key words: financial assessment, small businesses, information asymmetry, signals,
knowledge structures.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning ............................................................................................................................. 1
1.1 Introduktion ...................................................................................................................... 1
1.3 Syfte & Frågeställningar ................................................................................................... 3
1.4 Disposition ........................................................................................................................ 3
2. Teoretisk referensram ............................................................................................................. 4
2.1 Agentteorin ....................................................................................................................... 4
2.1.1 Reducering av informationsasymmetri ..................................................................... 5
2.2 Personal construct theory (PCT) ....................................................................................... 7
2.3 Signalteori ......................................................................................................................... 7
2.3.1 Signaler i finansiell bedömning ................................................................................. 8
2.4 analysmodell ................................................................................................................... 12
3. Metod ................................................................................................................................... 13
3.1 Undersökningsansats ...................................................................................................... 13
3.2 Undersökningsstrategi .................................................................................................... 13
3.3 Datainsamling ................................................................................................................. 13
3.3.1 Urval ........................................................................................................................ 14
3.3.2 Litteraturstudie ............................................................................................................. 15
3.4 Repertory grid Tekniken ............................................................................................ 15
3.5 Metoddiskussion ............................................................................................................. 18
3.5.1 Validitet ................................................................................................................... 18
3.5.2 reliabilitet ................................................................................................................ 19
4. Empiri & Analys .................................................................................................................. 21
4.1 Medelvärdesanalys – jämförelse bifall och avslag ......................................................... 21
4.1.1 företagaren ............................................................................................................... 21
4.1.2 Företagsstruktur ....................................................................................................... 23
4.1.3 penningflöde ............................................................................................................ 24
4.1.4 Risk .......................................................................................................................... 25
4.1.5 Kontakt .................................................................................................................... 26
4.2 Klusteranalys .................................................................................................................. 27
4.2.1 Klusteranalys - avslag ............................................................................................. 27
4.2.2 Klusteranalys Bifall ................................................................................................. 29
4.2.3 sammanfattning av klusteranalys – avslag och bifall .............................................. 30
4.3 Principalkomponentanalys .............................................................................................. 31
4.3.1 Principalkomponentanalys - Avslag ........................................................................ 31
4.3.2 Principalkomponentanalys - Bifall .......................................................................... 38
5. Slutsatser & avslutande diskussion ...................................................................................... 46
5.1 Studiens bidrag och Förslag till vidare forskning ........................................................... 48
6. Referenser ............................................................................................................................. 49
Bilaga 1. Begrepp ..................................................................................................................... 52
Bilaga 2. Klusteranalys Bifall .................................................................................................. 54
Bilaga 3. Klusteranalys Avslag ................................................................................................ 55
Bilaga 4. Principalkomponentanalys Bifall .............................................................................. 56
Bilaga 5. Principalkomponentanalys Avslag ........................................................................... 57
1
1. INLEDNING
Studiens första kapitel ämnar öka läsarens förståelse om studiens valda ämnesområde, detta
genom en problematisering som leder till studiens syfte. Därefter kommer
dispositionsordningen presenteras.
1.1 INTRODUKTION
Småföretag1 utgör idag en majoritet av totalt antal företag, år 2012 stod småföretagandet för
över 99 % av summan företag i Sverige (SCB-företagsdatabasen, 2013-02-27)2
.
Småföretagande är mycket viktigt för det svenska näringslivet då de utgör 42 % av
näringslivets bidrag till Sveriges bruttonationalprodukt, och stod år 2012 som arbetsgivare till
31 % av totalt anställda inom den privata sektorn (Ekonomifakta, 2013-02-273 , SCB-
företagsdatabasen, 2013-02-27)4. Finansiering är en viktig faktor för småföretag för att de ska
kunna etablera sig på marknader och växa som företag. För småföretag är behovet av externt
kapital en central del i finansieringen, och ofta en förutsättning för att kunna bedriva
verksamheten. (Churchill & Lewis, 1983. Jones, 1992) Det finns flera olika
finansieringsalternativ för småföretag, och jämförs de två vanligaste externa kapitalkällorna så
uppgick banklånen till näringslivet 2011 till cirka 1148 miljarder kronor, medan
riskkapitalaktiviteten uppgick samma period till cirka 2 miljarder kronor (Bankföreningen,
2013-01-015, SVCA, 2013-01-01)
6. På grund av att banklån till företag utgör sådan betydande
andel av summan utlånat kapital, och eftersom att det är den vanligaste externa kapitalkällan
framstår bankens kriterier i bedömning vid låneförfarandet som centrala arbetsprocesser och
förefaller därmed vara viktiga. Givet detta resonemang förefaller det relevant att identifiera
centrala signaler i den finansiella bedömningen innehållande både finansiella och icke-
finansiella signaler.
Det krävs idag en bedömning av banken vid låneansökningar från småföretag, då det innebär
risk att låna ut pengar. Bankens lånebedömning utgår från finansinspektionens regelverk som
på lagstadgad nivå kräver att banker är skyldiga att granska det låneansökande företagets
finansiella situation (SFS 1987:617, kap 2 § 13). Utifrån detta regelverk upprättar bankerna
interna riktlinjer och policys, och det är inom dessa regler och riktlinjer som det finns
utrymme för bankens handläggare7
att tolka småföretagens signaler i den finansiella
bedömningen (Fletcher, 1995). Enligt Binks & Ennew (1996) med flera karaktäriseras
1 Definition småföretag. två av de följande tre kriterierna ska vara uppfyllda; mindre än 50 anställda, omsättning
mindre än 80 miljoner kronor samt balansomslutning mindre än 40 miljoner kronor. (Årsredovisningslag
1995:1554 kap 1 § 3) 2
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_TablePresentation____340486.aspx?layout=tableViewLayout1&rxid=ba46
c0f4-f70b-4532-a515-59cec674e701 3 http://www.ekonomifakta.se/sv/Artiklar/2010/September/Smaforetagslandet-Sverige/
4http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_TablePresentation____340486.aspx?layout=tableViewLayout1&rxid=ba46
c0f4-f70b-4532-a515-59cec674e701 5
http://www.swedishbankers.se/web/bfmm.nsf/lupGraphics/1210Bank%20och%20Finansstatistik%20SV.pdf/$fi
le/1210Bank%20och%20Finansstatistik%20SV.pdf 6 http://www.svca.se/PageFiles/807/Riskkapitalaktiviteten%20hel%C3%A5ret%202011.pdf
7 Definition handläggare. Banktjänsteman som arbetar med låneansökningar till småföretag.
2
låneförfarandet av en tydlig informations-assymmetri mellan bankens handläggare och
småföretag som vill låna pengar (Mason & Stark, 2004, Berger & Udell, 1995). Då
handläggare är den part med mindre information om företagets ställning så kan det vara svårt
för handläggaren att få en komplett bild av företaget, därmed granskar och bedömer
handläggaren småföretaget och dess signaler i syfte att försöka minska den
informationsasymmetri som råder mellan parterna. För att företaget ska få låna pengar fordras
det att bankens krav och kriterier uppfylls. Olika studier visar på olika betoningar av
finansiella och icke-finansiella signaler, där Macmillan et al. (1985) med flera visat att icke-
finansiella signaler är mer centrala och Jones & Kohers (1993) med flera har pekat på att
signaler av finansiell karaktär är de mer centrala i finansiell bedömning. (Jankowicz &
Hisrich, 1987. Fletcher, 1995, Shepherd. 1999. Jones & Kohers, 1993. Gorman et al. 2005.)
Då det är omtvistat vilka signaler som är mest centrala i bedömningen av låneansökningar,
avser denna studie att bidra till en ökad förståelse om vilka signaler som handläggare bedömer
vara mest centrala i lånebedömningen av småföretag (Macmillan et al. 1985, Bruns, 2004,
Liberti & Mian, 2009, Mason & Stark, 2004).
En svårighet i handläggares lånebedömningar är att småföretag inte är lika strukturerade och
transparanta i sin informationshantering som större företag, detta medför att det kan vara
svårare för handläggare att ta del av information om småföretag (Bruns, 2004). Handläggare
insocialiseras i sin profession genom bankens kultur och interna utbildningar, eftersom
banken ämnar att deras handläggare ska agera enligt bankens riktlinjer och bedöma
småföretags låneansökningar på ett likvärdigt sätt. Då småföretag agerar i branscher som kan
skilja sig väldigt mycket åt, så kan det innebära svårigheter för handläggare att vara expert på
samtliga branscher, vilket medför att det fordras gemensamma nämnare för handläggare att
bedöma och jämföra efter, dessa gemensamma nämnare är småföretags finansiella och icke-
finansiella signaler. Bankens handläggare tolkar dessa signaler i bedömningen för att fatta
beslut. Enligt Simons (1982) så är människans förmåga att fatta rationella beslut begränsad av
den information som denne besitter, de kognitiva mentala begränsningar samt den tidsfrist
som finns, vilket innebär att det inte är möjligt att förhålla sig objektivt till informationen som
är beslutsgrundande. Till följd av detta förefaller det som rimligt att presumera att
handläggarnas egna preferenser och generaliseringar kan påverka bedömningen, därmed
framstår det som centralt att studera hur handläggarnas insocialiserade professionalism ter sig
i lånebedömning, för att förstå den finansiella bedömningen av ett småföretags låneansökan.
Forskning om kognitiva kunskapsstrukturer har traditionellt sett bedrivits inom icke-
affärsmässiga områden såsom filosofi och neurovetenskap, men enligt nyare studier så
påverkar individers kognitiva strukturer även beslutfattande inom affärsmässiga områden
(Serfas, 2011). De flesta studier som gjorts om lånekriterier och beslutsfattning inom
låneförefarandet har gjorts på aggregerad nivå samt individnivå. (T.ex. Fletcher 1995,
Shepherd 1999, Gorman, Rosa & Faseru 2005) Denna studie ämnar undersöka låneförfarandet
på en mindre utforskad kognitiv gruppnivå där en professions kunskapsstrukturer studeras,
vilket indikerar den teoretiska relevansen av denna studie. I och med att dessa kognitiva
strukturer påverkar beslutsfattande inom affärsvärlden kan denna studie öka förståelsen för
3
hur handläggarnas kognitiva kunskapsstrukturer ter sig i finansiell bedömning av småföretags
låneansökningar.
1.3 SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur kognitiva kunskapsstrukturer kan tas
sig uttryck i bankhandläggares finansiella bedömning av småföretags låneansökningar, detta
genom att (1) identifiera centrala signaler i bankhandläggares finansiella bedömning av
småföretags låneansökningar, och (2) utveckla en modell bestående av strategier för hantering
av signaler i finansiell bedömning för bifall och avslag av småföretags låneansökningar.
1.4 DISPOSITION
Denna studie har en abduktiv ansats, vilket innebär att studien kommer att följa den
disposition som figuren nedan visar, där varje pil motsvarar ett kapitel.
FIGUR 1. DISPOSITIONSORDNING
Kapitel 1 – I introduktionen presenteras en inledning till studiens ämnesområde.
Kapitel 2 - I detta kapitel presenteras uppsatsens teoretiska referensram.
Kapitel 3 - I metodkapitlet presenteras studiens forskningsmetodik.
Kapitel 4 - I detta kapitel redovisas och analyseras studiens resultat.
Kapitel 5 – I detta kapitel presenteras studiens slutsatser, bidrag och förslag till vidare
studier.
4
2. TEORETISK REFERENSRAM
I detta kapitel presenteras examensarbetets teoretiska referensram, där signalteori och
agentteori är betydande delar i studien då de har stor inverkan på lånebedömning. Därefter
kommer personal construct theory att behandlas som har en del i studiens syfte. Kapitlet
mynnar därefter ut i en analysmodell.
2.1 AGENTTEORIN
Låneförfarandet mellan ett småföretag och en bank karaktäriseras av den principal-agent
teoretiska problematiken, där banken är principalen och småföretaget är agenten i
förhållandet. Banken lånar ut pengar till småföretaget som använder pengarna i sin
verksamhet eller på annat sätt investerar dem, utlåningen sker dock med risken att banken kan
förlora det utlånade kapitalet vilket medför att principalen är beroende av agentens förmåga
att prestera uppsatta mål. (Binks & Ennew, 1996) Detta medför att det är i bankens intresse att
säkerställa att småföretaget agerar på ett för banken bra sätt. Kopplat till låneförfarandet
mellan banken och småföretaget, så tenderar det att vara svårt för banken att kontrollera
småföretaget efter att lån medgetts i någon form som påverkar återbetalningsmöjligheterna, då
småföretaget ensam styr över sina beslut. Därför blir handläggarens lånebedömning av
småföretagets ansökan ett kritiskt moment för att hantera risken ur bankens synvinkel.
Informationsasymmetri är en central del i agentteorin vilket förekommer när en av två parter
besitter mer och bättre information om ett fenomen (Macintosh & Quattrone, 2010 s.68).
Lånebedömningen utmärks av informationsasymmetri, genom att banken och företaget ofta
besitter olika mycket information om olika fenomen som rör låneansökningen och företaget,
med dess omgivning (Storey, 1994, s.205-206. Mason & Stark, 2004, Binks & Ennew, 1996).
Småföretag styrs ofta av en företagsledare, som både har ett betydande ägande i företaget men
som också leder företaget som VD. (SFS 1999:1229, kap 56 § 6) Företagsledaren tenderar att
inneha bättre och mer information än banken om företagets potential, eftersom att
företagsledaren har fullständig insyn i småföretagets ställning och verksamhetens processer.
Detta både till den finansiella ställningen och förväntade framtida intäkter, men också till
företagets förmåga att genomföra de planer företaget söker kapital till att genomföra, samt de
risker och möjligheter som medföljer. (Bruns, 2004) Det motsatta förhållandet kan emellertid
också existera, då banken kan inneha bättre information om en typ av låneansökans potential
än entreprenören, då handläggarna genom tidigare erfarenheter kan inneha mer information
om marknaden, och de risker och möjligheter som medföljer. (Storey, 1994, s.205-206)
Enligt Berger & Udell (1995) är informationsasymmetri mer problematisk i små än stora
företag, vilket enligt Bruns (2004) beror på att småföretag inte producerar formella dokument
och information i samma utsträckning som stora företag gör. Detta på grund av att
småföretagen inte har samma lagliga krav på transparens som stora marknadsnoterade företag
har (Bruns, 2004). Avsaknaden av dessa krav medför att incitamenten blir låga att lägga tid på
att producera dokument som inte fyller någon viktig funktion för företagets dagliga drift.
Bruns (2004) menar även att en bidragande faktor till färre formella dokument i småföretag är
5
att då ägaren och ledaren ofta är samma person, så förekommer inget principal-agentproblem
inom småföretaget, som skulle inneburit att ägaren skulle behövt kontrollera ledaren genom
interna krav på dokumentupprättande med finansiella data. (Macintosh & Quattrone, 2010.
S.67-69,79-80) Bristen i denna formella dokumentation innebär att handläggaren måste
grunda en stor del av sitt beslut på den mera informella information som entreprenören bär i
sitt huvud. Informationsasymmetri har en större del i förhållandet mellan banken och
småföretag än med stora företag, vilket medför att handläggarna blir mer försiktiga i
bedömningen då osäkerheten, och därmed också risken, är större. (Storey, 1994, s.205-206.
Bruns, 2004) Informationsasymmetri tillhör agentteorin och kan delas in i adverse selection
och moral hazard, agentteorin har i tidigare forskning kopplats till finansiell bedömning
(Bruns, 2004, Berger & Udell, 1995, Binks & Ennew, 1996).
En del i informationsasymmetri är adverse selection, vilket är en problematik som
förekommer då en part undanhåller viktig information för en annan part (Macintosh &
Quattrone, 2010, s.65). Detta opportunistiska beteende kan ta skepnad genom att
företagsledare i högre grad söker finansiering till de investeringar som denne vet
karaktäriseras av stor risk, och vid lånebedömningstidpunkten undanhåller information för
bankens handläggare som kan tyda på en större riskbild, medan företagaren tenderar att vara
mer villig att investera egna medel i de investeringar som bedöms ha lägre risk. (Bruns, 2004)
Företagaren har möjligheten att antingen låta bli att dela med sig av all relevant information
eller medvetet felinformera handläggaren, så att signalerna på vilket lånebeslutet fattas
kännetecknas av agent-problematiken. (Ibid) Den begränsade möjligheten för banken att få
tillgång till tillförlitlig information om företagets situation och förutsättningar skapar två typer
av fel, kopplad till adverse selection. (Mason & Stark, 2004) Typ 1 fel, är risken att inte låna
ut pengar till ett företag som skulle ha lyckats, eller hade stor potential att bli framgångsrikt,
och därmed varit kapabla att betala tillbaka lånet med ränta. Den andra risken (Typ 2 fel) är
att låna ut pengar till ett företag som går i konkurs och därmed medför en kreditförlust för
banken. (Fletcher, 1995. Mason & Stark, 2004. Nilsson & Öhman, 2012.) Enligt Fletcher
(1995) så har handläggarna mest fokus på att minimera typ 2 felen, eftersom att felen av typ 1
karaktär, inte kan upptäckas då de är ett mer hypotetiskt problem.
Medan adverse selection i låneförfarandet är en problematik som ”utspelar sig” före lånet
medgivits, så är moral hazard den del i informationsasymmetriproblematiken som uppstår
efter tidpunkten då lånet medgivits. (Bruns, 2004) Den grundar sig i bankens svårigheter att
kontrollera entreprenören efter det att lånet medgivits, så att entreprenören inte använder
pengarna för andra ändamål än de som är överrenskomna. (Mason & Stark, 2004)
Problematiken är enligt Binks & Ennew (1996) mer utpräglad i småföretagssektorn på grund
av de svårigheter med informationsinförskaffande som diskuterats ovan. Ett sätt att behandla
moral hazard vid lånebedömningen är att banken tar problematiken i beaktning vid
riskbedömningen, i ansats att reducera moral hazard problematiken.
2.1.1 REDUCERING AV INFORMATIONSASYMMETRI
Berger & Udell (1995) med flera har i tidigare forskning diskuterat olika metoder för att
minska problematiken med informationsasymmetri. (Mason & Stark, 2004. Gorman et al.,
6
2005. Binks & Ennew, 1996. Storey, 1994 s.209-212. Bruns, 2004) Det är tydligt att den
huvudsakliga metoden för att reducera informationsasymmetri är för banken att kräva
säkerheter för att minska bankens risk, vilket medför två fördelar. Dels att entreprenörens
medgivande att ställa säkerheter skickar en stark signal om att företaget tror på affärsidén,
men det medför även att entreprenören och bankens intressen sammanfaller. (Mason & Stark,
2004. Binks & Ennew, 1996) Gorman et al. (2005) belyser emellertid ett problem med
säkerheter, då kunskapsbaserade företag inte har tillgångar i samma utsträckning som företag
inom mer kapitalintensiva branscher, vilket utför ett hinder att beakta vid utlåning till företag
av denna typ.
Binks & Ennew (1996) menar att banker tenderar att fokusera mindre på att utvärdera
föreslagna investeringar och lägga mer vikt på att det finns tillgängliga säkerheter som är
tillfredsställande ur bankens synpunkt, då insamlandet av information är kostsamt och
värdering av framtida eventuella intäkter kännetecknas av högre osäkerhet än värderingen av
befintliga säkerheter. Denna inriktning av fokus är ett led i att reducera adverse selection och
moral hazard (Binks & Ennew, 1996). Detta är dock problematiskt, eftersom att tillgångarna
vilka företagen lämnar som säkerhet, vid konkurs, kan förlora nästan hela sitt värde om till
exempel efterfrågan på marknaden gått ner. Därför är det relevant för bankerna att värdera
tillgångarna till likvidationsvärdet, det vill säga vad banken kan få betalt för tillgångarna om
företaget avvecklas, även om värdet på tillgången är mycket högre när det är aktivt i
verksamheten (Binks & Ennew, 1996). En faktor som innebär större svårigheter för växande
företag att lämna säkerheter, är att möjligheten till att lämna personliga säkerheter är mindre.
(Ibid) Trots problemen har det visat sig i tidigare studier att de flesta handläggarna hävdar att
tillfredsställande säkerheter är en viktig faktor i lånebedömningen. (Jones & Kohers, 1993.
Gorman et al., 2005)
En annan metod för att reducera informationsasymmetri som diskuteras är att bygga upp en
relation mellan företaget och banken, vilket skulle bidra till att banken skulle få en bättre bild
av företagets verksamhet, entreprenörens kunskaper och informationsutbytet parterna emellan
blir mer frekvent och transparent. (Binks & Ennew, 1996. Berger & Udell, 1995.) En bra
relation mellan banken och företaget möjliggör att kontraktet med dess förutsättningar kan
förfinas efter tid. En studie av Berger & Udell (1995) visar att företag som har en längre
relation med sin bank, betalar mindre i ränta och behöver inte ställa säkerheter i samma
utsträckning som företag med kortare bankrelation.
“Småföretag är generellt mer beroende av banker och är mer benägna att inneha av den
informationsasymmetriska problematik som en bank-låntagare relation kan lösa”8 (Berger &
Udell, 1995. s.378)
För att relationen ska vara effektiv krävs dock en insats från båda parterna, där företaget
förser banken med information och är mottaglig för de råd banken erbjuder, medan banken på
ett bättre sätt kan bemöta företagets förväntningar och behov genom att ta till sig de signaler
8 “Small firms are generally more dependent on banks and are more likely to have the type of asymmetric
information problems that a bank-borrower relationship may resolve” Berger & Udell, 1995. s.378
7
som banken erhåller via relationen. (Binks & Ennew, 1996) Författarna menar även att
växande småföretag är attraktiva för banken att bygga upp en långsiktig relation med, då
denna relation kan gynna bankens ekonomiska intressen på lång sikt. (Ibid)
En grundläggande metod att försöka minimera principal-agent problematiken är att parterna
ingår ett kontraktsförhållande där räntesats och villkor kring amorteringar fastställs, vilket
reducerar företagets möjligheter att missbruka lånet och därmed bankens förtroende. (Storey,
1994. s.210) Storey (1994) belyser även att bankens insamlande av signaler har en stor del i
låneprocessen, eftersom att dessa är grunden till de beslut som banken fattar och den
uppfattning som banken bygger upp om företaget och entreprenören. Bruns (2004) menar att
signaler är ett viktigt instrument för banken i bedömningen av den risk som medföljer
utlåning av kapital. En riskbedömning kan dock ej helt eliminera risken med en konkurs och
kapitalförlust för banken, däremot är det en metod att minska sannolikheten för en
kapitalförlust. (Ibid) Hanteringen av informationsasymmetri grundar sig i stor del av
handläggares förmåga att ta in och tolka signaler, vilket medför att denna tolkning kan
påverkas av handläggares egna mentala konstruktioner.
2.2 PERSONAL CONSTRUCT THEORY (PCT)
Enligt Kelly (1955) personal construct theory, använder sig människan av mentala
konstruktioner för att skapa förståelse om sin omgivning, dessa konstruktioner bygger på
personens erfarenheter och kunskaper som förvärvats genom åren. Dessa mentala
konstruktioner är det Kelly (1955) kallar för kunskapsstrukturer. Det den tolkande individen, i
studiens fall handläggare, gör för att komma fram till dessa konstruktioner kan liknas vid en
repertoar av tillvägagångssätt, där individen omedvetet klassificerar, generaliserar och
omedvetet testar uppbyggda hypoteser som grundar sig på tidigare erfarenheter mot
verkligheten. Detta sker omedvetet och konstant som en del i handläggarens natur för att
effektivisera sin lånebedömning. (Borell, 1994 s.2-4) Berger och Luckmann (1967, refererad i
Borell, 1994.) menar att människans konstruktioner och mentala representationer konstrueras
gemensamt i det sociala samhället, medan Kelly´s personal construct teory talar om att
individen har en frihet att själv kunna skapa sina egna mentala konstruktioner, inte hur
erfarenheterna adopteras av en annan individ, dessa konstruktioner är ett verktyg för att
människan ska kunna förstå sin omvärld. (Berger & Luckmann, 1967. Kelly, 1955) Då
mentala konstruktioner påverkar människans sätt att tolka och förstå vardagen, innebär det att
dessa kunskapsstrukturer också påverkar handläggares tolkning av småföretagens signaler.
2.3 SIGNALTEORI
Enligt Certo, Ireland och Reutzel (2011) beskriver och förklarar signalteorin beteendet hos två
parter när dessa har olik tillgång till information, det vill säga när det råder
informationsasymmetri parterna emellan. Signalteorin är uppbyggd på sådant sätt att
avsändaren (småföretag) måste besluta om och hur informationen (signal) ska förmedlas till
mottagaren (handläggare), och denne måste i sin tur välja hur informationen ska tolkas. I
låneförfarandet sänder småföretag, som vill ha lån, ut strategiska signaler till banker för att
8
kunna påverka deras åsikter och beteende, detta i förhoppning om att öka chanserna till att
beviljas lån. Signalteori inriktar sig på den medvetna kommunikation av positiv information
som avsändare förmedlar vidare, i ett försök att profilera en organisations eller individs
styrkor. Signalteorin består därmed av tre nyckelbegrepp, sändare, signal och mottagare.
(Certo, et al., 2011. Zmud, Croes, Shaft & Zheng, 2010)
Certo et al. (2011) beskriver sändaren som den part som innehar information om en individ,
organisation, produkt eller liknande fenomen, som en annan part inte har tillgång till.
Då denna information kan vara av både positiv och negativ karaktär, är det sändarens uppgift
att besluta om denna signal ska förmedlas vidare till annan part, i denna studie är
småföretagen sändare. Det andra nyckelbegreppet i signalteori är signaler, vilket är den
privata information som sändaren förmedlar vidare till utomstående part (Certo et al., 2011).
I den finansiella bedömningen är signaler, de styrkor och den information som småföretag
försöker framhäva till bankens handläggare. Dessa utvalda signaler är både finansiell och
icke-finansiell information som bankens handläggare grundar sina beslut på. Det tredje
begreppet är mottagaren av signaler, i denna studie är det bankens handläggare som är
mottagare av signaler. Handläggarna är den part som får ta del av information som de inte
hade tillgång till innan, och det är dennes uppgift att tolka den information som erhållits från
signalerna för att möjliggöra en grundlig lånebedömning. (Spence, 1973., Certo et al., 2011)
Handläggare tolkar både finansiell och icke-finansiella signaler i finansiell bedömning.
2.3.1 SIGNALER I FINANSIELL BEDÖMNING
I en studie av Macmillan et al. (1985) studerades finansiell bedömning genom att identifiera
vilka signaler som riskkapitalister grundar sina beslut på gällande investeringsmöjligheter.
Riskkapitalisters bedömningsprocess har likheter med bankens bedömningsprocess, där både
banken och riskkapitalisterna bedömer det aktuella företaget efter tillgängliga signaler för att
skapa sig en uppfattning om företaget som ligger till grund för beslut om lån/finansiering.
Macmillan et al. (1985) delar in signalerna i tre kategorier; personlighet och erfarenhet,
produkt och marknadsegenskaper samt finansiella aspekter. Macmillan et al. (1985) kommer
fram till att den mest centrala delen i bedömningen är, (1) entreprenörens uthållighet och
kunskap att hantera risk och därefter kommer (2) entreprenörens tidigare relevanta
erfarenheter inom den aktuella marknaden. Den tredje mest centrala faktorn för beslut, är av
finansiell karaktär och handlar om (3) den förväntade avkastningen. (Ibid) dessa signaler
sammanfattas i tabell 1. Studien visar därmed att två av de viktigaste signalerna rör
entreprenören och dennes egenskaper, och en faktor rör investeringens lönsamhet. Enligt
Macmillan et al. (1985) har entreprenörens egenskaper och kvalité en avgörande roll i
bedömningen, se tabell 1.
I likhet med Macmillan et al. (1985) så har Jankowicz och Hisrich (1987) studie identifierat
viktiga signalerna i finansiell bedömning. Jankowicz och Hisrich (1987) har urskilt vilka de
mest dominerande signalerna är i bankens lånebedömning av småföretags låneansökningar.
Likt Macmillan et al. (1985) studie så kommer Jankowicz och Hisrich (1987) fram till att
entreprenören har en avgörande roll i finansiell bedömning. Det mest centrala för beslut
visade sig vara entreprenörens meritlista och tidigare erfarenheter, vilket var en signal som det
9
lades mycket vikt vid i lånebedömningen (Jankowicz och Hisrich, 1987). Marknadsstorleken
och produktlinjen visade sig också spela en stor roll i beslutsfattandet, då en stor marknad och
en bred produktlinje sågs som bättre förutsättningar för överlevnad och därmed mindre risk
för banken att inte få tillbaka sitt lån. Därefter var den strategiska planeringen för företagets
framtid och den professionalism som önskades genomsyra låneansökan, nyckelfaktorer i
lånebedömningen, se tabell 1. Två av signalerna kan kopplas till entreprenören och den
subjektiva bedömningen som krävs av de medkommande icke-finansiella signalerna.
(Jankowicz och Hisrich, 1987)
Ytterligare en studie som framhåller entreprenörens betydelse i finansiell bedömning, är
Fletcher (1995) studie som undersökte hur bankhandläggare ger ut lån till småföretag, och
vilka signaler som var mest centrala i bedömningen av låneansökan. Studien kommer fram till
är att det är tre signaler som visar sig vara mest avgörande. (Ibid) Den mest centrala signalen
kopplas till entreprenören/ägaren, och handlar om att dennes erfarenheter och meritlista är
viktiga då dessa ger indikationer på förmågan att genomföra det de påstår sig klara av. (Ibid)
Entreprenörens/ägarens aktieandel visade sig också vara en viktig faktor, eftersom att en hög
aktieandel i företaget skickar signalen att denne tror på företaget, då hög aktieandel också
leder till ett högre risktagande. (Ibid) Därmed är det befogat att anta att entreprenören/ägaren
kommer att göra allt i sin makt för företagets bästa. Slutligen visade sig den nuvarande
lönsamheten också vara en central del i bedömningen i båda studierna. (Ibid)
Till skillnad från Fletcher (1995) med flera så undersöker Jones och Kohers vilka signaler
som var avgörande vid avslag av låneansökningar från småföretag. (Macmillan et al., 1985.,
Jankowicz & Hisrich, 1987) Detta innebär därmed att studien samtidigt visar vilka signaler
som är viktiga i lånebedömningen. De vanligaste bristerna som lyftes fram var de som
kopplades till företagets finansiella förmåga till återbetalning. Brister i givna säkerheter var
den näst vanligaste orsaken till avslag, medan otillräckligt eget kapital visade sig vara en
nästan lika vanlig orsak till avslag som brist i givna säkerheter. Den fjärde vanligaste orsaken
till avslag rörde entreprenören och entreprenörsteamet, främst en icke tillfredsställande
meritlista, som skulle visa på goda kunskaper genom historiska prestationer. Jones och
Kohers (1993) hävdar i kontrast till Fletcher (1995) med flera att finansiella signaler är den
mest centrala aspekten vid lånebedömning, vilket visas i tabell 1 (Macmillan et al., 1985.,
Jankowicz & Hisrich, 1987). Jones och Kohers (1993) rangordnar de signaler som är mest
centrala vid finansiell lånebedömning enligt följande; finansiella aspekter (förmåga att betala
tillbaks lånet och otillräckligt eget kapital), aspekter rörande risk (givna säkerheter) och
entreprenörens/entreprenörsteamets egenskaper (meritlista). Studien visade även att brister
rörande entreprenören/entreprenörsteamet var mer vanliga hos nystartade företag än hos
befintliga företag. (Jones & Kohers, 1993)
Till skillnad från Jones och Kohers (1993) som undersökte vilka signaler var avgörande vid
avslag av låneansökningar, så undersökte Shepherd (1999) vilka faktorer som riskkapitalister
ansåg vara de viktigaste för överlevnad, därmed undersöktes också vilka signaler som
riskkapitalisterna ansågs centrala i finansiell bedömning. Denna kunskap var tänkt att öka
matchningen mellan entreprenörer och riskkapitalister, då entreprenörerna kunde trycka på de
signaler som riskkapitalisterna ansåg vara viktiga i lånebedömningen. (Shepherd, 1999)
10
Shepherd (1999) kommer fram till att det är tre kriterier som riskkapitalisterna lade extra
mycket vikt vid i bedömningen, se tabell 1. De kriterier som hade störst påverkan på
riskkapitalisternas bedömning av överlevnad var entreprenörsteamets tidigare erfarenheter
och kunskaper inom den industri företaget var aktuellt inom. Därefter var utbildningskapacitet
en viktig faktor för riskkapitalisterna att ta hänsyn till. Det handlar om entreprenörsteamets
kunskaper och resurser för att utbilda marknadssegmentet om sin produkt, för att belysa för
kunderna att fördelarna är större än risken med att investera i en ny relativt oprövad produkt.
Den tredje mest kritiska faktorn berör marknadsklimatet, närmare bestämt konkurrensen på
marknaden under tidpunkten för etablering.(Ibid) De två viktigaste kriterierna som denna
studie visade var båda kopplade till entreprenörsteamet och dennes kunskaper.
Gorman, Rosa & Faseru (2005) menar i likhet med Shepherd (1999) att entreprenören är
viktig vid lånebedömning, men hävdar att säkerheter är den mest centrala signalen vid
finansiell bedömning, se tabell 1. Gorman et al. (2005) menar att tillgänglighet av
tillfredsställande säkerheter ur bankens perspektiv är den centrala grunden för att ett
småföretag ska kunna erhålla lån, författarna poängterar därmed att det är extra problematiskt
för kunskapsbaserade småföretag som generellt sett har mindre fasta anläggningstillgångar
jämfört med producerande småföretag. Den näst viktigaste signalen är enligt Gorman et al.
(2005) handläggarens trovärdighet till entreprenören och entreprenörsteamet.
I likhet med Jones och Kohers (1993) och Gorman et al. (2005) så menar Bruns (2004) att
bankens handläggare förlitar sig mycket på finansiell information och historiska prestationer i
bedömningen av ett småföretags låneansökan. Den historiska finansiella informationen som
handläggarna förlitar sig på är till stor del återfunnen i de lättillgängliga finansiella dokument
som företagen producerar årligen. (Ibid) De tre viktigaste faktorerna som handläggarna lägger
störst vikt vid i bedömningen är företagets tidigare prestationer, finansiella ställning samt
kompetens om projektet/verksamheten. Detta tyder enligt Bruns (2004) på att handläggarna
anser att historiska värden och prestationer är en god värdemätare för framtiden, vilket är ett
tecken på konservatism hos handläggarna, och som leder till att det är svårt och komplicerat
för företag utan meritlista att erhålla lån. Det är dock inte endast dessa faktorer handläggarna
tar med i bedömningen, utan även faktorer som säkerheter och entreprenörens andel av
investeringen är viktiga i bedömningen. (Ibid) Det huvudsakliga budskapet tyder dock på att
det är finansiell information som är mest central, ergo är icke-finansiell information som
entreprenörens egenskaper och kunskaper, underordnad finansiell information i bedömningen.
11
TABELL 1. SAMMANFATTNING AV TIDIGARE STUDIERS CENTRALA SIGNALER I FINANSIELL
BEDÖMNING
Centrala signaler
Mest centrala
signaler
Näst mest centrala
signaler
Tredje mest
centrala signaler
Författare
Macmillan, Siegel & Narasimha (1985) Uthållighet &
Kunskap om
riskhantering
Relevanta
erfarenheter
Förväntad
avkastning
Jankowicz & Hisrich (1987) Erfarenhet &
Meritlista
Produktlinje &
Marknadsstorlek
Professionalism
& strategisk
planering
Jones & Kohers (1993) Återbetalnings-
förmåga
Givna säkerheter &
Otillräckligt eget
kapital
Entreprenörens
meritlista
Fletcher (1995) Meritlista &
relevant
erfarenhet
Entreprenörens
aktieandel
Nuvarande
lönsamhet
Sherherd (1999) Kunskap &
erfarenhet om
branschen
Utbildningskapacitet Konkurrens-
intensitet
Bruns (2004) Tidigare
prestationer,
Finansiell
ställning,
Kunskap om
Verksamheten
Gorman, Rosa & Faseru (2005) Säkerheter Trovärdighet till
entreprenörsteam
12
2.4 ANALYSMODELL
FIGUR 2 – ANALYSMODELL
För att kunna identifiera vilka signaler som är centrala vid finansiell bedömning av
småföretag, har vi sammanställt tidigare studier som kartlagt viktiga signaler vid finansiell
lånebedömningen, se tabell 1. Signaler är av stor betydelse vid finansiell bedömning, då
insamlandet av information är en process för handläggaren att skapa en uppfattning om
småföretaget, som ligger till grund för beslut (Certo et al., 2011. Bruns, 2004). Denna
informationsinsamling är en viktig process då Mason och Stark (2004) menar att
låneförfarandet karaktäriseras av informationsasymmetri. Enligt tidigare studier har signaler
identifierats rörande; (1) säkerheter, (2) företagaren och dennes erfarenhet, kunskap och
trovärdighet, (3) finansiella aspekter såsom lönsamhet och finansiell ställning, (4)
konkurrensintensitet samt (5) produktlinjen och (6) marknaden. (Jankowicz och Hisrich
1987. Fletcher, 1995. Shepherd, 1999. Jones & Kohers, 1994. Macmillan et al., 1987. Gorman
et al., 2005. Bruns, 2004)
Eftersom att det råder informationsasymmetri mellan handläggaren och företagaren så krävs
strategier för hantera denna informationsasymmetri. Sådana strategierhar behandlats i tidigare
studier. Dessa studier visar attgenom sortering av signaler är det möjligt att tyda huruvida
signalerna är anpassade för hantering av problematiken. (Binks & Ennew, 1996. Berger &
Udell, 1995. Storey, 1994. Bruns, 2004.) Genom att kartlägga handläggares
kunskapsstrukturer kan signaler som är centrala i finansiell bedömning identifieras och
mönster i hur signalerna sorteras kan synliggöras. . Genom visualisering av handläggarnas
mer eller mindre omedvetna tolkning av signaler i finansiell bedömning kan handläggarens
professionalisering synliggöras. Handläggarnas tolkning av signaler ger en bild av hur
handläggarna hanterar informationsasymmetri. Utifrån handläggarnas kunskapsstrukturer
framställs strategier för bifall och avslag av låneansökningar som är ett led i att identifiera
centrala signaler vid finansiell bedömning av småföretags låneansökningar.
13
3. METOD
I metodkapitlet presenteras studiens forskningsmetodik med ansats, strategi, urval och
litteraturstudie. Den för studien valda repertory grid metoden introduceras, därefter kommer
en metoddiskussion som behandlar studiens reliabilitet och validitet.
3.1 UNDERSÖKNINGSANSATS
Vi har valt att använda oss av en abduktiv undersökningsansats, då denna studie både har
deduktiva och induktiva inslag. (Patel & Davidson, 2011) I vår studie har vi samlat in
relevanta befintliga teorier och litteratur för att sedan utforska hur dessa stämmer överens med
den empiriska data som samlats in. Därefter har vi utifrån medelvärdesanalys, klusteranalys
och principalkomponentanalys genererat strategier för hantering av signaler i finansiell
bedömning och identifierat centrala signaler. Denna studie har haft ett aktörssynsätt vilket
enligt Lundahl & Skärvad (1999 s.186) är det relevanta synsättet när människors handlingar
och motiven bakom människors handlingar studeras, det krävs därmed att aktörernas
perspektiv undersöks för att bilda en uppfattning om det sociala systemet.
3.2 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI
Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod i denna studie, då studien är av
en förståelsebyggande karaktär. (Bryman 2008, s. 413) Studiens primärdata har samlats in
genom intervjuer. (Halvorsen, 1992, s. 72) Eftersom studien har ett förstående syfte har vi
samlat in information genom semistrukturerade intervjuer som gjort det möjligt att ha
förutbestämda frågor samtidigt som det gavs utrymme för diskussion genom följdfrågor, där
informanten kunnat utveckla sina svar och tolkningar. (Lundahl & Skärvad 1999, s. 116.
Denscombe, 2009, s. 234)
Intervjuerna har genomförts med hjälp av repertory grid metoden, då studien ämnar undersöka
hur handläggarnas kognitiva kunskapsstrukturer påverkar finansiell lånebedömning. Inför
intervjuerna ombeddes handläggare tänka ut fyra till åtta småföretag i olika branscher, som de
beviljat lån till och lika många småföretag som de inte beviljat lån till. För att kunna jämföra
handläggarnas svar och tolkningar har vi använt oss av förutbestämda begrepp, detta för att
kunna fånga en grupps professionaliserade kunskapsstrukturer. Handläggarna har sedermera
rangordnat begreppen i förhållande till företagets situation vid lånebedömningen, detta på en
skala 1-7. Elementen var i denna studie de beviljade och icke-beviljade låneansökningar som
handläggarna genererat, det är i förhållande till dessa som de bipolära begreppen kopplas till.
(Borell & Brenner 2003) Datan från intervjuerna har sedan sammanställts i en matris där, där
förhållandet mellan begrepp och element beskrivs och visualiseras.
3.3 DATAINSAMLING
Vi har i studien använt oss av primärdata som insamlats genom intervjuer. Primärdata är
information som samlats in från en förstahandskälla, vilket i vårt fall är intervjuer med
14
handläggare. (Halvorsen, 1992 s.72) Detta är den information som vi kommer att koppla mot
vår teoretiska referensram och dra slutsatser ifrån, i linje med vårt syfte.
3.3.1 URVAL
För att få den information som krävs för att studera vårt valda syfte, har vi medvetet valt den
yrkesgrupp som besitter den information vi söker. (Denscombe, 2004. s.163) Urvalet har
begränsats till handläggare som arbetar på banker som är aktiva på den svenska
kapitalmarknaden, eftersom att dessa banker styrs av samma lagstiftning vilket leder till att
eventuella skillnader i resultatet inte kommer att bero på skillnader i lagstiftning. Ett medvetet
urvalskriterium var att handläggarna måste ha haft minst ett års erfarenhet av låneutgivning
till företag för att de ska ha hunnit samlat på sig mentala preferenser om låneförfarandet och
kunna ta fram det antal låneansökningar studien kräver. För att underlätta insamlingen av
information har vi även begränsat oss till handläggare som arbetar på banker i Norrbotten då
detta geografiska område förser studien med tillräckligt många handläggare som studien
kräver. Det är endast låneansökningar som rör finansiering av småföretag som tagits med i
undersökningen eftersom att småföretagen utgör majoriteten av företagen i Sverige, och blir
därför både betydelsefullt att undersöka samt mer lättillgängligt att få ett tillräckligt stort urval
av låneansökningar. Vi har i denna studie genomfört 13 intervjuer med handläggare på olika
banker runt om i Norrbotten. Dessa 13 intervjuer har genererat totalt 83 låneansökningar
(element), varav 47 stycken är beviljade låneansökningar och 36 stycken är låneansökningar
som erhållit avslag.
Studiens intervjupersoner har sammanställts i tabell 2 nedan, där personens kön, arbetsplats
och ungefärligt antal års erfarenhet av utlåning till småföretag framgår.
TABELL 2. INTERVJUPERSONER
Intervjupersoner Kön Bank Erfarenhet
1 Kvinna Handelsbanken 12 år
2 Man Swedbank 20 år
3 Man SEB 5 år
4 Man Handelsbanken 5 år
5 Man Handelsbanken 7 år
6 Kvinna Handelsbanken 5 år
7 Man Nordea 2 år
8 Man Handelsbanken 20 år
9 Kvinna Handelsbanken 7 år
10 Kvinna Sparbanken Nord 1,5 år
11 Man Handelsbanken 25 år
12 Man Sparbanken Nord 15 år
13 Man Handelsbanken 2 år
15
3.3.2 LITTERATURSTUDIE
Litteraturstudien har genomförts genom att artiklar och böcker sökts via söksystemet PRIMO,
som är ett söksystem som sammanför sökningar från ett flertal olika databaser och mindre
söksystem. Utöver PRIMO har Google och ABI/INFORM använts för att identifiera artiklar
och information som inte funnits tillgänglig i PRIMO. Sökningarna har genomförts med
nyckelorden: repertory grid, finansiering, loan, loan criteria, growing firm, small firm, bank,
cognitive, capital investment, personal construct theory, signaling, signaling theory,
informationsasymmetri. Sökorden har sökts på både svenska och engelska. Därefter har
artiklar och böcker hittats genom att studera de redan identifierade artiklarnas referenslistor.
3.4 REPERTORY GRID TEKNIKEN
Repertory grid tekniken är en metod som har sin grund i Kelly´s Personal Construct Theory
(1955), ”som används för att frilägga individers vardagliga mentala representationer, dvs. de
kognitiva strukturer vardagsmänniskan succesivt bildar och ombildar för att göra sin tillvaro
begriplig” (Borell, 1994 s.1). Enligt Fransella, Bell och Bannister (2004) används således
repertory grid metoden för att kartlägga individers mentala kunskapsstrukturer. Denna studie
har valt att använda sig av repertory grid metoden, för att i enlighet med studiens syfte
kunna illustrera och kartlägga de mest centrala signalerna vid finansiell bedömning.
BEGREPP
En viktig beståndsdel i repertory grid metoden är enligt Jankowicz (2004) begrepp
(constructs). Enligt Fransella et al. (2004) och Borell (1994) är begrepp situationsanpassade
och meningsskapande avbildningar av omvärlden som gör det möjligt att förutse ett framtida
agerande. Att tolka ett fenomen, är att försöka skapa en individuell uppfattning om en
händelse eller ting, detta gör att vi genom kunskapsstrukturer. De kunskapsstrukturer
individen konstruerar och rekonstruerar är till för att finna förståelse om omvärdlen
(Jankowicz, 2004). Begrepp karaktäriseras enligt Kelly (1955) av tydlig bipoläritet, där
individen hela tiden måste ha en förhållningspunkt för att kunna värdera alternativ, detta med
hjälp av motsatser (Jankowicz, 2004). Enligt Fransella et al. (2004) behöver inte
denna bipoläriteten nödvändigtvis vara till följd av en genomtänkt tankeprocess, utan denna
motpolsgenerering sker konstant och intuitivt. För att en handläggare ska kunna tolka om ett
företag har hög lönsamhet, måste denne ha alternativa referenspunkter om just företagets
lönsamhet för att kunna avgöra om denna är hög. Ordet lönsamhet kan få olika betydelser
beroende på vilket motsatsord som det ställs i relation med. För att förstå hur en handläggare
ser på låneansökningar krävs det att individens kunskapsstrukturer identifieras. (Jankowicz,
2004) Begreppen i denna studie kommer att vara de olika signaler som vi syftar att undersöka
betydelsen av vid lånebedömningar (ex, dynamik i marknaden, lönsamhet i företaget), dessa
begrepp har inför intervjuerna varit förutbestämda och vi har erhållit dessa begrepp genom
forskningsprojektet RIKA 2.0, se bilaga 1.
16
ELEM ENT
En annan viktig del i repertory grid metoden är element, Element definieras av Borell som
“teknikens råmaterial, de för intervjupersonerna omedelbart meningsfulla objekt forskaren
vill att de ska reflektera över” (Borell, 1994 s. 13). Borell och Brenner (2003)
utvecklar definitionen av element, genom att förklara element som de fenomen som individen
relaterar sina begrepp till, dessa element kan bestå av individer, institutioner, idéer, roller eller
objekt. Elementen i denna studie kommer vara låneansökningar, och handläggare har i
intervjuerna fått rangordna dessa signaler(begrepp) till varje element, det vill säga att de får
bedöma vilka signaler som var mer eller mindre relevanta vid tidpunkten då låneansökningen
var aktuell.
Vid valet av element är det enligt Fransella et al. (2004) två kritiska delar som måste tas
hänsyn till, dessa kriterier är homogenitet och variationsvidd. Ena delen är att elementen
måste vara homogena, det betyder att de ska hämtas från samma fält och art, detta för att
intervjupersonerna ska kunna jämföra och tolka dessa på ett konsistent och meningsfyllt sätt.
Det andra kriteriet som är centralt vid val av element, är att det ska visa en variation i fältet
och objektsklass, det vill säga att det finns en variation i elementen, detta för att kunna utöka
möjligheten att ta del av intervjupersonens kunskapsstrukturer. (Borell & Brenner, 1997, s.55.
Fransella et al., 2004 s.18-19). Valet av låneansökningar som element gör det möjligt för de
intervjuade att svara på ett konsistent och meningsfullt sätt, så att studien kan ta del av
deras kunskapsstrukturer. Elementen är homogena när samtliga element är lånebedömningar
av småföretag, och har en variationsbredd genom att det är olika låneansökningar som
bedöms av handläggare. (Ibid)
ANALYSMOMENT
Resultatet av handläggares intervjuer bildar en matris bestående av rankingar av begrepp och
element. Resultatet av dessa svar bildar en två-dimensionell matris, repertory grid,
med begreppen på raderna och elementen i kolumnerna, se figur 3 för exempel. I denna
studie, illustrerar matrisen vilken rankning de utvalda begreppen hade vid den finansiella
bedömningen av de beviljade och icke beviljade låneansökningarna. Begreppspolerna
kommer vara ändpunkter på en sjugradig Likertskala, där ena polen representerar skalvärdet 1
och den andra polen företräder värdet 7. Studien använder sig av en sjugradig skala i syfte att
erhålla en mer nyanserad bild och ge möjlighet till en större variationsbredd av svaren.
Handläggarna har fått rangordna låneansökningarna var för sig och karakterisera dessa hur de
stod i relation med begreppspolerna. (Borell, 1994)
17
FIGUR 3 – EXEMPELBILD AV GRID
Vidare i denna studie har handläggarnas matriser sammanställts i bifall av låneansökningar
och avslag av låneansökningar, utifrån dessa multimatriser har sedan analyserats utifrån
principalkomponentanalys, klusteranalys och medelvärdesanalys. Dessa analyser har
renderats genom att matriserna sammanställts i dataprogrammet RepGrid.
Den första delanalysen som använts för att analysera handläggarnas svar är
medelvärdesanalysen, detta för att på ett tydligt sätt kunna identifiera och jämföra vilka
begrepp som har varit centrala vid avslag och bifall, och således kunna bidra till studiens
syfte. I denna analys kommer medelvärdet att analyseras tillsammans med standardavvikelsen
för varje begrepp, detta för att för kunna identifiera vilka begrepp som har varit mest centrala
vid finansiell bedömning. En hög standardavvikelse betyder att de skiljt sig mer i svaren i
förhållandet till det aktuell medelvärdet, och en låg standardavvikelse medför därmed att
handläggarnas ranking av ett viss begrepp har varit mer lik varandra.
Den andra delanalysen som använts för att kunna bidra till studiens syfte var klusteranalysen.
Klusteranalysen illustrerar både hur elementen grupperar sig i relation till varandra och hur
begreppen grupperar sig i relation till varandra. Denna analys kommer visa på hur
handläggarnas begrepp har grupperat sig i relation till varandra och vid vilken nivå de har
klustrat sig, detta för att kunna ta del av handläggarnas kunskapsstrukturer. Genom att
klusteranalysen visar hur begreppen har grupperats sig, kan studien skapa sig en bättre
förståelse om hur handläggarna tänkt och vilka begrepp som de har relaterat till varandra i den
finansiella lånebedömningen. (Jankowicz, 2004, De León & Guild, 2003)
Den sista analysen utgår från principalkomponentanalysen, vars funktion är att tillhandahålla
en beskrivning av sambandet mellan element och begrepp i en matris. (De León & Guild,
2003) Principalkomponentanalysen ämnar även beskriva den maximala variansen i en
matris genom komponenter, utifrån dessa komponenter kan handläggarnas mest centrala
begrepp illustreras. (Johansson, 2004) Komponenterna i principalkomponent analysen står för
korrelationen mellan begreppen i matrisen, där varje komponent består av begrepp med de
högsta laddningarna i just denna komponent. Den första komponenten i
18
principalkomponentanalysen representerar de begrepp med den högsta möjliga variansen i
matrisen, den andra komponenten står för den näst högsta variansen, denna process
fortsätter tills variansen av de korrelerade begreppen uppnår 100 procent av all varians i
principalkomponentanalysen. Ett högt antal av komponenter i denna analys tyder på hög
kognitiv komplexitet hos handläggarna, det vill säga att de ha varit tvungna att ta hänsyn till
ett stort antal begrepp vid lånebedömningen. Ett lågt antal komponenter tyder däremot på att
begreppen har haft väldigt hög korrelation till varandra och att endast ett fåtal komponenter
hade krävts för att förklara variansen i matrisen. (De León & Guild, 2003, Johansson, 2004)
3.5 METODDISKUSSION
I nedanstående avsnitt argumenterar vi för de metodval vi gjort i denna studie, för att denna
studie ska ha uppnått både hög validitet och reliabilitet. Det vill säga att empirin både varit
giltig och relevant, samt att den varit tillförlitligt och trovärdig. (Jacobsen, 2002, si. 21)
3.5.1 VALIDITET
Vi valde att intervjua bankhandläggare som i sitt dagliga arbete jobbar med låneansökningar
från småföretag, eftersom att det är dessa som besitter relevant information för studien, vilket
går i linje med studiens strävan att uppnå högre giltighet (jmf. Jacobsen 2002 s.259). Eftersom
vår studie är av förståelseskapande art, valde vi att använda oss av en kvalitativ metod, då
detta går i linje med studiens ändamål. (Denscombe, 2009, s.191). Då denna studie ämnat ta
del av handläggarnas perspektiv på lånebedömningen har empirin genomförts via individuella
intervjuer, för att ta del av intervjuobjektens personliga synpunkter om studiens valda
fenomen. (Jacobsen, 2002 s.191)
En del i processen i vårt försök att uppnå giltighet för denna studie är att intervjuerna
genomförts med flera olika handläggare, detta för att kunna erhålla olika handläggares
perspektiv på finansiell lånebedömning (Yin, 2009, s. 41-42) För att kunna ta del av
handläggarnas kunskapsstrukturer och perspektiv har vi använt oss av repertory grid som
intervjumetod och har då framställt färdiga begrepp inför intervjuerna. Dessa färdigställda
begrepp grundar sig på flertalet undersökningar som gjorts inom finansiella lånebedömningar
av banker, detta för att vi ska kunna jämföra och kartlägga handläggarnas olika svar (Ibid). Vi
har i våra instruktioner till handläggarna ombett dessa att tänka ut de senaste låneansökningar
som de har behandlat, detta för att minimera risken att handläggarna har glömt och förvrängt
information om låneansökningen, detta i syfte att eftersträva en högre giltighet. Efter att vi tog
fram den första intervjumallen, har vi även låtit vår opponeringsgrupp och handledare på LTU
ta del av denna mall, de har gett oss feedback och kommentarer, vilket har bidragit till att vi
erhållit tips och råd som hjälpt öka relevans och tillämplighet. För att studien både ska vara
giltig och relevant har vi grundat denna undersökning på befintliga och väsentliga teorier,
samt samlat information som är innehållsrik och jämförbar för studiens ändamål. (Gibbert,
Ruigroks & Wick, 2008)
19
3.5.2 RELIABILITET
Intervjuerna har genomförts ansikte mot ansikte med handläggarna, då det enligt Denscombe
(2009, s. 191) är lättare att samla in data som bygger på deras uppfattningar, prioriteringar och
samtidigt ha möjlighet att utveckla sina synpunkter och idéer, med denna typ av intervju. För
att studien ska ha eftersträvat en hög noggrannhet har vi varit två stycken vid
intervjutillfällena och använt oss av inspelningsutrustning för att vi inte ska misstolka de svar
vi erhållit. (Jacobsen, 2002, s. 229 & 270) Inspelning har dock inte genomförts i samtliga
intervjuer, på grund av att inspelning varit otillåtet enligt bankernas policys eller på
intervjupersonens begäran, i dessa fall har vi varit noggranna med att föra anteckningar för att
inte förbise värdefull information eller omedvetet förvränga informationen. Det faktum att vi
har varit två stycken vid intervjutillfällena har bidragit till att vi på ett bättre sätt kunnat
förklara och svara på frågor om begreppen som intervjupersonerna fått rangordna. Då studien
ämnat undersöka individers kunskapsstrukturer, kan svårigheter enligt Fransella et al. (2004)
uppstå gällande reliabiliteten i form av att uppnå samma resultat om studien reproduceras, då
en individs kunskapsstrukturer kan förändras över tiden, detta är något vi inte har behövt ta i
beaktning då handläggarna har redogjort för redan genomförda finansiella bedömningar. Vi
har vår strävan efter att göra denna studie trovärdig, varit noga med att dokumentera hela
studiens olika delar och förfarande. (Fransella et al., 2004, s.133) Fransella et al. (2004)
menar att noggrannhet är av central betydelse när data sammanfattas och tolkas, så att
informationen inte förvrängs, detta har vi haft i åtanke i vårt ansats att göra studien trovärdig
och tillförlitlig. Då vi har haft färdigställda begrepp till intervjuerna har det varit lättare att
sammanfatta den data som samlats in, något som enligt Borell (1994) kan vara mer
svårhanterligt och diffust om vi valt att framställa begrepp på plats under intervjuerna. Vi har
även genomfört en testintervju innan studiens intervjuer utfördes, något som enligt Denzin
och Lincoln (1994) bidrar till att studien ska uppnå högre tillförlitlighet, då vi kunnat
förbereda oss på ett noggrannare sätt inför intervjuerna.
En del i intervjun som kan ha upplevts jobbigt för handläggarna, är att vi spelade in samtalen,
men då vi uppträdde på ett lugnt sätt, släppte det även för dessa handläggare, vidare
förklarade vi för dem att de får ta del av våra tolkningar för eventuella tillägg och
revideringar. Några tillägg eller revideringar behövde vi inte göra efter avslutade intervjuer.
Då vi genomfört våra intervjuer har vi haft den så kallade intervjueffekten i åtanke, med
intervjueffekten menas att resultaten kan variera ifall intervjuaren är oengagerad eller
påstridig, detta är något vi har försökt undvika i våra intervjuer. Vi har inför intervjuerna läst
på om de aktuella begrepp som har behandlats, så att vi i intervjuerna varit insatta och
engagerade i det berörda området, så att vi således kunnat ta del av handläggarnas perspektiv
och åsikter. Ett problem vi har stött på i studien är att vi i instruktionerna efterfrågat 4-8 av
vardera beviljade och icke beviljade låneansökningar från handläggarna, dock har vi i snitt
endast erhållit totalt dryga 6 låneansökningar per handläggare. Detta problem som skulle
kunnat leda till att studien inte uppnått tillräckligt med element för studien har lösts genom att
utöka antalet intervjuer från 10 till 13 intervjuer. Vid intervjutillfällen har vi träffat
20
handläggarna på en för dem naturlig plats och har tagit kontakt med utvalda handläggare i god
tid före intervjutillfällena, detta för att handläggarna ska kunnat känna sig bekväma och på så
sätt kunnat vara mer öppna under intervjuerna, alla intervjuer har skett på enskild
handläggares arbetsplats. (Jacobsen, 2002, s. 272) Vi har i vår studie försökt vara transparenta
och noggranna med våra processer och metodtillvägagångssätt om hur studien genomförts,
detta tillsammans med att vi har blivit granskade av handledare och studiekollegor på LTU
under resans gång och därmed erhållit synpunkter och konstruktiv kritik vilket har lett till att
studiens trovärdighet och tillförlitlighet har stärkts. (Yin, 1994, s. 36-37)
21
4. EMPIRI & ANALYS
I detta kapitel redovisas och analyseras resultatet som erhölls från de 13 genomförda
intervjuerna med handläggare, som ägt rum på olika bankkontor i Norrbottens län. Resultatet
framställs genom att en multimatris sammanställdes gällande samtliga avslag, samt en
gällande samtliga bifall. Därefter framläggs resultatet ur principalkomponentanalys,
klusteranalys samt en medelvärdesanalys.
4.1 MEDELVÄRDESANALYS – JÄMFÖRELSE BIFALL OCH AVSLAG
Medelvärdesanalysen visar medelvärdet och standardavvikelsen (Std.Av.) vid avslag och
bifall för begreppen, analysen gör det möjligt att finna skillnader och likheter mellan
signalens betydelse vid avslag och bifall. Medelvärdesanalysen visar upp 14 begrepp som
tenderar att visa tydliga skillnader och likheter mellan avslag och bifall, som kategoriserats in
i fem områden där ett antal begrepp berör samma område. Dessa områden är; företagaren,
företagsstruktur, penningflöde, risk samt kontakt.
4.1.1 FÖRETAGAREN
Fem begrepp som kopplas samman med företagaren visar medelvärden som tenderar att skilja
sig mellan avslag och bifall, se tabell 3. Det av dessa fem begrepp som indikerar tydligast
skillnad är huruvida företagsledningen gett ett trovärdigt intryck. Detta begrepp för bifall har
ett medelvärdes på 6,4 med en standardavvikelse på 0,9, vilket innebär att trovärdigheten har
genomgående varit väldigt hög till företagsledningen, medan medelvärdet för avslag låg på
det betydligt lägre 3,2, med standardavvikelsen 1,6. Detta kan visa att trovärdigheten till
företagaren är en viktig signal, som kan vara viktig i beslutet om bifall eller avslag, vilket
också styrktes av intervjupersonerna 1 och 6 som poängterade vikten av trovärdigheten till
företagaren vid både bifall och avslag.
Två begrepp som båda berör företagarens erfarenhet visar upp indikationer på skillnader
mellan bifall och avslag, se tabell 3. Företagarens erfarenhet av företagsledning visar dock
upp en större indikation på skillnad i medelvärde än erfarenheten av branschen/marknaden,
vilket kan innebära att erfarenheten av företagsledning ses som viktigare än erfarenhet av
branschen. Erfarenheten av branschen var i bägge fallen relativt höga där avslag visade
medelvärdet 4,6 och bifall visade medelvärdet 6,4, medan erfarenheten av företagsledning
visar låga värden vid avslag (3,3) och höga vid bifall (5,5). Därmed besitter företagsledare
som erhållit bifall hög erfarenhet av både företagsledning och branschen/marknaden, medan
företagare som erhållit avslag har relativt låg erfarenhet av företagsledning och relativt hög
erfarenhet av branschen/marknaden.
Företagsledningens förmåga att uppnå mål och företagets behov av support, visar indikationer
på klara skillnader i medelvärdet mellan avslag och bifall. Dessa båda begrepp rör
företagarens kompetens. Företagsledningen ansågs vara mindre kapabel att uppnå mål vid
avslag (2,8) än vid bifall (5,6), vilket medelvärdena i tabell 3 visar. Medelvärdet för behovet
av support i verksamheten vid bifall låg på 2,9 medan medelvärdet låg på 4,8 vid avslag,
22
vilket visar att handläggarna bedömde att behovet av support var lägre hos företagsledningen
som erhållit bifall än hos de som erhållit avslag. Detta kan tolkas som att företagarens
kompetens är en central signal i bedömningen.
Samtliga dessa fem ovan nämnda begrepp berör företagaren och dennes färdigheter i någon
form, och de visar samtliga upp indikationer på en betydande skillnad mellan avslag och
bifall, där företagaren som erhållit bifall bedömts vara mer lämpad att driva företag än
företagaren som erhållit avslag på sin låneansökan. Detta kan tolkas som att företagarens
kompetens, egenskaper, vilja att satsa på sin affärsidé och trovärdighet är centrala signaler i
handläggarnas bedömning, vilket också styrktes under intervjuerna. Samtliga intervjupersoner
lyfte fram minst en signal rörande företagaren som viktig i bedömningen. Intervjupersonerna
2,3,6 och 12 lyfte fram företagarens engagemang, entusiasm och vilja att satsa på företaget
som viktiga signaler, medan de resterande 9 av de 13 intervjupersonerna lade vikten vid
personen och dennes kunskaper, kompetens, personens tilltro till sin egen förmåga samt
handläggarnas tilltro till personen.
Signaler som berör företagaren har också i tidigare studier visat sig vara väldigt viktiga, vår
litteraturgenomgång (se tabell 1) visar att en eller flera signaler rörande företagaren var en av
de tre viktigaste signalerna. Företagarens signaler har här delats in i tre signaler, kompetens,
erfarenhet och trovärdighet, vilka samtliga också visat sig vara centrala i tidigare forskning, se
tabell 1. Gorman et al. (2005) framhåller trovärdigheten som en av de viktigaste signalerna
finansiell bedömning, Bruns (2004) fann företagarens kunskap om verksamheten som en
central signal och Macmillan et al. (1985) med flera framhävde företagarens erfarenhet och
meritlista som en väldigt viktig signal i den finansiella bedömningen. (Jankowicz och Hisrich
1987. Fletcher, 1995. Shepherd, 1999. Jones & Kohers, 1994)
Företagaren spelar även enligt Berger och Udell (1995) samt Binks och Ennew (1996) en stor
roll i den informationsasymmetriska problematiken, eftersom att de menar att en god relation
mellan handläggaren och företagaren kan minska informationsasymmetri. En tolkning är att
det inte endast är kontakten parterna emellan som avgör relationen, utan att relationen till stor
del har en grund i handläggarens upplevda trovärdighet till företagaren. Det vill säga att en
frekvent och nära kontakt inte nödvändigtvis leder till en bra relation, utan det krävs att
handläggaren finner en tilltro till företagaren för att kontakten skall värdesättas och därmed
leda till en bättre hantering av informationsasymmetri. Kontakt med en trovärdig och
kompetent företagare tolkas som en mer värdefull kommunikation, som kan leda till den
informationsreducerande relation som Binks och Ennew (1996) och Berger och Udell (1995)
syftar till. Relationen kan minska informationsasymmetri genom att informationsutbytet ökar
mellan parterna, vilket bidrar till att handläggaren får mer information om företaget och
snabbare kan ta beslut gällande låneförfrågningar från företaget, och detta med en lägre
osäkerhet. Detta poängterade också intervjuperson 7 och 11 som menade att låneförfarandet
blir mer effektivt och gynnsamt för båda parterna med en rakare kommunikation om
företagare och handläggaren har en bra relation.
Vi finner ytterligare indikationer på samband i medelvärdesanalysen som tyder på att
relationen är en viktig signal i lånebedömningen, detta genom att kontakten, som diskuteras
23
nedan, är mer frekvent och nära med företagare som anses mer kompetenta, trovärdiga och
med mer erfarenhet. Därmed kan det tolkas som att relationen är mer värdefull med företagare
som anses mer kapabla än de som anses mindre lämpade att driva småföretag, vilket kan leda
till denna informationsreducerande relation. (Binks & Ennew, 1996. Beger & Udell, 1995)
TABELL 3. MEDELVÄRDESBEGREPP - FÖRETAGAREN
Begrepp - Låg Begrepp - Hög Medelvärde
(Std.Av.) Bifall
Medelvärde (Std.Av.) Avslag
Skillnad medel-värde
Låg förmåga hos företagsledningen att uppnå
uppsatta mål
Hög förmåga hos företagsledningen att uppnå
uppsatta mål 5,6 (1,0) 2,8 (1,3) 2,8
Företagsledningen har ett litet behov av support i
verksamheten
Företagsledningen har ett högt behov av support i
verksamheten 2,9 (1,4) 4,8 (1,5) 1,9
Företagsledningen har begränsad erfarenhet av
branschen
Företagsledningen har omfattande erfarenhet av
branschen 6,2 (1,0) 4,6 (2,0) 1,6
Företagsledningen har begränsad erfarenhet av
företagsledning
Företagsledningen har omfattande erfarenhet av
företagsledning 5,5 (1,5) 3,3 (2,2) 2,2
Företagsledningen ger ett icke trovärdigt intryck
Företagsledningen ger ett trovärdigt intryck
6,4 (0,9) 3,2 (1,6) 3,2
4.1.2 FÖRETAGSSTRUKTUR
Tre begrepp som visar upp indikationer på en markant skillnad i medelvärde avseende
området företagsstruktur mellan avslag och bifall; instabil/stabil produktionsorganisation, en i
låg eller hög grad fungerande organisationsstruktur och i vilken grad småföretagets
kund/marknadsstruktur var fungerande. Småföretagen som erhållit beviljade lån har
genomgående haft en mer fungerande företagsstruktur än de företag som erhållit avslag på sin
ansökan, se tabell 4. Även om inga extrema skillnader är synliga så är det ett relativt tydligt
resultat, då samtliga tre begrepp som berör småföretagets organisatoriska struktur visar
samma tendenser i skillnad mellan avslag och bifall.
Tolkningar som kan göras utifrån tabell 4 är att företagsstrukturen är en viktig signal för
handläggaren i den finansiella bedömningen, då företagen som beviljats lån visar upp
tendenser i en mer fungerande företagsstruktur än företagen som erhållit avslag.
Organisationsstrukturen har i tidigare studier inte visat sig vara en central signal, se tabell 1.
Jankowicz och Hisrich (1987) kom dock fram till att marknadsstorleken och produktlinjen var
viktiga signaler i bedömningen, eftersom att dessa gav indikationer om företagets
förutsättningar för överlevnad och därmed risken med utlåningen. Företagsstrukturen kan
tyckas ge indikationer på hur väl anpassat och komponerat företaget är, vilket också
marknadsstorleken och produktlinjen ger (Jankowicz & Hisrich, 1987).
I de genomförda intervjuerna har ingen av handläggarna framhållit företagsstrukturen som
särskilt viktiga signaler för bedömningen, men tolkas resultatet så går det att utläsa att
24
organisationsstrukturen faktiskt har en central del i bedömningen. Detta kan rimligtvis bero på
att företagsstrukturen påverkas av väldigt många signaler vilket innebär att företagsstrukturen
kan tolkas som en helhetsbedömning av företaget och dess förutsättningar, vilket också
Jankowicz och Hisrich (1987) menade. Därmed kan organisationsstrukturen ha en mer central
och betydande del i handläggarnas kunskapsstrukturer av helhetsbedömningen, än vad de
själva medvetet uttryckte under intervjuerna.
TABELL 4. MEDELVÄRDESBEGREPP - FÖRETAGSSTRUKTUR
Begrepp - Låg Begrepp - Hög Medelvärde
(Std.Av.) Bifall
Medelvärde (Std.Av.) Avslag
Skillnad medel-värde
Företaget har en i låg grad fungerande
kund/marknadsstruktur
Företaget har en i hög grad fungerande
kund/marknadsstruktur 5,5 (1,1) 3,6 (1,6) 1,9
Företaget har en instabil produktionsorganisation
Företaget har en stabil produktionsorganisation
5,4 (1,3) 3,5 (1,4) 1,9
Företaget har en i låg grad fungerande
organisationsstruktur
Företaget har en i hög grad fungerande
organisationsstruktur 5,3 (1,3) 3,4 (1,4) 1,9
4.1.3 PENNINGFLÖDE
Företagets lönsamhet visar indikationer på att vara betydligt lägre hos företagen som erhållit
avslag än de som erhållit beviljat lån. Avslag visar för begreppet upp medelvärdet 2,1 med
standardavvikelsen 1,4 och bifall visar upp medelvärdet 4,5 med standardavvikelsen 1,3, se
tabell 5. Ett begrepp som har tydlig koppling till lönsamheten är i vilken grad företaget
finansierats med internt genererade medel. Detta begrepp visar upp indikationer på samma
trend som lönsamheten där företag som erhållit avslag har ett lägre medelvärde på 2,6 medan
företagen som erhållit bifall visar medelvärdet 4,2. Detta tyder på att småföretagets lönsamhet
är en central signal som handläggarna bedömer på, vilket var något som också framställdes
som viktigt under intervjuerna då intervjupersonerna 8, 10 och 11 påpekade att kassaflödet
var ett viktigt nyckeltal att ta hänsyn till i den finansiella bedömningen.
Lönsamheten och företagets finansiering av internt genererade medel visar indikationer på en
tydlig skillnad i medelvärde mellan bifall och avslag, vilket tyder på att penningflödet har
varit en central signal i handläggarnas bedömning. Småföretag kräver kapital och pengar för
att existera, vilket medför att lönsamheten i småföretaget rimligtvis kan anses ha en väldigt
betydande roll för småföretagets överlevnad. Det är rimligt att lönsamheten visar upp denna
tendens i tydlig skillnad, eftersom det inte spelar någon roll hur kompetent och trovärdig
företagaren är, eller hur bra företagsstrukturen är om företaget inte genererar pengar.
Lönsamhet blir därmed en väldigt viktig signal, som i tydlig grad avspeglar småföretagets
operativa risk genom att en för låg lönsamhet eller obefintlig lönsamhet leder till konkurs,
vilket är ett oönskat utfall ur både företagaren och bankens perspektiv. (MacMillan et al.,
1985. Fletcher, 1995) Penningflödet kan tolkas som en grundläggande förutsättning för att
kunna driva företag, vilket medför att det är rimligt att anta att den finansiella lönsamheten
25
har en central del i den finansiella bedömningen. Intervjuperson 8, 10 och 11 antydde även
detta då de framhöll vikten av företagets kassaflöde som ett viktigt nyckeltal, vilket är en
direkt indikation på företagets penningflöde.
TABELL 5. MEDELVÄRDESBEGREPP - PENNINGFLÖDE
Begrepp - Låg Begrepp - Hög Medelvärde
(Std.Av.) Bifall
Medelvärde (Std.Av.) Avslag
Skillnad medel-värde
Låg lönsamhet i företaget Hög lönsamhet i företaget 4,5 (1,3) 2,1 (1,4) 2,4
Företaget finansieras i låg grad med internt genererade medel
Företaget finansieras i hög grad med internt genererade medel
4,2 (1,5) 2,6 (1,8) 1,6
4.1.4 RISK
Två begrepp som båda kopplas till risk visar indikationer på relativt höga värden både för
avslag och för bifall. Det ena begreppet handlar om handläggarens bedömning om företagets
risk i verksamheten med polerna låg och hög risk. Detta begrepp visar upp medelvärdet 5,6
vid avslag och 4,0 vid bifall, se tabell 6. Risken är högre vid företag som erhållit avslag än vid
bifall, men då bifall visar upp ett medelvärde som ligger mitt i den sjugradiga skalan så kan
tolkas det som att risken inte behöver vara nödvändigtvis låg för att lån ska medges. Det andra
begreppet handlar om behovet av säkerheter har varit lågt eller högt i den finansiella
bedömningen. Här visar begreppet upp höga medelvärden både vid avslag och vid bifall,
vilket tolkas som att säkerheter generellt alltid är viktigt. Detta är något som också stöds i
intervjuerna, då intervjupersonerna 3, 5, 6, 7, 10 och 11 poängterade vikten av säkerheter i
bedömningen. Säkerheter har i tidigare studier framhävts som en väldigt central signal i den
finansiella lånebedömningen. (Gorman et al., 2005. Jones & Kohers, 1993) Säkerheter finner
sin koppling till risk eftersom att det är en metod för banken att minska risken i utlåningen.
Givna säkerheter har en central del för att reducera och hantera informationsasymmetri enligt
Berger och Udell (1995), säkerheter hade enligt intervjupersonerna en central del i
bedömningen. Intervjuperson 1 benämnde en problematik med säkerheter som också
diskuteras av Binks och Ennew (1996), det vill säga att goda säkerheter inte är en heltäckande
försäkring utan vid konkurs så kan banken likväl dras med förluster. Däremot har säkerheter
visat sig vara viktigt både vid avslag och vid bifall, vilket kan förklaras av att medgivna
säkerheter är en tydlig signal från företagaren att denne har tilltro till sin affärsidé, vilket
intervjuperson 1 och 12 också tillade. (Mason & Stark, 2004. Binks & Ennew, 1996) Det har i
motsats mot vad Binks och Ennew (1996) menar, inte framkommit under intervjuerna att
handläggarna fokuserar mer på att erhålla goda säkerheter än att samla in information.
Säkerheter har däremot setts som en nödvändighet för att utlåning ska medges, vilket kan
tolkas som en effekt av handläggarnas professionalisering där de formats till att alltid kräva
säkerheter. Intervjuperson 1 menade dock att det inte räcker med säkerheter, utan att andra
signaler också har en central roll i bedömningen.
26
TABELL 6. MEDELVÄRDESBEGREPP - RISK
Begrepp - Låg Begrepp - Hög Medelvärde
(Std.Av.) Bifall
Medelvärde (Std.Av.) Avslag
Skillnad medel-värde
Lågt behov av säkerheter Högt behov av säkerheter 4,7 (1,8) 6,3 (1,2) 1,6
Låg grad av risk i företagets verksamhet
Hög grad av risk i företagets verksamhet
4,0 (1,3) 5,6 (1,3) 1,6
4.1.5 KONTAKT
Kontakten mellan handläggaren och företagaren visar tendenser i tydliga skillnader mellan
avslag och bifall i medelvärdet. Kontakten parterna emellan har varit både mer nära och mer
frekvent med småföretagen som erhållit bifall på sin låneansökan. Huruvida kontakten varit
nära i hög eller låg grad, visar upp medelvärdet 5,8 vid bifall och 3,7 vid avslag, vilket tyder
på att kontakten varit mer personlig med småföretagen som fått bifall, se tabell 7. Frekvensen
i kontakt mellan parterna visar upp medelvärdet 5,1 vid bifall och 3,5 vid avslag, vilket
innebär att kontakten varit mer frekvent med småföretagen som fått bifall än de som erhållit
avslag. En förklaring till detta kan erhållas från intervjuerna med intervjupersonerna 7,8 och
13, som alla menade att en bra relation med företagaren är en viktig del i den finansiella
bedömningen. Relationen kan tolkas som mer fungerande då kontakten är mer frekvent och
mer personlig än i de fall kontakten är gles och nära i låg grad, därmed kan den dåliga
relationen bidragit till att avslag erhållits.
En god relation är en möjlig metod till att minska informationsasymmetri, vilket grundar sig i
att informationsutbytet mellan parterna ökar, dessa två begrepp, se tabell 7, ger en tydlig bild
om informationsutbytet (Berger & Udell, 1995. Binks & Ennew, 1996). Därmed verkar
handläggarnas kunskapsstrukturer vara konstruerade så att relationen har en central plats i
bedömningen, vilket går i linje med Berger och Udell (1995) och Binks och Ennew (1996)
som menar att relationen kan leda till mindre informationsasymmetri. Intervjuperson 7 tillade
även en för banken positiv biprodukt av relationen, vilken var att en god relation öppnar
möjligheten till att företagaren börjar använda bankens andra tjänster vilket medför att
företagaren blir en lönsam kund, även om inga fortsatta lån tas. Detta var något som också
Binks och Ennew (1996) menade var en möjlig utveckling av relationen.
TABELL 7. MEDELVÄRDESBEGREPP - KONTAKT
Begrepp - Låg Begrepp - Hög Medelvärde
(Std.Av.) Bifall
Medelvärde (Std.Av.) Avslag
Skillnad medel-värde
Har haft nära kontakter med företagaren i låg grad
Har haft nära kontakter med företagaren i hög grad
5,8 (1,4) 3,7 (2,1) 2,1
Har haft glesa/inga kontakter med företagaren
Har haft täta kontakter med företagaren
5,1 (1,8) 3,5 (2,0) 1,6
27
4.2 KLUSTERANALYS
Gränsen för indelningen av kluster i analysens dendrogram är satt till 80 %, vilket medför att
ett hanterligt antal kluster framkommer i både klusteranalysen för bifall som för avslag.
Grupperingarna är därmed bildade på 80 % nivå, vilket illustreras i figurerna 4 och 5 genom
en röd lodrät linje som skär igenom klusteranalysen och bildar grupperingarna. (Jankowicz,
2004)
4.2.1 KLUSTERANALYS - AVSLAG
Klusteranalysen för avslag visar sju olika kluster som samtliga grupperats innan 80 %, medan
analysens samtliga begrepp grupperar sig vid cirka 67 %. 8 begrepp framgår som helt
idiosynkratiska givet den satta gränsen på 80 %, och resterande 21 begrepp ingår i olika
kluster. Klusteranalysen för avslag illusteras i figur 4 som omarbetats för att synliggöra
grupperingarna, se bilaga 3 för originalfigur.
FIGUR 4. OMARBETAD FIGUR, KLUSTERANALYS FÖR AVSLAG
28
Kluster 1 som består av två begrepp som båda behandlar företagets finansiering, där graden av
lån samt graden av internt genererade medel visar ett tydligt samband. Detta innebär att
samtidigt som handläggarna tänker på företagets finansiering av lån, så relaterar de även till
begreppet som berör företagets finansiering av internt genererade medel. Vilket kan tolkas
som mycket rimligt då båda begreppen berör företagets finansieringsform.
Risken i företaget framgår i kluster 2 som består av tre begrepp; låg lönsamhet i företaget, hög
grad av risk i företagets verksamhet och högt behov av säkerheter. Dessa går samtliga att
koppla till företagets risk, där behovet av säkerheter rimligtvis är högre då risken ökar,
samtidigt som en låg lönsamhet innebär en finansiell risk i företaget. Då handläggarna tänker
på ett av dessa begrepp, så ingår därmed även de två resterande begreppen i handläggarnas
tankegång.
Det tredje klustret har störst antal begrepp och består av fyra begrepp, vilka samtliga berör
företagaren i någon form. Tre av begreppen rör företagarens engagemang i företaget, ett av
begreppen behandlar företagarens sociala nätverk medan det sista begreppet handlar om
företagarens erfarenhet av branschen.
Det kluster som grupperar sig tidigast, vid cirka 90 % nivå, är kluster 4 och består av två
begrepp som berör handläggarnas kontakt med företagaren. Den höga grupperingsnivån visar
att det inte finns någon större skillnad i svar mellan begreppen. Därmed tänker handläggarna
på frekvensen i kontakt samtidigt som de tänker på huruvida kontakten var nära. Det innebär
även att då kontakten varit frekvent, så har den i regel samtidigt varit nära, och vice versa.
Det femte klustret består av två begrepp som behandlar företagets produkt, där komplexiteten
i produkten och osäkerheten i produkten visar sig ha en tydlig koppling. Då handläggaren
tänker på enkel teknologi/produkt så tänker handläggaren samtidigt på en låg osäkerhet i
teknologin/produkten, vilket förefaller sig tänkbart eftersom de har en direkt påverkan på
varandra.
Tre begrepp som samtliga rör företagets organisation i någon form sammanfaller i kluster 6.
Då företagets organisationsstruktur är hög är produktionsorganisationen stabil och samtidigt
har företaget en i hög grad fungerande kund/marknadsstruktur. Dessa begrepp har en tydlig
koppling i företagets verksamhet, eller organisation som helhet, vilket gör det rimligt att då
handläggare tänker på produktionsorganisationen så relaterar de även till
organisationsstrukturen och kund/marknadsstrukturen.
Det sjunde klustret består av fyra begrepp, där tre har en tydlig koppling mot företagarens
kompetens och en kopplas till företagets konkurrenskraft. Då företagaren ger ett trovärdigt
intryck, har ett lågt behov av support i verksamheten och besitter en hög förmåga att uppnå
uppsatta mål så kännetecknas företagaren av hög kompetens, vilket kan leda till en högre
konkurrenskraft i företaget. Företagarens kompetens kan rimligtvis ha en stor inverkan på
företagets konkurrenskraft, i synnerhet då detta rör sig om småföretag där företagaren ofta har
en stor roll i företaget. Företagarens kompetens är något som under intervjuerna framkommit
som väldigt centralt i den finansiella bedömningen.
29
4.2.2 KLUSTERANALYS BIFALL
Klusteranalysen för bifall bildar fyra kluster vid gränsen 80 %. Dessa fyra kluster består av 23
begrepp, medan de resterande sex begreppen är idiosynkratiska vid 80 % gränsnivå. Samtliga
begrepp bildar ett komplett kluster vid cirka 72 %. Klusteranalysen för bifall illusteras i figur
5 som omarbetats för att synliggöra grupperingarna, se bilaga 2 för originalfigur.
FIGUR 5. OMARBETAD FIGUR, KLUSTERANALYS FÖR BIFALL
Kluster 1 består av två begrepp behandlar risken i företagets verksamhet och
marknadsdynamiken, vilka båda kan tolkas ha med verksamhetens riskbild att göra. En
förklaring är att då dynamiken i marknaden är hög, så tänker handläggaren även på en högre
risk i företagets verksamhet. När handläggare ska bedöma risk i en verksamhet ter det sig
troligt att denne även bedömer marknaden som småföretaget agerar på, är det då en marknad
som fluktuerar mycket innebär det osäkerheter, vilket i sin tur leder till ökad risk för
småföretagets verksamhet och för handläggarens bedömning.
30
Kluster 2 som består av tre begrepp berör företagets situation, och består av lönsamhet,
konkurrenskraft i företaget samt företagsledningens behov av support. Då handläggaren finner
en hög lönsamhet och hög konkurrenskraft i småföretaget så är företagsledningen i ett lågt
behov av support, vilket kan tolkas vara en faktor som lett till den höga lönsamheten och
konkurrenskraften. Då företagaren har ett lågt behov av support så kan det tolkas som att
företagaren är kunnig och kapabel att driva småföretaget, en kompetent företagare tar
generellt bättre beslut än en mindre kompetent företagare, vilket i sin tur tenderar att kunna
resultera i ett konkurrenskraftigt och lönsamt företag. Givet detta resonemang, där begreppen
indirekt påverkar varandra, finner vi en förklaring till varför dessa tre begrepp grupperar sig
och varför handläggarna relaterar dessa till varandra.
Tre begrepp som bildar kluster 3 är behov av säkerheter, finansieringsgrad av lån samt
finansieringsgrad av internt genererade medel. Detta kluster behandlar finansieringen av
företaget, vilket verkar ligga till grund för säkerhetsbehovet. Då företaget finansieras i låg
grad med internt genererade medel och därmed i högre grad av lån, så är också behovet av
säkerheter högre. Detta är rimligt eftersom att ju högre risken är, ju mer angelägen blir
handläggarna om att erhålla goda säkerheter, vilket också poängterades av intervjuperson 11
som antydde i ett fall då risken var mer påtaglig än vanligt, så erhölls ”idiotsäkra säkerheter”
som kompensation. Grupperingen av dessa begrepp visar att handläggarna tänker på
finansieringsformen av företaget så relaterar de också till behovet av säkerheter, vilket kan
tolkas som mycket tänkbart då begreppen har en direkt påverkan till varandra.
Det fjärde och största klustret består av 15 begrepp, som behandlar kontakten med företagare,
företagets organisation samt företagarens kompetens, erfarenhet och engagemang. Det är
tydligt att begreppen som behandlar företagaren grupperat sig väldigt tidigt (90 %) vilket
innebär att handläggaren tar hänsyn till de flesta faktorerna som kopplas till företagaren då ett
av begreppen behandlas, därmed visar begreppen som berör företagaren en tydlig gruppering.
Företagaren har i ett småföretag en stor roll för företagets organisation och
organisationsstruktur, vilket kan förklara varför begreppen rörande företagets struktur
grupperar sig med begreppen rörande företagaren. Kontakten med företagaren har varit
frekvent och nära i de fall företagaren karaktäriserats av hög kompetens och erfarenhet.
Samtliga 15 begrepp har en anknytning till varandra, och då ett begrepp är aktuellt relaterar
handläggarna även till de resterande 14 begreppen. En tolkning som kan göras utifrån
handläggarnas kunskapsstrukturer, är att företagaren ofta har en central del i småföretaget,
vilket medför att företagarens kompetens, engagemang och entusiasm har en direkt påverkan
på hela företaget och därmed även organisationsstrukturen.
4.2.3 SAMMANFATTNING AV KLUSTERANALYS – AVSLAG OCH BIFALL
Klusteranalysen för avslag visar att 21 begrepp har grupperat sig i 7 olika kluster medan i
klusteranalysen för bifall så har 23 begrepp grupperat sig i 4 olika kluster vid 80 % nivå. Det
visar sig att handläggare har relaterat nästan lika många begrepp till varandra både vid avslag
och bifall. Antalet kluster skiljer sig däremot åt, där bifall visar färre kluster än vid avslag.
Detta kan tolkas som att handläggarna tenderar att lättare se en helhetsbild av de företag som
31
erhållit bifall, i och med att de relaterar fler begrepp samtidigt till varandra jämfört med där
avslag erhållits. Det förefaller som att företag som har erhållit lån, uppfattas av handläggare
som strukturerade med mer sammankopplade processer jämfört med företag som har fått
avslag. Signaler som rör företagaren och företagsstrukturen har haft en närmare koppling till
varandra där företagen har erhållit lån jämfört med företagen som har fått avslag.
Handläggarna tenderar att ha bedömt företaget del för del vid avslag av lån och inte som
helhet jämfört med vid bifall, där företag som erhållit bifall då förefaller handläggare ha
uppfattat mer fungerande med bättre matchning mellan företag och företagaren. Detta
resonemang om att närmare matchning mellan ett företags processer framstår därmed som
centralt vid bifall av låneansökningar och detta poängterar också Jankowicz och Hisrich
(1987) som centralt, det vill säga att ett företag har en fungerande företagsstruktur och har en
välutvecklad strategisk planering.
4.3 PRINCIPALKOMPONENTANALYS
Principalkomponentanalysen (PCA) visar att handläggarnas kunskapsstrukturer vid finansiell
bedömning förefaller vara av hög kognitiv komplexitet, vilket innebär, i denna studies fall, att
handläggarna tar många olika signaler i beräkning i sina kunskapsstrukturer, då de bedömer
en låneansökan. (Adams- Webber, 1970) Principalkomponentanalysen konstruerade 16 olika
komponenter vid avslag och 17 komponenter vid bifall, vilket tyder på hög komplexitet i båda
processerna. I denna studie har vi valt att vidare analysera komponenterna som svarar för över
10 % av variansen i studien, vilket innebär att de tre första komponenterna i respektive PCA
kommer att hanteras, vilket enligt De León och Guild (2003) är tillräckligt många
komponenter för att ge en adekvat bild av handläggares kunskapsstrukturer, se tabell 8.
TABELL 8 – KOMPONENTVARIANS
Komponent 1 Komponent 2 Komponent 3
Varians - Avslag 21,0 % 12,2 % 10,9 %
Varians - Bifall 24,2 % 12,2 % 11,5 %
Det är viktigt att en avgränsning fastställs för vilka begrepp som anses ha hög laddning, då
komponenterna ska sammansättas. Denna gräns är bestämd utifrån hur många begrepp denna
studie klarar av att analysera, i detta fall har faktorgränsen induktivt bestämts till +/-1,71 för
tolkning av komponenterna. Detta medför också att ett hanterligt antal begrepp ingår i
komponenterna.
4.3.1 PRINCIPALKOMPONENTANALYS - AVSLAG
KOMPONENT 1 - AVSLAG
Komponent 1 svarar för den högsta möjliga variansen i matrisen (21 %), och går att relatera
till sju olika begrepp vilka syns i tabell 9 nedan. Begreppen som komponent 1 består av, se
tabell 9, går att härleda till handläggarens tilltro för företagets förmåga att uppnå mål. Om inte
företagaren har ett omfattande socialt nätverk eller erfarenhet så är det rimligt att
32
handläggaren uppfattar lägre trovärdighet för företagaren, det framstår även som rimligt att en
högre trovärdighet fordras då kapitalintensiviteten är högre och kund/marknadsstrukturen är
mindre fungerande eftersom att detta tenderar att karaktärisera en högre riskbild.
Handläggarens kontakt med företagaren verkar ha en central roll i trovärdigheten till
företaget, då nära och gles/ingen kontakt med företagaren grupperar sig med de ovan nämnda
egenskaperna som tyder på en lägre trovärdighet. Komponenten beskrivs som ”trovärdighet
för företagets förmåga”, med polerna låg trovärdighet samt hög trovärdighet.
TABELL 9. BEGREPPSLADDNING FÖR KOMPONENT 1 - AVSLAG
Låg trovärdighet Hög trovärdighet Faktorladdning
Företagsledningen har begränsad erfarenhet av företagsledning
Företagsledningen har omfattande erfarenhet av företagsledning
( -3.55)
Har haft nära kontakter med företagaren i låg grad
Har haft nära kontakter med företagaren i hög grad
(-3.13)
Företagsledningen har begränsad erfarenhet av branschen/marknaden
Företagsledningen har omfattande erfarenhet av branschen/marknaden
(-2.91)
Har haft inga/glesa kontakter med företagaren
Har haft täta kontakter med företagaren
(-2.79)
Företagsledningen har ett begränsat socialt nätverk som är relevant för affärsverksamheten
Företagsledningen har ett omfattande socialt nätverk som är relevant för affärsverksamheten
(-2.62)
Företaget har en i låg grad fungerande kund/marknadsstruktur
Företaget har en i hög grad fungerande kund/marknadsstruktur
(-2.01)
Hög grad av kapitalintensiv verksamhet för att uppnå uppsatta mål
Låg grad av kapitalintensiv verksamhet för att uppnå uppsatta mål
1.92
Trovärdigheten till företagaren och till företaget var något som under flera intervjuer framkom
som mycket viktigt, intervjuperson 6 uttryckte sig ungefär ”det är väldigt viktigt att vi tror på
företagaren, och finner denne trovärdig då det är med denna vi gör affärer med”. Detta kan
vara en förklaring till att dessa begrepp visat sig vara centrala, något som också styrks av
Gorman et al. (2005) som menar att trovärdigheten till entreprenören är en väldigt viktig
signal som påverkar handläggarnas finansiella bedömning. Signaler som har en stor påverkan
på trovärdigheten till företaget är företagarens erfarenheter av aktuell bransch och
företagsledning, dessa signaler har enligt Jankowicz och Hisrich (1987) med flera visat sig
vara mycket viktiga i den finansiella bedömningen. (Fletcher, 1995. Macmillan et al., 1985.
Shepherd, 1999. Jones & Kohers, 1994) Vidare kopplingar som kan göras mellan tidigare
studier är att flertalet handläggare poängterade att trovärdigheten för företaget och företagaren
var den mest centrala delen i lånebedömningen vilket också tidigare studier visat. (Gorman et
al, 2005. Jankwicz & Hisrich 1987) Detta resultat är tämligen enkelt acceptera, då företagaren
har en väldigt central roll i småföretag där denne påverkar i de flesta processer och är verksam
i alla större beslut. Då trovärdighet förefaller ha central betydelse vid bedömning är det
rimligt att det första intrycket företagaren gör blir av stor vikt, då detta kommer avspegla sig i
handläggarens kunskapsstrukturer under hela bedömningsprocessen. Detta styrktes även av
33
intervjuperson 11 som gav ett exempel där en företagare valde att inte ta i hand och presentera
sig vid första mötet, vilket således påverkade handläggarens trovärdighetsbild av företagaren
under den fortsatta låneprocessen. Detta kan även ses som en negativ signal som företagaren
inte är medveten om att denne sänder, vilket skiljer sig från Certo et al. (2011) med flera, som
menar att signalering inriktar sig på medveten kommunikation av positiva signaler. (Zmud et
al. 2010)
Handläggarens uppgift är att försöka samla in så mycket information som möjligt som
företagaren sänder ut, eftersom att denne är bankens kontaktman med företaget och
företagaren. Denna informationsinsamling och kontakt med företagaren kan bygga upp den
relation, som enligt Binks och Ennew (1996) är en metod för att reducera
informationsasymmetri. I och med en bättre relation parterna emellan ökar
informationsutbytet mellan handläggare och företagare, och snabbare och effektivare beslut
som gynnar både bank och småföretag kan fattas, vilket påpekades av intervjuperson 7.
KOMPONENT 2 – AVS LAG
Komponent 2 svarar för den högsta möjliga kvarvarande variansen (12,2 %) efter komponent
1, och sammanfattas med tre begrepp i tabell 10. Begreppen i komponent 2 har samtliga
koppling till företagets produkterbjudande, och dess säkerhet i produkterbjudandet. En högre
komplexitet i produkten/teknologin tillsammans med en högre osäkerhet i
teknologin/produkten kan anses höra samman, då en högre komplexitet innebär en högre
osäkerhet. Dessa två begrepp förefaller även påverka dynamiken i marknaden eftersom att
dessa tre begrepp går i linje med varandra, vilket går att förklara genom att svängningar i
marknaden rimligtvis kan förutsättas vara högre då osäkerheten och komplexiteten i
produkten är högre. Handläggarnas bedömning tyder på att osäkerheten i produkterbjudandet
har en central del i bedömningen, och produkterbjudandets poler betecknas därmed som
”osäkert produkterbjudande” samt ”säkert produkterbjudande”. Ett säkert
produkterbjudande innebär att komplexiteten och osäkerheten i teknologin/produkten är låg,
samt att marknaden fluktuerar i låg grad, och vice versa.
TABELL 10. BEGREPPSLADDNING FÖR KOMPONENT 2 - AVSLAG
Säkert produkterbjudande Osäkert produkterbjudande Faktorladdning
Enkel teknologi/produkt Komplex teknologi/produkt 3.59
Låg osäkerhet i teknologi/produkt Hög osäkerhet i teknologi/produkt 2.86
Dynamik i marknad låg Dynamik i marknad hög 2.05
Enligt Jankowicz och Hisrich (1987) spelar marknadsstorleken och produktlinjen en stor roll i
finansiell bedömning, där en stor marknadsandel och ett brett produktsortiment sågs som goda
förutsättningar för överlevnad. Komponent 2 i principalkomponentanalysen illustrerar att
marknadsdynamik och säkerhet i teknologi/produkt har varit centrala signaler i den finansiella
bedömningen. Marknadsdynamik har en direkt koppling till marknadsstorleken genom att
storleken på marknaden påverkas direkt av hur marknaden fluktuerar, då dynamiken är hög så
kan marknadsstorleken upplevas variera i hög grad. Marknadsdynamiken påverkar även hur
34
produktsortimentet upplevs, då olika produkters efterfrågan styrs av marknaden. Det finns en
direkt koppling mellan produkt och marknad, eftersom att det är produkten som avgör vilken
marknad småföretaget agerar på. Hur produktlinjen kännetecknas påverkar enligt Jankowicz
och Hisrich (1987) direkt huruvida produkten ska ses som säker eller osäker, där en bred
produktlinje innebär lägre risk och därmed låg osäkerhet och vice versa. Därmed finns det
stöd i ovannämnda resonemang att produkterbjudande är centralt vid finansiell bedömning.
Det förefaller troligt att handläggare genom sin inarbetade professionalism granskar
marknaden när de tar ställning till produkterbjudandet, vilket också styrktes av intervjuperson
10 och 12, som framhävde att marknaden var en av de första aspekterna de tog hänsyn till vid
lånebedömningen. Detta inarbetade förfarande går i linje med Kelly (1955) som menar att
mentala konstruktioner bygger på personens erfarenheter och kunskaper som förvärvats
genom åren, i detta fall genom handläggarens professionalism.
En hög komplexitet i produkten/teknologin innebär ofta att företagaren har mer kunskap och
information om produkten än en utomstående handläggare, vilket innebär att det är rimligt att
det råder högre informationsasymmetri vid hög komplexitet än vid låg komplexitet. Detta kan
i sin tur påverka handläggarens perspektiv på säkerheten i produkten/teknologin, därmed ter
det sig centralt att företagaren förmedlar mycket och noggrann information till handläggaren
om produkten/teknologin. Därmed framstår det som logiskt att säkerheten i
produkterbjudandet är centralt vid finansiell bedömning, och ett osäkert produkterbjudande
kan vara en bidragande orsak till att avslag ges.
KOMPONENT 3 – AVS LAG
Den tredje komponenten svarar för 10,9 % av variansen för avslag, och består endast av ett
begrepp, vilket är ”jag som bedömare använder externa kontakter för att få input till
bedömningen i låg/hög grad”. Begreppets faktorladdning uppgår till 2.90, vilket tyder på att
handläggarnas grad av kontakt med externa kontakter har en central roll. Mer kontakt med
externa kontakter kan tolkas som att det är svårt att ensam göra en bedömning, eller att
företagaren inte uppvisar sig som trovärdig vilket medför att handläggaren vill kontakta fler
personer för input. En förklaring till denna höga faktorladdning framgick dock under intervjun
med intervjuperson 5, då denne framlade att banker har olika rutiner, och vissa bankers rutiner
medför att externa kontakter alltid nyttjas, medan i andra fall är den externa
kontaktanvändningen mer situationsberoende. I och med att bankernas olika rutiner påverkar
detta begrepp, så är det svårt att tolka huruvida det är intervjupersonens behov av extern input
eller bankens rutiner som avgjort om signalen är central. I de fall handläggaren styrs av
bankens rutiner, kan det tolkas som ett försök av banken att minska informationsasymmetri
genom en rutinbaserad informationsinsamling, där handläggaren ska samla in så mycket
information som möjligt om småföretaget. Detta går emot Binks & Ennew (1996) som menar
att informationsinsamling är kostsamt, och istället för att söka information så läggs fokus på
att erhålla goda säkerheter som alternativ.
STRATEGIER FÖR AVSLAG
35
I syfte att illustrera sambandet mellan komponent 1 och 2 vid avslag av småföretags
låneansökningar har en förenkling av principalkomponentanalysens graf gjorts och strategier
för avslag har framställts, se figur 6. För originalgraf se bilaga 5.
FIGUR 6. STRATEGIER FÖR AVSLAG
A – OSÄKERT PRODUKTERBJU DANDE/HÖG TROVÄRDIGH ET
Ruta A, se figur 6, kännetecknas av en stor tilltro till småföretagets förmåga från
handläggaren men med ett osäkert produkterbjudande. En hög trovärdighet till småföretagets
förmåga tolkas som en positiv egenskap som styrker småföretagets chans att erhålla lån, detta
då en högre trovärdighet innebär att handläggaren tror och litar på att företagets förmåga. Ett
osäkert produkterbjudande kan innebära att möjligheten till lån blir lägre, eftersom att banken
tenderar att vara lågriskinriktad och osäkerhet förknippas med risk, handläggarnas
professionalisering tar sig här uttryck, då de är utbildade och insocialiserade i ett tänk där de
ska vara riskaverta. Därmed kan det skönjas en positiv egenskap, hög trovärdighet, som
styrker företagets chans att erhålla lån, och en som kan tolkas som negativ då ett osäkert
produkterbjudande är mer riskfyllt än ett säkert produkterbjudande. Företags låneansökningar
som lokaliseras i ruta A, har kännetecknats av en osäkerhet i produkterbjudandet som väger
tyngre än trovärdigheten till företagets förmåga, och därmed erhållit avslag på sin ansökan.
B – OSÄKERT PRODUKT ERBJU DANDE/LÅG T ROVÄRDIGHET
Ruta B, se figur 6, karaktäriseras av ett osäkert produkterbjudande och en låg trovärdighet om
företagets förmåga från handläggarens perspektiv. Kombinationen av dessa båda
36
karaktäristiska drag tolkas intuitivt som negativa, vilket tyder på en tydlig förklaring till
varför avslag erhölls. En lägre tilltro till företagets förmåga kan tolkas som ett icke önskvärt
karaktäristiskt drag eftersom att en låg förmåga kan leda till obestånd för företaget, vilket inte
är i bankens intresse. Låg tilltro till företagets förmåga blir tillsammans med ett osäkert
produkterbjudande än mer problematiskt, då komplexa produkter och en dynamisk marknad
tillsammans med låg erfarenhet hos företagaren och en i låg grad fungerande
kund/marknadsstruktur kan skapa negativa synergier. Dessa skapas genom att låg erfarenhet
kan tolkas som att företagarens erfarenhet av produkten är bristfällig, kopplas detta ihop med
en komplex produkt som därmed kräver högre kompetens för att kunna hantera, är det rimligt
att kombinationen löper hög risk att bli ineffektiv och olämplig. Utifrån figur 5 så kan B
tolkas vara den enklaste situationen för handläggaren att bedöma och komma fram till ett
beslut om avslag, då det är svårt finna goda egenskaper utifrån komponenterna som skulle
motivera ett beviljat lån. Intervjupersonerna 1, 6, 8 och 10 poängterade att trovärdigheten till
företagaren är viktig. Som intervjuperson 1 uttryckte sig:
”Vi tittar nummer ett på vem vi har att göra med, en bra affärsidé men idiot till
företagsledare det kommer inte att bli bra. Personen kommer att göra sig omöjlig med sina
kunder och med banken, det är dömt att misslyckas.”
C – HÖG TROVÄRDIGHET/SÄKERT PRODUKTERBJUDANDE
I ruta C, se figur 6 ovan, finner handläggaren hög trovärdighet till företagets förmåga och
produkterbjudandet är säkert. Dessa båda poler tolkas intuitivt som positiva egenskaper hos
ett företag som söker lån, men det behöver inte nödvändigtvis vara så, och det förklarar inte
hela bilden till varför avslag ändå blivit utfallet. Hög trovärdighet tolkas på samma sätt som i
ruta A, där en hög trovärdighet till småföretagets förmåga tolkas som en framgångsfaktor för
att småföretaget ska klara av att betala tillbaks lånet till banken. Ett säkert produkterbjudande
kan tolkas vara positivt, då säkerhet går i linje med lägre risk i investeringen. Därmed inte
sagt att det endast tydas som positivt, då en säkert produkterbjudande även kan tolkas vara
sämre eftersom att potentialen i produkten kan bli för låg och produkten i sig för
konkurrenssvag för en redan etablerad marknad. Kombinationen med hög trovärdighet till
småföretagets förmåga och ett säkert produkterbjudande kan ses som två faktorer som
tenderar att leda småföretaget närmare ett beviljat lån. En förklaring till avslag framkom
under intervju med intervjuperson 11, där denne beskrev ett exempel där ett företag hade
enkla produkter och en låg osäkerhet i produkten, men trots detta var det nödvändigtvis inte
en hållbar affärsidé, då det kan krävas en mer exklusiv produkt för att locka kunder till
butikslokalen. Denna strategi för avslag visar att den höga komplexiteten i bedömningen leder
till att handläggare även tar flera signaler i beaktning vid finansiell lånebedömning.
D – LÅG TROVÄR DIGHET/SÄKER T PRODUKTERBJUDANDE
Ruta D, se figur 6 ovan, kännetecknas av ett säkert produkterbjudande men där handläggaren
finner en låg trovärdighet till företagarens förmåga. Strategin för avslag här kan grunda sig i
att ett företag och företagsledning med låg förmåga, tillsammans med en säker produkt kan
leda till svaga förutsättningar för att beviljas lån. En förklaring kan vara att en säker produkt
kräver en skicklig och kreativ företagsledning för att kunna stärka sig på marknaden, därmed
37
öppnas det upp en förklaring till varför företaget erhållit avslag på sin låneansökan.
Intervjuperson 6 påpekade att företagaren är väldigt viktig när de bedömer låneansökningar,
att personen brinner för företaget och att handläggaren uppfattar dessa som trovärdiga. Detta
kan vara en förklaring till varför företag som haft ett säkert produkterbjudande likväl erhållit
avslag på sin låneansökan, vilket visar en strategi för avslag.
STRATEGIER FÖR AVSLAG – FÖRETAG
För att ge en tydligare förklaring till strategierna för avslag så diskuteras fyra exempel på
avslag av låneansökningar som ligger i rutorna A-D, se figur 7. Se bilaga 5 för exakt
placering.
FIGUR 7. ELEMENTLADDNING PÅ KOMPONENT 1 OCH 2 - AVSLAG
A5HM
Företag A5HM, se figur 7, är ett produktionsföretag som har varit verksam i branschen i cirka
20 år. Handläggaren har här berättat att företaget har ett osäkert produkterbjudande, men
handläggare har en hög trovärdighet för företagets förmåga. Detta rör sig om ett befintligt
företag som varit aktivt i en längre period, vilket motiverar varför handläggaren har en högre
tilltro till företagets förmåga. I och med att det är ett produktionsbolag så resonerade
38
handläggaren att produkten stod i centrum, vilket innebär att då produkterbjudandet är osäkert
så ökar risken och handläggaren blir försiktig i sin bedömning.
A4DM
Företag A4DM, se figur 7, är nystartat och befinner sig i tjänstesektorn. Handläggaren hade
en låg trovärdighet för företagets förmåga, vilken förklarades av den ringa åldern på
verksamheten. Företagaren har inte hunnit bygga upp den tilltro som ett befintligt företag haft
möjlighet till, då företagaren inte bedrivit företag tidigare och inte hade haft någon tidigare
kontakt med handläggaren. Handläggaren berättade att kombinationen av ett osäkert
produkterbjudande och att handläggaren hade låg trovärdighet för företagets förmåga var ett
samband som ger en förklaring till varför avslag av låneansökan erhölls.
A10DM
A10DM, se figur 7, har varit verksamt i mer än 30 år i tjänstesektorn, vilket var en av
anledningarna till att handläggaren hade hög trovärdighet till företagets förmåga, eftersom att
företaget har haft en lång tid att bygga upp trovärdighet. Detta tillsammans med ett säkert
produkterbjudande kan tolkas som positiva egenskaper, men för stor säkerhet i produkten, en
väldigt beprövad produkt, på en icke dynamisk marknad anses av handläggaren inte vara skäl
nog att erhålla ett beviljat lån. Handläggaren menar att företag som agerar på en mindre
marknad behöver ha en produkt som står ut och lockar kunder för att få verksamheten att gå
runt.
A4F KM
Företag A4FKM är nystartat i tjänstesektorn. Att företaget är nystartat var en anledning till att
handläggaren hade en lägre trovärdighet för företagets förmåga, eftersom att trovärdighet inte
hunnit byggas upp och handläggaren inte hade nån erfarenhet av företagaren. Handläggarens
argument kan liknas med det som fördes under A10DM ovan, där ett för säkert
produkterbjudande kan vara otillräckligt för att locka till sig kunder på en mindre marknad.
Därmed finns ett samband på varför handläggaren gav avslag.
4.3.2 PRINCIPALKOMPONENTANALYS - BIFALL
KOMPONENT 1 – BIF ALL
Komponent 1 svarar för 24,4 % av variansen, vilket är den högsta möjliga i matrisen.
Komponenten går att relatera till sju olika begrepp, se tabell 11, som har koppling till
finansiering/kapital och beslutsfattning/kontakt. Komponenten beskrivs som
”finansieringsbehov”, med polerna lågt och högt. Då behovet av finansiering har varit högt
historisk sett, se begrepp ”låg/hög grad av kapital bundet i anläggningstillgångar” och
”företagaet finansieras i låg/hög grad med lån”, och när det förutspås bli högt i framtiden, se
begrepp ”låg/hög grad av kapitalintensiv verksamhet för att uppnå uppsatta mål”, så har
också beslutsprocessen varit komplex. Givet dessa förutsättningar har även kontakten med
företagaren varit hög och behovet av säkerheter varit högt, vilket kan förklaras genom att en
39
komplex beslutsprocess medför mycket kontakt, och då finansieringsbehovet är högt så krävs
även höga säkerheter. Finansieringsbehovet kan tolkas som en finansiell risk för banken, där
ett högre finansieringsbehov innebär en högre finansiell risk, och vice versa.
TABELL 11. BEGREPPSLADDNING FÖR KOMPONENT 1 - BIFALL
Lågt finansieringsbehov Högt finansieringsbehov Faktorladdning
Enkel beslutsprocess i bedömningen av ansökan
Komplex beslutsprocess i bedömningen av ansökan
3.36
Låg grad av kapitalintensiv verksamhet för att uppnå uppsatta mål
Hög grad av kapitalintensiv verksamhet för att uppnå uppsatta mål
3.24
Låg grad av kapital bundet i anläggningstillgångar
Hög grad av kapital bundet i anläggningstillgångar
3.17
Har haft inga/glesa kontakter med företagaren
Har haft täta kontakter med företagaren
3.04
Företaget finansieras i låg grad med lån
Företaget finansieras i hög grad med lån
2.82
Jag som bedömare använder externa kontakter för att få input till bedömningen i låg grad
Jag som bedömare använder externa kontakter för att få input till bedömningen i hög grad
2.60
Lågt behov av säkerheter Högt behov av säkerheter 2.43
Komponenten består av flera finansiella begrepp, vilket tyder på att finansiella signaler är
centrala vid bifall av låneansökningar. Detta går i enlighet med vad Bruns (2004) kom fram
till, då han framhåller finansiell information och säkerheter som viktiga signaler i
handläggarens lånebedömning. Bruns (2004) poängterar även att företagarens andel, det vill
säga det eget satsade kapitalet, i finansieringen som en viktig signal för handläggarna att ta
hänsyn till, vilket som går i likhet med vad intervjuperson 1,3 och 12 sa. De poängterade
vikten av att företagaren satsade egna pengar i företaget, då detta sänder en väldigt stark
signal, både om företagarens tro på affärsidén men också om företagets finansieringsgrad av
lån respektive eget kapital. Ett småföretag vars finansiering består till stor del av eget insatt
kapital förefaller att ha större möjligheter att erhålla beviljade lån, eftersom att risken för
obestånd tenderar att bli lägre då det finns eget kapital att falla tillbaka på. Ytterligare en
anledning till att handläggaren kan tycka att det är viktigt att företagaren riskerar egna pengar
och inte lånar hela beloppet, är att bankens och företagarens intressen och risk sammanfaller,
vilket innebär att om företaget går dåligt så förlorar båda parterna pengar. Enligt Mason &
Stark, 2004. Binks & Ennew, 1996 så bidrar det sammanfallna intressen till att problemen
med informationsasymmetri reduceras, då företagaren i eget intresse kommer göra sitt yttersta
för småföretaget. Det förefaller sig även troligt att om banken och småföretaget har
gemensamma intressen, så kan detta leda till ökade informationsutbyten genom tätare
kontakter parterna emellan. Intervjuperson 4 menade att, ”vi fattar beslut på magkänsla, men
vi måste finna stöd i finansiell information och få bra säkerheter.” Givet detta resonemang är
det rimligt att anta att finansiell informationen är centrala signaler som handläggare tar i
40
beaktning vid finansiell lånebedömning. Det är rimligt att signaler som berör säkerheter är
viktigt i bedömning, då säkerheter enligt Mason och Stark (2004) med flera är ett sätt för
banken att reducera informationsasymmetri. (Berger & Udell, 1995. Gorman et al., 2005.
Binks & Ennew, 1996. Storey, 1994. Bruns, 2004)
KOMPONENT 2 – BIF ALL
Komponent 2 svarar för den högsta möjliga kvarvarande variansen (12,2 %), och går att
relatera till fem begrepp, se tabell 12. Dessa begrepp har koppling till riskbilden för företaget,
och därmed riskbilden med utlåningen. Ett småföretag med en komplex och osäker
produkt/teknologi, hög grad av risk i verksamheten och låg grad av kapital bundet i
anläggningstillgångar, där handläggaren använt externa kontakter i hög grad för att skapa en
heltäckande bild av verksamheten, kännetecknas av en hög riskbild. Komponent 2 beskrivs
som ”riskbild”, med polerna låg och hög. En hög grad kontakt med externa kontakter kan
tyda på att det finns oklarheter som måste besvaras för att handläggaren ska få en komplett
bild att fatta beslut utifrån, vilket även kan kopplas till en ökad riskbild då oklarheter innebär
osäkerhet. En hög grad av risk i företagets verksamhet innebär därmed en ökad riskbild med
utlåningen. Riskbilden kan här tolkas som en operativ risk i verksamheten, det vill säga risken
för företaget att råka i obestånd.
TABELL 12. BEGREPPSLADDNING FÖR KOMPONENT 2 - BIFALL
Låg riskbild Hög riskbild Faktorladdning
Enkel teknologi/produkt Komplex teknologi/produkt 3.82
Låg osäkerhet i teknologi/produkt Hög osäkerhet i teknologi/produkt 2.15
Låg grad av kapital bundet i anläggningstillgångar
Hög grad av kapital bundet i anläggningstillgångar
(- 2.08)
Jag som bedömare använder externa kontakter för att få input till bedömningen i låg grad
Jag som bedömare använder externa kontakter för att få input till bedömningen i hög grad
1.93
Låg grad av risk i företagets verksamhet
Hög grad av risk i företagets verksamhet
1.71
Det framstår som logiskt att handläggarna anser att risk är centralt vid finansiell bedömning,
eftersom det är just riskbilden som ska identifieras och graderas vid bedömningen av
låneansökningar. Riskbilden består bland annat av signaler som berör produktens komplexitet
och säkerheten i produkten, detta i likhet med Jankowicz och Hisrich (1987) som också har
identifierat faktorer rörande produkten som en central signal som handläggarna ska ta i
beaktning vid finansiell bedömning. Vidare tolkning som kan göras utifrån komponent 2 är att
signalerna, som illustreras i tabell 12, är de signaler som direkt påverkat handläggarnas
kunskapsstrukturer när de har bedömt ett företags riskbild (Bruns, 2004). Enligt Bruns (2004)
så tenderar företagaren att ha mer information än handläggaren, vilket rimligtvis borde
innebära att företagaren också har en bättre bild om riskbilden, men då handläggarna genom
sina erfarenheter och genom att nyttja externa kontakters erfarenheter så kan handläggaren ha
41
en klarare bild om riskerna. (Storey, 1994) Det syns i komponenten att då riskbilden är högre
så är behovet av externa kontakterna högre. En annan förklaring till varför riskbilden
förefaller att vara central vid finansiell bedömning, är det faktum att banker enligt lag inte får
låna ut kapital till för hög risk. (SFS 1987:617, kap 2 § 13)
KOMPONENT 3 – BIF ALL
Den tredje komponenten svarar för 11,5 % av variansen, och relateras till fyra begrepp, se
tabell 13. Begreppen berör företagarens erfarenhet, småföretagets finansiering/ lönsamhet,
dess organisationsstruktur samt handläggarens kontakt med företagaren. Då företagsledningen
har hög erfarenhet av företagsledning, så tenderar också organisationsstrukturen vara i en hög
grad fungerande och företaget finansieras i hög grad med internt genererade medel vilket
tyder på hög lönsamhet, i dessa fall har även kontakten med företaget varit nära. Detta
scenario är tämligen rimligt att förstå, då en företagare som har mycket erfarenhet av
företagsledning rimligtvis kan skapa en fungerande organisationsstruktur, vilket i sin tur kan
bidra till att företaget finansieras med internt genererade medel i en högre grad.
TABELL 13. BEGREPPSLADDNING FÖR KOMPONENT 3 - BIFALL
Begrepp Begrepp Faktorladdning
Företagsledningen har begränsad erfarenhet av företagsledning
Företagsledningen har omfattande erfarenhet av företagsledning
2.49
Företaget finansieras i låg grad med internt genererade medel
Företaget finansieras i hög grad med internt genererade medel
2.05
Företaget har en i låg grad fungerande organisationsstruktur
Företaget har en i hög grad fungerande organisationsstruktur
1.78
Har haft nära kontakter med företagaren i låg grad
Har haft nära kontakter med företagaren i hög grad
1.72
Det förefaller rimligt att signalerna i komponent 3, se tabell 13, har varit centrala vid
finansiell bedömning, eftersom det tenderar att finnas kopplingar signalerna emellan. Då
bland annat företagsledningens erfarenhet, företagets finansiering och relationen till
företagaren var signaler som framhölls under flertalet intervjuer. Då komponenten betraktas
som helhet förefaller det sig rimligt att dessa har haft betydelse då dessa signaler tillsammans
ger en relativt klar bild av småföretaget, då det berör företagaren, finansieringen,
småföretagets organisationsstruktur och relationen mellan handläggare och företagare. Dessa
signaler har även haft betydelse historiskt sett vid finansiell bedömning, enligt Jankowicz och
Hisrich med flera (1987) som framhöll entreprenörens erfarenhet, Fletcher (1995) påpekade
internt generade medel, Berger och Udell (1995) tillsammans med Binks och Ennew(1996)
som poängterade relationen mellan handläggare och företagare som hantering av
informationsasymmetri. (Fletcher, 1995. Shepherd, 1999.)
STRATEGIER FÖR BIFALL
42
På samma sätt som vid avslag har en förenkling av principalkomponentanalysens graf gjorts
och strategier för bifall har framställts för att förklara sambandet mellan komponent 1 och 2
vid bifall av småföretags låneansökningar, se figur 8 nedan. För originalgrafen se bilaga 4.
FIGUR 8. STRATEGIER FÖR BIFALL
A – HÖG R IS KB ILD/LÅGT FINANS IER INGSBEHOV
I ruta A, se figur 8, råder en hög riskbild samtidigt som företagets finansieringsbehov är lågt.
En hög riskbild innebär för handläggaren att en större försiktighet krävs i bedömningen då
banker eftersträvar låg risk. Intervjuperson 13 använde uttrycket ”hängslen och livrem” som
en kommentar till bankens generella ovilja till risktagande. Den högre riskbilden kan dock
minskas då den kombineras med ett lägre finansieringsbehov, vilket innebär att summan
externt kapital som relateras till den högre riskbilden minskar. Det förefaller som rimligt att
en högre riskbild är mer accepterbart vid ett lågt finansieringsbehov, detta eftersom att vid
eventuellt obestånd förlorar banken en mindre summa pengar i samanhanget. Detta samband
kan visa hur handläggarnas kunskapsstrukturer bildar en strategi som kan leda till ett beviljat
lån.
B – HÖG R IS KB ILD/HÖGT FI NANS IER INGSBEHOV
Ruta B, se figur 8 ovan, karaktäriseras av en hög riskbild kombinerat med ett högt
finansieringsbehov. Strategin för bifall kan delvis förklaras av något som framkom under
intervjun med intervjuperson 2, då denne menade att företag som har hög komplexitet i
teknologi/produkt, därmed hög riskbild, ofta har företagare som mycket kunniga och insatta i
den aktuella branschen, än de företagare som arbetar med enklare produkter. Intervjuperson 8
43
påpekade att anledningen till lånet var en viktig faktor i bedömningen. Om lånets syfte var att
företaget skulle expandera sin verksamhet genom att köpa in nya maskiner, behöver ett högt
finansieringsbehov inte tolkas som negativt. Detta kan vara förklaringar till att småföretag
med hög riskbild och högt finansieringsbehov ändå kan erhålla bifall.
C – LÅG R IS KB ILD/LÅGT FINANSIER ING SBEHOV
I figurens ruta C, se figur 8, föreligger en låg riskbild i kombination med ett lågt
finansieringsbehov. Detta innebär att handläggarna anser att finansieringsbehovet är lågt med
en riskbild som också kännetecknas som låg. Denna kombination kan tolkas som ett positivt
samband för banken, då högre risktagande inte är aktuellt och utlåningen anses bestå av
relativt lite kapital. Ett flertal intervjupersoner påpekade att banken inte är intresserade av att
ta större risker, vilket i detta fall inte är något större problem. Ett beviljat lån givet dessa
förutsättningar kan tolkas vara i linje med bankens uppdrag, då riskbilden minskas både ur
synpunkten att verksamheten tenderar att klara av utmaningarna som finns, samtidigt som vid
eventuellt obestånd så går inte banken med så stor förlust.
D – LÅG R IS KB ILD/HÖGT FI NANS IER INGSBEHOV
Den låga riskbilden som ruta D karaktäriseras av, se figur 8, innebär att småföretaget har en
lägre risk i verksamheten vilket medför att risken för banken att förlora sitt utlånade kapital är
relativt låg. Givet detta, kan det vara rimligt att tillåta ett högre finansieringsbehov hos
företaget, då risken att förlora kapitaler är relativt låg. Därmed finns ett samband mellan
komponenterna som medför att ett beviljat lån förefaller rimligt.
STRATEGIER FÖR BIFALL - FÖRETAG
För att ge en tydligare förklaring till strategierna för bifall så diskuteras fyra exempel på
låneansökningar som befinner sig i rutorna A-D, se figur 9. Se bilaga 4 för exakt placering.
44
FIGUR 9. ELEMENTLADDNING PÅ KOMPONENT 1 OCH 2 - BIFALL
B1AKM
Småföretaget B1AKM, se figur 9, har varit aktivt i tjänstesektorn i 10 år och drivs av en man
och en kvinna. Småföretaget är aktivt i tjänstesektorn vilket är en förklaring till att
handläggaren anser att finansieringsbehovet är av en lägre grad, eftersom att maskiner och
andra investeringstunga anläggningstillgångar ofta är mindre nödvändigt än i till exempel
produktionssektorn. Handläggaren anser dock att riskbilden var hög för detta småföretag, men
då småföretagets finansieringsbehov var lägre och att handläggaren anser att företagarna var
kapabla och erfarna så erhöll företaget ett beviljat lån.
B3DM
Detta rör sig om ett tjänsteföretag som är nystartat. Handläggaren menade att småföretaget har
en hög riskbild och ett högt finansieringsbehov, men då handläggaren anser att företagaren
gav ett mycket trovärdigt intryck, var engagerad och villig att satsa eget kapital, medgav
handläggaren lån till företaget trots en hög riskbild och ett högt finansieringsbehov.
B5DM
B5DM är ett produktionsföretag som varit aktivt i 10-20 år. Handläggaren anser att
småföretaget har en lägre riskbild och att kapitalbehovet är lågt trots att det är ett
produktionsföretag. En låg riskbild i småföretaget och dess produktion ansågs av
handläggaren vara en positiv egenskap i ett produktionssmåföretag, kombineras detta med det
45
låga kapitelbehovet så blir bankens risk med utlåningen låg. Därmed är det rimligt att
företaget medgivits lån då banken tog en lägre risk att förlora sitt utlånade kapital. I och med
detta resonemang medgav handläggaren lån till småföretaget då denne ansåg att riskbilden för
småföretaget var låg.
B5GK
Detta småföretag, B5GK, har varit aktivt i cirka 50 år i fastighetsbranschen, Handläggaren
ansåg att riskbilden för småföretaget var låg, vilket handläggaren delvis förklarade var på
grund av dess långa livslängd och möjligheten att kunna se till historiska händelser.
Småföretaget hade dock ett högre finansieringsbehov något som handläggaren ansåg vara
logiskt då fastighetsbranschen oftast kräver mycket kapital. Handläggaren medgav lån till
småföretaget trots ett högt finansieringsbehov, då denne ansåg att riskbilden var lägre.
46
5. SLUTSATSER & AVSLUTANDE DISKUSSION
Denna studie har sorterat och kartlagt handläggares kunskapsstrukturer vilket har lett till att
de mest centrala signalerna identifierats vid finansiell bedömning av småföretags
låneansökningar. Detta har resulterat i att övergripande centrala signaler har identifierats,
samtidigt som specifika signaler i strategier för avslag och bifall har urskilts, se figur 10.
FIGUR 10. ANALYSMODELL - SLUTSATSER
Signaler beträffande småföretagar har i studien av handläggares kunskapstrukturer visat sig
vara centrala vid finansiell bedömning. Mer specifikt har studien visat att företagarens
erfarenhet och kompetens har central betydelse vid lånebedömningen, både vid avslag och vid
bifall. Detta bekräftas även av handläggarna själva. Företagarens erfarenhet och kompetens
har också enligt Shepherd (1999) med flera poängterats som central i finansiell
lånebedömning (Fletcher, 1995. Jankowicz & Hisrich, 1987). En signal som inte belysts som
central i den teoretiska referensramen men som i studiens empiri och analys identifierats som
central, berör företagaren och dennes engagemang, vilket än mer styrker företagarens
betydelse i finansiell lånebedömning. En annan signal som också kan kopplas till företagaren,
är handläggarens upplevda trovärdighet för företagaren, som belysts som central i
handläggarnas kunskapsstruktureroch av handläggarna, vilket går i linje med Gorman et al.
(2005) som också framhöll handläggarens trovärdighet för företagaren som en central signal
vid finansiell lånebedömning, både vid avslag och vid bifall. Ytterligare signaler som visat sig
vara centrala är kontakten mellan handläggare och företagaren, vilket är en tydlig indikation
på relationens betydelse vid finansiell bedömning, där företagen som erhållit bifall tenderar att
ha en nära och mer frekvent kontakt med handläggare jämfört vid avslag. Detta går i linje med
Certo et al. (2011) som menar att signalering främst fokuserar på positiva signaler i avsikt att
öka möjligheten att erhålla lån, och därmed förefaller det rimligt att småföretag som erhållit
bifall mer frekvent signalerat positiva signaler än småföretag som erhållit avslag på sin
låneansökan. Grundat i ovannämnda resonemang där många signaler som kan kopplas till
företagaren har visat sig vara av central betydelse, drar vi slutsatsen att företagaren framstår
ha en central betydelse i finansiell lånebedömning vid avslag och vid bifall. Detta förefaller
47
som rimligt då företagaren tenderar att ha en framstående roll i småföretag med ett stort
inflytande på företagets struktur och verksamhet, vilket också kan kopplas till klusteranalysen
för bifall där handläggarna har visat sig relatera företagaren till företagsstrukturen.
Vidare har det visat sig att företagets riskbild och företagets penningflöde tillsammans med
behovet av säkerheter har varit centrala i bedömningen av småföretags låneansökningar,
vilket går i likhet med Macmillan et al. (1985) med flera som poängterar att både säkerheter
och penningflöde är centrala i finansiell bedömning. (Bruns, 2004. Gorman et al., 2005. Jones
& Kohers, 1993) Därmed visas att de signaler, relationen mellan handläggare och företagaren
samt säkerheter, som enligt Berger och Udell (1995) med flera kan leda till en reducering och
hantering av informationsasymmetri som också har en central del i handläggarnas
lånebedömning. Detta tyder på att handläggarnas kunskapsstrukturer är professionaliserade så
att de kan hantera informationsasymmetri. (Mason & Stark, 2004. Gorman et al., 2005. Binks
& Ennew, 1996. Storey, 1994, s.209-212. Bruns, 2004)
Ytterligare slutsatser som kan dras från studien är att möjliga strategier för att besluta om
bifall och avslag av småföretags låneansökningar har kunnat genereras. Småföretagets
produkterbjudande och handläggarnas upplevda trovärdighet för företagaren framstår som
grund vid bedömning som medfört beslut om avslag, medan riskbilden och
finansieringsbehovet framstå som beslutsgrundande då bedömningen resulterat i bifall av
småföretags låneansökningar. Detta förefaller som rimligt då ett småföretag kan antas behöva
ha ett bra produkterbjudande för att kunna konkurrera med andra småföretag, vilket också går
i linje med Jankowicz och Hisrich (1987) som framhåller att en icke-fungerande produktlinje
minskar småföretagets förutsättning att överleva och minskar därmed möjligheterna att erhålla
lån. Det förefaller också som rimligt att småföretags möjligheter att erhålla lån, minskar om
handläggare saknar tilltro till företagaren, då det är företagaren som är den person som
handläggarna har kontakten med i småföretag. Detta resonemang äri likhet med Gorman et al.
(2005) som poängterar att trovärdigheten för företagaren är en central signal i finansiell
bedömning av småföretags lånensökningar. Handläggarens upplevda riskbild av småföretaget
samt dess finansieringsbehov framstår som beslutsgrundande då bedömningen resulterat i
bifall. Det förefaller som rimligt att riskbilden är central för att småföretag ska erhålla bifall,
då hela lånebedömningen karaktäriseras av osäkerhet och därmed risk, vilket går i linje med
Storey (1994) som menar att låneförfarandet kännetecknas av informationsasymmetri, och
därmed fordras handläggare bedöma riskbilden av småföretag för att kunna medge bifall. Det
förefaller också som rimligt att finansieringsbehovet ligger till grund för beslut om bifall av
låneansökningar, då handläggare fordras att bedöma hur småföretag finansieras, hur
kapitalintensiv småföretaget är och vilket behov av säkerheter som finns. Detta går i likhet
med Bruns (2004) med flera som framhåller finansiell ställning, lönsamhet och säkerheter
som centrala signaler att bedöma vid bifall. (Fletcher, 1995. Jones & Kohers, 1993).
Det förefaller som att den finansiella lånebedömningen är ett komplext förfarande, där
handläggarna tar många olika signaler i beaktning i sin bedömningsprocess för att kunna
skapa sig en bild av småföretaget och dess omgivning, detta styrks även genom att tidigare
studier visat på många olika signalers betydelse vid finansiell bedömning (Macmillan et al,
1985. Jones & Kohers, 1993. Bruns, 2004. Fletcher, 1995). De signaler som visat sig vara
48
centrala vid finansiell bedömning är uttryck av handläggarnas kunskapsstrukturer, vilka har
sin grund i deras tidigare erfarenheter och professionalism, i likhet med Kelly (1955) som
menar att människan använder mentala konstruktioner för att förstå sin omvärld. Det
förefaller som att handläggarnas tidigare erfarenheter och professionalisering har format
kunskapsstrukturerna till att sortera och betona signalerna som berör företagaren,
penningflödet och säkerheter som de övergripande och mest centrala signalerna i den
finansiella bedömningen. Genom att studien har synliggjort handläggares kunskapsstrukturer,
identifierat övergripande centrala signaler och lyft fram strategier som handläggare använder
sig av i finansiell bedömning för att hantera signaler vid avslag och bifall, har en ökad inblick
och kunskap om handläggares bedömning av låneansökningar erhållits.
5.1 STUDIENS BIDRAG OCH FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING
Vår studie bidrar till en förståelse för hur handläggares kunskapsstrukturer tar sig uttryck i
finansiell bedömning av småföretags låneansökningar. Studien har även identifierat centrala
signaler i finansiell lånebedömning och utmynnat i strategier för avslag och bifall av
småföretags låneansökningar. Genom att vår studie identifierat de signaler som handläggarnas
kunskapsstrukturer visat vara centrala, bidrar även denna studie till en större förståelse om
lånebedömningen vilket kan leda till ett effektivare låneförfarande för både handläggare och
småföretag. Ytterligare stödjer studien tidigare studiers resultat, och visar att handläggarnas
kunskapsstrukturer är konstruerade så att de hanterar agentteorin och den
informationsasymmetriska problematiken. Studien bidrar vidare till ett tämligen outforskat
perspektiv på den finansiella bedömningen genom att studien är genomförd på kognitiv nivå.
Utifrån studiens resultat härleds två propositioner:
Proposition 1: ju lägre upplevd trovärdighet för företagaren desto högre sannolikhet att en
finansieringsansökan erhåller avslag.
Proposition 2: en närmare relation mellan handläggare och småföretag bidrar till en ökad
sannolikhet att en finansieringsansökan blir beviljad.
Vårt förslag till vidare forskning är att genomföra en liknande studie, som jämför hur
riskkapitalisters kunskapsstrukturer tar sig uttryck i den finansiella bedömningen och om för
att undersöka om företagaren, säkerheter och penningflöde är av lika central betydelse hos
riskkapitalister jämfört med bankhandläggares kunskapsstrukturer. Vidare skulle det vara
intressant att undersöka hur företagares kunskapsstrukturer påverkar deras agerande vid
ansökan av lån.
49
6. REFERENSER
Litteratur:
Ahrne, G., Svensson, P. (2011) Handbok i kvalitativa metoder. Upplaga 1:1. Malmö: Liber
AB
Berger, P.L., Luckmann, T. (1991) The social construction of reality. A treatise in the
sociology of knowledge (1st ed.) Penguin Books.
Borell, K. (1994) Repertory grid; en kritisk introduktion. Torvallaserien (Härnösand:
Mitthögskolan, Rapport 1302; 1994:21
Borell, K., Brenner, S.O. (1997) Att spegla verkligheten. Lund: Studentlitteratur
Bryman, A. (2008) Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 2. Malmö: Liber AB
Denscombe, M. (2009) Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Upplaga 2. Lund: studentlitteratur
Denscombe, M. (2004) Forskningens grundregler: samhällsforskarens handbok i tio punkter.
Lund: studentlitteratur.
Denzin, N.L., Lincoln, Y. (1994) Handbook of qualitative research. Upplaga 2. Sage
publications, Inc
Fransella, F., Bell, R., Bannister, D. (2004) A manual for repertory grid technique Upplaga 2.
John wiley & sons ltd.
Halvorsen, K. (1992) Samhällsvetenskaplig metod. Upplaga 1:19. Lund: Studentlitteratur AB
Jacobsen, D.I. (2002) Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Jankowicz, D. (2004) The easy guide to repertory grids. John wiley & sons.
Kelly, G. (1991) The psychology of personal constructs; Volume one: theory and Personality.
Lundahl, U., Skärvad, P.H. (1999) Utredningsmetodik för samhällsvetare och
ekonomer. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Macintosh, N., Quattrone, P. (2010) Management accounting and control systems: an
organizational and sociological approach. Upplaga 2. John wiley & sons ltd.
Patel, R., Davidson, B. (2011) Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Upplaga 4:1. Lund: Studentlitteratur.
Simon, H. (1982) Models of bounded rationality. Vol 1, Economic analysis and public policy.
The Massachusetts institute of technology
50
Storey. D.J. (1994) Understanding the small business sector. Thompson learning
Yin, R. (1994) Case study research: design and methods. Upplaga 2. Thousand oaks, CA:
Sage
Yin, R. (2009) Case study research: design and methods. Upplaga 4. London: SAGE
Artiklar:
Adams-Webber, J.R (1970) An analysis of the discriminant validity of several repertory grid
indices. British journal of psychology. Volym 61. (s.83-90)
Berger, A., Udell, G. (1995) Relationship lending and lines of credit in small firm finance*.
The journal of business. Volym 68 (3) (s. 351-381)
Binks, M., Ennew, M. (1996) Growing firms and credit constraint. Small Business
Economics. Volym 8 (s. 17-25)
Borell, B., Pryce, J., Brenner, S.P. (2003) The repertory grid technique in social work
research, practice, and education. Qualitative social work. Volym 2(4) (s. 477-491)
Bruns, V. (2004) Who recieves bank loans? A study of lending officers’ assessments of loans
to growing small and medium-sized enterprises. Jönköping international business school ltd.
Certo, S.T., Ireland, R.D., Reutzel, C.R. (2011) Signaling theory: a review and assessment.
Journal of Management Volym 37 (s. 39–67)
Churchill, N. C., Lewis, V. L. (1983) The five stages of small business growth. Harvard
Business Review. Volym 61(3) (s. 1-9)
De León, E. D., Guild, P. (2003) Using repertory grid to identify intangibles in business plans.
Venture capital. Volym 5 (n. 5) (s. 135-160)
Fletcher, M. (1995) Decision making by Scottish bankers. International Journal of
Entrepreneurial Behaviour & Research. Volym 1 (n. 2) (s. 37-563)
Gibbert, M., Ruigrok, W., Wick, B. (2008) Research notes and commentaries: what passes as
a rigorous case study? Strategic Management Journal. Volym 29 (12) (s.1465-1474)
Gorman, G., Rosa, P., Faseruk, A. (2005) Institutional lending to knowledge-based
businesses. Journal of business venturing. Volym 20 (s. 793-819)
Jankowicz, A., Hisrich, R.D. (1987) Intuition in small business lending decisions. Journal of
small business management. Volym 25,3 (s.45)
Johansson, J. (2004) Recommendation changes in walls of glass; perceived roles and relative
importance of direct contacts. Luleå university of technology. Volym 52.
51
Jones, L. (1992) How to obtain a small business loan. Economic development review. Volym
10 (2) (s. 74-77)
Jones, R., Kohers, T. (1993) A survey to identify reasons for denial of small business loan
requests. Managerial finance. Volym 19 (n. 8) (s. 50-61)
Liberti, J., Mian, A. (2009) Estemating the effect of hierarchies on information use. The
Review of Financial Studies. Volym 22 (n. 10)
Macmillan, I., Siegel, R., Narasimha, S. (1985) Criteria used by venture capitalists to evaluate
new venture proposals. Journal of business venturing. Volym 1 (s. 119-128)
Mason, C., Stark, M. (2004) What investors look for in a business plan? : A comparison of the
investment criteria of bankers, venture capitalists and business angels. International small
business journal. Volym 22(3) (s. 227-248)
Nilsson, A., Öhman, P. (2012) Better safe than sorry: defensive loan assessment behavior in a
canging bank environment. Qualitative research in accounting and management. Volym 9 (2)
(s. 146-167)
Serfas, S. (2011) The impact of cognitive biases on capital investments. Z plan
unternehmenssteuerung. Volym 21 (s.427-446)
Shepherd, A. (1999) Venture capitalists’ assessment of new venture survival. Management
science. Volym 45 (n. 5) (s. 621-632)
Spence. M. (1973) Job Market Signaling. The Quarterly Journal of Economics, Volym 87 (3)
(s. 355-374)
Zmud, R.W., Croes, H., Shaft, T., Zheng, W. (2010) Systematic differences in firm’s
information technology signaling: implications for research design. Journal of the Association
for Information Systems. Volym 11 (3) (s. 149-181)
Lagkällor:
SFS 1987:617, kap 2 § 13
SFS 1999:1229, kap 56 § 6
SFS 1995:1554 kap 1 § 3
52
BILAGA 1. BEGREPP
LÅG 1 HÖG 7
Enkel teknologi/ produkt Komplex teknologi / produkt
Låg osäkerhet i
teknologi/produkt
Hög osäkerhet i teknologi/produkt
Dynamik i marknad låg Dynamik i marknad hög
Låg förmåga hos
företagsledning att åstadkomma
uppsatta mål
Hög förmåga hos företagsledning att
åstadkomma uppsatta mål
Otydlig målbild med företagets
verksamhet
Tydlig målbild med företagets
verksamhet
Låg grad av kapitalintensiv
verksamhet för att uppnå
uppsatta mål
Hög grad av kapitalintensiv
verksamhet för att uppnå uppsatta
mål
Låg grad av risk i företagets
verksamhet
Hög grad av risk i företagets
verksamhet
Företagsledningen har
begränsad erfarenhet av
branschen/marknaden
Företagsledningen har omfattande
erfarenhet av branschen/marknaden
Företagsledningen har
begränsad erfarenhet av
företagsledning
Företagsledningen har omfattande
erfarenhet av företagsledning
Låg konkurrenskraft i företaget Hög konkurrenskraft i företaget
Låg lönsamhet i företaget Hög lönsamhet i företaget
Låg grad av kapital bundet i
anläggningstillgångar
Hög grad av kapital bundet i
anläggningstillgångar
Företagsledningen satsar sitt
hjärta och sin själ i företaget i
låg grad
Företagsledningen satsar sitt hjärta
och sin själ i företaget i hög grad
Företagsledningen har ett
begränsat socialt nätverk som
är relevant för
affärsverksamheten
Företagsledningen har ett
omfattande socialt nätverk som är
relevant för affärsverksamheten
Företagsledningens entusiasm
för företaget är låg
Företagsledningens entusiasm för
företaget är hög
53
Företaget har en i låg grad
fungerande
kund/marknadsstruktur
Företaget har en i hög grad
fungerande kund/marknadsstruktur
Företaget är centralt i
företagsledarens liv
Företaget är centralt i
företagsledarens liv
Företaget har en instabil
produktionsorganisation
Företaget har en stabil
produktionsorganisation
Företagsledningen ger ett icke
trovärdigt intryck
Företagsledningen ger ett trovärdigt
intryck i hög grad
Företaget finansieras i låg grad
med internt genererade medel
Företaget finansieras i hög grad med
internt genererade medel
Företaget finansieras i låg grad
med lån
Företaget finansieras i hög grad med
lån
Företagsledningen har litet
behov av support i
verksamheten
Företagsledningen har stort behov
av support i verksamheten
Företaget har en i låg grad
fungerande
organisationsstruktur
Företaget har en i hög grad
fungerande organisationsstruktur
Jag som bedömare använder
externa kontakter för att få input
i bedömningen i låg grad
Jag som bedömare använder
externa kontakter för att få input i
bedömningen i hög grad
Enkel beslutsprocess i
bedömningen av ansökan
Komplex beslutsprocess i
bedömningen av ansökan
Företagaren uppvisar tillit till
egen förmåga i låg grad
Företagaren uppvisar tillit till egen
förmåga i hög grad
Har haft nära kontakter med
företagaren i låg grad
Har haft nära kontakter med
företagaren i hög grad
Har haft inga/glesa kontakter
med företagaren
Har haft täta kontakter med
företagaren
Lågt behov av säkerheter Högt behov av säkerheter
54
BILAGA 2. KLUSTERANALYS BIFALL
55
BILAGA 3. KLUSTERANALYS AVSLAG
56
1: 2
4,2
%
2: 1
2,2
%
B1
AK
M
B1
BM
B1
CK
B1
DM
B2
AM
B2
BM
B2
CM
B2
DM
B3
AM
B3
BM
B3
CK
MB
3D
M B3
EM
B3
FM
B4
AM
B4
BK
MB
4C
K
B5
AM
B5
BX
B5
CX
B5
DMB5
EMB
5F
M
B5
GK
B6
AM
B6
BK
B6
CM
B7
AK
M
B7
BM
B8
AM
B8
BM
B8
CM
B9
AM
B9
BK
M
B9
CM
B1
0A
M
B1
0B
M B1
0C
M
B1
1A
M
B1
1B
M
B1
1C
M
B1
2A
X
B1
2B
X
B1
2C
X
B1
3A
M
B1
3B
M
B1
3C
M
Ko
mp
lex
tekn
olo
gi/p
rod
ukt
En
kel t
ekn
olo
gi/p
rod
ukt
Hö
g o
säke
rhe
t i te
kno
log
i/pro
du
kt
Lå
g o
säke
rhe
t i te
kno
log
i/pro
du
kt
Dyn
am
ik i
ma
rkn
ad
hö
g
Dyn
am
ik i
ma
rkn
ad
låg
Hö
g fö
rmå
ga
ho
s fö
reta
gsl
ed
nin
ge
n a
tt å
sta
dko
mm
a u
pp
satta
må
l
Lå
g fö
rmå
ga
ho
s fö
reta
gsl
ed
nin
ge
n a
tt å
sta
dko
mm
a u
pp
satta
må
l
Tyd
lig m
ålb
ild m
ed
före
tag
ets
ve
rksa
mh
et
Oty
dlig
må
lbild
me
d fö
reta
ge
ts v
erk
sam
he
t
Hö
g g
rad
av
kap
italin
ten
siv
verk
sam
he
t fö
r a
tt u
pp
nå
up
psa
tta m
ål
Lå
g g
rad
av
kap
italin
ten
siv
verk
sam
he
t fö
r a
tt u
pp
nå
up
psa
tta m
ål
Hö
g g
rad
av
risk
i fö
reta
ge
ts v
erk
sam
he
t
Lå
g g
rad
av
risk
i fö
reta
ge
ts v
erk
sam
he
t
Fö
reta
gsl
ed
nin
ge
n h
ar
om
fatta
nd
e e
rfa
ren
he
t av
bra
nsc
he
n/m
ark
na
de
n
Fö
reta
gsl
ed
nin
ge
n h
ar
be
grä
nsa
d e
rfa
ren
he
t av
bra
nsc
he
n/m
ark
na
de
n
Fö
reta
gsl
ed
nin
ge
n h
ar
om
fatta
nd
e e
rfa
ren
he
t av
före
tag
sle
dn
ing
Fö
reta
gsl
ed
nin
ge
n h
ar
be
grä
nsa
d e
rfa
ren
he
t av
före
tag
sle
dn
ing
Hö
g k
on
kurr
en
skra
ft i f
öre
tag
et
Lå
g k
on
kurr
en
skra
ft i f
öre
tag
et
Hö
g lö
nsa
mh
et i
före
tag
et
Lå
g lö
nsa
mh
et i
före
tag
etH
ög
gra
d a
v ka
pita
l bu
nd
et i
an
läg
gn
ing
stilg
ån
ga
r
Lå
g g
rad
av
kap
ital b
un
de
t i a
nlä
gg
nin
gst
illg
ån
ga
r
Fö
reta
gsl
ed
nin
ge
n s
ats
ar
sitt
hjä
rta
och
sin
sjä
l i fö
reta
ge
t i h
ög
gra
d
Fö
reta
gsl
ed
nin
ge
n s
ats
ar
sitt
hjä
rta
och
sin
sjä
l i fö
reta
ge
t i lå
g g
rad
Fö
reta
gsl
ed
nin
ge
n h
ar
ett
om
fatta
nd
e s
oci
alt
nä
tve
rk s
om
är
rele
van
t fö
r a
ffärs
verk
sam
he
ten
Fö
reta
gsl
ed
nin
ge
n h
ar
ett
be
grä
nsa
t so
cia
lt n
ätv
erk
so
m ä
r re
leva
nt f
ör
affä
rsve
rksa
mh
ete
n
före
tag
sle
dn
ing
en
s e
ntu
sia
sm fö
r fö
reta
ge
t är
hö
g
Fö
reta
gsl
ed
nin
ge
ns
en
tusi
asm
för
före
tag
et ä
r lå
g
Fö
reta
ge
t ha
r e
n i
hö
g g
rad
fun
ge
ran
de
ku
nd
/ma
rkn
ad
sstr
ukt
ur
Fö
reta
ge
t ha
r e
n i
låg
gra
d fu
ng
era
nd
e k
un
d/m
ark
na
dss
tru
ktu
r
Fö
reta
ge
t är
cen
tra
lt i f
öre
tag
sle
da
ren
s liv
i h
ög
gra
d
Fö
reta
ge
t är
cen
tra
lt i f
öre
tag
sle
da
ren
s liv
i lå
g g
rad
Fö
reta
ge
t ha
r e
n s
tab
il p
rod
ukt
ion
sorg
an
isa
tion
Fö
reta
ge
t ha
r e
n in
sta
bil
pro
du
ktio
nso
rga
nis
atio
n
Fö
reta
gsl
ed
nin
ge
n g
er
ett
tro
värd
igt i
ntr
yck
Fö
reta
gsl
ed
nin
ge
n g
er
ett
icke
tro
värd
igt i
ntr
yck
Fö
reta
ge
t fin
an
sie
ras
i hö
g g
rad
me
d in
tern
t ge
ne
rera
de
me
de
l
Fö
reta
ge
t fin
an
sie
ras
i lå
g g
rad
me
d in
tern
t ge
ne
rera
de
me
de
l
Fö
reta
ge
t fin
an
sie
ras
i hö
g g
rad
me
d lå
n
Fö
reta
ge
t fin
an
sie
ras
i lå
g g
rad
me
d lå
n
Fö
reta
gsl
ed
nin
ge
n h
ar
sto
rt b
eh
ov
av
sup
po
rt i
verk
sam
he
ten
Fö
reta
gsl
ed
nin
ge
n h
ar
lite
t be
ho
v a
v su
pp
ort
i ve
rksa
mh
ete
n
Fö
reta
ge
t ha
r e
n i
hö
g g
rad
fun
ge
ran
de
org
an
isa
tion
sstr
ukt
ur
Fö
reta
ge
t ha
r e
n i
låg
gra
d fu
ng
era
nd
e o
rga
nis
atio
nss
tru
ktu
r
Jag
so
m b
ed
öm
are
an
vän
de
r e
xte
rna
ko
nta
kte
r fö
r a
tt få
inp
ut t
ill b
ed
öm
nin
ge
n i
hö
g g
rad
Jag
so
m b
ed
öm
are
an
vän
de
r e
xte
rna
ko
nta
kte
r fö
r a
tt få
inp
ut t
ill b
ed
öm
nin
ge
n i
låg
gra
d
Ko
mp
lex
be
slu
tsp
roce
ss i
be
dö
mn
ing
en
av
an
söka
n
En
kel b
esl
uts
pro
cess
i b
ed
öm
nin
ge
n a
v a
nsö
kan
Fö
reta
ga
ren
up
pvi
sar
tillit
till
eg
en
förm
åg
a i
hö
g g
rad
Fö
reta
ga
ren
up
pvi
sar
tillit
till
eg
en
förm
åg
a i
låg
gra
dH
ar
ha
ft n
ära
ko
nta
kte
r m
ed
före
tag
are
n i
hö
g g
rad
Ha
r h
aft
nä
ra k
on
takt
er
me
d fö
reta
ga
ren
i lå
g g
rad
Ha
r h
aft
täta
ko
nta
kte
r m
ed
före
tag
are
n
Ha
r h
aft
ing
a/g
lesa
ko
nta
kte
r m
ed
före
tag
are
n
Hö
gt b
eh
ov
av
säke
rhe
ter
Lå
gt b
eh
ov
av
säke
rhe
ter
Pri
nG
rid
Bifa
ll B
an
k (B
ifall
ba
nk)
"B
an
k b
ifall"
Pe
rce
nta
ge
va
ria
nce
in e
ach
co
mp
on
en
t
1: 2
4,2
% 2
: 12
,2%
3: 1
1,5
% 4
: 7,9
% 5
: 6,3
% 6
: 4,9
% 7
: 4,6
% 8
: 3,8
% 9
: 3,4
% 1
0: 3
,3%
11
: 2,8
% 1
2: 2
,5%
13
: 2,0
% 1
4: 1
,5%
15
: 1,3
% 1
6: 1
,1%
17
: 1,1
%
BILAGA 4. PRINCIPALKOMPONENTANALYS BIFALL
57
BILAGA 5. PRINCIPALKOMPONENTANALYS AVSLAG
1: 2
1,0
%
2: 1
2,2
%
A1
EK
M
A1
FM
A2
EM
A2
FK
A2
GM
A2
HM
A3
GK
A3
HK
A4
DM
A4
EK
M
A4
FK
M
A5
HM A
5IK
A6
DM
A6
EM
A6
FK
A7
CK
A7
DM
A8
DK
A8
EM
A8
FK
A9
DM
A9
EM
A9
FM
A1
0D
M
A1
0E
M
A1
0F
M
A1
1D
K
A1
1E
M
A1
1F
M
A1
2D
X
A1
2E
X
A1
2F
X
A1
3D
M
A1
3E
M
A1
3F
M
Ko
mp
lex
tekn
olo
gi/p
rod
ukt
En
kel t
ekn
olo
gi/p
rod
ukt
Hö
g o
säke
rhe
t i te
kno
log
i/pro
du
kt
Lå
g o
säke
rhe
t i te
kno
log
i/pro
du
kt
Dyn
am
ik i
ma
rkn
ad
hö
g
Dyn
am
ik i
ma
rkn
ad
låg
Hö
g fö
rmå
ga
ho
s fö
reta
gsl
ed
nin
ge
n a
tt å
sta
dko
mm
a u
pp
satta
må
l
låg
förm
åg
a h
os
före
tag
sle
dn
ing
en
att
åst
ad
kom
ma
up
psa
tta m
ål
Tyd
lig m
ålb
ild m
ed
före
tag
ets
ve
rksa
mh
et
Oty
dlig
må
lbild
me
d fö
reta
ge
ts v
erk
sam
he
t
Hö
g g
rad
av
kap
italin
ten
siv
verk
sam
he
t fö
r a
tt u
pp
nå
up
psa
tta m
ål
Lå
g g
rad
av
kap
italin
ten
siv
verk
sam
he
t fö
r a
tt u
pp
nå
up
psa
tta m
ål
Hö
g g
rad
av
risk
i fö
reta
ge
ts v
erk
sam
he
t
låg
gra
d a
v ri
sk i
före
tag
ets
ve
rksa
mh
et
Fö
reta
gsl
ed
nin
ge
n h
ar
om
fatta
nd
e e
rfa
ren
he
t av
bra
nsc
he
n/m
ark
na
de
n
Fö
reta
gsl
ed
nin
ge
n h
ar
be
grä
nsa
d e
rfa
ren
he
t av
bra
nsc
he
n/m
ark
na
de
n
Fö
reta
gsl
ed
nin
ge
n h
ar
om
fatta
nd
e e
rfa
ren
he
t av
före
tag
sle
dn
ing
Fö
reta
gsl
ed
nin
ge
n h
ar
be
grä
nsa
d e
rfa
ren
he
t av
före
tag
sle
dn
ing
Hö
g k
on
kurr
en
skra
ft i f
öre
tag
et
Lå
g k
on
kurr
en
skra
ft i f
öre
tag
et
Hö
g lö
nsa
mh
et i
före
tag
et
Lå
g lö
nsa
mh
et i
före
tag
et
Hö
g g
rad
av
kap
ital b
un
de
t i a
nlä
gg
nin
gst
illg
ån
ga
r
Lå
g g
rad
av
kap
ital b
un
de
t i a
nlä
gg
nin
gst
illg
ån
ga
r
Fö
reta
gsl
ed
nin
ge
n s
ats
ar
sitt
hjä
rta
och
sin
sjä
lv i
före
tag
et i
hö
g g
rad
Fö
reta
gsl
ed
nin
ge
n s
ats
ar
sitt
hjä
rta
och
sin
sjä
l i fö
reta
ge
t i lå
g g
rad
Fö
reta
gsl
ed
nin
ge
n h
ar
ett
om
fatta
nd
e s
oci
alt
nä
tve
rk s
om
är
rele
van
t fö
r a
ffärs
verk
sam
he
ten
Fö
reta
gsl
ed
nin
ge
n h
ar
ett
be
grä
nsa
t so
cia
lt n
ätv
erk
so
m ä
r re
leva
nt f
ör
affä
rsve
rksa
mh
ete
n
Fö
reta
gsl
ed
nin
ge
ns
en
tusi
asm
för
före
tag
et ä
r h
ög
Fö
reta
gsl
ed
nin
ge
ns
en
tusi
asm
för
före
tag
et ä
r lå
g
Fö
reta
ge
t ha
r e
n i
hö
g g
rad
fun
ge
ran
de
ku
nd
/ma
rkn
ad
sstr
ukt
ur
Fö
reta
ge
t ha
r e
n i
låg
gra
d fu
ng
era
nd
e k
un
d/m
ark
na
dss
tru
ktu
r
Fö
reta
ge
t är
cen
tra
lt i f
öre
tag
are
ns
liv i
hö
g g
rad
Fö
reta
ge
t är
cen
tra
lt i f
öre
tag
are
ns
liv i
låg
gra
d
Fö
reta
ge
t ha
r e
n s
tab
il p
rod
ukt
ion
sorg
an
isa
tion
Fö
reta
ge
t ha
r e
n in
sta
bil
pro
du
ktio
nso
rga
nis
atio
n
Fö
reta
gsl
ed
nin
ge
n g
er
ett
tro
värd
igt i
ntr
yck
i hö
g g
rad
Fö
reta
gsl
ed
nin
ge
n g
er
ett
icke
tro
värd
igt i
ntr
yck
Fö
reta
ge
t fin
an
sie
ras
i hö
g g
rad
me
d in
tern
t ge
ne
rera
de
me
de
l
Fö
reta
ge
t fin
an
sie
ras
i lå
g g
rad
me
d in
tern
t ge
ne
rera
de
me
de
l
Fö
reta
ge
t fin
an
sie
ras
i hö
g g
rad
me
d lå
n
Fö
reta
ge
t fin
an
sie
ras
i lå
g g
rad
me
d lå
n
Fö
reta
gsl
ed
nin
ge
n h
ar
sto
rt b
eh
ov
av
sup
po
rt i
verk
sam
he
ten
Fö
reta
gsl
ed
nin
ge
n h
ar
lite
t be
ho
v a
v su
pp
ort
i ve
rksa
mh
ete
n
Fö
reta
ge
t ha
r e
n i
hö
g g
rad
fun
ge
ran
de
org
an
isa
tion
sstr
ukt
ur
Fö
reta
ge
t ha
r e
n i
låg
gra
d fu
ng
era
nd
e o
rga
nis
atio
nss
tru
ktu
r
Jag
so
m b
ed
öm
are
an
vän
de
r e
xte
rna
ko
nta
kte
r fö
r a
tt få
inp
ut t
ill b
ed
öm
nin
ge
n i
hö
g g
rad
Jag
so
m b
ed
öm
are
an
vän
de
r e
xte
rna
ko
nta
kte
r fö
r a
tt få
inp
ut t
ill b
ed
öm
nin
ge
n i
låg
gra
d
Ko
mp
lex
be
slu
tsp
roce
ss i
be
dö
mn
ing
en
av
an
söka
n
En
kel b
esl
uts
pro
cess
i b
ed
öm
nin
ge
n a
v a
nsö
kan
Fö
reta
ga
ren
up
pvi
sar
tillit
till
eg
en
förm
åg
a i
hö
g g
rad
Fö
reta
ga
ren
up
pvi
sar
tillit
til l
eg
en
förm
åg
a i
låg
gra
d
Ha
r h
aft
nä
ra k
on
takt
er
me
d fö
reta
ga
ren
i h
ög
gra
d
Ha
r h
aft
nä
ra k
on
takt
er
me
d fö
reta
ga
ren
i lå
g g
rad
Ha
r h
aft
täta
ko
nta
kte
r m
ed
före
tag
are
n
Ha
r h
aft
ing
a/g
lesa
ko
nta
kte
r m
ed
före
tag
are
n
Hö
gt b
eh
ov
av
säke
rhe
ter
Lå
gt b
eh
ov
av
säke
rhe
ter
Pri
nG
rid
Avs
lag
Ba
nk
(Avs
lag
ba
nk)
"A
vsla
g b
an
k"
Pe
rce
nta
ge
va
ria
nce
in e
ach
co
mp
on
en
t
1: 2
1,0
% 2
: 12
,2%
3: 1
0,9
% 4
: 8,4
% 5
: 8,1
% 6
: 5,6
% 7
: 4,7
% 8
: 4,4
% 9
: 4,2
% 1
0: 3
,3%
11
: 3,0
% 1
2: 2
,7%
13
: 2,1
% 1
4: 2
,0%
15
: 1,7
% 1
6: 1
,3%
