Byggritningar – Ritningsnumrering Construction drawings ... · Sida 7 SS 03 22 71, utgåva 2 Exempel (klassificerande del utelämnad): Ritningsnummer L-123 L-1 2 3 Ansvarig part

http://www.sis.sehttp://www.sis.sehttp://www.sis.sehttp://www.sis.sehttp://www.sis.se

SVENSK STANDARDSS 03 22 71

Fastställd 2003-12-05

Utgåva 2

ICS 01.100.30

Språk: svenska

Publicerad: januari 2004

© Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.

Byggritningar – Ritningsnumrering

Construction drawings – Numbering of drawings

SIS fleranvändarlicens: Lunds Universitetsbibliotek; Biblioteksdirektionen. 2013-10-28

Sida 2SS 03 22 71, utgåva 2

Dokumentet består av 22 sidor.

Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, tel 08 - 555 520 00.

Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk ochutländsk standard.Postadress: SIS Förlag AB, 118 80 STOCKHOLMTelefon: 08 - 555 523 10. Telefax: 08 - 555 523 11E-post: [email protected]. Internet: www.sis.se

Innehåll

Sida

Orientering ...................................................................................................................................................... 31 Omfattning ......................................................................................................................................... 42 Normativa hänvisningar ................................................................................................................... 43 Termer och definitioner .................................................................................................................... 44 Ritningsnumrets uppbyggnad ......................................................................................................... 54.1 Ansvarig part ....................................................................................................................................... 54.2 Klassificering ....................................................................................................................................... 54.3 Numrering ............................................................................................................................................ 54.3.1 Systematisk lägeskod .......................................................................................................................... 54.3.2 Löpnummer ......................................................................................................................................... 6

5 Skrivsätt ............................................................................................................................................. 66 Dokumentation .................................................................................................................................. 7Bilaga A (informativ) Tabeller ......................................................................................................................... 8Bilaga B (informativ) Exempel ...................................................................................................................... 13Bilaga C (informativ) Litteraturförteckning ................................................................................................. 22



Orientering

Denna svenska standard utgör en omarbetning av tidigare utgåva från 1994-09-14. Viktiga orsaker till omar-betningen är dels att BSAB-systemet, som låg till grund för den förra utgåvan, har ersatts av en ny version,BSAB 96, dels att ett par av de standarder som refererades har utgått och ersatts av andra.

Standarden bygger på etablerade arbetssätt och beteckningsmetoder inom byggsektorn. Detta innebärbland annat att standarden anger enkla metoder som kan tillämpas utan särskilda överenskommelser i pro-jekt.

Vägledande för denna standard har också varit att ritningsnumren skall vara stabila under en ritnings livscy-kel. De skall kunna inordnas hos olika ägare eller nyttjare och i olika processer. Klassificeringen är därförsådan att ritningsnumret inte innehåller information om ritningens hantering, t.ex. projektskede eller någonparts organisatoriska indelning. Ritningsnumreringen är avsedd att användas både som text på ritningen ochför namngivning av filer vid projektering med datorstöd.

Arbetet med omarbetningen har haft som grund resultatet av en förstudie som bedrevs som ett projekt inomdet nationella forsknings- och utvecklingsprogrammet IT Bygg och Fastighet 2002.

Samordning har skett med samtidigt pågående arbete med revidering av Bygghandlingar 90 del 1 och 2, ochgränsdragning har skett mot arbetet med standard SS-EN 82045-1 och rekommendationer för dokument-hantering.



1 Omfattning

Denna standard redovisar principer och koder för numrering av ritningar som används i bygg- och förvaltnings-processerna. Den omfattar ritningar för husbyggnader med tillhörande installationer, inredning och utrustningsamt markarbeten. Standardens ramverk ger även utrymme för tillämpning inom anläggningsområdet.

Ritningsnumreringen tjänar primärt för identifiering och särskiljande av enskilda dokument. Ritningsnumretskall därför vara unikt i det sammanhang numret används, vilket kan vara ett projekt eller en delprocess ibygg- och förvaltningsprocesserna. Identifieringsbehovet ställer inga krav på strukturerade beteckningar.

Ritningsnumret tjänar även för sortering av utskrivna dokument likväl som datafiler. Därför innehåller numretkoder som karakteriserar ritningen – dess typ och innehåll. Betydelsen av dessa koder skall vara uppenbarför en någorlunda rutinerad användare. Det medför kravet att kodernas komplexitet skall vara låg och attritningsnumret skall innehålla ett begränsat antal tecken. Avsikten är inte att uttömmande beskriva ritningensegenskaper eller beteckna de objekt som ritningen representerar. För det ändamålet fordras mer sofistikeratstöd, till exempel elektronisk dokumenthantering.

2 Normativa hänvisningar

Vid tillämpning av denna standard skall följande beaktas:

SS 03 22 02, utg.1 Byggritningar – Beteckningar och förkortningar

SS-EN ISO 4157-1 Byggritningar – Beteckningssystem – Del 1: Beteckningar på byggnader och delar avbyggnader (ISO 4157-1:1998)

SS-EN ISO 4157-2 Byggritningar – Beteckningssystem – Del 2: Rumsnamn och rumsnummer (ISO 4157-2:1998)

SS-ISO 7200 Ritningsregler – Huvudfält

SS-EN 82045-1 Dokumenthantering – Del 1: Principer och metoder

3 Termer och definitioner

3.1ritningsnummerunik identifierande beteckning för en ritning använd i visst sammanhang

ANM.: Sammanhanget är ett projekt, en process eller organisation. Nummer kan bestå av såväl bokstäver och siffrorsom andra tecken.

I SS-ISO 7200 används termen registrerings- eller identifieringsnummer. Termen ritningsnummer är etable-rad i byggsammanhang.

3.2ansvarig partföretag eller organisation som har uppdraget att framställa ritningen

3.3systematisk lägeskodbeteckning som på ett strukturerat sätt anger del av en byggnad eller anläggning

ANM.: Systematik baseras för byggnader på SS-EN ISO 4157-1. Vanlig struktur är hierarkisk med hus, husdel, våning,våningsdel.



4 Ritningsnumrets uppbyggnad

Ritningsnumret består av tre delar, varav en kan utelämnas vid tillämpning av denna standard. Del 2 behö-ver alltså inte användas om inte det enskilda projektet eller objektet så kräver.

Del 1: Ansvarig part

Del 2: Klassificering (kan utelämnas)

Del 3: Numrering

Tillsammans utgör delarna den unika beteckningen för ritningen.

4.1 Ansvarig part

Ansvarig part betecknas med versala bokstäver, A – Z, eller med en kombination av bokstäver och siffror 0 – 9,enligt tabellerna A.1och A.2 med kommentarer i bilaga A. Beteckningar för ansvarig part betraktas som specifi-ka inom varje projekt.

4.2 Klassificering

Syftet med denna del är att kunna gruppera ritningarna enligt någon princip som är relevant för användning-en. Denna del är inte nödvändig med hänsyn till behovet av identifiering av ritningen.

Följande principer för klassificering tillämpas:

1. ritningens innehåll (redovisade system, objekt eller arbetsart vid ritningens användning)

2. redovisningssätt (kategori av ritning).

Respektive indelningsgrunder skall hållas åtskilda inom beteckningen.

Rekommendationer för klassificering finns i tabellerna A.3 och A.4 i bilaga A. I fall där dessa tabeller ej ärtillämpliga kan annan klassificering tillämpas, vilket skall dokumenteras enligt avsnitt 6.

4.3 Numrering

Denna del skall tillsammans med övriga delar i numret ge ritningen den unika beteckningen. Detta sker påföljande sätt: med systematisk lägeskodning eller med löpande numrering. Principer för numrering skallsamordnas mellan ansvariga parter.

4.3.1 Systematisk lägeskod

Denna metod används för ritningar som avbildar en del med avgränsat läge inom en byggnad eller anlägg-ning, om inte projektet eller objektet är av ringa omfattning. Ritningen betecknas efter den del av byggnadeneller anläggningen som avbildas. Lägeskodning tillämpas främst på planer, sektioner och fasader.

Antal tecken i lägeskoden anpassas efter det enskilda projektets storlek och utformning. Lägeskoden skallvara lika uppbyggd på alla parters ritningar inom ett och samma projekt.

Uppbyggnaden av lägeskoden för det enskilda projektet skall dokumenteras eller förklaras t.ex. genom entydlig lokaliseringsfigur.

Byggnader indelas i hus, husdelar, våningar och våningsdelar, enligt SS-EN ISO 4157-1, vilka alla kan ingå ibeteckningen på ritningen och lägeskoden byggs upp i denna följd.



Exempel:

Lägeskod för planritning - 1 2 3 4Hus 1Husdel 2Våning 3Våningsdel 4

För anläggningar används den lägesindelning som bestämts, t.ex. delområden och anläggningsdelar.

Rumsritningar numreras normalt efter rumsnummer i enlighet med SS-EN ISO 4157-2.

Ritningar på andra objekt som har en identifierande beteckning kan numreras efter denna. Det kan t.ex. gällaprefabricerade element eller elcentraler.

4.3.2 Löpnummer

Denna metod tillämpas för ritningar vilka inte beskriver en del med avgränsat läge inom byggnaden elleranläggningen. Löpnummer innebär att ritningarna numreras i löpande följd. Antalet tecken i löpnumret an-passas efter det enskilda projektets storlek och utformning. Alla nummer i en löpnummerserie skall alltidinnehålla lika många tecken.

4.3.2.1 Grupperande numrering

Användning av löpnummer underlättas om ritningar av samma typ kommer i en följd. Detta görs genom attdela upp nummerserien i olika intervall. En gemensam indelningsgrund för detta skall tillämpas i projektet.Grupperingens indelning skall inte överlappa den klassificering som används i del 2.

Exempel:

— nummer 101 – 199 omfattar planritningar, mått och litterering

— nummer 201 – 299 omfattar planritningar undertak

— nummer 301 – 399 omfattar ytskikt, golv och väggar

— nummer 401 – 499 omfattar brandskydd

— nummer 501 – 599 omfattar rivning.

5 Skrivsätt

De tre delarna åtskiljs med bindestreck (-). I de fall ett ritningsnummer endast har två delar är det den klassi-ficerande delen, del 2, som har utelämnats.

Del 2 skrivs med en avskiljande punkt mellan koderna för de använda klassificeringsprinciperna.

Exempel (med klassificerande del):

Ritningsnummer V-57.1-123

V - 5 7 . 1 - 1 2 3Ansvarig partKlassifikation Ritningens innehåll RedovisningssättNummer



Exempel (klassificerande del utelämnad):

Ritningsnummer L-123

L - 1 2 3Ansvarig partNummer

6 Dokumentation

Denna standard tillåter variation av tillämpningen beroende på byggnadsverkets eller projektets art. Följandebeteckningar används för att referera till den metod som tillämpas för det aktuella ändamålet:

Metod A: Tabell A.3 och A.4 i bilaga A används för den klassificerande delen.

Metod B: BSAB-systemet samt tabell A.4 i bilaga A används för den klassificerande delen.

Metod C: Den klassificerande delen utelämnas.

Metod D: Annan, särskilt angiven klassifikation för andra tillämpningsområden används.

Tillämpning enligt BSAB-systemet innebär att underindelning av grupperna i del 2, klassificering, kan görasenligt BSAB-systemet, i enlighet med systemutgivarens, AB Svensk Byggtjänst, rekommendationer.



Bilaga A(informativ)

Tabeller

Numrering inom parentes efter rubriker hänvisar till den normativa delens avsnitt.

Ansvarig part (4.1)

Tabellerna för ansvarig part tillämpas i ritningsnumrets första del. De baseras på gällande standard,SS 03 22 02. Beteckningarna täcker dock inte alla förekommande kategorier av parter och i många sam-manhang används andra beteckningar eller andra betydelser av dessa. Beteckningarna enligt dessa tabellerbör dock betraktas som reserverade. De bör inte användas i någon annan betydelse.

Beteckningarna för projektörer m.fl, överensstämmer med tillämpningen i SB-Rekommendationer 11, CAD-lager och med Bygghandlingar 90 del 8.

Tabell A.1 – Beteckningar för projektörer

Beteckning Beskrivning, betydelse

A Arkitekt

E Elprojektör

F Förvaltare

G Geotekniker

I Inredningsarkitekt

K Byggnadskonstruktör

L Landskapsarkitekt

M Markprojektör

P Projekt- och entreprenadgemensamt

R Va-projektör

S Styr- och övervakningsprojektör

V Vvs-projektör, eller ventilationsprojektör när både v- och vs-projektör finns

W Vs-projektör, när både v- och vs-projektör finns

För övriga projektörer saknas dokumenterad praxis som direkt kan tillämpas i denna del men andra bokstäverkan t.ex. användas enligt följande: B = Bergprojektör, D = Dataprojektör, H = Hissprojektör och T = Trafik- ochvägprojektör.

Vid behov används två tecken för beteckningen. Exempel: BR = Brandprojektör, SK = Storköksprojektör.

Utfyllnad till lika antal tecken för alla deltagande parter behöver inte göras.

Genom att kombinera bokstaven enligt tabell med ett andra tecken kan man ge plats för flera projektörerinom samma fackområde eller specialprojektörer.



Exempel A.1

A2 Annan arkitekt för deluppdrag inom projektet. Om det finns flera arkitekter kan dessa betecknas A1,A2, A3 osv.

EC Elprojektör för delprojekt C. Indelningen kan utgå från delprojekt, etapp eller motsvarande.

Tabell A.2 – Beteckningar för entreprenörer

Beteckning Beskrivning, betydelse

BE Byggentreprenör

EE Elentreprenör

GE Generalentreprenör

HE Hissentreprenör

KE Kylentreprenör

ME Markentreprenör

RE Rörentreprenör

SE Styrentreprenör

TE Totalentreprenör

VE Ventilationsentreprenör

Beteckningar för entreprenörer enligt tabell A.2 överensstämmer med SS 03 22 02. Andra beteckningar kananvändas i enlighet med rådande praxis.

När tabellerna utökas med projektspecifika beteckningar bör dokumentation för tilläggen upprättas.

Klassificering (4.2)

Den klassificerande delen av ritningsnumret anger dels ritningens innehåll, dels redovisningssätt eller kate-gori av ritning. Tillämpning kan ske enligt metod A – D enligt avsnitt 6.

Ritningens innehåll, tillämpning enligt metod A:

Tabell A.3 över koder för ritningens innehåll utgår från den redovisning som normalt kan förekomma vid hus-byggnad. Tabellen syftar till att kunna göra en praktisk gruppering av ritningarna, för att sortera dem i utskri-vet skick och som filer vid lagring i datorsystem. Gruppindelningen baseras på vad som är praxis, och indel-ningsgrunderna varierar för tabellens olika delar. Indelningen bygger på tidigare rekommendationer, t.ex.Bygghandlingar 90 Del 2 (utgåva 1).

Tabell A.3 överensstämmer med BSAB-systemets byggdelstabell för de grupper som är markerade med ettkryss i kolumnen längst till höger. Kryss inom parentes betecknar preliminära, ej fastställda, BSAB-koder vidtidpunkten för denna standards utgivning.

Genomgående tillämpas två tecken för ritningsinnehåll. Koden betecknar ritningens huvudsakliga innehåll,men inslag som kan hänföras till andra grupper kan ingå i ritningen. Vid behov av ytterligare detaljindelningkan numreringens del 3 användas med principen grupperad numrering. Detta kan t.ex. tillämpas för särskil-jande av rivnings- och nybyggnadsarbeten, eller för olika system inom vvs, el och tele.



Gruppen 10, 20, 40, 50 och 60 benämns sammansatt. Med detta menas att om ritningen samlat redovisar fleraav de övriga delgrupperna i respektive huvudgrupp bör den hänföras till sammansatt redovisning. Sammansattredovisning för flera av huvudgrupperna, t.ex. samordningsritningar, redovisas under delgrupp 01.

Användning av tillämpningsmetod (A, B, C eller D) hålls enhetlig för varje ansvarig part.

Koder som ej återfinns i denna tabell betraktas som reserverade. De bör således inte användas.

Tabell A.3 – Koder för ritningens innehåll

Huvudgrupp Kod Delgrupp Kommentar, tillämpning BSAB

0 Sammansatt 01 Sammansatt redovisning Situationsplan, samordningsritningar x

10 Sammansatt redovisning

11 Schakt, terrassering

15 Grundkonstruktioner Pålning, grundsulor x

16 Överbyggnader Överbyggnadstyper, nivåer och mått

17 Planteringar, vegetation

1 Mark

18 Markkompletteringar Utrustning m.m.

20 Sammansatt redovisning

21 Platsgjuten betong

22 Armering i platsgjuten betong

23 Förtillverkad betong

24 Stålkonstruktioner

25 Träkonstruktioner

2 Bärverk

26 Murverkskonstruktioner

3 reserverad för anläggning (x)

40 Sammansatt redovisning Planer, sektioner, fasader avhusritningar

x

41 Yttertak och ytterbjälklag Inkl. luckor fönster o.d. i yttertak,taksäkerhet

x

42 Yttervägg Inkl. fönster, dörrar portar i yttervägg x

43 Inre rumsbildande byggdelar Inkl. innerdörrar, partier, luckor m.m.inomhus, golvkonstruktioner, undertak

x

44 Invändiga ytskikt Golvbeläggningar, väggbeklädnader x

45 Huskompletteringar Balkonger, loftgångar, skärmtak, entré-trappor, invändiga trappor, skyltning

x

46 Rumskompletteringar Fast och lös inredning, utrustning. Stor-kök och liknande specialinredningar.

x

4 Rumsbildning

49 Övrigt x

(forts.)



Huvudgrupp Kod Delgrupp Kommentar, tillämpning BSAB

50 Sammansatt redovisning av va-,vvs-, kyl- och processmedie-system

Används när flera system ritas påsamma ritning, t.ex. både tappvattenoch avlopp

x

51 Va m.m. i mark utanför hus Vattenlednings-, avlopps-, fjärrvärme-och gasnät m.m.

(x)

52 Försörjningssystem Tappvatten, ånga, gas m m x

53 Avloppsvattensystem m.m. Avlopp, dammsugning, soptransportm m.

x

54 Brandsläckningssystem x

55 Kylsystem x

56 Värmesystem x

5 Va-, vvs-, kyla

57 Luftbehandlingssystem x

60 Sammansatt redovisning av el-och telesystem

61 El- och telekanalisationssystem x

63 Elkraftsystem Transformator, ställverk, belysning,motor, elvärme m.m.

x

64 Telesystem Telefon, larm, signalsystem, data, nätm.m.

x

6 El- och tele-system

66 System för spänningsutjämningoch elektrisk separation

x

71 Hissystem x

73 Rulltrappssystem och rullramps-system

x

74 Kransystem x

75 Rörpostsystem x

7 Transportsys-tem m.m.

76 System med maskindriven port,grind, dörr m.m.

x

81 Styr- och övervakningssystemför fastighetsdrift

x8 Styr- och över-vakning

82 Styr- och övervakningssystemför processinstallationer

x

Övrigt 99 Fri för projektspecifik tillämp-ning

Kan användas för brand, säkerhet,ytredovisning etc.

Ritningens innehåll, tillämpning enligt metod B:

Som alternativ till koder enligt tabell A.3 kan koder enligt BSAB-systemet (BSAB 96) användas - metod B.

ANM.: Tabeller och tillämpningsanvisningar för dessa utfärdas av AB Svensk Byggtjänst.



Val av detaljeringsnivå för BSAB-koder avgörs av behovet av gruppering. Kriterium kan vara anpassad redo-visning för olika entreprenader eller annan indelning av arbetena. Koden bestäms av ritningens huvudsakligainnehåll.

Vid tillämpning av BSAB-koder för ritningsnumrering utelämnas punkten i BSAB-koden. Exempel: bygg-delskoden 64.CB skrivs 64CB, utan avskiljande punkt.

Redovisningssätt (kategori av ritning)

Koderna för ritningens innehåll enligt metod A, B eller D kan kombineras med kod för kategori av ritning en-ligt tabell A.4. Mellan dessa sätts punkt (.).

Ritningskategorierna utgår från Bygghandlingar 90 del 1.

Tabell A.4 – Koder för ritningskategorier

.0 sammansatta ritningar

.1 planritningar

.2 sektioner (snitt, profiler)

.3 fasadritningar

.4 uppställningsritningar

.5 förteckningsritningar

.6 detaljritningar

.7 samordningsritningar

.8 scheman

Exempel A.2

-43.5- Innerväggstyper (förteckningar)

-43.6- Innerväggar, detaljer

-63.8- Schema, kraft

-81.4- Uppställning apparatskåp (styr)

-01.7- Samordningsritningar (flera huvudgrupper)



Bilaga B(informativ)

Exempel

I denna bilaga ges exempel på tillämpningen av de olika reglerna i standarden var för sig. Vidare visas ettexempel med en ritningsförteckning för ett fingerat projekt där ett flertal olika ritningar från olika fackområdenredovisas. Exemplen är inte kompletta – de omfattar inte alla möjliga varianter eller alla förekommande rit-ningar. De exempel som redovisas är ett urval.

Numrering inom parentes efter rubriker hänvisar till den normativa delens avsnitt.

Löpnummer (4.3.2)

Exempel B.1

Tillämpning enligt metod C samt numrering med löpnummer. Följande ritningar kan tänkas ingå i småhu-sentreprenad:

A-01 Situationsplan

A-02 Planritning källarvåning

A-03 Planritning bottenvåning

A-04 Takplan yttertak

A-05 Fasader och sektioner

A-06 Terrass

A-07 Innertrappor

A-08 Detaljer väggar

A-09 Detaljer yttertak

A-10 Övriga detaljer

L-01 Planteringar och markutrustning

K-01 Grundläggning

K-02 Källarväggar

K-03 Bjälklag över källarvåning

K-04 Regelstomme bottenvåning

K-05 Takstolar

K-06 Detaljer

V-01 Vatten och avlopp, planritning

V-02 Värme och ventilation, planritning

E-01 Elinstallation, källarvåning

E-02 Elinstallation, bottenvåning

E-03 Elinstallation, schema

Eftersom en av parterna har fler än 9 ritningar har man valt att genomgående ha två tecken i löpnumret.



Löpnummerserier för olika skeden

Olika detaljeringsgrad i olika skeden ger behov av olika många ritningar. Genom att ha skilda löpnummerse-rier med olika många tecken kan man enkelt särskilja ritningarna från respektive skede.

Exempel B.2

ritning nr 01 – 99 används i program- och förslagshandlingsskede

ritning nr 100 - 199 används i huvudhandlingsskede

ritning nr 1000 – 1999 används i bygghandlingsskede

Systematisk lägeskod (4.3.1)

I ett projekt med en utbredd plan som inte ryms på en enda ritning kan man dela in ytan i så många vånings-delar som erfordras för redovisningen i olika skalor

Figur B.1 – Exempel på indelning av en byggnadsplan

Delarna i exemplet benämns 1 och 2 för presentation i skala 1:100. För skala 1:50 underindelas de i del 11,12, 13, 14 respektive 21 och 22. De punktstreckade linjerna är konnektionslinjer.

Exempel B.3

I detta exempel används metod C med systematisk lägeskodning.

A-11 Planritning, våning 1, del 1, skala 1:100








A - 1 1 1Ansvarig partVåningVåningsdel



Grupperande numrering (4.3.2.1)

Exempel B.4

I detta exempel används används metod C med gruppering för att skilja olika system.

E-11 El, kanalisation (ritning 1)

E-12 El, kanalisation (ritning 2)

…

E-21 El, kraft belysning, (ritning 1)

…

E-31 Tele, (ritning 1)

…

E - 1 2Ansvarig partGrupp (kanalisation/kraft/tele)Nummer inom gruppen

Kombinationer

Det går även att kombinera gruppindelningen med lägeskod eller löpnummer.

Exempel B.5

I detta exempel används används metod C med gruppering för att skilja olika system. För planritningarnaanvänds systematisk lägeskod.

Den första siffran i numret används här för grupp. Observera att det inte finns något samband mellan dennaoch koder för klassificering. Om klassificering erfordras används även del 2 i ritningsnumret.

V-001 VA i mark, servisledningar, situationsplan

V-002 VA i mark, profilritningar

V-111 Avlopp, tappvatten, våning 1, del 1

V-122 Avlopp, tappvatten, våning 2, del 2

V-200 Värme, schema

V-211 Värme, våning 1, del 1

V-221 Värme, våning 2, del 1

V - 1 2 2Ansvarig partGrupp (VA/avlopp/värme)VåningVåningsdel

Grupperingen (indelningen i system e.dyl.) ges normalt högre prioritet än lägeskoden. Därför inleds numre-ringen med beteckning för ”grupp”. Det innebär att ritningar sorteras efter det begreppet.



Exempel B.6

I detta exempel används används metod C med systematisk lägeskod samt gruppering för att skilja olikatyper av konstruktionsritningar vid stomme av platsgjuten betong.

Här används en underindelning placerad efter lägeskoden. Om underindelningen läggs sist kommer ritning-arna vid sortering i nummerföljd att följa läget i byggnaden/anläggningen. Läggs den först blir sorteringenefter typen av redovisning.

K-1111 Hus 1, väggar våning 1, våningsdel 1, mått

K-1112 Hus 1, väggar våning 1, våningsdel 1, armering

K-1113 Hus 1, bjälklag över våning 1, våningsdel 1, mått

K-1114 Hus 1, bjälklag över våning 1, våningsdel 1, armering

K - 1 1 1 3Ansvarig partHusVåningVåningsdelRedovisn (väggar/bjl, mått/arm)

Ritningsförteckning

Exempel B.7

Nedan följer utdrag ur ritningsförteckningar för ett fingerat projekt. Här används alla tre delarna av ritnings-numret (metod A). Del 2 innehåller kod både för ritningsinnehåll och redovisningssätt.

Princip för numrering i del 3 är att planritningar ges lägeskodning med hus, husdel och våning. Husdelarnabenämns trapphus 1 och trapphus 2. För övriga grupper av ritningar sker numrering med löpnummer inomvarje grupp enligt klassifikationen, dvs. numreringen börjar med 001 i varje grupp.

I detta exempel förutsätts att det finns flera olika hus. Därför behövs tre tecken i numreringen. Det innebär attvarje löpnumrerad grupp kan omfatta 99 ritningar utan att nummerserierna för löpnummer och lägeskodöverlappar varandra. Ritningar för övriga hus har inte tagits med då de är upprepningar i exemplet.

Kolumnen Not hänvisar till kommentarer i anslutning till varje tabell. Kolumnerna för ändringsbeteckning,datum och ändringsdatum som skall finnas i en ritningsförteckning har utelämnats här.



Figur B.2 – Lokaliseringsfigur, hus 1, trapphus 1 och 2

Ritn nr Ritningens innehåll Skala Not

SAMMANSTÄLLNINGSRITNINGAR (A)A-01.1-001 Situationsplan 1:500 1

A-40.1-101 Planritning, hus 1, källarvåning (våning 1), översikt 1:100 2A-40.1-102 Planritning, hus 1, entrévåning (våning 2), översikt 1:100

A-40.1-111 Planritning, hus 1, trapphus 1, våning 1 1:50A-40.1-112 Planritning, hus 1, trapphus 1, våning 2 1:50A-40.1-113 Planritning, hus 1, trapphus 1, våning 3 1:50

A-40.1-121 Planritning, hus 1, trapphus 2, våning 1 1:50A-40.1-122 Planritning, hus 1, trapphus 2, våning 2 1:50A-40.1-123 Planritning, hus 1, trapphus 2, våning 3 1:50

A-40.2-101 Huvudsektioner, hus 1 1:50 3A-40.3-101 Fasad A, B, hus 1 1:50 4A-40.3-102 Fasad C, D, hus 1 1:50A-41.1-101 Takplan, hus 1 1:100

YTTERVÄGGAR, ÖPPNINGSKOMPLETTERINGARA-42.5-001 Entrépartier, förteckning 1:20A-42.5-002 Utvändiga fönster, förteckning 1:50A-42.6-001 Horisontella detaljsnitt 1:10A-42.6-002 Vertikala detaljsnitt 1:10

RUMSBILDNING, HUSKOMPLETTERINGARA-43.4-001 Entréer raka trapphus, uppställning 1:50A-43.5-001 Innerväggar, typer 1:5 5A-43.6-001 Innerväggar, detaljerA-45.4-002 Trappor typ 1-4, uppställning 1:50

RUMSKOMPLETTERINGARA-46.4-001 Kök 1-3, uppställning 1:50A-46.4-002 Tvättstugor, uppställning 1:50A-46.5-001 Skåpsnickerier, förteckning 1:50A-46.5-002 Fönsterbänkar, förteckning 1:20

Noter (A):1. Situationsplanen redovisar såväl mark som hus, därav klassificeringen 01 i del 2.2. För översiktsritningarna används lägeskod för våning, men för trapphus anges 0 då alla (båda) husdelar ingår.3. Sektioner och fasader skiljs sinsemellan och från planer genom kod för ritningskategori. Sektioner och fasader kan

även ges lägeskoder om man skapar ett system inom projektet.4. Fasadritningarna har löpnumrerats.5. Väggtyper är förteckningsritningar.




BYGGNADSKONSTRUKTIONER (K)K-20.0-001 Föreskrifter och allmänna anvisningar – 6

SAMMANSTÄLLNINGSRITNINGARK-11.1-001 Schakt för hus 1:500K-15.1-001 Pålplan 1:500

K-20.1-110 Hus 1, trapphus 1, grundplan och golv på mark, mått 1:50 7K-20.1-111 Hus 1, trapphus 1, bjälklag över våning 1, mått 1:50 8K-20.1-112 Hus 1, trapphus 1, bjälklag över våning 2, mått 1:50K-20.1-113 Hus 1, trapphus 1, bjälklag över våning 3, mått 1:50K-20.1-114 Hus 1, trapphus 1, takstolsplan 1:50

K-20.1-120 Hus 1, trapphus 2, grundplan och golv på mark, mått 1:50K-20.1-121 Hus 1, trapphus 2, bjälklag över våning 1, mått 1:50K-20.1-122 Hus 1, trapphus 2, bjälklag över våning 2, mått 1:50K-20.1-123 Hus 1, trapphus 2, bjälklag över våning 3, mått 1:50

K-22.1-110 Hus 1, trapphus 1, grundplan och golv på mark, armering 1:50 9K-22.1-111 Hus 1, trapphus 1, bjälklag över våning 1, armering 1:50K-22.1-112 Hus 1, trapphus 1, bjälklag över våning 2, armering 1:50K-22.1-113 Hus 1, trapphus 1, bjälklag över våning 3, armering 1:50

K-22.1-120 Hus 1, trapphus 2, grundplan och golv på mark, armering 1:50K-22.1-121 Hus 1, trapphus 2, bjälklag över våning 1, armering 1:50K-22.1-122 Hus 1, trapphus 2, bjälklag över våning 2, armering 1:50K-22.1-123 Hus 1, trapphus 2, bjälklag över våning 3, armering 1:50K-25.1-124 Hus 1, trapphus 2, takstolsplan 1:50 10

DETALJER OCH ELEVATIONERK-21.4-101 Hus 1, väggelevationer, mått 1:50K-21.6-101 Hus 1, grunddetaljer samt sektioner genom ytterväggar 1:20 11K-22.4-101 Hus 1, väggelevationer, armering 1:50

KONSTRUKTIONSDELAR 12K-20.6-001 Terrasser våning 3, detaljer 1:20:1:10K-23.5-001 Balkongplattor BPL1-BPL3S, förteckningar 1:20, 1:10K-23.5-002 Balkongplattor BPL4-BPL7, förteckningar 1:20, 1:10K-24.5-001 Stålpelare, förteckningar 1:10, 1:5K-42.4-001 Utfackningsväggar trapphus 1-2, fasader mot gata 1:0 13K-42.4-002 Utfackningsväggar trapphus 1-2, fasader mot gård 1:50K-42.6-001 Utfackningsväggar, detaljer 1:20, 1:10

Noter (K):6. Föreskrifter och anvisningar gäller alla typer av konstruktioner, därför klassificeringen 20.7. Måttritningarna redovisar alla typer av konstruktioner, därför klassificeringen 20, sammansatt. Om enbart platsgjuten

betong redovisas används istället 21.8. För planritningarna tillämpas samma numrering med lägeskoder i hus för alla projektörer.9. Ritningarna innehåller armering i platsgjuten betong, därför klassificeringen 22.10. Takstolsplanen klassas som en träkonstruktion.11. Gemensamma detaljer för platsgjuten betong, därför klassificeringen 21.12. Löpande numrering tillämpas här för varje typ av konstruktion (grupp).13. Utfackningsväggar ingår inte i bärverk, därför har kod 42 för yttervägg använts.




VVS-INSTALLATIONER (V)

VA UTVÄNDIGTV-51.1-001 Planritning, utvändig VA och värmekulvertar 1:500 14

VATTEN, AVLOPP OCH VÄRMEV-50.1-111 Planritning, hus 1, trapphus 1, våning 1, vatten, avlopp och värme 1:50 15 16V-50.1-112 Planritning, hus 1, trapphus 1, våning 2, vatten, avlopp och värme 1:50V-50.1-113 Planritning, hus 1, trapphus 1, våning 3, vatten, avlopp och värme 1:50

V-50.1-121 Planritning, hus 1, trapphus 2, våning 1, vatten, avlopp och värme 1:50V-50.1-122 Planritning, hus 1, trapphus 2, våning 2, vatten, avlopp och värme 1:50V-50.1-123 Planritning, hus 1, trapphus 2, våning 3, vatten, avlopp och värme 1:50V-56.0-101 Hus 1, undercentral 1:20 17V-56.8-001 Värmesystem, schema – 18

LUFTBEHANDLINGV-57.1-111 Planritning, hus 1, trapphus 1, våning 1, luftbehandling 1:50 15V-57.1-112 Planritning, hus 1, trapphus 1, våning 2, luftbehandling 1:50V-57.1-113 Planritning, hus 1, trapphus 1, våning 3, luftbehandling 1:50

V-57.1-121 Planritning, hus 1, trapphus 2, våning 1, luftbehandling 1:50V-57.1-122 Planritning, hus 1, trapphus 2, våning 2, luftbehandling 1:50V-57.1-123 Planritning, hus 1, trapphus 2, våning 3, luftbehandling 1:50

V-57.0-101 Hus 1, fläktrum 1:20 17V-57.8-001 Luftbehandlingssystem, schema – 18

INSTALLATIONSSAMORDNING 19V-01.7-010 Hus 1, schakt, trapphus 1 1:50, 1:10 20V-01.7-020 Hus 1, schakt, trapphus 2 1:50, 1:10V-01.7-001 Hus 1, samordning i ledningsstråk 1:20, 1:10

Noter (V):14. Löpnumrering, ingen lägeskod.15. Klassificering används för att skilja olika system (52 tappvatten, 53 avloppsvatten, 56 värme och 57 för luftbehand-

ling). När flera system redovisas tillsammans används 50.16. För planritningarna tillämpas samma numrering med lägeskoder i hus för alla projektörer.17. Undercentral och fläktrum omfattar planer, uppställningar och detaljer, därav ritningskategori 0.18. Schema omfattar alla hus.19. Samordningsritningar betraktas som sammansatt på huvudgruppsnivå, kod 01. De kan även innehålla el.20. Schaktritningarna är lägesnumrerade efter trapphus De innehåller både planer och sektioner.




SAMMANSTÄLLNINGSRITNINGAR (EL)E-60.1-001 Yttre el, belysning, motorvärmare, servis 1:500

KRAFT OCH BELYSNING 21E-63.1-111 Planritning, hus 1, trapphus 1, våning 1, kraft och belysning 1:50E-63.1-112 Planritning, hus 1, trapphus 1, våning 2, kraft och belysning 1:50E-63.1-113 Planritning, hus 1, trapphus 1, våning 3, kraft och belysning 1:50

E-63.1-121 Planritning, hus 1, trapphus 2, våning 1, kraft och belysning 1:50E-63.1-122 Planritning, hus 1, trapphus 2, våning 2, kraft och belysning 1:50E-63.1-123 Planritning, hus 1, trapphus 2, våning 3, kraft och belysning 1:50

E-63.8-001 Kraft, schema –

TELE (telefon, porttel, data, centralantenn) 21E-64.1-111 Planritning, hus 1, trapphus 1, våning 1, tele 1:50E-64.1-112 Planritning, hus 1, trapphus 1, våning 2, tele 1:50E-64.1-113 Planritning, hus 1, trapphus 1, våning 3, tele 1:50

E-64.1-121 Planritning, hus 1, trapphus 2, våning 1, tele 1:50E-64.1-122 Planritning, hus 1, trapphus 2, våning 2, tele 1:50E-64.1-123 Planritning, hus 1, trapphus 2, våning 3, tele 1:50

E-64.8-001 Telenät, schema –

Not (E):21. För planritningarna tillämpas samma numrering med lägeskoder i hus för alla projektörer.




MARKRITNINGAR (M och L) 22M-10.1-01 Befintlig mark 1:500M-10.1-02 Utgångslinjer måttsättning och utsättning, koordinater 1:500

L-16.1-01 Överbyggnader, del 1 1:200 23L-16.1-02 Överbyggnader, del 2 1:200L-16.1-03 Överbyggnader, del 3 1:200L-16.1-04 Överbyggnader, del 4 1:200L-17.1-01 Plantering och utrustning, del 1 1:200 24L-17.1-02 Plantering och utrustning, del 2 1:200L-17.1-03 Plantering och utrustning, del 3 1:200L-17.1-04 Plantering och utrustning, del 4 1:200

L-17.5-01 Växtförteckning –L-17.6-01 Planteringar, detaljer 1:20L-18.6-01 Utrustning, detaljer 1:20, 1:10

Noter (M och L):22. För markritningar behövs inte lika många tecken i numreringen.23. Överbyggnader redovisar överbyggnadstyper, nivåer och mått.24. För de kombinerade ritningarna för plantering och utrustning har koden 17, Plantering, använts med motivet att

detta är det huvudsakliga innehållet.


INREDNINGSRITNINGAR 25I-46.1-1 Planritning, hus 1, våning 1, inredning lokal 1:50I-46.1-2 Planritning, hus 1, våning 1, beredningskök 1:50 26I-46.4-3 Hus 1, våning 1, specialritad inredning, uppställning 1:20I-46.6-4 Hus 1, våning 1, specialritad inredning, detaljer 1:5, 1:1

Noter (I):25. Inredningsritningar har enbart löpnummer då inredning bara förekommer i en lokal.26. I detta fall har inredningsarkitekten även utfört köksritningen. Om en särskild köksprojektör anlitats, skall detta fram-

gå av beteckningen för ansvarig part.



Bilaga C(informativ)

Litteraturförteckning

Följande publikationer bör beaktas vid praktisk tillämpning av ritningsnumrering:

Byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt, Bygghandlingar 90, del 1, Redovisnings-former, utgåva 2, SIS 2003.

Byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt, Bygghandlingar 90, del 2, Redovisnings-teknik, utgåva 2, SIS 2003.

Byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt, Bygghandlingar 90, del 8, Redovisningmed CAD, SIS 1996.

SB-Rekommendationer 11, CAD-lager, Rekommendationer för tillämpning av SS-ISO 13567 med BSAB 96(ver 2:02). Utgåva 2, AB Svensk Byggtjänst 2003. Skriften ersätter bilaga A i Bygghandlingar 90, del 8 ochkorrigerar avsnitt 2.7.

BSAB 96 System och tillämpningar, AB Svensk Byggtjänst, 1999.


Documents

Byggritningar – Ritningsnumrering Construction drawings ... · Sida 7 SS 03 22 71, utgåva 2 Exempel (klassificerande del utelämnad): Ritningsnummer L-123 L-1 2 3 Ansvarig part