Bättre vård – mindre tvångGenombrottsprogram V

nr 3 • maj 2012

VÅRT SISTA LÄRANDESEMINARIUM är över och nu börjar vardagen där alla små framgångssteg ska omvandlas till stora förändringar. Vi har följt femton team ett drygt halvår och är impone-rade av det arbete teamen lagt ner och som nu redovisats i slutrapporter. Ingen kan gå ifrån genombrottspro-grammet oberörd.

Med hjälp av den verktygslåda, den förbättringsmodell vi arbetat efter, har grupperna kommit igång på ett kon-struktivt sätt med sina förbättringsar-beten. Vi har inspirerat och motiverat varandra, nu fortsätter arbetet med ett fjärde lärarseminarium på hem-maplan för att sprida idéerna vidare.

Genombrottsmetoden handlar om att testa idéer i liten skala innan vi inför förändringen i större skala på enheten. Vi utvecklar ett hållbart arbetssätt och skapar attitydändringar. En förändring som är viktig att ha med i mötet med patienten. Där upplever vi att insikten och inlevelsen har ökat. Den makt som finns i yrkesrollen måste hanteras med stor ödmjukhet.

Under projektet – som nu går över i en process – har vi inte minst impo-nerats av hur teamen alltmer vågar involvera patienterna i förbättringsar-betet. (Attitydambassadörerna Anneli Jäderholm och Linda Weichselbraun har varit till stor hjälp). Att synlig-göra patienterna, att med patientens ögon blotta egna svagheter, tydliggöra problem och skapa lösningar.

Festligt avstamp för fortsatt process

ett nyhetsbrev Från projektet utveckla den psykiatriska heldygnsvården

ProGrAMLEDArE, GEnoMbrottsProGrAM 5

AnnA-KArIn JEPPsson

bIrGIttA EKEbErG

Ett team från Sahlgrenska Universitets-sjukhuset, Göteborg, vann priset för bästa poster, ett team från S:t Görans sjukhus, Stockholm, (ovan t.h.) vann för bäst patient-perspektiv och ett team från psykiatriska kliniken, Kalmar (ovan t.v.) vann pris för bästa anhörigfokus när Genombrottsprojekt 5 hade sitt tredje lärandeseminarium. ”Vi har ändrat tänket på avdelningen”, berättar Lena Törnhall från Sahlgrenska Universitetssjukhuset. ”Alla inser idag att bra bemötande och tydliga riktlinjer med check-listor förbättrar säkerheten för patienten.”

hur upplevde du opponeringen på din grupps arbete?

Richard Kindgren, öl Vuxenpsykiatrin, Norr Västervik.– Det var en bra hjälp, en feed-back från aktiva lyss-nare på allt det arbete vi lagt ner. Det är ju ingen tävling och vi får en chans att för-klara eventuella oklarheter.

Frida Rydenfalk, kurator allmänpsykiatrin, Uppsala.– Det var lärorikt att få syn-punkter på vårt arbete. Vi tar med oss många bra tips och idéer som vi kan använ-da i vårt fortsatta utveck-lingsarbete.

Susanne Reinisalo, chefssjuksköterska Norra Stockholm.– Jättebra, jag blev taggad och stolt, vi fick en kon-struktiv dialog om ett arbete där vi jobbat häcken av oss under åtta månader. Och nu har fler läst det.

Teamet från Beroende-kliniken, Sahlgrenska Universitets-sjukhuset, Göteborg, avd 364 vann del-tagarnas egen omröstning om bästa poster. Fr v Lena Törnhall, Christoffer Magnusson, Farzaneh Barkati Movahhed, Kristin Ernback och Susanne Andersson.

Bättre vård – mindre tvångProjektledare Genombrottsprogram V: Peter Kammerlind, peter.kammerlind@lj.seProgramledarna: birgitta Ekeberg, birgitta.ekeberg@lj.se ochAnna-Karin Jeppsson, anna-karin.jeppsson@lj.se, Qulturum, Landstinget i Jönköpings länProjektkoordinator: Karolina nordh, 08-452 71 36, karolina.nordh@skl.se

Hemsida: www.skl.se/tvangsvard

Post: 118 82 stockholm Besök: Hornsgatan 20

Telefon: 08-452 70 00www.skl.se

Praktisktförbättringsarbeteoch Genombrotts-

program

Kunskap ochkompetens

Uppföljning ochförbättring av dataom tvångsvård och

tvångsåtgärder

Det informella tvånget utgår från en mycket fin balansgång. När övergår över-talning, lirkande och hot gränsen för det acceptabla?

Tvång och tvångsvård är en form av maktutövning. Utgångspunkten är att stötta personer som tappat makten över sig själva.

– Att sakna makt är ett otäckt tillstånd, säger Herman Holm, överläkare inom psy-kiatrin i Malmö.

– Syftet med tvångsvård är att patien-ten ska återta (inte återfå) makten över sig själv, betonar han. För att undvika en mer omfattande tvångsåtgärd försöker vi ofta övertyga med råd via övertalning till hot, uttalat eller outtalat, som också kan upple-vas som tvång.

– När går det förment kärleksfulla lir-kandet, där vi ger råd och försöker övertala patienten, över gränsen?

Informellt tvång kan ibland vara ett sätt att undvika en mer ingripande tvångs-åtgärd. Samtidigt, i en osund kultur, kan ribban omärkligt höjas och gradvis flyttas mot övergrepp, varnar han.

tvångsvårdens svåra dilemma

Informellt tvång är svårdefinierat. Ett sätt kan vara att fråga patienten – har han/hon upplevt situationen som ett tvång.? Öppna en dialog, uppmanar han.

Överläkare Herman Holm, Malmö, diskuterar vad ordet makt står för med Katriina Hugosson under det tredje lärandeseminariet ”Bättre vård – mindre tvång”. Katriina representerar NSPH, Nationell samverkan för psykisk hälsa.

”Har vi gjort något som du uppfattar är mot din vilja”?

– Där finns svaret, menar Herman Holm.

Med en virvlande bugg visade Marcos Lilja en annan sida av sig själv. Han är inte bara sin diagnos. Med ADHD, Asberger och en diagnos som säger att han har en neuropsykiatrisk funk-tionsnedsättning behöver han tydlig struktur och regelbundenhet i sin var-dag. Men i dansen känner han sig fri.

Marcos Lilja, ordförande för en lokalav-delning inom Attention blev ett lysande exempel på att bra vård ger resultat.

– Det behöver inte vara kört när man får en psykiatrisk diagnos, säger Marcos,

som trots stora problem under uppväxten idag håller danskurser.

Som avslutning bevisade han sina kun-skaper till alla seminariedeltagares jubel.

Vi engagerar oss på olika sättNär vi ska sprida och förankra förändrings-processen är det viktigt att känna till att olika individer engagerar sig på olika sätt.

Malin Skreding Hallgren, coach och med i programgruppen för Genombrottsprojektet använder Human Dynamics filosofi och basteori när hon förklarar våra olikheter:

– För vissa är det viktigt att ha tydliga mål. Ha all fakta på plats för att förstå sam-manhanget och helheten. För andra är det experimenterandet och testandet som skapar engagemang. De går en slingrande väg mot ett definierat mål, där det kommer tankar längs vägen.

Vi har ofta olika sätt att tänka. För vissa är tal och tanke sammankopplade.

– De behöver tala för att förstå. Andra tänker färdigt först och drar nytta av det. Men det viktiga är att det finns utrymme för alla – att vi öppnar upp för alla. Inget sätt är rätt eller fel, bara olika vägar mot samma mål.