1

BLOD FRÅN KONGO:

En översyn av utvinning av konfliktfria mineraler frånDemokratiska republiken Kongo

F i n n watc h S w e d watc h

d e c e m b e r 2 01 2

2

TITLE:Blod(fritt) från Kongo: En översyn av utvinning av konfliktfria mineraler från Demokratiska republiken Kongo

FÖRFATTARE:Kristina Areskog Bjurling, Jonathan Ewing, Divine Munje, Henri Purje

PUBLISHERS:FinnwatchSwedwatch (kapitel 4)

LAYOUT:Petri Clusius/Amfibi Ky, Finland

OMSLAGSBILD:Ett läger som inrättats av den kongolesiska armén (FARDC) i provinsen Norra Kivu. Fotodatum 7 november 2012. UN Photo/Sylvain Liechti. Bilden är licensierad under Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivs 2.0

FINANSIERING:Detta dokument har tagits fram med ekonomiskt stöd av EU. Finnwatch och Swedwatch är ensamma ansvariga för innehållet, som under inga omständigheter kan betraktas som ett uttryck för EU:s hållning.

KONTAKTUPPGIFTER:FinnwatchTel: +358 (0)40 410 9710info@finnwatch.orgwww.finnwatch.org

SwedwatchTel: +46 (0)8 602 8950info@swedwatch.orgwww.swedwatch.org

GRANSKNINGSPARTNERS TILL MAKEITFAIR

Finnwatch är en finsk icke-statlig granskningsorganisation som studerar företagaransvar ur ett globalt perspektiv.

Swedwatch är en oberoende, icke-vinstdrivande organisation som rapporterar om svenska affärsrelationer i utvecklingsländer.

Denna rapport publiceras som en del av makeITfair, ett europeiskt projekt om hemelektronik. MakeITfairs målsättning är att informera konsumenter om sociala och miljömässiga problem längs leverantörskedjan. Rapporten tar också upp hemelektronikföretag och beslutsfattare med makt att bidra till förändring. För mer information, besök www.makeitfair.org

Detta dokument är licensierat under Creative Commons Attribution-NonCommercial-Share

2 3

Innehåll

SAMMANFATTNING ......................................................................................................................................... 4

1. INTRODUKTION: VÄGEN BORT FRÅN KONFLIKTMINERALER .........................................................5

2. POLITIK OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I DR KONGO ....................................................................7

2.1 ”Due Diligence” i DR Kongo ................................................................................................................... 8

3. ÖVERSIKT AV REFORMINITIATIV FRÅN GRUVSEKTORN

MED KOPPLING TILL ÖSTRA DR KONGO .................................................................................................. 11

3.1 Regeringsinitiativ ................................................................................................................................... 11

3.1.1 Åtgärder vidtagna av regeringen i DR Kongo .................................................................................... 11

3.1.2 USA:s Dodd-Frank Act ....................................................................................................................... 13

3.1.3 Tyska regeringens certifieringsprogram ............................................................................................ 15

3.2 Åtgärder vidtagna av mellanstatliga organisationer ............................................................................ 15

3.2.1 OECD:s riktlinjer avseende due diligence ......................................................................................... 15

3.2.2 EU ökar öppenheten men saknar regelverk för konfliktmineraler ..................................................16

3.2.3 FN:s expertgrupp för DR Kongo ........................................................................................................18

3.2.4 Internationella konferensen om området kring de stora sjöarna (ICGLR) .....................................19

3.3 Initiativ från industrin och andelsägare .............................................................................................. 20

3.3.1 International Tin Research Institute (ITRI) / ITRI Tin Supply-chain Initiative (iTSCI) ............... 20

3.3.2 Konfliktfritt tenn från Södra Kivu .....................................................................................................21

3.3.3 Global e-Sustainability Initiative (GeSI) / Electronics Industry Citizenship Coalition (EICC) ......21

4. FÖRETAGENS ANSTRÄNGNINGAR FÖR ATT LÖSA PROBLEMEN

MED KONFLIKTMINERALER ....................................................................................................................... 22

5. VÄGEN FRAMÅT: SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ........................................................25

Rekommendationer till företag ..................................................................................................................25

Rekommendationer till beslutsfattare ........................................................................................................25

Rekommendationer till konsumenter ....................................................................................................... 26

BILAGA 1. Enkät till elektronikföretag ............................................................................................................27

BILAGA 2. Lista över företag som ingår i undersökningen .......................................................................... 28

REFERENSLISTA ............................................................................................................................................. 29

4

Sammanfattning

I Demokratiska republiken Kongo (DR Kongo) utvinns ett flertal mineraler som används i elektronik. Särskilt tenn, tantal och volfram (tungsten), de så kallade 3TG-mineralerna, finns i rikliga mängder. Men istället för att främja samhällsutvecklingen i östra DR Kongo så underblåser mineralhandeln den väpnade konflikt som ligger bakom mycket av fattigdomen i landet och kränkningar av mänskliga rättigheter utförda av olika väpnade grupper och medlemmar av den kongolesiska militären.

Efter en period av tämligen positiv utveckling började situationen i DR Kongo att förvärras i april 2012. Detta till följd av framryckningen av M23, en rebellgrupp som till en början bestod av ett par hundra avhoppare från den kongolesiska armén. I slutet av november 2012 hade rebellgruppen rekryterat tusentals nya medlemmar och tagit över Goma som är huvudstad i den mineralrika Kivuprovinsen i norr.

Syftet med den här rapporten är att ge en överblick över den senaste utvecklingen, som på olika nivåer är kopplad till mineralproblematiken i DR Kongo. Fokus ligger på initiativ som syftar till att förbättra situationen vad gäller mänskliga rättigheter och metoderna för due diligence.

De negativa effekter mineralhandeln har i DR Kongo har fått aktörer som FN, OECD,EU, industrin och civila samhället –att agera. Civilsamhället kräver att företag som utvinner mineraler från landet ska vidta åtgärder för att säkerställa att mineralinköpen inte främjar konflikter, kränkningar av mänskliga rättigheter och andra brott.

2010 antog USA den så kallade Dodd Frank-lagen och i augusti 2012 utfärdade den amerikanska finansinspektionen, US Securities and Exchange Commission (SEC), kompletterande föreskrifter som kräver att företag som använder mineraler och är börsnoterade i USA ska vidta en ”rimlig utredning om ursprungsland”. Detta för att avgöra om mineraler i leverantörskedjan kommer från DR Kongo eller angränsande land, och om de gör det genomföra en ”due diligence” för att undersöka om mineralerna direkt eller indirekt bidragit till konflikter. Dodd Frank-lagen kräver också att gruv- och oljebolag som är börsnoterade i USA ska rapportera om sin verksamhet på land-för-land- och projekt-för-projekt-basis, vilket gör det svårare för bolag att genom falsk bokföring överföra vinster illegalt. EU:s redovisningsdirektiv, som väntas i början av 2013, innehåller liknande bestämmelser. Riktlinjer från OECD och FN, som erhållit brett stöd, kräver också att företag ska respektera mänskliga rättigheter och göra en due diligence av leverantörskedjan.

För att ta reda på vilka initiativ som tagits i elektronikbranschen har en frågeenkät skickats till 31 elektronikföretag vars produkter innehåller 3TG-mineraler. 13 av företagen har svarat. Det kan, baserat på dessa svar, konstateras att ett antal företag vidtagit aktiva åtgärder för att främja utvinning av konfliktfria mineraler från DR Kongo. Även om detta, tillsammans med ny lagstiftning, ger positiva signaler så kvarstår betydande hinder. Det faktum att 18 företag, trots påminnelser och förfrågningar, beslutat att inte bidra till rapporten har inte sänt ut en speciellt uppmuntrande signal beträffande deras engagemang för att säkerställa ansvarfulla leverantörskedjor.

4 5

1. Introduktion: vägen bort från konfliktmineraler

Många av de metaller som används i produktionen av denna typ av produkter, till exempel tenn och tantal, utvinns i de östra delarna av DR Kongo.

Men istället för att främja samhällsutvecklingen i östra DR Kongo så underblåser mineralhandeln den väpnade konflikt som ligger bakom mycket av fattigdomen i landet. Konflikten i landet har lett till grova kränkningar av mänskliga rättigheter medmord, massvåldtäkter, stympningar och tvångsrekrytering av barnsoldater utförda av olika väpnade grupper och medlemmar av den kongolesiska militären.1 Av de 187 länder som ingår i FN:s utvecklingsprograms (UNDP) Human Development Index 2011 listades DR Kongo sist.2

Majoriteten av vinsterna från mineralverksamheten i landet gynnar inte den lokala befolkningen eller den offentliga sektorn. Internationella valutafonden (IMF) har 2009 uppskattat värdet av DR Kongos mineral- och oljeexport till 4,2 billioner USD.3 De skatter som inkasserades av den kongolesiska regeringen samma år uppskattades till 155 miljoner USD – mindre än fyra procent

1 Reuters 20112 UNDP 20113 IMF 2011. Democratic Republic of the Congo. Second Review of the Three-Year Arrangement Under the Extended Credit Facility and Financing Assurances Review. Publicerad den 22 november 2011.

D e m o c r a t i c r e p u b l i c o f

t h e c o n g o

KINSHASA

bukavu

goma

NORTH KIVU

SOUTH KIVU

c a m e r o o n

g a b o nr e p u b l i c o f t h e c o n g o

a n g o l a

Z a m b i a

t a n Z a n i a

r w a n D a

u g a n D a

S o u t h S u D a n

c e n t r a l a f r i c a n r e p u b l i c

b u r u n D i

6

av mineralernas värde.4 Multinationella företag, korrupta tjänstemän och ledare för väpnade grupper använder skatteparadis, falsk redovisning och finansiell sekretess för att föra ut intäkterna. Rebellgrupper använder också pengar från gruvor de har tagit i beslag för att köpa vapen.

Det är främst fyra mineraler som utvinns i DR Kongo: kassiterit (malm för tenn), coltan (malm för tantal), volfram (tungsten), och guld. Denna rapport från kampanjen makeITfair fokuserar på de tre förstnämnde mineralerna; tenn, tantal och volfram (tungsten), de så kallade 3TG-mineralerna.

På grund av de negativa effekterna mineralhandeln har för statsuppbyggnaden och försörjningen i DR Kongo så har olika aktörer under de senaste åren krävt att bolag som utvinner mineraler från landet ska vidta åtgärder för att säkerställa att deras inköp inte främjar konflikter, kränkningar av mänskliga rättigheter och andra brott. Bakom kraven står FN, OECD, EU, enskilda länder, initiativ från industrin och det civila samhället. Bland annat handlar det om att elektronikföretag ska göra en due diligence där de spårar mineralernas ursprung för att säkerställer att de inte främjar konflikter eller andra former av mänskligt lidande. Human rights due diligence är den riskanalysprocess som företag bör införliva i sin verksamhet i syfte att minimera risken för kränkningar av mänskliga rättigheter.

2010 antog USA DoddFrank-lagen som ska hindra amerikanska företag att använda konfliktmineraler från DR Kongo i sin tillverkning. I Augusti 2012 utfärdade den amerikanska finansinspektionen, US Securities and Exchange Commission (SEC), kompletterande föreskrifter som kräver att bolag som använder mineraler och är börsnoterade i USA ska vidta en ”rimlig utredning om ursprungsland” för att avgöra om mineraler i leverantörskedjan kommer från DR Kongo eller angränsande land, och om de gör det utreda om mineralerna direkt eller indirekt har bidragit till konflikter. Denna regel, som ska implementeras successivt under de kommande fyra åren, är känd som avsnitt 1502 i Dodd Frank-lagen.

Avsnitt 1504 i samma lag kräver att USA-noterade gruv- och oljebolag ska rapportera sin verksamhet på land-för-land- och projekt-för-projekt-basis, vilket gör det svårare att via falsk bokföring överföra vinster illegalt. EU:s redovisningsdirektiv, som väntas i början av 2013, innehåller liknande bestämmelser.

Denna publikation är en uppföljning av makeITfairs rapport ”Voices from the inside” som publicerades i oktober 2010.

Syftet med den här rapporten är att ge en överblick av vad som hänt med problemen kopplade till mineralutvinning i DR Kongo sedan dess. Fokus ligger på den upptrappade konflikten i landet samt på de initiativ och lagar som antagits för att förbättra situationen för mänskliga rättigheter i DR Kongo. Innehållet i rapporten bygger på tidigare studier, officiella källor, nyhetsartiklar och enkätsvar från företag (se bilaga 1).

En enkät skickades våren 2012till 31 elektronikföretag vars produkter innehåller 3TG-mineraler. Trots flera förfrågningar och påminnelser var det endast 13 av de 31 elektronikföretagen som slutligen svarade. Det kan, baserat på dessa svar, konstateras att ett antal företag vidtagit aktiva åtgärder för att främja utvinningen av konfliktfria mineraler från DR Kongo. Även om detta, tillsammans med nyligen beslutade lagstiftningsreformer, sänder ut uppmuntrande signaler så kvarstår betydande hinder. Åtgärder som vidtas av företag beskrivs i kapitel fyra.

4 Uppskattningen av skatteintäkterna baseras på ett opublicerat dokument från Världsbanken, World Bank PROMINES project appraisal document, från 2010.

6 7

2. Politik och mänskliga rättigheter i DR Kongo

Konflikterna i DR Kongo upphörde inte när inbördeskriget slutade 2003. Under de senaste åren har kontinuerliga strider pågått, där den kongolesiska militären och olika rebellgrupper är inblandade.

I resolution 2021, som antogs av FN enhälligt i november 2011, upprepade FN:s säkerhetsråd sin oro för närvaron av väpnade grupper i Demokratiska republiken Kongo liksom det stöd dessa väpnade grupper erhåller från regionala och internationella nätverk. FN:s säkerhetsråd uttryckte också sin oro för dödande och tvångsförflyttning av ”ett betydande antal” civila, användning av barnsoldater, omfattande våldtäkter och annat sexuellt våld.

Den kongolesiska militären, eller FARDC (Forces Armees de la République Démocratique du Congo), har också fortsatt kränka civila. De tidigare befälhavarna för Nationella kongressen för folkets försvar(Congrès nationella pour La Défense du Peuple, CNDP) – som integrerades i den nationella armén 2009 - har haft en negativ påverkan på den kongolesiska armén..5 Rebellgruppen M23, som nyligen tagit över viktiga områden i östra DR Kongo, drivs till stor del av före detta CNDP-medlemmar.

President Joseph Kabila, som haft makten sedan hans far mördades 2001, omvaldes i december 2011 trots anklagelser om valfusk. Under valet dödades minst 33 människor, 86 sårades och 285 greps av regeringens säkerhetsstyrkor i enbart huvudstaden Kinshasa.6 Kabilas nya regering initierade några viktiga reformer, bland annat att företag inom mineralsektorn ska utföra due diligence-analyser av sina leverantörskedjor.

Människorättssituationen har sedan våren 2012 tagit en negativ vändning. I maj översteg antalet internflyktingar för första gången på nästan tre år två miljoner, främst på grund av ökat våld i Norra och Södra Kivu, Orientale och Katanga.7

Under hösten 2012 har våldet fortsatt öka. Mellan april och slutet av november 2012 flydde enligt BBC över 500 000 människor sina hem.8 FN har uppskattat att antalet fördrivna personer enbart i november ökat med 140 000 i provinsen Norra Kivu och 10 000 i provinsen Södra Kivu, till följd av M23:s upptrappning av våldet.9

Rebellgruppen M23 bildades av ett hundratal soldater som hoppade av den kongolesiska armén i mars 2012,som ett svar på president Kabilas plan att överlämna M23-ledaren Bosco Ntaganda till Internationella brottmålsdomstolen (ICC).10 I oktober till november 2012 påstås M23 ha rekryterat tusentals nya soldater.

5 UN Security Council 2011; Global Witness 2011c.6 Security Council Report 2012a. 7 UN Group of Experts on DR Congo (UNGoE) 2012.8 BBC 2012c. 9 UNHCR 2012a; Al Jazeera 2012a. 10 UN Group of Experts on DR Congo (UNGoE) 2012; Global Witness 2012c; The Guardian 2012a och 2012b.

8

Kopplingen mellan de rwandiska och ugandiska regeringarna och rebellerna inne i DR Kongo har orsakat internationell oro. I efterdyningarna av FN:s expertgrupps delårsrapport från juni 2012 beslöt Storbritannien, USA, Nederländerna och Tyskland för att stoppa eller fördröja sina stödutbetalningar till Rwanda. I synnerhet har den rwandiska regeringen anklagats för att stödja rebellgruppen M23 och dess ledare Bosco Ntaganda.11

I en konfidentiell rapport som läckte ut till medier i oktober 2012 uppgav FN-experter att Rwandas försvarsminister James Kabarebe var befälhavare över det kongolesiska upproret.12 Den 12 november lade FN och USA till M23-befälhavaren Sultani Makenga till listan över krigsherrar som anklagas för ”allvarliga brott mot internationell rätt”, som inkluderar dödande och lemlästande av kvinnor och barn, sexuellt våld, bortförande, tvångsförflyttning och rekrytering av barnsoldater.13

Den 20 november 2012 tog M23 kontroll över staden Goma som är huvudstad i provinsen Norra Kivu och hem till en miljon människor. Goma ligger nära den rwandiska och ugandiska gränsen och M23 hotade att marschera till huvudstaden Kinshasa för att störta Kabila-regeringen. Det fanns 19 000 FN-soldater i landet men de kunde inte förhindra upptrappningen av våldet.14 Efter påtryckningar från FN och regeringarna i DR Kongo, Uganda och Rwanda gick M23 den 26 november med på att dra sig ur Goma, förutsatt att deras villkor uppfylldes. Många trodde att kraven, som inkluderade frigivning av politiska fångar och avväpning av DR Kongos regeringstrupper i det M23-kontrollerade området, skulle vara omöjliga för Kabilas regering att ge

efter för.15

2.1 ”DUE DILIGENCE” I DR KONGO

Intäkter från, och konkurrens om andelar av, den illegala mineralhandeln har underblåst konflikten i landet och bidragit ekonomiskt till väpnade grupper och oseriösa enheter inom FARDC. Det är också troligt att den senaste tidens uppror i östra DR Kongo har gynnats av den illegala mineralhandeln. Genom noggranna kontroller av leverantörskedjorna kan företag avsevärt minska risken för att pengar går till sådana grupper.16

Vad beträffar östra DR Kongo så omfattar en due diligence att ta reda på mineralernas ursprung, fastställa produktions- och transportmetoder samt villkor för produkterna, och utreda om väpnade grupper eller korrupta armégrupper har gynnats i processen.17

I en rapport från 2011 konstaterade FN:s expertgrupp för DR Kongo att effekterna av due diligence avseende tenn, tantalum och volfram (tungsten) varierade beroende på område.

11 Se exempelvis the Guardian 2012a och 2012b: Enough Project 2012. USA har gått så långt som att hota det rwandiska ledarskapet med utredning och lagföring av Internationella brottmålsdomstolen (ICC).

12 BBC 2012a. Rwanda defence chief leads DR Congo rebels, UN report says. Publicerad den 17 oktober 2012 på http://www.bbc.co.uk/news/world-africa-19973366 (22 november 2012).

13 Se UN Security Council 2012b. Sanctions Committee Concerning Democratic Republic Of Congo Adds One Individual to Assets Freeze, Travel Ban List. UNSC do-cumentSC/10812. Publicerad den 12 november 2012, på http://www.un.org/News/Press/docs/2012/sc10812.doc.htm (22 november 2012); Enough Project 2012c. US and UN Target M23 Commander with Sanctions. Publicerad den 15 november 2012, på http://www.enoughproject.org/blogs/us-and-un-target-m23-commander-sanctions (20 november 2012).

14 BBC 2012b. DR Congo’s M23 rebels threaten to march to Kinshasa. Publicerad den 21 november 2012, på http://www.bbc.co.uk/news/world-africa-20427682 (22 november 2012).

15 BBC 2012d.16 Global Witness 2012c.17 Ibid.

8 9

I norra Katanga där ITRI Tin Supply Chain Initiatives spårbarhetssystem, iTSCI (se avsnitt 3.3.1), fanns på plats ökade mineralproduktionen och exporten. Produktionen fortsatte tack vare att exportörer arbetade med smältverk som deltog i granskningsprogrammet för konfliktfria smältverk (Conflict-Free Smelter audit programme)18.

I Kivu- och Maniema-regionerna där sådana spårbarhetssystem inte införts, och en stor del av mineralhandeln kriminaliserats, minskade däremot den officiella exporten I Kivu- och Maniema-regionerna hade dessutom inblandningen av militära och andra väpnade grupper ökat..19 FN kopplade minst tre exportörer, TTT Mining20, Huaying Trading och Donson International, till gruvor i Norra Kivu som ”indirekt har finansierat väpnade grupper och kriminella nätverk inom FARDC.”21

Den efterföljande rapporten 2012 från FN:s expertgrupp för DR Kongo visade att produktionen och exporten ökat i Kivu och nådde cirka en tredjedel av nivåerna före gruvförbudet22 som deklarerades av president Kabila2010.Antalet aktiva exportörer fördubblades också från tre till sex.23 I maj 2012 upphävde kongolesiska gruvministeriet emellertid Huaying och CMM24 tillstånd i Norra Kivu eftersom de inte uppfyllde de due diligence-krav som sedan februari 2012 ställs på gruvaktörer som är verksamma i DR Kongo.25

Mer positivt är att den kongolesiska regeringens kräver att gruvföretag genomför due diligence i sina leverantörskedjor i enlighet med OECD:s riktlinjer som infördes 201. Vissa företag som är verksamma i DR Kongo redan har börjat genomföra sådana kontroller samt köper mineraler från konfliktfria källor (mer om OECD:s riktlinjer, se 3.2.1).

Lokal kunskap om och stödet för due diligence har också ökat kraftigt i Norra och Södra Kivu.26

En viktig katalysator för bolagens agerande har varit den amerikanska Dodd Frank-lagen, även om lagen på kort sikt haft vissa negativa effekter(se avsnitt 3.1.2 för mer om detta).

Det återstår att se hur upptrappningen av våldet under hösten 2012 kommer påverka företagens förmåga att vidta due diligence – eller säkerställa mineraler med konfliktfritt ursprung – i de områden som berörts av M23:s frammarsch.

18 Granskningsprogrammet för konfliktfria smältverk har upprättats av två elektronikorga nisationer, Electronic Industry Citizenship Coalition (EICC) och Global e-Sustainability Initiative (GeSI) för att hjälpa företag att uppfylla rapporteringskraven i

enlighet med Dodd-Frank-regelverket. För mer information, besök http://www.confl ictfrees melter.org/.19 UN Group of Experts on DR Congo (UNGoE) 2011.20 Enligt kongolesiska officerare har TTT ändrat sitt namn till Congo Minerals and Metals (CMM). CMM hävdar emellertid att det är ett nytt företag som verkar i

samma lokaler som TTT.21 UN Group of Experts on DR Congo (UNGoE) 2012, s. 35.22 Se avsnitt 3.1.1 nedan.23 UN Group of Experts on DR Congo (UNGoE) 2012.24 Se fotnot 5 ovan.25 UN Group of Experts on DR Congo (UNGoE) 2012, ss. 35-36.26 Se exempelvis Demokratiska republiken Kongos regering 2011. Note circulaire 002/CAB.MIN/MINES/01/2011; Global Witness 2011b, 2011c och 2012.

10

UTLÄNDSKA OCH KONGOLESISKA VÄPNADE GRUPPER I DR KONGO

Medan rebellupproren av M23 i stort dominerat nyhetsbevakningen under de senaste månaderna finns det i själva verket över två dussin andra utländska och kongolesiska väpnade grupper som är aktiva i DR Kongo.

De viktigaste utländska väpnade grupperna som är inblandade i handeln med konfliktmineraler är de allierade demokratiska styrkorna (Allied Democratic Forces, ADF), demokratiska styrkorna för Rwandas befrielse (Forces démocratiques de libération du Rwanda, FDLR) och nationella befrielsearmén (Forces nationales de libération, FNL).

• AllieddemocrAticForces(AdF). Enligt FN finns rebellgruppen ADF främst kring Rwenzori Mountains i Norra Kivu och leds av ugandier. Under första halvåret 2012 har ADF genomfört flera attacker mot FARDC och även mot MONUSCO (FN:s fredsbevarande styrka i Kongo), samt förföljt civila som gruppen misstänker inte respekterar ”affärsuppgörelser” eller misstänks för att tillhandahålla information till den kongolesiska regeringen.

• ForcesNAtioNAlesdeliBÉrAtioN(FNl).De burundiska rebellerna i FNL är främst verksamma i Södra Kivu. FNL fortsätter att rekrytera inom den burundiska säkerhetstjänsten och påstås ta emot vapen från Tanzania. FN har också fått information som tyder på att FNL delvis har gått samman med FRONABU, en annan Burundi-ledd grupp.27

• ForcesdÉmocrAtiquesdeliBÉrAtioNdurwANdA(Fdlr). FDLR är den mest framträdande rwandiska hutu-gruppen med verksamhet i östra DR Kongo. I slutet av 2011 och under 2012 försämrades gruppens förbindelser med lokala väpnade grupper eftersom de senare dödade flera viktiga nyckelpersoner inom FDLR. Som svar på MONUSCO-FARDC-operationer mot FDLR under första halvåret 2012, hämnades gruppen genom att attackera lokala civila. Efter det före detta-CNDP-myteriet inom FARDC, som ledde till bildandet av rebellgruppen M23, har FDLR också lyckats ta många gruvor och strategiska positioner från FARDC.28

Några av de övriga kongolesiska väpnade grupperna är Front de défense du Congo (FDC), Mai Mai Raïa Mutomboki, Forces de résistance patriotiques en Ituri (FRPI), Alliance des patriotes pour un Congo libre et souverain (APCLS), Mai Mai Yakutumba (Forces armées alléluia), Nduma Defence of Congo (NDC) och ovan nämnda rebellgruppen M23, som utmanade DR Kongos regeringstrupper under hösten 2012.

• FroNtdedÉFeNseducoNgo(Fdc).Ursprungligen bildat som det lokala försvaret mot FDLR och anhängare av FARDC.. FDC uppstod som en maktfaktor längs gränsen i västra Masisi och östra Walikale i början av 2012. FDC-ledaren Butu Luanda, en självutnämnd före detta CNDP-officer, sägs ha ett nära samarbete med general Bosco Ntaganda, en känd krigsförbrytare och ledare för M23.

• mAimAirAïAmutomBoki. Raïa Mutomboki etablerades som en självförsvarsgrupp med säte i Shabunda. Under gruppen lyder halvautonoma grupper i territorierna Kabaré, Kalehe, Mwenga, Walungu och Walikale, av vilka några inkluderar FARDC-desertörer. Enligt FN-källor har Raïa Mutomboki-grupper genomfört ”våldsamma attacker mot FDLR-soldater och deras kvinnor och barn, och utfört plundring, godtyckliga arresteringar, olaglig beskattning och sexuellt våld”. Grupperna ökade sin verksamhet i Södra Kivu och attacker mot FDLR och FARDC har bidragit till ökad instabilitet. Grupperna har också koppling till olaglig brytning av guld, tenn, tantal och volfram (tungsten).29

I november 2012 anklagade FN:s expertgrupp Raïa Mutomboki och FDLR för att ha dödat över 260 civila i Norra Kivu.30

Det finns fortfarande andra kriminella enheter inom den kongolesiska militären FARDC som vill utnyttja landets mineraltillgångar för egen vinning. Det senaste exemplet är avskedandet av general Gabriel Amisi, en befälhavare av markstyrkorna, som i slutet av november anklagades av FN för att styra ett nätverk som tillhandahåller vapen och ammunition till flera kriminella grupper.31

27 UN Group of Experts on DR Congo (UNGoE) 2012.28 UN Group of Experts on DR Congo (UNGoE) 2012.29 UN Group of Experts on DR Congo (UNGoE) 2012.30 Al Jazeera 2012b.31 Al Jazeera 2012b.

10 11

3. Översikt av reforminitiativ i gruvsektorn med koppling till östra DR Kongo

Mer än ett decennium har gått sedan FN:s säkerhetsråd första gången uttryckte sin oro för mineralhandelns negativa effekter i DR Kongo. Under de senaste åren har betoningen på att säkra mänskliga rättigheter vid mineralbrytning ökat, liksom betoningen på ansvarsskyldighet för företag som köper mineraler från DR Kongo och de stora sjöarna i allmänhet.

Avsnittet nedan ger en översikt över några av de viktigaste initiativen från regeringar, internationella organisationer och industrin.

3.1 REGERINGSINITIATIV

3.1.1 Åtgärder vidtagna av regeringen i DR Kongo

Den kongolesiska regeringen har försökt lindra problemen med gruvsektorn genom ett antal initiativ som inkluderar ny lagstiftning, ett tidsbegränsat förbud mot mineralutvinningett stabiliseringsprogram efter konflikter liksom försök till upprättande av ”säkra” handelscentrum för

mineraler.

Den kongolesiska regeringen har försökt lindra problemen med gruvsektorn genom ett antal initiativ som inkluderar ny lagstiftning, ett tidsbegränsat förbud mot mineralutvinningett stabiliseringsprogram efter konflikter liksom försök till upprättande av ”säkra” handelscentrum för mineraler.

Ny lagstiftning

I februari 2012 antog den kongolesiska regeringen en ny lag som kräver att alla gruv- och mineralhandelsföretag som är verksamma i DR Kongo ska uppfylla OECD:s riktlinjer avseende due diligence och ”säkerställa att de inte bidrar till brott mot mänskliga rättigheter eller konflikter i Demokratiska republiken Kongo”. Lagen definierar också hur det regionala certifieringssystemet, framtaget av den Internationella konferensen om området kring de stora sjöarna (ICGLR, se avsnitt 3.2.4 nedan), ska införas.

Krav på att aktörerna inom mineralsektorn ska tillämpa due diligence har funnits i ett ministerdirektiv sedan september 2011. Att det nu införts i den nya lagen visar på ett ökat engagemang från den kongolesiska regeringen. Det faktum att DR Kongo i maj 2012 upphävde tillstånden för två kinesiska exporthus, på grund av underlåtenhet att vidta due diligencekan ses som ett bevis på detta.32

32 Global Witness 2012c.

12

Förbud mot mineralutvinning

Den 11 september 2010 meddelade det kongolesiska gruvministeriet president Kabilas beslut att tills vidare avbryta all exploatering och export av mineraler från DR Kongos provinser Norra Kivu, Södra Kivu och Maniema. Förbudet påstods införas för att stoppa den illegala exploateringen av naturresurser och militariseringen av mineralhandeln i landet.

DR Kongos regering hade dock inte kapacitet att övervaka embargot och upprätthålla förbudet. Det finns indikationer på att kriminella enheter inom FARDC snarare stärkte sitt grepp om gruvsektorn (oftast för egen vinning) under förbudet och att regeringen misslyckades med att kontrollera den fortsatta närvaron och dominansen av icke-statliga väpnade grupper i andra gruvor.33

Småskaliga gruvarbetare och mineralinköpare ställdes inför betydande ekonomiska förluster, och bönder som levererar livsmedel till gruvområdena såg sina intäkter krympa till följd av den minskade efterfrågan. Gruvförbudet ledde dessutom indirekt till en nedgång i tillgången på hårdvaluta. Mineralexporten hade fram till förbudet utgjort den absolut viktigaste inkomstkällan för utländsk valuta i den här delen av DR Kongo. Även provinsregeringarnas inkomster minskade. Den allmänna ekonomiska nedgången ledde även till att färre barn skrevs in i skolan eftersom deras föräldrar inte kunde sörja för skolavgifterna.34

När gruvförbudet hävdes den 10 mars 2011 var den allmänna uppfattningen bland aktörer inom den småskaliga gruvsektorn att förbudet inte hindrat mineralsmuggling eller militär inblandning i mineralverksamheten, samt att en hel del värdefull tid gått förlorad. Småskaliga gruvarbetare menade att förbudet hade hindrat organisationer som ITRI (tennindustrins sammanslutning, se avsnitt 3.2.1 nedan) från att vidta åtgärder för att göra gruvnäringen mer öppen och transparent och mindre korruptionsdriven.35

Stabilitets- och rekonstruktionsplan (STAREC)

I ett försök att komma tillrätta med de humanitära problemen och få igång en socioekonomisk återhämtning införde den kongolesiska regeringen under 2009 en stabilitets- och rekonstruktionsplan för krigsdrabbade områden (Stabilization and Reconstruction Plan for War-Affected Areas, STAREC). Programmet har implementerats i ett flertal områden i östra DR Kongo, inklusive Norra och Södra Kivu, Maniema, Haut-Uele, Bas-Uele och Ituri.

STAREC-programmet består av en säkerhetsdel, en humanitär del, en social del samt en ekonomisk del.

Syftet är att de officiella kongolesiska säkerhetsstyrkorna ska utöva permanent tillsyn över gruvor som utnyttjas av väpnade grupper, att ett antal statliga myndigheter ska utvecklas på regional nivå och att vägspärrar ska upprättas i närheten av landningsbanor och vägar som leder till gruvområden.

Det är svårt att säga hur stora framsteg programmet har åstadkommit. Några mindre STAREC-initiativ aviserades under 2010 och 2011. I december 2010 rapporterade till exempel den kongolesiska tidningen la prosperité att medlemmar av den kongolesiska armén måste börja följa en ny uppförandekod och att 10 000 kopior av uppförandekoden hade delats ut som en del

33 Sematumba 2011, s.13; UNGoE 2010, s.3.34 Sematumba 2011. 35 Sematumba 2011; Vircoulon 2011.

12 13

av ett STAREC-program för att minska sexuellt våld.36 Vid tiden för efterforskningen i augusti 2012 fanns dock ingen information tillgänglig om de senaste aktiviteterna, utöver det att STAREC-representanter i juni 2012 hade utbildats av UNDP och FN:s stabiliseringsuppdrag i DR Kongo (MONUSCO).37

Säkra handelscentrum

Som en del av STAREC lanserades i slutet av 2009 en plan för att inrätta fem handelscentrum för mineraler (centres de négoce) i östra DR Kongo. Planen är ett pilotprojekt mellan DR Kongos regering och MONUSCO.

Tanken var att skapa arenor där gruvarbetare och handlare skulle kunna göra affärer utan inblandning från väpnade grupper; regeringstjänstemän skulle utöva kontroll och kunna påföra skatteavgifter, handlarna erhålla nödvändiga papper, mineraler märkas och gruvarbetare skulle kunna dra nytta av en konkurrensutsatt marknad för att förhandla fram bättre priser för sina produkter.

Varje handelscentrum är tänkt att tjäna gruvor inom en 25 kilometers radie. En fast transportsträcka (luft- eller landväg) skulle koppla samman handelscentrumen med regionala knutpunkter såsom Bukavu och Goma. Centrumen skulle ligga i Baraka och Mugogo i Södra Kivu, liksom Itebero, Isanga och Rubaya i Norra Kivu. MONUSCO fick också i uppdrag att fastställa de vägar som leder till centrumen och utbilda poliser som ska säkra platserna och deras tillfartsvägar.38

Projektets genomförande har emellertid gått trögt. I maj 2012 hade alla utom ett centrum (Itebero) byggts, men inget centrum var i drift. Detta berodde delvis på förseningar av kontrollerna av gruvorna, som endast avslutats för två centrum, Mugogo och Rubaya. Av de 25 granskade gruvorna runt Mugogo klassades sju som ”gröna” – detta innebär att de inte kontrolleras av en väpnad grupp eller säkerhetsstyrkor och att de respekterar sociala rättigheter. I Rubaya fick 11 av 21 gruvor grönt betyg. Det är dock värt att notera att granskningarna genomfördes före myteriet av före detta-CNDP-enheter inom den kongolesiska armén i april 2012, som ledde till uppkomsten av M23. Säkerhetsläget i områdena kring Rubaya har avsevärt försämrats därefter och exportörer vars mineraler kommer från gruvor i Rubaya och Nyabibwe och andra oroliga områden måste därför vidta ytterligare riskbedömningar på plats.39

Det finns också frågor kring klassificeringen. Vid en plats i Norra Kivu, som i ministerdekretet i mars 2012 klassats som ”grön”, berättade gruvarbetare samma månad för forskare från Global Witness att de tvingats lämna över dagsproduktionen till FARDC varje söndag.40

3.1.2 USA:s Dodd-Frank Act

I juli 2010 antog den amerikanska senaten Dodd-frank wall Street reform and consumer protection act, den så kallade Dodd Frank-lagen. Avsnitt 1502 berör kongolesiska konfliktmineraler. Enligt detta avsnitt ska alla företag som är börsnoterade i USA – och som därmed är skyldiga att registrera sig hos den amerikanska finansinspektionen US Securities and

36 La Prosperité 2010.37 UN-MONUSCO 2012.38 38 Verbruggen, Francq & Cuvelier 2011, s. 21.39 UN Group of Experts on DR Congo (UNGoE) 2012, s. 37.40 Global Witness 2012c.

14

Exchange Commission (SEC), och vars produkter innehåller de så kallade ”konfliktmineralerna” coltan (malm för tantal), kassiterit (malm för tenn), guld eller volfram (tungsten), på årsbasis informera om dessa mineraler kommer från DR Kongo eller angränsande land.41

I augusti 2012, efter två års försening, utfärdade slutligen SEC reglerna beträffande implementeringen av avsnitten 1502 och 1504 i Dodd Frank-lagen.

Enligt SEC-reglerna i avsnitt 1502 måste ett företag som tillverkar produkter som innehåller eller kan innehålla konfliktmineraler, de så kallade 3TG-mineralerna tenn, tantal och volfram (tungsten), vidta en due diligence-granskning av leverantörskedjan. Om det visar sig att konfliktmineraler används måste företaget lämna in en ”konfliktmineralrapport” till SEC, som beskriver de due diligence-åtgärder som företaget vidtar. Rapporten ska granskas av en oberoende tredje part. Stora företag har två år och mindre företag fyra år på sig att implementera reglerna.42

En konfliktmineralrapport ska innehålla ”en beskrivning av de åtgärder som vidtagits av den som utför due diligence- granskning samt en redovisning av spårbarheten ner till gruvan. Rapporten ska även innehålla en beskrivning av produkterna som tillverkas och som inte är ”DR Kongo-konfliktfria” (”DR Kongo-konfliktfri” innebär att produkterna inte innehåller mineraler som direkt eller indirekt finansierar eller gynnar väpnade grupper i DR Kongo eller angränsande land), anläggningarna som används för att bearbeta konfliktmineraler, ursprungsland för konfliktmineraler, och ansträngningar för att fastställa ursprungsgruva eller ursprungsort med största möjliga noggrannhet. Due diligence måste tillämpas längs hela leverantörskedjan och lämnas in för revision som genomförs av en självständig privat aktör”.43

Dodd Frank-lagen tvingar företag att offentliggöra konfliktmineralrapporter och revisionsresultat på sina hemsidor. Genom att låta informationen granskas offentligt så ökar chansen för att det sprids information om de bolag som använder konfliktmineraler, som är oberoende från företaget. Företag tilldelas böter om de inte genomför en bra rapportering och revision. De företag som uppfyller kraven på due diligence och som rapporterar till SEC om att de faktiskt importerar konfliktmineraler bötfälls inte.44

Effekterna av avsnitt 1502 i Dodd Frank kommer spridas långt utanför USA:s gränser eftersom lagen gäller alla företag som är börsnoterade i USA, vars produkter innehåller konfliktmineraler – detta inkluderar de flesta större elektronikföretagen som Apple, Nokia, Motorola och Vodafone. USA-baserade Enough Project har uppskattat att omkring 6 000 företag kommer påverkas av lagen, varav 1 200 kommer lämna in en rapport till SEC.45

Enligt en undersökning av Green Research i början av 2012, som omfattar över 20 företag från olika branscher, så som elektroniska komponenttillverkare, hälsovård och bilindustrin, trodde många företag att ett åtlydande av avsnitt 1502 skulle förbättra riskhanteringen och leverantörskedjornas prestanda, samt skapa nya innovationsmöjligheter. Många av de företag som svarade förväntade sig att en åtlydnad skulle skapa lika villkor och bidra till ökad insyn i leverantörskedjorna samt leda till bättre planerade processer.46

41 The US Congress 2010.42 Securities and Exchange Commission (SEC) 2012a; Enough Project 2012d.43 The US Congress 2010.44 Ett vanligt missförstånd är att lagen ”kriminaliserar” eller bestraffar användningen av konfliktmineraler. I verkligheten åläggs företagen enbart att till SEC

rapportera om konfliktmineraler kommer från DR Kongo eller angränsande land samt beskriva de åtgärder avseende due diligence som vidtagits.45 Enough Project 2012b. Taking Conflict Out of Consumer Gadgets. Company Rankings on Conflict Minerals. 46 Green Research 2012; Global Witness 2012c. Rapporten från Green Research gjordes på uppdrag av Global Witness.

14 15

Avsnitt 1504 kräver att USA-noterade gruv- och oljebolag ska rapportera om sin verksamhet på ett land-för-land- och projekt-för-projekt-basis, vilket gör det svårare för dem att illegalt överföra vinster via exempelvis falsk bokföring, såsom felaktig prissättning.

Kort efter att reglerna offentliggjorts lämnade USA:s utvinningssektor, med American Petroleum Instititute, lobbyorganisationen för stora oljebolag i spetsen, tillsammans med amerikanska handelskammaren, in en stämningsansökan mot avsnitt 1504 och försökte därigenom stoppa implementeringen av reglerna.Den 8 november 2012 avslog dock SEC yrkandet om att ytterligare insyn skulle vara dåligt för bolag och bestred begäran om att stoppa implementeringen av reglerna. Som skäl till sitt beslut angav SEC att det ”inte skulle tjäna allmänintresset”.47

3.1.3 Tyska regeringens certifieringsprogram

Genom tyska institutet för geovetenskap och naturresurser (German Federal Institute for Geosciences and Natural Resources, BGR) och Tysklands tekniskabiståndsorgan GIZ (tidigare German Technical Cooperation, GTZ) är Tyskland ett av EU:s mest engagerade länder i DR Kongos reformer av gruvdriften.

I april 2009 introducerades BGR:s metod för certifiering av småskalig utvinning av mineraler; Certified Trading Chains, eller CTC, i DR Kongo. I detta projekt samarbetar BGR med GIZ och det kongolesiska gruvministeriet.

I februari och mars 2010 har flera kassiterit- och coltangruvor i Södra Kivu blivit utvalda för att implementera pilotprojektet, och ett BGR-kontor inrättades i Bukavu. Rapporter om implementeringen på dessa platser är inte tillgängliga för allmänheten vilket gör det svårt att analysera resultaten av BGR:s engagemang i DR Kongo. På BGR:s hemsida saknas uppgifter om arbetet efter 2011.48

3.2 ÅTGÄRDER VIDTAGNA AV MELLANSTATLIGA ORGANISATIONER

Bland internationella organisationer har organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), FN:s expertgrupp för DR Kongo (UNGoE), Europeiska unionen (EU), den Internationella konferensen om området kring de stora sjöarna (ICGLR) samt Världsbanken/IMF varit mest aktiva.

3.2.1 OECD:s riktlinjer avseende due diligence

Under 2011 antog OECD nya riktlinjer avseende due diligence i konfliktdrabbade områden och högriskområden, the oecD Due Diligence guidance for responsible Supply chains of minerals from Conflict-Affected and High-Risk Areas. Även om riktlinjerna inte är juridiskt bindande så har de fått stöd från olika intressenter, inklusive alla OECD:s 44 samarbetsregeringar (beståendes av medlemmar och icke-medlemmar), den internationella konferensen om området kring de stora sjöarna (ICGLR), tyska BGR, International Tin Research Institute (ITRI), Electronics Industry Citizenship Coalition (EICC), och flera icke-statliga organisationer.

47 SEC 2012a; Publish What You Pay USA 2012a. 48 Verbruggen, Francq & Cuvelier 2011; BGR:s hemsida, på http://www.bgr.bund.de/EN/Home/homepage_node_en.html (14 augusti 2012)

16

Ett annat viktigt dokument är OECD:s mer allmänt formulerade riktlinjer för multinationella bolag, som uppdaterades för femte gången 2011, vilka också följs av OECD:s medlemsländer och som jämte FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter blivit den globala referenstexten för företagsansvar och due diligence.49

De företag som utvinner mineraler i DR Kongo (eller andra konfliktdrabbade områden), som står bakom riktlinjerna för mineraler förbinder sig att inte dra nytta av eller bidra till konflikter och kränkningar av mänskliga rättigheter vid någon punkt längs leverantörskedjan. Riktlinjer avseende mineraler beskriver också rigorösa och omfattande due diligence-åtgärder som ska vidtas av aktörer uppåt (gruvor till smältverk/raffinörer) och nedåt (smältverk/raffinaderierna till återförsäljare) längs leverantörskedjan.

Lokala mineralexportörer måste exempelvis samla in och lämna ut information beträffande skatter och andra betalningar som gjorts till regeringar, säkerhetsstyrkor och väpnade grupper längs leverantörskedjan, liksom information om exportörens ägar- och företagsstruktur, ursprungsgruvor, mellanhänder, platser där mineraler köpts in och bearbetats samt transportvägar. Riktlinjerna föreslår vidare att informationen regelbundet kontrolleras av en bedömningsgrupp som har i uppdrag att ge rekommendationer för riskminimering.50

För att säkerställa ett effektivt genomförande av OECD:s riktlinjer uppmuntras givarländer och organisationer att stödja åtgärder för övervakning av leverantörskedjan i DR Kongo samt stötta viktiga samhällsorgan med koppling till mineralsektorn (till exempel skattemyndigheten, rättsväsendet och offentliga säkerhetsinstitutioner).

Det måste dock noteras att OECD:s riktlinjer inte är av bindande karaktär. Överträdelser från enskilda företag kan anmälas till OECD-ländernas nationella kontaktpunkter (NKP), men den efterföljande proceduren har inget rättsligt värde. De nationella kontaktpunkterna spelar enbart en medlande roll mellan parterna i konflikten. Förfarandet leder till ett beslut från NKP som är av icke-bindande karaktär.

3.2.2 EU ökar öppenheten men saknar regelverk för konfliktmineraler

Europeiska unionen (EU) är en av de största importörerna av råvaror från DR Kongo och kan därför spela en stor roll för att bryta sambandet gruvdrift och konflikter.

I oktober 2010 antog Europaparlamentet en resolution avseende ”Brister i skyddet av de mänskliga rättigheter och rättvisa i Demokratiska republiken Kongo” ().51vars syfte är att replikera kraven på due diligence som anges i avsnitt 1502 i Dodd Frank.

Den 15 december 2010 upprepade Europaparlamentet detta i en resolution om det framtida strategiska partnerskapet mellan EU och Afrika. Europaparlamentet använde starkare formuleringar än det gjort två månader tidigare och uppgav att ”antagandet av den nya amerikanska konfliktminerallagen är ett stort steg framåt i kampen mot illegal exploatering av

49 OECD 2011a. The OECD Due Diligence Guidance for Responsible Supply Chains of Minerals from Conflict-Affected and High-Risk Areas. http://www.oecd.org/daf/ internationalinvestment/guidelinesformultinationalenterprises/46740847.pdf (10 augusti 2012); OECD 2011b. The OECD Guidelines for Multinational Enterprises, 2011 edition. http://www.oecd.org/daf/internationalinvestment/guidelinesformultinationalenterprises/48004323.pdf (10 augusti 2010); Verbruggen, Francq & Cuvelier 2011, ss. 7-8

50 OECD 2011a; Verbruggen, Francq & Cuvelier 2011, s. 8.51 The European Parliament 2010a, Failures in Protection of Human Rights and Justice in the Democratic Republic of Cong.

16 17

EU:S POLICY FÖR FÖRETAGSANSVAR

I oktober 2011 offentliggjorde Europeiska kommissionen en ny policy om företagsansvar som fastslår att företag, för att uppfylla sitt sociala ansvar ”bör ha en process som integrerar sociala, miljömässiga, etiska och mänskliga rättigheter verksamheten och en grundläggande strategi som tas fram i nära samarbete med andelsägarna”.52

Syftet är både att förstärka den positiva inverkan (till exempel genom innovation av nya produkter och tjänster som är till nytta för samhället och företagen) och minimera och förebygga negativ påverkan. Den nya policyn lägger fram en handlingsplan för perioden 2011-2014, som omfattar åtta områden, inklusive:

Förbättring av företagets redovisning av information beträffande sociala förhållanden och miljön: den nya policyn fastställer kommissionens avsikt att lägga fram ett nytt lagstiftningsförslag beträffande denna fråga. Utan att uttryckligen hänvisa till det så påminner detta om avsnitt 1502 i Dodd Frank, men utan att vara begränsat till utvinningsindustrin.

Betoning av vikten av en nationell och sub-nationell CSR-policy: Kommissionen har uppmanat EU:s medlemsstater att presentera eller uppdatera sina egna planer för främjande av företagsansvar före utgången av 2012.

Bättre anpassning av europeiska och globala strategier för företagsansvar: Kommissionen belyser OECD:s riktlinjer för multinationella företag, de 10 principerna i FN:s Global Compact, FN:s riktlinjer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s trepartsdeklaration om principer för multilaterala företag och socialpolitik samt ISO 26000.

En rapport om genomförandet av denna åtgärdsplan ska offentliggöras i tid för det översynsmöte som är planerat till mitten av 2014.

mineraler i Afrika, och att Europaparlamentet är av uppfattningen att kommissionen och rådet bör komma med liknande förslag för att säkerställa spårbarheten av importerade mineraler i EU”.53

I januari 2012, i samband med lanseringen av EU:s handels- och utvecklingskommunikation, föreskrev EU-kommissionärerna med ansvar för handel och utveckling företagen en skyldighet att göra leverantörskedjorna transparenta.54 Europeiska kommissionen har dock inte infört någon specifik reglering som ålägger företag som utvinner mineraler att vidta kontroller av due diligence i leverantörskedjorna, vilket är fallet med avsnitt 1502 i USA:s Dodd Frank lag.

I sitt tillkännagivande i januari 2012 angav dock kommissionen att den kommer förespråka ökad användning av riktlinjer avseende due diligence, som är publicerade av OECD.55

Den mest lovande utvecklingen har under senare tid varit den pågående reformprocessen av EU:s redovisnings- och öppenhetsdirektiven. Liknande Dodd-Frank, avsnitt 1504, kommer den nya EU-lagstiftningen kräva att olje-, gas-, gruv- och skogsbolag publicerar alla betalningar de gör på ett projekt-för-projekt- och land-för-land-basis, så att tjänstemän och medborgare kan se att skatter, royalties och andra ersättningar betalas på rätt sätt. Med tanke på att fattiga länder med mineralrikedomar har drabbats kraftigt av erbjudanden som inte varit transparenta,

52 The European Commission 2011. Communication from the Commission to the European Parliament, the Council, the European Economic and Social Committee and the Committee of the Regions. A renewed EU strategy 2011-14 for Corporate Social Responsibility. http://ec.europa.eu/enterprise/policies/sustainable-busi-ness/files/csr/new-csr/act_en.pdf (15 August 2012)

53 The European Commission 2011. Communication from the Commission to the European Parliament, the Council, the European Economic and Social Committee and the Committee of the Regions. A renewed EU strategy 2011-14 for Corporate Social Responsibility. http://ec.europa.eu/enterprise/policies/sustainable-busi-ness/files/csr/new-csr/act_en.pdf (15 augusti 2012)

54 The European Commission 2012a. EU Trade and Development Communication;Global Witness 2012a.55 The European Commission 2012a.

18

samt av illegala finansiella flöden som gynnat en liten minoritet på bekostnad av befolkningens välbefinnande, skulle en sådan öppenhet göra skillnad.

I slutet av november 2012, vid tidpunkten för denna granskning, diskuterades fortfarande de exakta villkoren för de nya direktiven; Europaparlamentet trycker på för bredare insyn, strängare regler och lägre tröskelvärden för rapportering än EU-rådet, som består av medlemsstaternas regeringar. En överenskommelse kommer sannolikt att nås 2013.

Det är värt att betona att finansiell rapportering inte ensamt kan lösa problemen med korruption och konfliktfinansiering i DR Kongo, där gruvdriften huvudsakligen är småskalig och omfattar många små aktörer.

Fram till dess EU skapar ett nytt direktiv eller annan reglering, som specifikt behandlar frågan om konfliktmineraler i DR Kongo och angränsande länder, liksom företagens roll, så är EU:s bredare policy om företagsansvar bästa sättet att ta itu med frågan (se ruta).

3.2.3 FN:s expertgrupp för DR Kongo

FN:s expertgrupp för DR Kongo (UNGoE ) skapades för att undersöka den illegala exploateringen av naturtillgångar i landet. FN:s resolution 1857 och resolution 1896 ger UNGoE behörighet att ”ge vägledning till importörer, bearbetningsföretag och konsumenter av mineraler från östra delen av Demokratiska republiken Kongo, om hur man minskar risken för att ge direkt eller indirekt stöd till illegala väpnade grupper och/eller personer och enheter som är föremål för riktade FN-sanktioner”.

När det emellertid blev uppenbart att medlemmarna i den kongolesiska armén/FARDC också var inblandade i den illegala exploateringen, beskattningen och mineralhandeln samt ansvariga för olika brott mot mänskliga rättigheter i östra DR Kongo, förlängde FN:s säkerhetsråd senare omfattningen av kraven på due diligence till att omfatta även FARDC.56

UNGoE utgjorde nyckeln i utformningen av OECD:s riktlinjer avseende mineraler. Följaktligen är UNGoE:s rekommendationer beträffande lämpliga åtgärder vad gäller due diligence speglade i OECD:s riktlinjer. I själva verket anger UNGoE samma fem-stegsprocess för due diligence som OECD:s riktlinjer, och UNGoE hänvisar till riktlinjerna för ytterligare information.57

Även om förfarandena avseende due diligence, som beskrivs av UNGoE och OECD är mer eller mindre identiska så finns det en avgörande skillnad i deras potentiella inverkan. Vid ett övervägande om att införa sanktioner tvingar FN:s resolution 1952 sanktionskommittén att ta hänsyn till huruvida en fysisk eller juridisk person vidtagit due diligence, medan OECD:s riktlinjer istället är frivilliga.

Genom FN:s riktlinjer för företag och mänskliga rättigheter, antagna av FN:s råd för mänskliga rättigheter i juni 2011, är företag skyldiga att visa att de respekterar mänskliga rättigheter längs hela leverantörskedjan.58

56 Global Witness 2010, ss. 2–3. 57 Verbruggen, Francq & Cuvelier 2011, s.7. 58 UNHCR 2011.

18 19

3.2.4 Internationella konferensen om området kring de stora sjöarna (ICGLR)

Den illegala exploateringen av naturresurser tillsammans med allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter i DR Kongo och länderna kring de stora sjöarna i Afrika fick FN:s säkerhetsråd att genom resolution 1291 (2000) uppmana till en internationell konferens om fred, säkerhet, demokrati med det elva nationer starka regionala samarbetsorganet (ICGLR). I ICGLR ingår: Angola, Burundi, Centralafrikanska republiken, Republiken Kongo, Demokratiska republiken Kongo, Kenya, Rwanda, Sudan, Tanzania, Uganda och Zambia.

På ICGLR:s toppmöte i Lusaka i december 2010 antog medlemsländerna det regionala initiativet för naturresurser (RINR). RINR har infört sex verktyg för att stävja den illegala exploateringen av naturresurser i regionen; ett regionalt certifieringssystem för kassiterit, volfram, coltan och guld, en anpassning av de nationella lagstiftningarna, en formalisering av den småskaliga gruvsektorn, inrättande av en regional databas för mineralflöden, främjande av Extractive Industries Transparency Initiative (EITI) samt en mekanism för visselblåsare.

ICGLR:s medlemsländer uppfyllde inte tidsfristen i december 2011, då ett regionalt certifieringssystem skulle lanserats (kärnverktyget för RINR). Endast små framsteg har gjorts när det gäller de övriga delarna av initiativet.59

Med tanke på den roll DR Kongos östra grannländer har i (det legala och illegala) flödet av mineraler från DR Kongo till konsumenter över hela världen, kräver frågor om öppenhet och certifiering politiskt stöd på regional nivå. ICGLR organiserar de flesta länderna kring de stora sjöarna och tycks lämplig för uppgiften. Medan projektet tidigare endast sponsrades av Tysklands tekniska biståndsorgan GIZ, finns det nu ytterligare finansiering från Nederländerna, Kanada och Belgien.60

En stor utmaning är dock att ICGLR lider av bristande kännedom utanför regionen, till exempel bland nyckelaktörer som det amerikanska utrikesdepartementet, Global e-Sustainability Initiative (GeSI) eller Electronics Industry Citizenship Coalition (EICC).61 Därför är det oklart om ICGLR-systemet kommer accepteras av slutanvändarna, till exempel som ett sätt att tillgodose kraven på due diligence i enlighet med Dodd Frank. Det finns också en spänning mellan ITRI och ICGLR, eftersom den senare har anklagat ITRI för att inte delge information som erhållits i samband med iTSCI-programmet (se 3.3.1 för mer information).

Som svar på det upptrappade våldet enades ICGLR-länderna i juli 2012 kring principen att skicka en internationell ”neutral militär styrka” till Kivu, som gränsar till Burundi, Rwanda och Uganda.62 ICGLR-regeringarna har i november 2012 också engagerat sig i förhandlingar med rebellgruppen M23. Anklagelser om att Rwanda stödjer M23 kan tyvärr ha undergrävt trovärdigheten i dessa ansträngningar.

59 Verbruggen, Francq, & Cuvelier 2011, s.1760 Ibid, s.18.61 Ibid, s. 28. 62 DRC representation to the EU 2012. Regional mobilization for Kivu. Congo Notes #6. Publicerad den 27 juli 2012. http://congonotes.files.wordpress.

com/2012/08/ congonotes.jpg (14 augusti 2012).

20

3.3 INITIATIV FRÅN INDUSTRIN

Sedan makeITfair och andra icke-statliga organisationer för fem år sedan började pressa elektronikindustrin att agera i frågan om konfliktmineraler så har industrin tagit flera steg för att ta itu med problemet. I detta avsnitt presenterar vi de viktigaste initiativen på sektornivå. Kapitel 4 behandlar åtgärder vidtagna av enskilda företag.

3.3.1 International Tin Research Institute (ITRI) / ITRI Tin Supply-chain Initiative (iTSCI)

ITRI, med säte i Storbritannien, är tennindustrins sammanslutning som inkluderar smältverk/processorer, gruvarbetare, handlare och användare. Efter påtryckningar från FN, internationella icke-statliga organisationer och den amerikanska regeringen, utformade ITRI ett system för due diligence. Detta system namngavs ITRI Tin Supply-chain Initiative (iTSCI). Genomförandet av iTSCI i DR Kongo inleddes i juli 2009 men projektet stoppades snart på grund av det gruvdriftsförbud som president Kabila tillkännagav i september 2010.

I mars 2012 meddelade iTSCI emellertid undertecknandet av ytterligare ett avtal med gruvministeriet i DR Kongo, vilket utökade samarbetet beträffande genomförandet av systemet för due diligence.63 Den nya utvidgningen banade väg för iTSCI i Maniema och Kivu-provinserna.

Det nya avtalet slöts efter en utvärdering som visade på ökad öppenhet, positiv produktionsstatistik, högre skatteintäkter samt bättre offentlig tillsyn och styrning inom mineralsektorn i Katanga, den enda provinsen där iTSCI för närvarande verkar.64

Avtalet understryker vikten av utbildning och kompetensutveckling för gruvministeriets tjänster, och betonar även den roll som kommittéerna med lokala aktörer har vad gäller att lyfta frågor och hitta lösningar. De lokala kommittéerna ska verka kring FN-stödda handelscentrum och gruvområden.

I intervjuer från mars 2012, med den icke-statliga organisationen Global Witness, uttryckte handelsföretag och gruvdriftstjänstemän i östra DR Kongo och Rwanda oro beträffande iTSCI:s funktion. Många av dem klagade på ITRI:s ovilja att lämna produktions- och handelsinformation till regionala regeringar och medlemsföretag.65

En annan vanlig invändning har varit upplevda intressekonflikter. Enligt Global Witness ”har både riskbedömningar och oberoende granskningar för iTSCI-programmet utförts av en konsultfirma, Channel Research”. Med andra ord utvärderar samma företag risken för inblandning av väpnade grupper och militären i leverantörskedjan, som sedan också avgör kvalitén på utvärderingen.66

63 ITRI 2012. 64 Ibid. 65 Global Witness 2012c. 66 Ibid.

20 21

3.3.2 Konfliktfritt tenn från Södra Kivu

I september 2012 tillkännagavs ett nytt initiativ för konfliktfritt tenn. Initiativet involverar den nederländska regeringen, ITRI och flera företag och ska säkra leverantörskedjan från gruva till slutanvändare, vilket möjliggör legal mineralhandel från konfliktfria gruvor i Södra Kivu.67

Initiativet om konfliktfritt tenn har sprungit ur projektet Solutions for Hope som tillkännagavs av Motorola Solutions Inc. och AVX Corporation i juli 2011. Genom detta initiativ testar berörda företag ett program för ansvarsfulla inköp av tenn från DR Kongo. Solutions for Hopes består av en sluten leverantörskedja av leveranser av spårbara material inifrån regionen genom oberoende transportvägar till ett godkänt konfliktfritt smältverk.68

Initiativet om konfliktfritt tenn från Södra Kivu är öppet för alla företag, inklusive smältverk, komponenttillverkare och produkttillverkare (slutanvändare). Projektet tycks vara relativt transparent liksom kapabelt att presentera konkreta resultat, men hittills i relativt blygsam skala. Flera ledande teknikföretag såsom Nokia, Philips, HP och Intel har anslutit sig till projektet.69 Den 24 oktober 2012 lämnade de första påsarna med konfliktfritt tenn gruvan i Södra Kivu. Det återstår att se om modellen som testas och erfarenheterna härifrån kan användas för att skala upp volymen av konfliktfri mineralbearbetning. Det uttalade målet med pilotprojektet är att göra gruvdriften i området mer formaliserad, öka sysselsättningen för småskaliga gruvarbetare och bidra till ekonomisk utveckling och stabilitet.

3.3.3 Global e-Sustainability Initiative (GeSI) / Electronics Industry Citizenship Coalition (EICC)

Global e-Sustainability Initiative (GeSI) bildades 2001 för att främja en hållbar utveckling inom ICT-sektorn (sektorn för informations- och kommunikationsteknik). GeSI sammanför ledande ICT-företag, branschorganisationer och icke-statliga organisationer och inkluderar många högprofilerade elektronikvarumärken. Som ett svar på påtryckningar från frivilligorganisationer, amerikanska lagstiftare och FN bildade GeSI Extractives Workgroup tillsammans med Electronics Industry Citizenship Coalition (EICC) 2008.

EICC grundades 2004 och är en branschorganisation för ICT-sektorn som syftar till förbättra CSR-policyn i den globala elektroniska leverantörskedjan. Dess medlemmar består av över 60 globala elektronikföretag, bland dem varumärken som Microsoft och Samsung.

Vad beträffar leverantörskedjorna för tenn och tantal så representerar smältverken ”flaskhalsar”, med tolv tennsmältverk som står för nästan hela den globala produktionen av raffinerat tenn, och 80 procent av all förädlad tantal behandlas av endast sju företag. GeSI/EICC har utarbetat ett konfliktfritt smältverksprogram mot bakgrund av det inflytande som slutanvändare utövar över smältverken i leverantörskedjorna för tenn och tantal.

Programmet lanserades i december 2010, efter att den första tantalsmältverksgranskningen gjorts. Granskningen utförs av en oberoende tredje part som har i uppdrag att kontrollera att de råvaror som upphandlas av smältverket inte kommer från källor som är inblandade i konflikten i DR Kongo. Sådana granskningar kan möjligen uppfylla rapporteringskraven enligt avsnitt 1502 i Dodd Frank.

67 Initiativet för konfliktfritt tenn tillkännagavs den 18 september 2012, http://solutions-network.org/site-cfti/ 68 Motorola Solutions 2011. Motorola Solutions Announces Project to Source Conflict-Free Tantalum from Democratic Republic of Congo. Publicerad den 7 juli 2011.

http://mediacenter.motorolasolutions.com/Press-Releases/Motorola-Solutions-Announces-Project-to-Source-Conflict-Free-Tantalum-from-Democratic-Republi-cof-Congo-36a1.aspx (15 augusti 2012)

69 För mer information, se http://solutions-network.org/site-solutionsforhope/ (15 augusti 2012)

22

4. Företagens ansträngningar för att lösa problemet med konfliktminerale

Informationen i detta avsnitt har samlats in via en frågeenkät med 13 frågor som skickats till 53 tjänstemän i 31 företag (för en fullständig förteckning över frågor och företag, se bilagorna 1 och 2). Efter två veckors förlängning av tidsfristen och flera telefonsamtal, röstmeddelanden och e-post, inkom 13 företag slutligen med svar. Flera företag påpekade att de nyligen deltagit i en motsvarande undersökning, via USA-baserade Enough Project, vilket gjorde att de valde att avstå från att svara.70

Oavsett anledning så är det olyckligt att så många företag beslutat att inte delta i undersökningen för att visa sitt ansvarstagande.

De 18 företag som inte svarade är motorola inc, pentax ricoh imaging co, apple, cisco Systems, lenovo, Dell, Jabil circuit, intel corp, analog Devices, acer, foxconn technology group, ibm, canon, JVc Kenwood, olympus, flextronics manufacturing, Fujifilm Holdings and Sanyo electric.

Det är uppenbart att alla de företag som bevarade enkäten berörs av avsnitt 1502 (och i många fall, även avsnitt 1504) i Dodd Frank, och för närvarande arbetar för att anpassa sina metoder för att möta de nya reglerna. Alla företag som är börsnoterade i USA är bundna av lagstiftningen.

Enligt vår undersökning är de företag som har varit mest aktiva i att utveckla ansvarstagande avseende inköp av konfliktmineraler amerikanska Microsoft, holländska Royal Philips Electronics, amerikanska Hewlett Packard Corp (HP), brittiska Vodafone Group och finländska Nokia. Dessa företag har varit aktivt involverade i branschinitiativ och vidtagit konkreta åtgärder längs sina leverantörskedjor. Enligt företagen kan det enbart skada den lokala ekonomin och förvärra situationen i DR Kongo om företag helt undviker mineraler med ursprung från landet. Några av företagen är i själva verket aktiva med att driva pilotprojekt vars syfte är att skapa en konfliktfri mineralhandel.

Philips arbetar i samarbete med GeSI:s/EICC:s Extractives Workgroup och ITRI:s gemensamma iTSCI-program med spårbarhet och due diligence. Företaget anser att stränga kontroller avseende due diligence väsentligt kan minska pengaflödet till väpnade grupper. Philips deltar också i det nya initiativet Solutions for Hope för konfliktfritt tenn som nämns ovan.71

Hewlett Packard (HP) var ett av de företag som startade EICC:s Extractive Workgroup under 2007 och företaget har varit aktivt där sedan dess. HP har också utvecklat egna metoder för att säkra konfliktfria mineraler i sin leverantörskedja och är liksom Philips engagerad i det amerikanska projektet Solutions for Hope.

70 Se Enough Project 2012b. Taking Conflict out of Consumer Gadgets. Company Rankings on Conflict Minerals. Tillgänglig på http://www.enoughproject.org/fi les/ CorporateRankings2012.pdf (21 november 2012).

71 Initiativet för konfliktfritt tenn tillkännagavs den 18 september 2012, http://solutions-network.org/site-cfti/

22 23

Microsoft planerar att som en del av due diligence-processen utföra tredjepartsrevisioner inom leverantörskedjan, som överensstämmer med OECD:s riktlinjer avseende due diligence i konfliktdrabbade områden och högriskområden.72 Förhoppningen är att revisionerna kommer att hjälpa företaget att identifiera och åtgärda risker för inköp av metaller från konfliktområden.

Vodafone säger sig utföra noggranna kontroller vid inköp från regionen och att man aktivt deltar i branschinitiativ. Vodafone är inte av uppfattningen att dess produkter ska vara fria från metaller från DR Kongo och angränsande länder, däremot att det måste vara fria från konfliktmetaller.

Nokia arbetar också med due diligence i sin leverantörskedja, men det mesta av bolagets arbete bygger på internrevision. Företaget har inte oberoende granskare eller revisorer rutinmässigt för att kontrollera due diligence fram till den första leverantören i leverantörskedjan. Nokias ansträngning för tredjepartsvalideringar är för närvarande inriktade på smältverksnivå via det konfliktfria smältverksprogrammet.

KPN Group LG Electronics, Sony, Samsung och Research in Motion (RIM/Blackberry) är också aktiva i att försöka säkerställa att de inte använder konfliktmineraler från DR Kongo. Dessa företag förlitar sig emellertid till stor del på branschinitiativ, såsom EICC och GeSI.

Research in Motion, företaget bakom Blackberry, rapporterar att dess representanter aktivt deltar i verksamheten i EICC och GeSI och det tillhörande konfliktfria smältverksprogrammet. RIM är också involverat i det nya initiativet för konfliktfritt tenn som nämns ovan. RIM har dock inte några externa revisorer för att gå igenom inköpsdokumentation, RIM kontrollerar inte heller att leverantörerna har all den dokumentation som krävs för att kunna spåra mineraler tillbaka till den ursprungliga gruvan.

Andra företag, som TeliaSonera, Donaldson och Nikon, ligger efter. Varken Nikon eller TeliaSonera har gjort några större ansträngningar för att självständigt spåra eller granska sina leverantörskedjor vad beträffar konfliktmineraler, trots den växande offentliga medvetenheten kring frågan. Amerikanska Donaldson Company, en tillverkare av halvledare, svarade att företaget är i färd med att utveckla och kommunicera en företagspolicy avseende konfliktmineraler. Svenska TeliaSonera har tagit ställning beträffande tantal 2011, men företaget belyser inte de andra konfliktmineralerna och är inte tydlig med vad det kräver av sina leverantörer. I november 2012 meddelade TeliaSonera

72 The OECD Due Diligence Guidance for Responsible Supply Chains of Minerals from Conflict-Affected and High-Risk Areas. http://www.oecd.org/daf/internationa-linvestment/guidelinesformultinationalenterprises/46740847.pdf (10 augusti 2012)

TANTALGRUVA I SÖDRA KIVU. foto: Sasha lezhnev/enough project. licensierad under creative com mons attribution-noncommercial-noDerivs 2.0 generic licens.

24

att man hade anslutit sig till det gemensamma kontrollsamarbetet (Joint Audit Cooperation, JAC), ett revisionssamarbete som inrättats av ledande mobilföretag. Att fatta beslut kring användningen av konfliktmineraler är en del av checklistan.73

För att samla in information om användningen av konfliktmineraler i leverantörskedjan skickade Nikon i januari 2012 ut en enkät till alla sina leverantörer. Nikon rapporterar också att företaget, genom Nikon Basic Procurement Policy och Nikon Procurement Partners’ CSR Guidelines (upphandlingspolicy och partnerriktlinjer för CSR), avser att uppfylla sitt företagsansvar längs hela leverantörskedjan. Inget dokument tar dock i detalj upp frågan om konfliktmineraler. I detta avseende ger inte företaget adekvata riktlinjer till sina upphandlingspartners. Nikon har emellertid rapporterat att företaget kommer vidta åtgärder för att minska användningen av konfliktmineraler så långt det är möjligt i samarbete med sina partners.

Sammanfattningsvis så har merparten av de företag som svarat på vår enkät vidtagit betydande åtgärder för att säkra att deras leverantörskedjor är fria från konfliktmineraler, liksom för att förbättra den sociala och miljömässiga påverkan. Företagen har drivits av lagstiftningskrav samt ökad uppmärksamheten från konsumenter och media.

Trots det har de flesta av initiativen, särskilt i konfliktdrabbade östra DR Kongo, varit av blygsam omfattning. Det återstår att se om någon, eller några av initiativen, kommer att utökas under de närmaste åren.

73 TeliaSonera ansluter sig till det gemensamma kontrollkommittésamarbetet 2012-11-06, (JAC), http://www.teliasonera.com/en/newsroom/news/2012/teliasonera-joins-joint-audit-cooperation jac/. Hämtad den 9 november 2012.

24

5. Vägen framåt: slutsatser och rekommendationer

Under flera år har handeln med mineraler från DR Kongo underblåst väpnade konflikter och fattigdom i landet och områdena runt de stora sjöarna. De nuvarande gruvdriftsreformerna och initiativen avseende due diligence kan antas bidra till en demilitarisering av DR Kongos gruvsektor och återupprätta en legitim statlig kontroll över alla gruvor, vilket skulle underlätta för den lokala utvecklingen.

Även om betydande framsteg har gjorts när det gäller förbättrade system för due diligence, strängare upplysningskrav, föreskrifter om öppenhet, kompetensutveckling, övervakning och spårningsmekanismer så kvarstår stora utmaningar.

Rebellgruppen M23 har under kort tid hindrat mycket av den positiva utvecklingen i östra DR Kongo. Hur den konflikten kommer att lösa sig återstår att se. Vissa pessimistiska röster har redan varnat för en återgång till en situation som liknar det blodiga inbördeskriget mellan 1997-2003, som orsakade över fem miljoner människors död. I ett sådant scenario skulle sannolikheten för ”konfliktfri” mineralhandel vara liten.

Syftet med denna granskning har emellertid varit att bedöma hållbarheten av olika former av due diligence och initiativ för öppenhet, med koppling till DR Kongo. Baserat på våra resultat vill vi ge följande rekommendationer till politiska beslutsfattare och de internationella elektronikföretag som är involverade i mineralhandeln.

REKOMMENDATIONER TILL FÖRETAG

• Företagen bör utveckla funktioner för due diligence, som täcker hela leverantörskedjan och som är i linje med kraven i OECD: s riktlinjer och bestämmelserna i Dodd Frank. Några av de exempel som anges i denna rapport, såsom projektet Solution for Hope ger konkreta exempel på hur detta kan göras.

• Företagen bör även arbeta med det lokala civila samhället och delta i program som iTSCI, initiativet för konfliktfritt tenn, certifieringsprojekt för smältverk och så vidare, liksom kräva att leverantörer ska kunna spåra leverantörskedjan till gruvnivå, samt utveckla och delta i revisionssystem som involverar oberoende kontroll av tredje part.

• Branschorganisationer som ITRI och GeSI/EICC bör uppmana sina medlemmar att anta och genomföra OECD:s riktlinjer och inkludera dessa i avtal med sina leverantörer.

• Företag bör inte begränsa sina ansvarsåtgärder till ”konfliktfri” utvinning, utan också implementera standarder för mänskliga rättigheter, bland annat viktiga arbetsrättsliga normer såsom förbud mot barnarbete, anständiga löner och sunda hälso- och säkerhetskrav.

26

REKOMMENDATIONER TILL BESLUTSFATTARE

• Alla länder bör uppmuntra företag inom deras jurisdiktion att tillämpa OECD:s riktlinjer.

• OECD:s riktlinjer avseende due diligence bör fastställas som en minimistandard för företag som rapporterar enligt avsnitt 1502 i Dodd Frank-lagen och andra liknande bestämmelser.

• Den amerikanska finansinspektionen SEC bör inte tillåta företag att utvinna konfliktmineraler utanför Centralafrika, till exempel tantal från Australien eller Kanada, för att på så sätt utnyttja märkningen ”DR Kongo konfliktfri”. Syftet med avsnitt 1502 i Dodd Frank är inte att främja inköp av mineraler från andra länder utan att se till att mineraler från DR Kongo och angränsande länder är konfliktfria och gynnar alla aktörer.

• EU bör införa en bred reglering avseende due diligence, som gör det obligatoriskt för EU-registrerade företag att främja mänskliga rättigheter genom due diligence i högriskområden, inklusive DR Kongo. En sådan reglering bör stödjas av kompetensutveckling på marken där kontroller görs.

• Småskaliga gruvarbetare bör erbjudas incitament för att ingå i en formaliseringsprocess. De bör ges befogenhet att erhålla bättre priser för sina produkter samt hjälpa till med att övervaka certifieringssystem.

• EU bör snabbt anta de reformerade redovisningsdirektiven och se till att dessa kräver omfattande projekt-för-projekt-rapportering samt information om alla betalningar som görs av företag i alla länder. Rapporteringströskeln bör sättas på en tillräckligt låg nivå (till exempel 20 000 euro).

REKOMMENDATIONER TILL KONSUMENTER

• Konsumenter bör aktivt efterfråga ansvarsfullt producerade elektronikapparater och uppmuntra företag att vidareutveckla sina ansvarssystem.

26 27

Bilaga 1. Enkät till elektronikföretag

Följande frågor skickades till de företag som ingår i denna rapport

Policy- och ansvarserkännande:

1) Har ert företag officiellt kommunicerat ett ansvarserkännande i förhållande till brytning av metaller som används i era produkter?

2) Har ert företag integrerat punkterna i makeITfairs lista över principer och/eller andra frågor kring inköp av metaller i uppförandekoden eller andra viktiga styrdokument? Om ja, kommer ni skicka dem till makeITfair?

3) Har ert företag antagit någon specifik policy för metaller som kommer från konfliktområden som östra DR Kongo? Om ja, ge oss en kopia av denna policy samt information om hur policyn implementeras.

4) Har ert företag antagit en policy om att sluta utvinna metaller (antingen genom ditt företag eller dina leverantörer) från konfliktområden? Om ja, ge oss information om hur det implementeras. Har ert företag utvecklat någon revisionsmekanism för att kontrollera detta?

5) Har ert företag i sin verksamhet tagit hänsyn till effekterna av embargot mot mineraler från östra DR Kongo? Om ja, ge oss ytterligare information om de åtgärder som ert företag har, eller kommer att vidta.

Konkreta åtgärder:

6) Deltar ert företag i verksamheten kring utvinning av metaller som håller på att inrättas och implementeras av Electronic Industry Citizenship Coalitions (EICC) och Global e-Sustainability Initiatives (GeSI) smältverksprojekt? Om ja, ge oss information om de åtgärder ert företag har vidtagit/vidtar.

7) Deltar ert företag i ITRI:s gemensamma iTSCI-program om spårbarhet och due diligence, som har till syfte att lyfta frågan om ”konfliktmineraler” och/eller andra spårbarhetsåtgärder/projekt?

8) Har ert företag varit inblandat i/utvecklat några andra aktiviteter för att spåra mineraler som används i leverantörskedjan?

9) Har ert företag tillämpat OECD:s riktlinjer avseende due diligence på leverantörskedjorna? Om ja, ge oss information om hur detta implementeras.

10) Hur har ert företag uppfyllt/kommer att följa den amerikanska regeringens krav som anges i Dodd Frank Wall Street Reform and Consumer Protection Act, Dodd-Frank-lagen, för att öka due diligence i leverantörskedjan?

11) Har ert företag varit inblandat i någon verksamhet eller något program i samband med inköp av metaller förutom konfliktmineraler? Kan ni beskriva detta, skicka dokument?

12) Beskriv företagets planer och aktiviteter för 2012 om gruvdrift och inköp av metaller?

13) Annan relevant information/kommentarer skulle uppskattas.

28

Bilaga 2. Lista över företag som ingår i undersökningen

Enkäten skickades till följande företag

Motorola Inc. Pentax Ricoh Imaging Co. Ltd. Apple Inc. Cisco Systems Inc. Lenovo Dell Inc. Jabil Circuit Inc. Samsung Electronics Co. Ltd. Intel Corp. Analog Devices Inc. Acer Inc. Foxconn Technology Group Royal Dutch Philips Electronics Inc. IBM Research in Motion, Ltd. Canon Inc. Hewlett Packard Corp. Sony Corporation JVC Kenwood Corp. Vodafone Group Plc. Olympus Corp. Nokia Corp. Sanyo Electric Co. Ltd The Donaldson Company Flextronics Manufacturing Ltd. LG Electronics KPN Group Fujifilm Holdings Corp. Microsoft Inc. TeliaSonera AB

Följande företag svarade på enkäten:

Microsoft Inc. Donaldson Company Inc. Hewlett Packard Corp. LG Electronics Nikon Corp. Nokia Corp. KPN Group Royal Philips Electronics Research in Motion, Ltd., Samsung Electronics Co. Ltd. Sony Corp. TeliaSonera AB Vodafone Group Plc.

Följande företag valde att inte svara på enkäten:

Motorola Inc. Pentax Ricoh Imaging Co. Ltd. Apple Inc. Cisco Systems Inc Lenovo Dell Inc. Jabil Circuit Inc. Intel Corp. Analog Devices Inc. Acer Inc. Foxconn Technology Group IBM Canon Inc. JVC Kenwood Corp. Olympus Corp. Flextronics Manufacturing Ltd. Fujifilm Holdings Corp. Sanyo Electric Co. Ltd.

28 29

REFERENSLISTA

Al Jazeera 2012a. Fears of refugee crisis in DR Congo. Publicerad den 24 november 2012, på http://www.aljazeera.com/news/afri-ca/2012/11/20121123122241243661.html (26 november 2012).

Al Jazeera 2012b. DRC army chief suspended for ‘smuggling arms’. http://www.aljazeera.com/news/africa/2012/11/2012112355224852821.html (23 november 2012).

BBC 2012a. Rwanda defence chief leads DR Congo rebels, UN report says. Publicerad den 17 oktober 2012, på http://www.bbc.co.uk/news/world-africa-19973366 (22 november 2012).

BBC 2012b. DR Congo’s M23 rebels threaten to march to Kinshasa. Publicerad den 21 november 2012, på http://www.bbc.co.uk/news/world-africa-20427682 (22 november 2012).

BBC 2012c. DR Congo: M23 rebels set condi¬tions for Goma pull-out. http://www.bbc.co.uk/news/world-20506995 (27 november 2012).

BBC 2012d. DR Congo: M23 rebels set con¬ditions for Goma pull-out. Publicerad den 27 november, på http://www.bbc.co.uk/news/world-20506995 (27 november 2012).

DRC government 2011. Note circulaire 002/ CAB.MIN/MINES/01/2011.

DRC representation to the EU 2012. Regional mobilization for Kivu. Congo Notes #6. Publi-cerad den 27 juli 2012. http://congonotes.files.wordpress.com/2012/08/congonotes.jpg (14 augusti 2012).

Enough Project 2012a. Who Said What? A Guide to Understanding the Latest U.N. Report on Congo. Publicerad den 28 juni 2012.

Enough Project 2012b. Taking Conflict out of Consumer Gadgets. Company Rankings

on Con¬flict Minerals. Tillgänglig på http://www.enoughproject.org/files/CorporateRan-kings2012.pdf (21 november 2012).

Enough Project 2012c. US and UN Target M23 Commander with Sanctions. Publicerad den 15 no¬vember 2012, på http://www.enoughpro-ject.org/blogs/us-and-un-target-m23-comman-der-sanctions (20 november 2012).

Enough Project 2012d. An Activist’s Guide to the Securities and Exchange Commission’s Sec-tion 1502 Ruling.

European Commission 2011. Communica-tion from the Commission to the European Parlia¬ment, the Council, the European Econo-mic and Social Committee and the Committee of the Re¬gions. A renewed EU strategy 2011-14 for Corpo¬rate Social Responsibility. http://ec.europa.eu/enterprise/policies/sustainable-business/files/csr/new-csr/act_en.pdf (15 au-gusti 2012)

European Commission 2012a. EU Trade and Development Communication. http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2012/january/tra-doc_148992.EN.pdf (10 augusti 2012).

European Parliament 2010a. European Parlia¬ment resolution of 7 October 2010 on failures in protection of human rights and justi-ce in the Democratic Republic of Congo. http://www.europarl.europa.eu/document/activities/cont/201010/20101021ATT89688/20101021ATT89688EN.pdf (10 augusti 2012).

European Parliament 2010b. Resolution of 15 December 2010 on the Future of the EU-Africa Strategic Partnership Following The Third EU-Africa Summit.

Global Witness 2010. The Hill Belongs to Them. London. Global Witness.

30

Global Witness 2011a. The Dodd-Frank Act’s Section 1502 on Conflict Minerals. Publicerad den 16 september 2012.

Global Witness 2011b. Congo Government re-quires domestic minerals sector to source re-sponsibly. 11 oktober 2011.

Global Witness 2011c. UN resolution highlights impunity of criminal networks in Congolese army. Pressmeddelande den 30 november 2011.

Global Witness 2012a. EU takes step towards conflict-free supply chains. http://www.glo-balwitness.org/library/eu-takes-step-towards-conflict-free-supply-chains. (Senast tillgänglig den 23 april 2012.)

Global Witness 2012b. Global Witness Conflict Minerals Update – February 2012. London.

Global Witness 2012c. Coming Clean – How supply chain controls can stop Congo’s minerals trade fuelling conflict. http://www.globalwit-ness.org/sites/default/files/library/Coming_clean.pdf (14 augusti 2012).

Green Research 2012. The Costs and Benefits of Dodd-Frank Section 1502: A Company-Level Perspective. New York. Green Research.

The Guardian 2012a. Rwanda and the DRC: why Washington lost patience. Publicerad den 1 au-gusti 2012.

The Guardian 2012b. US support for Rwanda wanes amid concern over violence in Congo. Publicerad den 1 augusti 2012.

ICGLR 2011. Hämtad från https://icglr.org/spip.php?article184. Senast tillgänglig den 25 mars 2012.

International Monetary Fund 2011. Democratic Republic of the Congo. Second Review of the Three-Year Arrangement Under the Extended Credit Facility and Financing Assurances Re-view. Publicerad den 22 november 2011.

Isenmann, V. 2011. It’s All in the Mine. In Sema¬tumba, O (Ed.). DRC: The Mineral Curse. Goma, Pole Intitute.

ITRI 2012. Hämtad från http://www.itri.co.uk/index.phpoption=com_zoo&task=item&item_id=2374&Itemi=177 (Senast tillgänglig 25 mars 2012).

Motorola Solutions 2011. Motorola Solutions Announces Project to Source Conflict-Free Tan¬talum from Democratic Republic of Congo. Publicerad den 7 juli 2011.

http://mediacenter.motorolasolutions.com/Press-Releases/Motorola-Solutions-Announces¬Project-to-Source-Conflict-Free-Tantalum¬from-Democratic-Republic-of-Congo-36a1.aspx (15 augusti 2012).

OECD 2011a. The OECD Due Diligence Guid¬ance for Responsible Supply Chains of Minerals from Conflict-Affected and High-Risk Areas. http://www.oecd.org/daf/international-investment/guidelinesformultinationalenterpri-ses/46740847.pdf (10 augusti 2012).

OECD 2011b. The OECD Guidelines for Multi¬national Enterprises, 2011 edition. http://www.oecd.org/daf/internationalin-vestment/guidelinesformultinationalenterpri-ses/48004323.pdf (10 augusti 2010).

La Prosperité 2010. Les Forces armées de la RDC désormais mises au pas avec un vade-me¬cum d’un code de bonne conduite. 14 de-cember 2010.

Pole Institute 2011. DRC: The Mineral Curse.

Publish What You Pay USA 2012a. SEC rejects oil industry attempt to delay transparency rules. Publicerad den 9 november 2012, på http://www.publishwhatyoupay.org/resources/sec-re-jects-oil-industry-attempt-delay-transparency-rules (23 november 2012).

Reuters 2011. Conflict minerals crackdown backfiring in Congo. 30 december 2011.

30 31

Securities and Exchange Commission (SEC) 2012a. SEC order denying stay in the mat- ter of the American Petroleum Institute et al. Publicerad den 8 november 2012, på sec.gov/rules/other/2012/34-68197.pdf (26 november 2012).

Security Council Report 2012a. Democratic Re¬ public of the Congo. Juni 2012.

Sematumba, O. 2011. The Mining Economy in Eastern DRC: After Joseph Kabila’s Hammer, Barack Obama’s anvil? In Sematumba, O (Ed.). DRC: The Mineral Curse. Goma, Pole Intitute.

SOMO 2011. Roundtable on Confl ict Minerals Legislation. Amsterdam. SOMO.

The Guardian 2010. Mining Companies Clash Over Congo Copper Mine. 6 september 2010.

United Nations Development Programme (UNDP) 2011. Human Development Index.

United Nations Office of the High Commissioner for Human Rights (OHCHR) 2011. New Guid-ing Principles on Business and Human Rights endorsed by the UN Human Rights Council. http://www.ohchr.org/en/NewsEvents/Pages/DisplayNews.aspx?NewsID=11164(15.10.2012)

United Nations Group of Experts Report on the Democratic Republic of the Congo (UNGoE) 2010. 15 november 2010.

United Nations Group of Experts Report on the Democratic Republic of the Congo (UNGoE) 2011.

United Nations Group of Experts Report on the Democratic Republic of the Congo (UNGoE) 2012. Interim report to the UN Security Council, 18 maj 2012.

UNHCR 2012a. More than 6,000 forcibly displaced Congolese receive food aid. Publice-rad den 26 november, på http://www.unhcr.org/50b3afd66.html (26 november 2012).

United Nations Security Council 2000. UNSC Resolution 1291.

United Nations Security Council 2011. UNSC Resolution 2021.

United Nations Security Council 2012. Sanctions Committee Concerning Democratic Republic Of Congo Adds One Individual to Assets Freeze, Travel Ban List. UNSC documentSC/10812. Pu-blicerad den 12 november 2012, på http://www.un.org/News/Press/docs/2012/sc10812.doc.htm (22 november 2012).

United Nations Organization Stabilization Mis¬sion in the Democratic Republic of the Congo (MONUSCO) 2012. Capacity-building of the Sta¬bilization and Reconstruction Plan (STAREC) in eastern DRC. Publicerad den 3 juli 2012. http://monusco.unmissions.org/Default.aspx?tabid=10662&ctl=Details&mid=14594&ItemID=19243%20&language=en-US (15 augusti 2012).

The United States Congress 2011. Dodd-Frank Wall Street Reform and Consumer Protection Act. http://www.sec.gov/about/laws/wallstreet-reform-cpa.pdf (14 augusti 2012).

Verbruggen, D, Francq, E. & Cuvelier, J. 2011. Guide to Current Mining Reform Initiatives in Eastern DRC. Antwerp. IPIS.

Vircoulon, T. 2011a. Behind the Problem of Con¬flict Minerals in DR Congo: Governance. Brus¬sels. International Crisis Group.

Vircoulon, T. 2011b. Europe can Improve Upon US’s “Conflict Minerals” Legislation. The Chris¬tian Science Monitor. 18 oktober 2011.

World Bank 2010. PROMINES project appraisal paper, opublicerad.

TRYC

K: K

AIG

AN

AB