Embed Size (px)
Citation preview
1
Biologisk karaktärisering av bäckar i typområden jordbruksmark
av
Willem Goedkoop & Maria Kahlert
2
3
Förord I denna rapport redovisas resultat från biologiska undersökningar i åtta vattendrag som avvattnar s.k. typområden jordbruk som ingår i Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram för jordbruksmark. Samtliga dessa områden övervakas med avseende närsaltsförluster och fyra övervakas även med avseende på rester av kemiska bekämpningsmedel. Av hänsynsskäl redovisas bäckarna inte som brukligt med deras namn och koordinater, men med de kodbeteckningarna som brukar användas vid rapportering av data från dessa objekt (se även Kynkäänniemi och Kyllmar, 2008 samt Adielsson och Kreuger, 2008). Uppdraget Projektet (kontraktnr. 222 0742) omfattar standardiserad provtagning av fastsittande kiselalger, bottenfauna och fisk (elfiske), taxonomiska analys och bedömning med nya bedömningsgrunderna för dessa kvalitetsfaktorer för vattendragen i typområden jordbruksmark (8 intensivområden). Även en bedömning av vattenkemi ingår i uppdraget. Syftet med uppdraget är att genom analys av påväxtalger, bottenfauna och fisksamhället och en bedömning med nya bedömningsgrunder för miljökvalitet göra en karaktärisering och analys av ekologisk status för vattendragen i typområden jordbruksmark (8 intensivområden). Metoder Provtagningarna utfördes under september–oktober 2007 och metoderna för samtliga kvalitetsfaktorer följer Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (http://www.naturvardsverket.se/sv/Tillstandet-i-miljon/Miljoovervakning/Handledning-for-miljoovervakning/Metoder/). Prover har analyserats vid Institutionen för vatten och miljö (f.d. Institutionen för miljöanalys), SLU. Fiskeriverket har assisterat med beräkning av VIX-indexvärden. Kiselalger Ovansidan på 3–5 submersa, knytnävsstora stenar överfördes till ett tråg och borstades med tandborste. Algerna tvättades av med bäckvatten och överfördes från tråget till en provflaska och slutvolymen justerades. Ett delprov fixerades med Lugols lösning, medan resten fixerades med 96% etanol (slutkoncentration ca 70%). De etanolfixerade proven användes för preparering av kiselalgsprov. Proverna analyseras i rättvänt mikroskop vid 400–1000 gångers förstoring.
För bedömningen av de undersökta vattendragen med hjälp av påväxtalger (= fastsittande kiselalger) följdes ’Handboken för Bedömning av sjöar och vattendrag’ (2007:4), där kiselalgsavsnittet baseras på Kahlert, Andern & Jarlman (2007). Kiselalgsindexet IPS (Indice de Polluo-sensibilité Spécifique, Cemagref 1982) med stödparametrarna TDI, Trophic Diatom Index, och %PT, Pollution Tolerant valves (Kelly 1998) användes för att bedöma eutrofiering respektive organisk förorening med lättnedbrytbara kolföreningar. Kiselalgsindexet ACID (Acidity Index for Diatoms, Andrén & Jarlman 2006, 2007) användes för att bedöma vattendragets surhet. Alla kiselalgsindex baseras på den relativa abundansen av kiselalgsarterna i ett prov, dvs. på kiselalgernas procentuella artsammansättning. Som komplement räknades även andel deformerade kiselalgsskal. Bottenfauna Fem prover (5 x 1 m x 1 min) togs med handhåv (0,5 mm) enligt sparkmetoden beskriven i Svensk Standard (SS-EN 27 828) och varje prov konserverades med 96% etanol (slutkoncentration ca 70%). Förekomst av bottensubstrat och vegetation har gjorts med lokalbeskrivningen ur Handboken (fältprotokoll). Lokalerna fotodokumenterades. På labb sorterades proverna under lupp och artbestämdes till lägsta taxonomiska enhet (vanligen art).
Bottenfaunaprovtagning på lokalen C6 i Uppland kunde inte genomföras i samband med elfisket i oktober då bäcksträckan påverkats av elfisket samt av det faktum att fiskaren var tvungen att vada i vattendraget vilket ledde till stark uppgrumling. Även vid senare besök i på lokalen kunde inga bottenfaunaprover tas då bäcken var isbelagd (november, december) eller då det rådde extremt höga
4
flöden (december, januari). Bäcken bildar en smal djup fåra där högt vattenstånd råder vid måttliga till höga flöden. Bottenfaunaprovet från lokalen C6 saknas således.
Bedömning av bäckarnas ekologiska status med bottenfauna har gjorts med ASPT (Average Score Per Taxon) som visar allmän ekologisk status och DJ-index som mer specifikt visar eutrofieringspåverkan. Båda index ingår i bedömningsgrunderna. Fisk Standardiserat elfiske har bedrivits med växelströmsgenerator och likriktare. På samtliga lokaler utom C6 (Uppsala län) och F26 (Jönköpings län) gjordes tre fisken. På lokalen C6 genomfördes endast ett fiske då uppgrumling och låg vattenomsättning vid fisketillfället gjorde ett planerat andra och tredje fiske omöjligt. Lokalen i Jönköpings län (F26) provfiskades inte då inget tillstånd erhölls från länsfiskekonsulenten. Lokalbeskrivningar och bakgrundsdata Figur 1 visar läget för de åtta lokalerna som provtogs inom ramen för denna studie. Tabell 1 ger uppgifter om höjd över havet, avrinningsområdets (ARO) storlek, samt olika former av markanvändning. Vattendragen avriningsområden variera kraftigt i storlek, från endast 5,4 km2 för lokalen på Gotland till 135,2 km2 för lokalen F26 i Jönköpings län. Åkermark dominerar avrinningsområdet för samtliga vattendrag utom F26 där nästan 52% av avrinningsområdet utgörs av skogsmark och där dessutom andelen sankmark (22%) är högre än andelen åkermark (11%). Öppen mark avser bl.a. betesmark och andra öppna ytor och utgör mellan 5,7 och 11%. Tabell 2 ger bilddokumentation och korta beskrivningar av provtagningsplatserna.
Tabell 1. Höjd över havet (H.ö.h.), avrinningsområdets (ARO) storlek, samt den relativa andelen av olika markanvändningsformer i avrinningsområdet.
Lokal- Län H.ö.h. ARO Åkermark Betesmark Öppen mark Skogsmark Sankmark
Figur 1. Karta över Sydsverige som visar provtag-ningslokalerna inom åtta av de typområden som ingår i Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram för jordbruksmark och som provtogs inom ramen för denna studie.
5
beteckning
(m)
(km2)
(%)
(%)
(%)
(%)
(%)
M42 Skåne 23 10,6 92 1,0 6,6 0,5 0,2 M36 Skåne 20 9,0 82 1,4 11 3,9 0,0 N34 Halland 5,9 12,3 80 3,4 8,4 8,3 0,0 I28 Gotland 32 5,4 74 1,8 5,7 18 0,0 O18 Västergötland 67 8,2 91 0,2 7,4 1,9 0,0 E21 Östergötland 103 17,4 88 1,2 7,2 4,0 0,1 C6 Uppsala 14 32,4 62 1,6 8,1 28 0,2 F26 Jönköping 144 135,2 11 3,0 6,6 52 22,2 Tabell 2. Bilddokumentation och korta lokalbeskrivningar för de åtta vattendragen som provtagits.
M42 (Skåne) – Provtagningssträckan bestod av beskuggad vattendragssträcka som rinner igenom ett lövskogsparti där al dominerar utmed vattendraget, men där även ask och alm förekommer. Inget död ved i vattnet. Bottensubstratet består mest av sand, grus och sten. OBS! att provtagningslokalen ligger ca 170 m nedströms lokalen där bekämpningsmedels-övervakning sker och strax nedanför ett litet vattenfall, som utgör ett effektivt vandringshinder för fisk. Vattendraget är betydligt större här än vid övervakningsstationen där provfisket som följd av det ringa djupet och låga vattenföringen var praktiskt omöjligt.
M36 (Skåne) – Öppet vattendrag (betesmark) där bottnarna domineras av finsediment (fin sand och lera), med inslag av större stenar. Mycket stort inslag av död ved. Trådalger dominerar vegetationen i vattnet, men även slingeväxter och övervattensvegetation förekommer.
N34 (Halland) – Vattendrag i betesområde som kantas av al, död ved i vattnet. Bottensubstratet domineras av finsediment och sand, med inslag av grus. Död ved vanligt, men ofta täckt av sand/lera.
6
I28 (Gotland) – Litet vattendrag av dikeskaraktär med tydliga spår av upprepad rensning. Strandvegetation saknades helt. Bottensubstrat består av sten, grus och partier med finsediment. Dominerande vegetation består av trådalger.
O18 (Västergötland) – ”meandrande” vattendrag med flera djupa partier. Bottnarna domineras av lera och finsediment, men även steniga partier förekommer. Strandvegetation domineras av gran och stora örter (mest älgört), men även några stora pilträd finns. Grov detritus och död ved fanns således i riklig mängd i vattendraget. Vegetationen i vattendraget dominerades av igelknopp. Vattendraget var mycket grumligt vid provtagningstillfället.
E21 (Östergötland) – Vattendrag av dikeskaraktär som dock saknar spår av rensning. Bottnarna domineras starkt av lera (”lerhäll”), men enstaka partier med grus och sten förekommer. Anmärkningsvärt var att lerpartiklar stora som grus utgjorde substratet i vissa delar av vattendraget. Strandvegetationen består av enstaka träd (pil) och buskar. Obefintligt med död ved och grovdetritus i vattnet således. Vegetationen i vattendraget består av vass utmed kanterna, samt vattenmossa och trådalger i vattnet.
C6 (Uppsala) – Relativt djupt vattendrag av dikeskaraktär, men inga spår av rensning. Bottnarna består av helt av lera. Endast nedanför överfallet fanns ett parti med stenar. Träd saknas utmed vattendraget, men stora bestånd av jättegröe finns utmed vattendraget. Vegetationen i vatten dominerades av andmat, men olika arter av undervattensväxter var också vanligt förekommande.
7
F26 (Jönköpings län) – Relativt djupt (medeldjup 1 m) och brett (medelbredd 5 m) vattendrag med mjuka bottnar. Vattendraget rinner genom öppet landskap och kantas av enstaka träd.
Vattenkemi Data för vattenkemi erhölls från databasen för jordbruksmark vid Institutionen för mark och miljö, Avdelningen för vattenvårdslära, SLU. Då varken koncentrationer av calcium och magnesium eller absorbans kvantifieras inom detta miljöövervakningsprogram är det inte möjligt att beräkna ett referensvärde för totalfosforhalten enligt anvisningarna i bedömningsgrunderna. För att kringgå detta har vi i stället använt ett samband mellan halter av halten av total organiskt kol (TOC som mg/L) och AbsF, d.v.s. absorbans mätt vid 420 nm mätt i 5 cm kuvett, för ett dataset på drygt 300 vattendrag i Sydsverige (d.v.s. söder om Limes norrlandicus) som provtogs under Riksinventeringen 2000 (AbsF = TOC/31,365-0,2245, p<0,0001). För både TOC och totalfosfor finns flera mätningar per månad under hela året, vilket gör att årsmedelvärdena för TOC och Tot-P, baserade på månadsmedelvärden, är goda uppskattningar av medelkoncentrationen. Resultat och diskussion Kiselalger Shannons diversitetsindex och antal taxa av påväxtalger var högst i vattendragen i Hallands (N34) och Jönköpings län (F26) där respektive 56 och 55 taxa påträffades (Tabell 3). Lägst var diversiteten i bäcken på Gotland (I28) där endast 19 taxa påträffades. Även vattendragen i Uppsala län (C6), i Östergötland (E21) och i Västergötland (O18) hade endast kring 20 taxa av kiselalger. Andelen deformerade skal i proverna var generellt låg och var mindre än 1 % i samtliga vattendrag (tabell 2).
Artsammansättningen av fastsittande kiselalger visas i figur 2. Vattendragen I28 och E21 dominerades av en blandning av Amphora pediculus (Kutzing) Grunow (APED) och Achnanthes minutissima grupp III (medelbredd >2,8µm) (AMI3), taxa som var vanliga även i de andra prover, fast
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
C6 I28 E21 O18 M42 M36 N34 F26
Figur 2. Artsammansättning av fastsittande kiselalger för vattendragen. Exempel av dominerade arter: ■ Achnanthes minutissima grupp II, ■ Achnanthes minutissima grupp III, ■ APED, ■ Rhoicosphenia abbreviata, ■ Navicula tripunctata, ■ Navicula minima, ■ Achnanthes oblongella, ■ Achnanthes abundans, ■ Achnanthes lanceolata ssp. frequentissima, ■ Gomphonema pumilum gruppen. Vattendragen betecknas med deras kod.
8
C6, N34 och F26 innehöll varianten Achnanthes minutissima grupp II (medelbredd 2,2-2,8µm) (AMI2) istället för AMI3. Achnanthes lanceolata ssp. frequentissima Lange-Bertalot (ALFR) och Rhoicosphenia abbreviata (C.Agardh) Lange-Bertalot (RABB) var andra vanligt förekommande taxa, RABB framförallt i vattendragen C6 och O18. Vattendraget C6 innehöll dessutom ganska många skal av Gomphonema pumilum gruppen (GPUM), O18 Navicula minima Grunow (NMIN), M42 Navicula tripunctata (O.F.Müller) Bory (NTPT), N34 Achnanthes oblongella Oestrup (AOBG) och F26 Achnanthes abundans Manguin (AABU). Med undantag av AMI2, AABU och GPUM, räknas dessa taxa som något eller mycket näringskrävande.
IPS indexet som indikerar eutrofiering och/eller organisk förorening klassade vattendragen antingen som god (C6, I28, E21, M42 och F26) eller måttlig (=18, M36, N34) status med avseende på kiselalger (Tabell 3). Vattendraget i Jönköpings län (F26) skiljer sig lite ifrån de andra fyra vattendrag med god status, eftersom det ligger mot gränsen till klass 1 (hög status), vilket också bekräftas av relativt låga TDI och %PT värden för F26. I28 och E21 däremot ligger på gränsen till klass 3 (måttlig status). Bedömning med kiselalger för vattendragen O18, M36 och N34 visar på måttlig status. Förhöjda %PT värden för dessa vattendrag tyder på förhöjda halter av lättnedbrytbara kolföreningar, medan förhöjda TDI värden i O18 och M36 tyder på att de även är eutrofierade. Tabell 3. Provtagningsdatum, Shannon diversitet, antal taxa av fastsittande kiselalger, samt IPS-värden och klassning enligt bedömningsgrunderna. H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfreds-ställande och D=Dålig ekologisk status.
Lokal- beteckning
Län
Datum provtagning
Shannon diversitet
Antal taxa
IPS
IPS_klass Status
M42 Skåne 20071101 3,02 31 15,7 2 G M36 Skåne 20071030 3,84 35 12,2 3 M N34 Halland 20071030 4,51 56 13,9 3 M I28 Gotland 20071017 1,73 19 15,0 2 G O18 Västergötland 20071029 2,76 20 13,3 3 M E21 Östergötland 20071029 2,00 21 14,9 2 G C6 Uppsala 20071016 2,67 18 16,3 2 G F26 Jönköping 20071030 4,14 55 17,1 2 G
Surhetsindexet ACID visar att alla vattendrag hör till antingen pH regim A (alkaliskt) eller B (nära neutralt), vilket betyder att deras pH medel av 12 månader före provtagning har legat över 6,5 resp. 7,3 och det inte föreligger någon försurningsrisk. Resultatet är väntat för välbuffrade vattendrag i ett jordbrukslandskap och bekräftas av de vattenkemiska data som finns för områdena. Då försurning inte utgör någon påverkan för dessa vattendrag redovisas inte resultaten i detalj. Bottenfauna Vattendragen visar med mellan 23 och 35 taxa av bottenfauna en något överraskande hög artrikedom (Tabell 4), vilket är i paritet med skogsvattendrag i regionen. Medelantalet djur per prov varierade mellan 417 (E21) och 1884 ind/prov (I28). Iögonfallande var den kraftiga dominansen av sötvattenmärlan Gammarus pulex i några av vattendragen, 27% av totalantalet individer i E21, 34% i M42 och hela 41% i I28.
ASPT, som visar allmän ekologisk kvalitet, uppvisar relativt höga värden mellan 4,3 och 6,1 och klassar samtliga sju provtagna vattendrag som god eller hög status, även när man tar hänsyn till osäkerheten i bedömningen (Tabell 4). Det betyder att det finns relativt gott om arter som anses vara känsliga mot syretärande ämnen och habitatförstöring och att vattendragen håller en hög allmän ekologisk kvalitet. Det kan te sig något förvånande, då flera av bäckarna är av dikeskaraktär, men förmodligen erbjuder vattenväxterna en bra habitat och kompenserar i viss mån för det dåliga habitat som det enformiga, ofta leriga bottensubstratet utgör. Även vattendragens näringsrika karaktär och goda syresättning bäddar för en relativt hög rikedom och höga ASPT-värden.
9
DJ-indexet som mer specifikt visar effekter av eutrofiering/övergödningen visar generellt en betydligt sämre ekologisk status än ASPT. DJ-indexet varierade från 6 till 10, vilket resulterade i att fyra av vattendragen uppvisade otillfredsställande status, medan E21 erhöll måttligt status, medan F26 och M42 klassades ha hög ekologisk status. Den relativt stora variation i klassningen beror på den relativt stora osäkerheten i beräkningen av DJ-indexet ekologiska kvalitetskvot (metodbunden standard avvikelse = 0,219), vilket i sin tur är en följd av det begränsade datamaterialet som har legat till grund för framtagningen av bedömningsgrunderna (se Johnson och Goedkoop 2007). Bedömningen med DJ-indexet visar alltså att det är stor risk att bäckarna M36, N34, I28, O18 och E21 inte uppnår god ekologisk status. För att bedöma den sammanvägda statusen för kvalitetsfaktorn bottenfauna används det index som har fått sämst statusklass. Den sammanvägda bedömningen med bottenfauna i denna studie är således identiskt med den för DJ-indexet.
Man kan argumentera att resultatet av denna bottenfaunaundersökning ska ses som en överskattning då proverna selektivt har tagits på det fåtal för metoden lämpliga platser, d.v.s. platser med någorlunda steniga partier i annars leriga/sandiga bottnar. Steniga partier hyser fler taxa då utrymmena mellan grus/sten utgör en rik habitat som effektivt syresätts av det överliggande vattnet. Vid provtagningen av bäckarna har man i flera fall fått leta efter dylika lämpliga substrat som har legat spridda bland de dominerande lerbottnarna. Detta var särskilt påtagligt i vattendragen N34, I28, O18 och E21. Även C6 i Uppsala län var ett djupt dike som helt dominerades av lerbottnar. Särskilt i dessa bäckar fanns stora ytor av lerbottnar eller djupa gölar som var direkt olämpliga för provtagning med sparkmetoden (och förvisso många gånger för djupt för provtagning med Surberhämtare). En provtagningsmetod där olika substrat provtas i proportion till deras relativa andel av bottnarna på en provtagningslokal och som även kvantifierar tätheten av olika taxa skulle vara mera lämpligt för denna typ av vatten. Tidigare studier har visat att det just är tätheten av djur, som följd av ökad ”drift” (d.v.s. djuren släpper från bottensubstratet och ger sig av) kan variera kraftigt som följd av en exponering med bekämpningsmedel (Schulz och Liess 2001).
En annan faktor som kan bidra till det oväntade goda utfallet är att Bedömningsgrunderna för bottenfauna är framtagna med relativt få näringsrika vattendrag i jordbrukslandskapet, utom mest baseras på de lågalkalina, näringsfattiga, försurningskänsliga skogsvattendrag som dominerar miljöövervakningsprogrammen. Dessa vattendrag är dessutom större än de vattendrag som ingick in denna studie och därigenom ter sig mindre påverkade (som följd av utspädning). Det oväntat goda utfallet med bedömningsgrunderna i dessa bäckar kan därför vara en följd av det faktum att bedömningsgrunderna inte är lämpade för bedömning av dessa små jordbruksvattendrag, då bedömningsgrunderna är framtagna för en annan del av vattendragspopulationen i Sverige. Tabell 4. Antal taxa av bottenfauna, samt ASPT- och DJ-index med klassning av ekologisk status. EK står för ekologisk kvalitetskvot. Status indikerar både klassningen för denna studie, samt i parentes en uppskattning av metodbunden osäkerhet. H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfreds-ställande och D=Dålig ekologisk status.
Lokal
Län
Datum Antal taxa
ASPT
ASPT EK
Status ASPT
DJ DJ EK
Status DJ
M42 Skåne 20071101 25 5,1 0,94 H (G–H) 9 0,8 H (M–H) M36 Skåne 20071030 35 4,5 0,83 G (G–H) 6 0,2 O (D–M) N34 Halland 20071030 23 4,5 0,83 G (G–H) 6 0,2 O (D–M) I28 Gotland 20071017 31 4,4 0,81 G (G–G) 6 0,2 O (D–M) O18 Västergötland 20071029 30 4,9 0,91 H (G–H) 6 0,2 O (D–M) E21 Östergötland 20071029 35 4,7 0,88 H (H–H) 7 0,4 M (D–G) C6 Uppsala - - - - - - - - F26 Jönköping 20071030 32 6,1 1,13 H (H–H) 10 1,0 H (G–H)
Fisk Fiskfångsten varierade stort mellan vattendragen. På lokalerna M42, M36 och N34, som ligger nära havet, påträffades många årsyngel av öring, vilket tyder på reproducerande bestånd (Figur 3). På lokal
10
M36 påträffades dessutom 12 årsyngel och 3 äldre individer av lax, samt gädda. Resultaten visar att dessa kustnära vattendrag fungerar som reproduktionslokaler för laxfisk.
Fiskfaunan i flera av vattendragen längre norrut i landet, O18, I28 och E21, dominerades helt av småspigg, sannolikt som en följd av frånvaron av fiskpredatorer i dessa vatten. På lokalerna i Östergötland (E21) och Västergötland (O18) fanns stora populationer av småspigg och fångades 230, repektive 114 individer. Även i vattendraget på Gotland var småspigg enda arten som påträffades, 35 individer.
Tabell 5. Datum för provfiske, fiskelokalens medelbredd, VIX-indexet, samt klassning enligt bedömningsgrunder. H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig ekologisk status.
Lokal-
Län
Datum Medelbredd (m)
VIX
VIX_klass
Statusbeteckning
M42 Skåne 20071009 3,00 0,55 2 G M36 Skåne 20071009 1,50 0,41 3 M N34 Halland 20071009 2,50 0,08 4 O I28 Gotland 20071020 1,20 0,00 5 D O18 Västergötland 20071030 2,10 0,00 5 D E21 Östergötland 20071030 1,80 0,00 5 D C6 Uppsala 20071016 1,20 0,02 5 D F26 Jönköping - - - - -
På lokalen C6 påträffades också småspigg, men i mycket lägre abundans (6 individer). Lokalen C6
i Uppsala län är av en något annan karaktär då den är smal och djup och domineras av vattenväxter, vilket gjorde den svårfiskad. Uppgrumlingen i samband med elfisket, det relativt stora djupet (70 cm medeldjup) och den låga vattenomsättningen försvårade upptäckten av bedövad fisk och möjliggjorde endast en fiskeomgång. Anmärkningsvärt är fångsten av 4 gäddor, utöver småspigg, på lokalen C6.
Bedömning med VIX-indexet visar att endast vattendrag M42 uppnår god ekologisk status när bedömningen görs med fiskfaunan (Tabell 5). Här bör man komma ihåg att provfisket i M42-bäcken gjordes ca 170 m nedströms lokalen för bekämpningsmedelsövervakningen och nedströms ett mindre vattenfall (vandringshinder), en lokal där bäcken är avsevärt större. Hela 5 vattendrag har dålig eller otillfredsställande ekologisk status när bedömning görs med fiskfaunan. Bedömningen med fisk ger därmed en lägre statusklassning än den med bottenfauna och påväxtalger (kiselalger), ett resultat som är i linje med jämförelser som gjordes i samband med utveckling av bedömningsgrunderna. Vattendraget F26 fiskades inte då inget tillstånd erhölls. Sedan tidigare är det dock känd att vattendraget har en god öringstam (länsfiskekonsulent Anton Halldén, muntligen) och vattendraget torde därför ha fått ett relativt högt VIX-värde.
11
Figur 3. Längd-frekvensdiagram för öring på lokalerna M36 (vänster) och M42 (höger) i Skåne.
Vattenkemi Samtliga kvoter mellan mellanårsmedelvärden för totalfosfor och referensvärden (modellerade!) är mindre än 0,2, vilket klassas som dålig status (Tabell 6). Medan de uppmätta totalfosforvärden baseras på flera mätningar per månad i tre år och kan anses vara de mest tillförlitliga data man kan få, är referensvärdet det som skapar en stor osäkerhet i bedömningen. Referensvärdena är generellt mycket låga (mindre än 15 µg/L) och i paritet med det man finner för opåverkade skogsvattendrag. Referensvärdet är här baserat på modellerade absorbansvärden (Abs-F), i brist på uppmätta värden inom övervakningsprogrammet för typområdena jordbruk. Regressionsmodellen är baserad på slumpade vattendrag (data från riksinventeringen 2000) där vattendrag i jordbrukslandskapet är relativt få, eftersom det är flest skogsvattendrag som slumpas ut då skogen täcker en större yta av landets yta än jordbruket. Svårigheten med att bestämma referensförhållanden för naturligt näringsrika sjöar och vattendrag har belysts både i bakgrundrapporten till bedömningsgrundsarbetena, samt i tidigare rapporter till NV (Goedkoop & Stendera 2007). Det är således svårt att tillämpa bedömningsgrunderna för dylika små, näringsrika vattendrag i jordbrukslandskapet. De facto är flera av vattendragen i typområdena mindre än den undre gräns för de vattendrag som ligger till grund för bedömningsgrunderna då dessa baseras på övervakningsdata för vattendrag större än 15 km2. Med säkerhet kan dock sägas att statusklassningen med totalfosfor är en underskattning av de verkliga förhållandena. Tabell 6. Klassning av totalfosforhalter baserade på 3-årsmedelvärden (2004–2006), modellerade absorbansvärden (Abs–F) och beräknade referensvärden för totalfosfor. H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig status.
Lokal- beteckning
Län
Medel TotP (mg/L)
Modellerat medel Abs–
F
Refs_TotP (mg/L)
EK-TotP
Status
M42 Skåne 0,296±0,185 0,208 0,014 0,05 D M36 Skåne 0,121±0,010 0,100 0,012 0,10 D N34 Halland 0,054±0,010 0,047 0,011 0,19 D I28 Gotland 0,073±0,014 0,076 0,011 0,15 D O18 Västergötland 0,190±0,050 0,083 0,010 0,05 D E21 Östergötland 0,058±0,027 0,036 0,008 0,13 D C6 Uppsala 0,095±0,018 0,128 0,013 0,14 D F26 Jönköping 0,098±0,012 0,477 0,014 0,14 D
Om man i stället ställer frågan vilken Refs-TotP som ”är tillåtet” för att vattendraget ska uppnå god kemisk status (d.v.s. kvot > 0,5) kommer man fram till att dessa referenshalter för 7 av 8 vattendrag ligger mellan 30 och 95 µg/L (OBS! µg/L!), medan M42 sticker ut med en referens-TotP-
12
koncentration på ca 150 µg/L. Det är inte orimligt att referenskoncentrationer är i storleksordningen 25–50 µg/L för dessa vattendrag då de är belägna på naturligt näringsrika jordar. Fortsatt arbete med att ta fram modeller för uppskattning av referenshalter av totalfosfor i vattendrag och sjöar på naturligt näringsrika marker bör vara en del av ett fortsatt arbete med att utveckla bedömningsgrunderna. Sammanvägd bedömning Vid en sammanvägd bedömning och tillämpning av ”one-out-all-out” principen är två vattendrag som uppnår god status (Tabell 7). Samtliga vattendrag klassas som måttlig eller god med kiselalgerna, vilket tyder på att vattenkvaliteten inte är särskilt ogynnsam för kiselalgerna och att eutrofieringsskador är relativt små. Klassning med bottenfauna, som förutom vattenkvaliteten även speglar habitatkvalitet (t.ex. avsaknad av vegetation utmed vattendragen) resulterar i att 5 av 7 provtagna vattendrag inte klarar god ekologisk status. Bland de två bottenfaunaindex som användes, ASPT och DJ, var det främst DJ-indexet som diskvalificerade flera av vattendragen. En sammanvägd bedömning med kiselalger och bottenfauna visar därför att endast M42 och F26 uppnår god ekologisk status. När även fisk tas med står sig denna bedömning rätt så bra. Kännedom om att F26 har en god öringstam och är ett stort vattendrag (136 km2) gör att man på goda grunder kan anta att vattendraget skulle få ett rätt högt VIX-index och därmed klara en klassning som ”god” även när fisk vägs in. Flera av de andra vattendrag (6 av 7) döms ut med fisk då dessa saknar laxartad fisk, något som många vattendrag i jordbrukslandskapet råkar ut för. Tabell 7. Sammanvägd bedömning av vattendragen med kvalitetsfaktorerna fast-sittande kiselalger, bottenfauna och fisk. H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfreds-ställande och D=Dålig ekologisk status.
Lokal- beteckning
Län
Påväxtalger Bottenfauna
Fisk
Sammanvägd bedömning
M42 Skåne G H G G M36 Skåne M O M Ej G N34 Halland M O O Ej G I28 Gotland G O D Ej G O18 Västergötland M O D Ej G E21 Östergötland G M D Ej G C6 Uppsala G - D Ej G F26 Jönköping G H - G
De akvatiska ekosystemen i jordbrukslandskap, som t.ex. vattendrag och dammar, kan stå för en betydande del av den biologiska mångfalden i detta väldränerade landskap. Dessa vatten ”stressas” dock av flertalet faktorer. Uppgrumling i samband med höga flöden leder till mörkläggning av bottnarna och övertäckning av bottendjuren och även den exponering med kemiska bekämpningsmedel som sker kan ha negativa effekter på vissa arter och positiva effekter på andra arter som därigenom får konkurrensfördelar. Djur som lever i tät kontakt med vattnet, t.ex. genom yttre gälar, är generellt känsligare mot bekämpningsmedelsexponering än djur som lever i sedimentet. Svensk miljöövervakning har visat att riktvärden för veckovisa medelhalter av 17–20 enskilda substanser överskrids mellan 54 och 76 gånger varje år (data för 2005–2007), eller i mer än vart tredje prov, varje år (Adielsson & Kreuger 2008). Med kunskap om de relativt höga halterna av bekämpningsmedel är det angeläget att i framtiden mer specifikt inkludera denna typ av påverkan i ett instrument för bedömning av ekologisk status i dessa typer av vattendrag i jordbrukslandskapet. Likaså bör man i nya bedömningsinstrument överväga att inkludera habitatbeskrivande faktorer (t.ex. förekomst av träd/buskar eller kantzoner utmed vattendraget) vid en bedömning av vattendragets ekologiska status.
En potentiell stressfaktor för fisk och bottenfauna i vattendragen är också uttorkning. Risken för uttorkning är omvänt proportionellt med storleken på avrinningsområdet och nederbördsmängden. Flera av vattendragen har dock relativt djupa gölar som inte torde uttorka helt och där akvatiska djur kan överleva perioder av torka, alternativt finns större nedströms belägna vattendrag eller
13
sjöar/dammar där arten kan överleva och varifrån de snabbt kan återkolonisera den uttorkade delen av bäcken.
Bedömningsgrunderna har tagits fram för vattendrag som är betydligt större än de flesta (nedre gräns 15 km2) av de vattendrag som provtagits i denna studie. Dataunderlaget till bedömningsgrunderna dominerades också av vattendrag (och sjöar) som är påverkade av långväga föroreningar (främst försurning), medan få recipienter och av jordbruket påverkade system ingick. Vid en kommande utveckling av bedömningsgrunderna bör därför mer påverkade sjöar och vattendrag ingå, samt bör det göras studier utmed väldefinierade påverkansgradienter för att utreda hur bedömningsgrunderna fungerar och kan förbättras. Litteratur Adielsson, S. & J. Kreuger. 2008. Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten och sediment från typområden
och åar samt i nederbörd under 2007. Ekohydrologi 1041, Avdelningen för vattenvårdslära, SLU. Andrén, C. & A. Jarlman. 2006. Bentiska kiselalger som surhetsindikatorer i rinnande vatten. ITM-rapport 149.
47 sidor. (Delrapport I tidigare som projektrapport till naturvårdsverket maj 2005). Andrén, C. & A. Jarlman. 2007. Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. (submitted) Cemagref .1982. Etude des méthodes biologiques d´appréciation quantitative de la qualité des eaux., Rapport
Q.E. Lyon-A.F.Bassion Rhône-Méditeranée-Corse: 218 p. Goedkoop, W. & S. Stendera. Considerations on reference conditions for lakes in agricultural landscapes –
project report 2160630. Rapport till Naturvårdsverket, Institutionen för miljöanalys, SLU. Johnsen, R.K. & W. Goedkoop. 2007. Bedömningsgrunder för bottenfauna i sjöar och vattendrag –
Användarmanual och bakgrundsdokument. Rapport 2007:4, Institutionen för miljöanalys, SLU. Kahlert, M., C. Andrén & A. Jarlman, A. (2007): Bakgrundsrapport för revideringen 2007 av
bedömningsgrunder för Påväxt – kiselalger i vattendrag (in Swedish), Institutionen för miljöanalys, SLU, Rapport 2007:23, 32pp. (http://info1.ma.slu.se/IMA/Publikationer/internserie/2007-23.pdf)
Kelly, M.G. 1998. Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 32: 236-242.
Kynkäänniemi, P. & K. Kyllmar, 2007. Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2006/2007 – Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark. Ekohydrologi 101, Avdelningen för vattenvårdslära, SLU.
Schulz, R. & M. Liess. 2001. Runoff simulation with particle-bound fenvalerate in multispecies stream microcosms: Importance of species interactions. Environmental Toxicology and Chemistry 20: 757–762.
14
Bila
ga 1
. Tax
onom
isk
anal
ys a
v fa
stsi
ttand
e ki
sela
lger
. Siff
rorn
a an
ger a
bund
ans,
med
an s
iffro
rna
i par
ente
s an
ger a
ntal
et d
efor
mer
ade
skal
. Lo
kale
rna
ange
s m
ed k
odbe
teck
ning
och
läns
nam
n.
KOD
NA
MN
C
6
Upp
sala
I2
8
Got
land
E
21
Öst
ergö
tland
O
18
Väs
terg
ötla
nd
M42
S
kåne
M
36
Skå
ne
N34
H
alla
nd
F26
Jönk
öpin
g
AA
BU
A
chna
nthe
s ab
unda
ns M
angu
in in
B
ourre
lly &
Man
guin
10
3 A
BIO
A
chna
nthe
s bi
oret
ii G
erm
ain
2 A
CH
S
Ach
nant
hes
sp.
2
AK
RZ
A
chna
nthe
s kr
anzi
i Lan
ge-B
erta
lot
4
2
ALA
E
Ach
nant
hes
lanc
eola
ta(B
reb.
)Gru
now
va
r. el
liptic
a C
leve
4
4
ALA
N
Ach
nant
hes
lanc
eola
ta(B
reb.
)Gru
now
va
r. la
nceo
lata
Gru
now
2
5
21
2 6
A
LAT
A
chna
nthe
s la
tero
stra
ta H
uste
dt
18
2
2
2 A
LAU
A
chna
nthe
s la
uenb
urgi
ana
Hus
tedt
1
ALF
F
Ach
nant
hes
lanc
eola
ta s
sp.
frequ
entis
sim
a va
r. ro
stra
tifor
mis
Lan
ge-
Ber
tal
2
1
ALF
R
Ach
nant
hes
lanc
eola
ta (B
reb.
) Gru
n.
ssp.
freq
uent
issi
ma
Lang
e-B
erta
lot
1
15(2
) 2
17
9 63
2
3 A
LIB
A
mph
ora
libyc
a E
hr.
2
ALI
O
Ach
nant
hes
linea
rioid
es L
ange
-Ber
talo
t
5
AM
I2
Ach
nant
hes
min
utis
sim
a gr
upp
II (m
edel
bred
d 2,
2-2,
8µm
)
51
38
11
3
AM
I3
Ach
nant
hes
min
utis
sim
a gr
upp
III
(med
elbr
edd
>2,8µm
)
85(9
) 16
1 13
14
5 10
A
OB
G
Ach
nant
hes
oblo
ngel
la O
estru
p
1
122
A
PE
D
Am
phor
a pe
dicu
lus
(Kut
zing
) Gru
now
87
284
212
82
39
92
12
13
AS
TW
Ach
nant
hes
stew
artii
Pat
rick
1
AU
LC
Aul
acos
eira
lacu
stris
(Gru
now
) Kra
mm
er
5
AU
LS
Aul
acos
eira
spe
cies
3
AU
SU
A
ulac
osei
ra s
ubar
ctic
a (O
.Mul
ler)
H
awor
th
2 B
NE
O
Bra
chys
ira n
eoex
ilis L
ange
-Ber
talo
t
1
CA
LS
Cal
onei
s sp
ec.
6
CB
AC
C
alon
eis
baci
llum
(Gru
now
) Cle
ve
1
2
CM
LF
Cra
ticul
a m
oles
tifor
mis
(Hus
tedt
) Lan
ge-
Ber
talo
t
1 1
2 1
15
CM
NO
C
ratic
ula
min
uscu
loid
es (H
uste
dt)
Lang
e-B
erta
lot
1 1
C
OC
S
Coc
cone
is s
peci
es
1
C
PE
D
Coc
cone
is p
edic
ulus
Ehr
enbe
rg
1 7
1
CP
LA
Coc
cone
is p
lace
ntul
a E
hren
berg
incl
va
rietie
s
4
1 2
4 21
1 C
PS
T
Cyc
lote
lla p
seud
oste
lliger
a H
uste
dt
7 3
C
RE
I
Cym
bella
reic
hard
tii K
ram
mer
2
2
CS
IN
Cym
bella
sin
uata
Gre
gory
6 2
+
C
YLS
C
yclo
tella
spe
cies
3
D
TEN
D
entic
ula
tenu
is K
utzi
ng
2
EB
IL
Eun
otia
bilu
naris
(Ehr
.) M
ills
var.
bilu
naris
3
EB
MU
E
unot
ia b
iluna
ris (E
hr.)
Mill
s va
r. m
ucop
hila
Lan
ge-B
erta
lot N
orpe
l & A
lles
1
EIM
P
Eun
otia
impl
icat
a N
örpe
l. La
nge-
Ber
talo
t &
Alle
s
1
EIN
C
Eun
otia
inci
sa G
rego
ry v
ar.in
cisa
9
EM
EI
E
unot
ia m
eist
eri H
uste
dt
4
EM
IN
Eun
otia
min
or (K
utzi
ng) G
runo
w in
Van
H
eurc
k
11
2
EN
LB
Enc
yone
ma
lang
e-be
rtalo
tii K
ram
mer
2
EN
MF
E
ncyo
nem
a m
inut
iform
e K
ram
mer
5
EN
VE
E
ncyo
nem
a ve
ntric
osum
(Aga
rdh)
G
runo
w
2
ETE
N
Eun
otia
tene
lla(G
runo
w)H
uste
dt
1
EU
NS
E
unot
ia s
p.
2
2
FBR
E
Frag
ilaria
bre
vist
riata
Gru
now
(P
seud
osta
uros
ira)
2
FCA
P
Frag
ilaria
cap
ucin
a gr
oup
1(1)
FCB
I
Frag
ilaria
con
stru
ens
f. bi
nodi
s (E
hr.)
Hus
tedt
3
FCG
R
Frag
ilaria
cap
ucin
a D
esm
azie
res
var.g
raci
lis(O
estru
p) H
uste
dt
2
5
11
FCR
S
Frus
tulia
cra
ssin
ervi
a (B
reb.
) Lan
ge-
Ber
talo
t et K
ram
mer
1
FCV
E
Frag
ilaria
con
stru
ens
(Ehr
.) G
runo
w
f.ven
ter (
Ehr
.) H
uste
dt
4
FE
XI
Fr
agila
ria e
xigu
a G
runo
w
7 5
Bila
ga 1
, for
ts.
16
FFA
M
Frag
ilaria
fam
elic
a (K
utzi
ng) L
ange
-B
erta
lot v
ar. f
amel
ica
1
FOLD
Fr
agila
ria o
lden
burg
iana
Hus
tedt
2
FPA
R
Frag
ilaria
par
asiti
ca (W
.Sm
.) G
run.
var
. pa
rasi
tica
1
FPIN
Fr
agila
ria p
inna
ta E
hren
berg
var
. pin
nata
(S
taur
osire
lla)
1
2 9
FPU
L
Frag
ilaria
pul
chel
la (R
alfs
ex
Kut
z.)
Lang
e-B
erta
lot (
Cte
noph
ora)
4
FRA
S
Frag
ilaria
spe
cies
11
FTE
N
Frag
ilaria
tene
ra (W
.Sm
ith) L
ange
-B
erta
lot
2 FV
UL
Fr
ustu
lia v
ulga
ris (T
hwai
tes)
De
Toni
6
1
GM
IC
Gom
phon
ema
mic
ropu
s K
ützi
ng v
ar.
mic
ropu
s
2
GM
IN
Gom
phon
ema
min
utum
(Ag.
)Aga
rdh
f. m
inut
um
8
GO
LI
Gom
phon
ema
oliv
aceu
m (H
orne
man
n)
Bré
biss
on v
ar. o
livac
eum
1
GO
MS
G
omph
onem
a sp
ecie
s
5
GP
AR
G
omph
onem
a pa
rvul
um (K
ützi
ng)
Küt
zing
var
. par
vulu
m f.
par
vulu
m
2 2
2 7
6
4 G
PU
M
Gom
phon
ema
pum
ilum
gro
up
44
1
GP
XS
G
omph
onem
a pa
rvul
um v
ar.e
xilis
sim
um
Gru
now
2
13
12
GY
AC
G
yros
igm
a ac
umin
atum
(K
utzi
ng)R
aben
hors
t
1
HA
MP
H
antz
schi
a am
phio
xys
(Ehr
.) G
runo
w in
C
leve
et G
runo
w 1
880
1
MC
IR
Mer
idio
n ci
rcul
are
(Gre
ville
) C.A
.Aga
rdh
var.
circ
ular
e
2
MV
AR
M
elos
ira v
aria
ns A
gard
h
1
NA
NT
N
avic
ula
anto
nii L
ange
-Ber
talo
t
5
NA
TO
Nav
icul
a at
omus
(Kut
z.) G
runo
w v
ar.
atom
us
3
NA
AL
N
avic
ula
atom
us (K
utz.
) Gru
now
va
r.alc
imon
ica
Rei
char
dt
2
NA
PE
N
avic
ula
atom
us (K
utz.
) Gru
now
va
r.per
miti
s (H
uste
dt) L
ange
-Ber
talo
t
7
2 2
1
20
5 1
NC
ON
N
avic
ula
cont
enta
Gru
now
5
N
CR
Y
Nav
icul
a cr
ypto
ceph
ala
Kut
zing
3
5
8
17
NC
TE
Nav
icul
a cr
ypto
tene
lla L
ange
-Ber
talo
t
2
N
GR
E
Nav
icul
a gr
egar
ia D
onki
n
6
4
4 12
30
NIT
G
Nav
icul
a in
tegr
a (W
.Sm
ith) R
alfs
1
N
JOU
N
avic
ula
joub
audi
i Ger
mai
n
2
3
8
2
NLA
N
Nav
icul
a la
nceo
lata
(Aga
rdh)
Ehr
enbe
rg
1
1
1 6
46
N
MG
L
Nav
icul
a m
arga
lithi
i Lan
ge-B
erta
lot
1
NM
UP
N
avic
ula
men
iscu
lus
Sch
uman
n va
r.ups
alie
nsis
Gru
now
1
N
MIN
N
avic
ula
min
ima
Gru
now
2 2
11
141(
4)
3 41
20
15
NM
IS
Nav
icul
a m
inus
cula
Gru
now
in V
an
Heu
rck
1880
3
2 N
MO
C
Nav
icul
a m
onoc
ulat
a H
uste
dt
1
6
1
NN
AM
N
avic
ula
nam
ibic
a La
nge-
Ber
talo
t &
Rum
rich
1
N
PS
C
Nav
icul
a ps
eudo
scut
iform
is H
uste
dt
2
NR
CH
N
avic
ula
reic
hard
tiana
Lan
ge-B
erta
lot
var.
reic
hard
tiana
2
N
RH
Y
Nav
icul
a rh
ynch
ocep
hala
Kut
zing
2
2
NS
AP
N
avic
ula
sapr
ophi
la L
ange
-Ber
talo
t &
Bon
ik
1
NS
EM
N
avic
ula
sem
inul
um G
runo
w
9
3 4
NA
SP
N
avic
ula
sp.
3 5
5 2
13
NS
BH
N
avic
ula
subh
amul
ata
Gru
now
10
N
SB
M
Nav
icul
a su
bmin
uscu
la M
angu
in
4
10(1
)
3
45
NTE
N
Nav
icul
a te
nello
ides
Hus
tedt
5
NTP
T
Nav
icul
a tri
punc
tata
(O.F
.Mül
ler)
Bor
y
8
2
13
8(2)
33
N
VE
N
Nav
icul
a ve
neta
Kut
zing
2
NW
IE
Nav
icul
a w
iesn
eri L
ange
-Ber
talo
t
1
N
AC
D
Nitz
schi
a ac
idoc
linat
a La
nge-
Ber
talo
t
1
N
IAR
N
itzsc
hia
arch
ibal
dii L
ange
-Ber
talo
t
1
2
NC
PL
N
itzsc
hia
capi
tella
ta H
uste
dt in
A
.Sch
mid
t & a
l.
6
ND
IS
Nitz
schi
a di
ssip
ata(
Kut
zing
)Gru
now
va
r.dis
sipa
ta
25
3 8
3
1
ND
ME
N
itzsc
hia
diss
ipat
a(K
utzi
ng)G
runo
w
var.m
edia
(Han
tzsc
h.) G
runo
w
8
NIF
R
Nitz
schi
a fru
stul
um(K
utzi
ng)G
runo
w
var.f
rust
ulum
1
Bila
ga 1
, for
ts.
18
NIN
C
Nitz
schi
a in
cons
picu
a G
runo
w
4
NLS
A
Nitz
schi
a le
vide
nsis
(W.S
mith
) Gru
now
va
r.sal
inar
um G
runo
w in
Van
Heu
rck
2 4
NLB
T
Nitz
schi
a lie
betru
thii
Rab
enho
rst
var.l
iebe
truth
ii
9
NP
AD
N
itzsc
hia
pale
a (K
utzi
ng) W
.Sm
ith
var.d
ebilis
(Kut
zing
)Gru
now
in C
l. &
Gru
n
6 14
3
NP
AE
N
itzsc
hia
pale
acea
(Gru
now
) Gru
now
in
van
Heu
rck
1
N
PA
R
Nitz
schi
a pa
rvul
a W
.M.S
mith
10
N
IPU
N
itzsc
hia
pusi
lla(K
utzi
ng)G
runo
w
4 15
10
NS
OC
N
itzsc
hia
soci
abilis
Hus
tedt
7
NZS
S
Nitz
schi
a sp
ecie
s
2
1 4
2 5
NZS
U
Nitz
schi
a su
pral
itore
a La
nge-
Ber
talo
t
1
1
PIN
S
Pin
nula
ria s
peci
es
3
PV
IR
Pin
nula
ria v
iridi
s (N
itzsc
h) E
hren
berg
va
r.viri
dis
5
RA
BB
R
hoic
osph
enia
abb
revi
ata
(C.A
gard
h)
Lang
e-B
erta
lot
168
1
119
14
45
2 19
S
AN
G
Sur
irella
ang
usta
Kut
zing
2
S
AP
H
Sur
irella
am
phio
xys
W.S
mith
2
SB
KU
S
urire
lla b
rebi
sson
ii va
r.kue
tzin
gii
Kra
mm
er e
t Lan
ge-B
erta
lot
7
1 2
7
SP
AV
S
teph
anod
iscu
s pa
rvus
Sto
erm
er e
t H
akan
sson
2
1
STA
N
Sta
uron
eis
ance
ps E
hren
berg
1
STK
R
Sta
uron
eis
krie
geri
Pat
rick
2 2
TFLO
Ta
bella
ria fl
occu
losa
(Rot
h)K
utzi
ng
5
sum
cou
nted
val
ves
422
318
437
299
305
453
475
442
su
m ta
xa
18
16
21
19
30
35
56
54
su
m d
efor
med
val
ves
2 4
1 4
2 2
1 1
su
m A
MIN
1
0 2
19
9 64
2
3
sum
EU
NO
0
2 2
0 0
0 11
20
sum
AM
IN [%
] 0,
237
0,00
0 0,
458
6,35
5 2,
951
14,1
28
0,42
1 0,
679
su
m E
UN
O [%
] 0,
000
0,62
9 0,
458
0,00
0 0,
000
0,00
0 2,
316
4,52
5
Bila
ga 1
, for
ts.
Bila
ga 1
, for
ts.
19
Bila
ga 2
. Tax
onom
isk
anal
ys a
v bo
ttenf
auna
prov
erna
(håv
prov
, 0–1
m)
StnN
amn
År
M
ån
D
ag
Ar
tnam
n
Gru
ppna
mn
Pr
ov 1
an
tal
Prov
2
anta
l Pr
ov 3
an
tal
Prov
4
anta
l Pr
ov 5
an
tal
Med
el
Anta
l/pro
v E
21
2007
10
29
To
talt
25
71
957
517
1474
14
74
1398
,6
E21
20
07
10
29
Turb
ella
ria
Turb
ella
ria
0 0
0 0
2 0,
4 E
21
2007
10
29
P
olyc
elis
sp.
Tu
rbel
laria
0
0 0
0 2
0,4
E21
20
07
10
29
Gas
tropo
da, t
otal
t G
astro
poda
15
15
7
22
6 13
E
21
2007
10
29
R
adix
bal
thic
a G
astro
poda
15
14
7
22
6 12
,8
E21
20
07
10
29
Bat
hyom
phal
us c
onto
rtus
Gas
tropo
da
0 1
0 0
0 0,
2 E
21
2007
10
29
O
ligoc
haet
a, to
talt
Olig
ocha
eta
24
12
33
12
38
23,8
E
21
2007
10
29
H
elob
della
sta
gnal
is
Hiru
dine
a 9
8 4
2 10
6,
6 E
21
2007
10
29
H
aem
opis
san
guis
uga
Hiru
dine
a 3
0 0
2 0
1 E
21
2007
10
29
E
rpob
della
oct
ocul
ata
Hiru
dine
a 3
4 1
10
6 4,
8 E
21
2007
10
29
D
ina
linea
ta
Hiru
dine
a 0
0 0
2 0
0,4
E21
20
07
10
29
Hyd
raca
rina
Hyd
raca
rina
3 6
2 0
0 2,
2 E
21
2007
10
29
C
rust
acea
, Mal
acos
traca
, tot
alt
Mal
acos
traca
12
63
740
306
1160
90
0 87
3,8
E21
20
07
10
29
Ase
llus
aqua
ticus
M
alac
ostra
ca
633
540
240
480
560
490,
6 E
21
2007
10
29
G
amm
arus
pul
ex
Mal
acos
traca
63
0 20
0 66
68
0 34
0 38
3,2
E21
20
07
10
29
Eph
emer
opte
ra, t
otal
t E
phem
erop
tera
18
0
4 8
8 7,
6 E
21
2007
10
29
B
aetis
rhod
ani
Eph
emer
opte
ra
18
0 4
8 8
7,6
E21
20
07
10
29
Ple
copt
era,
tota
lt P
leco
pter
a 0
0 0
2 0
0,4
E21
20
07
10
29
Nem
oura
sp.
P
leco
pter
a 0
0 0
2 0
0,4
E21
20
07
10
29
Col
eopt
era,
tota
lt C
oleo
pter
a 72
3 10
37
12
4 26
8 23
2,4
E21
20
07
10
29
Hal
iplu
s sp
. C
oleo
pter
a 3
0 0
2 2
1,4
E21
20
07
10
29
Pla
tam
bus
mac
ulat
us
Col
eopt
era
0 2
0 0
0 0,
4 E
21
2007
10
29
D
ytis
cida
e, ö
vr.
Col
eopt
era
0 1
0 0
0 0,
2 E
21
2007
10
29
E
lode
s sp
. C
oleo
pter
a 0
0 0
0 2
0,4
E21
20
07
10
29
Elm
is a
enea
C
oleo
pter
a 72
0 7
37
122
264
230
E21
20
07
10
29
Tric
hopt
era,
tota
lt Tr
icho
pter
a 22
8 11
1 61
10
0 10
0 12
0 E
21
2007
10
29
R
hyac
ophi
la s
p.
Tric
hopt
era
0 0
0 0
4 0,
8 E
21
2007
10
29
R
hyac
ophi
la n
ubila
Tr
icho
pter
a 6
0 0
0 0
1,2
E21
20
07
10
29
Rhy
acop
hila
fasc
iata
Tr
icho
pter
a 0
0 0
2 4
1,2
E21
20
07
10
29
Hyd
rops
yche
ang
ustip
enni
s Tr
icho
pter
a 19
2 0
0 28
66
57
,2
E21
20
07
10
29
Apa
tani
a sp
. Tr
icho
pter
a 12
73
60
62
8
43
20
E21
20
07
10
29
Cha
etop
tery
x-A
nite
lla
Tric
hopt
era
12
2 0
8 8
6 E
21
2007
10
29
Li
mne
philid
ae, ö
vr.
Tric
hopt
era
3 36
1
0 10
10
E
21
2007
10
29
N
otid
obia
cili
aris
Tr
icho
pter
a 3
0 0
0 0
0,6
E21
20
07
10
29
Tipu
la s
p.
Dip
tera
15
6
5 8
22
11,2
E
21
2007
10
29
D
icra
nota
sp.
D
ipte
ra
12
0 3
4 2
4,2
E21
20
07
10
29
Elo
eoph
ila s
p.
Dip
tera
0
0 1
0 0
0,2
E21
20
07
10
29
Per
icom
a sp
. D
ipte
ra
30
2 0
2 14
9,
6 E
21
2007
10
29
C
erat
opog
onid
ae
Dip
tera
12
1
3 0
12
5,6
E21
20
07
10
29
Chi
rono
mid
ae, t
otal
t D
ipte
ra
18
16
26
2 24
17
,2
E21
20
07
10
29
Tany
podi
nae
Dip
tera
9
3 1
2 10
5
E21
20
07
10
29
Orth
ocla
diin
ae
Dip
tera
0
4 4
0 4
2,4
E21
20
07
10
29
Pro
diam
esa
oliv
acea
D
ipte
ra
0 0
1 0
0 0,
2 E
21
2007
10
29
C
hiro
nom
ini
Dip
tera
0
1 3
0 0
0,8
E21
20
07
10
29
Tany
tars
ini
Dip
tera
9
8 17
0
10
8,8
E21
20
07
10
29
Sim
uliid
ae
Dip
tera
15
9 25
23
8
48
52,6
E
21
2007
10
29
E
mpi
dida
e D
ipte
ra
0 1
0 0
0 0,
2 E
21
2007
10
29
Li
mno
phor
a sp
. D
ipte
ra
36
0 1
6 12
11
F2
6 20
07
10
30
Tota
lt
426
526
255
377
502
417,
2 F2
6 20
07
10
30
Biv
alvi
a, to
talt
Biv
alvi
a 64
28
6
108
32
47,6
F2
6 20
07
10
30
Sph
aeriu
m s
p.
Biv
alvi
a 0
17
0 1
1 3,
8 F2
6 20
07
10
30
Pis
idiu
m s
p.
Biv
alvi
a 64
11
6
107
31
43,8
F2
6 20
07
10
30
Olig
ocha
eta,
tota
lt O
ligoc
haet
a 66
75
23
58
10
0 64
,4
F26
2007
10
30
H
emic
leps
is m
argi
nata
H
irudi
nea
1 0
0 0
0 0,
2 F2
6 20
07
10
30
Glo
ssip
honi
a co
mpl
anat
a H
irudi
nea
1 0
0 0
0 0,
2 F2
6 20
07
10
30
Erp
obde
lla o
ctoc
ulat
a H
irudi
nea
3 2
1 4
0 2
F26
2007
10
30
H
ydra
carin
a H
ydra
carin
a 0
0 3
1 0
0,8
F26
2007
10
30
C
rust
acea
, Mal
acos
traca
, tot
alt
Mal
acos
traca
30
40
9
13
24
23,2
F2
6 20
07
10
30
Ase
llus
aqua
ticus
M
alac
ostra
ca
30
40
9 13
24
23
,2
F26
2007
10
30
E
phem
erop
tera
, tot
alt
Eph
emer
opte
ra
2 6
1 1
3 2,
6 F2
6 20
07
10
30
Bae
tis rh
odan
i E
phem
erop
tera
1
0 0
0 0
0,2
F26
2007
10
30
N
igro
baet
is n
iger
E
phem
erop
tera
1
4 1
0 3
1,8
F26
2007
10
30
H
epta
geni
a su
lphu
rea
Eph
emer
opte
ra
0 1
0 1
0 0,
4 F2
6 20
07
10
30
Lept
ophl
ebia
ves
perti
na
Eph
emer
opte
ra
0 1
0 0
0 0,
2 F2
6 20
07
10
30
Ple
copt
era,
tota
lt P
leco
pter
a 3
9 2
4 8
5,2
Bila
ga 2
, for
ts.
21
F26
2007
10
30
N
emou
ra s
p.
Ple
copt
era
2 5
2 2
6 3,
4 F2
6 20
07
10
30
Nem
oura
avi
cula
ris
Ple
copt
era
1 3
0 2
0 1,
2 F2
6 20
07
10
30
Leuc
tra n
igra
P
leco
pter
a 0
0 0
0 2
0,4
F26
2007
10
30
Is
oper
la g
ram
mat
ica
Ple
copt
era
0 1
0 0
0 0,
2 F2
6 20
07
10
30
Col
eopt
era,
tota
lt C
oleo
pter
a 7
8 10
5
16
9,2
F26
2007
10
30
H
alip
lus
sp.
Col
eopt
era
0 0
1 0
0 0,
2 F2
6 20
07
10
30
Ore
ctoc
hilu
s vi
llosu
s C
oleo
pter
a 3
3 6
1 4
3,4
F26
2007
10
30
Li
mni
us v
olck
mar
i C
oleo
pter
a 0
1 0
0 0
0,2
F26
2007
10
30
O
ulim
nius
trog
lody
tes-
tube
rcul
atus
C
oleo
pter
a 4
4 3
4 12
5,
4 F2
6 20
07
10
30
Tric
hopt
era,
tota
lt Tr
icho
pter
a 15
23
19
4
16
15,4
F2
6 20
07
10
30
Neu
recl
ipsi
s bi
mac
ulat
a Tr
icho
pter
a 3
8 1
0 1
2,6
F26
2007
10
30
Ly
pe p
haeo
pa
Tric
hopt
era
0 1
0 0
0 0,
2 F2
6 20
07
10
30
Hyd
rops
yche
sp.
Tr
icho
pter
a 0
2 1
0 2
1 F2
6 20
07
10
30
Hyd
rops
yche
ang
ustip
enni
s Tr
icho
pter
a 4
8 6
2 2
4,4
F26
2007
10
30
Li
mne
philu
s sp
. Tr
icho
pter
a 1
0 0
0 0
0,2
F26
2007
10
30
Li
mne
philid
ae, ö
vr.
Tric
hopt
era
1 0
0 2
1 0,
8 F2
6 20
07
10
30
Oec
etis
och
race
a Tr
icho
pter
a 1
0 0
0 0
0,2
F26
2007
10
30
B
rach
ycen
trus
subn
ubilu
s Tr
icho
pter
a 5
4 11
0
10
6 F2
6 20
07
10
30
Cer
atop
ogon
idae
D
ipte
ra
0 0
1 0
3 0,
8 F2
6 20
07
10
30
Chi
rono
mid
ae, t
otal
t D
ipte
ra
150
210
80
129
260
165,
8 F2
6 20
07
10
30
Tany
podi
nae
Dip
tera
6
5 0
4 10
5
F26
2007
10
30
C
hiro
nom
ini
Dip
tera
9
5 0
5 0
3,8
F26
2007
10
30
Ta
nyta
rsin
i D
ipte
ra
135
200
80
120
250
157
F26
2007
10
30
S
imul
iidae
D
ipte
ra
82
125
100
50
40
79,4
F2
6 20
07
10
30
Mus
cida
e D
ipte
ra
2 0
0 0
0 0,
4 I2
8 20
07
10
19
Tota
lt
1556
17
49
2735
12
01
2177
18
83,6
I2
8 20
07
10
19
Gas
tropo
da, t
otal
t G
astro
poda
66
24
96
63
73
64
,4
I28
2007
10
19
R
adix
bal
thic
a G
astro
poda
63
23
93
63
71
62
,6
I28
2007
10
19
P
lano
rbis
sp.
G
astro
poda
2
1 0
0 1
0,8
I28
2007
10
19
G
yrau
lus
acro
nicu
s G
astro
poda
1
0 3
0 1
1 I2
8 20
07
10
19
Biv
alvi
a, to
talt
Biv
alvi
a 3
2 3
2 2
2,4
I28
2007
10
19
P
isid
ium
sp.
B
ival
via
3 2
3 2
2 2,
4 I2
8 20
07
10
19
Olig
ocha
eta,
tota
lt O
ligoc
haet
a 30
0 25
30
0 24
0 2
173,
4 I2
8 20
07
10
19
Ther
omyz
on te
ssul
atum
H
irudi
nea
1 0
0 0
0 0,
2
Bila
ga 2
, for
ts.
22
I28
2007
10
19
H
elob
della
sta
gnal
is
Hiru
dine
a 2
0 0
0 0
0,4
I28
2007
10
19
H
aem
opis
san
guis
uga
Hiru
dine
a 0
0 0
2 0
0,4
I28
2007
10
19
E
rpob
della
oct
ocul
ata
Hiru
dine
a 0
1 2
0 0
0,6
I28
2007
10
19
H
ydra
carin
a H
ydra
carin
a 2
2 2
0 2
1,6
I28
2007
10
19
C
rust
acea
, Mal
acos
traca
, tot
alt
Mal
acos
traca
76
7 53
7 80
1 51
7 13
58
796
I28
2007
10
19
A
sellu
s aq
uatic
us
Mal
acos
traca
7
47
51
7 8
24
I28
2007
10
19
G
amm
arus
pul
ex
Mal
acos
traca
76
0 49
0 75
0 51
0 13
50
772
I28
2007
10
19
E
phem
erop
tera
, tot
alt
Eph
emer
opte
ra
31
40
84
27
14
39,2
I2
8 20
07
10
19
Cae
nis
luct
uosa
E
phem
erop
tera
31
40
84
27
14
39
,2
I28
2007
10
19
C
oleo
pter
a, to
talt
Col
eopt
era
139
63
89
122
294
141,
4 I2
8 20
07
10
19
Dyt
isci
dae
Col
eopt
era
2 4
2 0
0 1,
6 I2
8 20
07
10
19
Hyd
roph
ilidae
C
oleo
pter
a 2
6 0
1 3
2,4
I28
2007
10
19
H
ydra
ena
sp.
Col
eopt
era
3 0
3 1
4 2,
2 I2
8 20
07
10
19
Elo
des
sp.
Col
eopt
era
1 0
0 6
12
3,8
I28
2007
10
19
O
ulim
nius
tube
rcul
atus
C
oleo
pter
a 1
0 0
2 15
3,
6 I2
8 20
07
10
19
Oul
imni
us tr
oglo
dyte
s-tu
berc
ulat
us
Col
eopt
era
130
53
84
112
260
127,
8 I2
8 20
07
10
19
Sia
lis lu
taria
M
egal
opte
ra
0 1
0 0
0 0,
2 I2
8 20
07
10
19
Tric
hopt
era,
tota
lt Tr
icho
pter
a 39
14
34
12
3 23
0 88
I2
8 20
07
10
19
Tino
des
wae
neri
Tric
hopt
era
0 0
2 0
0 0,
4 I2
8 20
07
10
19
Hyd
rops
yche
ang
ustip
enni
s Tr
icho
pter
a 22
1
16
112
230
76,2
I2
8 20
07
10
19
Lim
neph
ilidae
Tr
icho
pter
a 17
13
16
10
0
11,2
I2
8 20
07
10
19
Apa
tani
a sp
. Tr
icho
pter
a 0
0 0
1 0
0,2
I28
2007
10
19
Ti
pula
sp.
D
ipte
ra
3 2
2 4
6 3,
4 I2
8 20
07
10
19
Pse
udol
imno
phila
sp.
D
ipte
ra
7 2
0 0
0 1,
8 I2
8 20
07
10
19
Elo
eoph
ila s
p.
Dip
tera
1
0 0
5 4
2 I2
8 20
07
10
19
Per
icom
a sp
. D
ipte
ra
4 0
0 0
2 1,
2 I2
8 20
07
10
19
Cer
atop
ogon
idae
D
ipte
ra
28
13
29
23
66
31,8
I2
8 20
07
10
19
Chi
rono
mid
ae, t
otal
t D
ipte
ra
155
1020
12
90
55
87
521,
4 I2
8 20
07
10
19
Tany
podi
nae
Dip
tera
14
0 49
0 28
5 30
54
19
9,8
I28
2007
10
19
C
hiro
nom
ini
Dip
tera
5
490
945
0 2
288,
4 I2
8 20
07
10
19
Tany
tars
ini
Dip
tera
10
40
60
25
31
33
,2
I28
2007
10
19
E
mpi
dida
e D
ipte
ra
0 2
0 0
0 0,
4 I2
8 20
07
10
19
Lim
noph
ora
sp.
Dip
tera
8
1 3
18
37
13,4
M
36
2007
10
30
To
talt
25
18
1798
90
5 19
57
610
1557
,6
Bila
ga 2
, for
ts.
23
M36
20
07
10
30
Pol
ycel
is s
p.
Turb
ella
ria
1 0
1 0
0 0,
4 M
36
2007
10
30
G
astro
poda
, tot
alt
Gas
tropo
da
0 7
1 12
13
6,
6 M
36
2007
10
30
Ly
mna
ea s
tagn
alis
G
astro
poda
0
1 0
0 0
0,2
M36
20
07
10
30
Phy
sa fo
ntin
alis
G
astro
poda
0
6 1
2 6
3 M
36
2007
10
30
A
crol
oxus
lacu
stris
G
astro
poda
0
0 0
0 3
0,6
M36
20
07
10
30
Anc
ylus
fluv
iatil
is
Gas
tropo
da
0 0
0 10
4
2,8
M36
20
07
10
30
Biv
alvi
a, to
talt
Biv
alvi
a 4
34
28
1 27
18
,8
M36
20
07
10
30
Pis
idiu
m s
p.
Biv
alvi
a 4
34
28
1 27
18
,8
M36
20
07
10
30
Olig
ocha
eta,
tota
lt O
ligoc
haet
a 50
80
0 12
5 13
0
197,
6 M
36
2007
10
30
P
isci
cola
geo
met
ra
Hiru
dine
a 1
0 1
2 0
0,8
M36
20
07
10
30
Glo
ssip
honi
a co
mpl
anat
a H
irudi
nea
0 5
3 0
2 2
M36
20
07
10
30
Hel
obde
lla s
tagn
alis
H
irudi
nea
10
28
20
3 10
14
,2
M36
20
07
10
30
Erp
obde
lla o
ctoc
ulat
a H
irudi
nea
9 12
7
1 7
7,2
M36
20
07
10
30
Din
a lin
eata
H
irudi
nea
0 1
1 0
0 0,
4 M
36
2007
10
30
H
ydra
carin
a H
ydra
carin
a 0
1 1
14
1 3,
4 M
36
2007
10
30
C
rust
acea
, Mal
acos
traca
, tot
alt
Mal
acos
traca
14
29
651
553
605
409
729,
4 M
36
2007
10
30
A
sellu
s aq
uatic
us
Mal
acos
traca
12
00
578
504
578
372
646,
4 M
36
2007
10
30
G
amm
arus
pul
ex
Mal
acos
traca
22
9 73
49
27
37
83
M
36
2007
10
30
E
phem
erop
tera
, tot
alt
Eph
emer
opte
ra
23
9 13
24
6
15
M36
20
07
10
30
Bae
tis rh
odan
i E
phem
erop
tera
0
0 0
6 2
1,6
M36
20
07
10
30
Bae
tis v
ernu
s gr
. E
phem
erop
tera
23
9
12
18
4 13
,2
M36
20
07
10
30
Cen
tropt
ilum
lute
olum
E
phem
erop
tera
0
0 1
0 0
0,2
M36
20
07
10
30
Col
eopt
era,
tota
lt C
oleo
pter
a 5
9 12
22
4
10,4
M
36
2007
10
30
H
ydra
ena
sp.
Col
eopt
era
0 1
0 1
0 0,
4 M
36
2007
10
30
E
lode
s sp
. C
oleo
pter
a 1
0 0
10
0 2,
2 M
36
2007
10
30
E
lmis
aen
ea
Col
eopt
era
4 3
6 2
4 3,
8 M
36
2007
10
30
Li
mni
us v
olck
mar
i C
oleo
pter
a 0
4 3
9 0
3,2
M36
20
07
10
30
Oul
imni
us tr
oglo
dyte
s-tu
berc
ulat
us
Col
eopt
era
0 1
3 0
0 0,
8 M
36
2007
10
30
Tr
icho
pter
a, to
talt
Tric
hopt
era
46
68
48
32
30
44,8
M
36
2007
10
30
R
hyac
ophi
la n
ubila
Tr
icho
pter
a 1
0 0
3 1
1 M
36
2007
10
30
Ti
node
s w
aene
ri Tr
icho
pter
a 5
1 20
0
6 6,
4 M
36
2007
10
30
H
ydro
psyc
he s
iltal
ai
Tric
hopt
era
0 0
0 3
0 0,
6 M
36
2007
10
30
Li
mne
philu
s sp
. Tr
icho
pter
a 5
1 0
5 3
2,8
M36
20
07
10
30
Mic
ropt
erna
sp.
Tr
icho
pter
a 1
0 0
0 0
0,2
Bila
ga 2
, for
ts.
24
M36
20
07
10
30
Lim
neph
ilidae
, övr
. Tr
icho
pter
a 34
66
28
21
20
33
,8
M36
20
07
10
30
Dic
rano
ta s
p.
Dip
tera
0
1 1
0 0
0,4
M36
20
07
10
30
Elo
eoph
ila s
p.
Dip
tera
1
0 0
0 0
0,2
M36
20
07
10
30
Cer
atop
ogon
idae
D
ipte
ra
1 12
4
2 1
4 M
36
2007
10
30
C
hiro
nom
idae
, tot
alt
Dip
tera
36
34
54
15
9 48
66
,2
M36
20
07
10
30
Tany
podi
nae
Dip
tera
4
5 6
9 4
5,6
M36
20
07
10
30
Orth
ocla
diin
ae
Dip
tera
27
17
43
15
0 40
55
,4
M36
20
07
10
30
Chi
rono
min
i D
ipte
ra
2 6
1 0
2 2,
2 M
36
2007
10
30
Ta
nyta
rsin
i D
ipte
ra
3 6
4 0
2 3
M36
20
07
10
30
Sim
uliid
ae
Dip
tera
90
0 12
4 30
10
65
51
434
M36
20
07
10
30
Em
pidi
dae
Dip
tera
0
0 0
1 1
0,4
M36
20
07
10
30
Lim
noph
ora
sp.
Dip
tera
2
2 2
1 0
1,4
M42
20
07
11
1 To
talt
47
6 84
7 56
8 59
3 46
0 58
8,8
M42
20
07
11
1 G
astro
poda
, tot
alt
Gas
tropo
da
0 1
0 0
0 0,
2 M
42
2007
11
1
Phy
sa fo
ntin
alis
G
astro
poda
0
1 0
0 0
0,2
M42
20
07
11
1 B
ival
via,
tota
lt B
ival
via
2 35
6
15
6 12
,8
M42
20
07
11
1 S
phae
rium
sp.
B
ival
via
0 0
0 1
0 0,
2 M
42
2007
11
1
Pis
idiu
m s
p.
Biv
alvi
a 2
35
6 14
6
12,6
M
42
2007
11
1
Olig
ocha
eta,
tota
lt O
ligoc
haet
a 22
48
17
50
22
31
,8
M42
20
07
11
1 H
ydra
carin
a H
ydra
carin
a 1
18
1 0
3 4,
6 M
42
2007
11
1
Cru
stac
ea, M
alac
ostra
ca, t
otal
t M
alac
ostra
ca
176
403
151
126
148
200,
8 M
42
2007
11
1
Ase
llus
aqua
ticus
M
alac
ostra
ca
1 3
1 1
0 1,
2 M
42
2007
11
1
Gam
mar
us p
ulex
M
alac
ostra
ca
175
400
150
125
148
199,
6 M
42
2007
11
1
Eph
emer
opte
ra, t
otal
t E
phem
erop
tera
17
5 20
0 25
0 25
0 21
0 21
7 M
42
2007
11
1
Bae
tis rh
odan
i E
phem
erop
tera
17
5 20
0 25
0 25
0 21
0 21
7 M
42
2007
11
1
Gla
enoc
oris
a sp
. H
emip
tera
0
1 0
0 0
0,2
M42
20
07
11
1 C
oleo
pter
a, to
talt
Col
eopt
era
2 17
1
12
10
8,4
M42
20
07
11
1 E
lode
s sp
. C
oleo
pter
a 0
0 0
1 0
0,2
M42
20
07
11
1 E
lmis
aen
ea
Col
eopt
era
2 17
1
11
10
8,2
M42
20
07
11
1 Tr
icho
pter
a, to
talt
Tric
hopt
era
3 13
5
8 4
6,6
M42
20
07
11
1 R
hyac
ophi
la s
p.
Tric
hopt
era
1 1
0 0
0 0,
4 M
42
2007
11
1
Rhy
acop
hila
fasc
iata
Tr
icho
pter
a 2
1 1
4 1
1,8
M42
20
07
11
1 H
ydro
psyc
he a
ngus
tipen
nis
Tric
hopt
era
0 3
0 0
0 0,
6 M
42
2007
11
1
Lim
neph
ilidae
Tr
icho
pter
a 0
5 2
1 2
2
Bila
ga 2
, for
ts.
25
M42
20
07
11
1 S
ilo p
allip
es
Tric
hopt
era
0 2
2 2
0 1,
2 M
42
2007
11
1
Ser
icos
tom
a pe
rson
atum
Tr
icho
pter
a 0
1 0
1 1
0,6
M42
20
07
11
1 Ti
pula
sp.
D
ipte
ra
0 1
0 0
0 0,
2 M
42
2007
11
1
Dic
rano
ta s
p.
Dip
tera
1
3 1
2 1
1,6
M42
20
07
11
1 E
loeo
phila
sp.
D
ipte
ra
2 3
0 0
0 1
M42
20
07
11
1 D
ixa
sp.
Dip
tera
0
1 0
0 1
0,4
M42
20
07
11
1 C
erat
opog
onid
ae
Dip
tera
1
3 0
2 0
1,2
M42
20
07
11
1 C
hiro
nom
idae
, tot
alt
Dip
tera
66
72
10
0 69
40
69
,4
M42
20
07
11
1 Ta
nypo
dina
e D
ipte
ra
2 0
0 4
0 1,
2 M
42
2007
11
1
Orth
ocla
diin
ae
Dip
tera
17
26
60
15
18
27
,2
M42
20
07
11
1 C
hiro
nom
ini
Dip
tera
30
26
10
20
8
18,8
M
42
2007
11
1
Tany
tars
ini
Dip
tera
17
20
30
30
14
22
,2
M42
20
07
11
1 S
imul
iidae
D
ipte
ra
24
26
36
58
15
31,8
M
42
2007
11
1
Stra
tiom
yida
e D
ipte
ra
0 1
0 0
0 0,
2 M
42
2007
11
1
Hem
erod
rom
ia s
p.
Dip
tera
1
1 0
1 0
0,6
N34
20
07
10
30
Tota
lt
546
423
930
664
1341
78
0,8
N34
20
07
10
30
Biv
alvi
a, to
talt
Biv
alvi
a 0
0 0
3 15
3,
6 N
34
2007
10
30
P
isid
ium
sp.
B
ival
via
0 0
0 3
15
3,6
N34
20
07
10
30
Olig
ocha
eta,
tota
lt O
ligoc
haet
a 10
6
2 7
15
8 N
34
2007
10
30
G
loss
ipho
nia
sp.
Hiru
dine
a 0
0 0
1 0
0,2
N34
20
07
10
30
Erp
obde
lla o
ctoc
ulat
a H
irudi
nea
0 0
2 2
0 0,
8 N
34
2007
10
30
H
ydra
carin
a H
ydra
carin
a 3
4 6
17
24
10,8
N
34
2007
10
30
C
rust
acea
, Mal
acos
traca
, tot
alt
Mal
acos
traca
13
17
62
93
82
53
,4
N34
20
07
10
30
Ase
llus
aqua
ticus
M
alac
ostra
ca
13
17
62
93
82
53,4
N
34
2007
10
30
E
phem
erop
tera
, tot
alt
Eph
emer
opte
ra
36
32
18
20
86
38,4
N
34
2007
10
30
B
aetis
rhod
ani
Eph
emer
opte
ra
33
30
15
20
77
35
N34
20
07
10
30
Nig
roba
etis
nig
er
Eph
emer
opte
ra
3 2
3 0
9 3,
4 N
34
2007
10
30
C
oleo
pter
a, to
talt
Col
eopt
era
1 0
5 7
14
5,4
N34
20
07
10
30
Pla
tam
bus
mac
ulat
us
Col
eopt
era
0 0
0 6
12
3,6
N34
20
07
10
30
Hyd
roph
ilidae
C
oleo
pter
a 0
0 1
0 1
0,4
N34
20
07
10
30
Elo
des
sp.
Col
eopt
era
1 0
3 0
1 1
N34
20
07
10
30
Elm
is a
enea
C
oleo
pter
a 0
0 1
1 0
0,4
N34
20
07
10
30
Tric
hopt
era,
tota
lt Tr
icho
pter
a 10
6
16
14
38
16,8
N
34
2007
10
30
P
lect
rocn
emia
sp.
Tr
icho
pter
a 0
0 0
0 1
0,2
Bila
ga 2
, for
ts.
26
N34
20
07
10
30
Lype
pha
eopa
Tr
icho
pter
a 0
0 0
2 1
0,6
N34
20
07
10
30
Lim
neph
ilidae
Tr
icho
pter
a 10
6
16
12
36
16
N34
20
07
10
30
Lepi
dopt
era
Lepi
dopt
era
0 1
0 0
0 0,
2 N
34
2007
10
30
Ti
pula
sp.
D
ipte
ra
0 0
0 1
1 0,
4 N
34
2007
10
30
D
icra
nota
sp.
D
ipte
ra
4 4
5 31
26
14
N
34
2007
10
30
E
loeo
phila
sp.
D
ipte
ra
0 0
0 1
0 0,
2 N
34
2007
10
30
P
eric
oma
sp.
Dip
tera
0
0 0
2 1
0,6
N34
20
07
10
30
Cer
atop
ogon
idae
D
ipte
ra
0 0
3 0
0 0,
6 N
34
2007
10
30
C
hiro
nom
idae
, tot
alt
Dip
tera
10
8 63
15
6 16
8 15
9 13
0,8
N34
20
07
10
30
Tany
podi
nae
Dip
tera
2
0 3
21
9 7
N34
20
07
10
30
Dia
mes
inae
D
ipte
ra
0 2
0 0
0 0,
4 N
34
2007
10
30
O
rthoc
ladi
inae
D
ipte
ra
94
52
141
111
123
104,
2 N
34
2007
10
30
C
hiro
nom
ini
Dip
tera
12
9
9 15
15
12
N
34
2007
10
30
Ta
nyta
rsin
i D
ipte
ra
0 0
3 21
12
7,
2 N
34
2007
10
30
S
imul
iidae
D
ipte
ra
361
289
655
297
880
496,
4 N
34
2007
10
30
E
mpi
dida
e D
ipte
ra
0 1
0 0
0 0,
2 O
18
2007
10
29
To
talt
89
0 10
51
1868
15
77
1441
13
65,4
O
18
2007
10
29
G
astro
poda
, tot
alt
Gas
tropo
da
20
14
42
24
2 20
,4
O18
20
07
10
29
Rad
ix b
alth
ica
Gas
tropo
da
20
14
42
24
2 20
,4
O18
20
07
10
29
Biv
alvi
a, to
talt
Biv
alvi
a 49
8
81
13
23
34,8
O
18
2007
10
29
S
phae
rium
sp.
B
ival
via
0 0
0 1
0 0,
2 O
18
2007
10
29
P
isid
ium
sp.
B
ival
via
49
8 81
12
23
34
,6
O18
20
07
10
29
Olig
ocha
eta,
tota
lt O
ligoc
haet
a 63
0 42
0 53
0 22
0 21
0 40
2 O
18
2007
10
29
G
loss
ipho
nia
com
plan
ata
Hiru
dine
a 0
0 0
1 2
0,6
O18
20
07
10
29
Hel
obde
lla s
tagn
alis
H
irudi
nea
0 0
0 1
0 0,
2 O
18
2007
10
29
E
rpob
della
oct
ocul
ata
Hiru
dine
a 1
11
14
15
18
11,8
O
18
2007
10
29
H
ydra
carin
a H
ydra
carin
a 28
0
5 15
1
9,8
O18
20
07
10
29
Cru
stac
ea, M
alac
ostra
ca, t
otal
t M
alac
ostra
ca
38
480
760
335
500
422,
6 O
18
2007
10
29
A
sellu
s aq
uatic
us
Mal
acos
traca
38
48
0 76
0 33
5 50
0 42
2,6
O18
20
07
10
29
Eph
emer
opte
ra, t
otal
t E
phem
erop
tera
7
38
41
105
117
61,6
O
18
2007
10
29
B
aetis
rhod
ani
Eph
emer
opte
ra
0 38
38
10
0 11
7 58
,6
O18
20
07
10
29
Bae
tis v
ernu
s gr
. E
phem
erop
tera
5
0 3
5 0
2,6
O18
20
07
10
29
Cen
tropt
ilum
lute
olum
E
phem
erop
tera
1
0 0
0 0
0,2
O18
20
07
10
29
Lept
ophl
ebia
sp.
E
phem
erop
tera
1
0 0
0 0
0,2
Bila
ga 2
, for
ts.
27
O18
20
07
10
29
Ple
copt
era,
tota
lt P
leco
pter
a 0
2 0
0 0
0,4
O18
20
07
10
29
Nem
oura
sp.
P
leco
pter
a 0
2 0
0 0
0,4
O18
20
07
10
29
Col
eopt
era,
tota
lt C
oleo
pter
a 2
6 2
4 12
5,
2 O
18
2007
10
29
D
ytis
cida
e C
oleo
pter
a 0
4 0
0 0
0,8
O18
20
07
10
29
Hyd
raen
a sp
. C
oleo
pter
a 0
0 0
1 0
0,2
O18
20
07
10
29
Elo
des
sp.
Col
eopt
era
0 0
2 0
1 0,
6 O
18
2007
10
29
E
lmis
aen
ea
Col
eopt
era
2 2
0 3
11
3,6
O18
20
07
10
29
Sia
lis lu
taria
M
egal
opte
ra
2 0
0 0
0 0,
4 O
18
2007
10
29
Tr
icho
pter
a, to
talt
Tric
hopt
era
4 4
36
3 6
10,6
O
18
2007
10
29
Ly
pe re
duct
a Tr
icho
pter
a 0
0 0
1 0
0,2
O18
20
07
10
29
Hyd
rops
yche
ang
ustip
enni
s Tr
icho
pter
a 0
0 0
0 5
1 O
18
2007
10
29
Li
mne
philid
ae
Tric
hopt
era
4 4
4 2
1 3
O18
20
07
10
29
Ber
aeod
es m
inut
us
Tric
hopt
era
0 0
32
0 0
6,4
O18
20
07
10
29
Tipu
la s
p.
Dip
tera
0
0 0
2 8
2 O
18
2007
10
29
E
loeo
phila
sp.
D
ipte
ra
0 3
0 0
0 0,
6 O
18
2007
10
29
P
eric
oma
sp.
Dip
tera
3
1 4
5 9
4,4
O18
20
07
10
29
Cer
atop
ogon
idae
D
ipte
ra
6 5
13
0 2
5,2
O18
20
07
10
29
Chi
rono
mid
ae, t
otal
t D
ipte
ra
46
39
50
583
310
205,
6 O
18
2007
10
29
Ta
nypo
dina
e D
ipte
ra
28
33
37
154
90
68,4
O
18
2007
10
29
O
rthoc
ladi
inae
D
ipte
ra
12
1 10
33
0 90
88
,6
O18
20
07
10
29
Chi
rono
min
i D
ipte
ra
3 1
3 99
90
39
,2
O18
20
07
10
29
Tany
tars
ini
Dip
tera
3
4 0
0 40
9,
4 O
18
2007
10
29
S
imul
iidae
D
ipte
ra
54
20
290
250
220
166,
8 O
18
2007
10
29
S
ciom
yzid
ae
Dip
tera
0
0 0
1 0
0,2
O18
20
07
10
29
Lim
noph
ora
sp.
Dip
tera
0
0 0
0 1
0,2
Bila
ga 2
, for
ts.
28
Bilaga 3. Elfiskeprotokoll för provfiskeområden.
29
Bilaga 3, forts.
30
Bilaga 3, forts.
31
Bilaga 3, forts.
32
Bilaga 3, forts.
33
Bilaga 3, forts.
34
Bilaga 3, forts.
