Embed Size (px)
Citation preview
Bildskapande
i förskolan
Se – Uppleva - Gestalta
Och att föra utvecklande
bildsamtal
Att se med alla sinnen ...
”Drick upp ditt kaffe mamma!” Bild: Kristina Anshelm
Den betydelsefulla upplevelsen ...
Att ge gestalt åt ...
Formen bär innehållet
Första bilen ....100 bilar senare
Synliggörande samtal ...
• Det är fråga om en två- eller
flervägskommunikation kring visuell
varseblivning
• Interaktionen är synliggörande inte endast
då det gäller yttervärlden utan även när det
gäller de inre bilderna
• De tar sin utgångspunkt i barns erfarenheter
och upplevelser
• Det syftar både till produktion och
reflektion, medvetandegörande
• Det kan/bör användas under den
bildskapande processens tre olika
huvudmoment: inledning, arbetsprocess,
avslutning
(efter Anna-Christina Forsman)
Att lämna spår efter sig ...
... Många spår
Höna med ägg
Trevande försök ...
... En höna med ett ben = träd
En höna med många ben = sol ...
1, 2, 3 ...
Klangfågelprojektet
Modell för den kreativa processens förlopp
Malcolm Ross & Robert Witkins
Förutsättningar för en kreativ process
Kriterier för ett genuint bildprojekt:
• Experiment med material
• Experiment med tekniker
• Träning i att se
• Bildsamtal
RUCs Kompetensutveckling/närverk i
Estetiska lärprocesser
Uppgift i lärgruppen:
Försök se någon fråga eller utmaning som kan vara av gemensamt intresse att undersöka med den gemensamma utgångspunkten att utforska hur ni kan arbeta med estetiska lärprocesser.
Det kan handla om att välja en bild som alla ska utgå ifrån, eller det kan handla om ett existentiellt begrepp, som rädsla, sorg eller förälskelse, eller det kan handla om en historisk period, eller specifikt ämne ( se En kreativ arbetsprocess).
Vilka färdigheter, kunskaper och attityder vill ni utveckla ? (se figur om olika målområden)
Fortsättning uppgift
Pröva gärna att använda något konstnärligt uttryck med era barn, eller pröva någon idé för att sedan kunna välja.
Det är viktigt att ha ett gemensamt fokus som ni nyfiket och intresserat kan ta del av när ni har era lärgruppsträffar.
Formulera ert val och argumentera för varför detta känns viktigt och meningsfullt att utforska med hjälp av estetiska lärprocesser.
Kreativ lärprocess
Vad vi ska utforska ?
Vad händer om vi väljer ett annat material?
Start med en kreativ uppgift
Vad händer om vi väljer ett annat uttryckssätt?
Vad händer om vi väljer en text om temat?
Vad händer om vi går in i den berättelse som barnen skapat och frågar…..
Hur reagerar barnen?
Vad och Hur skapar barnen?
Hur kommenterar barnen
sitt lärande?
Mål knutna till Det estetiska Det tematiska Det sociala
Kunskaper om
Om
uttrycksformer Vilka uttrycksformer ska ingå?
Bild, dans, drama, musik,
film…
Material, metoder, genrer,
begrepp….?
Om det
tematiska
innehållet Vad är det gemensamma
temat?
Hur omformulerar jag det till
min barngrupp?
Om sig själv och
andra Hur skapas en medvetenhet om
sitt eget och andras uttryckssätt
och lärande?
Färdigheter i
I formspråk,
samspel och
verkningsmedel Vilka estetiska färdigheter
tränas? Vad utforskas och hur?
(färglära/pantomin/kroppsliga
uttryck/animation…eller)
Reflektera,
prioritera och
bedöma eller
Samla in och registrera data,
tolka data, presentera sina fynd
muntligt och skriftligt (no)
Kommunikation,
förhandling och
samarbete Vilka strategier gällande
kommunikation, förhandling
och samarbete ska tränas?
Hur? Om vad?
Attityder till
drama, dans,
bild, musik,
teater, skulptur,
diktning, film…. Hur kan olika attityder
synliggöras och diskuteras?
Får barnen begrepp som
hjälper dem att samtala om det
estetiska?
handlingsval och
konsekvenser Hur kan barnens handlingsval
byggas in i temats lärprocess
och möjliga konsekvenser
synliggöras och diskuteras?
individ, roll och
samhälle
Hur kan olika attityder
synliggöras, gestaltas och
diskuteras?
Får barnen begrepp som
hjälper dem att samtala om det
sociala?
Exempel 1: Bildprojekt på
Mörtvägens förskola Hammarö
Grupp med 2-3-åringar
Vårt gemensamma utgångsläge var målningen
Japansk bro av Claude Monet
Alla grupper startade upp med att
samtala runt målningen
• I gruppen ingår 2-och
3-åringar.
• En pojke associerade
till Kolmården. Många
andra berättade att
trollet bodde under
bron.
Barnen målar ...
• Jag visade även en bild på Monet och hans självporträtt.
• Barnens spontana kommentarer efter samtalet var:
• Han heter Stefan. Nej han heter Monet rättade de andra barnen. Farbrorn är död.
• De var fascinerade av hans gula skägg på självporträttet.
Vi började titta på våra egna ansikten och ingången i
projektet blev att vi jobbade med kroppsuppfattning.
Byggde ansikten sedan målade vi självporträtt.
Tre grundfärger ...
Här experimenterar vi med att blanda grundfärger
och gör en gemensam målning.
Fokuserad och engagerad
Nästan alla barn var övertygade om att det var
bockarna som gått över Monets bro så att
dramatisera Bockarna Bruse var nästa steg.
Jag använde mig av bilder när barnen skulle
återberätta sagan.
Bilderna finns framme på tavlan så att barnen kan
återkoppla till sagan själva under andra tider på
dagen.
• Estetiska mål: Prova på olika uttrycksformer
• Ämnesmål: Få kunskap om och färdigheter i målning, drama, berättande ...
• Sociala mål: Dokumentera tillsammans och lyssna på varandra
• Lpfö 98 Utveckling och lärande:
Utveckla sin identitet och känna trygghet
Utveckla sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama
Meningsskapande ”The act of Representation”
•Hålla fast en idé
•Redigera
•Kommunicera
•Upptäcka slutpunkter
Elliot W. Eisner i The Arts and the Creation of Mind
1. Hålla fast en idé
För att hålla fast en inre idé måste
man ”anteckna” eller stabilisera den
i ett material för att det skall bli
synligt. (”inscribing”)
2. Redigera
Sedan kan man förändra eller
redigera idén genom att transformera
idén och pröva vilket medium man
vill uttrycka den i. (”editing”)
3. Kommunicera
Det tredje steget bygger på de två
första. För att kunna hålla fast en idé
och kunna redigera den så måste
idén göras kommunicerbar.
(”communicating”)
4. Upptäcka slutpunkter
Det sista steget handlar om att
upptäcka ”slutpunkter” i processen
som skapar överraskningar.
(”the discovery of ends in process,
which in terms generates surprise”)
Den meningsskapande processen
Medieringsbegreppet
• Processen att skapa mening är alltid
medierad genom något material, där man
transformerar en privat idé till en offentlig
vision. Det som startar med en idé eller
bildföreställning går genom handen eller
kroppen in i ett material som kan uppfattas
och tolkas av en annan människa.
(Elliot W. Eisner)
Exempel 2: Estetiskt lärande som
kunskapsväg, uppdragsutbildning i Järfälla
Arbete med Boktjuven av Marcus Zusak
Litteratur
Dramagestaltning
Bildgestaltning
Vad handlar boken om?
• Andra världskriget
• En flickas utveckling
• Ordens förmåga
• Människors beroende av varandra
• Överlevnad
Vilken betydelse har berättelsen för
människorna?
Utgångspunkten för gestaltningen i
Bild:
• Välj en scen/vändpunkt i boken.
• Om ni vänder blad?
Vad finns under/i hemligheten?
Bildgestaltning Grupp 2:
”Tågresan”
Karina, Tuula, Lise och Ella
Vad betyder ”Estetiskt lärande
som kunskapsväg” för dig?
Arbete utifrån ”Boktjuven” med barn på
en förskola
Att kunna transformera en idé!
Av Charlotta Bjälkeson
Plommonets förskola
Viksjö
Angela 5:9 Hampus 5:7 Eric 5:5
”Det är ljus i solen, Det är lampor som lyser i solen”
”Solens strålar böjer in sig och då
blir det mörkt.”
”Solen är jättestor, större än en ost.”
2.2 Utveckling och lärande ”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga
fenomen” Lpfö-98
-Eric´s moln flyger iväg av vinden. Vinden är genomskinlig. - eller grå.
-Vi målar solens hjärta, måste ha gult, rött och eld. - Vänta, vi ritar med blyerts först.
”Individer i en lärande grupp, har sina egna strategier för lärande, som inte desto mindre kan påverkas av andras strategier för lärande.” s. 247”Att göra lärandet synligt (teser för lärande)”
Exempel 3: Mörmo förskola
Hammarö, 3-6 år
Vad säger läroplanen?
”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.”
(Lpfö 98/10)
Exempel från en examinationsuppgift i kursen
Bildskapande i skola och förskola
Barnen behöver både bra material
och kunniga pedagoger ...
• Bildernas bok
Anna-Christina Forsman & Liisa
Piironen, Schildts förlag, Helsingfors
Att skapa ett möte mellan barnens
erfarenheter och Rembrandt
Att utforska en bild
• Ingen given metod eller modell
• Lyhördhet
• Frågor
• Perspektivbyten
Växelspel mellan individuellt och kollektivt perspektiv
• Variation Närhet – Distans
• Barnens självporträtt ...
2008 och 2011
Rembrandts självporträtt ...
1629 och 1661
Barnens lekar ... Att hitta en övergång
mellan Star Wars och Rembrandt
Samtal om bilder tillsammans med barn
Rembrandt, Nattvakten, 1642
Uppmärksamhet
”Hipp hurra, vi har fångat en ängel”
Kreativ lärprocess
Vad vi ska utforska ?
Vad händer om vi väljer ett annat material?
Start med en kreativ uppgift
Vad händer om vi väljer ett annat uttryckssätt?
Vad händer om vi väljer en text om temat?
Vad händer om vi går in i den berättelse som barnen skapat och frågar…..
Hur reagerar barnen?
Vad och Hur skapar barnen?
Hur kommenterar barnen
sitt lärande?
Att arbeta i den gemensamma bildens riktning
Loris Malaguzzi's metafor:
Att ta emot bollen som barnen kastar och
kasta tillbaka den på ett sådant sätt att
barnet fortfarande vill vara med i ”spelet”.
Den norska pedagogen Brit Paulsen skriver i
sin bok Det skjønne – om estetisk virksamhet i barnehagen og skolen:
”Känsloupplevelser --> som ger känslor --> som ger tankar --> som ger lust att uttrycka sig --> som ger lust att pröva olika uttrycksmedel --> som ger anledning och hjälp till att senare skapa ett uttryck som är tillfredsställande för barnet --> som får ett äkta erkännande för uttrycket – har gett barnet en ny insikt av omvärlden och sina egna reaktioner på omvärlden. Barnet har utvecklat sig och den vuxne som varit med barnet i denna process har lärt känna barnet bättre”
Bildspel
Arno Saarnak
Tack till
Eva Forsberg, Mörtvägens förskola, Hammarö
Charlotta Bjälkeson.
Plommonets förskola, Viksjö
Diana Hall, Mörmo förskola,
Hammarö
