BILAGA 4 Enskild vatten- och avloppsförsörjning, per delområde · 5, varav tjugotre av dessa består av färre än 20 bostadshus och ej beskrivs närmare. De tätbebyggda områdena

BILAGA 4 VA-ÖVERSIKT UDDEVALLA KOMMUN 2014

1 (40)

BILAGA 4 – Enskild vatten- och avloppsförsörjning,

per delområde

I denna bilaga beskrivs vatten- och avloppssituationen i olika delområden av kommunen. Indelningen av delområden följer kommunens klassade

vattenförekomster. Delområdena visas nedan.

Generellt om vattenförekomster

Vattenförekomster som utgörs av grundvatten, sjöar, vattendrag och hav har

pekats ut av landets fem vattenmyndigheter. Inom ramen för de

åtgärdsprogram som tagits fram för vattenförvaltningen i Sverige har

statusen bedömts i alla vattenförekomster. Målet är att alla vattenförekomster

ska nå minst god status under perioden 2015-2027 och att status i vattnen

inte ska försämras.

Ytvatten- och grundvattenförekomster i Uddevalla kommun beskrivs

översiktligt i VA-översikten kapitel 3.1. I denna bilaga beskrivs varje ytvattenförekomsts ekologiska status och påverkanskällor till eventuell

övergödningsproblematik. Informationen som redovisas är hämtad direkt från den nationella databasen VISS1.

1 VattenInformationSystemSverige, www.viss.lst.se


2 (40)

Generellt om enskild VA-försörjning

I denna bilaga beskrivs endast vatten- och avloppssituationen på enskilda VA-anläggningar. Områden som ingår i verksamhetsområdet för allmänt VA

kommer inte beskrivas mer ingående. För en översiktlig beskrivning av enskild VA-försörjning i Uddevalla kommun, ansvarsförhållanden och andra

riktlinjer hänvisas till kap 4.2 – 4.5 i VA-översikten.

Enskild dricksvattenförsörjning

Generell beskrivning av möjligheter till vattenuttag i Uddevalla kommun finns i kap 3 och 4 i VA-översikten. Status på enskilda dricksvattenanläggningar är

mestadels okänd för kommunen då ingen tillsyn bedrivs på enskilda brunnar. I vissa områden där det finns kända vattenförsörjningsproblem har

kommunen utfört olika utredningar och undersökningar. I de fall mer detaljerad kunskap finns för varje delområde i kommunen redovisas det i

denna bilaga.

Enskild avloppsförsörjning

Tillsyn av enskilda avlopp utförs kontinuerligt i Uddevalla kommun och utförs normalt område för område. I dagsläget är ungefär en tredjedel av avloppen i

kommunen kontrollerade. I de fall statusen på avloppen i delområdet är känt är statusen beskriven. I andra fall är statusen okänd.

I de fall då statusen på avloppen är okänd säger erfarenheten att kring 75 %

av avloppen inte är godkända och riskerar både att förorena kringliggande dricksvattentäkter och släppa ut höga halter näringsämnen.

Gemensamhetsanläggningar (GA) Större gemensamhetsanläggningar för vatten och avlopp som är bildade

genom en lantmäteriförrättning presenteras för varje område. Lokaliseringen visas i varje delområdes översiktskarta och utöver det kommer andelen

fastigheter som är inkopplade på GA:n visas. För en närmare beskrivning av olika typer av gemensamhetsanläggningar och antal gemensamhets-

anläggningar i Uddevalla kommun hänvisas till VA-översikten kap 4.3. Mindre GA eller VA-lösningar som delas av ett antal fastigheter utan en

lantmäteriförrättning redovisas inte.

Generellt om bebyggelseutveckling

Utbyggnad på Bokenäset sker restriktivt både inom och utanför planlagda områden inom kustzonen inklusive för Herrestadsfjället. För kommunens

områden i öster (Bredfjället m.m.), samt Lane och Lane-Ryr sker utbyggnad i långsam takt. Avvattningsområdet till Bäveån är känsligt och nybyggnad ska

undvikas om inte kommunalt va-nät kan anslutas.

Runt Byfjorden och Havstensfjorden med Rotviksbro, Uddevalla, Ljungskile,

Fräknestranden, m.m. sker bebyggelseutvecklingen snabbare, då med utbyggnad av verksamhetsområden för vatten och avlopp. Merparten av

bebyggelseutvecklingen sker inom Uddevalla och Ljungskile tätorter. Söder om Ljungskile (kustzonen) ska eventuell utbyggnad ske restriktivt om inte

kommunalt va-nät anordnas.

Omvandlingstrenden för varje delområde har bedömts utifrån statistik från SCB

över omvandling från fritishus till permanentboende under åren 2001-2013 samt befolkningsförändringen under samma tidsperiod. En presentation av

relevant statistik hittas i kap 6 i VA-översikten. Utöver statistik sammanvägs i denna bilaga även annan detaljerad information och presenteras i den

sammanvägda bedömningen för varje delområde.


3 (40)

Innehåll

4.1 Nordströmmarna och Snäckedjupet 4

4.2 Getevikssund 6

4.3 Koljö fjord 8

4.4 Borgilefjorden 10

4.5 Kalvöfjord 12

4.6 Gullmarn centralbassäng 14

4.7 Saltkällefjorden 16

4.8 Havstensfjorden 18

4.9 Taske Å 20

4.10 Byfjorden 22

4.11 Viksjön 24

4.12 Flagerån 25

4.13 Bäveån övre 26

4.14 Bäveån med Stora och Lilla Köperödssjön 28

4.15 Risån (inkl. Sågån, Källesjö och Kyrkesjön) 30

4.16 Ljungs kile 32

4.17 Tjöstelsrödsbäcken med Stora Skarsjön 34

4.18 Bratteforsån och Bakerödsbäcken 36

4.19 Store Väktor 38

4.20 Öresjö 40


4 (40)

4.1 Nordströmmarna och Snäckedjupet

Korta fakta om delområdet

Antal bostadshus: 116 st

Omvandlingstrend: Ingen tydlig trend

Allmänt Större GA

Enskilt

Avloppslösning:

(andel)

- - 100%

Dricksvattenlösning:

(andel)

- - 100%

Antal tätbebyggda

områden (Bilaga 5)

Del av 1 st orange, samt

1 st gul och 1 st grön

Ekologisk status,

ytvattenförekomst (2009/2015)

måttlig / måttlig

Påverkat av

övergödning (2009/2015)

ja / ja

4.1.1 Samlad bedömning Ingen stor omvandling från fritidshus till permanentboende sker. Vissa

problem med dricksvattenförsörjningen förekommer dock redan idag och kan

bli större om bostäderna ökar sitt nuvarande vattenuttag. Detta gäller särskilt Lahall i Södra Munkeby. Behov av inventering av dricksvattenförsörjning samt

av enskilda avlopp för åtgärdskrav. Det finns ett stort behov av att lösa dricksvattenförsörjningen gemensamt i delar av S Munkeby.

Utveckling av bebyggelse är olämplig i vissa delar med nuvarande status på

vatten- och avloppsförsörjning.

4.1.2 Delområdesbeskrivning I delområdet finns tre tätbebyggda områden som är utpekade i Bilaga 5,

varav ett av dessa består av färre än 20 bostadshus och ej beskrivs närmare. Område 1 i bilden ovan är Munkeby som även ingår i delområde Koljö fjorden

(se kap 4.3) och område 2 är Kärlingesund. Det största tätbebyggda området

är Munkeby som idag har en liten andel permanent boende (13%).

Bebyggelse och verksamheter Övervägande delen av bebyggelsen finns på fastlandet. Bebyggelsen består

till stor del av fritidshus. Utöver bostadsbebyggelse finns verksamhet i form av Kärlingesund vandrarhem & kursgård och Dragsmark båtvarv. På

Bassholmen finns inga bostäder men här finns verksamheter i form av ett

vandrarhem och ett båtmuseum.


5 (40)

Planförhållanden

Merparten av bebyggelsen inom delområdet är planlagt med olika detaljplaner från 1950- och 60-talen som upprättades för att reglera och möjliggöra för

fritidshusbebyggelse. Byggrätterna i delområdet är generellt begränsade till ca 60-75 m2.

Vattenförsörjning Dricksvattenförsörjningen i området sker med enskilda täkter ur mestadels

bergborrade brunnar och ett fåtal grävda brunnar. Verksamheterna har egen försörjning av drickvatten. Inventering av dricksvattenbrunnar i området har

gjorts i Södra Munkeby (2001) men inte i några andra delar av området.

Dricksvattenkvaliteten och dricksvattentillgången varierar inom området. Vattenkvalitetsproblem med förhöjda halter av fluorid, klorid och mikrober gör

att vattnet i vissa brunnar ibland bedöms vara tjänligt med anmärkning eller

otjänligt.

I Lahall i Södra Munkeby råder brist på sött grundvatten och förhöjda salthalter har mätts upp i fler än hälften av brunnarna.

Dricksvattenutredningar har gjorts 2004 (Aqualog) och 2013 (Cowi).

Avloppshantering

Inom området finns i stort sett enbart enskilda avloppsanläggningar för både bostadsfastigheter och verksamheter. Krav på hög skyddsnivå för miljöskydd

för enskilda avlopp gäller. Då större delen av delområdet inte är inventerat har avloppen okänd status. Flera områden bedöms dock ha stora problem

med att lösa avloppshantering på egen hand.

Avloppen i Södra Munkeby inventerades under 2009 och fastighetsägarna har sedan dess fått rådgivning kring sin avloppssituation. Avloppen inom området

skall vara åtgärdade under 2014.

Nordströmmarna och Snäckedjupet är påverkat av övergödning.

Påverkanskällor är jordbruk, Skansverket, enskilda avlopp och skogsbruk. Betydande påverkan kommer också från omkringliggande vattenförekomster.


6 (40)

4.2 Getevikssund



Omvandlingstrend: Svagt positiv

Allmänt Större

GA

Enskilt

Avloppslösning: (andel)

- 13 % 87 %


(andel)

- - 100 %

Antal områden med

utpekade i Bilaga 5 1 st gul och 7 st gröna

Ekologisk status, ytvattenförekomst (2009/2015)

måttlig / måttlig

Påverkat av övergödning (2009/2015)

ja / ja

4.2.1 Samlad bedömning Ingen stor omvandling från fritidshus till permanentboende. Enstaka

svårigheter med dricksvattenförsörjningen förekommer på grund av

avloppsutsläpp uppströms dricksvattenbrunnar. Behov av inventering av dricksvattenförsörjning samt av enskilda avlopp för åtgärdskrav.

Utveckling av bebyggelse är begränsad i vissa delar med nuvarande status på


4.2.2 Delområdesbeskrivning

I delområdet finns åtta tätbebyggda områden som är utpekade i Bilaga 5,

varav sju av dessa består av färre än 20 bostadshus och ej beskrivs närmare. Område 1 i bilden ovan är Dragsmarks-Berg som delvis även ligger i

delområde Koljö fjorden (se kap 4.3). Dragsmarks-Berg har liten andel permanent boende (20%).

Bebyggelse och verksamheter Utöver bostadsbebyggelse finns verksamhet i form av Källvikens varv med

gästhamn och en större gemensam avloppsanläggning i Oxevik.

Planförhållanden Planlagda områden, där merparten av bebyggelsen finns, har ca 60-75 m2

byggrätt.


7 (40)

Plan och utveckling bör ske på samma sätt som på övriga Bokenäsets

kustträcka (se generell beskrivning).

Vattenförsörjning Dricksvattenförsörjningen i området sker med enskilda täkter ur både

bergborrade och grävda brunnar. Verksamheterna har egen försörjning av

drickvatten. Inventering av dricksvattenbrunnar i området har inte gjorts.

Dricksvattenkvaliteten och dricksvattentillgången varierar inom området. Vattenkvalitetsproblem omfattar förhöjda halter av fluorid, klorid och

mikrober.

Avloppshantering

Inom området finns utöver den större, gemensamma avloppsanläggningen i Oxevik, enskilda avloppsanläggningar för bostadsfastigheter och

verksamheter. Krav på hög skyddsnivå för miljöskydd för enskilda avlopp gäller. Delområdet är inte är inventerat och avloppen har okänd status. Flera

områden bedöms ha stora problem med att lösa avloppshantering på egen hand. Rådgivning pågår i Dragsmarks-Berg och i Dragsmarks-Backa under

2014.

Getevikssund är påverkat av övergödning. Påverkanskällor är jordbruk, enskilda

avlopp och skogsbruk. Betydande påverkan kommer också från omkringliggande vattenförekomster och/eller tillförsel från utsjövatten.


8 (40)

4.3 Koljö fjord



Omvandlingstrend: Viss negativ trend

Allmänt Större GA

Enskilt


- 3 % 97 %

Dricksvattenlösning: (andel)

- - 100 %

Antal områden med utpekade i Bilaga 5

1 st röd, 2 st orange 6 st gula och 9 st gröna

Ekologisk status,


otillfredsställande /

otillfredsställande

Påverkat av övergödning

(2009/2015)

Ja / ja

4.3.1 Samlad bedömning Generellt ingen stor omvandling från fritidshus till permanentboende. Vissa

problem med dricksvattenförsörjningen förekommer dock redan idag och kan

bli större om bostäderna ökar sitt nuvarande vattenuttag. Detta gäller särskilt i låglänta delar av Södra Munkeby. Där finns ett stort behov av att lösa

dricksvattenförsörjningen gemensamt. Behov av inventering av dricksvattenförsörjning samt av enskilda avlopp för åtgärdskrav.



4.3.2 Delområdesbeskrivning I delområdet finns 18 tätbebyggda områden som är utpekade i Bilaga 5,

varav nio av dessa består av färre än 20 bostadshus och ej beskrivs närmare. De tätbebyggda områdena med fler än 20 bostadshus är S Rörbäck (1), S

Munkeby (2), Lingäll (3), N Rörbäck (4), Bokenäs Hav, spa och möten (5), Klostergård (6), Dragsmark-Berg (7), en mycket liten del av Bjällane (8) och

Norra delen av S Munkeby (9).


9 (40)

Bebyggelse och verksamheter

Bebyggelsen består till stor del av fritidshus i tätare områden utefter kusten. I de inre delarna av området finns jord- och skogsbruk med spridd bebyggelse.

Utöver bostadsbebyggelse finns verksamhet i form av barnkoloni (Klostergård) och en större konferensanläggning (Bokenäs spa och möten).

Vid Bjällansås finns hotell- och konferensanläggning med uthyrningsstugor.

Planförhållanden

Planlagda områden där merparten av bebyggelsen finns, har ca 60-100 m2 byggrätt. Det största området Eriksberg har liten andel permanent boende

(14%).

I de inre delarna (utanför kustzonen) kan enstaka hus tillkomma genom förhandsbesked med krav på enskild avloppslösning enligt gällande riktlinjer.

Vattenförsörjning Dricksvattenförsörjningen i området sker med enskilda täkter ur mestadels

bergborrade brunnar och ur några grävda brunnar, samt för vissa fastigheter i Södra Munkeby ur gruva. Verksamheterna har egen försörjning av

drickvatten. Inventering av dricksvattenbrunnar i området har gjorts i Södra Munkeby (2001) men inte i några andra delar av området.

Dricksvattenkvaliteten och dricksvattentillgången varierar inom området. Vattenkvalitetsproblem med förhöjda halter av fluorid, klorid och mikrober gör

att vattnet i vissa brunnar ibland bedöms vara tjänligt med anmärkning eller otjänligt.

I låglänta delar av Södra Munkeby råder brist på sött grundvatten och

förhöjda salthalter har mätts upp i fler än hälften av brunnarna. Dricksvattenutredningar har gjorts 2004 (Aqualog) och 2013 (Cowi).

Avloppshantering Inom området finns dels enskilda avloppsanläggningar för både

bostadsfastigheter och verksamheter och dels två större, gemensamma anläggningar för bostadsfastigheter som ligger i tätbebyggelse (Klostergård

och Rörbäck). Krav på hög skyddsnivå för miljöskydd för enskilda avlopp gäller.

Rådgivning pågår i Dragsmarks-Berg och i Rörbäck. Inventering har gjorts av större delen av området utanför tätbebyggelse, som hela Stora Bräcke,

Bjällansås, Eskilsröd och Stale. Avloppen i Södra Munkeby inventerades under 2009 och har sedan dess fått rådgivning kring sin avloppssituation. Avloppen

inom området skall vara åtgärdade under 2014. Flera områden har stora problem med att lösa avloppshantering på egen hand.

Koljö fjord är påverkat av övergödning. Påverkanskällor är jordbruk, enskilda

avlopp, skogsbruk, mindre reningsverk och Skansverket. Betydande påverkan

kommer också från omkringliggande vattenförekomster och/eller tillförsel från utsjövatten.


10 (40)

4.4 Borgilefjorden



Omvandlingstrend: Negativ

Allmänt Större GA

Enskilt

Avloppslösning:

(andel)

- 3,5 % 96,5 %


- - 100 %


1 st orange och 2 st gula


måttlig / otillfredsställande


(2009/2015) ja / ja

4.4.1 Samlad bedömning

Ingen stor omvandling från fritidshus till permanentboende. Enstaka svårigheter med dricksvattenförsörjningen förekommer på grund av

avloppsutsläpp uppströms dricksvattenbrunnar. Behov av inventering av

dricksvattenförsörjning samt av enskilda avlopp för åtgärdskrav.

Utveckling av bebyggelse är begränsad i vissa delar med nuvarande status på vatten- och avloppsförsörjning.


I delområdet finns fyra tätbebyggda områden som är utpekade i Bilaga 5. De tätbebyggda områdena i bilden ovan är Stora Bräcke (1), Bjällane 2 (2), Stora

Bräcke/Orrevik (3) och Bjällane 1 (4). Det största området Stora Bräcke har liten andel permanent boende (20%).

Bebyggelse och verksamheter Bebyggelsen består till stor del av fritidshus. Utöver bostadsbebyggelse finns

inga verksamheter med större vattenbehov eller avloppsutsläpp.

Planförhållanden Planlagda områden har ca 75-90 m2 byggrätt. Drygt hälften av all bebyggelse

ligger utanför detaljplan.

Vattenförsörjning

Dricksvattenförsörjningen i området sker med enskilda täkter ur mestadels bergborrade brunnar och ett fåtal grävda brunnar.

Dricksvattenkvaliteten och dricksvattentillgången varierar inom området. I

Bjällane är uttagskapaciteten liten, med ett fåtal fritidsbostäder som tidvis har för lite vatten. Vattenkvalitetsproblem med förhöjda halter av fluorid, klorid i

viss mån och mikrober gör att vattnet i vissa brunnar ibland bedöms vara

tjänligt med anmärkning eller otjänligt.

http://www.viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=SE581520-113750


11 (40)

Avloppshantering

Inom området finns dels enskilda avloppsanläggningar för både bostadsfastigheter och verksamheter och dels en större, gemensam

anläggning för bostadsfastigheter (Eriksberg). Krav på hög skyddsnivå för miljöskydd för enskilda avlopp gäller.

Rådgivning pågår i Eriksberg. Då delområdet inte är inventerat har avloppen

okänd status. Dock bedöms flera områden ha stora problem med att lösa

avloppshantering på egen hand.

Borgilefjorden är påverkad av övergödning. Påverkanskällor är enskilda avlopp,

Skansverket, större reningsverk i fjordsystemet och skogsbruk. Betydande påverkan

kommer också från omkringliggande vattenförekomster och/eller tillförsel från utsjövatten.


12 (40)

4.5 Kalvöfjord




Allmänt Större

GA

Enskilt


10 % 9 % 81 %


(andel)

10 % - 90 %

Antal områden med

utpekade i Bilaga 5

1 st röda, 2 st orange och

1 st gul

Ekologisk status,


måttlig / otillfredsställande


Ja / ja

4.5.1 Samlad bedömning Utveckling av bebyggelse är begränsad i vissa delar med nuvarande status på

vatten- och avloppsförsörjning. Behov av kartläggning av dricksvatten-

försörjning samt av enskilda avlopp för åtgärdskrav i de områden som inte kommer att få kommunalt VA.

Omvandling från fritidshus till permanentbebyggelse anses till viss del ske,

detta då befintliga tätbebyggda områden redan idag en relativt hög andel permanentboende (se ex. Kristevik).


I delområdet finns 15 tätbebyggda områden som är utpekade i Bilaga 5, varav elva av dessa består av färre än 20 bostadshus och ej beskrivs

närmare. De tätbebyggda områdena i bilden ovan är Kristevik (1), Kavlanda N (2), Kavlanda S (3) och Skredsvik-Berg (4).

Bebyggelse och verksamheter Bebyggelsen består till stor del av fritidshus i de utpekade tätbebyggda

områdena. Utöver bostadsbebyggelse finns inga verksamheter med större vattenbehov eller avloppsutsläpp. I de inre delarna av området finns jord- och

skogsbruk med spridd bebyggelse.

Vid Bergs skola finns planlagt område för ca 25 lägenheter (ej genomförd). I området finns enligt Översiktsplan 2010 (ÖP 2010) ett utredningsområde för

verksamheter, men förutsätter god VA-lösning. I södra delen av delområdet

finns tät bebyggelse i Kavlanda N och Kavlanda S, men båda dessa områden



13 (40)

har liten andel permanent boende (5%). I norra delen av delområdet finns

större tät bebyggelse i Kristevik och Sundsandvik (grönt område, delvis anslutet till kommunalt VA) där andelen permanentboende är relativ hög

(62%).

Planförhållanden

Planlagda områden där merparten av bebyggelsen finns, har ca 60-100 m2 byggrätt. Drygt hälften av all bebyggelse ligger utanför detaljplan.

I de inre delarna (utanför kustzonen) kan enstaka hus tillkomma genom

förhandsbesked med krav på enskild avloppslösning enligt gällande riktlinjer.

För Sundsandvik gäller också att det är ett utvecklingsområde för förtätning och för verksamheter och är redan idag anslutet till kommunalt VA-nät.


bergborrade och grävda brunnar utom i Sundsandvik som har kommunalt vatten.

Dricksvattenkvaliteten och dricksvattentillgången varierar inom området.

Vattenkvalitetsproblem med förhöjda halter av fluorid, klorid och mikrober gör

att vattnet i vissa brunnar ibland bedöms vara tjänligt med anmärkning eller otjänligt. Några brunnar i Kavlanda och i Kristevik är lokaliserade nedströms

avloppsutsläpp.

Avloppshantering Inom området finns dels enskilda avloppsanläggningar för både

bostadsfastigheter och verksamheter och dels fyra större, gemensamma

anläggningar för bostadsfastigheter som ligger i tätbebyggelse (GA1: Strandhagen, GA2: Hälleberget, GA3: Sundbäcken GA4: Kristevik). Krav på

hög skyddsnivå för miljöskydd för enskilda avlopp gäller.

Rådgivning pågår i Kavlanda. Kommunalt vatten och avlopp är planerat att dras fram i områdets östra delar (Kristevik, Högås-Sund). Sundsandvik är

påkopplat på kommunalt vatten och avlopp via havsledning.

Då större delen av delområdet inte är inventerat har de flesta avloppen okänd

status. Dock bedöms flera områden ha stora problem med att lösa avloppshantering på egen hand.

Kalvöfjord är påverkad av övergödning. Påverkanskällor är jordbruk, enskilda

avlopp, skogsbruk, mindre reningsverk och Skansverket. Betydande påverkan kommer också från omkringliggande vattenförekomster och/eller tillförsel från

utsjövatten.


14 (40)

4.6 Gullmarn centralbassäng


Antal bostadshus: 1 723 st


Allmänt Större

GA

Enskilt


8 % 4,5 % 87,5 %

Dricksvatten-lösning:

(andel)

8 % 3,5 % 88,5 %


5 st orange 7 st gula och 23 st grön


måttlig / måttlig

Påverkat av


ja / ja

4.6.1 Samlad bedömning Ingen stor omvandling från fritidshus till permanentboende. Utveckling av

bebyggelse är olämplig i vissa delar med nuvarande status på vatten- och

avloppsförsörjning. Behov av kartläggning av dricksvatten-försörjning samt av enskilda avlopp för åtgärdskrav.

4.6.2 Delområdesbeskrivning I delområdet finns trettiofem tätbebyggda områden som är utpekade i Bilaga

5, varav tjugotre av dessa består av färre än 20 bostadshus och ej beskrivs

närmare. De tätbebyggda områdena i bilden ovan är Kolvik kust (1), Hällebäck (2), Jordfall (3), Kolvik inland (4), Ormestad (5), Torseröd (6),

Gullmarsberg (7), mycket liten del av Skredsvik-Berg (8), Bokenäs-Fossen (9), Klåva (10), Svälte (11) samt mindre delar av Skredsviks-Backa (12).

Flera större tätbebyggda områden såsom Jordfall, Kolvik, Hällebäck och Ormestad har relativt stor andel permanentboende (17- 48 %).

Bebyggelse och verksamheter Bebyggelsen består till stor del av fritidshus i de utpekade tätbebyggda

områdena. Utöver bostadsbebyggelse finns verksamhet i form av handelsträdgård (Landeriet), Camping (Fossen) och gästhamn (Jordfall) samt

skola, kyrka, bygdegård och församlingshem i Bokenäs.

I de inre delarna av området finns jord- och skogsbruk med spridd bebyggelse.



15 (40)

Campingplatser finns vid Skår och Fossen. För Skredsvik finns område

utpekad i Översiktsplan 2010 (ÖP 2010) som är ett utvecklingsområde för förtätning och för verksamheter, men förutsätter möjlighet att ansluta till det

befintliga kommunala VA-nätet i området.

Planförhållanden

Planlagda områden där merparten av bebyggelsen finns, har ca 60-100 m2 byggrätt. Hogstorp tätort har detaljplan och är anslutet till allmänt VA. Cirka

40% av fastigheterna inom delområdet ligger utanför planlagt område.

I de inre delarna (utanför kustzonen) kan enstaka hus tillkomma genom förhandsbesked med krav på enskild avloppslösning enligt gällande riktlinjer.


bergborrade och grävda brunnar.

Dricksvattenkvaliteten och dricksvattentillgången varierar inom området. Vattenkvalitetsproblem med förhöjda halter av fluorid, mikrober samt klorid i

enstaka låglänt lokaliserade brunnar, gör att vattnet i vissa brunnar ibland bedöms vara tjänligt med anmärkning eller otjänligt.

Grundvattenutredning utförd i Ormestad visar tillräcklig mängd vatten av tjänlig kvalitet avseende klorid (Cowi, 2014). Men där finns brunnar som har

förhöjda halter av fluorid. Några brunnar i Kolvik och i Hällebäck är lokaliserade nedströms avloppsutsläpp som nu håller på att åtgärdas.

En större gemensam enskild dricksvattenanläggning med grundvattentäkt

försörjer Jordfall (GA:1).

Avloppshantering

Inom området finns dels enskilda avloppsanläggningar för både bostadsfastigheter och verksamheter och dels två större, gemensamma

anläggningar för bostadsfastigheter som ligger i tätbebyggelse(GA1: Hällebäck och GA2: Jordfall). Krav på hög skyddsnivå för miljöskydd för

enskilda avlopp gäller.

Avloppsrådgivning har gjorts i området Bokenäs-Bön, Ormestad, Börsås,

Knähammar och i Fossen under 2014. I Jordfall löste man avloppsfrågan genom ett större gemensamt reningsverk för kring 40 hushåll under 2012. I

Kolvik och i Hällebäck har man efter lång tids planering börjat lösa avloppsfrågan i tätbebyggelsen genom slutna tankar på varje fastighet och

gemensamma lösningar för bad-, disk och tvättvatten. I Gunnarby och Studseröd har avloppen kontrollerats under 2012 och avloppen kommer att

åtgärdas senast 2015. Hogstorp har kommunalt avlopp.

I den större delen av delområdet där avloppen inte är inventerade har

avloppen okänd status.

Gullmarns centralbassäng är påverkad av övergödning. Påverkansskällor är jordbruk, enskilda avlopp, skogsbruk och reningsverken i Lysekil och i

Fiskebäckskil (Stockevik). Betydande påverkan kommer just från enskilda avlopp (ca 4 ton kväve/år och 0,6 ton fosfor/år). Betydande påverkan har

också omkringliggande vattenförekomster och/eller tillförsel från utsjövatten.


16 (40)

4.7 Saltkällefjorden




Allmänt Större GA

Enskilt


- - 100%


- - 100%


1 st rött, och 1 st grön

Ekologisk status,


måttlig / måttlig

Påverkat av


ja / ja

4.7.1 Samlad bedömning Ingen stor omvandling från fritidshus till permanentboende anses pågå.


vatten- och avloppsförsörjning. Behov av kartläggning av dricksvatten-försörjning samt av enskilda avlopp för åtgärdskrav.

4.7.2 Delområdesbeskrivning I delområdet finns två tätbebyggda områden som är utpekade i Bilaga 5,

varav ett av dessa består av färre än 20 bostadshus och ej beskrivs närmare.

Det tätbebyggda området i bilden ovan är Skaveröd (1).

Bebyggelse och verksamheter Bebyggelsen består dels av fritidshus i de två beskrivna

tätbebyggelseområdena och glesare, mestadels permanent bebyggelse. Utöver bostadsbebyggelse finns inga verksamheter med större vattenbehov

eller avloppsutsläpp.

Bokenäsets kuststräcka med kluster av fritidsbebyggelse är ett attraktivt

område. Det finns en tendens att fritidshus omvandlas till helårsboende. Området ingår i kustzonen och berörs av totalförsvarets intressen.

Planförhållanden Ungefär 50% av bebyggelsen inom delområdet är planlagt med detaljplan.

Planlagda områden där merparten av bebyggelsen finns, har ca 60-150 m2 byggrätt.

Det finns ett större tätbebyggt område Skaveröd som har liten andel

permanentboende (18 %).



17 (40)

Vattenförsörjning Dricksvattenförsörjningen i området sker med enskilda täkter ur både bergborrade och grävda brunnar.

Dricksvattenkvaliteten och dricksvattentillgången är relativt okänd inom området. Vattenkvalitetsproblem med förhöjda halter av fluorid och mikrober

gör att vattnet i vissa brunnar ibland bedöms vara tjänligt med anmärkning eller otjänligt. En kraftig topografi med djupt nedskurna vattendrag leder bort

avloppsvatten så att risken för förorening av dricksvatten bedöms liten.

Avloppshantering

Inom området finns i stort sett enbart enskilda avloppsanläggningar för både bostadsfastigheter och verksamheter. Krav på hög skyddsnivå för miljöskydd

för enskilda avlopp gäller.

I Gunnarby och Studseröd har avloppen kontrollerats under 2012 och avloppen kommer att åtgärdas senast 2015. Större delen av delområdet har

inte inventerats och avloppen har okänd status. Tätbebyggelseområdena bedöms ha stora problem med att lösa avloppshantering på egen hand.

Saltkällefjorden är påverkad av övergödning. Påverkanskällor är jordbruk, enskilda avlopp och skogsbruk. Betydande påverkan kommer också från

omkringliggande vattenförekomster och/eller tillförsel från utsjövatten.


18 (40)

4.8 Havstensfjorden



Omvandlingstrend: Positiv

Allmänt Större GA

Enskilt

Avloppslösning:

(andel)

35 %2 7 % 58 %


35 %2 5 % 60 %


1 st röd, 6 st orange 10 st gula och ca 29 st gröna


otillfredsställande / dålig


ja / ja


Ny bebyggelse inom kustzonen och höjning av byggrätter sker succesivt där kommunal VA-utbyggnad är möjlig. Längre från kusten kan enstaka hus

tillkomma med eget dricksvatten samt med krav på egen reningsanläggning.

Behov av kartläggning av dricksvattenförsörjning samt av enskilda avlopp för åtgärdskrav i de nordligaste, i de östra och i de södra delarna av området.


I delområdet finns fyrtiosex tätbebyggda områden som är utpekade i Bilaga 5, varav tjugonio av dessa består av färre än 20 bostadshus och ej beskrivs

närmare. De tätbebyggda områdena i bilden ovan är Forshälla-Strand (1),

Dramsvik (2), Resteröd (3), Forshälla-berg (4), Restenäs-strand (5), Flökärr (6), Buslätt (7), Branseröd (8), Utby Palle Näbba (9), Holma(10), Resteröd-

strand/Hog (11), del av Dirhuvud (12), del av Åsen (13), Västerby (14), del av Skredsvik-backa (15), Strandbynäs (16) och Grötån (17).

Bebyggelse och verksamheter Havstensfjordens kuststräcka med kluster av fritidsbebyggelse i väster

övergår här till en tätare lantortsbebyggelse med mer än 50 % fastboende.

2 OBS! detta gäller 2014-10-17. Andelen anslutet till kommunalt ökar dock kraftigt i området då

utbyggnad längs Fräknestranden pågår. Bland annat kommer Forshälla-Strand (omr. 1 i bilden

ovan) bli del av verksamhetsområdet för allmänt VA under våren 2015.



19 (40)

I området finns Rotviksbro och Sundsandvik som i Översiktsplan 2010 är

utpekade som utvecklingsområden för bostäder och verksamheter.

I den södra delen av avrinningsområdet finns Fräknestranden, kuststräckan mellan Ammenäs och Ljungskile. Denna kuststräcka är utpekad i ÖP 2010

som ett område för permanentning av fritidsbostäder samt komplettering med nya bostäder i anslutning till den nya överföringsledningen. I området finns

ett flertal områden med tätbebyggelse (enl Bilaga 5) med hög andel

permanentboende. Lerbomotet vid E6 är utpekad som ett utredningsområde för verksamheter i ÖP 2010.

Utöver bostadsbebyggelse finns verksamhet i form av camping (Havsten),

äldreboende, affär, skolor (Forshälla, Sparrevikens lägergård) och ett flertal större gemensamma avloppsanläggningar.

Planförhållanden Bebyggelsen är till merparten planlagd. Ny bebyggelse inom kustzonen och

höjning av byggrätter sker succesivt är kommunal VA-utbyggnad är möjlig och sker främst med stöd av detaljplan. Längre från kusten (utanför

kustzonen) kan enstaka hus tillkomma med förhandsbesked, samt med krav på egen reningsanläggning.

Vattenförsörjning Dricksvattenförsörjningen i området sker idag med enskilda täkter ur både

grävda och bergborrade brunnar. Utmed Fräknestranden kommer de flesta hushåll att ha erbjudits kommunalt dricksvatten inom de närmaste sex åren.

Dessa hushåll har då också kopplats till kommunalt avlopp vilket minimerar riskerna för förorening av enskilda dricksvattenbrunnar som fortsatt kan

komma att användas. Kommunal vattenanslutning kommer även att möjliggöras i andra delar av kuststräckan, till exempel Holma, Palle Näbba,

Sunningen och Flökärr.

Dricksvattenkvaliteten och tillgången för de som inte ansluts till kommunalt

vatten är relativt okänd inom området. Vattenkvalitetsproblem med förhöjda halter av uran, radon, fluorid, klorid och mikrober gör att vattnet i vissa

brunnar ibland bedöms vara tjänligt med anmärkning eller otjänligt.

Avloppshantering

Inom området finns dels enskilda avloppsanläggningar för både bostadsfastigheter och verksamheter och dels fyra större, gemensamma

anläggningar för bostadsfastigheter som ligger i tätbebyggelse(GA 1: Branseröd, GA 2: Stan, GA 3:Torsberg, GA 4:Gasehogen). Krav på hög

skyddsnivå för miljöskydd för enskilda avlopp gäller.

Kring 700 avlopp utefter hela Fräknestranden kontrollerades under 2007. Flertalet av dessa fastigheter har fått eller kommer att kopplas till kommunalt

avlopp senast 2020. Resterande avlopp fick krav på åtgärder under 2009 och

åtgärdades under tiden fram till 2012. Avloppen bör vara åtgärdade senast 2018.Även i andra stora delar utefter kuststräckan planeras kommunalt

vatten och avlopp att dras fram, exempelvis Holma, Palle Näbba, Sunningen/Flökärr.

Havstensfjorden är påverkad av övergödning. Påverkanskällor är urban

markanvändning, jordbruk, enskilda avlopp, skogsbruk, Svanesunds avloppsreningsverk, Uddevalla avloppsreningsverk Skansverket och övriga

avloppsreningsverk i fjordsystemet. Betydande påverkan kommer också från

omkringliggande vattenförekomster och/eller tillförsel från utsjövatten.


20 (40)

4.9 Taske Å




Allmänt Större GA

Enskilt

Avloppslösning:

(andel)

- - 100%


(andel)

- - 100%


0 st

Ekologisk status, ytvattenförekomst

(2009/2015)

god / måttlig


(2009/2015)

ja / ja

4.9.1 Samlad bedömning Glesbebyggelse. Behov av kartläggning av dricksvattenförsörjning samt av

enskilda avlopp för åtgärdskrav. Ingen omvandling från fritidshus till

permanentboende anses pågå.


I delområdet finns inga tätbebyggda områden som är utpekade i Bilaga 5.


Bebyggelse inom delområdet finns främst norr om Hogstorp och består av ca 80 st hus och gårdar. Övrig bebyggelse ligger glest och utspritt. Utöver

bostadsbebyggelse finns inga verksamheter med större vattenbehov eller avloppsutsläpp.

Planförhållanden Området saknar detaljplaner och sammanhållen bebyggelse. Delområdet

ligger utanför kustzonen och enstaka hus kan tillkomma genom förhandsbesked med krav på enskild avloppslösning enligt gällande riktlinjer.

Vattenförsörjning Dricksvattenförsörjningen i området sker med enskilda täkter ur bergborrade

såväl som grävda brunnar.

Dricksvattenkvaliteten och tillgången är relativt okänd inom området. Vattenkvalitetsproblem med förhöjda halter av radon, fluorid och mikrober

gör att vattnet i vissa brunnar ibland förmodas vara tjänligt med anmärkning eller otjänligt. Risken för avloppspåverkan är begränsad då bebyggelsen är

utspridd.



21 (40)

Avloppshantering

Krav på hög skyddsnivå för miljöskydd för enskilda avlopp gäller. Då större delen av delområdet inte är inventerat har avloppen okänd status.

Taske å är påverkad av övergödning. Påverkanskällor är jordbruk och enskilda

avlopp.


22 (40)

4.10 Byfjorden




Allmänt Större GA

enskilt


85 % 1 % 14 %


(andel)

85 % >1% 14 %


2 st orange och 4 st gröna


Otillfredsställande / dålig


ja / ja

4.10.1 Samlad bedömning Utveckling pågår mot fler bostäder närmast tätorten med kommunal VA-

anslutning. I övriga delar mest gles permanentbebyggelse. Behov av

kartläggning av dricksvattenförsörjning samt av enskilda avlopp för åtgärdskrav i landsbygdsområdena.

4.10.2 Delområdesbeskrivning I delområdet finns sex tätbebyggda områden som är utpekade i Bilaga 5,

varav fyra av dessa består av färre än 20 bostadshus och ej beskrivs

närmare. De tätbebyggda områdena i bilden ovan är Gustavsberg/Forshälla-Sund (1) och mycket liten del av Buslätt (2).

Bebyggelse och verksamheter Området Byfjorden omfattar stora delar av Uddevalla tätort och är utpekad i Översiktsplan 2010 som ett område där övervägande del av ny sammahållen

bebyggelse bör ske. Områden som ligger längre ifrån Byfjorden är glesare

befolkade. Många av kommunens verksamhetsområden ligger norr och öster om Byfjorden. Norr om Uddevalla tätort ligger Herrestadsfjället som är delvis

naturreservat.

Bebyggelsen består till stor del av permanent bebyggelse. Utöver bostadsbebyggelse finns mycket verksamhet i form av industriområden, delar

av Torps handelsområde och delar av Uddevalla centrum.


23 (40)

Planförhållanden

Ny bebyggelse och höjning av byggrätter sker succesivt när VA-utbyggnad av kommunalt VA är möjlig och sker främst med stöd av detaljplan. På

landsbygden kan enstaka hus tillkomma med förhandsbesked och med krav på enskild avloppslösning enligt gällande riktlinjer.

Utbyggnad i området norr om Uddevalla tätort (Herrestadsfjället) bör

undvikas med anledning av naturvårdsintressen.

Vattenförsörjning Dricksvattenförsörjningen i området sker med enskilda täkter ur bergborrade såväl som grävda brunnar.

Dricksvattenkvaliteten och tillgången är relativt okänd inom området.

Vattenkvalitetsproblem med förhöjda halter av radon, fluorid i viss mån samt

mikrober gör att vattnet i vissa brunnar ibland förmodas vara tjänligt med anmärkning eller otjänligt. Risken för avloppspåverkan är begränsad då

bebyggelsen är utspridd.

Avloppshantering De kustnära områdena är till stor del försörjda genom kommunalt vatten och

avlopp. Inåt landet i området är det övervägande åretruntbebodda

fastigheter. Av dessa är majoriteten av avloppen av okänd status. Förutom avloppsanläggningar för bostadshus finns en större gemensam

avloppsanläggning (GA: 1 Gorrviken).

I områdets norra delar gäller krav på hög skyddsnivå för miljöskydd. I områdets södra delar gäller normal skyddsnivå för miljöskydd samt hög

skyddsnivå utefter vattendrag och kust.

Inventering har gjorts av Köperöd och Hogarna. Där pågår arbetet med att

åtgärda dåliga avloppsanläggningar. Avloppen ska vara åtgärdade under 2014.

I Gustavsberg och Lindesnäs gjordes tillsyn på enskilda avloppsanläggningar

under 2009. Uppföljning pågår.

Byfjorden är påverkad av övergödning. Påverkanskällor är Uddevalla avloppsreningsverk Skansverket, urban markanvändning, jordbruk, enskilda

avlopp och skogsbruk. Betydande påverkan kommer också från

omkringliggande vattenförekomster och/eller tillförsel från utsjövatten


24 (40)

4.11 Viksjön




Allmänt Större

GA

Enskilt


- - 100%


- - 100%

Antal områden med

utpekade i Bilaga 5 0 st


dålig / måttlig

Påverkat av


ja / ja


Glesbebyggelse. Behov av kartläggning av dricksvattenförsörjning samt av enskilda avlopp för åtgärdskrav i landsbygdsområdena. Ingen omvandling

från fritidshus till permanentboende anses pågå.




Området är glesbebyggt (Herrestadsfjället) med endast 7 st hus och gårdar i området. Utöver bostadsbebyggelse finns inga verksamheter med

vattenbehov eller avloppsutsläpp.

Planförhållanden Utbyggnad i området bör undvikas.



Dricksvattenkvaliteten är okänd inom området. Risken för avloppspåverkan är begränsad då bebyggelsen är utspridd.

Avloppshantering Inom Uddevallas del av det område som avvattnas mot Viksjön finns enbart

gles bebyggelse. Avloppens status är okänd. Krav på normal skyddsnivå för miljöskydd för större delen av området. Utefter vattendrag gäller hög

skyddsnivå för miljöskydd.

Viksjön är påverkad av övergödning. Påverkan kommer framförallt från

jordbruk.


25 (40)

4.12 Flagerån




Allmänt Större GA

Enskilt

Avloppslösning:

(andel)

- - 100%


- - 100%


0 st

Ekologisk status,


måttlig / god


(2009/2015)

nej / nej


Glesbebyggelse. Behov av kartläggning av dricksvattenförsörjning samt av

enskilda avlopp för åtgärdskrav i landsbygdsområdena. Ingen omvandling från fritidshus till permanentboende anses pågå.



Bebyggelse och verksamheter Området är glesbebyggt (Herrestadsfjället) med endast 3 st hus eller gårdar i

området.

Planförhållanden

Utbyggnad i området bör undvikas.



Dricksvattenkvaliteten är okänd inom området. Risken för avloppspåverkan är

begränsad då bebyggelsen är utspridd.

Avloppshantering Avloppens status i området är okänd. Krav på normal skyddsnivå för

miljöskydd för större delen av området. Närmast vattendrag gäller dock hög

skyddsnivå för miljöskydd.


26 (40)

4.13 Bäveån övre



Omvandlingstrend: Mycket svagt positiv

Allmänt Större GA

Enskilt

Avloppslösning:

(andel)

15 % 6 % 79 %


15 % 6 % 79 %


1 st gul och 4 st gröna

Ekologisk status,


god / måttlig


(2009/2015)

ja / ja


Bostadsutveckling sker med enstaka hus utanför samhällena Lane och Lane-Ryr. Behov av kartläggning av dricksvattenförsörjning samt av enskilda

avlopp för åtgärdskrav. Ingen stor omvandling från fritidshus till permanentboende anses pågå.


I delområdet finns fem tätbebyggda områden som är utpekade i Bilaga 5, varav fyra av dessa består av färre än 20 bostadshus och ej beskrivs

närmare. Det tätbebyggda området i bilden ovan är Lane-Ryr (1). Området ingår i vattenskyddsområdet för Köperödssjön.

Bebyggelse och verksamheter Området består av Herrestadsfjället som är delvis naturreservat och mycket

glesbebyggd och delvis ett fd militärtområde med skjutfält. I de östra delarna finns två små orter Lane (Fagerhult) samt Lane-Ryr (Kyrkebyn) Dessa två

orter är utpekade i Översiktsplan 2010 som utvecklingsområden när kapaciteten i det befintliga allmänna VA-nätet förbättras.

Planförhållanden Ny bebyggelse och höjning av byggrätter sker succesivt när VA-utbyggnad är

möjlig och sker främst med stöd av detaljplan. På landsbygden i öster kan enstaka hus tillkomma med förhandsbesked och med krav på enskild

avloppslösning enligt gällande riktlinjer.

Utbyggnad i området väster om Laner-Ryr bör undvikas.

Vattenförsörjning Dricksvattenförsörjningen genom enskilda täkter i området sker ur både bergborrade och grävda brunnar. Inom området finns två större kommunala

dricksvattenanläggningar med grundvattentäkt för de tätbebyggda orterna



27 (40)

Kyrkbyn respektive Lane (Fagerhult). En större gemensam enskild

dricksvattenanläggning med grundvattentäkt försörjer Lane-Ryrs Anneröd (GA:1).

Dricksvattenkvaliteten och tillgången i övriga små enskilda täkter är relativt

okänd. Vattenkvalitetsproblem med förhöjda halter av radon, fluorid och mikrober gör att vattnet i vissa brunnar ibland är tjänligt med anmärkning

eller otjänligt. Risken för avloppspåverkan är begränsad då bebyggelsen är

utspridd.

Avloppshantering Inom området finns mestadels enskilda avloppsanläggningar för både

bostadsfastigheter och verksamheter. Inom området finns två större kommunala reningsverk. De tätbebyggda orterna Kyrkbyn och Lane

(Fagerhult) har kommunalt avlopp. Ett större gemensamt reningsverk finns i

Lane-Ryrs Anneröd (GA:1).

Krav på normal skyddsnivå för miljöskydd för större delen av området. Närmast vattendrag gäller dock hög skyddsnivå för miljöskydd. Hela området

ingår i vattenskyddsområde. Då större delen av delområdet inte är inventerat har avloppen okänd status.

Bäveån övre är påverkad av övergödning. Påverkanskällor är jordbruk och

enskilda avlopp.


28 (40)

4.14 Bäveån med Stora och Lilla Köperödssjön




Allmänt Större

GA

Enskilt


87 % - 13 %


(andel)

87 % - 13 %

Antal områden med

utpekade i Bilaga 5 7 st gröna

Ekologisk status,


Bäveån: måttlig / måttlig

Köperödssjöarna: god / god

Påverkat av


Bäveån: ja / ja Köperödssjöarna: nej / nej


Utveckling till fler bostäder sker närmast tätorten med anslutning till

kommunalt VA-nät. Behov finns av kartläggning av dricksvattenförsörjning samt av de enskilda avlopp i landsbygdsområdena som hittills inte inventerats

och fått åtgärdskrav.


I delområdet finns sju tätbebyggda områden som är utpekade i Bilaga 5,

varav samtliga av dessa består av färre än 20 bostadshus och ej beskrivs närmare. Större delen av området ingår i vattenskyddsområdet för

Köperödssjön.

Bebyggelse och verksamheter Området Bäveån och sjöar omfattar stora delar av Uddevalla tätort och är

utpekad i Översiktsplan 2010 som ett område där övervägande del av ny sammanhållen bebyggelse bör ske. Områden som ligger längre ifrån

Byfjorden är glesare befolkade.

Planförhållanden

Detaljplaner upprättas i anslutning till tätorten och där ska anslutning ske till kommunalt VA.



29 (40)

Ny bebyggelse undviks om anslutning till allmänt VA ej är möjlig, då området

är vattenskyddsområde.



Dricksvattenkvaliteten och tillgången är relativt okänd inom området.

Vattenkvalitetsproblem med förhöjda halter av radon, fluorid och mikrober gör att vattnet i vissa brunnar ibland förmodas vara tjänligt med anmärkning

eller otjänligt. Risken för avloppspåverkan på enskilda brunnar är begränsad då bebyggelsen är utspridd.

Avloppshantering I områdets östra delar finns i stort sett enbart enskilda avloppsanläggningar

för både bostadsfastigheter och verksamheter. I västra delarna ligger Uddevalla centrum med industriområden och verksamheter. I centrum finns

kommunalt vatten och avlopp.

Krav på normal skyddsnivå för miljöskydd för större delen av området.

Närmast vattendrag gäller dock hög skyddsnivå för miljöskydd. Större delen ingår i vattenskyddsområde.

I områdena Köperöd, Raknebo, Groröd, Grind och Kodebacken kontrollerades

avlopp under 2010 och 2011. Avloppen ska vara åtgärdade under 2014.

Bäveåns nedre delar är påverkade av övergödning. Inga påverkanskällor finns

fastslagna. Stora och lilla Köperödssjöarna är inte påverkade av övergödning.


30 (40)

4.15 Risån (inkl. Sågån, Källesjö och Kyrkesjön)




Allmänt Större GA

Enskilt

Avloppslösning:

(andel)

- - 100%


(andel)

- - 100%


0 st


(2009/2015)

måttlig / måttlig


(2009/2015)

nej / nej

4.15.1 Samlad bedömning Enstaka hus kan tillkomma. Behov finns av kartläggning av

dricksvattenförsörjning samt av enskilda avlopp för åtgärdskrav för de som

inte redan inventerats. Ingen omvandling från fritidshus till permanentboende anses pågå.

4.15.2 Delområdesbeskrivning I delområdet finns inga tätbebyggda områden som är utpekade i Bilaga 5.

Bebyggelse och verksamheter Området är glesbebyggt.

Planförhållanden På landsbygden kan enstaka hus tillkomma med förhandsbesked och med

krav på enskild avloppslösning enligt gällande riktlinjer, men inte i konflikt med naturvårdsintressen.

Vattenförsörjning Dricksvattenförsörjningen i området sker med enskilda täkter ur bergborrade såväl som grävda brunnar.

Dricksvattenkvaliteten och tillgången är relativt okänd inom området. Vattenkvalitetsproblem med förhöjda halter av radon, fluorid och mikrober

gör att vattnet i vissa brunnar ibland förmodas vara tjänligt med anmärkning eller otjänligt. Risken för avloppspåverkan är begränsad i enskilda brunnar då

bebyggelsen är utspridd.



31 (40)

Avloppshantering

Inom området finns i stort sett enbart enskilda avloppsanläggningar för bostadsfastigheter. I områdena Raknebo, Grind och Kodebacken

kontrollerades avlopp under 2010 och 2011. Avloppen ska vara åtgärdade under 2014. Inom området finns Skansens gårdshandel med ridskola och

gårdshandel.

Krav på normal skyddsnivå för miljöskydd för större delen av området.

Närmast vattendrag gäller dock hög skyddsnivå för miljöskydd. Hela området

ingår i vattenskyddsområde.


32 (40)

4.16 Ljungs kile




Allmänt Större GA

Enskilt


59 % - 41 %


59 % - 41 %


1 st orange

4 st gula 4 och 12 st gröna


(2009/2015)

otillfredsställande / otillfredsställande


ja / ja

4.16.1 Samlad bedömning Bebyggelseutveckling sker där allmänt VA-nät finns tillgängligt eller snart

kommer att finnas tillgängligt. Viss omvandling från fritidshus till

permanentboende anses pågå. Behov finns av kartläggning av dricksvattenförsörjning samt av enskilda avlopp för åtgärdskrav i östra delen.


I delområdet finns sjutton tätbebyggda områden som är utpekade i Bilaga 5, varav tolv av dessa består av färre än 20 bostadshus och ej beskrivs

närmare. De tätbebyggda områdena i bilden ovan är Ulvesund 1 (1),

Restenäs1 (2), större delen av Dirhuvud (3), Ulvesund 2 (4) och Restenäs 2 (5).

Bebyggelse och verksamheter Området innehåller delar av tätorten Ljungskile, Lyckorna och Ulvesund. Ljungskile är utpekat i Översiktplan 2010 som ett av områdena där den

övervägande delen av ny sammanhållen bebyggelse bör ske. Den östra delen

av delområdet är glesbygd.

Utöver bostadsbebyggelse finns verksamheter som Ulvön, skolor (Ungdom med uppgift), industriområde (Aröd, Simmersröd), Lyckornas golfbana och

camping samt delar av Ljungskiles tätort.

Planförhållanden

Ny bebyggelse och höjning av byggrätter sker succesivt när anslutning till allmänt VA är möjlig och sker främst med stöd av detaljplan. Längre från

kusten kan enstaka hus tillkomma med förhandsbesked och med krav på enskild avloppslösning enligt gällande riktlinjer, men inte i konflikt med



33 (40)

naturvårdsintressen. Tillstånd eller anmälan för brunn för enskild

dricksvattenförsörjning krävs i vissa kustnära delar av delområdet.

Vattenförsörjning Dricksvattenförsörjningen i området sker idag med enskilda täkter ur både

grävda och bergborrade brunnar.

Utmed Restenäs och Ulvesunds kuststräcka beräknas de flesta hushåll ha

erbjudits kommunalt dricksvatten inom de närmaste sex åren. Dessa hushåll har då också kopplats till kommunalt avlopp vilket minimerar riskerna för

förorening av enskilda dricksvattenbrunnar som fortsatt kan komma att användas.

Dricksvattenkvaliteten och tillgången för de som inte ansluts till kommunalt

vatten är relativt okänd inom området. Vattenkvalitetsproblem med förhöjda

halter av radon, fluorid, i viss mån klorid samt mikrober gör att vattnet i vissa brunnar ibland bedöms vara tjänligt med anmärkning eller otjänligt. I den

östra, glesbebyggda delen är risken för avloppspåverkan är liten.

Avloppshantering Inom området finns stora delar med kommunalt vatten och avlopp. I övrigt

finns spridd bebyggelse med enskilda avlopp.

Kring 700 avlopp utefter hela Fräknestranden kontrollerades under 2007.

Flertalet av dessa fastigheter har fått eller kommer att kopplas till kommunalt avlopp senast 2020. Resterande avlopp har haft åtgärdskrav och har åtgärdat

sina avlopp.

Ljungs Kile är påverkad av övergödning. Påverkanskällor är urban markanvändning, jordbruk, enskilda avlopp, skogsbruk, mindre reningsverk,

Uddevalla avloppsreningsverk Skansverket och övriga avloppsreningsverk i

fjordsystemet. Betydande påverkan kommer också från omkringliggande vattenförekomster och/eller tillförsel från utsjövatten.


34 (40)

4.17 Tjöstelsrödsbäcken med Stora Skarsjön




Allmänt Större GA

Enskilt


89 % - 11 %


89 % - 11 %


0 st


Tjöstelsrödsb: god / god Skarsjön: god/måttlig

Påverkat av


nej / nej

4.17.1 Samlad bedömning Bebyggelseutveckling och omvandling sker främst invid tätorten Ljungskile

och då med tillgång till allmänt VA-nät. Behov av kartläggning av

dricksvattenförsörjning samt av enskilda avlopp för åtgärdskrav i de delar som saknar kommunal VA-försörjning.

4.17.2 Delområdesbeskrivning I delområdet finns inga tätbebyggda områden som är utpekade i Bilaga 5.

Delar av området ingår i vattenskyddsområde för Skarsjön.

Bebyggelse och verksamheter Området innehåller delar av tätorten Ljungskile. Ljungskile är utpekat i Översiktplan 2010 som ett av områdena, där den övervägande delen av ny

sammanhållen bebyggelse bör ske. Den östra delen av området är glesbygd.

Planförhållanden

Ny bebyggelse och höjning av byggrätter sker succesivt när VA-utbyggnad av allmänt VA är möjlig och sker främst med stöd av detaljplan. Längre från

kusten kan enstaka hus tillkomma med förhandsbesked och med krav på enskild avloppslösning enligt gällande riktlinjer, men inte i konflikt med

naturvårdsintressen.

Vattenförsörjning

Dricksvattenförsörjningen i området utanför kommunalt ledningsnät sker med ett fåtal enskilda täkter ur bergborrade och grävda brunnar.



35 (40)

Dricksvattenkvaliteten och tillgången är relativt okänd inom området. Vattenkvalitetsproblem med förhöjda halter av radon och mikrober gör att

vattnet i vissa brunnar ibland förmodas vara tjänligt med anmärkning eller otjänligt. I den östra, glesbebyggda delen är risken för avloppspåverkan liten.

Avloppshantering I stort sett hela områdets bebyggelse har kommunalt vatten och avlopp.

Delar av området ingår i vattenskyddsområde.


36 (40)

4.18 Bratteforsån och Bakerödsbäcken




Allmänt Större GA

Enskilt

Avloppslösning:

(andel)

31 % 5 % 64 %


31 % 5 % 64 %


7 st gröna

Ekologisk status,


måttlig / måttlig(Bratteforsån)

god / måttlig (Bakerödsbäcken)

Påverkat av


nej / nej

4.18.1 Samlad bedömning Om Grinnerödsområdet ska utvecklas förutsätts bland annat att allmänt VA

byggs ut i området. Grinneröd är en viktig grundvattenförekomst för vilken

det finns ett behov att säkerställa ett långsiktigt skydd. Behov finns av kartläggning av dricksvattenförsörjning samt av enskilda avlopp för

åtgärdskrav i de områden där krav inte redan har ställts.


I delområdet finns sju tätbebyggda områden som är utpekade i Bilaga 5,

varav samtliga av dessa består av färre än 20 bostadshus och ej beskrivs närmare.

Bebyggelse och verksamheter Området innehåller delar av tätorten Ljungskile. Ljungskile är utpekat i Översiktplan 2010 som ett av områdena, där den övervägande delen av ny

sammanhållen bebyggelse bör ske. Den östra delen av området är

glesbebyggt. Grinneröd är ett utredningsområde för verksamheter.

Planförhållanden Ny bebyggelse och höjning av byggrätter sker succesivt främst med stöd av

detaljplan när anslutning till allmänt VA möjliggörs. Längre från kusten kan enstaka hus tillkomma med förhandsbesked och med krav på enskild

avloppslösning enligt gällande riktlinjer, men inte i konflikt med




37 (40)

Grundvattenförekomsten i Grinnerödsområdet kan påverkas av ytterligare

exploatering. Ytterligare utveckling av området bör därför förutsätta att allmänt VA byggs ut i området.

Vattenförsörjning Dricksvattenförsörjningen i området sker med enskilda täkter, vanligtvis ur

grävda brunnar. Risken för avloppspåverkan är begränsad då bebyggelsen är utspridd. Vattenkvaliteten i övrigt är relativt god. En större gemensam enskild

dricksvattenanläggning med grundvattentäkt försörjer Bastebacka.

Grinneröd grundvattenförekomst Dricksvattentillgången har studerats särskilt i Grinneröd-Backamo som är den

största samlade grundvattentillgången i kommunen. Den har bedömts räcka till ca 800-4 000 hushålls dricksvattenbehov.

Grundvattenförekomsten har god kemisk och god kvantitativ status. Preliminär bedömning för 2015 är att grundvattenförekomsten fortfarande har

god status. Grundvattenmagasinet är en sand- och grusförekomst. Akviferstypen är en porakvifer bildad under kvartär.

Det finns mycket goda eller utmärkta uttagsmöjligheter i bästa del av

grundvattenmagasin, storleksordningen 5-25 l/s (ca 400-2 000 m3/d). Den geometriska noggrannheten på magasinets avgränsning är god.

Avgränsningen är baserad på lokala jordarts- och/eller hydrogeologiska

kartor.

Avloppshantering Inom området finns i stort sett enbart enskilda avloppsanläggningar. En större

gemensam avloppsanläggning finns i Backamo (GA1: Bastebacka).

I större delen av området är enskilda avlopp inventerade (Hela Holmestad,

Backamo och Grinneröd) under 2010 och åtgärdsarbete pågår. Åtgärder skulle vara klara till år 2013 de flesta avloppen i området lever nu upp till hög

skyddsnivå. I området Skafteröd har rådgivning och kontroll av avlopp gjorts under 2014, avloppen kommer att åtgärdas senast 2017.

Inom området gäller krav på hög skyddsnivå för miljöskydd.


38 (40)

4.19 Store Väktor




Allmänt Större GA

Enskilt


- - 100%


- - 100%

Antal områden med

utpekade i Bilaga 5 2 st gröna


(2009/2015)

god / måttlig

Påverkat av


nej / nej

4.19.1 Samlad bedömning Enstaka hus kan tillkomma. Grinneröd med Backamo är en viktig

grundvattenförekomst för vilken det finns ett behov att säkerställa ett

långsiktigt skydd. Behov av kartläggning av den enskilda dricksvatten-försörjningen. Ingen omvandling från fritidshus till permanentboende anses

pågå.


I delområdet finns två tätbebyggda områden som är utpekade i Bilaga 5,

varav samtliga av dessa består av färre än 20 bostadshus och ej beskrivs närmare.


Planförhållanden

Enstaka hus kan tillkomma med förhandsbesked och med krav på enskild avloppslösning enligt gällande riktlinjer, men inte i konflikt med


Vattenförsörjning

Dricksvattenförsörjningen i området sker med enskilda täkter, vanligtvis ur grävda brunnar. Risken för avloppspåverkan är begränsad då bebyggelsen är

utspridd. En gemensam enskild dricksvattenanläggning med grundvattentäkt försörjer en del av den spridda bebyggelsen på Backamo. Verksamheterna

försörjs även de av egna täkter. Vattenkvaliteten är relativt god.



39 (40)

Grinneröd grundvattenförekomst

Dricksvattentillgången har studerats särskilt i Grinneröd-Backamo som är den största samlade grundvattentillgången i kommunen. Den har bedömts räcka

till ca 800-4 000 hushålls dricksvattenbehov.

Grundvattenförekomsten har god kemisk och god kvantitativ status. Preliminär bedömning för 2015 är att grundvattenförekomsten fortfarande har

god status. Grundvattenmagasinet är en sand- och grusförekomst.

Akviferstypen är en porakvifer bildad under kvartär.

Det finns mycket goda eller utmärkta uttagsmöjligheter i bästa del av grundvattenmagasin, storleksordningen 5-25 l/s (ca 400-2 000 m3/d). Den

geometriska noggrannheten på magasinets avgränsning är god. Avgränsningen är baserad på lokala jordarts- och/eller hydrogeologiska

kartor.

Avloppshantering

Inom området finns i stort sett enbart enskilda avloppsanläggningar. Området har inventerats och alla avlopp bör vara åtgärdade.

Inom området gäller normal skyddsnivå för miljöskydd och utmed vattendrag

krävs hög skyddsnivå för miljöskydd som krav på enskilda avlopp.

Inom området finns Backamo lägerplats som har en större avloppsanläggning

för lägerplatsen och evenemang som hålls där, bland annat bondens dag med flera tusen besökare varje år.


40 (40)

4.20 Öresjö




Allmänt Större GA

Enskilt


- - 100%


(andel)

- - 100%


1 st grön

Ekologisk status,


god / god


nej / nej

4.20.1 Samlad bedömning Enstaka hus kan tillkomma. Behov finns av kartläggning av

dricksvattenförsörjning samt av enskilda avlopp för åtgärdskrav i de områden

där krav inte redan har ställts. Ingen omvandling från fritidshus till permanentboende anses pågå.


I delområdet finns ett tätbebyggt område som är utpekat i Bilaga 5 och detta består av färre än 20 bostadshus och beskrivs därför ej närmare. Hela

området ingår i vattenskyddsområdet för Köperödssjön.


Planförhållanden Enstaka hus kan tillkomma med förhandsbesked och med krav på enskild

avloppslösning enligt gällande riktlinjer, men inte i konflikt med naturvårdsintressen.

Vattenförsörjning Dricksvattenkvaliteten och tillgången är relativt okänd inom området. I de

brunnar som är uppmätta är vattenkvaliteten relativt god. Risken för avloppspåverkan är liten då bebyggelsen är utspridd.

Avloppshantering Inom området finns i stort sett enbart enskilda avloppsanläggningar till spridd och gles bebyggelse. Inom området gäller normal skyddsnivå för miljöskydd

och närmast vattendrag krävs hög skyddsnivå för miljöskydd som krav på

enskilda avlopp. Hela området ingår i vattenskyddsområde.


Documents

BILAGA 4 Enskild vatten- och avloppsförsörjning, per delområde · 5, varav tjugotre av dessa består av färre än 20 bostadshus och ej beskrivs närmare. De tätbebyggda områdena