Betygsättning under påverkan - lr.se · ... har gjort det uppenbart att såväl regeringen som betygsberedningen inte förmådde bedöma ... att sätta högre betyg ... betyg Från

Betygsättningunder påverkan

Rapport från Lärarnas Riksförbund

Betygsättning under påverkan

2Rapport från Lärarnas Riksförbund

InnehållSammanfattning och slutsatser .................................................................................................................................. 4

Undersökningens resultat ....................................................................................................................................... 4

Lärarnas Riksförbunds slutsatser ......................................................................................................................... 4

Bakgrund ........................................................................................................................................................................... 6

Sämre kunskaper – högre betyg ............................................................................................................................. 6

Pengarna styr ............................................................................................................................................................. 6

Vad beror betygsinflationen på? ............................................................................................................................ 7

Undersökning ................................................................................................................................................................... 9

Om lärares uppfattning av betygsättningen i skolan ........................................................................................ 9

Att påtala problem med betygsättningen till skolledningen ............................................................................ 11

Om försök att påverka lärares betygsättning ....................................................................................................... 12

Påtryckningar från rektor eller huvudman ......................................................................................................... 12

Påtryckningsmedel ................................................................................................................................................. 15

Påtryckningar från andra ....................................................................................................................................... 16

Resultat för särskilt utvalda kommuner .............................................................................................................. 17

Metodbeskrivning ......................................................................................................................................................... 20

Urval .......................................................................................................................................................................... 20

Viktade resultat ........................................................................................................................................................ 21

Statistiskt säkerställda skillnader ........................................................................................................................ 22

Djupintervjuer .......................................................................................................................................................... 22

Referenser ....................................................................................................................................................................... 23

Bilaga 1 – Tabeller ........................................................................................................................................................... 24

Bilaga 2 – Frågeformulär ............................................................................................................................................. 27

3 Rapport från Lärarnas Riksförbund

FörordDen fråga som i störst utsträckning har påverkat debatten om det svenska betygssystemet har varit betygens urvalsfunktion, det vill säga att en elevs betyg avgör om eleven i fråga kommer in på sökt gymnasieprogram el-ler högskoleutbildning i konkurrens med andra. I sitt slutbetänkande motiverade betygsberedningen (SOU 1992:86) övergivandet av det normrelaterade systemets ännu tydligare urvalsgrundande funktioner med att behovet av betygens urvalsfunktion hade blivit svagare, detta genom utbyggnaden av skolväsendet under efterkrigstiden. I direktiven till betygsberedningen såg regeringen heller inga tecken på att betydelsen av urvalsfunktionen skulle återkomma, snarare skulle den i framtiden ”få ytterligare minskad betydelse”.

Den utveckling vi har sett i svensk skola de senaste 20 åren, med ökade skillnader mellan elever och minskad likvärdighet, har gjort det uppenbart att såväl regeringen som betygsberedningen inte förmådde bedöma vilka effekter de då samtida skolstyrningsreformerna skulle få på skolan i allmänhet och urvalsfunktionens betydelse i synnerhet. Kommunaliseringen av skolan har tillsammans med valfrihets- och friskolereformen skapat en konkurrensutsatt skolmarknad i Sverige där skolors betygsmedelvärden har blivit en viktig konkur-rensfördel på marknaden och där elevens meritvärde är direkt avgörande om eleven kommer in på önskat program eller skola.

Kampen om eleverna har med stor sannolikhet också varit en bidragande faktor till den betygsinflation vi har kunnat se under främst 2000-talets början. I denna kamp förväntas alla anställda att bidra; Lärarnas Riksför-bund mottar ständigt medlemmars skildringar av hur man förväntas vara en god ambassadör för sin skola, hur man som lärare måste sätta höga betyg eller hur man som studie- och yrkesvägledare ska förmå elever att välja vissa skolor.

Denna rapport visar hur vanligt förekommande påtryckningar av dessa slag är mot betygsättande lärare i den svenska skolan och resultaten manar till eftertanke. Det är dags att vi bestämmer oss för att vi vill ha en bra skola där elevernas goda kunskaper ger dem höga betyg och inte en skola där elever går ut med allt sämre kunskaper men allt högre betyg.

Metta FjelknerFörbundsordförande Lärarnas Riksförbund


Sammanfattning och slutsatserBetygsinflation i svensk grund- och gymnasieskola är ett fenomen som på senare tid uppmärksammats i olika studier samt i media. Studier har kunnat visa att det exempelvis sätts högre betyg i kommuner med en kon-kurrensutsatt utbildningsmarknad än i andra kommuner, samt att friskolor inte tycks sätta nämnvärt högre betyg än kommunala skolor. Studier från bland annat Skolverket har också kunnat visa att det sätts högre kurs- och ämnesbetyg än vad resultaten på de nationella proven motsvarar.

Förklaringarna till inflationen är flera. En tänkbar förklaring till de höga betygen skulle kunna vara att det förekommer påtryckningar mot betygsättande lärare att sätta högre betyg än vad elevernas kunskaper mot-svarar. I denna undersökning har Lärarnas Riksförbund därför vänt oss till 2000 betygsättande lärare i hela landet för att undersöka i vilken omfattning de utsätts för påtryckningar, hur dessa yttrar sig samt var i syste-met de är vanligast förekommande.

Undersökningens resultatUndersökningen visar på följande:

l Var femte lärare har utsatts för påtryckningar från sin rektor eller huvudman att sätta högre betyg.l Var fjärde betygsättande grundskollärare i konkurrensutsatta kommuner har utsatts för påtryckningar från

sin rektor eller huvudman att sätta högre betyg.l Påtryckningar att sätta högre betyg är vanligare förekommande i konkurrensutsatta kommuner än i övriga

kommuner.l Det inte finns några säkerställda skillnader beroende på huvudmannaskap. l Nästan 40 procent av de lärare som utsatts för påtryckningar från sin rektor eller huvudman har blivit

systematiskt utsatta för påtryckningar. l En tredjedel av de lärare som blivit utsatta för påtryckningar har låtit det inverka på deras betygsättning.

Störst inverkan har det haft på gymnasielärare i konkurrensutsatta kommuner.l Lärare som undervisar i ämnen med nationella prov (ma/sv/eng) anser i större utsträckning än övriga

lärare att betygsättningen är korrekt, både i landet och på den egna skolan.l Föräldrar till elever i friskolor och i konkurrensutsatta kommuner försöker i högre grad påverka lärares

betygsättning än föräldrar i icke konkurrensutsatta.l Då det förekommer att lärares lön påverkas av elevernas resultat är det vanligare i friskolor än i kommunala

skolor och då främst i friskolor som ingår i koncerner.

Lärarnas Riksförbunds slutsatser

Nationella prov i fler ämnenUndersökningen visar att lärare som undervisar i ämnen med nationella prov i högre utsträckning anser att de betyg de själva och andra sätter är korrekta i förhållande till betygskriterierna. Undersökningen visar också att elever är mer benägna att försöka övertala sina lärare att sätta ett högre betyg i övriga teoretiska ämnen än i de ämnen som är kopplade till nationella prov. Lärarnas Riksförbund drar därför slutsatsen att det behövs nationella prov i fler ämnen än i dag samt att dessa ska genomföras varje år.

Central rättning av nationella provSkolinspektionens kontrollrättningar har visat att en stor andel nationella prov har rättats för generöst. Den centrala rättningen måste därför systematiseras och Skolinspektionens regionala kontor måste i ny statlig huvudmannaskapsmodell få ett tydligt regionalt uppföljningsansvar för betygsutveckling i regionen i form av ett rättningsinstitut.

Förstärk elevers rätt till kunskapUndersökningen visar att många lärare bland annat uppmanas att sätta högre betyg för att skolan inte ska behöva sätta in stödåtgärder till elever eller att deras egen arbetssituation är så pressad att de hellre friar än fäller elever som inte uppnått godkända kunskaper. Detta kan naturligtvis inte accepteras. Elevernas rätt till


kunskap måste säkerställas. Ett nytt huvudmannaskap för den svenska skolan måste garantera att elever som är i behov av särskilt stöd får det och att lärare som upptäcker dessa behov inte tvekar att synliggöra dem.

Betygssystemet måste säkerställas om det ska användas som mätare av kvalitet. På svensk utbildningsmarknad är det den skola som kan uppvisa bäst resultat som har störst möjlighet att attrahera nya och fler elever. Som mått på goda resultat används uteslutande höga betygsmedelvärden. Om lärarna utsätts för påtryckningar i den omfattning som vår undersökning visar, blir det orimligt att använda betygsmedelvärden som mått på god kvalitet i den svenska skolan. Betygssystemet måste säkerställas, dels ge-nom att de som sätter betygen inte utsätts för subjektiva påtryckningar och dels genom nationella prov som garanterar den nationella likvärdigheten.

Lärarnas professionella ansvarLäraryrket utvecklas alltmer mot en tydlig profession. Ett led i detta var inrättandet av lärares yrkesetiska principer år 2001. Där fastslås att lärare förbinder sig att vid betygsättning motstå otillbörlig påverkan samt att diskutera yrkesetiska ställningstaganden i arbetet. Lärare måste därför stötta varandra genom att kollek-tivt stå upp för det ansvar som betygsättning innebär. Detta ansvar ställs ännu mer på sin spets nu när det för betygsättning av elever i de flesta fall kommer att krävas att läraren är legitimerad. Läraryrkets professionella autonomi bygger på att lärare tillsammans står upp emot alla försök till otillbörlig påverkan av deras betyg-sättning. Lärarnas Riksförbunds slutsats är att det behövs större möjligheter för lärare att diskutera bedöm-ning och betygsättning med sina kollegor.


BakgrundSämre kunskaper – högre betygFrån det att det mål- och kriterierelaterade betygssystemet introducerades har betygsmedelvärdena blivit högre för varje årskull:

6

Bakgrund

Sämre kunskaper – högre betygFrån det att det mål- och kriterierelaterade betygsystemet introducerades har betygsmedelvärdena blivit högre för varje årskull:

Figur 1Källa: Egna bearbetningar av data från Sk

,konstatera att det rådde inflation i systemet. Även resultaten av internationella studier har antytt att de förbättrade meritvärdena inte motsvarar förbättrade kunskaper. TIMSS-undersökningen från 2003 visar exempelvis att eleverna i årskurs 8 det nämnda året presterade ”signifikant sämre” än vad eleverna i årskurs 7 gjorde år 1995.3 Denna försämring av kunskaper i matematik har också noterats genom hela systemet, bland annat vid KTH har studier visat att nya studenters förkunskaper i matematik har försämrats över tid.4 Även svenska elevers läsförståelse har försämrats

Pengarna styr..De studier som tidigt kunde belägga inflationen hade dock endast data för tidsserier fram till tidigt 2000-tal. Uppföljande studier har kunnat visa att betygsinflationen (som fortsatt ökning betraktad) tycks ha avstannat i gymnasieskolan samt att skillnaderna mellan kommunala och

Genomsnittligt meritvärde, år 9(1998-2010)

1998 2002 2006 2010

Meritvärde,slutbetyg år 9

211,0

209,0

207,0

205,0

203,0

201,0

199,0

197,0

195,0Ge

no

msn

ittl

igt

me

ritv

ärd

e

2000 2004 2008

Källa: Egna bearbetningar av data från Skolverket.

Detta har föranlett en diskussion huruvida det råder inflation i systemet eller ej. De forskare som var först ut på detta område kunde, genom att dels studera betygens prognostiska värde för högskolestudier1, dels att relatera betygsresultat till resultat på de nationella proven2, konstatera att det rådde inflation i systemet. Även resultaten av internationella studier har antytt att de förbättrade meritvärdena inte motsvarar förbätt-rade kunskaper. TIMSS-undersökningen från 2003 visar exempelvis att eleverna i årskurs 8 det nämnda året presterade ”signifikant sämre” än vad eleverna i årskurs 7 gjorde år 1995.3 Denna försämring av kunskaper i matematik har också noterats genom hela systemet, bland annat vid KTH har studier visat att nya studenters förkunskaper i matematik har försämrats över tid.4 Även svenska elevers läsförståelse har försämrats.5

Pengarna styrDe studier som tidigt kunde belägga inflationen hade dock endast data för tidsserier fram till tidigt 2000-tal. Uppföljande studier har kunnat visa att betygsinflationen (som fortsatt ökning betraktad) tycks ha avstannat i gymnasieskolan samt att skillnaderna mellan kommunala och fristående gymnasieskolor har minskat.6 Dock finns fortfarande viktiga forskningsresultat som visar att konkurrensutsatta skolor, det vill säga såväl kommu-nala som fristående, sätter högre betyg än icke-konkurrensutsatta.7 Här finns ett starkt inslag av ekonomisk logik. För att komma in på en attraktiv utbildning krävs ett högt betygsmedelvärde. Föräldrar och elever väljer själva skola. Med varje elev följer en skolpeng. För att få pengar till skolan måste man konkurrera med

1 Cliffordson, 2004. Se också Cliffordson & Berndtsson, 20072 Wikström, 20053 Skolverket, 2004, s. 64 Thunberg och Filipsson, 20055 Skolverket, 2010. Se Skolverket, 2009 b, del 3 för en fördjupad framställning.6 Skolverket, 2009 a. Den viktigaste förklaringen till att skillnaderna mellan kommunala och fristående gymnasieskolor upphört är enligt Skolverket att de fristående gym-nasieskolorna med tiden fått en elevsammansättning som är identisk med de kommunala gymnasieskolornas. Detta beror i sin tur på att de fristående skolorna numer inte endast erbjuder de samhälls- och naturvetenskapliga programmen utan också yrkesförberedande program.7 Wikström & Wikström, 2005. Se också Vlachos, 2010.

Figur 1


andra skolor. Höga betyg är ett effektivt sätt att locka till sig elever. JohanTralau, docent i statsvetenskap, tar upp problematiken med ekonomisk vinst som drivkraft för höjda betyg i en artikel i DN debatt 2011-02-25. Nationalekonomerna Magnus Henrekson och Jonas Vlachos har i en tidigare DN debatt-artikel, 2009-08-17, visat att antal elever med högsta betyg i alla ämnen i gymnasiet ökade med 28 gånger mellan 1997 och 2007.

Vad beror betygsinflationen på?Flera studier har genomförts för att försöka ta reda på vad betygsinflationen beror på. Som redan nämnts sätter konkurrensutsatta skolor högre betyg än icke-konkurrensutsatta. Detta gäller såväl för kommunala skolor som konkurrerar med andra kommunala, som för skolor på utbildningsmarknader där det finns såväl kommunala som fristående skolor.8 De studier som jämför kommunala skolors betygsättning med fristående skolors finner inga stora skillnader.9

Ytterligare studier har fokuserat på skillnader mellan slutbetyg för ämnen i grundskolan eller kursbetyg i gymnasieskolan kontra resultaten på de nationella proven. Skolverkets årliga analyser av dessa skillnader vi-sar att det är ett stort antal skolor som sätter högre betyg än vad eleverna lyckats prestera på de nationella pro-ven.10 Det illustreras tydligt av fördelningen i nettoavvikelser för ämnet matematik i grundskolan för 2010.

8 Wikström och Wikström, 2005.9 Se Vlachos, 2010.10 Dessutom visar Skolinspektionens kontrollrättningar att de nationella proven rättas för generöst. Se Skolinspektionen, 2010 a; 2011.


Figur 2

0

50

100

150

200

250

300

350

400

- 21 till30 procent

- 11 till20 procent

- 1 till10 procent

0 procent

1 till 10 procent

11 till 20 procent

21 till 30 procent

31 till 40 procent

41 till 50 procent

51 till 60 procent

61 till 70 procent

71 till 80 procent

Nettoavvikelse

Ant

al s

kolo

r

Skolors nettoavvikelse mellan slutbetyg och provbetyg, nationella prov i matematik i grundskolan 2010. Elever vars slut-betyg överstiger betyget i det nationella provet resulterar i en positiv nettoavvikelse i figuren, (blå staplar). På samma sätt resulterar elever som fått ett lägre slutbetyg än betyg på nationella provet i en negativ nettoavvikelse (röda staplar). Källa: Skolverket, 2011, s.26.

Skolverket har också genomfört fördjupade studier av relationen mellan prov och slutbetyg. Analyserna visar att det finns stora skillnader mellan provresultat och betyg, men att det är svårt att finna systematiska skillna-der. De mest troliga förklaringarna till de höga betygen är enligt Skolverkets bedömning: (1) att lärare gör olika tolkningar av mål och kriterier, (2) att lärare ger eleven ett betyg de inte förtjänat och (3) att betygen sätts på andra grunder än kursplanens mål och kriterier.11

Förklaring (1) och (3) har varit föremål för flera avhandlingar och inspektionsrapporter och kan anses vara belagda.12 Förklaring (2) är inte belagd, men flera vittnesmål från yrkesverksamma lärare tyder på att det utövas en viss påverkan på lärare till att sätta högre betyg, främst från skolledningar. Skolverket skriver att:

Även om det är svårt att belägga med fakta är det mycket som talar för att lärare ofta utsätts för olika påtryckningar och frestelser att sätta ett högre betyg än vad läraren egentligen anser att eleven är värd. Lärare kan vara olika benägna att ”ge efter” – och detta kan också variera mellan skolor.13

Utgångspunkten för denna undersökning är att se hur omfattande dessa påtryckningar mot betygsättande lärare är samt att undersöka hur dessa påtryckningar kommer till uttryck.11 Skolverket, 2009 c, s.9. Jämför med Skolverket, 2007, s.18-21; 68-7912 Se exempelvis Selghed, 2004; Tholin, 2006; Korp, 2006 samt Skolinspektionen, 2010 b. En nyligen publicerad licentiatavhandling problematiserar dock de slutsatser som handlar om att lärarna på olika sätt inte förstått eller följer den reglering som finns av betygsättningen. Avhandlingen visar i stället att lärarna inte har stöd i den dagliga verksamheten att sätta ”rätt” betyg då såväl elever, föräldrar som skolledning efterfrågar höga betyg. Empirin i avhandlingen är begränsad och kan inte anses vederlägga tidigare forskning. Dessutom uppvisar även denna avhandlings empiri liknande resultat som i ovan anförda referenser (jmf Mickwitz, 2011, s.66-69;79ff och Skolinspektionen, 2010 b). Vissa av de teman som framkommer i avhandlingen, främst gällande ”betygshets”, finner dock stöd i föreliggande rapport (jmf Mickwitz, 2011 och föreliggande rap-port). Se också Riksrevisionen, 2011 som ger ytterligare belägg för exempelvis de slutsatser som dras i Selghed, 2004.13 Skolverket, 2009 c, s.9


UndersökningI denna del redovisas resultaten från undersökningen. Om inget annat anges så är alla redovisade skillnader (mellan exempelvis skolform eller huvudman) statistiskt säkerställda skillnader, se vidare i metodavsnittet. Notera att vissa av diagrammen som redovisas inte baseras på samtliga svarande. Detta förekommer främst då en följdfråga har ställts, där diagrammet över följdfrågan baseras på de som fått följdfrågan. Det förekommer också då korskörningar har gjorts mellan olika svar.

Om lärares uppfattning av betygsättningen i skolanNästan hälften av lärarna anser att betygen som sätts i landet är för höga i förhållande till betygskriterierna. En tredjedel anser att de är korrekta. När det gäller betygsättningen på den egna skolan ökar andelen lärare som anser att betygsättningen är korrekt avsevärt, samtidigt som andelen som anser att betygen sätts för högt sjunker.14

Tabell 1: Hur lärare upplever att betygen generellt sätts i förhållande till betygskriterierna

Det är en större andel gymnasielärare (49 procent) än grundskollärare (33 procent) som anser att betyg-sättningen i landet är för generös. Omvänt anser en större andel av grundskollärarna att betygsättningen är korrekt (39 kontra 29 procent). Gymnasielärarnas uppfattning om betygsättningen i riket återspeglas också i deras syn på betygsättningen på deras egen skola då 29 procent anser att betygen där sätts för högt, kontra 17 procent av grundskollärarna. Likaså anser grundskollärarna i större utsträckning att betygsättningen på den egna skolan är korrekt (73 kontra 57 procent).

Lärarerfarenhet och undervisningsämnen har betydelse för lärarnas uppfattningar. De lärare som har längst erfarenhet (16 år eller mer) är de som i störst utsträckning anser att betygsättningen är för generös (51 pro-cent). De med 11-15 års lärarerfarenhet är de som i störst utsträckning anser att betygsättningen är korrekt (38 procent).15 Beträffande undervisningsämnen16 så är det främst lärare i övriga teoretiska ämnen samt praktisk-estetiska ämnen som anser att betygsättningen är för generös, något som stämmer väl överens med statistiken över betygsutvecklingen.17 Lärare i matematik, svenska och engelska anser i störst utsträckning att betygsättningen är korrekt, såväl i landet som på den egna skolan.

De tendenser som har synts i resultaten ovan återkommer gällande lärarnas egen betygsättning. Totalt svarar 42 procent av lärarna att de någon gång har satt för höga betyg. Skillnaderna mellan olika kommuntyper, skolformer och huvudmän illustreras i diagrammet på nästa sida.

14 Samma tendens framkommer också i Mickwitz, 2011, s.85-8815 Notera att det nya betygssystemet introducerades 1997 i gymnasieskolan och 1998 i grundskolan.16 Undervisningsämnena är indelade i följande kategorier: (1) matematik, svenska och engelska (ämnen med nationella prov), (2) övriga teoretiska ämnen (t.ex samhällskun-skap och historia), (3) praktisk-estetiska ämnen (t.ex. bild och estetisk verksamhet) samt (4) yrkesämnen (endast i gymnasieskolan).17 Se Skolverket, 2009 a; 2009 b.

9

yrkesverksamma lärare tyder på att det utövas en viss påverkan på lärare till att sätta högre betyg, främst från skolledningar. Skolverket skriver att:

Även om det är svårt att belägga med fakta är det mycket som talar för att lärare ofta utsätts för olika påtryckningar och frestelser att sätta ett högre betyg än vad läraren egentligen anser att eleven är värd. Lärare kan vara olika benägna att ”ge efter” – och detta kan också variera mellan skolor.13

Undersökning

Utgångspunkten för denna undersökning är att se hur omfattande dessa påtryckningar mot betygsättande lärare är samt att undersöka hur dessa påtryckningar kommer till uttryck.

I denna del redovisas resultaten från undersökningen. Om inget annat anges så är alla redovisade skillnader (mellan exempelvis skolform eller huvudman) statistisk säkerställda skillnader, se vidare i metodavsnittet. Notera att vissa av diagrammen som redovisas inte baseras på samtliga svarande. Detta förekommer främst då en följdfråga har ställts, där diagrammet över följdfrågan baseras på de som fått följdfrågan. Det förekommer också då korskörningar har gjorts mellan olika svar.

Om lärares uppfattning av betygsättningen i skolanNästan hälften av lärarna anser att betygen som sätts i landet är för höga i förhållande till betygskriterierna. En tredjedel anser att de är korrekta. När det gäller betygsättningen på den egna skolan ökar andelen lärare som anser att betygsättningen är korrekt avsevärt, samtidigt som andelen som anser att betygen sätts för högt sjunker:14

Tabell 1: Hur lärare upplever att betygen generellt sätts i förhållande till betygskriterierna

I riket I den egna skolan

För höga 44 25 Korrekta 32 62 För låga 1 3 Ingen uppfattning 23 10

Det är en större andel gymnasielärare (49 procent) än grundskollärare (33 procent) som anser att betygsättningen i landet är för generös. Omvänt anser en större andel av grundskollärarna att betygsättningen är korrekt (39 kontra 29 procent). Gymnasielärarnas uppfattning om betygsättningen i riket återspeglas också i deras syn på betygsättningen på deras egen skola då 29 procent anser att betygen där sätts för högt, kontra 17 procent av grundskollärarna. Likaså anser grundskollärarna i större utsträckning att betygsättningen på den egna skolan är korrekt (73 kontra 57 procent).

13 Skolverket, 2009 c, s.914 Samma tendens framkommer också i Mickwitz, 2011, s.85-88


Figur 3

Sammantaget är det en större andel gymnasielärare (45 procent) än grundskollärare (36 procent) som sva-rar att de någon gång har satt för höga betyg. Det är också en större andel lärare i konkurrensutsatta kom-muner än i mellankvartilskommunerna som svarar att de satt för höga betyg (48 kontra 41 procent). Som det framgår av diagrammet så är det en större andel lärare i kommunala skolor (43 procent) än i fristående skolor (36 procent) som svarar att de någon gång satt för höga betyg.

De som någon gång har satt för höga betyg är också den grupp som i störst utsträckning anser att det sätts för höga betyg i landet och på den egna skolan.

I anslutning till denna del av undersökningen har 782 lärare svarat på den öppna frågan om vilken anled-ningen var till att de satte högre betyg i förhållande till betygskriterierna. Fyra anledningar framstår som vanli-gare än andra. Den entydigt vanligaste anledningen som lärare uppger är att det har handlat om elever som har legat på gränsen mellan två betyg och att man då har valt att ge det högre betyget. De övriga anledning-arna som framkommer är att läraren tar någon form av hänsyn till eleven (vill hjälpa eleven, ge uppmuntran eller beakta vissa omständigheter), att läraren anser att betygskriterierna är otydliga och svårtolkade samt att de upplevt påtryckningar från rektor, skolledning eller föräldrar.

Härutöver finns också många lärare som uppger att de satt högre betyg på grund av tidspress, antingen i form av att de har haft för lite tid för att kunna hjälpa eleven eller att de har en pressad arbetssituation vilket gör det lättare för dem att fria än att fälla eleven. Detta är också ett perspektiv som framkommer i de djupinter-

0

20

40

60

80

100

"Konkurrens-kommuner,grundskola"

"Konkurrens-kommuner,gymnasie-skola"

"Icke konkurrens-kommuner,grundskola"

"Icke konkurrens-kommuner,gymnasie-skola"

Totalt,kommunalskola

Totalt,friståendeskola

Totalt

Andel lärare som i sin nuvarande anställning någon gång satt för höga betyg i förhållande till betygskriterierna- Bas: Samtliga betygsättande lärare i grund- respektive gymnasieskolan

procent

48

35

42

31

4743

36


vjuer som har genomförts, där vissa lärare vittnar om påtryckningar från rektorer att främst godkänna elever med otillräckliga kunskaper i föreliggande ämne för att slippa sätta in stödåtgärder för eleven.

Att påtala problem med betygsättningen till skolledningenDrygt hälften av de lärare som anser att betygsättningen på deras skola är för generös uppger att de har påta-lat detta för sin skolledning. Av de som har påtalat det uppger knappa hälften att det har lett till någon form av åtgärd från skolledningens sida.


Resultaten i diagrammet är uppdelade efter graden av konkurrens i kommunerna, men som resultaten an-tyder så är det en större andel grundskollärare (67procent) än gymnasielärare (53 procent) totalt sett som har påtalat problemen till skolledningen. Det är också en större andel lärare i friskolor (73 procent) än i kommunala (51 procent) som har påtalat problemen.

Totalt har 126 lärare i undersökningen svarat på frågan vilka typer av åtgärder detta har lett till från skolled-ningens sida. Ungefär hälften av svaren handlar om hur skolledningen på olika sätt har initierat diskussioner kring betygsättning och tolkning av betygskriterier. Andra åtgärder som nämns är fortbildning, sambedöm-ning, jämförelser med andra skolor samt statistisk uppföljning.

Om försök att påverka lärares betygsättningPåtryckningar från rektor eller huvudmanVar femte lärare uppger att de någon gång har blivit utsatt för påtryckningar från sin rektor eller huvudman att sätta högre betyg. Påtryckningarna är vanligast förekommande i grundskolor i konkurrensutsatta kom-muner där var fjärde lärare har blivit utsatt.

0

20

40

60

80

100




"Icke konkurrens-kommuner,gymnasieskola"

Totalt

Har lärarna påtalat till skolledningen att ”för höga betyg”sätts på deras skola?- Bas: Samtliga betygsättande lärare i grund- respektive gymnasieskolan som upplever att betygensom sätts på deras skola generellt är ”för höga” i förhållande till betygskriterier.procent

Ja Nej Vet ej

54

36

9

67

25

7

53

41

6

70

28

1

4045

15

Figur 4


Samtliga skillnader i förekomst av påtryckningar från rektor eller huvudman mellan respektive kommun-grupper är statistiskt säkerställda. Dock finns inga säkerställda skillnader mellan huvudmannatyp, det vill säga att påtryckningar är lika vanligt förekommande i såväl kommunala som fristående skolor. Detta bekräf-tar resultat av tidigare studier som visat att det främst är graden av konkurrens som påverkar betygsättningen och inte huvudman.18

Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan lärare med olika undervisningsämnen eller olika lång lärarerfarenhet.

Återkommande påtryckningar från rektor eller huvudman är vanligast förekommande i grundskolor i kon-kurrensutsatta kommuner.

18 Se Wikström och Wikström, 2005 samt Vlachos, 2010.

0

5

10

15

20

25procent

Andel lärare som upplevt att rektor eller huvudman på deras nuvarande skola har försökt påverka deras betygsättning

Totalt

21

19

24

14

18





Figur 5


Figur 619Påtryckningarna handlar uteslutande om att lärarna ska sätta högre betyg. Det enda undantaget finns i de icke-konkurrensutsatta kommunerna där elva procent av gymnasielärarna som upplevt påtryckningar, res-pektive fem procent av grundskollärarna, uppger att påtryckningarna har handlat om att sätta lägre betyg.

Oftast sker påtryckningarna i enskilda samtal mellan rektor/huvudman och betygsättande lärare (55 pro-cent) eller under någon form av personalmöte (31 procent). De svar som har lämnats på öppna frågor i undersökningen samt som har framkommit genom djupintervjuer visar också att det förekommer påtryck-ningar från huvudmän, skolledningar och rektorer via mellanchefer eller motsvarande till lärare.

Av de lärare som har blivit utsatta för påtryckningar så uppger två tredjedelar att de inte låtit sig påverkas och en tredjedel att det har haft inverkan på deras betygsättning. Mest påverkas lärare i konkurrensutsatta kommuner. Därutöver ska det också nämnas att det finns lärare i icke-konkurrensutsatta kommuner, fram-förallt i gymnasieskolan, som upplevt påtryckningar att sätta lägre betyg och som låtit detta inverka på deras betygsättning. Korskörningar visar exempelvis att ungefär en tredjedel av lärarna i icke-konkurrensutsatta kommuner som har blivit utsatta för påtryckningar att sätta lägre betyg har låtit sig påverkas. Gruppen är förhållandevis liten och har en marginell – om någon – effekt på aggregerad nivå, men i och med att påtryck-ningar att sätta lägre betyg i princip endast förekommer i icke-konkurrensutsatta kommuner så ger det en indikation om ytterligare något lägre effekt på eventuell betygsinflation i denna kommungrupp.

19 Notera att diagrammet i figur 6 måste läsas mot andelsuppgifterna i figur 5, det vill säga att av de 18 procent grundskollärare i icke-konkurrensutsatta kommuner som har blivit utsatta för påtryckningar så har det i 70 procent av fallen handlat om påtryckningar vid enstaka tillfällen och så vidare.

0

20

40

60

80

100


"Konkurrens-kommuner,gymnasieskola"

"Icke- konkurrens-kommuner,grundskola"

"Icke- konkurrens-kommuner,gymnasie-skola"

Totalt

Har lärare upplevt att rektor/huvudman på deras nuvarande skola har försökt påverka deras betygsättning vid enstaka elleråterkommande tillfällen?- Bas: Samtliga betygsättande lärare i grund- respektive gymnasieskolan som upplever att rektor/huvudman försökt påverka.procent

Enstaka tillfällen Återkommande tillfällen Vet ej/vill ej uppge

61

38

1

5247

1

67

31

2

70

28

2

63

37

Figur 6 19


På den öppna frågan av vilka anledningar läraren låtit sig påverkas av påtryckningarna har 116 lärare svarat. Svaren indikerar att de tillfrågade lärarna på något sätt känt sig tvingade att sätta högre betyg, antingen det har handlat om att man har velat behålla jobbet, att det har varit ett lönekriterium, att ej hörsammade på-tryckningar har lett till en obehaglig stämning och så vidare.

På motsvarande fråga, varför man inte har låtit sig påverkas av påtryckningarna har 240 lärare svarat. Genom-gående handlar dessa svar om hur man har varit säker på sin sak, att man har gjort rätt bedömning kontra betygskriterierna, att det är läraren som ska stå för betygen kontra eleven, att det är en skyldighet som myn-dighetsutövare samt att det är en fråga för professionen och inte skolledningen.

Vad det gäller påtryckningar avseende rättning av nationella prov, visar undersökningen att det förekommer väldigt sällan. Totalt uppger en procent av de lärare som undervisar i matematik, svenska eller engelska att rektor har försökt påverka deras betygsättning. Den enda statistiskt säkerställda skillnaden finns mellan fristå-ende och kommunala skolor där två procent av lärarna i fristående skolor uppgett att rektor försökt påverka deras rättning kontra en procent i kommunala skolor.

Påtryckningsmedel Många av de påtryckningar som lärare upplever sker utan direkta hot om påföljder för läraren. Det finns dock många lärare som vittnar om direkta personliga konsekvenser kopplat till lärarens betygsättning. I hu-vudsak utgörs dessa påföljder av storlek på löneförhöjningar, eventuell bonusutdelning eller generellt sämre löneutveckling än kollegor som sätter högre betyg. Som vi har sett tidigare så finns det också lärare som upplever att det direkt påverkar deras möjligheter till fortsatt anställning.

Figur 7

0

20

40

60

80

100




"Icke- konkurrens-kommuner,gymnasie-skola"

Totalt

Har rektors/huvudmans påverkansförsök inverkatpå lärarnas betygsättning?- Bas: Samtliga betygsättande lärare i grund- respektive gymnasieskolan som upplever att rektor/huvudman försökt påverka.procent

Ja Nej Vet ej/vill ej uppge

32

65

3

30

69

39

55

6

38

62

36

64

1


Förekomsten av påföljder för lön och bonus sammantaget är större i friskolor (nio procent) än i kommunala skolor (sex procent). En betydande skillnad syns också mellan friskolor med enskild huvudman kontra frisko-lor som ingår i någon koncern: tio procent av lärarna som jobbar i koncerner uppger att deras lön påverkas av deras betygsättning medan endast 0,3 procent av lärarna i friskolor med enskild huvudman uppger detsamma.

En lärare som jobbar i en fristående koncernägd grundskola i en konkurrensutsatt kommun ger i en djupin-tervju följande beskrivning av hur sammansatta och komplexa påtryckningarna är att sätta högre betyg samt hur det drabbar läraren personligen:

”Påtryckningarna yttrar sig som så att vi i början av varje termin, innan eleverna börjar, jobbar ungefär två veckor och då är det upp till varje ämneslärare att sätta en prognos på vad hon eller han anser att utfallet bör bli i årskurs nio i just sitt ämne. Sen så görs det en procentsats på hur många G, VG och MVG som… ja, alltså hur utfallet förmodligen kommer att bli. […] Den här rapporten gör jag [som lärare] och den sammanställs och skickas sen till huvudkontoret som snabbt replikerar, oftast, att ’det här är alldeles för lite, ni kan inte bara ha si och så många procent som är MVG eller VG utan ni måste komma med en bättre siffra, så här dåligt kan det inte vara för det var mycket bättre förra året’. Så det tas ju ingen hänsyn till vilken typ av elevkullar man har eller andra förutsättningar. Det är ju liksom mjukvara vi jobbar med, det är ju inte så att vi står och räknar pappersmuggar liksom… Då kommer det här tillbaka, inte skriftligen till mig, men det kommer till rektor som kommer till mig och säger att ’du det här går inte, finns det inga möjligheter, hur ser det ut för den här personen och är vi säker på att…’ ja och så vidare, ’jag vill att du ser över det här en gång till och vi bör komma upp i den här procenten.”

Läraren fortgår sedan med att beskriva hur lärarens förmåga att göra dessa prognoser samt att också uppfylla dem påverkar lärarens lön vid kommande lönerevideringar.

Påtryckningar från andraSå många som två tredjedelar av alla lärare uppger att någon annan än rektor eller huvudman har försökt påverka deras betygsättning. I huvudsak kommer dessa påtryckningar från berörd elev eller föräldrar. På-

Figur 8

0

2

4

6

8

10procent

Andel lärare vars lön någon gång påverkats av vilka betyg de sätter påsina elever eller som följd av skolans/elevernas kunskapsresultat

Totalt

Lön eller bonus

6

10

4

3

5






tryckningar från elever och föräldrar är vanligare förekommande i konkurrensutsatta kommuner än i övriga kommuner. Störst är de totala påtryckningarna vid gymnasieskolor i konkurrensutsatta kommuner där tre av fyra lärare har blivit utsatta för påtryckningar från någon annan än rektor eller huvudman. Samtliga skill-nader framgår av följande tabell. Tabellen sammanfattar också all påverkan som lärare uppger att de blivit utsatta för.

Tabell 2: Samtliga påtryckningar mot betygsättande lärare

17

andra förutsättningar. Det är ju liksom mjukvara vi jobbar med, det är ju inte så att vi står och räknar pappersmuggar liksom… Då kommer det här tillbaka, inte skriftligen till mig, men det kommer till rektor som kommer till mig och säger att ’du det här går inte, finns det inga möjligheter, hur ser det ut för den här personen och är vi säker på att…’ ja och så vidare, ’jag vill att du ser över det här en gång till och vi bör komma upp i den här procenten.’

Läraren fortgår sedan med att beskriva hur lärarens förmåga att göra dessa prognoser samt att också uppfylla dem påverkar lärarens lön vid kommande lönerevideringar.

Påtryckningar från andraSå många som två tredjedelar av alla lärare uppger att någon annan än rektor eller huvudman har försökt påverka deras betygsättning. I huvudsak kommer dessa påtryckningar från berörd elev eller föräldrar. Påtryckningar från elever och föräldrar är vanligare förekommande i konkurrensutsatta kommuner än i övriga kommuner. Störst är de totala påtryckningarna vid gymnasieskolor i konkurrensutsatta kommuner där tre av fyra lärare har blivit utsatta för påtryckningar från någon annan än rektor eller huvudman. Samtliga skillnader framgår av följande tabell. Tabellen sammanfattar också all påverkan som lärare uppger att de blivit utsatta för:

Tabell 2: Samtliga påtryckningar mot betygsättande lärare

Typ Från någon person (totalt)

Elev Förälder Rektor/ huvudman

Kollega Kompis till elev

Totalt 69 47 34 19 11 1 A Konkurrensutsatta

kommuner 76* 54* 39* 22* 12 2

B Mellankommuner 63 43 29 16 11 1 C Icke-

konkurrensutsatta kommuner

60 37 27 15 9 0

D Grundskola 68 39 40** 21 13 1 E Gymnasieskola 69 51** 31 18 11 1 F Kommunala

skolor 68 47 32 19 11 1

G Friskolor 72 47 41*** 18 10 2 * Statistiskt säkerställda skillnader mot B och C ** Statistiskt säkerställda skillnader D mot E, E mot D *** Statistiskt säkerställda skillnader mot F

Som det framgår av tabellen så är föräldrar till elever i friskolor mer benägna att försöka påverka lärarens betygsättning. Föräldrar till elever som går i skolor i konkurrensutsatta kommuner är också generellt mer benägna att försöka påverka lärares betygsättning. Till exempel så uppger 43 procent av lärarna i friskolor i konkurrensutsatta kommuner att föräldrar har försökt påverka deras betygsättning till skillnad från 25 procent av lärarna i fristående skolor i icke-konkurrensutsatta skolor. Motsvarande siffror för kommunala skolor

Som det framgår av tabellen så är föräldrar till elever i friskolor mer benägna att försöka påverka lärarens betygsättning. Föräldrar till elever som går i skolor i konkurrensutsatta kommuner är också generellt mer benägna att försöka påverka lärares betygsättning. Till exempel så uppger 43 procent av lärarna i friskolor i konkurrensutsatta kommuner att föräldrar har försökt påverka deras betygsättning till skillnad från 25 pro-cent av lärarna i fristående skolor i icke-konkurrensutsatta skolor. Motsvarande siffror för kommunala skolor är 38 respektive 27 procent. Föräldrar till elever i grundskolan utövar påtryckningar i större omfattning (40 procent) än föräldrar till elever i gymnasieskolan (31 procent).

Även elevernas försök till påverkan är vanligare i konkurrensutsatta kommuner. Påtryckningar från eleven själv är också betydligt vanligare i gymnasieskolan (51 procent av lärarna har upplevt påtryckningar) än i grundskolan (39 procent). Eleverna försöker påverka sina lärare i övriga teoretiska ämnen i störst utsträck-ning (53 procent av lärarna har upplevt påtryckningar) och lärarna i yrkesämnen i minst (27 procent).20

Resultat för särskilt utvalda kommunerI undersökningen har sex kommuner valts ut för särskild granskning, tre konkurrensutsatta och tre icke-konkurrensutsatta (se vidare i metodavsnittet). De konkurrensutsatta kommunerna är Nacka, Norrköping och Strängnäs, de icke-konkurrensutsatta är Katrineholm, Piteå och Falköping.21

De resultat som hittills redovisats i rapporten har visat att en kommun med starkt konkurrensutsatt utbild-ningsmarknad borde uppvisa en högre grad av påtryckningar mot betygsättande lärare. Även fast få kom-muner har valts ut för den särskilda granskningen så bekräftar resultaten från dessa kommuner denna bild. Exempelvis uppvisar Nacka kommun genomgående en högre grad av påtryckningar mot lärare, såväl från föräldrar som från rektorer.

20 Jmf Mickwitz, 2011, s.8221 Även fast vissa av de redovisade skillnaderna mellan kommunerna är stora så är de inte statistiskt säkerställda. Detta beror på att de undersökta populationerna är för små, trots att en stor andel av kommunernas lärare har undersökts. Se vidare i metodavsnittet.


Var tredje lärare i Nacka kommun har utsatts för påtryckningar från rektor eller huvudman att sätta högre betyg. Detta ska jämföras med var tionde lärare i Katrineholms kommun. Mer än hälften av lärarna i Nacka kommun har också blivit utsatt för påtryckningar från någon av elevens föräldrar, till skillnad mot endast var fjärde lärare i Piteå kommun. Katrineholms kommun är den av de icke-konkurrensutsatta kommunerna som skiljer sig något från de generella resultaten då 62 procent av lärarna i kommunen har upplevt påtryckningar från eleverna själva. Motsvarande siffra i Nacka kommun är 57 procent.

I Nacka kommun finns också en uppvisad skillnad mellan fristående skolor och kommunala avseende rek-torers eller huvudmäns försök till påverkan på betygsättningen. Så stor andel som 35 procent av lärarna i fristående skolor uppger att rektor eller huvudman försökt påverka deras betygsättning till skillnad mot 25 procent i de kommunala. Detta är en skillnad som avviker från de generella resultaten.

Lärarna i Nacka kommun är också de som i störst utsträckning uppger att de blivit utsatta för återkommande påtryckningar (12 procent) samt de som också i störst utsträckning uppger att påtryckningsförsöken haft inverkan på deras betygsättning (14 procent). Detta ska jämföras med att inga lärare i exempelvis Strängnäs kommun, eller endast två procent av lärarna i Falköpings kommun, har blivit utsatta för systematiska påtryck-ningar. Samtliga resultat framgår av diagrammet på nästa sida.

Gällande synen på den generella betygsättningen i landet och på den egna skolan så uppvisas liknande mönster i de specialgranskade kommunerna som i resultaten på riksnivå. Lärarna i Piteå kommun anser exempelvis i störst utsträckning att det sätts korrekta betyg i förhållande till betygskriterierna, såväl i landet som på den egna skolan. Lärarna i Strängnäs kommun anser å sin sida att det sätts för höga betyg i landet, men hälften av dem anser att det sätts korrekta betyg på den egna skolan.

Figur 9

0

10

20

30

40

50

60

Totalt (riket) Nacka Norrköping Strängnäs Katrineholm Piteå Falköping

Andel lärare som upplevt att personen försökt påverka deras betygsättning på lärarens nuvarande skola

procent

Förälder till eleven Rektor/huvudman Kollega


Tabell 3: Hur lärare upplever att betygen generellt sätts i förhållande till betygskriterierna (utvalda kommuner)

Figur 10

0

5

10

15

20

25

30

Försök till påverkan enstaka tillfällen


Försök till påverkan flera tillfällen

Försök till påverkan att sättafrämst högre betyg

Försök till påverkan att sättafrämst lägre betyg

Påverkades i sin betygsättning avförsöket till påverkan

Andel lärare som upplevt följande när rektor/huvudman på den nuvarande skolan försökt påverka deras betygsättning (bas: samtliga)pro-

cent

20

Gällande den synen på den generella betygsättningen i landet och på den egna skolan så uppvisas liknande mönster i de specialgranskade kommunerna som i resultaten på riksnivå. Lärarna i Piteå anser exempelvis i störst utsträckning att det sätts korrekta betyg i förhållande till betygskriterierna, såväl i landet som på den egna skolan. Lärarna i Strängnäs anser å sin sida att det sätts för höga betyg i landet, men hälften av dem anser att det sätts korrekta betyg på den egna skolan.



För höga 44 51 46 68 39 43 35 Korrekta 32 30 35 21 26 42 38 För låga 1 1 2 3 0 1 0 Ingen uppfattning 23 18 17 8 35 13 27

Tabell 4: Hur lärare upplever att betygen generellt sätts i förhållande till betygskriterierna på den egna skolan (utvalda kommuner)



0

5

10

15

20

25

30

Andel lärare som upplevt följande när rektor/huvudman på den nuvarande skola försökt påverka deras betygsättning (bas: samtliga)



Försök till påverkan att sätta främst högre betyg

Försök till påverkan att sätta främst lägre betyg

Inverkades i sin betygssättning av försöket till påverkan

Tabell 4: Hur lärare upplever att betygen generellt sätts i förhållande till betygskriterierna på den egna skolan(utvalda kommuner)

20

Gällande den synen på den generella betygsättningen i landet och på den egna skolan så uppvisas liknande mönster i de specialgranskade kommunerna som i resultaten på riksnivå. Lärarna i Piteå anser exempelvis i störst utsträckning att det sätts korrekta betyg i förhållande till betygskriterierna, såväl i landet som på den egna skolan. Lärarna i Strängnäs anser å sin sida att det sätts för höga betyg i landet, men hälften av dem anser att det sätts korrekta betyg på den egna skolan.




Tabell 4: Hur lärare upplever att betygen generellt sätts i förhållande till betygskriterierna på den egna skolan (utvalda kommuner)



0

5

10

15

20

25

30

Andel lärare som upplevt följande när rektor/huvudman på den nuvarande skola försökt påverka deras betygsättning (bas: samtliga)





Inverkades i sin betygssättning av försöket till påverkan


MetodbeskrivningLärarnas Riksförbund har gett undersökningsföretaget Exquiro i uppgift att genomföra 2 000 telefoninter-vjuer med betygsättande grund- och gymnasielärare i Sverige. Datainsamlingen skedde under perioden 20 maj – 12 juni 2011.

UrvalLärarnas Riksförbund tillhandahöll ett urval av personer från sitt medlemsregister som antogs vara inom mål-gruppen. Urvalet delades upp på flera delurval uppdelade på ”typ av kommun” respektive ”skolform”. Totalt inkluderades 7 878 personer i bruttourvalen. Utifrån de urval som tillhandahölls drog Exquiro slumpmässiga urval. I det slutliga nettourvalet inkluderades 3 000 personer.

För att tillse att de svarande ingick i målgruppen ställdes två kontrollfrågor i inledningen av varje intervju (kontrollfrågorna framgår av enkäten i bilaga 2). Utav 2 329 påbörjade intervjuer avslutades 199 stycken efter kontrollfråga A samt 151 stycken efter kontrollfråga B. Totalt genomfördes 1 979 intervjuer med personer inom målgruppen.

Nettourvalet som genomfördes var inte representativt eftersom undersökningen också syftat till att ta fram resultat för olika undergrupper samt en specialgranskning av sex kommuner. Vissa grupper blev därför över-representerade i nettourvalet (och därav även överrepresenterade bland de intervjuade personerna). För att totalresultaten ska motsvara resultaten för målgruppen som helhet har resultaten därför viktats (se avsnittet ”Viktade resultat” nedan).

DefinitionerTyp av kommunUtifrån måttet ”andel elever inom friskolor” delades landets kommuner in i tre kategorier22:

(1) Konkurrensutsatt kommun - de kommuner som hamnade i den övre kvartilen inom respektive skol-form (kvartil 1).(2) Mellan-konkurrensutsatt kommun - de kommuner som hamnade inom kvartil 2 respektive 3 inom respektive skolform.(3) Icke-konkurrensutsatt kommun - de kommuner som hamnade i den nedre kvartilen inom respektive skolform (kvartil 4).

Två saker måste noteras. För det första så kan vissa kommuner kategoriseras som olika konkurrensutsatta för olika skolformer, det vill säga att en kommun som kategoriserats som konkurrensutsatt för gymnasieskolan behöver inte vara det i grundskolan och vice versa. För det andra så har inte alla kommuner egna gymnasie-skolor utan vissa hänvisar till andra kommuners skolor eller till friskolor. För att undgå att inkludera sådana kommuner vid kategoriseringen av vilka kommuner som är konkurrensutsatta respektive icke- konkurrens-utsatta sattes ett filter som angav att en kommun endast kan hamna inom målgruppen om minst 12 procent av de elever som är folkbokförda i kommunen går i kommunens egen/egna gymnasieskola. Totalt ingår 218 kommuner i urvalet gällande gymnasieskolor.

SpecialkommunerFör att kunna redovisa resultat på kommunnivå valde Lärarnas Riksförbund ut sex kommuner som skulle specialgranskas. Tre (3) konkurrensutsatta respektive tre (3) icke-konkurrensutsatta kommuner valdes bland vilka särskilda insatser genomfördes.

22 Detta mått har även använts i andra studier. Se exempelvis Vlachos, 2010.


Notera att dessa 494 intervjuer inkluderas i de totalt 1 979 genomförda intervjuerna.

Viktade resultatIntervjuerna har inte genomförts representativt med avseende på fördelningen inom Lärarnas Riksförbunds medlemskår. Detta har varit en medveten strategi för att genomföra ett visst antal intervjuer med lärare inom vissa specifika undergrupper samt med lärare inom vissa specifika kommuner.

För att totalresultaten exakt ska motsvara målgruppen som helhet har resultaten viktats utifrån en statistisk viktningsmodell som baseras på antalsuppgifter från Lärarnas Riksförbunds medlemsregister. Viktsystemet baseras på uppgifter om antal personer inom:

l 9 olika kommungrupper (3 kommuntyper + 6 specialkommuner)l 2 skolformerl 2 huvudmannatyper

Viktsystemet innehåller därmed 36 (9*2*2) unika vikter som medför att resultaten blir helt representativa för målgruppen som helhet.

Antal svar inom respektive undergrupp

22

kommunens egen/egna gymnasieskola. Totalt ingår 218 kommuner i urvalet gällande gymnasieskolor.

SpecialkommunerFör att kunna redovisa resultat på kommunnivå valde Lärarnas Riksförbund ut sex kommuner som skulle specialgranskas. Tre (3) konkurrensutsatta respektive tre (3) icke konkurrensutsatta kommuner valdes bland vilka särskilda insatser genomfördes.


Antal svarTotalt Grundskola Gymnasium

Typ av kommun Konkurrensutsatt 857 421 436Mellan-konkurrensutsatt

565 310 255

Icke-konkurrensutsatt 557 255 302Skolform Grundskola 986 986 -

Gymnasium 993 - 993Huvudmannatyp Kommunal 1699 880 819

Friskola 280 106 174Kön Kvinna 1302 694 608

Man 677 292 385Totalt 1979 986 993

Antal svar i de specialgranskade kommunerna


Icke konkurrensutsattakommuner

Falköping 49 20 29Katrineholm 50 14 36Piteå 74 25 49

Konkurrensutsattakommuner

Nacka 116 49 67Norrköping 168 52 116Strängnäs 37 11 26

Totalt specialkommuner 494 171 323

Notera att dessa 494 intervjuer inkluderas i de totalt 1979 genomförda intervjuerna.

Viktade resultatIntervjuerna har inte genomförts representativt med avseende på fördelningen inom Lärarnas Riksförbunds medlemskår. Detta har varit en medveten strategi för att genomföra ett visst


22

kommunens egen/egna gymnasieskola. Totalt ingår 218 kommuner i urvalet gällande gymnasieskolor.

SpecialkommunerFör att kunna redovisa resultat på kommunnivå valde Lärarnas Riksförbund ut sex kommuner som skulle specialgranskas. Tre (3) konkurrensutsatta respektive tre (3) icke konkurrensutsatta kommuner valdes bland vilka särskilda insatser genomfördes.



Typ av kommun Konkurrensutsatt 857 421 436Mellan-konkurrensutsatt

565 310 255

Icke-konkurrensutsatt 557 255 302Skolform Grundskola 986 986 -

Gymnasium 993 - 993Huvudmannatyp Kommunal 1699 880 819

Friskola 280 106 174Kön Kvinna 1302 694 608

Man 677 292 385Totalt 1979 986 993



Icke konkurrensutsattakommuner

Falköping 49 20 29Katrineholm 50 14 36Piteå 74 25 49

Konkurrensutsattakommuner

Nacka 116 49 67Norrköping 168 52 116Strängnäs 37 11 26

Totalt specialkommuner 494 171 323

Notera att dessa 494 intervjuer inkluderas i de totalt 1979 genomförda intervjuerna.

Viktade resultatIntervjuerna har inte genomförts representativt med avseende på fördelningen inom Lärarnas Riksförbunds medlemskår. Detta har varit en medveten strategi för att genomföra ett visst


Statistiskt säkerställda skillnaderI sin leverans av resultaten till Lärarnas Riksförbund har Exquiro även beräknat vilka skillnader i resultat som är statistiskt säkerställda på 95-procentsnivån. Att en sådan skillnad föreligger innebär att det med 95 pro-cents säkerhet föreligger en skillnad av den storlek som undersökningen visat. De skillnader som lyfts fram i denna rapport är, där inget annat anges, statistiskt säkerställda.

Detta gäller dock inte för de granskade specialkommunerna i och med att de undersökta populationerna i dessa kommuner inte är tillräckligt stora. Det bör dock påpekas att i vissa av dessa kommuner har en mycket stor andel av de yrkesverksamma lärarna intervjuats utan att populationerna blivit tillräckligt stora för att kunna beräkna statistiskt säkerställda skillnader.

DjupintervjuerFör få ytterligare en nyansering av hur påtryckningar mot lärare kommer till uttryck så genomfördes djupin-tervjuer med lärare som i undersökningen svarat att de blivit utsatta för påtryckningar. Totalt genomfördes tio intervjuer och fördelningen redovisas i tabellen nedan. Resultaten från intervjuerna redovisas i rappor-tens brödtext där så är påkallat.

23

antal intervjuer med lärare inom vissa specifika undergrupper samt med lärare inom vissa specifika kommuner.

För att totalresultaten exakt skall motsvara målgruppen som helhet har resultaten viktats utifrån en statistisk viktningsmodell som baseras på antalsuppgifter från Lärarnas Riksförbunds medlemsregister. Viktsystemet baseras på uppgifter om antal personer inom:

• 9 olika kommungrupper (3 kommuntyper + 6 specialkommuner)• 2 skolformer• 2 huvudmannatyper

Viktsystemet innehåller därmed 36 (9*2*2) unika vikter som medför att resultaten blir helt representativa för målgruppen som helhet.

Statistiskt säkerställda skillnaderI sin leverans av resultaten till Lärarnas Riksförbund har Exquiro även beräknat vilka skillnader i resultat som är statistiskt säkerställda på 95-procentsnivån. Att en sådan skillnad föreligger innebär att det med 95 procents säkerhet föreligger en skillnad av den storlek som undersökningen visat. De skillnader som lyfts fram i denna rapport är, där inget annat anges, statistiskt säkerställda.

Detta gäller dock inte för de granskade specialkommunerna i och med att de undersökta populationerna i dessa kommuner inte är tillräckligt stora. Det bör dock påpekas att i vissa av dessa kommuner har en mycket stor andel av de yrkesverksamma lärarna intervjuats utan att populationerna blivit tillräckligt stora för att kunna beräkna statistiskt säkerställda skillnader.

DjupintervjuerFör få ytterligare en nyansering av hur påtryckningar mot lärare kommer till uttryck så genomfördes djupintervjuer med lärare som i undersökningen svarat att de blivit utsatta för påtryckningar. Totalt genomfördes 10 intervjuer och fördelningen redovisas i tabellen nedan. Resultaten från intervjuerna redovisas i rapportens brödtext där så är påkallat.

Grad av konkurrens Skolform HuvudmanIntervju 1 Konkurrensutsatt Grundskola FriskolaIntervju 2 Konkurrensutsatt Grundskola FriskolaIntervju 3 Konkurrensutsatt Grundskola KommunalIntervju 4 Konkurrensutsatt Gymnasium KommunalIntervju 5 Konkurrensutsatt Gymnasium FriskolaIntervju 6 Konkurrensutsatt Gymnasium FriskolaIntervju 7 Mellan-konkurrensutsatt Grundskola KommunalIntervju 8 Mellan-konkurrensutsatt Gymnasium FriskolaIntervju 9 Icke-konkurrensutsatt Gymnasium FriskolaIntervju 10 Icke-konkurrensutsatt Gymnasium Kommunal


ReferenserCliffordson, Christina. (2004). ”Betygsinflation i de målrelaterade gymnasiebetygen” i

Pedagogisk forskning i Sverige (9) nr 1 s.1-14.Cliffordson, Christina och Berndtsson, Åsa. (2007). Samband mellan betyg i gymnasieskolan

och prestationer i högskolan. Högskoleverket, rapport 2007:21R. Stockholm: Högskoleverket.

Korp, Helena. (2006). Lika chanser i gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion. (diss). Malmö: Malmö högskola.

Mickwitz, Larissa. (2011). Rätt betyg för vem? Betygsättning som institutionaliserad praktik. (lic). Stockholm: Stockholms universitet.

Riksrevisionen. (2011). Lika betyg, lika kunskap? En uppföljning av statens styrning mot en likvärdig betygsättning i grundskolan. RiR 2011:23. Stockholm: Riksrevisionen.

Selghed, Bengt. (2004). Ännu icke godkänt. Lärares sätt att erfara betygssystemet och dess tillämpning i yrkesutövningen. (diss). Malmö: Malmö högskola.

Skolinspektionen. (2010 a). Kontrollrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan. Redovisning av regeringsuppdrag Dnr. U2009/4877/G. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolinspektionen. (2010 b). Betygsättning i gymnasieskolan. Rapport 2010:12. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolinspektionen. (2011). Lika eller olika? Omrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan. Redovisning av regeringsuppdrag Dnr. U2009/4877/G. Stockholm:Skolinspektionen.

Skolverket. (2004). En sammanfattning av TIMSS 2003. Stockholm: Skolverket.Skolverket. (2007). Provbetyg – Slutbetyg – Likvärdig bedömning? En statistisk analys av

sambandet mellan nationella prov och slutbetyg i grundskolans årskurs 9, 1998-2006. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2009 a). Beskrivande data 2009. Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2009 b). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2009 c). Likvärdig betygsättning i gymnasieskolan? En analys av sambandet mellan nationella prov och kursbetyg. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2010). Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Resultaten i koncentrat. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2011). Redovisning av uppdrag om avvikelser mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 9. Dnr 75-2011:411. Stockholm: Skolverket.

Tholin, Jörgen. (2006). Att kunna klara sig i ökänd natur. En studie av betyg och betygskriterier – historiska betingelser och implementering av ett nytt system. (diss). Borås: Högskolan i Borås.

Thunberg, Hans & Filipsson, Lars. (2005). Gymnasieskolans mål och Högskolans förväntningar. En jämförande studie om matematikundervisningen. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan.

Vlachos, Jonas. (2010). Betygets värde. En analys av hur konkurrens påverkar betygsättningen vid svenska skolor. Stockholm: Konkurrensverket.

Wikström, Christina. (2005). ”Grade stability in a criterion-referenced grading system: the Swedish example” i Assessment in Education – Principles, policy and practice (12)nr 2 s.125-144.

Wikström, Christina & Wikström, Magnus. (2005). ”Grade inflation and school competition: an empirical analysis based on Swedish upper secondary schools” i Economics of Education Review (24) nr 3 s.309-322.


2) Hur upplever lärare att betygen som sätts i den svenska skolan generellt är i förhållande till betygskriterierna?

3) Hur upplever lärare att betygen som sätts på deras skola generellt är i förhållande till betygskriterierna?

4) Har lärarna påtalat till skolledningen att ”för höga” betyg sätts på deras skola?(bas: de som upplever att för höga betyg sätts på skolan)

5) Har det skett någon åtgärd från skolledningens sida?(bas: de som påtalat att för höga betyg sätts på skolan)

7) Andel lärare som i sin nuvarande anställning någon gång satt för höga betyg i förhållande till betygskriterierna

9+16+17) Andel lärare som upplevt att personen försökt påverka deras betygsättning på lärarens nuvarande skola

10+11+13) Andel lärare som upplevt följande när rektor/huvudman på den nuvarande skolan försökt påverka deras betygsättning(bas: samtliga)

18+19) Andel lärare som upplever att rektor/huvudman/ annan kollega på deras nuvarande skola försökt påverka deras rättning av de nationella proven så att de skulle sätta högre betyg på provet

20+21) Andel lärare vars lön någon gång påverkats av vilka betyg de sätter på sina elever eller som följd av skolans/elevernas kunskapsresultat(bas: samtliga)

Antal svar (n)

För höga

Korrekta

För låga

Ingen uppfattning

För höga

Korrekta

För låga

Ingen uppfattning

Ja

Nej

Vet ej

Ja

Nej

Vet ej

Satt för höga betyg

Någon person

Eleven själv

Förälder till eleven

Rektor/huvudman

Kollega

Kompis till eleven





Inverkades i sin betygsättning av försöket till påverkan

Någon person

Kollega

Rektor

Lön eller bonus

Lön

Bonus

Försämrad löneutveckling

Totalt

procent

1979

44

32

1

23

25

62

3

10

54

36

9

42

54

4

42

69

47

34

19

11

1

11

7

18

0,3

6

3

3

1

6

4

0,3

1

Kon-kurrens-utsatt kom-mun

procent

857

47

29

1

23

25

61

4

9

57

37

6

43

54

4

44

76

54

39

22

12

2

13

8

21

0,2

8

4

3

0

6

4

0,3

1

Mellankon-

kurrens-utsatt kom-mun

procent

565

40

34

1

25

25

62

2

11

54

34

12

42

56

2

40

63

43

29

16

11

1

9

6

15

0

4

3

2

1

6

4

0,4

2

Icke-kon-kur-rens-utsattkom-mun

procent

557

45

35

1

18

25

63

2

10

45

42

13

38

52

10

43

60

37

27

15

9

0

10

5

14

1

5

4

2

1

5

3

0

1

Kon-kurrens-utsatt kom-mun

(A)

857

B

BC

BC

BC

BC

B

BC

B

Mellankon-

kurrens-utsatt kom-mun

(B)

565

C

Icke-kon-kur-rens-utsattkom-mun

(C)

557

A

Bilaga 1 - TabellerTyp av kommun











Antal svar (n)

För höga

Korrekta

För låga

Ingen uppfattning

För höga

Korrekta

För låga

Ingen uppfattning

Ja

Nej

Vet ej

Ja

Nej

Vet ej


Någon person

Eleven själv


Rektor/huvudman

Kollega

Kompis till eleven






Någon person

Kollega

Rektor

Lön eller bonus

Lön

Bonus


Totalt

procent1979

44

32

1

23

25

62

3

10

54

36

9

42

54

4

42

69

47

34

19

11

1

11

7

18

0,3

6

3

3

1

6

4

0,3

1

Grund-skolor

procent986

33

39

1

27

17

73

3

6

62

30

8

45

47

8

36

68

39

40

21

13

1

12

8

20

0,4

6

3

3

1

7

5

0,3

1

Gymnasie-skolor

procent993

49

29

1

21

29

57

3

12

52

38

10

41

56

2

45

69

51

31

18

11

1

11

6

17

0,3

6

3

2

1

6

3

0,3

2

Grund-skolor

(A)986

B

B

B

B

B

B

B

Gymnasie-skolor

(B)993

A

A

A

A

A

Skolform











Antal svar (n)

För höga

Korrekta

För låga

Ingen uppfattning

För höga

Korrekta

För låga

Ingen uppfattning

Ja

Nej

Vet ej

Ja

Nej

Vet ej


Någon person

Eleven själv


Rektor/huvudman

Kollega

Kompis till eleven






Någon person

Kollega

Rektor

Lön eller bonus

Lön

Bonus


Totalt

procent

1979

44

32

1

23

25

62

3

10

54

36

9

42

54

4

42

69

47

34

19

11

1

11

7

18

0,3

6

3

3

1

6

4

0,3

1

Kommu-nala

skolor

procent

1699

44

32

1

23

26

61

3

10

51

38

10

40

56

4

43

68

47

32

19

11

1

11

7

18

0,3

6

3

3

1

6

4

0,2

1

Fri-ståendeskolor

procent

280

42

33

1

24

21

65

6

8

73

25

2

51

44

5

36

72

47

41

18

10

2

12

6

17

0,4

6

3

1

2

9

6

0,7

1

Kommu-nala

skolor

(A)

1699

B

B

B

Fri-ståendeskolor

(B)

280

A

A

A

A

A

Huvudmannatyp


Bilaga 2 – Frågeformulär Kontrollfråga

a) Arbetar du för närvarande som betygsättande lärare i grund- eller gymnasieskolan?Info: Tjänst- eller föräldraledig från ”betygsättande” tjänst räknas som ”ja”.Info: Grundsärskola respektive gymnasiesärskola räknas som ”nej”.Info: Betygsättande lärare på högstadiet = lärare i årskurs 8 eller 9 på högstadiet, det vill säga inte lärare i årskurs 6 som i framtiden kommer att sätta betyg i årskurs 61) Ja, grundskola2) Ja, gymnasieskola3) Nej – avsluta intervjun

b) Har du i din nuvarande tjänst satt betyg under de senaste två åren? 1) Ja2) Nej – avsluta intervjun

Inledande fråga

1) I din nuvarande tjänst, undervisar du i huvudsak…Svarsalternativ 1-4 läses upp1) …i matematik, svenska eller engelska2) …i något annat teoretiskt ämne3) …i något praktiskt/estetiskt ämne4) …i något yrkesämne på gymnasiet5) Annat ämne, vad: ______________________________________9) Vill ej uppge

Exempel på ”andra teoretiska ämnen”: SO-ämnen (geografi, historia, religion, samhällskunskap), NO-ämnen (naturkun-skap, biologi, fysisk, kemi, teknik), Språk (annat språk än svenska, engelska), även mer specifika ämnen som ”Individ och samhälle” med mera. Exempel på ”praktiska/estetiska ämnen”: bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik, slöjd, estetiska äm-nen (teater, dans med mera)

Om betygsättning

2) Upplever du att betygen som sätts i den svenska skolan generellt sätt är för höga, korekta eller för låga i förhållande till betygskriterierna?Info (läses inte upp): Betygen ökade kraftigt för några år sedan och har sedan dess legat på en relativt konstant ”hög” nivå. Frågan gäller vad man tycker om betygsnivån generellt i förhållande till betygskriterierna, det vill säga inte bara de senaste årens trend. 1) För höga2) Korrekta3) För låga9) Ingen uppfattning

3) Upplever du att betygen som sätts på din skola generellt sätt är för höga, korrekta eller för låga i förhål-lande till betygskriterierna?1) För höga2) Korrekta – Gå till informationstext innan fråga 73) För låga9) Ingen uppfattning – Gå till informationstext innan fråga 7


4) Har du eller någon i lärarkollegiet påtalat detta för skolledningen?1) Ja2) Nej – Gå till informationstext innan fråga 79) Vet ej/vill ej uppge – Gå till informationstext innan fråga 7

5) Har det lett till någon åtgärd från skolledningens sida?1) Ja 2) Nej – Gå till informationstext innan fråga 79) Vet ej/vill ej uppge – Gå till informationstext innan fråga 7

6) Vilka åtgärder från skolledningens sida har detta lett till?Öppen fråga

Intervjuaren läser upp följande text: I de frågor som följer vill jag att du alltid utgår från den skola där du huvudsakligen arbetar för tillfället. Frågorna berör betygsättning och det är viktigt att du ger så uppriktiga svar som möjligt. Naturligtvis behandlas alla dina svar konfiden-tiellt.

Läs upp texten inom parentes om respondenten frågar hur resultaten presenteras: (”Lärarnas Riksförbund kommer endast att få resultat uppdelade på olika grupper, till exempel resultat för lärare i grund-skolan respektive lärare i gymnasieskolan och så vidare.”)

Läs upp texten inom parentes om respondenten frågar om syftet med undersökningen: (”Undersökningen handlar om betygsinflation. Lärarnas Riksförbund vill undersöka om det utövas påtryckningar på betygsättande lärare. Om det skulle vara så är det en mycket viktig facklig fråga för Lärarnas Riksförbund att driva.”)

7) Har du i din nuvarande anställning någon gång satt för höga betyg i förhållande till betygskriterierna?1) Ja 2) Nej – Gå till fråga 99) Vet ej/vill ej uppge – Gå till fråga 9

8) Av vilken anledning har du satt för höga betyg i förhållande till betygskriterierna?Öppen fråga

9) Har du upplevt att rektor/huvudman på din nuvarande skola har försökt påverka din betygsättning?Info till intervjuaren: om personen på denna fråga självmant svarar att rektor/huvudman försökt påverka deras rättning av de nationella proven (det vi senare frågar om i fråga 18) så räknas det som ett ja-svar på fråga 9.1) Ja2) Nej – Gå till fråga 169) Vet ej/vill ej uppge – Gå till fråga 16

10) Har det skett vid något enstaka tillfälle eller vid flera tillfällen?1) Enstaka tillfälle2) Flera tillfällen9) Vet ej/vill ej uppge

11) När du upplevt att rektor/huvudman på din nuvarande skola har försökt påverka din betygsättning, har det i huvudsak handlat om att du skulle sätta högre eller lägre betyg?1) Högre betyg2) Lägre betyg9) Vet ej/vill ej uppge


12) Hur yttrade sig detta påverkansförsök? Öppen fråga. Inga svarsalternativ läses upp. 1) Under personalmöte2) Under enskilt samtal (inklusive lönesamtal, utvecklingssamtal, medarbetarsamtal)3) Skriftligen (via brev, e-post, SMS eller dylikt)4) Via telefonsamtal5) Via arbetslagsledare, ämneslagsledare, programarbetslagsledare eller dylikt6) Insinuerat via annan kollega7) Annat sätt: ________________________________________________________9) Vet ej/vill ej uppge

13) Inverkade rektor/huvudman påverkansförsök på din betygsättning, det vill säga lät du dig påverkas i din betygsättning beroende på rektors/huvudmans försök till påverkan? 1) Ja – Besvara fråga 14, gå sedan till fråga 162) Nej – Gå till fråga 159) Kommer inte ihåg – Gå till fråga 16

14) Om ”ja” på fråga 13: Av vilken anledning lät du dig påverkas i din betygsättning?

15) Om ”nej” på fråga 13: Av vilken anledning lät du dig inte påverkas i din betygsättning?

16) Har du på din nuvarande skola upplevt att någon annan än rektor/huvudman, till exempel en kollega, en elev, en förälder till elev eller en kompis till elev, försökt påverka din betygsättning?Info till intervjuaren: Om personen på denna fråga självmant svarar att en kollega försökt påverka deras rättning av de nationella proven (det vi senare frågar om i fråga 18) så räknas det som ett ja-svar på fråga 16.1) Ja2) Nej – Gå till fråga 18 eller 209) Kommer inte ihåg – Gå till fråga 18 eller 20

17) Vem har försökt påverka din betygsättning?Flera svarsalternativ möjliga. Svarsalternativ 1-5 läses upp om nödvändigt (de har redan lästs upp i föregående fråga)1) Kollega2) Eleven själv3) Förälder till berörd elev4) Kompis till berörd elev5) Någon annan. Vem? __________________9) Kommer inte ihåg

18) Om ”undervisar i matematik, svenska eller engelska” enligt fråga 1 (svarsalternativ 1): Har du upplevt att rektor/huvudman eller någon annan kollega på din nuvarande skola har försökt påverka din rättning av de nationella proven så att du skulle sätta högre betyg på provet?1) Ja2) Nej – Gå till fråga 209) Vet ej/vill ej uppge – Gå till fråga 2099) Har aldrig haft/rättat nationella prov – Gå till fråga 20

19) Vem har försökt påverka din rättning av de nationella proven (så att du skulle sätta högre betyg på provet)?1) Rektor2) Huvudman3) Kollega4) Någon annan. Vem? __________________9) Vet ej/vill ej uppge


Om eventuell bonus

20) Har din lön någon gång påverkats av vilka betyg du sätter på dina elever eller som följd av skolans/elev-ernas kunskapsresultat, till exempel genom löneökning eller bonus?Info: frågan avser kunskapsresultat, inte ekonomiskt resultat för skolan. Det vill säga frågan avser inte om läraren fått högre lön eller bonus på grund av att skolan gjort ett bra ekonomiskt resultat.1) Ja2) Nej – Gå till fråga 229) Vet ej/vill ej uppge – Gå till fråga 22

21) På vilket sätt har din lön påverkats (av vilka betyg du sätter på dina elever eller som följd av skolans/elevernas resultat)?1) Löneökning2) Bonus (engångssumma)3) Annat sätt: ___________________________________________9) Vet ej/vill ej uppge

Bakgrundsfrågor

22) Undervisar du i en kommunal skola eller en friskola?1) Kommunal skola – Gå till fråga 242) Friskola3) Annan – Gå till fråga 249) Vill ej uppge – Gå till fråga 24

23) Jobbar du för en enskild huvudman eller koncern?1) Enskild huvudman2) Koncern3) Annan9) Vill ej uppge

24) Hur länge har du arbetat som lärare? (antal år)

25) Vilken lärarexamen har du? Mot vilken skolform? 1) Grundskola2) Gymnasium3) Grundskola och gymnasium4) Annat9) Vill ej uppge


26) Mot vilka ämnen?Flera ämnen kan markeras 1) Bild 2) Hem- och konsumentkunskap 3) Idrott och hälsa 4) Musik 5) Slöjd 6) Svenska 7) Engelska 8) Matematik 9) Geografi10) Historia11) Religionskunskap12) Samhällskunskap13) Biologi14) Fysik15) Kemi16) Teknik17) Språk (annat språk än svenska/engelska)18) Annat: ___________________________99) Vill ej uppge

27) I vilken kommun ligger din arbetsplats?1) Samma som i registret2) Annan kommun (skriv vilken)

28) Hur gammal är du?

Uppföljning

29) Om ”ja” på fråga 9: Om Lärarnas Riksförbund skulle besluta att genomföra uppföljande djupintervjuer, skulle du kunna tänka dig att ställa upp i en sådan?Info: Eventuellt kommer djupintervjuer att genomföras, det vill säga det är inte säkert att man blir kontaktad om man visar intresse. De eventuella djupintervjuerna kommer att genomföras via telefon och vara relativt korta (maximalt tio minuter). Lärarnas Riksförbund får endast en lista med namn på personer som kan tänkas delta i djupintervjuerna, det vill säga förbundet får inte veta hur enskilda lärare svarat i övrigt förutom att de svarat att de upplevt att rektor/huvud-man på deras nuvarande skola har försökt påverka deras betygsättning.1) Ja2) Nej

Kön

30) Markera kön: 1) Kvinna2) Man

Lärarnas Riksförbund är det enda förbundet i Sverige somorganiserar enbart behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare.

Med våra cirka 85 000 medlemmar är vi ett av destörsta förbunden inom Saco.

www.lr.se

Form

: Ko

mm

un

ikation

sgru

pp

en L

ärarnas R

iksförb

un

d 20

11-11 Up

plag

a 3 0

00

ex.

Documents

Betygsättning under påverkan - lr.se · ... har gjort det uppenbart att såväl regeringen som betygsberedningen inte förmådde bedöma ... att sätta högre betyg ... betyg Från