BBVByggkeramikrådets branschregler

för våtrum

BBV 10:1 ersätter BBV 07:1

Branschregler för kakel och klinker i våtrum. Reglerna är framtagna avByggkeramikrådet med hänsyn till myndighetskraven i Boverketsbyggregler, BBR, BFS 1993:57 med ändringar till och med 2008:6.

2

© Byggkeramikrådet 2010ISBN-978-91-633-4670-5

Juni 2011, andra upplagan

Produktion: ByggkeramikrådetRedaktör: Stig LodénGrafisk form: 2LK Kommunikationsbyrå AB/HP Grafiska ABIllustrationer: Stig Lodén/Lönegård & Co

INNEHÅLLFörord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3Förslag till standardtext . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

1. Reglernas tillämpning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52. Krav på vattentäthet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53. Typkonstruktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64. Monteringsanvisningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75. Underlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76. Tätskikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107. Golvbrunnar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 148. Fästmassor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149. Fogmassor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

10. Keramiska plattor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1511. Kvalitetsdokument (Bilaga A) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1612. Reglernas krav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1713. Tillämpliga standarder och normer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Byggkeramikrådet, Högbergsgatan 27, 116 20 StockholmTel 08-6412125 · Fax 08-702 20 15e-post info@bkr.se · www.bkr.se

Information och förtydliganden

Texter inom de röda rutorna är av karaktären allmän information, förklaringar ochförtydliganden.

3

FÖRORD När Svensk Byggnorm, SBN ersattes av funktionskrav i Boverkets nybyggnadsregler 1988, och1994 av Boverkets byggregler BBR, uppstod behov av branschregler, bland annat för golv- ochväggkonstruktioner i våtrum.

Kakelbranschens dåvarande branschorganisation Plattsättningsentreprenörers Riksförening,PER, skapade 1988, i samarbete med ledande tillverkare och leverantörer, regler för keramiskaväggkonstruktioner: ”PER:s branschregler.”

Sedan entreprenörer och leverantörer bildat Byggkeramikrådet, BKR, 1989 övergick ansvaret förreglerna till Byggkeramikrådet.

Från och med förra utgåvan 07:1, juni 2007, har reglerna namnet ”Byggkeramikrådets Bransch-regler för våtrum, BBV”. Liksom tidigare står både entreprenörer och leverantörer bakom reglerna,genom Plattsättningsentreprenörers Riksförening, PER, och Kakelföreningen, KAF.

Reglerna gäller hela golv- eller väggytorByggkeramikrådets Branschregler för våtrum, BBV, utgåva 10:1 har tillkommit genom bransch-samverkan mellan Plattsättningsentreprenörers Riksförening, PER och Kakelföreningen, KAFgenom Byggkeramikrådets Tekniska Kommitté med ledamöter från PER, KAF och Bygg-keramikrådet.

Reglerna är baserade på de kunskaper och erfarenheter som var kända inom den svenskabyggkeramikbranschen 2010. Reglerna är generella och förutsätter arbeten i badrum ochutrymmen med liknande belastning, i bostadsmiljö eller motsvarande. De utgår från arbetenmed godkända tätskiktssystem på hela golv- eller väggytor som ska förses med keramiskaplattor. Särskilt vid renovering kan situationer uppstå då generella regler inte alltid kantillämpas i sin helhet utan speciella lösningar skapas med hänsyn till omständigheterna påplatsen. Sådana lösningar bör endast göras efter överenskommelse mellan entreprenör ochbeställare samt efter samråd med tätskiktstillverkaren. Dokumenteras i Kvalitetsdokument BBV,Bilaga A.

Reglerna kan normalt inte tillämpas på arbeten med delar av ytor vid reparationer, åtgär-dande av felutföranden, skador och liknande. Däremot kan sådana åtgärder göras fackmässigtmed utgångspunkt från Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum, BBV. Entreprenören taransvar för arbetet och kan lämna garanti enligt överenskommelse mellan parterna.

FÖRSLAG TILL STANDARDTEXTNär beställare/byggherre ska utföra våtrumsarbeten enligt Byggkeramikrådets Branschregler förvåtrum, BBV, och upprättar bygghandlingar baserade på AMA, kan standardtext enligt följandeförslag tas in i AF-delen:

AMA AF 07Utförandeentreprenader:AFC.21 KvalitetsangivelserTotalentreprenader:AFD.21 KvalitetsangivelserKeramiska beklädnader och beläggningar i våtrumArbeten med keramiska beklädnader och beläggningar ska utföras enligt ByggkeramikrådetsBranschregler för våtrum, BBV.Tätskiktssystem ska vara provade och godkända enligt BBV. Arbetet ska utföras av behörig platt-sättare, anställd i ett behörigt företag. Behörighet utfärdas av Byggkeramikrådet. Se www.bkr.se.Godkända konstruktioner/tätskiktssystem framgår av BBV:s Bilaga C.Behöriga företag framgår av BBV:s Bilaga D (finns på www.bkr.se).Byggkeramikrådets Branschregler för våtrum, BBV, med bilagor kan rekvireras från Byggkeramik-rådet, tel 08-641 21 25, fax 08-702 20 15, e-post info@bkr.se.Reglerna finns även på www.bkr.se. Vid utförandeentreprenader se även Platt 07, Specifikaändringar av AB-U 07 för plattsättningsentreprenader (finns på www.bkr.se).

4

Fackmässighet – utförande av behörig entreprenör

Av byggbranschens allmänna bestämmelser (AB/ABT) och av Konsumenttjänstlag 1985:716framgår att näringsidkare ska utföra arbetet fackmässigt. Fackmässighet innebär bland annatatt entreprenören ansvarar för att tjänsten utförs på ett sätt som man kan kräva av en normaltkunnig och skicklig fackman.

För keramiska golv- och väggkonstruktioner i våtrum är Byggkeramikrådets Branschregler förvåtrum, BBV, inom hela ”byggsverige” ansedda som riktlinjer för fackmässighet inom området.

För att uppnå fackmässighet enligt Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum, BBV, krävs:

• att arbetet utförs enligt BBV

• att ett tätskiktssystem som är godkänt av Byggkeramikrådet används enligt godkändmonteringsanvisning

• att arbetena utförs av ett företag som är behörigt enligt BBV

• att tätskiktsarbetet utförs av plattsättare som har behörighet enligt BBV, är anställd i ettbehörigt företag och kan uppvisa giltig fotolegitimation utfärdad av Byggkeramikrådet

• att Kvalitetsdokument BBV, bilaga A, fylls i och överlämnas till beställare och nyttjare/boende, tillsammans med ett exemplar av monteringsanvisningen för det godkändatätskiktssystemet.

Gör-det-självarbeten

För privatpersoner som avser att göra arbeten med kakel och klinker i egen fastighet gällernormalt att försäkringsbolagen accepterar sådana arbeten, under förutsättning att det utförsmed utgångspunkt från gällande branschregler och enligt tätskiktstillverkarens godkändamonteringsanvisning. Byggkeramikrådet avråder dock från gör-det-självarbeten i våtrum, omman inte har mycket god kunskap och vana inom området.

INLEDNINGPER:s Branschregler 99:1 ersattes 2007 av Byggkeramikrådets Branschregler för våtrum, BBV 07:1.Föreliggande utgåva, Byggkeramikrådets Branschregler för våtrum, BBV 10:1 ersätter utgåvaBBV 07:1. BBV 10:1 gäller från 1 februari 2010 med övergångstid till 31 juli 2010.

Viktiga nyheter och förändringar i denna utgåva:

– pkt 2.3 Våtrum indelas i våtzoner:Våtzon 1 omfattar väggar vid badkar/dusch och väggytor minst en meter utanfördessa samt hela golvytan.Våtzon 2 omfattar våtrummets övriga väggytor.

– pkt 2.5 Nya begrepp för tätskiktssystem:VTvF och VTgF är godkända system med tätskikt av flexibel folie.VTv och VTg är övriga godkända system.

– pkt 2.6 Vid skivkonstruktioner väljs för väggar inom våtzon 1 tätskiktssystem av folietyp (VTvF).För väggar inom våtzon 2 kan tätskiktssystem av folietyp (VTvF) eller övriga godkändatätskiktssystem (VTv) väljas.

För skivkonstruktioner på golv väljs tätskiktssystem av folietyp (VTgF).

För golv och väggar med massivkonstruktion kan tätskiktssystem av folietyp (VTgF)eller övriga godkända tätskiktssystem (VTg) väljas inom våtzon 1 och 2.

– pkt 5.7 Kartongklädda gipsskivor ska inte användas i våtzon 1.

– pkt 5.7.1 Skivor som ska vara underlag för tätskikt och plattsättning i våtzon 1 ska ha fukt-stabilitet efter nedfuktning och vara motståndskraftiga mot mikrobiell påväxt.

– pkt 6 Ånggenomgångsmotstånd. Klarläggande om ånggenomgångsmotstånd och fukt-säkerhetsprojektering.

5

1. REGLERNAS TILLÄMPNINGReglerna gäller för funktion och applicering avtätskiktssystem på olika underlag då kakel,klinker eller mosaik ska utgöra ytskikt på golvoch väggar i våtrum, såsom badrum ochduschrum i bostäder eller utrymmen medmotsvarande vattenbelastning. Reglerna kantillämpas, helt eller delvis, när natursten, glasoch liknande produkter används som ytskikt.

Reglerna tillämpas även för golv i toaletteroch för golv i tvättstugor samt för golv i utrym-men med varmvattenberedare (BBR 6:5331).Tätskikt från golv dras upp min. 50 mm påvägg.

Både nyproduktion och renoveringomfattas av reglerna.

Reglerna gäller för ytskikt med keramiskaplattor monterade med fästmassa, bearbetadmed tandspackel till angiven tjocklek enligttunnskiktsteknik. Underlag kan vara avbetong, lättbetong, puts, mineraliskt bundetspackel eller skivmaterial.

För vatten- och avloppsinstallationer skareglerna i VVS-företagens branschregler SäkerVatteninstallation tillämpas.

Se www.sakervatten.se

2. KRAV PÅ VATTENTÄTHET2.1 Branschreglernas kravBranschreglerna avser detaljutförande medhänsyn till myndighetskrav i Boverkets bygg-regler, BBR, BFS 1993:57 med ändringar tilloch med BFS 2008:6.

Enligt föreliggande branschregler ska

samtliga golv- och väggytor med keramiskbeklädnad/beläggning i ett våtrum försesmed tätskiktssystem. Som våtrum betraktasutrymmen där golv- och väggytor helt ellerdelvis kan utsättas för återkommande vatten-begjutning. I toaletter, tvättstugor ochutrymmen med varmvattenberedare avsesendast golv, om inte dessa rum är våtrumenligt ovanstående.

Med vattentäta skikt enligt Boverketsbyggregler BBR avses i branschreglerna, BBV,kakel- eller klinkerplattor monterade enligttunnskiktsteknik på tätskikt enligt ett tätskikts-system som är godkänt av Byggkeramikrådetefter provning vid ackrediterat laboratorium.Provning utförs enligt Bilaga B. Endast helasystem provas.

2.2 Massivkonstruktioner mot markDå golv- och väggytor, utan underliggande/utvändig isolering, står i direkt markkontaktoch där inträngning av vatten/ fukt kan före-komma, medger reglerna undantag frånovanstående krav, se fig 1. Denna frågeställ-ning är vanlig vid renovering av äldre hus.Tätskiktets utbredning kan här begränsas tillgolv- och väggytor med kraftig vattenbelast-ning, till exempel duschplats. Övriga ytor meddirekt markkontakt kan undantas från krav påtätskikt. Undantag föreskrivs i bygghandling-arna och förutsätter att golv- och väggmate-rial i sin helhet består av mineraliskt materialsom tål fuktpåverkan.

Fördelning av ytor med, eller utan, tätskiktbedöms i det enskilda fallet beroende påkonstruktionens utformning. Bedömning avbyggteknisk fackman kan vara nödvändig.

FIGUR 1. Vanligen äldre hus.Om golv och väggar med direkt markkontaktsaknar underliggande/utvändig isolering (kapillär-brytande skikt och/eller värmeisolering) och i sinhelhet består av mineraliskt material kan tätskiktuteslutas. Då kan eventuell fukt, i form av diffu-sion, transporteras genom konstruktionen utan attstoppas upp. Dock bör tätskikt utföras lokalt vidduschplats eller liknande för att undvika lokal ned-fuktning av konstruktionen.

FIGUR 2. Vanligen nyproduktion.När golv och väggar har underliggande/utvändigisolering (kapillärbrytande skikt och/eller värme-isolering) ska tätskikt utföras på alla ytor i våtrum.Här finns ingen risk för kapillärsugning eller till-skjutande markfukt.

Tätskikt endast lokaltvid duschplats etc.

Tätskikt

Värmeisolering

Kapillärbrytande skikt

Bedömning av enskilda fall kan behöva göras av byggteknisk fackman.

6

3. TYPKONSTRUKTIONER

Keramiska plattor

Fästmassa

Fogmassa

Underlag

Tätskikt

FIGUR 5. VT vägg (VTv och VTvF).

Keramiska plattor

Fästmassa

Fogmassa

TätskiktUnderlag

FIGUR 4. VT golv (VTg och VTgF).

2.3 Våtrum indelas i våtzoner

Våtzon 1 = Väggar vid badkar/dusch ochväggytor minst en meter utanför dessa samtvåtrummets hela golvyta.

När badkar/duschplats på någon sidaomges av skärmvägg, som ska plattsättas,ingår väggyta mot bad/dusch, inkl gavel, ivåtzon 1.

Om del av yttervägg ingår i våtzon 1 skahela väggen behandlas som tillhörande våt-zon 1.

Våtzon 2 = Övriga väggytor.

2.4 Övriga utrymmenI toaletter, tvättstugor och utrymmen medvarmvattenberedare ska golvet förses medtätskiktssystem av folietyp (VTgF) eller övrigtgodkänt tätskiktssystem (VTg). Tätskikt skadras upp på vägg min 50 mm.

2.5 TäthetsklasserVTgF= Vattentäta golvsystem av folietyp (fig 4)VTvF = Vattentäta väggsystem av folietyp (fig 5)VTg = Övriga godkända tätskiktssystem för golv

(fig 4)VTv = Övriga godkända tätskiktssystem för väg-

gar (fig 5)

2.6 Val av tätskiktssystemVåtzon 1, väggar

Skivkonstruktioner – VTvF Massivkonstruktioner – VTvF eller VTv

Våtzon 1, golvSkivkonstruktioner – VTgF Massivkonstruktioner – VTgF eller VTg

Våtzon 2, väggarSkivkonstruktioner – VTvF eller VTvMassivkonstruktioner – VTvF eller VTv

Med massivkonstruktioner avses betong, putsoch/eller murverk.

1 m

Våtzon 1

Våtzon 2

1 m

Våtzon 1

Våtzon 2

Hela golvet är våtzon 1

FIGUR 3. Våtzonindelning våtrum.

Tätskiktssystem av folietyp VTgF och VTvF:– Tätskikt består av en sammanhängande fabrikstillverkad,

flexibel folie* med specificerad tjocklek.– Identifierbart genom tydlig märkning.– Används för största säkerhet vid utförandet på de mest

utsatta områdena.* Tätskiktet i system VTvF kan bestå av skivor som är täta i sig själva

och utgör underlag för plattsättning.

2.7 Övergång mellan olika täthetssystemVid övergång från tätskiktssystem av folietyp(VTvF) på väggar i våtzon 1, till annat godkänttätskiktssystem (VTv) i våtzon 2, ska bådasystemen vara från samma tillverkare. Ut-förande av överlapp mellan systemen enligttätskiktstillverkarens monteringsanvisning.

7

4. MONTERINGSANVISNINGARTätskiktsarbetet ska utföras med godkänt tät-skiktssystem och enligt materialtillverkarensmonteringsanvisning. Tätskiktssystem ochmonteringsanvisning ska vara godkända avByggkeramikrådet och uppfylla kraven enligt:”Monteringsanvisningar för godkända tät-skiktssystem, innehållskrav”.

Godkända system finns förtecknade i BBV,bilaga C.

5. UNDERLAG5.1 Generella kravVägg- och golvunderlag inom våtzon 1 somska vara underlag för montering av keramiskaplattor i våtutrymmen ska vara av icke fukt-känslig karaktär, d.v.s. ha formstabilitet efternedfuktning och inte förorsaka mikrobiell till-växt. Om så inte är fallet ska väggunderlagbytas ut till, eller kompletteras med, icke fukt-känsligt material.

På golv ska tätskikt inte appliceras direktpå underlag av skivor.

Underlag ska vara bärkraftiga, torra, ren-gjorda och fria från lösa partiklar innan tät-skiktsarbeten påbörjas. Eventuell formolja,spackelrester, färgspill och liknande skaavlägsnas.

Fukthalten i underlag ska generellt alltidhållas på lägsta möjliga nivå. Speciellt ärdetta av betydelse för nygjuten betong. Förapplicering av tätskikt ställer dock bransch-reglerna, BBV, inga specifika krav på under-lagets relativa fuktighet annat än att under-lagsmaterialets kritiska fukttillstånd inte skaöverskridas. Tätskiktstillverkarens monterings-anvisning för aktuellt underlag ska följas.Generellt gäller att underlaget ska vara yttorrtoch att möjlighet finns för uttorkning av kvar-varande fukt.

Material och underlag får inte ha lägretemperatur än +10°C eller enligt tätskiktstill-verkarens monteringsanvisningar.

5.1.1 GolvlutningGolvlutning mot golvavlopp ska utföras såväli underlaget för tätskikt som i ytskiktet.

Golvlutning ska utföras i intervallet1:100–1:200, (10 mm/m–5 mm/m) i de delarav utrymmet som delvis blir utsatta för vat-tenbegjutning eller vattenspill. Bakfall får inteförekomma i någon del av utrymmet.

På golvytor som regelmässigt utsätts förvattenbegjutning, i anslutning till golvbrun-nen, i duschdelen och under badkar ska golv-lutning utföras i intervallet 1:50–1:150(20 mm/m–7 mm/m).

Alternativ golvlutning kan avtalas vid fastainstallationer, såsom t.ex. duschvägg. Över-enskommelse om alternativ golvlutning skaalltid dokumenteras i Kvalitetsdokumentet,BBV, Bilaga A.

Observera att största tillåtna lutning enligtBoverkets byggregler, 6:5335, är 1:50(20 mm/m). Större lutning kan medföra riskför halkolyckor.

Där wc-stol eller bidé ska monteras pågolv, krävs en rektangulär, plan monterings-yta, minst 300×400 mm. Monteringsytan skavara fri från golvvärme. Vatten-, avlopps- ochelledningar får förläggas på större djup än60 mm under färdigt golv.

GolvlutningAlternativ golvlutning kan avtalas vid fastainstallationer t.ex. duschväggar, vid belägg-ningar med storformatiga plattor eller dåkrav på tillgänglighetsanpassning förelig-ger. Vid alternativ golvlutning kan kvarstå-ende vatten förekomma på ytskiktet.

Golvbeläggning i våtrum av plattor medstora format (t.ex. 300×300 mm och större)innebär svårigheter att uppfylla myndig-hetens och branschreglernas krav på golv-lutning med acceptabelt resultat beträffan-de fogsprång och andra ojämnheter. Närstora plattor valts bör möjligheten att över-gå till mindre format närmast golvavloppövervägas.

Vid tätskiktets anslutning mot golv-brunn uppstår 2–3 mm förhöjning som ska beaktas vid utförande av golvfall för attundvika svackor i beläggningen. Gällerspeciellt när små plattor (mosaik) skaläggas.

5.2 Befintliga ytskikt vid renoveringGrundregeln är att befintliga ytskikt skaavlägsnas.

För ytskikt som applicerats på sandspackelgäller att både det befintliga ytskiktet ochsandspackelskiktet ska avlägsnas.

Befintliga ytskikt i form av asfaltprodukter,plastmattor, våtrumstapeter, lim eller mål-ningsbehandlingar inklusive väv ochliknande, ska avlägsnas.

På golv- och/eller väggytor där befintligtytskikt inte helt kan avlägsnas utan stora svå-righeter, kan montering dock utföras sedandet kontrollerats och, efter samråd med be-ställaren och tätskiktstillverkaren, bedömtsvara lämpligt att utgöra underlag för nytt tät-skiktssystem. Applicering på befintligt ytskiktär ett avsteg från grundregeln och ska note-ras i Kvalitetsdokumentet BBV, Bilaga A.

8

5.3 Betong

Godkända tätskiktssystem som enligt prov-ning har tillräcklig deformationsupptagandeförmåga kan användas på underlag avbetong med ålder minst två månader, frångjutning till plattsättning eller enligt tätskikts-tillverkarens anvisning.

Betongens deformation på grund avkrympning och krypning ska beaktas.

Betong gjuten mot stålform, t.ex. prefabri-cerade betongelement, kan ha mycket tät/blank yta som kan behöva bearbetas för full-god vidhäftning mot tätskikt/fästmassa.

5.3.1 VäggarBetong ska vara gjuten mot slät form. Ojämn-heter, sprickor och håligheter ska spacklasmed spackelmassa enligt 5.6 nedan. Eventuellcementhud, formolja och andra föroreningarska avlägsnas.

5.3.2 GolvBetongyta ska ha brädriven ytstruktur ellermotsvarande. Eventuell cementpasta, somarbetats upp till ytan vid stålglättning ellerannan behandling, ska avlägsnas. Sprickor,toppar, grader och andra ojämnheter skaspacklas med spackel/avjämningsmassaenligt 5.6 nedan, och/eller slipas.

Toleranskrav enligt tabell i AMA Hus,43.DC/-1, Klass B ska uppfyllas.

5.4 LättbetongGolv- och väggytor av lättbetong ska spacklaseller putsas.

5.5 PutsPutsbruk kan vara kalkcementbruk. Ytjämnhetska motsvara struktur 2–3 enligt fotobilagaputsstrukturer, i AMA Hus. Vatten och/ellerfinmaterial som arbetats upp i ytskiktet videfterbehandling ska avlägsnas.

Alternativt kan gipsbundna putsbruk somuppfyller grundkraven i aktuell standard* förgipsputser användas. Gipsputstillverkarensanvisningar beträffande torktid, lämpligytstruktur för tätskiktsunderlag och varaktigfuktstabilitet ska beaktas.

Underlagets buktighet får inte överskridakrav enligt tabell 43.CB/20 i AMA Hus.

Kalkputs är inte lämpligt underlag för tät-skikt och keramisk beklädnad.

5.6 Spackel/avjämningsmassorSpackel- och avjämningsmassor avsedda förgolv och väggar ska vara mineraliskt bundna:cementbundna (CT) eller gips/anhydritbund-na (CA), av tillverkaren rekommenderade somunderlag för tätskikt och keramiska plattor ivåtutrymmen, samt uppfylla krav enligtaktuell standard*.

Ytjämnheten vid spackling av väggar skaminst motsvara struktur 1–2 enligt fotobilaga,putsstrukturer, i AMA Hus. Avjämning av golvska vara fri från noppor, blåsor och håligheter.

För att undvika risk för skadlig kemisk reak-tion mellan gips och cement (ettringitbild-ning) ska inte direktkontakt finnas mellangipsbundna och cementbundna produkter isituationer där fukt/vatten kan förekomma.

5.7 SkivkonstruktionerSkivor/skivkonstruktioner i våtrum ska enligttillverkaren vara dokumenterat lämpade/av-sedda som underlag för keramiska tätskikts-system i våtutrymmen samt vara monteradeenligt skivtillverkarens anvisningar.

Kartongklädda skivor av gips ska inteanvändas i våtzon 1 som underlag för tätskikteller som bakomvarande skiva. Gäller bådegolv och väggar.

MögelpåväxtKartongskiktet på gipsskivor är känsligtför påväxt av giftigt s.k. pappersmögel(Stachybotrys chartarum) som kan utvecklasbakom tätskikt. Vid ingrepp (renovering/rivning) av våtrumsväggar med kartong-gipsskivor krävs skyddsutrustning; skydds-kläder och partikelfilter 3.

Normalt utgör dock möglet ingen riskför de boende så länge det finns bakomplattor och tätskikt.

Även mycket små fuktmängder, som vid läckage vid felaktiga infästningar ochliknande, kan starta påväxten. Gälleroberoende av tätskiktstyp.

Branschreglernas rekommendation attkartongklädda gipsskivor inte ska användas i våtrummets mest utsatta område, våtzon 1,syftar till att bidra till ett sundare byggandegenom att följa hänsynsregeln enligt miljö-balken, 2 kap. 3 §. Där framgår skyldighet attiaktta begränsningar och försiktighetsmåttför att inte åtgärder ska skada hälsan ellermiljön.

BBR 6:51:”Byggnader ska utformas så att fukt inteorsakar skador, elak lukt eller hygieniskaolägenheter och mikrobiell tillväxt som kanpåverka människors hälsa.”

* Samtliga standarder och normer som hänvisas till iByggkeramikrådets Branschregler för Våtrum, BBV, ärförtecknade enligt 13.

9

5.7.1 Väggar

Skivor som ska vara underlag för keramiskatätskiktskonstruktioner på väggar ska vara avtillverkaren rekommenderade och lämpligasom underlag för tätskikt och plattsättning.

Skivor i våtzon 1 ska ha stabilitet efter ned-fuktning utan att förlora sina tekniska egen-skaper och vara motståndskraftiga mot mikro-biell tillväxt.

Kartongklädda skivor av gips ska inteanvändas i våtzon 1 som underlag för tätskiktoch plattsättning eller som bakomvarandeskiva.

Träbaserade skivor ska inte användas somunderlag för tätskikt och plattsättning.

Skivväggar ska uppfylla toleranskravenenligt tabell 43.B/HSD-1 AMA Hus.

BöjstyvhetSkivornas dimensioner och antal ska vara an-passade till aktuellt c-avstånd mellan reglarför tillräcklig böjstyvhet enligt skivtillverkarensanvisningar.

5.7.2 GolvSkivkonstruktioner på golv består vanligen av22 mm golvspånskivor* på bjälkar med c-avstånd mellan 300 och 600 mm. Träbjälklagkräver anpassning till en keramisk beläggningså att denna inte kan skadas av trämaterialetsnaturliga rörelser vid ändringar i luftfuktighe-ten och/eller av nedböjning av trämaterialetmellan bjälkar vid belastning av golvet.

Oavsett c-avstånd mellan bjälkar, dockmax. 600 mm, ska förstärkning av böjstyvhetmellan bjälkar, och åtgärd för att förhindra attfuktrörelser överförs till det keramiska skiktet,utföras. Förstärkning kan göras med avjäm-ningsmassa enligt nedanstående exempel påkonstruktionsprincip. Förstärkningar medmotsvarande effekt kan uppnås med andrakonstruktioner enligt ansvarig projektör/till-verkare.

Vid c-avstånd mellan bjälkar större än 600mm ska bjälklaget förstärkas med kortlingar,centrumavstånd 300 mm.

Kartongklädda gipsskivor ska inte använ-das i golvkonstruktioner.

Förstärkning med avjämningsmassaAvjämningsmassa ska vara cementbundeneller gips-/anhydritbunden enligt aktuell pro-duktstandard*, av tillverkaren avsedd för

användning på träunderlag och ha böjstyv-hetsförbättrande egenskaper. Skikttjocklekmin. 12 mm vid golvbrunnen.

Armering ska utföras med punktsvetsatstålnät, tråddiameter min. 2,5 mm eller medarmering av alternativt material med likvär-diga egenskaper. Skarvning av stålnätetutförs med överlapp enligt tillverkarensanvisning.

Golvbrunnens läge i höjdled måste juste-ras eftersom anslutning av tätskikt och för-segling mot golvbrunn ska ske i nivå medunderlag för tätskikt.

Förstärkning av träbjälklagFörstärkning av böjstyvhet i träbjälklagkrävs för att motverka för stor nedböjningmellan golvbjälkar. Det relativt korta av-ståndet mellan bjälkar ger stor påverkanav det keramiska skiktet, i första hand somvinkeländring i fogarna (speciellt vid storaplattor). Nedböjning i bjälkarnas huvud-riktning är normalt inte kritisk för det kera-miska skiktet och inte dimensionerandeför förstärkningskrav.

Referens för tillräcklig böjstyvhetMycket lång erfarenhet av beprövade lös-ningar visar att den böjstyvhet som upp-nås med c-avstånd 300 mm mellan bjäl-karna och en 22 mm golvspånskiva ärbetryggande för att det keramiska skiktetinte ska skadas. (Sådan konstruktion kräverdock också armeringsnät samt avjäm-ningsmassa för att ta upp rörelser i golv-spånskivan, inte primärt för böjstyvhet).

Alternativa lösningarAndra lösningar kan förekomma och ska, i så fall, vara redovisade i konstruktionoch/eller monteringsanvisning från an-svarig projektör/tillverkare.

Till exempel kan förstärkning av trä-bjälklag göras med gjutbar massa mellangolvbjälkarna med ovanpåliggande,armerad avjämningsmassa.

* Samtliga standarder och normer som hänvisas till iByggkeramikrådets Branschregler för Våtrum, BBV, ärförtecknade enligt 13.

10

6. TÄTSKIKTTätskikt ska vara enligt respektive tillverkares,av Byggkeramikrådet godkända tätskikts-system. Samtliga i systemet ingående kom-ponenter (tätskikt, förseglingar och fästmassa)ska vara provade tillsammans enligt bran-schreglernas krav.

Tätskiktet ska vara avsett/rekommenderatför det aktuella underlaget och applicerasenligt tillverkarens godkända monteringsan-visning. Tätskikt ska monteras med de meto-der och den mängd som anges i tätskiktstill-verkarens godkända monteringsanvisning,som systemet provats enligt Branschreglerna,BBV, och godkänts av Byggkeramikrådet.

ÅnggenomgångsmotståndTätskiktssystem ska vid nyproduktion och/eller tillbyggnad av golv och väggar i bo-städer ha ånggenomgångsmotstånd som ärstörre än eller lika med 1 miljon s/m enligt”Allmänt råd” i Boverkets Byggregler 6:5331,”Vattentäta skikt”. Gränsvärdet enligt BBR skauppnås av det vattentäta skiktet om det intevid fuktsäkerhetsprojektering påvisats attannat ånggenomgångsmotstånd kan använ-das utan risk för fuktskador.

Enligt Branschreglerna, BBV, gäller dettaäven vid renovering.

I enskilda fall kan lägre ånggenomgångs-motstånd än 1 miljon s/m vara tillräckligt, t.ex.för innerväggar.

Högre ånggenomgångsmotstånd än 1 mil-jon s/m kan krävas, t.ex. för ytterväggar. Val avtätskiktssystem för aktuell golv/väggkonstruk-tion bör ske i samråd med tätskiktstillverka-ren, i förekommande fall enligt av bygg-herren/beställaren redovisad fuktsäkerhets-projektering.

Ånggenomgångsmotstånd ska framgå avtätskiktstillverkarens monteringsanvisningar.

Tätskiktstillverkare kan vanligen redovisaexempel på stomkonstruktioner med angivetånggenomgångsmotstånd för sina godkändatätskiktssystem.

6.1 Deformationsupptagande tätskikts-konstruktioner

Godkända tätskiktskonstruktioner enligt Bransch-reglerna, BBV, kan vara deformationsupptagan-de eller icke deformationsupptagande.

Deformationsupptagande tätskikt ska upp-fylla kraven för deformationsupptagningenligt provningsmetoder och övriga krav iBilaga B. De kan vara:– tätskikt av flexibel folie som appliceras

med metod enligt tätskiktstillverkarensmonteringsanvisningar.

– tjocka tätskikt, tjockflytande dispersioner,som appliceras med minst den mängdsom anges i monteringsanvisningen, nor-malt genom rollning, pensling, spacklingeller sprutning. Beroende på produktensdensitet/torrhalt och valt appliceringsverk-tyg, kan antalet behandlingar för attuppnå föreskriven mängd variera.

– övriga typer av tätskiktssystem som upp-fyller kraven

Icke deformationsupptagande tätskikt kan vara:– tunna tätskikt, vanligen uppbyggda av

tunnflytande dispersioner– vattentäta skivor med skarvförsegling

6.2 Tätskiktssystem6.2.1 VäggarInom våtzon 1På underlag med skivkonstruktion ska god-känt tätskiktssystem av folietyp (VTvF) väljas.På underlag av betong, puts, murverk kangodkänt tätskiktssystem av folietyp (VTvF)eller övriga godkända tätskiktssystem för vägg(VTv) väljas.

Inom våtzon 2Godkänt tätskiktssystem av folietyp (VTvF)eller övriga godkända tätskiktssystem (VTv)kan väljas på samtliga underlag enligt kap. 5.

Tätskikt vid vägghängd wc-stolTätskikt ska vara obrutet bakom och underwc-inklädnader och installationsväggar.

Dolda ytor ska ha bottenyta med fall ochutlopp så att eventuellt utläckande vatten blirsynligt.

Vad är fuktsäkerhetsprojektering?

Utdrag ur BBR:

”Systematiska åtgärder i projekteringsskedetsom syftar till att säkerställa att en byggnadinte får skador som direkt eller indirekt orsa-kas av fukt. I detta skede anges även de för-utsättningar som gäller i produktions- ochförvaltningsskedet för att säkerställa bygg-nadens fuktsäkerhet.”

Vad innebär detta?

Att man gör en beräkning av det kom-mande fukttillståndet i vägg- eller golv-konstruktionen. Fuktsäkerhetsprojektering,som är en relativt enkel beräkning när allaparametrar är kända (material, tjocklekar,inre och yttre klimat), utförs och utvärderasnormalt av fuktsakkunniga/byggkonsulter.

11

6.2.2 Golv (är alltid våtzon 1)

På underlag med skivkonstruktion ska tät-skiktssystem av folietyp (VTgF) väljas.På underlag av betong, kan tätskiktssystem avfolietyp (VTgF) eller övriga godkända tätskikts-system (VTg) väljas.

6.2.3 Övriga utrymmenI toaletter, tvättstugor och utrymmen medvarmvattenberedare, som inte är våtrumenligt definition i kap. 2.1, ska golvet försesmed tätskiktssystem av folietyp (VTgF) ellerövrigt godkänt tätskiktssystem (VTg). Tätskiktska vikas upp på vägg min 50 mm.

6.3 FörseglingarFörseglingsmaterial kan vara täta i sig självaeller bäddas in i flera lager av tjockflytandetätskikt. Förseglingsmaterial med samtliga till-hörande detaljer ska vara enligt tillverkarens,av Byggkeramikrådet godkända monterings-anvisning.

Vid skivkonstruktioner ska samtliga för-seglingar och manschetter inom våtzon 1,samt alla förseglingar av golv/väggvinklarvara täta i sig själva.

Förseglingsmaterial ska vara märkta ochvara möjliga att identifiera som tillhörandeaktuellt system.

6.3.1 VäggarFörseglingar ska utföras vid:Massivväggar: Övergång mellan olika material,eller skarvar mellan element samt övergångmellan tätskikt på golv och vägg.Skivväggar: Övergång mellan tätskikt på golvoch vägg. Väggvinklar, hörn och skivskarvar.Då tunna tätskikt används ska skruvrader för-seglas. Spalt, större än 4 mm, vid golv/vägg-vinkel eller andra hålrum ska ilagas.

Vid vägg/väggvinklar i våtzon 2 då en ellerbåda väggar är skivkonstruktioner ska förseg-ling vara tät i sig själv.

Försegling

Tätskikt

FörseglingTätskikt

FIGUR 6. Vinkel i skivvägg.

FIGUR 7. Hörn i skivvägg.

12

Försegling

Tätskikt

FIGUR 8. Skarv i skivvägg.

Försegling

Tätskikt

FIGUR 9. Skruvrad i skivvägg.

Försegling

Tätskikt

FIGUR 10. Materialbyte i vägg. (Plan)

Försegling

Tätskikt

Plastmatta

FIGUR 11. Anslutning mot plastmatta, golv.

6.3.2 GolvFörseglingar ska utföras vid:

Anslutning mot golvbrunn, trösklar och igolv/väggvinkel.

Om golvtröskel saknas ska blindtröskelvara monterad för att tätskikt och förseglingska kunna utföras i samband med plattlägg-ningen.

Spalt mellan karm och vägg, större än4 mm, ska ilagas så att försegling kan utföraskontinuerligt mellan tröskel, karm och vägg.

Försegling mot tröskel ska ske genom upp-vik av tätskikt och tillhörande försegling mottröskeln till nivå för färdigt golv. Se fig. 13.

Tätskiktets horisontella nivå vid dörr-öppningen ska vara minst 20 mm övertätskiktets horisontella nivå vid golvbrunnensöverkant. Detta medger tröskel i nivå för fär-digt golv vid tillgänglighetsanpassning.

6.3.3 Försegling mot rör och genomföringarFör vatten- och avloppsinstallationer skareglerna i VVS-företagens branschregler SäkerVatteninstallation tillämpas.

Samtliga genomföringar ska förseglasinom hela våtrummet. Avloppsrör genomgolv och vägg ska förseglas för tät anslutningmot tätskiktet.

På våtrumsgolv får inga andra rörgenom-föringar utföras än för golvbrunn och annatavlopp. På väggar vid plats för dusch ochbadkar får endast genomföring för blandarefinnas.

Rör ska vara fixerade vid genomföringar.Högst 2 mm hålrum mellan vägg/golvskivaoch rör. Om större hålrum förekommer ska dessa ilagas, dock ej med silikon (somnormalt inte medger vidhäftning mot rör-manschett).

Centrumavstånd mellan rör ska vara min.40 mm.

Avstånd mellan rör och golv/vägg ska varamin. 60 mm.

Vid genomföringar av "rör-i-rörsystem" skaförsegling utföras mot skyddsröret, eller motmonteringsdetalj med motsvarande funktion,som normalt ska sticka ut från väggen vinkel-rätt och minimum 100 mm. Se ”Säker vatten-installation”.

Om skyddsröret saknas eller är kapat i livmed väggkonstruktionen ska tätskiktsarbeteninte utföras förrän detta är åtgärdat av ansva-rig rörentreprenör.

Försegling ska utföras med av tätskikts-tillverkaren anvisat material och enligt den avByggkeramikrådet godkända monterings-anvisningen.

Fönster och dörrarVid utformning av våtrum bör, så långt det är möjligt,fönster och dörrar placeras i våtzon 2. Om fönster place-ras i våtzon 1 bör brösthöjden (mått från golv till under-kant fönster) inte understiga 1600 mm.

Om dörr placeras inom våtzon 1 måste höjdförhållan-det mellan tätskiktets uppvik på tröskeln och golvbrun-nen beaktas (se 6.3.2). Spalt mellan vägg och karm skailagas så att tätskiktet kan anslutas mot karmen.

13

FIGUR 12. Väggenomföring med rör-i-rörsystem.

TätskiktFästmassa

Keramisk platta

FIGUR 13. Avslutning mot tröskel.

Mjukfog

Mediarör

KakelFästmassa

TätskiktFörsegling

Skyddsrör

Försegling

Fästmassa

Tätskikt

Tätmassa

FIGUR 15. Infästning i vägg.

Plastplugg

1. Borra hål. 2. Fyll hålet med tätmassa. 3. Plastplugg. 4. Fyll pluggen med

tätmassa. 5. Skruva!

Försegling

Tätskikt, vägg

Tätskikt, golv

FIGUR 14. Tätskikt golv/vägg.

6.3.4 Efterkommande installationerSkruvinfästningar ska förseglas enligt tät-skiktstillverkarens monteringsanvisning.

Skruvinfästningar i våtzon 1, ska endastgöras i massiv konstruktion, såsom betong,murverk eller särskild konstruktionsdetalj, (t.ex.kortling).

För ökad säkerhet mot fuktskador är detlämpligt att alltid välja system med infästninggenom limning.

Tätskiktets avslutning mot tak För att undvika nedsmutsning av tak kan väggens tät-skiktsbehandling normalt avslutas max 10 mm undertak/väggvinkeln.

14

7. GOLVBRUNNAR Golvbrunn ska vara typgodkänd enligt aktuellstandard*. S.k. väggnära brunnar ska dess-utom vara provade och godkända enligt”Branschgodkännande för väggnära golv-brunnar…” Se www.bkr.se.

Samtliga brunnar ska vara fast monteradeenligt golvbrunnstillverkarens anvisningar, såatt inbördes rörelser inte kan uppstå mellanavlopp, underlag, tätskikt och golvbelägg-ning. I träbjälklag kan brunnen monteras i enmonteringsplatta eller annan detalj enligtgolvbrunnstillverkarens monteringsanvisning.Eventuell förhöjningsring ska vara typgod-känd tillsammans med golvbrunnen enligtaktuell standard*.

Golvbrunnen ska vara monterad vågrätt(tolerans: ±2 mm, mätt från brunnscentrumtill ytterkant fläns) och på sådant sätt attanslutning av tätskiktet mot golvbrunnen kangöras i nivå med underlaget för tätskikt.

Fungerande, befintliga golvbrunnar medbibehållen klämringsfunktion, som är typgod-kända efter 1990, kan behållas vid renovering.Golvbrunnar tillverkade före 1990 ska alltidbytas eftersom de inte med säkerhet har fun-gerande egenskaper enligt kraven för typgod-kännande från och med 1990. Vid tveksam-heter kring befintlig golvbrunns fabrikat, åldereller funktion bör byte till ny, typgodkänd*brunn göras.

8. FÄSTMASSORFästmassa/fästmassor i tätskiktssystem skauppfylla kraven enligt gällande standard*,vara provade enligt reglernas krav, ingå i tät-skiktstillverkarens godkända system samt varaangivna i monteringsanvisningen.

Tätskiktstillverkarens blandnings- ochappliceringsanvisningar ska följas för att till-godose egenskaper uppnådda vid provning.Angiven öppentid ska inte vid något tillfälleöverskridas. Vid montering av keramiska plat-tor ska fästmassa appliceras på golv ellervägg i sådan mängd att full täckning av plat-tans baksida uppnås.

Vid arbeten med mosaik, speciellt glasmo-saik eller annat genomsynligt material, måstesärskild hänsyn tas vid val av fästmassa. Följanvisningar från tillverkare/leverantör.

9. FOGMASSORFogmassor ingår inte i det provade och god-kända tätskiktssystemet. Fogmassor ska varaavsedda för aktuell typ av keramiska plattoroch av respektive tillverkare rekommendera-de för aktuellt system samt uppfylla kraven igällande standard.*

Vid arbeten med mosaik, speciellt glas-mosaik eller annat genomsynligt material,måste särskild hänsyn tas vid val av fogmassa.Följ anvisningar från tillverkare/leverantör förinformation.

MjukfogarFör rörelsefogar i ytskiktet ska fogmassa av-sedd för mjukfogar i våtutrymmen användas.

Byggtekniska rörelsefogar utförs normalt iytskiktet vid materialövergångar i underlagetoch i nyproduktion där risk finns för rörelser iunderlaget.

Mjukfogar eller ej?Mjukfogar bör endast utföras där de ärkonstruktivt motiverade på grund av vän-tade rörelser.

Mjukfogning bör bland annat normaltutföras:– I hörn och vinklar där underlaget på båda

sidor är betong, gjuten mindre än ett årföre plattsättning.

– I nyproduktion då risk för rörelser iunderlaget kan väntas. Till exempel vidväggvinklar då skivkonstruktion möterbetongvägg, eller skivkonstruktion möterskivkonstruktion.

– Vid övergång till andra material i väggarsåsom dörrfoder, fönsterkarm, dörrkarm och tröskel.

– I tak/väggvinklar

Mjukfogning ska inte utföras:– I underkant keramisk väggbeklädnad som

överlappar uppvik av plastmatta på golv.– Vid fog mellan keramiska golvplattor och

klinkerram, ”slukrist”, intill golvbrunn.– I normalfallet, golv/väggvinkel.

Det är en fördel om entreprenör ochbeställare går igenom och kommer över-ens om var mjukfogar ska förekommainnan arbetet påbörjas.

* Samtliga standarder och normer som hänvisas till iByggkeramikrådets Branschregler för Våtrum, BBV, ärförtecknade enligt 13.

Brunn

Försegling,brunnsmanschett

Tätskikt

Avjämnings-massa

FIGUR 16. Anslutning mot golvbrunn medklämring.

Kläm-ring

15

10. KERAMISKA PLATTOR10.1 ProduktstandarderKakel- och klinkerplattor ska vara av första sor-tering samt uppfylla kraven enligt gällandeSvensk Standard/Europa Norm*.

10.2 Keramiska golvplattorKeramiska plattor för golv med golvvärme skaha vattenabsorption E ≤6%.

* Samtliga standarder och normer som hänvisas till iByggkeramikrådets Branschregler för Våtrum, BBV ärförtecknade enligt 13.

Tillåtna fogsprångFogsprång, d.v.s. nivåskillnad mellan plattor i en fog, kan uppstå på grund av naturlig, till-verkningsbetingad avvikelse från planhet hos plattorna. Vid det hantverksmässiga monte-ringsarbetet kan även vissa nivåskillnader uppstå.

Den svenska byggkeramiska branschen tillämpar följanda maximalt tillåtna fogsprång. Angesäven i AMA hus:08 tabell MBE/1.

För plattor med största kantmått 100 mm 0,7 mm

För plattor med största kantmått 150 mm 1,0 mm

Plattor med största kantmått över 150 mm enligt formeln:

+1 mm

Största tillåtna fogsprång 2,0 mm (lägre uträknat värde gäller som störstatillåtna.)

S.k. rustika plattor (”Naturlig” enligt standard SS-EN 14411) och mosaik levererad/monteradpå nät eller sammanhållen på annat sätt omfattas ej.

Fogsprång ska mätas med bladmått och linjal eller med graderad mätkil och linjal. Mätklockakan också användas.

längd+bredd1000

16

Bilaga A till BBV, Byggkeramikrådets Branschregler för våtrum

KvalitetsdokumentEgenkontroll enligt BBV, Byggkeramikrådets Branschregler för våtrum

Behörig entreprenör ........................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................

Byggkeramikrådets behörighetsnummer .................................................................................................................. Organisationsnummer .....................................................................

Ansvarsförsäkring i ........................................................................................................................................................................................ försäkringsbolag

Objekt......................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................

Beställare. ...........................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................

Nyproduktion Renovering

Arbetena utförda under tiden: från ....................................................... till ..............................................................

Av Byggkeramikrådet godkända tätskiktssystem enligt BBV, Bilaga C:

Golv: Tillverkare/Leverantör .................................................................................................................... Systembenämning ............................................................................

Vägg våtzon 1: Tillverkare/Leverantör .................................................................................................................... Systembenämning ............................................................................

Vägg våtzon 2: Tillverkare/Leverantör .................................................................................................................... Systembenämning ............................................................................

Egenkontrollen innefattar följande kontrollpunkter med hänvisning till kapitel 6:533 iBoverkets byggregler BBR, BFV 1993:57 med ändringar till och med 2008: 6:

Underlagen uppfyller branschreglernas krav. Golv Vägg

Lutning på golv mot golvavlopp uppfyller branschreglernas krav (1:50–1:150/1:100–1:200) innan tätskikt applicerats.

Ny, typgodkänd golvbrunn installerad Ja Nej

Om ”Ja”, golvbrunnen är monterad enligt golvbrunnstillverkarens anvisning.

Golvbrunnen är fast monterad och korrekt placerad i våg och höjd.

Tätskiktsarbetet är utfört enligt aktuell monteringsanvisning. Finns andra genomföringar i tätskikt än avlopp i golvet? Nej Ja Om ”Ja”, förtydliga nedan på

”Övriga upplysningar …”

Övriga upplysningar/eventuella avvikelser från Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum, BBV

............................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................

............................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................

............................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................

............................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................

............................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................

Namn på behörig plattsättare som applicerat tätskiktet: ......................................................................................................................................................................................................................(Fylls i vid konsumententreprenad)

Våtrumsansvarig arbetsledare: ................................................................................................................................................ Namnteckning.....................................................................................................................................................

Ort och datum ........................................................................................................................................

Dokumentet avser ....................... våtrum. Se 11.1 i BBV.

Bilaga A (original) och monteringsanvisning till Beställare

Kopia och monteringsanvisning till Nyttjare/Boende Behörigt företag

90.0102/RK B

PROV

11. KVALITETSDOKUMENT (Bilaga A)

Kvalitetsdokument, enligt BBV, Bilaga A, skautfärdas av behörig entreprenör och överläm-nas till beställare och nyttjare/boende efterfärdigställt arbete. Dokumentet ska varaundertecknat av våtrumsansvarig arbetsle-dare. Det ska tillsammans med aktuell mon-teringsanvisning för det godkända tätskikts-systemen överlämnas till beställare och nytt-jare/boende när arbetet är slutfört.

Kopia av kvalitetsdokument och monte-ringsanvisning för det av Byggkeramikrådetgodkända tätskiktssystemet arkiveras av

behörig entreprenör för egen dokumentationoch för att kunna uppvisas i samband medkvalitetsöversyn enligt 12.2.3 nedan.

Kvalitetsdokument ska vara upprättat påformulär Bilaga A till BBV.

11.1Vid entreprenader som avser hyresrätter,hotell och liknande där den boende inte självtecknar fastighetsförsäkring, kan ett gemen-samt kvalitetsdokument för samtliga våtrumupprättas enligt överenskommelse medbeställaren.

17

12. REGLERNAS KRAVEn vattentät golvbeläggning eller väggbe-klädnad är utförd enligt ByggkeramikrådetsBranschregler för våtrum, BBV, under förut-sättning att kraven enligt 12.1 och 12.2,nedan, är uppfyllda.

12.1 TätskiktssystemEtt tätskiktssystem för golv eller vägg ska varaprovat enligt Branschreglernas provnings-metoder och krav. Efter provning kan god-kännande utfärdas av Byggkeramikrådet. Tät-skiktstillverkarens monteringsanvisning skavara granskad och godkänd av Byggkeramik-rådet innan godkännande av tätskiktssystemkan utfärdas.

Godkända tätskiktssystem framgår avBranschreglernas bilaga C.

Tillverkare av godkända tätskiktssystemhar rätt att använda symbolen ”VattentätaVåtrum” i trycksaker och på produktförpack-ningar.

12.2 ArbetsutförandeVid entreprenader krävs för godkänt arbets-utförande enligt Branschreglerna, BBV, attföretag/näringsidkare inom plattsättnings-branschen har behörighet utfärdad av Bygg-keramikrådet och att plattsättare, som utförtätskiktsarbete, är anställda i det behörigaföretaget och har genomgått kurser enligt12.2.1 samt kan uppvisa behörighetslegitima-tion utfärdad av Byggkeramikrådet.

12.2.1 Behörighet för tätskiktsutförandeBehörighet kan tilldelas företag, efter genom-gångna kurser med godkända prov. Företa-gen ska ha plattsättningsentreprenader sometablerad och fortlöpande verksamhet.

För behörighet enligt branschreglernaanordnas tre olika kurser:Kurs 1. Tätskiktskurs, teorikurs. En dag. (Arran-geras och genomförs av Byggkeramikrådet).Kurs 2. Behörighetskurs för företagen. En dag.(Arrangeras och genomförs av Byggkeramik-rådet).Kurs 3. Kurs i praktisk tillämpning av godkän-da tätskiktssystem. Genomförs av tillverkare/leverantörer av godkända tätskiktssystem.Kursinnehåll enligt överenskommelse medByggkeramikrådet. Plattsättare som utför tät-skiktsarbete ska genomgå kurs 3 för samtligatätskiktssystem han/hon arbetar med.

Kurser– Plattsättare som utför tätskiktsarbete går

kurs 1 och 3 för behörighet– Arbetsledare och/eller företagsledare går

kurs 1 och 2 för företagets behörighet– Enmansföretagare går kurs 1, 2 och 3 för

företagets och egen behörighet– Kurserna 1 och 2 innehåller skriftliga

prov. För behörighet för företag respektive plattsättare, krävs godkäntresultat på proven.

Förteckning av behöriga företag finns i bilagaD till Branschreglerna, BBV, på www.bkr.se.

Minst en våtrumsansvarig arbetsledare påföretaget ska ha genomgått Byggkeramik-rådets kurs 1 och 2. Om det behöriga företa-get har säte på flera orter ska våtrumsansvarigarbetsledare, som gått kurs 1 och 2, finnas påvarje ort.

Plattsättare som utför tätskiktsarbetenenligt Branschreglerna ska ha genomgåttByggkeramikrådets kurs 1 och 3 samt varaanställd i behörigt företag. Behörighetsbevisför plattsättare i form av fotolegitimation,utfärdad av Byggkeramikrådet ska kunnauppvisas vid anmodan och bör bäras påarbetskläder.

Företag som fått behörighet registrerasoch blir föremål för Byggkeramikrådets kvali-tetsöversyn enligt 12.2.3.

Behörighet kan återkallas vid uppenbaraavvikelser från branschreglerna.

Behörighetsavgift erläggs årligen.

12.2.2 Kontroll och dokumentationKontroll och dokumentation av att arbetetutförs enligt branschreglerna och enligt aktu-ella monteringanvisningar, sker genom egen-kontroll av den person som utfört arbetet ochär anställd i det behöriga företaget. Doku-mentation sker genom ifyllande av Kvalitets-dokument, BBV, bilaga A, undertecknat avvåtrumsansvarig arbetsledare enligt 11.

12.2.3 KvalitetsöversynFöretag med behörighet, som utför våtrums-entreprenader enligt branschreglerna,genomgår Byggkeramikrådets kvalitetsöver-syn genom besök av Byggkeramikrådets kvali-tetskonsulter. Vid översyn granskas dokumen-tation från genomförda våtrumsarbeten samtpågående arbetsutföranden i praktiken.

För företag som upprepade gånger blivitunderkänt vid kvalitetsöversyner, eller inteställt sig till förfogande för kvalitetsöversynåterkallas behörigheten. Behörigheten kanockså återkallas om entreprenören gör sigskyldig till felaktiga arbetsutföranden ellerandra avsteg från Branschreglerna.

18

13. TILLÄMPLIGA STANDARDER OCH NORMERI branschreglerna hänvisas på olika ställen till aktuella standarder och normer med asterisk *.

Nedan följer förteckning över de standarder som det finns hänvisning till i reglerna. Av dessaframgår de minimikrav som ställs på det enskilda materialets egenskaper inom Europa och globaltom det är en ISO-norm. Samtliga standarder kan beställas från SIS Förlag AB.

Fästmassor för keramiska plattor SVENSK STANDARDDefinitioner och krav SS-EN 12004

Fästmassor för keramiska plattor SVENSK STANDARDBestämning av tvärdeformation hos SS-EN 12002cementbundna fästmassor och fogmassor

Fogmassor för keramiska plattor SVENSK STANDARDDefinitioner och krav SS-EN 13888

Keramiska plattor – Definitioner, SVENSK STANDARDklassificering, egenskaper och SS-EN 14411märkning (ISO 13006, modifierad)

Golvmaterial – Avjämningsmassor SVENSK STANDARD– och beläggningsmassor baserade på SS-EN 13813cement, gips, magnesit, bitumen ellerhärdplaster – Egenskaper och krav

Avlopp – Golvbrunnar för byggnader – SVENSK STANDARDDel 1: Krav SS-EN 1253-1

Gipsbindemedel och gipsbaserad puts – SVENSK STANDARDDel 1: Definitioner och krav SS-EN 13279-1

Spånskivor – krav i olika användningar SVENSK STANDARDSS-EN 312:2004

ÅnggenomgångsmotståndEnligt standarden SS-EN ISO 12752 ska värden redovisas uttryckta i Pa · m2 · s/kg. I Sverige används dock av tradition värdet för ånggenomgångsmotstånd utryckt i s/m (sekunderper meter).

19

ByggkeramikrådetHögbergsgatan 27, 116 20 StockholmTel: 08-641 21 25 • Fax: 08-702 20 15

info@bkr.se • www.bkr.se