”Vilken lyx att få högskole poäng!” GIH.pdf · utbilda lärare, och vill därför visa att speciellt som lärare i Idrott och hälsa eller i något av de konstnärliga ämnena,

Hela denna bilaga är en annons från GIH, Dans och Cirkushögskolan, Kungliga Musikhögskolan och KonstfackANNONS ANNONS

LÄRARE!– för ett kreativt och friskt SverigeEn tidning från Gymnastik-

& idrotts högskolan (GIH), Dans

och Cirkushögskolan, Kungl.

Musikhögskolan och Konstfack.

En tidning från Gymnastik- BliHela denna bilaga är en annons från GIH, Dans och Cirkushögskolan, Kungl. Musikhögskolan och KonstfackANNONS ANNONS

Distribueras med Dagens Nyheter 2012.04.03 Frågor om innehållet besvaras av Karin Henriksson-Larsén, 08-402 22 00.

Let’s dance-profilen Cecilia Ehrling bestämde sig för att läsa till idrottslärare på GIH. Nu får hon högskole poäng och examen för att göra det hon gillar allra mest.

Åren på Konstfack har satt spår.

Den Pedagogiska Designbyrån vill

förändra ditt synsätt på konstnärligt

skapande i skolan.

Å på Konstfack har satt spår.

814

Musik ska byg-gas av glädje. Lärarstudenten Anna Johansson går på Kungl. Musikhögskolan, och lär sig att förmedla lycka och kreativitet hos elever i grund skolan.

MgLAgMofökeg4

sid 10–11

”Vilken lyx att få högskole poäng!”

Lärarut-bildningen i dans gav

Pelle en nyttig verktygslåda för att inspi-

rera elever.

Hela denna bilaga är en annons från GIH, Dans och Cirkushögskolan, Kungl. Musikhögskolan och KonstfackANNONS ANNONS

Kreativa inslag

2 Bli LÄRARE!

En annonsbilaga från

Intelligent kommunikation sedan 1984.

InPress, grundat av Conny Unéus, är ett tidningsföretag som producerar bilagor i riks press. Projektledare: Lars Jakobsson · Texter: Håkan Årblom · Grafisk form: Sara Norkvist · Korrektur: Solveig Enblom. Tryck: Boldprinting group · För information om InPress-bilagor kontakta Lars Jakobsson, 018-68 30 10. www.inpress.com

www.gih.se www.konstfack.se www.ktm.se www.doch.se

Karin Henriksson-Larsén svarar på frågor om innehållet, 08-402 22 00, [email protected]

Att musik är bra för barn visas i en skolstudie som initierats av Töres Theorell, professor emeritus i psykosocial miljömedicin vid Karo- linska Institutet. Projektet leddes av barnpsy-kiatern Frank Lindblad. Den underliggande tanken är att musik, bild, drama och dans hjälper barn att förstå sina känslor bättre – och därmed ökar deras förmåga att hantera

stress. I studien fick en klass följa en normal studieplan, en annan fick extra musikunder-visning en gång i veckan. En tredje grupp fick motsvarande extra datorutbildning. Under året mättes bland annat barnens stresshormo-ner (cortisol). Den enda grupp där stresshor-monerna på eftermiddagarna minskade, var just musikgruppen.

De sista åren har läraryrket varit under stor debatt. Kompetensen hos våra lärare har diskuterats. Av den anledningen vill vi vända den trenden och få många ungdomar att upptäcka läraryrket. Vi som deltar i denna bilaga har alla fått de nya rättigheterna att utbilda lärare, och vill därför visa att speciellt som lärare i Idrott och hälsa eller i något av de konstnärliga ämnena, så har man ett sti-mulerande och omväxlande arbete. Med stor betydelse för samhället och dess utveckling.

Inom det konstnärliga och praktiskt este-tiska området som vi representerar, får man en speciell möjlighet att skapa kontakt med sina elever. Lärare som utexamineras från våra olika hög-skolor kommer att spela stor roll för barns och ungdomars krea-tiva, fysiska och idrottsliga ut-veckling. Denna utveckling leder till bättre hälsa, kreativt tänkande och konstärligt skapande. Genom detta kommer eleverna i sin tur att bidra till en krea-tiv och innovativ utveckling av det närliggande samhället. En bra skola är viktigt för Sveriges fortsatta utveckling.

Därför är det viktigt att ni som skall söka till högskolan hittar någon av de många spän-nande lärarutbildningar som finns vid våra högskolor (Dans och Cirkushögskolan, Kungl. Musikhögskolan, Gymnastik- och

Idrottshögskolan samt Konstfack). I bilagan får ni

några röster från våra studenter, lärare och tidigare elever. Vi hoppas att du genom det skall känna att läraryrket är

lockande och viktigt för samhället. Men också stimulerande och utvecklande för dig som indi-vid. Det vill säga ett framtidsyrke där du kan bidra till samhälls-utvecklingen.

” Lärarna spelar en stor roll för barns och ung domars kreativa, fysiska och idrottsliga utveckling.”

LÄRARYRKET –NU VÄNDER VI UTVECKLINGEN

INLEDNING

MUSIK DÄMPAR BARNS STRESS

PÅ GÅNG

Foto: Lorens Palmgren

Text: Håkan Årblom • Foto: Colourbox

Karin Henriksson-LarsénRektor Gymnastik- & idrottshögskolan

1844 Då startade Nils Månson Mendelgren ”Söndags-Rit-skola för Handtverkare” på Konstfack för att gesäller och lärlingar på sin lediga tid skulle få en mer konstnärlig bildning. Från början fanns nio olika hantverksyrken representerade, bland dem kakelugnsmakare och sidenvävare.

”Där orden tryter, pratar musiken.”H C Andersen (1805-1875)

Slöjd är initiativ, planering, problemlösning, matte, resurshållning. Blivande slöjdlärare får större delen av undervisningen i Konstfacks topputrustade slöjdsalar.

Heja slöjdSmartare Det blir vi av träning, musik och dataspel visar forskning av Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap. Den visar att barn som spelar musikinstrument har bättre resultat vid test som mäter arbetsminne och problemlösningsförmåga. Källa: DN

2 Bli LÄRARE!


Att regelbunden motion är bra för hälsa och arbetsförmåga känner de flesta till. Om musk-lerna inte får arbeta regelbundet, om än mycket lite, så påverkas viktiga processer i musk-lerna, som sedan påverkar hela kroppen. Det räcker att regelbundet resa sig och gå en liten bit för att undvika de negativa effekterna av långvarigt sittande.

I boken Född till rörelse – en bok om kondition och hälsa, kan du läsa om faktorer som har betydelse för vår kondition och hälsa. Varför är det så viktigt att vi rör på oss? Hur kan man motverka eller mildra effekten av vissa sjukdomar? Vad innebär det att vara fysiskt aktiv? Hur ska man träna och hur jobbigt bör det vara?

FÖDD TILL RÖRELSENy bok:

Masters

SVERIGE BEHÖVERFLER BRA LÄRARE!

ÄR DET DU?Gå den nya och kvalitativa lärarutbildningen och led unga människor in i framtiden. Chanserna till jobb är stora.Du kan välja mellan fl era olika inriktningar beroende på vad du tycker är roligt – kanske inom idrott och kultur? Som lärare har du möjlighet att jobba med ditt intresse. Du får samtidigt en meriterande ledarskapsutbildning.Det är också ett jobb som verkligen betyder något. Undersökningar visar att läraren är helt avgörande för en elevs utveckling. På vår hemsida kan du se kända personer hylla sina lärare, läsa mer om utbildningen och göra vårt lärartest. Siten är framtagen av oss på Skolverket.

.se

Dans och Cirkushögskolan är det enda stället i Sverige där du som student läser Ämneslärarprogrammet i Dans på en konstnärlig högskola. En danslärarutbildning i en stark konstnärlig och pedagogisk miljö. DOCH har en unik erfarenhet av danspedagogiskutbildning sedan 1964.

SEDAN 1964Danslärarutbildning

hälsvårrörefffysde

Är du nyfiken på varför Charlotte Kalla har så bra syreupp-tagningsförmåga? Eller funderar du ofta på varför många motionärer drabbas av runners knee eller skadar hälsenan? Då vill du förmodligen fördjupa dig i idrottsvetenskap genom att gå det 2-åriga masterprogrammet på GIH.

Utbildningen ger dig möjlighet till yrkesutveckling och kan vara första steget mot en forskarutbildning. Programmet vänder sig till sjukgymnaster, idrottslärare, tränare, hälsopedagoger och andra med relevant bakgrund som vill fördjupa sig i ämnet idrottsveten-skap. Läs mer om masterprogrammet på: www.gih.se

er

Författarna till boken är GIH-forskarna P-O Åstrand, Örjan Ekblom och Björn Ekblom, och den finns att beställa på förlaget SISU Idrottsböcker.

Det är det som utlöser tårar, rysningar, kalla kårar. Musikgenren spe-lar tydligen mindre roll. Det är individens upplevelse i en viss situation som avgör vilka känslor den ger. Svenska musikpsykologer är därför överens om att det inte finns någon Mozarteffekt. Det vill säga att man inte blir smartare av att lyssna på Mozart. Och det går inte att sälja musik för avslappning, för den fungerar inte för alla. Källa: Forskning & Framsteg

Ton eller ackord

Bättre självbild av träningForskare Magnus Lindwall har analyserat sambanden mellan kroppsuppfattning, träning och kön hos ungdomar. Han visar att den fysiska självuppfattningen ökar med träning, särskilt hos flickor. Regelbunden träning förbättrade självbilden och kan också motverka depressioner och ångest. Källa: Forskning & Framsteg

Bli LÄRARE! 3

Kulturama är Sveriges största utbildningscenter inom estetiska utbildningar och har funnits i drygt 30 år. Varje år examineras elever i våra skolor och går till de konstnärliga högskolorna och direkt till näringslivet som verksamma och framgångsrika artister/konstnärer.

Kulturama består av fyra delar – Grundskola, Gymnasium, Vuxen-utbildningar samt Kursverksamhet och varje dag kommer drygt 1 600 heltidsstuderande till Kulturamas skolor för att utbilda sig inom estetiska ämnen. Varje vecka kommer drygt 2 500 kvälls-kurselever.

Vi satsar på kvalitet och den personliga utvecklingen då vi tror att detta är nycklarna för att kunna lyckas i framtiden.

Kulturamahuset inrymmer 12 000 kvm specialanpassade lektions-salar för de olika konstnärliga inriktningar som här finns samlade under samma tak. Klassrummen är fyllda med teknik och utrus-tade för modern pedagogik.

Kulturama har utbildningar inom dans, musikal, teater, musik, sång, konst & design, foto, film.

För dig som vill satsa på din passion och som ännu inte sökt till höstens utbildningar – sök nu på www.kulturama.se.Läs mer om antagningskrav på hemsidan.

Läs mer och anmäl dig på hemsidan!

KulturamaSveriges största center inom estetiska utbildningar

Vill du påverka framtidens

tekniktrender?kth:s nya tekniklärarutbildning har ett begränsat antal platser. Kniper du en av dem har du möjlighet till en karriär som involverar teknik, människor och kommunikation. Vill du vara med och bygga framtidens Sverige genom de unga och väcka teknikintresset hos framtidens innovatörer? Ta chansen – sök ämneslärarutbildningen åk 7–9, ingång teknik. Programmet startar höstterminen 2012, med reservation för ändringar. Sista ansökningsdag 30 maj.

[email protected]

www.kth/utbildning

nna Johansson möter oss i kaféet och hon visar runt på Kungl. Musik-högskolan. Och vem gör det bätt-re än en ordförande för Kungl. Musik högskolans Student kår?

Anna har sin egenskap som kårordförande och som student i KMH:s äldre lärarprogram en bra inblick i hur KMH arbetar långsiktigt med att utveckla sin egen, nya ämneslärarut-bildning. Inte minst vet hon hur de nuva-rande musiklärarstudenterna trivs på KMH och vad som händer på skolan.

Hon tar oss till en av korridorerna som har övningslokaler på vardera sidan. Det är som att lyssna till ett antal välklingande solo- och en-semblekonserter. Samtidigt. Vi kikar in i en av övningslokalerna där en ensembleorkester övar.

– Att spela tillsammans är en central del av lärarutbildningen, berättar Anna Johansson. Då får man prova på många instrument, för som lärare i musik måste man kunna lite av varje. Lära sig att spela bättre, förstå olika stilar och genrer. Inte minst kunna lära ut musiken.

Det går inte att förneka att KMH är en inspirerande miljö för någon som vill lära sig mer om hur musiklärande fungerar. För Anna Johansson var det som att komma hem; till en mötesplats för studenter, lärare och fors-kare som har ett gemensamt intresse: musik och pedagogik. För Anna spelar just lärandet en stor roll.

– Jag ville ju bli lärare i första hand – mu-siken är ett medel för mig, säger hon.

Anna Johansson har egentligen gått klart grundutbildningen som ämneslärare. Hon ska komplettera med minst två ämnen. Det ena ämnet i musik är avklarat, sedan blir det antag-ligen specialpedagogik. Just pedagogiken går som en röd tråd genom Annas idé om vad mu-sikundervisning handlar om. Enligt henne fick hon en försmak av läraryrket när hon kom ut på den verksamhetsförlagda utbild-ningen (VFU).

– Första terminen när jag kom ut på VFU-utbildningen hos sjätteklassare, ville jag först

Du gör din första verksamhetsförlagda utbild-ning (VFU) under fem veckor på Kulturama gymnasium i Hammarby Sjöstad i Stockholm. Hur är det att göra VFU?

– Jag går i ettan nu, så vi blev nästan på en gång utslängda på VFU – det tycker jag har varit väldigt lärorikt, att komma ut på ett gymnasium och se hur en sångpedagog job-bar. Man får se en annan miljö, och får möj-lighet att träffa sångelever som själva stöter på problem och möter utmaningar med sina rös-

Anna Jalkéus prak-tiserar redan första läsåret som sång-pedagog på ett gymnasium och får en bra inblick i yrket.

At

p

Genom att eleverna får spela musik tillsam-mans lär de sig att samarbeta och blir mer lyhörda

för varandras åsikter, menar Anna Johansson, student på lärarutbildningen och kårordförande på

Kungl. Musikhögskolan (KMH). – Det är en träning i att lyssna på

varandra och förstå vad som behövs för att helheten skall fungera.

Med musik prövar och utvecklar ungdomar sin identitet. Det visar Manfred Scheids avhandling på Umeå universitet. Att elevernas val av musikaktiviteter på gymnasiet inte bara utvecklar ungdomarnas förmåga att samarbeta, utan också deras ”öppensinnighet” och kreativitet, går att utläsa av hans forskning.

MUSIKLÄRARSTUDENTER

A

HALLÅ DÄR ...... Anna Jalkéus, som går lärarprogrammet med inriktning sångpedagogik

Lärandet är det centrala

Musiken

Musik = identitetsskapande


4 Bli LÄRARE!

ter. Jag ser hur man som lärare måste kunna se elevens nästa steg i utvecklingen. Hur kändes det att möta verkligheten så snabbt?

– Jag hade väl lite småpanik första veckan. Jag gick ut gymnasiet i våras, och så att plöts-ligt stå inför elever som är lika gamla, eller till och med vuxenelever, kändes lite pirrigt första dagarna. Men just därför har det också varit så bra att komma ut snabbt. Efterhand har jag känt mig tryggare och vuxit med lärarrollen. Vad har du fått bidra med?

– Det har varit olika från elev till elev, bero-ende på vad de hållit på med, men jag har lett improvisationsövningar med dem. Framför allt har jag lett sådana övningar som jag känner mig trygg med. Jag har också försett dem med olika verktyg som hjälper dem att tänka på hur man kan sjunga på olika sätt. Vilket mottagande har du fått?

– Med eleverna och handledaren har det verkligen funkat bra. Jag har varit i rollen som lärarpraktikant och försökt ge eleven nya infalls-vinklar. Det är så nyttigt att se att eleverna har så

olika behov för att kunna utvecklas som sångare. Var det något som överraskade dig?

– Ja, hur varierande och spännande det kan vara att jobba som sångpedagog på ett gymna-sium. Man får vara kreativ för att en person ska komma vidare med sin röst. Även om du visar olika sångtekniker, måste du försöka hitta något som den personen kan ta till sig. Det gäller att hitta övningar för att en elev ska kunna hitta sin egen röst. Det har varit jätte-intressant och lite oväntat att det kunde vara så olika från elev till elev. ■

att eleverna skulle lära sig att lyssna, därefter analysera musiken och till slut skapa egen musik. Då började jag först med att spela en cd med Orsa spelmän. Först rynkade eleverna på näsan, men efter att ha diskuterat och ana-lyserat musiken började de omvärdera den. En sa att musikerna var duktiga. En annan hakade på och sa att det här går ju att dansa till. Till slut stod alla och dansade.

Anna menar att en av nycklarna till att kunna undervisa i musik går via reflektion kring vad man som lärare är bra på och kan

bli bättre på. Just reflektion är något skolan lägger tonvikten på i lärarprogrammet.

– På KMH genomsyras lärarutbildningen av olika pedagogiska verktyg: hur vi ska bli så duktiga som möjligt på att undervisa i musik. Vi får bland annat hålla i lektioner inför mi-na klasskamrater och min lärare. Sedan får vi feedback: Vad gick bra och vad behöver jag bli bättre på? Det är verkligen nyttigt att få reflektera över det egna lärandet, säger hon.

– Det är en kvalitetssäkring av min under-visning, både för mig själv och eleverna. Ju mer man lär sig att stå framför en klass och undervisa, desto bättre självförtroende får du och det i sin tur visar sig när du själv undervi-sar. Har man inte det självförtroendet är det svårt att vinna elevernas respekt.

Enligt Anna Johansson grundläggs den tryggheten på skolan, för här står stöttning och sammanhållning i fokus genom hela ut-bildningen.

– På skolan får vi en trygghet, mycket be-roende på att vi har samma lärare och går i

samma klass genom hela utbildningen. Lärarna kan följa vår utveckling och vi knyter kontakter för framtiden.

– Vi har ett forum på Facebook där vi hål-ler kontakten med varandra i klassen, och dit vi kan vända oss med frågor och funderingar. Vi får ett nätverk och jag kan när som helst få tips och råd, när jag till exempel ska under-visa i körsång eller ska hålla i en trumlektion.

Anna poängterar att det är omöjligt att kunna allt inom musik, men på KMH finns mycket kompetens som hon alltid kan an-vända sig av.

– Det är en oerhörd resurs att kunna åter-komma till KMH då jag ställs inför något jag själv inte är expert på.

Efter att Anna fått sin lärarexamen och kompletterat med ytterligare ett ämne, lutar det åt att hon vill undervisa lågstadieelever.

– Då får jag ha en och samma klass och kan använda mig av mina kunskaper som jag brin-ner för; jag tror jättemycket på ämnesintegra-

tion. Hur man till exempel ska kunna kombi-nera de praktiska-estetiska ämnena med till exempel matte och svenska. Dess utom får man en mer inkluderande undervisning.

Och på frågan vad Anna tror att musiklek-tionerna betyder för eleverna, svarar hon.

– Att låta eleverna skapa tillsammans ger dem så mycket. De tvingas att samarbeta, föra en dialog och de lär sig att lyssna på var-andra. ■

Ämnesprogram

Jakob Hjalmarson går ämneslärarprogrammet i musik med inriktning mot trumset- och ensemblespel. – Att få komma till KMH där alla har musiken som grund-intresse. Man kan mötas i korridoren, snacka lite och sen

bara bestämma sig för att spela tillsammans. Man behöver inte alltid känna varandra så bra, men man kan hitta varandra på ett musikaliskt plan.

De flesta konserter på KMH har fri entré. Men många konserter är välbesökta och det är en bra idé att komma i god tid för att försäkra sig om en sittplats. Läs mer på: www.kmh.se/konserter

”Instrumentalundervisning i barndomen ger ökat verbalt

minne i vuxen ålder.” Fredrik Ullén, konsertpianist och hjärnforskare

På KMH får man hela tiden reflektera över sitt lärande. Dessutom bygger man på skolan upp ett nätverk. Det menar Anna Johansson är grundläggande för det egna lärandet.

Text: Håkan Årblom • Foto: Emil Nordin

Att spela tillsammans är en central del av lärarutbildningen. Då får man pröva på många instrument, för som lärare i musik måste man kunna lite av varje, berättar Anna Johansson.

pla

som verktygAtt spela till

??VARFÖR VÄLJA KMH


Bli LÄRARE! 5

KMH:s lärarprogram är en samman- hållen utbildning som startar på grundnivå och avslutas på avancerad nivå. Längden på ämneslärarprogrammet varierar mellan 270–330 hp och beror på vilken inriktning och ämneskombination du väljer. KMH har tillstånd att utfärda ämneslärar-examen, både med inriktning mot grund-skolans åk 7–9 och gymnasieskolan.

Ämneslärarexamen vid KMH utfärdas för skolämnet musik och ett eller två andra skolämnen som läses vid Stockholms uni-versitet. För inriktning mot gymnasieskolan finns även möjlighet att i stället för andra skolämnen vid universitetet välja fördjup-ningsstudier inom ämnesområdet musik, vilket innebär att hela utbildningen läses vid KMH. Fördjupade ämnesstudier i musik ger kompetens som är avsedd för yrkes-verksamhet som specialiserad musiklärare inom gymnasieskolans estetiska program, vilket även är användbar kompetens för yrkesverksamhet inom musik- och kultur-skolan samt andra frivilliga skolformer.För mer information gå in på www.kmh.se

Som student vid lärarutbildningarna vid Luleå tekniska universitet, möter du lärare som bedriver forskning inom de ämnen du studerar, samtidigt som du, såväl i teori som praktik, möter pedagoger med stort yrkesmässigt kunnande och rik erfaren-het. Vi utbildar lärare för förskola, förskoleklass, grundskola och gymnasium.

Musikhögskolan och Teaterhögskolan vid LTU, ger de estetiska lärprocesserna stort

utrymme och en unik ställning i lärarutbildningarna, samtidigt som aktuell forskning inom

såväl allmän som ämnesspecifi k didaktik fokuseras. Samtliga lärarutbildningar innehåller

därför verksamhetsförlagd utbildning (vfu), vilken ger en vetenskapligt förankrad didaktisk

såväl som en relevant professionserfarenhet grund att stå på. Som varande ett

tekniskt universitet, värnar också Luleå tekniska universitet utbildning inom

IKT (informations- och kommunikationsteknik) i samtliga lärarutbildningar.

LTU har ämneslärarutbildning inom musik, dans, matematik, teknik, svenska,

samhälls kunskap, historia, engelska, fysik och teknik. Vi erbjuder även

förskollärarutbildning och grundlärarutbildning, samt

kompletterande pedago gisk utbildning (KPU);

en lärarutbildning för dig som har akademiska

studier inom minst ett undervisningsämne i

gymnasieskolan eller grundskolans år 7-9 och

som vill komplettera med en pedagogisk/

didaktisk kompetens till en lärarexamen.

Läs mer på www.ltu.se/larare

Vid LTU kan du även studera vid de konstnärliga yrkesutbildningarna TV, radio,

journalistik, upplevelseproduktion, datorgrafi k, attributmakeri, teater, musik (studio/rock/

jazz/kyrkomusik/komposition/klassisk musik), ljudteknik och mediedesign hos oss.

THE NORTHERNMOST UNIVERSITYof Technology in Scandinavia

Foto

: Stig

-M

agnu

s Th

orsé

n

BYT PERSPEKTIV I HÖST!Högskolan för scen och musik är Sveriges mest kompletta högskola för musik och scenkonst. Bredden möjliggör samarbete över utbildningsgränserna. Master- och forskarutbildning ger djup och ny kunskap. Studera i en stimule-rande miljö med stark konstnärlig identitet mitt i centrala Göteborg!

JUST NU KAN DU SÖKALärarutbildning med inriktning teater och annat ämneDen enda lärarutbildningen i teater med inriktning på arbete i gymnasiet.Lärarutbildning med inriktning musik, även med annat ämneFlera utbildningar i en som ger möjlighet att undervisa på gymnasiet och i andra spännande arbetsformer.

Contemporary Performative Arts - en helt ny masterutbildningFör dig som vill söka nya former för konstnärliga uttryck inom områdena dans, musik och teater samtidigt som du vill nå ut i det offentliga rummet.

Fristående kurser och fortbildning hösten 2012 Vi erbjuder ett femtiotal kurser inom många ämnesområden. Vissa kurser genomförs på distans.

Sök via www.antagning.seSista ansökningsdag 16 april 2012

Läs mer på hemsidan

www.hsm.gu.se


Har du tänkt på att allt börjar med

en bra lärare?

Och att skolan är samhällets viktigaste kulturinstitution? Som lärare ger du alla barn och ungdomar möjlighet att uttrycka sig kulturellt, praktiskt och sinnligt. Idrott, kultur och de estetiska ämnena är en betydande del av kunskapsuppdraget, och Lärarförbundet arbetar för att det satsas mer resurser inom dessa områden.

Bli medlem du också! Tillsammans är vi 230 000 som utvecklar skolan och läraryrket. SMS:a ”LÄRARE [mellanslag] förnamn efternamn” till 720 80.

Hos oss är alla lärare och skolledare, lärarstudenter, doktorander samt studie- och yrkesvägledare välkomna. Genom våra ämnesråd för bland annat Musik, Bild och media, Drama, dans och teater samt Idrott och hälsa verkar vi för att ämnena och du som lärare utvecklas och stärks.

6 Bli LÄRARE!

MED VÅRA UTBILDNINGSPROGRAM för musik-lärare på grundskolenivå och gymnasienivå får du chansen att bygga upp din pedagogiska förmåga och samtidigt göra en djupdykning in i musiken. Det är du som ska locka fram musiken i de talanger du har framför dig, och kanske forma framtidens musiker.

I MUSIKHÖGSKOLANS arki-tektoniskt spännande byggnad fi nns fräscha och ändamålsenliga

undervisnings- och övningsrum, konsert- och repetitionssalar och ett fi nt bibliotek.

Musikhögskolan ligger på Örebro universitets härliga campusområde vilket

LÄS MER OM DIN FRAMTID SOM MUSIKLÄRARE PÅ ORU.SE /MUSIK

Det fi nns mycket attityder och manér när det kommer till musik. Men

vill man leva i och på musiken fullt ut, så krävs mer än scenkostymer och

provocerande pr-tricks. Nu söker vi dig som oavsett ris eller ros känner att musiken är din väg. Som gärna utmanar dig själv i auditions för att övertyga dig själv och andra om att du har det som krävs. Det handlar om dig som brinner för musiken så att det känns för alla som fi nns i din närhet. Det är nämligen det som krävs om du ska kunna skapa nästa generation musikintresserade och musikengagerade.

innebär att all tänkbar service i form av restauranger, studentbostäder och kårhus fi nns i den omedelbara närheten.

ÖREBRO, SOM VALDES till Årets studentstad 2010/2011, ligger dessutom på en kort cykelturs avstånd, med massor av restauranger, klubbar och ett intensivt nöjesliv.

MUSIKHÖGSKOLANS STÖRSTA UTBILDNINGSDEL bedrivs inom lärar- programmen med Inriktning Musik, 270 – 330 högskolepoäng och programmen för musikproduktion, kammarmusik, jazz och rock. Vi ger dessutom ett stort antal specialiserings- kurser både inom musik, musikvetenskap, musikpedagogik, musik-produktion, teater och bild. Våra musikutbildningar

till musiklärare kräver godkända färdighets-prov. På vår hemsida, oru.se, hittar du

information om vilka prov du måste göra och vad som krävs för att bli behörig.

SISTA ANMÄLNINGSDAG till våra utbildningar är den 15 april 2012. Anmälan till samtliga utbildningar

sker via antagning.se

EN ANNONS TILL DIG SOM VILL LEVA

PÅ MUSIKEN – PÅ RIKTIGT.


Bli LÄRARE! 7

lla eller ingen. Det var villkoret för att träffa Den Pedagogiska Design byrån. Inte så konstigt egentligen, med tanke på att de

tagit sig an ett så mångfacetterat ämne som bildpedagogik och hur det kan användas som ett kitt och kreativt kommunikationsverktyg mellan människor. Då krävs det fyra tajta, skarpa hjärnor som har tydliga mål med vad de vill med företaget.

Frida Lindberg: – Bildpedagogiken, som har både ett praktiskt och teoretiskt perspek-tiv, är väldigt tätt sammanflätande. Vi märker att den praktiska delen inte får den plats som den förtjänar och många gånger har skolan svårt att använda bildpedagogiken på ett bra sätt. Just därför har vi valt att arbeta och verka utifrån så många lärarsituationer som möjligt.

Hanna Andersson: – Vad vi vill är att få elever, studenter och företag att öppna ögo-nen för hur workshops, föreläsningar och olika skapandeprocesser kan få människor att samarbeta och lära av varandra. Som vi gjor-de i dag: vi hade en föreläsning, vred och snurrade på designbegreppet, och deltagarna upptäckte att vi faktiskt upprätthåller en an-nan syn på designbegreppet.

Hur gör ni för att nå ut med det budskapet?Anna-Karin Holtz: Vi håller ständigt på att

formulera oss. Vi diskuterar i vilket forum vi vill vara och vi gör hela tiden reklam för vårt arbetssätt. Vi har haft föreläsningar och beskri-

vit för elever på gymnasier och studenter på Konstfack hur vi arbetar, och vi har fått ett bra gensvar. Vi måste komma ut och träffa ännu fler människor och sprida vårt budskap.

Vad får workshopdeltagarna med sig? Lotta Orava Claesson: – Att de ser att det

finns olika sätt att uttrycka sig på. Det finns något uttryckssätt som passar de flesta: skriva, måla, dansa eller uppföra en pjäs. Ingenting är fel. Här vill vi verkligen värna människors

KONSTNÄRLIGT

SLÖJDEN TILLBAKA PÅ KONSTFACKKonstfack har rätt att utbilda slöjd-lärare. Till hösten 2012 väntar man de första studenterna som blir behöriga i bild, slöjd och ett tredje ämne.

– Det är otroligt glädjande att slöj-den kommit hit, säger Lisa Öhman, prefekt på institutionen för bildpeda-gogik på Konst fack. Det är som att den historiska cirkeln nu sluts efter-som Konstfack har en lång historia av att vara en hantverksskola.

– Här finns en hantverkstradition

med kunniga lärare, men nu när vi får en ut-bildning med behörighet i tre ämnen, tror jag att det blir ännu attraktivare att söka hit. Jag tror också att slöjden får nya utvecklingsmöj-ligheter när den hamnar här.

Lisa Öhman tror att det finns många för-delar med att slöjdlärarutbildningen nu finns på Konstfack.

– Den starka lärarkompetensen och de enorma resurserna – verkstäder där det går att arbeta med alla möjliga material. Det finns även här ett stort intresse av att slöjd- och

bildutbildningen kan knyta an till varandra för att stärka kompetensen och bygga nätverk för samarbeten. Slöjd och bild bygger inte bara på hantverksskicklighet, utan man måste även vara en skicklig pedagog och det är vi väldigt bra på att lära ut här.

Att Konstfack lägger tonvikten på just en konstnärlig pedagogisk slöjdutbildning beror på att det finns ett sug efter den här typen av utbildningar.

– På Konstfack är vi angelägna om att stu-

Effektivt kommunikationsverktyg

Konstfack har följande ämneslärarprogram:✓ Ämneslärarprogram med inriktning mot årskurs 7–9, 270 hp (4,5 år) omfattar bild 90 hp och slöjd 45 hp som ges på Konstfack. Ett tredje ämne, 45 hp, läses på annat lärosäte.✓ Ämneslärare för gymnasiet Bild-Design300 hp (5 år) omfattar Bild 120 hp och Design 90 hp.✓ Ämneslärare för gymnasiet Bild-Media300 hp (5 år) omfattar Bild 120 hp och Media 90 hp.Konstfack ger också påbyggnadskurser i bildpedagogik.

Mer information: www.konstfack.se

Lärarprogrammetpå Konstfack:

A

Lotta Orava Claesson, Hanna Andersson, Anna-Karin Holtz och Frida Lindberg driver Den

Pedagogiska Designbyrån.

Den Pedagogiska Designbyrån jobbar med att barn och ung-domar får frigöra sin kreativitet i skolan.

L tta Orava Claesson Hanna Andersson, Anna-Karin Holtz och Frida Lindberg driver Den

dk

De har gått lärarprogrammet med inriktning mot bildpedagogik på Konstfack. Nu driver de Den Pedagogiska Designbyrån – ett företag som vill förändra vår syn på lärande om kreativt skapande i skolan. Vi samlade gruppen för att tala om hur design och skapande kan användas för att få människor att mötas och utbyta erfarenheter.

Konst & design

Luna Seo, elev från Konstfack.


8 Bli LÄRARE!

– Som musiklärare behöver man en sta-bil och trygg grund att stå på innan man kommer ut i yrkeslivet. Det är något Musikhögskolan i Malmö lägger ner stor

kraft på, berättar Eva Sæther, docent och lektor i musik-pedagogik vid mu-sikhögskolan.

– Våra skickliga lärare förser studen-terna med alla nöd-vändiga pedagogis-ka och musikaliska verktyg de behöver för att fördjupa sig, och för att förbereda

dem inför den inriktning de väljer. Lärarut bildningen varvas kontinuer-

ligt med den verksamhetsförlagda utbild-ningen (VFU) som ger en bra överblick av vad det innebär att vara lärare.

– VFU:n, med sina längre och kortare praktikperioder, går som en röd tråd ge-nom utbildningen och integrerar alla olika ämnen för att studenten successivt ska få

en fördjupad kontakt med läraryrket, säger Eva Sæther.

Hon understryker också att det inom musikhögskolan finns en stark utbildnings-vetenskaplig kärna: det mu-sikaliska lärandet ska kop p-las samman med det veten skap liga tänkandet.

– Redan i årskurs ett får studenterna små fors k-ningsuppgifter för att lära sig att reflektera över sin egen lärarroll i samhället, i ett lärarkol-lektiv och som musiker och konstnär.

uttryckssätt, speciellt barns rätt att få höras och uttrycka sig.

Anna-Karin: – Att alla ska få lyckas. Det handlar mycket om att man i gruppen lär sig av varandra. Lyssnar på varandras åsikter, ska-par dialoger. Genom att utbyta infallsvinklar, och erfarenheter tror vi att man lär sig mer. Sen när man redovisar för varandra, tillför man ytterligare åsikter eller dimensioner som är nyttiga för den kreativa processen.

Varför är det här synsättet viktigt i skolan?Lotta: – Som skolan ser ut i dag passar den

inte alla. Det gäller inte bara skolan, utan det gäller lika ofta på en arbetsplats; att lyckas göra sin röst hörd, bli lyssnad på. Det gäller att hela tiden hitta olika ingångar.

Varifrån har ni fått den här övertygelsen?Hanna: – Framför allt har vi uppmuntrats

att vara visionärer. Jag har fått med mig det från Konstfack: att tänka fritt och vara trygg i det. Det är få förunnat. En annan sak är att Konstfack tror på sina studenter.

Anna-Karin: – Vi har haft många lärare som satt sina spår hos oss. Det man lärt sig

plockar man upp. Nu upptäcker vi hur värde-fulla de varit för ens utveckling.

Hanna: – ... eller så tyckte man först att de var asdåliga (alla skrattar). Sen går det fem veckor och man tänker: ”Vad bra den där lära-ren var”.

Varför ska man gå lärarprogrammet?Anna-Karin: – För att utbildningen har

både en teoretisk och praktisk del som skär-per din kreativa förmåga att leva sig in i hur människor resonerar och känner.

Frida: – Du får en lärarexamen efter att ha lärt dig att integrera teoretiska ämnen med praktiska uppgifter och hela tiden fått testa och utmana din pedagogiska förmåga.

Hanna: – Jag vill också framhålla att man lär varandra att öppna nya tankebanor. När vi till exempel brainstormar, har vi trots att vi är fyra starka viljor, blivit en rätt väloljad ma-skin. ■ Det bor drygt 43 000 människor i Tyresö kommun. Enligt

Sveriges Kommuner och Landstings beräkningar saknas det fler än så, hela 50 000 lärare, fram till 2020.

Det ser därmed mycket bra ut för dig som väljer läraryrket. Extra ljusa är utsikterna i storstadsområden där bristen på lärare kommer att vara störst.

Vid Stockholms universitet bedrivs de nya lärarutbild-ningarna i en stark ämnes- och forskningsnära utbildningsmiljö som ständigt utvecklas och förbättras. Vi är bland de främsta i Norden på forskning inom pedagogik och undervisning och har ett nära samarbete med Sveriges största arbetsmarknad för lärare.

Vi samarbetar med fackhögskolorna Konstfack, Kungliga Musikhögskolan, Gymnastik- och Idrottshögskolan,Dans- och Cirkushögskolan och Kungliga Tekniska Högskolan för att få så bra kvalitet på utbildningarna som möjligt.

Läs mer på lärarutbildningsportalen www.su.se/lararutbildningar

denterna inte bara är här för lära sig, utan att de också ska kunna lära ut sina kunskaper när de kommer ut i skolorna. Studenterna får lära sig hur man steg för steg skapar ett in-tresse för design-, hantverks- och konstfältet.

Lisa Öhman berättar att det på sikt kan bli aktuellt med fristående kurser och behörighets-kurser, men hon understryker att det i första hand ska bli en utbildning med hög kvalitet.

– Det finns ett stort intresse för slöjdut-bildningen och vi hoppas att det blir ett bra

söktryck. Vi tror också att outbildade slöjdlä-rare kommer att vilja komma hit och gå slöjd-kurser – det kommer vi att vara öppna för. Men vi vill i först hand sjösätta den här utbild-ningen i höst, sen kan vi börja titta på fristå-ende kurser. ■

Hösten 2011 startade en ny lärarutbildning – Konstfack har fått examensrätt för

ämneslärarprogrammet Bild-Slöjd med inriktning mot arbete i grundskolans åk 7–9.

Text: Håkan Årblom • Foto: Konstfack & T. Busch-Christensen

Viktoria Kindstrand, lärare i didaktik på Konstfack. – För att du får en bred och djup utbildning, som ger dig verktyg att kunna förhålla dig observant och kritisk till det visuella som omger

oss i samhället. Utbildningen ger en mycket bra grund för att arbeta som lärare på gymnasieskolan eller i grundskolan – men även för andra yrken, där praktiska och teoretiska kunskaper inom bild och lärande behövs. Om man älskar bildskapande och att samverka med andra människor så är utbildningen helt rätt.

??VARFÖR VÄLJA KONSTFACK

Musikhögskolan i Malmö:

Eva Sæther, docent och lektor i

musikpedagogik vid musikhögskolan.

Lärarutbildning med spets och breddEn bred musikalisk profil. Djupdykningar i din favoritgenre. Dessutom får du en lärarutbildning med duktiga och engagera-de lärare som vill att du ska få det allra bästa under din studie-tid. Det är Musik högskolan i Malmö i ett nötskal.

Läs mer: www.mhm.lu.se


Bli LÄRARE! 9

Foto: Svenska Basketbollförbundet

et är mycket på gång nu. För bere delserna inför Let’s Dance har precis påbörjats. Sam tidigt håller hon gruppträningar i dans. Plugget på GIH tar förstås också sin tid. När vi träffar Cecilia Ehrling har hon precis gjort sista ten-tan i gruppsykologi. Hon känner att det har gått bra och nu har hon en examen, ett bevis på att hon är idrottslärare, men det var egentli-gen lite av en slump att hon fastnade för GIH.

– När jag och Martin Lidberg tränade inför Let’s Dance 2007, ville Martin träna mer än vi hade fått tid till. Martin känner forskaren Johnny Nilsson på GIH och genom honom fick vi tillgång till en lokal på skolan. Det var då jag blev intresserad av miljön där.

Även om hon har undervisat i olika former, är det under Let’s Dance-passen hennes peda-gogiska förmåga har satts på prov.

– Alla deltagare är enormt tävlingsinrikta-de, så det handlar mycket om att pusha och få dem att tro på sig själva. Så visst är det en form av undervisning – fast lite tuffare och hårdare träning.

Cecilia berättar att de tränar i tio veckor, åtta timmar varje dag. Dessutom har hon se-dan nioårsåldern tävlingsdansat i latinameri-

kanskt och standarddans. Träning varje kväll 3–4 timmar och sedan tävling på helgerna – så fysisk aktivitet är hon van vid. Ändå var det lite av en överraskning att börja på GIH.

– Jag kände att jag ville ha något mer än bara dansen och tänkte: lärare vill jag bli. Jag tycker om barn och gillar att lära ut om hälsa och träning. Men när jag kom in på GIH upp-täckte jag vilken lyx det är att få högskolepo-äng för att göra något man tycker så mycket om. Skolan ger en ett helt smörgåsbord av oli-ka saker som man har med sig när man kom-mer ut som lärare.

Ubildningen på GIH har bjudit på en hel del överraskningar för Cecilia.

– Jag hade fått med mig mycket kunskap från dansen, men på GIH har jag fått en annan syn på träning och hälsa ur ett mer vetenskap-ligt perspektiv. Vi fick också göra mycket som jag aldrig provat på förut, bland annat åka ski-dor på längden och utför – det var nytt för mig. Vi fick också en vinterutbildning uppe i fjällen, då vi fick gå på turer med ryggsäck och sova utomhus en natt – i bivack. Spännande och kul, men mycket sömn blev det förstås inte.

Efter GIH-studierna tänker sig Cecilia en

framtid där hon fortsätter att kombinera dan-sen med läraryrket.

– Dansen kommer jag fortsätta med, men i vilken form jag kommer att undervisa vet jag inte. Redan i dag jobbar jag med företagsevents, hälsoresor, undervisar vid olika evenemang och så medverkar jag i Tony Irvings shower. Fysisk aktivitet och utbildningar vill jag gärna jobba mer med i framtiden.

Det roliga med att vara lärare är att man får så mycket tillbaka, menar Cecilia.

– Det beror förstås lite på var ambitionsni-vån ligger i klassen, men det gäller att få med alla och få dem att tycka att det är roligt att röra på sig. För mig handlar det mycket om att bygga upp ett förtroende och en relation med eleverna – och det måste få ta lite tid.

– Det är ungefär som i Let’s Dance. Även där har alla olika förutsättningar. De är idrotts-män, musiker, författare och programledare – och många är otroliga vinnarskallar. Utveck-lingen man får följa är fantastisk – unge fär som att få se elever växa. ■

dubbelliv

Let’s Dance-profilen

När en av Sveriges starkaste dansprofiler, Cecilia Ehrling, satsar på framtiden, blir det Idrottslärarutbildningen på GIH. En utbildning som lär henne mer om hälsa, träning, pedagogik och ett nytt sätt att sova – i bivack. Men även om hon fått ett nytt yrke, släpper hon aldrig dansen.

– Jag vill försöka kombinera dans, träning och undervisning i någon form.

GYMNASTIK & IDROTT

Sök till lärarutbildningarna i bild och slöjd på HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk, Göteborgs universitetDu kan söka till program, lärarlyftet II eller till fristående kurser. Våga, var nyfiken, bry dig om.

Sista ansökningsdag: 16 aprilwww.hdk.gu.se

D

Text: Håkan Årblom • Foto: Emil Nordin

Cecilias

– Tanken är att jag efter

Idrottslärarutbildningen

ska kunna kombinera

undervisning med dans,

hälsa och träning, säger

Cecilia Ehrling.


10 Bli LÄRARE!

Dans i Värmland och Karlstads universitet samverkar för en spännande dansregion. Läs mer på dansivarmland.se och kau.se eller följ oss på Facebook.

Studera och arbeta med dans, i staden där solen alltid skiner.

HALLÅ DÄR ...

Foto

: Gun

nar J

ohan

sson

”Det är en lyx att få högskolepoäng för att göra något man tycker så mycket om.”

... Jesper Linnell, som kombine-rade sina favoritämnen idrott och samhällskunskap och gick ämneslärar-programmet på GIH. Sedan ett halvår tillbaka är han lärare för årskurs 1–6, samtidigt som han spelar handboll på elitnivå i CaperioTumba.

Varför blev det just den ämneskom-binationen?

– Vid sidan om idrotter har sam-hällskunskap alltid varit det teoretiska ämnet som intresserat mig mest. Jag läste statsvetenskap ett år på universi-tetet, men här på GIH insåg jag att samhällskunskapen blev ett mer an-vändbart ämne när jag blev lärare.

Ganska nyutexaminerad lärare – hur känns det?

– Det funkar jättebra. Jag trivs och det är en skön stämning bland lärarna, alla hjälps åt och alla har samma inställ-ning till utbildning. Det är svårt att sätta fingret på vad som gör det till ett kul jobb, men jag vill försöka vara en profes-sionell lärare. Basen för mig är att följa kursplanen, lära ut kunskap i ämnen som idrott och samhällskunskap. Jag försöker också vara en lärare som får respekt utan att vara auktoritär.

Har du någon nytta i ditt läraryrke av att spela handboll på elitnivå?

– Jag är van att vara bland männis-kor och att arbeta i grupp – men att spela i ett lag är ingen garanti för att man klarar läraryrket. Några spelare i mitt lag skulle inte passa så bra som lärare (Jesper skrattar).

Vad tycker du är viktigast att lära dina elever i idrott?

– Att man följer kursplanen och inte blir en lärare som bara har boll-spel. Lika viktigt som motorisk trän-ing är det att ha till exe m pel dans, ute-vistelse och hälsa; att man ser till att det blir ett riktigt kunskapsämne. ■


Bli LÄRARE! 11

VILL DU BLI BILDLÄRARE?VI HAR UTBILDNINGEN!Nätbaserad ämneslärarutbildning mot gymnasieskolan med Bild som första ämne.

För mer information: www.du.se

Jag valde att läsa till lärare eftersom jag vill hjälpa barn att utveckla sina kunskaper och se dem växa som individer. Läraryrket är verk-ligen mångsidigt, så därför är jag glad att utbildningen har varit mycket varierad med både praktik och teori.Sarah, student på Grundlärarprogrammet vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping

Vi har lärarprogram för dig som vill jobba som grundlärare i fritidshem, förskoleklass och åk 1-3, åk 4-6, eller som ämneslärare i åk 7-9 eller gymnasiet. Sök senast 16 april!

sveriges enda dansinstitution för barn och unga

www.regionteatervast.se

Foto: Håkan Larsson

Regionteater Väst producerar scenkonst för en ung publik. Vårt uppdrag handlar om att kommunicera scenkonsten och alla dess inneboende värden för en ny generation. Oavsett var de bor, var de kommer från och vilka de är skall alla barn och unga i hela Västra Götaland ges möjligheten att ta del av en levande scenkonst. Det uppdraget gör oss till Sveriges största turnerande institution för barn och unga.

on följde hjärtat. Under de 35 åren Kerstin undervisade elever och studenter, växte det fram många didaktiska frågor. Till slut gjorde hon något åt sin kun-

skapshunger: hon sökte sig till en forskarskola på GIH.

– Jag såg en annons i en tidning att GIH hade en forskarskola; att man kunde få tid att fördjupa sig inom ämnesdidaktik i idrott och hälsa. Det måste jag söka tänkte jag, säger Kerstin Nilsson.

Hon blev antagen och nu kan Kerstin paral-lellt med sin undervisning på grundskolan och GIH forska kring ett ämne som hon tycker har hamnat lite i skymundan.

– Som lärarutbildare har jag upplevt att många studenter är osäkra på att läsa, förstå och

följa en karta. Det, är ett svårt moment som be-höver få tid. Nyckeln till naturen kan vara att kunna orientera sig i olika landskap och miljöer. Det handlar mitt forskningsprojekt om.

Eftersom Kerstins uppdrag är tudelat, forskning och undervisning, är hon en gång i

veckan lärare i idrott och hälsa på Resarö skola, tre mil öster om Stockholm. I sin lärar-roll säger Kerstin att hon har ett par röda trå-

dar hon alltid försöker följa. – Jag anser att lärarrollen

är oerhört viktig; att se barn och ungdomar i sin utveck-ling, följa dem och hjälpa dem att utveckla en kropps-lig bildning fysiskt-psy-kiskt och socialt. Att var och en får uppleva glädjen i att röra sig och bemästra sin kropp utifrån var och ens förut-sättningar. Barn och ungdomar behöver lära känna sin kropp i olika miljöer.

Här resonerar Kerstin om vilka pedago-giska verktyg en lärare bör ha med sig.

– Som lärare ska jag självklart ha en mycket god och djup kunskap om idrott och hälsa. Jag måste även vara nyfiken och engagerad. Att

ständigt reflektera och diskutera med eleverna om vad vi tränar på och vad målen med undervisningen är, är också viktigt.

Hon har även några råd till dem som funde-rar på att bli ämneslärare i idrott och hälsa:

– Se till att skapa trygga lärmiljöer. Glöm inte lek, engagemang och glädje i den dagliga undervisningen. ■

Text: Håkan Årblom • Foto: iStockphoto

Om barns rörelseglädje

GIH

H

... Fröken Slöjddidaktik.Läs hennes kloka ord om vårt behov av slöjden. frokenslojddidaktik.blogspot.com

”Barn och ungdomar behöver lära känna sin kropp i olika miljöer.”

Forskare på GIH

DAGS FÖR DANS!EN GUIDE FÖR DIG SOM SER DANSTILLSAMMANS MED BARN OCH UNGA

Vägen till favoritstudierna kan se olika ut. För Kerstin Nilsson började resan med att börja forska på GIH. Vid sidan om de egna studierna undervisar hon på GIH och i grundskolan.

Cecilia Åkesdotter har tidigare gått idrottslärarutbild-ningen, men går nu tränarprogrammet på GIH.– Som tränare kommer jag att ha nytta av skolan, till exempel idrottsmedicin, träningslära, ledarskap och idrotts-

psykologi, som är viktiga delar för att en idrottares prestation ska optimeras. ??VARFÖR

VÄLJA GIHHälsa på hos ...”Konditionsträning

stimulerar tillväxt-faktorer i hjärnan.”Torkel Klingberg, hjärnforskare på KI


12 Bli LÄRARE!

GÖR DITT FÖRSTAHANDSVAL IDAG. LÄS MER PÅ ORU.SE

FYRA UTBILDNINGAR FÖR EN SPÄNNANDE FRAMTIDÖrebro universitet välkomnar dig som har höga ambitioner. Intresserad av att arbeta inom idrottsområdet? Då är dessa utbildningar intressanta för dig! Vårt campus med fi na faciliteter ger dig en unik miljö för idrottstudier. Vi har en lång tradition av idrottsutbildningar och erbjuder tre olika program på grundnivå med en möjlighet att fördjupa sig på masternivå.

PROGRAM PÅ GRUNDNIVÅÄr du intresserad av idrott och hälsa och vill föra ditt intresse vidare till elever i gymnasieskolan?

I ämneslärarprogrammet kombineras ämnesstudier i två ämnen med verksam-hetsförlagd utbildning och kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Vid Örebro universitet kan idrott och hälsa kombineras med engelska, matematik, historia, samhällskunskap eller svenska.

Utbildningen i Sport Management vänder sig till dig som brinner för att arbeta i en ledande funktion med idrotts-relaterade frågor inom så väl ideell som kommersiell verksamhet.

Programmet kombinerar idrott, företags-ekonomi, medie- och kommunikations-vetenskap samt rättsvetenskap. Programmet är ett fritt program vilket innebär att du som student själv bestämmer vad som skall ingå i din examen.

Tränarprogrammet riktar sig till dig som vill satsa på en karriär inom träning och hälsa.

Programmet syftar till att utbilda profes-sionella tränare/rådgivare med uppgift att planera, leda och utvärdera olika former av fysisk aktivitet för specifi ka målgrupper. Inom ramen för programmet läses både träningslära med inriktning mot presta-tionsidrott och träningslära med inriktning mot hälsa, friskvård och äldre individer.

PROGRAM PÅ AVANCERAD NIVÅVårt masterprogram ger möjlighet till fördjupning inom idrottsfysiologi och medicin och ger också behörighet till forskarutbildning.

I masterprogrammet i idrott med inrikt-ning mot fysiologi och medicin skaffar du dig fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper inom idrottsfysiologi från hela kroppen ner till cellnivå.

Utbildningen bedrivs i nära anslutning till den aktuella idrottsfysiologiska forskning som bedrivs vid enheten.

Utbildningen ges på engelska och erbjuder en unik internationell miljö där svenska och utländska studenter studerar tillsammans.


Bli LÄRARE! 13

En lärarutbildning i dans gav Pelle Wäng-borg en verktygslåda för att ge elever möjlig-het att upptäcka dansens fysiska och kreativa kraft.

– I årskurs två på Dans och Cirkushögskolan gjorde jag en kort praktik hos en femteklass, det var då jag märkte att jag kunde entusiasmera eleverna, säger Pelle Wängborg som valde svens-ka som ett andra ämne för att bli lärare.

Just förmågan att inspirera en grupp, tror Pelle är en av hans styrkor som lärare och den

förmågan har följt honom sedan tiden på skolan.Vid längre möten med elevgrupper i skolan

tycker han dock att det är viktigt att utmana elevernas syn på vad dans och rörelse är, och öppna deras ögon för dansens inneboende fysis-ka och kreativa kraft.

– Att vara danslärare är både utmanande, och enormt stimulerande. Man kommer nära ele-verna på ett sätt man inte kanske gör i ett vanligt klassrum. Rörelsen drar upp känslor till ytan och river barriärer. Som danslärare får du se ele verna

växa både fysiskt och mentalt. I dag arbetar han även som regissör och koreo-

graf i ett musikalprojekt. Han tycker att utbild-ningen gav en kombination av konstnärliga och pedagogiska synsätt som han har nytta av. Bland annat hur man kan tänka när man lägger upp en lektion och hur man planerar en hel termin.

Varför är det så viktigt med dans i skolan?– Jag skulle vilja hävda dansens självändamål.

Dansen som skolämne brukar ofta förklaras som

något man blir bättre på matte av. Den effekten ska inte förringas, men dansen är unik genom att vara en konstform där man kan få möjlighet att utveckla sitt kroppsspråk, sitt fysiska uttryck och vara kreativ. Det är jätteviktigt att skolungdomar får möjlighet att prova på olika ickeverbala ut-tryckssätt och utveckla sitt kroppsspråk. Dess-utom tror jag att man genom att jobba kreativt i grupp genom dansen kan lära sig gruppdyna-miskt tänkande. Det tror jag är en viktig sociali-serings- och solidariseringsprocess. Eleverna lär

DANSLÄRAREN

En utbildning som ger dig ett läraryrke i både dans och ett teoretiskt ämne. Eller så kan du göra som Isabell Johansson – bli danslärare och fortsätta att arbeta som dansare.

Text: Håkan Årblom • Foto: Nina Gergi, Benjamin Lindén & Magnus Bjelkefelt

DANSEN LÄR OSS ATT SAMARBETA OCH TA HAND OM

för Passion

”Att dansa med fötterna är en sak, men att dansa med

hjärtat är en annan.”Okänd

Dansa dig friskareDans utvecklar inte bara ungdomar kroppskontroll, motorik och deras kreativa förmåga utan den ger även goda effekter på stress, menar Eva Ramel, medicine doktor och sjukgym-nast, som bedriver forskning på professionella dansare.

Ny cirkushallDans och Cirkushögskolan öppnar i maj en ny cirkushall i Stockholm, som blir bas för en av världens främsta cirkusutbildningar. Invigning med föreställningen Closing Acts den 5–12 maj.

”Jag vill ha en trygghet när jag kommer ut som lärare i dans på en gymnasie skola. Jag vill bli både en bra danslärare och stark som dansare”

et är ett högt tempo på danslektio-nen i lokalen. Isabell och hennes klass-kamrater dansar över golvet under led-ning av en danslärare. Det märks att det är en sammansvetsad klass. Skratt

och beröm studsar mellan väggarna. Det är kul, men också lite nervöst, berättar Isabell Johansson efter lektionen, när vi sitter och pratar om hennes studier på Dans och Cirkushögskolan (DOCH).

– Du måste hela tiden utmana dig själv och känna lite press, dels inför läraren, dels inför de andra i klassen. Men i den här klas-sen är vi trygga med den här situationen. Många med mig gillar att visa upp sig, dansa ut tydligt så det syns.

För Isabell var det självklart att utbilda sig till danslärare, för då får man lära sig att ut-trycka sig både verbalt och fysiskt, förklarar hon.

– Jag vill ha en trygghet när jag kommer ut som lärare i dans på en gymnasieskola. Jag vill bli både en bra danslärare och stark som dansare. Man ska vara närvarande, prata och ha ett resonemang kring dansen, både ur ett praktiskt och teoretiskt perspektiv. Det var

just den kombinationen jag ville ha. Att det blev just Dans och Cirkushögskolan

för Isabell, började med ett studiebesök.– När jag kom hem tänkte jag: här ska jag

gå. Jag kände att det var en skön skola. Dansbranschen kan vara hård, men på den här skolan är det familjärt: vi tar hand om varandra.

Innan Isabell kom in på Dans och Cirkus-högskolan fick hon göra tre tuffa uttagnings-prov.

– Jag hann väl fundera på en plan B flera gånger.

Uppenbarligen gjorde Isabell bra ifrån sig. Hon fick packa väskorna och flytta från Karlstad i Värmland till Stockholm.

– Efter det tredje omfattande provet åkte jag hem. Jag gick på nålar medan juryn över-lade under ett par veckor. När jag till slut fick reda på att jag kommit in skrek jag rakt ut.

Den största utmaningen som dansare är att sköta hälsan, för att inte riskera skador. Att lyssna på kroppen kan vara svårt i början.

– Man måste ha återhämtning, äta rätt och sova mycket. Jag tror att dansare generellt har svårt med det, eftersom det finns en passion för dansen.

Nu går Isabell första läsåret av fem och när hon fått sin lärarexamen har hon en be-kräftelse på att hon är lärare, något som hon längtat länge efter.

– Jag går den här utbildningen för att få en

D

Petra Frank, prefekt på institutionen

för danspedagogik, Dans och Cirkus-högskolan.– Som lärare ger du elever möjlighet att utveckla sin skapande förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer, exempelvis i dans. Genom skapandet får eleven möjlighet att sortera och hantera sitt inre, vilket är grunden till utveckling av vårt självförtroende, fria skapande och att använda konst som uttrycksmedel för att gestalta frågor som är centrala för dem.

? VARFÖR VÄLJA DOCH


14 Bli LÄRARE!

r

gymnasielärarbehörighet. Jag ser mig själv som danslärare på en gymnasieskola. Jag har alltid velat bli lärare, det är något jag har i mig; att använda min kunskap och få andra att ut-vecklas, säger Isabell.

Men även om hon älskar att undervisa i dans, vill hon fortsätta att odla sin egen konst-närlighet på andra sätt. Som dansare eller som ledare för en dans-grupp.

– I mån av tid tän-ker jag mig också som danskonstnär på fri-lansbasis. Helst skulle jag vilja starta ett eget danskompani.

Som lärare vill Isabell förmedla en bredd inom dansen och ett synsätt som inte ute-stänger någon dansform.

– Det är bra att vi förutom vår huvudgenre får träna andra dansgenrer här på skolan. Själv vill jag få elever att öppna dörrar, få dem att träna i olika danstekniker och ge en bra bas om de vill söka sig vidare. När man är ung är det också viktigt att få en kroppsmedvetenhet och hur man tar hand om sin kropp. Att man lär sig sambandet mellan kost och prestation.

– När man går den här lärarutbildningen kan man läsa ytterligare ett teoretiskt ämne vid Stockholms universitet. Några i klassen har valt att läsa historia och svenska, men jag har valt dans med fördjupning i koreografi. Jag brinner för dansen och vet att jag kommer att klara mig på dansen. ■

Carlsson Bokförlag

Hur kan konstarterna bidra till att utveckla individ, skola och samhälle? Det är en av svensk utbildningspolitiks viktigaste utma-ningar menar Madeleine Hjort. Boken är en både rationell och brinnande plädering för nödvändigheten av konsten i alla sam-manhang.

Madeleine Hjort har skrivit en rad böcker om konstarterna i undervisning. Hon är fri-lansande rådgivare inom allt ifrån dans och utbildning till etableringen av högskolor.

Beställ boken och läs mer om vår utgivning på

www.carlssonbokforlag.se08-545 254 80

Konstens betydelse

KAGGEHOLMEttårig danslinje med modern/nutida inriktning. Kostnads-fri undervisning.

Sista ansökningsdag 15 april.

Mer info på kaggeholm.se/dans

Lärarnas Riksförbund är alltid vaket. Vi sätter

medlemmarnas villkor och intressen i fokus.

Vi finns som stöd när och där du behöver det

och arbetar för att du ska ha ett skickligt om-

bud på din skola. Genom nätverk och medlems-

service får du stöd och service i karriärfrågor.

Välkommen till oss!www.lr.se

Lärarnas Riksförbund– det givna valet för dig som är behöriglärare eller studerar till lärare

sig att samarbeta och ta hand om varandra.

Vad vill du göra med din utbildning?– Jag vill komma till en skola där man har en

pedagogisk vision och uppskattar det jag har att komma med, och utropar: ”Oj, här har vi en kreativ människa som kan undervisa i både språk och dans – honom ska vi ha”. ■

Text: Håkan Årblom • Foto: Privat

Ämneslärarprogrammet i dans 300 hpÄmneslärarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan (DOCH) med inriktning mot arbete i gymnasieskola i Dans och Dans med fördjupning i koreografi vilar på konstnärlig och vetenskaplig grund samt beprövad erfarenhet. Ämneslärarutbildningen består av ämnesstudier i Dans (120 hp), utbildningsvetenskaplig kärna (60 hp) och verksamhetsförlagd utbildning (30 hp).

Inför termin fem väljer studenterna sitt andra ämne (totalt 90 hp), detta kan antingen vara Dans med fördjupning i koreografi som läses vid DOCH eller ett annat ämne som läses vid Stockholms universitet.

Fakta

Lärarutbildningen i dans gav Pelle en verktygslåda att ge elever möjlighet att

upptäcka dansens fysiska och kreativa kraft.

VARANDRA

dans

Viktigt vad läraren görVad läraren gör i klassrummet är den enskilt viktigaste faktorn för att elever ska uppnå de förväntade lärandemålen, visar skolforskning. Lärare behöver alltså inte bara kunskap för att undervisa i ett ämne, utan även ha förmågan att använda och omsätta denna kunskap i en undervisningssituation. Källa: Skolverket

Isabell Johansson.


Bli LÄRARE! 15

Campusutveckling med människan i centrum – Akademiska Hus sköter om och utvecklar många av landets universitet och högskolor och bidrar därmed till att bygga Sverige som kunskapsnation. Vårt mål är att skapa levande campusområden där kreativitet och utveckling får ta plats. För att nå dit tittar vi på andra framgångs-rika forsknings- och utbildningsområden över hela världen, vi tar hänsyn till varje lärosätes speciella förutsättningar och vi lyssnar på vad studenter och forskare vill se mer av på sitt campus. Det kan vara ett nytt kafé, fler studieplatser, ett större bibliotek eller en volleybollplan – platser och funktioner som gör din vardag enklare och mer stimulerande. Precis som vi vill att den ska vara.

Läs mer om hur vi utvecklar morgondagens campus på akademiskahus.se

Illu

stra

tio

n:

Ro

be

rt H

an

son

Campus med plats för kreativitet


16 Bli LÄRARE!

Documents

”Vilken lyx att få högskole poäng!” GIH.pdf · utbilda lärare, och vill därför visa att speciellt som lärare i Idrott och hälsa eller i något av de konstnärliga ämnena,