-
GRÖNA FAKTA 3/2008Gröna Fakta produceras i ett samarbete mellan
Utemiljö och Movium
Att uppleva vattnetVattnets uttryck i vattenkonst och fontäner
kan variera i otaliga nyanser. De senaste årens utveckling
inom datateknik och hydraulik, med bland annat införande av
laserteknik inom vattenkonsten, skapar ännu större möjligheter. Men
det kräver stor medvetenhet om hur vattnets uttryck ska
iscensättas
konstnärligt och arkitektoniskt och en sådan måste förmedlas
språkligt. I detta Gröna Fakta sammanfattas en dansk
doktorsavhandling, där syftet var att skapa redskap för analys
för vattenkonst och en beskrivande begreppsapparat.
Av Maja Nikolajew
-
Utgångspunkten för min doktors-avhandling ”Att läsa vattnet”
vidKunstakademiets Arkitektskole iKöpenhamn 2003 var att skapa
ettredskap för analys av vattenkonstoch fontäner baserat på
vattnetsuttryck.
Det finns ingen begreppsapparat som harvattnets estetiska
uttryck som utgångs-punkt och det är antagligen därför somartiklar
och böcker om vattenkonst i regelutgår från skulpturkonsten, och
anlägg-ningen som den ingår i, och sällan beskri-ver eller
diskuterar vattnets uttryck. Idag ärbehovet av en sådan
begreppsapparat extrastort eftersom designprocessen och dentekniska
och hydrauliska planeringen äråtskilda.
Avsikten med mitt arbete var också attskapa en begreppsapparat
som kan beskri-va vattnets förmåga att försätta oss i ettspeciellt
avslappnat tillstånd. Vi är allabekanta med känslan av att glida in
i osssjälva och förlora upplevelsen av tid ochrum när vi är i nära
kontakt med vatten.Min avhandling undersöker vattenkon-stens
förmåga att stimulera ett djuptavspänningstillstånd i hjärnan, som
kallasför alfa-tillstånd, genom speciella arkitek-toniska
iscensättningar av vattnets uttryck iförhållande till rörelser,
ljud och ljusreflek-tioner.
De valda begreppen för vattnets rörelse,ljud och reflektioner
förenklar verklighe-ten, men markerar karaktäristiska nyansersom
används inom vattenkonsten. Begrep -pen preciseras med hjälp av
terminologininom hydrauliken, men deras egenskaperdefinieras med
utgångspunkt från enkonstnärlig och sinnlig upplevelse.
Vattnets rörelserNär det gäller vattnets rörelser så har öns-kan
inte bara varit att definiera olika vatten -ytor och typer av
strålar utan också despänningsskillnader som får sitt
visuellauttryck i vattnet. Den naturvetenskapligautgångspunkten
finns inom hydrauliken,som förenklar vattnets naturliga
rörelser.Enligt hydraulikens lagar definieras energi-strömmen i
vattnet med utgångspunktfrån fem olika typer av krafter:
� Tröghet, som är inre friktionskraftermellan enskilda strålar i
rörelsen. � Viskositet, som beskriver vattnets trög-
het eller förmåga att flyta ut, till exempelpå grund av friktion
mot bottnen. � Tyngdkraften, som påverkar vatten-
strålens massatäthet och volym. � Ytspänningen, som skapar en
hinna på
ytan där vattenmolekylerna samlar sig istora sammanhängande
grupper.Spänningen håller samman vattnet närvattnets dimensioner är
tillräckligt små.� Tryckkraften, den kraft som vattnet
lämnar munstycket eller kanten med. Denkan till skillnad från
övriga krafter reglerasi fontänen.
Vattenkonsten kan beskrivas som enkamp mellan de här krafterna.
Viskosi -tetskrafterna minskar till exempel närtryckkraften ökar.
Vissa krafter kan vara såsvaga att man kan bortse från dem.
Inomhydrauliken skiljer man också på laminäraoch turbulenta flöden.
I ett laminärt flöderör sig vattenpartiklarna i parallella
för-lopp. Det ger ett enhetligt flöde medgenomskinligt vatten. Ett
turbulent flödehar däremot ett oregelbundet förlopp somorsakas av
virvlar och slumpmässigt irran-de vattenstrålar (fluktuationer). De
gör attvattenpartiklarna blandas under rörelsen såatt vattnet
färgas vitt av luftbubblor.
GRÖNA FAKTA 3/2008
II
Vattnets uttryck för konstnärlig o
Bassängen i Myrtengården i Alhambra.
-
I min katalog (se sdidan 5) över vattnetsrörelser definierar jag
med hjälp av 32olika begrepp vattnets uttryck i strålar,
vat-tenfall och ytmönster. Begreppen organise-ras och beskrivs så
att de ger en förståelseför krafterna som verkar på vattnet.
Upplevelse av danskonstSinnesupplevelsen av vattnet kan liknas
vidupplevelsen av danskonsten. När vi iakttariscensättningar av
vattnets rörelser så görsig i princip samma mekanismer gällandesom
i upplevelsen av dansen.
Dans sker både på ett yttre och ett inreplan. På det yttre
planet är dansen enmedveten lek med tyngdkraften och krop-pens
avstamp som genererar en upplevelsehos åskådaren av kroppen som
gestalt irummet. På det inre planet avspeglar krop-pens rörelser
dansarens inre sinnestillståndgenom kroppens spänning och
avslapp-ning. Åskådaren känner igen detta spän-ningstillstånd och
minns det som en inrekänsla i kroppen.
Krafterna som verkar på vattnet kanbeskrivas genom att likna dem
vid despänningstillstånd som uppstår i dansen.Tryckkraften och
tyngdkraften är de yttrekrafter som påverkar vattnet och som
idansen motsvarar kroppens avstamp ochlek med tyngdkraften.
Ytspänningen, trög-heten och viskositetskrafterna är förknip-pade
med vattnets inre energier och mot-svarar i vår liknelse dansarens
inre, kropps-liga spänningstillstånd.
Den islamska vattenkonsten iscensätterprimärt de inre krafterna
som påverkarvattnet, till exempel tröghetskrafterna i
en”vattenknut” eller viskositeten hos ett”interferensmönster” i
vattenytan. Sådanvattenkonst stimulerar åskådaren att
riktauppmärksamheten inåt och skapar en inrekänsla i kroppen.
Därför har den en medi-tativ effekt. Fontäner som primärt
iscensät-ter vattnets tryckkraft och tyngdkraftenriktar
uppmärksamheten mot det yttrerummet och ger vattnet ett
expressivtuttryck, som hos barockens romerska fon-täner. Där
samspelar vattenstrålar och vat-tenfall med barockskulpturernas
komposi-tioner. De bästa fontänerna, vad avser denlugnande effekten
av vattenrörelsernasiscensättning på åskådaren, iscensätterbåde
vattnets yttre och inre påverkandekrafter.
Det amerikanska företaget WET Design
har skapat ett vattenspel i en konstgjordsjö utanför kasinot
Bellagio i Las Vegas.Ena ögonblicket skapar strålarna
rumsligakompositioner varefter munstyckena änd-rar riktning och
strålarna utför en karaktä-ristiskt mjukt elastisk rörelse.
Rörelsernaframstår som elastiska eftersom vattnetsytspänning drar
samman vattnet. Detinnebär att fokus flyttas från
strålarnaskomposition i rummet och de yttre påver-kande krafterna
till en iscensättning av deinre spänningstillstånden i
vattenstrålarna,som vi känner igen och kan koppla till enkänsla i
kroppen.
Detta förändrade fokus har en starkeffekt på ett känslomässigt
och kroppsligtplan och kan påverka vårt medvetandetill-stånd. Det
kan beskrivas som en stimulansav det tidigare nämnda
alfa-tillståndet därvi glider in i oss själva. Denna
uppfattningstöds av den danska dansteoretikern LisEnge, som har
skrivit att ”när kroppenutsätts för sinnesupplevelser som lär oss
attfinnas till på två olika sätt samtidigt, då videls upplever
kroppen som ett avgränsatobjekt i rummet och samtidigt upplever
ensamhörighet och känsla av att vara för-bundna med omgivningen, är
det ett steg iriktningen mot ett utökat medvetandetill-stånd”.
Vattnets ljudDet finns många ord för vattnets olikaljud. Vatten
kan porla, klucka, sippra,brusa, plaska, skvalpa, droppa och
skvätta.När sådana ljudord kopplas till de visuellauttrycken som
förknippas med ljuden blirdet lättare att förstå hur ljuden uppstår
ivattnet och därmed också lättare att förut-se och bestämma vilka
ljud en fontän skaha. Det brusande ljudet uppstår till exem-pel när
vattnet anländer med så högt tryckatt det piskas upp. Vattnet blir
vitt och
skummande. Ljudet blir diffust och kraf-tigt eftersom det kommer
från en oändligmängd bristande luftbubblor. Skvalp upp-står till
exempel vid en vågbrytare därvågen skapar resonans i hålrummet
mellanvågen och vågbrytaren och sedan kastastillbaka mot
vattenytan.
Vattnets ljud uppstår både över ochunder vattnet och är mycket
olika. Ljudenkan uppstå under vattenytan när vatten-strålar,
vattenfall eller liknande drar medsig luft under vattnet. När
luftbubblornasedan brister uppstår en djup, genljudandeklang på
grund av resonansen som vatten-rörelserna skapar i bassängen. Ovan
vatten-ytan uppstår ljud när vattenstrålen ellervattenfallet inte
har tillräcklig kraft attbryta ytspänningen och det fallande
vatt-net stöter samman med vattenytan. Ljudetblir en mycket snabb
snärt som består avmycket ljusa och höga toner. Ljuden ovanvattnet
påverkar upplevelsen av rummetkring fontänen medan ljuden under
vatt-net skapar en föreställning av ett rumunder vattnet.
Generellt bestäms både vattnets ljud ochrörelser av balansen
mellan tröghet, tryck-krafter, tyngdkraft, viskositet och
ytspän-ning. Ett rytmiskt skvalpande beror på attytspänningen
dominerar. Ett brusande ljudberor på att tryckkrafterna
dominerar.
Vattenljudet faller in under beteckningenvitt brus eftersom det
har en kaotisk struk-tur. Psykoakustikern Murray Schaffer
harundersökt olika ljud i vår omgivning somockså har kaotisk
struktur. Han har indelatljuden i tre kategorier. Vissa ljud är
centra-la ljudtoner i omgivningen. De skaparbakgrundsljud, till
exempel från en motor-väg, och kallas för Keynotes. Andra
ljudlägger sig i förgrunden och ger ljudet enprofil, till exempel
en kyrkklocka, ochsådana ljud kallas för Signals. Slutligen harvi
unika ljud som tydligt skiljer sig från
GRÖNA FAKTA 3/2008
III
ch sinnlig upplevelse
På Den Grønne Plads i Hirtshals i Danmark har konstnären Dorte
Dahlin med hjälp av datortek-nik skapat ett vattenkonstverk av
ovala bassänger som med brusande och susande ljud simulerarhavets
ljud.
-
andra ljud, till exempel ett brandlarm.Sådana ljud kallas för
Soundmarks.
Vattnets ljud har samma egenskaper.Ljudet från en trög
vattenstråle är svårt attlokalisera eftersom det uppstår på
oändligtmånga ställen samtidigt. Ljudet når bådaöronen samtidigt
och innebär att vi känneross omgivna av ljudet. Sådana ljud
bildaren bakgrund. Ljudet från en vattenstrålesom påverkas av
ytspänningen skapar enrytm som tydligt kan lokaliseras till
ettbestämt ställe. Sådana ljud skapar profileni ljudet och är
samtidigt ”rumsskapande”.Övriga ljud, till exempel ett
skvalpandeeller ljudet från en tung droppe som faller,är händelser
som vi uppfattar när de bryterigenom det konstanta bakgrundsljudet
ochden ständiga rytmen och fångar vår upp-märksamhet.
Medvetandet mister kontrollenVi hör vattnets ljud som fritt från
avbrotteller markeringar som medvetandet kangripa tag i.
Medvetandet mister därförkontrollen och ljuden passerar förbi
utanatt vi reflekterar över dem. Istället förnim-mer vi vattnets
rytm, som i högre grad ären kropplig upplevelse som vi förhåller
osstill genom vår egen kropps inre rytmer, tillexempel hjärtslagen,
andningen och hjär-nans svängningar.
Vattenljud med lite snabbare rytm än tillexempel hjärtats slag
har därför en stimule-rande effekt, som exempelvis fontänen
iAmaliehaven i Köpenhamn. Rytmer somär långsammare än hjärtats slag
får natur-ligtvis en lugnande effekt eftersom krop-pens rytmer
påverkas av rytmerna i omgiv-ningen.
Alhambras fontäner har generellt sett ettlångsamt, rytmiskt ljud
som har en lug-nande effekt. Alla munstyckena har enutformning med
små skillnader som ska-par olika rytmer och höga tonklanger
närljuden uppstår över vattnet. I barockfontä-nernas svepande och
plastiska former bil-das akustiska skuggor som isolerar ljudenfrån
de enskilda munstyckena i mindreljudrum. I sin rörelse runt
fontänen skaparåskådaren en egen rytm genom sin hastig-het och sina
pauser när han eller hon pas-serar förbi ljudrummen. Ljuden
uppmun-trar på så sätt till rörelse helt i linje medbarockstilens
förkärlek för rytmer, rörelseroch förlopp.
I takt med att vattnet blev allt tillgängli-gare blev också
fontänernas ljudlandskap iallmänhet mera monotona, med
ettomslutande, brusande ljud. Idag har dator-teknologin gjort det
möjligt att skapa ljudmed nya, programmerade rytmer ochstrukturer
som tydligare understryker tids-
förloppet istället för det rumsliga förlop-pet. En av
tendenserna är att olika ljudutan paus glider över i nästa ljud
påsamma sätt som i dagens TV- och radio-program.
Datorteknologin skapar fantastiska möj-ligheter att utveckla nya
former av ljud.Man bör dock vara uppmärksam på att deprogrammerade
växlingarna skapar ettavbrott i ljudet som gör oss mera medvet-na
om ljuden, men stör vattnets lugnandeeffekt på åhöraren.
Vattnets reflektion av ljusetLjusreflektioner är ett viktigt
verktyg somkan användas till att styra vattnets uttryckoch exponera
olika former av rum bådeovan och under vattnet.
Styrmöjligheternaberor på bassänghöjden, placeringen irummet,
åskådarens möjlighet att placerasig i rummet, kantens form,
vattnets djup,vattenståndet i förhållande till bassängkan-ten samt
bottnens form och färg.
”Den perfekta spegelbilden” som vi upp-lever framför det indiska
mausoleumet TajMahal är det mest kända och medvetnautnyttjandet av
vattnets ljusreflektioner,men det finns många andra och
mindredramatiska sätt att leda uppmärksamhetentill olika ställen
kring fontänen. Man kantill exempel exponera rymden ovanförvattnet,
vattenytan eller vattnet i hela sittdjup, eller bottnen.
I högre eller mindre grad stimulerar deolika typerna av
ljusreflektioner i och om -kring vattnet också aktivering av en
inreföreställningsvärld. I synnerhet ”perfektspegling” och
”ogenomskinligt vatten” ärmättade med symboliska betydelser
somunder historiens lopp har hänvisat till livetpå andra sidan
döden eller olika föreställ-ningar om en parallell värld, bland
annat iboken Alice i underlandet. Förhållandetmellan den
kulturbestämda verklighetsupp -fattningen och den inre
föreställningsvärl-den kan avläsas i den rumsliga iscensätt-ningen
av vattnets reflektion av ljuset.
I den islamska vattenkonsten är ”perfektspegling” en av de
vanligast förekomman-de effekterna. I Myrtengården i Alhambra,där
spegeldammen fyller upp det mesta avinnergårdens rum, med bara en
smal kakel -gång runt om, lockar spegelbilden till sigall
uppmärksamhet. Illusionen framstårsom en utpräglad del av helheten
och upp-levs faktiskt som viktigare och verkligareän de omgivande
byggnaderna. Enligt denmuslimska världens uppfattning är evighe-ten
den egentliga världen. I jämförelse medden är den jordiska,
tredimensionella värl-den en bagatell.
Speglingar på olika sättEn effekt som ofta används framför
mos-kéer är att utnyttja moskéns stora ochmörka dörröppning i
spegeldammen fram-för ingången, på ett sätt som nästan sugerin
åskådaren i spegelbildens illusion. I denmuslimska världen finns en
tro på förverk-ligandet av en gudomlig tillvaro på jorden.När den
islamska vattenkonsten fungerarsom bäst smälter bilden av det
gudomligasamman med den jordiska, tredimensio-nella världen och
bildar en helhet.
I den natursköna engelska trädgårdskon-sten föredrar man
ogenomskinliga, mörkavattenytor och emellanåt även
speglingar.Speglingarna har aldrig iscensatts som”perfekt
spegling”. En spegelbild av engrotta, eller en skulptur av ett
mytologisktväsen, ska ses på långt avstånd och gärnamellan två
trädstammar som bildar ensorts ram kring spegelbilden. I
sådanaiscensättningar fjärmar man sig tydligt sigfrån den inre
föreställningsvärlden. Bildenär dubbeltydig genom att
iscensättningen åena sidan berättar att det handlar om enillusion
och å andra sidan ställer denutmanande frågan ”vad händer om
manstiger in i den”?
”Perfekt spegling” har varit mycket efter-strävat och medvetet
använts i spegeldam-mar under historiens lopp. Men undervissa
tidsperioder har det varit helt andraeffekter som varit
betydelsefulla. I deromerska fontänerna från barocken harman
föredragit ogenomskinligt vatten somantyder stort djup och
förstärker barocksti-lens teatraliska undertoner. I
renässansensträdgårdar föredrog man ofta ljust genom-skinligt
vatten, som passade tidsperiodensklara och rena stil.
Det som kännetecknar alla typerna är attde i högre eller mindre
grad konkurrerarmed omgivningarna om ögats uppmärk-samhet. Det
betyder att vi genom ögat villse mer än vad som är möjligt inom
synfäl-tet. Det påverkar vårt sätt att se så att viväxlar från ”en
fokuserad tunnelsyn”, somvi normalt använder när vi ser med
ögatstappar, till ”en perifer och ofokuserad syn”,där vi även
använder oss av ögats stavar.Vårt sätt att använda ögat påverkar
vårtmedvetandetillstånd. Det perifera och ofo-kuserade seendet, där
stavarna aktiveras,påverkar hjärnans svängningar i riktningmot
större avslappning och alfamedvetan-de där vi faller in i oss
själva.
GRÖNA FAKTA 3/2008
IV
-
Tröghetens kamp mot ytspänningenKrafterna ändrar sig från att
vara påverkade av ytkraften till attpåverkas av trögheten. Det sker
genom att vattnet får större tryck.Vattnet ändrar sig från att vara
laminärt till att bli turbulent sam-tidigt som det blir mer och mer
luftfyllt och skummande. Vid enviss balans bildas ett
karaktäristiskt mönster, t.ex. Roterande stråleeller Ormsnärt.
Stråle1. LAMINÄR STRÅLEEnhetligt, genomskinligt laminärt flöde.
Strålen är mjuk, exakt ochmycket kontrollerad utan tröghet.Exempel:
fontänen i Borgheses park i Rom.
2. DYNAMISK STRÅLEStråle med intakt ytspänning, men med en inre
turbulens som görstrålens form och genomströmning ojämn.Exempel:
stadsfontänen i Granada.
3. ROTERANDE STRÅLEEn turbulent vattenstråle som har funnit ett
stabilt läge där turbulensenbildar ett mönster. Strålen roterar
kring sin egen axel.Exempel: fontänen i Borgheses park i Rom.
4. SPLITTRAD STRÅLEEn stråle med så mycket turbulens att den
splittras i flera tunna strålar.Trögheten skapar luftbubblor som
gör strålen vit och ogenomskinlig.Exempel: Piazza Navona i Rom.
GRÖNA FAKTA 3/2008
V
Katalog över vattnets rörelser
-
GRÖNA FAKTA 3/2008
VI
Vattenyta
1. NAPPE DÉAUTunn, sammanhängande vattenyta som är genomskinlig
och i stortsett fri från tröghet.Exempel: Piazza Colonna i Rom.
2. VATTENGARDINVattenyta där ytspänningen är intakt, men där
inre spänningar ska-par en svag rörelse i ytan som uppfattas som
lodräta ränder.Exempel: Rådhuset i Oslo.
3. ORMSNÄRTEn vattenyta där turbulensen framkallar en böljande
rörelse i denundersta delen av vattenfallet.Exempel: Plaza del
Països Catalans i Barcelona.
4. KASKADVattenfall där vattnets hastighet är så hög att det
delas upp i mångatunna strålar som har icke-parallella bankurvor
och är fyllda medtröghet.Exempel: Santa Maria in Trastevere i
Rom.
-
Tryckkraftens kamp mot ytspänningen Krafterna ändrar sig från
att vara påverkade av ytkraften till attvara påverkade av
tryckkraften. Denna kommer till starkastuttryck när vattnet lyfts
upp lodrätt i en ”jetstråle”. Jetstrålar kaninte vara laminära, med
undantag för Vattenpärlan. Om trycketökar så uppstår tröghet i
vattnet. Det blir turbulent samtidigt somvattnet blir mer luftfyllt
och skummande. Med hjälp av tryckluftoch jetstrålar av olika
dimensioner kan man skapa olika variatio-ner.
1. VATTENPÄRLAVattentrycket är exakt så högt så att ytspänningen
blir intakt. Engenomskinlig laminär ”pärla” av vatten bildas på
munstyckets över-del. Exempel: Patio del la Reja i Alhambra.
2. VATTENKNUTYtspänningen är intakt, men vattentrycket skapar
inre friktion som fårytan att bukta ut på olika ställen.Exempel:
Jardin Alto del Generalife i Alhambra.
3. PULSERANDE JETEtt långt munstycke som smalnar vid mynningen
och skapar ett trycksom bildar en nästan laminär och tunn
jetstråle. Ytspänningen samlarvattnet i toppen varifrån vattnet
faller ner med en pulserande rytm.Exempel: Myrtengården,
Alhambra.
4. POPJETMed hjälp av tryckluft (som aktiveras och avaktiveras
snabbare änvattentrycket) kan man sända upp små brottstycken av
vattenstrålen iluften där de samlas i vattenklumpar. Efter några
sekunder explode-rar vattenklumpen.Exempel: Los Angeles Music
Center.
GRÖNA FAKTA 3/2008
VII
-
5. DYNAMISK JETRelativt kraftig jetstråle med så lågt tryck att
vattnets ytspänning sam-lar vattnet. Vattnet faller sedan ner som
en sammanhängande hinnakring vattenpelarens kärna.Exempel: La
Barcaccia vid Piazza di Spagna i Rom.
6. SKYFORMATIONEn tunn jetstråle som avslutas i ett klotformigt
vattenskum. Med hjälpav undertryck sugs luft in på munstyckets
baksida. Det skummar uppvattnet så att det bildar den speciella
profilen. Exempel: fontänen framför Lincoln Center for the
Performing Arts iNew York.
7. TURBULENT JETJetstråle under så stor kraft att strålens topp
fylls med tröghet så attden splittras upp i många mindre strålar.
De mindre strålarna förblirsplittrade och fyllda med tröghet och
finfördelas slutligen.Exempel: Bosquet des Rocailles i Salle de Bal
i Versailles.
8. KASKADJETJetstråle där munstycket installeras under ytan. Det
bildas ett konfor-migt skummande vattenfall kring strålen eftersom
strålen bromsas avatt bryta genom vattenytan. På så sätt uppstår
den karaktäristiskakonformen.Exempel: Amaliehaven i Köpenhamn.
GRÖNA FAKTA 3/2008
VIII
-
Tyngdkraftens kamp mot ytspänningenTyngdkrafterna markeras
tydligast i den sluttande uppåtgåendestrålen. När vattnet ändrar
riktning från uppåtgående till nedåtgå-ende syns det tydligt att
energin i strålen förändras. Tryckkraftensom hittills har hållit
strålen samlad avtar och när tyngdkraften taröver delar
vattenstrålen sig i vattenklumpar som hålls samman
avytspänningen.
1. LEAP FROGSnedställd stråle som förblir laminär eftersom den
sänds ut med hjälpav laser. Normalt splittras strålen när
tryckkrafterna ändras till tyngd-krafter och tröghet uppstår, men
laserstrålen håller vattenmolekylernai parallella banor hela
vägen.Exempel: Hotellfoajé i Las Vegas.
2. VATTENKLOTEtt munstycke som sänder en snett uppåtriktad
halvcirkelformig vatten-hinna. Tyngdkraften böjer vattenhinnan
nedåt och ytspänningen hål-ler samman vattnet så att det bildar ett
halvklot. Tryckkraften är intetillräckligt stark för att splittra
vattnet. Exempel: Sjöhästfontänen i Borgheses park i Rom.
3. VANLIG BERCEAUEn snedställd vattenstråle splittras i strålens
högsta punkt där vattnetinte längre påverkas av tryckkraften utan
bara av tyngdkraften. Härsamlar ytspänningen vattnet i mindre
klumpar.Exempel: Sjöhästfontänen i Borgheses park i Rom.
4. CHAMPIONEn trattformig hinna av vatten. Tyngdkraften böjer
vattenhinnan nedåtoch ytspänningen håller samman vattnet tills
vattenhinnans omkretsblir för stor. Hinnan sprängs och vattnet
faller ner i klumpar. Exempel: Park Atlantique i Paris.
GRÖNA FAKTA 3/2008
IX
-
5. FINFÖRDELAD BERCEAUEn snedställd stråle där vattnet är
finfördelat. Ytspänningen samlar detfinfördelade vatten i mindre
klumpar i strålens högsta punkt, därtryckkraften avtar och
tyngdkraften tar över. Exempel: Bellagiofontänen i Las Vegas
6. VATTENSTRIMMOROm bassängen har avrundad kant glider vattnet
ner längs kantenssidor på grund av undertrycket. Om bassängen har
skarp kant sändsvattnet snett utåt och nedåt på grund av
övertrycket. Om kanten ärräfflad drar de snett utåt riktade och
lättare turbulenta strålarna vatten-hinnan så att den glider längs
kanten. Vattenhinnan bildar en våg-form tills den upplöses av
tyngdkraften. Exempel: Amaliehaven i Köpenhamn.
7. BERCEAU MED PLYMEn snedställd stråle som breder ut sig som en
plym. Strålen kan varamer eller mindre turbulent. Exempel: Place
Republique, Lyon.
8. VATTENTUNGAEn platt vattenstråle som bildar en hinna av
vatten. När vattnet underpåverkan av tryck- och tyngdkraften uppnår
en viss tröghet rivs "vat-tenbården" loss från vattenhinnan och
vattenskivan samlas till en tur-bulent stråle.Exempel:
Sköldpaddsfontänen i Rom.
GRÖNA FAKTA 3/2008
X
-
Ytspänningens kamp mot viskositetenDet visuella uttrycket för
viskositeten iscensätts bäst i myckettunna vattenskikt där vattnet
bromsas på grund av friktionen motbottnen. I takt med att
hastigheten för tryckkrafterna och vatten-djupet ökar blir
viskositeten mindre synlig.
1. YTVÅGSTÅGUppstår vid låga vattendjup där vattnet glider som
en hud över bott-nen. Friktionen mot bottnen pressar samman vattnet
så att små vågorbildas. Exempel: Lyon.
2. LAMINÄRT GRÄNSSKIKTNär ett jämnt flöde passerar ett objekt
skapas ett undertryck på bak-sidan. Det innebär att det bildas ett
gränsskikt där det övre vattnet gli-der långsammare än det undre.
Exempel: Gummersbach, Tyskland.Herbert Dreiseitl, Atelier
Dreiseitl.
3. VIRVELALLÉOm flödet blir starkare och pulserande så kan det
bildas regelbund-na virvlar bakom objekten. De bildas på grund av
de tvärgåendekrafter som uppstår när vattnet stöter samman med
kanten.Exempel: Bach i Fin i Iran.
4. UPPSKUMMAD STRÖMSKUGGAOm man ökar farten och därmed
turbulensen bakom ett objekt såflyttas gränsskiktets
separationspunkt längre bakåt och fylls med trög-het. Samtidigt så
blir flödets styrka bakom objektet helt turbulent ochskummas
upp.Exempel: ett vattenflöde, Norge.
GRÖNA FAKTA 3/2008
XI
-
5. VÅGINTERFERENSOm två rader med vågor korsar varandra så
bildas ett interferens-mönster på vattenytan. Exempel: här bildas
ett fiskbensmönster i en vattenkanal iMyrtengården i Alhambra.
6. PÄRLOR PÅ VATTENYTANUppstår när mycket tunna vattenstrålar
faller ner på en vattenyta ochsplittras. Vattnets ytspänning samlar
vattnet i små klotrunda vattenpär-lor som lägger sig på
vattenytan.Exempel: Den grønne plads i Hirtshals.
7. VATTENKRONORVattenkronor är droppar eller mindre
vattenklumpar som faller ner påvattenytan med så stor kraft att
vattnet slås tillbaka utan att skummasupp. Det bildas små mönster
som liknar kungakronor. Exempel: den sjunde Internationella
trädgårdsfestivalen i Chaumont-sur-Loire.
8. VATTENPOLYPERVattenstrålar som faller ner på vattenytan med
så stor kraft att vattnetskummar upp kraftigt och slår tillbaka i
strålarnas riktning. Det sker iform av polypaktiga klumpar.Exempel:
Wilshire Electric Fountain i Los Angeles.
GRÖNA FAKTA 3/2008
XII
-
Ljud som bildas av luftbubblor under vattenytan
1. DIFFUST BRUSANDE.Det brusande ljudet uppstår av den oändliga
mängd luftbubblor sombildas och brister i vattnet. Ljudet uppstår
när vattnet skummas uppoch fylls med tröghet. Ljuden är diffusa och
monotona. Ljudet kaninte lokaliseras till ett bestämt ställe utan
fyller hela rummet kring åhö-raren. Effekt: den här ljudtypen utgör
en bakgrund i ljudbilden.
2. PULSERANDE LUFTBUBBLORDet bubblande ljudet beror på
luftbubblor under vattnet som med enjämn rytm bryter upp genom
vattenytan. Ljudet uppstår till exempelnär en vattenstråle bryter
igenom vattenytan och undertrycket drarner luft under vattnet.
Ljudet kan lokaliseras till nedslagsplatsen.Effekt: det här ljudet
utgör rytmen i ljudbilden.
3. ETT ENKELT SKVALPANDELjudet kommer från en enda våg som
skvalpar mot kanten. Den ihåli-ga, rungande klangen uppstår på
grund av resonans i luftrummetmellan vågkammen, vattenytan och
kanten.Ljudet är solitärt. Det har alltså en startpunkt, en kropp
och ettavklingande. Effekt: det här ljudet utgör profilen i
ljudbilden.
GRÖNA FAKTA 3/2008
XIII
Katalog över vattnets ljud
-
Ljud som bildas när fallande vatten träffar vattenytan
1. DIFFUSA SNÄRTARLjudet av mängder med snabba snärtar från
droppar som träffar vat-tenytan och saknar tillräcklig kraft eller
tyngd för att bryta vattenytan.De studsar istället tillbaka. Ljudet
uppstår till exempel när en vatten-stråle splittras i många mindre
droppar och träffar en större yta.Ljuden från de enskilda nedslagen
kan inte urskiljas och skapar ettdiffust ljud som omger åhöraren.
Effekt: den här ljudtypen utgör bakgrund i ljudbilden.
2. PULSERANDE PLASKANDEPlaskande ljud från klumpar som rytmiskt
faller på ytan. Ljudet upp-står till exempel när mindre droppar på
sin väg nedåt träffar andradroppar och samlar sig till en större
klump. Vattnets hastighet är lång-sam, klumparnas ytspänning är
intakt och vattenytan bryts inte.Klumparna faller en åt gången och
kan höras var för sig. Effekt: det här ljudet utgör rytmen i
ljudbilden.
3. ETT ENKELT DROPPANDEDroppande ljud från en stor droppe som
faller ner på en lugn vatten -yta. Droppen bildar genom sin tyngd
en tratt i den elastiska vatten -ytan, men sänds sedan upp igen.
Ljudet börjar under vattenytan ochinleds därför med ett rungande
ljud. Därefter blir ljudet klart och bre-der ut sig i rummet.
Ljudet är solitärt och har en startpunkt, en kroppoch ett
avklingande. Effekt: det här ljudet utgör profilen i
ljudbilden.
GRÖNA FAKTA 3/2008
XIV
-
Ljusreflektioner över vattnet
1. DIFFUSA FÄRGREFLEKTIONERDiffusa färgreflektioner från vattnet
reflekteras mot färgade väggaroch objekt och fyller rummet med
färgat ljus. Exempel: från ljusgård och restaurang vid Hotel Real,
Mexico City.
2. TILLFÄLLIGA VÅGPROJEKTIONERLjusreflektioner från
vågprojektioner syns under innertak och väggar. Exempel: bassäng
vid Folke Egerströms hus i Los Clubes, MexicoCity.
Speglingar
1. PERFEKT SPEGLINGOm bottnen är relativt mörk bildas en tydlig
spegelbild.Exempel: Masjid-i-Jami, Isfahan.
2. OFOKUSERAD SPEGLINGSpegelbildens och bottnens uttryck syns
lika tydligt. Ögats fokuseringväxlar mellan bottnen och ytan.
Exempel: fontän i Köpenhamn.
GRÖNA FAKTA 3/2008
XV
Katalog över vattnets reflektion av ljuset
-
Vattnet som massa
1. HALVTRANSPARENT VATTEN Belysning under vattnet gör vattnet
delvis transparent. Bara en del avvattnet är upplyst.Exempel: här
belyses undervattensskulpturen Agnete og Havmandenvid Gamle Strand
i Köpenhamn.
2. OGENOMSKINLIGT VATTENNär vattenytan är i rörelse, eller om
bottnen är svart, så blir vatteny-tan ogenomskinlig.Exempel: en av
bassängerna i atriet vid Museum of Modern Art,New York.
Bottnen
1. KLAR BOTTENEn ljus botten förstärker ljusreflektionerna i
vattnet och får material -strukturen att framträda tydligt.
Exempel: fontänen framför Riksdagen i Oslo.
2. ANIMERAD BOTTENBottnen animeras av ljusreflektioner som
kommer från vågor som pro-jiceras ner mot bottnen.Exempel: fontänen
vid Piazza Colonna, Rom.
GRÖNA FAKTA 3/2008
Gröna Fakta sammanställs av Movium, SLU, Box 54, 230 53 Alnarp.
Telefon 040-41 50 00. Redaktör: Göran Nilsson. ISSN 0284-9798.
Publicerat i Utemiljö 3/2008.
…är skrivet av Maja Nikolajew, som är landskapsarkitekt och
Ph.d. Hon har ett eget företag, Landskab og Vand, samt är också
verksam vid Arkitektskolen i Aarhus, Danmark.
Detta Gröna Fakta...
