Auktioner har funnits sedan åtminstone 500 år f · 2009. 8. 28. · favors the use of YM. In theory YM is also suitable when working with “seats” that are determined by time

Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60

[email protected] www.kau.se

Ekonomi, kommunikation och IT

Oskar Strandberg

Yield Management

– En studie i prisdiskriminering

Yield Management

– A study of price discrimination

Nationalekonomi D-uppsats

Datum/Termin: HT 2009

Handledare: Karl-Markus Modén

2

Abstract

Different kinds of price discrimination have been used by several companies in many

different brands. One kind of price discrimination is Yield Management (YM) and it

serves as a revenue maximization that increases the yield by selling the right assets, to the

right customer, at the right time and for the right price. One part of YM that more and

more companies uses in its pricing is the auction format and to auction via Tradera has

recently become popular.

The purpose of the essay is to discuss the use of YM and to study different companies’

prospects to succeed with this method of price discrimination. A case study of SJ: s

auctions are made to illustrate how auctions are used in different companies YM strategy.

The essay includes trips between Karlstad and Stockholm during four weeks in 2008.

Interviews with four different companies have been made with the purpose to find out

how they are using different kinds of price discrimination. The companies’ that is being

interviewed is AIK Fotboll, DIF Hockey, SF Bio AB och Viking Line.

YM operates at its maximum when the market to which it is applied is characterized by

relatively fixed capacities which can be divided into physical units such as number of

seats, number of rooms or number of square meter and non-physical entities such as

number of nights in hotels or number of hours at a restaurant. The companies interviewed

fit the description. In addition, they have all relatively low variable costs, which also

favors the use of YM. In theory YM is also suitable when working with “seats” that are

determined by time and with varying prices. In addition, it does not pay, purely on price,

to be out in good time when buying tickets to sporting events. YM is therefore not as

suitable for sports clubs as it is for e.g. Viking Line.

A case study of SJ’s auctions was made but it is not easy to see any concrete patterns

when studying the various departures. If we analyze the regressions and average price per

week it will show that in all cases it is cheaper to travel Wednesday in compare with the

trip on Monday and Friday. The tickets are more expensive in nearer the weekend which

seems logical given that many travelers commute on weekly basis. One can also assume

that travel becomes cheaper when there are more tickets that are out on Tradera, but when

looking at prices for the various trips, it is difficult to see any pattern at all. It is possible

that this is due to travel being studied are too few in number.

From society's perspective, price discrimination is a good thing because otherwise the

companies may decide to only sell tickets to those with higher demands. That is why SJ's

auctioning and thus price discriminate is good for those with lower requirements.

3

Sammanfattning

Olika sorters prisdiskriminering används av många företag inom många olika branscher.

En sorts prisdiskriminering är Yield Management (YM) och fungerar som en

inkomstmaximering som har som mål att öka nettoavkastningen genom att sälja rätt

tillgångar, till rätt kunder, vid rätt tid och till rätt pris. En del av YM, som allt fler företag

använder sig av i sin prissättningsstrategi, är auktionsformen och att auktionera ut sina

varor via Tradera har tagit fart på sistone

Syftet med uppsatsen är att diskutera användningen av YM och att studera olika företags

utsikter att lyckas med denna prisdiskrimineringsmetod. En fallstudie av SJ:s auktioner

på Tradera görs också, detta för att belysa hur auktionsformen används i ett företags YM-

strategi. Uppsatsen kommer att behandla resor mellan Karlstad och Stockholm under fyra

veckor 2008. Intervjuer har gjorts med fyra företag för att ta reda på hur de ser på YM

och hur de använder sig av prisdiskriminering. Företagen som intervjuas är AIK Fotboll,

DIF Hockey, SF Bio AB och Viking Line.

YM fungerar som bäst när marknaden som den appliceras på karaktäriseras av relativt

fasta kapaciteter som kan delas in i fysiska enheter som t.ex. antal stolar, antal rum eller

antal kvadratmeter och ickefysiska enheter som t.ex. antal nätter på hotell eller antal

timmar på en restaurant. De företag som intervjuats passar in på beskrivningen. Dessutom

så har de alla relativt låga rörliga kostnader vilket även det gynnar användningen av YM.

Enligt teorin så ska även användare som arbetar med ”platser” som har förutbestämda

tidsramar och priser som varierar lyckas bra med YM. Därför borde, av de företag som

intervjuats i denna uppsats, Viking Line lyckas bäst vid användning av YM. Dessutom

lönar det sig inte, rent prismässigt, att vara ute i god tid när man ska köpa biljetter till

sportevenemangen. YM passar alltså inte idrottsklubbar lika bra som t.ex. Viking Line.

En fallstudie av SJ:s auktioner gjordes men det är inte lätt att se några direkta mönster när

man studerar de olika avgångarna. Om man analyserar regressionerna och snittpriset per

veckodag så visar detta i alla fall att det är billigare att resa onsdag jämför med att resa

måndag respektive fredag. Biljetterna blir med andra ord dyrare ju närmre helgen man

kommer vilket verkar logiskt med tanke på att flera resenärer säkerligen veckopendlar.

Man kan ju även tro att resorna blir billigare när det är fler biljetter som ligger ute på

Tradera men när man studerar priser för de olika avgångarna är det svårt att se något

mönster överhuvudtaget. Det är möjligt att detta beror på att resorna som studeras är för

få till antalet.

Ur samhällets synpunkt är prisdiskriminering bra eftersom bolagen annars kan bestämma

sig för att bara sälja biljetter till dem med högre krav. Därför är SJ:s steg att börja

auktionera ut biljetter och på så sätt prisdiskriminera bra för de med lägre krav.

4

Innehållsförteckning

1. Inledning ............................................................................................................................6

1.1 Bakgrund................................................................................................................................ 6

1.2 Syfte ....................................................................................................................................... 7

1.3 Avgränsningar ........................................................................................................................ 7

1.4 Metod .................................................................................................................................... 7

1.5 Disposition ............................................................................................................................. 7

2. Teori ..................................................................................................................................8

2.1 Prisdiskriminering .................................................................................................................. 8

2.2 Yield Management .............................................................................................................. 12

2.3 Auktioner ............................................................................................................................. 14

2.3.1 Engelsk auktion ............................................................................................................. 15

2.3.2 Holländsk auktion ......................................................................................................... 15

2.3.3 Dold auktion ................................................................................................................. 15

2.3.4 Vickreyauktion .............................................................................................................. 15

2.3.5 Auktionsdesign ............................................................................................................. 16

2.3.6 The Winner’s Curse ...................................................................................................... 17

2.4 Tradera ................................................................................................................................ 18

2.5 SJ .......................................................................................................................................... 21

2.5.1 SJ-biljetter ..................................................................................................................... 21

2.5.2 Tåg ................................................................................................................................ 21

2.6 Biljetter på Tradera .............................................................................................................. 22

2.7 Andra företags tillvägagångssätt ......................................................................................... 23

2.7.1 DIF Hockey .................................................................................................................... 23

2.7.2 AIK Fotboll .................................................................................................................... 23

2.7.3 Viking Line..................................................................................................................... 24

2.7.4 SF Bio AB ....................................................................................................................... 24

3. Egen undersökning ........................................................................................................... 25

5

3.1 Diskussion om utsikterna att lyckas med Y.M. .................................................................... 25

3.2 Diskussion om företag som, liksom SJ, auktionerar via Tradera ......................................... 27

3.3 Genomgång av auktioner av SJ-biljetter på Tradera ........................................................... 28

3.3.1 Karlstad-Stockholm 08.20 ................................................................................................ 30

3.3.2 Karlstad-Stockholm 17.15 ................................................................................................ 31

3.3.3 Karlstad-Stockholm söndagar ........................................................................................... 32

3.3.4 Stockholm-Karlstad 06.15 ................................................................................................ 33

3.3.5 Stockholm-Karlstad 19.15 ................................................................................................ 34

3.3.6 Stockholm-Karlstad söndagar ........................................................................................... 35

3.3.7 Uppdelade resor ............................................................................................................... 36

4. Slutsats ............................................................................................................................ 39

Källförteckning .................................................................................................................... 41

Bilagor

6

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Olika sorters prisdiskriminering används av många företag inom många olika branscher.

En sorts prisdiskriminering är Yield Management (YM) som utvecklades inom

flygindustrin som en följd av flygbolagens avreglering på 1970-talet. Tekniken som YM

behandlar har börjat användas allt mer av flygbolagen för att maximera kapaciteten, den

generella inkomsten och därmed också nettoavkastningen.

YM fungerar som en inkomstmaximering som har som mål att öka nettoavkastningen

genom att sälja rätt tillgångar, till rätt kunder, vid rätt tid och till rätt pris.

(Donaghy K., McMahon U. & McDowell D., 1999)

Exempel på branscher som använder sig av prisdiskriminering är t.ex. hotellkedjor och

mobiloperatörer. SJ använder sig också av prisdiskriminering på olika sätt. Eftersom

priserna på de mest populära avgångarna på SJ den senaste tiden har ökat ganska kraftigt

så kan det bli ännu viktigare att utnyttja prisdiskrimineringen på bästa sätt. Prisökningen

på SJ beror på det nya prissättningssystemet, där alla priser från februari 2008 styrs av

efterfrågan. Vissa sträckor är det t.o.m. billigare att ta sig med flyg, eller med hyrbil om

man är två personer, än med tåg. Detta har inte minst upprört miljömedvetna kunder som

tvingats ta till flyget eftersom tågbiljetterna ökat i pris så mycket.

Målet med den nya prissättningsmetoden är att få en jämnare beläggning på tågen och

därmed så mycket betalt som möjligt per avgång. Resandet på SJ har, enligt SJ:s

presschef Mark Vadasz, ökat med 10 procent det senaste året.

(www.e24.se)

SvD Näringsliv publicerade den 20 mars 2008 en artikel som visade att SJ höjt priserna

så pass mycket på attraktiva avgångar och tider att en helgbiljett tur och retur mellan

Stockholm och Göteborg vid ett visst tillfälle nästan blev dubbelt så dyr som en

flygbiljett på samma tur.

SJ har svarat på kritiken med att de aldrig sagt att de ska vara billigast utan att de ska

erbjuda prisvärda resor. Eftersom det är efterfrågan och kundens betalvilja som styr priset

så kommer priserna att minska ifall de skulle anses vara för dyra.

(www.e24.se)

En del av YM, som allt fler företag använder sig av i sin prissättningsstrategi, är

auktionsformen och att auktionera ut sina varor via Tradera har tagit fart på sistone. SJ

och Elite Hotels annonserade ett samarbete med Tradera och följdes senare av företag

som Fritidsresor, Avis, Ibis och mobiloperatören 3.

(www.newsdesk.se)

http://www.e24.se4/

http://www.e24.se/

http://www.newsdesk.se/

7

1.2 Syfte

Syftet med uppsatsen är att förklara innebörden och diskutera användningen av YM och

dessutom att studera olika företags utsikter att lyckas med denna

prisdiskrimineringsmetod. Uppsatsen kommer också att belysa hur auktionsformen

används i ett företags YM-strategi då en fallstudie av SJ:s auktioner på Tradera görs.

1.3 Avgränsningar

Uppsatsen kommer att behandla resor mellan Karlstad och Stockholm under fyra veckor

2008. Både från Karlstad till Stockholm och vice versa. Data har tagits från avslutade

auktioner på nätsajten Tradera.com. Intervjuer har gjorts med fyra företag för att ta reda

på hur de ser på YM och hur de använder sig av prisdiskriminering.

1.4 Metod

För att kunna få en inblick i YM och hur det används har intervjuer med olika företag

gjorts. En stor del av uppsatsen använder sedan auktionshistorik på Tradera.com för att

kunna visa på en strategi för att köpa billiga biljetter. Detta var omfattande och

insamlandet av historiken tog upp en stor del av uppsatsens tid. För att sedan försöka visa

några skillnader i priser som skulle kunna leda till strategier för att köpa billiga biljetter

redovisas resorna i diagramform.

1.5 Disposition

Kapitel 2 går inledningsvis igenom teori om prisdiskriminering i stort, YM och auktioner.

Sedan tas även SJ, Tradera och andra företags tillvägagångssätt upp. Kapitel 3 är

analyskapitlet som behandlar YM och visar hur andra företag använder sig av det.

Kapitlet redovisar även auktionerna och försöker dessutom visa på en strategi för att köpa

billiga biljetter på auktion. I Kapitel 4 dras slutsatserna.

8

2. Teori

2.1 Prisdiskriminering

När en monopolist säljer varor i olika kvantiteter till olika priser kallas det för

prisdiskriminering. Denna typ av prissättning är viktig för att utöka sin kundbas och för

att skapa nya marknader.

Tabell 2.1 Prisdiskrimineringsexempel

Studerande Icke-studerande

Maxpris 50 kr 100 kr

Antal personer 200 st 300 st

Om man antar att studerande och icke-studerande är villiga att betala olika mycket för ett

biobesök (se tabell 2.1) så skulle ett biljettpris på 100 kr generera en intäkt på

krkr 30000300*100 medan ett biljettpris på 50 kr skulle generera en intäkt på

krkr 25000300200*50 . Om man istället skulle införa en studentrabatt på 50 kr så

skulle denna prisdiskriminering generera krkrkr 40000200*50300*100 vilket

överträffar de båda metoderna som inte prisdiskriminerar.

(Shy, 2008)

Man brukar dela upp prisdiskriminering i tre olika delar, nämligen,

Första gradens prisdiskriminering betyder att en monopolist säljer varor i olika

kvantiteter till olika priser och att dessa priser kan variera från person till person.

Varje vara säljs då till den individ som värderar den högst och till det maximala

pris som denna individ är villig att betala. Första gradens prisdiskriminering

kallas också perfekt prisdiskriminering.

Vid perfekt prisdiskriminering producerar monopolisten den kvantitet som medför

att pris är lika med marginalkostnaden. Om priset skulle vara högre än

marginalkostnaden så finns det någon konsument som skulle vara villig att betala

mer än det kostar att producera en extra vara. Om detta vore fallet så skulle

producent kunna öka intäkterna genom att producera en vara till och sedan sälja

varan till denna konsuments reservationspris.

Eftersom producenten, vid perfekt prisdiskriminering, kommer att sälja sina varor

till varje konsuments reservationspris och därmed få det högsta pris som kan fås

så kommer det inte att finnas något konsumentöverskott utan bara ett

producentöverskott. Med konstant marginalkostnad ser det ut som i Figur 2.1 där

A respektive B är producentöverskottet. På en marknad med perfekt konkurrens

skulle vanligtvis arena A respektive B i figuren tillfalla konsumenten men nu tar

producenten hand om allt överskott. Monopolisten skulle i detta fall sälja x10

av

9

varan till person 1 till ett pris lika stort som arean A och x20

av varan till person 2

till ett pris lika stort som arean B.

Figur 2.1 Betalningsvilja kontra kvantitet

Eftersom producenten tar hand om allt överskott så kommer dennes mål vara att

se till att överskottet blir så stort som möjligt. Med andra ord kommer

producenten att försöka maximera producentöverskottet med enda förbehåll, att

konsumenten fortfarande är villig att köpa varan. Detta betyder att resultatet

kommer att bli Paretoeffektivt eftersom producentöverskottet inte kan öka mer

och konsumentöverskottet inte kan öka om inte producentöverskottet minskar.

Andra gradens prisdiskriminering betyder att monopolisten säljer varor i olika

kvantiteter till olika priser men att varje person som köper ett lika stort antal varor

betalar samma pris. Alltså varierar priset när kvantiteten på varorna varierar men

priset varierar inte beroende vilka som handlar. Det vanligaste exemplet på detta

är mängdrabatt.

När en monopolist vill sälja en vara till ett pris och en annan vara till ett annat pris

kan det vara svårt att urskilja vilka som är villiga att betala mer och vilka som inte

är villiga att betala lika mycket. Exempelvis så kanske ett flygbolag vet att en

affärsresande är villig att betala mer än en turist men skulle vara väldigt svårt att

peka ut vilken som är affärsresande och vilken som är turist när biljettköpet sker.

Ett sätt för monopolisten att ta sig runt detta problem är att erbjuda två olika

sorters pris/kvantitetspaket. Ett av paketen kommer då att vara bäst lämpat till

personen med högre krav och ett till personen med lägre krav. Ofta händer det att

monopolisten kan utforma paket som köparna själva kan välja mellan, på

ekonomispråk kallat självselektion.

10

Ett sätt att se detta på är att använda samma sorts efterfrågekurvor som i exemplet

ovan men att istället lägga dem ovanpå varandra som i Figur 2.2.

Marginalkostnaden sätts även här till noll.

Figur 2.2 Betalningsvilja kontra kvantitet, med två olika sorters

pris/kvantitetspaket

Precis som förut kommer då monopolisten att vilja sälja x10

av varan till ett pris

som är lika stort som area A och x20 av varan till ett pris lika med area CBA .

Monopolisten tar hand om överskottet och får den högsta möjliga vinsten. Dessa

pris/kvantitetskombinationer är dock inte kompatibla med självselektion eftersom

personen med högre krav skulle välja kvantitet x10 till pris A med ett överskott B

vilket är bättre än att välja x20 och inte få något överskott alls.

Ett sätt för monopolisten att öka vinsten är att erbjuda x20 till priset CA . I detta

fall skulle de högre krävande konsumenterna välja x20 och få ett ”bruttoöverskott”

på CBA . Konsumenten betalar monopolisten CA och får ett

”nettoöverskott” på B, vilket är samma som han eller hon hade fått vid x10. Detta

ger generellt en högre vinst för monopolisten än vad den varit vid endast en

pris/kvantitetskombination.

Det finns fler sätt för monopolisten att öka vinsten. Om man antar att istället för

att erbjuda x10 till priset A till konsumenterna med lägre krav så kan monopolisten

erbjuda lite mindre än x10 till ett något lägre pris än A. Detta minskar

monopolistens vinst med den lilla mörkblå triangeln i Figur 2.2 B. Detta

erbjudande är nu mindre attraktivt för de konsumenterna med högre krav vilket

leder till att monopolisten kan ta ett högre pris av dessa för x20. När monopolisten

reducerar x10

reduceras triangel A med den mörkblå triangeln men eftersom arean

C blir större så ökar monopolistens vinst.

Fortsätter man på den inslagna vägen så kommer monopolisten vilja minska

mängden som erbjuds till person 1 till den punkt där förlusten på person 1, p.g.a.

minskning av output, är lika med vinsten på person 2. Figur 2.2 C visar att

marginalintäkter och kvantitetskostnader är identiska. Person 1 väljer x1m

och

betalar A medan person 2 väljer x20 och blir skyldig DCA . Överskottet till

person 1 blir 0 medan person 2 för ett överskott på B, samma som han eller hon

hade fått vid val av x1m

.

11

I praktiken så är det ofta kvaliteten på varan som ger konsumenten valmöjligheter

och inte kvantiteten som i exemplet ovan. Om man byter ut kvantitet mot kvalitet

i exemplet så fungerar det på samma sätt. Monopolisten erbjuder då varor med

lägre kvalitet till dem som vill ha det och varor med högre kvalitet till ett högre

pris till dem som har krav på högre standard.

Flygindustrin har varit väldigt framgångsrik med användningen av denna typ av

prisdiskriminering, eller YM som den brukar kallas för i de sammanhangen. Det

är i huvudsak två typer av resenärer, affärsresande och individuellt resande.

Affärsresande kan ofta betala ett högre pris för att kunna resa som de vill medan

vanliga resenärer gärna väntar några timmar längre för att ta ett billigare flyg

exempelvis. De vanliga resenärerna kan t.ex. resa vid annorlunda tidpunkter och

betala flera veckor i förväg för att få åka billigare medan affärsresande ofta vill

åka med kort varsel och är villiga att betala för att kunna vara så flexibla som

möjligt. Ur samhällets synpunkt kan prisdiskriminering vara bra eftersom bolagen

annars kan bestämma sig för att bara sälja biljetter till dem med högre krav. Ett

annat sätt som flygbolagen prisdiskriminerar på sker med hjälp av biljetter av

första- och andraklass. De som vill resa i förstaklass är villiga att betala mer för

att få en bättre service såsom bättre utrymme, bättre mat och mer uppassning.

Denna sorts prisdiskriminering har funnits inom transportmarknaden i hundra år.

Tredje gradens prisdiskriminering inträffar när monopolisten säljer varor till olika

personer till olika priser men att varje vara som säljs till en given person säljs till

samma pris. Detta är den vanligaste formen av prisdiskriminering och exempel på

denna prisdiskriminering är pensionärsrabatter och studentrabatter.

Exempelvis kan man anta att en monopolist kan identifiera två olika sorters

människor som är villiga att betala olika mycket för en viss vara och att

personerna i de båda ”marknaderna” inte har möjlighet att sälja varan vidare. Man

sätter då efterfrågekurvorna till grupp 1 respektive grupp 2 till p1(y1) och p2(y2)

och kostnaden att producera varorna sätts till c(y1+y2). Monopolisten vill då

nyttomaximera

)()()(),max( 2122211121 yycyypyypyy .

Den optimala lösningen blir då

)()( 2111 yyMCyMR

)()( 2122 yyMCyMR

Marginalkostnaden att producera en extra vara är alltså lika med marginalintäkten

för varje marknad och eftersom marginalkostnaden är samma i båda marknaderna

så måste även marginalintäkterna i marknaderna vara lika. Alltså ska en vara ge

samma nyttoökning oavsett om den är såld i marknad 1 eller marknad 2.

Med elasticitetsformeln för marginalintäkten kan nyttomaximeringen skrivas som,

12

)()(

11)( 21

11

11 yyMCy

yp

)()(

11)( 21

22

22 yyMCy

yp

där )( 11 y och )( 22 y är efterfrågans elasticitet för respektive marknad vid det

nyttomaximerande utbudet.

Om nu p1 > p2 så är

1)(

1

11 y < 1

)(

1

22 y.

Detta leder i sin tur till att

)(

1

11 y >

)(

1

22 y.

)( 22 y är alltså större än )( 11 y vilket betyder att marknaden med det högsta

priset har den lägsta priselasticiteten. Detta betyder att ett bolag som

prisdiskriminerar kommer att sätta ett lågt pris för den priskänsliga marknaden

och ett högt pris för de som inte är så priskänsliga.

Studenter och pensionärer, som troligen är mer priskänsliga än den genomsnittliga

köparen, kommer alltså att kunna köpa varan till ett bättre pris när ett bolag

prisdiskriminerar.

(Varian, 2002)

2.2 Yield Management

I praktiken så medför YM att de resenärer som är villiga att åka vid mindre attraktiva

tidpunkter kan betala ett lägre pris medan de som är mindre känsliga för prisförändringar

kan resa vid de tidpunkter som passar dem bäst.

Carter (1988) föreslog att istället för att sänka priset på flygbiljetterna i förväg så skulle

man studera tidigare resor för att se vilka platser som varit svåra att sälja. Biljetterna till

dessa platser säljs då till ett reducerat pris till köpare som är villiga att köpa dem långt i

förväg. De platser som sen är kvar på flyget säljs till fullpris.

(Donaghy K., McMahon U. & McDowell D., 1999)

13

YM har fungerat som bäst när marknaden som den applicerats på har karaktäriserats av,

Relativt fasta kapaciteter som kan delas in i fysiska enheter som t.ex. antal stolar,

antal rum eller antal kvadratmeter och ickefysiska enheter som t.ex. antal nätter på

hotell eller antal timmar på en restaurant.

Kapaciteterna är ofta oförändrade på kort sikt men på lång sikt kan man tänka sig

att flygbolagen kan ändra storleken på planen och restauranter kan öppna

uteserveringar på sommaren.

En efterfrågan som består av två olika sorters konsumenter, de som reserverar

platser och de som bara dyker upp, och som samtidigt går att studera för att få den

bästa mixen av dessa konsumenter vilket då leder till den högsta avkastningen.

Varor som upphör efter en viss, bestämd, tid. Om en stol på ett flygplan inte har

bokats när planet lyfter så går flygbolaget miste om intäkter för den platsen

eftersom det inte går att sälja en sådan plats i efterhand. Istället för att endast

studera vad varje passagerare inbringar så bör man även ta hänsyn till hur ofta

platserna är fyllda.

Lämpliga kostnads- och prisstrukturer där de fasta kostnaderna är relativt höga

medan det är väldigt låga rörliga kostnader.

En efterfråga som varierar med tiden. De som driver bolagen måste kunna

förutspå när det är högre efterfrågan på resor och när inte så många vill resa.

Efterfrågan varierar med tanke på år, veckor, dagar och tid på dagen.

Enligt Kimes och Chase (1988) reglerar varaktigheten och priset på varan hur man ska gå

till väga för att maximera intäkterna.

Tabell 2.2 Pris- och varaktighetstabell

Priser

Fasta priser Varierande priser

Varaktighet

Förutsägbar Bio, fotbollsmatcher etc. Hotel, flyg och tåg etc.

Oförutsägbar Restauranger, golfbanor etc. Behandling på t.ex. sjukhus

Framgångsrika användare av YM befinner sig huvudsakligen under förutsägbar

varaktighet och varierande priser där de kan kontrollera både kapacitet och varaktighet.

Tiden som konsumenten använder för att utnyttja varan som köpts kan kontrolleras och

t.ex. kan man få betala avgifter vid sent anländande. Företagen bör också se över om

man kan öka intäkterna genom att betjäna fler konsumenter under samma tid som

använts för ett mindre antal. Många restauranger använder sig av datoriserade program

som bevakar de bord som används och när notan betalats kan de snabbt duka under och

på så sätt öka intäkterna per, exempelvis, tillgänglig timme vid bordet.

Pris ska, när YM fungerar som bäst, variera beroende på konsumenternas krav på

exempelvis hotellrum eller sittplats på tåget. Även särskilt medlemskap, krav på bättre

14

och mer omfattande service och om kunden är flexibel med tanke på t.ex. tid för resa

kan påverka priset.

För att YM ska fungera på ett bra sätt är det viktigt att,

Företaget kan segmentera marknaden på ett bra sätt så att de kan erbjuda olika

resealternativ för dem som är priskänsliga och för dem som inte är lika

priskänsliga.

Företaget kan studera hur efterfrågan och bokningen ser ut för att kunna förutspå

dessa i framtiden. Både historiska försäljningar och när dessa försäljningar har

gjorts är viktigt för säljaren att ta reda på. Om säljaren vet hur antalet bokningar

förändras över tiden så vet de också vilka av dem som är bra för företaget och

vilka som inte är värda att acceptera.

Företaget prissätter sina varor korrekt eftersom en felprissättning kan medföra att

restriktioner inom t.ex. tillgänglighet och prisklasser på flygplanet även de blir

fel. Många flygbolag och hotellkedjor studerar dynamisk prissättning, som beror

av hur stor efterfrågan är, för att kunna applicera det inom YM.

Företaget har en bra policy för hur de ska, genom överbokningar, skydda sig mot

kunder som inte dyker upp. Företagen studerar tidigare problem med kunder som

inte dyker upp eller ställer in sina planer. Garantier, påminnelser och avgifter

används för detta problem.

Företaget kan integrera YM med andra dataprogram inom företaget. Ett av de

största problem inom YM har varit att de inte gör det och att man går miste om

information på grund av detta.

(Ingold A., McMahon-Beattie U., Yeoman I., 2000)

2.3 Auktioner

Detta teorikapitel är en genomgång av auktioner och är från Intermediate Micro

Economics: A Modern Approach. Varian (2002).

Auktioner har funnits sedan åtminstone 500 år f. kr. och är en av de äldsta marknader

som finns. Idag säljs många olika sorters produkter, som t.ex. konsertbiljetter, datorer,

mobiltelefoner och tågbiljetter på auktioner.

Man klassificerar auktioner med tanke på vilken sorts vara som auktioneras ut och vilka

regler som gäller för budandet på varan.

Med tanke på vilken sorts vara som auktioneras klassar ekonomer auktioner som antingen

”Private-Value” auktion eller ”Common-Value” auktion. Private-Value auktioner är

vanligare än Common-Value auktioner.

I en Private-Value auktion har var och en av deltagarna i auktionen olika värderingar på

varan som säljs. Exempelvis så kanske en tavla är värd mer för en deltagare än för en

annan beroende på den enskilda personens smak för konst.

I en Common-Value auktion däremot är varan värd detsamma för alla deltagare, men

varje deltagare har olika sätt att värdera den. Ett exempel på detta kan vara rätten att

15

borra olja i ett visst område. De som ska borra har sina egna beräkningar på hur mycket

olja det kan tänkas finnas i detta område men oljan har sen samma värde oavsett vem som

vinner auktionen.

2.3.1 Engelsk auktion

Den mest utbredda formen av auktioner är s.k. engelska auktionen. Auktionsförrättaren

börjar med att ange ett reservationspris, ett reservationspris som är det lägsta pris han kan

tänka sig att sälja varan för. Spekulanterna lägger sina bud och höjningen från ett tidigare

bud måste vanligen överstiga ett visst värde, den s.k. ”lägsta tillåtna höjningen”. När

ingen spekulant är villig att höja sitt bud ytterligare så vinner den med det högsta budet.

Problem som kan uppstå under en engelsk auktion är t.ex. konspirationer och andra sätt

att manipulera auktionerna. Vissa auktionsformer tillåter exempelvis de som bjudit att dra

sig ur när det vinnande budet avslöjats. Detta kan då göra det lättare att manipulera

auktionen.

2.3.2 Holländsk auktion

En annan form av auktion är en så kallad holländsk auktion som används i Holland för att

sälja ost och blommor. I detta fall börjar auktionsutroparen med ett högt pris för att sedan

gradvis minska priset till någon är villig att köpa varan. Dessa auktioner går ofta väldigt

snabbt, vilket är en av dess främsta fördelar.

2.3.3 Dold auktion

I en dold auktion lägger alla spekulanter sitt bud utan att veta andra spekulanters bud. När

alla bud har lagts och ”samlats in” vinner den som har högst bud som då får betala vad

han eller hon har bjudit. Om det finns ett reservationspris och alla bud är lägre än detta

reservationspris kommer ingen att få varan.

Denna dolda auktionsform används ofta inom byggnadsarbeten. Den som vill ha bygget

gjort efterfrågar bud från flera olika entreprenörer och den entreprenör som kommer med

det lägsta budet blir erbjuden jobbet.

2.3.4 Vickreyauktion

En variant på den dolda auktionen är Vickreyauktionen eller filatelistauktionen som den

också kallas. Den har kallats filatelistauktionen eftersom denna auktionsform

ursprungligen användes av frimärkssamlare. Den har också kallats Vickreyauktionen

16

efter William Vickrey som fick Nobelpriset 1996 för sitt banbrytande sätt att analysera

auktioner.

Vickreyauktionen är lik den dolda auktionen med ett viktigt undantag, att varan tilldelas

den som har lagt det högsta budet men till det näst högsta priset. Den som bjudit mest får

alltså fortfarande varan men han eller hon behöver bara betala vad den som bjöd näst

högst bjudit.

2.3.5 Auktionsdesign

Om vi antar att det finns en vara att auktionera ut och att det finns n spekulanter med sina

egna (privata) värden v1, …, vn för denna vara. För att förenkla antas att alla värden är

positiva och att säljaren har ett nollvärde. Målet är att välja en auktionsform för att sälja

denna vara.

I auktionsteorin finns två naturliga mål. Dessa mål är att auktionen ska resultera i ett

Paretoeffektivt resultat och att auktionen ska ge ett vinstmaximerande resultat för

säljaren.

För Paretoeffektivitet krävs att varan kommer personen med högst värde tillhanda. Man

kan se detta med ett exempel:

Anta att person 1 har det högsta värdet och person 2 ett något lägre värde för en vara. Om

person 2 tillhandahåller varan så finns det ett enkelt sätt att göra så att både person 1 och

person 2 gynnas: flytta varan till från person 2 till person 1 och låt person 1 betala person

2 ett pris p som ligger mellan v1 och v2. Detta visar att, för Paretoeffektivitet, måste varan

tilldelas den person med högst värde för den.

Om säljaren vet värdena v1,…, vn så är det bara för säljaren att sälja varan till personen

med högst värde för den och kräva det värdet. Om målet är Paretoeffektivitet så kommer

den person med högst värde fortfarande få varan men priset han eller hon betalar kan vara

vilket värde som helst mellan personens värde och noll eftersom utdelningen av

överskottet inte spelar någon roll för Paretoeffektivitet.

Om säljaren däremot inte vet köparnas värde för varan så kommer det se lite annorlunda

ut. Den engelska auktionen kommer att vara Paretoeffektiv eftersom den personen med

högst värde för varan kommer att tillhandahålla den. Priset som personen kommer att

betala är det näst högsta priset i auktionen plus, eventuellt, den ”lägsta tillåtna

höjningen”. Om man tar ett specifikt exempel där det högsta värdet är 100 kr, det näst

högsta värdet är 80 kr och den ”lägsta tillåtna höjningen” är 5 kr. I detta fall kommer den

personen som värderar varan till 100 kr vara villig att betala 85 kr men det kommer inte

den som värderar varan till 80 kr. Här kommer alltså personen med högst värde för varan

få varan och han eller hon kommer att betala det näst högsta priset plus, eventuellt, den

”lägsta tillåtna höjningen”. (Eventuellt eftersom om båda två bjudit 80 kr hade det blivit

oavgjort och då bestäms resultatet beroende vilka regler som används).

Ett vinstmaximerande resultat för säljaren beror på säljarens antaganden om köparna och

är således svårare att analysera. Om man i detta fall tar ett exempel där det bara finns två

spekulanter och de båda kan ha antingen 10 eller 100 som värde för varan som ska

auktioneras ut. De två värdena är lika troliga så det finns fyra utfall med lika stor

sannolikhet för värdena för person 1 och person 2: (10,10), (10,100), (100,10), (100,100).

Slutligen antas att den ”lägsta tillåtna höjningen” är 1 kr och om det blir oavgjort avgörs

17

resultatet med slantsingling. I detta exempel kommer de vinnande buden att vara

(10,11,11,100) och spekulanten med högst värde för varan kommer alltid att få den. Den

förväntade avkastningen för säljaren är kr331001111104

1 . Säljaren kan få ett

bättre resultat på auktionen om han eller hon sätter ett reservationspris. I detta fall är det

vinstmaximerande reservationspriset 100 kr. I tre fjärdedelar av tillfällena kommer

säljaren att sälja varan för detta pris och i en fjärdedel av tillfällena kommer det inte att

finnas något vinnande bud. Detta ger en förväntad avkastning på 75 kr vilket är mycket

högre än den förväntade avkastningen som den engelska auktionen ger utan

reservationspris. Med reservationspriset 100 kr blir dock resultatet inte Paretoeffektivt

eftersom ingen får varan i ett av de fyra fallen.

En engelsk auktion utan reservations pris garanterar Paretoeffektivitet men det behöver

inte gälla för den holländska auktionen. Om det t.ex. är två bud, ett på 100 kr och ett på

80 kr, och personen med den högsta värderingen av varan tror att den andra spekulanten

värderar varan till 70 kr så kommer han att vänta till auktionären har sänkt priset till 75 kr

men då är det för sent eftersom personen med den lägre värderingen redan köpt varan till

ett pris av 80 kr. Det är alltså ingen garanti att varan kommer att tillfalla personen med

den högsta värderingen av den.

I en dold auktion så beror också budet på antaganden om de andra spekulanternas

värdering av varan och om de antagandena inte instämmer med verkligheten så kan varan

lätt hamna hos en som värderar varan lägre än andra.

I en Vickreyauktion, där den som har lagt ett högst bud vinner den dolda auktionen men

bara behöver betala det näst högsta budet, kommer resultatet att bli som om det vore en

engelsk auktion utan ”den lägsta tillåtna höjningen”. I den dolda auktionen behöver det

inte vara optimalt att använda sin egentliga värdering som bud men i en Vickreyauktion

är så alltid fallet. Om man exempelvis tänker sig en auktion med två deltagare som

värderar en speciell vara till v1 respektive v2 och bjuder b1 respektive b2 är den förväntade

avkastningen 2121 bvbbP

Den första termen i formeln visar sannolikheten att deltagare 1 har lagt det högsta bjudet

och den andra termen är konsumentöverskottet. Eftersom om b1 < b2 så får deltagare 1 ett

överskott på 0 så är det ingen idé att inkludera 21 bbP i formeln.

Om man antar att v1 > b2 vill deltagare 1 att sannolikheten att vinna är så stor som möjligt

vilket den är om man sätter b1 = v1. Om man istället antar att v1 < b2 så vill deltagare 1 att

sannolikheten att vinna är så liten som möjligt vilket den är när b1 = v1. Alltså är det

bättre för deltagarna, att i en Vickreyauktion, bjuda det de tycker varan är värd.

2.3.6 The Winner’s Curse

I en så kallad ”Common-Value” auktion är varan som auktioneras ut värd lika mycket för

alla deltagare i auktionen men varje deltagare har olika sätt att räkna ut detta värde. För

att se detta kan man sätta det uträknade värdet för deltagare i till v + ei där v är det

verkliga värdet och ei är feltermen för deltagare i’s uträkning.

Om varje deltagare, i en dold auktion, bjuder sitt uträknade värde för varan så vinner den

med högst ei, emax. Så länge som emax > 0 så betalar dock denna person mer än det

18

verkliga värdet v. Detta är den så kallade ”Winner’s Curse” Den som vinner auktionen

har alltså övervärderat värdet på varan som auktionerats ut.

Den optimala strategin i en ”Common-Value” auktion som denna är att lägga ett lägre

bud än vad man räknat ut och desto fler deltagare i auktionen desto lägre bud ska man

lägga. Om man t.ex. i en auktion med fem deltagare har lagt det högsta budet så har man

varit för optimistisk vid uträknandet av varan och har man lagt det högsta budet i en

auktion om 20 deltagare har man varit ännu mer optimistisk.

Alltså ska man vara mer blygsam i sitt uträknande av det ”verkliga värdet” ju fler

deltagare det är med i auktionen. (Varian, 2002)

2.4 Tradera

De flesta auktionssajter använder sig av av öppna auktioner där deltagarna bjuder över

varandra till det bara är en spekulant kvar. Utöver dessa finns alltså varianter som

holländsk auktion och dold auktion.

Ebay använder sig av en öppen auktion. Ekonomisk teori stödjer användningen av den

öppna auktionen då den, i genomsnitt, ger ett pris som är närmare varans verkliga värde

än de andra auktionsformerna. Detta eftersom spekulanterna har mer information i en

öppen auktion.

En vanlig öppen auktion kräver att auktionsdeltagarna sitter och bevakar auktionen men

Ebay löser detta genom att alltid sätta en sluttid för auktionerna. De som inte har tid att

bevaka kan lägga sitt maxbud direkt medan de som har tid kan sitta vid sin dator i sista

sekund och höja lite i taget.

(McMillan, 2003)

Tradera.com är en svensk auktionssajt som startades 1999 och köptes upp av Ebay år

2006. (www.newsdesk.se)

Ebay grundades 1995 och är idag världens största marknadsplats på nätet. Deras svenska

sajt lanserades i maj 2005. Ebay har verksamhet i 33 länder och användare i fler länder.

Fördelat på dessa länder finns ungefär 222 miljoner registrerade användare medan det i

finns drygt 1,2 registrerade medlemmar på svenska Tradera.com. (www.newsdesk.se)

Handeln på Tradera bedrivs till störst del mellan privatpersoner men många företag väljer

också att sälja via sajten. (www.tradera.com)

Man kan sälja varor på Tradera på olika sätt beroende på vad som ska säljas och vilken

målgrupp varan riktar sig mot.

Auktion - Här sätts ett utropspris och varan säljs till högstbjudande. Säljaren kan

lägga till ett reservationspris som är det lägsta bud han eller hon kan tänka sig att

sälja för.


19

Direkt - Här sätts ett fast pris på objektet som skall säljas och det finns således

ingen möjlighet till budgivning.

Traderamotor - Fokuserar på köp och sälj av bilar, MC och andra tillbehör.

Utöver dessa tre sätt finns mer avancerade försäljningsformer när det är många objekt

som ska auktioneras ut eller om det är ett företag som vill sälja på sajten. Man kan även

använda sig av en säljassistent. (www.tradera.com)

Ett lagt bud är för köparen bindande och man kan alltså inte dra sig ur när auktionen är

avslutad.

Ofta trissas det priset på varan som auktioneras ut upp under de sista minuterna och det är

bra att kunna bevaka auktionen om man har tid. Om man inte har tid kan man lägga ett

maxbud där man skriver in hur långt man är beredd att gå och så höjs budet automatiskt

om det kommer ett bud som överstiger ens förra bud. Beroende på hur högt pris det är på

varan så varierar ”budstegen” mellan 1 krona och 100 kronor.

Tabell 2.3 Budstegen på Tradera:

Pris på varan Budsteg

1 – 99 kr 1 kr

100 – 249 kr 5 kr

250 – 999 kr 10 kr

1000 – 2499 kr 25 kr

2500 – 4999 kr 50 kr

5000 - 100 kr

Om man exempelvis lägger ett maxbud på 500 kr på en vara med ett utropspris på 300 kr

då är det aktuella budet för andra budgivare nu 300 kr. Om en annan budgivare vid detta

läge lägger ett bud på 310 kr så höjs ens eget bud till 320 kr eftersom budstegen mellan

250 och 999 kronor ligger på 10 kr.

Om två köpare har lagt samma maxbud vinner den som lade sitt bud först.

( www.tradera.com)

En typisk auktion på Tradera.com kan se ut som i Tabell 2.4. Auktionen är för en

tågbiljett från Karlstad till Stockholm den 14 mars 2008. Sluttiden för auktionen är 08:20

och avgångstiden är 14:20 samma dag.

http://www.tradera.com/

20

Tabell 2.4 Budhistorik på Tradera.com

Budgivare Bud Datum

evaemilia(1) 245 SEK 2008-03-14 08:17

4b1s(2) 240 SEK 2008-03-14 08:17

evaemilia(1) 207 SEK 2008-03-14 08:04

Chess2211(0) 175 SEK 2008-03-14 08:04

evaemilia(1) 150 SEK 2008-03-14 08:03

Chess2211(0) 150 SEK 2008-03-14 08:03

fables12(0) 115 SEK 2008-03-14 07:55

Solveig66(0) 110 SEK 2008-03-13 17:58

fables12(0) 110 SEK 2008-03-14 07:55

Cattanc(0) 100 SEK 2008-03-12 18:50

Solveig66(0) 100 SEK 2008-03-13 17:58

Solveig66(0) 80 SEK 2008-03-13 17:57

Solveig66(0) 70 SEK 2008-03-13 17:57

Solveig66(0) 60 SEK 2008-03-13 17:57

Solveig66(0) 50 SEK 2008-03-13 17:56

Om ett högre bud är daterat tidigare än ett lägre beror det på att den som innehar det

högre budet har lagt ett maxbud tidigare i auktionen, som automatiskt bjudit över det

lägre budet. (www.tradera.com)

Sluttiden för denna auktion är 08.20 och man ser att priset börjar höjas när det närmar sig

sluttiden. Mellan 07.55 och 08.04 höjs priset från 100 kr till 207 kr och med 3 minuter

kvar av auktionen höjs priset med ytterligare 38 kr till ett slutpris på 245 kr.

I fallet ovan kan man även se att Solveig66 har lagt ett maxbud på kr 110 kr eftersom

dennes bud höjs till 110 kr efter att fables12 bjudit detsamma och eftersom Solveig66s

bud är daterat tidigare än fables12s. Cattanc har i detta fall ett maxbud på 100 kr.

Man betalar inget till Tradera för att vara med och köpa varor men för att sälja varor tar

Tradera en provision på försäljningspriset. För en vara som kostar mellan 1 kr och 300 kr

ligger provisionen på 5,25 % av försäljningspriset med ett maximalt belopp på 15,75 kr.

Om varan kostar mellan 301 kr och 1000 kr tas en provision på 3,25 % av

försäljningspriset med ett maximalt belopp på 22,75 kr plus 5,25 % på de initiala 300

kronorna. Ju högre försäljningspris desto högre provision där den maximala provisionen

ligger på 100 kr.

Säljaren kan, till sin försäljning, även bestämma olika tillval till vissa bestämda priser där

t.ex. ett reservationspris kostar 15 kr att lägga till. Om varan som läggs upp för auktion

inte blir såld debiteras säljaren dessutom en osåltavgift på max 10 kr per objekt och

maximalt 500 kr per faktureringsperiod. (www.tradera.com)

/trader/trader_grade.aspx?ftgnr=875919
































21

2.5 SJ

Statens Järnvägar, SJ, bildades 1856 och 1871 invigs Stockholms Central. Statens

Järnvägar delades år 1988 upp i Banverket och affärsverket Statens Järnverket, SJ.

Snabbtåget X 2000 har premiär 1990. 1997 blir det möjligt att boka sin tågbiljett via

Internet.

2000 delas affärsverket SJ upp i sex olika bolag. Ett nybildat SJ AB får ansvar för

persontrafiken. De andra bolagen är SJ Green Cargo, fastighetsförvaltaren Jernhusen,

serviceoperatören TraffiCare, system- och underhållsföretaget EuroMaint och IT-

företaget Unigrid. Från och med 4:e oktober 2007 så börjar SJ att sälja tågbiljetter på

Tradera.com.

(www.newsdesk.se)

2.5.1 SJ-biljetter

Det finns ett antal olika biljetter på SJ. Förutom auktionsbiljetterna och de vanliga 1

Klass- och 2 Klassbiljetterna finns sista minuten för de som ännu inte fyllt 26 år, som är

studerande eller pensionär. Dessutom finns det biljetter som räcker under en längre tid

såsom månadsbiljett, årskort och en biljett med tio resor inkluderade. Priset på sista

minuten-biljetten är rörligt och minimipriset är 147 kr. (www.sj.se)

I både 1 Klass och 2 Klass finns dessutom den så kallade Just nu-biljetter. Just nu-

biljetten har ett rörligt pris som är lägre ju tidigare den köps. Biljetten kan köpas fram till

avgång och på alla sträckor, även regionalt. Det initiala priset för Just nu-biljetterna är 95

kr och de släpps 90 dagar innan avresa. (www.sj.se)

2.5.2 Tåg

Biljetterna som auktioneras ut på Tradera är enbart 2 klass. Tåget X2000 tar, på linjen

mellan Karlstad och Stockholm, 214 platser i 2 klass. 2 klass intercity varierar mer

mellan de olika resorna. (Tobias Johansson SJ)

Under en viss tidtabellsperiod är ett tågnummer unikt, dvs. det går samma sträcka och har

samma avgångstider. Om det blir någon marginell förändring under en del av en

tidtabellsperiod eller en viss veckodag så brukar tågnumret döpas om med 10 framför

t.ex. 10642 om orginaltågnumret är 642. (Anna Sjöberg SJ)


http://www.sj.se/

http://www.sj.se/

22

Tabell 2.5 Tåg Karlstad - Stockholm

Tåg Dagar Klockslag Platser

458 (X2000) Må – Sön 17:15 214 st

629 (Intercity) Lö – Sön 16:32 295 st

642 (Intercity) Må - Fre & Sön 16:23 To-F & S 295 st, M-O 224 st


456 (X2000) Må – Fre 13:15 214 st

630 (Intercity) Må – Sön 10:25 295 st

626 (Intercity) Må – Fre 08:20 M & F 295 st Ti-To 224 st

622 (Intercity) Må – Fre 06:04 M-F 295* st

Tabell 2.6 Tåg Stockholm – Karlstad

Tåg Dagar Klockslag Platser

647 (Intercity) Må – Sön 19:15 295 st

639 (Intercity) Må - Fre & Sön 15:25 M-F 339** st, S 295 st

455 (X2000) Må – Sön 14:15 214 st


415 (X2000) Må – Fre 06:15 214 st

* 295 platser (varav 149 st som inte finns i bokning).

**339 platser (varav 142 st som inte finns i bokning).

De biljetter som inte är bokningsbara är bl.a. till resenärer som innehar länskort, åker

korta resor utan reservation eller löser biljett direkt på tåget.

2.6 Biljetter på Tradera

Den 4 oktober 2007 börjar alltså SJ sälja resor på auktion via auktionssajten Tradera.com.

Till en början auktioneras 6000 biljetter per vecka ut till resor till de sex mest populära

sträckorna ut med utropspriset en krona. Tidigast två dagar före avgång läggs biljetterna

ut för auktion och sex timmar före tågets avgång stängs auktionen. Den som vinner

auktionen får ett bokningsnummer och hämtar sedan ut biljetten som vanligt i SJ:s

biljettautomater.

De sex sträckorna som, till en början, auktioneras ut är Stockholm-Göteborg, Stockholm-

Malmö, Stockholm-Karlstad, Stockholm-Falun/Borlänge, Stockholm-Sundsvall och

Göteborg-Malmö. (www.sj.se)

Den 13 mars 2008 tillkännagavs att Tradera och Elite Hotels kommer att auktionera ut ett

hotellrum per natt torsdag till söndag på sina samtliga hotell i Sverige på Tradera.com.

http://www.sj.se/

23

Startbudet kommer, liksom på SJ:s tågbiljetter, att ligga på 1 krona. Auktionerna läggs ut

cirka en vecka innan övernattningsdatum och avslutas cirka två dygn innan.

(www.newsdesk.se)

Efter detta har flera företag följt i fotspåren till SJ och Elite Hotels.

Fritidsresor - auktionerar ut cirka 30 resor i veckan till resmål som Thailand,

Mallorca och Kreta med 1 krona som utropspris.

Avis - auktionerar ut bilar för uthyrning.

Tallink Silja - auktionerar ut resor.

IDG - förlaget IDG har börjat auktionerat ut halvårspremunationer av tidningarna

PC för Alla eller M3.

Clarion Hotel Sign - Stockholmshotellet Clarion Hotel Sign auktionerar ut

hotellrum på Tradera.

Ibis – auktionerar ut hotellrum.

Holiday Club Åre – auktionerar ut hotellrum.

3 - Mobiloperatören 3 har börjat auktionera ut mobiltelefoner till högstbjudande

med utgångsbudet 3 kr.

(www.newsdesk.se)

2.7 Andra företags tillvägagångssätt

2.7.1 DIF Hockey

Djurgårdens IF Hockey använder rabatter i form av ungdoms-, familje- och studentrabatt

för att maximera antalet besökare. De använder också erbjudanden som en betalning för

att få exponering, öka deras kunddatabas och för att addera mervärden till sponsorer.

Vidare säger Jan Ednertz på DIF Hockey att det skulle fungera att marknadsföra klubben

genom att auktionera ut biljetter till hockeymatcher på exempelvis Tradera om man

adderar unika mervärden, såsom besök i omklädningsrum eller närvaro på

presskonferens. Troligtvis skulle det inte ge någon betydande ekonomisk inkomst

eftersom biljetterna är så få. (Bilaga 1)

2.7.2 AIK Fotboll

AIK Fotboll använder rabatter i form av student- och pensionärs- och familjerabatter på

deras södra läktare. Ordinarie pris är där 120 kr medan priset för studenter och

pensionärer är 80 kr. För 200 kr kommer hela familjen in.


24

De har inte använt sig av ett system där kunder som är ute i god tid kan boka biljetter till

ett billigare pris. Däremot så är årskortsprisen på norra läktaren rabatterade före jul. Lars

Pettersson på AIK Fotboll säger att de har planer på att auktionera ut platser på arenan

och att det i så fall kommer att vara i marknadsföringssyfte.

AIK Fotboll har en tydlig prisdifferentiering för de olika läktarna. Kortsidorna och då

framförallt på södra läktaren är billiga alternativ medan långsidorna lämpar sig bäst för

de mindre priskänsliga besökarna. (Bilaga 1)

2.7.3 Viking Line

Viking Line erbjuder rabatter som studentrabatt, medlemsrabatt, pensionärsrabatt, boka-

tidigt-rabatt, grupprabatt och rabatt för kryssningsresenärer. Viking Line har använt sig

att ett system där det blir billigare om man bokar tidigt och effekten har varit bäst då

efterfrågan är hög och prisuttaget högt eftersom det, vid mindre attraktiva avgångar är

svårare att styra kundernas inbokning.

Viking Line har auktionerat ut ett fåtal biljetter till specialkryssningar som blivit

slutsålda. Publiciteten som dessa auktioner medförde var dock begränsad och gav ingen

mersmak. Gustaf Eklund på Viking Line tror inte att de skulle uppnå ett bättre

ekonomiskt utfall genom auktionering via Tradera och han tror också att Tradera är den

stora vinnaren i samarbetet mellan Tradera och SJ. Han tycker att det verkar som

prissättningen inte blir optimal med auktionsprissättning i förhållande till ”sista minuten.

Däremot tycker han att SJ´s Just nu-prissättning är mycket sofistikerad och att den

säkerligen är lönsam.

Viking Line har en mängd olika erbjudanden via flertalet säljkanaler vilket de måste ha

för att säkerställa hög beläggning veckans alla dagar året runt. Med tanke på deras

intjäning kontra biljettpris kontra ombordkonsumtion har de inte råd att operera med lika

kapacitetsutnyttjande som SJ. (Bilaga 1)

2.7.4 SF Bio AB

SF använder sig inte särskilt mycket av prisdiskriminering eftersom filmbolagen är de

som äger produkten. Thomas Runfors på SF säger att de inte kan ge rabatt på filmerna

eftersom vi har en liten marginal och eftersom vår del av inkomsten i så fall skulle ryka.

Det som finns är ett rabattkort som man kan köpa. Det kan man då använda måndagar till

torsdagar. Det finns också rabatter med Mecenat-kort/CSN-kort för vissa filmer. Dessa

väljs ut av filmbolagen och det är oftast filmer som har sänts några veckor som väljs ut,

inte de nyaste filmerna. Utöver rabattkort finns prisdiskriminerande produkter som

studentrabatt, företagsbiljetter, pensionärsrabatt och rabatter för barn under 12 år.

Thomas Runfors tror vidare att det skulle kunna gå att auktionera ut biljetter vid ett

samarbete med filmbolagen men det är ingenting som görs nu. Om de skulle göra det

handlar det troligtvis om en engångsföreteelse i marknadsföringssyfte. (Bilaga 1)

25

3. Egen undersökning

3.1 Diskussion om utsikterna att lyckas med Y.M.

Auktionerna av SJ-biljetter på Tradera är en så kallad Common-Value auktion, där varan

är värd detsamma för alla deltagare, men varje deltagare har olika sätt att värdera den. De

som kan köpa sista minuten betalar troligtvis inte mer för auktionsbiljetterna än vad sista

minuten kostar men de som inte får köpa sista minuten kommer troligtvis att lägga mer

pengar för att vinna auktionen.

När en monopolist vill sälja en vara till ett pris och en annan vara till ett annat pris kan

det vara svårt att urskilja vilka som är villiga att betala mer och vilka som inte är villiga

att betala lika mycket. När nu SJ auktionerar ut biljetter via Tradera så kommer

konsumenterna betala vad de tycker biljetterna är värda. Det är enbart 2-klassbiljetter

som auktioneras ut, detta verkar logiskt då de som vill åka 1-klass är mindre priskänsliga.

Biljetterna på Tradera riktar sig därför främst mot de som har lägre krav på sin tågresa.

Om man använder betalningsvilja/kvantitets-diagrammen men istället för kvantitet

fokuserar på kvalitet, komfort och tid så kan man tänka sig att de med lägre krav kommer

att försöka köpa biljetter på Tradera. Vidare kan man tänka sig att konsumenter med

högre krav och som kanske jobbar inte har tid att sitta vid Tradera och bevaka

auktionerna och därav går miste om detta alternativ. Komforten vid 1-klass medför

säkerligen bättre jobbmiljö på tåget och de med högre krav kanske väljer att betala ett

högre pris för att kunna dra nytta av denna komfort.

YM fungerar som bäst när marknaden som den appliceras på karaktäriseras av relativt

fasta kapaciteter som kan delas in i fysiska enheter som t.ex. antal stolar, antal rum eller

antal kvadratmeter och ickefysiska enheter som t.ex. antal nätter på hotell eller antal

timmar på en restaurant. AIK Fotboll, DIF Hockey och SF Bio finns alla på en marknad

som kan delas in i antal stolar medan Viking Line karaktäriseras av ickefysiska enheter,

nämligen antal nätter i hytten.

Enligt Ingold et al. är det även positivt, med YM i åtanke, om efterfrågan består av två

olika sorters konsumenter, de som reserverar och de som bara dyker upp, och som

samtidigt går att studera för att få den bästa mixen av dessa konsumenter vilket då leder

till den högsta avkastningen. Man kan, i de flesta fall, bara dyka upp på de evenemang

som dessa fyra företagen erbjuder. Möjligtvis är det så att vissa stormatcher som derbyn

och seriefinaler kräver att man beställer biljetter i förhand och att nya filmer på bio kräver

detsamma men annars finns säkerligen båda sorters konsumenter. Viking Line kan

troligtvis studera de olika sorters konsumenter då de mindre priskänsliga t.ex. bor i bättre

hytter än de priskänsligare. På sportevenemang kommer de mindre priskänsliga

konsumenterna köpa bättre platser där även loger finns för de som vill. Man kan även

tänka sig att mervärden som mat och dryck inför matchen eller t.o.m. under matchen kan

dra till sig mindre priskänsliga konsumenter. SF har däremot svårt att dela in

26

konsumenterna i priskänsliga och mindre priskänsliga då biljetterna kostar lika mycket

oavsett var i salongen man sitter. De priskänsliga konsumenterna kanske väntar några

veckor med att se filmen och i så fall sparar pengar när priset på filmen sänkts.

AIK Fotboll, DIF Hockey, Viking Line och SF Bio erbjuder alla varor som upphör efter

en viss, bestämd, tid. Om inte platsen på biografen, arenan eller båten har fyllts när

”evenemanget” börjar så går företaget miste om intäkter eftersom platsen inte går att sälja

i efterhand. Dessutom så karaktäriseras företagen av lämpliga kostnads- och

prisstrukturer där de fasta kostnaderna är relativt höga medan det är väldigt låga rörliga

kostnader. Det blir inte mycket dyrare för t.ex. AIK Fotboll om fler personer kommer för

att se en match. De fasta priserna som AIK betalar är höga och företaget påverkas inte

nämnvärt av de rörliga priserna som t.ex. poliser på matcherna eftersom de kostnaderna

är låga i sammanhanget.

Ingold et al. menar också på att företagen måste kunna förutspå när det är högre

efterfrågan och när inte så många besöker evenemangen. I detta fall har troligtvis

sportklubbarna bra koll på redan innan säsongen när spelschemat kommer. SF Bio och

Viking Line har säkerligen också koll på högsäsongen.

Enligt Kimes och Chase (1988) reglerar varaktigheten och priset på varan hur man ska gå

till väga för att maximera intäkterna Framgångsrika användare av YM befinner sig

huvudsakligen under förutsägbar varaktighet och varierande priser där de kan kontrollera

både kapacitet och varaktighet. Detta betyder alltså att Viking Line skulle ha bättre

chanser för att lyckas med hjälp av YM än de andra tre företagen. Priserna varierar mer

vid köp av flygbiljett, tågbiljett och hotellrum. Ju närmre avgången man köper biljett

desto dyrare blir det generellt. Biobiljetter och biljetter till fotbollsmatcher är däremot

lika dyra oavsett när de köps.

Mailkonversationer genomfördes med DIF Hockey, AIK Fotboll och Viking Line och

utöver det genomfördes även en telefonintervju med Thomas Runfors på SF Bio. Detta

för att få en inblick i hur de ser på möjligheterna att auktionera ut biljetter.

Jan Ednertz på DIF Hockey tror att det skulle fungera att marknadsföra klubben genom

att auktionera ut biljetter till hockeymatcher på exempelvis Tradera om man adderar

unika mervärden, såsom besök i omklädningsrum eller närvaro på presskonferens.

Troligtvis skulle det inte ge någon betydande ekonomisk inkomst eftersom biljetterna i så

fall skulle vara så få.

AIK Fotboll har inte använt sig av ett system där kunder som är ute i god tid kan boka

biljetter till ett billigare pris men de har planer på att auktionera ut platser på arenan och

det kommer, i så fall, att vara i marknadsföringssyfte. Enligt Kimes och Chase (1988)

skulle det vara svårare för fotbollsklubbar och hockeyklubbar att genomföra en

prisdiskriminerande prissättning på grund av att priserna inte varierar ju närmare

matchstart man kommer. I SJ:s fall lönar det sig att vara ute i god tid för att på så sätt dra

nytta av deras Just Nu-prissättning men i Djurgårdens och AIK:s fall så kan man lika

gärna köpa biljetter samma dag, om man nu tror att det finns kvar biljetter.

27

Viking Line har, i likhet med SJ:s Just nu-biljetter, använt sig att ett system där det blir

billigare om man bokar tidigt och effekten har varit bäst då efterfrågan är hög och

prisuttaget högt eftersom det, vid mindre attraktiva avgångar, är svårare att styra

kundernas inbokning. Viking Line har auktionerat ut ett fåtal biljetter till

specialkryssningar som blivit slutsålda men publiciteten som dessa auktioner medförde

var dock begränsad och gav ingen mersmak. Gustaf Eklund tycker att det verkar som

prissättningen inte blir optimal med auktionsprissättning i förhållande till ”sista minuten”.

Med tanke på deras intjäning, biljettpris kontra ombordkonsumtion har de inte råd att

operera med lika lågt kapacitetsutnyttjande som SJ. Enligt Gustaf Eklund på Viking Line

så är det inte SJ som är vinnaren i samarbetet med Tradera utan Tradera. SJ drar

möjligtvis inte in några betydande summor och vinner i stort sett inget av samarbetet

medan Tradera säkerligen vinner kunder till sin sajt som i första hand bara skulle köpa

tågbiljett. Att Viking Lines auktionsförsök inte lyckades kan mycket väl bero på att de

inte använde sig av en större auktionsplattform som Tradera.com. Det som skiljer SJ och

Viking Line i övrigt verkar vara ombordkonsumtionen som nämns i mailkonversationen.

Viking Line har inte ”råd” att gambla med platserna ombord eftersom deras största

inkomster sker när kunderna väl är på båten. Det är bättre för Viking Line att sälja

biljetterna billigt rent generellt för att få in så mycket folk som möjligt på båten som kan

konsumera. SJ har däremot inte lika stora inkomster på tåget då många säkert inte köper

något alls eller, om de köper något, kanske bara köper en kaffe.

SF använder sig inte särskilt mycket av prisdiskriminering eftersom filmbolagen är de

som äger produkten. Thomas Runfors på SF säger att de inte kan ge rabatt på filmerna

eftersom vi har en liten marginal och eftersom vår del av inkomsten i så fall skulle ryka.

Thomas Runfors tror vidare att det skulle kunna gå att auktionera ut biljetter vid ett

samarbete med filmbolagen men det är ingenting som görs nu. Om de skulle göra det

handlar det troligtvis om en engångsföreteelse i marknadsföringssyfte. Ett problem skulle

kunna vara att målgruppen som går på bio kanske rent generellt är yngre än 18 år så det

kan bli svårt att nå ut till den stora massan. Man skulle kanske, vid ett samarbete med

filmbolagen och t.ex. CSN, kunna auktionera ut biljetter till studerande som i så fall

kunde få information via just CSN.

3.2 Diskussion om företag som, liksom SJ, auktionerar

via Tradera

YM fungerar alltså som en inkomstmaximering som har som mål att öka

nettoavkastningen genom att sälja rätt tillgångar, till rätt kunder, vid rätt tid och till rätt

pris. Carter (1988) föreslog att istället för att sänka priset på flygbiljetterna i förväg så

skulle man studera tidigare resor för att se vilka platser som varit svåra att sälja.

Biljetterna till dessa platser skulle då säljas till ett reducerat pris till köpare som är villiga

att köpa dem långt i förväg. De platser som sen är kvar på flyget säljs till fullpris. De som

är villiga att åka vid mindre attraktiva tidpunkter kan betala ett lägre pris medan de som

28

är mindre känsliga för prisförändringar kan resa vid de tidpunkter som passar dem bäst.

SJ kan alltså studera vilka resor som är mindre populära och då bestämma sig för att

auktionera ut biljetter till dessa resor. Detta skulle även kunna fungera för andra sorts

företag, som då skulle kunna fylla platser på hotell eller färja när det annars är färre

resenärer.

Elite Hotels började senare också auktionera ut via Tradera. Hotellrummen som

auktioneras ut har, precis som SJ:s tågbiljetter, utropspriset 1 kr. Hotellbranschen bör

vara en bra bransch för denna sorts prisdiskriminering eftersom priserna är rörliga och

”varaktigheten” är fast. När varaktigheten är fast så vet företaget hur länge kunderna

stannar på hotellet vilket underlättar när man arbetar med YM.

Kunderna kan delas upp i två olika sorters kunder, de som bokar i förväg och de som bara

dyker upp, vilket leder till den bästa avkastningen. Utöver det så går varorna som Elite

Hotels erbjuder, precis som SJ:s, upp i rök om de inte används under en viss tid. Om ett

hotellrum står tomt en natt så är inkomsten som ett bokat hotellrum hade inbringat

förlorad. De rörliga kostnaderna att ha en extra övernattande kund är, för Elite Hotels,

väldigt låga så därför bör det vara ett plus att få fler kunder även om de inte betalar

mycket för själva rummet. De boende på hotellet kommer säkert att köpa mat eller något i

minibaren eller liknande vilket leder till att inkomsterna för Elite Hotels lär vara högre än

utgifterna som bland annat städning av rummet ger.

Efter att SJ och Elite Hotels var först med ett samarbete med Tradera har företag som

Fritidsresor, Avis, Ibis och mobiloperatören 3 följt efter. Fritidsresor kan, liksom SJ,

studera resor som är mindre populära och då välja att auktionera ut biljetter till just dessa

resor. Eftersom de rörliga kostnaderna för Fritidsresor troligtvis är väldigt låga så

kommer de bara att gynnas av att flera följer med på flyget. Ibis har säkert lika stora

möjligheter som Elite Hotels att lyckas med auktioner av hotellrum. Mobiloperatören 3

brukar sälja mobiltelefoner, förvisso med förhöjda avgifter, för 1 kr så att de nu börjar

auktionera ut mobiler med abonnemang från 3 är säkert gynnsamt då de får fler kunder

som innehar just deras mobilabonnemang. Mobilkostnaderna är, i detta fall, väldigt låga

för 3. Förlaget IDG har också de lättare att nå ut till nya kunder med hjälp av auktioner.

De som inte är säkra på om de vill skaffa en prenumeration kan vinna en på auktion och

på så sätt lära känna tidningen.

3.3 Genomgång av auktioner av SJ-biljetter på Tradera

För att kunna studera och jämföra olika avgångar och på så sätt försöka visa på en strategi

för att köpa billiga biljetter, så beräknas snittpris, högsta pris, lägsta pris och medianpris

för alla resorna mellan Karlstad-Stockholm och Stockholm-Karlstad.

29

På sträckan Karlstad-Stockholm är priserna dyra för tidiga avgångar tidigt i veckan och

för sena avgångar sent i veckan. På fredag är snittpriset på de flesta biljetterna över 200

kr medan de flesta under mitten av veckan ligger under 100 kr. På biljetterna på onsdagen

har minst en biljett gått för 1 kr och på hälften av avgångarna ligger dessutom

medianpriset på 1 kr. Medianpriset på fredagen ligger, i fyra fall av fem, över 200 kr.

(Bilaga 2)

Måndagar, onsdagar, fredagar och söndagar väljs ut på både sträckan Karlstad-Stockholm

och sträckan Stockholm-Karlstad. Dessa dagar görs stapeldiagram för att mer ingående

visa variationen på priser.

För att kunna undersöka hur mycket priserna varierar på resorna veckovis så görs även en

undersökning för måndagar, onsdagar och fredagar där man kan differentiera exempelvis

måndagen en vecka från måndagen veckan därpå. Det skulle kunna vara så att resorna

blir billigare på Tradera när där finns fler biljetter. Bilaga 3 redovisar resorna från

Karstad till Stockholm. Bilaga 4 gör detsamma med resorna från Stockholm till Karlstad.

Resultatet av detta berörs under 3.3.7.

Till sist görs även regressioner på resorna Karlstad-Stockholm och Stockholm-Karlstad

för att ge en tydligare bild. Bilaga 5 visar medelpris per avgångsdag som koefficient.

30

3.3.1 Karlstad-Stockholm 08.20

På sträckan Karlstad-Stockholm går, klockan 08:20, Intercity-tåg 626. Detta tåg tar, på

måndagar och fredagar, 295 personer som åker andra klass. Onsdagar är denna siffra 224.

Tabell 3.1 Karlstad-Stockholm 08.20

Dag Antal biljetter Snittpris Maxpris Minpris Medianpris

Måndag 4 st. 220,5 kr 270 kr 201 kr 205,5 kr

Onsdag 12 st. 51,42 kr 101 kr 1 kr 61 kr

Fredag 15 st. 223,20 kr 362 kr 120 kr 235 kr

Figur 3.1 Karlstad-Stockholm 08.20

Ganska väntat så är biljetterna dyrare närmre helgen. Måndag morgon är biljetterna dyra

och det beror säkerligen på folk som veckopendlar mellan Stockholm och Karlstad. En

annan sak som pressar upp priset ytterligare är att det är så få biljetter på resorna och då

framförallt på måndag. Av 295 biljetter till 08.20-tåget på måndagar säljs enbart 4

stycken på auktion, vilket motsvarar 1,4 %.

31

3.3.2 Karlstad-Stockholm 17.15

På sträckan Karlstad-Stockholm går, klockan 17:15, X2000-tåg 458. Detta tåg tar, på

måndagar, onsdagar och fredagar, 214 personer som åker andra klass.

Tabell 3.2 Karlstad-Stockholm 17.15


Måndag 49 st. 31,53 kr 285 kr 1 kr 21 kr



Figur 3.2 Karlstad-Stockholm 17.15

Fredagsbiljetterna är dyrast klockan 17.15. På fredag finns 8,3 % av biljetterna på auktion

medan 22,9 % respektive 22,4 % finns för måndagar och onsdagar. Snittpriset är dyrare

på onsdagen än måndagen men om man studerar medianpriset ser man att många

resenärer fått en biljett för 1 kr på onsdagen medan måndagsbiljetterna har färre biljetter

som gått för 1 kr.

32

3.3.3 Karlstad-Stockholm söndagar

På sträckan Karlstad-Stockholm går söndagar 17:15 X2000-tåg 458 och tar då 214 st.

personer som reser 2:a-klass. 16:32 går Intercity-tåg 629, det tar 295 personer. Intercity-

tågen 642 och 638 tar, på söndagar, 295 personer. Tåg 642 går 16:23 medan tåg 638 går

14:20.

Tabell 3.3 Karlstad-Stockholm söndagar

Tid Antal biljetter Snittpris Maxpris Minpris Medianpris

17:15 5 425 kr 450 kr 400 kr 420 kr

16:32 4 301,75 kr 390 kr 206 kr 305,5 kr

16:23 6 388,83 kr 410 kr 369 kr 393 kr

14:20 6 261,50 kr 392 kr 175 kr 212,5 kr

Figur 3.3 Karlstad-Stockholm söndagar

Ganska få biljetter har sålts på auktion på söndagar. Därför är priserna ganska dyra

oavsett avfärd. Alla resor har ett snittpris över 250 kr och den billigaste biljetten såldes

för 175 kr. Snittpriset vid den tidigaste avfärden, 14.20, är 261,50 kr medan snittpriset vid

den senaste avfärden, 17:15, är 425 kr. Detta kan bero på pendlare som vill stanna kvar så

33

länge som möjligt i Karlstad och väljer där hellre att åka något av de senare tågen än att

ta det som går 14:20.

3.3.4 Stockholm-Karlstad 06.15

På sträckan Stockholm-Karlstad går, klockan 06:15, X2000-tåg 415. Detta tåg tar, på


Tabell 3.4 Stockholm-Karlstad 06.15


Måndag 57 st. 98,09 kr 310 kr 16 kr 91 kr



Figur 3.4 Stockholm-Karlstad 06.15

Ett flertal biljetter till 06:15-tåget på onsdagar kostar bara 1 kr. Även fredagar går det att

åka billigt på morgonen mellan Stockholm och Karlstad. Om man däremot vill åka till

Karlstad måndag morgon kan det bli dyrare. Det är säkerligen veckopendlare även här,

eller andra resenärer som varit i Stockholm över helgen och på måndag ska tillbaka till

jobb eller dylikt.

34

3.3.5 Stockholm-Karlstad 19.15

På sträckan Stockholm-Karlstad går, klockan 19:15, Intercity-tåg 647. Detta tåg tar, på


Tabell 3.5 Stockholm-Karlstad 19.15


Måndag 8 st. 20 kr 81 kr 2 kr 11 kr

Onsdag 16 st. 125,75 kr 302 kr 1 kr 125,5 kr


Figur 3.5 Stockholm-Karlstad 19.15

På fredagar är det dyra biljetter och detta beror säkerligen till stor del på pendlare som,

efter en jobbvecka, åker hem till Värmland. Oavsett syfte så är det så klart fler som åker

bort en helg än mitt i veckan så att biljetterna är dyrare på fredag kväll är inte konstigt.

Måndagsbiljetterna är förhållandevis billiga medan onsdagsbiljetterna varierar mer.

35

3.3.6 Stockholm-Karlstad söndagar

På sträckan Stockholm-Karlstad går söndagar 19:15 Intercity-tåg 647 och tar då 295 st.

personer som reser 2:a-klass. 15:25 går Intercity-tåg 639, det tar 295 personer. X2000-

tåget 455 går klockan 14:15 och tar 214 personer medan Intercity-tåget 629 på söndagar

tar 295 personer.

Tabell 3.6 Stockholm-Karlstad söndagar

Tid Antal biljetter Snittpris Maxpris Minpris Medianpris

19:15 10 st. 248,60 kr 330 kr 205 kr 253 kr

15:25 10 st. 241,70 kr 374 kr 165 kr 232,50 kr

14:15 36 st. 199,25 kr 310 kr 106 kr 205 kr

10:25 10 st. 165,40 kr 225 kr 105 kr 165 kr

Figur 3.6 Stockholm-Karlstad söndagar

Precis som söndagsbiljetterna på sträckan Karlstad-Stockholm är biljetterna dyrare vid

avgångstid än vid tidig avgångstid. På denna sträcka blir biljetterna dyrare ju senare det

blir. För de som ska jobba på måndag så är dessa biljetter och de på måndag klockan

06:15 de mest attraktiva. Tågen som går 19:15, 15:25 och 10:25 tar alla 295 personer som

åker 2-klass. Av dessa auktioneras 10 biljetter ut, vilket motsvarar 3,4 %. Tåget som går

14:15 tar 214 resenärer och på Tradera auktioneras 36 biljetter ut, vilket motsvarar

36

16,8 %. Detta påverkar säkert också snittpriset i förhållande till t.ex. 15:25-tåget som bara

går en dryg timme senare men ändå blir ganska mycket dyrare.

3.3.7 Uppdelade resor

För att undersöka hur mycket som skiljer i priser från dag till dag studeras vissa resor

som representeras under flera veckor.

Karlstad – Stockholm, måndagar 13:15

Datum Sammanlagt pris Antal biljetter Snittpris Högsta pris Lägsta pris Medianpris

2008-03-31 1683 12 140,3 185 105 140 2008-04-07 893 15 59,5 149 25 51 2008-05-05 1279 15 85,2 105 56 81 2008-05-12 1130 15 75,3 125 50 61

Karlstad – Stockholm, måndagar 17:15


2008-03-31 354 12 29,5 75 11 17 2008-04-07 67 10 6,7 21 1 4 2008-05-05 787 15 52,5 285 2 30 2008-05-12 337 12 28,1 105 1 21

Snittpriset till 13:15-tåget är som högst måndagen den 31/3-2008. Denna dag låg det 12

biljetter upplagda på Tradera. Snittpriset blev 140,3 kr. Om man studerar 13:15-tåget de

tre andra måndagarna ligger snittpriset under 100 kr.

Till skillnad från 13:15-tåget så är snittpriset till 17:15-tåget lägst när biljetterna är färre.

Dessutom är snittpriset högst när biljetterna är fler.

Karlstad – Stockholm, onsdagar 13:15


2008-04-02 13 12 1,1 2 1 1 2008-04-09 201 15 13,4 40 1 10 2008-05-07 179 15 11,9 71 1 1 2008-05-14 15 15 1 1 1 1

37



2008-04-02 289 3 96,3 109 80 100 2008-04-09 59 4 14,8 56 1 1 2008-05-07 4 4 1 1 1 1 2008-05-14 4 4 1 1 1 1



2008-04-02 1703 11 154,8 175 130 156 2008-04-09 25 10 2,5 11 1 1 2008-05-07 175 15 11,7 105 1 1 2008-05-14 12 12 1 1 1 1

Det är väldigt svårt att se något mönster på något av onsdagstågen mellan Karlstad och

Stockholm. 16:23-tåget är som dyrast 4/2-2008. Det är då färre biljetter på Tradera än vad

det är de andra veckorna. Utöver 16:23-tåget ser allt väldigt randomiserat ut.

Karlstad – Stockholm, fredagar 06:04


2008-04-04 237 3 79 105 61 71 2008-04-11 847 4 211,8 220 205 211 2008-05-09 1060 4 265 270 260 265 2008-05-16 353 4 88,3 124 62 83,5

Karlstad – Stockholm, fredagar 08:20


2008-04-04 406 3 135,3 163 120 123 2008-04-11 1254 4 313,5 362 292 300 2008-05-09 995 4 248,8 260 235 250 2008-05-16 693 4 173,3 207 150 168

Både 06:04-tåget och 08:20-tåget har billigast Tradera-biljetter den 4/4-2008. Denna dag

fanns 3 Tradera-biljetter på tågen jämfört med 4 biljetter de andra dagarna.

Inte heller avgångarna Stockholm-Karlstad visar på att fler biljetter på Tradera skulle ge

lägre priser överlag.

38

Stockholm-Karlstad, fredagar 06:15


2008-04-04 15 15 1 1 1 1 2008-05-09 371 12 30,9 128 2 16 2008-05-16 721 5 144,2 195 91 155

Om man däremot väljer ut Stockholm-Karlstad, fredagar 06:15, där det differentieras som

mest på antal biljetter de olika dagarna så kan man i alla fall ana att ett högre ”trappsteg”

mellan de olika biljettantalen skulle kunna ge något som visar på sambandet mellan få

biljetter och höga priser.

Eftersom SJ-biljetter på Tradera var relativt nytt under de veckor som undersökningen

gjordes så kanske inte det visar på likadana skillnader som nu när fler och fler letat sig dit

och säkerligen använder sig av det oftare. För att göra jämföra med dagens priser så väljs

en sen auktion. Resan mellan Karlstad och Stockholm, måndagen den 10 augusti klockan

16:32 väljs ut tillammans med de sex tidigare måndagarna med samma avgång.

Karlstad-Stockholm 16:32

Datum Antal biljetter Snittpris

2009-08-10 9 59,6 2009-08-03 10 68,7 2009-07-27 6 256,7 2009-07-20 14 66,7 2009-07-13 15 69,2 2009-07-06 10 91,3 2009-06-29 10 93,3

Resan med färre biljetter än de andra var mycket dyrare. Förutom den dyra biljetten så

kan man även se att 2 av de 4 nästföljande i lägst antal biljetter även de är dyra. Det är

svårt att se något direkt mönster men man kan i alla fall konstatera att, precis som i fallet

Stockholm-Karlstad 06:15, det går att urskilja vissa skillnader när ”trappstegen” för antal

biljetter är någorlunda höga.

Regressionerna i Bilaga 5 visar att medelpriset per avgångsdag, generellt över alla

veckorna som undersökts, är som lägst mitt i veckan i båda riktningarna. På sträckan

Karlstad-Stockholm så kostar onsdagsbiljetterna i genomsnitt 55 kr. På måndagar och

fredagar är motsvarande siffra 89 kr respektive 219 kr. På sträckan Stockholm-Karlstad

är snittpriset för onsdagsbiljetterna 109 kr jämför med måndagsbiljetterna som kostar 125

kr och fredagsbiljetterna som kostar 211 kr.

39

4. Slutsats

Enligt teorin så ska användare som arbetar med ”platser” som är tidsbestämda och priser

som varierar lyckas bra med YM. Därför borde, av de företag som intervjuats i denna

uppsats, Viking Line lyckas bäst vid användning av YM. Dessutom lönar det sig inte,

rent prismässigt, att vara ute i god tid när man ska köpa biljetter till sportevenemangen.

Biljetterna till sportevenemangen säljs inte till ett reducerat pris till köpare som är villiga

att köpa dem långt i förväg. YM passar alltså inte idrottsklubbar lika bra som t.ex. Viking

Line.

På auktionsfronten så är det möjligt att alla företag som intervjuats kan komma att lyckas

även om Tradera troligtvis gynnas mer vid ett eventuellt samarbete. Elite Hotels,

Fritidsresor, Ibis och mobiloperatören 3 har alla stora möjligheter att liksom SJ

auktionera ut biljetter med lågt utgångspris eftersom de kommer att få in pengar under

själva ”vistelsen” som överstiger diverse rörliga kostnader. Eftersom SJ-biljetterna på

Tradera funnits i snart 2 år och eftersom även hotellrummen hos Elite Hotels även de

auktionerats ut en tid så ses troligtvis dessa auktioner som ett plus. Om t.ex. SJ, istället

för att auktionera ut platserna för 1 krona, kör med tomma stolar så försämrar det både

för SJ och för kunderna. Det är bättre att möjligheten att resa finns och SJ lär dra nytta av

att försöka tillgodose så många resenärer som möjligt. För de företag som har väldigt låga

rörliga kostnader och som inte förlorar några pengar på att ytterligare en person utnyttjar

”företagets platser” kommer auktionering av en mängd biljetter troligtvis att medföra en

positiv avkastning. De företag som följt efter SJ och börjat auktionera ut via ett stort

”skyltfönster” som Tradera kommer säkerligen även att klara sig lika bra som SJ.

En fallstudie av SJ:s auktioner gjordes men det är inte lätt att se några konkreta mönster

när man studerar de olika avgångarna. Man kan urskilja att priserna är dyra för tidiga

avgångar tidigt i veckan och för sena avgångar sent i veckan. Det finns således större

chanser att få tag på billiga biljetter om man kan resa på en veckodag som inte ligger för

nära en helgdag. Om man analyserar regressionerna och snittpriset per veckodag så visar

även detta att det är billigare att resa onsdag jämför med att resa måndag respektive

fredag.

Man kan ju tro att resorna blir billigare när det är fler biljetter som ligger ute på Tradera.

Detta dels beroende på att det generellt borde vara så att fler biljetter ger lägre snittpris

men det kan även vara så att SJ lägger ut fler biljetter på grund av den låga efterfrågan på

en viss avgång. Eftersom Just nu-biljetterna släpps 90 dagar innan avresa så kan SJ

studera hur stor efterfrågan är på de olika avgångarna och därefter välja hur många

biljetter de ska sälja på Tradera. Man kan tänka sig att SJ har lagt till sidan ett litet antal

biljetter till Tradera för de flesta resorna, biljetter som sedan kan bli fler till antalet om

t.ex. Just nu-biljetterna inte går åt i så stor grad som det var tänkt. På detta sätt kan SJ

lägga ut fler biljetter för 1 krona på Tradera om efterfrågan för Just nu-biljetterna är låg.

40

Dessutom så läggs ju inte Tradera-biljetterna ut förrän 36 timmar innan avresa och på så

sätt så behöver ju inga dyrare Just nu-biljetter ”offras” om efterfrågan på dessa skulle

vara hög. Det skulle också kunna vara så att inte så många bjuder på resor med för få

biljetter eftersom de ofta tenderar att bli dyra och istället köper biljetter från SJ direkt.

Ett större urval kanske hade visat på ett något mer konkret mönster och det är mycket

möjligt att fyra veckor är för lite för att kunna särskilja något mönster. Om man hade

betydligt fler veckor i undersökningen så kanske man kunnat få fram någon slags

betingad sannolikhet, t.ex. att sannolikheten för att få en biljett för under 100 kr när 10

biljetter ligger ute på Tradera är så och så mycket. Man märker att det inte räcker att

jämföra resor med t.ex. 10 biljetter kontra resor med 12 biljetter eftersom det lika gärna

kan vara resan med få biljetter som resan med flera biljetter som blir billigast.

Det kan vara så att priserna tenderar att bli dyra och billiga ibland eftersom andra

prisdiskrimineringsalternativ som ”sista minuten” bara är för de som är 25 eller yngre och

därför kanske äldre människor som jobbar, och därför inte har tid att bevaka auktionerna,

lägger höga bud med tanke på deras lägre priskänslighet. De affärsresande kommer

dessutom att betala ett högt pris eftersom de inte kan missa just det tåget och på grund av

deras mindre priskänslighet. De andra resenärerna kan ha köpt biljetter långt i förväg eller

i auktionsfallet köpt en biljett i sista stund.

Ur samhällets synpunkt är prisdiskriminering bra eftersom bolagen annars kan bestämma

sig för att bara sälja biljetter till dem med högre krav. Därför är SJ:s steg att börja

auktionera ut biljetter och på så sätt prisdiskriminera bra för de med lägre krav.

41

Källförteckning

Internetkällor

e24

<http://www.e24.se/pengar24/resor/artikel_341013.e24>

2008-04-08

<http://www.e24.se/branscher/tjansteforetag/artikel_378019.e24>

2008-04-08

Newsdesk

<http://www.newsdesk.se/pressroom/ebay/pressrelease/list>

2009-05-06

<http://www.newsdesk.se/pressroom/ebay/pressrelease/view/105220>

2008-04-15

<http://www.newsdesk.se/pressroom/ebay/document/view/406>

2008-04-15

<http://www.newsdesk.se/pressroom/ebay/pressrelease/view/ute-i-sista-minuten-koep-

dina-taagbiljetter-paa-tradera-171650>

2008-04-22

<http://www.newsdesk.se/pressroom/ebay/pressrelease/view/tradera-och-elite-hotels-

auktionerar-ut-hotellrum-fraan-1-kr-201782>

2009-05-06

http://www.newsdesk.se/pressroom/ebay/pressrelease/list

2009-05-06

Tradera

<http://www.tradera.com/service/tradera_tradera.aspx>

2008-04-15

<http://www.tradera.com/service/sell_sell.aspx>

http://www.e24.se/pengar24/resor/artikel_341013.e24

http://www.e24.se/branscher/tjansteforetag/artikel_378019.e24


http://www.newsdesk.se/pressroom/ebay/pressrelease/view/105220

http://www.newsdesk.se/pressroom/ebay/document/view/406

http://www.newsdesk.se/pressroom/ebay/pressrelease/view/ute-i-sista-minuten-koep-dina-taagbiljetter-paa-tradera-171650

http://www.newsdesk.se/pressroom/ebay/pressrelease/view/ute-i-sista-minuten-koep-dina-taagbiljetter-paa-tradera-171650

http://www.newsdesk.se/pressroom/ebay/pressrelease/view/tradera-och-elite-hotels-auktionerar-ut-hotellrum-fraan-1-kr-201782

http://www.newsdesk.se/pressroom/ebay/pressrelease/view/tradera-och-elite-hotels-auktionerar-ut-hotellrum-fraan-1-kr-201782


http://www.tradera.com/service/tradera_tradera.aspx

http://www.tradera.com/service/sell_sell.aspx

42

2008-04-15

<http://www.tradera.com/service/buy_bid.aspx>

2008-04-29

<http://www.tradera.com/auction/auction_bids.aspx?aid=60348784>

2008-04-29

<http://www.tradera.com/service/sell_fees.aspx>

2008-05-13

SJ

<http://www.sj.se/sj/jsp/polopoly.jsp?d=538&a=2192&l=sv>

2008-10-06


2008-10-20


2008-10-20


2008-10-20

Litteraturlista

Varian Hal R. (2002), Intermediate Micro Economics: A Modern Approach. New York.

W.W. Norton & Company.

McMillan J. (2003), Reinventing the Bazaar: The Natural History of Markets. New York.

W.W. Norton & Company.

Shy O. (2008), How to price, A guide to pricing techniques and yield management. New

York. Cambridge University Press.

Donaghy K., McMahon U. & McDowell D. (1995), Yield Management: An Overview.

London. Continuum.

Ingold A., McMahon-Beattie U., Yeoman I. (2000), Yield Management: strategies for the

service industries. London. Thomson Learning.

http://www.tradera.com/service/buy_bid.aspx

http://www.tradera.com/auction/auction_bids.aspx?aid=60348784

http://www.tradera.com/service/sell_fees.aspx

http://www.sj.se/sj/jsp/polopoly.jsp?d=538&a=2192&l=sv




http://www.amazon.com/gp/product/0393050211/ref=cm_rdp_product

43

Intervjuer

SJ

Tobias Johansson, 2008-11-07. Mailkonversation

Anna Sjöberg, 2008-11-14. Mailkonversation

DIF Hockey

Jan Ednertz, 2009-02-17. Mailkonversation

Viking Line

Gustaf Eklund, 2009-03-01. Mailkonversation

AIK Fotboll

Lars Pettersson, 2009-03-18. Mailkonversation

SF Bio AB

Thomas Runfors, 2009-04-29. Telefonintervju

44

Bilagor Bilaga 1 (1)

Frågor till företag

Jan Ednertz - DIF Hockey

1. På vilka sätt använder ni er av prisdiskriminering? (t.ex. Studentrabatt och

pensionärsrabatt)

Svar:

Vi kör Ungdom, familj och studentrabatt

2. Har ni använt/funderat på att använda er av en metod där kunder långt i förväg

kan boka biljetter till mindre populära dagar till ett billigare pris. Beskriv varför

eller varför inte.

Svar:

Vi kör det för vi vill maximera antalet besökare. Mycket folk ger en bättre

upplevelse och mer intäkt.

3. Tror ni att det skulle fungera att auktionera ut biljetter i er bransch? Ett sätt är att

man väljer ut ett visst antal platser som sedan auktioneras ut på exempelvis

Tradera. ( Så som SJ auktionerar ut vissa biljetter på Tradera)

Svar:

Ja om vi adderar unika mervärden, så som besök i omkl.rum eller närvaro på

presskonferens etc.

4. Tror ni att det i så fall mest skulle vara bra i marknadsföringssyfte eller även

betydande ekonomiskt?

Svar:

Både och men då det är begränsat antal biljetter så är marknadsföringen bättre.

5. Har ni några andra erbjudanden som avviker från era vanliga priser?

Svar:

Ja, vi använder erbjudanden som en betalning för att få exponering samt öka vår

kunddatabas och addera mervärden till våra sponsorer.

45

Bilaga 1 (2)

Övriga Synpunkter:

Vi har bara skrapat på ytan vad gäller yield och kampanjer. Vad vi vet är att

Frölunda och DIF ligger längre fram än övriga hockeyklubbar. Vi hade en

konferens i ämnet förra veckan där en av presentatörerna Dan Persson från

Golfförbundet höll en mycket uppskattad Yield-presentation.

Gustaf Eklund – Space Controller på Viking Line


pensionärsrabatt)

Svar:

Viking Line använder en mängd olika variabler som skall resultera i en

prisdifferentiering gentemot kund. Exempel på dessa är studentrabatt,

medlemsrabatt, pensionärsrabatt, boka-tidigt-rabatt, grupprabatt, rabatt för

kryssningsresenärer etc.



eller varför inte.

Svar:

Vi har använt ett dylikt system och har funnit att effekten är den bästa då

efterfrågan är hög och prisuttaget är högt. Vid mindre attraktiva avgångar är det

svårare att styra kundernas inbokning.


man väljer ut ett visst antal hytter som sedan auktioneras ut på exempelvis


Svar:

Vi har auktionerat ut ett fåtal biljetter till specialkryssningar som blivit slutsålda.

Publiciteten var begränsad och det ekonomiska utfallet gav inte mersmak för

auktioner i mindre omfattning.

Bilaga 1 (3)

46

Jag tror inte att vi skulle uppnå ett bättre ekonomiskt utfall genom auktionering

via tradera. Jag är även av den uppfattningen att Tradera är den stora vinnaren i

samarbetet mellan SJ och tradera. Det förefaller som prissättningen inte blir

optimal med auktionsprissättningen i förhållande till ”sista minuten”. Däremot

är SJ´s ”Just nu” prissättning mycket sofistikerad och säkerligen lönsam.



Svar:

Se svar ovan. Endast markandsföringssyfte i så fall.


Svar:

Vi har en mängd olika erbjudanden via flertalet säljkanaler vilket vi måste ha för

att säkerställa hög beläggning veckans alla dagar året runt. Med tanke på vår

intjäning, biljettpris kontra ombordkonsumtion, har vi inte råd att operera med

lika lågt kapacitetsutnyttjande som SJ.

Övriga Synpunkter:

47

Bilaga 1 (4)

Lars Pettersson – AIK Fotboll


pensionärsrabatt)

Svar:

student och pensionärspris 80: - södra läktaren (ordinarie pris 120: -).


kan boka biljetter till mindre populära matcher till ett billigare pris. Beskriv varför

eller varför inte.

Svar:

Inte prövat detta. Dock är årskortsprisen på norra läktaren rabatterade före jul.




Svar:

Kan vara intressant att prova. Vi har planer på att försöka.



Svar:

Marknadsföringssyfte.


Svar:

Familjebiljetter 200: - för hela familjen. Mycket billigt alternativ.

Övriga Synpunkter:

Vi försöker ha tydlig prisdifferentiering för de olika läktarna. Mycket billigt på

familjeläktarna. Billigt på kortsida. Mindre priskänsliga kunder på långsida.

48

Bilaga 1 (5)

Thomas Runfors - Informationschef SF Bio AB

1. På vilka sätt använder ni er av prisdiskriminering? ( t.ex. Studentrabatt och

pensionärsrabatt)

Svar:

Mycket lite eftersom vi inte äger produkten. Filmbolagen är de som äger

produkten och SF betalar filmhyra på varje såld biljett. Vi kan inte ge rabatt på

filmerna eftersom vi har en liten marginal och eftersom vår del av inkomsten i så

fall skulle ryka. Det som finns är ett rabattkort som man kan köpa. Det kan man

då använda måndagar till torsdagar. Det finns också rabatter med Mecenat-

kort/CSN-kort för vissa filmer. Dessa väljs ut av filmbolagen och det är oftast

filmer som har sänts några veckor som väljs ut, inte de nyaste filmerna.



eller varför inte.

Svar:

Nej eftersom vi inte äger produkten




Svar:

Ja det skulle kunna gå vid ett samarbete med filmbolagen. Det är ingenting som

görs nu. Man kan köpa ett rabattkort för 60 kr som ger rätten till att se på 4

filmer för halva priset måndag-torsdag.



Svar:

Det skulle väl kunna användas som ett ”marknadsföringsjippo”. Det är nog

ingenting som skulle användas generellt utan mer som någon kul

marknadsföringsgrej vid speciella filmer, om det t.ex. skulle komma en film som

heter Auction Hero. Det kan ju hända att företagsbiljetterna ges till anställda

eller används i tävlingar eller som presentkort. Då kan de ju även hamna på t.ex.

Tradera men det är ingenting som vi gör själva.

49

Bilaga 1 (6)

Har ni några andra erbjudanden som avviker från era vanliga priser?

Svar:

Utöver rabattkort, studentrabatt och företagsbiljetter finns pensionärsrabatt

och rabatter för barn under 12 år.

Övriga Synpunkter:

50

Bilaga 2 (1)

Auktionspriser

Karlstad-Stockholm Sammanlagt pris Antal Biljetter Snittpris Högtsa Pris Lägsta Pris Medianpris

Måndag 17:15 1545 49 31,53 285 1 21,0

Måndag 16:23 279 8 34,88 105 1 15,5

Måndag 14:20 435 8 54,38 128 11 53,0

Måndag 13:15 4985 57 87,46 185 25 81,0

Måndag 08:20 882 4 220,50 270 201 205,5

Tisdag 17:15 685 50 13,70 115 1 1,0

Tisdag 16:23 48 8 6,00 31 1 1,0

Tisdag 14:20 181 12 15,08 51 1 9,0

Tisdag 13:15 1275 57 22,37 105 1 11,0

Tisdag 08:20 1516 12 126,33 210 1 170,5

Tisdag 06:04 544 8 68,00 125 11 72,0

Onsdag 17:15 1915 48 39,90 175 1 1,0

Onsdag 16:23 356 15 23,73 109 1 1,0

Onsdag 14:20 444 15 29,60 106 1 27,0

Onsdag 13:15 408 57 7,16 71 1 1,0

Onsdag 08:20 617 12 51,42 101 1 61,0

Onsdag 06:04 227 11 20,64 60 1 21,0

Torsdag 17:15 4106 30 136,87 260 50 155,0

Torsdag 16:23 1264 15 84,27 235 1 51,0

Torsdag 14:20 1127 15 75,13 215 1 41,0

Torsdag 13:15 1605 40 40,13 206 1 1,0

Torsdag 08:20 982 12 81,83 155 1 103,0

Torsdag 06:04 533 8 66,63 150 34 61,0

Fredag 17:15 2762 20 138,10 310 36 81,0

Fredag 16:23 2120 10 212,00 350 61 260,0

Fredag 14:20 2555 10 255,50 345 230 242,5

Fredag 13:15 3828 15 255,20 301 205 260,0

Fredag 08:20 3348 15 223,20 362 120 235,0

Fredag 06:04 2497 15 166,47 270 61 205,0

Lördag 16:32 528 12 44,00 155 1 50,0

Lördag 10:25 1605 35 45,86 205 1 1,0

Söndag 17:15 2125 5 425,00 450 400 420,0

Söndag 16:32 1207 4 301,75 390 206 305,5

Söndag 16:23 2333 6 388,83 410 369 393,0

Söndag 14:20 1569 6 261,50 392 175 212,5

51

Bilaga 2 (2)

Stockholm-Karlstad Sammanlagt pris Antal Biljetter Snittpris Högtsa Pris Lägsta Pris Medianpris

Måndag 19:15 160 8 20,00 81 2 11

Måndag 15:25 220 8 27,50 105 1 8,5

Måndag 14:15 2461 54 45,57 200 1 21

Måndag 10:25 402 4 100,50 105 92 102,5

Måndag 06:15 5591 57 98,09 310 16 91

Tisdag 19:15 705 12 58,75 125 1 61

Tisdag 15:25 189 12 15,75 41 1 13

Tisdag 14:15 1677 54 31,06 125 1 13,5

Tisdag 10:25 70 12 5,83 27 1 1

Tisdag 06:15 319 57 5,60 115 1 1

Onsdag 19:15 2012 16 125,75 302 1 125,5

Onsdag 15:25 558 15 37,20 81 1 35

Onsdag 14:15 1341 54 24,83 150 1 2

Onsdag 10:25 310 12 25,83 60 1 19

Onsdag 06:15 105 57 1,84 21 1 1

Torsdag 19:15 4376 15 291,73 500 185 260

Torsdag 15:25 2336 12 194,67 261 160 190

Torsdag 14:15 1750 45 38,89 155 1 26

Torsdag 10:25 1449 15 96,60 207 1 155

Torsdag 06:15 43 42 1,02 2 1 1

Fredag 19:15 3458 12 288,17 361 180 315

Fredag 15:25 1765 6 294,17 360 225 290

Fredag 14:15 1700 5 340,00 460 300 300

Fredag 10:25 2848 14 203,43 262 105 210

Fredag 06:15 1107 32 34,59 195 1 3

Lördag 19:15 1516 12 126,33 195 61 128

Lördag 10:25 2212 12 184,33 310 105 155,5

Söndag 19:15 2486 10 248,60 330 205 253

Söndag 15:25 2417 10 241,70 374 165 232,5

Söndag 14:15 7173 36 199,25 310 106 205

Söndag 10:25 1654 10 165,40 225 105 165

52

Bilaga 3 (1)

Uppdelade auktionspriser, Karlstad - Stockholm

Måndagar 08:20


2008-05-05 882 4 220,5 270 201 205,5

Måndagar 13:15


2008-03-31 1683 12 140,3 185 105 140 2008-04-07 893 15 59,5 149 25 51 2008-05-05 1279 15 85,2 105 56 81 2008-05-12 1130 15 75,3 125 50 61

Måndagar 14:20


2008-05-05 99 4 24,8 45 11 21,5 2008-05-12 36 4 84 128 61 73,5

Måndagar 16:23


2008-05-05 275 4 68,8 105 30 70 2008-05-12 4 4 1 1 1 1

Måndagar 17:15


2008-03-31 354 12 29,5 75 11 17 2008-04-07 67 10 6,7 21 1 4 2008-05-05 787 15 52,5 285 2 30 2008-05-12 337 12 28,1 105 1 21

53

Bilaga 3 (2) Onsdagar 06:04 Datum Sammanlagt pris Antal biljetter Snittpris Högsta pris Lägsta pris Medianpris

2008-04-09 3 3 1 1 1 1 2008-05-07 102 4 25,5 27 21 27 2008-05-14 122 4 30,5 60 2 30

Onsdagar 08:20


2008-04-09 214 4 53,5 76 31 53,5 2008-05-07 334 4 83,5 101 71 81 2008-05-14 69 4 17,3 66 1 1

Onsdagar 13:15


2008-04-02 13 12 1,1 2 1 1 2008-04-09 201 15 13,4 40 1 10 2008-05-07 179 15 11,9 71 1 1 2008-05-14 15 15 1 1 1 1

Onsdagar 14:20


2008-04-09 24 4 6 11 1 6 2008-05-07 230 4 57,5 106 30 47 2008-05-14 71 4 17,8 38 7 13

Onsdagar 16:23


2008-04-02 289 3 96,3 109 80 100 2008-04-09 59 4 14,8 56 1 1 2008-05-07 4 4 1 1 1 1 2008-05-14 4 4 1 1 1 1

Onsdagar 17:15


2008-04-02 1703 11 154,8 175 130 156 2008-04-09 25 10 2,5 11 1 1 2008-05-07 175 15 11,7 105 1 1 2008-05-14 12 12 1 1 1 1

54

Bilaga 3 (3)

Fredagar 06:04


2008-04-04 237 3 79 105 61 71 2008-04-11 847 4 211,8 220 205 211 2008-05-09 1060 4 265 270 260 265 2008-05-16 353 4 88,3 124 62 83,5

Fredagar 08:20


2008-04-04 406 3 135,3 163 120 123 2008-04-11 1254 4 313,5 362 292 300 2008-05-09 995 4 248,8 260 235 250 2008-05-16 693 4 173,3 207 150 168

Fredagar 13:15


2008-04-04 1941 8 242,6 300 205 242,5 2008-05-16 1887 7 269,6 301 255 265

Fredagar 14:20


2008-04-04 540 2 270 270 270 270 2008-04-11 1060 4 265 345 235 240 2008-05-09 955 4 238,8 245 230 240

Fredagar 16:23


2008-04-11 660 2 330 350 310 330 2008-05-09 1162 4 290,5 330 210 311 2008-05-16 298 4 74,5 105 61 66

Fredagar 17:15


2008-04-04 1987 8 248,4 310 206 243 2008-05-16 775 12 64,6 106 36 66

55

Bilaga 4 (1)

Uppdelade auktionspriser, Stockholm - Karlstad

Måndagar 06:15


2008-03-31 2098 12 174,8 310 126 156 2008-04-07 825 15 55 155 16 31 2008-05-05 1427 15 95,1 206 46 71 2008-05-12 1241 15 82,7 106 51 91

Måndagar 10:25


2008-05-05 402 4 100,5 105 92 102,5

Måndagar 14:15


2008-03-31 1122 12 93,5 150 31 96,5 2008-04-07 1061 12 88,4 200 43 81 2008-05-05 24 15 1,6 2 1 2 2008-05-12 254 15 16,9 61 3 11

Måndagar 15:25


2008-05-05 22 4 5,5 11 2 4,5 2008-05-12 198 4 49,5 105 1 46

Måndagar 19:15


2008-05-05 115 4 28,8 81 2 16 2008-05-12 45 4 11,3 20 6 9,5

56

Bilaga 4 (2) Onsdagar 06:15


2008-04-02 12 12 1 1 1 1 2008-04-09 15 15 1 1 1 1 2008-05-07 43 15 2,9 21 1 1 2008-05-14 35 15 2,3 21 1 1

Onsdagar 10:25


2008-04-09 101 4 25,3 48 15 19 2008-05-07 204 4 51 60 41 51,5 2008-05-14 5 4 1,3 2 1 1

Onsdagar 14:15


2008-04-02 1090 12 90,8 150 36 76,5 2008-04-09 147 12 12,3 26 3 14 2008-05-07 85 15 5,7 71 1 1 2008-05-14 19 15 1,3 3 1 1

Onsdagar 15:25


2008-04-02 208 3 69,3 81 51 76 2008-04-09 84 4 21 71 1 6 2008-05-07 102 4 25,5 45 11 23 2008-05-14 164 4 41 51 31 41

Onsdagar 19:15


2008-04-02 23 3 7,7 21 1 1 2008-04-09 736 5 147,2 175 121 140 2008-05-07 785 4 196,3 215 170 200 2008-05-14 938 4 234,5 302 196 220

57

Bilaga 4 (3) Fredagar 06:15


2008-04-04 15 15 1 1 1 1 2008-05-09 371 12 30,9 128 2 16 2008-05-16 721 5 144,2 195 91 155

Fredagar 10:25


2008-04-04 310 2 155 155 155 155 2008-04-11 1030 4 257,5 260 250 260 2008-05-09 571 4 142,8 205 105 130,5 2008-05-16 937 4 234,3 262 205 235

Fredagar 14:15


2008-04-04 1700 5 340 460 300 300

Fredagar 15:25


2008-05-09 710 2 355 360 350 355 2008-05-16 1055 4 263,8 320 225 255

Fredagar 19:15


2008-04-11 1362 4 340,5 350 330 341 2008-05-09 795 4 198,8 205 180 205 2008-05-16 1301 4 325,3 361 310 315

58

Bilaga 5 (1)

Regressioner

Regressioner utan konstant (sätts till noll). Koefficienterna blir då medelpriset per

avgångsdag.

Karlstad-Stockholm

UTDATASAMMANFATTNING

Regressionsstatistik Multipel-R 0,880827 R-kvadrat 0,775856 Justerad R-

kvadrat 0,741013 Standardfel 71,17908 Observationer 52

ANOVA

Fg KvS MKv F p-värde

för F Regression 4 841781,6 210445,4 41,53695 7,18E-15 Residual 48 243190,2 5066,462

Totalt 52 1084972

Koefficienter Standardfel t-kvot p-värde Nedre 95% Övre 95%

Nedre 95,0%

Övre 95,0%

Konstant 0 ######## ######## ######## ######## ######## ######## ########

X-variabel 1 -2,1834 2,449617 -0,89132 0,377202 -7,10869 2,741884 -7,10869 2,741884

Måndagar 88,5545 30,87768 2,867913 0,006122 26,47076 150,6382 26,47076 150,6382

Onsdagar 54,88156 23,65789 2,3198 0,024651 7,314191 102,4489 7,314191 102,4489

Fredagar 219,3366 20,52153 10,68812 2,74E-14 178,0753 260,5979 178,0753 260,5979

59

Bilaga 5 (2)

Stockholm- Karlstad

UTDATASAMMANFATTNING

Regressionsstatistik Multipel-R 0,813968 R-kvadrat 0,662544 Justerad R-

kvadrat 0,613462 Standardfel 89,54614 Observationer 45

ANOVA

Fg KvS MKv F p-värde

för F Regression 4 645467,9 161367 20,12431 3,79E-09 Residual 41 328759 8018,511

Totalt 45 974226,9

Koefficienter Standardfel t-kvot p-värde Nedre 95% Övre 95%

Nedre 95,0%

Övre 95,0%

Konstant 0 ######## ######## ######## ######## ######## ######## ########

X-variabel 1 -6,27435 2,962554 -2,11788 0,040294 -12,2573 -0,29135 -12,2573 -0,29135

Måndagar 125,0415 38,83344 3,219944 0,00251 46,61577 203,4672 46,61577 203,4672

Onsdagar 109,4223 34,53203 3,168719 0,002892 39,68347 179,1612 39,68347 179,1612

Fredagar 210,9326 26,94615 7,827933 1,15E-09 156,5138 265,3515 156,5138 265,3515

Documents

Auktioner har funnits sedan åtminstone 500 år f · 2009. 8. 28. · favors the use of YM. In theory YM is also suitable when working with “seats” that are determined by time