Åtta undersökningar om IT i grundskolan – genomförda inom en forskningscirkel i ett samverkansprojekt mellan Gagnefs kommun och Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna, Högskolan Dalarna.

Redaktör: Marie Linder

Inledning Åtta undersökningar om IT i grundskolan Den här skriften består av åtta undersökningar gjorda inom ramen för kursen “IT och lärande som stöd för skolutveckling”. Kursen har bedrivits under läsåret 2013­2014 i form av en forskningscirkel under ledning av mig, Marie Linder, NGL­pedagog vid Pedagogiskt utvecklingscentrum Dalarna (PUD), Högskolan Dalarna. Forskningscirkeln i sin tur är del av ett större sammanhang där alla lärare i Gagnefs kommun deltagit i en utbildningssatsning kring digitala medier i undervisningen. 1

Forskningscirkeln som fenomen har sin grund i arbetarrörelsens folkbildningsideal med studiecirkeln som medel för kunskapsbildning. De första forskningscirklarna uppstod i universitetsvärlden i slutet på 1970­talet och startade som kunskapsutbyte mellan forskare och fackligt aktiva. Forskningscirkeln kan ses som en mötesplats för att producera kunskap. Som grund för upplägget av vår forskningscirkel har vi använt en tolkning av vad en forskningscirkel är, och hur den kan fungera , med utgångspunkt i Mats Lundgrens “Forskningscirklar och skolutveckling ­ ett lärarperspektiv” och Sven Perssons “Forskningscirklar ­ en vägledning”. I dialogen som sker i en forskningscirkel finns möjlighet till en ömsesidig påverkan, som i sin tur kan leda till kunskaps­ och kompetensutveckling hos de medverkande, både deltagare och cirkelledare. Persson talar om “kollektiv kunskapsproduktion”. Syftet med forskningscirkeln i Gagnef har varit att se den som ett medel för utveckling av både Gagnefskolornas verksamheter och PUDs arbete med kompetensutvecklingsstöd. Deltagarna i en forskningscirkel söker kunskap kring frågor som de själva initierar. Empiriska undersökningar görs och dessa tolkas och diskuteras av samtliga i cirkeln för att nå djupare kunskap. Cirkelledaren driver forskningsprocessen i cirkeln. Utbytet blir ömsesidigt och genom allas olika kompetenser skapas kunskap, som i sin tur kan leda till att skolor utvecklas och att nya forskningsprojekt initieras. Persson nämner fyra olika varianter av forskningscirklar: 1. Forskningscirklar med givet tema 2. Forskningscirklar som utgår från ett skolämne kopplat till didaktik 3. Forskningscirklar som utgår från specifika frågor

1 Utbildningssatsningen i Gagnef har fortgått under läsåret 2013­2014 med två introducerande föreläsningar våren 2013. Varje månad har alla lärare i kommunen samlats för en gemensam föreläsning med efterföljande workshop. Vid dessa tillfällen har forskningscirkeldeltagarna haft handledarroller och kunnat använda sig av den kunskap som de tillskansat sig genom arbetet i forskningscirkeln.

4. Forskningscirklar som riktar sig till bestämda yrkeskategorier Den forskningscirkel som bedrivits i Gagnef, och som utmynnat i de åtta undersökningar som här presenteras hör hemma i den första av Perssons fem varianter, “Forskningscirklar med givet tema”, där temat har varit “IT och lärande som stöd för skolutveckling”. Rent praktiskt har det gått till så att forskningscirkeldeltagarna har formulerat problem och frågor de vill söka mer kunskap om; för att sedan göra empiriska undersökningar kring dessa. Deltagarna har löpande redovisat empiri för varandra och hjälpt varandra att tolka förstå och förklara. Deltagarna har genomgående haft problemformuleringsföreträde. Det är deltagarna själva som har formulerat de problem och frågor som de har varit intresserade av att undersöka och skapa kunskap kring. Forskningscirkeln har träffats en gång i månaden, men haft kontinuerlig kontakt via olika internetforum mellan träffarna. Cirkeldeltagarna har på detta sätt varit ett stöd för varandra och bistått med feedback både vid träffar och via cirkelns internetforum. Som handledare har jag haft som som främsta uppgift att leda deltagarna i forskningsprocessen ­ från problemformuleringsfasen till analys och diskussion. Jag har också haft genomgångar och introducerat samtal kring vetenskaplig metod och vetenskapligt förhållningssätt. Välkommen att läsa mer om utbildningssatsningen som gjorts i Gagnef på pudutbildning.se/skraddarsytt. Här finns kommentarer från deltagare och kontaktuppgifter till referenser.

Undersökningarna Forskningscirkeldeltagarnas undersökningar är ordnade i åtta kapitel som presenteras i följande ordning: Kapitel 1: “Lärares föreställningar om elevers användning av sociala medier.” Anna Eriksson (matematik och specialundervisning; årskurs F­6). Anna Eriksson har undersökt lärares föreställningar om elevers användande av sociala medier. Hon har bland annat undersökt huruvida lärare tror att eleverna använder sociala medier i skolarbete och om så är fallet hur de används. Kapitel, 2: “Vad gör eleven med iPaden/lärplattan ­ En undersökning av elevers användning av lärplattor/iPads.” Catrina Gärtner (svenska, SO, specialundervisning; årskurs F­6).

Catarina Gärtner har undersökt vad elever i årsurs 5 och 6 använder sina lärplattor till hemma och i skolan. Hon frågar sig vilka skillnaderna är, och vad lärare kan lära av elevernas användande utanför skolan. Kapitel 3: “Bedömning för lärande i praktiken.” Jan Magnusson (svenska, engelska, matematik och SO; årskurs 4­6). Jan Magnusson har i sin undersökning fördjupat sig i elevers upplevelser av olika typer av formativ feedback i samband med ett arbete kring muntligt framträdande på engelska. I sin undervisning arbetar Jan med utgångspunkt i bedömning för lärande. Kapitel 4: “Skolverkets kunskapskrav i form av matriser ­ bedömningsstöd eller merarbete? Vad tycker lärarna?” Jenny Envall, (svenska, engelska, SO; årskurs 7­9). Jenny Envall har undersökt lärares och elevers attityder gentemot bedömningsmatriser. Är de till hjälp inför utvecklingssamtal och betygsättning? Hjälper de eleverna att få en bild av hur de ligger till? I undersökningen jämförs bedömningsmatriser med skriftliga omdömen. Kapitel 5: “Instagram, Snapchat och Youtube, mötesplatser för ungdomarna i Gagnef.” Malin Stövling Löfgren (idrott, tyska; årskurs 6­9). Malin Stövling Löfgren har gjort en kartläggning av vilka sociala medier ungdomar i Gagnefs kommun anänder sig av; hur de använder dem och till vad. Malin har specifikt intresserat sig för hur eleverna använder sociala medier i skolarbetet. Kapitel 6: “Effekter av införandet av lärplattor i undervisningen i Gagnefs kommun.” Peter Andersson (matematik, idrott, NO, teknik; årskkurs 4­6). Peter Andersson har valt att titta närmare på effekterna av införandet av Ipads i undervisningen i Gagnef. Vilka för­ och nackdelar har elever och pedagoger märkt? Finns det någon skillnad mellan skolorna och vad skulle kunna förändras för att användandet av Ipads skulle kunna utvecklas. Kapitel 7: “Digital utvärering av arbetsprocesser i skolslöjden. En jämförelse mellan elevers digitala och analoga utvärderingar med utgångspunkt ur deras arbetsprocesser i slöjden.” Roger Larssson (trä­ och metallslöjd; årskurs 3­9).

Roger Larsson har gjort en jämförelse mellan elevers analoga och digitala utvärderingar med utgångspunkt ur deras arbetsprocesser. Som empiri har han använt sina egna elevers utvärderingar, de analoga som använts innan eleverna fick sina Ipads och de digitala som eleverna producerat sedan de fick sina Ipads. Kapitel 8: “Klassblogg ­ En länk mellan hem och skola?” Sara Lindfelt (svenska, matematik, SO, NO, teknik, engelska, bild, musik; årskurs 1) Sara Lindfelt har under höstterminen 2013 startat en blogg där hon och eleverna visar upp vad de gör under skoldagen. Sara har valt att undersöka hur föräldrarna uppfattar bloggen och huruvida de upplever att de fått mer insyn i skolarbetet sedan bloggen startades. ____________________ Marie Linder Verksamhetsutvecklare, NGL­pedagog Pedagogiskt utvecklingscentrum Dalarna (PUD) Högskolan Dalarna

Innehåll Kapitel 1 Anna Eriksson: “Lärares föreställningar om elevers användning av sociala medier.”

Kapitel 2 Catarina Gärtner: “Vad gör eleven med iPaden/lärplattan? En undersökning av elevers användning av iPads/lärplattor.” Kapitel 3 Jan Magnusson: “Bedömning för lärande i praktiken. Elevers upplevelse av BFL:s påverkan på kvaliteten i muntligt berättande på engelska.” Kapitel 4 Jenny Envall: “Skolverkets kunskapskrav i form av matriser ­ bedömningsstöd eller merarbete? Vad tycker lärare och elever?” Kapitel 5 Malin Stövling Löfgren: “Instagram, Snapchat och Youtube ­ mötesplatser för ungdomarna i Gagnef.”

Kapitel 6 Peter Andersson: “Effekter av införandet av lärplattor i undervisningen i Gagnefs kommun.” Kapitel 7 Roger Larsson: “Digital utvärdering av arbetsprocesser i skolslöjden. En jämförelse mellan elevers digitala och analoga utvärderingar, med utgångspunkt ur deras arbetsprocesser i slöjden.” Kapitel 8 Sara Lindfeldt: “Klassblogg ­ en länk mellan hem och skola?”

Kapitel 1

!!!!!!!!

!!!

Lärares föreställningar om elevers användning av sociala medier !

!!!!!!!!!!Författare: Anna Eriksson Termin: vt 14 Ämne/Kurs: PE 1058 “IT och lärande som stöd för skolutveckling”

Kapitel 1

Innehållsförteckning

!Inledning 3

Syfte 3

Frågeställningar 3

Metod 4

Teoretiska perspektiv 5

Orddefinition 5

Statistik 5

Sociala medier 6

Vuxnas ansvar 6

Lärandet 7

Resultat 8

Vilka sociala medier tror du, att de barn och ungdomar som du träffar i skolan, använder sig av? 8

Kommentarer 10

Tror du att de använder sociala medier i sitt skolarbete? 10

Kommentarer 11

Hur tror du att de använder sociala medier i skolarbetet? 11

Kommentarer 12

Diskussion 13

Orddefinition 13

Olika sociala medier 13

Sociala medier i skolarbetet 14

Avslutning 15

Sammanfattning 16

Litteraturlista 17

!!!!

! 2

Kapitel 1

Inledning !I Lgr 11 kan man läsa att

!Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället (…) Eleverna ska kunna orientera

sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt (2011, s 9).

!Där står också att !

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgående grundskola kan använda modern

teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (2011, s 14).

!Detta ställer krav på oss som lärare, att vi behärskar den digitala tekniken och att vi

tillsammans med eleverna följer med i utvecklingen och blir medvetna över hur våra elever

använder sig av digitala verktyg. I kursen IT och lärande som stöd för skolutveckling, ingår att

skriva ett PM och jag har valt att skriva om vad lärare har för föreställningar om elevers

användning av sociala medier. Detta för att jag upplever att sociala medier är en viktig del av

ungdomar och även vuxnas liv. Det känns därför relevant att undersöka hur man i skolan ser

på dessa medier.

!Syfte Syftet med det här arbetet är att undersöka lärares föreställningar om elevers användande av

sociala medier.

!Frågeställningar Vilka sociala medier tror lärarna att eleverna använder?

Tror lärarna att eleverna använder sociala medier i skolarbetet och i så fall hur?

Är det någon skillnad på lärarnas föreställningar utifrån ålder eller undervisande årskurs?

!! 3

Kapitel 1

!Metod

Det här är en kvalitativ undersökning med en fenomenografisk ansats. Med kvalitativ menas i

det här fallet att undersökningen är till för att analysera en grupp lärares föreställningar om

elevers användande av sociala medier. Att det har en fenomenografisk ansats beror även det

på att det är just andras uppfattningar som analyseras och tolkas.

!Jag har använt mig av enkätundersökning (bilaga 1) som metod eftersom att jag enkelt ville

nå ut till så många som möjligt. Jag valde också denna metod då den ger deltagarna

anonymitet, vilket kan bidra till att svaren blir så ärliga som möjligt.

!Jag skickade ut enkäten till alla lärare i år F-9 i en mellansvensk kommun som

uppskattningsvis består av 100 lärare. Av dessa svarade 47 stycken

!Jag skapade en enkät i Google drive och bifogade länken till alla berörda lärare, tillsammans

med en kort presentation över vad mitt arbete syftade till samt en försäkran om anonymitet.

Enligt Runa Patel & Bo Davidson är en enkät anonym när det inte ”finns varken namn,

nummer eller annan möjlighet till identifiering på den” (Patel & Davidson 2003, s 70). För att

tidsbegränsa det hela satte jag upp en svarsperiod på två veckor. Efter att alla svar kommit in

sammanställde jag dem genom att gruppera de olika svaren och räkna ut hur många som

trodde en viss sak. För att kunna göra en jämförelse mellan de olika grupperna har jag räknat

ut hur många procent av en viss grupp som tyckt en specifik sak. I enkäten frågade jag efter

kön men efter att jag sammanställt resultatet visade det sig att antalet respondenter i de olika

kategorierna är så pass ojämnt att jämförelser blir missvisande. Jag har därför valt att slå ihop

män och kvinnor. När det gäller ålder är det också ojämnt fördelat men här var det svårt att

göra någon fördelning som blev jämn så därför har jag valt att ha uppdelningen kvar. Det är

dock viktigt att ha detta i beaktande när man tar del av rapporten.

!

! 4

Kapitel 1

Jag delade ut enkäten genom att lägga ut en länk på en gemensam skolplattform som alla i

kommunen använder. Detta kan ha påverkat antalet medverkande eftersom att det kan vara

lättare att strunta i en länk än om jag gett ut den personligen.

!De olika grupperna består av olika antal medverkande och det är därför svårt att göra en exakt

jämförelse, men det visar hur fördelningen ser ut i just denna undersökning. Det går heller

inte att säga att det ser ut så här överallt men med dessa medverkande i denna undersökning

så blev resultatet så här.

!Teoretiska perspektiv

Orddefinition

När man söker på ordet sociala medier, kan man läsa följande på Wikipedia:

Sociala medier betecknar webbplatser och mobila appar med vars hjälp människor kan interagera i mänskliga sociala nätverk och, i motsats till traditionella medier, bidra med användargenererat innehåll. Sociala medier kan innefatta internetforum, sociala nätverkstjänster, bloggar, vloggar, Wikier, poddradio och artikelkommentarer (2014-04-30).

!Statistik

I studien Svenskarna och internet 2013 kan man se hur stor del av en åldersgrupp som någon

gång besökt sociala nätverk. Enligt den är det en av tio sjuåringar som besöker sociala medier,

andelen besökare ökar sedan med åldern och av alla fjortonåringar är det mer än nio av tio

(2013). Vidare kan man se att tre fjärdedelar av ungdomar i tolv till femton år anser att

internet är viktigt eller mycket viktigt i privatlivet samt att två tredjedelar anser att det är

viktigt eller mycket viktigt i skolarbetet. Av alla tolv till femtonåringar så är det drygt hälften

som använder internet dagligen i skolarbetet medan fyra femtedelar använder det någon eller

några gånger i veckan (2013). I rapporten kan man även läsa att tolv till femtonåringar ägnar

en timme per dag till att vara på sociala nätverk. Det är enligt denna rapport Facebook som är

det mest populära men att många använder sig av flera olika medier. Av alla tolv till

! 5

Kapitel 1

femtonåringar så har två tredjedelar någon gång läst en blogg medan drygt hälften även skrivit

i en egen blogg. En tredjedel av alla tolv till femtonåringar har besökt Twitter och av alla

Twitterbesökare så är det just tolv till femtonåringar som är de mest aktiva. När det gäller

Instagram så är det mest unga som befinner sig där och hälften av alla tolv till nittonåringar är

medlemmar (2013).

!!!Sociala medier

Statens medieråd har gett ut rapporten Duckface/Stoneface- sociala medier, onlinespel och

bildkommunikation bland killar och tjejer i årskurs 4 och 7 och där kan man läsa att många

ungdomar anser att Facebook inte är lika populärt längre. Det är den plattformen som de flesta

startar med men som man sedan lämnar för att övergå till andra sidor. Enligt rapporten så är

Instagram, Kik, Tumblr, Youtube och blogg populära nätverk. De nämner även olika sociala

nätverk riktade till barn som till exempel Bollibompa och Moviestarplanet (2014).

!Vuxnas ansvar

Olle Cox som är projektledare för Friends och som har arbetat med nätmobbning pratar om att

det är viktigt att vi visar intresse för det ungdomar gör, att vi är nyfikna och vågar fråga. Han

menar också att det för oss är självklart att vi vet hur den fysiska miljön kring barnen ser ut.

Händer det något på skolgården så har vi en bild att relatera kring men detta menar han att vi

inte alls har i samma utsträckning på nätet och när det gäller de sociala medierna. Han menar

att det är viktigt att vi som vuxna vet vad barnen håller på med och att vi även på nätet visar

vägen och sätter gränser (2013).

!Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå Universitet, skriver i boken Unga på

nätet att vi hela tiden behöver vara aktiva och hänga med i teknikens utveckling. När nya

saker kommer måste vi själva skapa reglerna. Hon påpekar även att vi bör vara medvetna om

att vi inte kan veta och kunna allt, men att vi som vuxna behövs. Vidare pratar hon om att vi

! 6

Kapitel 1

som vuxna inte behöver befinna oss där ungdomarna befinner sig, men att det är otroligt

viktigt att diskutera med dem och visa att vi bryr oss. Dock skriver hon att det självklart

underlättar att vara påläst (2012). Samhälls och beteendevetaren Abigail Hellström skriver att

det är viktigt att vi som vuxna sätter oss in i den digitala världen och att vi finns där

ungdomarna finns så att det inte blir en arena där de kan agera fritt utan vuxnas insyn (2011).

Lärandet

Mikael Alexandersson och Thomas Hansson skriver att “dagens virtuella mötesplatser skapar

förutsättningar för lärande och kunskapsutveckling” (2011, s 14). De menar att det är viktigt

att ta vara på dessa mötesplatser och se nyttan av dem. Dan Åkerlund skriver att “de sociala

nätverken, bloggandet och spelandet i fiktiva världar har växt explosionsartat tack vare den

tekniska och ekonomiska utvecklingen, men också på grund av att tekniken svarar mot

mänskliga behov” (2011, s 23). Vidare skriver han att skolan ofta saknar kunskaper om dessa

och att detta är synd eftersom mycket av det unga använder sig av på fritiden även skulle

kunna ha stor betydelse i skolan. Han menar att de på nätet ofta använder sig av de förmågor

som vi i skolan dagligen tränar (Åkerlund 2011). Camilla Jonsson påpekar vikten av vi lärare

sätter oss in i de ungas nätmiljöer för att minska klyftan mellan deras formella och informella

lärande (2011). Åkerlund menar även att nätet är ett bra verktyg för att på ett naturligt sätt

skapa mottagare för elevernas arbeten (2011). Som avslutning skriver Åkerlund att “om vi

tror på en positiv framtid måste studenter, lärare, forskare och skolledare agera inför

framtiden” (2011, s 39).

!Sammanfattningsvis kan man konstatera att sociala medier är ett omfattande begrepp som

innefattar mycket. De flesta ungdomar har någon gång besökt ett socialt forum och väldigt

många anser att internet är en viktig tillgång både i skolan och på fritiden. Det är viktigt att vi

vuxna finns där ungdomarna finns och att vi visar intresse, vägleder och sätter gränser. Skolan

behöver följa med i utvecklingen och ta vara på alla möjligheter till kunskapsinhämtning.

!!

! 7

Kapitel 1

Resultat !Av de 47 svarande är det 36 kvinnor och 11 män. Fyra stycken är under 35 år, 28 stycken

mellan 35-50 och 15 stycken över 50. 12 stycken undervisar i år F-3, 13 stycken i år 4-6, 10 i

7-9, 3 st F-6, 4 st F-9 och 5 st i år 4-9.

Vilka sociala medier tror du, att de barn och ungdomar som du träffar i skolan, använder sig av? !Facebook:

Av 47 svarande så nämnde 33 stycken Facebook. Andelen är större bland de under femtio år

samt de som undervisar i de högre åldrarna.

!Instagram:

28 st nämnde Instagram och det är framförallt de yngre och de som arbetar från fyran och

uppåt.

!Kik:

25 st nämnde Kik och även här är det de yngre lärarna upp till 50 år samt de som undervisar

elever från år fyra som har högst andel representerat.

!Snapchat:

13 st nämnde Snapchat och här är fördelningen mer jämn mellan alla åldrar men när det gäller

vilka åldrar lärarna undervisar i så är det år 7-9 som nästan har tre gånger så många

representanter än övriga.

!Ask:

9 st nämnde Ask och här är lärarna mellan 35-50 år mest representerade. Även här ligger

lärarna i år 7-9 mycket högre än övriga.

!! 8

Kapitel 1

Twitter:

8 st nämnde Twitter med jämn fördelning av de olika läranas åldrar men även ganska jämnt

när det gäller vilken ålder de undervisar.

!Blogg:

6 st nämnde Blogg varav de flesta var under 35 år eller undervisade i år 7-9.

!Skype:

5 st nämnde Skype, de flesta i åldern 20-34 år. Här är det ingen lärare som undervisar på

högstadiet som är representerad.

!Nätspel:

5 st nämnde Nätspel med ganska jämn åldersfördelning men flest som arbetar i de lägre

åldrarna. !Youtube:

4 st nämnde Youtube, två mellan 20-34 år samt två mellan 51-65 år med jämn fördelning

mellan de olika årskurserna..

!MSN:

3 st med jämn fördelning mellan ålder och årskurs.

!Google:

3 st nämnde Google, alla över 35 år. En undervisar i år 4-6 och två i år 7-9.

!Alla möjliga:

3 st över 50 år preciserade inte utan skrev “alla möjliga”. En undervisade i F-3 och två i F-9.

!Wikipedia:

2 st över 35 år skrev Wikipedia, en i år 4-6 och en i år 7-9.

!!! 9

Kapitel 1

Vet ej:

2 st över 35 år, arbetande i F-6 svarade “vet ej”. !Whatsapp:

1 st nämnde Whatsapp och den personen undervisade i år 7-9 och var mellan 20-34 år.

!Inga:

1 st svarade “inga” och är mellan 35-50 år och undervisar i F-3.

!Kommentarer

Sammanfattningsvis ser jag att Facebook är det sociala forum som flest lärare tror att

ungdomar använder. Där finns representanter från alla åldrar och alla undervisningsåldrar.

Även Instagram och Kik är populära och även där finns en någorlunda jämn fördelning.

!Kik och Instagram är mest representerat bland lärare i åldern 20-34 år medan Facebook är det

som lärare i åldrarna 35-50 år samt 51-65 år tror mest på. Lärare i åldrarna 35-50 år ligger

högst i fyra av arton kategorier. Det är Snapchat, Facebook, Ask samt “inga”. Lärare i

åldrarna 51-65 år ligger högst i fyra av arton kategorier, Google, “alla möjliga”, Wikipedia,

samt “vet ej”. De övriga nio kategorierna ligger lärare i 20-34 års åldern högst i.

!De lärare som undervisar i år F-3 och 7-9 tror mest på Facebook, de i år 4-6 på Instagram, år

4-9 Instagram samt Facebook, F-6 har flest procent på “vet ej” medan F-9 har flest på “alla

möjliga”. Lärarna i år F-3 har högst procentsats i två kategorier, Nätspel samt “inga”. Lärarna

i 4-6 i tre kategorier, Instagram, Skype och Youtube. Lärarna i F-6 ligger högst i “vet ej”, F-9 i

Nätspel och “alla möjliga”. Övriga kategorier är det lärarna i år 7-9 som ligger högst i. !Tror du att de använder sociala medier i sitt skolarbete? !Nej:16 st tror inte att ungdomarna använder sociala medier i skolarbetet och här är

fördelningen mellan åldrarna ganska jämn medan undervisningsålder spelar större roll. De

! 10

Kapitel 1

lärare som undervisar yngre elever är mest tveksamma till att de använder sociala medier i

skolarbetet.

!Ja:

10 st tror att de använder sociala medier i skolarbetet och det är främst de äldre lärarna och de

som undervisar de äldsta eleverna som tror det.

!Vet ej:

8 st svarade “vet ej” och de återfinns i alla åldrar men endast i de lägre årskurserna.

!Tveksamt:

8 st svarade “tveksamt” och de är jämn fördelade enligt ålder men när det gäller undervisande

ålder dominerar de som undervisar år fyra och äldre. !Ibland:

4 st svarade “ibland” och det är endast lärare under 50 år men undervisningsålder är varierad.

!Kommentarer Sammanfattningsvis ser jag att de flesta lärare tror att eleverna inte använder sociala medier i

skolarbetet.

!Bland lärare i åldern 20-34 år är procentsatsen lika hög på de fyra av kategorierna “nej”, “vet

ej”, “tveksamt” och “ibland”. Lärare i ålder 35-50 år ligger högst när det gäller “nej” och

lärare över 50 år har flest representanter i kategorin “ja”. !Lärare i år 7-9 och F-9 har högst procent då det gäller “ja” medan F-3 har det när det gäller

“nej”. Lärarna i F-6 är samtliga överens om att de inte vet medan de flesta i år 4-9 är

tveksamma. !Hur tror du att de använder sociala medier i skolarbetet? !Frågar om läxor

! 11

Kapitel 1

7 st tror att de använder sociala medier till att fråga om läxor. Samtliga är under 50 år och de

flesta undervisar i år 7-9.

!Söka fakta

3 st över 50 år nämner “söka fakta”, en som undervisar i F-3 och två stycken i 7-9.

!Grupparbete

En kvinna i 35-50 års åldern och undervisande i år F-3 nämner grupparbete.

!Glosor

En i åldern 35-50 år undervisande i år 7-9 nämner glosor.

Plaggiera andras jobb

En lärare i åldern 51-65, undervisande i år 7-9,nämner “plagiera andras jobb”

!Dela information

En st i 35-50 års åldern och som undervisar i F-3 tror att eleverna delar information med

andra. !Prata med elever från andra länder

En lärare i år 4-6 och som är mellan 20-34 år tror att de pratar med elever från andra länder.

!Som fritidssysselsättning på skoltid

1 st tror att de använder det som fritidssysselsättning i skolan och det är en lärare i 35-50 års

ålder och som undervisar i år 7-9.

!Kommentarer Sammanfattningsvis ser jag att det är endast två alternativ som fler än en lärare föreslagit och

det är att fråga om läxan samt söka fakta och där ligger att fråga om läxan i klar majoritet.

!!!! 12

Kapitel 1

Diskussion

Orddefinition

När jag läser definitionen på Wikipedia inser jag att begreppet sociala medier innefattar

väldigt mycket. Jag tror inte att alla lärare tänker på det och hade jag i enkäten givit denna

definition kanske jag fått fler förslag på olika sorters sociala medier. Duckface/ Stoneface-

rapporten nämnde några sociala nätverk för barn, som exempelvis Bollibompawebben och

Moviestarplanet. Dessa var det inga lärare som nämnde men det kan ha sin förklaring i att de

räknar dem som spel. Lärarna i år F-3 har högst procentsats i två kategorier, Nätspel samt

“inga” och detta kan ha sin koppling i att eleverna i dessa åldrar främst ägnar sig åt att spela

och vara inne på dessa nätverkssidor för barn.

!Olika sociala medier

De sociala medier som nämndes mest frekvent i kommunen var Facebook, Instagram och

Kik. Dessa tre förekom även i stor utsträckning i forskningen jag läst.

!Lärare i år 7-9 är de som ligger högst i procentsats i flest kategorier och det kan bero på att det

är främst ungdomar i denna ålder som använder sig av olika sociala medier. Enligt

forskningsstatistiken är det över 90 % av alla fjortonåringar som använder sig av sociala

medier.

!Lärare i åldern 20 - 34 år har högst procentsats i hälften av kategorierna och detta kanske

beror på att de själva vuxit upp mer med tekniken än vad de äldre gjort och att de därför även

själva använder sig av olika sociala medier. Denna teori kan i så fall även förklara att det är

lärarna i åldern 51-65 år som ligger högst i kategorierna ”alla möjliga”, “vet ej” samt “för

många”. Det kan även bero på att dessa olika grupper även hör till en annan högrepresenterad

grupp men detta har jag inte räknat ut och analyserat.

!I litteraturen kan man läsa om vikten av att vi som vuxna är goda förebilder både i den fysiska

verkligheten och på nätet. De menar också att det är viktigt att vi visar intresse och nyfikenhet

! 13

Kapitel 1

samt vågar fråga. Vi behöver vara aktiva och hänga med. Elza Dunkels skriver att vi behöver

vara pålästa men att det viktigaste är inte att vi hänger på samma sidor på nätet som

ungdomarna (2012) medan Abigail Hellström menar att vi visst behöver vara där för att dessa

sidor inte ska bli en arena där ungdomarna kan agera fritt.

! Jag anser mig se i min undersökning att många lärare har god koll på vilka sociala medier

som används av barn och ungdommar men att det även finns mycket att utveckla, eftersom att

det fortfarande är många som inte vet eller inte har så stor insyn i detta ämne. Denna

undersökning säger inget om vilka medier lärarna själva använder eller vad eleverna själva

anser om sociala medier utan detta lämnas till andra undersökningar.

!Sociala medier i skolarbetet

Det är inte många lärare som tror att eleverna använder sig av sociala medier i skolarbetet,

något som man i teoridelen kan läsa om som något som vore önskvärt. Även denna fråga

kanske skulle få ett annorlunda svarsutbud om jag gett Wikipedias orddefinition i samband

med enkäten.

!Alexandersson och Hansson skriver om de virtuella mötesplatsernas möjlighet till

kunskapsutveckling och detta tror jag mycket väl skulle kunna användas i skolan. Även Lgr11

tar upp vikten av att använda digitala verktyg för kommunikation i undervisningen. Jag tror

att det är viktigt att i skolan kontinuerligt diskutera dessa frågor och tillsammans utvecklar

kunskaperna om sociala medier och nätet i stort. Eftersom det av 12- 15- åringar, enligt

Stiftelsen för internetinfrastruktur är anmärkningsvärt många som redan använder sig av nätet

i skolarbetet tror jag kanske att det även i denna kommun är fler elever än vad lärarna tror

som använder sig av nätet i stort men även av olika former av sociala medier.

!En intressant aspekt är att lärarna mellan 51-65 är de som tror mest på att eleverna använder

sig av sociala medier i skolarbetet, trots att denna grupp var de som var mest osäkra på att

nämna några särskilda medier vid namn. De yngsta lärarna som kände till flest olika medier är

här mer tveksamma över användandet i skolarbetet.

! 14

Kapitel 1

Precis som i frågan att nämna olika sociala medier så är även lärarna i år 7-9 de som tror mest

på att eleverna använder sig av de sociala medierna i skolarbetet. Detta har nog sina förklaring

i att det är dessa lärare som arbetar med eleverna och ger dem möjlighet till att använda sig av

olika sociala medier i arbetet.

Det är inte särskilt många konkreta förslag på hur eleverna använder sociala medier i

skolarbetet , och det är endast att fråga om läxan som föreslagits av fler än fem lärare. Detta

ser jag som ett tydligt tecken på att lärarna behöver mer tid till att gemensamt diskutera

sociala medier och komma fram till användningsområden i skolarbetet.

!Avslutning

Trots att många lärare har insyn i elevernas användande av sociala medier så ser jag ett behov

av att vi lärare ute på skolorna diskuterar digitala frågor och med hjälp av varandra och

eleverna sätter oss in i miljön ute på nätet samt diskuterar dess användningsområde.

Utvecklingen går så otroligt fort och det är viktigt att vi är en del av den. Jag vill som

avslutning återigen lyfta fram Åkerlunds citat och uppmana alla lärare och skolledare att ta

vara på elevernas kunskaper och intressen när det gäller ny teknik samt låta detta följa med in

i klassrummen. “Om vi tror på en positiv framtid måste studenter, lärare, forskare och

skolledare agera inför framtiden” (2011, s 39).

!!!!!!!!!!!! 15

Kapitel 1

!!!!!!Sammanfattning !Jag har genomfört en kvalitativ undersökning med en fenomenografisk ansats med

enkätundersökning som metod. Jag har undersökt lärarnas föreställningar om elevers

användande av sociala medier.

!Dessa frågeställningar har jag utgått ifrån:

Vilka sociala medier tror lärarna att eleverna använder?

Tror lärarna att eleverna använder sociala medier i skolarbetet och i så fall hur?

Är det någon skillnad på lärarnas föreställningar utifrån ålder eller undervisande årskurs?

!Jag skickade ut enkäten till alla lärare i år F-9 i en mellansvensk kommun som

uppskattningsvis består av 100 lärare. Av dessa svarade 47 stycken.

!De sociala medier som nämndes mest frekvent i kommunen var Facebook, Instagram och

Kik. Dessa tre förekom även i stor utsträckning i forskningen jag läst.

!Det är inte många lärare som tror att eleverna använder sig av sociala medier i skolarbetet, något som man i teoridelen kan se som önskvärt. Det är heller inte särskilt många konkreta förslag på hur eleverna använder sociala medier i skolarbetet och endast att fråga om läxan har föreslagits av fler än fem lärare.

!!!

! 16

Kapitel 1

Litteraturlista Alexandersson, Mikael & Hansson, Thomas (2011): Unga nätmiljöer - nya villkor för samarbete och lärande. Lund: Studentlitteratur. !Dunkels, Elza (2012): Vad gör unga på nätet. Malmö: Gleerups Utbildning AB. !Hellström, Abigail (2011): IT i två skolklasser i Alexandersson, Mikael & Hansson, Thomas (red.): Unga nätmiljöer - nya villkor för samarbete och lärande. s. 87-108 Lund: Studentlitteratur. !Jonsson, Camilla (2011): Världen i ungas nätmiljöer i Alexandersson, Mikael & Hansson, Thomas (red.): Unga nätmiljöer - nya villkor för samarbete och lärande. s. 23-42 Lund: Studentlitteratur. !Lgr11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.Stockholm: Skolverket.

!Patel, Runa & Davidson, Bo (2003): Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur. Åkerlund, Dan (2011): Ungas lärande i sociala medier i Alexandersson, Mikael & Hansson, Thomas (red.): Unga nätmiljöer - nya villkor för samarbete och lärande. s. 23-42 Lund: Studentlitteratur. !Forsman, Michael (2014): Duckface/ Stoneface- Sociala medier, onlinespel och bildkommunikation bland killar och tjejer i årskurs 4 och 7. Stockholm:Statens medieråd. Hämtad 2014-05-04 http://mik.statensmedierad.se/barn-unga-medier/duckfacestoneface !Svenskarna och internet 2013 - En årlig studie av svenska folkets internetvanor. Hämtad 2014-05-04 http://www.soi2013.se/6-barn-och-ungdomar/sociala-natverk/ !Cox, Olle (föreläsning 2013): UR Samtiden- Sociala medier i skolan: Så använder unga sociala medier”. Hämtad 2014-04-30 http://www.ur.se/Produkter/176731-UR-Samtiden-Sociala-medier-i-skolan-Sa-anvander-unga-sociala-medier !Wikipedia "Uppslagsord"Sociala medier"". Hämtad 2014-04-30 http://sv.wikipedia.org/wiki/Sociala_medier

! 17

Kapitel 2

!!

!Vad gör eleven med iPaden/lärplattan?

En undersökning av elevers användning av iPads/lärplattor. !

!!!!!Författare: Catarina Gärtner

Termin: vt 14

Ämne/kurs: PE1058 ”IT och lärande som stöd för skolutveckling” 7,5 hp

2!SAMMANFATTNING

Den här undersökningen har syftat till att undersöka elevers användande av lärplattan hemma och i

skolan. Resultatet visar att hemma används lärplattan, enligt eleverna, främst till att spela spel,

använda sociala medier och att se på program eller film. I skolan används lärplattan främst till att

söka information och att skriva på enligt eleverna. Enligt Gagnefs IT-strategi ska eleverna utbildas i

förmågan att använda IT som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och

lärande. Genom att bland annat använda spel och sociala medier i skolan skulle man kunna öka

elevernas engagemang och motivation och bidra till alla elever lyckas.

!

Kapitel 2

3

INNEHÅLL

!1. INLEDNING 4

!2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 5

!3. METOD 6

!4. TEORETISKA PERSPEKTIV 7-10

4.1 Spel 7

4.2 Sociala medier 8

4.3 Blogg 8

4.4 Film, ljud och bild 9

4.5 Aktuell forskning kring användandet av dator och lärplatta i skolan 10

!5. RESULTAT 11

5.1 Vad använder du/gör du på din iPad hemma? 11

5.2 Vad använder du/gör du på din iPad i skolan? 11

!6. DISKUSSION 12

!7. SAMMANFATTANDE DISKUSSION OCH NYA FRÅGOR SOM VÄCKTS 14

!8. REFERENSER 16

!Bilaga 1-2

Kapitel 2

4!

!1. INLEDNING

!Enligt Digitaliseringskommissionens delbetänkande (2013) är skolorna betydelsefulla för att guida

eleverna in i den digitala världen och att lära eleverna att handskas med internetvärldens

komplexititet. Skolan har en viktigt kompensatorisk roll för de elever som inte får hjälp och

guidning hemma. Kommissionen menar att den digitala klyftan för barn inte handlar om huruvida

man är digitalt aktiv eller inte. Man menar att nästan alla barn är digitalt aktiva men klyftan finns

mellan dem som är analfabetiskt digitala och de som är litterärt digitala. ”Det analfabetiskt digitala

är att kolla på filmklipp, bilder, ren underhållning medan ett djupare förhållningssätt och

användning innehåller kritiskt tänkande, läsning av längre texter, att skapa själv” (SOU 2013:31, s

150).

!Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet fastslår att ”Skolan ska ansvara för

att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för

kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande” (Lgr 11. Läroplan för grundskolan,

förskoleklassen och fritidshemmet 2011, 2011, s 14). Det står också att:

!Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och inse konsekvenserna av olika alternativ (Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, 2011, s 9).

!Kommunstyrelsen i Gagnefs kommun antog 2012-09-04 en IT-strategi för åren 2012-2015 med

visionen att ”År 2015 är Gagnefs kommuns skolor bäst i Sverige på att använda IT som ett verktyg

för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande” (Kommunstyrelsen, 2012). Visionen

består av åtta övergripande mål varav ett är att eleverna ska utbildas i förmågan att använda IT som

ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. I Gagnefs IT-strategi står

det att alla elever i år 6 ska få en dator men detta beslut reviderades senare och ersattes med beslutet

att alla elever i år 6 ska få en lärplatta. Enligt IT-strategin kommer kompetensutbildning att

Kapitel 2

5genomföras på olika sätt utifrån skolornas behov och varje skola ska upprätta en plan för hur

fortbildningsbehovet ser ut.

2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

!Mitt PM är en av examinationsformerna inom kursen ”IT och lärande som stöd för skolutveckling”,

Högskolan Dalarna. Målet med kursen är bland annat att jag ska kunna visa att jag kan använda och

värdera några olika IT-verktyg och deras funktion i skolan samt att jag kan visa på teoretisk insikt

om digitala lärresursers pedagogisk-didaktiska betydelse.

!Mot bakgrund av Gagnefs kommuns IT-satsning, att varje elev i år 6 ska få en lärplatta, så är mitt

syfte att göra en undersökning kring hur användandemav lärplattan ser ut hemma och i skolan. På

den skola som jag har undersökt har även eleverna i år 5 lärplattor så därför ingår både eleverna

från år 5 och 6 i min undersökning. Mina frågeställningar till eleverna var: Vad använder du/gör du

på din iPad hemma? och Vad använder du/gör du på din iPad i skolan?

!Min intention har varit att undersöka om det finns skillnader i elevernas användande av lärplattorna

beroende på om de befinner sig hemma eller i skolan. Genom att analysera elevernas användande

av lärplattorna i hemmet reflekterar jag över hur skolan kan förändra användandet av lärplattan för

att optimera elevernas möjligheter att nå målet att kunna ”använda modern teknik som ett verktyg

för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande” (Lgr 11. Läroplan för grundskolan,

förskoleklassen och fritidshemmet 2011, 2011, s 14).

!

!!

Kapitel 2

63. METOD

!Jag har en genomfört en kvalitativ undersökning med en fenomenografisk ansats. Jag har använt

mig av enkätundersökning som metod. Undersökningen bygger på elevernas självuppskattning

genom att svara på frågorna: Vad använder du/gör du på din iPad hemma? och Vad använder du/

gör du på din iPad i skolan? Jag är införstådd med att mitt val av begrepp och frågornas

formulering påverkar elevernas svar. Om jag hade valt att fråga om elevernas användning av

lärplattan i skolan och utanför skolan hade svaren eventuellt blivit annorlunda. Jag valde medvetet

att begränsa elevernas användningsområdena till att omfatta hemmet och i skolan då detta är vad jag

är intresserad av. Undersökningen skedde vid ett och samma tillfällen och eleverna hade ingen

möjlighet att fundera och reflektera över sina svar vilket givetvis också kan ha påverkat

svarsutfallet.

!Jag använder begreppet lärplatta i min text med anledning av att det är det begrepp som används i

Gagnef kommuns IT-strategi. Däremot använder jag begreppet iPad i enkätfrågorna till eleverna då

det är det begrepp som de använder. I textens del Teoretiska perspektiv använts de begrepp som

författaren, eller forskaren, använder.

!Eleverna skrev sina svar på sin lärplatta i appen Pages och skickade dokumentet via AirDrop till

min lärplatta. När jag mottagit elevens dokument avidentifierades eleven och alla elever är

anonyma i undersökningen. Det är inte relevant för resultatet på vilken skola undersökningen

utfördes på så därför har jag inte heller namngett skolan. Elevernas svar är sammanställda enligt

bilaga 1-2 och sammanlagt svarade 27 elever på enkätfrågorna.

!Jag är medveten om att min undersökning är begränsad utifrån den metod som jag har valt samt att

undersökningen bygger på hur väl eleven vid undersökningstillfället formulerade sina svar.

Undersökningen tar inte i beaktande elevens kön eller ålder och varken föräldrar eller lärare har fått

ge sin syn på användandet av lärplattan i hemmet och i skolan.

Kapitel 2

7

!4. TEORETISKA PERSPEKTIV

!Jag kommer här att redogöra för teoretiska ståndpunkter vad gäller aktiviteter som ungdomar ofta

ägnar sig åt när de spenderar tid vid datorn eller lärplattan. Jag kommer också att redogöra för viss

aktuell forskning kring datorer och lärplattor i skolan.

!4.1 Spel

Elsa Dunkels (2012) skriver i boken Vad gör unga på nätet? att spel är en av de riktigt stora

aktiviteterna på nätet. Hon skriver att många datorspel fick ett stort uppsving när de blev

nätbaserade och man fick tillgång till andra spelare. Christina Löfving (2012) skriver i Digitala

verktyg och sociala medier i undervisningen att för dem som spelar onlinespel är det naturligt att

crowdsourca som betyder att människor i grupp bidrar till att något blir gjort. De som spelar

onlinespel samarbetar, ger respons och glädjs åt andras framgångar, enligt Löfving.

!Patricia Diaz (2012) skriver i Webben i undervisningen. Digitala verktyg och sociala medier för

lärande att många anser att spel inte hör hemma i skolan men hon anser att spelmoment som är

använda på rätt sätt kan inspirera till fortsatt lärande. Diaz förklarar att det är skillnad mellan

gamification/spelifiering och game based learning/spelbaserat lärande. Spelifiering innebär, enligt

Diaz, att ”man lånar både enstaka faktorer men även hela strukturer från spelvärlden och applicerar

detta på aktiviteter, situationer och miljöer som normalt sett inte kopplas samman med spel, till

exempel undervisning” (Diaz 2012, s 268). När man i undervisningssammanhang låter hela

lärandeprocessen spelifieras, istället för lärfrekvenser, talar man istället om spelbaserat lärande. Det

kan då handla om konkreta spel eller att utveckla färdigheter, menar hon.

!Diaz skriver att det finns en hel del som pedagogiken skulle kunna lära sig av datorspel bland annat

möjligheter att klargöra måluppfyllelse samt tydliggöra strukturen. Spel tillåter också att spelaren

misslyckas, börjar om och lyckas slutföra uppgiften och det, menar Diaz, ger förvärvade kunskaper

som blir långvariga. Diaz menar att en lärare inte behöver vara bra på spel utan att det räcker med

att ha ett intresse för spelifiering och det spelbaserade lärandet för ”att hitta nya vägar att stimulera

Kapitel 2

8eleverna till ett utökat lärande” (Diaz 2012, s 270).

!4.2 Sociala medier

Christina Löfving skriver att ”sociala medier passar när det finns ett sammanhang. I en nätverkande

tid behövs nätverkande arbetssätt, som en del av alla vägar som leder till lärande” (Löfving 2012, s

123). Löfving förklarar att sociala medier är när vi använder teknik för att samtala och där

innehållet är något som vi skapar tillsammans. Hon skriver att om sociala medier är en del av

samhällslivet så måste eleverna få möjlighet att lära sig dem för att kunna delta.

!Löfving citerar Skollagen: ”Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och

ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet” (Löfving 2011, s 105). Pedagogerna måste

våga pröva att använda sociala medier, enligt Löfving, för att skolan ska hjälpa eleverna att aktivt

delta i samhällslivet. Hon skriver att vi behöver få förståelse för hur de sociala medierna fungerar

med samarbete och påverkan på samhället samt att det är viktigt att förstå att de sociala medierna är

en del av det verkliga livet.

!John Steinberg (2013) skriver i Lyckas med digitala verktyg i skolan. Pedagogik, struktur och

ledarskap att sociala medier har funktionen att sprida idéer, länkar och goda exempel och att detta

sker på exempelvis Twitter, Facebook, Flickr, Instagram. Steinberg anser att skolan bör utveckla en

strategi för hur elevprojekt ska spridas. Vinsterna med att sprida elevprojekten är att eleven

upplever att andra ser vad de gör, att förstå att de kan påverka andra och de inser att de kan bidra till

att göra skillnad. ”På internetspråket kallas detta för att vara ”publik”. Det tillför en mycket viktig

dimension till elevernas engagemang och omsorg om kvaliteten i uppgifterna om de vet att det ska

visa för andra” (Steinberg 2013, s 105).

!4.3 Blogg

Patricia Diaz skriver att blogg är en förkortning av engelskans weblog som senare blev ordet blog.

Diaz skriver att en av bloggens viktigaste uppgifter är att fungera som en kanal för olika frågor och

händelser och hon menar att många viktiga nyheter och debatter har sitt ursprung i bloggosfären.

Hon anser att den stora fördelen med bloggen är att det är enkelt att starta upp en blogg och ”att

vem som helst kan skriva i princip vad som helst, när som helst” (Diaz 2012, s 40).

!Kapitel 2

9Diaz anser att bloggar är en bra kanal för att synliggöra elevernas arbeten via webbpublicering. Hon

tycker att det finns många anledningar att blogga med eleverna, men ett av de viktigaste skälen är

den demokratiska aspekten, ”det vill säga att alla får en möjlighet att göra sin röst hörd, allas åsikter

har samma värde och alla får samma möjligheter att uttrycka dem i ett offentligt rum” (Diaz 2012,

s 204).

!!Patricia Diaz låter sina elever blogga främst på grund av den respons som ges av andra elever,

föräldrar och kollegor. Hon anser att genom att blogga uppnår eleverna känslan av ett varierat,

estetiskt tilltalande och meningsfullt skolarbete. Christina Löfving instämmer i Diaz resonemang

och menar att få läsare till vad man har skrivit motiverar. Christinas inställning är att skolan är en

del av världen och att eleverna ska rustas för att leva i världen. Löfving betonar att utbytet av idéer

är en av de stora vinsterna med bloggar. Eleverna får kommentarer av andra till vad de har skrivit

och på så sätt utbyts idéer, enligt Löfving.

!Lena Gällhagen & Elisabet Wahlström (2013) skriver i Lär med surfplatta åk 1-3 att bloggens stora

fördel är att den är publik. De menar att bloggen även får okända läsare och på så sätt blir det

spännande för eleverna att få kommentarer från någon som de inte känner. Författarna menar att

detta triggar skrivandet och ökar viljan att göra bättre ifrån sig hos barnen.

!Jan Hylén (2011) skriver i Digitaliseringen av skolan att bloggar kategoriseras som ett verktyg

inom sociala programvaror och menar att verktygen underlättar samarbete, kommunikation och

återkoppling. Han anser också att verktygen ger individen möjlighet att dela med andra men också

att välja vad man inte vill dela. Hyléns definition av bloggar är ”webbsidor där en eller flera

personer enkelt kan lägga in text, bilder och länkar” (Hylén 2011, s 101).

!4.4 Film, ljud och bild

”Språk är /.../ inte bara tal och text. Det innefattar också många andra uttryck” (Löfving 2012, s 89).

Hon menar att när eleverna får använda sig av tekniska hjälpmedel så kan alla känna att de bidrar

och att deras insats ger resultat. Hon menar att det är viktigt att börja i känslan av att kunna lyckas.

Eleverna behöver få befinna sig i en engagerad och fokuserad miljö och att vara intresserad och

motiverad kan bidra till att man börjar arbeta intensivt, enligt Löfving.

Kapitel 2

10!4.5 Aktuell forskning kring användandet av dator och lärplatta i skolan

Jan Hylén (2013) står bakom undersökningen Utvärdering av Ipad-satsning i Stockholms stad där

man sökte svar på frågeställningarna: I vilka lärsituationer kan iPad användas med framgång?, När

kan en iPad ersätta en bärbar dator? och Ökar användandet av iPads elevernas motivation till att

lära? Hylén menar att lärare och elever anser att en iPad kan ersätta en dator med undantag av

ordbehandling där datorn fortfarande är överlägsen. Han vill mena att iPaden kan komplettera

datorn och att många lärare och äldre elever arbetar med datorn parallellt. Beträffande batteritid,

vikt och inloggningshastighet, möjligheterna att kombinera att surfa, fotografera, spela in ljud och

rörlig bild är iPaden bättre än en dator, enligt Hylén. De viktigaste funktionerna är iPadens förmåga

att ta foto, filma och ta upp ljud. Han menar att dessa aspekter är viktiga då vissa lärsituationer blir

enklare att genomföra och då mer frekvent förekommande i undervisningen. Han menar att

utvärderingen visar att iPads kan fylla en viktig pedagogisk funktion från elever i förskoleklass till

gymnasiet. Utvärderingen visar också på vikten av kompetensutveckling för att arbeta med iPads.

Hylén menar att ”Kompetensutvecklingen bör vara kontexbunden, dvs. inriktad på de elevåldrar

och ämnen som lärare arbetar med” (Hylén 2013, s 41).

!Unos Unos Årsrapport (2013) menar att vissa undersökningar visar att de vanligaste aktiviteterna

när eleverna använder datorn i skolan är att skriva rapporter, söka information, skriva uppsatser och

göra presentationer. Unos Uno menar att arbetet har förändrats kvalitativt och att man söker

information på nya sätt, hittar annan information och man presenterar information på sätt som

tidigare inte var möjliga. Detta tar tid att lära sig, enligt Unos Uno, och det behövs lärare för att lära

ut. Pedagogens roll förändras vilket innebär att pedagogen är tillgänglig för eleven på nya sätt för

bland annat för att kommunicera kring skolarbetet samt praktiska aktiviteter som att boka möten.

Unos Uno menar att en av de största förändringarna handlar om att göra elevernas uppgifter mer

strukturerade beträffande upplägg, presentation, och uppföljning. Detta innebär en ökad

individualisering då uppgifterna anpassas till de olika eleverna samt att arbetsmaterialet blir större

och uppföljning kan ske på nya sätt.

!!

Kapitel 2

115. RESULTAT

!Eleverna i år 5 och 6 svarade på enkätfrågorna: Vad använder du/gör du på din iPad hemma? och

Vad använder du/gör du på din iPad i skolan?. Elevernas svar var mycket varierande då vissa skrev

enstaka ord medan vissa skrev utförligt om vad de använder sin lärplatta till.

!5.1 Vad använder Du/gör du på din iPad hemma?

Det största användningsområdet för lärplattan hemma är att spela spel. Nästan samtliga elever

uppgav att de spelade spel och de flesta spelade spel på appar och några uppgav att de spelar

onlinespel. De spel som eleverna spelar är: Hay Day, Geometry Lite, Dragon Valley, Galaxy,

Subway Surfers, Jigsaw, Pony Trails, My horse, True Skate, Smash Hit, Minecraft, Bloons TD

Battles, Clash of Clans, Geometry Dash, My Dog, The Blockheads, Skinseed, Splashy Fish, Escape,

Flappy Bird, Bounce, matte spel, Lep´s World, Skyline Skaters, Motor World, Robbery Bob, Mega

Run, Quizkampen, Dragon City, Monster, Pottery och RUA.

Ett annat stort användningsområde var sociala medier för att bland annat kommunicera med

kompisar. Eleverna uppgav att de använder Instagram, Snapchat, Facetime, sms, mms, iMessage,

chat, Ask, Kik, Facebook, skriver och kommenterar på sin egen blogg, skriver och kommenterar på

andras blogg och videobloggar. Många elever uppgav också att de använder Youtube för att se eller

lägga ut klipp och/eller videoblogga.

!Det tredje största användningsområdet var att att se på TV-program och/eller film och att söka

information via, som eleverna uttrycker det, internet, Safari och/eller ”Googlar”.

!Övriga användningsområdena som uppgavs var: att göra läxor, lyssna på musik, använda kameran

(ta kort, filma, redigera), ”kolla” Schoolsoft, använda tidtagning samt att lyssna på ljudbok.

!5.2 Vad använder Du/gör du på din iPad i skolan?

Det största användningsområdet för lärplattan i skolan, enligt elevsvaren, var att söka information

via, som eleverna uttrycker det, internet, Google eller Wikipedia, och till att forska eller annat. Ett

annat stort användningsområde var att skriva och då uppgav eleverna att de använder Pages,

Keynote, mindmaps, bildspel, anteckningar för att skriva berättelser eller fakta.

Kapitel 2

12!Övriga användningsområdena som uppgavs var: att lyssna på musik, planera arbetet/eget arbete

med almanackan, ”jobba” med skolämnen/skolsaker/det man ska göra, räkna/spela mattespel, göra

film, ta kort på exempelvis tavlan i klassrummet eller viktiga saker), till engelska, till svenska, att

spela in ljud, förhör på engelska, Schoolsoft, att se film och att använda Showbie för att skicka till

läraren.

!6. DISKUSSION

!Det mest förekommande användningsområdet för lärplattan hemma var, enligt eleverna i

undersökningen, att spela spel. Utifrån elevernas svar förekommer spel nästan inte alls i skolan.

Med tanke på de positiva effekter som Dunkels, Diaz och Löfving lyfter fram så kan spel vara ett

användningsområde som skolan kan utveckla för att stimulera eleverna till ökat lärande. I skolan

diskuterar vi ofta att vi behöver skapa många träningstillfällen för eleverna innan de ska bedömas

men många elever är rädda för att misslyckas. I spelets värld kan, som Diaz beskriver, eleven

misslyckas, börja om och lyckas med att slutföra uppgiften. Eftersom så många av eleverna spelar

hemma får jag anta att de finner detta meningsfullt och att de är motiverade och det är egenskaper

som kommer väl till pass i skolan. Läraren behöver inte själv vara insatt i spelen men man skulle

kunna tänka sig att det behövs information, alternativt utbildning, i vilka spel som finns och vilka

möjligheter de ger.

!Ett annat stort användningsområde hemma var användandet av sociala medier med syfte att

kommunicera med andra medan ett stort användningsområde i skolan var att skriva. Eleverna

skriver alltså både hemma och i skolan men utifrån min tolkning med olika syften. Hemma skriver

de främst för den sociala kontakten och i skolan på uppdrag av läraren, men de producerar mycket

text om man ser till hela deras dag. De sociala medierna är en del av samhället och eleverna ingår i

samhället. Därför är det viktigt att de får ta del av de sociala medierna samt bli medvetna om sina

möjligheter att påverka, bidra och göra skillnad. Skolan har här en möjlighet att ta sitt

kompensatoriska ansvar och låta alla elever få tillgång till sociala medier. Skolan kan publicera

elevernas skolarbeten på exempelvis en blogg. Bloggar är relativt enkla att skapa och använda och

eleverna får på så sätt tillgång till uppföljning av sin lärare men också från andra kända och okända

människor. Detta kan öka motivationen att vilja göra bättre ifrån sig. Hylén betonar också vikten av

Kapitel 2

13att man väljer vad man vill dela med andra men också vad man inte vill dela med andra.

!Det tredje största användningsområdet hemma var att att se på TV-program och/eller film och att

söka information, och i skolan var det många av eleverna som använde lärplattan till att söka

information. Unos Uno beskrev att det vanligaste aktiviteterna eleverna gör på datorn är att skriva

rapporter, söka information, skriva uppsatser och göra presentationer. Unos Uno anser att elevernas

arbete att söka information har kvalitativt förändrats och att man idag kan presentera informationen

på andra sätt än vad man tidigare hade möjlighet till. Hylén menar att de viktigaste funktionerna

med en lärplatta är förmågan att ta foto, filma och ta upp ljud. Några av eleverna uppgav också att

de använder dessa funktioner hemma och i skolan. Löfving menar att eleverna bör få tillgång till

möjligheter att göra presentationer genom film, eller med ljud och bild då detta skapar en känsla att

få bidra, samt att eleven bör få möjlighet att börja i känsla av att lyckas. Man kan tänka sig att

genom att eleven har känslan att lyckas så vågar hon mer vilket leder till ett ökat engagemang och

motivation hos eleven.

!Det var en stor skillnad i elevernas svar när de skulle skriva om vad de använder lärplattan till

hemma och i skolan. Beskrivningarna av användningen hemma innehöll fler ord och meningar och

om jag ska dra några slutsatser av detta så kan det bero på att de använder lärplattan mer hemma än

i skolan. Det kan också bero på att det var mer intressant att svara på den frågan då det handlade om

sådant som eleven själv får välja medan i skolan har någon annan valt åt eleven vad hon ska göra.

Anledningen till att eleverna skrev mest om användningen hemma kan också bero på att den frågan

kom först.

!Ett av målen, i Gagnefs IT-strategi, är att eleverna ska utbildas i förmågan att använda IT som ett

verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. I hemmet används lärplattan

till att söka information vilket bidrar till att den används som ett verktyg för kunskapssökande.

Lärplattan används mycket hemma till sociala medier vilket både Diaz, Löfving och Steinberg

menar är en arena för kommunikation med kända och okända människor. Några av eleverna uppger

att de använder lärplattan till att skapa genom att ta bilder, redigera och göra filmer. Man kan anta

att lärandet pågår under den tid som flertalet av eleverna spelar spel. Spel som också tillåter

kommunikation och interaktion med andra.

!Kapitel 2

14I skolan menar eleverna att de främst använder lärplattan till att söka fakta och till att skriva på och

båda dessa aktiviteter bidrar till att utveckla förmågan att använda IT som ett verktyg för

kunskapssökande och skapade. Vad beslutar sig skolan att använda texterna till? Kan texterna

användas i syfte som ett verktyg för kommunikation? Skolan behöver, vilket Steinberg menar, ha en

strategi för hur elevprojekt ska spridas.

!Jan Hylén skrev att det är viktigt med kompetensutbildning för att arbeta med iPads och betonar

vikten av att den ska vara kontextbunden dvs inriktad på de elevåldrar och ämnen som lärare arbetar

med. I den här undersökningen ingick inte att intervjua lärarna eller analysera vilket

kompetensutveckling som föreligger, men man kan tänka sig att det kan finnas ett behov av att få

individuell kompetensutveckling på hur lärplattan ska kunna ge eleverna i år 5 och 6 förmågan att

använda IT som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

!!7. SAMMANFATTANDE DISKUSSION OCH NYA FRÅGOR SOM VÄCKTS

!Undersökningens resultat visar att genom lärplattan utvecklas elevernas förmågor att kommunicera

i skrift, anpassa språket efter olika syften och mottagare, följa språkliga normer och att söka

information från olika källor. En stor del av elevens träning i den kommunikativa förmågan sker

genom spel, sociala medier och informationsökning i elevens hem så vad kan skolan dra för

lärdomar av detta? Jag tror att det är viktigt att starta i lärarnas och elevernas nuvarande kunskaper

och erfarenheter och skapa möjligheter för kollegialt lärande mellan lärarna i hela kommunen.

Forskning visar att när kollegor analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till bättre

resultat hos eleverna och det finns olika modeller för det kollegiala lärandet. Jag tror på att vi lärare

ska coacha och lära av varandra och att det bör skapas utrymme för att lärare ska kunna coacha

kollegor, dela med sig av sitt arbete för att aktivt utveckla IT i undervisning genom att ta del av

andras erfarenheter. Det handlar om att skapa en miljö för skolutveckling.

!Jag tycker också att det är viktigt att varje skola arbetar fram en IT-plan, utifrån direktivet i IT-

strategin, där behov av investeringar och kompetensutveckling på skolan analyseras. Dessa planer

bör sedan ligga till grund för revideringen av den nuvarande IT-strategin som ska ske år 2015. Man

Kapitel 2

15bör också fundera kring organisationen vad gäller IT-utveckling i Gagnef. Det är viktigt att det är

lärarna som driver utvecklingen av skolans digitalisering och inte kommunens IT-avdelning men

ett samarbete mellan alla parter är nödvändig för att IT-strategin ska kunna förverkligas.

!Många lärare beskriver en stress över att få tid till att uppdatera sig om appar, dataprogram och att

utveckla användandet av lärplattan. Gagnefs Skoldatatek anordnar utbildningar och jag tror att

datateket kommer att få en mer än viktigare roll att insprirera och utbilda lärarna i framtiden. Hur

ska Skoldatatekets uppdrag formuleras för att tillmötesgå det behovet?

!I kommande undersökningar skulle det vara intressant att undersöka hur lärare ser på användandet

av lärplattan i skolan och vad lärarna eventuellt kan utveckla utifrån resultatet av min undersökning.

En annan intressant undersökning kan vara att intervjua föräldrar om vad de tror att barnen

använder lärplattan till och sedan göra en jämförelse med elevernas svar. Hur kan lärplattan främja

lärandet även i hemmet?

!Digitalisering är en del av vår värld och jag tror att skolan i Gagnef har goda förutsättningar för att

möjliggöra att digitaliseringen blir en del av skolan. Det är viktigt! Det är viktigt för skolan har ett

kompensatoriskt uppdrag. Ett kompensatoriskt uppdrag som innebär att kommunen har ansvaret för

att alla elever får tillgång till modern teknik för att utvecklas i enlighet med läroplanen.

!

Kapitel 2

168. REFERENSER

Böcker

Diaz, Patricia (2012): Webben i undervisningen. Digitala verktyg och sociala medier för lärande.

Lund: Studentlitteratur AB.

!Dunkels, Elza (2012): Vad gör unga på nätet? Malmö: Gleerups utbildning.

!Gällhagen, Lena & Wahlström, Elisabet (2013): Lär med surfplatta åk 1-3. Stockholm: Natur &

Kultur.

!Hylén, Jan (2011): Digitaliseringen av skolan. Lund: Studentlitteratur AB.

!Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

!Löfving, Christina (2012): Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen – så skapar vi en

relevant skola utifrån Lgr 11. Stockholm: Liber.

!SOU 2013:31. En digital agenda i människans tjänst – Sveriges digitala ekosystem, dess aktörer

och drivkrafter. Delbetänkande av Digitaliseringskommissionen. Stockholm: Fritzes.

!Steinberg, John (2013): Lyckas med digitala verktyg i skolan. Pedagogik, struktur och ledarskap.

Stockholm: Gothia Fortbildning.

!Rapporter, utredningar och beslut

Dnr 2012:201/00. IT-strategi för Gagnefs kommuns förskole- och skolverksamhet 2012-2015.

Beslutad i Kommunstyrelsen, Gagnef, 2012-09-04. [http://www.gagnef.se/download/

18.3223cea11398cd071961cb/120904_ks_protokoll.pdf]

!Hylén, Jan (2013): Utvärdering av Ipad-satsning i Stockholms stad. Stockholms stad.

!Kapitel 2

17Unos Uno; Andersson, Annika & Grönlund, Åke & Wiklund, Matilda (2013): Unos uno årsrapport

2013. Örebro Universitet.

!

Kapitel 2

18SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTSVAR Bilaga 1

!Antal elever: 29 st Frånvarande: 2 st Antal svar: 27 st !Vad använder/gör du på din iPad hemma? !Spelar: Hay Day, Geometry Lite, Dragon Valley, Galaxy, Subway Surfers, Jigsaw, Pony Trails, My horse, True Skate, Smash Hit, Minecraft, Bloons TD Battles, Clash of Clans, Geometry Dash, My Dog, The Blockheads, Skinseed, Splashy Fish, Escape, Flappy Bird, Bounce, matte spel, Lep´s World, Skyline Skaters, Motor World, Robbery Bob, Mega Run, Quizkampen, Dragon City, Monster, Pottery och RUA= 26 st !Sociala medier/kommunikation (skickar meddelande till kompisar, Instagram, Snapchat, Facetime, sms, mms, iMessage, chat, Ask, Kik, Facebook, egen blogg, läsa andras blogg, videobloggar ) = 19 st Youtube (PewDiePie, TV-klipp, videobloggar) = 10 st !Ser program/film (TV 3 Play, TV 4 Play, SVT Play, Netflix, Dreamfilm) = 10 st !Söker på internet/Safari/Googlar (bilder, fakta, tv-tablån, musik, idoler, stavning av ord ) = 8 st !Gör läxor (glosor.eu, sv) = 7 st !Lyssnar på musik (Spotify) = 6 st !Kamera (ta kort och/eller redigera bilder) = 4 st Filmer (iMovie) = 3 st !Kollar Schoolsoft = 2 st Klockan (tidtagning) = 1 st Lyssnar på ljudbok = 1 st !!SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTSVAR Bilaga 2

!Antal elever: 29 st

Frånvarande: 2 st

Kapitel 2

19Antal svar: 27 st

!Vad använder/gör du på din iPad i skolan?

!Söker fakta internet/Google/Wikipedia (forskning, annat) = 21 st

!Skriver (Pages, Keynote, mindmaps, bildspel, anteckningar, berättelser, fakta) = 16 st

!Lyssnar på musik = 6 st

!Almanackan (skriva planeringen för veckan, eget arbete) = 5 st

Jobbar med skolämnen/skolsaker/det man ska göra = 5 st

Räknar/spela mattespel = 5 st

!Göra film = 4 st

!Ta kort (tavlan i klassrummet, viktiga saker) = 3 st

!Engelska = 2 st

!Svenska = 1 st

Spela in ljud = 1 st

Förhör (engelska) = 1 st

Schoolsoft = 1 st

Se film = 1 st

Använder Showbie för att skicka till läraren = 1 st

!

Kapitel 2

Kapitel 3

Kapitel 3

!!!!!!!!!!!Bedömning för lärande i praktiken !

!!!!!!! !

Elevers upplevelse av BFL:s påverkan på kvaliteten i muntligt berättande på engelska !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Författare: Jan Magnusson Termin: vt 14 Ämne/Kurs: PE 1058 “IT och lärande som stöd för skolutveckling”

Kapitel 3

Innehållsförteckning !!Inledning………………………………………………………………………….…3 !Syfte………………………………………………………………………………….4 !Frågeställningar……………………………………………………………………4 !Metod…………………………………………………………..………………….…5 !Teoretiska perspektiv……………………………………………………………..6 ! Strategi 1 - Klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och kriterier för framsteg…….6 ! Strategi 2 - Att ta fram belägg för elevernas prestationer…………………………………….….6 ! Strategi 3 - Att ge feedback som för lärandet framåt…………………………………….………7 ! Strategi 4 - Aktivera eleverna som läranderesurser för varandra……………………….………..7 ! Strategi 5 - Att aktivera elever till att äga sitt eget lärande………………………………………7 !Resultat…….………………………………………………………………..………8 !Diskussion…………………………………………………………………..…….11 !Sammanfattning……………………………………………………….…………12 !Litteraturlista ……….…………………………………………………..……….13 !Bilaga 1 - Medgivande, intervju…………………………………….………….14 !Bilaga 2 - Medgivande, frågeformulär…………………………….………….15 !Bilaga 3 - Frågeformulär………………………………………………………..16 !Bilaga 4 - Intervjufrågor…………………………………………………………18 !Bilaga 5 - Bedömningsmatris………………………………………………….19 !Bilaga 6 - Kamratbedömning………………………………………………..…20 !Bilaga 7 - Intervjuer………………………………………………………………21 !!

Kapitel 3

Inledning Debatten om skolan har varit het under det senaste året. Krisrapporter och PISA-resultat har dominerat nyhetsflödet om skolan och politiker från båda sidor söker syndabockar. Många lärare som jag pratat med upplever att förutsättningarna i skolan har försämrats dramatiskt och att det finns många organisatoriska och samhälleliga frågor som ligger bakom de sjunkande skolresultaten. När jag som en av tio pedagoger i Gagnefs kommun fick möjligheten att delta i en forskningscirkel i samarbete med Högskolan Dalarna ville jag undersöka något konkret som vi lärare kan förändra för att förbättra resultaten i skolan. Formativ bedömning, eller bedömning för lärande (BFL), har under de senaste åren lyfts fram som ett synnerligen effektivt verktyg för att utveckla undervisning och elevers lärande. Deltagandet i forskningscirkeln öppnade upp en möjlighet att undersöka huruvida elever själva upplever att arbete med BFL utvecklar deras lärande. !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

3

Kapitel 3

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka elevers upplevelse av arbete med bedömning för lärande samt på vilket sätt de fem nyckelstrategierna kan tänkas påverka kvaliteten i deras muntliga berättande på engelska. !Frågeställningar Den första frågeställningen som jag vill ha svar på är huruvida eleverna i studien upplever att deras presentation har utvecklats från inledande till avslutande tillfället och i sådana fall på vilket sätt. Den andra frågeställningen som jag vill ha svar på är vilka av de fem nyckelstrategierna som eleverna upplever särskilt har påverkat kvaliteten i deras arbeten. !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

4

Kapitel 3

Metod !Detta är en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats där jag undersöker elevers upplevelser av arbete med BFL:s fem nyckelstrategier och dess eventuella påverkan på deras muntliga berättande på engelska. Jag använder mig av en enkät och kompletterande intervjuer som metod. Under arbetet med presentationerna frågade jag samtliga elever om de ville delta i enkäten och intervjuerna. Jag sökte vårdnadshavares godkännande för deltagande i studien genom utskickade blanketter (bil 1-2). Jag fick då fram 16 elever (av 23) till enkäten och två elever till intervjuerna. !För att få en bred bild av elevernas upplevelse av arbetet med BFL valde jag att genomföra en enkät i klassen. Denscombe beskriver att fördelarna med en enkät är att man med relativt små resurser kan få fram en stor mängd information. Nackdelarna kan å andra sidan vara att enkätens form kan 1

skapa missförstånd eller frustration hos respondenterna. För att försöka begränsa dessa nackdelar skapade jag enkäten i ett Googleformulär (bil 3). Vi gick sedan igenom fråga för fråga i klassrummet och samtliga elever besvarade enkäten samtidigt, digitalt. Jag hade då möjlighet att förklara de olika frågorna på plats och ge eleverna stöd i svarsarbetet. Elevernas svar samlades, anonymt, i ett kalkylark där jag kunde räkna ut median- och medelvärde på svaren. !För att fördjupa bilden av elevernas upplevelse kompletterade jag enkäterna med ett par intervjuer. Tasker berättar att fördelen med en intervju är dess flexibilitet. En intervju kan följa upp idéer, 2

ställa följdfrågor och gå ner på djupet på ett helt annat sätt än ett skriftligt enkätsvar. Nackdelen är å andra sidan att det tar lång tid att genomföra och analysera intervjuer samt att dess form kan skapa risk för en skevhet i intervjusvaren. Eftersom det är mina elever som genomfört arbetet med presentationerna så finns en uppenbar risk i att jag själv fungerar som intervjuare. Vågar eleverna verkligen säga vad de tycker om det är jag som ställer frågorna öga mot öga? För att försöka undvika denna risk för skevhet skrev jag ihop ramarna för intervjun (bil 4), med frågor och följdfrågor, men överlät själva intervjuandet till min handledare Marie Linder. Linder var bekant med arbetet i klassen och gavs frihet att följa upp intressanta vinklar som uppkom i intervjuerna. Eleverna som intervjuades hade inte träffat Linder tidigare och även om detta skapar en viss risk för svårigheter i intervjusituationen bedömde jag ändå detta som det bästa sättet att genomföra dem på. Intervjuerna spelades in och transkriberades av mig i efterhand. Jag kunde därmed lyssna igenom intervjuerna och söka efter svar på mina frågeställningar. !!!!!!!!!!!!

5

Martyn Denscombe, Forskningshandboken, Lund, 20091

Judith Bell, Introduktion till forskningsmetodik, Lund, 20062

Kapitel 3

Teoretiska perspektiv !I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr -11) står det att skolan ska “stimulera varje elev att [...] växa med sina uppgifter.” Dessutom står det att skolans mål är att 3

varje elev “utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat.” Detta är två exempel på stöd för ett 4

formativt arbetssätt i klassrummet. Båda dessa exempel behandlas på ett tydligt sätt inom bedömning för lärande. !Dylan Wiliam definierar bedömning för lärande som aktiviteter eller strategier som skapar förutsättningar för att “få bästa möjliga bevis för vad eleverna har lärt sig och att sedan använda informationen för att avgöra vad som är nästa steg”. I sin bok “Att följa lärande - formativ 5

bedömning i praktiken” beskriver han de fem nyckelstrategierna inom BFL. Dessa nyckelstrategier, konkretiserade i en rad aktiviteter eller tekniker syftar till att samla in information om elevers lärande och sedan använda informationen till att anpassa nästa steg i undervisningen. Christian Lundahl har byggt vidare på Wiliams arbete och fokuserar i sin bok “Bedömning för lärande” på förhållanden i svenska skolan. I båda dessa böcker lyfts arbete med BFL fram som ett effektivt pedagogiskt redskap för att utveckla undervisning och elevers lärande. Följande beskrivningar av de fem nyckelstrategierna inom BFL utgår från Wiliams och Lundahls texter. ! !Strategi 1 - Klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och kriterier för framsteg !Om en elev saknar förståelse för vart hen är på väg kan det också bli svårt att ta sig dit. Såväl Wiliam som Lundahl berättar om vikten av att eleven känner till målen med undervisningen. För att lyckas i sin kunskapsutveckling är det även gynnsamt om eleven har kunskap om vad det är som gör att ett arbete håller hög kvalitet. För att skapa goda förutsättningar för detta är det enligt Lundahl viktigt att läraren först och främst gör en djupgående tolkning av läroplan, kursplaner och kunskapskrav. I arbetet med att tydliggöra mål och kunskapskvaliteter för eleverna beskriver såväl Wiliam som Lundahl exempel med bedömningsmatriser och elevexempel som använts på ett framgångsrikt sätt. !!Strategi 2 - Att ta fram belägg för elevernas prestationer !För att kunna hjälpa eleven att utveckla sitt lärande behöver läraren först känna till var eleven befinner sig. Strategi 2 handlar just om hur läraren kan ta reda på vad eleven kan, eller på vilken nivå eleven befinner sig. Både Wiliam och Lundahl beskriver olika praktiska tekniker för att skapa synliga tecken på lärande. Några exempel som tas upp är vilken typ av frågor som läraren ställer, att ge hela klassen möjlighet att svara till exempel genom ABCD-kort eller miniwhiteboards samt att analysera elevernas felsvar och missförstånd.

6

Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Stockholm, 2011, 3

sid 10

Ibid, sid 184

Dylan Wiliam, Att följa lärande - formativ bedömning i praktiken, Lund, 2013, sid 655

Kapitel 3

!Strategi 3 - Att ge feedback som för lärandet framåt !När läraren har tagit reda på var eleven befinner sig är nästa steg att ge återkoppling som hjälper eleven att utveckla sitt lärande. Wiliam beskriver tre grundprinciper för effektiv feedback, att den ska ge mer arbete för mottagaren än för givaren, att den ska fokusera på ett fåtal punkter samt att den ska kopplas till de lärandemål som sattes upp i inledningen av arbetsområdet. Lundahl nämner även han tre punkter för effektiv, framåtsyftande återkoppling. Återkopplingen bör innehålla en beskrivning av hur eleven kan förbättra sitt arbete, den bör ges frekvent samt eleverna ska ges möjlighet att arbeta vidare utifrån lärarens återkoppling. !Strategi 4 - Aktivera eleverna som läranderesurser för varandra !Att aktivera klasskamrater som läranderesurser i klassrummet kan ge en väldigt god effekt på elevernas kunskapsutveckling om det används på rätt sätt. Wiliam och Lundahl ger några exempel på praktiska tekniker som man kan använda sig av, där det sker ett lärande för såväl den som ger hjälp som för den som får hjälp. “Kamratbedömning på läxan”, “Två stjärnor och en önskning” samt “Om du lärt dig, hjälp någon annan” är tre exempel på detta. !Strategi 5 - Att aktivera elever till att äga sitt eget lärande !Wiliam och Lundahl menar att självbedömning kan vara ett kraftfullt verktyg för att utveckla elevernas lärande. I sina respektive böcker ger de några exempel på praktiska tekniker som kan hjälpa elever att utveckla sin metakognitiva förmåga och därigenom sitt lärande. “Trafikljus”, “Ge bara halva svaret!” samt “Loggböcker” är tre exempel på detta. !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

7

Kapitel 3

!Resultat !Det praktiska arbetet med det aktuella arbetsområdet pågick under större delen av höstterminen. Jag tog emot en ny klass vid höstterminens start, en årskurs fyra. Efter att ha undersökt vad eleverna arbetat med tidigare och snabbt repeterat detta satte vi igång med läsårets första arbetsområde, en muntlig presentation av sig själv, sin familj och sina intressen. Jag presenterade kort syfte, undervisningsupplägg och hur jag skulle bedöma deras kunskaper. Eleverna fick så i uppgift att hemma titta på ett par filmer som jag skapat i appen Sock Puppets och lagt ut på YouTube. Dessutom svarade de på några frågor i ett formulär som jag bäddat in på vår blogg. På vår skolplattform fanns även dialogerna nedskrivna på engelska och svenska. I skolan bearbetade vi sedan dialogerna genom att tillsammans utvidga förrådet av ord och fraser kopplade till möten med andra människor samt till olika intressen och aktiviteter. !http://djurasskolan.blogspot.se/2013/08/engelska-v-36.html#more http://djurasskolan.blogspot.se/2013/09/engelska-v-38.html#more !Eleverna fick sedan skriva ihop sin egen presentation. Vi hade gemensamt arbetat fram förslag på vad presentationen kunde innehålla. När eleverna skrev den första versionen av sin presentation gjorde de det i princip helt utan hjälp från min sida. Jag uppmanade dem att använda sig av ordbok för att slå upp ord de var osäkra på, ordlistor från dialogerna vi arbetat med tidigare och att skriva som man trodde att det skulle vara. Jag förklarade att de inte behövde haka upp sig på stavning eller grammatisk korrekthet i detta läge. Detta gjorde jag för att jag ville få fram en presentation som i så stor utsträckning som möjligt illustrerade elevernas utgångsläge. En ”före-bild” av elevernas kunskaper. !När eleverna skrivit ihop den första versionen av sin presentation spelade de in den. När de spelat in sin presentation lade jag upp den på vår plattform och eleverna fick i uppgift att jämföra sin presentation med tre presentationer, på tre olika nivåer, som jag tidigare spelat in. Dessutom fick de en bedömningsmatris (bil 5) som i ord beskriver skillnader i kvalitet mellan de olika presentationerna. På vår skolplattform kommenterade eleverna vilken av exempelpresentationerna som de tyckte att sin egen presentation låg närmast, samt varför de tyckte så. !http://youtu.be/PvyS0-hjDbA http://youtu.be/D-hYe2OBEoI http://youtu.be/guGLe436VJk !Därefter fick eleverna i uppgift att bearbeta sin presentation med hjälp av bedömningsmatrisen och de tre exemplen. Detta gjorde de återigen utan någon egentlig hjälp från mig. När de skrivit ihop den andra versionen av sin presentation fick de i uppgift att berätta för en kamrat. Kamraten gav sedan respons i form av ”Checklista inför flygning” och ”Två stjärnor och en önskning” (bil 6) med stöd av bedömningsmatrisen och de tre exemplen. !Efter responsen från kamraten fick eleverna sedan i uppgift att återigen bearbeta och spela in sin presentation, jämföra den med de tre exemplen, kommentera vilket exempel som låg närmast sin egen presentation samt berätta hur presentationen hade utvecklats sedan förra gången. När detta var gjort tittade jag igenom deras manus till presentationen och gav dem respons på hur de kunde utveckla den vidare. Jag tittade då på såväl språklig korrekthet som innehåll utifrån Skolverkets

8

Kapitel 3

bedömningsstöd. Eleverna bearbetade så texten vidare utifrån min respons. Jag tittade igenom den slutliga versionen av presentationen innan de spelade in den igen. Denna film la jag in i appen Explain Everything där jag slutligen gav respons muntligt på uttal och flyt i elevernas presentation. Jag kunde då spela upp en snutt av filmen, pausa och korrigera uttal eller intonation. Responsfilmen la jag sedan upp på vår plattform. Eleverna tittade igenom filmen och gjorde sina sista förberedelser. Vid redovisningstillfället hade de enbart stödord till hjälp. Ungefär en och en halv månad efter redovisningen, direkt efter jullovet, fick eleverna en liknande, oförberedd muntlig uppgift. Även denna spelades in. !I enkäten frågade jag huruvida eleverna upplevde att deras presentation som helhet hade förbättrats och därefter hur de upplevde att kvaliteten i fyra specifika delar av presentationen hade förändrats. Skalan på samtliga frågor gick från 0-10 där 0 stod för “Inte alls” och 10 för “Väldigt mycket”. Enkätsvaren visar att elevgruppen upplevde en stor kvalitetsskillnad i sin presentation som helhet. 9 av 16 elever svarade där med en 9:a eller en 10:a, 12 av 16 (75%) upplevde en stor förbättring, 7 eller högre. Medelvärdet för gruppen var 8,125. Vad gäller de olika delarna av presentationen så upplevde gruppen den största kvalitetsskillnaden i utförligheten (7,875) och sammanhang/struktur/flyt (6,9375). !Jag använde samma skala i frågorna om huruvida eleverna ansåg att fyra olika tekniker hade hjälpt dem utveckla sin presentation. Den första tekniken var att jämföra sin presentation med tre elevexempel och därefter bearbeta sin presentation (strategi 1 och 5). Den andra tekniken var att få respons från en kamrat (strategi 4). Den tredje tekniken var att få skriftlig respons på sitt manus från mig (strategi 3). Den fjärde tekniken var att få muntlig respons på sin presentation från mig (strategi 3). I enkätsvaren fick responsen från mig högst resultat (7,0625 för den skriftliga och 6,375 för den muntliga) medan resultatet för teknikerna där de själva eller klasskamraterna var aktiverade blev lägre (4,6875 för arbetet med elevexempel och 5,125 för kamratresponsen). Inom samtliga frågor fanns dock en stor spridning i svaren. !http://bit.ly/1p088M0 !!Intervjuerna visade också på denna skillnad i upplevelsen av vad som hade varit till hjälp i arbetet (bilaga 7). Båda eleverna ansåg dock att den egna presentationen som helhet hade förbättrats “mycket” eller “väldigt mycket”. De nämnde även utförligheten som den aspekt som utvecklats mest. I den första intervjun nämndes kamratresponsen som den teknik som hjälpt eleven i störst utsträckning. Elev 1 fick där tipset att inte prata så fort och detta var något som hon tog med sig till sin redovisning inför klassen. Elev 1 upplevde däremot inte att den skriftliga responsen från mig var till särskilt stor hjälp. Hon ansåg att den var kladdig och otydlig. I den andra intervjun nämndes den muntliga responsen från mig som det som var till störst hjälp. Elev 2 upplevde att hon där fick hjälp med att vara konsekvent i sitt uttal (AmE/BrE). Dessutom blev hon uppmärksammad på att hon sa “vahettere” i sin presentation. Elev 2 upplevde däremot att kamratresponsen var till mindre hjälp. Kanske var det så att kamraten var rädd för att göra henne ledsen? !!!!!!

9

Kapitel 3

!Här kan man följa de två intervjuelevernas presentationer från det första utkastet till redovisningen och den oförberedda uppgiften efter jullovet. !Elev 1, första utkast: !http://youtu.be/bx0rxkyVxHk !Elev 1, bearbetning efter elevexempel: !http://youtu.be/SpVQbn9H3xw !Elev 1, redovisning: !http://youtu.be/GFqPqjy3kPc !Elev 1, oförberett: !http://youtu.be/XhmgLzFPE3U !!Elev 2, första utkast: !http://youtu.be/q9g2gCCcNps !Elev 2, bearbetning efter elevexempel: !http://youtu.be/LEDyFkgvP1E !Elev 2, bearbetning efter kamratbedömning: !http://youtu.be/mAmGiQTbAE8 !Elev 2, redovisning: !http://youtu.be/JYhXvkt89j0 !Elev 2, oförberett: !http://youtu.be/7ribINCdhBU !!!!!!!!

10

Kapitel 3

!!Diskussion Såväl Dylan Wiliam som Christian Lundahl lyfter fram arbete med bedömning för lärande som ett effektivt pedagogiskt redskap för att utveckla undervisningen och elevernas lärande. Resultaten i min undersökning visar att detta är något som eleverna tangerar i sin uppfattning. 75% av eleverna i enkäten upplever en stor förbättring i sin presentation som helhet (7 eller högre på en skala från 0-10). Efter att ha följt elevernas arbeten kan jag inte annat än hålla med. I intervjuelevernas exempel visas en tydlig förbättring i kvaliteten på deras presentationer. I de oförberedda uppgifterna som gjordes efter jullovet upplever jag att denna förbättring kvarstår över tid. Det här var ingen uppgift som gjordes och glömdes bort. Detta ser jag som ett starkt argument för att fortsätta arbeta med BFL, att satsa på få uppgifter med djup och bredd. !Wiliam och Lundahl presenterar fem nyckelstrategier och en rad praktiska tekniker i sina respektive böcker. Några av dessa tekniker har vi använt oss av i arbetet med de muntliga presentationerna. Enkätsvaren visar att elevgruppen som helhet upplevde att responsen från mig var till större hjälp än kamratresponsen och arbetet med bearbetning utifrån exempelfilmerna. Det hade varit intressant att vidare undersöka vad detta kan bero på. Handlar det om att eleverna är vana vid att få respons enbart från sin lärare och därför föredrar det? Eller handlar det kanske om att eleverna var ovana vid att själva bedöma sina egna och kamraters prestationer och att kvaliteten i deras respons därför var lägre? Enkätsvaren visar att det finns stora skillnader i elevernas upplevelser som bör beaktas. Olika tekniker har passat olika bra för olika elever. Därför anser jag att det är viktigt att eleverna, även i fortsättningen, får möta olika typer av tekniker. !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

11

Kapitel 3

!Sammanfattning I min undersökning har jag tittat på hur elever upplever arbete med bedömning för lärande och de fem nyckelstrategierna som Dylan Wiliam och Christian Lundahl presenterar i sina respektive böcker “ Att följa lärande - formativ bedömning i praktiken” (Wiliam) och “Bedömning för lärande” (Lundahl). Min undersökning visar att eleverna upplever en stor förbättring i sin muntliga presentation på engelska som ett resultat av arbetet med BFL. Dessutom visar den att arbetet med olika nyckelstrategier upplevs bidra i varierande utsträckning för olika elever. Min slutsats av denna undersökning är därför att arbete med BFL gynnar elevernas lärande. De utvecklas av arbete med uppgifter som har bredd och djup samt när de får möta olika typer av tekniker, kopplade till de olika nyckelstrategierna. !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

12

Kapitel 3

!Litteraturlista !Bell, Judith, Introduktion till forskningsmetodik, Lund, 2006 !Denscombe, Martyn, Forskningshandboken, Lund, 2009 !Lundahl, Christian, Bedömning för lärande, Lund, 2014 !Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Stockholm, 2011 !Wiliam, Dylan, Att följa lärande - formativ bedömning i praktiken, Lund, 2013 !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

13

Kapitel 3

Bilaga 1 !Forskningscirkel !Hejsan! !Under detta läsår går jag och några kollegor i kommunen en forskningscirkel i samarbete med Högskolan Dalarna. Cirkeln är en del av kursen ”IT och lärande som stöd för skolutveckling” som hela kommunens lärare går. Vår slutuppgift i forskningscirkeln är att skriva en PM som är kopplad till IT och aktiviteter i klassrummet. Jag har valt att skriva om hur ”Bedömning för lärande” kan utveckla elevers muntliga berättande på engelska. På engelskan håller vi ju just nu på att förbereda muntliga presentationer om sig själv, sin familj och sina intressen. I min PM har jag tänkt använda elevintervjuer för att undersöka elevers uppfattning om hur deras muntliga berättande har utvecklats under arbetets gång. Jag har även tänkt använda mig av inspelningar av dessa presentationer i mitt arbete. Därför behöver jag nu några elever som kan tänka sig att delta i dessa intervjuer samt låta mig använda inspelningarna av deras presentationer i skrivuppgiften (som även kommer att spridas digitalt på Facebook och Twitter) och eventuella föreläsningar. Endast de som är villiga att delta i undersökningen behöver lämna in talongen nedan. !Janne !!- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - !!Ja, jag vill delta i intervju och tillåter att Janne använder sig av inspelningar av mina presentationer i sitt arbete. !!Elevens namn: __________________________________________ !!Elevens underskrift:______________________________________ !!Vårdnadshavares underskrift: ______________________________ !!!!!!!!!!!!

14

Kapitel 3

!!Bilaga 2 !Frågeformulär !Som jag tidigare berättat om går jag en högskolekurs om IT i undervisningen. Som en del av kursen håller jag på att skriva en PM om Bedömning För Lärande (BFL) och elevers upplevelse av arbete med BFL. För att samla in information har jag sedan tidigare fått klart med några elever som ställer upp på en intervju. Detta vill jag nu komplettera med en enkät där så många som möjligt i klassen deltar. Eleverna besvarar enkäten digitalt, anonymt och på lektionstid. Den innehåller ett antal frågor där eleverna graderar sin upplevelse på en skala mellan 0 och 10. Eftersom eleverna är minderåriga behöver jag tillstånd från vårdnadshavare för att eleverna ska kunna delta. För att få en bred och tydlig bild av klassens upplevelse av detta arbete önskar jag givetvis att så många som möjligt får tillstånd att delta. !Mvh, Janne !Ja, jag tillåter att mitt barn besvarar enkäten. !Elevens namn:______________________ !Vårdnadshavares underskrift:_____________________ !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

15

Kapitel 3

!!Bilaga 3 !Undersökning, muntlig redovisning !Detta är ett frågeformulär som undersöker hur elever upplevt att det var att arbeta med bedömning för lärande i en muntlig redovisning på engelska. !1. Tycker du att din presentation som helhet har förbättrats? !!0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 !Inte alls Väldigt mycket !!2. Tycker du att utförligheten har förbättrats, alltså hur mycket du berättar? !!0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 !Inte alls Väldigt mycket !!3. Tycker du att uttalet har förbättrats? !!0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 !Inte alls Väldigt mycket !!4. Tycker du att korrektheten i språket har förbättrats? !!0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 !Inte alls Väldigt mycket !!5. Tycker du att sammanhang, struktur och flyt har förbättrats? !!0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 !Inte alls Väldigt mycket !

16

Kapitel 3

!!6. Tycker du att det hjälpte dig att jämföra med exempel? !!0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 !Inte alls Väldigt mycket !!7. Tycker du att det hjälpte dig att få respons från en kamrat? !!0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 !Inte alls Väldigt mycket !!8. Tycker du att det hjälpte dig att få skriftlig respons från Janne? !!0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 !Inte alls Väldigt mycket !!9. Tycker du att det hjälpte dig att få muntlig respons från Janne? !!0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 !Inte alls Väldigt mycket !!!!!!!!!!!!!!!!

17

Kapitel 3

!!Bilaga 4 !Intervjufrågor !Tycker du att din presentation har förbättrats från första till sista tillfället? !(Om ja...) !På vilket sätt tycker du att din presentation har förbättrats? !!(Eventuellt... Kan du utveckla? Hur menar du då?) !!Tycker du att din presentation har förbättrats på något annat sätt? !(Eventuellt... Kan du utveckla? Hur menar du då?) !!!Vad tycker du var till störst hjälp när du skulle utveckla din presentation? !!!Vad var det som gjorde att just det hjälpa dig att utveckla din presentation? !!!Var det något annat som var till stor hjälp? !!!På vilket sätt hjälpte det dig att utveckla din presentation? !!!Var det något som inte hade så stor betydelse eller ingen betydelse alls för att din presentation skulle förbättras? !!!Vad beror det på tror du? !!!!

18

Kapitel 3

!!Bilaga 5 !!

!!!!!!

Bedömningsmatris, muntlig presentation engelska

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Innehåll Berättar väldigt kortfattat om sig själv, sin familj och sina intressen.

Berättar lite mer utförligt, har med fler detaljer, om sig själv, sin familj och sina intressen.

Berättar utförligt, med flera detaljer, om sig själv, sin familj och sina intressen.

Språk Språket innehåller flera störande och några förstörande fel, men innehållet går för det mesta att förstå för en engelskspråkig person.

Språket innehåller några störande fel, men innehållet går att förstå för en engelskspråkig person. Presentationen hänger delvis ihop, genom exempelvis ett fåtal bindeord.

Språket innehåller få störande fel och innehållet går att förstå utan problem för en engelskspråkig person. Presentationen hänger ihop på ett ganska bra sätt, med en röd tråd, genom exempelvis en tydlig struktur och bindeord.

Uttal Uttalet är kraftigt påverkat av svenskan och ibland även av regional dialekt. Detta gör att innehållet ibland kan vara svårt att förstå för en engelskspråkig person.

Uttalet är tydligt påverkat av svenskan. Innehållet går dock att förstås för en engelskspråkig person.

Uttalet är påverkat av svenskan. Innehållet går att förstå utan problem för en engelskspråkig person.

Samspel Läser innantill under hela eller stora delar av presentationen.

Lyfter ibland blicken från anteckningarna och berättar för de som lyssnar.

Berättar för de som lyssnar och använder anteckningar som stöd vid ett fåtal, korta tillfällen.

19

Kapitel 3

!!Bilaga 6 !Checklista, muntlig presentation på engelska ! - Namn ! - Ålder ! - Familj och eventuella husdjur ! - Var jag bor ! - Intressen ! - Vänner ! - Skola ! - Favorit- !!Two stars and a wish ! !!

________________________________________________________________ !! !

_______________________________________________________________ ! !!

_______________________________________________________________ !!Stjärnan tillhör public domain, 22:22 av procsilas (flickr.com) !!!!!!!

20

Kapitel 3

!!Bilaga 7 !Intervju 1 !Marie Linder: Det jag ska fråga dig om nu då, i intervjun, det är ju hur du tycker att det har varit med ditt lärande från det att du fick göra en presentation, och så fick du träna på en massa olika vis, och du fick lite så här feedback som man brukar kalla det för från Janne och dina kamrater på vad du behöver förbättra. Och så gjorde du det igen. Och då börjar jag med att fråga dig att tycker du att du blev bättre? !Elev 1: Ja, det blev mycket bättre. !ML: Mycket bättre, va spännande. För att då har vi ju lite liksom att prata om och fundera kring. Och på vilket sätt var det som var bättre tycker du? !E1: Jo, jag kunde, i början berättade jag mest vad jag hette och lite sådär, och sen i slutet berättade jag mycket, mycket mer. Och jag sa bara inte namnet på mina syskon och så, utan jag berättade ålder, och vad de gillar och sånt. !ML: Så det var mer ord helt enkelt? !E1: Mm !ML: Det var fylligare och mer intressant presentation kanske. !E1: Mm !ML: Hade du lärt dig nya ord, eller var det mer att du lärde dig att använda dem? !E1: Både och !ML: Hur lärde du dig de nya orden då? !E1: Vi fick använda en ordbok !ML: OK. Kommer du ihåg nåt ord, jag är bara nyfiken, nåt nytt så där? !E1: Lax !ML: Lax, alltså sån här fisk? !E1: Ja !ML: Vad hette det då? !E1: Salmon

21

Kapitel 3

!ML: Ja, salmon, och du visste att “l:et”, det stavas ju med ett “l”, och det visste du att det inte skulle höras. Oj, va kul. Så att du sa mer, helt enkelt, var det nåt annat som var bättre tycker du? !E1: Nej. Eller... !ML: Det är så svårt att avgöra, man kommer liksom inte ihåg. !E1: Ja… !ML: Kan det, var tror du till exempel om ditt uttal? Hörde du någon skillnad där? !E1: Ja. Jag kunde uttala bättre. !ML: Hur hade det blivit bättre då? !E1: Jag hade väl tränat mer på orden då !ML: Hur du skulle säga dem? !E1: Mm !ML: När du ska säga ett ord, hur vet du hur du ska säga det? !E1: Jag frågar Janne !ML: Ja, så berättar han? !E1: Mm !ML: Och så kanske det fastnar en del också om du tittar på film och så där. !E1: Mm !ML: Så att man naturligt vet. OK, så att du sa mer, bättre uttal, mm, var det nånting som du kände att det här borde jag ha kunnat förbättrat mer? !E1: Jag vet faktiskt inte. !ML: Vad skulle det kunna vara? Jag funderar på det i enkäten som ni fyllde i då var det ju en massa exempel på olika saker, det var uttal och ordförråd liksom och fylligheten. Var det någon skillnad i hur säker du kände dig inför klassen? !E1: Ja, det var det. !ML: Varför, tror du? Eller var det bättre? Jag tar det för givet att det var bättre. Varför tror du att det var så? !

22

Kapitel 3

E1: För att jag hade övat mycket och länge så jag var säker på vad jag skulle säga !ML: Brukar du vara nervös när du ska prata inför andra? !E1: Inte jätte, lite, det beror på. !ML: Men det är bra att öva då och liksom känna sig säker på hur man ska säga. !E1: Mm, fast jag går ju på teater så jag är ganska van. !ML: Ja, det är ju jättebra! Så när du skulle göra din presentation bättre vad tyckte du var till störst hjälp då? För att det var ju lite olika saker som ni fick använda som tricks liksom !E1: Mm, det var kanske kamratbedömningen. !ML: Hur gick den till? !E1: Jo, man skulle liksom, först skulle man läsa upp presentationen, sen så skulle man, liksom så hära, då skulle man fylla i två bra saker och en som man skulle förbättra. !ML: Ja, ja. Gjorde alla det? Till dig till exempel då, hela klassen? !E1: Nej, nej, utan det var en kompis man fick vara med en kompis. !ML: Är det något speciellt som du kommer ihåg som någon sa? !E1: Ja, jag kommer ihåg att hon sa att jag skulle inte läsa så fort för att man hann inte riktigt med. !ML: Vanligt fel. !E1: För att jag brukar göra så om jag blir nervös. !ML: Det är samma här. Men det är helt ok att prata lugnt och sakta, folk blir inte uttråkade för det, de tycker bara att det är bättre. Det var kamratbedömning. Vad var det mer ni fick göra? !E1: Sen fick vi respons från Janne. Vad vi skulle förbättra. !ML: Mm. Hur fick ni den på för vis? Skriftligt eller? !E1: Ja !ML: Vad sa han då? Var det ungefär samma saker som kompisarna eller? !E1: Nej, eller han skrev liksom så hära, han rättade till stavfel och så skrev han en kommentar, jag kommer inte ihåg hur den var. Men det var nåt. !ML: Mm, ok. !

23

Kapitel 3

E1: Och sen fick vi muntlig respons också. !ML: Ifrån Janne? !E1: Ja. !ML: OK. Vad var det för skillnad på den muntliga och skriftliga då? !E1: Det var enklare att förstå den muntliga. !ML: Ja, det är ju intressant också. Det kan ju vara svårt kanske att hinna med att träffa liksom och ge muntlig så det kanske går snabbare med skriftlig, men om det är bättre med muntlig så, ja. Intressant. Visst var det också så att ni fick några exempel på presentationer? För att jag har hört det att Janne hade spelat in någon film eller sådär. Var det till någon nytta tyckte du? !E1: Ganska. För att man fick ju jämföra sin egen presentation med de som han hade gjort !ML: Mm. Var det bra på nåt vis tyckte du? E1: Ja, det var, vad heter det, bra för att man fick höra hur det skulle vara på ett ungefär. !ML: Ja. Skillnaden i en bra och en mindre bra. !E1: Mm !ML: Vad tror du att, varför tror du att det just var kamratresponsen som du tyckte var det bästa? Mest liksom, hjälpfull !E1: Det var väl kanske för att jag, sen inför klassen, då tänkte jag ju på att jag inte ska läsa så fort för då blir det inte så himla bra. !ML: Just det, för de var din publik nästa gång också då fick du reda på just vad de tyckte? !E1: Mm. !ML: Har du haft sån här kamratrespons förut någon gång? !E1: Nej, det här var första gången och sen har vi arbetat lite med bokanalys och då fick vi också göra så. !ML: Var det på ett skriftligt arbete? !E1: Ja !ML: Och då fick någon läsa det och? !E1: Mm, eller vi läste upp. !

24

Kapitel 3

ML: Var det nånting av de här grejorna som ni hade för förbättringar som du tyckte var inte någon idé att hålla på med? !E1: Det var ju, vad heter det, allting var ju till hjälp, men det fanns ju lite som var mindre bra. Det var Jannes skriftliga respons, när han skrev i boken så blev det ju lite kladdigt, så !ML: Inte så tydligt då, vad det var för något som han menade? OK. Ja, är det något mer som du tänker på, just med det här hur kan lärare och kamrater hjälpa en att bli bättre? !E1: Nej, jag tror inte det. Men det är ju bra att man kan få hjälp. !ML: Mm. För det är ju svårt att säga själv, du visste säkert inte att du pratade för fort. Ok, Lisen, då stänger jag av här. Tack så väldigt mycket. !!Intervju 2 !Marie Linder: OK, då är det Elin som vi ska prata med nu. Och, då var det ju så att ni spelade in en film på en redovisning eller Janne filmade er. !Elev 2: Ja. !ML: Sen fick ni träna på en massa olika vis och sen så spelade ni in er igen och då är ju jag och Janne också då nyfiken på tycker du att det har blivit bättre och i så fall varför. Tycker du att det blev bättre? !E2: Ja, det tycker jag, väldigt mycket! !ML: Väldigt mycket till och med. Och, på vilket vis, vad var det som var bättre? !E2: Jo, att, man fick ju mycket respons från dem och då kunde man... !ML: Vilka dem? !E2: …alltså från kompisar och från Janne och så och då kunde man förbättra till exempel uttalet och vad man skulle säga och sen så beskrev man mycket mer ju mer respons man fick då från olika personer. !ML: Så vad tyckte du, i din presentation, var det nåt speciellt som verkligen utvecklades? !E2: Det var ju hur mycket jag beskrev om varje sak. !ML: Det blev liksom fylligare eller vad man ska säga? !E2: Ja !ML: Lärde du dig mycket nya ord? !

25

Kapitel 3

E2: Ja, det gjorde jag, faktiskt. Eller, ganska mycket. För jag har ju alltid haft engelska som ett väldigt lätt ämne för mig. !ML: Varför det? Finns det någon anledning? !E2: Ja, vi har, pappa, han är väldigt intresserad av Skottland och England och så… !ML: Jaha, så han har det lite som en hobby? !E2: Ja, och sen så har vi varit på vissa ställen och då har ju jag sagt väldigt många saker själv. !ML: Ja, det är ju det bästa sättet att lära sig på. !E2: Och de vill ju att jag ska kunna träna på det och så. !ML: OK, så du har ganska bra självförtroende när du ska prata engelska? !E2: Ja !ML: Märkte du någon skillnad i något annat än att du sa mer? !E2: Det var ju uttalet, för det finns ju amerikanska engelska och sen… !ML: Brittisk !E2: Ja, brittisk och jag kommer inte ihåg vad det blev, men det var ju uttalet då. !ML: Och ja, de är ju “rätt” båda två, det är ju inte så att det ena är bättre än det andra. !E2: Nej !ML: Men man ska kanske inte blanda så mycket, då blir det lite tokigt kanske. !E2: Ja. !ML: Hur gör du när du ska lära dig nya ord då? !E2: Jo, men det är väl att… om Janne skriver nåt på tavlan då tar jag in det och typ… !ML: Du minns det? !E2: Ja. Och sen annars om det är något jag inte förstår så är det bara att jag slår upp det i en ordbok. !ML: Kommer du ihåg något speciellt ord så här, nåt nytt som du lärde dig just i det här jobbet? E2: Nej. Jag tror inte det. !ML: Ok, varför blev det bättre, ni hade ju olika saker som ni gjorde, olika typer av feedback, vad var det som var mest användbart för dig?

26

Kapitel 3

!E2: Det var väl när Janne gav respons, för då hade man en film på presentationen då och då så pausade han om det var något som han ville ge respons på. !ML: Jaha, ni satt tillsammans du och han och tittade? !E2: Nej, utan det var att han hade spelat in det då. !ML: Ja, ja !E2: Så hade han pausat och då… !ML: Och så lyssnade du på det? !E2: Ja. !ML: Ok, så först så är det du och så pausar Janne och säger att här skulle du ha gjort si och så och så där? !E2: Ja. !ML: Var det muntligt, alltså han pratade? !E2: Ja, det var muntligt. !ML: Ok, det var bra tyckte du? !E2: Ja, det var nog det som var det bästa. !ML: Vad sa han till exempel då då? !E2: Jo, att jag sa “vahettere” ganska många gånger. !ML: På svenska? !E2: Ja !ML: Ja, det får man ju inte göra. !E2: Nej, det blev lite konstigt. !ML: Det är ju såna där saker som man inte är medveten om. !E2: Ja, det är sånt som man bara säger. !ML: Det är ju därför som det är så bra då om man får lite… !E2: Ja.

27

Kapitel 3

!ML: Vad hade ni mer för… det var den. Och sen fick ni skriftligt av Janne också? !E2: Ja, man fick skriftlig respons. !ML: Och så fick du av kamraterna? !E2: Ja, det var muntlig och skriftlig !ML: Var det något mer? I den här enkäten som ni fick svara på så hade han ju radat upp… Jo, ni fick se exempel, va? !E2: Ja, just det! Exempelfilmer. !ML: Ok, så det var bra det här som när han hade pratat in på filmen? !E2: Ja !ML: De andra då? Kamratbedömning, skriftlig, muntlig, Jannes skriftliga och exemplen. Var det nåt där som du kände att du hade nytta av? !E2: Jo, det var nog de här exempelfilmerna, för man, då såg man ju liksom vilken som, eller då märkte man vilken som var “bäst” eller vad man ska säga… !ML: Vad är bra, helt enkelt. Du fick liksom se exempel på och förstod lite varför, eller hur? !E2: Mm. !ML: Det var till exempel fylligare och så där? !E2: Ja !ML: Kamratresponsen då? !E2: Jo, det var också bra, fast de…. alltså, det blev lite annorlunda, det kanske var så att kamraterna ville vara snälla mot en och kanske inte skriver att… !ML: Nej, just det. !E2: … det här skulle du kunna göra bättre. !ML: Fast det var två bra grejor och så en som man kunde förbättra, eller hur? !E2: Ja !ML: Men de kanske är lite oroliga att göra dig ledsen kanske? !E2: Ja

28

Kapitel 3

!ML: Medans Janne har mer träning i kanske att… !E2: Ja !ML: För han kan ju mer. Så är det ju. !E2: Ja, det är ju sant. !ML: Om du skulle få välja nu då, om du bara skulle få en typ av hjälp, nästa gång, vilken väljer du då? !E2: Det är nog Jannes muntliga respons. !ML: Ja, i… när han filmade? !E2: Ja. Det var nog det bästa. Det är nog det jag skulle välja. !ML: Nu blir jag lite nyfiken, för det finns en annan grej man kan göra i YouTube-filmer till exempel, så kan man istället för att som han gjorde, stoppa, så kan man också skriva in. !E2: Ja. !ML: Tror du att det skulle vara…? !E2: Jo, det skulle nog funka också. För det är ju ungefär samma sak. !ML: För då ser du dig själv, liksom precis, som när du säger “vahettere”. !E2: Precis !ML: Var det nånting som du kände var inte alls hade någon betydelse, som man lika gärna hade kunnat låta bli? !E2: Nej, det tror jag faktiskt inte. !ML: Det kanske hjälper på olika vis allting? !E2: Ja. !ML: Men här ser man ju hur viktigt det är att man får feedback och respons och så. !E2: Mm. !ML: Jaa, hörru du, då ber jag att få tacka så mycket, det var väldigt… nu stänger jag av här.

29

Kapitel 4

!!!!!Skolverkets kunskapskrav i form av matriser - bedömningsstöd eller merarbete? !!!Vad tycker lärare och elever? !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!Författare: Jenny Envall Termin: vt 14 Ämne/Kurs: PE 1058 “IT och lärande som stöd för skolutveckling”

Kapitel 4

Innehållsförteckning !Inledning 1 Syfte 2 Frågeställning 2 Metod 2 Teoretiska perspektiv 3 Bakgrund 3 Matriser eller skriftliga omdömen? 3 Kvalitativa fördelar med matriser 3 Matriser i form av skolverkets kunskapskrav 4 Lärarenkäterna 5 Lärarnas kommentarer 5 Elevenkäterna 5 Elevernas kommentarer 6 Diskussion 7 Tid till att omsätta teori till praktik 7 Användningssätt 7 Kvalitet och kontinuitet 7 Sammanfattning 8 !

!!!!!!!!!!!!!

Kapitel 4

Inledning ! Jag har arbetat i 14 år som lärare i engelska och svenska på Mockfjärdsskolan åk 7-9. Jag har dataansvaret i arbetslaget och jag är administratör för Schoolsoft, vårt webbaserade kommunikationsverktyg. Vi har nyligen börjat använda ämnesmatriserna i Schoolsoft som underlag för bedömning och utvecklingssamtal. Ämnesmatriserna är skapade utifrån Skolverkets kunskapskrav och man kopplar de målområden man använder till varje uppgift tillsammans med det centrala innehållet, som även det är taget direkt från kursplanerna. Sedan kan man utifrån dessa uppgifter fylla i en helhetsmatris. Matrisen används sedan som underlag för utvecklingssamtal samt betygssättning. I matrisen står först kunskapskravet och under detta de uppgifter som är kopplade dit. När målet är uppnått fylls rutan i med grönt, om man är på väg att uppnå nivån markeras detta med gult. Har man inte arbetat med den nivån är det ofärgat och har man inte klarat det så står det med rött. Man kan även se en översikt i procent med färgerna.

!! Jag har använt mig av matriserna i Schoolsoft under några år nu och tycker att de ger en bred och tydlig grund för både formativ och summativ bedömning. Jag är intresserad av att undersöka hur detta upplevs av kollegor och elever. Jag har lagt märke till att lärarna har kommit olika långt i arbetet med matriserna och att attityderna till dessa varierar. Jag tycker mig också se att arbetet med

Kapitel 4

dessa matriser inte säger lika mycket för eleverna då språket är på för hög nivå för dem. Jag går just nu utbildningen PE 1058 “IT och lärande som stöd för skolutveckling” och det här arbetet är en del i kursen.

!Syfte !Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur elever och lärare använder och upplever matriserna i Schoolsoft. !Frågeställning ! • Upplever lärarna att matriserna är en hjälp inför utvecklingssamtal och betygssättning? ! • Upplever eleverna att matriserna bättre tydliggör nästa steg i lärandet i jämförelse med

tidigare skriftliga omdömen? ! • Upplever eleverna att de får en tydligare bild av hur de ligger till betygsmässigt? !Metod !Detta är en kvalitativ undersökning med en fenomenografisk ansats. Jag har valt att undersöka mina frågor genom en enkät då man enkelt kan få ett tydligt underlag med klara svar på frågorna då. Min undersökningsgrupp består av personal och elever i åk 8 och 9 på Djuråsskolan, som har använt matriserna under ett par läsår nu, samt personal och elever i åk 8 och 9 på Mockfjärdsskolan som precis har börjat använda matriserna. Båda skolorna ligger i Gagnefs kommun. Djuråsskolan har 143 elever i åk 8-9 samt 22 lärare som undervisar på högstadiet. Mockfjärdsskolan har 104 elever i åk 8-9 och 13 undervisande lärare. Undersökningarna har gjorts efter utvecklingssamtalen på vårterminen 2014. Jag har lagt ut enkäten via Schoolsoft under vecka 12 och 13. Lärarna har haft två veckor på sig att besvara frågorna. Många av eleverna har fått besvara enkäten på lektionstid för att få så många som möjligt att delta i undersökningen, samt för att eleverna skulle kunna ställa frågor om eventuella oklarheter. Enkätfrågorna till eleverna består till största delen av enkla frågor att ta ställning till med svarstyper som Ja, mycket, Ja, lite, Nej, inte så mycket och Nej, inte alls. Den sista frågan ber dem dock motivera sitt ställningstagande i löpande text.

!

Kapitel 4

Teoretiska perspektiv !Bakgrund I och med Lpo 94, och ännu mer med Lgr 11, har fokus kommit att ligga mer på formativ undervisning och även kamrat- och självbedömning som metoder för utveckling i jämförelse med tidigare skolhistoria då det mest handlat om summativ bedömning för att kunna sätta betyg. Precis som Christian Lundahl, fil dr i pedagogik, säger är det först de senaste decennierna som bedömning har börjat ses som verktyg för lärande1. Kunskapssynen i skolan har ändrats och bedömningarna ska mäta en helt annan sorts kunskaper än under tex 1950-talet. “Dagens elever måste besitta kunskaper om sina egna starka och svaga sidor… Den nya bedömningsforskningen, som är besläktad med Deweys pedagogiska idéer, sätter lärandeprocessen i centrum snarare än mätandet av statiska kunskaper.”2 Lundahl säger även att “flera studier har visat att lärarens förmåga att arbeta pedagogiskt med bedömning är det som ger störst effekt på elevernas kunskapsutveckling”3 !Matriser eller skriftliga omdömen? I tidigare skriftliga omdömen kunde man ofta läsa kommentarer som mer syftade till hur eleverna arbetade och uppförde sig, än till deras faktiska kunskapsutveckling. I Fotnoten 02/10 finns en intervju med Annika Magnusson, som är utvecklingsansvarig för betyg och bedömning på Södervärnsskolan i Visby. Hon tycker att matriser är det absolut tydligaste arbetsverktyget för skriftliga omdömen. “De utgår från styrdokumenten och innehåller inga personliga värderingar av eleverna. Det kvalitetssäkrar omdömena.”4 Hon berättar även att lärarna på deras skola kommit olika långt i sitt användande av matriser och att de har olika attityd till dem. Vidare berättar Annika Magnusson att det gäller att sluta se matriserna som ännu en blankett och i stället göra dem till sitt arbets- och planeringsverktyg och att de lärare som kommit dit ser att det är ett bra sätt att arbeta på. Enligt Christian Lundahl är den största bristen i ökad professionsutveckling att det inte ges tillräckligt med tid för att omsätta nya strategier i praktiken. Han menar att läraryrket är så praktiskt att det inte går att läsa sig till hur man ska göra.5 !Kvalitativa fördelar med matriser Ett annat fenomen med matriser som Anders Jönsson, biträdande professor i naturvetenskapernas didaktik vid högskolan i Kristianstad, beskriver är att “Till skillnad från många andra bedömningsinstrument erbjuder matriser en möjlighet att bedöma elevers kunskaper i kvalitativa termer och inte enbart som rätt eller fel eller som poängsummor.”6 Christian Lundahl uttrycker att Genom att skapa matriser för kunskapsområden och låta eleverna delta i planeringen av dem, så medvetandegör man eleverna om "nästa steg"... Ett kontinuerligt användande av elevsystemen och dess matriser gör att återkopplingen sker mer day by day än en gång per termin på utvecklingssamtalet.7 !Anders Jönsson menar dock att matriser i sig inte är av godo eller ondo utan att det är helt beroende på hur de används. Han påpekar att det finns ett forskningsstöd för att matriserna kan påverka

Kapitel 4

elevernas prestationer på ett positivt sätt. Matriserna underlättar även lärarens återkoppling och arbete med kamratbedömning, menar han. En matris kan dock inte “stå på egna ben” utan behöver kombineras med andra aktiviteter. ! matriser [kan] samspela med aktiviteter som kräver att [eleverna] är

insatta i bedömningskriterierna, så att aktiviteten hjälper eleverna att förstå kriterierna bättre- samtidigt som en utökad förståelse för kriteri- erna gör att eleverna kan genomföra aktiviteten bättre. Matrisen och aktiviteten leder således in eleven i en positiv spiral, som i sin tur kan ge kraftigt förbättrade prestationer. Bland annat har man i forskningen sett att lärare har lättare att ge konstruktiv och framåtsyftande åter- koppling om de har tillgång till en matris, samtidigt som elever har lättare att förstå lärarens återkoppling om de kan relatera den till en matris.8 !

Enligt Christian Lundahl har evidensbaserad forskning påvisat förhållandevis entydiga resultat på att feedback är positivt för lärandet. Undantag från detta sker dock då feedbacken har fått negativa effekter. I samtliga dessa fall har feedbacken varit riktad mot elevens person eller elevens motivation. För att effekten ska vara positiv krävs att feedbacken riktas mot uppgiften som ska utföras och att den ger information om hur uppgiften skulle kunna utföras bättre. Återkoppling i form av beröm, belöningar eller bestraffningar är den minst effektiva.9 Den återkoppling som ger mest effekt är den som informerar om var eleven är, var den är på väg och hur den ska nå dit.10 !

Om eleverna inte har en klar bild över vart de ska, får de också svårt att ta ansvar för sitt lärande. Samma sak gäller om eleverna inte har en klar uppfattning om olika kvaliteter i lärandet, om sina kunskaper och om hur dessa värderas11 !

Detta kan ses som ett tecken på att matriser, som är kunskapsbaserade, är ett bättre sätt att ge eleverna feedback då de skriftliga omdömena som gavs med fri text ofta riktade sig till elevens sätt eller engagemang. !Matriser i form av skolverkets kunskapskrav Lundahl menar att för att få till en effektiv undervisning behöver man tolka, problematisera och konkretisera kursplanerna genom att ställa frågor till dem. Först i syftet och det centrala innehållet och sedan i kunskapskraven. Svaren på dessa frågor utgör sedan undervisningsinnehållet. Syftet med bedömningsmatriserna är att ge läraren ett redskap för att kommunicera runt mål, undervisning och bedömning med eleverna.12

!

Kapitel 4

Lärarenkäterna !Av de lärare enkäten gick ut till svarade 20 stycken på den. De flesta, 9 st, svarar att de har arbetat med matriserna i Schoolsoft under de två senaste läsåren. En har arbetat längre än så, 6 st endast under det senaste läsåret och tre kortare tid än så, en har lämnat den frågan obesvarad. På frågan ifall de tycker att matriserna underlättar inför utvecklingssamtal svarar 8 av 20 att det underlättar, 8 tycker att det är ungefär lika och endast två säger nej. På frågan ifall de tycker att matriserna innebär merarbete inför betygssättning svarar 6 st ja, 7 st nej och 7 stycken att det är samma tidsåtgång. En kommentar till detta var “Än så länge är det inte tidsbesparande för mig men det kan nog bli när jag fått jobba in mig ordentligt i systemet.” På frågan ifall de tycker att matriserna underlättar för att se vilket elevens nästa steg är svarar 16 st att de tycker att de gör det. Detta tyder på att de flesta ser nyttan av att använda matrisen i detta hänseende. Tre av lärarna kommenterar dock att eleverna behöver få matriserna tolkade för att kunna använda dem. !Lärarnas kommentarer Efter frågan ifall lärarna tycker att matrisen underlättar för att se vilket elevens nästa steg är, ombads de motivera detta i löpande text. Några svar från de som var positiva till detta är: “Både ja och nej. Det behövs en framåtsyftande kommentar för att tydliggöra nästa steg.” “Det blir tydligt var eleven befinner sig inom olika förmågor och vad de har visat på olika uppgifter.” “Jag kan ge återkoppling på uppgifterna där jag pekar på vad eleven bör tänka på i sina svar.” “I och med att betygsstegen fylls i med grönt, gult så är matrisen överskådlig och man ser vad som är elevens starka sidor och vad den behöver arbeta mer med. “ “Matrisernas färger gör att det är väldigt lätt att se var är det grönt och var är det gult. Nästa steg för eleven är att få det gulfärgade kunskapskraven gröna och det är lättöverskådligt på detta sätt” En av de som svarat nej motiverade detta med att “Min kommunikation, muntlig eller skriftlig, med eleven är den mest konkreta som eleven förstår. Matriserna är för abstrakta.” Övriga som sade nej motiverade inte sin åsikt. !Elevenkäterna Av de elever enkäten gick ut till svarade 86 elever på den. 27 uppger att de tittar på matriserna inför utvecklingssamtal, 38 i samband med prov- och uppgiftsresultat och 8 inför betygssättning. 13 anger att de tittar på dem i samband med allt ovanstående. Av detta kan man utläsa att ganska många har kommit att se matriserna som ett arbetsverktyg. På frågan ifall de upplever att matriserna ger en tydlig bild av hur de ligger till i ämnet svarar 23 att de tycker att de ger en tydlig bild, 33 tycker att färgerna ger en bra bild men att texten inte säger så mycket. När de motiverar detta uppger fem av eleverna att språket är för svårt och att de behöver en bättre förklaring. Drygt en fjärdedel av eleverna tycker att matrisen ger liten, eller ingen alls, bild av hur de ligger till. På frågan ifall de tycker att matriserna är till hjälp för att veta vad de behöver utveckla uppger 22 att de är det, 45 säger ibland och 19 säger nej.

Kapitel 4

Nästa fråga var huruvida de föredrar matriserna framför tidigare skriftliga omdömen, där säger en tredjedel att matriserna är bättre, en tredjedel tycker att de är likvärdiga och en tredjedel tycker att de skriftliga omdömena var bättre. Därefter ombads eleverna motivera detta ställningstagande i löpande text. Svaren där var mycket skiftande men det är tydligt att många av eleverna inte vet vad som menades med de skriftliga omdömena. Detta märktes genom svar som : vet inte, vad var det? bryr mig inte, jag har inte haft gamla omdömena osv. “Jag är bara inne på Schoolsoft för att kolla betyg och vilka tider vi börjar!” !Elevernas kommentarer En annan sak som märktes tydligt var att flera elever är missnöjda med att lärarna inte fyller i matriserna tillräckligt ofta, eller alls. Någon elev uppgav att de trodde att de skulle tycka att det var bra ifall lärarna bara kunde använda dem. Någon ansåg att de skriftliga omdömena var bättre “för då fyllde alla lärare i”. Ytterligare en sak som flera elever tar upp är tankar kring språket i matriserna vilket upplevs som svårt och intetsägande av flera elever. “Det är så krångliga ord och man vet aldrig RIKTIGT vilket betyg man fått på uppgiften.” “Jag tycker så för att jag förstår mer när lärarna skriver för det som står i matriserna förstår jag inte alltid eftersom det är enkel svåra ord och så.” De elever som här var positiva till matriserna uppgav bland annat att det går snabbt att utläsa hur man ligger till och vad man bör arbeta med, att de är enkla och tydliga och att de uppdateras oftare än de skriftliga omdömena som bara kom eleverna tillhanda vid utvecklingssamtalen. “För att man ser vart man ligger någonstans i ett ämne och man vet vad man ska öva på för att bli godkänd.” “Därför att de är tydligare och mer exakta.” “Matrisen är bättre för man ser mer mer tydligt vad som du gjorde bra och vad du bör träna mer på.” “Jag gillar matrisen. Matrisen funkar bra på alla sätt och så vill jag ha det!” En del hade lite blandade åsikter om detta: “Jag tycker att matriserna är svåra att förstå ibland på grund av språket, omdömena var lite bättre för det var lättare att förstå vad man skulle utveckla. Samtidigt ger matriserna en bra bild med färgerna ungefär vart man ligger.” “Jag tycker det var lättare att förstå och veta vad man skulle förbättra osv när det stod skriftliga omdömen direkt från läraren. Men jag tycker fortfarande att matrisen är lätt att förstå och är rolig att följa. Jag tycker absolut att matrisen är något som ska vara kvar!” !!!!!!

Kapitel 4

Diskussion !Tid till att omsätta teori till praktik Det som går att utläsa tydligt, när man kopplar svaren till hur lång tid läraren har använt matriserna, är att desto längre tid de har arbetat med dem desto mer positiva svar, detta gäller alla frågor. Detta tyder på att matriserna upplevs som merarbete i en inledningsfas, men sedan när man har börjat använda dem som ett verktyg för formativ undervisning alltmer ser fördelar med dem. Man anser att de underlättar vid både utvecklingssamtal och betygssättning, samt fungerar som en plats för kontinuerlig formativ bedömning. Detta stämmer också väl överens med Magnussons åsikter om att man ska sluta se matriserna som ännu en blankett att fylla i och i stället göra dem till sitt arbets- och planeringsverktyg, som jag skrev om tidigare. Av svaren att döma så märks det bland personalen att tiden inte har räckt till för att komma dithän, att man omsatt strategin till praktik, och detta stöds av Lundahls yttrande om att tiden är den största bristen i ökad proffessionsutveckling. En fundering är ifall den negativa formuleringen i ena frågan kan ha ökat andelen negativa svar, då det var fler som upplevde skillnader mellan arbetsbördan inför betygssättning jämfört med inför utvecklingssamtal? Endast två upplevde att arbetsbördan ökade inför utvecklingssamtal men 6 st upplevde att det var merarbete inför betygssättning. Min tanke är att om matriserna hålls uppdaterade under terminen så är det arbetet konstant och varken minskar eller ökar i relation till betygssättning eller utvecklingssamtal. !Användningssätt Det man kan läsa mellan raderna i såväl personal- som elevkommentarer är att de flesta verkar vara överens om att matriserna kan vara ett bra verktyg. Detta samspelar med Jönssons iakttagelser om att matriser kan påverka elevers resultat positivt om de används på rätt sätt. Tydligt är att Skolverkets formuleringar i kunskapskraven inte kan tala för sig själva till eleverna. Formuleringarna behöver brytas ner och konkretiseras Enligt Lundahl är syftet med matriserna att ge läraren ett redskap för att kommunicera runt mål, undervisning och bedömning med eleverna. De lärare som arbetat längst med matriserna verkar ha funnit ett sätt att kommunicera med eleverna genom att ge både formativ och summativ bedömning i samband med resultaten i matriserna och man kan tänka sig att detta leder till kommentarerna från de elever som är mest positiva. Som Jönsson säger så är ju inte matriser i sig själva varken av godo eller ondo utan det är helt beroende på hur de används. !Kvalitet och kontinuitet En fördel med matriserna är, som Magnusson också säger, att de utgår från styrdokumenten och innehåller inga personliga värderingar av eleverna, vilket kvalitetssäkrar omdömena. De blir säkrare, rättvisare och tydligare. En annan fördel med matriserna är att återkoppling sker mer kontinuerligt, day by day som Lundahl uttrycker det, än en eller ett par gånger per termin. Eleverna har tillgång till uppdaterad

Kapitel 4

information hela tiden. Detta är naturligtvis direkt beroende på om lärarna använder matriserna på detta sätt, vilket också en del av eleverna uttrycker i sina svar. !!!Sammanfattning

!Sammanfattningsvis kan jag säga att de flesta lärare verkar befinna sig i en övergångsfas där man är på väg mot att göra matriserna till ett fungerande arbetsverktyg, då svaren blir mer positiva desto längre man arbetat med dem. De flesta elever tycker att matriserna tydliggör nästa steg är för dem, men bara ifall de samtidigt har en dialog med läraren, muntlig eller skriftlig, där de får hjälp med att konkretisera målen och formuleringar. Vilket även lärarna håller med om. Eleverna känner sig ändå inte riktigt säkra på hur de ligger till betygsmässigt och där har vi lärare ett ansvar för att ännu mer konkretisera kunskapskrav och uppgifter i relation till betygen. Det ser alltså ut som att man hunnit en bra bit på vägen till målet, men inte ända fram. !!!!!!

Kapitel 4

Litteraturlista !Bedömning för lärande, formativa processer, hämtat 10 april 2014, <http://www.bedomningforlarande.se/formativaprocesser/4/4> !Claesdotter, Annika, “Säkrare bedömning utan värdering”, Fotnoten, nr 2 2010, s 24-25 !Jönsson, Anders, “Bedömningsmatriser- inte bättre än sin användare”, Grundskoletidningen, nr 2 2013, s 37-40 !Lundahl, Christian, Bedömning för lärande, Stockholm, 2011 !SBU, utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården – en handbok, hämtat 7 mars 2014, <http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/SBUsHandbok_Bilaga10.pdf> !!!

Kapitel 5

!!!!!!

Instagram, Snapchat och Youtube mötesplatser för ungdomarna i Gagnef

!

!Författare: Malin Stövling Löfgren Termin: vt 14 Ämne/Kurs: PE 1058 “IT och lärande som stöd för skolutveckling

Innehållsförteckning!

!!

1 Inledning 2 .................................................................................................

2 Syfte 2 ......................................................................................................

3 Frågeställningar 2 ........................................................................................

4 Metod 2 ....................................................................................................

5 Teoretiska perspektiv 3 ..................................................................................

6 Resultat 6 ..................................................................................................

6.1 Internet 6 .............................................................................................

6.2 Verktyg 6 ..............................................................................................

6.3 Var och hur ofta? 6 ..................................................................................

6.4 Plats 9 .................................................................................................

6.5 Sociala medier i skolarbete 9 .....................................................................

7 Diskussion 11 ..............................................................................................

7.1 Internet 11 ...........................................................................................

7.2 Verktyg 11 ............................................................................................

7.3 Var och hur ofta? 11 .................................................................................

7.4 Plats 12 ...............................................................................................

7.5 Sociala medier i skolarbetet 12 ...................................................................

8 Sammanfattning 13 ......................................................................................

9 Sammanfattande diskussion och nya frågor som väckts. 13 ......................................

Referenslista 15.............................................................................................

2

!1 Inledning Valet av ämne inför denna rapport byggdes upp utifrån frågor och funderingar som kommit

upp under utbildningens gång. Sociala medier tar en allt större del av ungdomars vardag och

funderingar finns kring hur vi inom skolan kan dra nytta av dessa nätverk. Först behöver vi då

ha kunskap om var ungdomarna befinner sig och var vi kan möta dem. Arenan är enorm och

möjligheterna oändliga. Klassrummet behöver kanske inte vara i skolan utan kan flyttas med

eleverna var än de nu befinner sig. Detta innebär att eleverna kan vara i “klassrummet” även

efter skoltid eller när de behöver det. Roland Rask (2006) har beskrivit att diskussionen som

ofta råder när IT ska införas har handlat om vad internet inte får användas till istället för att se

möjligheterna. På skolor jag arbetat diskuteras ofta mobilförbud. Kan vi istället använda oss

av detta verktyg som faktiskt mobilen är och se möjligheterna istället för alla svårigheter?

2 Syfte

Syftet med det här arbetet är att ta reda på hur användandet av sociala medier ser ut bland

ungdomar i årskurs 6-9 i Gagnefs kommun.

3 Frågeställningar

Vilka sidor besöker ungdomarna när de är ute på nätet?

Hur ofta besöker de olika sidor?

Var befinner de sig när de använder internet?

Vilka redskap använder ungdomarna sig av?

Använder de sociala medier för skolarbetet?

4 Metod

Detta är en kvalitativ undersökning med en fenomenografisk ansats. En litteraturstudie gav

mig underlag för att konstruera enkätfrågorna utifrån mitt syfte. Några av frågorna var öppna

eftersom öppna frågor kan avslöja värdefulla upplysningar av ett slag som slutna frågor inte

tillåter (Ely m.fl, 1993).

3

Mitt val av mätinstrument gjordes utifrån att det var en kvalitativ studie som byggde på elev-

ernas åsikter om hur de använde sociala medier och en enkät med mestadels öppna frågor an-

såg jag att i detta fall fångade syftet med studien bäst. Den slutliga enkäten har genomgått en

triangulering då den blivit granskad av utomstående personer vilka givit mig synpunkter och

förslag på förändringar.

!Enkätstudiens urval var grundskolelever årskurs 6-9 i Gagnefs kommun. Jag tog först kontakt

med skolornas rektorer för att få tillstånd till undersökningen. Jag informerade även elevernas

föräldrar om att deras barn skulle få förfrågan att fylla i en digital enkät och vad den handlade

om. Slutligen skickade jag ut enkäten via kommunens datasystem som ett meddelande till de

aktuella eleverna. Jag skickade även ett meddelande till elevernas mentorer med en uppman-

ing om att låta eleverna fylla i enkäten på mentorstid. Totalt rör det sig om 456 elever som fått

förfrågan om att delta i undersökningen. 187 elever svarade på enkäten varav 92 elever var

killar (49%) och 95 elever var tjejer (51%). Eftersom bortfallet var 41% finns anledning att

tro att de som svarat på enkäten är de som är mest aktiva på internet och de som kollar av sina

meddelanden regelbundet. Datainsamlingen skedde under mars och april 2014.

!

5 Teoretiska perspektiv Den bild som framträder i skolverkets undersökning från 2010 är att IT-användningen skiljer

sig kraftigt mellan olika ämnen. I årskurs 7-9 är användningen av IT högst i samhällskunskap

och svenska och minst i matematiken. Skolverkets undersökning visar även att arbet-

suppgifterna som eleverna utför med hjälp av datorerna är relativt basala. Det absolut vanli-

gaste är att söka information och att skriva och skapa presentationer. Den mer avancerade IT-

användningen, som att arbeta med bilder, ljud eller video är mer sällsynt. Ännu mer sällsynt

är det att använda IT i språk eller matematikövningar. Liknande resultat ser vi i Norge där

matematik är det ämnet som använder IT minst (Egeberg m. fl. 2011). De vanligaste ar-

betsmomenten var i fallande ordning att söka material på nätet, att göra tankekartor, att läsa,

att skriva men också att ta foton och att filma under arbetets gång (Skolverket, 2010).

!

4

Hylén (2013) redovisar hur IT- användningen ser ut i den svenska skolan och skriver att ett av

det vanligaste användningsområdet är multimediaverktyg som PowerPoint vilket knappt 10 %

av eleverna anger att de använder dagligen. Podcasts och YouTube används dagligen i skolan

av nästan lika många, vilket även gäller för lärspel och videospel.

!Elza Dunkels (2009) skriver om internets möjlighet till snabba kontakter och möjligheten att

utnyttja andras kunskaper och med hjälp av dem utveckla sitt eget lärande. Hon beskriver det-

ta som ett kollektivt lärande där man tar del av andras kunskaper och tillsammans utvecklar

nya.

!Hylén beskriver flera studier där man kan se att pekplattor är en motivationsfaktor. Studenter

upplever att de blir mer motiverade i sina studier. Han skriver dock att det finns risker att bli

distraherad av irrelevanta appar, spel och webbsidor. Det behövs både självdisciplin hos elev-

erna och en tydlig ledning från läraren för att lektionerna ska bli lyckade. I Andersson m.fl.

(2013) framkommer det att medan några elever snart inser att de måste avstå från Facebook

och datorspel i skolan, har andra elever, oftast yngre eller mindre motiverade, svårt att disci-

plinera sig i detta avseende. Den vanligaste distraktionen är Facebook och så har det varit de

senaste åren. YouTube är den distraktion som ökat mest. Det finns risker med att lärare saknar

strategier för hur man ska behandla elever som inte kan hantera sociala medier i klassrumssit-

uationen. I stället delegeras ansvaret till eleverna. Det finns också tendenser till ökat individu-

ellt arbete vilket också kan öka skillnaderna mellan motiverade och omotiverade elever.

!2013 gjordes en undersökning om hur svenskarnas internetanvändning ser ut (Findahl, 2013).

Så gott som alla som besöker sociala nätverk besöker också Facebook. Mest aktiv är man i

åldern 16–25 år där 76 procent dagligen besöker Facebook. Redan när barnen är åtta år be-

söker 18 procent sociala nätverk. Vid nio år har det stigit till 30 procent och vid tolv års ålder

är 81 procent användare. Instagram används huvudsakligen av de unga. Drygt hälften av ung-

domarna i åldern 12 till 19 år är där. Mest aktiva är flickorna i åldern 12–15 år där 71% är an-

vändare.

!

5

Det mobila internet har inte ersatt datorn. Så gott som alla med en smart mobil har också en

dator och nästan alla med en surfplatta har både en dator och en mobil. Och även de som an-

vänder sin smarta mobil flera gånger om dagen, eller dagligen en surfplatta, använder sin da-

tor minst lika mycket.

!Enligt Findahls undersökning så känner de som själva är aktiva på internet sig mest delaktiga

i det nya informationssamhället. Internettiden på Youtube spelar roll liksom tiden på de so-

ciala nätverken. Det hjälper till om man besöker bloggar eller Twitter. Allra mest delaktiga

känner sig de som flera gånger dagligen är på bloggar och Twitter och de som dagligen postar

inlägg och kommenterar vad andra har skrivit.

!Av ungdomarna i åldern 12 till 15 år använder 78 procent en smart mobil. För bara två år

sedan var det fem procent. Under de senaste fyra åren har tiden med internet i skolan fördub-

blats. Hälften av skolbarnen använder internet för att göra skolarbete åtminstone någon eller

några gånger i veckan. Två av tre elever i åldern 12 till 15 år anser att internet blivit viktigt

eller mycket viktigt för deras skolarbete.

!Brit Stakston (30 januari, 2013) skriver om hur tekniken möter nya behov och olika plattfor-

mar för olika intressen skapas. Facebook som länge varit ett dominerande socialt nätverk

bland ungdomarna har fått konkurrans av nya medier med nya funktioner.

!Dunkels menar att kunskapsklyftan mellan generationerna är stor när det gäller just datorer

och internet. Vi har ett stort ansvar att fördjupa våra kunskaper och inte bara utgår från det

första intrycket som vi får av en ny företeelse. Dunkels skriver även om att det idag fort-

farande finns lärare som vägrar att använda sig av IT i undervisningen. Detta trots att det ty-

dligt står om IT-användning i läroplanen (LGR 11). Hylèn beskriver att attityden till IT som

verktyg i den egna undervisningen knappast förändrats under de senaste åren, trots att datortä-

theten ökat markant i den svenska skolan.

!Harried och Sciller (2013) har tittat på det flippade klassrummet där delar av undervisningen

finns på tex webbsidor eller Youtube. Sociala medier kan vara användbara i arbetet med flip-

6

pat klassrum eftersom de erbjuder möjlighet till kommunikation utanför klassrummet De ser

att det både finns för och nackdelar med detta arbetssätt. Det kan bli ett motstånd hos eleverna

till att ägna mer tid åt hemarbete med risk för att de kommer oförberedda till undervisningen.

Eftersom undervisningsmaterialet som ska bearbetas hemma måste hålla god kvalitet och an-

passas till målgruppen kan en del lärare uppleva det som tidsödande. Det positiva är att lärare

får mer tid tillsammans med elever för att diskutera verkliga frågor. Studenterna involveras

mer aktivt i lärandeprocessen och metoden bidrar till reflektion både i och utanför klassrum-

met. Om någon har missat ett undervisningspass finns det möjlighet att ta igen en del via

nätet. Enligt författarna gillar dessutom eleverna detta undervisningssätt.

!

6 Resultat

Under resultatdelen sammanfattar jag enkätsvaren med eleverna. Jag har delat in resultatet i

underrubriker. Dessa rubriker följer även i diskussionsdelen.

!6.1 Internet På frågan om eleverna hade tillgång till internet hemma (fråga 2) svarade 2 elever (1%) att de

inte hade det och 6 elever svarade att de hade tillgång till internet ibland (3%). Resterande del

av eleverna svarade att de hade tillgång till internet hemma (96%).

!6.2 Verktyg På frågan om vilka verktyg de använder för att vara på internet (fråga 3), angav 142 elever

(34%) att de använde sig av dator. 121 elever (29%) använde sig av Ipad och 152 elever

(37%) använde sig av mobilen. Flera av eleverna (85%) angav att de använde sig av flera oli-

ka verktyg.

!6.3 Var och hur ofta? På frågan vilka social medier eleverna använde sig av och hur ofta har jag valt att redovisa

detta i diagram för att få det överskådligt.

!

7

Här följer en kort beskrivning av de olika sociala medier som jag frågat eleverna om.

Facebook är en social nätverkstjänst.

Instagram är en mobilapp för fotodelning.

Kik är en chattapp för mobiler där man även kan dela foton, teckningar och röstmeddelande.

Ask är en sajt där användaren skapar en profil och sedan kan andra ställa frågor.

Snapchat är en app där man kan skicka bilder och videos utan att de sparas.

Twitter en mikroblogg där man skriver korta meddelanden (max 140 tecken).

Tumblr är en bloggplattform

Blogg är en webbplats som innehåller periodiskt publicerade inlägg och/eller dagboksanteck-

ningar .

Google + är en social nätverkstjänst.

Youtube är en webbplats med videoklipp som laddas upp av användarna.

Vine är en filmapp som visar korta (max 6 sek) filmklipp.

!Det överlägset populäraste mediet om man tittar på andel användare är Youtube med 96% an-

vändare. Av dessa besökte 68% besökte sidan dagligen. Kik, Snapchat, Instagram och Face-

book är andra sidor som också de är populära hos eleverna. Kik är det 82% av eleverna som

använder och 70 % av dessa besöker sidan dagligen. 79% använder Snapchat och 66% av

eleverna använder sig av tjänsten dagligen. Instagram har 79% användare bland våra elever

och av dessa är det 65% som nyttjar sidan dagligen. 84% har en användare på Facebook och

utav dessa är det 66% som är inne på sidan dagligen. De övriga medierna hade stor andel

elever som aldrig besökte platsen.

!

8

Vilka sociala medier använder du och hur ofta?

9

!

!

!6.4 Plats På frågan var eleverna befinner sig när de använder internet svarade 181 elever (95%) att de

använder internet hemma. 113 stycken (28%) använder internet i skolan och 111 elever (27%)

använder internet på annan plats,

!6.5 Sociala medier i skolarbete Fråga 6 var en öppen fråga där jag frågade eleverna om de har haft nytta av sociala medier i

sitt skolarbete och i sådana fall hur. 70 stycken av eleverna (37%) skrev nej på denna fråga.

!Det tror jag inte i allafall! Alla lärare blir ju sura om man ä inne på telefonerna på lektioner-na.

!Av de som svarat ja, 117 stycken (62%), så fick jag många långa och utförliga svar om hur de

använde sig av detta. Majoriteten använde sociala medier till att söka fakta, hålla koll på

omvärlden samt att fråga kompisar om läxor och sådant som de missat när de varit borta. De

ämnet som den största delen angav att de ofta använde sociala medier till var i SO.

!Man får information av vad som händer runt omkring en med hjälp av de sociala medierna så det är till hjälp i tex SO eller om man ska skriva om något i något annat ämne. Man får koll på det senaste. !Man kan söka på saker på Google t.ex. i So:n. Man kan titta på lärorika filmer på youtube. Jag brukar plugga glosor på en glos-app. !Facebook, typ fråga kompisar om läxor osv .

10

!Snapchat, kik kan man fråga vilken läxa man har. !Ibland när någon lägger ut en bild på läxor på Instagram kan man bli påmind. Googel kan man söka fakta på till läxor… !Snapchat om någon har glömt någon läxa så kan man skicka och screenshota. !Youtube, jag har lärt mig massor med nya ord och det har hjälpt mitt uttal på engelskan och muntligt. !Mail, AirDrop, Showbie. Jag har haft nytta av det genom att skicka skolarbeten och grejer. !Jag använder Skype väldigt ofta. Jag och nån av mina vänner brukar förhöra varandra och de går bra. !..facebook och skype så chattar/pratar jag med klasskompisar om läxor. Och frågar vad jag missat en dag när jag har varit borta. !Instagram, lagt ut att vi hade ett framflyttat prov. Och på dayviews har jag lagt ut en bild på ett skolprojekt min kompis skulle ha. … !Håller jag på med ett skolarbete och hittar inte det jag söker på till exempel wikipedia så brukar jag använda kik och fråga mina äldre kompisar som går gymnasiet om hjälp, och det

kan gälla alla ämnen från kemi och fysik till historia och religion.

!Självklart! För att kunna se hur andra lägger upp sina inlämningsuppgifter (menar då tillex-empel gamla nationella prov). Och även hitta fakta och få tillgång till nyheter! !… har man inte tillgång till bok så är internet det enda alternativet om inte mamma eller pappa vet. !man snappar upp mycket saker på twitter som man har en fördel av i skolarbetet !Har man glömt läxan kan vännerna skicka bild på kik. Ska man göra en inlämningsuppgift kan man ta hjälp av internet och är det något man inte förstår i t.ex matte eller något konstigt ord kan man söka på det och få en förklaring! !Jag har använt mig av det för att titta på mattevideor och söka fakta på so och sve. !

11

Håller jag på med ett skolarbete och hittar inte det jag söker på till exempel wikipedia så brukar jag använda kik och fråga mina äldre kompisar som går gymnasiet om hjälp, och det kan gälla alla ämnen från kemi och fysik till historia och religion.

!7 Diskussion

7.1 Internet Hela 96 % angav att de har tillgång till internet hemma. Möjligheterna att nå eleverna även utan-för skolan via sociala medier är alltså stor. De 4 % som inte har tillgång till nätet får vi inte glöm-ma bort. Hur får vi med även dessa på tåget? Trådlös uppkoppling på skolorna som alla kan ta del av är en väg att låta alla få tillgång till nätet och dess möjligheter och samtidigt ge en jämlik skola med samma förutsättningar.

!7.2 Verktyg Enligt denna undersökning har nästan samtliga tillgång till verktyg för att ta sig ut på nätet.

Alla har inte någon hemma som kan förklara en matteuppgift tillexempel. Då kan man hitta en

Youtube kanal där man kan få det förklarat för sig. Några behöver få sitta i lugn och ro och

kanske lyssna flera gånger. Några behöver få det förklarat på ett annat sätt. Jag tror att många

skulle vinna på att läraren använde sig av ett flippat klassrum. Elever gillar detta arbetsätt

(Harried och Sciller, 2013) och man ger alla en chans att ta igen eller få det förklarat för sig

igen. För elever som varit lediga eller sjuka skulle arbetssättet kunna hjälpa dem att hänga

med trots frånvaron.

!7.3 Var och hur ofta? Twitter och bloggar är inte så populärt bland ungdomarna i kommunen. De som använder sig

av dessa medier gör det för att hålla koll på omvärlden och hänga med i det senaste. Findahl

ser i sin undersökning att de som är aktiva på Twitter och bloggar känner sig mer delaktiga i

informationssamhället än andra.

!Precis som i Anderssom m.fl.studier är Youtubes popularitet väldigt stor även bland Gagnefs

elever, fast i Gagnef är det en mycket större procent som använder Youtube dagligen. Även

12

Facebook och Instagram har många användare. Detta stämmer väl överens med Findahls un-

dersökning av svenska folkets internetanvändning.

!Stakston skriver att arenan anpassar sig efter användarna. Snapchat, där bilder och filmer ej

sparas efter att de visas, är det som snabbt blivit populärt bland ungdomarna och i Gagnef hör

stället till favoriterna. Medvetenheten om att upplagda bilder och filmklipp på flera sociala

medier alltid finns kvar kan ha bidragit till att just Snapchat är så populärt just nu.

! Det är lätt för eleverna att ha fokus på fel ställe under en lektion om de har dessa sidor uppe

och känner att de måste ha ständig uppdatering och följa allt som händer i flödet. Kan vi

däremot locka med oss eleverna att lägga koncentrationen på undervisningen kan vi nog även

få dem att lära sig att använda dessa medier vid rätt tillfälle. Alla dessa sociala medier kan vi

ju faktiskt använda oss av i undervisningen på olika sätt och eleverna kan lära sig när och hur

detta ska ske.

!7.4 Plats Endast 28% av eleverna använder internet i skolan. Detta trots att det står i de nya styrdoku-menten (Lgr11) att vi ska träna eleverna i detta. Hur går detta ihop om inte alla gör detta prak-tiskt? Beror det på att de inte har tillåtelse att vara på nätet under skoltid eller att de inte har till-gång till trådlösa nätet på skolorna?

!7.5 Sociala medier i skolarbetet

Majoriteten av våra ungdomar använder redan sociala medier. De flesta som har svarat gör det

på eget initiativ och ej på direkt inrådan från pedagoger. De har hittat ett bra sätt att påminna

och hjälpa varandra med läxor och dela dokument med varandra. Några fotar anteckningar

istället för att skriva av. Då kan man hänga med vid genomgången så man har lättare att förstå

det som antecknades. Många har även hittat andra kanaler att få hjälp med skolarbetet. Till

exempel så är det flera som använder Youtube och får där hjälp med tex matte genom att där

titta på olika förklaringar och modeller. Här skiljer sig Gagnefsungdomarnas svar med

skolverkets (2010) och Monitor ( 2011), där användandet av IT och matte var i botten. Vad

13

som ligger bakom detta kan vara att lärare i kommunen börjat flippa klassrummen och elever-

na lärt sig detta arbetsätt. De flesta anger även att de söker fakta på internet. Precis som

skolverkets rapport visar är det mest i svenska och SO detta görs.

!

8 Sammanfattning De sidor som är populärast bland våra ungdomar är Instagram, Youtube, Snapchat och Face-

book. Mer än hälften av ungdomarna besöker dessa sociala medier dagligen. De flesta brukar

internet hemma och knappt en tredjedel använder internet i skolan. Majoriteten använder sig

av flera olika verktyg för att nå nätet. Mer än hälften av våra ungdomar nyttjar redan sociala medi-

er som hjälp för skolarbetet.

!!9 Sammanfattande diskussion och nya frågor som väckts. Eleverna använder sina telefoner och Ipads dagligen och vi har en möjlighet att vinna deras

intresse genom att låta dem ta hjälp av dessa verktyg och uppmuntra dem att använda dem på

ett korrekt sätt. Får eleverna möjlighet att vara på nätet under skoltid? Eftersom flera svarat att de

ej använder internet på skolan så får en stor del av eleverna inte möjlighet att öva sig i källkritik och hur man uppför sig på nätet samt ta del och lära sig av alla andra tillgångar som internet in-

nehåller. Här är det otroligt viktigt att vi i skolan har lärt eleverna att tänka källkritiskt och

ifrågasätta sidorna som de besöker och använder sig av.

Eftersom det har visat sig att de elever som är motiverande har lättare att hålla sig ifrån irrele-

vanta appar (Andersson m.fl) får vi som är lärare försöka göra uppgifter och lektioner som är

engagerande och intressanta så att det inte lockar att vara inne på spel och appar som inte hör

till ämnet. Många använder redan sociala medier som ett hjälpmedel i skolarbetet. Vi peda-

goger i skolan bör ta till vara på detta och använda detta forum. Att ha en tillåtande syn på

mobiler och Ipads innebär att vi som pedagoger måste diskutera och samtala med eleverna om

vad som är ok under lektionstid och hur man ska och får använda dessa verktyg. Att ha till-

gång och kunskap om nätet innebär också att skolan blir mer likvärdig för alla oavsett hur ens

hemförhållande ser ut. Alla kan fråga om hjälp och man kan hitta flera olika förklaringar till

14

olika problem. Precis som Elsa Dunkels skriver har möjligheten att hjälpa varandra ökat efter-

som man kan utnyttja varandras kunskaper på ett sätt som inte var möjligt tidigare. Snabba

kontakter och snabba svar ger en direkt feedback som kan vara motiverande för många.

!Internet är inte en fluga. Det är där vi är nu och alla i skolan behöver lära sig detta för att inte

bli ifrånsprungna av våra elever. Det är vår skyldighet och det ingår i vårt uppdrag. Vi får träf-

fa eleverna och undervisa dem på deras nya mötesplatser.

!

!

15

Referenslista !Andersson, A. Grönlund, Å. Wiklund, M. (2014) Uno Unos årsrapport . Örebro universitet !Ely, M. Friedman, T. Gardner, D. Mc Cormarck Steinmetz, A. (1993). Kvalitativ forskn-ingsmetodik i praktiken-cirklar inom cirklar. Studentlitteratur. !Egeberg, Gunstein. Björk, Guðmundsdóttir, Gréta. Hatlevik, Ove Edvard. Ottestad, Geir. Høie Skaug, Jørund. Tømte, Karoline. (2011). Monitor 2011-Skolens digitale tilstand. AiT Otta !Findahl, Olle ( 2013). Svenskarna och internet. Stiftelsen för internetinfrastruktur Hylén, Jan. (2013 a). Digitalisering i skolan – en kunskapsöversikt. Ifous rapportserie 2013:1. Stockholm: Ifous. !Dunkels, Elza .(2009). Vad gör unga på nätet? Gleerups, Kristianstad

Freeman, C. Schiller, A.( 2013). Case Studies and the Flipped Classroom. Vol. 42, No. 5, !Rask, Stig Roland .(2006). När det gamla möter det nya : om skolan och den nya tekniken Solna : Ekelund/Gleerups utbildning !Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Västerås !Skolverket. (2010). Redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-användning och ITkompe-tens i förskola, skola och vuxenutbildning. Dnr U2007/7921/SAM/G !Staktson, Brit (2013-01-30) Facebook, unga och behov av slutna rum. http://www.jmw.se/blogg/ !!

Kapitel 6!

!!!!!!!!!!

Effekter av införandet av lärplattor i undervisningen i !

Gagnefs kommun !!!!!!!Författare: Peter Andersson

Termin: vt 14 Ämne/Kurs: PE 1058 “IT och lärande som stöd för skolutveckling” !

Kapitel 6Innehållsförteckning.

!Inledning 3 !Syfte 4 !Frågeställningar 4 !Metod 5 !Teoretiska perspektiv 6 - 7 !Resultat 8 - 10 !Diskussion 11 -12 !Sammanfattning 13 !Litteraturlista 14 !!!!!!!!!!2

Kapitel 6

Inledning Under läsåret 2012/13 bestämde man sig i Gagnef för att göra en medveten och långsiktig IT-satsning med det högt satta målet att år 2015 vara den ledande kommunen i Sverige inom IT i skolan. Kommunen valde i första skedet att förse alla elever samt två pedagoger/klass i åk 6 med Ipads av senaste modellen samt ett presentkort på 250 kr att köpa in skolappar för. Inget centralt beslut fattades om vilka appar som skulle vara obligatoriska utan det blev upp till varje skola och ibland varje lärare att fatta beslut om innehållet i Ipaden. Samtliga klassrum inom grundskolan utrustades även med fasta projektorer och högtalare. I mitten av vårterminen 2013 fick de första sexorna sina Ipads och på höstterminen 2013 fick de första sexorna Ipads som de kunde ha under hela läsåret. !Eleverna fick ha Ipaden både i skolan och hemma för att kunna arbeta med skoluppgifter och läxor på Ipaden utanför skolan. !En kortare träff på 2 timmar hölls för de lärare som skulle arbeta med årskurs 6 men det var upp till varje lärare/arbetslag eller skola att bestämma hur paddorna skulle användas i undervisningen. !Att mäta om införandet har lett till ökad måluppfyllelse är inte möjligt då eleverna har arbetat med Ipads under för kort tid för att kunna göra en rättvis jämförelse. Det är även svårt på grund av att det inte finns någon referensgrupp att jämföra resultaten med. !I samband med satsningen så startades en gemensam fortbildning tillsammans med Högskolan Dalarna där samtliga pedagoger deltog i föreläsningar och på workshops med temat “ IT och lärande som en del av skolutveckling” !Ämnesval Mitt val av ämne inför detta PM växte fram delvis utifrån de frågor och funderingar som kommit fram under utbildningens gång, men även olika kommentarer och reflektioner från elever, vårdnadshavare och personal har gjort att jag valt att fördjupa mig i frågan om vilka effekter elever och personal upplever att införandet av Ipads i undervisningen har haft. !!!!!!!!!3

Kapitel 6!Syfte Syftet med min undersökning är att ta reda på vilka effekter personal och elever tycker att införandet av Ipads i undervisningen har haft. Har det bara inneburit positiva effekter eller finns det även negativa effekter då eleverna har tillgång till Ipad och Internet under alla lektioner? Vad upplever elever och personal som positivt med införandet och vilka eventuella nackdelar kan de se. Det är även intressant att undersöka om elever och personal har samma upplevelser. Finns det några områden där elever och personal ser att det har brustit i implementeringen och där man bör göra annorlunda framöver?

Frågeställningar Mina frågeställningar är:

!- Hur upplever elever och personal att det har fungerat att använda Ipads på lektionerna? !- Vilka fördelar upplever eleverna med att arbeta med Ipads i undervisningen? !- Vilka nackdelar upplever eleverna att det har varit? !- Vilka fördelar upplever personalen med att arbeta med Ipads i undervisningen. !- Vilka nackdelar har personalen upplevt? !- Finns det någon skillnad mellan skolorna? !- Vad skulle kunna förändras för att det ska fungera bättre? !

!4

Kapitel 6

Metod För att öka kvaliteten och säkerheten i resultaten så har jag valt att använda mig av flera olika metoder för att på bästa sätt fånga upp de olika åsikter och synpunkter som både pedagoger och elever har. Jag har använt mig av enkäter, observationer och intervjuer för att göra min undersökning.

!Undersökningsgrupp Undersökningsgruppen som jag har valt är alla elever samt personal som arbetar med Ipads i åk 5 -7 i Gagnefs kommun, vilket motsvarar 13 klasser och ca 250 elever och 30 lärare. Klasserna och personalen kommer från 5 olika skolor i kommunen och det finns 4 olika rektorer inom skolorna som är med i undersökningsgruppen. Rektorerna har dock ej varit med i undersökningen. !Eleverna i gruppen har arbetat med Ipads mellan 7 och 12 månader beroende på vilken årskurs de går i. För att nå ut till en så stor grupp som möjligt så valde jag att skicka ut en enkät till samtliga i undersökningsgruppen. Enkät valde jag även för att relativt enkelt kunna sammanställa svaren och få svar som gick att jämföra med varandra. !Enkäten skickades ut till elever och personal genom vår lärplattform Schoolsoft under februari månad. Man hade möjlighet att besvara enkäten under ca 1 månads tid. Påminnelser skickades ut till samtliga som ej hade svarat inom 2 veckor. Observationer har skett främst på den skola jag själv arbetar på med den personal och den elevgrupp som jag arbetar med dagligen.

!Bearbetning av informationen Enkäterna som jag har fått in innehåller många svar där respondenterna fått svara i fritext. Jag har grupperat svaren utifrån de som tillhört samma område. Svårigheten med enkäter där man kan svara i fritext är att man får in väldigt många olika typer av svar vilka man sedan ska tolka och sammanställa utifrån de svar som faller inom samma område. De observationer som jag har gjort och de samtal som jag har haft vid olika IT-träffar har jag skrivit ner och klassificerat utifrån mina frågeställningar. !!!!5

Kapitel 6

Teoretiska perspektiv Det går inte längre att diskutera om skolan skall använda IT i undervisningen, utan nu handlar det om på vilket sätt IT bäst kan stödja lärande. Digital kompetens är ett begrepp som lyfter fram kunskaper som som behövs i dagens och morgondagens samhälle och arbetsliv. ( Hylen, Jan, Lund, 1995:134)

Eleverna i dagens skola växer upp med IT som en naturlig del av vardagen. En majoritet (77%) av de elever som kommer till skolan som sexåringar använder Internet regelbundet på fritiden. (Andersson, Davidsson 2013:9) !Skolverket skriver att eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. ( Lgr 11 2011:9) !Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (Lgr 11 2011:14) !

Skolan rustar barn och ungdomar för framtiden. Redan i dag genomsyrar IT stora delar av vårt samhälle, en utveckling som kommer att fortsätta. För att kunna verka och fungera i dagens och framtidens samhälle behövs både en förmåga att hantera digitala verktyg och en mer teoretisk förståelse för vad det digitala är och vad som krävs där. Med hjälp av IT kan svensk skola och undervisning öka verksamhetens innovativa förmåga och kvalitet i att förmedla relevanta kunskaper till dagens och morgondagens ungdomar. (Digitaliseringskommissionens betänkande 2014:17) !Bolander skriver att om IT används i undervisningen kan läraren lättare variera, planera, förbereda, utvidga och förnya sina lektioner på ett annat sätt än tidigare” (Bolander, 1995:82). “Han menar vidare att för att ha nytta av IT i undervisningen krävs både att lärarna har motivationen att använda IT mer, att lägga ned tid på det och att både den enskilde läraren och resten av lärarlaget går samman och implementerar detta i skolan. (Bolander, 1995:15). !Jan Hylén skriver i sin bok Digitaliseringen av skolan att ett politiskt argument för att man vill satsa på IT i skolan är att man vill ge alla barn, oavsett familjebakgrund, möjlighet att lära sig använda informationstekniken och kunna utnyttja dess potential i sitt lärande. Argumentet ligger nära skollagens krav att alla elever ska ges en likvärdig skolgång. Som tidigare nämnts, kompletteras detta motiv emellanåt med argumentet att skolan behöver ge alla elever en grundläggande IT-kompetens som en del i den medborgerliga bildningen. Informationstekniken är en alltmer central

!6

Kapitel 6del av vårt samhälle och de människor som stängs ute från Internet har allt svårare att ta till sig information och göra sin röst hör vilket är grundläggande beståndsdelar i medborgarskapet. ( Hylen 2011:13). !Med en ökande mängd datorer i skolan förbättras möjligheterna att använda utrustningen i lärandet. Den bild som framträder ur undersökningarna visar emellertid att användningsgraden i den svenska skolan är ungefär densamma som genomsnittet inom EU. Detta trots att Sverige i många avseenden har bättre förutsättningar än de flesta länder. Användningsformerna tycks inte heller ha förändrats nämnvärt de senaste åren. Fortfarande tycks datorerna främst användas till att skriva, söka information och i någon mån göra presentationer Även om det förekommer mer avancerad it-användning är den ännu så begränsad att den inte får genomslag i statistiken. (Digiataliseringskommissionens betänkande 2014:18) !

!7

Kapitel 6

Resultat Den första frågan i min enkät handlade om hur elever och personal tyckte att det fungerat att använda lärplattan på lektionerna. !Svaren redovisas i nedanstående tabeller (svaren i %)

Elever:

Personal:

!Upplevda positiva effekter från elever

Min andra fråga handlade om vad de upplevt har varit bra med lärplattan. Det här var en fråga med fritextsvar och ganska många olika typer av svar dock med många gemensamma nämnare. Hos eleverna fanns det tre områden som utmärkte sig väldigt tydligt i deras svar.

Det som eleverna på samtliga skolor såg som den största fördelen med lärplattan var möjligheten att söka fakta och information. Här var likheten mellan skolorna väldigt stor och många elever tyckte att det nu gick mycket fortare och lättare att hitta fakta till sina uppgifter i skolan.

Det andra området som också väldigt många elever framhöll var möjligheten att göra finare och bättre presentationer. Även i denna fråga tyckte eleverna väldigt lika på alla skolorna. Flera elever tyckte att man kunde fokusera på innehållet mer när det gick så lätt att göra presentationerna med lärplattan.

!8

Kapitel 6Även inom det tredje området var likheten mellan skolorna stor och det handlade om att arbetet hade blivit lättare och roligare. Många elever svarade i stil med att lektionerna har blivit lättare och roligare samt att det går fortare att göra uppgifterna.

Inom dessa tre områden så var likheten mellan skolorna mycket stor och de flesta eleverna som svarat på enkäten nämnde någon eller några av ovanstående områden. !Den enda större skillnaden jag kunde se på den frågan var att på en skola så tyckte 25% av eleverna att det var lättare att hålla ordning på skoljobbet då både läxor och skoluppgifter fanns i lärplattan. Detta svar förekom endast en gång på någon annan skola. !Upplevda negativa effekter från elever

På frågan vad eleverna upplever som negativt med lärplattan så var det överlägset vanligaste svaret att många spelar på lektionerna eller använder plattan till sådant som stör ordningen, tex skickar bilder eller meddelanden som inte hör till skolarbetet. Detta svar förekom på samtliga skolor men var mycket mer frekvent på de två största skolorna. !Andra negativa effekter som framkom men inte alls i samma utsträckning som ovanstående var tex att nätet inte riktigt håller när många arbetar på Internet samtidigt, detta gällde mest en skola. !På två skolor så svarade flera elever att plattan inte används så mycket eller i så många ämnen som de skulle vilja. !Att skalen eller skydden har dålig kvalité framkom i något eller några svar på alla skolor. !Några få elever har även svarat att de tycker att den är svårare att skriva på och att de hellre skulle vilja skriva för hand. !Upplevda positiva effekter från personal.

Även hos personalen så var fakta, informationsökning och att skapa presentationer de klart dominerande svaren på vad de har upplevt som positivt med lärplattan. !Andra svar som förekom i relativt stor omfattning var att: !

• det nu gick att prata och samtala om källkritik på ett bättre och naturligare sätt än tidigare • det ökade möjligheten för eleverna att välja redovisningsformer. • det ökar möjligheterna för elever med läs och skrivsvårigheter. • det finns många bra appar för att träna på olika förmågor. • det går lättare att skriva !

Svar som förekom i mindre omfattning var: !!9

Kapitel 6• att det har ökat tillgängligheten och att man alltid har ett kommunikationsverktyg tillhands. • att det ökar möjligheten till snabb respons och feedback. • att det ökar motivationen för skoltrötta elever. !

!Vad som fungerat mindre bra enligt personal.

Personalen i både enkäter och samtal har svarat väldigt entydigt att de saknar en gemensam tydlig strategi i kommunen hur lärplattorna skall användas, vilka appar som skall användas samt vilka regler som ska gälla då det spelas mycket på både lektioner och raster. En stor del av personalen säger att de inte vet vilka appar som skall användas, att de saknar kunskap om hur appar och lärplattor fungerar och att de inte vet vilka regler som gäller kring plattorna både på lektioner och raster. !Ett annat vanligt förekommande svar är att personalen som ska jobba med plattorna saknar egna plattor. !Vad tycker eleverna att behöver förändras inför hösten? På frågan om vad eleverna tycker bör förändras inför hösten så var två svar mest förekommande. Det första är att skalen eller skydden är dåliga och borde bytas ut eller att man borde få möjlighet att köpa egna. Det andra flitigt förekommande svaret är att det ska vara strängare regler och att lärarna ska säga till eller ta bort lärplattan för de elever som stör undervisningen. På det sista svaret så skiljer dock svaren väldigt mycket mellan skolorna. !Andra svar som förekom i relativt stor omfattning var: !

• att man ska använda den oftare på lektionerna • att nätet behöver bli bättre ( gäller en skola) !

Vad tycker personal att behöver förändras inför hösten? Hos personalen så var svaren också ganska samstämmiga dock med andra svar än eleverna. Personalen tycker att det viktigaste är att det tas fram en gemensam tydlig strategi hur lärplattorna skall användas med eleverna, vilka appar som ska finnas på alla lärplattor samt vilka regler som skall gälla på alla skolor. Många lärare säger att de vill använda lärplattan mer men att de saknar kunskap om hur de ska göra tillsammans med eleverna. !Många lärare uttrycker att det skapar svårigheter då det inte finns någon gemensam tanke om vilka appar som skall finnas på alla lärplattor. Många lärare åk 7-9 säger att det blir svårigheter då eleverna kommer från flera olika skolor och har olika appar som grundutbud i sin lärplatta. Hur arbeten skall sparas och hur eleverna ska dela med sig av sina arbeten till läraren är en annan svårighet tycker många lärare.

!10

Kapitel 6!Några påpekar också att det är viktigt att all personal som ska arbeta med lärplattorna har en egen platta. !Diskussion Att använda IT i skolan är numera en självklarhet och det lyfts fram tydligt i den nya läroplanen samt i kursplanerna för de flesta ämnen i skolan. Därför var det spännande att undersöka vilka effekter elever och personal har upplevt efter ett år av den pågående IT-satsningen i Gagnefs kommun. !Resultatet av min undersökning påvisar inga större skillnader i hur elever och personal upplever att det fungerat att använda lärplattan på lektionerna. Majoriteten av lärarna tycker att det har fungerat bra eller mycket bra att använda den på lektionerna och bara ett fåtal lärare på några skolor upplever att det har fungerat mindre bra. Den skillnad man kan notera är att på de skolor där flera lärare tycker att det har fungerat mindre bra där har också en högre andel elever svarat samma sak. !De positiva effekter som både personal och elever framhåller är framför allt ökade möjligheter till informationssökning och presentationer. Att söka information och kritiskt granska informationen ligger helt i linje med vad som sägs i Lgr 11 angående att använda modern teknik som verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. De positiva effekterna styrks även av Unos Unos årsrapport där man också kommit fram till att söka information, skriva rapporter och göra presentationer är det vanligaste som lärplattan eller datorn används till vid 1:1 lösningar. ( Hylen, Jan, 2013:2) !På den skola där eleverna uppgav att det var lättare att hålla ordning på skoluppgifter och läxor finns en gemensam syn på hela skolan hur arbeten skall sparas och delas mellan elever och pedagoger som saknas på de andra skolorna. Det sätt som används på den skolan är absolut inte det enda sättet men det belyser eventuellt vikten av ha en tydlig och gemensam tanke om hur digitala lärresurser ska sparas och dokumenteras för att det skall bli tydligt och enkelt för så väl elever som personal. !Det som både elever och personal upplevde som något negativt var spelandet eller att lärplattan användes till sådant som störde undervisningen. Detta stämmer överens med det som framkommer i Unos unos årsrapport där 28 % av eleverna i grundskolan anger att distraktioner i form av spel och sociala medier är en källa till stress eller svårigheter att koncentrera sig på sitt arbete. ( Hylen, Jan, 2013:15) Att en stor del av personalen samtidigt tycker att det saknas regler för hur lärplattan skall användas samt vilka regler som gäller under lektioner och raster tyder på att det har saknats en tydlig plan för införandet av 1:1 på alla skolor eller i kommunen. Jan Hylen skriver att det gäller att lärarna har kompetens nog att skapa nya arbetssätt och att man hittar rutiner för att dokumentera

!11

Kapitel 6och kvalitetssäkra arbetssätt och sprida dem i organisationen. Man behöver ha en genomtänkt hållning kring att skapa och dela digitala lärresurser – det går inte att varje lärare ska göra allt själv. ( Hylén, Jan, 2013:3) !I Unos Uno så påpekas det att 1:1 lösningen inte får betraktas som en teknikfråga. Ska man lyckas måste det betraktas som ett förändringsprojekt över lång tid som ställer stora krav på en aktiv och engagerad ledning, både av rektor och kommunnivå. !Många av de svårigheter eller problem som jag uppmärksammat i min undersökning stämmer helt överens med Unos Unos årsrapport. Till exempel så framkommer att spelandet eller andra typer av distraktioner så som sociala medier för många elever är en distraherande faktor som stör koncentration vilket påverkar undervisningen negativt. Det framkommer även att tekniska brister ibland gör att arbeten inte blir klara i tid. !Det som Digitaiseringskommissionen bland annat kommer fram till i sitt betänkande stämmer även mycket bra överens med resultaten i Gagnefs kommun, dvs att användningsformerna inte tycks ha förändrats nämnvärt de senaste åren. Fortfarande så används dator och lärplattor främst till att skriva, söka information och till vis del att göra presentationer. (Digitaliseringskommissionens betänkande 2014:18) !Jan Hylén menar i sin slutredovisning av Unos Uno att införandet av 1:1 lösningar inte är ett IT-projekt utan ett förändringsprojket som sträcker sig över flera år och innebär en ganska genomgripande förändring av skolans arbetsorganisation, arbetsprocesser och arbetsvillkor. Utmaningen är inte ” hur ger vi varje elev en dator”, utan hur organiserar vi bäst samarbete – på varje skola och i kommunen som helhet – så att vi på bästa sätt kan utnyttja teknikens möjligheter för att uppnå de mål vi prioriterar. ( Hylen, Jan 2013:3) !!

!12

Kapitel 6

Sammanfattning Gagnefs kommun har startat en omfattande IT-satsning med lärplattor 1:1 i åk 6-9, projektorer i alla klassrum samt forbildning för alla personal i form av både föreläsningar och workshops i samarbete med Högskolan Dalarna.

I mångt och mycket är elever och personal positiva efter det första året, där lärplattorna mest har använts till informations/faktasökning och presentationer. Det framkommer dock även områden där framförallt personalen är missnöjd och kommer med flera önskemål om förändring inför kommande läsår.

Mer fortbildning och utbildning i hur lärplattan skall användas tillsammans med eleverna är önskvärt. Vidare så önskas mer central styrning från både rektor och skolledning i vilka regler som ska gälla och vilket innehåll det ska finnas på lärplattan.

Eleverna är mer nöjda än personalen men önskar tydligare regler och konsekvenser för elever som stör undervisningen med lärplattan.

Tidigare rapporter angående IT-satsningar 1:1 pekar också på hur viktigt det är att det finns en tydlig plan för införandet av 1:1 samt att det finns stöd från både rektor och skolledning.

Kommunen har kommit långt vad gäller den tekniska utrustningen och det är bara en skola som där det framkommer problem inom det området. ( nätet)

Det stora utvecklingsområdet som framkommer hos både elever och personal är att det krävs en tydlig ledning från den som bestämmer. Eleverna efterfrågar den hos personalen och personalen efterfrågar den från rektor eller skolledning. !

!13

Kapitel 6

Litteraturlista !Böcker !Bolander, Lars, IT i skolan. Stockholm, 1995 !Hylén, Jan, Digitaliseringen av skolan, Lund, 2010 !Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Stockholm, 2010 !Rapporter

!Alexandersson, Kristina och Davidsson, Pamela, ”Eleverna och Internet, 2013” https://www.iis.se/docs/Eleverna_och_internet_2013.pdf (2014-06-01)

!Hylén, Jan, Slutredovisning av ”Unos Uno, 2013” http://www.skl.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=4c293774-6ed1-403a-bb4b-258e1596f9b9&FileName=Unos+uno+%C3%A5rsrapport+2013.pdf (2014-06-01)

!Statens offentliga utredningar, ”En digital agenda i människans tjänst, 2014” https://digitaliseringskommissionen.se/wp-content/uploads/2014/03/SOU-2014_13_total.pdf (2014-06-01)

!

!14

Kapitel 7!

! 1

!

!!!

Digital utvärdering av arbetsprocesser i skolslöjden

!En jämförelse mellan elevers digitala och analoga utvärderingar,

med utgångspunkt ur deras arbetsprocesser i slöjden.

!!!!Författare: Roger Larsson

Termin: vt 2014

Ämne/Kurs: PE 1058 “IT och lärande som stöd för skolutveckling”

! 2

Innehållsförteckning

!1. Inledning s. 3

2. Syfte s. 3

3. Frågeställningar s. 4

4. Metod s. 4

5. Teoretiska perspektiv s. 6

6. Resultat s. 8

7. Diskussion s. 10

8. Sammanfattning s. 11

9. Sammanfattande diskussion och frågor som väckts s. 11

10. Litteraturlista s. 13

!!!!!!!!!!!!

Kapitel 7

! 3

1. Inledning!!Vårterminen 2013 infördes Ipad från åk 6 på Djuråsskolan. Vi började då använda IT som ett

verktyg på trä- och metallslöjden. Eleverna hämtade inspirationsmaterial på internet som

läraren förmedlade. Eleverna övergick till att alltmer planera och dokumentera på sina

lärplattor. Inför läsåret 2013/2014 började vi jobba med planerad dokumentation på Ipad i

slöjden. Eleverna fick skriva en slöjdlogg över sitt pågående arbete. De sammanfattade

lektionen med några meningar och eventuellt bilder eller filmklipp. Nästkommande lektion

startades med att titta på föregående dokumentation för att kunna ta vid där de slutade. På så

vis byggdes loggen på för varje lektion. När det praktiska arbetet avslutats fick eleverna

skriva en utvärdering digitalt på sin Ipad, som de sedan skickade till läraren. Även

slöjdloggen skickades in. Tidigare samlade eleverna sina ritningar och planeringar i

plastmappar (analoga) och skrev en utvärdering på papper som lämnades till läraren. I den här

undersökningen har jag jämfört de analoga pappersutvärderingarna som gjorts av åk 6 och åk

7 under läsåret 2012/2013, med de senare digitala utvärderingarna som gjorts i samma

årskurser. Frågorna i de båda utvärderingsformulären liknar varandra, bortsett från en extra

fråga i det digitala formuläret där eleven ska ange hur hen jobbat med digitala verktyg i

slöjden.

!2. Syfte!!

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur elevers värdering av slöjdens

arbetsprocesser påverkas, vid dokumenterande med digitala verktyg i jämförelse med analoga.

Utgångspunkten är elevernas utvärdering av sin arbetsprocess.

!!!!

Kapitel 7

! 4

!3. Frågeställningar!!

Vilka skillnader kan märkas i de utvärderingar som gjorts analogt, jämfört med de som har

gjorts digitalt?

- Märks skillnader i omfång?

- I skriftlig uttrycksförmåga?

!4. Metod !!

Detta är en kvalitativ undersökning med en fenomenografisk ansats. Jag har valt att analysera

textmaterial som jag fått in i de utvärderingar som tidigare gjorts i pappersform(analogt) och

jämfört med de senare utvärderingar som inkommit digitalt, som Google formulär.

Formulären ser inte exakt lika ut, men min utgångspunkt har varit de frågeställningar som är

likvärdiga och i min analys har jag tagit hänsyn till de skillnader som finns. Då eleverna på

Djuråsskolan jobbat med den analoga utvärderingen i flera år så har det också funnits ett stort

underlag att titta tillbaka på. Jag har valt att titta på läsåret närmast innan Ipad infördes i

Gagnefs kommuns skolor. Detta för att undervisningen inte är så olik den som bedrivs idag,

bortsett från IT-användningen och då läraren också är densamma.

!Gruppen som jag valt att studera är årskurs 6 och årskurs 7. Detta på grund av att de påbörjat

arbete med Ipad från årskurs 6 under läsåret 2012/2013. Då årskurs 6 från läsåret 2013/2014

också fått Ipad så blir det under detta läsår de båda årskurserna jobbar med dokumentation på

den egna Ipad.

!Då utvärderingar av den analoga varianten redan fanns så har jag konstruerat en liknande

utvärdering i Google formulär. Den bygger på samma frågeställningar, men jag har valt att

inte göra den exakt lika. Dessutom har jag lagt till frågor som rör arbetet med Ipad och IT i

slöjden.

Kapitel 7

! 5

!!!!Jag har valt att utgå från de frågeställningar som liknar varandra. Första jämförande

frågeställningen handlar om arbetsmoment som eleven genomgått i sitt arbete. Där ges i den

analoga utvärderingen exempel på moment som räknas upp “(t ex ritning, mätning, 1

sågning..)”, dock är elevernas egna svar fritext. I den digitala utvärderingen uppmanas eleven 2

att beskriva arbetsmoment. Där jag inte har tagit hänsyn till skillnaden i hur eleverna valt att

formulera sig, men tittat mer på hur många moment man anger att man jobbat med. Den andra

frågan som jag jämfört svaren på i de olika undersökningarna handlar om vad eleverna lärt

sig. Den tredje frågan handlar om vad som varit svårt och den fjärde och sista frågan som jag

valt att utgå från i min analys handlar om vad eleven behöver träna mer på.

!Jag har gått igenom en fråga i taget och jämfört svaren i de olika svarsformulären (analoga

och digitala) och noterat vad som varit specifikt för de båda formulären. Jag har tittat på vad

som varit likvärdigt och vad som skiljt dem åt samt även tittat på eventuella skillnader

årskursvis. Jag har således gjort en sammanfattning kring varje jämförd frågeställning.

!Svårigheten i analysen består i att alla svar är individuellt formulerade och det blir mer

intressant att titta på tendenser i hur svaren förändras än att försöka samla ihop svar som är

likvärdiga och göra kategorier. Jag försöker se hur eleverna uttrycker sig, vilka slöjdspecifika

begrepp som de uppfattat samt om utvärderingarna skiljer sig i mängden text. Därefter gör jag

sammanfattande bedömningar utifrån de olika kriterierna.

!Jag väljer också att titta på den sista frågan i den digitala utvärderingen som rör användandet

av IT och Ipad. Där kan jag inte jämföra med den analoga utvärderingen. Däremot är det

intressant att se om det finns några samband mellan uttryckssätt och mängden text i

förhållande till användandet av IT och Ipad.

Kapitel 7

Bilaga 11

Bilaga 22

! 6

!5. Teoretiska perspektiv !!

Med utgångspunkt från Läroplan och kursplaner för grundskolan så är det en självklarhet att

eleverna ska utveckla sin förmåga att lära genom att dokumentera. Vi som lärare har genom

skolan en skyldighet att se till att eleverna lär sig jobba med bland annat IT och andra

tekniska hjälpmedel.

Mål

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola !• kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,

kommunikation, skapande och lärande 3

!Vad det gäller slöjdämnet så är det viktigt att jobba med dokumentation av elevens

arbetsprocess och befästa de olika begrepp som finns i slöjdens kontextuella miljö. I det kan

en slutlig värdering av en arbetsprocess vara början på nästkommande arbetsprocess.

!Genom undervisningen i ämnet slöjd ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att !

• analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp 4

!!!!!

Kapitel 7

Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s 13-143

Ibid s 2134

! 7

!!För att förankra arbetsprocessen hos eleven så är en slöjdlogg ett bra verktyg att kontinuerligt

befästa det pågående arbetet och ge eleven en möjlighet att göra naturliga kopplingar och

reflektioner i det dagliga arbetet.

!Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, till exempel i en loggbok 5

När man arbetar med loggbok eller liknande där eleven ska ha ständig möjlighet att kunna

dokumentera och söka information så är det en förutsättning att varje elev har sin egen dator

eller Ipad. Det har också visat sig att det varit utvecklande för den enskilde individen vid

dokumentation och skrivande, när eleven haft sin egen dator/ipad. Det är också något som Jan

Hylèn tar upp i Digitaliseringen av skolan.

!Det visar sig bland annat att 13-14 åriga elever, som fått möjlighet att uveckla sitt skrivande med hjälp av en dator, avsevärt förbättrar sin skrivförmåga. 6

!Fördelen med att arbeta med Ipad på slöjden är möjligheten att bearbeta information på ett

enkelt och snabbt sätt. Eleven kan dokumentera i text, bild, film, talande ord och variera sig

och kombinera utifrån appar och inställningar. Vilket också belyses av Jan Hylén.

!Pekplattornas omvittnade snabbhet och användarvänlighet kan vara ett viktigt skäl till att den svarar extra bra mot de krav på en mer individanpassad undervisning som ofta reses från nationella skolmyndigheter, allmänheten och forskningen. 7

!

Kapitel 7

Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s 2155

Jan Hylèn, Digitaliseringen av skolan, s 466

Jan Hylén, Digitaliseringen av skolan – en kunskapsöversikt, s 197

! 8

!Med slöjden i fokus vid användandet av bärbara enheter finns också en nära koppling till

smarta telefoner som kan liknas vid en mindre Ipad/pekplatta. Vid Åbo Akademi i Vasa,

Finland, så arbetar man med ett vetenskapsprojekt inom slöjdpedagogik som man kallar

“Talking Tools” . Det pågår mellan 2012 och 2015 och består av flera delprojekt. Där pratar 8

man om “loggar” som används för att “medvetandegöra arbetshandlingarna”.

!Dokumentationen kan ske genom anteckningar, foton, video och ljud som lagras i vars och ens individuella projektloggar. 9

!!Man diskuterar många olika användningsområden och forskningsprojektet behandlar dessa i

mindre delprojekt. Det man vill visa på är de många möjligheterna och att utveckla sitt

lärande genom att använda olika IT- hjälpmedel. Dokumentation är bara en del i det stora

projektet som också behandlar inhämtande av extern information i lärande situationer, men

också produktion av egna läromedel med hjälp av film, text och ljud.

!Digitala resurser öppnar för att elever ges möjligheter att lära sig på olika vis,

dvs inte nödvändigtvis via böcker som traditionella läromedel . 10

!!

6. Resultat !!Den första frågan som jag tittat på i min undersökning är den som rör vilka arbetsmoment

som eleven använt i sin arbetsprocess. I den digitala utvärderingen har jag uppmanat eleverna

Kapitel 7

Anders Marner & Hans Örtegren(red), KLÄM, Konferenstexter och Lärande, Ämnesdidaktik och Mediebruk, 8

s111

Ibid s 1149

Ibid s 11410

! 9

att beskriva arbetsmomenten. Där har de flesta skrivit vilka moment de använt sig av i form

av meningar med förklarande texter. Några har enbart räknat upp de moment de använt sig av

utan förklaringar. I den analoga utvärderingen så har eleverna uteslutande räknat upp

momenten de använt sig av. Skillnaderna ligger i antalet moment de tagit upp. Där de i den

digitala utvärderingen skrivit längre meningar har de också till stor del beskrivit en tydligare

helhet med fler moment än vad de uppräknade momenten i den analoga utvärderingen visar.

!Den andra frågan som är analyserad handlar om vad de lärt sig. Där har ganska många i den

digitala utvärderingen beskrivit tydligt formulerade exempel på vad de lärt sig. En liten del av

de digitala utvärderingarna anger att de inte lärt sig något nytt. I den analoga utvärderingen

har ca två tredjedelar av svaren varit enkelt formulerade exempel på vad de lärt sig, med

några undantag för några där de beskrivit tydligt formulerade exempel. Ca en tredjedel har

angett att de inte lärt sig något nytt eller vet ej.

!Den tredje jämförda frågeställningen som handlar om vad som varit svårt under

arbetsprocessen så är det ingen större skillnad på hur man svarat i den digitala utvärderingen

eller i den analoga utvärderingen. De som har angett vad som varit svårt har skrivit en enkel

förklaring i de båda utvärderingarna. De flesta tycker inte att något varit speciellt svårt.

Fördelningen mellan vad som varit svårt och inte varit svårt är likvärdig i den digital och den

analoga utvärderingen. !Den fjärde frågan som jag tittat på handlar om vad eleven behöver träna mer på. I den digitala

utvärderingen var formuleringarna tydliga. Den stora delen av svarande hade förslag på

moment eller tekniker som de behöver träna mer på. I den analoga utvärderingen var

formuleringarna kortare och enklare, dessutom var där något färre som ansåg att de behövde

träna mer på vissa moment.

Om man ser till helheten av all text som producerats i de båda utvärderingarna så är det mer

välformulerade texter i den digitala utvärderingen. Dessa texter visar också tydligare att man

förstår slöjdspecifika begrepp. Det finns också en viss skillnad i hur noggrann man varit i

formuleringen om man jämför åk 6 mellan den digitala och analoga utvärderingen. I den

Kapitel 7

! 10

digitala utvärderingen är åk 6 eleverna mer tydliga och beskriver med fler ord än i den

analoga. Liknande skillnad finns också hos åk 7, men där är skillnaden inte lika stor.

!När jag tittar på den sista frågan i den digitala utvärderingen som handlar om hur man använt

Ipad på slöjden, så finns där ett samband mellan längre och tydligare utvärderingar. Jag kan se

att de som använt Ipad mycket, beskriver t ex att de regelbundet fört slöjdlogg, att de

dokumenterat med text och bild samt i vissa fall sparat ner genomgångar som läraren haft.

Dessa elever har också haft ett större ordförråd med slöjdspecifika begrepp som de använt sig

av när de svarat på de frågorna som uppmanar till beskrivande svar i den digitala

utvärderingen. De har också till stor del använt betydligt mer text vid svarandet än de som

inte jobbat lika mycket med Ipad.

!!

7. Diskussion !!För att knyta an till de analyser jag gjort av de olika utvärderingarna samt skillnader och

likheter i elevernas svar, så finner jag flera kopplingar till den litteratur som talar för

användandet av IT i skolan.

!Tiden som varje elev har med sin Ipad kan vara viktig, då eleven själv kan välja när hen

behöver skriva eller göra annan dokumentation. Detta kan vara av betydelse då eleven arbetar

med en egen slöjdlogg. I det avseendet kan man också se en koppling till mängden text som

eleverna producerar i den digitala utvärderingen i förhållande till den analoga samt

kopplingen mellan den pågående slöjdloggens betydelse för elevens formuleringar och

begreppsförståelse i dennes utvärdering. Vilket också Hylèn (Digitaliseringen av skolan) 11

menar när han beskriver vilka positiva effekter en personlig dator har för individens skrivande

utveckling. Han menar också att Pekplattorna har stor betydelse för elevens individuella

utveckling (Digit…- en kunskapsöversikt) . 12

Kapitel 7

Jan Hylén Digitaliseringen av skolan, s 4611

Jan Hylén, Digitaliseringen av skolan – en kunskapsöversikt, s 1912

! 11

Vidare kan jag se att de resultat som framgår av analysen också påvisar det som skolverket

vill att vi ska jobba med i skolan och att det ger effekt. Elevernas utvecklande dokumentation

leder till en större förståelse för ämnet då de kan formulera sig och använda slöjdspecifika

begrepp på ett tydligare sätt än de gjort när de dokumenterat och utvärderat analogt.

!I det finska forskningsprojektet jobbar man utifrån ett liknande perspektiv där man genom

“loggar” “medvetandegör” elevernas arbetsprocess . På liknande sätt som eleverna på 13

Djuråsskolan blir mer medvetna om sin arbetsprocess och visar det tydligt i den digitala

utvärderingen.

!! 8. Sammanfattning!!Jag har undersökt om elevers värdering av sin arbetsprocess i slöjden förändras vid

användandet av digitala hjälpmedel. Jämförelsen har skett mellan analoga

utvärderingsformulär och digitala Google formulär. Undersökningen har riktat sig till årskurs

6 och årskurs 7 då de har egna Ipad i skolan. Jag har sett att det finns skillnader i hur eleverna

dokumenterar i de olika utvärderingsformulären. I de digitala utvärderingarna är svaren mer

välformulerade och de visar på större förståelse för slöjdspecifika begrepp. I de analoga

utvärderingarna är svaren mer kortfattade och innehåller inte lika mycket slöjdspecifika

begrepp.

!! 9. Sammanfattande diskussion och frågor som ! väckts!!Jag har upptäckt att det är lättare att styra eleverna till att dokumentera och formulera sig mer med slöjdspecifika begrepp när de använder sig av Ipad i dokumentationen på slöjden. Dels så

Kapitel 7

Anders Marner & Hans Örtegren(red), KLÄM, Konferenstexter och Lärande, Ämnesdidaktik och Mediebruk, s 13

111

! 12

är de inte bundna av en viss storlek på kolumnen när de gör en utvärdering när de skriver digitalt, vilket kan var begränsningen i en analog utvärdering. De jobbar mer med begrepp och beskrivningar när de jobbar med löpande dokumentation som de har användning för när de gör en slutlig utvärdering av sitt arbete. När de har sina dokument samlade på en Ipad försvinner de inte lika lättvindigt som det kan göra när de dokumenterar i pappersformat. Däremot händer det att en del dokument försvinner då vissa elever behöver längre tid på sig att använda Ipad som hjälpmedel/verktyg och gör vissa fel ibland som kan ställa till lite problem. !Jag har också upplevt att elever som jobbar med sin dokumentation på Ipad blir mer medvetna om sin arbetsprocess i slöjdandet. De blir mer kritiska i sitt arbete och kan själva se vad de behöver förbättra. På så vis kan de i förlängningen också jobba mer med bedömning av sitt arbete och själva tänka formativt. !Vad det gäller det finska forskningsprojektet “Talking Tools” så ligger det mycket nära mitt sätt att arbeta på slöjden med eleverna. Där man inte bara jobbar med dokumentation och utvärdering. Man använder instruktioner, inspirations- och bedömningsmaterial med digitala medel. Detta skulle också kunna vara ett ämne att finna fördjupning i, för fortsatt forskning. Detta för att förankra slöjdens nytta av IT som verktyg/hjälpmedel och hur man kan utveckla sitt lärande med hjälp av det. Jag tror att slöjden utifrån det perspektivet kan bidra i stor uträckning till elevers utvecklande av skrivprocessen, vilket då skulle komma andra ämnen till gagn. !!!!!

Kapitel 7

! 13

10. Litteraturlista!!Böcker

!Hylén, Jan, Digitaliseringen av skolan, Lund, 2011.

Hylén, Jan, Digitaliseringen av skolan - en kunskapsöversikt, Stockholm, 2013.

Marner, Anders & Örtegren, Hans(red), KLÄM, Konferenstexter och Lärande, Ämnesdidaktik

och Mediebruk, Umeå, 2013.

Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, 2011.

!Bilagor

!“Träslöjd” (analogt utvärderingsformulär), bilaga 1

“Utvärdering trä- och metallslöjd åk 6 och 7.” (digitalt utvärderingsformulär), bilaga 2

Kapitel 7

Kapitel 8!

!!!!!!!

Klassblogg - !

en länk mellan hem och skola? !!!!!!

!!!!!!!Författare: Sara Lindfeldt

Termin: vt 14 Ämne/Kurs: PE 1058 “IT och lärande som stöd för skolutveckling” !

Innehållsförteckning Inledning 3

Syfte 4

Frågeställning 4

Metod 5

Teoretiska perspektiv 6

Resultat 10

Diskussion 13

Sammanfattning 15

Slutord 15

Litteraturlista 16

!!!!!!

!2

Kapitel 8

Inledning Förändringarnas vindar blåser och dagens skola innehåller en uppsjö av nya intressanta inslag. Världen förändras och samhället och skolan med den. Vi har tillgång till nya verktyg för vårt lärande idag såsom lärplattor och datorer. Det är viktigt att eleverna får möjlighet att lära sig att använda den digitala teknik som finns att tillgå. Att besitta dessa förmågor är viktigt idag och kommer sannolikt att vara ännu viktigare i framtiden. När eleverna bygger upp och bygger på sina kompetenser och förmågor för grundläggande kunskaper inom tex läsning och skrivning är de digitala verktygen en stor tillgång. !För att kunna använda och få ut mer av dessa digitala verktyg fick vi idéen att skapa en ny arena i form av en blogg. Samspelet mellan hem och skola är mycket viktigt för barnens utveckling och tanken med bloggarbetet är att skapa en gemensam plattform där vi i skolan skriver, berättar och visar vad vi lär oss och föräldrar kan ta del av detta. På så vis önskar vi öppna upp för kommunikation och samarbete mellan hem och skola. !!

Kapitel 8

Syfte Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida en klassblogg ökar vårdnadshavares upplevelse av insyn i skolarbetet. Jag och mina elever i skolår 2 har under höstterminen 2013 startat en klassblogg där i första hand eleverna skriver. !Frågeställning Upplever föräldrarna att de har fått mer insyn i skolarbetet sedan klassbloggen startades? !!!!!

Kapitel 8!Metod Jag har gjort en kvalitativ undersökning, med en fenomenografisk ansats och använder mig av enkäter som metod. Jag har valt att undersöka min frågeställning med hjälp av digitala enkäter som skickats ut till samtliga vårdnadshavare. I klassen går 20 elever och därför har 20 stycken enkäter skickats ut till hemmen. !Syftet med undersökningen är att få reda på hur huruvida en klassblogg bidrar till att föräldrarna upplever att de har mer insyn i barnens skolgång. Jag har valt att använda mig utav digitala enkäter för att på ett smidigt sätt nå ut till alla hem. Vid valet av metod har jag också vägt in vikten av att kunna uttrycka det man upplever på ett enkelt sätt. Därför har enkäten utformats med flera frågor där man kryssar i ett svar och i slutet av enkäten finns möjlighet att skriva in svaret i löpande text. Jag har valt att hålla enkäten ganska kort och koncis med förhoppningen att det ska generera stort deltagande och att så många som möjligt svarar på enkäten. Anonymiteten vägdes också in vid valet av metod, vid användandet av enkäter kan den som svarat vara anonym och kanske därmed i större utsträckning uttrycker sina egentliga tankar (Bell, Introduktion till forskningsmetodik, 2006). !!!

!5

Kapitel 8!Teoretiska perspektiv På skolverkets hemsida (www.skolverket.se) finns en underrubrik som heter “It i skolan”. Sidan inleds med följande textrader: !

Elever ska ha tillgång till de lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Efter grundskolan ska elever kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. ( http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan ) !

År 2008 beslutade den svenska regeringen att Skolverket skulle arbeta för att främja användningen av informations- och kommunikationsteknik. År 2011 utkom vår nu gällande läroplan, LGR-11, vars innehåll innefattar grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, LGR- 11, 2011). Med LGR-11 så preciserades läroplanen ytterligare. Det centrala innehållet visar vad vi ska arbeta med i skolan. Den nya läroplanen tydliggör och ställer krav på att skolan ska digitaliseras. Eleverna ska arbeta med att utveckla sina språkliga uttryck, skriva och kommunicera med varandra och omvärlden. I LGR-11 står tex att alla ska kunna skriva för hand och på dator/lärplatta. I skolår 1-3 ska eleverna tex kunna skapa bildberättelser och överföra bilder på dator. Skolans undervisning måste då givetvis vara uppbyggd så att dessa moment tränas. I läroplanen betonas vikten av datoranvändning, under alla skolår. I skolår 7-9 betonas bloggar och dess texttyp som något eleverna ska ha kännedom om. !I LGR-11 belyses också vikten av samarbete mellan hem och skola. !

Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. (Skolverket, 2011, 43) !Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen. (Skolverket, 2011, 43) !Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ansvar.(Skolverket, 2011, 8)

I Sveriges skollag (Lärarens handbok, skollagen, 2011), som innehåller de lagar och bestämmelser som utgör skolans grund, står att läsa:

!Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de

!6

Kapitel 8kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. (Lärarens handbok, skollagen, 2011, 99) !Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna inför aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. (Lärarens handbok, skollagen 2011, 134) !

I kursplanerna i LGR-11 finns många olika texter som berör användandet av digitala verktyg i skolan och ett varierat arbetssätt för eleverna. Följande utdrag ur kursplanen för ämnet svenska är endast några av de kopplingar till användandet av digitala verktyg som finns med i LGR-11: !

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. (Skolverket, 2011, 222) !

I det centrala innehållet för skolår 1-3 (Skolverket, 2011, 223) står följande: !Handstil och att skriva på dator. !Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter. !Informationssökning i böcker, tidsskrifter och på webbsidor för barn. !

I det centrala innehållet för skolår 4-6 (Skolverket, 2011, 224) står följande: !Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator. !Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. !

Följande står att läsa i centralt innehåll för skolår 7-9(Skolverket, 2011, 226): !Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier. !

!7

Kapitel 8Ovanstående rader är alltså endast ett urval av de riktlinjer som finns med i LGR-11. Digitaliseringen av skolans ämnen återkommer frekvent i de olika kursplanerna. John Steinberg (Steinberg, Lyckas med digitala verktyg i skolan, 2013) skriver att strukturen kring arbetet med digitala verktyg är mycket viktigt för att ett lärande ska ske. Eleverna behöver vägledning och en klar struktur för att de ska kunna nyttja resurserna på rätt sätt, pedagogen sätter tydliga ramar för arbetet. Steinberg framhåller också att gruppens ålder och mognad är en mycket viktig faktor att ta hänsyn till. Att arbeta med digitala verktyg innebär större “frirum” vilket också kräver större mognad och ansvar av eleverna. Detta byggs upp successivt tillsammans med läraren. !Lärarens roll är enligt Steinberg ännu viktigare i det “öppna” klassrummet än i det traditionella. Pedagogen måste avgöra i hur stor utsträckning gruppen ska arbeta med det ena eller det andra. Steinberg menar att undersökningar från bland annat Skolverket visar att kunskapsnivåerna sjunker hos de elever som blir “lämnade” med sitt skolarbete utan någon större kontakt med läraren. !Att de digitala verktygen har kommit att förändra skolans vardag är ett faktum. Flera forskare menar att skolan nu är inne i ett kritiskt skede och att det är av största vikt att noga uppmärksamma vad dessa förändringar medför. Pedagogiken påverkas klart och tydligt, Dan Åkerlund (Åkerlund, Klassrummet i dialog med omvärlden, 2013) menar att det är ytterst viktigt att göra noggranna avvägningar för att säkerställa att lärande sker och inte bara “byta ut” det traditionella mot det nya. Om inte målet är tydligt och lärande sker på ett bättre sätt än innan, är det definitivt ingen vinst med att byta arbetssätt menar Åkerlund. !Liza Greczanik (Greczanik, Bloggen möter undervisningen, 2007) skriver om det viktiga i att försöka fånga elevernas intresse för lärande och att man med fördel kan göra detta genom att utgå från det som angår eleverna och berör deras vardagsliv. Dagens barn och ungdomar har vuxit upp i en tid när IT är högaktuellt och ständigt närvarande. Att vara online är en stor del av barn och ungdomars verklighet. Greczanik ger dagens unga epitetet “generation online”, de ska tidigt hantera en värld av sms, e-mail, lyssna på musik och se på film via nätet etc. Även Tomas Kroksmark (Kroksmark, Den trådlösa pedagogiken, 2013) beskriver detta fenomen. Han belyser det faktum att dagens skolelever faktiskt är uppväxta i en ständigt digitaliserad värld. Det är för dagens barn och ungdomar lika naturligt, om inte mer naturligt, att skriva via digitala verktyg som med papper och penna. Och detta menar Kroksmark måste vi som pedagoger se som en tillgång i skolan och hjälpa eleverna att vidareutveckla dessa kunskaper. Greczanik menar att skolan aldrig har varit känd för att vara särskilt nyskapande, skolan har inte riktigt hängt med i utvecklingen. Men genom att arbeta med IT och det som ligger nära elevernas vardag tar skolan ett viktigt steg in i verkligheten. !Greczanik menar att många pedagoger i skolan är rädda för att arbeta med IT eftersom de känner att de inte har tillräckliga kunskaper och att de då har en rädsla för att eleverna vet mer och därmed kan inte pedagogerna leda och tillföra undervisningen något. Fortbildning inom IT för alla lärare är något som Greczanik ser som ett måste i dagens skola. Som Greczanik skriver “nyfikna lärare ger nyfikna elever!” (Greczanik, 2007,62) Greczanik menar att eftersom nätet är en naturlig del av barnens vardag så kan vi i skolan lära dem att hantera IT på ett bra sätt. Det är viktigt att vi till

!8

Kapitel 8exempel för dialoger med barn och ungdomar om vad som sker på nätet, det är lärarnas ansvar att hjälpa eleverna att hantera dessa medier på ett bra sätt. Att använda blogg i undervisningen menar Greczanik kan vara ett bra sätt att öka elevernas kännedom om internets möjligheter och faror. !Greczanik skriver också om hur kontakten mellan hem och skola kan stärkas genom att använda blogg som forum. Hon skriver att föräldrar ofta är angelägna om att ta del av sina barns skolvardag men saknar möjligheter att vara med sina barn i skolan. Genom att arbeta med blogg i skolan så öppnar vi upp klassrummet så att alla som vill kan få en inblick i den dagliga verksamheten i skolan. Föräldrar, mor- och farföräldrar och andra anhöriga kan därmed finnas med och stötta och vara insatta i barnens skolgång. Bloggens besökare kan också ges möjlighet att delta genom att lämna kommentarer som barnen sedan tar del av. Greczanik skriver också att hon upplever att barnen får en annan “glöd” och vilja att tex skriva texter när de använder digitala medier. Deras alster får en publik och inte bara skriver för skrivandets skull. Greczanik påpekar att elevernas lust att skriva och berätta är betydligt större när det finns en tydlig mottagare av det som produceras, vilket också medför att de i större utsträckning kommer igång med till exempel sitt skrivande. !Patricia Diaz (Diaz,Webben i undervisningen, 2012) skriver om att använda sig av digitala medier för att förhindra att läraren blir den enda mottagaren av elevernas alster. Hon menar att om elevens text publiceras i en klassblogg som klassens elever tar del av så ökar antalet mottagare till 20-30. Om bloggen dessutom är öppen för övriga läsare så kanske elevens texter läses av familjen, släkt, vänner och kanske även av andra skolbarn. Detta menar Diaz är en av de viktigaste anledningarna till att använda webben i undervisningen. Dan Åkerlund (Åkerlund, 2013) beskriver samma fenomen, hur klassrummet med hjälp av dagens teknik kan öppnas upp mot världen. Men också hur världen öppnas upp och blir tillgänglig för oss i skolan. Vi får genom att använda webben i vår skolvardag ett väldigt stort utbud av möjligheter som vi kan använda oss av i undervisningen. Vi kan genom webben nu kommunicera med omvärlden på ett helt annat sätt än tidigare. Och Åkerlund menar att detta naturligtvis inte bara gäller i skolan utan hela samhället och att skolorna självklart måste följa med i utvecklingen. !!!!

!9

Kapitel 8!Resultat Enkäten skickades ut till tjugo familjer och fjorton av dessa har lämnat svar. Fråga 1-3 och 6 är kryssfrågor, på övriga frågor lämnades svaren i textform. Se bilaga (1 ) !Fråga 1, Hur ofta besöker du bloggen? !Av de svarande besöker sex st klassbloggen någon gång i veckan, lika många besöker bloggen mer sällan än en gång i veckan. En har svarat att de besöker bloggen dagligen och en person aldrig. !Fråga 2, Brukar du besöka bloggen tillsammans med ditt barn? !Sex svarande besöker ibland bloggen tillsammans med sitt barn, fem har alltid barnen med. Tre har inte barnen med när de läser bloggen. !Fråga 3, Brukar du och ditt barn samtala om det som finns på bloggen? !Elva svaranden brukar samtala med sitt barn om det som finns på bloggen, tre vårdnadshavare gör det inte. !Fråga 4, Tycker du att klassbloggen fyller någon funktion? I så fall vilken? !På frågan om vårdnadshavarna anser att klassbloggen fyller någon funktion lämnades svaren i textform och här är kommentarerna: !

Barn lär sig. !Nej. !Svårt att säga eftersom den inte funnits så länge men man får lite inblick i vad eleverna gör under lektionerna. !Kul för barnen att få visa och berätta. Kul för mamma att läsa. !Nyttigt att lära sig hålla på med datorer med olika saker eftersom det förekommer dagligen i livet. !Nej. !Bloggen gör att det barnen skapar får ett annat värde. Det de lägger ut här syns och hamnar inte bara i en pärm eller låda.

!10

Kapitel 8!Mitt barn är stolt över det som finns där och vill att vi ska se det hon gjort. !Med föräldrarnas kommentarer kan jag tänka mig att barnen reflekterar mer över det de gjort och lägger ner mer arbete på det. Jag ska absolut gå in på bloggen oftare, och tillsammans med mitt barn. !Roligt att se vad ni gör. !Bra sätt att få reda på vad ni gör i skolan. !Bra diskussionsunderlag, när jag tidigare frågat vad ni gjort i skolan har jag fått inget särskilt till svar men nu har vi något att utgå ifrån som mitt barn sedan kan vidareutveckla. !Roligt med boktips, det har inspirerat mitt barn att läsa. !

Fråga 5, Är det något du tycker är bra eller mindre bra med bloggen? Allt är bra!!! !Nej. !Bara positivt! !Bara bra. !Vet ej. !Mitt barn är jättestolt och vill gärna visa och berätta ! !Allt bra.

!Fråga 6, Upplever du att du har mer insyn i skolarbetet sedan klassbloggen startades? !Elva av vårdnadshavarna upplever att de har mer insyn i skolarbetet sedan vi startade klassbloggen. Tre svaranden tycker inte att de har mer insyn nu. !Fråga 7, Tycker du att du som förälder får tillräcklig insyn i hur/vad vi gör i skolan eller önskar du ytterligare information? I så fall vilken? !

Tycker jag har tillräcklig insyn. !Det är bra. !Nöjd. !

!11

Kapitel 8Det är bra! !Jag tycker att jag får mycket information via Schoolsoft. Annars är det lätt att få tag på lärare som man kan fråga så jag tycker inte informationen är några problem. !Helt ok. !Allt funkar jättebra. !Ja. !

Enkätfråga 8 var övriga synpunkter, men inga sådana lämnades. Majoriteten av de svarande besöker bloggen och samtalar med sina barn om innehållet. De kommentarer som lämnats i enkäten är till övervägande del positiva till arbetet med bloggen och föräldrarna upplever att de som vårdnadshavare nu, med hjälp av bloggen, har mer insyn i vad vi gör i skolan. !!!

!12

Kapitel 8!Diskussion I den undersökning som jag har gjort är majoriteten av de svarande vårdnadshavarna mycket positiva till klassbloggen och besöker den oftast tillsammans med sitt barn. Föräldrarna uppger också att de samtalar med sina barn om innehållet i bloggen. Någon förälder tar också upp att bloggen kan vara till hjälp när förälder och barn pratar om skolan i hemmet. Elva vårdnadshavare upplever att de med hjälp av bloggen nu har större insyn i barnens skolarbete. Föräldrar och barn pratar om det som sker i skolan och barnen är positiva, föräldrarna uppger att barnen gärna vill visa och berätta. Vilket ju tyder på det som bla Diaz och Åkerlund tar upp, nämligen att vi öppnar upp klassrummet och låter andra få ta del av det vi gör. Vi öppnar vårt klassrum mot omvärlden och låter dem ta del av vår vardag i skolan. !Många föräldrar lämnade kommentarer och någon nämnde då att barnen upplever det som att deras alster får en mottagare, det känns på riktigt. Och det är ju precis det jag som lärare också upplever att eleverna lättare förstår att deras arbeten ska kunna läsas och förstås av någon annan som vi inte har direktkontakt med. Detta gör att eleverna blir mer noggranna i sitt arbete och även kan bearbeta sina texter, de förstår lättare varför det är viktigt. Om de skriver en saga i klassrummet så kan jag som lyssnar fråga om jag inte förstår vad som menas, men här måste författaren se till att vara klar och tydlig så att läsaren förstår direkt. Bla Greczanik skriver också om detta. Genom arbetet med IT och klassbloggen kan jag tydligt se att det har hjälpt mina elever att tänka “utanför klassrummet” när de arbetar. När ett barn skriver tex en saga så är de ofta “där och då” och kanske inte alltid skriver så att andra lätt kan följa med utan att samtala med personen som skrivit. Nu när eleverna skriver så är de medvetna om att de måste ge hela sammanhanget i sin text. Detta upplever jag kan vara enklare att förstå eftersom det faktiskt finns verkliga mottagare någonstans som ska läsa det jag skrivit, det blir på riktigt och då anstränger de sig lite extra. !En tydlig svårighet med att göra en vetenskaplig undersökning om användandet av digitala verktyg är att det är så nytt. Det som sker nu i digitaliseringen har inte funnits tidigare och därför är det svårt att göra en koll bakåt och dra nytta av tidigare erfarenheter. Därför är det viktigt att vi pedagoger tar del av den forskning som ändå finns att tillgå men också att vi vågar kasta oss ut i det nya. Vi måste prova och se och därmed är det naturligtvis av största vikt att vara tydlig med vad man vill uppnå och sedan utvärdera resultatet för att sedan revidera sitt arbetssätt. Som bland andra Åkerlund påpekar är det väldigt viktigt att komma ihåg att ställa sig frågan: Leder detta till utveckling och högre måluppfyllelse eller var det “gamla” traditionella arbetssättet minst lika bra? En hinder som många lärare idag upplever i IT-satsningen är att eleverna ligger före oss i kunskap om detta, det får dock inte stoppa oss i skolan från att använda de digitala verktygen. I stället så måste vi pedagoger, det står tydligt i våra styrdokument, våga oss på det nya och hitta vägarna tillsammans med eleverna. Skolan får inte vara bromsklossen som hindrar eleverna från att utveckla dessa för framtiden så nödvändiga kunskaper. Eleverna ska efter grundskolan ha en god grund att stå på för att självständigt fungera i samhället och ha de kunskaper som behövs för att kunna studera vidare. !!13

Kapitel 8!Användandet av digitala verktyg omnämns ofta i LGR-11 och redan i de tidiga skolåren finns det krav på att skolans elever ska kunna arbeta med digitala verktyg. Steinberg skriver om hur viktigt det är att kunskaperna om och användandet av digitala medier byggs upp successivt och därför menar jag att vi måste börja tidigt. Vi har en stor vinst om eleverna i de tidiga skolåren lär sig att se att de kan använda dessa verktyg för sitt eget lärande även i skolämnena och inte bara i till exempel spel hemma. Det är viktigt att de får lära sig använda och utnyttja de digitala verktygen i sin fulla potential och att det finns med från början. Vilket också tas upp av föräldrarna i undersökningen. I skolverkets styrdokument lyfts ofta digitaliseringen fram som en viktig del av dagens skola. Det är en stor och viktig uppgift vi pedagoger har att se till att våra elever får kunskap om och lär sig hantera den teknik som är nödvändig idag.

!!

!14

Kapitel 8!Sammanfattning En majoritet av de berörda föräldrarna och även barnen och jag som pedagog, upplever det som positivt att arbeta med IT och klassblogg i undervisningen. De allra flesta anser att de har glädje och/eller nytta av att använda bloggen som plattform och att detta sätt att arbeta gör att insynen i skolarbetet är större nu än tidigare. Detta gör att att jag som lärare känner stor motivation att vidareutveckla detta arbetssätt. När man arbetar med digitala verktyg i undervisningen upptäcker man hela tiden nya sätt att utveckla undervisningen på. Jag jobbar just nu med elever i skolår 2 och det är en fröjd att se hur lätt barnen tar till sig den nya tekniken, provar sig fram och utvecklar sina kunskaper. Om vi tidigt ger eleverna möjlighet att lära sig hantera digitala verktyg i skolarbetet så har de en god grund att stå på och goda förutsättningar för att vidareutveckla sina kunskaper genom sina kommande skolår. !!Slutord

Ett stort och mycket viktigt uppdrag som skolan har är att stötta och hjälpa eleverna att utvecklas till självständiga vuxna samhällsindivider som har den kunskap som behövs. Därför ser jag det som en av skolans viktigaste uppgifter att se till att varje elev efter skolgång i Sverige har fått möjlighet att utveckla sina färdigheter inom digitala verktyg som finns överallt runt omkring oss. !!!!!

!15

Kapitel 8!Litteraturlista !Skolverket ( 2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. !Lärarens handbok: läroplaner, skollag, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention (2011) Lund: Studentlitteratur. !Diaz, Patricia (2012). Webben i undervisningen. Lund; Studentlitteratur. !Bell Judith (2006) Introduktion till forskningsmetodik. Lund; Studentlitteratur. !Steinberg, John (2013) Lyckas med digitala verktyg i skolan. Stockholm; Gothia Fortbildning. !Kroksmark, Tomas (2013) Den trådlösa pedagogiken. Lund; Studentlitteratur !Greczanik, Liza (2007) Bloggen möter undervisningen. Stockholm; Natur och Kultur. !Webbsidor: Skolverket http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan (Hämtad 2014-05-05) !Åkerlund, Dan (2013). Klassrummet i dialog med omvärlden. https://www.iis.se/docs/Klassen_i_dialog_med_omv%C3%A4rlden_130515.pdf (Hämtad 2014-05-03) !!

!16

Ansvarig: Marie Linder Verksamhetsutvecklare, NGL­pedagog Pedagogiskt utvecklingscentrum Dalarna (PUD) Högskolan Dalarna epost: mali@du.se Våra utbildningar: pudutbildning.se