Att utveckla skriv-och lärkompetens med skrivandet som verktyg · Att utveckla skriv-och lärkompetens ... Börja med att tala om vilka förtjänster texten har. Ge därefter konstruktiv

Att utveckla skriv-och lärkompetens

med skrivandet som verktyg

- Hur får vi studenterna att lära djupare och skriva

bättre (utan att arbeta ihjäl oss)?

Ingrid Hallberg 19 maj 2011

WAC = Writing Across the Curriculum

Ingrid Hallberg CKB&AKL

2008, internationell WAC-konferens i Texas.

QU

Lärare i biologi, kemi, data-vetenskap.

QU - Ett amerikanskt college i Ct, som hade satsat

på färdighetskurser i skrivande för att studenterna

skulle utveckla sitt skrivande.

Vad hände?

Studenterna skrev sämre.


Och då?

“När vi började se skrivandet – inte primärt

som en färdighet med fokus på skrivregler

och syntax – utan som ett verktyg för

fördjupat lärande och kritisk granskning,

blev det en angelägenhet för alla lärare.”

QU idag?

QU arbetar idag med WAC i alla ämnen.

QU är idag rankat som ett av USAs främsta

lärosäten.

Agenda

Förändringar – utmaningar

Generella examensmål

Kvalitet och kvantitet

Skrivkompetenser inom högre utbildning

Vad kan man göra individuellt/strukturellt?

Från minnesbaserad undervisning till förståelse

Två dominerande skrivforskningsteorier

WAC/AcLits

Hur tillägnar man sig skrivkompetens?


Förändringar – utmaningar?

• att kunna möta allt mer heterogena studentgrupper utan att

anpassa undervisningen efter lägstanivån, dvs. efter de

studenter som har de sämsta förkunskaperna

• att under utbildningens gång lyfta studenter från en

inledningsvis lägre kunskapsmässig nivå än tidigare till fullgod

akademisk nivå. Förkunskaper och krav i högre utbildning Rapport 2009:16 R

Arbetslivets krav på skrivkunniga, kommunikativa medarbetare.

Högskoleverkets nya kvalitetsutvärdering.


Ur generella examensmål –

kandidatexamen

• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och

diskutera information, problem och lösningar i dialog med

olika grupper

• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka

relevant information i en problemställning samt att kritiskt

diskutera företeelser, frågeställningar och situationer


Kvalitet tarvar kvantitet?

Behöver studenterna skriva mer för att utveckla sitt

skrivande?


Från en studie med 1600 Harvard-studenter under en 10-årsperiod.

”… no factor was more important to engagement and good grades, than the amount of writing a student did.”

Making the Most of College, 2001, Harvard University Press


Skriva mer… Hur ska jag hinna göra ännu

fler uppgifter, läsa och ge återkoppling på

allt, utan att bli uppslukad?


Skrivkompetenser inom högre utbildning –

enligt Street, Lea

• a study skills model

• an academic socialization model

• an academic literacies model.

An academic literacies perspective treats

reading and writing as social practices,

that vary with context, culture and genre.

(Lea& Street, 1998,1999).

Kunskapande, analyserande,

identitetsskapande, språket som maktmedel. Ingrid Hallberg CKB&AKL

Skrivkompetenser inom högre utbildning

– enligt Ask

Operationell kompetens/ Språklig korrekthet

(t ex språkriktighet, styckeindelning och logisk struktur)

Diskursiv kompetens/ Medvetenhet om den

akademiska miljön och kunskap om vilken språkkultur

som gäller inom det egna området

(t ex stil, referenser, begrepp)

Kritisk kompetens/ Kritisk-analytisk förmåga

Sofia Ask, 2006 Hållbara texter


Om dessa kompetenser (Ask) är generella

lärandemål

Operationell Kan studenterna skrivreglerna?

Hur kan vi hjälpa dem med dessa?

Vem har ansvaret?

Diskursiv Vet studenterna hur skrivkulturen ser ut inom respektive område?

Är den formulerad, kommunicerad?

Kritisk Hur arbetar vi med studenternas förmåga till analys och kritiskt

tänkande?


Operationell kompetens

Svenska skrivregler

t ex

Stava rätt

Korrekt grammatik

Undvika talspråk

Undvika särskrivningar

Använda skiljetecken korrekt

Förkortningar etc.

Hur lär sig studenten detta?

I vilken kurs tränas förmågan?


Diskursiv kompetens

Vad kan vara specifikt för skrivande, med

avseende på ämne/område?

Textvolym

Diagram, tabeller, figurer

Struktur

Egna resonemang utanför diskussionskapitel

Rubriker, underrubriker, numrering

Referenssystem?



Henriette Lucander TS

Kritisk kompetens

Referenshantera korrekt

Källgranska

Utveckla egna ståndpunkter

Analysera

Diskutera



Henriette Lucander TS

Tankeskriv och bikupa!

Ingrid Hallberg CKB/AKL

Konkret – hur kan man arbeta med de olika

kompetenserna?

Några exempel:

Svenska skrivregler

Svenska skrivregler har givits ut sedan slutet av 1940-talet, tidigare

av Svenska språknämnden, nu av efterföljaren Språkrådet.


Operationell kompetens

Operationell kompetens Låt studenterna träna på att hitta i

Svenska skrivregler

Nedan följer ett antal påståenden. Din uppgift är att sätta ett

kryss i rutan för rätt eller fel enligt Svenska skrivregler (2008).

2008

Rätt

Fel

1. Rubrikerna bildar ett system för sig som är till för att

hjälpa läsaren att orientera sig i texten.

2. Ett stycke består normalt av flera meningar.

3. Styckeindelningen påverkar inte tolkningen av textens

innehåll.

En matris med ett antal frågor läggs ut på It´s Learning.

Arbete sker i basgrupper. Studenterna rättar själva.


Operationell kompetens Låt studenterna diskutera språkråd i basgrupp

Instruktion till studenterna: Ni arbetar med att ge grammatiska råd till

studenter online. En dag får ni den här frågan av en student:

Jag har skrivit min första hemtenta, och jag klarade den. Men det stod att jag måste jobba med

meningsbyggnad och skriva fullständiga meningar. Jag förstår inte vad läraren menar. Kan du

förklara? Jag klistrar in en bit av min text som jag behöver hjälp med.

Adina

Den här artikeln kommer att handla om människans värde. Vilka frågor det väcker och hur det

ser ut i samhället idag. Både för och motargument kommer att presenteras och jag kommer

sedan reflektera och analysera kring argumenten från de bägge sidorna. Det är viktigt att belysa

detta ämne. Eftersom det handlar om hur vi bedömer varandra utifrån olika kriterier. Beroende

på vems ögon det ses ifrån och vad syftet är.

Rätta till Adinas text, och skriv en förklaring med egna ord till Adina om vad som menas

med fullständiga meningar och hur hon ska gå vidare för att lära sig.

Ge gärna också några exempel för att tydliggöra.


Diskursiv kompetens

Låt studenterna analysera bra

uppsatser/artiklar

Vad gör den här texten bra?

Hur ser referenshanteringen ut?

Vilket referenssystem används?


Diskursiv kompetens Låt studenterna förbättra texter

Läraren konstruerar några texter med vanliga fel.

Låt studenterna arbeta i basgrupp.

Sedan muntlig feedback från grupperna till läraren

(författaren).


Diskursiv kompetens

Låt studenterna ge respons på varandras texter

Instruktion till studenten I basgrupp kan se ut så här:

När du ger respons:

Börja med att tala om vilka förtjänster texten har. Ge därefter

konstruktiv kritik. Gärna förslag på åtgärder.

Börja högst upp I texttriangeln. Om författaren har önskat

särskild respons – svara på den

Författaren är tyst och tar emot repsons.

Förslag på arbetsgång IRL och via e-post t ex Dysthe, Skriva för att lära 2002:127-153

Hoel, Skriva på universitet och högskolor 2010:164-178

Hoel Skriva och samtala 2001


Texttriangeln enligt Løkensgard Hoel, 2001, Skriva och samtala.

Lärande genom responsgrupper

(modifierad modell av Hillocks 1987)


Progression vid respons

• Tanketext Första utkastet Omskrivning/Sista utkastet

• Ge respons på innehåll, tankar, idéer

Ge respons på global nivå. Huvudpoängen?

Ge respons på formen, exempelvis: sammanhang, övergång mellan olika avsnitt; hur texten förhåller sig till uppgiften/ kriterierna

• Ge skribenten återkoppling/feedback på om detta fungerar

Berätta om det du tycker är bra i texten och varför.

Ge respons på formuleringar, exempelvis språk, uttryckssätt, användning av skiljetecken

• Komma med nya tankar

Formulera de frågor du har. Ge alternativa lösningar, råd

och förslag.

Ge respons på det skribenten vill ha respons på

• Ge skribenten lust att fortsätta skriva

Dysthe,Hertzberg, Hoel Skriva fr att lära 2002:134

Studenterna själva?

Utvärderingar visar att studenterna finner det

mycket lärorikt att ge och få kritik till varandra.

Ju tydligare instruktioner, desto bättre resultat.


Kritisk/analytisk kompetens à QU

Stryk under det (1-2 meningar) du finner viktigast i den

här artikeln (Prioritera). Omformulera med egna ord.

Läs en till artikel (svårare). Stryk under det du finner

viktigast i den här artikeln. Omformulera.

Vilka likheter (Mönster ) finns?

POM


Mer från Quinnipiac University

• 50 Ways to Use Informal Student Writing to Advance

Your Course Objectives

• Writing Evaluation Form

• Future Workshop Checklist

• Peer-Review Experience

• Past Workshop Agendas & Notes

http://www.quinnipiac.edu/x1052.xml


Individuellt - strukturellt?

Hur olika lärosäten arbetar med de olika

kompetenserna?

• Individuellt perspektiv – utanför det gemensamma:

speciallösningar utanför kursen t ex studieverkstaden,

färdighetskurser

• Strukturellt perspektiv – inom det gemensamma,

socialiseras in i kursen (WAC)

(Include konferensen - Penny Jane Burke prof i ped,

Roehampton University, London –, identitet, retention,

Alla studenter bör få socialiseras in i akademin)


Identifiera och korrigera brister hos några -

eller arbeta med diskursmedvetenhet och

lärande för alla?

”Rather than focusing on student deficits,

an approach using the academic literacies model

foregrounds the variety and specificity of institutional

practices, and students’ struggles to make sense of

these.” (Lea&Street 2010)


Några exempel

Strukturellt – programperspektiv,

t ex Chalmers ämnesintegrerade skrivkurser

parallellt med ämneskurser, skrivande genom

hela utbildningen, valbara kontextuella

skrivkurser etc

Fia Börjesson/Magnus Gustafsson

Centrum för fackspråk och kommunikation

http://www.ait.gu.se/facksprak/(WAC)


Högskolan på Gotland

Liberal Education profil. GEM-kurs i Kommunicera i

tal och skrift - parallellt med ämneskurs.

Skrivandet utvecklas bäst i anslutning till den

specifika utbildningens innehåll.

Form och innehåll – intvinnade i varandra.

Lea & Street (1998) och Ivanič (2004)

WAC - a college portrait

Medgar Evers College, UK

”We define Writing Across the Curriculum as a means to connect

writing to learning in all content areas.

We define writing as the process through which students think on

paper, explore ideas, raise questions, attempt solutions, uncover

processes, build and defend arguments, brainstorm, introspect, and

figure out what’s going on.

We define all of these as thinking. While writing of this nature

does not preclude formal essays and research papers, writing to

learn is less formal in the sense that it does not require citations or

revisions and editing.”

Nancy Lester, WAC- a college portrait 2000:4


WAC - a college portrait

Medgar Evers College, UK

Ett forskningsprojekt på Medgar Evers College undersökte

skrivandet under grundutbildningen. Man undersökte mottagare

och skrivfunktion.

Resultaten visade att lärare som bedömare var den mest

förekommande mottagaren av studenters skrivande.

Att ”skriva av” föreläsningar var den vanligaste skrivfunktionen.

Hur ser det ut på Mah? Vem är mottagare när studenterna

skriver? Är det bara bedömande lärare? Är att ”skriva av”

föreläsningar den vanligaste skrivfunktionen också hos oss?




38

Varför är tankeskrivandet så viktigt?

• gör att tankarna blir synliga

• uppmuntrar till att omformulera, vilket gör att man

minns bättre

• bidrar till att man internaliserar kunskaper dvs när man

omformulerar - översätter så man förstår - förankrar

man ny kunskap med det man redan vet.

• mängdträning. Ju mer man skriver desto lättare går

det.


Från minnesbaserat lärande till förståelse

Eric Mazur, lektor i fysik på Harvard, med goda resultat

på studentutvärderingarna.

Artikel – studenter, memorering

Inte mina studenter, tänkte Eric Mazur och testade dem

på några grundprinciper.

Resultaten?

Biggs&Tang, 2007:111, Teaching for Quality Learning at University


Från minnesbaserat lärande till förståelse

• Låt studenterna tankeskriva. Bikupa.

• Låt studenterna skriva en fråga till grannen.

• Ställ en fråga som studenterna reflekterar kring i skrift och

sedan diskuterar med grannen.

• Låt studenterna tankeskriva individuellt och sedan

sammanfatta det viktigaste i slutet av lektionen för grannen.

• Låt studenterna skriva en kommentar/fråga till läraren vid

lektionens slut. Samla in eller låt studenten ladda upp på It´s

Learning.

Biggs&Tang, 2007:111, Teaching for Quality Learning at University


Två dominerande, kompletterande

skrivforskningsteorier

Kognitiv och sociokulturell.


Vad har vi lärt från denna forskning?

• Skrivandet är inte en lineär utan en spiralformad,

rekursiv, hierarkisk process

• Skribenten rör sig hela tiden mellan de olika

nivåerna

• Olika skribenter använder olika skrivstrategier

• Vi konstruerar kunskap utifrån det vi redan vet

• Vårt sätt att tänka och skriva är primärt ett socialt

och ett kulturellt fenomen.


43

”Omskrivningar är inte en följd av att skribenten gjort en dålig planering eller inte tänkt igenom skrivarbetet tillräckligt mycket, utan det är ett resultat av den tankeutveckling som äger rum under skrivandets gång.”

Hoel 2001:33 Skriva och samtala


”Tankeutvecklingen är inget som sker före

skrivandet, utan är i högsta grad ett resultat av

skrivandet.” Hoel, 2001:31Skriva och samtala


WAC - Writing Across the Curriculum,

kan sammanfattas med följande principer:

Skrivandet är en angelägenhet för hela akademin

Skrivandet måste integreras tvärs över ämnes-och

institutionsgränser

Skrivandet måste vara en aktiv del av undervisningen i

all grundutbildning

Skrivandet stimulerar lärandet.


WAC/AcLits

WAC = Writing Across the Curriculum, rötter i 70-talets

Usa, stor spretig, brokig pedagogisk rörelse. Ca 2400

artiklar, 340 studier.

AcLits = Academic literacies, rötter i 90-talets

Storbritannien, mindre rörelse, mer fokuserad på

forskning och teori.

Russell, Lea, Parker, Street, & Donahue Genre in a

Changing World. Perspectives on Writing 2009:295-

296


WAC =

WTL och LTW

WTL = Writing to Learn -

skriva för att lära,

tankeskriva,

Informellt LTW=Learning to Write

lära att skriva i sin diskurs, pres(en)tationsskriva

färdighetskurser, studieverkstaden

formellt


WTL - Writing to Learn –

det informella skrivandet

Karakteristika:

WTL för in skrivandet i all undervisning.

WTL är ett enkelt men kraftfullt pedagogiskt verktyg.

WTL befrämjar samarbete över ämnesgränserna.

WTL betygsätts inte.

WTL vänjer studenterna vid att uttrycka sig i skrift

WTL kan kopplas till formella skrivuppgifter.

WTL hjälper studenterna in i den akademiska diskursen, med hanterbara bitar

WTL tarvar inget medarbete för läraren.


WTL

”Writing to learn engenders risk taking because it

requires students to share their thinking as it develops

rather than at the point at which thinking turns into

declaring.

Writing to learn encourages speculation and trial and

error, because as students are writing to learn, they are

expected to show and share their tentativeness, their

confusions, and their early attempts at understanding.

No faculty member need be an expert teacher of writing

in order to incorporate writing to learn.”

Nancy Lester, 2000:4 WAC- a college portrait


- LTW

Lära att skriva (i sin diskurs)

- det formella skrivandet

Karakteristika:

LTW betonar ett normativt skrivande och användning av skrivregler.

LTW är kulturellt infärgat av respektive disciplin.

LTW utvecklar det ”akademiska skrivandet”.


WAC

Växelbruk!

Pendla mellan det informella och det

formella skrivandet!




Hur tillägnar man sig skrivkompetens?

• Läsning är viktig för skrivkompetensen. (ordförråd,

mb, genrer, fackterminologi etc)

• Handledning under arbetets gång, på rätt nivå.

• Modelltexter och riktlinjer vid skrivuppgifter.

• Responsgrupper som arbetsform. Studenter läser

och ger respons på varandras texter.

• Arbete i miljö där man dagligen skriver och läser

mycket och diskuterar det man läser och skriver.

Hoel, 2010 Skriva på universitet och högskolor


Hur får vi studenterna att utveckla

skrivkompetens utan att vi utökar vår

arbetstid?

1. Kontinuerligt underhåll – korta skrivövningar som

får studenterna att reflektera och processa kunskap

–dagligen! Enkelt sätt att skapa energi i

föreläsningen/seminariet. Alla får utrymme att tänka,

skriva och prata. Inget merarbete för läraren.

2. Väl genomtänkta och välformulerade

uppgiftsformuleringar. Genererar högre kvalitet på

inlämnade uppgifter och mindre jobb för läraren.

3. Processexamination. Låta studenterna ge respons

på varandras texter innan de lämnar in.

Fusk??!!


1.Kontinuerligt underhåll –

några konkreta exempel som inte tarvar

merarbete

• Tankeskriva som lektionsstarter. Idag ska vi arbeta med… Skriv det du vet. Förra veckan arbetade vi med… Skriv det du minns!

• skriva sammanfattningar utifrån specifika frågeställningar

• tankeskriva som diskussionsstarter/diskussionsstopper – med bikupa

• tankeskriva i slutet av lektionen. Öppen eller styrd, t ex Vilken tanke tyckte du var mest intressant idag? Mest svårbegriplig?

• avsluta med att skriva frågor, t ex Skriv ner ett par frågor som du har nu. Lämna in/alt lägg ut på webben.


2. Uppgiftsformuleringar –

tidsbesparande

Studenten måste veta vilka slags texter som

hon/han förväntas skriva och vilka krav som

ställs på de olika texterna.

Var noggrann och tydlig med ”kravspecen” i

uppgiftsformuleringarna.


3 Processexamination –

tidsbesparande

Studenten bearbetar sin text med

studentrespons i olika delar av processen och

får möjlighet att förbättra sin text innan den

betygsätts.

Peer-review!

.


Är det möjligt att få studenterna att lära

djupare och skriva bättre

(utan att vi arbetar ihjäl oss)?


WAC

”Det personliga skrivandet är den drivbänk vi alltid måste återvända till, även om vi i slutänden ska kunna producera självbärande, offentliga texter.”

James Britton


Reflektioner, frågor?

Documents

Att utveckla skriv-och lärkompetens med skrivandet som verktyg · Att utveckla skriv-och lärkompetens ... Börja med att tala om vilka förtjänster texten har. Ge därefter konstruktiv