Att skriva och tecknaNgra perspektiv p bimodal tvsprkighet

Krister Schnstrm, fil. drInstitutionen fr lingvistik

Nordisk konferanse om tosprklig bimodalitet hos tegnsprklige barn26-27 oktober 2016, Trondheim

Innehll Ett urval av forskningen kring bimodal tvsprkighet hos

dva Fokus p sprkvetenskapliga och psykolingvistiska

studier Vad r bimodal tvsprkighet?

Forskning om bimodal tvsprkighet hos dva Skrivsprket Teckensprket

Sprkblandning och bimodal tvsprkighet Diskussion

2

Reuben Conrad (1979)he was horrified at the mismatch between how deaf children processed information and how they were educated.

Source: https://thepsychologist.bps.org.uk/volume-29/july/quality-and-longevity

Vad r bimodal tvsprkighet?

4

Frutsttningar fr bimodal tvsprkighet

Orala-auditiva sprk Sprkenheter uttrycks i sekventiell ordning Ljud fr ljud Hrsel som primr kanal

Visuella-gesturella sprk Frutom sekventiell ordning uttrycks ocks

sprkenheter simultant Syn som primr kanal

Sedan finns det ocks ett skriftsprk som r i visuellt mode men som bygger p den orala-auditiva modaliteten

5

Forskning om bimodal tvsprkighet

6

Bimodal tvsprkighet hos dva En komplex grupp

Sprkbakgrund Kognitiva frmgor Antalet dva = relativt f

Faktorer och frutsttningar Normal sprkutveckling Sprkmilj och tillgnglighet till sprk

7

Vad vet vi om bimodal tvsprkighet hos dva?

Vi vet att mnniskor lr sig sprk i en specifik ordning oavsett sprk och modalitet Stadier i tidig sprkutveckling likadant fr talat

sprk/tecknade sprk De bda sprken samaktiveras i hjrnan (Morford et al

studier)

Dva hjrnor reagerar p sprkstimulans p ungefr samma stt oavsett sprk och modalitet EEG semantiska och syntaktiska komponenter

(Skotara et al., 2012; Emmorey & Petrich, i tryck)

8

Perspektiv p dvas skrivna sprk Jmfrelser med hrande jmnriga. Dva gr mnga fel

i det skrivna sprket. Dva lser och skriver p en niv motsvarande en

fjrdeklassare (Traxler, 2000; m.fl.) Andrasprksperspektiv p dvas skrivna sprk (Svartholm,

2008; Berent, 2004; Schnstrm, 2010;2014)

Visuella strategier

9

Tre generationer dva och deras sprk

10

Orala generationen

Tvsprkiga generationen 1970-

Teknologiska generationen 1990-

Texter frn dessa perioder (1/2)

11

Hej pappa o mamma Jag tycker bra skolan. God jul-jul. Snart fyra advents-ljus. Lngtar efter jul. God-jul. Jag vill har en star-wars

Den fjdern jag tror den frn hane anka. En dag tv hane anka brkade drfr bda lskar till en dam anka en hane har ta bort en fjdern frn en annat hane o sen elak hane som har ta bort fjdern tappat den. Jag tror den hnt i -96- Sen

jag hittade den!

Katten sover i sin sng och sen hrde han att ngon knackar p ytterdrren. Han var tvungen att ppna men det fanns inget dr. Han gr tillbaka men d upptckte han ett spr. Han fljer efter spren som ledde till sin sng. Han var frvnad och kollade in sngen och en mus lg dr. Katten blev sur och slngde ut mus frn huset.

Texter frn dessa perioder (2/2)

12

den rsa puman liger och sover men pltsligt knalar nn p dren han gr till dren och pnar. Men han ser ingen der han kolar veralt. Men d ser han fotavtryck dom leder frst nter bodet sen till hans sng.

Stavningsfrmga hos dva, hrselskadade och hrande i svenska sprket

13(Grdenfors, 2016)

Utvecklingsniver i grammatik hos dvas svenska som andrasprk

14

Utput Exempel p svenska Regler

Niv 5 Huvudsatser ochbisatser

nr han pltsligt hrdengot

Ordfljd I bisatser ochomvnd inversion

Niv 4 Inom satser Sen lgger han den tillbaka Ordfljd och inversion

Niv 3 Fraser En fin mus

Ett fint hus

Fraskongruens t.ex.genuskongruens

Niv 2 Bjningar Katten sover Tempus, bestmdhet ochnumerus

Niv 1 Ord katt sova Invarianta former

(Pienemann, 1998; Schnstrm, 2010;2014)

Relationen teckensprk - talat/skrivet sprk

Som utgngspunkt har en del forskare utgtt frn Cummins teori om sprklig samarbetsprincip (Strong & Prinz, 1998; Schnstrm, 2010 m.fl)

Detta har andra forskare ifrgasatt med hnvisning till att teckensprk saknar ett skriftsprk (Mayer & Wells, 1996; Mayer, 2010)

Andra forskare har pekat p teckensprkets inverkan p kognitiva frmgor och i frlngningen ls- och skrivfrmga (Freel et al., 2011 m.m.)

15

Relationen teckensprk - talat/skrivet sprk

Teckensprk hindrar inte inlrningen av ett annat sprk. Snarare tycks det vara tvrtom. (Strong & Prinz, 1999; Chamberlain & Mayberry, 2008 m.m.)

Dessutom pekar senare forskning p att dva barn med CI som ftt tidig tillgng till teckensprk, uppvisar en mer positiv talsprkutveckling n jmnriga som ej ftt teckensprk (Hassanzadeh, 2012; Davidson et al., 2014)

Grosjeans modell teckensprket som en viktig lnk

17(Grosjean, 2001)

Translanguaging: Tvsprkighet som ensprklig repertoar

L1

L2

Tvsprkig= Ensprkig

Garcia & Wei, 2014; Diamond, 2015

En riskbild?

L1

L2

Bimodaltvsprkig= Ensprkig

Ensprkig

Ensprkig med hrselnedsttning

Neurologiska aspekter p bimodal tvsprkighet

Cross-modal plasiticitet och den kritiska perioden fr sprkinlrning

En del forskare talar om en visual take-over hypotes

Bevis fr hypotesen saknas dock enligt senare forskningen (Lyness et al., 2013; Fitzpatrick et al., 2015, och Land et al., 2016)

Korrelation mellan neurokognitiva faktorer och tidig teckensprkinlrning

Exekutiva funktioner (Hauser, 2008; Dye & Hauser, 2014 Arbetsminne (Rudner et al., 2009; Wilson & Emmorey, 1997 Joint attention (Lieberman et al., 2014)

20

Sprkblandning och bimodal tvsprkighet

Sprkblandning del av bimodal tvsprkighet?

Vi vet att det finns olika kommunikativa system som anvnder tal och tecken mer eller mindre samtidigt.

Men hur str de sig i frhllande till bimodal tvsprkighet?

22

Bimodal kodvxling eller att mixa sprk Det r viktigt att skilja mellan kodvxling mellan sprk

och systematisk sprkblandning enligt s.k. Total kommunikation paradigmet (Berent, 2013)

Skilda modaliteter tillter mjligheten att blanda sprk samtidigt men det finns vissa frutsttningar

Kodvxling mellan svenskt teckensprk och svenska (eller andra sprk) fljer principen fr naturlig kodvxling normalt fr tvsprkiga

Teckensystem Tecken som std TAKK Tecknad svenska

Bygger p en ensprkig norm Frutstter att individen behrskar svenska eller kan

tillgna sig svenska Utgr inte frn teckensprkets modalitet

Exempel ASL Pidgin Sign English (PSE) Signing Exact English (SEE)

https://youtu.be/7ouO1gkZAiI

I am going upstairs to my room

Fonologiskt sett r ett tecken i praktiken lngsammare i sjlva utfrandet jmfrt med ett talat ord

Dremot r mnga tecken mer informationspackade frre enheter behvs eftersom den visuella kanalen klarar att ta emot mer information samtidigt

25

(Padden, 2000; Meier 2006; Quinto-Pozos, 2013)

https://youtu.be/7ouO1gkZAiI

Skillnader svenska och svenskt teckensprk ngra enkla exempel

Jag satte mig p hatten

Jag satte p mig hatten

Tycker du att drycken r god?

Jag skar mig i armen.

Den visuella kanalen dvs gonen klarar av att ta in mycket information

samtidigt

Den auditiva kanalen krver ordning, en sak i taget

ven sprktypologiska skillnader spelar in. Vissa sprk r mer verb-

framed medan andra r mer satellit-framed (Slobin & Hoiting, 1994)

Emmorey m.fl.s studie p vuxna CODA (2008)

Hrande bimodal tvsprkiga (CODA) i ASL och engelska Code-blending (istllet fr kodvxling)

Samtidig produktion av tecken och tal

Kodvxling Code-blending

Innehll i code blends och kodvxling Av alla code-blends innehll en majoritet av dessa

semantiskt motsvarande ord eller fraser (ca 80 %) Semantiskt olika code-blends:

Tweety (namn) BIRD (tecken) Kodvxling

Avbildande tecken (i majoritet) Specifika lexikala tecken (LOOK-reciprocal) som

saknar en exakt motsvarighet p engelska Pekningar (som pronomen) Lexikala tecken

Hg andel verb

Sammanfattning I de flesta fall var engelska matrixsprket

ASL var det inbddade sprket

Men det fanns ocks exempel p sk coda-prat dr ASL var matrixsprket ASL-pverkad engelska: Wonder what do Jfr Svartholms studie om subjektanvndning i dvas

svenska: Undrar vad ska gra (Svartholm, 1987) Det fanns vissa skillnader som kunde hrledas till

bimodalitet och tecknade sprk Ansiktuttryck, munrrelser som innehller grammatisk

information t.ex. Upphjda gonbryn i samband med frgor

Avrundning och framtblick Nyttan av bimodal tvsprkighet fr alla dva barn

(Humphries et al., 2014 m.fl.)

Mer forskning behvs och det utanfr ramen att vi mste bevisa att tvsprkighet r till frdel fr dva Hur utvecklar vi deras sprk? Men innan vi kan gra det behver vi veta mer om vad de

kan och inte kan Framgngsfaktorer i ls- och skrivlrande hos dva barn (Roos

& Allard, 2016)

P Stockholms universitet har vi ett pgende projekt i dvas och hrselskadades tvsprkighet (Schnstrm, Holmstrm och Grdenfors) Hur skriver dva och hrselskadade? Hur vl klarar de ls- och ordfrstelsetester? Hur r deras teckensprksniver? 30

Meningsimiteringstest fr det svenska teckensprket (SSL-SRT, Schnstrm, 2014)

Tack!schonstrom@ling.su.se

Att skriva och tecknaInnehllReuben Conrad (1979)Vad r bimodal tvsprkighet?Frutsttningar fr bimodal tvsprkighetForskning om bimodal tvsprkighetBimodal tvsprkighet hos dvaVad vet vi om bimodal tvsprkighet hos dva? Perspektiv p dvas skrivna sprkTre generationer dva och deras sprkTexter frn dessa perioder (1/2)Texter frn dessa perioder (2/2)Stavningsfrmga hos dva, hrselskadade och hrande i svenska sprketUtvecklingsniver i grammatik hos dvas svenska som andrasprkRelationen teckensprk - talat/skrivet sprkRelationen teckensprk - talat/skrivet sprkGrosjeans modell teckensprket som en viktig lnkTranslanguaging: Tvsprkighet som en sprklig repertoarEn riskbild?Neurologiska aspekter p bimodal tvsprkighetSprkblandning och bimodal tvsprkighetSprkblandning del av bimodal tvsprkighet?Bimodal kodvxling eller att mixa sprkTeckensystemExempel ASL Pidgin Sign English (PSE) Signing Exact English (SEE) Skillnader svenska och svenskt teckensprk ngra enkla exempelEmmorey m.fl.s studie p vuxna CODA (2008)Innehll i code blends och kodvxlingSammanfattningAvrundning och framtblickMeningsimiteringstest fr det svenska teckensprket (SSL-SRT, Schnstrm, 2014)Tack!