1

Att samtala om barns upplevelser av våld i nära relationer

2

Illustrationer: Moa Dunfalk

Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR)

www.kvinnojouren.se | info@kvinnojouren.se

Ölandsgatan 49D, 116 63 Stockholm | Tel: 08-642 64 01 | Fax: 08-642 64 07

SKR samlar kvinnojourer, tjejjourer och andra föreningar som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld.

3

Metodmaterialet Ur barnens perspektiv utvecklades i ett projekt som SKR drev år 2008-2012 med stöd av Arvsfonden. Inom projektet utvecklades och genomfördes föräldrastödsprogram med fokus på våld i nära relationer, barnuppfostran och barns rättigheter. Totalt deltog omkring 1 600 utlandsfödda föräldrar i Stockholmsoch Malmös förorter i samtal om barns upplevelser av våld i familjen. Samtalen var framgångsrika och vi vill dela med oss av våra erfarenheter för att fler ska kunna använda konceptet, till exempel inom befintliga föräldrastödsprogram.

Alla barn har rätt till trygghet, god omsorg, lek och vila. Barn har också rätt att skyddas mot fysiskt och psykiskt våld. Barnaga är förbjudet i Sverige enligt lag. Föräldrarna eller andra vårdnadshavare är ansvariga för omsorgen om barnet och i den uppgiften har de rätt att få hjälp från samhället. Dessa grundprinciper är fastställda i svensk lag, i FN:s konvention om barns rättigheter och i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Trots detta ökar anmälningarna om våld mot barn och enligt uppskattningar har vart tionde barn upplevt att mamman utsatts för våld av sin partner, som ofta är barnets pappa. Siffran är svår att säkerställa då mörkertalet är stort när det gäller våld där förövare och utsatt är närstående. Kommittén mot barnmisshandel har redovisat en enkätundersökning där cirka 10 procent av barnen svarade att de har upplevt våld i hemmet vid något enstaka tillfälle medan 5 procent svarade att det hänt ofta. 20 procent av ungdomar födda utomlands uppgav att vuxna slagits i hemmet (Socialstyrelsen 2002, Roberts 2009).

I Allmänna barnhusets rapport Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige (2011), som bygger på material från en föräldra- och elevenkät, konstateras att våld mellan föräldrarna är den allvarligaste riskfaktorn för kroppslig bestraffning av barnen. Risken var tio gånger högre jämfört med familjer utan våld mellan vuxna. Förutom våld mellan föräldrarna är dålig ekonomi den största riskfaktorn.

Elever som upplever att familjen är bekymrad över ekonomin angav i kartläggningen betydligt oftare att de blivit slagna i jämförelse med övriga elever. I rapporten identifieras en riskökning då föräldrarna och/eller barnen är utlandsfödda. Utlandsfödda föräldrar är generellt sett mindre negativa till kroppslig bestraffning än svenskfödda. Detta antas i rapporter till viss del bero på en kulturell bakgrund där kroppslig bestraffning uppfattas som mer naturlig, och att föräldrar själva blivit agade som barn. Men framförallt på att faktorn utlandsfödd har en klar samvariation med låg socioekonomisk status.

Bakgrund

4

Rädda Barnen lyfter i sin årsrapport Barnfattigdomen i Sverige (2010) upp framförallt tre grupper som inte har nåtts av den allmänna välfärdsutvecklingen: barn med utländsk bakgrund, barn i storstädernas förorter och barn till ensamstående. Barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll löper tre gånger större risk att bli utsatta för våld i hemmet. Våld förekommer dock i alla samhällsklasser och bland alla nationaliteter.

All forskning pekar på att barn som upplever våld i nära relationer riskerar att fara illa på kort och lång sikt, fysiskt och psykiskt.

Hos barn som utsätts för våld eller upplever våld mot en närstående kan våldsmönstret normaliseras och bli ett inlärt sätt att lösa konflikter. Barnen riskerar också att lära sig att leva under någon annans kontroll och senare i livet själva söka sig till destruktiva relationer. Att arbeta våldsförebyggande är både ett sätt att värna utsatta barns rättigheter och att förebygga våld och psykisk ohälsa i framtiden.

Det finns alltså mycket som talar för att vi måste arbeta med och lyssna till barnens upplevelser av våldet. SKR:s barnperspektiv innebär att se barn som individer, med egna önskemål och egna upplevelser av våldet. Barn måste ges möjligheter att sätta ord på vad de upplevt och det måste finnas vuxna som lyssnar och agerar.

SKR tror på förändring och utveckling. Våld går att förebygga, brottsoffer kan läka och förövare kan sluta att använda våld. Du håller nu i din hand ett metodstöd som kan hjälpa dig och din verksamhet att ta upp dessa frågor och börja jobba här och nu.

Lycka till!

Carina Ohlsson, förbundsordförande Olga Persson, förbundssekreterare Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR)Stockholm, juni 2012

Sorgligt, barnen i filmen kommer kanske ha samma

problem i vuxenlivet.”Deltagare i samtalsserien

Ur barnens perspektiv

”

5

Innehåll

Beskrivning av metodmaterialet

6

I barngrupper på kvinnojourer

8

I behandling av brottsoffer och förövare

10

I samtal med utlandsfödda föräldrar

12

I föräldraträffar

13

Tack

18

Bilagor

19

Barnkonventionen

19

Socialtjänstlagen (SoL)

20

Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU)

22

Brottsbalken

22

Föräldrabalken

22

6

Beskrivning av metodmaterialetSyfte Ur barnens perspektiv hjälper dig som arbetar med vuxna och barn att ta upp frågor om våld i nära relationer på ett respektfullt och utvecklande sätt. Med stöd av en film och ett brädspel får deltagarna möjlighet att diskutera hur barn som bevittnat och upplevt våld känner och reflekterar kring det de har varit med om. Metoden sätter fokus på vuxnas ansvar för barns rätt att leva ett liv utan hot, våld och kränkningar. Ur barnens perspektiv möjliggör för föräldrar att samtala om egna erfarenheter men också om mänskliga rättigheter, jämställdhet och att leva med barn i Sverige.

I barngrupper kan metoden användas för att låta barn bearbeta sina upplevelser av våld och för att befria dem från känslor av ansvar, skuld och skam. Målgrupp Ur barnens perspektiv är ett flexibelt metodmaterial. Målgrupp är både vuxna och barn. Materialet kan användas inom socialtjänsten, på kvinnojourer, i föräldragrupper, inom svenskundervisning för invandrare (sfi), skolan, fritidsverksamhet samt i behandlingsarbete med både offer och förövare.

”Vi har stor nytta av filmen, till exempel i interna utbildningssammanhang och när vi introducerar ny personal eller lär ut metodik. Vi har också visat den för föräldrar som ett inslag i behandlingsinsatser.”Anna Norlén, enhetschef Leg Psykolog, BUP Grinden, Barn- och ungdomspsykiatri, Stockholms läns landsting

”

7

Spelet Måsvägen 12Spelplanen illustrerar ett samhälle med en tom lägenhet som kan fyllas med barn, vuxna och inredning. Lägenheten möbleras sedan som ett dockskåp. I spelet Måsvägen 12 kan du välja att skildra egna upplevelser eller hypotetiska situationer. Du kan också utgå ifrån ett exempelcase som finns i en spelinstruktion som följer med spelet.

Hur gör vi i min familj när konflikter uppstår? Hur brukar jag som förälder agera? Vad händer med barnet i den röda ringen? Hur känns det för barnet? Hur ser en vanlig vardagskväll ut? Vad gör mamma, vad gör pappa och vad gör barnen?

Vad händer på helgerna? Bland annat dessa frågor diskuteras när deltagarna får bygga upp olika familjesituationer i Måsvägen 12. Spelet är ett bra sätt att få igång samtal. Samtidigt som man pratar och diskuterar kan man göra något med händerna vilket kan kännas avslappnande för många. Filmen ”Jag sa att jag hade en mardröm” ”Jag sa att jag hade en mardröm” är en animerad dokumentärfilm där fem barn mellan tre och åtta år berättar om sina tankar och känslor om våldsamma situationer hemma när deras pappor har slagit och hotat deras mammor. Barnen berättar även om egna våldsupplevelser. Samtalen är inspelade på kvinnojouren Alla Kvinnors Hus i Stockholm. Filmen är 19 minuter lång och finns textad på flera språk; engelska, danska, finska, arabiska, persiska, somaliska, tigrinja, turkiska, kurmandji, och ryska.

Till filmen hör ett studiehäfte som bygger på citat och stillbilder ur filmen, samt kommentarer från Lotta Molander från Alla Kvinnors Hus barnjour.

Filmen fungerar mycket bra i olika typer av grupper. Den väcker starka känslor och öppnar upp för uppriktiga samtal både med barn och vuxna.

Spel och film

8

SKR har ett starkt barnperspektiv när det gäller våld mot kvinnor. Det gäller därmed också de kvinnojourer som är medlemmar i SKR och kan ta emot barn i sin verksamhet. Behöver er jour mer kunskap om barn som har upplevt och bevittnat våld? Har ni samtalsgrupper med barn? Ur barnens perspektiv är ett utmärkt verktyg för att fördjupa barnperspektivet på er jour och höja kompetensen kring barns upplevelser av våld.

Kvinnojouren Alla Kvinnors Hus i Stockholm använder filmen ”Jag sa att jag hade en mardröm” i sina samtalsgrupper för barn. I filmen berättar barn om sina egna upplevelser av våld i familjen. Barnen på jouren brukar identifiera sig med berättelserna i filmen. Flera känner igen sig i att ha försökt att stoppa våldet på något sätt. Men även att pappa, förutom att använda våld, också kan ha ett missbruk som påverkar relationerna i familjen. Lotta Molander som arbetar på Alla Kvinnors Hus med barngrupper menar att det är viktigt att man som verksamhetsansvarig har mål och mening med varför man vill visa filmen.

– För oss handlar det om att hjälpa barnen att förstå att de inte är ensamma om sina erfarenheter, det är enormt viktigt. Men också att de ska få styrka att berätta vad de har varit med om, menar Molander.

Barngrupperna på Alla Kvinnors Hus träffas vid 11-12 tillfällen. Lotta Molander föreslår att den som vill visa filmen i en barngrupp gör det när barnen hunnit träffas ett par gånger och känner sig trygga med varandra och den vuxna. Efteråt kan man diskutera frågeställningar som:➜ Hur kändes det för mig att höra barnen i filmen berätta? ➜ Vilka erfarenheter har jag från min familj? ➜ Har jag erfarenheter som skiljer sig åt eller är liknande? ➜ Vilka erfarenheter har vi i den här gruppen? ➜ Vad kan man göra när det är bråk? ➜ Hur gör du? ➜ Vem kan du tala med?

I barngrupper på kvinnojourer

9

Det är viktigt att barnet inte är mitt i ett trauma och att det befinner sig på en plats där det känner sig tryggt och säkert.

– När syskonparet i filmen berättar att föräldrarna till och med bråkar om bilbältet skrattar vi tillsammans åt det, berättar Molander. Humor är viktigt, de som inte har humor har svårt att förstå när det är allvar.

10

I behandling av brottsoffer och förövare

BUP Grinden i Stockholm har använt filmen ”Jag sa att jag hade en mardröm” både i barn- och föräldragrupper, framförallt med mammor, och har goda erfarenheter av det. Att närma sig andras berättelser har varit en ingång och en slags uppvärmning för att kunna börja prata om egna erfarenheter. Kanske framförallt för de barn och föräldrar som har haft svårt att sätta ord på det våld som de har varit med om. Barngruppen och föräldragruppen tittar på filmen samtidigt men i olika rum. Efteråt träffas man för att prata tillsammans. Barnen vet om att föräldrarna tittar parallellt, vilket Anna Norlén, enhetschef på BUP Grinden, menar är viktigt för barnen.

Efter filmvisningen får barnen rita och berätta vad de har känt och tänkt.

Frågor som behandlaren/psykologen kan ställa är: ➜ Har du varit med om liknande händelser som barnen i filmen? ➜ Hur tänkte du när barnen i filmen berättade om sina upplevelser?

I föräldragruppen får föräldrarna fundera på vad de tror att deras egna barn skulle berätta om det våld som barnet och de själva har varit med om. Utgångspunkten är att det är fritt att berätta om egna erfarenheter om man vill. Det går också bra att referera till filmen och de berättelser som barnen berättar där. Det är väldigt betydelsefullt att barnen får en möjlighet att reagera efteråt, till exempel rita eller berätta, och att den vuxna kan fånga upp tankar och känslor hos barnet. Många gånger reagerar också föräldrarna starkt på filmen och behöver få möjlighet att bearbeta känslor och tankar som kommit upp.

En förutsättning för att ett barn ska medverka på en filmvisning är att barnet själv vill, att det inte är mitt i ett trauma, samt att behandlaren/psykologen redan har etablerat en kontakt till barnet. Då kan man bättre hantera barnets reaktioner. Skulle det vara så att ett barn vill gå ut under filmvisningen och tycker att det blir för jobbigt, är det viktigt att det finns flera behandlare/psykologer i rummet så att någon kan följa med barnet ut.

11

Anna Norlén menar att barn och unga är vana vid att ta till sig bilder och film och att denna metod därför passar bra i behandlingsinsatser.Filmen ”Jag sa att jag hade en mardröm” har också använts i föräldraträffar inom Kriminalvården. På Bryggan i Stockholm har den visats i grupper med föräldrar, mestadels pappor, som sitter i häktet i väntan på en dom.

Genom information kan fler föräldrar och barn få kunskap

om att barn har rätt till ett liv utan våld. Insatser som föräldrastödsprogram

kan också stärka föräldrars omsorg om sina barn.” Anna König Jerlmyr, Socialborgarråd,

Stockholms stad

”

12

Inom projektet Ur barnens perspektiv genomförde SKR samtalsgrupper och träffar med 1 600 utlandsfödda föräldrar i några av Stockholm och Malmös förorter. I dessa samtal visade det sig att materialet öppnat upp för diskussioner om mycket annat som rör att leva med barn i Sverige än våld i nära relationer, som till exempel uppfostringsmetoder, könsroller, lagstiftning och sociala myndigheters roll.

Samtalsgrupperna i det föräldrastöds- och integrationsprogram somutvecklades inom Ur barnens perspektiv har fokus på våld i nära relationer,barnuppfostran och barns rättigheter.

Samtalsledarna har bred språkkompetens, god kontakt med lokalsamhället ochär positiva förebilder eller nyckelpersoner i den miljö där de befinner sig. Detär bra om samtalsledarna kan rekrytera gruppdeltagare via sina egna kanaler,till exempel lokalföreningar. Det sänker tröskeln för att delta i en grupp.

Att man som deltagare kan uttrycka sina tankar och erfarenheter på sitt eget språk bidrar till ett bättre samtal. Samma eller liknande referensramar och erfarenheter bidrar till en ”vi-känsla”.

I en grupp med deltagare från olika delar av världen, till exempel inom sfi-verksamhet, kan man istället enas om och känna samhörighet kring barnensbästa trots olika bakgrund.

Erfarenheterna av att vara förälder verkar vara något som förenar människor trots olika språk och kultur.

En samtalsserie består av tre träffar med tematiska samtal med utgångspunkt imetodmaterialet. Att utgå från barnens upplevelser är ett bra sätt att närma sigkänsliga ämnen.

SKR tror att detta är ett framgångsrikt sätt att arbeta för integration. Mångadeltagare uttrycker att de i samtalsgrupperna för första gången sedan dekom till Sverige har haft möjlighet att diskutera frågor om barnuppfostran,föräldraskap och relationer. Det upplevda behovet av handfasta tips och rådär stort. Det finns mycket få platser i det svenska samhället för människoratt mötas i dessa samtal. Har du en idé om att driva en studiecirkel ellerföräldraträffar där fokus är jämställdhet och integration, kommer dettamaterial att passa bra.

I samtal med utlandsfödda föräldrar

Bra att samtalsledaren också är invandrare. Det är lättare att förstå när de pratar och de vet hur det kan vara” Deltagare

”

13

Ur barnens perspektiv kan inkluderas i befintliga föräldrastödsprogram. Här presenteras ett exempel på hur en samtalsserie kan läggas upp.

Varje grupp träffas vid tre tillfällen, cirka tre timmar varje gång. Ett bra antal deltagare i en grupp är tio personer. För att det ska vara meningsfullt att ha en grupp bör gruppen inte vara färre än fyra eller fler än femton personer. Tänk på att ha barnets perspektiv i fokus vid varje tillfälle.

Träff 1 Tema: Barnet i familjenPresentation av samtalsserien och samtalsledaren. ➜ Namnrunda: Vad heter du? Vad vet du om ditt namn? Hur fick du namnet och av vem? Vet du vad det betyder? Vad tycker du om det? (5-6 minuter per deltagare). Syftet med namnrundan är att träna deltagarna att fungera som en grupp, lära känna och lita på varandra. Det är viktigt att varje deltagare ska känna sig trygg, avslappnad och våga delta i diskussionerna.

Introduktion av spelet Måsvägen 12➜ Deltagarna presenterar och diskuterar olika typer av familjesituationer på spelplanen enligt ledarens instruktioner och/eller efter den spelinstruktion som följer med spelet. Spelinstruktionen kan vara en uppvärmning inför att våga dela egna erfarenheter och en igångsättare för samtal. ➜ Presentation av olika typer av våld; fysiskt, psykiskt, socialt, sexuellt, ekonomiskt och materiellt.

➜ Diskussion: Barnet i familjen. Barns rättigheter. Vilka lagar styr barns rättigheter? (se bilagor) Hur kan man som förälder tänka om barnuppfostran och våld? ➜ Avslutningsrunda och presentation av temat inför nästa träff.

Träff 2 Tema: Barn som utsätts för våld➜ Namnrepetition.➜ Reflektioner efter förra träffen.

Visning av filmen ”Jag sa att jag hade en mardröm”

I föräldraträffar

14

➜ Runda med reflektion: Vilka tankar väcker filmen hos dig? Vilka känslor väcker film hos dig? Använd citat ur studiehäftet vid behov. Visa på barnets förmåga och resurser. ➜ Diskussion om barn som utsatts för våld.➜ Avslutningsrunda och presentation av temat inför nästa träff.

Träff 3 Tema: Möjligheter till hjälp för barnen➜ Namnrepetition.➜ Reflektioner, repetition. ➜ Samtalsledaren går igenom de resurser och det stöd som finns i samhället för barn och deras familjer. Socialtjänsten, Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och frivilligorganisationernas insatser diskuteras.➜ Diskussion med eller utan Måsvägen 12 med barn i fokus. Här kan samtalsledaren handleda deltagarna att gestalta en våldssituation med hjälp av spelet. Utgå ifrån frågorna i spelinstruktionen. Samtalsledaren informerar om vilka rättigheter barnet har, vad som händer när man gör en anmälan till socialtjänsten, samt vem man kan vända sig till om man behöver stöd i sin familj. ➜ Utdelning av informationsmaterial. Här finns möjlighet att använda de bilagor som finns i metodstödet. Dela gärna ut en lista med viktiga telefonnummer till kvinnojourer, mansmottagningar och andra hjälpande och stödjande organisationer som finns lokalt och nationellt, samt viktiga myndighetskontakter➜ Utvärdering. ➜ Avslutning.

Lästips!➜ Barns röster om våld. Att tolka och förstå. Maria Eriksson, Åsa Källström Cater, Gunilla Dahlkild – Öhman, Elisabet Näsman (red). (2008)

➜ Barn på kvinnojour – en handbok från SKR (2005)

➜ Samtal med barn och ungdomar. Erfarenheter från arbetet på BRIS. Petter Iwarsson (2007)

➜ Barnfattigdomen i Sverige, Rädda Barnen (2010)

➜ Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige, Allmänna barnhuset (2011)

➜ www.kvinnojouren.se

➜ www.tjejjouren.se

” Under kursen får man veta vart man ska ta vägen och vem man ska kontakta om det blir problem.”Deltagare

15

Nu förstår jag att även om barnen inte är i samma rum så påverkas

de och förstår.” Deltagare”

16

Din roll som ledare Lärande innebär att något händer som gör att en person ändrar beteende, attityd eller uppfattning genom tanke, reflektion och/eller handling. Den starkaste drivkraften för att lärande ska ske är människans motivation. Här kan du som samtalsledare spela en betydelsefull roll.

Att vara ledare betyder inte att det är du som ska bestämma allt eller att du sitter på all kunskap. Ledaren får med sig andra i ett arbete, i lösningen av en uppgift eller i ett lärande. Gott ledarskap har ofta med medvetenhet om sin egen personlighet och lärstil att göra.

Vi har alla olika sätt att möta andra människor och nya situationer. En del blir stimulerade av kontakten med andra, av att samtala och bli sedda och hörda. Andra föredrar att dra sig undan och väljer att prata först när de har funderat igenom det de vill ha sagt. Som ledare är det därför viktigt att både ge tid för enskild reflektion och ge möjlighet för deltagarna att visa sig, genom exempelvis presentationsövningar.

Om gruppen du ska leda är ny och tillfälligt sammansatt är det viktigt att ägna tid åt att deltagarna lär känna varandra. Du bör också ge tydliga instruktioner för ramarna kring kursen. Låt deltagarna få uttrycka sina förväntningar och skapa en gemensam målbild. Ge utrymme för informellt småprat som gör att deltagarna skapar relationer med varandra. Namnpresentationen är en övning som ska inspirera deltagarna att lära känna varandra, att kunna lita på varandra, och så småningom att våga diskutera svåra frågor som berör barn, misshandel och våld.

Ledaren ansvarar för att förebygga eventuella onödiga missuppfattningar, samt att förtydliga och förklara eventuella misstolkningar och fördomar.

Tips till ledaren Syftet med samtalsgrupperna är att få igång samtal kring följande frågor:➜ Hur är det att uppfostra barn i Sverige?➜ Hur ser vi på barns utveckling?➜ Hur kan vi förstå våra barn bättre?➜ Hur tänker vi kring barn som far illa?

Männen i gruppen tyckte att det var dåligt att man nästan aldrig frågar dem eller ger dem information om sådana här saker så som man ger kvinnorna.”Samtalsledare

”

17

Samtalsledaren ska:– fånga upp föräldrarnas personliga och kulturella erfarenheter.– bearbeta och följa upp åsikter, kommentarer, idéer, funderingar och frågor.– ta fram materialet, förklara hur det fungerar och uppmuntra deltagarna att aktivt arbeta med det.

Ledarens och deltagarnas vilja att diskutera, kommentera och fundera över barnets perspektiv blir den röda tråden som binder samman de tre träffarna.

Deltagarna ska motiveras att känna att deras närvaro är viktig. Närvaro kommer att öka deras medvetenhet och kunskap om hur barnen har det. Därför är det viktigt att alla ges möjlighet att komma till tals och att du kan förmedla att alla bidrar med något. Också en deltagare som är tyst och till synes inte bidrar med särskilt mycket sätter sin prägel på gruppen.

Du som samtalsledare – en tillgång!Den viktigaste tillgång som du har att arbeta med är du! Lita på att du har den kunskap och den erfarenhet som behövs för att vägleda din grupp. Ditt engagemang har lett dig till att ta steget till att bli samtalsledare och det räcker oerhört långt.

Tips och erfarenheter framtagna vid ATIM Kvinno - och Tjejjour i Malmö.

Checklista✓ Tydliggör ramarna för träffarna.✓ Avge ett tysthetslöfte. ✓ Håll fokus på syftet – samtalet ur barnens perspektiv.✓ Undvik diskussion om politik och religion.✓ Se till så att talarutrymmet fördelas.✓ Undvik diskussioner om rätt och fel.✓ Var inte rädd för tystnad.✓ Ge inte råd till deltagarna.✓ Undvik att fastna i generaliseringar om olika grupper/kulturer.✓ Gå inte in i en terapeutisk roll utan hänvisa vidare till stöd via socialtjänsten, kvinnojouren, mansmottagningen o.s.v.

18

Tack!SKR vill tacka Allmänna Arvsfonden, Alla Kvinnors Hus i Stockholm, Somaya Kvinno- och tjejjour i Stockholm, ATIM Kvinno- och tjejjour i Malmö, Pia Bergström, Bryggan Stockholm, som skrivit en rapport om projektet Ur barnens perspektiv, Annika Ernst som har producerat filmen, samt Robert Nyberg som har illustrerat både filmen och spelet. Vi vill även tacka er som har medverkat i referensgrupper och arbetsgrupper. Ni har alla bidragit till att göra detta arbete möjligt!

19

Bilagor Barnkonventionen Den svenska regeringen ratificerade FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) år 1990. Ratificeringen innebär att Sverige är skyldig att följa konventionen. Flera av konventionens artiklar berör barn som upplever våld i nära relationer och förpliktigar därmed samhället att agera för barnets bästa.

Ett urval av aktuella artiklar enligt Unicef

2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.

3 Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.

5 Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets

uppfostran och utveckling och ska vägleda barnet då han/hon utövar sina rättigheter.

6 Alla barn har rätt att överleva och utvecklas.

9 Ett barn ska inte skiljas från föräldrarna mot deras vilja, utom när det är för barnets

bästa. Barn som är skilt från föräldrarna har rätt att träffa dem regelbundet.

12 Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad.

13-15 Varje barns rätt till yttrandefrihet, tankefrihet, religionsfrihet och föreningsfrihet ska

respekteras.

16 Varje barns rätt till privatliv ska respekteras.

17 Staten ska ta ansvar för massmediers roll när det gäller varje barns tillgång till information.

18 Båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling.

19 Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller

utnyttjande av föräldrar eller annan som har hand om barnet.

20 Ett barn som berövats sin familjemiljö har rätt till alternativ omvårdnad.

22 Ett flyktingbarn har rätt till skydd och hjälp.

24 Varje barn har rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård.

26 Varje barn har rätt till social trygghet.

27 Varje barn har rätt till skälig levnadsstandard.

31 Varje barn har rätt till lek, vila och fritid.

33 Varje barn har rätt att skyddas mot droger.

34 Varje barn har rätt att skyddas mot sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi.

36 Varje barn ska skyddas mot alla former av utnyttjande.

37 Inget barn får utsättas för tortyr, annan grym behandling eller bestraffning eller dödsstraff.

20

39 Ett barn som utsatts för övergrepp eller utnyttjande har rätt till rehabilitering och social

återanpassning.

42 Staten ska göra konventionens innehåll känt bland vuxna och barn.

Socialtjänstlagen (SoL)

Enligt Socialtjänstlagen ska barnets bästa vara utgångspunkten för allt arbete som gäller barn.

Kap 1 § 2 När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år.

Kap 2 § 1 Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver.

Kap 3 § 1

Till socialnämndens uppgifter hör att

– göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,

– medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen,

– informera om socialtjänsten i kommunen,

– genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden,

– svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det.

Kap 3 § 4 Socialnämnden skall i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. När det är lämpligt skall nämnden härvid samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar.

Kap 5 § 1 Särskilda bestämmelser för olika grupper 1 § Socialnämnden skall

– verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden.

– i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam

fysisk och social utveckling hos barn och ungdom.

– med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som har visat

tecken till en ogynnsam utveckling.

– i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om hänsynen till den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet.

21

1 a § Socialnämnden ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs.

Kap 5 § 11 Brottsoffer

11 § Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp.

Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation.

Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Lag (2007:225).

Kap 11 § 1-2 Utredning till ett barns skydd eller stöd

Handläggning av ärenden

1 § Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden.

Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ett ärendes avgörande skall tillvaratas på ett betryggande sätt.

2 § Vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd får nämnden, för bedömningen av behovet av insatser, konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs. Utredningen skall bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet. Den skall inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständig-heterna i ärendet.

Utredningen skall bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader. Finns det särskilda skäl får socialnämnden besluta att förlänga utredningen för viss tid.

Den som berörs av en sådan utredning skall underrättas om att en utredning inleds.

Kap 14 § 1 Skyldighet att anmäla om missförhållanden

Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m.m.

1 § Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden.

22

Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU

Beredande av vård

2 § Vård skall beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. Lag (2003:406).

Föräldrabalken

Kap 6 § 1 Förbud mot aga

1 § Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Lag (1983:47).

Brottsbalken

Kap 3 § 5-6 Om misshandel

5 § Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, döms för misshandel till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (1998:393).

6 § Är brott som avses i 5 § att anse som grovt, döms för grov misshandel till fängelse i lägst ett och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärning-en var livsfarlig eller om gärningsmannen har tillfogat en svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet.

Är brottet att anse som synnerligen grovt, döms dock till fängelse i lägst fyra och högst tio år. Vid bedömande av om brottet är synnerligen grovt ska särskilt beaktas om kroppsskadan är bestående eller om gärningen har orsakat synnerligt lidande eller om gärningsmannen har visat synnerlig hänsynslöshet. Lag (2010:370).

23

24

Vart tionde barn tvingas se och höra sin mamma utsättas för våld. Dessa barn tar ofta på sig ett stort ansvar för det som sker och mår dåligt av att inte kunna stoppa våldet. De löper också en högre risk att själva utsättas för fysiskt våld.

Hur kan vi prata om våld i nära relationer med föräldrar och barn? Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR) erbjuder ett unikt metod-material som sätter fokus på våld och kränkningar ur barnens perspektiv. Det kan användas i många olika verksamheter, både för att förebygga våld och för att prata om erfarenheter av våld. Vill du också arbeta för ett jämställt samhälle fritt från våld? Ur barnens perspektiv ger dig verktygen!

Metodmaterialet är framtaget utifrån en rapport om projektet Ur barnens perspektiv (2008-2010) av Pia Bergström.

”Livet kommer att bli svårt när man blir äldre, då ska man inte ha ett svårt liv innan man blir vuxen. Alla barn har rätt att må bra, vara lyckliga och bara vara barn.” Deltagare i samtalsserien Ur barnens perspektiv

”Kan inte vi få flera träffar där vi får lära oss mer om samhället och om barn?” Deltagare i samtalsserien Ur barnens perspektiv

”Nu förstår jag att även om barnen inte är i samma rum så påverkas de och förstår.” Deltagare i samtalsserien Ur barnens perspektiv

Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR)

www.kvinnojouren.se | info@kvinnojouren.se

Ölandsgatan 49D, 116 63 Stockholm | Tel: 08-642 64 01 | Fax: 08-642 64 07

SKR samlar kvinnojourer, tjejjourer och andra föreningar som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld.