Institutionen för nordiska språk

Examensarbete 15 hp

Språkkonsultprogrammet (180 hp)

Vårterminen 2010

Examinator: Jan Svanlund, Karolina Wirdenäs

Handledare: Lena Lind Palicki

”Texter måste hålla

ihop med den grafiska

formen, men ännu mer med interaktionsdesig-

nen”

En webbyrås arbete med att ge råd och riktlin-

jer om texter och skrivande

Nina Henriksson

” Texter måste hålla ihop

med den grafiska formen, men ännu mer med interak-tionsdesignen” En webbyrås arbete med att ge råd och riktlinjer om texter och skri-

vande

Nina Henriksson

Sammanfattning

Det här är en fallstudie med en kommunikationsetnografisk ansats. I studien undersöks hur

formgivare och interaktionsarkitekter på en webbyrå tar hänsyn till de texter och skrivande som

de möter i sitt arbete med webbplatser. Särskilt fokuseras hur de kommer fram till och ger råd

och riktlinjer om texter och skrivande till en kund i ett projekt. Syftet är att synliggöra webby-

råns arbete med texter och skrivande och utifrån detta diskutera hur arbetet skulle kunna utveck-

las. För detta ändamål används ett aktivitetssystem som anpassats för studiens syfte. Aktivitets-

systemet baseras på Engeströms aktivitetsteori, även kallad verksamhetsteori. Med utgångs-

punkt i systemet analyseras komponenter som påverkar och påverkas av aktiviteten ”webbyråns

arbete med att ge råd och riktlinjer till en kund om texter och skrivande”. Komponenterna är

deltagare, praktikgemenskap, metod och mål.

Webbyråns metoder spelar en central roll i aktiviteten. Formgivarna och interaktionsarkitekterna

använder sig av metoder som lyfter användarens behov. Dessa metoder kontrasteras mot text-

analyser som snarare antar sändarens perspektiv. Textanalyserna används i studien också för att

få syn på textanalysers användbarhet – en text analyseras utifrån ett antal analysvariabler base-

rade på Hallidays sociosemiotik. Textanalyserna visar att den diskurs som präglar sändaren

påverkar texterna på olika vis.

Studiens slutsats är att textanalyser kan hjälpa formgivarna och interaktionsarkitekterna att ta

hänsyn till de texter som de möter. På så sätt kan webbyråns arbete med att ge råd och riktlinjer

om texter och skrivande utvecklas.

Nyckelord

Kommunikationsetnografi, aktivitetssystem, sociosemiotik, skrivhandledning

Innehåll

Tack! ................................................................................................ 2

1 Inledning ................................................................................... 3

1.1 Bakgrund ........................................................................................ 3

1.2 Syfte och frågeställningar .................................................................. 4

1.3 Studiens upplägg och relevans ........................................................... 5

1.4 Uppsatsens disposition ...................................................................... 6

2 Tidigare forskning ..................................................................... 7

2.1 Forskning om skrivhandledningar ....................................................... 7

3 Vetenskapliga utgångspunkter .................................................. 9

3.1 Kommunikationsetnografisk teori ....................................................... 9

3.2 Sociosemiotik .................................................................................. 9

3.2.1 Tidigare sociosemiotisk forskning ................................................ 10

3.3 Aktivitetsteori ................................................................................. 10

3.3.1 Aktivitetssystem för interaktionsdesigner i designarbete ................ 11

3.3.2 Tidigare forskning inom aktivitetsteori ......................................... 13

4 Material och metod .................................................................. 14

4.1 Deltagande observation ................................................................... 14

4.1.1 Deltagarna och observationernas omfång .................................... 14

4.1.2 Metod för deltagande observation ............................................... 16

4.2 Intervjuer ...................................................................................... 18

4.2.1 Metod för intervjuer .................................................................. 18

4.3 Transkriberingar.............................................................................. 20

4.4 Analystexten .................................................................................. 20

4.4.1 Metod för textanalys ................................................................. 21

5 Analysmodellen ....................................................................... 24

5.1 Analysmodellens upplägg ................................................................. 24

5.1.1 Aktivitet .................................................................................. 25

5.1.2 Deltagare ................................................................................ 25

5.1.3 Praktikgemenskap .................................................................... 25

5.1.4 Metod ..................................................................................... 26

5.1.5 Mål ......................................................................................... 26

6 Resultat ................................................................................... 27

1

6.1 Resultat av textanalys ..................................................................... 27

6.1.1 Kontexten ................................................................................ 27

6.1.2 Lexikogrammatiken .................................................................. 28

6.1.3 Textbindningen ........................................................................ 28

6.1.4 Tematiken ............................................................................... 29

6.1.5 Tilltalet och omtalet .................................................................. 29

6.2 Resultat av aktivitetsanalysen ........................................................... 30

6.2.1 Aktiviteten ............................................................................... 30

6.2.2 Deltagarna ............................................................................... 31

6.2.3 Praktikgemenskapen ................................................................. 32

6.2.4 Metoderna ............................................................................... 34

6.2.5 Målet ...................................................................................... 35

7 Diskussion och slutsatser ........................................................ 36

7.1 Diskussion om aktivitetsanalysen ...................................................... 36

7.2 Diskussion om studien ..................................................................... 37

Referenser ..................................................................................... 38

Publicerade källor ...................................................................................... 38

Elektroniska källor ..................................................................................... 39

Bilaga 1 ......................................................................................... 40

Analystexten............................................................................................. 40

2

Tack!

Efter mycket mindre övertalning än jag räknat med fick jag chansen att göra mitt examensarbete

på en webbyrå. Jag fick också prova på språkkonsultyrket på riktigt och för detta skulle jag vilja

tacka Erik.

Förutom att vara språkkonsult har jag följt, observerat och ställt otaliga frågor till några formgi-

vare och interaktionsarkitekter på byrån. Jag ständigt haft mitt anteckningsblock i beredskap och

noggrant antecknat allt som verkat intressant – lite som Hercule Poirot. Men i stället för att no-

tera motiv till spektakulära mord har jag uppmärksammat när mina informanter har pratat om

texter och skrivande. I anteckningsblocket står till exempel att

X säger att hon har svårt att inte peta i andras texter

Y säger att man ska hitta en ton som passar användaren

Z säger att man ska skriva ”vi” i stället för ”myndigheten”

Jag skulle förstås vilja tacka dessa personer för alla intressanta synpunkter. Tack Johanna,

Emma, Annika och Anna. Ett extra stort tack till Peter, som alltid har svarat på mina hundra

funderingar och gett mig – och min studie – nya perspektiv. Tack också till alla andra på webb-

byrån som mejlat och tipsat och diskuterat innehåll1 med mig.

Det är inte bara webbyrån som ska tackas. Tack pappa för ordspråket ”det är bara att gräva ner

huvudet och fortsätta jobba”. Tack Lena Lind Palicki, min handledare, som hjälpte och peppade

mig in i det sista. Tack Anna Prats Nielsen, min opponent, som kom med värdefulla kommenta-

rer och en ”sommarpresent” i form av en ordentlig korrekturläsning. Tack också till alla andra i

kull 15 på Språkkonsultprogrammet för tre roliga år.

Nina Henriksson

Stockholm den 11 juni 2010

1 För alla som inte förstår som menas med innehållet hänvisar jag till inledningskapitlet

3

1 Inledning

I inledningskapitlet som följer beskriver jag bakgrunden till min studie (1.1), vilket ligger till

grund för studiens syfte och frågeställningar (1.2). Därefter beskriver jag studiens upplägg och

dess relevans (1.3). Avslutningsvis presenterar jag uppsatsens disposition (1.4).

1.1 Bakgrund

Studenter på Språkkonsultprogrammet vid Stockholms universitet ska i sina uppsatser genomfö-

ra undersökningar med anknytning till arbetslivet. För min del fick det mig att fundera på vilka

områden som finns där en språkkonsult saknas och kan behövas. På så sätt kom jag i kontakt

med en webbyrå som ville ha min hjälp i ett av sina projekt. Webbyrån hade fått i uppdrag av en

kund att ta fram ett koncept för hur informationsstrukturen på kundens webbplats skulle kunna

förbättras. Den befintliga informationsstrukturen var problematisk. För att ta fram konceptet

tillsattes en projektgrupp bestående av formgivare och interaktionsarkitekter2 på byrån. Det är

detta projekt som jag har undersökt och denna grupp som jag har observerat.

När jag kom i kontakt med webbyrån kom jag också i kontakt med ett nytt begrepp: innehålls-

strategi. Det var projektledaren för projektgruppen som pratade om innehållsstrategier och när

jag väl förstod vad hon menade insåg jag att det var något som språkkonsulter borde ägna sig åt.

En innehållsstrategi är en handledning till webbredaktörer och andra som jobbar med innehållet

på en webbplats. Innehållet kan på en webbplats utgöras av bilder, former, symboler och så

vidare, men är framför allt text. Lite förenklat kan man säga att en innehållsstrategi består av råd

och riktlinjer för att planera, skapa, bearbeta, publicera och underhålla innehållet. För att ta fram

en strategi kan man börja med att analysera den verksamhet (organisation, företag, myndighet

eller dylikt) som strategin ska gälla, både sådant som är implicit, såsom kultur, regler och nor-

mer, och explicit, såsom hur man organiserar sig och vilka publiceringsmöjligheter som finns.

Metoderna som används är till exempel kartläggningar och intervjuer. Utifrån detta ger man

förslag till verksamheten som står bakom webbplatsen om hur de ska skriva, bearbeta och un-

derhålla text och vem som ska göra vad (även vad de ska göra med andra delar av innehållet).

Efter vad jag har förstått är det viktigt att innehållsstrategin är anpassad till den berörda verk-

samhetens särskilda förutsättningar. En innehållsstrategi är bra för framför allt innehållstunga

webbplatser som till exempel personer från olika avdelningar i en verksamhet arbetar med, ef-

tersom det är meningen att de råd och riktlinjer som ges ska resultera i en samlad webbplats som

verksamheten kan känna sig ha kontroll över.

I en innehållsstrategi ingår det alltså att ge råd och ta fram riktlinjer om texter och skrivande –

vilket språkkonsulter är utbildade att göra. På webbyrån är det upp till formgivarna och interak-

tionsarkitekterna att göra detta. Projektledaren för gruppen på webbyrån är dock kritisk:

2 Interaktionsarkitekt är webbyråns benämning på personer som jobbar med interaktionsdesign, till kunden kallas de

växlande interaktionsdesigner/interaktionsarkitekt.

4

”Har vi rätt resurser? […] jag tycker/tror det alltför ofta är ett gap i det vi levererar, då vi t ex

levererar en innehållsstruktur utan att dyka djupare i vilket innehåll som ska fylla strukturen

och hjälpa kunden planera för hela produktionen av innehållet. Den här aspekten ju varit rele-

vant när vi jobbar med t ex intranät. Vissa kunder har även i efterhand tyckt att vi kunde "pu-

sha dem mer vad gäller innehållet.” (2010-04-18)

Denna beskrivning av bakgrunden till min studie är det som jag i min uppsats tar avstamp i. Det

vill säga att webbyrån, efter vad jag förstår, har viljan att vid behov arbeta fram innehållsstrate-

gier för sina kunder, men inte riktigt har kommit fram till hur man ska gå tillväga och vilka re-

surser3 som behövs. Jag vill dock bryta ner begreppet innehållsstrategi till att handla om texter

och skrivande, eftersom detta är en uppsats inom det språkvetenskapliga fältet. Som citaten i

förordet visar tycks formgivarna och interaktionsarkitekterna vara medvetna om texter och skri-

vande.

1.2 Syfte och frågeställningar

Mitt övergripande syfte är att synliggöra webbyråns arbete med att ge råd och riktlinjer till en

kund om texter och skrivande och utifrån detta visa, och diskutera, hur arbetet skulle kunna

utvecklas. För att uppnå detta vill jag, i ett första steg, utreda vad medvetenheten om texter och

skrivande innebär. Har formgivarna och interaktionsarkitekterna, eller deltagarna som jag kallar

dem fortsättningsvis i denna uppsats, verktyg för att kunna ”dyka djupare” i innehållet och hjäl-

pa kunden med sin textproduktion och det skrivande som textproduktionen innebär? Finns det

till exempel metoder som tar hänsyn till kundens befintliga texter? I ett andra steg vill jag un-

dersöka hur de eventuella råd och riktlinjer om texter och skrivande ges tas fram. Hur arbetar

deltagarna för att få fram underlag för de råd och riktlinjer som ges? Finns det bakomliggande

värderingar (i så fall vilka) som har betydelse? I detta steg vill jag också undersöka deltagarnas

målsättningar med sina råd och riktlinjer och om dessa överrensstämmer med vad man de facto

tar fram. Eftersom jag också är verksam i det projekt som deltagarna arbetar med vill jag göra

en jämförelse med en metod som jag som språkvetare använder. Närmare bestämt ska jag göra

en textanalys, med vilken jag har målsättningen att få underlag för att kunna ge webbyråns kund

relevanta och anpassade råd4. Textanalysen vill jag alltså sätta i perspektiv till deltagarnas me-

toder och arbetssätt, samt till deras värderingar och målsättningar.

Det övergripande syftet har jag alltså brutit ner i tre frågeställningar med tillhörande delfrågor.

För att underlätta för läsaren av denna uppsats presenterar jag dem på ett lite mer överskådligt

sätt nedan, där siffran 1 står för första frågeställningen och de efterföljande punkterna för del-

frågorna, och så vidare.

1. Vad innebär deltagarnas medvetenhet kring texter och skrivande?

Har deltagarna verktyg för att hjälpa kunden med sin textproduktion och det

skrivande som textproduktionen innebär?

3 ”Resurser” kan tolkas på olika sätt i olika situationer, det kan handla om finansiella resurser, men också mänskliga

resurser som besitter olika kompetenser och egenskaper. I projektledarens uttalande tolkar jag resurser som det sist-

nämnda, med fokus på kompetens snarare än egenskaper.

4 Vilka dock inte ska presenteras i denna uppsats.

5

Har deltagarna metoder som tar hänsyn till kundens befintliga texter?

2. Hur tar deltagarna fram råd och riktlinjer om texter och skrivande?

Hur arbetar deltagarna för att få fram underlag för de råd och riktlinjer som ges?

Finns det bakomliggande värderingar (i så fall vilka) som har betydelse?

Vilka målsättningar finns?

Överrensstämmer målsättningarna deltagarnas råd och riktlinjer?

3. Vad kan en textanalys bidra med?

Vad skiljer textanalys från deltagarnas metoder och arbetssätt?

Finns det olika värderingar och målsättningar som framträder i en jämförelse?

1.3 Studiens upplägg och relevans

Det är som nämnt en och inte flera webbyråer som denna studie tar avstamp i – detta är alltså en

fallstudie. En fallstudie kännetecknas av att man fokuserar på något ”på djupet” för att få mer

detaljerade kunskaper om något än vad man kan få vid exempelvis enkätundersökningar. En

fallstudie bedrivs empiriskt, ute i verkligheten, och fokuserar framför allt på sociala relationer

och processer som pågår inom ramen för det fall som undersöks. Det som jag vill få detaljerade

kunskaper om är webbyråns arbete med att ge råd och riktlinjer till kunden om texter och skri-

vande.

Jag avgränsar således min studie till att handla om hur deltagarna arbetar gentemot kunden,

eftersom det är kunden som står för texterna och skrivandet. Det är kunden som producerar,

bearbetar, underhåller och så vidare, det innehåll som fokuseras i en innehållsstrategi. Men jag

ska inte undersöka förutsättningarna för denna kund, även om jag snuddar vid det i mina text-

analyser. En annan avgränsning som jag gör är att jag enbart tar upp råd och riktlinjer om texter

och skrivande. Det finns andra aspekter i en innehållsstrategi som skulle kunna nämnas. Jag

hade till exempel kunnat diskutera upplägg för ett särskilt textmanér för kunden. Men jag anser

att avgränsningen är lämplig för studiens omfång.

Denna fallstudie är praxisorienterad, såtillvida att jag ”studerar en naturligt förekommande

verksamhet [och] utgår från sådant som är problem för deltagarna i verksamheten” (Anward:

2003:7ff). Problem ska här inte tolkas i sin negativa bemärkelse, utan är snarare ett område

inom vilket deltagarna kan utvecklas. Anward menar också att man i en praxisorienterad studie

ska utveckla ”teoretiska redskap som deltagarna kan använda för att bättre förstå sin egen verk-

samhet” (2003:7ff). I denna studie innebär det att jag vill möjliggöra för utveckling inom det

arbete med att ge råd och riktlinjer till kunden om texter och skrivande som deltagarna gör.

Eftersom jag koncentrerar mig på en webbyrås verksamhet kan studien uppfattas som för speci-

fik för andra verksamheter, kanske till och med som för specifik för språkkonsulter. Det här är

något som jag har haft i åtanke under arbetats gång och jag har strävat för att studien ändå ska

vara användbar. Jag nämnde inledningsvis att innehållsstrategier borde vara något för språkkon-

sulter att ägna sig åt. Det här är inget självändamål med uppsatsen, men min förhoppning är att

uppsatsen ska ge språkkonsulter insyn i ett område där deras kompetens kan komma att behö-

6

vas. Vice versa hoppas jag att uppsatsen är relevant inte bara för den webbyrå vars verksamhet

studeras, utan även för liknande verksamheter, där man har att göra med rådgivning och riktlin-

jer för texter och skrivande, och funderar på hur arbetet med detta kan utvecklas.

1.4 Uppsatsens disposition

Jag har nu beskrivit bakgrunden till studien, dess syfte med tillhörande frågeställningar samt

studiens upplägg och relevans. Innan jag går vidare skulle jag för läsarens skull vilja beskriva

uppsatsens disposition. I kapitel 2 Tidigare forskning går jag igenom tidigare forskning om råd-

givning om språk, därefter, i kapitel 3 Vetenskapliga utgångspunkter, presenterar jag de teorier

som är centrala för studien. Jag tar upp kommunikationsetnografi, sociosemiotik och aktivitets-

teori och nämner även en del forskning inom dessa inriktningar. I kapitel 4 Material och metod

tar jag upp studiens material och de metoder som jag använder mig av. I kapitlet beskrivs delta-

gande observation, intervjuer samt analystexten och textanalyserna. Studiens analysmodell be-

skrivs sedan i kapitel 5 Analysmodellen. Analysmodellen består av ett aktivitetssystem. Resulta-

tet av analyserna beskrivs i 6 Resultat. Det sista kapitlet, 7 Diskussion och slutsatser utgörs av

slutsatser och diskussion kring studien, men också huruvida aktivitetssystemet var användbart.

7

2 Tidigare forskning

I det här kapitlet ska jag berätta om tidigare forskning om framtagandet av råd och riktlinjer för

texter och skrivande. Inom språkvetenskapen finns en hel del forskning som rör skrivande och

skrivbruk, men desto mindre vad gäller råd och riktlinjer för detta. Det som jag presenterar ned-

an är forskning om skrivhandledningar, där bland annat attityder till skrivhandledningar står i

fokus.

2.1 Forskning om skrivhandledningar

Nord undersöker skrivhandledningar i sitt examensarbete från Språkkonsultprogrammet (dåva-

rande Språkkonsultlinjen för att vara korrekt) Skrivhandledningen och språkplaneringen (2004)

som är under utgivning i Myndighetskommunikation (Ledin, Per (red.), Örebro universitet). I sin

uppsats refererar han inte till tidigare forskning av skrivhandledningar, men gör i stället en in-

tressant koppling till den statusplanering som Språkrådet bedriver. Med statusplanering menas

språkplanering vars syfte är att ett visst språk ska kunna användas – och vara funktionellt – i

vissa situationer eller inom vissa domäner (Nord 2004:9). Nord menar att:

om man utvidgar begreppet statusplanering till att även omfatta förändringar av bruket av oli-

ka språkliga register inom ett språk kan man dock hävda att skrivhandledningarna kan vara en

form av statusplanering. Om deras syfte är att skapa ett funktionellt företräde för ”klarspråks-

svenskan” på bekostnad av det traditionella myndighetsspråket kan de vara en form av status-

planering. Syftet är att ”klarspråkssvenskan” ska ta över det traditionella myndighetsspråkets –

”kanslisvenskans” – domäner.

Skrivhandledningarna som Nord undersöker är huvudsakligen skapade och formulerade av

språkkonsulter eller personer med liknande bakgrund. Nord undersöker fem skrivhandledningar

som skapats vid fem svenska förvaltningsmyndigheter. Hans utredning handlar om vilken syn

på språk och språkvård som den lokala svenska myndighetsspråkvården har, och om dessa ideal

och mål överensstämmer med argumenten som förs i den centrala myndighetsspråkvården (som

bedrivs av bland annat Språkrådet). Nord kommer bland annat fram till följande:

En skrivhandledning kan ge tillfälle till inlärning om den fungerar som en lärobok för själv-

studier. För att göra detta måste den förklara utförligt hur språket fungerar. Uttryckliga re-

kommendationer behövs egentligen inte; den bör snarare beskriva än föreskriva (även om då

beskrivningarna kommer att uppfattas som det rekommenderade språkbruket). En skrivhand-

ledning kan ge motivation till inlärningen genom att beskriva de goda följderna av ett visst re-

kommenderat språkbruk (alternativt de dåliga följderna av ett språkbruk som avviker från re-

kommendationerna). Dessa argument bör då vara tydliga och inte innehålla underförstådda an-

taganden. (2004:54)

Nord menar alltså att en skrivhandledning bör beskriva hur språket fungerar snarare än komma

med rekommendationer. Det här signalerar att textanalyser, som jag har tänkt sätta i perspektiv

8

till deltagarnas metoder och arbetssätt, kan vara en relevant metod för att hjälpa skribenter i sitt

skrivande.

Det finns dock ingen mer forskning, vad jag känner till, som berör skrivhandledningar. Inte

heller om man utvidgar begreppet till att beröra statusplanering. Men en annan examensuppsats

från dåvarande språkkonsultlinjen tar upp problematiken som ibland uppstår när språkkonsulter

och andra ska ge handledning inom klarspråk (Johansson 2004). Johanssons resultat visar:

”… att låg status och negativa attityder är vanliga problem, att många skribenter är ovilliga att

acceptera direktiv uppifrån, och att bristande resurser leder till att de flesta åtgärder handlar

om att normera, istället för att förändra skribenternas inställning till klarspråk. (2004)

Min studie handlar inte om klarspråk, inte heller om attityder, men det är en intressant poäng

som Johansson gör i att skrivhandledning kan mötas med motstånd. Min tolkning av detta är att

det är viktigt att anpassa skrivhandledningar till skribenter och andra som berörs, och inte bara

leverera ett färdigt sätt att skriva som de ska applicera. Det här stämmer överrens med hur inne-

hållsstrategier tas fram. Som nämnt i inledningen är det viktigt att en innehållsstrategi anpassas

till den berörda verksamhetens särskilda förutsättningar. Av detta kan man dra slutsatsen att det

är viktigt att fundera på vem som är mottagare av de råd och riktlinjer som ges, till exempel

genom att analysera verksamhetens befintliga texter och undersöka faktorer som påverkar skri-

vandet.

9

3 Vetenskapliga utgångspunk-

ter

I det här kapitlet beskriver jag de teorier som jag utgår från. I studien har jag haft en kommuni-

kationsetnografisk ansats (3.1). Min syn på språk, som linjerar med den kommunikationsetno-

grafiska ansatsen, är sociosemiotisk (3.2). Under studiens gång växte behovet av en analysmo-

dell fram och denna baserar jag på aktivitetsteori (3.2), även kallat verksamhetsteori. I kapitlet

ger jag också några exempel på tidigare forskning inom dessa teorier.

3.1 Kommunikationsetnografisk teori

Jag vill inte påstå att min studie är en kommunikationsetnografisk studie, men däremot har den

en kommunikationsetnografisk ansats. Blåsjö har ett liknande förhållningssätt i sin avhandling,

då hon inser att hon inte kan uppfylla etnografins alla krav (2004:52). En viktig skiljelinje mel-

lan avsikten med min kommunikationsetnografiska undersökning i jämförelse med andra är att

jag inte intresserat mig för kommunikationen i sig, utan använder det för att få syn på vad som

kommuniceras kring något. Blåsjö diskuterar Flowerdews krav på en etnografisk studie, vilka är

− deltagarperspektiv

− teori och hypoteser ska inte styra från början utan utvecklas under tiden

− material från autentiska miljöer

− triangulering (flera olika material och metoder)

− materialinsamling under längre tid

− analysmetod i flera steg av kategoriseringar

− deltagarkontroll (2002:237ff).

Dessa krav diskuterar jag kring i metodkapitlet (se 4.1.2).

3.2 Sociosemiotik

I studien gör jag textanalyser för att sätta det i perspektiv till deltagarnas metoder och arbetssätt.

Den språksyn som präglar dessa analyser är den sociosemiotiska. Två grundläggande antagan-

den inom sociosemiotiken är att vi med språket skapar mening – med språket samhandlar vi

med andra människor – och att språket måste förstås utifrån den kontext det verkar inom. Halli-

day är en av förgrundsfigurerna inom detta synsätt och hans inriktning brukar kallas systemisk-

funktionell grammatik. Systemisk-funktionell grammatik berör språket och det semiotiska sy-

stemet såväl som den grammatiska strukturen. Halliday menar att språket är ett nätverk av olika

system som har betydelseskapande potential och som är anpassade till sociala praktiker (Halli-

day 1994:15). I texter finns möjligheten att realisera denna potential, samtidigt som texter i sig

10

kan förändra den. Realiseringen sker genom språkliga metafunktioner av tre slag. Den interper-

sonella handlar om hur vi med språket förhåller oss till andra människor. Den ideationella om

hur vi med språket framställer verkligheten omkring oss. Den textuella om hur vi med språket

förmedlar informationen (se till exempel Holmberg & Karlsson 2006 för en svensk version av

Hallidays grammatik). Det sociosemiotiska synsättet har applicerats inom en rad områden, till

exempel appraisal-teorin om språkets attityder (se grammatics.com/appraisal/) och multimodali-

tet som behandlar den visuella grammatiken.

3.2.1 Tidigare sociosemiotisk forskning

Exempel på tidigare forskning som har anammat Hallidays syn på språket är ”Livet som sub-

stantiv: en undersøkelse av naturvitenskapens og humanioras univers” av Martin, som han base-

rar på en övergripande ståndpunkt: en ”tolkning av systemet är ofullständig om man inte tolkar

diskurserna som omger det (1998:333). Analyserna som Martin gör rör de språkliga funktioner-

na och hur mening i texterna som analyseras skapas ideationellt och erfarenhetsmässigt (genom

t.ex. deltagare i processer, handlingar och händelser), interpersonellt (genom t.ex. interpersonel-

la metaforer), textuellt (genom t.ex. olika tematiska strategier) och även logiskt (genom t.ex.

taxonomi)5.

Vad Martin med sociosemiotiken vill fånga upp är språkets sociala och funktionella struktur.

Närmare bestämt hur vi skapar och upprätthåller diskurser (se begreppsutredningen 4.4.1.6)

med hjälp av språket. Med sina resultat vill han bidra till debatten om undervisning. Martin

illustrerar till exempel den tekniska diskursen naturvetenskap i en taxonomi. På så sätt visar att

han att de tekniska termerna inte är jargong, utan nödvändiga för de specialiserade diskurser

som skolämnen ofta är (fackspråk skulle jag kalla det). Slutsatsen han drar av detta är att det är

”nonsens att uppmuntra eleverna att använda sina egna ord i stället för diskursens, eftersom den

naturvetenskapliga diskursen inte är avskild från den tekniska diskurs som den skapat för att

rekonstruera världen” (1998:343).

3.3 Aktivitetsteori

Som nämnt tidigare växte behovet av en analysmodell fram under studiens gång, och då passade

aktivitetsteorin bra för ändamålet. Aktivitetsteorin kallas även verksamhetsteori, men i min upp-

sats passar aktivitet bättre än verksamhet då jag redan har pratat om verksamheter i en annan,

mer allmänspråklig, betydelse. Det som är intressant med aktivitetsteorin, enligt min mening, är

att antagandet att människor är inbäddade i och beroende av en sociokulturell kontext, vilken de

interagerar med och därmed kan förändra. Därför tror jag att den är användbar om man på något

sätt vill utveckla en verksamhet, vilket jag vill i enlighet med studiens praxisorientering.

Aktivitetsteorin baseras på socialt inriktade teorier, övergripande kan man tala om en sociokul-

turell teori som härstammar från till exempel Bachtin och Vygotsky, som menar att ”all interak-

tion är inbäddad i sociala och historiska ramar” (Blåsjö 2004:29). Aktivitetsteorin är en fortsätt-

ning på Vygotskys och framförallt hans elev Leontievs verk. Berthén definierar (i sin forsk-

ningsöversikt över teorin) aktiviteter som ”historiskt framväxta system av motivdrivna mänskli-

ga handlingar som syftar till att åstadkomma lösningar på behov av något slag” (2007:48). Akti-

5 Se Holmberg & Karlsson (2006:116)

11

viteten är både intern och extern och består av en inre tankeprocess och en yttre praktisk aktivi-

tet vilka påverkas av varandra i ett slags dialogiskt förhållande. Man kan inte förstå den inre

tankeprocessen om man inte analyserar den praktiska aktiviteten. Aktivitetsteori påminner såle-

des om kommunikationsetnografi, som samtidigt kan komplettera teorin. Dysthe menar att det

när en aktivitet ska undersökas inte bara är aktiviteten som är av intresse utan även tankar om

aktiviteten, exempelvis intentioner och reflektioner, varpå det är centralt att analysera deltagarna

i aktiviteten (2001:16). Jag använder kommunikationsetnografiska metoder i min analysmodell.

Engeström (2002) har utvecklat aktivitetsteorin utifrån uppfattningen att aktivitetsbegreppet är

användbart i analyser av förändringar och utveckling. I min studie använder jag Engeströms

teori för att synliggöra arbetet med råd och riktlinjer till kunden om texter och skrivande och

utifrån detta visa, och diskutera, hur arbetet skulle kunna utvecklas. Engeström har för sin vari-

ant av aktivitetsteorin skapat en analysmodell, ett aktivitetssystem, där olika kategorier som en

aktivitet består av beskrivs för att få syn på de olika ingående komponenterna, analysera dessa

samt få syn på vilka förhållanden som råder mellan de olika komponenterna. Kategorierna kal-

las i originalversionen för subject, object, tool, rules, community, division of labour och outco-

me, vilket ofta översätts med deltagare, mål, verktyg, regler och normer, gemenskap, arbetsdel-

ning och resultat – alltså ungefär samma komponenter som jag är ute efter. Översättningarna av

Engeströms komponenter skiljer sig dock åt – tool kallas ibland redskap, community med sam-

hälle. Det här illustrerar på sätt och vis att aktivitetssystemet kan modifieras för att passa olika

studiesyften, vilket är det jag gör (se nedan för exempel).

3.3.1 Aktivitetssystem för interaktionsdesigner i designarbete

Passande nog har Engeström beskrivit ett aktivitetssystem för en interaktionsdesigner som deltar

i aktiviteten designarbete (2005:4ff), se figur 2. Med detta exempel ska jag beskriva systemet

närmare.

12

Deltagare är den eller de vars perspektiv analysen behandlar, i exemplet är det en interaktions-

designer. Målet är en idé, och det område mot vilket aktiviteten riktas. Interaktionsdesignerns

initiala mål kan vara en idé, en beställning eller något annat som utlöser designprocessen. I den-

na process används olika verktyg, både materiella och immateriella, såsom papper och penna,

modellera, eller datorgrafik och inre bilder och begrepp som verkar relevanta för designproces-

sen. Processen är samtidigt föränderlig och genererar ibland nya verktyg. Även målet är i initial-

skedet föränderlig och kräver att interaktionsdesignern har förmåga tolka och konceptualisera

sina tankar. Målet utvecklas och förfinas gradvis till ett resultat, till exempel en prototyp eller

en produkt. Inom aktiviteten ingår interaktionsdesignern i en gemenskap, kanske på en avdel-

ning för produktutveckling eller design på ett företag, eller på en designbyrå. Gemenskapen

består av människor som delar samma målsättningar som deltagaren, och det är dessa männi-

skor som i arbetsdelningen förhandlar om arbetsfördelning, makt och avlöning. Det är också

dessa som upprätthåller explicita och implicita regler och normer i form av arbetsrytm, uppfö-

randekoder och användning av resurser.

Deltagare: interaktionsdesigner

Mål: idé

Resultat: prototyp, produkt

Verktyg: papper och penna, dator-program; bilder

Gemenskap: andra kolleger på designbyrån

Arbetsdelning: kontinuerliga förhandlingar om för-delning och belöning

Regler och normer:

Arbetsrytm, resursanvänd-ning, uppförandekoder

Figur 1. Aktivitetssystem för en interaktionsdesigner som deltar i aktiviteten de-signarbete (Engeström 2005)

13

3.3.2 Tidigare forskning inom aktivitetsteori

Aktivitetsteorin har tillämpats inom många olika områden, till exempel psykologi, pedagogik,

informatik, organisationsteori, kognitionsvetenskap och interaktionsdesign. Även användandet

av aktivitetssystem varierar. Hallberg, Hallberg och Hunstad (2005) använder det inom fältet

informationsteknik för ”att utveckla och beskriva en metod för behovsanalys avseende värde-

ring av IT-säkerhet”. Zander (2003) använder det inom informatik för ”att beskriva spänningen i

dikotomin mellan begreppen psykologiska verktyg och tekniska verktyg”. Hernebrant (2004)

använder det inom människa-datorinteraktion för att utreda användbarheten i ett system. Detta

är några användningsområden som till det yttre liknar min användning av aktivitetssystemet.

Inom språkvetenskapen används teorin till exempel vad gäller forskning om skrivande och då

handlar det ofta om att sammankoppla skrivandet med lärande.

Hållsten (2008) använder Engeströms aktivitetssystem i sin avhandling om nyexaminerade ci-

vilingenjörer skrivande i arbetslivet i förhållande till skrivandet som de har med sig från utbild-

ningen. Syftet med Hållstens studie är att jämföra skrivandet i dessa två verksamheter för att

kunna diskutera kring utbildningen kontra arbetslivet för ingenjörer. Hållsten menar att fokus i

aktivitetssystemet är att se aktiviteten som en helhet som berörs av de ingående komponenterna.

Syftet är ofta att deltagarna i ett aktivitetssystem själva ska kunna reflektera och kommentera

eventuella ”konflikter” mellan olika komponenter, till exempel mellan sig själva och arbetsdel-

ningen, mellan regler och normer och användningen av verktyg. Målet med att använda syste-

met är att kunna utveckla aktiviteten.

I ett pågående forskningsprojekt (2010) om språkgranskning avvänder Nord (som gjorde under-

sökningen om skrivhandledningarna) aktivitetssystemet, när han reder ut hur textgranskning av

myndighetstexter går till.

14

4 Material och metod

I det här kapitlet beskriver jag mitt material och metoderna som jag har använt. Först berättar

jag om mina deltagande observationer (4.1), om deltagarna och observationernas omfång

(4.1.1), om metoden för deltagande observation (4.1.2), samt om min roll som deltagande ob-

servatör. Därefter beskriver jag intervjuerna (4.2), metoden för intervjuerna (4.2.1) samt presen-

terar den intervjuguide som jag har använt mig av (4.2.1.1). och nämner kortfattat nivå av tran-

skribering (4.3). Slutligen beskriver jag också analystexten (4.4) och metoden som används för

att analysera den (4.4.1). Delarna i analysen beskrivs en och en: kontext (4.4.1.1), lexikogram-

matik (4.4.1.2), textbindning (4.4.1.3), tematik (4.4.1.4), tilltal och omtal (4.4.1.5). Jag beskriver

också kortfattat några begrepp som används (4.4.1.6).

4.1 Deltagande observation

4.1.1 Deltagarna och observationernas omfång

Jag har observerat deltagarna i projektgruppen, som består av en projektledare, en interaktions-

designer, två personer med titeln art director samt en kundansvarig. Jag har valt att anonymisera

deltagarna, se tabell 1 nedan. Två av deltagarna har inte arbetat lika många timmar med projek-

tet som de övriga och därför har jag inte observerat dem lika utförligt. I tabell 1 nedan betecknar

jag dem som sekundära studieobjekt, medan de övriga är primära studieobjekt. Nämnas bör

också att en av de primära studieobjekten har fått mer plats än de andra. Det beror på att perso-

nen ifråga ansvarade för mycket av förarbetet i projektet, vilket var relevant för mig att delta i.

Man kan alltså ifrågasätta hur generaliserbara dessa observationer är för webbyrån i helhet, men

jag tror att eventuella felaktiga slutsatser minimerats av att jag har diskuterat mina observationer

med deltagarna, även metodtriangulering i form av intervjuer bör kompensera detta.

Tabell 1. Presentation av primära och sekundära studieobjekt vid deltagande observation

Benämning D1 D2 D3 D4 D5

Grad av observation

Primärt objekt Primärt objekt Primärt objekt Sekundärt

objekt

Sekundärt

objekt

Observationerna har pågått parallellt med projektet, från mars 2010 till maj samma år. Observa-

tionerna genomfördes i första hand på webbyrån men jag har också deltagit vid möten med kun-

den. De ”explicita” observationerna, som jag kallar de tillfällen då jag har haft för avsikt att

observera, har ägt rum på olika möten som jag har deltagit på. Dessa har jag specificerat i tabell

2 nedan, i form av närvarande deltagare, datum och antal timmar som observationen pågick.

Sammanlagt utgörs dessa observationer av mer än fyrtio timmar. Utöver detta har jag också

gjort ”implicit” observerande, då jag inte haft den primära avsikten att observera deltagarna.

Explicit och implicit observerande är benämningar som jag använder för uppsatsens skull, för

att illustrera observationernas omfång. Det implicita observerandet är desto svårare att specifice-

ra, eftersom det har ägt rum i mindre formella sammanhang på webbyrån, men också vid resor

till och från kunden. Jag beräknar att dessa observationer startade i april, då jag fick en arbets-

15

plats på webbyrån, och har pågått under cirka sex veckor. Jag har spenderat uppemot trettio

timmar per vecka på webbyrån, mer eller mindre nära deltagarna och lagt ungefär 14 timmar på

resor till och från kunden. Det innebär att jag sammanlagt ägnat över 230 timmar på observatio-

nerna, varav dryga 190 timmar mer implicit har bidragit till materialet.

Tabell 2. Specificering av explicita observationstillfällen

Observationstillfälle Deltagare Datum Omfång

Möte hos kund

”Genomgång av befint-

lig webbplats

R2, R3 18/3 2 tim

Möte hos kund ”Ef-

fektmålsworkshop”

R1, R2, R3, R4 30/3 3 tim

Intern designworkshop R2, R3, R4 31/3 2 tim

Användarintervjuer R2 7/4 2 tim

Användarintervju R2 8/4 1 tim

Användarintervjuer R2 12/4 7 tim

Internt projektstatus-

möte

R1, R2, R3, R4 13/4 1 tim

Användarintervjuer R2, R3 20/4 5 tim

Informellt internmöte

kvällstid

R2, R3 21/4 2 tim

Användarintervju R2 22/4 1 tim

Internt möte inför pre-

sentation 1 hos kund

R1, R2, R3, R4 26/4 1 tim

Presentation 1 hos

kund

R1, R2, R3 28/4 3,5 tim

Tid avsatt för arbete

med projektet

R1, R2, R3, R4 29/4 3 tim

Intern projektstatusmö-

te

R1, R2, R3, R4 6/5 0,75 tim

Presentation 2 hos

kund

R2 7/5 3 tim

Internt projektstatus-

möte

R1, R2, R3, R4 10/5 0,5 tim

Internt möte för att

”synka form, innehåll

och interaktionsdesign”

R1, R2, R3, R4 17/5 0,75 tim

Presentation 3 ”Vision

och konceptuell lös-

ning” hos kund

R1, R2, R3, R4 18/5 2,5 tim

Summa observa-

tionstid

42 timmar

16

Tabell 3. Tillfällen av implicit observerande

Observationstillfälle Deltagare Datum Omfång

Spenderad tid på

webbyrån

R1, R2, R3, R4, R5 7/4–17/4 ca 180 tim

Restid till och från

kund

R1, R2, R3, R4 7/4–17/4 ca 14 tim

Summa observa-

tionstid

194 tim

I jämförelse med till exempel Blåsjö (2004), som gjort sina observationer utsträckt på över ett

år, har observerandet varit kort, men intensivt. Saville-Troike menar att forskarens deltagande i

en grupp ofta kräver tid:

Participation in group activities over a period of time is often necessary for much important in-

formation to emerge and for necessary trusting relationships to develop. (2003:97)

I en annan studie, där forskarna Jefferson och Lee (1992) undersökte hur problemskildringar

bemöts i samtal, pågick observationerna i mer än två år. Jefferson och Lee är kritiska till meto-

der som inte sträcker sig över tid liksom mot att ha förutbestämda teorier eller hypoteser.

A constraint upon our research then is that our formulation of a phenomenon emerges from the

data, rather than being imposed upon it as a predestined theory or a preset operational defini-

tion. (1992:521)

Samtidigt är jag inte säker på att observationer över en längre period hade varit att föredra i

denna studie. Om jag hade träffat deltagarna mer sporadiskt under en längre tid är det inte säkert

att jag skulle ha fått samma insyn i verksamheten. Projektet är tidsbestämt och deltagarna jobbar

relativt intensivt tillsammans under den tid som projektet varar. Att analysera deltagarna i olika

projekt hade förmodligen varit svårare att sammanställa eftersom alla projekt har sina särskilda

förutsättningar – det hade blivit ett heterogent material.

Positivt för studien är att jag har fick en arbetsplats på webbyrån. På så sätt har jag träffat med-

arbetare som inte ingår i projektgruppen. Jag har inte observerat dessa personer, men de har

berikat mina observationer, eftersom de gärna har diskuterat till exempel hur man kan arbeta

med och ta ställning till textinnehållet på webbplatser. Jag tror att detta, tillsammans med inten-

siteten vad gäller mina observationer, har varit positivt för studiens reliabilitet.

4.1.2 Metod för deltagande observation

Jag tänkte diskutera kring några av de krav inom etnografin som jag nämnde om i teorikapitlet. I

enlighet med Flowerdews krav på en etnografisk studie är det deltagarnas perspektiv som jag

utgår från i min studie. Blåsjö menar att man i etnografiska studier ska försöka ”se den studera-

de miljön genom deltagarnas ögon”, men att det också kan finnas en strävan att ”ge något tillba-

ka till deltagarna”, till exempel att ”bidra till att lösa problem” (2004:52). Jag använder, som

nämnt, inte ordet problem i sin negativa betydelse, utan avser med mina deltagande observatio-

17

ner snarare att få syn på något i deltagarnas miljö som kan utvecklas – och bidra till den utveck-

lingen. Det kan vara viktigt att förtydliga att den kommunikationsetnografiska ansatsen innebär

att man ska vara så öppen som möjligt i början av en studie, vilket jag också har varit. Det var

på så sätt jag fick syn på vad som skulle kunna utvecklas (deltagarnas arbete med att ge råd och

riktlinjer till kunden om texter och skrivande). I själva uppsatsen är det dock inte relevant att

beskriva hela processen kring hur jag fick syn på detta, utan i stället vill jag gå vidare och be-

skriva problemet för att slutligen visa och diskutera en möjlig utveckling. Det är också av denna

anledning som behovet av en analysmodell, som jag beskriver i nästa kapitel, växte fram.

Jag har redan nämnt något om reliabiliteten i mina deltagande observationer. Flowerdews krav

på triangulering är något som kan stärka reliabiliteten i en studie. Risk för feltolkning minskar

och tillförlitligheten ökar. Jag har gjort metodtriangulering på så sätt att jag kompletterar obser-

vationerna med intervjuer med deltagarna. Intervjuerna är också en form av deltagarkontroll.

Precis som Blåsjö har jag kunnat ta upp mina iakttagelser i intervjuerna för att ”få deltagarnas

reaktioner och perspektiv, och därmed kontrollera mina tolkningar” (2004:54). Observationerna

är tillsammans med intervjuerna det som ligger till grund för analysen av aktiviteten i aktivitets-

systemet (se kapitel 6, Resultat).

4.1.2.1 Min roll som deltagande observatör

I en observation kan forskaren vara mer eller mindre deltagare och mer eller mindre observatör.

Inom etnografin talar man ofta om graden av observation, från att vara fullständig observatör

och därmed inte delta i verksamheten som studeras, till fullständig deltagare och bli en del av

verksamheten (se t.ex. Spradley 1980). Saville-Troike menar att observation utan deltagande

sällan är adekvat (2003:98). Bryman har utifrån Gold (1958) gjort en figur över grader av ob-

servation i förhållande till om forskaren antar ett engagerat eller distanserat förhållande till del-

tagarna och dess verksamhet (se Figur 4).

Figuren beskriver forskarens roll i relation till verksamheten som hon eller han studerar; delta-

garna kan i sin tur beskrivas längs en linje som visar i vilken grad forskaren engagerar sig i del-

tagarna och verksamheten. Jag befinner mig till vänster i figuren, och beskriver min roll som

deltagare som observatör, samtidigt gränsar min roll till fullständig deltagare – i vissa situatio-

ner har jag agerat som om jag vore en av medarbetarna på webbyrån. Parallellt som jag har be-

Figur 4. Grader av observation i förhållande till engagerat eller distanserat förhållande till deltagarna och dess verksamhet.

Engagemang Distans

Fullständig

deltagare

Deltagare som

observatör

Observatör

som deltagare

Fullständig

observatör

18

drivit min studie, har jag emellanåt också haft yrkesrollen som språkkonsult. Även om jag då

har lämnat min roll som observatör så har jag ändå reflekterat över sådant som har dykt upp.

4.2 Intervjuer

Intervjupersonerna är i princip desamma som deltagarna i projektgruppen. Samtliga deltagare

oavsett grad av observation (primärt eller sekundärt), har kommit till tals, men även webbyråns

verkställande direktör har intervjuats. Denna intervju var den sista som gjordes och syftade sna-

rare till att diskutera vad som redan hade framkommit i de övriga intervjuerna än till att ge mig

nya infallsvinklar.

Intervjuerna pågick i ungefär en timme per deltagare och hölls i webbyråns lokaler. Inom kom-

munikationsetnografin brukar man tala om observatörens paradox, vilket innebär att forskaren

oundvikligen påverkar miljön och därmed deltagarna. Att utföra observationer och intervjuer på

en annan plats än deltagarna är vana vid påverkar dock desto mer, och det är därför som jag har

velat ha intervjuerna i deltagarnas vanliga miljö. Att ha intervjuerna någon annanstans hade

också kunnat påverka vad deltagarna kan säga öppet. I webbyråns lokaler kunde vi sitta ostört,

och eventuella konfidentiella uppgifter kunde yttras utan att avlyssnas av personer utifrån. Som

exempel kan nämnas när jag ställde frågor till deltagarna under observationerna och vi befann

oss utanför webbyråns lokaler. Då kunde de inte tala lika fritt med hänvisning till webbyråns

sekretessavtal med sina kunder. Tabell 4. Deltagare och intervjuernas omfång

Namn D1 D2 D3

Intervjutid 0,5 tim 1 tim 1 tim

Namn D4 D5 D6

Intervjutid 1 tim 1 tim 1 tim

4.2.1 Metod för intervjuer

Jag har intervjuat deltagarna i projektgruppen för att ge dem möjlighet att utveckla sådant som

jag har tagit fasta på i observationerna samt för mig att få reaktioner på mina antaganden – in-

tervjuerna syftar således till att säkerställa observationerna. Denzin skapade begreppet triangule-

ring för att beskriva denna del av den etnografiska metodologin, vilket innebär att anlägga olika

perspektiv på materialet som forskaren har till sitt förfogande. Denzin grundar sig på Trows

påpekande att det ” inte finns några överlägsna metoder” (1957:33ff) vilket öppnade för en dis-

kussion om metodologisk triangulering. Enligt Saville-Troike är intervjuer ett ”effektivt och

ibland nödvändigt komplement till observationer och deltagande” (2003:100).

Saville-Troike menar att en ”etnografisk intervju ofta är öppen i sitt slag, det vill säga har få

’färdiga’ svar samt att den bör ha så lite färdigbestämd struktur som möjligt” (2003:100). Upp-

läggningen för mina intervjuer är en kvalitativ intervjumetod, vilket i princip är detsamma som

en ostrukturerad intervju eftersom ”många av metodbesluten måste fattas på platsen, under in-

tervjun” (Kvale & Brinkmann 2009:32). Syftet med den kvalitativa forskningsintervjun är enligt

Kvale och Brinkmann är att ”förstå ämnen från den levda vardagsvärlden ur den intervjuades

eget perspektiv” (2009:32). Starrin och Svensson preciserar den kvalitativa intervjun som en

19

metod för att ”utröna, upptäcka, förstå, lista ut beskaffenheten eller egenskapen hos någonting”

(1996:53). Intervjuerna är tillsammans med observationerna det som ligger till grund för analy-

sen av aktiviteten i aktivitetssystemet.

4.2.1.1 Intervjuguide

Här ger jag bakgrunden till mina frågor och berättar vad jag ungefärligt vill få ut av intervjuer-

na. I min intervjuguide utgår jag från Kvale och Brinkmann (2009) som menar att syftet med en

guide är att den ska fungera som ett underlag och generera eventuella andra frågeställningar. Jag

har funderat kring vilka slags frågor som är lämpliga, till exempel uppföljningsfrågor som möj-

liggör för deltagarna att själva styra, och sonderande frågor, som möjliggör en mer detaljerad

beskrivning (Kvale & Brinkmann 2009:151). Dessa båda frågeslag har jag använt mig av i in-

tervjuernas inledningsskede, medan jag har valt att lägga direkta frågor och specificerande frå-

gor i slutet. Det har dock varierat beroende på vem jag har intervjuat, och ordningen nedan ska

inte ses som fast, utan mer som en möjlig intervjuutveckling. Frågorna i intervjuguiden är

ibland mer översiktliga än de som jag verkligen ställde under intervjuerna. Ett moment i inter-

vjuerna var att låta deltagarna tycka till om två påståenden samt bedöma två texter.

1. Vad jobbar du med? Vad har du för bakgrund?

Dessa inledande frågor syftar inte till att ge mig deltagarnas korrekta titel och utbildning utan att

låta de ge sin syn på sitt arbete, möjligen kan den också ge intressanta svar om hur deltagarna

placerar sig själva i verksamheten, om deras förhållande till sina kolleger, om vilken roll de

anser sig ha och så vidare.

2. Vad sysslar webbyrån med? Vad är webbyråns mål?

Dessa frågor syftar till att få syn på vad webbyrån sysslar med enligt deltagarna. Här kan det

framträda olika meningar om vad webbyråns mål är.

3. Vad är användbarhet? interaktion? tillgänglighet? struktur? formgivning? inne-

håll?

Dessa frågor ställer jag dels för att jag ska få en uppfattning begreppens betydelse. Att deltagar-

na använder dessa ord framkom i observationerna, och eftersom jag visste på förhand att det

finns olika innebörder i orden så var det viktigt att reda ut deltagarnas definitioner. Dels vill jag

också få syn på om det framkommer några värderingar kring orden.

4. Vad tänker du kring följande påståenden?

Här är det meningen att deltagarna ska ta ställning till två påståenden. Det ena (a) står att läsa i

Språkrådets rapport Service på nätet (2009:25ff) och handlar om språkets vikt när det gäller

tillgänglighet på webben. Det andra påståendet (b) har jag hittat på en blogg som tillhör en

webbstrateg som deltagarna känner till. Min förhoppning är att de två påståendena ska öppna för

en diskussion. Och att deltagarnas uppfattning om texter i förhållande till den interaktionsdesign

och formgivning framträder.

a) ”Fyra nivåer måste vara genomtänkta för att en webbplats ska vara tillgänglig

för alla: strukturen, formgivningen, den tekniska uppbyggnaden och språket. Det

20

spelar ingen roll hur tillgänglig webbplatsen är i övrigt om inte grundtexten är

begriplig.”

b) ”Syftet med en design: Att faktiskt vara ett stöd för texten.”

5. Arbetar du med texter och skrivande? Finns det texter som du tar ställning till i

ditt arbete?

Denna fråga syftar dels till att få syn på om deltagarna jobbar med textuellt innehåll, möjligen

utan att reflektera över det. Dels handlar det om huruvida det finns texter som deltagarna möter

och som de tar ställning till. Det är intressant både om deltagarna tar ställning och vad som utlö-

ser detta ställningstagande. En relevant följdfråga är hur (om) detta ställningstagande verbalise-

ras, till exempel i form av råd och riktlinjer för texter och skrivande.

6. Vad tycker du om dessa två texter?

Här är det meningen att deltagarna ska bedöma två texter. Den ena texten ser ut att vara lätt att

ta till sig genom layouten. Det finns till exempel både huvudrubrik och mellanrubriker, löptext

kompletteras med faktarutor, och texten är inte för lång (minimal skrollning). Själva språket är

dock ganska krångligt, med nominaliseringar och akademiska termer och begrepp. Den andra

texten har en krångligare layout som innebär att läsaren måste klicka på flikar för att veta mer.

Mellanrubriker saknas och under en del flikar är texterna långa. Språket är dock enklare i den

andra texten, vilket till exempel utgörs av direkt tilltal, retoriska frågor och högre andel verb.

Syftet med detta moment är att få höra deltagarnas bedömning av texterna.

4.3 Transkriberingar

Vid både observationer och intervjuer har jag antecknat vad deltagarna har sagt. Jag har inte

spelat in mitt material, eftersom det aldrig har varit aktuellt att analysera deltagarnas språk i sig

utan snarare vad deltagarna säger om någonting. Att ha materialet inspelat och sedan transkribe-

ra det skulle inte bidragit något till min studie, eftersom en sådan exakthet inte är nödvändigt för

syftet.

4.4 Analystexten

I denna studie använder jag textanalyser på ett sätt som inte är traditionellt språkvetenskapligt.

Jag analyserar en text från webbyråns kunds webbplats, vars informationsstruktur, som nämnt,

ansågs problematisk. Det är alltså inte webbyråns text som jag analyserar. Därför är det heller

inte intressant att analysera texten främst för att få syn på det problematiska i den. Eftersom

syftet med studien är praxisorienterat, vill jag i stället för deltagarna och webbyrån synliggöra

några problem som man kan få syn på med olika textanalyser. Av denna anledning analyserar

jag enbart en text, men utifrån olika perspektiv.

I projektet har kunden och webbyrån framhållit potentiella studenter som en viktig målgrupp

och därför valde jag en text som riktar sig till denna målgrupp. Texten som analyseras är bifo-

gad i bilaga 1 och består av 247 ord.

21

4.4.1 Metod för textanalys

Som nämnt är teorin bakom textanalyserna sociosemiotisk, och jag har valt att analysera en text

ur olika perspektiv i stället för att ta ett eller ett par perspektiv på flera texter, vilket kanske är

det vanligare sättet att använda textanalyser. Urvalet av analyserna grundar sig på vad jag tror

kan vara intressant för deltagarna och webbyrån.

4.4.1.1 Analys av kontext

Inom sociosemiotiken menar man att inte bara texten utan också dess kontext skapar mening.

Därför är det relevant att analysera kontexten kring texten. Kontextanalysverktyget baserar jag

på Hellspong och Ledin (1997). I analysen ingår att analysera textens närmaste omgivning, vad

Hellspong och Ledin kallar ”situationskontexten”, dess intertextuella kontext och dess kulturella

kontext. Nedan visas centrala frågor som rör dessa:

Situationskontext

− I vilken verksamhet förekommer texten? Vad är syftet med denna verksamhet?

− I vilken diskurs ingår texten?

− Vilka är textens sändare och mottagare? Vilken relation har de till varandra?

− Vilket är syftet med texten?

Intertextuell kontext

− Vilka andra textsorter samspelar texten med? Finns det en tydlig genretradition?

− Hur är textens förbindelser med andra texter?

Kulturkontext

− Vilken är textens vidare förutsättningar i sitt samhälle?

4.4.1.2 Analys av lexikogrammatik

Lexikogrammatik är sådant som rör lexikonet och syntaxen. En analys av textens lexikogram-

matik kan visa huruvida texten är informationstät, specialiserad, abstrakt. Det säger alltså något

om textens svårighetsgrad. Jag utgår från Hellspong och Ledin (1997).

Hellspong och Ledin menar att informationstäta texter ”kräver mycket planering av sändaren

och mycket eftertanke av mottagaren” (1997:77). Informationstäta texter utgörs av många och

långa nominalfraser, vilket gör dem koncentrerade till skillnad från texter med verbal framställ-

ning som är mer resonerande (1997:75). En tämligen naturlig följd av att en text är nominal

snarare än verbal är att det förekommer långa och sammansatta ord i den (långa ord har en ten-

dens att vara substantiv snarare än verb). Hellspong och Ledin menar att långa ord tyder på att

texten är tung och specialiserad (1997:71). I bedömningen om texters grad av specialisering

ingår också att undersöka nyckelorden och deras frekvens, här kan man tänka sig att det kan

finnas exempel på överlexikalisering (överanvändning av fackspråkliga uttryck) i texten, vilket

är vanligt då texter behandlar ett område med särskilt stort ordförråd (1997:73). Vidare till tex-

ters brist på konkretism, som är en parameter som realiseras i bland annat adjektivsubstantiv och

verbalsubstantiv (jfr genomförbarhet och genomförande med att genomföra). Även brist på för-

sta och andra personens pronomen gör en text abstrakt.

22

4.4.1.3 Analys av textbindning

Textbindning handlar om hur texten hänger ihop. Det berör både innehållssambanden (kohe-

rens) och samband på textytan (kohesion). Denna analys baserar jag på Nyström (2001).

Referensbindningen handlar om textens innehållssamband, koherensen, och består av tre olika

bindningstyper: identitetsbindningar, bindningar byggda på semantiskt släktskap samt inferens-

bindningar. Nyström menar att identitetsbindningar generellt sett brukar vara vanligast, ”Ingen

text klarar sig utan ett ganska frekvent upprepande av centrala ord och fraser”, påpekar Nyström

(2001:59). Inferensbindning å sin sida innebär att ett samband inte uttryckligen anges, vilket

”kan betyda att texten är svårläst” (Nyström 2001:59). Det är inte bara vad för slags referens-

bindning som förekommer som är intressant, utan också i vilken grad referensbindning över

huvud taget görs. En debattartikel som Nyström analyserar har 17 bindningar per 100 ord

(2001:58), medan en novell av Stig Claesson har 25 bindningar per 100 ord (2001:58). Ett pro-

blem med en analys av referensbindningen är att den kan tendera att vara subjektiv, eftersom det

är upp till forskaren att bedöma sambanden mellan orden. Särskilt inferensbindningar är svårt.

Vad gäller sambanden på textytan, kohesionen, har jag gjort en analys av satskonnektiverna i

texten. Exempel på satskonnektiv är

additiva satskonnektiv: och, eller

temporala satskonnektiv: sedan, medan

komparativa satskonnektiv: som, än

kausala satskonnektiv: eftersom, därför att

Satskonnektiv i en text underlättar, enligt Nyström, för läsaren att förstå vilket slags samband

som råder mellan satserna. Även Hellspong och Ledin tar upp satskonnektiver och resonerar

kring uteblivna sådana. En text som saknar satskonnektiv gör sammanhanget för texten ”onödigt

svårbegriplig” (1997:89). Novellen som Nyström analyserar har 7,3 konnektiv per 100 ord

(2001:118), medan debattartikeln har 3,6 konnektiver per 100 ord (2001:118). Därmed inte sagt

att ju fler konnektiver desto bättre text. Valet av satskonnektiv är också viktigt. Kausala sats-

konnektiv kan vara viktiga för att visa samband i en debattartikel, medan additiva kan vara vik-

tigare för en novell.

4.4.1.4 Analys av tematik

Tematik handlar om textens ämnesstruktur, närmare bestämt hur textens teman är disponerade i

texten. Här använder jag Hellspong och Ledins som underlag (1997).

Tematiken realiseras i textens makroteman och mikroteman, det vill säga huvudämnen och un-

derämnen. Relevanta frågor är hur en texts makrotema förhåller sig till sina mikroteman och om

språkliga signaler, som till exempel rubricering, används för att signalera ett tema. Hellspong

och Ledin menar att teman som är över- och underordnade varandra utgör en ”väl sammanhål-

len framställning” (1997:118). Makroteman och mikroteman är relativa begrepp eftersom de

kan förekomma på olika nivåer i en och samma mening. Hellspong och Ledin påpekar att en

temaanalys kan variera beroende på vilken tolkningsgrad och abstraktionsnivå man väljer

(1997:119).

23

4.4.1.5 Analys av tilltal och omtal

Tilltal och omtal handlar om relationen mellan textens sändare och mottagare. Tilltalet i en text

är något som antingen kan både skapa närhet och distans mellan sändaren och mottagaren. Även

här använder jag Hellspong och Ledin (1997).

Tilltal och omtal är enligt Hellspong och Ledin centralt för att få syn på olika textjag och textdu,

vilket hör till textens inre situation. De verkliga sändarna och mottagarna och relationen dem

emellan är sådant som hör till den yttre situationen. Här kan man alltså få en bild av sändarens

perspektiv och om relationen mellan sändaren och mottagaren är symetriskt eller asymmetriskt

(1997:172). Intressanta aspekter är om sändaren framträder med personliga pronomen, om det

finns direkt tilltal och hur personer i texten omtalas.

4.4.1.6 Några begrepp som förekommer i textanalyserna

Begreppen som jag använder i analysen baserar sig på Hellspong och Ledin (1997) samt Ny-

ström (2001). I förekommande fall i analyserna använder jag mig av makrosyntagm som mått (i

enlighet med Nyström 2001). En makrosyntagm är en huvudsats med eventuella underordnade

satser inkluderade. Ett begrepp som kan behöva förklaring är diskurs, som står för de grundläg-

gande tanke- och handlingsmönster som utmärker olika slags verksamheter. Sändare och mot-

tagare är genomskinliga begrepp som är etablerade inom språkvetenskapen. Enligt min mening

kan det vara problematiskt att tala om mottagare, eftersom det ger sken av att denna person är en

passiv mottagare av information. Jag tycker att användare och läsare kan vara bättre begrepp,

men använder mottagare i enlighet med vad som är kutym.

24

5 Analysmodellen

I detta kapitel beskriver jag den analysmodell som används för att reda ut aktiviteten som delta-

garna gör. Jag beskriver analysmodellens upplägg (5.1) och vilka komponenterna är som ingår

och vad de innebär, såsom aktivitet (5.1.1), deltagare (5.1.2), praktikgemenskap (5.1.3), metod

(5.1.4) och (5.1.4).

5.1 Analysmodellens upplägg

Figur 2. Analysmodellens upplägg

Behovet av en analysmodell växte fram under studiens gång. Som nämnt i teorikapitlet vill jag

använda Engeströms aktivitetssystem för att synliggöra arbetet med råd och riktlinjer till kunden

om texter och skrivande och utifrån detta visa, och diskutera, hur arbetet skulle kunna utvecklas.

Systemet kan användas för att få deltagarna och webbyrån att bättre förstå sin egen verksamhet.

En anledning till att jag använder systemet är också att det består av komponenter som är intres-

santa för min studie: deltagare, mål, verktyg, regler och normer, gemenskap, arbetsdelning och

resultat. Jag har dock modifierat systemet något (se figur 3). Det är observationerna och inter-

vjuerna som utgör materialet till analysen. Resultatet är det som i Engeströms aktivitetssystem

kallas ”outcome”, alltså vad som genereras av de ingående komponenterna. Det kommer jag

inte ta upp i analysen utan i diskussionskapitlet. Intressanta frågor är då: Vad blir resultatet av

deltagarnas arbete när de använder sina metoder för att nå målsättningen? Överrensstämmer

Resultat

Metod

Praktikgemenskap

Deltagare Mål

Aktivitet

25

detta med förutsättningarna för praktikgemenskapen? Hur förändras aktiviteten om textanalyser

används? är det fortfarande deltagarnas praktikgemenskap som råder om metoderna förändras?

Nedan beskriver jag de olika ingående komponenterna i min variant av aktivitetssystemet.

5.1.1 Aktivitet

Aktivitetssystemet handlar alltså om att synliggöra en aktivitet för att kunna utveckla denna.

Aktiviteten i min variant av aktivitetssystemet är ”arbetet med råd och riktlinjer till kunden om

texter och skrivande”.

5.1.2 Deltagare

I Hållstens variant av aktivitetssystemet sammanför hon som nämnt deltagare och deltagarroller

med arbetsdelning. Jag vill separera dessa eftersom arbetsdelningen, enligt min mening, ingår i

praktikgemenskapen. Under komponenten deltagarna kommer jag beskriva deltagarna, deras

roller på webbyrån och i projektet, samt nämna något om deras utbildningsbakgrund, vilket är

intressant då många av deltagarna har examen inom samma område. Jag kommer också nämna

något om deltagarnas kommunikativa kompetens. Saville-Troike beskriver kommunikativ kom-

petens såhär:

knowing not only the language code but also what to say to whom, and how to say it appro-

priately in any given situation. […] Communicative competence extends to both knowledge

and expectation of who may or may not speak in certain settings, when to speak and when to

remain silent, to whom one may speak, how one may talk to persons of different statuses and

roles, what non-verbal behaviors are appropriate in various contexts, what the routines for

turn-taking are in conversation, how to ask for and give information, how to request, how to

offer or decline assistance or cooperation, how to give commands, how to enforce discipline,

and the like – in short, everything involving the use of language and other communicative

modalities in particular social settings. (2002:18).

5.1.3 Praktikgemenskap

I Hållstens användning av systemet översätter hon ”gemenskap” till ”praktikgemenskap”, vilket

linjerar med det kommunikationsetnografiska perspektivet som präglar hennes uppsats (praktik-

gemenskap är ett centralt begrepp inom kommunikationsetnografin). Hållstens beskrivning av

praktikgemenskap lyder:

begreppet praktikgemenskap (community of practice), med vilket menas en större social grup-

pering som deltar i gemensamma verksamheter. […] I Wenger (1998) karaktäriseras praktik-

gemenskapen av tre dimensioner: ömsesidigt engagemang, ett gemensamt uppdrag och en de-

lad ”erfarenhetsbas” där ett gemensamt språkbruk är en av faktorerna. […] Ju mer framträ-

dande någon komponent är, desto starkare blir praktikgemenskapen. […] Enligt Wenger har

praktikgemenskapen i den mest grundläggande betydelsen att göra med förhandling om bety-

delse: ”The negotiation of meaning is the level of discourse at which the concept of practice

26

should be understood” (1998:72). Att delta i en praktikgemenskap handlar alltså om att nå en

gemensam förståelse och införliva praktikgemenskapens kunskap och ideologi i sin egen.

(2008:32ff)

Jag tror att praktikgemenskap är ett bra begrepp att använda även i min studie, och jag delar

Hållstens uppfattning om begreppets innebörd. Därför har jag svårt att förstå varför hon i sin

variant av aktivitetssystemet separerar praktikgemenskap från normer och arbetsdelning (2008:

36) – enligt min mening handlar förhandlingen (se citatet ovan) om just detta. I Hållstens aktivi-

tetssystem utgörs komponenten praktikgemenskap av ”projektgruppen”, medan det i komponen-

ten ”deltagare, deltagarroller och arbetsdelning” står ”Rikard och projektgruppen. Rikard deltar

som jämlik deltagare.” och i komponenten ”normer” står dels ”arbeta både självständigt och i

projektgruppen, individuellt ansvar”, dels ”genrekonventioner, intertextualitet. Kommentarskri-

vandet något som etableras under utbildningen på TI.” Regler, som i Engelströms system, står

tillsammans med normer, har Hållsten valt bort. Hon skriver samtidigt ”finns en praktikgemen-

skap som delar normer och regler för exempelvis hur arbetet ska fördelas och utföras”. Därför

tycker jag att regler, normer och arbetsdelning snarare ingår i praktikgemenskapen; alltså ingår

det som jag hittills kallat värderingar i praktikgemenskapen. Av denna anledning har jag om-

format systemet, från triangel till romb, där nedre spetsen kallas praktikgemenskap och där

nämnda komponenter ingår. I jämförelse kan nämnas att Hållsten i sin modifiering av systemet

tar upp komponenterna i en lista snarare än i en illustrativ figur. Aktivitetssystemet tillåter, efter

vad jag har förstått, att modifieras.

5.1.4 Metod

Jag har valt att översätta ”tools” till ”metod”. Vanligen översätts tools till ”redskap” eller ”verk-

tyg”, vilket förstås är mer liktydigt. Anledningen till att jag väljer att använda komponenten

metod i stället, är att jag under observationerna har fått syn på några metoder som tycks vara

etablerade på webbyrån och som verkar användas i flera projekt. Metoderna beskrivs också mer

eller mindre ingående på webbyråns egen webbplats. Metoderna som jag är intresserad av är de

som på något sätt hjälper deltagarna att ge råd och riktlinjer vad gäller texter och skrivande till

kunden ifråga. Sannolikt är användningen av metoderna en del i praktikgemenskapen – och

både påverkar och påverkas av denna.

Aktiviteten är samtidigt en föränderlig process, vilket ibland innebär att nya metoder genereras.

Jag vill därför också undersöka om textanalyser kan komma att förändra resultatet av aktivite-

ten, och i sådant fall hur. En viktig delfråga är huruvida textanalyserna linjerar med praktikge-

menskapen.

5.1.5 Mål

Målet med en aktivitet enligt Engeström (2005:4ff) utvecklas och förfinas gradvis, och är sär-

skilt i initialskedet föränderligt. Jag vill ta reda på vad deltagarna har för mål med aktiviteten,

det vill säga vad de vill med arbete med att ge råd och riktlinjer till kunden om texter och skri-

vande. En central fråga är huruvida detta mål är möjligt att uppnå med de metoder som används.

27

6 Resultat

I det här kapitlet beskriver jag resultatet av textanalyserna (6.1). Jag tar upp kontexten (6.1.1),

lexikogrammatiken (6.1.2), textbindningen (6.1.3), tematiken (6.1.4) och tilltalet och omtalet

(6.1.5.). Därefter beskriver jag resultatet av aktivitetsanalysen, såsom aktiviteten (6.2.1), delta-

garna (6.2.2), praktikgemenskapen (6.2.3), metoderna (6.2.4) och målet (6.2.4).

6.1 Resultat av textanalys

Textanalyserna är gjorda enligt de verktyg som presenterats i analysmodellen. Jag börjar således

med kontexten och fortsätter därefter med lexikogrammatik, textbindning, tematik och tilltal.

6.1.1 Kontexten

Texten förekommer i webbyråns kunds verksamhet. Kunden är ett lärosäte som bedriver forsk-

ning och utbildning. Texten är en första del av en programbeskrivning som finns i lärosätets så

kallade webbaserade utbildningskatalog. Att kunden är ett lärosäte innebär att det är en myndig-

het som därför har olika krav på sig, som alla myndigheter har. Samtidigt är det en verksamhet

som har något att erbjuda (det vill säga forskning och utbildning) och som av denna anledning

vill locka till exempel studenter och forskare. Texten ingår således i en akademisk diskurs, men

också i en myndighetsdiskurs och möjligen något av en reklamdiskurs – där något erbjuds.

Textens sändare är lärosätet i stort. Det står ingen separat sändare i texten, men man kan tänka

sig att det rör sig om en informatör eller redaktör som arbetar vid lärosätet. Mottagaren är i för-

sta hand en potentiell student som är intresserad av att läsa programmet, men kan förstås också

vara studenter som redan läser programmet, forskare som bedriver forskning inom ämnet, lärare

som har kurser inom programmet och dylikt. Om man jämför den potentiella studenten som

mottagare med lärosätet som sändare framstår förhållandet som asymmetriskt. Det är till exem-

pel lärosätet som har informationen om programmet och kunskaperna i ämnet, och som be-

stämmer upplägget för programmet. Den potentiella studenten är mottagare av information och

kunskaper och har förmodligen ganska lite makt att förändra programmets upplägg.

Främsta syftet med texten är nog att locka studenter, men jag är inte säker på om man vill locka

så många studenter som möjligt eller om man vill locka en viss typ av studenter. Det kan finnas

dolda agendor som handlar om att lärosätet vill ha fler icke-akademiska sökanden, eller enbart

sökanden med de bästa betygen eller något annat urval. Det här kan man naturligtvis inte skriva

ut i programbeskrivningen.

Andra textsorter som samspelar texten med texten är kanske inte främst akademiska, men åt-

minstone myndighetstexter. Det visar sig att texten är baserad på en formellare text som lä-

rosätet enligt högskoleförordningen måste formulera för varje program, och denna text är med

några undantag densamma som programbeskrivningen. Det här kan vara ett drag som förekom-

mer i andra av lärosätets programbeskrivningar, och även i programbeskrivningar från andra

lärosäten. Jag vet inte om jag skulle kalla det för genretradition, men det kan vara ett tecken på

28

att det är svårt att skilja myndighetskraven (som högskoleförordningen är) från det att man vill

locka studenter och andra. Det sistnämnda tenderar nämligen att hamna i skymundan.

Det här leder vidare till textens vidare förutsättningar i samhället. Lärosätet påverkar troligen

andra lärosäten, inte bara vad gäller programtexter, utan även i andra sammanhang. Vice versa

blir lärosätet troligen också påverkat av andra lärosäten.

6.1.2 Lexikogrammatiken

Vad gäller den lexikogrammatiska analysen finns det språkdrag i texten som gör den informa-

tionstät. Till exempel övervägen substantiven, som utgör av 25 procent av ordklasserna, att jäm-

föra med 16 procent verb och sex procent pronomen. Nominalfraserna är ganska långa i texten,

många utgörs av ett huvudord med två bestämningar, men upp emot åtta led förekommer6:

”… en rad färdigheter som är av betydelse för X-yrket”

De långa nominalfraserna bidrar till att den vanligaste typen av prepositionsfras är attributiv (70

procent), däremot saknas inte bisatser i texten. Av textens tolv makrosyntagmer (huvudsatser)

förekommer 20 bisatser. Bisatserna är till textens fördel på så sätt att den mesta informationen

kommer till höger om det finita verbet, och inte i långa fundament till vänster.

Språkdrag som gör texten specifik är framför allt en tendens till överanvändning av fackspråkli-

ga uttryck (överlexikalisering).

Syftet med programmet är att ge en bred X orientering och successiva fördjupningar

Fackspråket är förmodligen en bidragande faktor till att många ord i texten är sammansatta,

långa (ord med fler än 6 bokstäver) och överlånga (ord med fler än 13 bokstäver). Detta bidrar i

sin tur till en viss abstraktionsnivå, många av de fackspråkliga orden är till exempel verbalsub-

stantiv (till exempel fördjupning, orientering). Det som konkretiserar texten och gör den mer

allmän (i motsats till abstrakt och specifik) är till exempel att fördelningen av statiska respektive

dynamiska verb är tämligen jämn, att texten har få passiva verb, att andra personens pronomen

förekommer samt, som nämnt, att verbet kommer tidigt i meningarna.

6.1.3 Textbindningen

Analysen av hur textens innehåll hänger ihop visar att referensidentitet den vanligaste bindning-

en i texten (52 procent). Det som är intressant i analysen är den höga andelen inferenser (42

procent). Inferensbindning kräver som nämnt av mottagaren att den förstår sambandet mellan

inferensen och dess referens. Vidare har texten 15 bindningar per 100 ord, vilket är färre än

både debattartikeln och novellen som nämndes i beskrivningen av analysen (4.4.1.3).

6 Jag har anonymiserat texten med hänvisning till webbyråns sekretessavtal med kunden ifråga. Här har jag också

anonymiserat programmet som programbeskrivningen beskriver. Jag kallar programmet för X och de ord som har

med programmets ämne att göra har följaktligen bytts ut mot X.

29

Analysen satskonnektiv i texten ger en bild av att sambanden mellan satserna är tydliga. Det

som är signifikant för texten är dock inte vilka konnektiv som förekommer utan bristen på kon-

nektiv. Per 100 ord finns enbart 3,6 konnektiver, precis som debattartikeln. Det beror på att

fraserna och satserna i texten är ganska utbyggda. På så sätt är det sällan som satskonnektiv

används.

Analysen av textbindningen visar att sändaren tar vissa samband för givna. De här sambanden

kan vara svårare för mottagaren att förstå. Det är förstås svårt för sändaren att känna till motta-

garens förkunskaper och det är förmodligen den asymmetri som jag nämnde i kontextanalysen

som realiseras i detta språkdrag.

6.1.4 Tematiken

Analysen av textens tematik visar att texten har ett makrotema som förekommer vid flera tillfäl-

len i texten. Jag har valt att kalla temat ”vad du ”får” genom att läsa programmet”.

Genom utbildningen får du en bred uppsättning verktyg för att undersöka samhällsfenomen av

de mest skilda slag

Detta makrotema blandas med andra teman, både mikro- och makroteman. Det här gör att det är

svårt att förstå vad som är det egentliga syftet med texten. Det kan vara ett tecken på att diskur-

serna konkurrerar med varandra, särskilt den akademiska diskursen och myndighetsdiskursen

mot reklamdiskursen. Det verkar som att det är svårt för sändaren att frångå de förstnämnda

diskurserna.

Det finns inga språkliga signaler som framhäver olika teman, vilket är anmärkningsvärt. Det

signalerar att alla teman i texten är lika viktiga. Analysen visar dock att det finns både mikro-

och makroteman, och därför borde till exempel rubriker förekomma.

6.1.5 Tilltalet och omtalet

Analysen att tilltal och omtal visar att både närhet och distans förekommer i texten. I början av

texten används ”du” vid fyra tillfällen och ”dig” vid tre tillfällen, vilket alltså skapar närhet till

mottagaren. Även ”vi” förekommer och används vid två tillfällen. Ena gången är det dock sna-

rare i generisk betydelse, som ”man”. Andra gången är det däremot lärosätet som avses, alterna-

tivt institutionerna som står bakom programmet. Även förekomsten av ”vi” tolkar jag som ett

tecken på att sändaren vill skapa närhet till mottagaren, vilket är positivt för texten.

Längre ner i texten uteblir dock dessa närhetsskapande pronomen, fastän det finns tillfällen då

de skulle kunna användas. I stället för att tilltala mottagaren omtalas den.

” Studenterna skall också utveckla sin förmåga till självständig och kritisk reflektion över det

egna lärandet samt utveckla sin förmåga att formulera egna frågeställningar och mål”

Denna mening visar på ett avståndstagande förhållningssätt gentemot mottagaren. Det är inte

nödvändigtvis skribentens avsikt är att ta avstånd, utan att det kan röra sig om en rekontextuali-

30

sering av en annan text. Som nämnt i kontextanalysen så är det en annan text som ligger till

grund för programbeskrivningen. Exemplet från programbeskrivningen är en exakt fras från

denna andra text.

6.2 Resultat av aktivitetsanalysen

Jag använder aktivitetssystemet för att synliggöra den aktivitet som behandlas, för att i slutän-

dan kunna utveckla denna. Resultatet av analysen visar jag i aktivitetssystemet nedan och be-

skriver under respektive rubrik.

6.2.1 Aktiviteten

Aktiviteten i min variant av aktivitetssystemet är, som nämnt, ”arbetet med råd och riktlinjer till

kunden om texter och skrivande”. På webbyråns egen webbplats går att läsa att man designar,

Figur 3. Resultatet av aktivitetsanalysen

Deltagare Personer på webby-rån som jobbar med

design och som designar utifrån

användarens behov

Metod Användarintervjuer

Personas

Praktikgemenskap Arbetsprocessen

Användarnas behov Forskningsresultat

Aktivitet Arbetet med råd och riktlinjer till kunden om texter och skrivande

Mål Att hjälpa kunden att ta till sig desig-nen och applicera den på sina texter

31

utvecklar och kravställer webbplatser, intranät, mobila tjänster och verksamhetsstödjande sy-

stem. Det går också att läsa om webbyråns syn på användbarhet, vilken man anser är central när

man designar, utvecklar och kravställer. Jag har frågat deltagarna om deras uppfattning av vad

webbyrån sysslar med och de nämner hellre att de arbetar med att skapa en upplevelse för an-

vändaren, det vill säga den som använder webbplatsen. Även ordet ”känsla” förekommer ofta i

beskrivningen. Om vi tar en webbplats som exempel så ska den kännas intuitiv för dem som ska

använda den.

”Du ska inte tänka på att du hittar något, men bli överraskad över någon smart funktion som

kanske underlättade” (D4)

Upplevelsen ska vara ”ett flöde som inte stör” (D3)

Konkret handlar detta om att till exempel hjälpa kunden att strukturera sin webbplats utifrån

användares behov, att skapa en intuitiv navigering och ha en design som underlättar för använ-

daren att använda webbplatsen. Design används också för att förmedla känslan av det företag

eller den organisation som står bakom webbplatsen. I det här arbetet finns det ofta en hel del

texter som deltagarna kommer i kontakt med och som de måste ta hänsyn till för att kunna ge

förslag på struktur och navigering, men även design. Deltagarna vill samtidigt att deras kunder

ska ta till sig känslan för att kunna implementera, bygga vidare på och underhålla webbplatsen i

enlighet med känslan, och då måste även texterna följa med.

Texter måste hålla ihop med den grafiska formen, men ännu mer med interaktionsdesignen.

(D2)

Det är i detta som behovet av innehållsstrategier har vuxit fram. Den aktivitet som jag berör i

aktivitetssystemet och som skulle kunna utvecklas är alltså det att deltagarna ger råd och riktlin-

jer om kundens texter. Problemet är dock att deltagarna inte själva har någon riktig struktur på

hur de ska ta fram och ge dessa råd och riktlinjer.

6.2.2 Deltagarna

Deltagarna består som nämnt av formgivare och interaktionsarkitekter. En interaktionsarkitekt

beskriver sin roll såhär:

jag gör behovsanalyser och kravanalyser för att få fram ”bästa möjliga designlösning”. I slut-

ändan ska det bli användbart och linjera med kundens verksamhet och mål. Rent konkret ger

jag till exempel förslag på hur informationsstrukturen på en webbplats kan förbättras så att an-

vändaren lättare hittar det hon söker. (D2)

D4 berättar att hon tänker i bilder, ofta använder hon bildmetaforer, till exempel att symbolisera

trygghet genom en bild på en livboj. D4 tycker inte att bilder ska säga samma sak som texten

och ger exemplet ”apelsin-tv”, som inträffar om man pratar om apelsiner samtidigt som man

visar en apelsin.

32

Samtidigt som deltagarna inte riktigt har någon struktur för aktiviteten att ge råd och riktlinjer,

så är de medvetna om texterna. En del av deltagarna menar att de ibland ändrar i kundernas

texter för att de ska passa känslan bättre.

Det gäller att hitta rätt ton som passar användaren (D3)

D2 tycker att språkbrukarna är viktigare att ta hänsyn till än grammatiska regler:

”Någon vill ha konstiga engelska ord, och om alla skriver mail så är det bättre att skriva så, än

att skriva mejl eller e-post”.

När D2 läste till interaktionsdesigner ingick moment i kognitiv analys, semantik, semiotik och

syntax, men det är främst genom sitt yrkesliv och med hjälp av generella webbstandarder som

D2 har lärt sig vilka råd som är adekvata för webbtext. Många av webbyråns medarbetare har

läst samma program som D2. När D2 ger riktlinjer för texter sker det ofta på en övergripande

nivå, som ”Skriv det viktigaste först”.

Många moment som deltagarna utför kräver på olika sätt hög kommunikativ kompetens. I pro-

jekten som bedrivs på webbyrån verkar det vara kutym att deltagarnas stämmer av sina idéer

löpande med representanter från kunden. Såhär står det i webbyråns uppdragsbeskrivning till

kunden i det projekt som jag var delaktig i:

Vi kommer att presentera och diskutera de framtagna konceptidéerna och förslagen i en work-

shop tillsammans med kunden. Målet med workshopen är att enas om ett förslag att arbeta vi-

dare utifrån.

Det var inte bara i en utan i fyra workshopar som konceptidéerna diskuterades. Oftast var det

cirka femton personer som deltog från kundens sida. Alla projekt är unika och antalet worksho-

par och personer som deltagarna diskuterar sina idéer med varierar. I detta projekt var kundens

representanter bra på att ge både positiv återkoppling och konstruktiv kritik. De gav också en

del negativ kritik och kunde ifrågasätta såväl idéer som formalia kring arbetet. Enligt D1 är

detta bra för projektet, särskilt om återkopplingen kommer direkt och kan diskuteras. I andra

projekt kan representanterna från kundens sida sitta tysta och då är det förstås svårt att avgöra

vad de tycker. Men att presentera sina idéer och direkt därpå diskutera dem ställer oundvikligen

krav på deltagarna. De ska kunna presentera sina idéer på ett sätt som kundens representanter

förstår, kunna besvara kritik, förklara bakomliggande faktorer, ha förmåga att ändra sig och

närma sig kundens önskemål, eller stå fast och argumentera för sin idé – utan lämna sin profes-

sionella yrkesroll.

6.2.3 Praktikgemenskapen

Praktikgemenskapen på webbyrån tror jag är delvis genererad av att deltagarna har liknande

utbildningsbakgrund. På så sätt har man också tagit fram ett sätt att arbeta som man använder i

alla projekt. På webbyrån webbplats beskrivs ”arbetsprocess” såhär:

33

Vår arbetsprocess utgår ifrån att de nyttor som ett IT-projekt genererar står i direkt relation till

hur väl systemet stöder de målgrupper som ska använda det.

I arbetsprocessen ingår olika delar, såsom ”målstyrning”, som utgår från organisationens mål

med att investera i ett system samt användarnas mål med att använda det.

Vi brukar dela upp våra målstyrningsprojekt i två faser; kravfångst och kravdetaljering. I den

första fasen startar vi upp projektet med kunden och diskuterar effektmål, målgrupper och exi-

sterande tankar eller krav på systemet.

Därefter analyseras informationen för att identifiera behov och krav. Det här blir en kravspecifi-

kation som genomsyrar hela projektet. Att arbetsprocessen är så väldokumenterad och synlig ett

tycker jag styrker att deltagarna har ett gemensamt mål i sina uppdrag. Man kan också tänka sig

att deltagarnas erfarenhetsbas liknar varandras efter ett tag på webbyrån. Här kan man tänka sig

att det utöver de explicita regler som utgör arbetsprocessen, finns implicita regler och normer,

som deltagarna förhandlar om sinsemellan. Även arbetsdelningen spelar in. I projektet som jag

deltog i tycktes det råda ett symmetriskt förhållande mellan deltagarna, men det kan säkert skilja

sig åt mellan projekten.

En annan aspekt som är framträdande för deltagarnas praktikgemenskap är deras ömsesidiga

engagemang för användarna. Följande samlade citat handlar om användarna och har framkom-

mit i intervjuerna (samtliga deltagare har använt ordet användare):

Passa användaren, underlätta för användaren, förstå användaren, ge användaren en känsla,

tänka på användaren, förbättra för användaren, hur användaren tar till sig, samverkan mellan

användaren och mediet, användarens behov

Ett annat engagemang gäller forskning. På webbyråns webbplats står det uttryckligen att forsk-

ning är en viktig del i verksamheten.

[Webbyrån] är ett kunskapsföretag. Alla medarbetare har hög kompetens inom användarcen-

trerad systemutveckling och vidareutvecklas ständigt genom bl.a projekt, och utbildningar. För

att bibehålla spetskompetens inom användbarhet medverkar [webbyrån] i olika forskningspro-

jekt.

Under rubriken ”Forskning” presenteras ett urval av forskningsresultat och artiklar. D6 menar

att webbyrån fokuserat mycket kring forskning på till exempel webbplatsen, men att man för-

modligen ska övergå till att på visa vad man kan göra snarare än att prata omkring det. Oavsett

hur man går vidare med webbplatsen så är forskningsresultat något som tycks vara användbart

deltagarna. Under mina observationer hänvisar D2 vid några tillfällen till forskningsresultat.

Och i en diskussion mellan D1 och D2 ifrågasatte D1 huruvida det D2 sade baserades på aktuell

forskning.

34

6.2.4 Metoderna

Som nämnt är användarnas perspektiv för deltagarna på webbyrån. För att få syn på detta gör

deltagarna användarintervjuer. I uppdragsbeskrivningen för projektet som jag deltog i skriver

man såhär om användarintervjuerna:

Utifrån resultat kring vilka målgrupper som ska prioriteras kommer [webbyråns] konsulter att

komplettera de utredningar som tidigare genomförts med användarintervjuer med representan-

ter för webbplatsens externa målgrupper. Användarintervjuerna kommer att genomföras i form

av djupintervjuer. Exakt antal intervjuer som behöver genomföras och hur dessa ska fördelas

över olika målgrupper kommer att fastställas tillsammans med projektgruppen från [kunden]

efter att [webbyrån] har genomfört workshopen och gått igenom tidigare genomförda studier.

Tidsuppskattningen i den här uppdragsbeskrivningen är baserad på att ca 15 djupintervjuer

genomförs.

Enligt Cooper tenderar dock den verkliga användaren att fokusera på detaljer som inte är väsent-

liga, varför det är bättre att använda sig av fiktiva användare (2004:123). Cooper skapade därför

en metod som kallas personas. Såhär står det om personas i webbyråns uppdragsbeskrivning till

kunden i det projekt som jag var delaktig i:

En persona är en fiktiv beskrivning av en typanvändare som representerar en huvudsaklig

målgrupp för webbplatsen. Olika personas och därmed målgrupper skiljs åt utifrån att de har

olika mål som de vill uppnå med att använda webbplatsen. Personas kommer att tas fram dels

utifrån tidigare genomförda utredningar om webbplatsens målgrupper och dels utifrån de

kompletterande användarintervjuerna. Fördelen med att använda målgruppsbeskrivningar i

form av personas är att de ger en konkret beskrivning av webbplatsens olika målgrupper och

deras behov och mål. De fungerar också som ett verktyg för att identifiera krav på framtida in-

nehåll och funktioner i det fortsatta utvecklingsarbetet för webbplatsen.

De personas som togs fram i projektet var framför allt baserade på användarintervjuerna. I

webbyråns arbete ingår också att designa de fiktiva användarna så att de blir så verkliga som

möjligt – de ska avbildas i helfigur och, innan de presenteras för kunden, namnges. Själva pre-

sentationen av användarnas behov är mycket tydlig och pedagogisk. Kanske beror det på att

personas inte bara är till för kundens skull för att den ska förstå sina användare bättre, utan ock-

så för projektdeltagarnas skull för att de ska ha någon att relatera till i designprocessen.

När det gäller att ge råd och riktlinjer till kunden om texter och skrivande menar D2 att man bör

utgå från användarnas behov. Det innebär att man under användarintervjuerna och framtagandet

av personas försöker ta redan på användarens behov av information. I frågorna som D2 tog fram

till intervjuerna fanns sådana frågor med, men inga frågor hur denna information ska framföras.

När de fiktiva användarna presenterades i en personasbeskrivning fanns dock ett par sådana

riktlinjer med. Till exempel behövde en av dessa användare

ett enkelt språk och grundläggande introducerande information (ur webbyråns personasbesk-

rivning till kunden)

35

I slutpresentationen som presenterades för kunden finns flera råd som berör texter. Dessa råd

presenteras inte under en och samma rubrik utan nämns här och var i presentationen.

… så bra information och stöd som möjligt i sin val- och ansökningsprocess

Rätt innehåll och texter

6.2.5 Målet

Som nämnt tidigare så har deltagarna en önskan om att texter ska hålla ihop med den grafiska

formen och interaktionsdesignen. Det är detta som är grunden till att man vill ge kunden råd och

riktlinjer – för att de själva ska kunna förändra texterna så att de linjerar med designen. Som

nämnt i citatet i inledningen finns det också ett behov hos kunder att ”bli pushade” vad gäller

textproduktionen. Även D2 menar att det finns ett behov hos webbyråns kunder att få hjälp med

innehållet. D2 får ofta höra från kunderna att de har olika problem med sina texter. Målet för

deltagarna är alltså att ge kunden hjälp att förstå designen och själva förändra sina texter i enlig-

het med denna design.

36

7 Diskussion och slutsatser

I det här kapitlet diskuterar jag och drar slutsatser kring aktivitetsanalysen (7.1) och studien i

allmänhet (7.1).

7.1 Diskussion om aktivitetsanalysen

I resultatkapitlet gick jag igenom analystexten och vad som framkommit genom de olika analy-

serna. Jag gick också igenom de komponenter som ingår i aktiviteten och placerade in dessa i

aktivitetssystemet. Jag ska nu diskutera dessa resultat.

Det som är framträdande för webbyrån, när de använder sina metoder för att nå målsättningen,

är att användarnas behov är ordentligt analyserade och presenterade i pedagogiska personas.

Men de befintliga texter som finns på kundens webbplats undersöks inte lika explicit. Råden

och riktlinjerna som ges för att hjälpa kunden att ta till sig designen och applicera den på sina

texter baserar sig på användarens behov, men frågan är om kunden enbart genom detta förstår

hur den ska realisera känslan av designen i texterna. Man kan dessutom tänka sig att användar-

na, och även deltagarna, skulle ha svårt att formulera exakt vad som gör en text problematisk,

snarare kanske bara att den är problematisk. En sådan bedömning skulle inte stämma överrens

med deltagarnas syn på forskningens vikt, som präglar deras arbetsprocess – och praktikgemen-

skap. Nord (2004) som jag refererade till tidigare, kom ju också fram till att skrivhandledningar

bör vara tydliga och inte innehålla underförstådda antaganden, varför rådgivning baserad enbart

på behovsanalys kan bli verkningslös. Vidare menade Nord att en skrivhandledning bör beskri-

va snarare än föreskriva, varför en noggrann analys av den befintliga textkommunikationen är

behövlig.

Att kombinera metoderna som samlar in information om användarnas behov med en textanalys

tror jag bättre kan hjälpa kunden att förstå vad i texterna som kan anpassas till designen och vad

som i nuläget är problematiskt för användaren. I textanalyserna framkom perspektiv på kundens

text som användaren förmodligen inte skulle kunna sätta fingret på. Framför allt framkom att

sändarens situation omges av speciella förutsättningar. Den ingår till exempel i en verksamhet

som har olika diskurer att ta hänsyn till, den akademiska diskursen/myndighetsdiskursen och

reklamdiskursen. Det är framför allt den förra som framkommer i programbeskrivningstexten

och den senare som inte riktigt lyckas i texten. Analyserna visade till exempel att texten var

informationstät och ganska abstrakt och specifik, även om det fanns lexikogrammatiska drag

som gjorde texten mer konkret. Analyserna visade också att sändaren förmodligen har svårt att

föreställa sig mottagarens förkunskaper, vilket de många inferensbindningarna och bristen på

satskonnektiv visade. De satskonnektiv som användes var dock enkla varianter. Ett annat pro-

blem som kan härledas ur diskurserna är att tematiken i texten var problematisk. Myndighets-

diskursen visade sig också ha direkt påverkan i texten, då många delar av programbeskrivningen

är inte skrivna för gruppen potentiella studenter utan snarare för att uppfylla kravet i högskole-

förordningen. Det här visade sig till exempel i tilltalet, där sändaren började med ”du”- och

”vi”-tilltal, men avslutade med det distanserande ”studenterna”.

37

En textanalys kan hjälpa kunden att få syn på saker i sina texter som den kanske inte är medve-

ten om. På så sätt blir det också tydligare för kunden vad som kan förbättras i texterna. Med den

sociosemiotiska textanalysen, där kontexten är viktig, kan kunden dessutom få en bild av hur de

förutsättningar som råder faktiskt påverkar texterna. För deltagarna i studien innebär textanaly-

serna att de kan komplettera vad som framkom däri med vad de känner till om användaren. Att

ge kunden råd och riktlinjer utifrån både resultatet av textanalyserna och personasbeskrivningen

borgar därför för att målet, det vill säga att hjälpa kunden att ta till sig designen och applicera

den på sina texter, uppnås. Det här skulle bidra till ett mer strukturerat arbetssätt och utveckla

arbetet med råd och riktlinjer till kunden om texter och skrivande.

Anledningen till att jag valde att använda textanalyser i denna studie var att sätta det i perspektiv

till deltagarnas metoder, arbetssätt, praktikgemenskap och mål. Textanalyser är annorlunda för

deltagarna på så sätt att det fokuserar vid problembeskrivning och på kunden snarare än på an-

vändarens behov. Problembeskrivningen tror jag är central för att kunden ska kunna förändra

sina texter. Samtidigt är ju textanalyser något som språkkonsulter och inte formgivare och inter-

aktionsarkitekter gör. Projektledaren diskuterade också huruvida webbyrån hade rätt resurser (se

1.1). Enligt min mening kan det finnas anledning för webbyrån till att använda språkkonsulter

som resurser i sina projekt där man vill att kunden ska implementera känslan av designen även i

texterna.

7.2 Diskussion om studien

Såhär i efterhand funderar jag på om jag borde ha tagit fram en metod som deltagarna skulle

kunna använda sig av utan att det kräver andra resurser. ”Läsmålsanalyser” skulle kunna vara en

sådan metod, det vill säga där användaren får läsa en text och agera med hjälp av den, utifrån ett

visst läsmål (se till exempel Gunnarsson 1982). Det här skulle vara en metod som liknar de som

deltagarna redan använder, och deltagarna har också gjort liknande tester i sina användarinter-

vjuer.

Vad gäller analysmodellen aktivitetssystemet tycker jag att den har varit till studiens fördel.

Framför allt har den hjälpt mig att få syn på vilka faktorer som påverkar aktiviteten i systemet.

Aktivitetssystemet ger en bra överblick över förhållandet mellan deltagare, praktikgemenskap,

metod, mål och hur dessa komponenter påverkar varandra. Det blev tydligt att till exempel me-

toderna påverkar och påverkas av praktikgemenskapen. Jag tycker också att syftet har uppnåtts,

och att jag har besvarat frågorna i studien. Man kan diskutera huruvida värderingar är detsamma

som praktikgemenskap, om jag ska vara kritisk (se syftesfrågorna). Det menar jag förstås inte,

utan värderingarna var vad jag utgick ifrån innan jag presenterade modellen. Jag ville inte före-

komma med begreppet praktikgemenskap, eftersom det kräver sin beskrivning.

Vidare visade sig aktivitetssystemet passa väl ihop med den kommunikationsetnografiska ansat-

sen som präglar min studie. Jag hoppas också att deltagarna i studien är behjälpta av att se akti-

viteten i ett aktivitetssystem, inte minst för att se på aktiviteten med nya ögon – det var ju också

ett av studiens mål. Två saker som jag har kommit till insikt om under studien är dels att det

behövs mer forskning om hur framför allt rådgivning om texter och skrivande går till, samt att

det vore intressant med fler utredningar av textanalysernas användbarhet.

38

Referenser

Publicerade källor

Ajagán-Lester, Ledin & Rahm 2003. ”Intertextualiteter”. Englund, Boel & Ledin, Per (red.),

Teoretiska perspektiv på sakprosa. Lund: Studentlitteratur. (Inkl. referat från Linell, Per

1998. Approaching Dialogue: Talk, Interaction and Contexts in Dialogical Perspectives.

Amsterdam: John Benjamin.)

Anward, Jan 2003. ”Språkutveckling i skolan: praktik, teoretisk praxis och praktisk teori”. I:

Carlgren, Ingrid (red.). Forskning av denna världen – Praxisnära forskning inom utbild-

ningsvetenskap.

Berge, Kjell Lars, Coppock, Patrick & Maagerø, Eva. 1998. Å skape mening med språk. Oslo:

LNU/Cappelen.

Berthén, Diana. 2007. Förberedelser för särskildhet. Särskolans pedagogiska arbete i ett verk-

samhetsteoretiskt perspektiv. (Karlstad University Studies. 19.) Karlstad: Karlstad Uni-

versity Press.

Björkvall Anders 2004. Svensk reklam och modelläsare. Stockholm: Almqvist & Wiksell Inter-

national.

Brislin, Richard W, Lonner, Walter J., & Thorndike, Robert M. (1973). Cross-cultural research

methods. New York: John Wiley & Sons.

Cooper, A. 2004, The inmates are running the asylum. USA: Sams Publishing.

Dysthe, Olga 2001. Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Eco, Umberto 1994. The Limits of Interpretation. Indiana University Press.

Engeström, Yrjö. 2005. ”Activity theory and expansive design” Theories and practice in inte-

raction design. Red. Bagnara, Sebastiano & Crampton Smith, Gillian. New Jersey: Law-

rence Erlbaum.

Engeström, Miettinen & Punamäki 1999. Perspectives on activity theory. Cambridge: Cambrid-

ge University Press.

Englund & Svensson 2003. ”Sakprosa och samhälle”. Englund, Boel & Ledin, Per (red.), Teore-

tiska perspektiv på sakprosa. Lund: Studentlitteratur.

Hellspong, Lennart & Ledin, Per 1997. Vägar genom texten. Lund: Studentlitteratur.

Holmberg, Per & Anna-Malin Karlsson, Grammatik med betydelse. Introduktion till funktionell

grammatik. Uppsala: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.

Hållsten, Stina. 2008: Ingenjörer skriver: texter och verksamheter i arbete och utbildning. Acta

Universitatis Stockholmiensis. Stockholm Studies in Scandinavian Philology. New Series

45. Stockholm: Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet.

Flowerdew, John. 2002. Ethnographically inspired approaches to the study of academic dis-

course. I: J. Flowerdew (red.), Academic discourse. Harlow: Longman.

Lagerholm, Per, 2005. Språkvetenskapliga uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Leontiev, A. N. 1986. Verksamhet, medvetande, personlighet. Moskva: Progress.

Nyström, Catharina 2001. Hur hänger det ihop? En bok om textbindning. Uppsala: Hallgren &

Fallgren Studieförlag AB.

Melin, Lars & Lange, Sven 2000. Att analysera text. Lund: Studentlitteratur.

39

Reichenberg, Monica 2000. Röst och kausalitet i lärobokstexter: En studie av elevers förståelse

av olika textversioner. Göteborgs universitet.

Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar 1996. Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Stu-

dentlitteratur.

Winther Jörgensen, Marianne & Phillips, Louise 2000. Diskursanalys som teori och metod.

Lund: Studentlitteratur.

Elektroniska källor

Hallberg Jonas, Hallberg R2, Hunstad Amund 2005, Behovsanalys avseende värdering av IT-

säkerhet

Zander Pär-Ola 2003, Problem i verktygsbegreppets utveckling – datorns plats vid analys av

lärverksamheten

Hernebrant Tove 2004, Användbarhetsutvärdering av lojalitetsprogrammet Bluegrid Loyalty

Suite ur ett aktivitetsteoretiskt perspektiv

40

Bilaga 1

Analystexten

X-programmet vänder sig till dig som vill förstå såväl det förflutna som samtiden. X-perspektiv

ger bland annat möjlighet att analysera uppkomsten och utvecklingen av sådant vi idag tar för

givet, och att förstå attityder och kulturer som skiljer sig från dagens. Genom utbildningen får

du en bred uppsättning verktyg för att undersöka samhällsfenomen av de mest skilda slag. Oav-

sett vilket yrkesområde du vill profilera dig mot utvecklar du under utbildningen viktiga och

användbara färdigheter, inte minst kreativitet och kritisk förmåga. Vidare kommer du att få lära

dig att skriva klart och tillgängligt även om komplicerade problem på ett intresseväckande och

övertygande sätt.

Utbildningen är ett samarbete mellan tre ämnen: X1, X2 samt X2. Därigenom kan vi erbjuda

både ämnesdjup och -bredd. Syftet med programmet är att ge en bred X orientering och succes-

siva fördjupningar. Den kunskapsmässiga fördjupningen innebär också utvecklande av en rad

färdigheter som är av betydelse för X-yrket och för arbetslivet i allmänhet. Exempelvis förmå-

gan att problematisera dagens samhälle utifrån ett X-perspektiv och ge alternativa perspektiv på

aktuella frågor. Programmet syftar vidare till att ge förmåga att kritiskt granska och utvärdera

stora mängder varierande material, olika vetenskapliga ståndpunkter och olika opinionsyttring-

ar. Dessutom skall studenterna lära sig att göra självständiga analyser och dra slutsatser med

argument som är väl underbyggda och är klart formulerade och strukturerade. Studenterna skall

också utveckla sin förmåga till självständig och kritisk reflektion över det egna lärandet samt

utveckla sin förmåga att formulera egna frågeställningar och mål.

Stockholms universitet

106 91 Stockholm

Telefon: 08–16 20 00

www.su.se