Lärarutbildningen Natur, miljö, samhälle

Examensarbete 15 högskolepoäng

Arv eller miljö, det är frågan - En kvalitativ studie gällande troende och icke troende

gymnasieelevers syn på arv och miljö

Nature or Nurture, that’s the Question –A Qualitative Study Concerning Believers and Non Believers View of Nature Nurture

Tim Blixt

Lärarexamen 270hp Naturvetenskap och lärande 2010-06-15

Examinator: Agneta Rehn Handledare: Johan Nelson

2

Sammanfattning

Syftet med gällande examensarbete är att belysa vilken syn troende respektive icke

troende elever har på evolution. Främst gäller studien huruvida gymnasieelever i

allmänhet ser den moderna människan som ett resultat av genetiskt arv eller en yttre

miljö. Datainsamlingen skedde genom strukturerade gruppdiskussioner som anses vara

en kvalitativ undersökningsmetodik. Resultatet visade att troende och icke troende

tycker det är lika viktigt att lära sig om evolution, men eleverna tycker det av olika

anledningar. En vardagsföreställning om att enbart kulturellt arv spelar roll för

utveckling av människans beteende görs även gällande.

Nyckelord: Arv, Evolution, Genetiskt, Gruppintervjuer, Gymnasieelever, Icke troende,

Kulturellt, Troende.

3

4

Innehåll 

1 Introduktion ................................................................................................................. 7 1.1  Syfte ............................................................................................................................... 7 

1.2  Forskningsfrågor.......................................................................................................... 8 

1.3  Förankring i Styrdokument ......................................................................................... 8 

2 Litteraturgenomgång ................................................................................................ 10 2.1 Tidigare didaktisk forskning ............................................................................................ 10 

2.2 Tidigare forskning kring humanbiologi .......................................................................... 12 

2.3 Evolution i historien ........................................................................................................ 13 

2.4 Genetik.............................................................................................................................. 15 

3 Metod .......................................................................................................................... 16 3.1 Metodvalet ........................................................................................................................ 16 

3.2 Urval ................................................................................................................................. 16 

3.3 Diskussionsfrågorna ........................................................................................................ 17 

3.4 Genomförandet ................................................................................................................ 18 

3.5 Forskningsetiska principer .............................................................................................. 19 

3.6 Validitet och Reliabilitet ................................................................................................... 19 

3.7 Bearbetning av insamlad data ......................................................................................... 20 

4 Resultat ....................................................................................................................... 21 4.1 Hur föreställer sig gymnasieelever, med olika bakgrunder, att den moderna människans beteende utvecklats; genom genetiskt arv eller en yttre miljö? ....................... 21 

4.1.1 Fråga 3 ....................................................................................................................................... 21 4.1.2 Fråga 4 ....................................................................................................................................... 21 4.1.3 Fråga 5 ....................................................................................................................................... 22 4.1.4 Fråga 6 och 7 ............................................................................................................................. 23 

4.2 Vilka attityder har gymnasieelever, med olika bakgrund till att lära sig om evolution?24 

5 Diskussion ................................................................................................................... 27 5.1 Metoddiskussion ............................................................................................................... 27 

5.2 Resultatdiskussion ............................................................................................................ 27 5.2.1 Hur föreställer sig gymnasieelever, med olika bakgrunder, att den moderna människans beteende utvecklats; genom genetiskt arv eller en yttre miljö? .......................................................... 28 5.2.2 Vilka attityder har gymnasieelever, med olika bakgrund till att lära sig om evolution ............. 29 

5.3 Slutdiskussion .................................................................................................................. 31 

5.4 Slutsatser .......................................................................................................................... 32 

5.6 Fortsatta studier ............................................................................................................... 32 

6 Referenser .................................................................................................................. 34 

Bilagor ........................................................................................................................... 37 Bilaga 1 .................................................................................................................................. 37 

Bilaga 2 .................................................................................................................................. 38 

5

6

1 Introduktion

Evolution via naturlig selektion är ett kontroversiellt ämne och anledningen är att flera

religioner väljer att se den vetenskapliga teorin om evolution via naturlig selektion som

en vardaglig teori (Fagerström, 1995). Kontroversiella ämnen har alltid fascinerat mig

och evolutionsteorin är inget undantag. En annan aspekt av evolutionsteorin som fångat

mitt intresse är att den är väldigt enkel att förstå men ändå kan förklara varför vi ser en

sådan mångfald av varelser i naturen. Arv och miljö är två förutsättningar för att

evolution ska kunna ske (läs Bilaga 1) och det är detta mitt examensarbete kommer

handla om.

I arbetet kommer begreppen ”troende” och ”icke troende” att användas, definitionen

på begreppet ”troende” är enligt Nationalencyklopedin (2010) personer som har en fast

religiös övertygelse. Denna tolkning av begreppet gör även jag, och med icke troende

menas de personer som inte har en fast religiös övertygelse. Personer som är osäkra på

om det finns en Gud definieras därmed som icke troende då de inte kan sägas ha en

”fast övertygelse”.

1.1 Syfte Syftet med gällande examensarbete är att belysa vilken syn troende respektive icke

troende elever har på evolution. Främst gäller studien huruvida gymnasieelever i

allmänhet ser den moderna människan som ett resultat av genetiskt arv eller en yttre

miljö. Ovanstående ämne kan anses vara av vikt då evolutionsteorin är en av biologins

stöttepelare och mest grundmurade teori. Dessutom utgör elevernas uppfattning kring

människans historia och utveckling en grund för hur de tillgodogör sig undervisningen

inom viktiga innehåll av biologin. När eleverna förstår evolution via naturlig selektion

är det lättare för dem att dra paralleller till olika biologiska fenomen. Därmed kan

eleverna skapa en analytisk förmåga gällande inte enbart biologi, utan alla

naturvetenskapliga ämnen (Andersson, 2008., Wallin 2004).

7

1.2 Forskningsfrågor

Forskningsfrågor som formulerats till studien är följande:

• Hur föreställer sig gymnasieelever, med olika bakgrunder, att den moderna

människans beteende utvecklats; genom genetiskt arv eller en yttre miljö?

• Vilka attityder har gymnasieelever, med olika bakgrund till att lära sig om

evolution?

Många undersökningar har gjorts kring elevers förståelse av naturlig selektion och

anpassning (Andersson, 2008). Det har även utförts undersökningar som behandlat om

hur vida religion är ett hinder för inlärning av evolutionsteorin. Detta examensarbete

riktar in sig på elevernas förståelse kring människans biologiska arv. Speciellt intresse

riktas mot frågan kring i vilken omfattning människan styrs av sin genetik respektive

den yttre miljön, framförallt gällande mänskligt beteende. Det mänskliga beteendet

innefattar framförallt det sexuella beteendet. Det sexuella beteendet valdes eftersom

reproduktion är en av de största drivkrafterna för naturlig selektion (Björklund, 2005).

En del fysiologiska förändringar kommer dock även behandlas, så som till exempel hur

den moderna människans diet påverkats av stenåldersmänniskornas kosthållning.

Anledningen till varför forskningsfrågor gällande elevers uppfattningar om evolution

valts är främst av eget intresse kring vetenskap kontra religion. Dessutom är

evolutionsteorin en av de mest kontroversiella vetenskapliga teorierna och har varit det

sedan Darwin grundlade den för mer än 150 år sedan (Caudill, 1997).

För att förstå vad som menas med det biologiska arvet krävs en del kunskap om

genetik, i denna studie berörs både det genetiska - samt det kulturella arvet. För att

förstå hur det genetiska arvet och den yttre miljön samverkar krävs viss förståelse om

genotyp och fenotyp.

1.3 Förankring i Styrdokument

Dobzhansky skrev (1973) ett uttryck som sammanfattar vikten av evolution för biologiämnet:

"...nothing in biology makes sense except in the light of evolution.". I kursplanen för

biologi A (Skolverket, 2010a) står att eleven skall ha kunskap om betydelsen av

organismers beteenden för överlevnad och reproduktiv framgång, samt ha kunskap om

naturvetenskapliga teorier rörande livets uppkomst och utveckling. Vikten av att få en

8

förståelse för evolution grundar sig dock inte enbart på kursplanen. Precis som

Dobzhansky (1973) poängterade, förklarar fenomen inom biologi, till exempel olika

beteenden, som inte annars går att förklara utan att använda sig av religion.

För att bli godkänd på biologi A krävs enligt kursplanen (Skolverket, 2010b) att

eleven skiljer på naturvetenskapliga och andra sätt att skildra verkligheten. Att utöva en

religion innebär ett annat sätt att skildra verkligheten, det naturvetenskapliga

perspektivet kräver att eleven ska kunna redogöra för evolutionsteorin och andra

vetenskapliga teorier som kan beskriva verkligheten, eleven behöver inte tro att

evolutionsteorin är sann för att bli godkänd, inte heller för att få VG eller MVG.

Däremot krävs en förståelse av evolution samt en analytisk förmåga, för att eleven ska

kunna nå de högre betygen. Enligt Lpf 94 (Skolverket, 2010a) ska skolan dessutom

sträva efter att varje elev kan överblicka större kunskapsfält, samt närma sig ett alltmer

vetenskapligt sätt att arbeta och tänka. Flera forskare poängterar att det vid undervisning

av evolutionsteorin är ett utmärkt tillfälle att gå igenom vetenskaplig metodik med

eleverna (Demastes m.fl, 1996., Ferrari och Chi, 1998., Wallin, 2004).

Det första målet i kursplanen för biologi A handlar om människans förhållande till

naturen i ett idéhistoriskt perspektiv. Vilket går att koppla till Darwins teori. Det skedde

nämligen ett paradigmskifte inom biologin efter Darwin publicerat sin teori kring

naturlig selektion. Detta paradigmskifte innebar även en ny syn på människan, speciellt

efter Darwin gav ut ”The Descent of Man, and Selection in Relation to Sex” vilket

skapade stora konflikter mellan vetenskap, politik och religion, vilket än idag, mer än

150 år senare, fortfarande provocerar (Uddenberg, 2006).

9

2 Litteraturgenomgång

2.1 Tidigare didaktisk forskning Tidigare forskning kring användning av evolution i skolan har riktat in sig på alternativa

idéer som elever har inför naturlig selektion, ärftlighet, befintlig variation med mera

(Andersson, 2008., Wallin, 2004). Ett vanligt misstag är att elever ofta använder sig av

felaktiga teleologiska förklaringar; det vill säga ändamålsförklaringar. En vanlig

ändamålsförklaring är att alla organismer har en funktion i ett ekosystem; de finns för

att vara mat, ge husrum, bryta ner organiskt material mm (Zetterqvist, 2003). Dessutom

finns antropomorfa (antropomorf = människolik) förklaringar, som utgår ifrån att det är

en vilja eller behov som styr utvecklingen. Ett exempel är att isbjörnens vita päls har

blivit vit eftersom isbjörnar behöver vara vita för att kamouflera sig mot sin omgivning

(Zetterqvist, 2003).

Björn Andersson (2008) tar även upp att det är en vanlig vardagsuppfattning att tro på

gener som oföränderliga, egenskapsbärande partiklar som likt släktklenoder överförs

från generation till generation. Speciellt då media flitigt rapporterar om att genen för

olika åkommor har upptäckts. Det är därmed en viktig uppgift för skolan att klargöra att

egenskaper hos alla organismer beror på samspelet mellan flera olika gener samt den

yttre miljön.

Ferrari och Chi (1998) anser att elevers förståelse av evolutionsteorin, till skillnad

från förståelsen av andra mer basala vetenskapliga koncept, kräver ett underliggande

ontologisk engagemang hos eleverna. Att få till en föreställningsmässig förändring hos

eleverna kan vara extra svårt då tankar om evolution kan vara länkade till elevers egna

tankar om andra delar av livet. Således kan studenter som har en korrekt syn på naturlig

selektion ändå välja att inte tro på den, eftersom de väljer att förlita sig på andra, mindre

tillförlitliga källor, eller helt enkelt vägrar att lämna de alternativa idéer som deras

religiösa gruppering har (Ferrari och Chi. 1998., Dagher och Boujaoude 1997).

Många elever (15-19år) har vardagsuppfattningen att gener är små, anlagsbärande,

partiklar som förs över oförändrade från föräldrar till avkomma (Venville och Treagust,

1998., Lewis och Kattmann, 2004). Detta är ett problem eftersom om gener uppfattas

och likställs med anlag, så finns där ingen klar skillnad mellan genotypen och

10

fenotypen. Vilket medför att det läggs ner lite tankekraft på någon mekanism angående

hur gener uttrycks i sin fenotyp (Lewis och Kattmann, 2004).

Wallin (2004) går även igenom hur evolutionsteorin kan introduceras i skolan så att

eleverna kan använda den som ett intelligent verktyg. Eleverna ska med andra ord

kunna använda evolutionsteorin på ett sådant sätt att de ska kunna förstå, beskriva,

förklara samt delvis förutsäga biologiska händelser. Användning av evolutionsteorin

som ett verktyg kräver en förståelse kring evolution från elevernas sida, vilket kan vara

svårt för dem. Historien och forskning har visat att det är svårt att förstå

evolutionsteorin, då den bygger på ett sätt att tänka som är kontraintuitivt (Wallin,

2004). Wallin (2004) anser även att religiösa elever som valt ett naturvetenskapligt

program inte har sämre förutsättningar att lära sig om evolution än icke troende elever,

då de religiösa eleverna trots allt gjort ett val att läsa en naturvetenskaplig linje.

Dagher och BouJaoude (1996) har via kvalitativa intervjuer undersökt hur

universitets biologistudenter i Libanon anpassar sig till evolution med tidigare religiös

bakgrund. Det visade sig att universitetsstudenterna delade upp sig i fyra läger; de som

är för evolution, de som var mot evolution, de som kompromissar samt en fjärde grupp

som höll sig neutrala. Dagher och BouJaoude (1996) föreslår att undervisning kring den

vetenskapliga naturen av fakta, teorier och bevis troligen kan öka elevernas förståelse

kring evolutionsteorin om de samtidigt får möjlighet att diskutera sina egna värderingar

och tro gentemot evolutionsteorin.

Smith (1994) anser att det är viktigt för lärare att förstå sina studenter – deras

kulturer, historia, kognitiv förmåga, religioner, vetenskapliga missförstånd med mera.

Smith anser även kulturella och religiösa problem med evolution bör tas upp så tidigt

som möjligt för att bryta barriärerna och på så sätt få alla elever att lyssna. Det är även

viktigt att läraren framställer evolutionen på ett lämpligt sätt så att den inte kommer i

konflikt med fler än de mest fundamentalistiska eleverna (Smith, 1994).

Cobern (1994) anser däremot att en konstruktivistisk syn på lärandet kräver att

religiösa frågor ska tas på allvar. Han anmärker att det inte finns något annat område

inom naturvetenskap där vetenskapliga och alternativa idéer överlappar som vid

evolutionsundervisning. Cobern menar enligt Wallin (2004) att förståelsen är det

primära målet för undervisning och eftersom trosfrågor påverkar förståelsen bör det tas

upp seriöst. Enligt Wallin (2004) har studier (Bishop och Andersson, 1990; Lawson och

Weser, 1990) även visat att studenters acceptans av evolutionsteorin inte förändras av

evolutionsundervisning.

11

2.2 Tidigare forskning kring humanbiologi

Tarin och Gómez-Piquer (2002) har utfört en litteraturstudie angående om kvinnor har

en så kallad het period under sin menstruationscykel, där de är extra mottagliga för

sexuell stimulans. Tarin och Gómez-Piquer (2002) diskuterar bland annat studier där

kvinnor burit nya T-shirts varje dag under hela sin menstruationscykel. Sedan fick män

bedöma hur väl T-shirtarna luktade vid olika faser av menstruationen. De tidigare

studierna visade inga skillnader i resultatet. Det fanns dock en anledning till detta, T-

shirtarna som bedömdes togs nämligen från olika kvinnorna vid olika delar av

menstruationscykeln. När studierna sedan gjordes om fast med ändringen att T-shirtarna

skulle bäras av samma kvinnor i de olika menstruationsfaserna. Resultaten från de

senare studierna visade att män föredrog doften från kvinnor som är i sin ägglossning,

det vill säga när de har som störst sannolikhet att bli gravida. Regan (1996) som utförde

en liknande litteraturstudie påpekade att många däggdjur har distinkta sexuella toppar

kring sin ägglossning. Regan (1996) kunde även ge exempel på studier där en del

kvinnor visat sexuella toppar kring ägglossningen. Det fanns dock variation i resultaten

och de flesta kvinnor påvisade inga sexuella toppar. Regan (1996) ansåg att människan

är ett svårt djur att undersöka gällande sexuella studier då vi påverkas av bland annat

kulturella föreställningar. Exempelvis ser många kvinnor negativt på menstruation

flödet, och både män och kvinnor påvisar en tro på att menstruationen påverkar kvinnan

både fysiskt och psykiskt (Regan, 1996).

Pasqualotto m.fl. (2008) tar i sin litteraturstudie upp problem med avkommor till

gamla föräldrar, framförallt fokuserar de på utfallet av äldre mäns avkommor. De

nämner bland annat att det inte enbart är kvinnor som har en biologisk klocka, även

män. Denna slutsats drogs eftersom i likhet med kvinnor så minskar mäns

könshormoner med åldern. Testosteron i blodet har visats minska med åldern även i

friska män och det mesta pekar på att minskningen påbörjas redan vid trettioårsåldern.

Författarna nämner dock att mäns biologiska klocka inte är lika drastisk som kvinnors

då män trots allt kan befrukta kvinnor livet ut.

Burenholt (2002) skriver i sin bok ”Det ofullkomliga djuret” om människans kropp,

själ och livsstil i ett evolutionärt perspektiv. Burenholt (2002) går bland annat igenom

kosthållning i jägar- samlarsamhället och drar slutsatsen att stenålderskost med mycket

bär, nötter och kött med låg fetthalt är det den moderna människan är utvecklad till att

äta, istället för modern processerad mat. Connor m.fl. (1999) anser dock att så kallade

12

genmodifierade mat är precis lika bra att äta som den så kallade stenålderkosten. Då

forskare i allmänhet är kluvna till frågan om vilken kost människan är mest anpassad att

äta, så dras slutsatsen att olika människor mår bra av olika föda Connor m.fl. (1999).

2.3 Evolution i historien 

Evolution genom naturlig selektion, eller den så kallade utvecklingsläran, utvecklades

från Charles Darwins (1809-1882) idéer och trots att hans teser publicerades under

1800-talet så har teorin sett få förändringar under sin livsstid (Fagerström, 1995). Idéer

kring djurens utvecklingshistoria fanns även innan Darwin. Den franske

vetenskapsmannen Jean Babtiste Lamarck (1744-1829) menade att egenskaper som var

förvärvade under en generation gick i arv till avkomman (Björklund, 2005). Ett

klassiskt exempel på Lamarcks teorier, som ofta återkommer i skolböcker, är att

girafferna fick sina långa halsar på grund av en behovsanpassad utveckling. Girafferna

hade enligt Lamarck tämligen små och korta halsar från början, något som ändrades i

takt med att djuren sträckte sig upp mot trädkronorna för att leta föda. Halsarna tänjdes

då ut och blev längre, något som sedan gick i arv från generation till generation.

Avkommorna fortsatte därefter stegvis att tänja sina halsar tills dagens långhalsade

giraffer såg dagens ljus (Björklund, 2005). De tidigare hypoteserna kunde dock inte

förklara en del frågor; så som hur nya arter uppkommit, samt varför anlagen fördes

vidare till nästa generation. Evolutionsteorin kom att visa sig bli betydligt mer

applicerbar på dessa ämnen. Själva grunden till teorin lades när Darwin insåg att det

fanns variationer mellan olika individer inom en population. Han såg också starka

tendenser till att det var de mest anpassade individerna som förökade sig mest och fick

flest livsdugliga avkommor (survival of the fittest). Denna mekanism kom sedermera att

kallas naturlig selektion och är den starkaste processen inom evolution (Freeman och

Herron, 2007).

Den naturliga selektionen kan verka så att hela populationer ändras så att vissa

egenskaper blir mer framträdande, men lika ofta leder det naturliga urvalet till ett

bevarande av rådande förhållande. Det bör poängteras att den naturliga selektionen

agerar på individnivå, men att det är i själva populationen som konsekvenserna syns

(Freeman och Herron, 2007). Ett anlag behöver inte dö för att selekteras bort, det räcker

att den anlagsbärande individen inte får några överlevande, reproducerbara avkommor

13

då exemplar som inte lyckas reproducera sig inte kan överföra sina anlag till nästa

generation. Således kommer den naturliga selektionen selektera bort sådana anlag

oavsett hur gamla de anlagsbärande individerna än blir. Exempelvis så har en människa

som dör vid 40 års ålder men som har fått ett antal avkommor som även de överlevt till

reproducerbar ålder, en högre evolutionär ”fitness” än en människa som lever till 100

års ålder utan att reproducera sig. (Björklund, 2005).

Naturlig selektion gynnar alltid de mest anpassade individerna, men ibland kan den

naturliga selektionen gynna individer som är ”sexiga” och inte speciellt anpassade till

sin omgivning. Påfågelhannen är ett exempel där den naturliga selektionen gynnat

individer med stor fjäderdräkt då dessa individer uppfattas som mer attraktiva av

påfågelhonorna. Sådan naturlig selektion brukar benämnas som sexuell selektion, det är

denna selektion som förklarar varför det finns en könsdimorfism mellan könen bland de

flesta arter (Freeman & Herron, 2007).

Anlag som selekteras hos en art kan plötsligt ändras; skolboksexemplet med

björkmätaren som finns i olika färgvariationer, från vit med svarta inslag till helsvart,

förklarar hur predationstrycket på de vita fjärilarna ökat i storstäderna då fåglar lättare

känt igen dem på den svartsotiga omgivningen. De svartfärgade fjärilarna som tidigare

var lätta att upptäcka blev däremot väl kamouflerade, överlevde därmed lättare och

kunde reproducera sig mer än sina ljusare släktingar (Rudge, 2006).

Vid en mer modern analys av Lamarks giraffexempel dras inte längre slutsatsen att

det skett en behovsstyrd utveckling (Simmons och Scheepers, 1996). I stället lutar man

sig mot den senare och numera väletablerade evolutionsteorin. Enligt denna teori har det

alltid funnits en variation i halslängder mellan olika individer i populationen. De

girafferna med längst halsar har haft en högre överlevnadsstatistik och därmed kunnat

reproducera sig bättre. Detta har lett till en ackumulation av anlaget för långa halsar. Det

finns två hypoteser kring varför längre halsar gynnas: Darwin 1871 menade att

girafferna fått sin långa hals på grund av inomarts konkurrens, där de individer som haft

längst halsar fått tillgång till mest föda (Uddenberg, 2006). Vilket i sin tur inneburit att

de haft mest resurser och därmed bra förutsättningar för att föra sina anlag vidare. Detta

medan de mer korthalsade girafferna blev förlorare i den naturliga selektionen då de inte

fick tillräckligt med mat för att kunna reproducera sig. Den andra hypotesen har

framställts av Simmons och Scheepers (1996) som menar att det bättre uttryckt är en

fråga om sexuell selektion. Giraffhanar med längre halsar vinner i strider mot andra

hanar vilket är av vikt då dessa strider bestämmer rangen inom flocken. Rangen i

14

flocken är sedermera viktigt vid parning då alfahanen får flest honor och därmed

effektivt sprider sina anlag vidare. Båda hypoteserna handlar om naturlig selektion, men

med två olika anledningar till hur och varför denna selektion sker.

2.4 Genetik  Generna som styr våra egenskaper hittar vi inuti cellkärnan i våra celler där generna

ligger ”sammanpackade” i kromosomer. Människor har 46 kromosomer i alla

kroppsceller, men enbart 23 i könscellerna. Det befruktade ägget består av 23

kromosomer från spermien samt 23 kromosomer från det obefruktade ägget. Det vill

säga 50% av generna kommer från fadern och 50% från modern, detta förklarar likheten

mellan föräldrar och barn. Generna från föräldrarna kombineras dock slumpmässigt,

vilket gör att barnet kan få egenskaper som föräldrarna inte hade. Dessutom kan

slumpmässiga mutationer (förändringar i generna) ske, vilket även det kan resultera i

nya egenskaper.

Mutationerna kan bli positiva, neutrala eller negativa för individen (Björklund, 2005).

Neutrala mutationer kan öka variationen inom en population, men brukar inte öka i

populationer då de inte ger individerna någon fördel vid reproduktion. Positiva

mutationer som däremot ger en fördel för individen gällande reproduktion och därmed

ökar individens fitness, kan spridas snabbt i en population. Om mutationen är mycket

gynnsam kan den till och med konkurera ut de individer som inte har samma anlag. De

mutationer som förhindrar vitala processer är alltid negativa, men ibland kan en

mutation vara positiv, neutral eller negativ beroende på den genetiska omgivningen och

den yttre miljön. Till exempel kan det under tider med lite tillgänglig föda vara

gynnsamt att reproducera sig långsamt, medan det är mer gynnsamt med snabb

reproduktion vid ett överflöd av tillgänglig mat (Björklund, 2005).

Inom evolutionsbiologi brukar det pratas om genotyp och fenotyp; en genotyp är

uppsättningen gener hos en individ medan fenotypen är resultatet av genotypen och den

yttre miljön (Fagerström, 1995). Samma genotyp kan ge upphov till olika fenotyper om

de har olika förutsättningar i sin omgivning och samma fenotyp kan ha olika genotyper

som bakgrund. Exempelvis kan en individs genotyp som lever i en miljö med väldigt

lite föda få en helt annorlunda fenotyp gentemot om samma genotyp växt upp med ett

överflöd av tillgänglig mat (Freeman och Herron, 2007).

15

3 Metod

3.1 Metodvalet

Insamlingen av data till gällande examensarbete skedde med hjälp av strukturerade

diskussioner. Wallin (2004) använde sig av strukturerade diskussioner i sin avhandling.

Resultaten som framkom blev ur en forskningssynpunkt lik resultat som uppstod under

intervjuerna som även utfördes i samma avhandling. Wallin (2004) ansåg dock att det

behövs undersökas ytterligare om strukturerade gruppdiskussioner fungerar som

datainsamling. Nackdelen med insamlingsmetoden är att man missar många av de

tystlåtna eleverna vid gruppdiskussionen samt att det inte är lika lätt för forskaren att

ställa följdfrågor till alla intressanta svar som eleverna ger. Fördelar med strukturerade

gruppdiskussioner är att eleverna får höra kamraters idéer, får tillfälle att diskutera om

frågan och argumentera för sina idéer (Wallin. 2004). Wallin skriver även om en fjärde

fördel, och det är att till skillnad från en intervju så kan en strukturerad gruppdiskussion

ingå som ett extra reflektionstillfälle för eleverna under en ordinär

undervisningssekvens.

3.2 Urval Datainsamlingen utfördes på en mångkulturell gymnasieskola där det finns både troende

och icke troende elever. Skolan i denna studie var mitt förstaval då jag ville ha med

elever med så många olika bakgrunder som möjligt. Rektorn till skolan tillät inte

elevintervjuer, men strukturerade elevdiskussioner med diktafon gick bra då han ansåg

att det kunde gynna elevernas lärande. Elevernas upptagningsområde är från olika delar

i en större stad i Skåne; elever som bor i höghusområden, villaområden och

radhusområden är representerade. Av 32 elever i klassen är 16 flickor och 16 pojkar och

åldern varierade mellan 15-17 år. Jag ansåg att 32 elever minus ett litet bortfall skulle

vara en tillräckligt stor undersökningsgrupp för att besvara syftet med undersökningen.

Fler klasser hade även inneburit mer tidsåtgång för transkribering, vilket inte hanns

med.

Eleverna som deltog i undersökningen läser biologi A på sitt första år som

naturvetare på gymnasiet. De har genomgått nio lektioner evolutionsteori, samt gått

16

igenom systematik. De har även haft en inlämningsuppgift angående evolution som den

ansvariga läraren betygssatt, varav två elever uppvisat MVG-kvalitet. Undervisningen

har utgått från Gleerups biologibok ”Biologi Kurs A 2:a upplagan”, eleverna har även

fått en del undervisning om etologi. Kopplingen mellan etologi och evolution har inte

genomförts av läraren på grund av tidsbrist, men min hypotes var att åtminstone en del

VG, och MVG elever kan uppvisa förståelse av evolutionsteorin genom att på eget

initiativ koppla att beteenden kan utvecklas med tiden. Min andra hypotes var att de

troende har mindre motivation till att läsa evolution än de icke troende.

3.3 Diskussionsfrågorna Diskussionsfrågorna är egenformulerade och baserade på den senaste forskningen inom

mänskligt beteende (Regan, 1996., Pasqualotto m.fl. 2008) Pilotstudie genomfördes

med personer i min närhet för att se om intressanta svar kunde diskuteras fram med

hjälp av frågorna. Pilotstudien medförde till att mina frågor omformulerades till mer

vardagligt språk för att eleverna lättare skulle förstå. De två första frågorna handlar om

elevernas inställning till evolutionsteorin, huruvida de tycker den är sann, viktig med

mera.

Fråga tre som handlar om att män kan bli mer sexuellt stimulerade när kvinnan har

ägglossning är baserade på vetenskapliga artiklar av Regan (1996) och Tarin m.fl.

(2002), dessa artiklar visar att där finns ett biologiskt arv i den moderna människans

beteende. Syftet med frågan var att svara på frågeställningen hur gymnasieelever med

olika bakgrunder föreställer sig hur den moderna människans beteende utvecklats.

Fråga fyra handlar om kvinnans biologiska klocka, frågan utformades efter

Pasqualotto (2008) litteraturstudie kring korrelationen mellan hög föräldrar ålder och

barnsjukdomar, samt tips från min handledare. Det har länge varit känt att kvinnor har

en biologisk klocka som gör att de vill föda barn innan klimakteriet, syftet med frågan

var att se om eleverna kunde föreställa sig att den biologiska klockan utvecklats via arv

eller miljö, även fråga 5 hade detta syfte. Fråga 5 eftersträvade att eleverna skulle

reflektera över sin egen familj, om beteenden har ärvts vidare eller om enbart den

kulturella miljön är en faktor. Frågan är egenformulerad och då pilotstudien antydde att

intressanta diskussioner kunde uppkomma fick den att vara med i studien.

Fråga 6 -7 handlar om människans ursprungsföda; på vilket sätt vi moderna

människor påverkas av vad våra förfäder åt för 100 000 år sedan och framåt. Frågorna

17

är inspirerade av Göran Burenholts (2002) evolutionstankar kring näringslära. Trots att

stenålderskost inte nödvändigtvis är den bästa födan för oss människor (Connor m.fl.

1999), så går det att föra en diskussion kring huruvida vi människor utvecklats utifrån

vår föda, och om moderna människans kosthållning idag bör ändras. Men huvudsyftet

med fråga 6 - 7 var i likhet med fråga 3 - 5 att besvara min första frågeställning.

3.4 Genomförandet Överst på diskussionsfrågepappret (bilaga 1) står att evolutionsteorin går ut på att den

mest anpassade får flest avkommor, vilket alla elever kände igen från sin undervisning.

Anledningen till varför det stod med var för att påminna eleverna om detta faktum, så

att de senare kunde dra korrekta slutsatser.

När undersökningen genomfördes i klassen var 24 elever närvarande (13 flickor och

11 pojkar), tre elever kunde dock inte motstå frestelsen att leka med bandspelaren under

tiden jag inte hade uppsyn över dem, detta medförde att en del diskussionsfrågor fick

bortfall av svar. Men eftersom eleverna trots allt svarade på en del frågor fick de vara

med i resultatet. Av de 24 eleverna fanns fyra elever som icke var troende samt 20

elever som var troende.

Eleverna delades upp med tre elever/grupp i totalt åtta diskussionsgrupper. Troende

och icke troende mixades i grupperna då det ansågs att intressanta diskussioner kunde

uppstå om de blandades. Vid datainsamlandet av frågeställningarna användes som sagt

strukturella diskussionsgrupper som kan anses vara ett kvalitativt

undersökningsförfarande (Wallin, 2004). Insamlingen skedde vid två olika tidpunkter

med tolv elever vid vartdera tillfälle. Första tillfället skedde en tisdag eftermiddag,

eleverna betedde lugnt och försökte så gott de kunde svarade på varje fråga. Det andra

tillfället skedde samma vecka men på fredag förmiddag precis innan lunch, vid detta

tillfälle betedde sig inte eleverna lika lugnt, de var mer högljudda än första tillfället och

en grupp valde att leka med diktafonen istället för att svara på frågor.

Eleverna fick en diktafon per grupp samt diskussionsfrågor (se bilaga 1) som skulle

besvaras av alla elever i gruppen. Tiden för varje tillfälle var 50 minuter, och jag gick

runt i klassrummet och förklarade vad som menade med frågorna när någon grupp

missförstått diskussionsfrågorna.

Jag fick tips från min handledare till examensarbetet, samt Bryman (2008) att tänka

på vad eleverna kan tänkas svara på frågorna, och på så sätt hitta på följdfrågor för att

18

vara beredd inför diskussionerna med eleverna. Eftersom jag utförde datainsamlingen

ensam kunde inte följdfrågor ges till alla grupper på alla frågor. Istället siktade jag in

mig på att ge en del följdfrågor till alla elever genom att gå runt mellan grupperna och

be eleverna redogöra en extra gång vad de svarat på en fråga så att jag sedan kunde följa

upp med följdfrågor vid behov.

3.5 Forskningsetiska principer

Inför datainsamlingen togs det del av olika forskningsetiska principer. Enligt Bryman

(2008) finns det fyra punkter en forskare ska ta hänsyn till, fritt översatt av mig:

• Huruvida deltagare kan skadas

• Huruvida det saknas samtycke av deltagarna

• Huruvida intrång på privatliv sker

• Huruvida villfarelse sker

I Sverige är det inte speciellt farligt att uttrycka sin religion, men för att vara på den

säkra sidan blev elever och lärare informerade om att total anonymitet skedde. Eleverna

fick även med sig hem information till målsman (Bilaga 2) då det enligt

Vetenskapsrådet (2010) krävs målsmans tillåtelse vid undersökningar av etiskt känslig

karaktär där informanterna är under 15 år. Inga informanter i min undersökning var

under 15 år men informationen skickades ut ändå på grund av krav från

lärarutbildningen.

Då jag inte känner eleverna innan datainsamlingen så fanns det ingen risk att jag

skulle kunna namnge några elever utifrån bandinspelningen. Dessutom för att försäkra

mig om att eleverna skulle kunna svara öppet på frågorna, utan att behöva oroa sig för

sina betyg, fick inte läraren ta del av data som samlades in. I transkriptioner där namn

förekommer så användes pseudonymer. Elev och lärare fick reda på i förväg att min

undersökning handlade om evolution och ingen hade några invändningar.

3.6 Validitet och Reliabilitet

Trots att klassen kan anses vara en typisk mångkulturell naturvetarklass, så går det inte

att anse att resultaten i studien är signifikanta resultat för mångkulturella klasser i resten

19

av Skåne, Sverige eller Norden. Däremot kan studien, då den innehåller åsikter från

elever med olika bakgrund, påvisa vad elever i allmänhet anser och vet angående den

moderna människans arv.

Trots att eleverna vid de två insamlingstillfällena betedde sig olika lugnt

klassrummet, anser jag inte att det påverkat resultaten nämnvärt. Detta eftersom

diskussionerna från båda insamlingstillfällena var lika varandra innehållsmässigt.

3.7 Bearbetning av insamlad data

Bryman (2008) skriver hur man som forskare bör gå tillväga med insamlad data. Det

första steget är att strukturera insamlad data. Detta har utförts genom transkribering av

de gruppvis inspelade samtal som ansågs vara till nytta för syftet till studien.

Känsloyttringar var svårt att märka med enbart ljudinspelning, men känslor som glädje

och nervositet gick att höra hos en del elever och därmed är även dessa känslor med i

transkriberingen. Transkriberingen utfördes på ett liknande sätt Wallin (2004) använder

sig av i sin avhandling. Upprepningar av ord och delar av meningar togs bort. Dessutom

uteslöts vissa hummande och liknande uttryck som ansågs störa läsningen. I en del fall

gjordes vissa talspråksuttryck mer skriftspråkslika. Namn har tagits bort där det inte

behövs, vid behov har pseudonymer används. Kortare uppehåll eller tystnader i

intervjuerna markeras med tre punkter '...' och längre uppehåll eller överhoppade avsnitt

i intervjun markerades med snedstreck, tre punkter, snedstreck '/…/'.

Det andra steget som utfördes var att sammanfatta insamlad data med arbetets syfte i

åtanke (Bryman, 2008). Det som var väsäntligt sparades i ett dokument och det som var

oväsentligt ströks. Sedan kategoriserades elevernas svar i tabeller i Windows Excel.

Vid analysen av materialet är det meningen att en djupare betydelse ska hittas, med

andra ord ska forskaren som undersöker ett visst fenomen fördjupa sin kunskap om

fenomenet och komma med nya insikter. Vid analysen av dataunderlaget hittades en del

likheter och olikheter mellan troende och icke troendes syn på evolution och det är detta

som ligger till grund för den följande resultatdiskussionen. Även mina egna

uppfattningar av resultatet har tagits med i analysen.

Resultatet delades upp i två grupper, troende och icke troende, detta gjordes för att få

en bra struktur på resultatdelen samt för att lättare kunna upptäcka möjliga likheter och

olikheter mellan de två undersökningsgrupperna.

20

4 Resultat 

Beroende på vad och hur eleverna svarat på diskussionsfrågorna är de indelade i två

kategorier: Troende, samt icke troende.

Överst på diskussionspappret stod att evolutionsteorin går ut på att den mest anpassade

får flest avkommor, vilket alla elever kände igen från sin undervisning.

4.1 Hur föreställer sig gymnasieelever, med olika bakgrunder, att den moderna människans beteende utvecklats; genom genetiskt arv eller en yttre miljö?

4.1.1 Fråga 3

På ägglossningsfrågan (Fråga 3) var det enbart en elev (elev 5) i hela klassen som

svarade att det skulle kunna ske en förändring i luktsinnet över en tid på grund av

evolution, citat från elev 5: "Vi påverkas av dofter, om det finns en anledning för näsan

att ändras så gör den det, nu finns ingen anledning, så den ändras inte mer", Elev 5 är

troende. Flera elever frågade vad ägglossning var och elev 17 påpekade, som vad jag

uppfattade som ärligt och inte ett skämt, att han inte tänkte så långt, då han inte ansåg

sig vara tillräckligt gammal (16 år). Majoriteten (10st) av de troende ansåg att det enbart

är en yttre miljö som är orsaken till att män tycker kvinnor luktar godare under

ägglossningsperioden, ytterligare två troende elever förutom elev 5 ansåg att där fanns

en evolutionär förklaring, men de kunde inte motivera sig, de resterande sju troende

eleverna svarade vet ej. Hälften av de icke troende svarade att luktsinnet hos männen

beror på miljön, och andra hälften svarade vet ej.

4.1.2 Fråga 4

På fråga 4 som handlar om kvinnors biologiska klocka för barnafödande innan

klimakteriet svarade två troende elever, när jag påminde dem om att de bäst anpassade

får flest avkommor, att det kan bero på genetik och evolution. Elva troende såg det som

miljöbetingat, de resterande sju troende eleverna var osäkra, men när jag förklarade för

de osäkra att de kunde svara att orsaken beror på både miljö och genetik var de

fortfarande osäkra. Tre icke troende ansåg att det var helt miljöbetingat, men elev 1

21

tänkte i evolutionära banor: ”Jag vet inte om det är nått som utvecklats fram, innan

levde folk inte så länge, kanske 30 - 40 år, om klimakteriet händer efter det kan väll inte

det spela någon roll” Jag bad elev 1 att utveckla svaret, eleven menade att det har

funnits en variation bland kvinnor i form av kvinnor som innan klimakteriet har en

biologisk klocka samt kvinnor som inte har en biologisk klocka. Om kvinnorna ändå

dör vid 30 – 40 åldern så spelar inte klimakteriet någon roll. Elev 1 hade rätt i sin

tankegång. Tyvärr tänkte inte eleven så långt att om människorna dog så pass tidigt så

skulle kanske fortfarande den biologiska klockan finnas, men av en annan anledning, i

form av tidig död istället för klimakteriet.

4.1.3 Fråga 5

På Fråga 5 som handlade om hur lika eleverna är sina syskon, alla medverkande elever

hade ett eller fler syskon, så inget bortfall av svar skedde. 15 troende elever ansåg att

beteende inte ärvs, fem stycken trodde dock att beteende kan ärvas, elev 5 resonerar

följande: "Kan ha med miljön att göra, men tror inte det är det så mycket; mina syskon

beter sig olikt mig, men vi har växt upp likadant….Det är nog genetiskt", elev 9

resonerade: "Det kan gå genom generna vad man gillar och inte gillar, men man kan

ibland ha helt olika vad man gillar". Elev 7 och 15 resonerade att genetiskt kan man

födas med högt IQ, men det är föräldrarna och den yttre miljön som i slutändan avgör

hur smart personen blir. Eleverna fortsatte sedan sitt resonemang med genotyp och

fenotyp förklaring: ”en person med lågt IQ men med en mamma som läser mycket

skulle kunna bli bättre än en person med högt IQ som har dåliga föräldrar.” På en

följdfråga på vad som menas med ”en mamma som läser mycket” så menades att

mamman hade hög utbildning, inte att mamman läste sagor.

22

Av de icke troende trodde alla elever att endast miljön spelar roll på beteenden, elev 1

resonerade följande:

"Alltså, allt som inte är genetiskt är intressen och då är det en yttre miljö, om mitt barn föds

smart så är det en begåvning, det är inte så att han blir smart för det, det är rent av

begåvning./…/Gillar min mamma att plugga, så föds inte jag smart, gillar min mamma att

plugga, och jag sitter vid henne, så jag tittar på henne när hon pluggar, så påverkar det mig.

Det har alltså med den yttre miljön att göra. Jag var alltid med min mamma när hon lagade

mat när jag var liten, nu älskar jag att laga mat.”

(Elev 1)

De icke troende eleverna svarade att beteenden inte spelar någon roll evolutionärt, elev

6 påstod att enbart saker som är livsviktiga kan utvecklas genom evolution, detta ledde

till följdfrågan ”Kan inte beteenden vara livsavgörande i vissa situationer, skulle inte

försiktigt beteende gynnas av människor som till exempel lever nära vilda djur?” vilket

inte övertygade eleven helt, men eleven höll med om att i det fallet skulle det kunna

gynnas, när jag sedan frågade samma följdfråga till de tre andra icke troende så ändrade

två av dem sin uppfattning till att beteenden kan utvecklas fram, de trodde dock inte att

vardagliga beteenden som till exempel motivation till att plugga, allmänt dataintresse

med mera skulle kunna utvecklas fram. När samma följdfråga som ovan ställdes till de

15 troende eleverna, var det enbart en elev som ändrade sin uppfattning. Elev 18 som

inte ändrade sig från miljöbetingat till genetiskt motiverade sig vetenskapligt med

påpeka att beteendet hos människor som lever nära vilda djur ändras till försiktighet på

grund av det faktum att de befinner sig nära vilda djur, det vill säga en yttre miljö.

4.1.4 Fråga 6 och 7

Fråga 6 och 7 handlade om hur vi moderna människor påverkas av kosthållningen

stenåldersmänniskan hade under flera tusen år i jägar- samlar- samhället. Det var enbart

tre troende elever som ansåg att kosten från stenåldern påverkar vad som är nyttigt för

oss människor idag. Elev 5, 7 och 15 ansåg att våra gener är kopplade till

stenåldersmänniskorna, elev 5: ”Om människornas magar har vant sig vid mat under ca

1000 år så borde vi äta liknande saker, bäst anpassad du vet” Elev 4 svarade med vad

som kan anses vetenskapligt: "Vi anpassar oss till miljöer väldigt snabbt, snabbare än

23

evolutionen, därför påverkas vi inte av evolutionen från stenåldern". Elev 4

kategoriserade jag tillsammans med åtta andra troende som ansåg att den yttre miljön

spelar mest roll. De menade på att kosten som stenåldersmänniskorna åt var nyttigare på

grund av kostcirkeln, det vill säga att alla viktiga näringsämnen finns i kosten. Elev 4

var dock den enda av de nio religiösa elever som påstod att där skett evolution under

stenåldern. Åtta av de troende svarade inte på frågan.

Av de icke troende instämde elev 6 med påståendet från elev 5 i stycket ovan, även

elev 1 höll med om att stenålderskosten påverkar oss idag ”Det som hände på

stenåldern följer med hela vägen hit.”(elev 1). Elev 1 utvecklade vidare med ett

påstående som var likt påståendet från elev 5: ”De kanske hade starkare magar då de

inte hade några kök de kunde tillaga maten, medans nu har vi det och vi vet vilka

bakterier som finns i rå kyckling, och giftiga bär. Så våra magar har blivit lite mer

känsliga än de har varit förr”. Två stycken icke troende svarade inte på frågan.

Trots att det på fråga 7 står att det är bevisat att det finns gener som gör att vissa

personer lagrar mer fett än andra, så var det få elever som använde sig av förklaringar

som innehöll genetik och evolution. Två icke troende svarade att fetma finns på grund

av miljöförutsättningar svaret från elev 1 är representativt för de resterande icke troende

eleverna:

Det har mycket med yttre miljö att göra, det kan finnas en gen, ok, att vissa lättare blir

tjocka, men det är mycket mer logiskt om det beror på en yttre miljö. Om min mamma

väger 70kg och äter skräpmat, och när jag är ett litet barn kan inte jag säga till henne: ”nä,

jag vill inte bli tjock”. Hon kommer ju ändå ge mig sådan mat. Fet mat, socker, allt det är

beroendeframkallande, det gör att man vill ha mer av det, det är det som gör att man blir

som filip, lite rund men fortfarande gullig. Yttre miljö, men det finns säkert gener som gör

detta också, finns mycket. (elev 1)

4.2 Vilka attityder har gymnasieelever, med olika bakgrund till att lära sig om evolution? Två elever trodde inte på påståendet att de mest anpassade får flest avkommor, elev 8

svarade följande på om evolutionsteorin är sann: ”Jag tror inte att teorin fungerar på

det sättet, för i så fall kan det inte födas så många barn som det görs i Afrika”. På

följdfrågan om vad elev 8 ansåg om att barnadödligheten är väldigt stor i Afrika och att

inte alla når reproducerbar ålder, blev svarat att elev 8 helt enkelt inte trodde på teorin.

24

Den andra eleven som heller inte trodde på evolution svarade liknande men lärde sig

motvilligt grunderna ändå eftersom det krävs av läraren. Båda eleverna var säkra på att

människan enbart påverkas av en yttre miljö och att ingen evolution någonsin verkat på

oss. På en följdfråga om varför de valt en naturvetenskaplig linje svarade de att de vill

vara välutbildade och få bra jobb, samt att deras föräldrar ville det.

Majoriteten (16) av de troende trodde att evolutionsteorin är sann i flera avseenden

men andelen av de troende elever som ansåg att människan är del av evolutionen var

endast sex stycken, se diagram 1 och 2. De som inte trodde på människans del i

evolutionen tyckte inte att det fanns tillräckliga bevis, elev 7 ansåg att det borde finnas

smartare apor om vi härstammar från dem, på en följdfråga om hur eleven ställer sig till

de fossildatabaser som innehåller smartare apor, men som förmodligen blivit

utkonkurrerade av oss människor en gång i tiden? Svarade eleven ”Asså, jo, men måste

finnas fler smarta djur, måste finnas någon som är smartare än apor, men dummare än

oss". Eleven i fråga ansåg sig vara vetenskaplig i första hand och religiös i andra hand,

eleven kunde tänka sig att vi härstammar någon annanstans än från Gud/Allah, däremot

tror inte eleven att det är från aporna som de fått lära sig i skolan.

Vid ett samtal med läraren till klassen, ansåg läraren att det är ett bra förstasteg för

eleverna att lära sig om evolutionen, även om de inte tror på evolution så kanske ett frö

är sått som kan bredda elevens förståelse om omvärlden, och om eleven läser vidare

kanske han/hon börjar instämma mer och mer med evolutionsteorin då religionen inte

kan ge tillräckliga svar. På frågan om människan fortfarande utvecklas gick andelen

elever som instämde upp till tolv stycken. På frågan svarade flera troende elever att

människan anpassat sig till sin miljö efter att gud skapat oss, två elever tog upp att det är

därför människan har olika hudfärger. Sju elever höll dock fast vid att människan inte är

en del av evolutionen över huvud taget.

Alla icke troende höll med om att evolutionen är sann och att människan påverkats av

den. På frågan om eleverna tyckte det var viktigt att lära sig om evolution svarade två

icke troende att det till viss del är viktigt att lära sig om evolution, av de troende tyckte

tio elever att det var viktigt. Eftersom enbart fyra personer var icke troende går det inte

att få signifikant resultat på att det inte finns någon skillnad mellan troende och icke

troendes tycke om hur viktigt det är att lära sig evolution. De båda grupperna tycker

dock att det är viktigt av olika anledningar. De troende framhäver bland annat att det är

bra att man diskuterar mellan evolution och religion så att eleverna kan dra egna

25

slutsatser. Elev 13 tyckte det var viktigt att lära sig om evolutionsteorin då det enbart är

en teori, så elever som läst om evolution senare i livet inte tror det är fakta.

De icke troende tyckte det var viktigt med evolution vid fortsatta studier om ämnet.

De troende som svarade att de inte tyckte det var viktigt motiverade med att vi lever i

nuet, elev 11 tyckte att eftersom allt ser ut som det gjorde för 2000 år sedan finns inte

evolution och då behövs det inte som kunskap. Förutom nytta vid biologiska studier

kunde inga elever komma på någon praktiskt nytta av att kunna evolutionsteorin.

Diagram 1.(v) visar troende elevers svar på påståendet att evolution är sanning. Diagram 2. (h) visar

troende elevers svar på påståendet att människan härstammar från apor.

26

5 Diskussion

5.1 Metoddiskussion Flera undersökningar angående förståelse om naturlig selektion, anpassning och genetik

har gjorts (Andersson, 2008; Wallin, 2004), dessutom har utländska studier behandlat

hur väl elever kan lära sig biologisk evolution när de inte accepterar att den är sann

(Demastes m.fl. 2002). Insamlingen av data med hjälp av strukturerade

smågruppdiskussioner gjorde att mycket data samlades in på relativt kort tid. Det var

även ett bra tillvägagångssätt då de flesta rektorer inte tillåter elevintervjuer och enkäter

för specifika klasser om inte eleverna kan lära sig något av undersökningen som utförs.

Medan intervjuer är en forskningsinsats som förmodligen påverkar elevernas lärande

genom att fungera som ett extra reflektionstillfälle förutom undervisningen i sig. Så är

smågruppsdiskussioner istället en integrerad del av undervisningen, samtidigt som de

kan ge forskaren intressanta data (Wallin, 2004).

Varje diskussionsfråga gick ut på att eleverna skulle motivera vad de tycker, tror och

vet, vilket några grupper klarade utan hjälp, men en del grupper svarade i princip enbart

”ja” och ”nä” utan att motivera sig, detta berodde dock mer på lathet än oförståelse, då

eleverna motiverade sina svar när jag muntligt gick igenom frågorna.

5.2 Resultatdiskussion Eftersom många aspekter rörande vårt mänskliga beteende inte är vetenskapligt bevisat

bör lärare förhålla sig objektivt kring hur mycket av vårt beteende som beror på det

genetiska arvet och hur mycket som beror på det kulturella arvet. Det råder inga tvivel

inom forskarvärlden att vårt beteende varken styrs av det ena eller det andra. Mest

sannolikt är att det finns en samverkan mellan det genetiska arvet och den yttre miljön.

Tvivlet inom forskarvärlden är hur mycket de två faktorerna bidrar till olika beteenden.

Om vi tar människans sexuella beteende som exempel, så vet vi att män är mer

attraherade av doften från kvinnor som är nära sin ägglossning än de som precis har haft

ägglossning (Tarin m.fl. 2002). En del kvinnor verkar dessutom ha ett högre sexuellt

”begär” kring ägglossningen (Regan, 1996), däremot vet man inte varför dessa kvinnor

får ett högre begär då det inte finns några klara samband med deras hormonutsöndring.

Dessutom har andra forskare visat att det finns en del kvinnor som tvärtemot Regans

27

undersökning visade sig ha ett lägre sexuellt begär kring ägglossningen (Regan, 1996).

Det finns alltså en variation av beteenden, och vilka kvinnor som är mest anpassade får

tiden utvisa.

5.2.1 Hur föreställer sig gymnasieelever, med olika bakgrunder, att den moderna människans beteende utvecklats; genom genetiskt arv eller en yttre miljö?

Även när eleverna påmindes om att de individer som är bäst anpassade får flest

avkommor, så var det enbart elev 5 som kunde svara på frågan om ägglossning. Detta

kan bero på att frågan var för svår att förstå. Flera elever frågade vad ägglossning var

och elev 17 visste inte svaret eftersom han aldrig tänkt så lång, då han enbart var 16 år,

två andra elever (9 och 12) gav liknande svar. Det enda vetenskapliga svaret, som elev 5

gav, har tolkats snällt när det påstås att han svarat evolutionärt rätt. Elev 5:s påstående

”om det finns en anledning för näsan att ändras så gör den det” kan tolkas som att

evolution är behovsstyrd, men det är svårt att förstå vad eleven menar, ”näsan” i

påståendet kan tolkas på gennivå, individnivå, eller artnivå. Jag tolkade det som att han

menade artnivå, och i så fall kan vi vara lite förlåtande med ordvalet ”anledning” eller

”behov”.

Det är intressant att 3 av 4 i snabbt ändrade sin uppfattning om att beteenden inte kan

ärvas, till att beteenden faktiskt kan gå i arv. 75% ändrade alltså sin uppfattning, av de

troende var det enbart 1 av 15 som ändrade uppfattning, det vill säga <10%. De troende

eleverna är som sagt olika mycket religiösa, de fem troende eleverna som valde direkt

alternativet att beteenden kan ärvas genetiskt är antagligen någorlunda sekulariserade.

Sju religiösa elever har sedan tidigare hävdat att människan inte är en del av

evolutionen, så att inte de ändrade sin uppfattning är inget konstigt, men av åtta

någorlunda sekulariserade elever var det alltså enbart en som ändrade sin uppfattning.

Detta kan bero på att en religiös tro gör eleverna mer konservativa till att ändra sin

uppfattning, men flera författare har visat att en religiös tro inte behöver vara ett hinder

för att lära evolutionsteorin (Demastes, Good et al. 1997., Dagher och BouJaoude.

1997., Sinclair et al., 1997., Meadows et al., 2000). Det skulle även kunna vara så att de

icke troende i klassen inte är lika säkra på sin sak, och därmed försöker tillfredställa mig

som forskare i sina svar. Det är möjligt att de icke troende inte valt den mångkulturella

28

skolan de går på som ett förstaval vid gymnasievalet, utan hamnat där på grund av låga

betyg. I så fall kan man tänka sig att de inte är lika säkra i sina svar då de vet att de inte

har de högre betygen. Det kan även vara så att korrelationen i resultatet är av en

slumpartad karaktär då det enbart fanns fyra icke troende i undersökningsgruppen.

Det faktum att en del elever enbart tror att livsavgörande faktorer kan selekteras har

förmodligen att göra med en del exempel som finns i de flesta läroböckerna. Jag har

observerat att läroböcker brukar använda exempel där vissa individer lättare skaffar

föda och därmed överlever lättare än andra (giraffexemplet). Även exempel på naturlig

selektion på grund av rovdjur brukar tas upp av läroböcker (björkmätaren). Läraren för

klassen tog upp ett exempel om renars benlängd, och hur benens längd utvecklas på

grund av predation av varg, sedan följde ännu ett överlevnadsexempel där vargarna

samevolverade med renarna för att långsamma vargar inte kunde springa ikapp mat.

Läraren har gått igenom att de mest anpassade får flest avkommor, och eleverna kom

ihåg detta när de läste första meningen på diskussionspappret som behandlade det.

Elev 4 kategoriserades tillsammans med åtta andra troende elever som ansåg att den

yttre miljön spelar mest roll. Elev 4 var dock den enda av de nio som påstod att där skett

evolution under stenåldern. Vilket är lite motsägelsefullt med resultatet från fråga 2 som

behandlade om vi människor genomgått någon sorts utveckling där 12 elever gick med

på att vi utvecklats, tre personer har alltså antingen ändrat sin ståndpunkt, missuppfattat

frågan eller tröttnat på diskussionen, där var nämligen ett stort bortfall av elever på den

här frågan (åtta troende och två icke troende).

Många elever kan ha tolkat stenåldersdiet frågan på fel sätt eller tyckt den var för

svår, många elever ansåg att det var näringen i maten som spelade roll, och att det i

modern processerad mat inte finns lika mycket näringsämnen. Det var inte enbart de

troende som tolkade frågan fel utan även de icke troende. Att eleverna skulle koppla

evolutionsteorin till stenåldersdieten nämndes i frågan, men eftersom de förmodligen

inte klarade av att göra det, så svarade de så gott de kunde med näringsläran istället.

5.2.2 Vilka attityder har gymnasieelever, med olika bakgrund till att lära sig om evolution

De två eleverna som ansåg att allt i evolutionsteorin är falskt, lärde sig grunderna

motvilligt, människans del i evolutionen förnekade de dock helt och hållet. Det är

intressant att dessa elever valt ett naturvetenskapligt program på gymnasiet, då man som

29

naturvetare bör vara öppen för olika hypoteser och teorier och kunna förkasta de idéer

som motbevisas och ta till sig nya om tillräckliga bevis finns. Föräldrar motiverade dem

att välja utbildning, och det är nog för att det krävs naturvetenskap för att läsa vidare till

jobb som kräver hög utbildning, exempelvis läkare, civilingenjör med mera. Det var

dock ingen skillnad i föräldrarnas inverkan mellan troende och icke troende elevers val

av utbildning, de icke troende elevernas föräldrar var även de drivande. En kommentar

som kom från båda urvalsgrupperna var att de valde naturvetarlinjen för att kunna läsa

vidare på universitet/högskola, vilket är lättare om man läst natur istället för samhälle.

Att enbart sex stycken troende elever ansåg människan härstammar från apor är

oroväckande, men då flera elever valt att lära sig att vi härstammar från apor som en

alternativ idé till sin religion är bättre än inget. Läraren till eleverna hade under en

evolutions lektion gått igenom vetenskapliga metoder, vilket rekommenderas av flera

forskare (Wallin 2004, Dagher, Z., & BouJaoude, S. 1997). Anledningen är bland annat

att diskutera hur man skiljer tro från vetenskap.

Hur viktig evolutionsteorin är att lära sig i skolan var lika mellan båda

urvalsgrupperna, 50% tyckte att det var viktigt och 50% oviktigt. Svein Sjöberg (2005)

har skrivit om fyra bra argument för de naturvetenskapliga ämnena i skolan, nämligen:

Ekonomiargumentet, Nyttoargumentet, Demokratiargumentet och Kulturargumentet.

De troende eleverna som tyckte det var viktigt att lära sig om evolution argumenterade

framförallt om demokratiargumentet, det är med andra ord viktigt att kunna skapa sig en

egen åsikt. De icke troende som ansåg det var viktigt argumenterade däremot enbart för

nyttoargumentet, exempelvis att det kan vara bra att veta i framtiden. Inga elever ansåg

att det var viktigt på grund av kursplanen.

Läraren till klassen hade inte gått igenom hur evolutionsteorin kan användas i

praktiken. Så eleverna hade föreställningen att det enbart är till nytta att lära sig om

evolution om man pluggar vidare till biolog. Jag tror därför att det är viktigt att

poängtera att evolutionsteorin kan användas inom andra områden än biologi, till

exempel använder en del teknikföretag sig av artificiell naturlig selektion vid

tillverkning av olika produkter som till exempel vindkraftverk. Forskare tror även man

kan skapa artificiell intelligens genom att låta datorer få ett beteende som är baserat på

naturlig selektion. En sådan artificiell intelligens skulle fungera genom beteenden som

är bra för innehavaren av AI:n gynnas medan beteenden som är dåliga missgynnas,

sedan sker slumpmässiga förändringar i beteendet men det är enbart de bra beteendena

som ”muteras” och förs vidare till nästa generation (Dawkins, 1987).

30

5.3 Slutdiskussion Den första frågeställningen som ligger till grund för gällande examensarbete är hur

gymnasieelever med religiös respektive icke religiös bakgrund föreställer sig människan

gentemot evolutionen gällande genetiskt arv och en yttre miljö. De troende eleverna i

undersökningen tenderade att se människan som en färdig produkt skapad av Gud som

det senare skett en naturlig selektion på när vi sattes på jorden. Jag anser att troende

elever ska konfronteras i sin tro och i likhet med Cobern (1994) anser jag att det är

förståelse som är det primära i undervisning. Precis som Smith (1995) anser jag att det

inte är ett mål att omvända troende till icke troende, men däremot anser jag att det är

viktigt att påpeka de aspekter av tron som inte är vetenskapliga.

De elever som svarat att enbart det kulturella arvet spelat en roll vid människans

evolution kan anses ha antropomorfa (= människoliknande) förklaringar. Detta eftersom

de vet att människor som individer kan ändra sitt beteende, men de missar att

människan som art över längre tidsperioder kan ändras via naturlig selektion i

egenskaper som dessutom inte är livsviktiga.

Den andre frågeställningen berörde hur motiverade eleverna är gällande att lära sig

om evolution. Det visade sig att trots likheter i motivationen så hade troende och icke

troende olika åsikter kring varför det är viktigt. De icke troende hade flera

vardagsföreställningar kring evolution, medan de troende förutom

vardagsföreställningarna även hade en tro på något som är mycket starkare än

vardagsföreställningar; att en gud har skapat oss. Att flera forskare kommit fram till att

religion inte påverkar inlärning av vetenskap ställer jag mig dock lite skeptisk till. De

religiösa elever som ansåg att det var viktigt att lära sig evolution för att förstå att det

enbart är en teori och inte anser att bevisen är tillräckliga, kan inte anses ha samma

förutsättningar till att lära som de icke troende, som förutom vardagsföreställningarna,

inte har något som blockerar deras intag av kunskap.

Resultaten i denna studie har visat att elever med olika kulturella bakgrunder har

olika åsikter om evolution, lärare bör därför ta reda på förutsättningar som finns bland

eleverna innan de påbörjar sin undervisning. Man bör även som lärare inte vara för

kritisk mot religioner då det finns en övergripande risk att eleverna intar

försvarsställning och inte längre lyssnar.

Eleverna i denna studie hade flera vanliga missuppfattningar om evolution. I min

studie framkom inte föreställningen Andersson (2008) tar upp; att enbart genetik spelar

31

roll. Däremot framkom en annan vardagsföreställning, vilken var att människans

beteende enbart påverkas av en yttre miljö. Denna föreställning är inte speciellt konstig

då vi i vardagen kan se människor som beter sig på olika sätt beroende på kulturella

skillnader.

Om studien skulle göras om idag så skulle en liknande datainsamling på en

gymnasieskola med en majoritet av svenska elever utföras, då det är mer sannolikt att

hitta icke troende elever bland svenskar. Korellationer mellan mångkulturella och

monokulturella skolor skulle då även kunnat utföras. Om elevantalet dessutom

fördubblats till 40 stycken elever hade all statistik varit betydligt mer signifikant.

5.4 Slutsatser

Många didaktiska studier om evolution via naturlig selektion har utförts. Däremot

verkar det inte finnas tidigare studier som tar upp elevers syn på den moderna

människan som biologisk varelse.

Gymnasieelever har svårt för evolution, både troende och icke troende elever

påvisade flera vardagsföreställningar i diskussionerna kring naturlig selektion samt

ärftlighet. Eleverna ansåg inte att genetiskt arv via naturlig selektion påverkar

utveckling av människans beteenden, istället var det enbart den yttre miljön i form av

det kulturella arvet som är viktig. De icke troende kunde dock övertalas till att en viss

del av beteendet kan ärvas på grund av det genetiska arvet.

Trots liknande motivation till att lära sig om evolution visade det sig att de troende

och icke troende eleverna hade olika åsikter kring varför det är viktigt att lära sig om

evolution. De troende resonerar kring demokratiargumentet, medan de icke troende

resonerar kring nyttoargument. Detta är viktigt för lärare att veta, så undervisningen kan

vinklas på ett sätt som eleverna tycker är intressant.

5.6 Fortsatta studier

En del av eleverna i denna studie, både religiösa och icke troende, ansåg att det inte var

viktigt att lära sig om evolution då de inte har någon praktisk nytta av det. Studier som

tar upp praktiska aspekter av evolution för naturvetare som inte tänkt syssla med biologi

finns vad jag vet inte för tillfället. Det hade därmed varit intressant att se om praktisk

32

kunskap, exempelvis hur artificiell intelligens skulle kunna skapas med hjälp av

evolutionsteorin, skulle kunna integreras i undervisningen. Sedan skulle ytterligare

studier angående hur det skulle kunna påverka elevernas motivation till att lära sig om

evolution.

33

6 Referenser Andersson, Björn. 2008. Att förstå skolans naturvetenskap. Studentlitteratur. Lund Bishop, B. A., & Anderson, C. W. 1990. Student conceptions of natural selection and its role in evolution. Journal of research in science teaching, 27(5), 415-427 Björklund, Mats. 2005. Evolutionsbiologi. Studentlitteratur. Lund Burenhult, Göran. 2002. Det ofullkomliga Djuret. Natur och kultur. Stockholm Bryman, Alan. 2008. Social Research Methods - third edition. Oxford University Press. New York Caudill, Edward. 1997. Darwinian Myths the legends and misuses of a theory. The University of Tennessee Press/ Knoxville. pp 3-26 Cobern, W. W. 1994. Point: Belief, understanding, and the teaching of evolution. Journal of research in science teaching, 31(5), 583-590. Conner Anthony J., Jacobs, Jeanne M. E. 1999. Genetic engineering of crops as potential source of genetic hazard in the human diet. Mutation Research/Genetic Toxicology and Environmental Mutagenesis. Vol 443:1-2. pp. 223-234. Dagher, Z., & BouJaoude, S. 1997. Scientific views and religious beliefs of college students: The case of biological evolution. Journal of Researchin Science Teaching, 34(5), 429-445. Dawkins, Richard. 1987. The Blind Watch Maker. BBC’s HORIZON series. Jeremy Taylor, Richard Dawkins. Hämtad 2010-05-20 från (http://youtube.com/watch?v=EG-7SDb_8Wo&feature=related) Demastes, James W., McConaughy, Frances., Sinatra, Gale M., Southerland Sherry A. 2002. Intentions and Beliefs in Students’ Understanding and Acceptance of Biological Evolution. JOURNAL OF RESEARCH IN SCIENCE TEACHING. 40:5. pp. 510–528 Demastes, S. S., Good, R., & Peebles, P. 1996. Patterns of conceptual change in evolution. Journal of Research in Science Teaching, 33(4), 407-431 Dobzhansky T. 1973, Nothing in biology makes sense except in the light of evolution. American Biology Teacher 35: 125-129 Fagerström, Torbjörn. 1995. Den skapande evolutionen om vad evolutionsteorin innebär - och inte innebär. Studentlitteratur. Lund. Ferrari, Michel and Chi, Michelene T. H.1998. The nature of naive explanations of natural selection. International Journal of Science Education. 20: 10, 1231-1256

34

Freeman, Scott., Herron, C, Jon. 2007. Evolutionary Analysis Forth Edition. Pearson Education International. pp: 401-446 Lawson, A. E., & Weser, J. 1990. The rejection of nonscientific beliefs about life: Effects of instruction and reasoning skills. Journal of Research in Science Teaching, 27(6), 589-606. Lewis, J., & Kattmann, U. 2004. Traits, genes, particles and information: Re-visiting students’ understandings of genetics. International Journal of Science Education, 26, 195–206. Meadows, L., Doster, E., & Jackson, D. F. 2000. Managing the conflict between evolution & religion. The American Biology Teacher. 62:2. pp 102-107 Nationalencyklopedin. 2010. Hämtad 2010.06.14 från: http://www.ne.se.support.mah.se/sve/troende Pasqualotto FF, Borges E, Pasqualotto EB. 2008. The male biological clock is ticking: a review of the literature. SAO PAULO MEDICAL JOURNAL 126: 3 197-201 Regan C, Pamela. 1996. Rythms of desire: The association between menstrual cycle phases and female sexual desire. Rudge W, David. 2006. Myths about moths: a study in contrasts. USA. Endeavour. 30:1. pp 19-23. Simmons RE., Scheepers L. 1996. Winning by a neck: sexual selection in the evolution of giraffe - American Naturalist. Jstor.org Sinclair, A., Pendarvis, M. P., & Baldwin, B. 1997. The relationship between college zoology students´beliefs about evolutionary theory and religion. Journal of Research and Developement in education 30:2. pp. 118-125 Sjöberg, Svein. 2005. Naturvetenskap som allmänbildning. Studentlitteratur. Lund Skolverket. 2010a. Lpf 94. Hämtad 2010.04.21 från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1071 Skolverket. 2010b. Kursplan Biologi A. Hämtad 2010.04.01 från: http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/kursplan/id/2909/titleId/BI1201%20-%20Biologi%20A Smith, M. U. 1994. Counterpoint: Belief, understanding, and the teaching of evolution. Journal of Research in Science Teaching, 31(5), 591-597. Tarin, J, Juan., Gómez-Piquer. 2002. Do women have a hidden heat period. Human Reproduction. Vol 17:9. pp 2243-2248 Uddenberg, Nils. 2006. Charles Darwins: Människans härkomst. Natur och kultur. Stockholm

35

Venville, G., & Treagust, D. 1998. Exploring Conceptual Change in Genetics Using a Multidimensional Interpretive Framework. Journal of Research in Science Teaching, 35(9), 1031-55. Wallin, Anita., 2004. Evolutionsteorin i klassrummet. Göteborgs universitet. Zetterqvist, Ann. 2003. Ämnesdidaktisk kompetens i evolutionsbiologi en intervjuundersökning med no/biologilärare. Acta Universitatis Gothoburgensis. Göteborg.

 

36

Bilagor

Bilaga 1 Diskussionsfrågor NVNV1

1. A) Enligt evolutionsteorin får de individer som är bäst anpassade flest avkommor. Hur sanningsenlig är evolutionsteorin enligt dig?

B) Är det viktigt eller oviktigt för elever att lära sig om evolution i skolan? Motivera?

2. A) Har vi människor satts på jorden fullt utvecklade eller är vi ett resultat av evolution?

B) Utvecklas människoarten fortfarande biologiskt? Om vi fortfarande utvecklas, på vilket sätt?

3. Flera undersökningar har visat att män tycker att kvinnor luktar bättre under tiden de har ägglossning. Försöken gick ut på att kvinnor (som inte fick använda några parfymerade artiklar under tiden) bar nya T-shirts varje dag. Männen fick sedan bedöma hur gott de tyckte T-shirtarna luktade.

A) Påverkas människor av dofter vid val av partner? Varför i så fall; är det på grund av våra gener, den yttre miljön eller någon annan orsak? B) Finns det en biologisk fördel för en hane att upptäcka att honan har ägglossning? Hur har det uppkommit?

4 Varför har kvinnor ofta en ”biologisk klocka” (önskan att skaffa barn innan de når klimakteriet)? Är detta något som utvecklats fram, alltid funnits eller beror det på en yttre miljö (kultur, uppväxtmiljö mm.)

5 A) Har ni syskon? Har ni växt upp i liknande miljö eller olikartad miljö? Är ni

lika eller olika era syskon till ert beteende? (pluggar lika mycket, utövar samma sport, gillar liknande mat, musik, dataintresse?).

B) Går det att förklara olikheterna och likheterna i beteenden biologiskt, beror det på genetiskt arv eller miljön ni växt upp i, eller något annat? C) Tror ni människans vardagliga beteende (t.ex. hur mycket ni elever pluggar

eller tränar på fritiden) styrs av genetiskt arv eller en yttre miljö

6 Media brukar prata om stenålderskost, stenåldersdieten innebär en diet med mycket nötter, bär, frukter, fisk och fettsnålt kött som vilt och kyckling. Går det att koppla evolutionsteorin till varför stenålderskost skulle kunna vara nyttigt för oss? På vilket sätt?

7 Fanns det överviktiga personer i jägar- samlarsamhället?

Det är bevisat att det finns gener som gör att vissa personer lagrar mer fett i sin kropp än andra. Hur tror ni det kan ha uppkommit?

37

38

Bilaga 2 Hej! Mitt namn är Tim Blixt och jag utbildar mig till gymnasielärare i naturvetenskap och biologi. Mitt examensarbete på lärarutbildningen är en studie angående elevers attityder kring evolutionsteorin. I denna studie har det i en gruppdiskussion använts diktafoner för ljudinspelning. Inspelningarna har enbart jag tillgång till och dessa kommer att raderas omgående när arbetet är färdigskrivit. Total anonymitet gäller för eleverna, lärarna och skolan, det vill säga inga namn nämns och i studien står enbart att en mångkulturell skola i Skåne använts vid datainsamlandet. Det finns lagar i Sverige som säger att offentliga studier som utförts med elever under 18 år där ljudupptagning skett kräver att målsman är informerad. För att min studie ska kunna publiceras krävs därmed att jag informerar er. Om ni har något emot att er son/dotter är med i denna undersökning så kan ni kontakta mig på: xxxxxxx@hotmail.com alternativt på mobilnr: xxxxxxxx Mvh/ Tim Blixt