LinköpingsuniversitetSE-58183Linköping,Sverige

013-281000,www.liu.se

Linköpingsuniversitet|Institutionenförekonomiskochindustriellutveckling

ExamensarbeteiFöretagsekonomi,30hp|CivilekonomprogrammetVårterminen2020|ISRN-nummer:LIU-IEI-FIL-A--20/03328--SE

Artificiellainfluencers

Ennetnografiskstudieommarknadsföring

genomartificiellainfluencersochföljarnas

responstillfenomenet

AnneSundkvistHedvigWolf

Handledare:JonEngström

Förord Vi vill först och främst tacka vår handledare Jon Engström som bidragit med värdefulla

tips och råd samt hjälpt oss hitta tillbaka när vi tappat bort oss i uppsatsskrivandets djupa

djungel.

Vi vill även tacka alla som bidragit med glädje och skratt under denna utmanande, men

lärorika, tid.

Slutligen vill vi tacka varandra för att vi har genomfört denna studie och alltid haft tillit

till varandras idéer!

Anne Sundkvist Hedvig Wolf Linköping 2020-05-22

Sammanfattning Titel: Artificiella influencers - en netnografisk studie om marknadsföring genom

artificiella influencers och följarnas respons till fenomenet

Författare: Anne Sundkvist och Hedvig Wolf

Handledare: Jon Engström

Bakgrund: Artificiella influencers är ett nytt fenomen inom marknadsföringsstrategin

influencer marketing. En artificiell influencer är en datorskapad karaktär som genom en

fiktiv berättelse skapar kontakt med sina följare. Det saknas idag forskning kring

fenomenet och dess påverkan på marknadsföring, varför denna studie ämnar att

undersöka fenomenet och bidra med en grundförståelse för artificiella influencers och

dess påverkan på marknadsföring.

Syfte: Studien syftar till att undersöka fenomenet artificiella influencers.

Metod: Studien är av kvalitativ karaktär, med ett konstruktionistiskt och

interpretativistiskt utgångspunkt. Studiens ansats är iterativ och empirin har samlats in

med en netnografisk metodik. Det empiriska materialet har analyserats genom en

tematisk analysmetod.

Slutsats: Studien visar att artificiella influencers använder sig av element från

marknadsföringsstrategin storytelling i olika grad för att lyckas skapa kärnan i influencer

marketing, identifikation och trovärdighet, och därmed influera följarna. Genom att

frammana en känsla av identifierbarhet tenderar även följarna till de artificiella

influencerna att utveckla en parasocial relation till karaktärerna. Vidare uttrycker följarna

beundran såväl som förvirring kring karaktärernas digitala framställande.

Nyckelord: influencer marketing, artificiella influencers, storytelling, parasociala relationer

Abstract Title: Artificial influencers - a netnographic study on marketing through artificial

influencers and the followers' response to the phenomenon

Authors: Anne Sundkvist and Hedvig Wolf

Supervisor: Jon Engström

Background: Artificial influencers is a new phenomenon in the marketing strategy of

influencer marketing. An artificial influencer is a computer-generated character, who

through a fictional story creates contact with the followers. There is currently no research

on the phenomenon and its impact on marketing. Therefore, this study aims to investigate

the phenomenon and contribute with basic understanding of artificial influencers and its

impact on marketing.

Purpose: The study aims to investigate the phenomenon of artificial influencers.

Methodology: This study is of qualitative nature, with a constructionist and interpretivist

starting point. The approach of the study is iterative and the data has been collected

through a netnography methodology. The collected data has been analyzed by a thematic

analysis method.

Conclusion: The result of this study discloses that elements from the marketing strategy

storytelling is uesd, to varying degrees, by the artificial influencers with intention to

reenact the core strengt in influencer marketing: idetification and trustworthiness, which

in turn enables an ability to influence the followers. By generating a sense of homophily,

the followers tend to develop a parasocial relationship with the characters. In addition,

the followers are also expressing admiration to the characters, as well as confusion about

the digital creation of the

Key words: influencer marketing, artificial influencers, storytelling, parasocial relations

Innehållsförteckning1.Inledning 1

1.1Bakgrund 11.2Problemformulering 31.3Syfteochforskningsfrågor 51.4Studienstänktabidrag 5

2.Teoretiskutgångspunkt 72.1Marknadsföringpåsocialamedier 72.2Influencermarketing 82.3Attmarknadsföragenomenfiktivberättelse-storytelling 102.4Handlingenochkaraktärerna 132.5Konflikterna 152.6Budskapet 162.7Relationenmellanföljareochenmediepersonlighet 172.8Enhöggradavfotorealismkanledatillobehag 202.9Analytisktramverk 21

3.Metod 233.1Metodkapitletsstruktur 233.2Metodologiskautgångspunkter 233.3Metodik 253.4Etiskaöverväganden 303.5Kvalitetsutvärdering 32

4.Resultatochanalys 364.1Presentationavartificiellainfluencers 364.2Artificiellainfluencersegenskapermedutgångspunktidenfiktivaberättelsen 424.3Följarnasrespons 60

5.Diskussion 725.1Realism,enfundamentalfaktortillartificiellainfluencersinflytandeöverföljare 725.2Självutlämnandeinformationsomverktygattframmanaenanknytning 74

6.Slutsatserochframtidaforskning 776.1Huranvändsartificiellainfluencers,relaterattillinfluencermarketing,imarknadsföring? 776.2Vilkaolikatyperavartificiellainfluencers,medutgångspunktidessegenskaperidenfiktivaberättelsen,finnsdet? 786.3Hurärföljarnasresponstillartificiellainfluencers? 786.4Kunskapsbidrag 796.5Förslagpåframtidaforskning 80

7.Referenser 828.1Elektroniskafigurer 888.2Instagram 91

1

1.Inledning 1.1Bakgrund

Sociala medier har haft en enorm framväxt de senaste åren och är idag en digital

mötesplats där människor får information, delar innehåll och även delar med sig av sitt

liv med andra människor (Appel, Grewal, Hadi & Stephen, 2019). Miljarder människor

världen över använder dagligen sociala medier (Woods, 2016). Internet och sociala

medier kan därför betraktas som en megafon, den information som kommuniceras via

dessa medier når ut till en enorm skara människor, som delar informationen vidare och

därmed förmedlas informationen ut till ännu fler (Weiss, 2014). Denna typ av

informationsspridning benämns som electronic-Word-of-Mouth marknadsföring

(eWOM) och är en utvidgning av en den traditionella marknadsföringen World-of-mouth

(WOM), som innebär att individer genom verbal kommunikation överför information till

varandra (Appel et al., 2019; Weiss, 2014).

I kontrast till den tidigare ensidiga marknadsföringen genom traditionella mediekanaler,

såsom TV, tidningar och radio, möjliggör sociala medier interaktion och utbyte av

feedback mellan konsumenter och företaget (Tuten & Solomon, 2017; Zarella, 2009;

Schaffer, 2013). Sociala medier öppnar upp för innovativa kommunikationsmöjligheter,

med stor potential för företag att specifikt rikta sin information till önskat kundsegment

(Moriuchi, 2016) och har därför blivit en viktig blivit en viktig marknadsförings- och

kommunikationskanal för företag och organisationer (Appel et al., 2019; Kietzmann,

Hermkens, McCarthy & Silvestre, 2011).

Att använda sociala medier i marknadsföringssyfte benämns som sociala media

marketing och definieras enligt Tuten och Solomon (2017, s. 18, egen översättning) som

“[...] en marknadsföringsstrategi, som nyttjar social media teknologi, kanaler och

mjukvara för att skapa, kommunicera, leverera och utbyta erbjudanden som är av värde

för en organisations intressenter.”

En del av social media marketing är kommunikations- och marknadsföringsstrategin

influencer marketing (Woods, 2016). Influencer marketing innebär att företag och en

inflytelserik person, så kallad influencer, samarbetar i syfte att marknadsföra en produkt,

tjänst eller kampanj (Newberry, 2018). En influencer är inte nödvändigtvis initialt en

2

celebritet. En influencer definieras som en individ som genom värdeskapande på sociala

medier såsom Facebook, Instagram eller Youtube, framgångsrikt uppnått ett stort antal

följare, och genom att skapa en relation med följarna besitter en förmåga att påverka deras

beteende (Tuten & Solomon, 2017). Influencers är beroende av ett stort förtroende av

sina följare, eftersom att deras rekommendationer då upplevs vara mer trovärdiga,

transparenta och relevanta. Marknadsförare har genom influencer marketing möjlighet att

rikta sitt innehåll med större precision till önskad målgrupp och samtidigt öka chansen

till ett framtida köp (Kadekova & Holiencinova, 2018; Tuten & Solomon, 2017).

Likväl som ett företag har möjlighet att dra fördel av influencers förtroliga relation med

dess följare, kan företagets varumärke påverkas av negativa associationer av influencern

(White, Goddard & Wilbur, 2009). White, Goddard och Wilbur (2009) beskriver att en

negativ effekt på den offentliga personens image även kan generera en negativ inverkan

på varumärkets image. Genom ett samarbete med en offentlig person relateras företagets

varumärke till dennes handlingar och uttalanden, oavsett om dessa är kopplade till

samarbetet i fråga eller inte (White, Goddard & Wilbur, 2009; Tuten & Solomon, 2017;

Kadekova & Holiencinova, 2018). Risken att företagets varumärke associeras med

värderingar de inte står bakom är högst aktuell och kan leda till negativa perceptioner av

varumärket (Tuten & Solomon, 2017; Woods, 2016).

Artificiella influencers är ett nytt fenomen inom influencer marketing som kan bemöta de

begränsningar som finns med mänskliga influencers, men även öppna upp för helt nya

möjligheter inom marknadsföring (Appel et al., 2019, Kadekova & Holiencinova, 2018).

Artificiella influencers är datorskapade karaktärer med ett mänskligt utseende, som syftar

till att influera människor likt mänskliga influencers (Appel et al., 2019). Artificiella

influencers styrs av människor och integrerar med mänskliga följare (Kumpimäki, 2019).

Fenomenet artificiella influencers gör det möjlighet för varumärken att för dem skapa den

ultimata influencern och därmed undvika den osäkerhet som uppstår vid samarbeten med

mänskliga influencers (Hsu, 2019). Allt från stora varumärken såsom Balmain, KFC och

Prada, till modellagenturen IMG models, har redan anammat trenden och experter inom

sociala medier kallar fenomenet för framtidens marknadsföring (Törner, 2018; Engholm,

2019; Kumpimäki, 2019).

Ett exempel på en artificiell influencer är Lilmiquela, som skapades år 2016 av det Los

Angeles-baserade startup företaget Brud (Hsu, 2019) och har imponerande 2,2 miljoner

3

följare på Instagram (@lilmiquela). Förutom att under eget varumärke ge ut musik, har

Lilmiquela figurerat i marknadsföringskampanjer för varumärken såsom Prada (Hsu,

2019) och Calvin Klein (Saunders, 2019). Marknadsföringskampanjen med Calvin Klein

fick stor uppmärksamhet eftersom att Lilmiquela figueras kyssa mänskliga

supermodellen Bella Hadid (Hsu, 2019). På sitt instagram-konto delar Lilmiquela med

sig av sin vardag med vänner och pojkvän i Los Angeles, sitt stöd av rörelsen Black Lives

Matters och LGBT+ rättigheter (Tiffany, 2019) samt marknadsför varumärken såsom

Samsung och Burberry (@lilmiquela). Under 2018 utnämnde tidningen Time Magazine

Lilmiquela som en av de 25 mest inflytelserika personerna på Internet (Time.com, 2018),

vilket tydligt visar hennes genomslagskraft på sociala medier, trots att hon är en

datorskapad influencer.

1.2Problemformulering Lilmiquela är med sina 2,2 miljoner följare (@lilmiquela) idag den största artificiella

influencern på Instagram, men fenomenet har vuxit de senaste åren och Lilmiquela har

idag flera branschkollegor (Ahlström, 2019). Dessa nya branschkollegor är bland annat

supermodellerna Shudu.gram, som figurerat i kampanjer med bland annat varumärket

Fenty, och Noonoouri, som även hon samarbetat med stora varumärken såsom Dior och

Marc Jacobs (Ahlström, 2019). Det framträder kontinuerligt nya artificiella influencers

på Instagram, men det saknas idag forskning kring vilka dessa är, hur de ser ut och vilken

verklighetsförankring de har till den verkliga världen.

Lilmiquela debuterade på Instagram år 2016 och fick snabbt en stor följarskara

(Ahlström, 2019). Efter spekulationer och rykten kring huruvida Lilmiquela var en

människa eller inte erkände skaparna att Lilmiquela är en datorskapad karaktär, vilket

orsakade stor uppmärksamhet och diskussioner kring artificiella influencers och

trovärdigheten i dess roll som influencer (Ahlström, 2019).

Hovland och Weiss beskrev redan år 1951 med deras “The Source Credibility Model” att

effektiviteten i kommunikation baseras på graden av upplevd expertis och trovärdigheten

hos källan. Författarna visar att ju mer kunnig och trovärdig en källa är, desto större effekt

har det budskap källan förmedlar. Denna teori har en tydlig koppling till influencer

marketing, eftersom att en influencers inflytande baseras på att följarna betraktar följarna

4

som en trovärdig källa av information (Tuten & Salomon, 2017). Ahlström (2019) samt

Kadekova och Holiencinova (2018) argumenterar för att trovärdigheten hos artificiella

influencers kan ifrågasättas, eftersom att de inte existerar på riktigt och marknadsför

produkter som de själva inte kan nyttja. Lilmiquela och hennes kollegor gör liknande

saker som mänskliga influencers: umgås med vänner, visar sina senaste inköp och festar,

men vad som skiljer dem från mänskliga influencers är att de är påhittade och att deras

liv är en fiktiv berättelse (Ahlström, 2019).

”Hon är 19 år och brasiliansk-amerikansk och försöker slå igenom som artist i Los Angeles. Så har åtminstone hennes skapelseberättelse formulerats.” Ahlström, om Lilmiquela, 2019

Fiktiva berättelser och karaktärer i sig är inte ett nytt fenomen, utan har under årtionden

använts för att underhålla en publik (Klimmt, Hartmann & Schramm, 2006). Idag används

berättelser även i marknadsföring, som en marknadsföringsstrategi benämnd storytelling

(Fog, Budtz & Yakaboylu, 2005; Woodside, Sood & Miller, 2008).

Marknadsföringsstrategin bygger på att genom en fiktiv berättelse, skapa en emotionell

kontakt med betraktaren, som resulterar i att betraktaren identifierar sig med varumärket

(ibid). Vi vet att artificiella influencers är påhittade karaktärer som lever i en påhittad

berättelse, men vi vet ännu inte vilka olika faktorer som används för att skapa den

påhittade berättelsen samt hur dessa skiljer sig åt mellan olika artificiella influencers.

“En influencer är aldrig större än dess följarskara.” Ahlström, 2019

De som följer den fiktiva berättelsen på sociala medier är följarna (De Fina, 2016; Singh

& Sonnenburg, 2012). Woods (2016) beskriver att influencerns relation med följarna är

en kritisk framgångsfaktor inom influencer marketing. Woods (2016) nämner, att om en

influencer uppfattas som tillförlitlig, har denne en större förmåga att influera dess följares

beteende. Det saknas ännu tillräcklig insikt för att förstå hur och på vilka villkor en

relation skapas mellan en artificiell influencer och dess följare, men att bemästra detta för

att lyckas med marknadsföringsstrategin är enligt Kadekova och Holiencinova (2018) av

avgörande betydelse. Det finns därmed ett stort behov av att förstå hur följarna reagerar

till de artificiella influencerna.

5

Artificiella influencers tar en allt mer framträdande roll på sociala medier och Appel et

al. (2019) benämner fenomenet som framtidens influencer marketing. Det är således

ingen tvekan om att artificiella influencers är ett område av behov av vidare forskning.

Eftersom att artificiella influencers idag är ett så pass nytt och outforskat område, är det

av betydelse att kartlägga det befintliga fältet av artificiella influencers och skapa en

förståelse för hur det är möjligt att framgångsrikt marknadsföra produkter via en

datorskapad influencer. Det finns i dagens forskningsläge ingen kunskap kring hur

artificiella influencers används i marknadsföring, men vi vet med säkerhet att de är fiktiva

karaktärer som genom dess närvaro på sociala medier och fiktiva berättelse lyckas skapa

en stor följarskara. Vi vet ännu inte vilka olika typer av artificiella influencers det finns

samt hur följarnas respons till dessa ser ut, varför det finns ett behov av att undersöka

dessa frågor vidare.

1.3Syfteochforskningsfrågor Denna studie syftar till att undersöka fenomenet artificiella influencers. Studiens syfte

mynnar ut i följande frågeställningar:

● Hur används artificiella influencers, relaterat till influencer marketing, i

marknadsföring?

● Vilka olika typer av artificiella influencers, med utgångspunkt i dess egenskaper

i den fiktiva berättelsen, finns det?

● Hur är följarnas respons till artificiella influencers?

1.4Studienstänktabidrag

Eftersom att fenomenet artificiella influencers ännu är så pass outforskat, ämnar vi att

genom denna studie att bidra med en grundförståelse för vilka typer av artificiella

influencers det finns. För att förstå fenomenet har vi utgått från den fiktiva berättelsen

artificiella influencers förmedlar och vilka egenskaper de olika karaktärerna besitter.

Studien ämnar även att bidra med kunskap kring följarnas respons till fenomenet, vilket

vi anser är av stor betydelse att klargöra eftersom att följarna är en kritisk framgångsfaktor

inom influencer marketing (Woods, 2016).

6

7

2.Teoretiskutgångspunkt

I detta kapitel presenteras studiens teoretiska utgångspunkter. Vi inleder med att beskriva

marknadsföring på sociala medier och redogör sedan för marknadsföringsstrategin

influencer marketing. Därefter beskriver vi den fiktiva berättelsens roll i marknadsföring.

Den fiktiva berättelsen ligger till grund för hur resterande teorier i detta kapitel

presenteras.

Läsaren introduceras för en kategorisering av fiktiva karaktärer och verktyg som är

nödvändiga för att skapa en relation samt en anknytning mellan individer. Efter detta

beskriver vi hur en relation mellan en mediepersonlighet och betraktare skapas samt hur

människor kan reagera när karaktärer är utformade med en hög grad av realism.

Avslutningsvis presenterar vi studiens analytiska ramverk.

2.1Marknadsföringpåsocialamedier

De senaste årens extensiva framväxt av sociala medier har förändrat sättet hur

varumärken och konsumenter kommunicerar (Tuten & Solomon, 2017). Sociala medier

erbjuder företag en ovärderlig möjlighet att bygga deras varumärke, kommunicera bättre

med kunder och stärka kundlojaliteten. Sociala medier ger även företaget möjlighet att

närvara och interagera direkt där konsumenterna kommunicerar, vilket ger tillfälle att

påverka konsumenters diskussioner kring varumärket, för att säkerställa att de är i

samspel med företagets vision (Saravanakumar & SuganthaLakshmi, 2012).

Vidare öppnar användandet av sociala medier upp för möjligheter konsumenter tidigare

saknat. Ett maktskifte från företaget till konsumenten har åstadkommits av det ökade

utrymme konsumenten erbjuds (Tuten & Solomon, 2017; Moriuchi, 2016). I kontrast till

den tidigare enkelriktade marknadsföringen ger sociala medier konsumenten möjlighet

att diskutera, samarbeta och dela sina åsikter, både med företaget och andra konsumenter

(Tuten & Solomon, 2017; Saravanakumar & SuganthaLakshmi, 2012).

2.1.1Strategiervidmarknadsföringpåsocialamedier

Företag kan nyttja sociala media kanaler i marknadsföringssyfte på olika vis (Tuten &

Solomon, 2017). Författarna utmärker tre primära strategier via vilka marknadsföraren

8

kan använda sig av sociala medier: betald marknadsföring, ägd marknadsföring och

förtjänad marknadsföring. Betald marknadsföring inkluderar köpt utrymme i sociala

media kanaler där företaget kan leverera sitt budskap i syfte att nå önskad målgrupp. Likt

hur ett företag marknadsför sig genom köpt utrymme i Tv-reklam, annonserar företag i

sociala media kanaler (Tuten & Solomon, 2017). Ägd media marknadsföring innefattar

marknadsföring via kanaler företaget själva besitter kontroll över (Tuten & Solomon,

2017). Företag figurerar med egna konton på sociala media kanaler såsom bloggar,

Facebook, Twitter, LinkedIn där de kan förmedla sitt budskap (Schaffer 2013). Förtjänad

media, som Moriuchi (2016) benämner som consumer-generated content ( sv.

översättning saknas) består av marknadsförande budskap som sprids utanför företagets

direkta kontroll (Tuten & Solomon, 2017; Moriuchi, 2016). Med intention att generera

uppmärksamhet och buzz utför företaget handlingar vilket genererar i att företaget

erhåller varumärkesspridning i form av delningar, kommentarer och diskussioner i online

forum (Tuten & Solomon, 2017). Vikten av konsumentens aktiva deltagande är således

numer en essentiell del av framgångsrik marknadsföring (Evans, 2010; Tuten & Solomon,

2017).

2.2Influencermarketing

I takt med sociala mediers växande inflytande och möjlighet att influera konsumenters

köpbeslut har marknadsförare hittat nya, unika strategier för att nå konsumenter (Woods,

2016). En framväxande taktik som de senaste åren haft ett enormt inflytande på

marknadsföring är influencer marketing (Woods, 2016). En influencer, som även kan

kallas för opinionsbildare eller trendsättare, är en person som andra anser vara en kunnig

källa av information (Tuten & Solomon, 2017). Författarna beskriver en influencer som

en given del av en gemenskap. Det är naturligt att en eller flera individer tillhörande en

grupp besitter en auktoritet vilken ger dem en förmåga att influera andra individers

beteende. De senaste årens ökade användning av sociala medier har gett utrymme för

influencers att skapa ett nätverk av följare online. Genom att framgångsrikt lyckats

förvärva en stor mängd följare på sociala medier såsom Facebook, Youtube eller

Instagram, har influencern förmåga att påverka dess följares beteende och influera

köpbeslut (Tuten & Solomon, 2017; Woods, 2016).

9

Studier visar vikten av rekommendationer inför ett potentiellt köpbeslut (Kadekova &

Holiencinova, 2018; Tuten & Solomon, 2017; Woods, 2016). Majoriteten av alla

köpbeslut baseras på rekommendationer mellan individer, såväl offline som online

(Kozinets, de Valck, Wojnicki & Wilner, 2010; Tuten & Solomon, 2017; Kadekova &

Holiencinova, 2018). Genom att influencern postar företagets budskap på sina sociala

medier, upplevs varumärket som mer fördelaktigt och positivt, eftersom att influencers

bekräftar detta med sitt inlägg (Cialdini, 2006; Woods, 2016). Woods (2016) belyser

vidare hur produktens attraktivitet förstärks om den rekommenderas och används av en

person som uppfattas som tillförlitlig och beundransvärd.

2.2.1Influencernsroll

En influencer behöver nödvändigtvis inte initialt vara en celebritet, men har

framgångsrikt förtjänat berömmelse genom dennes sociala media plattform (Khamis,

Ang & Welling, 2017). Företag har insett värdet av en influencers förmåga att influera

dess följare, och såsom celebrity endorsement marketing (sv. översättning saknas) drar

fördel av en celebritets erkännande av dennes fans, använder sig företag av en influencer

och dess nätverk för varumärkesexponering (Woods, 2016; Tuten & Solomon, 2017).

Studier visar dock en betydande skillnad i effektivitet mellan de två strategierna.

Influencer marketings essentiella fördel, i kontrast till celebrity endorsement marketing,

baseras enligt Schouten, Janssen och Verspaget (2019) på två faktorer: identifikation och

trovärdighet. Studiens resultat visar att följare identifierar sig med, betraktar en influencer

som jämlike och litar mer på en influencer, i jämförelse med en celebritet. Genom att

följare upplever influencern som jämbördig och tillförlitlig, har marknadsföringsstrategin

en avgörande effekt på konsumenters köpintention (Schouten, Janssen & Verspaget,

2019). Vidare ger influencer marketing möjlighet till en enorm räckvidd (Woods, 2016).

Att budskapet når ett stort antal potentiella kunder är essentiellt i framgångsrik

marknadsföring, men den avgörande styrkan i influencer marketing består av spridning

av budskapet genom följarna (Woods, 2016). Kommunikationen flödar inte enbart mellan

influencer och dess följare, utan även vidare genom följarna, till deras kontakter, och så

vidare (Tuten & Solomon, 2017; Woods, 2016).

10

Influencerns inflytande på sina följare baseras på att följarna betraktar influencern som

en trovärdig källa av information (Tuten & Solomon, 2017). Vidare genereras även ett

stort förtroende för influencern genom att denne skapar en relation till dess följare. Som

följd skapas en uppfattning om att dennes rekommendationer är trovärdiga, transparenta

och relevanta och så gott som lika tillförlitliga som en väns (Woods, 2016; Kadekova &

Holiencinova, 2018; Tuten & Solomon, 2017). En influencers trovärdighet ökar även

genom att produkten som marknadsförs appliceras i en vardaglig omgivning (Woods,

2016; Russell & Rasolofoarison, 2017). Trots att följarna är medvetna om att influencern

blir kompenserad för att marknadsföra produkten, uppfattas marknadsföringen som

autentisk (Woods, 2016).

2.3Attmarknadsföragenomenfiktivberättelse-storytelling

Berättelser har alltid varit en essentiell del av människans liv (Fog, Budtz & Yakaboylu,

2005). Genom berättelser identifierar och relaterar människor till varandra, samt tar till

sig och lagrar information (Woodside, Sood & Miller, 2008). Varumärken kan utnyttja

styrkan i berättelser, genom att skapa fiktiva berättelser som syftar till att framställa samt

skapa en god uppfattning kring varumärket (Fog, Budtz & Yakaboylu, 2005; Singh &

Sonnenburg, 2012). Att använda berättelser, som en form av reklam, för att kommunicera

ett varumärke benämns som storytelling (sv. översättning saknas) (Fog, Budtz &

Yakaboylu, 2005; Woodside, Sood & Miller, 2008). Fog, Budtz och Yakaboylu (2005)

beskriver att det huvudsakliga syftet med att använda storytelling som

marknadsföringsstrategi är att förmedla ett varumärke. Författarna argumenterar för att

ett starkt varumärke skapas genom att konsumenterna skapar ett starkt emotionellt band

och kan identifiera sig med varumärkets värderingar och budskap.

11

Figur 1 - Egen illustration av storytelling, av Fog, Budtz och Yakaboylu (2005)

Berättelser innehåller enligt Woodside, Sood och Miller (2008) index såsom platser,

handling, problem och karaktärer, som tillsammans syftar till att skapa empati hos

betraktaren. Vidare hävdar Woodside, Sood & Miller (2008) att ju fler index en berättelse

innehåller, desto högre grad av empati skapas hos betraktaren och som en följd kan

betraktaren återkalla berättelsen i en högre grad.

2.3.1Socialamediersinverkanpåstorytelling

I den traditionella strategin för storytelling har konsumenten främst agerat som betraktare,

men sociala medier har öppnat upp för en deltagarkultur som förändrat förutsättningarna

för marknadsföringsstrategin (De Fina, 2016; Singh & Sonnenburg, 2012).

Konsumentens tidigare roll som passiv lyssnare av en berättelse har förändrats till en aktiv

roll. Sociala medier tillåter konsumenten att ta en aktiv roll, genom att själv kunna

kommentera och därmed påverka den berättelse som förmedlas (ibid).

2.3.2Fyraviktigaelementförframgångsrikstorytelling

Fog, Budtz och Yakaboylu (2005) beskriver fyra element som bör inkluderas i en

berättelse, för att öka möjligheten till emotionell kontakt med betraktaren. Dessa

element inkluderar handling, karaktärer, konflikter och budskap.

2.3.2.1Handlingen

Berättelsens handling är avgörande för om och hur betraktaren tar till sig det budskap

som förmedlas (Fog, Budtz & Yakaboylu, 2005). De Fina (2016) argumenterar för att

handlingen i berättelser som kommuniceras på sociala medier ofta kretsar kring specifika

12

händelser och stunder samt inkluderar vardagliga händelser och möten. Även Singh och

Sonnenburg (2012) stämmer in i detta resonemang och beskriver samtidigt att storytelling

i sociala medier kan likställas med improvisationsteater, eftersom att varumärken i

samspel med konsumenterna skapar en berättelse. Det är således inte möjligt för

berättaren att färdigställa ett manus att följa rakt av, eftersom att handlingen skapas i

samspel med betraktaren. Ytterligare signifikant för storytelling på sociala medier är att

berättelsen utvecklas med tiden och saknar en tydlig början och slut (De Fina, 2016).

2.3.2.2Karaktärerna

Ytterligare nödvändigt element i storytelling är karaktärer (Fog, Budtz & Yakaboylu,

2005). Karaktärerna är de som upplever konflikterna och genom att följa karaktärerna går

berättelsen framåt. För att betraktaren ska kunna engagera sig personligen i berättelsen är

det viktigt att det är möjligt att identifiera sig med karaktären. Identifikation innebär att

betraktaren kan identifiera sig med karaktärens känslor; sorg, förtvivlan och glädje (Fog,

Budtz & Yakaboylu, 2005).

2.3.2.3Konflikterna

Vidare beskriver Fog, Budtz och Yakaboylu (2005) att en bra berättelse kräver en

konflikt, som för handlingen framåt. En konflikt behöver inte vara en negativ händelse,

utan endast något som väcker berättelsen till liv och skapar spänning. Att en konflikt är

nödvändig för att skapa en bra berättelse förklarar Fog, Budtz och Yakaboylu (2005) med

att det ligger i människans natur att lösa problem som uppstår, för att återskapa en

harmonisk balans. När det uppstår konflikter, eller problem, vill vi se en lösning.

2.3.2.4Budskapet

För att använda storytelling som marknadsföringsverktyg är det av betydelse att

säkerställa i vilket strategiskt syfte berättelsen ska förmedlas. Fog, Budtz och Yakaboylu

(2005) är tydliga med att storytelling inte handlar om att berätta historier för sakens skull,

utan att berättelser ska användas i ett strategiskt syfte och resultera i att varumärket

reflekteras positivt.

13

2.4Handlingenochkaraktärerna

Vi inleder med att beskriva olika typer av fiktiva karaktärer samt redogöra för hur realism

i den fiktiva handlingen kan variera.

Under årtionden har underhållning i media använt fiktiva karaktärer för att skapa

känslomässiga anknytningar hos betraktaren (Klimmt, Hartmann & Schramm, 2006).

Fiktiva karaktärer besitter olika egenskaper och deras utseende varierar (ibid). Sheldon,

Romanowski och Schafer (2019) beskriver att fiktiva karaktärer ofta har personligheter

som upplevs ha en verklighetsförankring, för att betraktaren ska bemöta karaktären såsom

att den existerar på riktigt. Detta resonemang stämmer Hartmann och Goldhoorn (2011)

in i och argumenterar för att faktorer som påverkar uppfattning av fiktiva karaktärer bland

annat är klädstil, attraktivitet och beteende. Vidare hävdar författarna att även mindre

detaljer, såsom frisyr och ansiktsdrag, bidrar till hur en fiktiv karaktär uppfattas.

2.4.1Realismidenfiktivahandlingen

Shapiro och McDonald (1992) hävdar att handlingar i filmer som baseras på

verklighetsförankrade händelser, ökar möjligheten till att framkalla starka känslor hos

tittaren. Emellertid diskuterar Konjin och Hoorn (2005) att icke verklighetsförankrade

genrer inom film, såsom fantasi, science fiction och animering, skapar en njutning hos

tittaren genom att erbjuda en möjlighet att uppleva händelser som avviker från

verkligheten. Vidare kan orealistiska fiktiva karaktärer skapa ett engagemang hos tittaren

genom sitt sätt att bjuda på underhållning. Konjin och Horn (2005) motiverar att

realistiska dimensioner hos en fiktiv karaktär ökar engagemanget hos betraktaren,

eftersom att det anses vara möjligt att relatera till en sådan karaktär i högre grad. En

orealistisk karaktär skapar inte engagemang genom verklighetsförankring, utan via sin

möjlighet till att underhålla. Det innebär således att realistiska såväl som orealistiska

fiktiva karaktärer kan skapa ett engagemang och känslor hos betraktaren. Denna slutsats

stryks under av en studie av Zibrek, Kokkinara och Mcdonnell (2018). Studiens resultat

visar att en virtuell karaktär som är skapad med intentionen att vara kuslig, såsom en

zombie, fortfarande kan vara intressant att observera. En kuslig karaktär kan uppfattas

som tilltalande och skapa engagemang till följd av att denne betraktas som underhållande.

Genom att karaktären uppvisar ett mindre realistiskt intryck reduceras obehag. Stötande

scener kan på så vis upplevas både otäcka, men samtidigt underhållande (Zibrek,

Kokkinara & Mcdonnell, 2018).

14

Guarneri (2018) beskriver hur realism i fiktiva berättelser ger tillfälle till att sända ett

budskap till följaren, som till exempel politiska värderingar. Zibrek, Kokkinara och

Mcdonnel. (2018) beskriver även att ett budskap kan bedömas som oviktigt, om

karaktären är orealistisk. Vidare kan en realistisk karaktär generera en känsla av att

läsaren lär känna en verklig person i en verklighetstrogen miljö likt dagens samhälle

(Guarneri 2018). Författaren beskriver att denna anknytning skapar en förmåga att

påverka läsarens beslutsfattande (Guarneri 2018). Zibrek, Kokkinara och Mcdonnell

(2018) studie visar även att en realistisk karaktär framkallar en högre grad av empati när

karaktären figurerar i negativa situationer.

Zibrek, Kokkinara och Mcdonnell (2018) hävdar att realism hos digitala karaktärer

identifieras utefter flera bidragande faktorer. Ett realistiskt utseende är relevant, men är

på egen hand inte nödvändigtvis en drivande faktor till affinitet. Författarna beskriver

istället hur interaktionen mellan ett verklighetstroget beteende och utseende är

fundamentalt. Engagemang hos åskådare skapas genom att karaktären uppvisar ett

realistiskt utseende i kombination med mänskligt karaktäristiska beteendemönster

(Zibrek, Kokkinara & Mcdonnell, 2018).

2.4.2Karaktärernasutseende En fiktiv karaktärs uppfattade realism kan avgöras genom graden av fotorealism

(Palamar, 2011). Författaren definierar fotorealism enkelt – det innebär något som ser ut

som ett foto. Dock understryker författaren att begreppet kräver djupare förklaring än så.

För att uppnå en fotorealistisk karaktär spelar flera faktorer in. Författaren beskriver

karaktärens kroppsbyggnad som en grundläggande del, men hävdar att det är element på

detaljnivå som fulländar karaktären. Mindre detaljer såsom hud, hår, kläder och ögon

bidrar alla till graden av ett fotorealistiskt intryck (Palamar, 2011). Vidare beskrivs

karaktärens ansikte som en av de mest fundamentala kroppsdelar för att uppnå

fotorealism. Ansiktet är en individs mest utmärkande kroppsdel som inte enbart används

för att identifiera människor, utan framför allt en essentiell faktor i personlig

kommunikation (Palamar, 2011).

2.4.3Karaktärernasbeteendeochomgivning Forskning inom realistisk fiktion lyfter effekten av en realistisk omgivning (Guarneri,

2018). Guarneri (2018) belyser vikten av att karaktären figurerar in en trovärdig miljö,

15

som hade kunnat vara verklig. Upplevd realism uppnås genom att karaktärens berättelse

efterliknar det verkliga livet där karaktären agerar som en verklig människa, med verkliga

problem och är involverad i händelser som hade kunnat utspela sig i det verkliga livet,

såsom sociala sammanhang (Guarneri, 2018). Realistisk fiktion kan även identifieras

genom att berättelsen äger rum i nutid eller närtid, karaktären lever på en

verklighetstrogen plats och möter vardagliga situationer som hanteras på ett realistiskt

sätt (Guarneri, 2018).

2.5Konflikterna

Fog, Budtz och Yakaboylu (2005) beskriver att en bra berättelse kräver en konflikt som

för handlingen framåt. I den fiktiva berättelsen hos artificiella influencers kopplas detta

samman med artificiella influencers självexponering, eftersom att självexponering anses

vara en byggsten för att skapa en intim relation (Masaviru, 2016; Robinson, 2017;

Collins & Miller, 1994) och således ett verktyg att förmedla konflikter.

Självexponering (eng. översättning self-disclosure) inkluderar handlingen att exponera

självutlämnande information om sig själv inför andra (Masaviru, 2016). Studier visar att

individer uppskattar personer som delar personlig information, och att individer som följd

börjar gilla en person med hög grad av transparens gällande sitt privatliv (Collins &

Miller, 1994; Taylor, Gould & Brounstein, 1981). Vidare beskriver forskare beteendet

även som en fundamental grund till att bygga mänskliga relationer (Masaviru, 2016;

Robinson, 2017; Collins & Miller, 1994). Till följd av att barriärer bryts ner skapas en

intimitet vilket intensifierar anknytningen mellan individer. De självutlämnande

detaljerna är dock nödvändigtvis inte uteslutande privata. Forskare argumenterar för att

självexponering i form av ytligt småprat kan vara effektivt för att initiera en anknytning,

innan en djupare intimitet utvecklas till följd exponering av känsligare och mer personlig

information (Masaviru, 2016). Både bredden, definierat som variation av ämnen, och

djupet, den personliga signifikansen inom dessa ämnen, spelar en avgörande roll (Chung

& Cho, 2017).

Vidare har beteendet framgångsrikt relaterats till utveckling av relationer även till

konsumenter och varumärken (Robinson, 2017). Studier av Marwick och Boyd (2011)

samt Chung och Cho (2017) bekräftar även värdet av självexponering av offentliga

16

personer i sociala medier. Chung och Cho (2017) argumenterar i deras studie för att

självexponering är ett effektivt verktyg för att skapa en relation med önskad målgrupp i

marknadsföringssyfte. Författarna beskriver att interaktion via sociala medier kan skapa

känslan av social närhet, samhörighet och vänskap med offentliga personer. Studien

belyser specifikt hur offentliga personer delar självutlämnande information via sociala

medier, vilket konsumenter upplever som ett tecken på anknytning. Genom att dela, vad

som uppfattas som, ärliga känslor, åsikter, och delar personliga bilder såsom ”selfies”

samt bilder tillsammans med vänner och familj, visar sig personen sårbar. Detta främjar

i sin tur följarens uppfattning av intimitet och vänskap (Chung & Cho, 2017). Som även

tidigare forskning visar, indikerar Chung och Cho (2017) att självexponering leder till att

offentliga personer uppfattas som mer pålitliga (Horton & Wohl, 1956; Rubin &

McHugh, 1987; Chung & Cho, 2017). Tilliten har i sin tur positiv effekt på varumärkets

trovärdighet, vilket kan nyttjas för att influera konsumenters köpintention (Chung & Cho,

2017).

2.6Budskapet

I detta avsnitt redogör vi teorier som kan länkas samman med berättelsens budskap.

Schouten, Janssen och Verspaget (2019) samt Tuten och Solomon (2017) beskriver att en

kritisk framgångsfaktor inom influencer marketing är att följaren kan identifiera sig med

influencern, varför vi i detta avsnitt redogör för influencerns möjlighet till att skapa en

känsla av identifikation hos följaren.

En influencer besitter en avgörande social makt som bland annat uppnås genom att dess

följare identifierar sig med influencern (Tuten & Solomon, 2017). Till följd av att

influencern är, eller uppfattas, som lik konsumenten i termer om värderingar och åsikter,

innehar influencern referentiell makt (eng. översättning referent power) (Tuten &

Solomon, 2017).

Referentiell makt innebär att en individ, A, besitter en auktoritet över en annan individ,

B, baserad på att B kan, eller önskar kunna, identifiera sig med A (French & Raven, 1959,

via Shafritz, Ott & Yong, 2014). A betraktas som attraktiv, vilket B önskar associeras

med. Som konsekvens har A en betydande förmåga att influera B, oavsett om B är

medveten om detta eller ej. Ju starkare B identifierar sig med A, desto större referentiell

17

makt besitter A (French & Raven, 1959, via Shafritz, Ott & Yong, 2014). Ju mer lik,

homogen, en influencer uppfattas av sina följare, desto mer kan alltså följaren identifiera

sig med hen, och desto större makt besitter influencern (Tuten & Solomon, 2017).

2.6.1Jämlikhetochidentifikationkanskapaenanknytning

Jämlikhet beskrivs som till den grad individer är lika gällande till exempel kön, etnicitet,

värderingar och beteenden, och är en av de främst framträdande karaktärsdrag i ett

nätverk (Valente, 2010). Människor är mer bekväma runt individer de betraktar som

jämlikar, vilket resulterar i att sociala nätverk ofta reflekterar individen själv. Vidare

tenderar människor även att knyta an och interagera lättare med andra individer som dessa

kan relatera till (Valente, 2010; Lee, 2015). Identifikation härleds från både faktisk och

upplevd likhet (Hoffner & Buchanan, 2005). Vidare inkluderar identifikation även

önskad likhet vilket definieras som önskan att vara, eller agera, som en annan individ

(Hoffner & Buchanan, 2005). Specifikt visar studiens resultat en större önskad likhet med

individer eller karaktärer av samma kön, och som upplevs som lika i attityd. Män

identifierade sig med manliga karaktärer som uppfattades som framgångsrika, intelligenta

och våldsamma, medan kvinnor uppgav en starkare identifikation till kvinnliga karaktärer

som upplevdes framgångsrika, intelligenta, attraktiva och beundransvärda. Även

McCroskey, Richmond och Daly (1975) samt Monge och Contractor (2006) belyser

värdet av uppfattad jämlikhet i relationer till följd av dess effekt på kommunikation. Desto

likare, homogena, individer är, desto större är chansen till effektiv kommunikation.

2.7Relationenmellanföljareochenmediepersonlighet Perceptionen av en relation som utvecklas mellan en publik och en mediepersonlighet,

verklig som fiktiv, beskrivs som en parasocial relation (Horton & Wohl, 1956; Giles,

2002). Utmärkande för sådan persona är att denne besitter en förmåga att skapa en

upplevd intimitet med främlingar, en intimitet vilken är extremt inflytelserik på publiken.

Till följd av att celebriteten uppfattas som engagerad och konverserar på ett sätt som kan

upplevs som personligt och privat, skapar publiken en perception av en förtrolig relation,

vilken kan liknas med en verklig vänskapsrelation (Horton & Wohl, 1956; Rubin &

McHugh, 1987; Chung & Cho, 2017). Horton & Wohl (1956, s. 216) förklarar:

18

”De ’känner’ en sådan persona på liknande sätt de känner sina vänner: genom direkt observation och tydning av hans uppträdande, gester och röst, hans konversation och uppförande i en mängd olika situationer”

Likt hur iakttagaren kan förutsäga beteenden hos sin vän, ges denne en möjlighet att

observera hur celebriteten beter sig i olika situationer.

2.7.1Parasocialarelationerochsocialamedier

Fortsatta studier inom ämnet har framgångsrikt relaterat parasociala relationer mellan

anhängare och mediepersonligheter även till sociala medier (Chung & Cho, 2017;

Ballantine & Martin, 2005; Kim, Ko & Kim, 2014). Vidare visar studier även en positiv

koppling mellan att nyttja den pseudo-intima relationen i marknadsföringssyfte via

sociala medier (Chung & Cho, 2017; Kim, Ko & Kim, 2014; Ballantine & Martin, 2004).

Kim, Ko och Kim (2014) hävdar att sociala medier främjar illusionen av intimitet, vilket

i sin tur ger celebriteten makt att influera följare till köpbeslut. Den upplevda

anknytningen till celebriteten inspirerar inte enbart till följare till att imitera denne, utan

har även en direkt influens på köpbeslut av produkter som marknadsförs av celebriteten i

fråga (Kim, Ko & Kim, 2014; Chung & Cho, 2017; Ballantine & Martin, 2005). Lueck

(2015) bekräftar detta, och hävdar i sin studie att celebriteter via sociala medier

avsiktligen bör uppmuntra en parasocial anknytning genom att inkludera frågor till

följare, för att kunna dra fördel av den parasociala relationen i marknadsföringssyfte.

2.7.2Fysiskattraktion,enprimärfaktorvidutvecklandetavenparasocialrelation

Rubin och McHugh (1987) studie indikerar att producerare av media avsiktligt använder

sig av attraktiva personligheter med intention att publiken ska utveckla en relation till

karaktären. Med ett marknadsförande syfte som intention, är förhoppningen att detta ska

medföra att publiken fortsätter följa produktionen. Studien undersöker vilka faktorer som

är bidragande när en anhängare utvecklar en parasocial relation till en celebritet, och

fastställer attraktivitet som en primär faktor. Författarna fastslår social attraktion,

definierat som att celebriteten besitter egenskaper som åskådaren värderar hos en vän,

som den främsta faktorn till att en parasocial relation skapas (Rubin & McHugh, 1987),

vilket styrks av en studie gjord av Schmidt och Klimmt (2011). Rubin och McHugh

(1987) tillägger att även fysisk attraktion bidrar till perceptionen av intimitet. Olika

19

karaktärer kan erbjuda olika slags attraktion (Schmidt & Klimmt, 2011). Som exempel,

föreslår författarna, att en parasocial relation med en supermodell högst troligt är driven

av fysisk attraktion. För manliga följare är det sannolikt att den parasociala relationen

baseras på fysisk attraktion och en romantisk anknytning (Schmidt & Klimmt, 2011).

Vidare bedömer författarna jämlikhet som en bidragande faktor. Det är, enligt studien,

sannolikt att en stark, positiv parasocial relation främst framkallas mellan publik och

karaktär med liknande kännetecken och bakgrund. Uppfattningen av jämlikhet medför en

känsla av närhet och affinitet, osäkerhet reduceras och en illusion av gemenskap skapas

(Hoffner & Buchanan, 2005).

2.7.3Kontinuerligexponeringkrävsförattupprätthållaenrelation

Genom att den uppfattade relationen är fortlöpande över tid uppfattas celebriteten som

pålitlig, dess förutsägbarhet ökar och dess anhängares lojalitet stärks (Horton & Wohl,

1956; Rubin & McHugh, 1987). Kontinuerlig och frekvent interaktion ökar publikens

uppfattning av attraktion och intimitet och göder den parasociala relationen (Horton &

Wohl, 1956; Perse & Rubin, 1989; Chung & Cho, 2017). Med tiden blir anknytningen

stärkt av de delade upplevelser anhängaren betraktar sig ha med celebriteten, och anser

sig i kontrast till andra anhängare, ha en starkare emotionell koppling och förståelse för

denna (Horton & Wohl, 1956). En parasocial anknytning intensifieras även genom att

publiken får ta del av personlig information kring celebritetens privatliv (Perse & Rubin,

1989; Lueck, 2015).

2.7.4Socialattraktionbidragandefaktortillattanknytningskapas

Rubin och McHugh (1987) föreslår i sin studie att uttryckt empati för mediekaraktären är

ett tecken på parasocial relation. Även uttryckt godkännande eller komplimanger kring

karaktärens uppträdande eller fysiska utseende indikerar på att publiken upplever en

anknytning till karaktären (Rubin & McHugh, 1987; Lueck, 2015). Vidare beskriver

Rubin och McHugh (1987) att antydan på att publiken önskar en vänskap, eller känner

sig bekväm såsom att denne interagerar med en vän, också indikerar på en parasocial

relation. Detta understryker Lueck (2015), som beskriver att en publik som besvarar en

karaktär med genuina råd eller personlig information om sina egna erfarenheter, likt hur

vänner anförtror sig till varann, antyder på en intim anknytning. En parasocial anknytning

20

kan också visa sig genom att publiken känner en saknad när denne till exempel inte har

möjlighet att titta på det tv-program där mediepersonligheten förekommer (Rubin &

McHugh, 1987). Detta är, enligt författarna, ett tecken på att publiken värderar den

uppfattade relationen och anser den vara viktig (Rubin & McHugh, 1987).

2.8Enhöggradavfotorealismkanledatillobehag

En studie av Mori år 1970 (i MacDorman & Kageki, 2012) undersöker hur åskådare

upplever realistiska robotar. Studien beskriver relationen mellan realism hos en robot,

med en åskådares affinitet för den. När uppfattningen om verklighetstrohet ökar, ökar

även affiniteten för den hos åskådaren. Dock, hävdar författaren, att när roboten når en

viss grad av realism, vilket enligt O’Neill (2016) är runt 75%, upplevs denne istället som

obehaglig snarare än realistisk. Enligt Mori (1970, i MacDorman & Kageki, 2012) är det

när en individ inser att roboten, som vid första anblick upplevts mänsklig, faktiskt är

artificiell som personens intryck skiftar. När skiftet från verklighetstroget till artificiellt

sker, skapas istället en känsla av obehag och känslan av affinitet minskar plötsligt (Mori

1970, i Macdorman & Kageki, 2012). Denna teori är känd som Uncanny Valley.

Teorin har senare applicerats på digitala karaktärer (O’Neill, 2016; Seyama & Nagayama,

2007), som enligt O’Neill (2016) delar många likheter med robotar. Framför allt, hävdar

författaren, att både robotar och digitala karaktärer upplevs på ett liknande vis av

åskådare. Digitala karaktärer med en alltför hög grad av fotorealism kan framkalla en

negativ respons av dess åskådare, som istället upplever karaktären som kuslig (Zibrek,

Kokkinara & Mcdonnell, 2018; O’Neill, 2016). Av denna anledning undviks ofta ett

fotorealistiskt utseende vid utformandet av digitala karaktärer, med avsikt att de ska

uppfattas som tilltalande. En animerad karaktär med ett tecknat utseende blir generellt

sett lättare accepterad av åskådare. Till följd av att realismen är låg fokuserar publiken

istället på de egenskaper och drag som är skapta för den underhållning som önskas

upplevas (O’Neill, 2016). När en karaktär istället närmar sig en nära på en verklig

människa når publikens affinitet till slut ett abrupt skifte och uppfattningen om karaktären

ändras från verklig till onaturlig och skrämmande, likt hur vi uppfattar till exempel lik

eller zombies. Detta skifte sker ofta helt omedvetet för en åskådare, och är svårt att sätta

ord på varför. Individer tenderar att fokusera på de små avgörande detaljer som sänker

realismen i karaktären, som till exempel stela rörelser eller livlösa ögon. Karaktären

21

uppfattas onaturlig, och istället för att upplevas tilltalande inger karaktären istället ett

kusligt intryck (O’Neill, 2016).

Flera studier föreslår att känslan av obehag som kan framkallas av en realistisk karaktär

är ett resultat av en missanpassning i realism mellan olika element i utformandet av

karaktären (Zeyama & Nagayama, 2007; Chaminade, Hodgins & Kawato, 2007). Zeyama

och Nagayama (2007) studie beskriver att en digital karaktärs ansikte spelar en avgörande

roll. Författarna hävdar att effekten av the Uncanny Valley blir påtaglig endast när

karaktären är nästan perfekt verklighetstrogen, men även inkluderar onormala

ansiktsdrag. Denna teori styrks av Chaminade, Hodgins och Kawato (2007). Författarna

förklarar att känslan av obehag beror på en missanpassning mellan ett verklighetstroget

utseende och små orealistiska detaljer, vilket har en betydande effekt på vilka känslor

karaktären framkallar.

2.9Analytisktramverk

Utifrån det konceptuella ramverket har nedanstående analysmodeller skapats, vilka

syftar till att sammanfatta och binda samman de teoretiska områden vi har behandlat i

detta kapitel.

Studien ämnar att undersöka artificiella influencers, vilket är ett fenomen med

utgångspunkt i influencer marketing (Appel et al., 2019; Kadekova & Holiencinova,

2018. En av grundpelarna i influencer marketing är att influencern lyckas skapa en känsla

av identifikation hos betraktaren (Schouten, Janssen & Verspaget, 2019; Tuten &

Salomon, 2017). Identifikation leder till att en anknytning i form av parasociala relation

kan skapas (Valente, 2010; Lee, 2015) vilket i sin tur kan resultera i att den artificiella

influencern får ett inflytande över följaren.

Artificiella influencers existerar i och kommunicerar en fiktiv berättelse, varför

marknadsföringsstrategin storytelling identifierats som en grundläggande strategi vid

utformandet av artificiella influencer. Likväl som influencer marketing syftar till att skapa

en känsla av identifikation hos betraktaren, ämnar storytelling att skapa samma känsla

(Fog, Budtz & Yakaboylu, 2005). Teorier inom realism, utseendemässigt såväl som

beteendemässigt, används för att skapa en förståelse om huruvida en

22

verklighetsförankring leder till identifikation. Avslutningsvis används teorier inom

självexponering för att förstå hur artificiella influencers använder personlig information

för att skapa identifikation.

Perceptionen av en relation som utvecklas mellan en publik och en mediepersonlighet,

verklig som fiktiv, beskrivs som en parasocial relation (Horton & Wohl, 1956; Giles,

2002). En artificiell influencer kan betraktas som en mediepersonlighet och följarna som

dess publik. Genom att den artificiella influencern konverserar med följarna på ett sätt

som uppfattas som personligt och privat kan en upplevd anknytning skapas hos följaren.

Denna upplevda anknytning kan i sin tur leda inflytande. Vidare är även attraktivitet,

social såväl som fysisk, en bidragande faktor till att en uppfattning av intimitet skapas

och har således en inverkan på den parasociala relationen (Schmidt & Klimmt, 2011;

Rubin & McHugh, 1987). Ytterligare en faktor som bidrar till att en parasocial skapas är

mediepersonligheten har en kontinuerlig kontakt med publiken (Horton & Wohl, 1956;

Perse & Rubin, 1989; Chung & Cho, 2017).

Figur 2 - Analysmodell

23

3.Metod

I detta kapitel redovisas och motiveras för de val, teoretiska såväl som praktiska, som

gjorts i genomförandet av denna studie. Kapitlet är indelat i fyra delar, vilka redogörs

för nedan.

3.1Metodkapitletsstruktur

Figur 3 - Metodkapitlets struktur

Vi inleder med att diskutera studiens metodologiska utgångspunkter. Dessa inkluderar

studiens forskningsstrategi, vetenskapliga synsätt och ansats.

Därefter presenteras och diskuteras studiens metodik, netnografi. Avsnittet behandlar

även urval av studieobjekt samt datainsamling- och analysprocess.

I det tredje avsnittet diskuteras de etiska överväganden som har gjorts i samband med

genomförandet av denna studie.

Avslutningsvis diskuteras studiens kvalitet samt metodkritik.

3.2Metodologiskautgångspunkter

I detta avsnitt motiverar vi för studiens metodologiska utgångspunkter. Vi inleder med att

diskutera studiens forskningsstrategin och redogör sedan för studiens vetenskapliga

synsätt och ansats.

3.2.1Valavforskningsstrategi

Inom metodteori skiljer författare mellan kvalitativ och kvantitativ forskningsstrategi

(Bryman & Bell, 2013; Justensen & Mik-Meyer, 2011). Utifrån studiens syfte samt

frågeställningar har vi valt en kvalitativ forskningsstrategi, där vi genom en

tolkningsinriktad metod skapar en förståelse för fenomenet artificiella influencers, i

enlighet med Bryman och Bells (2013) beskrivning av en kvalitativ forskningsstrategi.

Eftersom att artificiella influencers är ett nytt fenomen saknas det forskning kring området

24

och det har därför varit vår avsikt att genom denna studie skapa en helhetsbild och

förståelse för fenomenet, vilket Justensen och Mik-Meyer (2011) argumenterar för att

möjligt med en kvalitativ forskningsstrategi. Kvalitativa forskningsstrategier ämnar att

genom ord skapa en förståelse för ett fenomen i dess helhet, till skillnad från kvantitativa

forskningsstrategier som ofta strävar att skapa generaliserbara och förklarande resultat

genom analys av siffror (Mik & Meyer, 2011). Eftersom att vi har för avsikt att skapa en

förståelse för fenomenet, snarare än att förklara det, anser vi att en kvalitativ

forskningsstrategi var mer lämpad än en kvantitativ forskningsstrategi.

3.2.2Valavvetenskapligtsynsätt Vid genomförandet av företagsekonomisk forskning är det viktigt att ta hänsyn till frågor

som berör ontologi och epistemologi eftersom att dessa antaganden påverkar

formuleringen av forskningsfrågor samt hur studien genomförs (Bryman & Bell, 2013).

Enligt Bryman och Bell (2013) handlar ontologi om hur sociala enheter ska uppfattas och

epistemologi vad som kan ses som kunskap inom ett område.

Bryman och Bell (2013) skiljer på två olika ståndpunkter inom ontologin: objektivism och

konstruktionism. Objektivism innebär att sociala omständigheter är neutrala i förhållande

till dess sociala aktörer. Konstruktionism belyser aktörens roll i sociala omständigheter

och innebär att aktörer är subjekt som skapar en mening i sociala omständigheter. Denna

studie har utgått från en konstruktionistisk ståndpunkt, då den sociala verkligheten anses

vara starkt beroende av aktörerna samt att den verklighet vi avser att förmedla inte anses

vara den slutgiltiga versionen av fenomenet som undersöks, vilket är i linje med Bryman

och Bells förklaring kring begreppet (2013).

Inom epistemologin finns det tre olika kunskapsteoretiska uppfattningar: positivism,

realism och interpretativism (Bryman & Bell, 2013). Positivism kan beskrivas som ett

naturvetenskapligt angreppssätt. Även realismen förespråkar att datainsamling och

bearbetning av data bör genomföras med naturvetenskapliga metoder, men förespråkar

att samhällsvetenskapliga metoder också är nödvändiga. Ett interpretativistiskt perspektiv

skiljer från realismen och positivismen, då detta perspektiv syftar till att tolka sociala

handlingar genom att förstå individens uppfattning (Bryman & Bell, 2013). Denna studie

har utgått från ett interpretativistiskt perspektiv. För att skapa en förståelse för fenomenet

25

artificiella influencers har vi ansett det vara av betydelse att tolka kulturen dessa existerar

i samt följarnas uppfattningar.

3.2.3Valavforskningsansats Ett forskningsområde kan angripas med ett deduktivt eller ett induktivt synsätt (Bryman

& Bell, 2013). Vid ett deduktivt synsätt styr teori forskningen medan vid ett induktivt

synsätt genereras teorier utifrån studiens resultat. Det kan även argumenteras för att ett

induktivt synsätt är explorativt, vilket innebär en utforskande forskning där forskaren

strävar efter att skapa en grundläggande förståelse för ett område (David & Sutton, 2011).

Bryman och Bell (2013) förklarar att den induktiva processen kan innehålla inslag av

deduktion i dess bemärkelse att forskare väljer att samla in mer data efter teoretisk

reflektion av den redan insamlade datan. Detta synsätt benämns som iterativt och innebär

en upprepande rörelse mellan teori- och datainsamling (Bryman & Bell, 2013).

Vi har utformat vår studie med ett iterativt synsätt. Insamlad empiri har varit en

förutsättning för att skapa en förståelse för ämnesområdet, eftersom att forskningsfältet

artificiella influencers är ett outforskat område, likväl som teorier inom närliggande

ämnesområden har varit avgörande för att skapa en teoretisk förståelse. Studien har

således utformats genom ett tillvägagångssätt där insamling av data varvas med teori,

vilket är signifikant för ett iterativt synsätt (Bryman & Bell, 2013)

3.3Metodik I detta avsnitt diskuterar vi studiens metodik. Vi beskriver hur vi har valt ut studiens

undersökningsobjekt samt hur vi har samlat in och analyserat studiens empiriska

material.

3.3.1Netnografi Netnografi är en kvalitativ forskningsmetod som vuxit fram i takt med digitaliseringen

och kommunikationsmöjligheter på internet (Kozinets, 2011; Frostling-Henningsson,

2017). Frostling-Henningsson (2017) beskriver att netnografi fokuserar på (s.106) “[...]

nätbaserade miljöer, gemenskaper och kommunikationskanaler och syftar därmed till att

skapa förståelse för det sociala liv och samspel som äger rum i dessa miljöer”. Eftersom

att vi i denna studie ämnar att studera ett outforskat fenomen som existerar på den sociala

26

medieplattformen Instagram, föll det sig naturligt att samla in primärdata genom en

netnografisk metod.

Netnografi kan sägas ha sin utgångspunkt i en etnografisk forskningsmetod, vilket

innebär att forskaren engagerar sig och observerar en social miljö för att skapa en

förståelse för dess kultur och mening (Bryman & Bell, 2013). Genom att använda en

netnografisk metod har vi som forskare i denna studie observerat fenomenet artificiella

influencers på Instagram och tagit del av den kultur som artificiella influencers existerar

i.

Frostling-Henningsson (2017) beskriver att forskarens grad av inblandning kan variera

från aktivt deltagande till observation. Vi har i denna studie observerat det sammanhang

som artificiella influencers existerar i och själva inte aktivt deltagit i kulturen. Vi har

därför, i enlighet Frostling-Henningsson (2017), antagit en passiv roll som observatörer

vilket benämns som observerande netnografi.

3.3.2Valavundersökningsobjekt

Utgångspunkten i netnografi är, likt all kvalitativ forskning, det vetenskapliga problemet

som ska undersökas (Berg, 2015). Vidare beskriver Berg (2015) att netnografisk

forskning saknar tydliga riktlinjer för hur den ska bedrivas och det är därför avgörande

att forskaren själv upprättar en grundplan att utgå ifrån i forskningen.

Studiens undersökningsobjekt, artificiella influencers, valdes ut genom ett explorativt

urval. Denscombe (2017) beskriver att ett explorativt urval är fördelaktigt att använda i

mindre kvalitativa studier där forskaren studerar ett outforskat ämne, något som stämmer

väl in på vår studie. Vidare hävdar Denscombe (2017) att det vid ett explorativt urval är

möjligt att styra urvalsprocessen i den utsträckning att både intressanta och ovanliga

undersökningsobjekt väljs ut att undersöka.

För att skapa en överblick av det ämne vi undersöker inledde vi vår urvalsprocess med

att söka efter artificiella influencers på Instagram. Vi skrev anteckningar om vad vi såg

och var vi fann det vi såg, för att senare i processen kunna gå tillbaka till källorna. Alla

anteckningar samlades i ett World-dokument. För att säkerställa att vi hittade relevanta

artificiella influencers samt att hela fältet kartlades kompletterades sökningar på

27

Instagram med sökningar i sökmotorn Google. Observationer och information från dessa

sökningar antecknades i vårt World-dokument.

I denna process identifierade vi 34 olika artificiella influencers. För att urskilja

studieobjekt som var relevanta för studiens syfte, genomförde vi fyra filtreringar.

Filtreringsprocessen genomfördes utifrån fyra olika kriterier, vilka skapades utifrån

studiens syfte och tillgänglighet.

Filtreringsprocessen resulterade i tolv undersökningsobjekt, med olika antal poster och

följarantal, vilket vi anser vara fördelaktigt för att skapa en så god förståelse som möjlig

för fenomenet artificiella influencers.

Användarnamn*: Antal följare*: Antal poster*:

@dagny.gram 6585 8

@janky 298 000 103

@guggimon 460 000 99

@itsbinxie 94 900 175

@blawko22 157 000 160

@bermudaisbae 235 000 258

@shudu.gram 200 000 69

@noonoouri 358 000 901

@lilmiquela 2 200 000 728

@bebiselis 7913 56

@yoox (Daisy) 440 000 3325

@koffi.gram 11 400 13

Tabell 1 - Studiens undersökningsobjekt

*På Instagram 6 maj 2020

28

3.3.3Insamlingochanalysavdata Netnografisk forskning kan generera stora mängder empiriskt material och det är därför

viktigt att forskaren har en medvetenhet kring detta för att hantera materialet på ett

konsekvent sätt (Frostling-Henningsson, 2017; Kozinets, 2011). Berg (2015) beskriver

att forskaren med fördel kan analysera materialet parallellt med datainsamlingen, för att

identifiera vilket material som är användbart för studiens syfte. Vi har således med dessa

argument som grund, parallellt med datainsamlingen, analyserat materialet med en

tematisk analysmetod.

Det första steget i en tematisk analysmetod är enligt Braun och Clarke (2006) att bekanta

sig med empiriska fältet för att väcka idéer till liv. Eftersom att vi i vår urvalsprocess av

undersökningsobjekt gick igenom det empiriska fältet och noterade vad vi såg, kunde vi

med våra anteckningar skapa en god uppfattning kring det material vi skulle samla in.

Vi började observera artificiella influencers i februari 2020 och genomförde vår

datainsamling mellan februari och april 2020. För att avgränsa vårt empiriska fält i möjlig

mån, valde vi att endast inkludera de senaste 200 inläggen för vardera artificiell influencer

i datainsamlingen. Vi gick inledningsvis igenom var artificiell influencer för sig och

sparade ner skärmdumpar av deras senaste 200 inlägg. Det insamlade materialet

organiserades i ett World-dokument. För att säkerställa en konsekvent insamling sparades

en skärmdump av inlägget och en kort anteckning i form av tolkning om vad inlägget

föreställde. Detta resulterade i ett mycket stort material, som vi sedan började sortera.

För att begränsa vårt empiriska material på ett systematisk sätt valde vi att sortera det

manuellt genom olika koder. Detta är den andra steget i den tematiska analysprocessen

enligt Braun och Clarke (2006). Kodning innebär att forskaren går igenom empirin och

kategoriserar denna och urskiljer delar som kan tänkas vara av teoretisk betydelse

(Bryman & Bell, 2013). Vi valde att inte använda oss av datorprogram för att sortera vårt

material, då vi inte ville gå miste om detaljer i bilder och text som ett datorprogram

eventuellt skulle sortera bort.

För att inte begränsa oss i kodningen, tog vi i ett tidigt skede ett beslut om att inlägg fick

kategoriseras i flera koder. Under kodningsprocessen identifierades ytterligare relevanta

29

koder, vi gick därför igenom vårt material i flera omgångar. Vi har i denna studie skapat

koderna utifrån insamlad data, vilket talar för ett induktivt tillvägagångssätt i

kodningsprocessen. Exempel på koder som användes för att sortera materialet är känslor,

personliga relationer, trovärdig omgivning och agerar på ett verklighetstroget sätt.

När all ursprunglig data har kodats börjar arbetet med att söka efter teman i materialet,

vilket är de avslutande stegen i den tematiska analysprocessen (Braun & Clarke, 2006).

Denna fas innebär således att olika koder kombineras ihop till teman, för att identifiera

mönster och samband. Vi valde att kombinera våra koder utifrån de element Fog, Budtz

och Yakaboylu (2005) beskriver som viktiga för en framgångsrik berättelse: karaktärer,

handling, konflikter och budskap. Dessa teman presenteras och analyseras i kapitel 4.

3.3.4Analys-Följarnasrespons

För att undersöka följarnas respons till artificiella influencers har vi studerat

kommentarsfälten hos studiens utvalda artificiella influencers. En majoritet av de

artificiella influencers som studien undersöker har ett hundratals kommentarer till varje

postat inlägg, varför vi begränsade oss till att undersöka minst tre kommentarsfält per

influencer. Även detta urval har skett genom ett explorativt urval, där vi valde att studera

kommentarsfälten till de inlägg som på något sätt väcker uppmärksamhet, upplevs vara

intressanta eller ovanliga.

I analysprocessen identifierade vi samband och mönster i de kommentarer som följare

skriver. Utifrån denna process och de mönster som vi fann, fick vi en uppfattning om

vilka teorier som är relevanta att använda för att förstå och analysera följarnas respons till

artificiella influencers.

30

3.4Etiskaöverväganden I detta avsnitt redogör vi för de etiska aspekter vi har tagit hänsyn till vid utförandet av

denna studie.

3.4.1Netnografiaktualiserarnyaetiskautmaningar

Vid företagsekonomiska undersökningar är det viktigt att ha en medvetenhet kring etiska

frågor som uppstår under processens gång (Bryman & Bell, 2013). En netnografisk

forskningsmetod innebär att forskaren förflyttar sig från den sociala världen offline, till

en social värld online (Berg, 2015). Denna förflyttning leder enligt Berg (2015) till att

nya etiska utmaningar skapas och vedertagna forskningsetiska aspekter utmanas. För att

säkerställa att denna studie har utförts etiskt korrekt, har vi tagit hänsyn till

Vetenskapsrådet (2017) etiska forskningsprinciper samt de etiska utmaningar som

aktualiseras av netnografisk forskning enligt Kozinets (2011).

3.4.2EtiskautmaningarvidnetnografienligtKozinets(2011)3.4.2.1Offentligtellerprivat Det empiriska material som samlas in vid en netnografisk metod kan hävdas vara mer

lättillgängligt än vid andra kvalitativa metoder, eftersom att denna data är publicerad på

internet. Att skilja på vad som är privat och offentlig data är en utmaning (Ahrne &

Svensson, 2015). En frågeställning som en netnografisk forskare bör fundera över är

därför om internet ska uppfattas som en offentlig eller privat plats (Kozinets, 2011). I

denna studie har data samlats in från Instagram. Instagram är ett öppet forum online och

det krävs inget konto eller inlogg för att ta del av materialet (Instagram användarvillkor,

2020). Detta anser vi är argument för att Instagram är en offentlig plats, men online, och

därmed tillhandahåller offentlig data. Om det hade krävts ett konto eller inlogg på

Instagram för att ta del av innehållet, hade forumet klassificeras som privat och vi hade

då behövt angripa situationen annorlunda.

3.4.2.2Samtycke En viktig aspekt i etiskt forskning är att erhålla samtycke från medverkande deltagare

(Kozinets, 2011). Till skillnad från traditionella kvalitativa forskningsmetoder, såsom

fokusgrupper och intervjuer, använder netnografi inte data som är specifik och som har

31

utformats i syfte för att användas i forskning. En utmaning med netnografi är enligt

Kozinets (2011) hur informerat samtycke kan medges online. Eftersom att vi anser att

Instagram är ett offentlig plats, har vi utgått från principen att deltagarna är medvetna om

att inläggen som publiceras är tillgängliga för allmänheten att ta del av. Fortsättningsvis

har vi valt att inte skriva ut användarnamn till de kommentarer som vi har analyserat, för

att undvika en situation där eventuellt samtycke inte medges.

3.4.3Vetenskapsrådetsfyragrundkrav(2017)

Informationskravet innebär att forskaren ska underrätta deltagare och uppgiftslämnare till

forskningen om deras roll i studien samt att deltagande är frivilligt (Vetenskapsrådet,

2017). Eftersom att undersökningsdeltagarna i denna studie inte medverkar aktivt, har

informationskravet varit en utmaning för oss. Med tanke på studiens storlek samt

bristande möjligheter att nå ut med information till de deltagare på Instagram som vi har

studerat, kan det argumenteras för att det inte varit möjligt för oss att uppfylla

informationskravet på det sätt som Vetenskapsrådet formulerat det. Då vi har studerat

offentliga profiler på en offentlig plats online, kan det dock argumenteras för att

deltagarna i denna studie inte deltar aktivt och därmed ställs inte samma krav på att

informera om deras deltagande i studien (Vetenskapsrådet, 2017).

Likt Kozinets (2011) stället Vetenskapsrådet (2017) krav på deltagarnas samtycke i

studien genom samtyckeskravet. Även detta krav berörs av undersökningens karaktär och

bör bedömas efter undersöknings deltagarnas aktivitet i studien (Vetenskapsrådet, 2017).

I de studier där information om deltagarna inhämtas från passivt deltagande, behöver

samtycke enligt Vetenskapsrådet (2017) inte inhämtas.

Konfidentialitetskravet handlar om hur känsliga privata uppgifter hanteras

(Vetenskapsrådet, 2017). Vi har i denna studie inte samlat in någon etisk känslig

information om identifierbara personer, eftersom att empiriinsamling endast bygger på

information som är offentlig. Konfidentialitetskravet anses därför uppfyllas.

Nyttjandekravet innebär att uppgifter om enskilda personer inte får användas utanför

forskningens syfte (Vetenskapsrådet, 2017). Eftersom att vi i denna studie inte samlat in

32

några privata personuppgifter, har det inte aktualiserats etiska utmaningar med

nyttjandekravet.

3.5Kvalitetsutvärdering I följande avsnitt diskuterar och argumenterar vi med ett självkritiskt öga för studiens

kvalitet.

3.5.1Kvalitetikvalitativforskning

Guba och Lincoln (1994, via Bryman & Bell, 2013) argumenterar för att kvalitet i

kvalitativ forskning inte kan bedömas efter samma kriterier som kvalitet i kvantitativ

forskning. I kvalitativ forskning är det möjligt att säkerställa och bedöma kvalitet genom

två grundläggande kriterier, trovärdighet och äkthet, varav kriteriet trovärdighet delas in

i fyra delkriterier: tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och bekräftelse (Guba &

Lincoln, via Bryman & Bell, 2013). För att säkerställa studiens kvalitet har vi utgått från

dessa kriterier.

3.5.1.1Tillförlitlighet Att en studie är tillförlitlig innebär att forskningen har utförts i linje med forskningsregler

samt att de resultat som studien genererar rapporteras till de personer som har deltagit i

studien (Bryman & Bell, 2013). Eftersom att vi har genomfört vår studie med data från

en offentlig plats online, med den observerande metod som studien antar, har det inte

varit möjligt för oss att rapportera vårt resultat till de passiva deltagare som är en del av

den sociala verkligheten som vi har studerat. För att säkerställa att vårt resultat är

tillförlitligt har vi därför valt att inkludera visuella delar av den data som vi har analyserat.

Genom att göra detta kan läsaren själv bilda sig en uppfattning kring den data vi har

undersökt. Fortsättningsvis har vi följt de forskningsregler som finns genom att studera

metodböcker och behjälpliga artiklar, vilket även det säkerställer studiens tillförlitlighet.

3.5.1.2Överförbarhet Överförbarhet handlar om att studiens resultat ska vara möjlig att tillämpa i andra

kontexter, utöver den specifika som studien undersöker (Guba & Lincoln, 1994, via

Bryman & Bell, 2013). Kvalitativ forskning undersöker i många fall en mindre grupp

individer, vilket innebär att fokus ofta ligger på att penetrera ett ämne på djupet snarare

33

än att dra generaliserbara slutsatser (Guba & Lincoln, 1994, Bryman & Bell, 2013). För

att öka överförbarheten i kvalitativ forskning är det därför av betydelse att den data som

samlas in ska vara så pass fyllig och informativ att resultaten kan överföras till en annan

miljö (Guba & Lincoln, 1994, via Bryman & Bell, 2013). Vår studie syftar till att

undersöka ett fenomen och skapa en förståelse för det fenomenet i dess helhet. Genom

att fokusera på att skapa en bredd, snarare än ett djup i studiens kunskapsbidrag, har vi en

ständig strävan efter hög grad av överförbarhet.

3.5.1.3Pålitlighet För att en studie ska anses vara pålitlig ska forskaren tydligt redogöra för samtliga faser

av forskningsprocessen samt ha ett granskande synsätt för de val som görs (Guba &

Lincoln, 1994, via Bryman & Bell, 2013). I denna studie motiveras och redogörs för de

val som görs under forskningsprocessen gång, vilket påvisar studiens pålitlighet. I

metodkapitlet beskrivs metodvalen ingående och kritiskt. För att säkerställa pålitligheten

ytterligare har kurskamrater och handledare löpande, med ett kritiskt öga, granskat vårt

arbete och gett oss konstruktiva råd.

3.5.1.4Konfirmering Att en studie är konfirmerad innebär att forskaren inte har låtit personliga värderingar

eller åsikter påverka studiens utformande och resultat (Guba & Lincoln, 1994 via Bryman

& Bell, 2013). Kvalitativa studier möter ofta svårigheter i att vara helt objektiva, då

kvalitativa studierna tenderar att ha ett tolkande synsätt i syfte att förklara. För att förstå

det fenomen vi studerar har vi ett tolkande perspektiv. Även den observerande

forskningsmetod som studien antar kan hävdas vara subjektiv, eftersom att vi som

forskare själva tolkar och bearbetar empirin. För att bibehålla en hög objektivitet i studien

har det därför varit av betydelse att vi varit medvetna om att vald forskningsmetod och

det perspektiv studien arbetats fram utifrån tenderar att bidra till subjektivitet. Det har

även varit av fördel att vi är två författare bakom denna studie, då vi tillsammans kunnat

kontrollera att våra egna värderingar och åsikter inte speglar studiens utformande och

resultat.

34

3.5.1.5Äkthet Det sista kriteriet som Lincoln och Guba (1994, via Bryman & Bell, 2013) diskuterar

angående studiens kvalitet är äkthet. Enligt författarna uppfylls detta kriteriet om studien

ger en rättvis bild av det som studeras och om studien bidrar till en ökad förståelse. Vi

har säkerställt studiens äkthet genom att presentera delar av den data som vi har

observerat. Eftersom att vi har genomfört studien med en observerande metod, är det inte

möjligt för oss att säkerställa att vi förmedlar korrekta åsikter och uppfattningar, men vi

har haft en hög medvetenhet kring denna aspekt.

Samtliga bilder som presenteras i denna studie är hämtade från Instagram. Vi betraktar

Instagram som ett offentligt forum online, med stöd från Instagrams användarvillkor

(2020). Eftersom att denna studie inte skapats i ett kommersiellt vinstsyfte samt att vi

analyserar det insamlade materialet med ett kritiskt öga, är det enligt upphovsrättslagen

tillåtet för oss att inkludera bilder från Instagram i vår studie. Vi har fått detta bekräftat

via mailkonversation med juridiska sektionen vid Stockholms Universitet.

3.5.2Metodkritik Att använda netnografi som forskningsmetod medför både för och nackdelar (Frostling-

Henningsson, 2017). En av nackdelarna är enligt Frostling-Henningsson (2017) att

metoden kan anses vara subjektiv, eftersom att empiriinsamling samt analys genereras

utifrån de tolkningar vi gör som forskare. Vi är medvetna om att det är fördelaktigt att

kombinera netnografi med ytterligare metod för att samla in empiri. Dock vill vi

argumentera för att det inte är något som borde ha gjorts i denna studie, eftersom att det

fenomen vi undersöker är så pass nytt och icke utbrett. Att kombinera netnografi med till

exempel kvalitativa intervjuer hade inte bidragit till en ökad kvalitet, eftersom att

allmänhetens åsikter och upplevelser inte är så pass ingående ännu att det hade kunnat

bidra till en betydelsefull analys för studiens syfte.

Vidare har vi heller inte ansett det vara fördelaktigt att kombinera vår metod med en

kvantitativ metod, eftersom att vi med denna studie ämnar att bidra med en

grundförståelse för fenomenet. Vårt mål har varit att genom att följa grundlinjer i analys

av vårt empiriska material, uppnå en mycket grad av kvalitet, överförbarhet samt

pålitlighet i vårt kunskapsbidrag av artificiella influencers.

35

36

4.Resultatochanalys

I följande kapitel presenteras studiens resultat och analys. Kapitlet är uppdelat i tre

delar. Den insamlade empirin är av kvalitativ karaktär och har samlats in genom en

observerande netnografisk metod.

I del ett presenteras och analyseras de artificiella influencers som vi har observerat i

denna studie. Denna analys sker i utgångspunkt med teorier inom social media marketing

och influencer marketing.

I del två presenterar och analyserar vi de artificiella influencernas egenskaper, med

utgångspunkt i den fiktiva berättelse de kommunicerar.

I del tre presenterar och analyserar vi följarnas respons till de artificiella influencerna.

Figur 4 – Resultat- och analyskapitlets struktur

4.1Presentationavartificiellainfluencers

I detta avsnitt presenteras de artificiella influencers som vi har observerat i denna studie.

Avsnittet avslutas med en analys av artificiella influencers koppling till sociala medier

och influencer marketing.

Lilmiquela delade sitt första inlägg i april 2016 (@lilmiquela).

Hon är idag den största artificiella influencern på Instagram med

över två miljoner följare. Karaktären, som skapades och hanteras

av företaget Brud, utgörs av en tjej i 20-årsåldern som delar

vardagliga bilder från hennes privatliv, vilket inkluderar vänner,

pojkvän, resor och festliga event. Karaktären delar även inlägg

där hon uppmärksammar samhällsviktiga frågor, såsom

abortfrihet och rasism, samt marknadsför varumärken som till

exempel Samsung och Calvin Klein. Lilmiquela är även artist,

Figur 5 – Porträtt Lilmiquela, @lilmiquela, 2 april 2020

37

och producerar musik och musikvideos, samt driver ett kreativ online samhälle vid namn

Club 404. Hennes nära vänner inkluderar de artificiella influencerna Bermudaisbae och

Blawko22, samt hennes före detta pojkvän, den mänskliga modellen Nick Killian

(@lilmiquela).

Bermudaisbae är Lilmiquelas nära vän, samt flickvän till den

artificiella influencern Blawko22 (@bermudaisbae). Med över

230 000 följare är hon en av de största artificiella influencerna på

Instagram. Karaktären skapades initialt av företaget Cain

Intelligence, men hanteras sedan augusti 2018 av företaget Brud.

Bermudaisbaes inlägg inkluderar vardagliga bilder tillsammans

med vänner, dejter, skönhet, mode och selfies

(@bermudaisbae).

Blawko22, den tredje av företaget Bruds artificiella

influencers, har 157 000 följare på Instagram (@blawko22).

Inläggen inkluderar vardagliga händelser, där karaktären

främst umgås med vännen Lilmiquela samt flickvännen

Bermudaisbae. Influencern har bland annat figurerat i

annonser för varumärket Absolut Vodka. Utmärkande för

Blawko22 är att han på samtliga bilder täcker sin mun och

näsa med en ansiktsmask eller hand (@blawko22).

Shudu.gram beskrivs som världens första digitala supermodell

och representeras av den digitala modellagenturen The Diigitals

Agency (@shudu.gram). Shudu.gram skapades av den tidigare

modefotografen och visuella artisten Cameron-James Wilson

efter inspiration av barbiedockan ”Prinsessan av Sydafrika”,

samt supermodellerna Naomi Campbell, Alek Wek och Iman.

Modellen delade sitt första inlägg på Instagram i april 2017 och

har sedan dess figurerat i annonser för Givenchy och

modemagasin såsom Women’s Wear Daily, Harpers Bazaar

och British GQ. Karaktären har idag över 200 000 följare på

Figur 6 – Porträtt Bermudaisbae, @bermudaisbae 25 april 2020

Figur 7 – Porträtt Blawko22, @blawko22 6 januari 2020

Figur 8 – Porträtt Shudu.gram, @shudu.gram 28 augusti 2020

38

Instagram, vilket gör henne till en av de största artificiella influencerna på Instagram.

Inläggen inkluderar endast professionella modellbilder utan personlig signifikans

(@shudu.gram).

Dagny.gram är, precis som Shudu.gram, en digital supermodell

skapad av Cameron-James Wilson och representeras av The

Diigitals Agency (@dagny.gram). Dagny har figurerat i

kampanjer för Balmain och British GQ, men har även

marknadsfört snabbmatskedjan KFC, sminkmärket Mac

Cosmetics samt modemagasinet S Moda. Dagny.gram delade

sitt första inlägg på Instagram i mars 2019 och har idag över

6000 följare (@dagny.gram).

Koffi.gram är den tredje av The Diigital Agencys och

Cameron-James Wilsons digitala supermodeller

(@koffi.gram). Modellen beskrivs som den manliga

motsvarigheten till Shudu.gram, skapad av delar av

Shudu.gram, likt hur Adam skapades av Evas revben.

Koffi.gram delade sitt första inlägg i januari 2019 och har idag

11 400 följare på Instagram. Bilderna som delas är

professionella modellbilder, där Koffi.gram till exempel

figurerar i Zipped Magazine (@koffi.gram).

Noonoouri beskriver sig själv som en digital karaktär, aktivist

och vegan (@noonoouri). Karaktären är skapad av

modellagenturen IMG models och är med sina 360 000 följare

bland de mest välkända artificiella influencern på Instagram.

Karaktären skapades i februari 2018 och marknadsför frekvent

exklusiva varumärken såsom Dior, Tommy Hilfiger och Marc

Jacobs. I kontrast delas även inlägg med samhällsviktiga

ställningstaganden, där Noonoouri bland annat

uppmärksammar feminism, kampen mot barnäktenskap och

klimataktivism. Inläggen är så gott som uteslutande betald

Figur 9 – Porträtt Dagny.gram, @dagny.gram 20 mars 2019

Figur 10 – Porträtt Koffi.gram, @koffi.gram 26 december 2019

Figur 11 – Porträtt Noonoouri @noonoouri, 26 februari 2020

39

annonsering för varumärken och organisationer och inkluderar sällan detaljer ur

karaktärens privatliv (@noonoouri).

Janky är en animerad karaktär, med utseende av en

leksakskatt, skapad för att marknadsföra varumärket

Superplastic (@janky). Superplastic är, enligt egen

beskrivning, världens främsta skapare av designer-

leksaker. Janky delade sitt första inlägg på Instagram i

juni 2019 och har idag 298 000 följare. Inläggen

inkluderar vardagliga händelser, där karaktären umgås

med den artificiella influencern Guggimon. Det är även

vanligt förekommande med stötande bilder där alkohol

och droger inkluderas (@janky).

Precis som Janky, skapades Guggimon i juni 2019 som

varumärkesambassadör för Superplastic (@guggimon).

På knappt ett år har Guggimon fått mer än 460 000

följare, vilket gör karaktären till den näst största

artificiella influencern på Instagram. Innehållet i

karaktärens inlägg liknar Jankys och inkluderar sociala

sammanhang med vännen Janky och mänskliga

celebriteter. Likt Janky kan influencerns inlägg

uppfattas stötande, då karaktären ofta poserar med

yxor, alkohol och droger (@guggimon).

Figur 13 – Porträtt Noonoouri, @noonoouri 26 februari 2020

Figur 12 – Porträtt Janky @janky, 18 februari 2020

Figur 13 – Porträtt Guggimon, @guggimon 3 februari 2020

40

Bebiselis är en artificiell influencer skapad av matvarukedjan ICA

(@bebiselis). Karaktären föreställer en mänsklig bebis, vars liv

förmedlas ur karaktärens förälders perspektiv. Inläggen

inkluderar vardagliga situationer och utmaningar som en

småbarnsfamilj kan ställas inför och inkluderar ofta frågor till

följarna för att frammana en interaktion. Bebiselis skapades i

oktober 2019 och har idag över 7000 följare på Instagram

(@bebiselis).

Itsbinxie beskriver sig själv som en utomjording som

flyttat från rymden till Los Angeles (@itsbinxie).

Karaktären har dock ett verklighetstroget, mänskligt

utseende. Inläggen inkluderar både vardag, där hon ses

umgås med vänner över middag, och samarbeten med

företag. Bland annat marknadsförs hamburgerkedjan In-N-

Out Burger, modemärket TokiDokibrand samt

organisationen World Health Organization för att

uppmärksamma social distansering och personlig hygien

i samband med Covid-19. Itsbinxie skapades i maj 2019

och har idag över 95 000 följare (@itsbinixie).

Webbutiken Yoox beskriver sig som världens ledande online

livsstilsbutik och har skapat den artificiella influencern Daisy

(@yoox). Daisy beskrivs driva butikens instagram-konto.

Influencern har inte ett eget konto, men figurerar kontinuerligt

i Yooxs flöde. Inläggen inkluderar främst information

gällande de produkter som webbutiken säljer, men ibland även

aktiva ställningstaganden angående till exempel feminism

samt social distansering med anledning av Covid-19.

Webbutiken har idag över 440 000 följare och Daisy

introducerades första gången i december 2018 (@yoox).

Figur 15 – Porträtt Itsbinxie, @itsbinxie 8 april 2020

Figur 16 – Porträtt Daisy, @yoox 27 april 2020

Figur 14 – Porträtt Bebiselis, @bebiselis 9 oktober 2019

41

4.1.1Analys-Artificiellainfluencerskopplingtillsocialamedierochinfluencermarketing

Artificiella influencers kan enligt definition av Tuten och Solomon (2017) betraktas som

influencers. Tuten och Solomon (2017) definierar en influencer som en person som andra

anser vara kunnig källa av information. De artificiella influencerna figurerar på sociala

medier, där de framgångsrikt lyckats skapa ett nätverk av följare. En majoritet av de

artificiella influencerna har tiotusentals följare på Instagram. Denna möjlighet att påverka

beteende och köpbeslut beskrivs av Woods (2016) samt Tuten och Solomon (2017) som

en kritisk framgångsfaktor inom influencer marketing.

Likt hur Tuten och Salomon (2017) beskriver att företag kan dra fördel av en influencers

erkännande av dess följare, använder företag de artificiella influencernas plattform för att

förmedla sitt budskap till önskad målgrupp.

Genom effekten av socialt bevis, som Cialdini (2006) hävdar grundas i att produktens

kvalitet bekräftas när en individ rekommenderar denna, förstärks produktens attraktivitet

genom att de artificiella influencerna marknadsför varumärket. Detta medför, enligt

Kadekova och Holiencinova (2018) att företaget i fråga ökar sin trovärdighet och

varumärket uppfattas mer positivt. Produkten som de artificiella influencerna

marknadsför placeras även i många fall i ett vardagligt kontext, vilket enligt Woods

(2016) samt Russell och Rasolofoarison (2017) bidrar till att följare uppfattar

marknadsföringen som trovärdig. Med undantag för de tre supermodellerna, som

marknadsför varumärken uteslutande i professionella sammanhang, delar de artificiella

influencerna vardagliga inlägg där de inkluderar dess marknadsföring.

Marknadsföringen genom de artificiella influencerna kan relateras till de olika strategier

som Tuten och Solomon (2017) identifierar inom social media marketing. Karaktärerna

kan enligt definitionen separeras enligt två strategier: ägd och betald marknadsföring.

Lilmiquela, Blawko22, Bermudaisbae, Shudu.gram, Dagny.gram, Koffi.gram,

Noonoouri och Itsbinxie kan kategoriseras som betald marknadsföring, där företag betalar

för att genom den artificiella influencerns sociala medieplattform kunna förmedla sitt

budskap med intention att nå önskad målgrupp. Bebiselis, Janky, Guggimon och Daisy

är alla skapade av ett varumärke för att marknadsföra ett specifikt varumärke och kan

42

således enligt definition av Tuten och Solomon (2017) relateras till ägd marknadsföring.

Dessa artificiella influencers sociala media konton hanteras av företaget i fråga, som har

full kontroll över marknadsföring och budskapet som delas.

4.2Artificiellainfluencersegenskapermedutgångspunktidenfiktivaberättelsen

De artificiella influencerna och dess egenskaper har analyserats med en tematisk

analysmetod. Den tematiska analysmetoden innebär att det empiriska materialet sorteras

i olika koder. Därefter grupperas koderna i teman.

Vi identifierade i ett tidigt skede i analysprocessen marknadsföringsstrategin storytelling

som en stark signifikant grund för artificiella influencers. Artificiella influencers är

fiktiva karaktärer, som lever i och kommunicerar en fiktiv berättelse. Berättelserna

innehåller olika element, varpå vissa artificiella influencers använder fler och starkare

element än andra.

Fog, Budtz och Yakaboylu (2005) beskriver att en framgångsrik berättelse bör innehålla

karaktärer, handling, konflikter samt budskap. Dessa element utgör grunden för de teman

som vi identifierade i den tematiska analysprocessen. Studiens resultat och analys

kommer att presenteras utifrån följande teman och teoretiska områden:

− Karaktärer: karaktärernas grafiska utformande

− Handling: fiktiv realism i handlingen

− Konflikter: självexponering för att förmedla konflikter

− Budskap: möjlighet till identifikation

43

4.2.1Karaktärerna I detta avsnitt presenteras och analyseras de artificiella influencerna utifrån dess

grafiska utformande. Vi kunde identifiera tre huvudtyper av grafiska uttryck: de

hyperrealistiska, de realistiska och de artistiska.

De artificiella influencerna kan särskiljas mellan ett tydligt animerat utseende och ett

utseende som är starkt verklighetsbaserat och efterliknar verkliga människor. I kontrast

till karaktärer med ett starkt mänskligt utseende identifieras även artificiella influencers

som helt, eller till stor del, frångår ett mänskligt utseende. Dessa karaktärer varierar från

ett tecknat utseende med total avsaknad av mänskliga drag, till karaktärer som i grunden

påminner om en människa men med överdrivna drag som snarare påminner om ett

sagoväsen eller docka, än människa.

4.2.1.1Derealistiska Ett starkt verklighetsbaserat grafiskt framställande

identifieras hos majoriteten av de artificiella influencerna.

Karaktärerna Blawko22, Itsbinxie, Bermudaisbae,

Lilmiquela och Daisy utseende påminner starkt om verkliga

människor. Hos dessa karaktärer upplevs bilderna ibland

svåra att avgöra om det är ett faktiskt foto, men det digitala

framställandet framkommer mer tydligt på andra.

Karaktärerna uppvisar en mänsklig kroppsbyggnad,

ansiktsdrag och verklighetstrogna detaljer som till

exempel kläder. Ett exempel på detta är Bermudaisbae som

bär en silvrig metallic topp. Toppen upplevs reflekteras i

solljuset och omgivningen när hon rör sig

(@bermudaisbae, 15 mars 2020). Kläderna som bärs av dessa artificiella influencers är

ofta även faktiska kläder av välkända varumärken, vilket ökar känslan av

verklighetsförankring.

Vidare uppvisar flera av karaktärerna ett grafiskt framställande som på detaljnivå är

mycket realistiskt. Hudtextur påminner starkt om en faktisk människa, med detaljer

såsom Lilmiquela fräknar och antydan av muskler eller revben (@lilmiquela, 18 april

Figur 17 – Exempel på detaljer som bidrar till ett realistiskt intryck, @bermudaisbae 15 mars 2020

44

2019). Även små, men signifikanta, detaljer såsom linjer i handflator och skuggor efter

föremål eller solljus bidrar starkt till att karaktärerna upplevs realistiska.

4.2.1.2Dehyperrealistiska De digitala supermodellerna Shudu.gram, Dagny.gram och Koffi.gram är grafiskt

framställda att starkt efterlikna verkliga människor. De uppvisar en mänsklig och

proportionerlig kroppsbyggnad. Deras ansikten är detaljrika med starkt verklighetstrogna

ansiktsdrag och realistisk hudtextur.

Både Shudu.gram och Dagny.gram bär även

verklighetstrogna kläder, från faktiska varumärken,

som upplevs följa kropp och rörelser. Shudu.gram, till

exempel, figurerar den 14 juni 2018 i en annons för

magasinet Women’s Wear Daily i en röd klänning

som upplevs fladdra i vinden. Även bland

Dagny.grams bilder uppfattas en hög grad av

verklighetsförankring. Bland annat bär karaktären en

blå klänning med detaljerade inslag såsom veck och

rynkor, efter vad som uppfattas vara hennes rörelser

(@dagny.gram, 2 januari). Dessa karaktärer är så pass

realistiskt utformade att det är mycket svårt att avgöra

om bilderna på karaktärerna är animerade eller ett faktiskt foto, vilket ofta ifrågasätts

bland kommentarerna från följare.

4.2.1.3Deartistiska

De tre artificiella influencerna Janky, Guggimon och Noonoouris

grafiska framställande inkluderar ingen, eller mycket låg grad av

verklighetsförankring. Gemensamt är att karaktärerna går upprätt,

klär sig och rör sig som en människa. Däremot uppvisas ingen, eller

få, verklighetstrogna element i form av hudtextur, kroppsbyggnad

och proportioner. Janky och Guggimon efterliknar en leksakskanin

respektive leksakskatt. Noonoouris

Figur 18 – Exempel på detaljrika textiler, som följer vind och rörelse, @dagny.gram 2 januari 2020

Figur 19 – Noonoouri, vars artistiska uttryck frångår verklighetsförankring, @noonoouri, 13 april 2020

45

kroppsbyggnad påminner om en människas, men karaktärens oproportionerligt stora

huvud och ögon, samt avsaknad av näsborrar för tankarna till en docka eller sagoväsen,

snarare än en människa. Hudtexturen är mycket jämn, med avsaknad av detaljer såsom

rynkor och linjer. Det framgår således tydligt att bilderna och karaktärerna är framställda

digitalt.

4.2.1.4Ambivalentkaraktär Den artificiella influencern Bebiselis uppvisar en mer

ambivalent verklighetsförankring. Karaktären upplevs

vara grafiskt framställd i syfte att efterlikna en mänsklig

bebis. Karaktären påminner om en faktiskt bebis baserat på

mänskliga proportioner och en realistisk kroppsbyggnad,

som förmodas vara ett faktiskt foto av en mänsklig bebis.

Omgivning och detaljer såsom möbler, mat och kläder

tolkas också vara ett faktiskt foto. Däremot är Bebiselis

ansikte tydligt digitalt framställt. Ansiktsdrag och

proportioner efterliknar en mänsklig bebis, men det

grafiska utformandet är inte tillräckligt realistiskt.

Bilderna genererar ingen förvirring kring huruvida

Bebiselis är mänsklig eller ej, utan ger ett tydligt intryck av en digitalt skapad karaktär.

5.2.1.5Analys-Karaktärernasgrafiskautformande Baserat på Palamars (2011) definition av fotorealism, att något ser ut som ett foto,

uppvisar majoriteten av de artificiella influencerna en hög grad av fotorealism.

Hos karaktärerna Janky, Guggimon och Noonoouri som är tydligt digitalt skapade, med

tecknat eller animerat utseende, identifieras ingen fotorealism. Hos övriga karaktärer kan

dock en mycket hög, och i vissa fall perfekt grad av fotorealism identifieras.

De digitala supermodellerna uppvisar inte enbart en mänsklig och proportionerlig

kroppsbyggnad, vilket enligt Palamar (2011) är fundamentalt för fotorealism. Bilderna är

även så pass realistiska till följd av verklighetstrogna detaljer att det är mycket svårt att

avgöra om bilden är digitalt skapad, eller ett faktiskt foto. Ansiktsdrag, muskulatur och

Figur 20 – Exempel på Bebiselis digitala uttryck i kontrast till en fotorealistisk omgivning, @bebiselis 10 februari 2020

46

hudtextur påminner starkt om en verklig människas. Trots att en realistisk helhet är

essentiellt, bidrar detaljer som dessa, enligt Palamar (2011), starkt till att en grafiskt

framställt karaktär upplevs fotorealistisk. Specifikt har ett verklighetstroget ansikte, enligt

Palamar (2011), en signifikant påverkan på fotorealism vid framställandet av en digital

karaktär.

Även karaktärerna Blawko22, Itsbinxie, Lilmiquela, Bermudaisbae och Daisy uppvisar

enligt definition en hög grad av fotorealism. Karaktärernas utseende är baserade på en

verklig människas, och inkluderar samtliga element som enligt Palamar (2011)

identifierar en digital karaktär som fotorealistisk. Likt de digitala supermodellerna, är

karaktärernas utseenden både realistiska och inkluderar detaljer som bidrar till ett

fotorealistiskt intryck. Reflektioner i solljus (@bermudaisbae) och textilier som följer

kroppens form och rörelser är båda, i enlighet med Palamars (2011) beskrivning av hur

en karaktärs grafiska utformande kan uppnå fotorealism. Bilderna genererar ibland en

förvirring kring om karaktären är faktiskt människa, men ofta anas även en digitalt skapad

karaktär.

Karaktären Bebiselis, som förmodas vara skapad för att efterlikna en mänsklig bebis

uppvisar till viss mån element av fotorealism. Kropp, kläder och omgivning är så pass

verklighetstrogna att de förmodas vara ett faktiskt foto, medan karaktärens ansikte

avslöjar ett digitalt utformande. Som tidigare nämnt bedömer Palamar (2011) detaljer

som fundamentala för det grafiska framställandet av en fotorealistisk karaktär, vilket

föreslår att Bebiselis inte uppnår en så pass hög grad av fotorealism.

4.2.2Handlingen

I följande avsnitt analyseras den berättelse som de artificiella influencerna

kommunicerar utifrån grad av fiktiv realism. Vi kunde identifiera tre grader av fiktiv

realism: signifikant hög, hög och bristfällig.

Gemensamt för samtliga artificiella influencers är att den fiktiva berättelsen är starkt

genomsyrad av realistiska element. De agerar som verkliga människor, vars berättelse om

deras liv utspelar sig i realtid. Karaktärerna figurerar även i verklighetstrogna miljöer,

vilka är faktiska geografiska platser på jorden. Detta framgår bland annat

47

genom geografiska etiketter kopplade till inläggen. Till exempel uppger Shudu.gram sin

geografiska position genom en bild märkt med Great Salt Lake (@shudu.gram, 7

november 2019) och en annan

märkt med Chesil Beach

(@shudu.gram, 10 augusti

2019). Även Lilmiquela delar

inlägg med geografiskt märkt

position. Förutom att i text

beskriva att hon befinner sig i

New York, tydliggör hon även

sin geografiska position genom

att märka sin bild med Ace

Hotel New York

(@lilmiquela, 29 november

2019).

4.2.2.1Signifikanthöggradavfiktivrealism En signifikant hög grad av realistisk fiktion identifierades hos karaktärerna Bebiselis,

Blawko22, Bermudaisbae och Lilmiquela. Dessa artificiella influencers kan ses, precis

som ovan nämnda, delta i sociala sammanhang. Lilmiquela delar inlägg där hon närvarar

på festivaler som Coachella (@lilmiquela, 16 april 2019), Camp Flog Gnaw Carnival

(@lilmiquela, 23 november 2019) och filmpremiärer

(@lilmiquela, 29 augusti 2019). Tidigare nämnda

karaktärer delar även med sig av vardagliga

situationer, till exempel när de umgås med varandra

eller med vänner. Blawko22, Bermudaisbae och

Lilmiquela figurerar tillsammans när de umgås på

stranden (@blawko22, 2 januari 2020), på restaurang

(@bermudaisbae, 25 december 2019) och deltar i

evenemanget Comic Con (@blawko22, 1 augusti

2012).

Figur 21 – Lilmiquela uppger befinna sig på Ace Hotel i New York, @lilmiquela 23 november 2019

Figur 22 – Exempel på realistisk fiktion, Lilmiquela och Blawko22 umgås på stranden, @blawko22 2 januari 2020

48

Utmärkande för dessa artificiella influencers är att deras berättelser även inkluderar

privata dimensioner, såsom detaljer kring tankar, känslor och relationer till både vänner

och partner. Följare får ta del av känslor kring ångest, förälskelse och hjärtesorg. Både

Bermudaisbae och Lilmiquela delar inlägg gällande uppbrott från sin partner, där de

beskriver sina känslor (@bermudaisbae, 17 juli 2019; @lilmiquela, 6 mars 2020).

Lilmiquela skriver:

” [...] att förälska sig för första gången är FUCKING intensivt. Jag vet, jag vet – jag borde troligtvis förstått det, men allt detta emotionella skit är nytt för mig, och det visar sig att jag fortfarande har mycket att lära. Jag trodde att det bara skulle vara regnbågar och godisklubbor och dela sweatshirts och så vidare, men det visade sig vara mycket mer än så. Sjukt, eller hur? Jag var inte beredd på hur mycket jag skulle BEHÖVA Nick, och hur ensam jag skulle känna mig när vi var isär, och hur mycket av mig själv jag skulle förlora i ett försök att vara ’perfekt’…”

(@lilmiquela, 6 mars 2020, egen översättning)

Även hos karaktären Bebiselis delas personlig information kring karaktärens vardagliga

liv. Inläggen inkluderar detaljer kring känsloladdade besök hos barnavårdscentralen

(@bebiselis, 18 februari 2020) eller när karaktären är sjuk.

”Elis har fått något som förmodligen är vinterkräksjukan. Bilden är från i förmiddags när hon från ingenstans spydde från ingenstans som en fontän, vilket är vanligt för bebisar med vinterkräksjukan”

(@bebiselis, 28 februari 2020)

4.2.2.2Höggradavfiktivrealism Majoriteten av de artificiella influencerna uppvisar en starkt realistiskt genomsyrad

berättelse. Janky, Guggimon, Itsbinxie, Daisy och Noonoouri identifieras som

utmärkande i detta avseende. Samtliga karaktärer figurerar ofta i verklighetstrogna och

sociala sammanhang. Noonoouri ses delta i sociala och festliga tillställningar under

Milano Fashion Week (@noonoouri, 23 februari 2020) och Fashion Trust Arabia Awards

(@noonoouri, 20 januari 2020). Även Guggimon och Janky figurerar vid upprepade

tillfällen i festliga sammanhang, som till exempel på klubb (@guggimon 25, november

2019) eller vid nyårsfirande (@janky, 1 januari 2020) där de även upplevs vara uppenbart

49

påverkade (@guggimon, 9 februari 2020; @janky, 1 januari 2020; @janky, 21 december

2019).

Förutom att figurera i verklighetstrogna

sammanhang delar även dessa karaktärer med sig

av deras personliga förhållanden. Det är ofta

förekommande att som följare få ta del av

karaktärernas vänskapsrelationer, både till

verkliga människor samt andra digitala

karaktärer. Itsbinxie delar frekvent inlägg där

hon umgås med mänskliga vänner (@itsbinxie, 7

februari 2020; 4 februari 2020; 2 januari 2020).

Det är även vanligt förekommande att

karaktärerna Janky och Guggimon figurerar i

inlägg där de umgås med varandra (@janky, 10

mars 2020; 9 mars 2020; @guggimon 6 mars

2020).

4.2.2.3Bristfälligfiktivrealism I kontrast till berättelser som inkluderar flera personliga element från de artificiella

influencernas privatliv, identifieras de digitala supermodellerna som utmärkande.

Shudu.gram, Dagny.gram och Koffi.grams inlägg identifieras med en total avsaknad av

information kring relationer eller vardagliga situationer. Skaparen, Cameron-James

Wilson, svarar på frågan om Shudu.grams bakgrundshistoria att det ännu inte existerar

någon, men att han skulle önska att samarbeta med någon som delar en liknande bakgrund

som Shudu.gram, för att bygga en så autentisk historia som möjligt (@shudu.gram, FAQ).

4.2.2.4Analys-Handlingensfiktivarealism Baserat på Guarneris (2018) studie är en trovärdig miljö, verklighetstrogna händelser och

beteende tecken på realistisk fiktion. Realism kan således identifieras i berättelsen bland

samtliga artificiella influencers.

Karaktärerna figurerar i verklighetstrogna miljöer, vilket Guarneri (2018) beskriver som

grundläggande för att berättelsen ska upplevas realistisk. Karaktärernas berättelse

Figur 23 – Itsbinxie umgås med mänskliga vänner, vilket bidrar till ett realistiskt fiktivt intryck, @itsbinxie 7 februari 2020

50

utspelas även i realtid, där de lever och befinner sig på faktiskt geografiska platser och

agerar som verkliga människor. Samtliga av dessa faktorer bidrar, enligt Guarneri (2018),

till uppfattningen av en hög grad av fiktiv realism. Dock uppger Guarneri (2018) fler

faktorer som en berättelse bör inkludera för att uppfattas som realistisk. Karaktären bör

även vara involverad i verklighetstrogna händelser, såsom sociala tillställningar.

Berättelsen bör även inkludera realistiska problem, som karaktären hanterar som en

verklig människa. Baserat på dessa element skiljer sig de artificiella influencernas

berättelser åt. Majoriteten av karaktärerna identifierades uppnå flera, eller samtliga, av

dessa element. Med undantag för de digitala supermodellerna kan samtliga karaktärer ses

delta i sociala sammanhang och delar med sig av personlig information från deras

vardagliga liv. Vissa berättelser inkluderar även privata detaljer kring känslor och

utmaningar, som till exempel Lilmiquela som transparant offentliggör uppbrottet från sin

pojkvän. Genom att dela realistiska utmaningar som en verklig människa kan möta i sitt

vardagliga liv, och som hanteras på ett realistiskt sätt, kan, i enighet med Guarneri (2018)

studie, en stark realism identifieras.

De tre digitala supermodellerna ger, som ovan nämnt, till viss mån ett starkt intryck av

realism. De agerar som verkliga människor och figurerar i verklighetstrogna miljöer,

vilket är essentiellt för realistisk fiktion (Guarneri, 2018). Alla modellerna delar dock

uteslutande bilder från kampanjer där de figurerar som modell. De förekommer inte i

sociala sammanhang och delar ingen information kring varken vardagliga händelser,

känslor eller privata relationer, element som Guarneri (2018) hävdar bidrar till realistisk

fiktion. Dessa karaktärer påvisar inga orealistiska tendenser, men vissa essentiella

element som stärker uppfattningen av realism i en berättelse saknas.

51

4.2.3Konflikterna

I följande avsnitt analyseras de konflikter som artificiella influencers kommunicerar,

utifrån teorier inom självexponering. Vi kunde identifiera tre grader av konflikt i den

fiktiva berättelsen: hög grad, medel grad och total avsaknad av konflikt.

Som tidigare nämnt får följare ofta ta del av berättelser kring de artificiella influencernas

liv och vardag. Med de digitala supermodellerna som undantag, återfinns

självutlämnande information hos samtliga artificiella influencers.

4.2.3.1Totalavsaknadavkonflikt De digitala supermodellerna Shudu.gram, Dagny.gram och Koffi.gram delar enbart

professionella bilder, ofta förekommande i modemagasin eller kampanjer för

varumärken. Varken selfies, privata bilder eller personlig signifikans i berättelser

exponeras. Dessa karaktärer identifieras således med en avsaknad av konflikt i den fiktiva

berättelsen.

4.2.3.2Medelgradavkonflikt Övriga artificiella influencers delar privata bilder såsom selfies och bilder tillsammans

med vänner och familj. Den självutlämnande informationen inkluderar en stor bredd av

ämnen, från lättsamma detaljer kring karaktärernas vardagsliv, till mer personlig

information. Bebiselis inlägg inkluderar tips på recept, julfirande och familjeutflykter.

Detaljrika berättelser kring vardagliga händelser ger en inbjudande inblick i karaktärens

liv.

Bland inläggen identifieras även konflikter med mer privata

tendenser. Följare får ta del av frustration och funderingar kring

Bebiselis sömnproblem (@bebiselis, 18 mars 2020), samt oro

när karaktären drabbats av vattkoppor (@bebiselis, 28

november 2019).

Figur 24 – Bebiselis är sjuk i vattkoppor, vilket skapar oro hos följarna, @bebiselis 28 november 2019

52

Även hos Guggimon och Janky skiljer sig ämnena vitt åt. Följare får ta del av inlägg där

Guggimon och Janky deltar i sociala tillställningar, såsom New York Fashion Week

(@guggimon, 19 september 2019) eller shoppingturer (@guggimon, 30 augusti 2019).

Berättelserna inkluderar även mer känsliga händelser, där till exempel Guggimon sitter

häktad (@guggimon, 13 mars 2020; @janky, 14 mars 2020). Karaktären Itsbinxie delar

frekvent inlägg med sina vänner, där de till exempel umgås på stranden (@itsbinxie, 26

juli 2019) eller firar nyår (@itsbinxie, 2 januari 2020).

Även inlägg där karaktärernas värderingar framkommer identifieras. I inlägg hos

karaktärerna Daisy och Noonoouri, till exempel, kan värderingar tydligt uppfattas. Båda

karaktärerna tar aktiv ställning i frågan om social distansering till följd av den rådande

Corona-pandemin. På en bild ses Daisy hålla ett plakat med texten:

” # I stay home for

My family

My Community

My Health

Humanity

You”

(@yoox, 6 april 2020)

Noonoouri förmedlar samma budskap med en bild på läkare där hon skriver:

”TRUE HEROES. We salute and pray for you. Please #stayhome #Isolation”

(@noonoouri, 19 mars 2020)

4.2.3.3Höggradavkonflikt Karaktärerna Blawko22, Bermudaisbae, Lilmiquela bedöms uppvisa en hög grad av

konflikt i berättelsen. Inläggen inkluderar inte enbart personliga detaljer kring karaktärens

vardag, utan följare får även ta del av privata händelser kring karaktärernas personliga

relationer och känslor. Det är vanligt förekommande att bilder i form av selfies eller

Figur 25 – Exempel på händelse som visar på konflikt i berättelsen, @yoox 6 april 2020

53

privata bilder med vänner och familj delas. I ett inlägg av Blawko22 figurerar karaktären

på restaurang tillsammans med Lilmiquela och skriver:

”hello. Missed this fool for a minute while she has been ”busy” with ”other friends” and ”work ”and ”responsibilities.”

(@blawko22, 5 december 2019)

Berättelserna innefattar även självutlämnande information med djup personlig

signifikans, såsom uppbrott från partner, ångest och frustration. Blawko22 delar sin

frustration kring näthat och försvarar sin vän Lilmiquela i texten:

”Why the internet always just gotta be a place to kick people when they truly own? I talk mad shit online yall know that. But this girl

right here is going through the hardest time i could ever imagine. She is real trauma mode and u all still treating her like shit.”

(@blawko22, 26 maj 2018)

I ett, bland många transparenta inlägg, av Lilmiquela berättar

karaktären om ett bråk med sin pojkvän. Med en bild där

Lilmiquela syns uppenbart upprörd, beskriver karaktären:

”… He blew up at me over lunch and stormed out as I ugly cried in front of about 50 strangers… and

now he won’t respond to any of texts or pick up his phone. Y’all were right – I should have just told him

the truth.”

(@lilmiquela, 9 september 2019)

4.2.3.4Analys-självexponeringsomverktygförattförmedlaenkonflikt

Med undantag från de digitala supermodellerna, delar samtliga karaktärer med sig av mer

eller mindre detaljer kring deras privatliv. Bilder inkluderar selfies och bilder med vänner

och familj, vilket enligt Chung och Cho (2017) betraktas som en handling av

självexponering. Flera av karaktärerna delar även med sig av känslor och värderingar,

vilket Chung och Cho (2017) bedömer vara tecken på självexponering. Trots att den

personliga signifikansen särskiljs bland de olika karaktärerna, betraktas även karaktärer

som inte delar djupt personlig information använda sig av självexponering. De lättsamma

Figur 26 – Exempel på ett transparent inlägg från Lilmiquela, @lilmiquela 9 september 2019

54

detaljer som inkluderas i inläggen av de artificiella influencers som identifieras med

medel grad av självexponering, kan enligt Masaviru (2016) vara ett effektivt verktyg för

att initiera en personlig kontakt. Att inkludera självexponerande information i de

artificiella influencernas berättelser kan även vara ett taktik för att förmå följare att gilla

karaktären, vilket Collins och Miller (1994) samt Taylor, Gould och Brounstein (1981)

hävdar.

De artificiella influencers som även inkluderar personliga element i form av känslor och

åsikter kan enligt Masaviru (2016) frammana en djupare känsla av intimitet, genom att

exponera känsligare information. Chung och Cho (2017) beskriver att ärliga känslor kan

generera en uppfattning om att karaktären visar sig sårbar. Transparensen gällande den

artificiella influencerns ärliga känslor kan som följd resultera i att följare upplever en

känsla av vänskap.

4.2.4Budskapet

I följande avsnitt analyseras det budskap som de artificiella influencers förmedlar utifrån

möjlighet till identifikation. Vi kunde identifiera att följande faktorer kan generera en

känsla av identifikation: beteende, kön, etnicitet, värderingar och egenskaper.

4.2.4.1Kön Som tidigare nämnt är gemensamt för samtliga artificiella influencers ett mänskligt

beteende, där de agerar som en verklig människa. Karaktärerna kan även, i majoriteten

av fallen, genom en snabb bedömning identifieras som antingen man eller kvinna.

Avvikande är karaktärerna Janky och Guggimon, som utgörs av animerade leksaksdjur.

Det grafiska utformandet i sig avslöjar inte karaktärens kön, men till följd av att de klär

sig i typiskt maskulina kläder genereras en uppfattning redan vid första anblick att de är

av det manliga könet. Vid närmare observation av karaktärernas texter tydliggörs även

karaktärens kön då de benämner sig själva och varandra som “honom”.

55

4.2.4.2Etnicitet Samma bedömning görs gällande karaktärernas

etnicitet. Janky och Guggimon avviker från majoriteten,

då deras etnicitet inte går att avgöra. Även Noonoouri,

som också utgörs av en animerad karaktär, uppfattas

svårbedömd. Övriga artificiella influencers har, trots att

vissa beskriver sig själva som robotar eller

utomjordingar, tydligt mänskliga drag som

utseendemässigt kan kopplas till specifika etniciteter.

Karaktärernas hudfärg sträcker sig från ljus, till mörk,

vilket till viss mån avslöjar karaktärens bakgrund. De digitala supermodellerna

Shudu.gram och Koffi.gram har både mycket mörk hudfärg, ansiktsdrag och hår som

starkt påminner om ett afrikanskt ursprung. Shudu.grams skapare, som hanterar

modellens instagram-konto, uppger att karaktären är utformad utefter hans ideal av

skönhet(@Shudu.gram, FAQ). Vidare beskriver artisten även att inspiration till

karaktären har fåtts från den sydafrikanska prinsess-barbiedockan samt afrikanska

fotomodeller såsom Naomi Campbell, Alek Wek och Iman. Samma skapare beskriver att

han fann inspirationen till Dagny.gram hos Jodie Foster, Michelle Pfeiffer och Sissy

Spacek, som samtliga är vita, amerikanska kvinnor (@dagny.gram). Denna information

kan således bidra till att en uppfattning om karaktärens ursprung genereras. Flera av de

artificiella influencerna uppger även var de bor. Till exempel uppges Lilmiquela,

Bermudaisbae, Itsbinxie och Blawko22 bo i Los Angeles, vilket bidrar till att följare kan

bedöma karaktärens ursprung.

Figur 27 – Janky och Guggimon, @guggimon 6 januari 2019

56

4.2.4.3Värderingar Transparens gällande värderingar hos de artificiella influencerna visade ett delat resultat.

Hos Lilmiquela, Daisy och Noonoouri uppfattas värderingar tydligt. Engagemang för

samhällsviktiga frågor såsom jämställdhet, rasism och klimatförändringar är ofta

förekommande bland deras inlägg. Exempel på detta är ett inlägg postat av Lilmiquela

där hon tar ett aktivt ställningstagande mot abortförbud. Med en bild där budskapet

“KEEP ABORTION LEGAL”, skriver hon:

“#keepabortionsafeandlegal”

(@lilmiquela, 16 maj 2019)

Noonoouri uppmärksammar Internationella kvinnodagen och delar ett inlägg där hon

återskapar affischen “We Can Do It” av J. Howard Miller, med texten:

“each for equal #InternationalWomensDay”

(@noonoouri, 8 mars 2020)

Bland karaktärerna Janky, Guggimon, Itsbinxie,

Bermudaisbae och Blawko22 är värderingar inte lika

uppenbara, såsom ovan nämnda aktiva

ställningstagande. Däremot exponeras värderingar,

om än mer subtilt, bland deras inlägg. Bland de

självutlämnande berättelserna kan följare uppfatta

vissa värderingar, som till exempel Janky,

Guggimon och Blawko22s liberala inställning till

droger. Hos Janky och Guggimon är det vanligt

förekommande med bilder som inkluderar piller

(@guggimon, 14 februari 2020), alkohol och

vapen. Vid upprepade tillfällen poserar karaktären Guggimon med yxor och järnrör

(@guggimon, 17 december 2019, 30 oktober 2019, 9 januari 2020). Blawko22 delar ett

inlägg med en bild på cannabis, med texten:

“been a tough weekend so you know I had to roll 1”

(@blawko22, 24 september 2018)

Figur 28 – Exempel på ett transparent inlägg med piller och alkohol, postat av Guggimon, @guggimon 14 februari 2020

57

Bland fyra artificiella influencers uppfattas ingen, eller mycket låg, transparens gällande

värderingar. De tre supermodellerna Shudu.gram, Koffi.gram och Dagny.gram delar, som

tidigare nämnt, enbart inlägg med information kring de varumärken de marknadsför.

Ingen privat information gällande värderingar eller personlighet kan uppfattas. Hos

Bebiselis delas en hög grad av personliga detaljer som ger följaren en inblick i karaktärens

vardag. Däremot fokuserar berättelsen snarare på typiska situationer och utmaningar i en

småbarnsfamiljs vardag, än på personliga åsikter.

4.2.4.4Beteendeochegenskaper

Med undantag för Bebiselis, framställs karaktärerna som

framstående inom respektive kompetensområde. De digitala

supermodellerna figurerar i kampanjer med stora modehus

såsom Balmain (@shudu.gram, 30 augusti 2019) och i annonser

för välkända modemagasin som till exempel Harper’s Bazaar

(@shudu.gram, 7 november 2019). Flera av de övriga

karaktärerna, såsom Lilmiquela, Blawko22 och Noonoouri

associeras också med flera erkända varumärken. Noonoouri

ses marknadsföra exklusiva varumärken som bland annat

Dior (@noonoouri, 26 februari 2020), Versace (@noonoouri,

24 december 2019) och Celine (@noonoouri, 6 februari 2020). Förutom att samarbeta

med företag såsom Samsung (@lilmiquela, 17 juli 2019) och Givenchy (@lilmiquela, 2

mars 2020), släpper Lilmiquela egen musik på Spotify samt driver en online plattform,

Club404, som har marknadsförts via en av de enorma reklam-skärmarna på Times Square

(@lilmiquela, 24 april 2019). De animerade karaktärerna Janky och Guggimon, som

representerar varumärket Superplastic, ses posera med välkända artister inom hiphop

genren, som till exempel Steve Aoki (@janky 7 mars 2020), Yves Mondesir (DJ Whoo

Kid) (@janky 4 december 2019) och Trippie Redd (@janky 3 december 2019), vilka

Superplastic samarbetar med.

Som tidigare nämnt efterliknar samtliga artificiella influencers beteende verkliga

människor. Karaktärernas berättelser inkluderar realistiska situationer, sociala

tillställningar och i många fall även relationer med faktiska människor. Itsbinxie umgås

frekvent med sina mänskliga vänner (@itsbinxie, 27 februari 2020; 4 Mars 2020).

Figur 29 – Noonoouri marknadsför Celine, @noonoouri 6 februari 2020

58

Shudu.gram ses posera med den mänskliga modellen Alexandra Maleek (@shudu.gram,

30 januari 2020), och Noonoouri agerar som programledare tillsammans med modellen

Heidi Klum i en verklig TV show (@noonoouri, 10 april 2020). Vissa karaktärer uppvisar

även ett kontroversiellt, än dock mänskligt beteende. Exempel på detta är karaktären

Guggimon som kan ses posera med vapen (@guggimon, 9 januari 2020; 20 december

2020) samt med blåtiror i häktet (@guggimon, 13 mars 2020).

4.2.4.5Analys-Budskapskaparmöjlighettillidentifikation Enligt Valente (2010) kan en individ betrakta en

annan som jämlik baserat på faktorer som beteende,

kön och etnicitet. Genom att karaktärerna efterliknar

verkliga människor i beteende och utseende,

genereras en möjlighet för följaren att betrakta

karaktären som jämlika. Hos samtliga artificiella

influencers framgår det tydligt av vilket kön denna

är, trots att vissa av karaktärerna utgörs av

animerade leksaksdjur. I majoriteten av fallen kan

följare även avgöra karaktärens bakgrund och påbrå,

till följd av tydlig information kring var karaktären

lever eller ett utseende som typiskt associeras med en specifik etnicitet. Vidare bedöms

även likhet gällande värderingar vara en bidragande faktor till upplevd jämlikhet

(Valente, 2010). Bland de artificiella influencerna presenteras värderingar både i form av

aktiva ställningstagande, och mer subtilt, där följare kan uppfatta gemensamma åsikter

genom karaktärens beteende. Detta talar för att trots att de artificiella influencerna är

digitalt framställda, kan följare till följd av de mänskliga beteendemönstren och

transparens kring karaktärernas åsikter avgöra den artificiella influencerns bakgrund och

personlighet. Som resultat kan följare bedöma om karaktären i fråga delar gemensamma

erfarenheter. Forskare beskriver att upplevd likhet genererar att individer kan identifiera

sig med andra, vilket i sin tur underlättar interaktion och anknytning (Valente, 2010; Lee,

2015; Brass, 1995; Hoffner & Buchanan, 2005). Således kan följares upplevda likhet med

den artificiella influencern bidra till att de även identifierar sig med denna, och knyter an

till denne likt individer i ett socialt nätverk.

Figur 30 – Noonoouri tillsammans med Heidi Klum, @noonoouri 10 april 2020

59

Bland vissa av de artificiella influencerna saknas information kring personliga

värderingar, vilket således kan försvåra bedömningen om homogenitet. Baserat på

Valentes (2010) studie skulle detta föreslå att följare i större utsträckning identifierar sig

med de karaktärer som inkluderar detaljer som möjliggör en identifikation. Dock hävdar

Hoffner och Buchanan (2005) att identifikation även kan härledas av önskad likhet. Trots

avsaknad av personliga detaljer, inkluderas egenskaper som enligt Hoffner och Buchanan

(2005) bedömer värderas i termer om vad en individ önskar kunna associeras med. De

animerade leksaksdjuren Janky och Guggimon saknar till exempel typiska utseendedrag

som associeras med en viss bakgrund. Däremot uppvisar karaktärerna egenskaper som

följare kan önska besitta. Bland inlägg som inkluderar droger, vapen och skador efter

slagsmål genereras en uppfattning om våldsamhet. Detta intryck förstärks ytterligare med

berättelser kring att karaktären Guggimon sitter frihetsberövad i häktet. Enligt Hoffner

och Buchanan (2005) är våldsamhet en egenskap som män identifierar sig med baserat

på önskad association, vilket antyder att manliga följare kan uppleva en anknytning till

karaktärerna Janky och Guggimon. Däremot inkluderar de uppseendeväckande

karaktärerna även element som kan relateras till framgång. Vid upprepade tillfällen

poserar de artificiella influencerna med välkända artister som de samarbetar med. Enligt

Hoffner och Buchanan (2005) är framgång en status som både män och kvinnor önskar

kunna associeras med, vilket föreslår att även karaktärernas kvinnliga följare kan uppleva

en önskad likhet och identifikation.

De digitala supermodellerna, vars inlägg uppvisar en total avsaknad av detaljer kring

karaktärernas personligheter och värderingar, kan framkalla en upplevd homogenitet

baserat på andra faktorer. Modellerna, som är utformade efter ideal av skönhet och

influerade av supermodeller och skådespelare, kan således rimligtvis betraktas som

attraktiva. Enligt Hoffner och Buchanan (2005) värdesätter specifikt kvinnor attraktivitet,

och önskar kunna associeras med skönhet. Detta talar för att kvinnliga följare kan betrakta

karaktärerna som jämlikar till följd av önskad likhet, något som stärks av framtoningen

av framgång som de digitala supermodellerna också uppvisar. Nämnda karaktärer är

anställda av stora, exklusiva modehus och figurerar i välkända modemagasin, vilket inger

ett framgångsrikt intryck inom en modellkarriär. Som nämnt, är framgång något som både

män och kvinnor önskar kunna associeras med, vilket föreslår att även manliga följare

kan skapa en anknytning till nämnda karaktärer.

60

4.3Följarnasrespons

För att analysera följarnas respons valde vi ut kommentarer till de artificiella

influencerna, med ett explorativt urval. Vi kunde urskilja mönster och samband mellan

de kommentarer som följarna skriver. Därefter identifierade vi teorier som kan hjälpa

oss att förstå och analysera dessa mönster.

Detta avsnitt är uppdelat i två delar. Vi inleder med att presentera och analysera

följarnas respons till de artificiella influencernas grafiska framställande. Därefter

presenterar och analyserar vi följarnas respons till den fiktiva berättelsen.

4.3.1Följarnasresponstilldeartificiellainfluencernasgrafiskaframställande

Vi kunde identifiera tre typiska mönster hos följarnas respons: uttryckt beundran, uttryckt

förvirring och uttryckt obehag.

4.3.1.1Uttrycktbeundran. Samtliga karaktärer mottar i olika utsträckning kommentarer som uttrycker en beundran

för de artificiella influencernas utseende. Bebiselis kallas gullig och söt, medan karaktärer

som till exempel Lilmiquela, Blawko22 och Itsbinxie beskrivs som snygga och erhåller

komplimanger om deras tuffa klädstil. Följare till de digitala supermodellerna beskriver

karaktärerna som vackra, perfekta och fascinerande.

”Dagny girl! You are stunning!”

”Ur face is gorgeous!”

(Följares kommentar hos @dagny.gram, 20 mars 2019)

”Absolutely stunning as always!”

”Pure Elegance”

(Följares kommentar hos @shudu.gram, 18 januari 2020)

”So beautiful!”

”Amazing. Body goals!”

(Följares kommentar hos @koffi.gram, 24 januari 2020)

61

Hos de artistiskt uttryckta influencerna Janky, Guggimon och Noonoouri kan en

överhängande respons av beundrande karaktär observeras. Kommentarerna inkluderar i

majoriteten av fallen ett positivt engagemang. Bland Noonoouris kommentarer beskrivs

karaktären som vacker och fantastisk, samtidigt som beundran för hennes exklusiva

klädstil är vanligt förekommande. Trots att både Janky och Guggimon stundtals uppvisar

ett stötande beteende där de blivit arresterade eller uppträder berusade, får de

kommentarer som hyllar karaktärernas utseende, kläder och uppförande. De beskrivs som

häftiga, attraktiva och underhållande.

“I love yall, yall cute as hell”

“Way too cool.”

“Handsome boys”

“Okay, obsessed with your pants!”

“Dude holy shit it looks so good”

(Följares kommentarer hos @guggimon, 1 augusti 2019)

“Still look good even for a mug shot”

“This is hot”

“lol I love you”

“arrested for being the biggest gangsta in the streets big love janky”

“Damn janky I had no idea you were hard af. Stay killin it my boy”

(Följares kommentarer hos @janky, 9 januari 2020)

4.3.1.2Uttrycktobehag I kontrast till de hyllande komplimangerna gällande de artificiella influencernas skönhet

kan även negativ respons urskiljas. Det är vanligt förekommande att följare uppger att de

upplever ett obehag. Med undantag för de artificiella influencerna med artistiskt uttryck

erhåller flera av karaktärerna vid upprepade tillfällen kommentarer som beskriver en

olustig känsla. Specifikt identifieras en frekvent negativ respons hos karaktären Bebiselis,

där följarnas kommentarer är av blandad karaktär. Parallellt med vissa positiva

kommentarer kopplat till karaktärens utseende, uppger en stor del av följarna att de

upplever karaktären som kuslig.

62

“creeeepy….”

“Sååå creepy”

“lolololol inte alls obehaglig”

“Herre va creepy”

“Läskig”

“The Uncanny Valley is strong with this one…”

“Jag är rädd hahahah”

“Gillar inte det här…”

(Följares kommentarer hos @bebiselis 9 oktober 2019)

Blandat med den primärt positiva respons som urskiljs hos bland annat Dagny.gram,

Shudu.gram och Bermudaisbae observeras även kommentarer gällande att karaktärerna

upplevs som obehagliga. Flera kommentarer anmärker på detaljer som de finner

onaturliga. Händer beskrivs som konstiga och upplevs sakna detaljer, ögon upplevs

tomma och livlösa och en följare påpekar att något gällande läpparna avslöjar att de är

animerade. Dagny.gram liknas vid upprepade tillfällen vid en alien eller avatar, och

beskrivs som kuslig och skrämmande.

“First girl looks like an Alien!!!..the other Beautiful!!”

“Aliens”

“Looks like an alien”

“The white lady looks like an alien”

(Följares kommentarer hos @shudu.gram, 19 september 2019 gällande Shudu.gram och Dagny.gram)

“These are kinda creepy tbh”

“Beautiful but the eyes still look empty”

“I love this but why not use real people? They are beautiful but the whole idea is kinda scary”

“Kind of creepy”

(Följares kommentarer hos @shudu.gram, 30 augusti 2018)

63

4.3.1.3Uttrycktförvirring Bland flera följare uppfattas en viss förvirring. Med undantag för Bebiselis, Janky,

Guggimon och Noonoouri kan förvirring kring samtliga övriga artificiella influencers

digitala framställande urskiljas. Janky och Guggimon har ett tecknat utseende, och

Noonoouri frångår ett verklighetsförankrat utseende i flera avseenden. Vid upprepade

tillfällen misstas dock övriga karaktärer för att vara verkliga människor, och

kommentarerna inkluderar ofta frågor kring huruvida de är mänskliga eller inte. Bland

kommentarerna hos Shudu.gram kan kommentarer där följare högst troligt misstar

modellen för en verklig människa observeras med jämna mellanrum. Hos Lilmiquela

uppger flera följare en förvirring och påstår frågande om inte karaktären ser något

orealistisk ut.

”I’ve never seen a woman so beautiful. Would be very nice to meet you.. Antonio from Venice”

(Följares kommentar hos @shudu.gram, 18 januari 2020)

”R u even real cuz u r the most beautiful person I have ever seen in my life”

(Följares kommentarer @shudu.gram, 22 april 2017)

”Is this real or a painting? So beautiful” (@shudu.gram, 19 september 2019)

”This is probably a stupid question but is the white girl cgi too?”

(Följares kommentar hos @shudu.gram gällande @dagny.gram, 28 maj 2019).

”im confused as fuck how can a robot be so realistic” (Följares kommentar hos @lilmiquela, 28 januari 2020)

”Doesnt she look unrealistic??”

”am I going insane or is her face a cartoon?????”

(Följares kommentarer hos @lilmiquela, 29 november 2019)

64

4.3.1.4Analys-följarnasolikarespons Likt hur O’Neill (2016) och Mori (1970, i MacDorman & Kageki, 2012) beskriver hur en

hög fotorealism kan framkalla negativa känslor hos åskådare, kan kritiska

kommentarerna associeras till de artificiella influencers som uppvisar ett

människoliknande utseende. Många av kommentarerna beskriver de digitala karaktärerna

som otäcka och drar paralleller till onaturliga karaktärer som dockor eller aliens.

Paralleller kan dras till hur Mori (1970, i Macdorman & Kageki, 2012) hävdar att en allt

för verklighetsbaserad karaktär istället för att uppfattas tilltalande kan generera

obehagskänslor som även skrämmande karaktärer, som till exempel zombies, framkallar.

Trots att de artificiella influencerna är uppenbart estetiskt tilltalande, indikerar följares

kommentarer att de även kan inge ett kusligt intryck. Vidare är det mycket vanligt

förekommande att följare i kommentarer beskriver hur detaljer som livlösa ögon och

onaturliga händer skapar ett obehag, vilket antyder att såsom Chaminade, Hodgins och

Kawato (2007) samt Seyama och Nagayama (2007) hävdar, kan de negativa känslorna

framkallas av en missanpassning mellan ett signifikant verklighetstroget utseende och

mindre, men starkt avgörande, detaljer som upplevs onaturliga. I linje med teorin om

Uncanny Valley (Chaminade, Hodgins & Kawato, 2007) tenderar följare fokusera på små

detaljer som har stor inverkan på följarens intryck av den artificiella influencern.

De digitala supermodellerna, som identifieras med mycket hög fotorealism, mottar dock

kommentarer av blandad karaktär. En överhängande majoritet uttrycker beundran kring

deras skönhet, medan andra följare uppger att bilderna framkallar olustiga känslor. Den

överhängande mängd av positiv respons tolkas dock inte som att följare bedömer att

karaktärernas fotorealism som så pass låg att de inte når gränsen för Uncanny Valley.

Enligt Mori (1970, i MacDorman & Kageki, 2012) är det först vid insikt av att karaktären

är artificiell som skiftet till en negativ respons sker. Detta föreslår att den positiva

responsen från följare istället kan baseras på att fotorealismen är så pass perfekt att

följares höga affinitet och beundran baseras på att de misstar bilderna för faktiska

fotografier. Denna tolkning stärks även av kommentarer av förvirrad karaktär där följare

verkar missta modellerna för verkliga människor.

Den artificiella influencern som enligt följares kommentarer mottar en utmärkande hög

nivå av negativ respons är Bebiselis. Enligt definition av fotorealism inger karaktären

65

både ett realistiskt intryck i kontrast till en tydligt digitalt skapad karaktär. Responsen

inkluderar frekvent kommentarer som beskriver karaktären som obehaglig, vilket enligt

O’Neill (2016) sker vid ungefär 75% fotorealism, vilket talar för att följare upplever

karaktären nå denna nivå av fotorealism. I kontrast, tolkas dock vissa följare bedöma

nivån som lägre. De positiva kommentarerna baseras troligtvis på att följare inte bedömer

Bebiselis som så pass verklighetstrogen att karaktären misstas för en verklig människa.

Till skillnad från de digitala karaktärerna med signifikant hög fotorealism, uttrycks sällan

någon förvirring kring om karaktären är mänsklig. Följare upplevs således vara

införstådda med det digitala framställandet. Vidare kan de negativa känslorna som

frammanas bland följare även baseras på den tidigare nämnda kombinationen mellan

verklighetstrogna detaljer och det tydligt artificiella ansiktet, vilket enligt forskare skapar

en missanpassning (Seyama & Nagayama, 2007; Chaminade, Hodgins & Kawato, 2007).

Då både kropp och omgivning förmodas vara ett faktiskt foto, men karaktärens ansikte är

tydligt animerat, sker ett abrupt skifte där följare inser att karaktären är digital. Det är

enligt Mori (1970, i MacDorman & Kageki, 2012) vid denna insikt som känslor av obehag

skapas. Seyama och Nagayama (2007) samt Palamar (2011) beskriver en karaktärs

ansikte som en fundamental kroppsdel. Det kan således tolkas att Bebiselis orealistiska

ansiktet spelar en avgörande roll i att negativa associationer framkallas hos flera av

karaktärens följare.

Bland följares reaktioner till de tydligt karaktärer som inte uppvisar någon fotorealism

observerades ingen signifikant negativ respons. Janky, Guggimon och Noonoouri

beskrivs sällan som kusliga eller skrämmande vilket bekräftar teorin av Uncanny Valley,

som säger att låg fotorealism kan vara fördelaktigt för att en karaktär ska uppfattas

tilltalande (O’Neill, 2016). I kontrast till övriga artificiella influencers, som alla

frammanar mer eller mindre negativa associationer, kan Janky, Guggimons och

Noonoouris tecknade utseende bidra till att de lättare accepteras av följare (O’Neill,

2016). Genom de uppenbart animerade utseendet når karaktärerna inte gränsen av

fotorealism som skulle innebära att de istället för att upplevas tilltalande skulle mötas av

negativ respons. Istället genererar den låga fotorealismen ett tillfälle för följare att

fokusera på den underhållning karaktärens är utformad för att erbjuda, vilket både O’Neill

(2016) samt Konjin och Horn (2005) hävdar. Bilder inkluderande stötande material till

trots, finner följare Guggimon och Janky underhållande, vilket förklaras i studier av

O’Neill (2016) samt Konjin och Horn (2005). Detta kan även associeras med Zibrek,

66

Kokkinara och Mcdonnell (2018) studie, som beskriver att en lägre realism reducerar

känslan av obehag i stötande scener. Den totala avsaknaden av ett verklighetsbaserat

utseende kan ge rum för att uppleva Janky och Guggimons uppseendeväckande beteende

som underhållande snarare än skrämmande.

4.3.2Följarnasresponstilldenfiktivaberättelsen

Vi kunde identifiera två mönster av respons till den fiktiva berättelsen: respons baserad

på fysisk attraktion och respons baserad på social attraktion.

4.3.2.1Responsbaseradpåfysiskattraktion

Som ovan nämnt mottar samtliga av de artificiella influencerna frekvent hyllningar

gällande deras utseende. Både de mycket realistiska karaktärerna och de karaktärer med

artistiskt uttryck beskrivs som snygga, vackra och tilltalande. Utmärkande är de tre

supermodellerna, Shudu.gram, Dagny.gram och Koffi.gram som nästan uteslutande

erhåller beundrande kommentarer kring deras utseende. Bland responsen från följare

inkluderas komplimanger för supermodellernas skönhet. Shudu.gram får komplimanger

för hennes fantastiska och felfria hy (@shudu.gram, 30 augusti 2018) och Koffi.gram

mottar vid upprepade tillfällen kommentarer som beskriver honom som perfekt

(@koffi.gram, 9 december 2020; 4 januari 2019). Det är även vanligt förekommande att

kommentarerna inkluderar bekräftelse och affektion, där följarna uttrycker kärlek för

karaktären. Dock, uttrycks ofta denna kärlek i samband med beundran för modellernas

fysiska skönhet.

”Gorgeous, beautiful!”

”Wow! Stunning!”

”Pure fabulousness!”

”Perfection, I love you Shudu!”

(Följares kommentarer hos @shudu.gram, 30 januari 2020)

67

”You are so gorgeous oh my God the color of your skin is just Flawless, i love you”

”Absolutely breathtaking, just wow”

”WONDERFUL AMAZINGGGG PERFECTION”

(Följares kommentarer hos @koffi.gram, 26 december 2019; 4 januari 2019; 1 januari 2019)

4.3.2.2Responsbaseradpåsocialattraktion Även hos andra artificiella influencers uttrycker följare att de älskar eller beundrar

karaktären. Bland kommentarerna hos bland annat Lilmiquela, Janky och Itsbinxie

beskriver följarna att de artificiella influencernas exponering får dem att må bra. Det

förekommer även att följare uppger att de önskar att de var vän med karaktären.

“You’re beautiful! I would love to have a friend like you! I love you”

(Följares kommentar hos @lilmiquela, 26 mars 2020)

“I want to hang with you guys so bad!”

(Följares kommentar hos @janky, 13 februari 2020)

”You make me feel safe”

(Följares kommentarer hos @itsbinxie, 20 mars 2020 )

”Made me feel 10x more better”

(Följares kommentar hos @janky, 7 april 2020)

När de artificiella influencernas berättelse uppger att de befinner sig i negativa situationer

uttrycker följarna empati för karaktären. Till exempel observeras stöttande kommenterar

som uttrycker medkänsla för Lilmiquela och Bermudaisbae när karaktärernas inlägg

beskriver känslor kring uppbrott från deras partner.

”Im sorry love please dont cry : ( You deserve so much better”

(Följares kommentar hos @bermudaisbae, 17 juli 2019)

68

”Miquela, this breakup has been a wave of emotions for you and I’m always here.”

”im so sorry. I hope you’re okay wish u the best of luck with everything. And i love ur new song it’s so great”

”Feel you girl :( this things sucks, but also make us grown. Happy new beginnings baby”

(Följares kommentarer hos @lilmiquela, 12 mars 2020)

Karaktärerna Janky och Guggimon erhåller medkänsla från följare gällande ett inlägg där

Janky beskriver att han saknar hans bästa vän Guggimon, som sitter häktad. Även hos

Blawko22, som inte postat ett inlägg på ett par veckor, uttrycker följare deras saknad efter

karaktären.

”Bruh thats sad man!”

”Dont cry janky!”

”awww janky cmere and give me a hug i miss him too :( ”

”Im so sorry”

”Ugh my poor baby!”

(Följares kommentarer hos @janky, 14 mars 2020)

”WE MISS YOU B”

”Where are you my love”

”Where are you blawko? Why did u disappeared on us :( ”

(Följares kommentarer @blawko22, 6 januari 2020)

Bebiselis inlägg, vars konto drivs av karaktärens förälder, inkluderar ofta frågor till följare

som uppmuntrar till respons.

”… Har era barn haft några hudproblem och vilka produkter har fungerat bäst för er?”

(Följares kommentar hos @bebiselis, 20 mars 2020)

”… Snälla djur och bebisar går så bra ihop. Det är som att de bor precis bredvid varandra i våra hjärtan. Vilka djur har era bebisar

träffat?”

(Följares kommentar hos @bebiselis, 26 mars 2020)

69

Bland kommentarerna från följare observeras ofta respons på de ställda frågorna.

Responsen inkluderar både personlig information från följarnas eget privatliv samt

genuina råd baserade på egna erfarenheter.

”Tintin har torra fläckar, smörjer med urtekrams babylotion och för de torra kinderna använder vi weleda vädersalva. Funkar okej, men

går åt mycket varje gång”

(Följares kommentarer hos @bebiselis, 20 mars 2020)

”Vi besökte akuten igår då Ingrid kräkts och haft diarré sen i måndags. Var en ganska lång vecka för oss alla med noll sömn”

(Följares kommentar hos @bebiselis, 28 februari 2020)

4.3.2.3Analys-följarnasresponstilldenfiktivaberättelsen Baserat på följares kommentarer tolkas att en parasocial relation existerar mellan följare

och de artificiella influencerna. Samtliga artificiella influencers som denna studie

omfattar delar inlägg på kontinuerlig basis, vilket tillåter följare att följa karaktärernas liv

över tid. Enligt Horton och Wohl (1956) samt Rubin och McHugh (1987) är detta ett

essentiellt element i att en anknytning framkallas. Frekvent exponering föreslås således

bidra till att följarna till artificiella influencers utvecklar en parasocial till karaktärerna.

Gemensamt för de artificiella influencers är även att de, enligt följares kommentarer,

upplevs attraktiva. Baserat på följarnas kommentarer betraktas samtliga karaktärer som

attraktiva utseendemässigt, medan vissa även besitter egenskaper följarna uppskattar. I

enighet med Rubin och McHugh (1987) som hävdar att olika karaktärer kan erbjuda olika

slags attraktion kan följarnas respons antyda att en anknytning mellan följare och

artificiell influencer kan härledas från både fysisk eller social attraktion.

De tre supermodellerna erhåller nästan uteslutande beundrande komplimanger gällande

deras utseende, vilket enligt både Lueck (2015) samt Rubin och McHugh (1987) antyder

att en parasocial relation existerar. Kommentarerna som beskriver modellerna som vackra

och enastående kan tolkas som att följarna uttrycker deras godkännande, vilket också

inkluderas som tendenser av en parasocial relation (Rubin & McHugh, 1987; Lueck,

2015). Följarnas respons inkluderar ofta bekräftelse och affektion, där följare uttrycker

sin kärlek för karaktären, vilket enligt Lueck (2015) antyder att följare upplever en

70

parasocial relation till den artificiella influencern. Såsom Schmidt & Klimmt (2011)

föreslår, är det sannolikt att en anknytning mellan följare och supermodeller drivs av en

fysisk attraktion. För manliga följare kan den fysiska attraktionen frammana en parasocial

relation baserad på en önskan om en romantisk koppling. En parasocial relation för

kvinnliga följarna kan istället grundas i en önskan om identifikation, då kvinnor, enligt

Hoffner och Buchanan (2005) tenderar att värdera skönhet och identifierar sig med

kvinnliga karaktärer som upplevs attraktiva och beundransvärda. Trots att ingen privat

information är tillgänglig kring karaktärernas beteende eller bakgrund, figurerar dock de

artificiella influencerna på faktiska geografiska platser samt uppvisar ett typiskt utseende

i form av hudfärg och ansiktsdrag, vilka kan kopplas till specifika etniciteter. Det är

således även möjligt att en parasocial relation frammanas till följd av att följare

identifierar sig som jämlik med karaktären. Såsom Schmidt och Klimmt (2011) samt

Hoffner och Buchanan (2005) beskriver, är det troligt att en illusion av anknytning

genereras till följd av en känsla av gemenskap och närhet.

Vidare uttrycker följare empati för Lilmiquela och Bermudaisbae när karaktärerna uppger

sig vara sårade. Kommentarer av en tröstande karaktär som inkluderar medkänsla för

Janky och Guggimon, när den sistnämnde befinner sig i en negativ situation kan även

enligt Rubin och McHugh (1987) tolkas som en antydan på att följaren upplever en

parasocial anknytning. De medkännande kommentarerna kan uppfattas som att följaren

upplever en stark emotionell koppling till karaktären (Horton & Wohl, 1956). Rubin och

McHugh (1987) hävdar även att en saknad efter karaktären när en publik inte har

möjlighet att följa karaktären som de är vana vid inte enbart kan tolkas som ett antydan

på en parasocial anknytning, utan tyder även på att relationen betraktas som viktig för

följaren. Följare uttrycker saknad för Guggimon, när denne sitter häktad. Även Blawko22

erhåller kommentarer innehållandes saknad av karaktären när denne inte delat inlägg lika

frekvent. Enligt Rubin & McHugh (1987) antyder detta inte enbart att följarna upplever

en illusion av närhet, men även att de betraktar denna närhet som viktig. De inkluderande

frågorna som ställs till Bebiselis följare kan enligt Lueck (2015) frammana en anknytning

och tolkas som ett tecken att parasocial relation existerar. Såsom Horton och Wohl (1956)

hävdar, kan den engagerade och personligt riktade interaktionen generera en känsla av

närhet och i sin tur skapa en illusion av anknytning. Bland responsen finns både uttryckt

empati när Bebiselis är sjuk, personlig information från händelser i följarens liv, samt

genuina råd baserade på egna erfarenheter. Samtlig respons kan, enligt Lueck (2015) samt

71

Rubin och McHugh (1987) tolkas antyda en parasocial relation. Följarna anförtror sig till

karaktären likt till en vän, vilket är ett tecken på anknytning följd av social attraktion

(Lueck, 2015; Rubin & McHugh, 1987). Det kan således föreslås att den intima

anknytningen, förutom fysisk attraktion, även baseras på social attraktion. Karaktären

besitter egenskaper som följare värderar hos en vän, vilket ordagrant uttrycks bland

kommentarsfälten hos flera av de artificiella influencerna. Exponeringen av de artificiella

influencerna som figurerar i en vid bredd av händelser möjliggör även att följarna kan

skapa sig en uppfattning kring karaktärens beteende och agerande i olika situationer.

Enligt Horton och Wohl (1956) kan detta framkalla en illusion av vänskap, då det

påminner om hur en individ kan förutsäga en nära väns beteende. Vid en känsla av

vänskap är det även troligt att följaren betraktar den artificiella influencern som en jämlik,

då individer enligt Valente (2010) och Lee (2015) är mer bekväma och tenderar att omge

sig med individer som reflekterar individen själv. Detta talar för att följarna som

interagerar med de artificiella influencerna som en nära vän även kan uppleva en

parasocial relation baserad på identifikation.

72

5.Diskussion

För att besvara studiens forskningsfrågor ämnar vi i detta kapitel att diskutera studiens

resultat och analys.

5.1Realism,enfundamentalfaktortillartificiellainfluencersinflytandeöverföljare

Flera av de artificiella influencerna uppvisar ett starkt realistiskt utseende i termer om

fotorealism, där det kan vara svårt att avgöra om bilden i fråga är ett faktiskt foto eller

skapad med hjälp av en dator. Enligt Zibrek, Kokkinara och Mcdonnell (2018) möjliggör

en realistisk karaktär illusionen av att publiken känner karaktären, och känner empati för

denne. Således kan det fotorealistiska utseendet bidra till att en personlig interaktion och

anknytning frammanas mellan följare och den artificiell influencer som uppvisar

realistiska tendenser. Även Konjin och Horn (2005) fastslår att en realistisk karaktär

skapar ett engagemang hos publik och kan frammana starka känslor. Detta kan förklara

varför en artificiell influencer med fördel kan nyttjas för att påverka följares

köpintentioner, då den upplevda anknytningen enligt Guarneri (2011) genererar en

förmåga att påverka en publiks beslutsfattande. Dock, hävdar Zibrek, Kokkinara och

Mcdonnell (2018) att enbart ett verklighetstroget utseende inte är en tillräckligt

bidragande faktor till att följare upplever en känsla av anknytning. Enligt författarna är

det just kombinationen av ett realistiskt utseende med ett verklighetstroget beteende som

skapar upplevelsen av verklighetsförankring hos en digital karaktär. Detta kan således

appliceras på de artificiella influencerna, där majoriteten av karaktärerna uppvisar både

mänskliga beteendemönster i kombination med ett verklighetstroget utseende, vilket

bidrar till en hög grad av upplevd realism.

Enligt Guarneri (2011) bidrar intrycket av realism i en fiktiv berättelse till att läsaren kan

utveckla en känsla av att denne känner karaktären på ett personligt plan, vilket

följaktligen genererar en förmåga för den artificiella influencern att påverka följares

beslutsfattande. Guarneri (2011) hävdar även att realism i en fiktiv berättelse möjliggör

en förmåga att förmedla ett budskap genom berättelsen, vilket också talar för att företag

har möjlighet att framgångsrikt marknadsföra sina produkter genom artificiella

influencers. Den verklighetsförankring som genomsyrar både den fiktiva berättelsen, och

73

i många fall karaktärens utseende, kan även vara bidragande till att följarna uppfattar

budskapet som viktigt. Enligt Zibrek, Kokkinara och Mcdonnell (2018) kan ett budskap

avfärdas till följd av bedömningen att det är oviktigt, om en karaktär upplevs orealistisk.

Detta talar således för att de realistiska tendenser som de artificiella influencerna uppvisar

är ett essentiellt element för en framgångsrik marknadsföring. Som tidigare nämnt

utmärker sig ett fåtal artificiella influencers från övriga genom ett animerat utseende med

total avsaknad av mänskliga likheter. Dessa karaktärer saknar mänsklig kroppsbyggnad,

ansikte och detaljer och upplevs istället ha ett artistiskt grafiskt uttryck. Baserat på deras

orealistiska utseende kan dessa karaktärer istället skapa ett intresse genom att de uppfattas

som underhållande, vilket är i linje med Konjin och Horn (2005) samt Zibrek, Kokkinara

och Mcdonnell (2018) teorier kring hur fiktiva karaktärer skapar engagemang hos följare.

Trots avsaknad av vissa realistiska element, kan detta förklara hur en artificiell influencer

utan ett verklighetsbaserat utseende kan framkalla den anknytning som möjliggör att

influera följare.

Vidare möjliggör de artificiella influencernas realistiska framträdande att följarna kan

uppfatta karaktären som homogen, och relatera till denne som en jämlike. Enligt Tuten

och Solomon (2017) leder följares identifikation med en influencer till att denne besitter

en social makt att influera dess följare. Samtliga artificiella influencers uppvisar olika

egenskaper som följare kan, eller önska kunna, associeras med. Desto mer lik en

individ uppfattas, desto mer identifierar sig individer med denne och desto större blir

makten (French & Raven, 1959, via Shafritz, Ott & Yong, 2014). Detta kan antyda att de

artificiella influencers som uppvisar en högre grad av realism har större möjlighet att

influera följares köpintention, då följare i större utsträckning kan relatera till karaktären.

De karaktärer som saknar vissa element av verklighetsförankring kan dock frammana

referentiell makt genom att uppvisa egenskaper som följare åtrår. I linje med Hoffner och

Buchanans (2005) studie uppvisar de artificiella influencerna som saknar vissa

utseendemässigt identifierbara element istället upp beundransvärda egenskaper som

inkluderar attraktivitet, framgång och våldsamma tendenser. Studier som undersöker hur

digitala karaktärer mottas hos åskådare talar även för att en hög fotorealism med fördel

kan undvikas i intention att karaktären ska uppfattas tilltalande (O’Neill, 2016). Enligt

följares kommentarer upplevs de artificiella influencerna som observerats med avsaknad

av mänskliga uttryck sällan, eller aldrig, som obehagliga. Tvärtom, mottar dessa

influencers främst positiv respons, vilket bekräftar teorin om Uncanny Valley (Mori,

74

1970, i MacDorman & Kageki, 2012) gällande att en låg fotorealism sällan framkallar

känslor av obehag.

Dock identifieras inget positivt samband mellan hög fotorealism och negativ respons från

följare. Desto högre fotorealism framkallar inte desto högre grad av negativ respons.

Artificiella influencers som identifieras med mycket hög grad av fotorealism utmärker

sig inte signifikant i termer om negativa kommentarer. Detta motsätter sig dock

nödvändigtvis inte Moris (1970, i MacDorman & Kageki, 2012) teori, då följares respons

även ofta inkluderar förvirring kring karaktärens digitala framställande. Baserat på

återkommande kommentarer förmodas flera följare missta karaktärerna för verkliga

människor. Teorin gällande Uncanny Valley (Mori, 1970, i MacDorman & Kageki, 2012)

är således inte applicerbar, då teorin baseras på att åskådare är medvetna om att karaktären

är digital. Dock, kan det antyda att tesen att olustiga känslor framkallas vid skiftet när

publiken inser att karaktären är digital, stämmer (Mori 1970, i MacDorman & Kageki,

2012). Det är möjligt att starkt fotorealistiska artificiella influencers kan framkalla

negativa associationer när, eller om, följaren inser att karaktären inte är mänsklig. Istället

kan följares respons associeras med studier av Seyama och Nagayama (2007) samt

Chaminade, Hodgins och Kawato (2007), vars resultat visar att en missanpassning mellan

mycket realistiska element och tydligt digitala inslag framkallar känslan av obehag. De

karaktärer som observeras erhålla en stor mängd av negativ respons identifieras uppvisa

både starkt realistiska element i kombination med tydligt digitala uttryck, vilket skapar

en obalans. Flera följare påpekar detaljer som motsätter sig de fotorealistiska element de

artificiella influencerna uppvisar, vilket bekräftar den missanpassning som forskare

beskriver (Seyama & Nagayama, 2007; Chaminade, Hodgins & Kawato, 2007). Detta

tolkas som att följare tenderar att reagera mer negativt till de starkt realistiska artificiella

influencerna som i kontrast uppvisar tydligt digitala detaljer, snarare än de karaktärer som

uppvisar en genomgående hög grad av fotorealism.

5.2Självutlämnandeinformationsomverktygattframmanaenanknytning Att inkludera självutlämnande information i de artificiella influencernas berättelser kan

användas för att frammana upplevd intimitet och har enligt Marwick och Boyd (2011)

samt Chung & Cho (2017) visat sig vara ett effektivt marknadsföringsverktyg. De

artificiella influencerna påvisar flera tendenser av att dela självutlämnande information

75

som del av deras marknadsföring. Genom att inkludera självutlämnande information i de

artificiella influencernas berättelser kan företagen som marknadsför sin produkt erhålla

inflytande över följarna. Enligt Chung och Cho (2017) upplevs en individ som sårbar när

denne delar med sig av privata detaljer, vilket kan generera en känsla av intimitet. Följare

till de artificiella influencerna kan således skapa en uppfattning av vänskap till karaktären,

vilket ger karaktären förmåga att influera beslutsfattande. De karaktärer som utmärker sig

genom att även inkludera personlig information i berättelsen kan även uppfattas som mer

pålitliga (Horton & Wohl, 1956; Rubin & McHugh, 1987; Chung & Cho, 2017), vilket

gynnar företagets trovärdighet och möjlighet att påverka följare genom den artificiella

influencern.

Att en artificiell influencer använder sig av självexponering kan således kopplas till att

följare utvecklar en parasocial relation, vilket relateras till Perse och Rubin (1989) samt

Lueck (2015) som hävdar att personlig information intensifierar en anknytning. Graden

av självutlämnande information i de artificiella influencernas berättelser identifieras vara

avgörande till vilken faktor som är fundamental vid utformandet av en parasocial relation

till de artificiella influencerna. Vissa artificiella influencers delar ingen personlig

information eller detaljer kring deras personligheter, vilket reducerar möjligheten för

följare att skapa en anknytning grundad i social attraktion. Däremot identifieras en

parasocial relation mellan följare och karaktärerna baserat på kommentarer som

inkluderar hyllningar kring de artificiella influencernas skönhet. Det kan således föreslås

att en lägre grad av självexponering tillåter följare att skapa en parasocial relation baserat

på fysisk attraktion.

Artificiella influencers med en högre grad av självexponering kan, förutom

komplimanger gällande utseende, associeras med kommentarer från följare som

inkluderar sympati och personlig signifikans. De karaktärer som inkluderar en högre grad

av självutlämnande information kring personlighet och privatliv kan, såsom Horton och

Wohl (1956) hävdar, generera en känsla av att följarna känner karaktären på ett personligt

plan och upplever en illusion av vänskap. Det går således att tolka att artificiella

influencers med hög grad av självexponering kan framkalla en parasocial relation, vilken

inkluderar en illusion av en vänskapsrelation, baserat på både fysisk och social attraktion.

Forskare hävdar att attraktiva personligheter avsiktligen används för att frammana en

parasocial relation mellan publik och karaktär (Rubin & McHugh, 1987). Att samtliga

76

artificiella influencers är framtagna att inge ett attraktivt intryck kan således vara ett

medvetet drag för att intensifiera företags marknadsföring. Den personliga signifikansen

som den höga graden av självexponering medför kan även tillåta att en parasocial relation

skapas till grund av att följare kan betrakta karaktären som en jämlik, vilket enligt

Schmidt och Klimmt (2011) samt Hoffner och Buchanan (2005) hävdar genererar en

anknytning. Dock, hindrar inte en låg grad av självexponering att en parasocial relation

också frammanas till följd av identifikation. Trots låg självexponering kan följare

utveckla en parasocial relation baserad på önskad identifikation eller upplevd

homogenitet till följd av den verklighetsförankring och beundransvärda egenskaper som

karaktären uppvisar.

77

6.Slutsatserochframtidaforskning I detta kapitel ämnar vi att besvara studiens forskningsfrågor. Vi presenterar även

studiens kunskapsbidrag samt förslag på framtida forskning.

6.1Huranvändsartificiellainfluencers,relaterattillinfluencermarketing,imarknadsföring? Marknadsföring genom artificiella influencers tolkas eftersträva de primära element som

utgör influencer marketings styrka. Precis som i influencer marketing, där intentionen är

att skapa en förmåga att påverka följares köpbeslut och beteende, tilltas olika verktyg för

att frammana en möjlighet att influera de artificiella influencernas följare. En mänsklig

influencers styrka baseras på dess trovärdighet och möjlighet för följare att identifiera sig

med denna, vilket en artificiell influencer av naturliga skäl saknar. För att lyckas

frammana den tillit och anknytning som influencer marketing drar nytta av för att influera

konsumenters köpbeslut använder artificiella influencer sig av marknadsföringsstrategin

storytelling. Genom de fyra fundamentala elementen, handling, karaktär, konflikt och

budskap, kan en artificiell influencer framgångsrikt erhålla samma styrka som är kärnan

i influencer marketing: identifikation och trovärdighet. Specifikt identifieras realism och

självexponering som fundamentala faktorer till att en artificiell influencer framgångsrikt

lyckas efterlikna och uppnå en mänsklig influencers framgångsfaktorer.

Den realism som upplevs hos de artificiella influencerna samt den höga grad av

verklighetsförankring i den fiktiva berättelsen möjliggör att följare kan identifiera sig med

en digitalt skapad karaktär. Till detta bidrar både ett fotorealistiskt utseende som flera av

de artificiella influencerna uppvisar, samt en förmåga att relatera till den

verklighetsförankrade berättelse som den artificiella influencerns liv utspelar sig genom.

Även den personliga signifikansen som tenderar att genomsyra den fiktiva berättelsen

bidrar till att följare kan uppleva en anknytning till den artificiella influencern och

betraktar denna som pålitlig. Genom personlig information kring bland annat karaktärens

kön, etnicitet, beteende och värderingar ges följare möjlighet att betrakta karaktären som

jämlik. Som följd skapas en möjlighet att marknadsföra genom den artificiella

influencern, likt en mänsklig influencer. När karaktären uppfattas trovärdig och jämlik

genereras en förmåga att influera följarnas köpintentioner.

78

6.2Vilkaolikatyperavartificiellainfluencers,medutgångspunktidessegenskaperidenfiktivaberättelsen,finnsdet? Som ovan nämnt identifieras marknadsföringen genom en artificiell influencer inkludera

olika element för att kommunicera deras fiktiva berättelse. Vilka element som appliceras,

och på vilket vis, varierar. Med grund i marknadsföringsstrategin storytelling identifieras

fyra primära element, vilka de artificiella influencerna kan kategoriseras inom.

Figur 31 – Slutsats, egenskaper i den fiktiva berättelsen

6.3Hurärföljarnasresponstillartificiellainfluencers? Genom att frammana en känsla av identifierbarhet tenderar även följarna till de artificiella

influencerna utveckla en parasocial relation till karaktärerna. Bland responsen från följare

kan uttryckt affinitet, kärlek och beundran observeras. Följare förlitar sig även på de

artificiella influencerna vilket illustreras av att följare anförtror den digitala karaktären

med personlig information om följarens privatliv. Det är även frekvent förekommande att

följare uttrycker medkänsla och beundran för karaktärerna, vilket antyder att de upplever

en parasocial relation. Den anknytning som genereras kan för följare efterlikna en verklig

vänskapsrelation, något som även ordagrant uttrycks. De fundamentala elementen till att

en emotionell anknytning frammanas avgörs vara social och fysisk attraktion, följares

möjlighet till att identifiera sig med karaktären samt den kontinuerliga exponeringen över

tid.

79

Bland följares respons identifieras även, förutom en stor del beundran av karaktären,

förvirring kring karaktärens digitala framställande. Flera av de artificiella influencerna är

så pass realistiska att vissa följare verkar missta dem för verkliga människor. Det är

vanligt förekommande att följare interagerar med den artificiella influencern på ett vis

som uppfattas som att denne inte är vid insikt att karaktären är digital. Frekvent

observeras även kommentarer där följare ställer frågor kring om karaktären i fråga är

mänsklig eller ej. Flera följare reagerar även med ett viss motstånd, då de uppger att

karaktären upplevs obehaglig. Detta tolkas grundas i en kombination av realistiska och

digitala element. När en artificiell influencer når en viss hög grad av fotorealism tenderar

små, orealistiska detaljer störa följarna, vilket speglas bland följares respons. Den

missanpassning som skapas vid ett realistisk utseende i kombination med tydligt digitala

detaljer tolkas således vara den fundamentala bidragande faktorn till att en känsla av

obehag frammanas.

6.4Kunskapsbidrag Denna studie bidrar med kunskap inom området artificiella influencers samt ny teoretisk

förståelse för marknadsföringsstrategin influencer marketing. Vidare bidrar även studien

med ny förståelse för marknadsföringsstrategin storytelling, då denna studie påvisar att

artificiella influencers genom den fiktiva berättelsen lyckas utveckla en relation till

följarna.

Genom denna studie bidrar vi med förståelse för hur fenomenet artificiella influencers

används i marknadsföring och följarnas respons till fenomenet. Eftersom att det i dagens

forskningsläge saknas kunskap kring artificiella influencers anser vi att det är av värde

att skapa en översikt över fenomenet. Denna studie bidrar således med en kategorisering

över vilka olika slags typer av artificiella influencers, utifrån deras egenskaper, det finns.

Vidare bidrar även studien med kunskap kring hur dessa olika artificiella influencers

lyckas nå ut till mänskliga följare, trots att dem själva inte existerar på riktigt. Denna

kunskap anser vi är mycket värdefull för varumärken att ha kännedom om eftersom att en

influencers relation med följarna är en kritisk framgångsfaktor inom influencer

marketing. Artificiella influencers benämns av experter som framtidens marknadsföring

vilket understryker värdet av att ha en förståelse för fenomenet.

80

6.5Förslagpåframtidaforskning Sociala medier har idag en betydande roll i individers vardagliga liv och har resulterat i

att influencer marketing tagit fart. Influencer marketing är en snabbt växande strategi,

som i takt med digitalisering utvecklas varje dag. Artificiella influencers är ett nytt

område inom influencer marketing och tycks vara här för att stanna. Under utformandet

av denna studie, vilken pågick under ett halvårs tid, kunde vi se hur följarantalet till en

majoritet av de artificiella influencerna växte med tiotusentals och hur antalet postade

inlägg ökade frekvent. Samtidigt uppmärksammas fenomenet allt mer i media. Detta

anser vi visar tydligt på att artificiella influencers är ett nytt fenomen som fångat

allmänhetens uppmärksamhet.

Vi har i denna studie fokuserat på att undersöka fenomenet och strävat efter en förståelse

för hur artificiella används i marknadsföring, vilka egenskaper dessa besitter samt hur

följarnas respons ser ut. En infallsvinkel som vi anser är viktig att undersöka vidare är det

etiska perspektivet. Artificiella influencers är skapade uteslutande utifrån skaparens

agenda, vilket innebär att denne har möjlighet att fritt utforma karaktären helt efter egna

preferenser. Det är således möjligt att skapa en influencer med en hög grad av

perfektionism, vilket väcker frågetecken och oro. Mänskliga influencers kritiseras för att

bidra till en vriden verklighetsuppfattning till följd av iscensatta och grovt redigerade

bilder. Att använda sig av en digitalt karaktär, skapad att efterlikna ett ideal av skönhet

kan således kritiseras då även detta bör bidra till ett osunt och onåbart ideal. Huruvida det

är moraliskt försvarbart för företag att använda sig av artificiella influencers, med vetskap

om de möjliga negativa effekterna kan således diskuteras.

När företag kan skapa den, utefter deras egna önskemål, perfekta influencern väcks även

oro kring utvecklingen för mänskliga influencers. Kritik riktas även mot de digitala

supermodellerna, vilka anklagas för att stjäla jobb från mänskliga modeller. Kommer

artificiella influencers och modeller ersätta människor, med dess möjlighet att perfekt

tillgodose företags behov? De moraliska aspekterna kring att använda artificiella

influencers är många och är en intressant aspekt att forska vidare inom.

Vi valde att genomföra denna studie med en netnografisk metod och ett tolkande

perspektiv eftersom att vi som tidigare nämnt strävat efter en förståelse. I framtiden, när

81

fenomenet är mer utbrett och gemene man är medveten om artificiella influencers, anser

vi att det vore intressant att studera fenomenet med en kvantitativ metod för att öka

möjligheterna till ett generaliserbart och mer förklarande resultat.

82

7.Referenser

Ahlström, K., 2019. Kändisarna drar in miljoner – men finns inte på riktigt, tillgänglig

via https://www.dn.se/kultur-noje/kandisarna-drar-in-miljoner-men-finns-inte-pa-

riktigt/. Hämtad 19 februari 2020

Ahrne, G., Svensson, P., 2015. Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.

Appel, G., Grewal, L., Hadi, R., Stephen, A., 2019. The future of social media in

marketing. Journal of the Academy of Marketing Science, 48(1), pp.79-95.

Ballantine, P., Martin, B., 2005. Forming Parasocial Relationships in Online

Communities. Advances in Consumer Researc, 32, pp. 197-201.

Berg, M., 2015. Netnografi: att forska om och med internet. 1. uppl. Lund:

Studentlitteratur

Braun, V., Clarke, V., 2006. Using thematic analysis in psychology. Qualitative

Research in Psychology, 3(2), pp.77-101.

Bryman, A., Bell, E., 2013. Företagsekonomiska Forskningsmetoder. 2. uppl.

Stockholm: Liber.

Chaminade, J., Hodgins, J., Kawato, M., 2007. Anthropomorphism influences

perception of computer-animated characters’ actions. Social Cognitive and Affective

Neuroscience, 2(3), pp.206-216.

Chung, S., Cho, H., 2017. Fostering Parasocial Relationships with Celebrities on Social

Media: Implications for Celebrity Endorsement. Psychology & Marketing, 34(4),

pp.481-495.

Cialdini, R. B., 2006. Influence: The Psychology of Persuasion. Rev. ed. New York:

Harper Business

Collins, N., Miller, L., 1994. Self-disclosure and liking: A meta-analytic review.

Psychological Bulletin, 116(3), pp.457-475.

David, M., Sutton C.D., 2016. Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur

83

De Fina, A., 2016. Storytelling and audience reactions in social media. Language in

Society, 45(4), pp.473-498.

Denscombe, M., 2017. Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. 1 uppl. Studentlitteratur AB: Lund

Engholm, F., 2019. AI and the Future of Influencer Marketing, tillgänglig via

https://medium.com/@folkeviralaccess/ai-and-the-future-of-influencer-marketing-

243835e8c3f0. Hämtad 6 maj 2020

Evans, D., 2010. Social Media Marketing. Hoboken, N.J.: Wiley Pub. Inc.

Fog, K., Budtz, C., Yakaboylu, B., 2005. Storytelling. Berlin, Heidelberg: Springer-

Verlag

Frostling-Henningsson, M,. 2017, Kvalitativa metoder – introspektion, poesi,

netnografi, collage och skuggning. Lund: Studentlitteratur AB

Giles, D., 2002. Parasocial Interaction: A Review of the Literature and a Model for

Future Research. Media Psychology, 4(3), pp.279-305.

Guarneri, Ed.D., C., 2018. Realistic Fiction and Literature: The Influence of Believable

Characters on Readers. Journal of English Language and Literature, 10(2), p.1008.

Hartmann, T., Goldhoorn, C., 2011. Horton and Wohl Revisited: Exploring Viewers'

Experience of Parasocial Interaction. Journal of Communication, 61(6), pp.1104-1121.

Hoffner, C., Buchanan, M., 2005. Young Adults' Wishful Identification With Television

Characters: The Role of Perceived Similarity and Character Attributes. Media

Psychology, 7(4), pp.325-351.

Horton, D., Wohl, R., 1956. Mass Communication and Para-Social Interaction.

Psychiatry, 19(3), pp.215-229.

Hovland, C., Weiss, W., 1951. The Influence of Source Credibility on Communication

Effectiveness. Public Opinion Quarterly, 15(4), p.635.

84

Hsu, T., 2019. These Influencers Aren’t Flesh and Blood, Yet Millions Follow Them,

tillgänglig via https://www.nytimes.com/2019/06/17/business/media/miquela-virtual-

influencer.html. Hämtad 19 februari 2020

Instagram,. 2020. Användarvillkor. Tillgänglig via

https://www.facebook.com/help/instagram/478745558852511. Hämtad 20 mars 2020

Justesen, L., Mik-Meyer, N., 2011. Kvalitativa metoder - Från vetenskap till praktik.

Lund: Studentlitteratur AB

Kadekova, Z., Holiencinova, M., 2018. Influencer marketing as a modern phenomenon

creating a new frontier of virtual opportunities. Communication Today, 9(2), pp.90-104.

Kaplan, A., Haenlein, M., 2010. Users of the world, unite! The challenges and

opportunities of Social Media. Business Horizons, 53(1), pp.59-68.

Khamis, S., Ang, L., Welling, R., 2016. Self-branding, ‘micro-celebrity’ and the rise of

Social Media Influencers. Celebrity Studies, 8(2), pp.191-208.

Kietzmann, J., Hermkens, K., McCarthy, I. och Silvestre, B., 2011. Social media? Get

serious! Understanding the functional building blocks of social media. Business

Horizons, 54(3), pp.241-251.

Kim, H., Ko, E., Kim, J., 2015. SNS users' para-social relationships with celebrities:

social media effects on purchase intentions. Journal of Global Scholars of Marketing

Science, 25(3), pp.279-294.

Klimmt, C., Hartmann, T., Schramm, H., 2006. Parasocial interactions and

relationships. I: Bryant J och Vorderer P (eds) Psychology of Entertainment. Mahwah,

NJ: Lawrence Erlbaum, 291–313.

Konijn, E., Hoorn, J., 2005. Some Like It Bad: Testing a Model for Perceiving and

Experiencing Fictional Characters. Media Psychology, 7(2), pp.107-144.

Kozinets, R. V., de Valck, K., Wojnicki, A. C. & Wilner, S. J. S., 2010. Networked

Narratives: Understanding Word-of-Mouth Marketing in Online Communities. Journal

of Marketing. 74(2), pp. 71-89.

85

Kozinetz, R,. 2011, Netnografi: Etnografiska undersökningar på nätet. Lund:

Studentlitteratur AB

Kumpumäki, S., 2019. AI-influencers – framtiden för influencer marketing?, tillgänglig

via https://www.beatly.com/sv/blog/ai-influencers-influencer-marketing, Hämtad 19

februari 2020

Lee, S., 2015. Homophily and social influence among online casual game players.

Telematics and Informatics, 32(4), pp.656-666.

Lueck, J., 2012. Friend-zone with benefits: The parasocial advertising of Kim

Kardashian. Journal of Marketing Communications, 21(2), pp.91-109.

Marwick, A., Boyd, D., 2011. To See and Be Seen: Celebrity Practice on Twitter.

Convergence: The International Journal of Research into New Media Technologies,

17(2), pp.139-158.

Masaviru, M., 2016. Self-Disclosure: Theories and Model Review. Journal of Culture,

18, pp.43-47.

McCroskey, J. C., Richmond, V. P., Daly, J. A., 1975. The development of a measure of

perceived homophily in interpersonal communication. Human Communication

Research, 1(4), pp.323-332.

Monge, P., Contractor, N., 2006. Theories Of Communication Networks. New York:

Oxford University Press

Mori, M., MacDorman, K., Kageki, N., 2012. The Uncanny Valley [From the Field].

IEEE Robotics & Automation Magazine, 19(2), pp.98-100.

Moriuchi, E., 2016. Social Media Marketing. 1 uppl. New York: Business Expert Press

Newberry, C., 2019. Influencer Marketing Guide: How to Work With Social Media

Influencers, tillgänglig via https://blog.hootsuite.com/influencer-marketing/. Hämtad

19 februari 2020

86

O'Neill, R., 2016. Digital Character Development. Boca Raton, FL: CRC Press.

Palamar, T., 2011. Maya Studio Projects. Indianapolis, Ind.: Wylie Pub.

Perse, E., Rubin, R., 1989. Attribution in Social and Parasocial Relationships.

Communication Research, 16(1), pp.59-77.

Rienecker, L., Stray Jörgensen, P., 2014. Att skriv en bra uppsats. 3 uppl. Stockholm:

Liber AB

Robinson, S., 2017. Self-Disclosure and Managing Privacy: Implications for

Interpersonal and Online Communication for Consumers and Marketers. Journal of

Internet Commerce, 16(4), pp.385-404.

Rubin, R., McHugh, M., 1987. Development of parasocial interaction relationships.

Journal of Broadcasting & Electronic Media, 31(3), pp.279-292.

Russell, C., Rasolofoarison, D., 2017. Uncovering the power of natural endorsements: a

comparison with celebrity-endorsed advertising and product placements. International

Journal of Advertising, 36(5), pp.761-778.

Saunders, N., 2019. Bella Hadid Makes Out with Lil Miquela in Calvin Klein

Campaign, tillgänglig via

https://www.harpersbazaar.com/fashion/models/a27496334/bella-hadid-lil-miquela-

calvin-klein/. Hämtad 19 februari 2020

Schaffer, N., 2013. Maximize Your Social: A One-Stop Guide To Building A Social

Media Strategy. John Wiley & Sons.

Schmid, H., Klimmt, C., 2011. A magically nice guy: Parasocial relationships with

Harry Potter across different cultures. International Communication Gazette, 73(3),

pp.252-269.

Schouten, A., Janssen, L., Verspaget, M., 2019. Celebrity vs. Influencer endorsements

in advertising: the role of identification, credibility, and Product-Endorser fit.

International Journal of Advertising, 39(2), pp.258-281.

87

Seyama, J., Nagayama, R., 2007. The Uncanny Valley: Effect of Realism on the

Impression of Artificial Human Faces. Presence: Teleoperators and Virtual

Environments, 16(4), pp.337-351.

Shafritz, J., Ott, J., Yong, J., 2014. Classics of Organization Theory. 8 uppl. Cengage

Learning, Inc

Shapiro, M., McDonald, D., 1992. I'm Not a Real Doctor, but I Play One in Virtual

Reality: Implications of Virtual Reality for Judgments about Reality. Journal of

Communication, 42(4), pp.94-114.

Sheldon, Z., Romanowski, M., Schafer, D., 2019. Parasocial interactions and digital

characters: the changing landscape of cinema and viewer/character relationships.

Atlantic Journal of Communication, pp.1-11.

Singh, S., Sonnenburg, S., 2012. Brand Performances in Social Media. Journal of

Interactive Marketing, 26(4), pp.189-197.

Taylor, D., Gould, R., Brounstein, P., 1981. Effects of Personalistic Self-Disclosure.

Personality and Social Psychology Bulletin, 7(3), pp.487-492.

Tiffany, K., 2019. Lil Miquela and the virtual influencer hype, explained, tillgänglig via

https://www.vox.com/the-goods/2019/6/3/18647626/instagram-virtual-influencers-lil-

miquela-ai-startups. Hämtad 19 februari 2020

TIME Staff., 2018. The 25 Most Influential People on the Internet, tillgänglig via

https://time.com/5324130/most-influential-internet/. Hämtad 19 februari 2020

Tuten, T., Solomon, M., 2017. Social Media Marketing. 3. uppl., London: Sage.

Törner, A., 2018. AI kommer bli ett krav inom influencer marketing, tillgänglig via

https://www.dagensmedia.se/marknadsforing/ai-kommer-bli-ett-krav-inom-influencer-

marketing-6902955. Hämtad 6 maj 2020

Valente, T., 2010. Social Networks And Health. Oxford: Oxford University Press.

Vetenskapsrådet., 2017. Forskningsetiska principer. Stockholm: Vetenskapsrådet.

88

Weiss, R., 2014. Influencer Marketing: How word-of-mouth marketing can strengthen

your organization’s brand. Marketing Health Services, 34(1), pp. 16-17.

White, D., Goddard, L., Wilbur, N., 2009. The effects of negative information

transference in the celebrity endorsement relationship. International Journal of Retail &

Distribution Management, 37(4), pp.322-335.

Woods, S., 2016. #Sponsored: The Emergence of Influencer Marketing. University of

Tennesse Honors Thesis Projects. Tillgängligt via

http://trace.tennessee.edu/utk_chanhonoproj/1976/ . Hämtad 19 februari 2020

Woodside, A., Sood, S., Miller, K., 2008. When consumers and brands talk: Storytelling

theory and research in psychology and marketing. Psychology and Marketing, 25(2),

pp.97-145.

Zarrella, D., 2009. The Social Media Marketing Book. O'Reilly Media Inc.

Zibrek, K., Kokkinara, E., Mcdonnell, R., 2018. The Effect of Realistic Appearance of

Virtual Characters in Immersive Environments - Does the Character's Personality Play a

Role?. IEEE Transactions on Visualization and Computer Graphics, 24(4), pp.1681-

1690.

8.1Elektroniskafigurer

Lilmiquela., 2 maj 2020. [Porträtt på Lilmiquela, bärandes vit tröja]. Tillgänglig via

https://www.instagram.com/p/B_sjyguH4IR/. Hämtad 6 maj 2020

Bermudaisbae., 25 april 2020. [Porträtt på Bermudaisbae, bärandes rosa hatt].

Tillgänglig via https://www.instagram.com/p/B_atm28jF1x/. Hämtad 6 maj 2020

Blawko22., 6 januari 2020. [Blawko22 pratar i telefon]. Tillgänglig via

https://www.instagram.com/p/B6_dEYmlCzJ/. Hämtad 6 maj 2020

Shudu.gram., 28 augusti 2018. [Porträtt på Shudu.gram, håller en hand på halsen].

Tillgänglig via https://www.instagram.com/p/BnBtYhLFMvE/. Hämtad 6 maj 2020

89

Dagny.gram., 20 mars 2019. [Porträtt på Dagny.gram, grå bakgrund]. Tillgänglig via

https://www.instagram.com/p/BvPaulHhtJK/. Hämtad 6 maj 2020

Koffi.gram., 26 december 2019. [Porträtt på Koffi.gram, vit bakgrund]. Tillgänglig via

https://www.instagram.com/p/B6i3bYipw56/. Hämtad 6 maj 2020

Noonoouri., 26 februari 2020. [Porträtt på Noonoouri, på visning för Dior]. Tillgänglig

via https://www.instagram.com/p/B9CBqw5KvQN/. Hämtad 6 maj 2020

Janky., 18 februari 2020. [Porträtt på Janky, bärandes orangea kläder]. Tillgänglig via

https://www.instagram.com/p/B8uBNZqBBgl/. Hämtad 6 maj 2020

Guggimon., 3 februari 2020. [Porträtt på Guggimon, sittandes på en marmor sten].

Tillgänglig via https://www.instagram.com/p/B8Hu6U6HWiB/. Hämtad 6 maj 2020

Bebiselis., 9 oktober 2019. [Bebiselis ligger i en soffa och tittar in i kameran].

Tillgänglig via https://www.instagram.com/p/B3Y2emBD4VQ/. Hämtad 6 maj 2020

Itsbinxie., 8 april 2020. [Itsbinxie står framför ett staket, bär en gul jacka]. Tillgänglig

via https://www.instagram.com/p/B-u4YqQF8pf/. Hämtad 6 maj 2020

Yoox., 27 april 2020. [Porträtt på Daisy, som bär en rosa kavaj]. Tillgänglig via

https://www.instagram.com/p/B_fIf7lqv0Y/. Hämtad 6 maj 2020

Bermudaisbae., 15 mars 2020. [Bermuda och Lilmiquela går armkrok]. Tillgänglig via

https://www.instagram.com/p/B9xBIwOhKjR/. Hämtad 6 maj 2020

Dagny.gram., 2 januari 2020. [Dagny.gram bär en blå klänning]. Tillgänglig via

https://www.instagram.com/p/B602nZ6j4bP/. Hämtad 6 maj 2020

Noonoouri., 13 april 2020. [Noonoouri ligger i sängen]. Tillgänglig via

https://www.instagram.com/p/B-635ihDVqO/. Hämtad 6 maj 2020

90

Bebiselis., 10 februari 2020. [Bebiselis står upp, framför en vuxen person]. Tillgänglig

via https://www.instagram.com/p/B8YRBEcJVv6/. Hämtad 6 maj 2020

Lilmiquela., 29 november 2019. [Lilmiquela poserar framför ett hotell]. Tillgänglig

via https://www.instagram.com/p/B5drcScHQWL/. Hämtad 6 maj 2020

Blawko22., 2 januari 2020. [Blawko22 och Lilmiquela på stranden]. Tillgänglig via

https://www.instagram.com/p/B6zV30KF9Gq/. Hämtad 6 maj 2020

Itsbinxie., 7 februari 2020. [Itsbinxie umgås med vänner]. Tillgänglig via

https://www.instagram.com/p/B8PqsKAHbIO/. Hämtad 6 maj 2020

Bebiselis., 28 november 2019. [Bebiselis har vattkoppor]. Tillgänglig via

https://www.instagram.com/p/B5aDHY2pGDB/. Hämtad 6 maj 2020

Yoox., 6 april 2020. [Daisy håller upp en skylt]. Tillgänglig via https://www.instagram.com/p/B-pbyaAqfAj/. Hämtad 6 maj 2020

Lilmiquela., 9 september 2019. [Lilmiquela tittar in i kameran och gråter]. Tillgänglig

via https://www.instagram.com/p/B2M-MxUl_o5/. Hämtad 6 maj 2020

Guggimon., 14 februari. [Bild med piller och alkohol]. Tillgänglig via

https://www.instagram.com/p/B8j-UJtHx_L/. Hämtad 6 maj 2020

Noonoouri., 6 februari 2020. [Noonoouri hoppar, med skyskrapor i bakgrunden].

Tillgänglig via https://www.instagram.com/p/B8OVHyooe2w/. Hämtad 6 maj 2020

Noonooouri., 10 april 2020. [Noonoouri tillsammans med Heidi Klum]. Tillgänglig via

https://www.instagram.com/p/B-zRTVjDATT/. Hämtad 6 maj 2020

Guggimon., 6 januari 2020. [Guggimon och Janky umgås]. Tillgänglig via

https://www.instagram.com/p/B6_hc31Hs0l/. Hämtad 6 maj 2020

91

8.2Instagram

Bebiselis., tillgänglig via https://www.instagram.com/bebiselis/. Hämtad 6 maj 2020

Bermudaisbae., tillgänglig via https://www.instagram.com/bermudaisbae/. Hämtad 6

maj 2020

Blawko22., tillgänglig via https://www.instagram.com/blawko22/. Hämtad 6 maj 2020

Dagny.gram., tillgänglig via https://www.instagram.com/dagny.gram/. Hämtad 6 maj

2020

Guggimon., tillgänglig via https://www.instagram.com/guggimon/. Hämtad 6 maj 2020

Itsbinxie., tillgänglig via https://www.instagram.com/itsbinxie/. Hämtad 6 maj 2020

Janky., tillgänglig via https://www.instagram.com/janky/. Hämtad 6 maj 2020

Koffi.gram., tillgänglig via https://www.instagram.com/koffi.gram/. Hämtad 6 maj 2020

Lilmiquela., tillgänglig via https://www.instagram.com/lilmiquela/. Hämtad 6 maj 2020

Noonoouri., tillgänglig via https://www.instagram.com/noonoouri/. Hämtad 6 maj 2020

Shudu.gram., tillgänglig via https://www.instagram.com/shudu.gram/. Hämtad 6 maj

2020

Yoox., tillgänglig via https://www.instagram.com/yoox/. Hämtad 6 maj 2020