Upload
others
View
3
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
FÄRGERPrimära färger.Grått, svart och blå
Trovärdighet. Elegans.Sekundära färger.
Gräs, rödrost, solVärmer upp, skapar glädje.
Medier i Sverige
En faktasamling
Medier som tar ansvar
Medier som tar ansvar
TU – Medier i Sverige är sedan 1898 de fria mediehusens branschorganisation. I dag re-presenterar vi huvuddelen av landets medie-hus, som ger ut nyheter och annan journalistik i form av dagstidningar, tidskrifter, nyhetssajter, gratistidningar, tv och radio. Dessutom är en lång rad försäljnings-, utvecklings- och andra bolag medlemmar.
Vi arbetar för att stärka den svenska tryck- och yttrandefriheten. Och informerar beslutsfattare inom myndigheter, regering, riksdag och EU om det som är relevant för våra medlemmars möjligheter att utveckla sin verksamhet och därmed för vår demokrati.
TU är också huvudfinansiär av det pressetiska systemet. Det är TU och medlemmarna som garanterar att vi har ett väl fungerande självreg-lerande etiskt system med publicistiska regler, Allmänhetens pressombudsman och Pressens opinionsnämnd.
I den här broschyren hittar du mer information om den svenska mediebranschen. Om hur vi tar del av nyheter och journalistik, på vilka plattformar, hur mycket pengar som investeras i reklam och hur mycket pengar hushållen spenderar på medier.
Trevlig läsning,Jeanette GustafsdotterVd, TU – Medier i Sverige
Uppdraget är att granska, informera och debattera
Uppdraget är att granska, informera och debattera
I Sverige har tidningar och andra medier rätt att publicera vilka nyheter och åsikter de vill. Så långe de håller sig inom tryck- och yttran-defrihetsförordningarnas ramar finns det ingen som kan bestämma vad som ska stå i tidningen eller finnas med i andra kanaler. Det är en av de viktigaste grundstenarna för vår demokrati. I ett öppet och demokratiskt samhälle är det avgö-rande att allmänhet, civilsamhälle, näringsliv och politiker kan få tillgång till fri information om vad som händer och sker. Medierna står också som allmänhetens företrädare för granskning och kontroll av olika makthavare i samhället.
Ibland kallas massmedierna för den tredje statsmakten. Det är ett uttryck som etablerades under första hälften av 1800-talet och pekar ut medierna som en tredje makt vid sidan av reger-ingen och riksdagen. Den tredje statsmaktens uppgift är då att granska de två andra.
Ytterst ansvarig för vad som står i till exempel en tidning är den ansvariga utgivaren. Det är han eller hon som ensam har det juridiska ansva-ret vid ett eventuellt tryck- eller yttrandefrihets-brott. Och för att göra det lättare för medierna att granska och informera stöds tryck- och yttrande-friheten av några grundläggande principer:
Censurförbudet: Det är förbjudet att i förväg censurera vad som står eller sägs i medier.Meddelarfrihet och skydd: Rätten att tala med medier och mediernas skyldighet att inte avslöja källor.Offentlighetsprincipen: I Sverige har alla rätt att läsa de brev och dokument som finns hos myndigheter.
Källa: Per Hultengård m fl, En resonerande ordbok om tryck- och yttrandefrihet (2007)
Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig vecka 2016
Under en vanlig vecka läser 78 % av Sveriges befolkning, 9-79 år, en tryckt eller digital dagstidning.
Källa: Mediebaromatern 2016 (2017)
86 %RADIO
95 %TV
91 %INTERNET
50 %TIDSKRIFT
46 %KVÄLLS-TIDNING
67 % MORGON-
TIDNING
78 %DAGS-
TIDNING
åtta av tio
79 %tog del av de lokala nyheterna senast de läste en mor-gontidning. Källa: Orvesto Konsument 2016:3
En stor del av dagens nyhetskonsumenter tar del av sina tidningar och tidskrifter i tryckt form och ser och lyssnar på tv och radio via den traditio-nella tv-apparaten och vanliga radion. 44 procent av befolkningen, 16-80 år, läser till exempel en tryckt morgontidning en vanlig dag och 15 pro-cent läser en tryckt kvällstidning.
Men en tydlig förändring är på gång. I dag kan vi se att allt fler väljer att ta del av sina nyheter och annat medieinnehåll via digitala kanaler. Det gäller inte minst via sociala medier. Studier från Nordicom har visat att 22 procent av befolk-ningen, 9–79 år, tar del av nyheter via Facebook en vanlig dag. Varifrån kommer då nyheterna och det redaktio-nella materialet på Facebook och andra sociala medier? Ja, till största delen från de traditionella mediernas redaktioner och medarbetare.
Källa: Reuters institute for the study of journalism 2016
64 %DATOR
34 %SURFPLATTA
69 %SMARTMOBIL
Veckoräckvidd för digitalt nyhetsmaterial via plattform
Mor
gont
idni
ng 4
4 %
Gra
tisut
dela
d m
orgo
ntid
ning
11
%
Gra
tisut
dela
d lo
kalti
dnin
g 17
%
Kväl
lstid
ning
15
%
Tids
krift
21
%
Sver
iges
Rad
io 5
4 %
Rekl
amra
dio
23 %
SVT:
s ka
nale
r 67
%
Övr
iga
tv-k
anal
er 6
3 %
Daglig tryckt räckvidd i procent, 16-80 år, 2017
Källa: Orvesto Konsument 2017:1
Den svenska befolkningen, 9-79 år, lägger i genom-snitt fem timmar och 40 minuter per dag på medier. Mest tid lägger vi på tv och radio.
Totalt lägger vi i genomsnitt 24 minuter på att läsa tidningen, digitalt eller i tryckt form, per dag. Då är även de som inte läser tidningar medräknade. Tittar vi endast på de som faktiskt läser morgon- och kvällstid-ningar så ligger lästiden på 36 respektive 22 minuter.
Fem timmar och 40 minuter om dan
Fem timmar och 40 minuter om dan
Radio 80
Källa: Nordicom, Mediebarometern 2016 (2017)
Television 98
Dagstidning 24
Lästid bland läsare 9-79 år
Användningstid för olika medier i befolkningen 9-79 år i genomsnitt per dag 2016 (minuter)
2008
30minuter
2008
24minuter
2010
31minuter
2010
23minuter
2012
32minuter
2012
22minuter
2014
34minuter
2014
21minuter
2016
36minuter
2016
22minuter
Morgontidning
Kvällstidning
Tryckt dagstidning
Vanlig ra
dio 72
webb-/poddradio 8
Vanlig TV 74
Webb-tv 24St
röm
mad
/lagr
ad fi
lm 1
0
Vide
oklip
p 8
Tryc
kt dagsti
dning 19
Digital d
agstidning 5
Tidskrift 10
Sociala medier 46
Övrigt 64
Nyheterpa nätet
Så tar vi delav dem
47 % av 15 till 24-åringarna tar del av nyheter via Facebook
en vanlig dag.Källa: Nordicom, Mediebarometern
2016 (2017)
76 minuter per dag ser befolkningen på rörlig bild online.
Källa: Orvesto Konsument 2016:3
76 47 % minuter
Källa: Nordicom, Mediebarometern 2016 (2017)
Användning av digitala plattformar 9-79 år en genomsnittlig dag 2016
Andel av befolkningen 9-79 år som tar del av nyheter online en genomsnittlig dag 2016
22 % Internetanvändare
19 % Hela befolkningen
11 % Internetanvän.
10 % Hela bef.
35 % Internetanvändare
30 % Hela befolkningen
11 % Internetanv.
9 % Hela bef.
3 % Hela befolkningen
3 % Internetanvändare
Läser kvällstidning
Läser morgontidning
Läser tidskrift
Tittar på tv
Lyssnar på radio/podd
Morgontidnings sajt
Kvällstidningssajt
Tv-kanalssajt
Radiokanals sajt
Särskild nyhetstjänst
10 %
16 %
3 %
3 %
2 %
22 %
2 %
minuter
Reklamen omsätter 35 miljarder
Under 2016 investerade annonsörerna 34,9 miljarder i svenska medier. Allra mest annonspengar går till de digitala kanalerna, det vill säga internet och mobil. Ungefär 45 procen av annonspengarna placeras i dessa kanaler. Den här andelen inkluderar även an-nonsintäkterna från dagspressens sajter.
Dagspressens annonsförsäljning i de tryckta kana-lerna uppgick under 2016 till 4,5 miljarder. Till de intäkterna kan också omsättningen från de digitala kanaler läggas. Då uppgår annonsintäkterna till drygt 6,6 miljarder kronor. Av dessa kommer 68 procent från den tryckta tidningen och 32 procent från de digitala kanaler.
Lägger vi därtill med gratistidningarna blir annons-omsättningen cirka 8 miljarder, varav 56 procent investeras i tryckta nyhetsmedier, 26 procent i digitala och 18 procent i de gratisutdelade.
Tota
la in
vest
erin
gar 34,9 m
iljard
er kronor
Reklamen omsätter 35 miljarder
Tota
la in
vest
erin
gar 34,9 m
iljard
er kronor
Dagspress inkl. bilagor 13 %
Tidskrifter inkl. bilagor 3,3 %
Gratisdistribuerade tidninger 5,7 %
Tryckta kataloger 0,3 %
Direktreklam 9,6 %
Utomhus/butiksmedier 4,5 %
TV, radio och bio 18,5 %
Internet inkl. mobil 45,1 %
Reklaminvesteringar 2016
Källa: Institutet för reklam- och mediestatistik samt Medievärlden Premium
Reklamen når fram
Fler än var tredje svensk tycker att reklam hjälper dem att välja produkter. Källa: Orvesto Konsument 2016:3
Reklamen når fram
Källa: Nordicom, Mediebarometern 2016 (2017)
Andel av befolkningen 9-79 år som tagit del av
reklam i olika medier en genomsnittlig dag 2016
Television 34 %Morgontidning 27 %Annonsblad 23 %Direktreklam 25 %Facebook 20 %Kvällstidning 13 %Radio 13 %Veckotidning/magasin 4 %
11 051 anställda
journa-lister i
SverigeEnligt statistiska centralbyrån SCB:s senaste siffror är 11 051 personer anställda som journalister. Siffrorna inkluderar inte bildjournalister eller frilansar, då dessa yrkesgrupper har egna yrkeskategorier i SCB:s yrkes-register.
År 2016 arbetade totalt 7 550 personer vid de medieföretag som är medlemmar i TU. Och av dessa arbetade cirka 3 900 med redaktionella uppgifter.
Totalt7 900
Redaktionellpersonal
4 000
Totalt7 600
Redaktionellpersonal
4 100
Totalt8 100
Redaktionellpersonal
4 350
Totalt13 350
Redaktionellpersonal
5 100
Totalt19 700
Redaktionellpersonal
5 200
2015
2014
2013
2012
2011
Obs! under de redovisade åren har TU upphört med att omfatta tryckeri- och distributionsföretagKälla: SCB yrkesregister 2014 (2016) och TU.
Kunskapen om press-
etiken ökarI Sverige har vi ett självreglerade pressetiskt system där Allmänhetens pressombudsman, PO, och Press-sens opinionsnämnd, PON, har till uppgift att behand-la anmälningar om avvikelser från god publicistisk sed i tidningar och på vissa mediesajter.
Statistiken från PO/PON visar att frågan om medier-nas etiska ansvar tas på stort allvar både av allmänhe-ten och medierna.
Antalet anmälningar har ökat samtidigt som antalet fällningar minskat. En av anledningarna till ökningen är att det blivit enklare att anmäla till PO. I dag lyfter tidningar många gånger fram möjligheten att anmäla.
600
500
400
300
200
100
Anmälningar
Fällningar
Antalet inkomna anmälningar till PO och antalet fällningar hos PON (st)
Källa: PO/PON (2016)
2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009
Mediekostnader 2016
Internetuppkoppling
Strömnings-/playtjänster film
/tv
Strömningstjänster för m
usik
Tv (ej tv-licens)
3 451 kr 830 kr 651 kr 2 023 kr
Digitala dagstidningar/m
agasin/artiklar
140 kr
Mer än 68 miljarder på medier
20% av internetanvändarna betalar för nyheter online.Källa: Digital News Report 2016
Mobiltelefoni
Dagstidning, lösnum
mer
Magasin, lösnum
mer
5 269 kr
Dagstidning, prenum
eration
1 750 kr 281kr
Magasin, prenum
eration
598 kr
Källa: Orvesto Konsument 2016:3
Mer än 68 miljarder på medier Ett genomsnittligt svenskt hushåll lägger 15 492 kr på
medier under ett år. Och då är radio- och tv-avgiften inte medräknad. De största posterna i mediebudgeten är mobiltelefoni och internetabonnemang.
500 kr
Stabilt förtroende för medier medierFörtroendet för medierna är generellt sett stabilt över tid. Det är en av slutsatserna i SOM-undersökningen från Göteborgs universitet. Enligt SOM har dagspressen ungefär lika stark förtroendebalans i dag som den hade för 20 år sedan.
Även Kantar Sifo och Medieakademins förtroendebarometer visar på ett stabilt förtroende för medierna.
Förtroende för dagspressen (mycket/ganska stort förtroende)
2017 | 31 %
2016 | 24 %
2015 | 26 %
2014 | 29 %
2013 | 29 %
2012 | 24 %
2011 | 26 %
2010 | 29 %
Källa: Medieakademin/Kantar Sifo 2017
55 10 15 20 25 30 35 %
I fria mediers tjänst sedan 1898
Box 22500104 22 Stockholmwww.tu.se
Kungsgatan 62, 3 tr111 22 Stockholm08-692 46 00