Fernemo Information&Grafik

Årsredovisningar och annan finansiell information

Vi är en av de största producenterna av kommunala årsredovisningar. Vi gör texter mer lättlästa, vi sammanfattar och förkortar. Vi gör layout.Slutprodukterna är tryckta dokument, pdf:er eller elektroniska böcker (epub). Allt detta görs inom ett kontrollerat arbetsflöde som möter snäva tidsramar. På baksidan finns ett schema som sammanfattar ett vanligt arbetsflöde.

Familjecentralen fortsätter att utvecklas. Familjecentralen är ett samverkansprojekt mellan kommunen, landstinget och studieorganisationer. Syftet är att samordna de resurser som finns kring kommunens barn och unga och att arbeta hälsofrämjande. Det gynnar barn, unga och samhället i stort. En satsning på att få de asylsökande familjerna delaktiga i Familjecentralens arbete pågår. X-satsningen som startade under 2004 fortsätter. X är ett projekt som spänner över förvaltningens alla grenar, från förskola till och med gymnasiet. Målet är bland annat att synliggöra den röda tråden i verksamheterna och tydliggöra de krav som ställs på barn och unga inom förskole- och skolverksamheten i Y. Satsningen omfattar svenska, matematik och engelska samt social och emotionell utveckling. Inom dessa ämnesområden har förvaltningen bildat nätverksgrupper med pedagoger från förskola till gymnasieskola. Inom den nationella satsningen på kompetensutveckling för lärare, det så kallade lärarlyftet, erbjuds lärare ämnesbreddning eller fördjupningsstudier utifrån verksamhetens behov, med syftet att öka måluppfyllelsen. Arbetet med barnens rätt och barnkonventionen fortgår, och förvaltningen fortsätter sina utbildningsinsatser inom detta område. Arbetet med att utveckla formerna för ökat elev- och föräldrainflytande fortgår. Gymnasieskolan står inför stora förändringar under den närmaste framtiden. Antalet elever vid gymnasiet har ökat i snabb takt under de senaste åren, men nu väntar en lika snabb minskning. Elevantalet i åldrarna 16–19 år minskar med cirka 30 procent både i Y kommun och i hela regionen. Det kommer att krävas mycket tid och resurser för att planera och genomföra förändringar för att bemöta det minskande elevunderlaget. Gymnasiet måste i framtiden kunna konkurrera ännu mer med andra kommunala skolor och friskolor i regionen, vilket gör att förvaltningen måste lägga ytterligare tid på marknadsföring och information till elever och föräldrar. Samtidigt är det viktigt att fortsätta att profilera skolans program och inriktningar. Förvaltningen ska även eftersträva andra egna utvecklingsinsatser inom den givna ekonomiska ramen. De nya målen från utbildningsnämnden (kvalitet på undervisning och lokaler, trivsel, trygghet, och minst betyg G i alla kurser) är också en viktig del i skolans arbete med att göra skolan attraktiv för ungdomar. Förvaltningen fortsätter också utvecklingsarbetet i olika samverkansprojekt, bland annat med EU-kontoret, högskolan, näringslivet, andra kommuner i Z, Näringslivsbolaget och i projektet X. Förvaltningen eftersträvar ett större samarbete mellan grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Rektorn för W-skolan får i uppdrag att initiera placering och fördelning av resurser till särskoleelever. Elevhälsan kan få en samordnande roll och kan utgöra ett stöd till verksamheten. Y Lärcentrum har tilldelats 1,6 mkr av Skolverket för att genomföra en påbyggnadsutbildning för yrkesförare inom godstransport. Utbildningen startar den 16 mars 2009 och har totalt 18 platser. Sedan tidigare erbjuder Lärcentrum en bergarbetarutbildning i samarbete med NN AB.

Borttaget: och…landstinget... [1]

Borttaget: samtliga …lla ... [2]

Borttaget: .k.…lL ... [3]

Borttaget: B

Borttaget: B…rnkonventionen ... [4]

Borttaget: under några år ... [5]

Borttaget: arbeta med ... [6]

Borttaget: ortsatt…utvecklings... [7]

Borttaget: Ett …örvaltningen ... [8]

Borttaget: medel (…,6 milj. ... [9]

Språk, innehåll och struktur

En bra årsredovisning börjar med sakinnehåll, språk och struktur.

Vi gör allt från korrektur- läsningar till mer eller mindre om-fattande bearbetningar och sam-manfattningar.

Vi bearbetar ofta texter så att de blir enklare, enhetligare och mer lättlästa och detta utan att inne- hållet i sak ändras.

Till höger finns ett exempel på hur en sida kan se ut när den kom-mer tillbaka till kunden med våra förslag till förändringar.

Vi använder oss av gransknings-funktionerna i Word, som gör det enkelt för kunden. Med ett par knapptryckningar kan man välja om man vill se ändringarna eller inte och lika enkelt kan man välja om man vill godkänna ett ändrings-förslag eller inte.

Kunderna godkänner långt över 99 procent av våra ändringsförslag.

I korrekturläsningen utgår vi från Språkrådets rekommendationer. Därtill har vi en särskild checklista för hur kunder vill hantera förkort-ningar med mera.

Vansbro kommun årsredovisning 2011 25Bibliotek och kultur

Bibliotek och kulturResultat: + 0,1 mkr

Hushållning av resurserna gav ekonomiskt överskott Överskottet på 116 tkr hade flera förklaringar. Inköpsstoppet i kommunen påverkade verksamhetens resultat positivt.

Inga lönekostnader för verksamhetschef då tjänsten var vakant under januari-februari då rekrytering av ny bibliotekschef pågick.

Minskad annonsering, färre inköp av inventarier samt lägre användning av vikarier påverkade också resultatet positivt.

Marginell minskning av lånHuvudbibliotekets och filialen Dala-Järnas utlån-ing nådde inte föregående års volymer. Bytet av biblioteks datasystemet och konverteringen av databaser innebar att statistiken för 2011 inte var jämförbar med tidigare år.

Driftredovisningtkr Bokslut

2010Bokslut

2011Budget

2011Avvikelse

2011

Kostnader 4 556 3 711 3 824 113

Intäkter 77 48 45 3

Netto 4 479 3 663 3 779 116

Kommentar:Internhyrorna lyftes ur budgeten för 2011, därav avvikelsen mellan boksluten 2010 och 2011.

Mål och måluppfyllelseFortsatt fokus på barnverksamhetenBiblioteket fokuserade som vanligt på barnverksam-heten. Kulturverksamheten fortsatte att stödja kultur föreningar, studieförbund och ung kultur. Alla mål uppfylldes inte.

Nyckeltal2009 2010 2011

Utlåning

Vansbro 46 184 51 143 49 524

Nås 9 322 - -

Äppelbo 15 767 - -

Dala-Järna 14 804 15 444 15 495

Totalt 86 077 66 587 64 682

Utlån per invånare 12,5 9,8 9,5

Kostnad per utlån och

invånare, kr 46,03 54,88 53,83

Bibliotekskostnad per

invånare, kr 574,93 536,96 430

Kostnad för allmänkultur per

invånare, kr 22,58 43,50 42,14

Kostnad kulturföreningar per

invånare, kr 35,88 36,44 36,82

Kostnad för studieförbund

per invånare, kr 40,63 41,15 41,14

Frisktal, procent 99,0 99,44 98,76

38Barn- och ungdomsnämnden

Andel behöriga elever till gymnasiet

År Nora Riket

2004 90 90

2005 89 89

2006 94 89

2007 91 89

2008 94 89

2009 90 89

2010 88 88

2011 89 88

Andel elever som uppnått godkänd nivå(procent) Sv,

år 1

Sv.

år 3

Ma. år

3

Ma, år

4

Lärkeskolan 100 92 92 88

Ås skola 100 79 79 88

Järntorgsskolan 74 93 93 85

Gyttorps skola 100 85 85 83

Järnboås skola - 50 67 86

Tot. kommunen 94 80 83 85

FörskoleklassVerksamhetDet finns förskoleklasser kopplade till samtliga fem kommunala låg- och mellanstadieskolor i Nora kommun. Här går för närvarande totalt 101 barn,varav 13 elever i friskolor.

EkonomiÅrets resultat är + 0,2 mkr till följd av lägre interkommunal ersättning.

Årets verksamhetAntalet barn i förskoleklass har ökat med sex barn totalt sedan förra året. Dock har antalet barn minskat vid Gyttorps och Järnboås skolor.

GrundskolaVerksamhetKommunen har fem låg- och mellanstadieskolor och en högstadieskola. Vid skolenheterna finns även skolbarnsomsorg.

En ny skollag trädde i kraft 1 juli 2011. Den innebär bland annat att kraven på skolplan och kvalitetsredovisning upphör.

EkonomiÅrets resultat är – 1,9 mkr. En orsak är att de interkommunala ersättning-arna ökat under året.

MåluppfyllelseMålet är att alla barn och ungdomar har betyget Väl godkänd eller mot-svarande när det gäller läroplanens kunskapsmål.

I årskurs 1 görs en bedömning av läs- och skrivfärdigheter. Totalt når 94 procent av eleverna godkänd nivå – för de enskilda skolorna skiftar andelen mellan 74 och 100 procent. I årskurs 4 görs en bedömning av matematikkunskaperna. Totalt når 85 procent av eleverna målen – för de enskilda skolorna skiftar resultaten mellan 78 och 88 procent. Mer detaljerade uppgifter finns i vidstående tabell.

I årskurs 9 ligger provresultaten i de nationella proven svenska och engelska på riksnivå, men i matematik ligger 27 procentenheter under riksnivå. Se även vidstående tabell för utvecklingen under de senaste åren.

Andel godkända vid nationella prov år 9 (%)

Svenska Engelska Matematik

År Nora Riket Nora Riket Nora Riket

2004 87 87 92 96 84 87

2005 89 95 92 96 79 88

2006 92 96 87 96 90 88

2007 90 96 91 95 71 84

2008 93 97 90 96 70 84

2009 95 97 95 96 86 87

2010 82 95 95 96 86 82

2011 96 97 98 97 54 81

Genomsnittligt meritvärde

120

150

180

210

240

20112010200920082007

(poäng)

Riket

Karlsängskolan

28 29Omsorgsnämnden - Socialförvaltningen Omsorgsnämnden - Socialförvaltningen

Omsorgsnämnden SocialförvaltningenOrdförande: Per JanssonFörvaltningschef: Anders Jacobson

Faktaruta2010 2011

Drift, netto (tkr) 64 194 64 977

Investering, netto (tkr) 137 178

Antal årsarbetare* 72 68

Män (%) 30 32

Kvinnor (%) 70 68

*ögonblicksbild tillsvidareanställda 1/11 2010 resp 2011

Mål

y Garantera den enskilde kommuninvånaren en skälig levnadsnivå och goda levnadsvillkor.

y Säkerställa att barn och unga får möjlighet att växa upp under trygga och utvecklande villkor med adekvat skydd i utsatta situationer.

y Det långsiktiga målet för 2013 när det gäller försörjnings stöd är 600 kr per invånare och år. 2011 års försörjningsstöd är 770 kr per invånare.

Medarbetare

Sjukfrånvaron i relation till arbetad tid var 5,9 procent under året.

Riktade utbildningsinsatser i linje med Milton­utredningen genomfördes inom boendestödet. De ny anställda socialsekreterarna som arbetar med barn och unga fick extra handledning.

Årets resultat

Nettokostnaderna uppgick till 65 mkr. Kostnaderna för boendestöd, Mini­Maxi och barn och ungdom över­steg budget med 1,6 mkr. Kostnaderna för Bonvena, försörjnings stöd och vuxna missbrukare blev 2,1 mkr lägre än budget. Kostnaderna för försörjningsstöd ökade dock under hösten. Det sammanlagda resultatet blev ett överskott på 380 tkr.

Investeringar

Av investeringsbudgeten på 225 tkr användes 178,1 tkr till inköp av möbler, skrivare och maskiner som gräsklippare och snöslunga.

Viktiga händelser

y Fortsatt mycket stort antal ärenden inom barn­ och ungdomssektionen.

y Asylsökande familjer och ensamkommande unga drabbades av stora psykosociala problem och hand­läggningen av dessa ärenden upptog minst två social­sekreterartjänster. 25 flyktingar togs emot under året.

y Fem nya socialsekreterare anställdes i barn­ och ungdoms sektionen. Det rådde en hög personal­omsättning under året.

y Familjerådgivningen flyttade till nya ändamålsenliga lokaler.

y Bonvena, boendet för ensamkommande barn, hade sitt andra verksamhetsår. Platsantalet ökade till 14.

y Mini­Maxi tog över ansvaret för Fixartjänsten.

y Mini­Maxi hade vid årsskiftet 41 personer inskrivna. 36 personer skrevs ut under året.

y Kraften, samverkansprojektet mellan välfärdsaktör­erna, startade i augusti. Syftet är att minska utanför­skapet i södra Dalarna.

y Antalet inskrivna i boendestödet ökade med 7,5 procent.

y Betydligt färre personer med missbruksproblem ansökte om och bedömdes ha behov av institutions­placering än de senaste åren.

y Kostnaderna för försörjningsstöd sjönk med 300 tkr.

Framtiden

Kostnaderna för försörjningsstöd stiger sannolikt; det har varit trenden de senaste månaderna.

Anmälningarna om barn och ungdomar som mår dåligt fortsätter att öka. Samverkan mellan skolan och barn­ och ungdomspsykiatrin utvecklas (Modellområdesprojektet).

Boendestöd och vuxensektionen fortsätter utveckla lösningar på hemmaplan.

Utbildningssatsningar för boendestödets personal fortsätter. Ambitionen är att utveckla den dagliga syssel­sättningen under 2012.

EU­projektet På väg till jobbet tillsammans med Avesta kommun drar igång.

Flera företag inom kommunen har varslat ett stort antal personer den senaste tiden. Det påverkar sannolikt socialförvaltningen de närmaste åren.

Om man vill göra en årsredovisning kortare behöver i synnerhet redo-görelserna för verksamheterna bli kortare. Enklast är om grundtext- erna är kortare. Men det är svårt att skriva kort, särskilt om det man själv känner till väl.

Vi har på olika sätt komprimerat verksamhetsredogörelserna i års- redovisningen till det mest väsent-liga.

Här är tre exempel.

Kortkorta texterI det här exemplet (från Hedemora kommun) har varje verksamhet fått en enda sida text, som skrivs efter en fast mall. Hela årsredovisningen är på 52 sidor.

Det viktigaste förstHär har vi gjort på ett annat sätt och börjat med det viktigaste och lyft fram det. I exemplet till höger från (Vansbro kommun) inleds texten med det ekonomiska överskottet och orsakerna till det.

Skriva omNämnderna i en kommun är sinsemellan så pass olika att det kan vara svårt att i årsredovisningen få väl strukturerade texter enbart genom att redigera grundtexterna. I exemplet till vänster (från Nora kommun) har vi skrivit om grundtexterna efter samma disposition. Samtidigt har de blivit betydligt kortare.

Kortare texter

2 3

EKA-BRON PÅ PLATSUnder hösten 2011 har förbered­elser pågått med att färdigställa fundament för den nya gång­ och cykelbro som ska förbinda Ön i Bengtsfors centrum med EKA Miljörum. I början av november lyftes även samtliga tre bro­sektioner på plats.

FJÄRRVÄRMEPROJEKT TILL-SAMMANS MED MUNKSJÖ PAPER I BILLINGSFORSNär fjärrvärmepannan i Billings­fors gick sönder och det inte fanns någon möjlighet att rusta upp den på ett tillfredsställande sätt, kontakt ades Munksjö Paper. De har under senare år byggt om sin anläggning så att kapacitet finns att klara leverans av värme till fjärrvärmenätet i Billingsfors. Ett avtal kring energi leveranser teck­nades. Därefter startade byggna­tionen av  en fjärr värmekulvert från Munksjö Paper som ansluter till kom munens anläggning. Kul­verten som byggts är 1300 meter varav 1200 meter går under mark.

BENGTSFORS KOMMUN 40 ÅR Bengtsfors kommun hade 40 års jubileum under 2011. Med anled­ning av det anordnades en jubileumskonsert med Song of Joy den 27 augusti i Folkparken Valhall. En annan jubileumsaktivitet var Öppet hus på kommunhuset den 1 oktober. I samarbete med Dalslänningen genomfördes fototävlingen ”Min bild av Bengtsfors”. Som sista del i jubileet visades under tiden 28 oktober till 15 november utställningen om kommunens första 40 år i konsthallen. Utställningen bestod av tidningsstoff och en del foton.

MAJBERGETS AKTIVITETSSTATIONER INVIGDAMajberget i Bengtsfors har en hundraårig historia som bärare av Dalslands historia i form av byggnader och hantverk. Under 2011 färdigställdes genom ett Leader­projekt med kommunen som projekt­ägare en rejäl satsning på att locka barn och familjer till området. Årets nyhet är en aktivitetsbana som går under namnet SFL (Sök, Finn & Le).

ÖSANS NATUR RESERVAT INVIGDESI juni 2011 antogs naturreserv­atet Ösan. Reservatet som är 35 hektar stort är beläget vid Laxsjön öster om Billingsfors. Syftet med reservatet är att ge förutsättningar för ett rikt fri­luftsliv samtidigt som man vill bevara de livsmiljöer som finns för fågel­ och djurlivet.

OMBYGGT CENTRUM INVIGDESFredagen den 3 juni invigdes Bengtsfors ”nya” centrum. Ombyggnationen har bland annat omfattat ny beläggning av torget med ljusa, släta betongplattor , en scen på torget med belysning och segelduk för väderskydd, planteringar och ett vattenspel som ska symbolisera kanalen, en bred trappa som ersätter muren på torget och öppnar upp för gående, en ny korsning vid Centrumvägen/Central backen/Nygård, konstnärlig utsmyckning i form av praktur­nor och trappräcke.

NYA ORGANISATIONSFORMERUnder 2011 sjösattes förändringen av den politiska organisationen. I stora drag innebar det att nämnderna försvann och i stället finns det utskott under kommunstyrelsen. Dessutom finns en myndighets­nämnd för bland annat bygglovsbeslut och en överförmyndarnämnd för behandling av överförmyndarbeslut. Under 2011 har arbetet med förändringarna i förvaltningsorganisationen fullföljts. I Bengtsfors finns endast en förvaltning. Förvaltningen leds av kommunchefen. Direkt underställd kommunchefen finns en utbild­ningschef, en socialchef och en teknisk chef. Cheferna ansvarar för verksamheterna inom sina respektive områden.

BENGTSFORSBOR BRA PÅ ÅTERVINNINGEnligt förpacknings­ och tidnings­insamlingen, FTI, är Bengtsfors­borna klart bättre än riksgenom­snittet på att återvinna förpack­ningar.  År 2010 återvanns 2,27 kilo metall, 15,28 kilo kartong och 7,98 kilo plast per invånare i kommunen. Det är en marg­inell minskning mot 2009 men i jämförelse med riket gör vi bra ifrån oss. Vad gäller återvinning av plast är volymen nästan dub­belt så stor i jämförelse med riks­genomsnittet. 

NYA OMRÅDESCHEFERMona Lundahl Davies anställdes som socialchef och Susanne Eira som teknisk chef.

BENGTSFORS KOMMUN PÅ FACEBOOKKommunens officiella facebook­sida öppnades i maj. Antalet anhängare ökar stadigt och i skriv­ande stund är det 347 personer som ”gillar” Bengtsfors kommun.

Året som gått

Ingresser och sammanfattningar

Årsredovisningar är innehållsrika. Men det är inte alltid så lätt för en läsare att hitta det viktigaste. Ingres-ser och sammanfattningar är beprö-vade grepp som kan göra det mycket lättare att läsa texten. Med den korta ingressen får läsaren också lättare att bestämma om han eller hon vill fördjupa sig eller gå vidare till något annat.

SammanfattningarPå ett enda uppslag kan man berätta om de viktigaste händelserna, det viktigaste ekonomiskt och det vik-tigaste när det gäller verksamhets-mål. Bilden till vänster visar första uppslaget i en årsredovisning från Bengtsfors kommun.

IngresserI det här exemplet från Karlskoga kommun inleds varje kapitel med en kort ingress. Den som läser ingresserna till alla kapitel får på en kort stund en bra bild av hur året har gått.

61karlskoga kommuns årsredovisning 2011

socialnämnden

Socialnämnden

Socialnämnden redovisade ett överskott på 2,6 mnkr för

2011. Nämndens bedömning är att de senaste årens stora

reduceringar har haft en negativ inverkan på verksamhe-

tens kvalitet, vilket avspeglar sig i nämndens måluppfyl-

lelse. Nämndens verksamheter har lyckats hålla fokus på

utveckling och kvalitetsarbete och driver egna projekt men

deltar också aktivt i länsövergripande utvecklingsarbete.

Antalet äldre ökar betydligt mer än prognostiserat, vilket

kommer att medföra ett ökat behov av vård- och omsorg.

Framtida utmaningar är höga kostnader för försörjnings-

stöd, ett förbättrat integrationsarbete och att locka ung-

domar att välja vårdutbildningar.

Årets viktigaste händelserSocialnämnden hade en ekonomi i balans och förbrukade 99,5 procent av årets budget, vilket medförde ett överskott på 2,6 mnkr. Kostnaderna för försörjningsstöd var fortsatt höga. Finsam (finansiell samordning mellan kommuner, landsting, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan) beslutade att avsluta bidraget till jobbcentrum den 31 december. Nämnden beviljades bidrag från ESF (europe-iska socialfonden) till ett treårigt projekt med start 2012 som syftar till att öka enskildas möjlighet till arbete. Inom handikappomsorgen startades nya dagliga verksamheter. Alla enheter inom vård- och omsorg genomförde flera delar av utbildningen Klivet, som till stor del utgår från den nationella värdegrunden. För att kunna fördela resur-

serna så optimalt som möjligt inom hemvården införde hemvården ett it-system som synliggör och säkerställer att de beslutade insatserna utförts och brukartiden kan mätas. Kommunfullmäktige beslutade att avveckla Högehus och Geologens servicehus.

Sammanfattning av måluppfyllelsenDet ekonomiska resultatet blev ett överskott på 2,6 mnkr, vilket var 0,5 procent av budget.

Totalt sett uppfyllde nämnden två av tio nämndmål under året. Två mål bedöms vara möjliga att uppnå 2012, ett mål har ingen målnivå angiven eftersom årets mätning var en nollmätning (och kan därför inte bedömas) medan fem mål inte uppfylldes. Nämnden bedömer att de stora neddragningar som genomförts de senaste åren har försämrat verksamhetens kvalitet, vilket avspeglas i försämrade resultat i de undersökningar som måluppfyllelsen bygger på.

Socialnämndens mål

målet har uppnåtts målet är möjligt att uppnå under år 2012 om planerade insatser genomförs

målet har inte uppnåtts utvecklingsriktningen är positiv

ingen tydlig utveck-lingsriktning

utvecklingsriktningen är negativ

61karlskoga kommuns årsredovisning 2011

socialnämnden

Socialnämnden

Socialnämnden redovisade ett överskott på 2,6 mnkr för

2011. Nämndens bedömning är att de senaste årens stora

reduceringar har haft en negativ inverkan på verksamhe-

tens kvalitet, vilket avspeglar sig i nämndens måluppfyl-

lelse. Nämndens verksamheter har lyckats hålla fokus på

utveckling och kvalitetsarbete och driver egna projekt men

deltar också aktivt i länsövergripande utvecklingsarbete.

Antalet äldre ökar betydligt mer än prognostiserat, vilket

kommer att medföra ett ökat behov av vård- och omsorg.

Framtida utmaningar är höga kostnader för försörjnings-

stöd, ett förbättrat integrationsarbete och att locka ung-

domar att välja vårdutbildningar.

Årets viktigaste händelserSocialnämnden hade en ekonomi i balans och förbrukade 99,5 procent av årets budget, vilket medförde ett överskott på 2,6 mnkr. Kostnaderna för försörjningsstöd var fortsatt höga. Finsam (finansiell samordning mellan kommuner, landsting, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan) beslutade att avsluta bidraget till jobbcentrum den 31 december. Nämnden beviljades bidrag från ESF (europe-iska socialfonden) till ett treårigt projekt med start 2012 som syftar till att öka enskildas möjlighet till arbete. Inom handikappomsorgen startades nya dagliga verksamheter. Alla enheter inom vård- och omsorg genomförde flera delar av utbildningen Klivet, som till stor del utgår från den nationella värdegrunden. För att kunna fördela resur-

serna så optimalt som möjligt inom hemvården införde hemvården ett it-system som synliggör och säkerställer att de beslutade insatserna utförts och brukartiden kan mätas. Kommunfullmäktige beslutade att avveckla Högehus och Geologens servicehus.

Sammanfattning av måluppfyllelsenDet ekonomiska resultatet blev ett överskott på 2,6 mnkr, vilket var 0,5 procent av budget.

Totalt sett uppfyllde nämnden två av tio nämndmål under året. Två mål bedöms vara möjliga att uppnå 2012, ett mål har ingen målnivå angiven eftersom årets mätning var en nollmätning (och kan därför inte bedömas) medan fem mål inte uppfylldes. Nämnden bedömer att de stora neddragningar som genomförts de senaste åren har försämrat verksamhetens kvalitet, vilket avspeglas i försämrade resultat i de undersökningar som måluppfyllelsen bygger på.

Socialnämndens mål

målet har uppnåtts målet är möjligt att uppnå under år 2012 om planerade insatser genomförs

målet har inte uppnåtts utvecklingsriktningen är positiv

ingen tydlig utveck-lingsriktning

utvecklingsriktningen är negativ

10

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Årets verksamhetsuppföljning är den första utifrån Vilja och mål 2011–2014. Trots det är nästan 50 procent av de mål och uppdrag som låg till grund för kommunens budget 2011 uppfyllda eller delvis uppfyllda. Viktiga händelser under året har varit att komma till rätta med kostnadsutvecklingen inom vård och omsorg, att kommunen gjort en första uppföljning av visionsarbetet och att arbetet med Pilot Gråbo – Sveriges första hållbara tätort – har startat.

Flera mål och uppdrag är helt eller delvis nya för förvalt ningen och arbetet under 2011 har till stor del inneburit att nya metoder, rutiner och strukturer har utarbetats. Trots detta är cirka 50 procent av målen uppfyllda eller delvis uppfyllda och bland målen eller uppdragen � nns inga som inte är uppfyllda alls eller visar på en negativ trend. Samtliga mål och deras status kan du läsa i bilaga 1.

Helt uppfyllda målEfter första året har tre av totalt 37 mål och uppdrag uppnåtts. Dessa är:• Strukturerad utbildning inom miljö i alla

kommunens verksamheter då all tillsvidareanställd personal gått en grundläggande miljöutbildning.

• Ökad andel ekologiskt producerad mat och varor som köpts in med Fairtrade märkning tack vare ökade resurser och utveckling av nya metoder.

• Prioritering av invånarnas trygghet i all pågående och planerad verksamhet vad gäller gång- och ridvägar, cykelbanor och boendemiljöer i fysisk samhällsplanering samt drift och underhåll.

Verksamhetsuppföljning

Uppfyllt

Arbetet inlett Delvis uppfyllt,

positiv trend

Cirkeldiagrammet visar hur långt kommunen har kommit i arbetet med att nå de 37 politiska mål som förvaltningen ska arbeta för att uppfylla. Grönt innebär att målen är uppfyllda, gröngult att målen delvis är uppfyllda och gulrött att arbetet är inlett. Bland målen fi nns tre som är uppfyllda, 16 mål är delvis uppfyllda och arbetet har inletts med resterande 18 mål.

Flera mål och uppdrag är helt eller delvis nya för

Grums kommuns årsredovisning 2011

Finansiell analys28

Finansiell analys

Analys av kommunens finansiella nyckeltalFörändring av eget kapital

Årets resultat, vilket är detsamma som föränd-ringen av kommunens eget kapital, var 5 mkr. Den budgeterade förändringen var + 5,8 mkr. Resultatet var alltså 10,8 mkr sämre än budge-terat. I resultatet ingår avvecklingskostnader för Åsfjärdens utvecklingscenter med 15,1 mkr. 7 mkr avser kostnader för 2012. Oräknat avveck-lingskostnaden var resultatet 10,1 mkr.

Utveckling av resultatet

-5

0

5

10

201120102009200820072006

(mkr)

Kommunallagens balanskravKommunallagens balanskrav innebär att kom-munen ska ha balans mellan kostnader och intäkter. Årets resultat uppfyller balanskravet. (Om balanskravet inte uppfylls ska kommunen återställa det egna kapitalet inom tre år. Det går att frångå detta krav om det finns ”synnerliga skäl” för att inte reglera ett negativt resultat.) Kommunfullmäktige beslutade i februari 2012, enligt § 7, att avvecklingskostnaderna för Åsfjärdens utvecklingscenter ska betraktas som synnerliga skäl och därför avräknas vid avstämningen mot balanskravet.

Avstämning mot balanskravet(tkr)

Årets resultat enligt resultaträkningen – 4 956

Avgår avvecklingskostnader för

Åsfjärdens utbildningscenter 15 100

Föregående års resultat att återställa 0

Överskjutande resultat 10 144

Barn- och utbildningsnämnden33

Barn- och utbildningsnämndenOrdförande: Stefan SvenssonFörvaltningschef: Mait WalderloAntal årsarbetare: 636

EKONOMI2011 års bokslut redovisar ett negativt resultat på 4,5 mkr. Det kan jämföras med underskottet på 9,4 mkr 2010. Orsakerna till underskottet är flera. Efterfrågan på förskoleplatser var hög under hela året och nya permanenta avdelningar öppnades. Det ledde till ökade kostnader med 1,8 mkr för förskolan. Grundskolan och grundsärskolan överskred budget­en med 3,0 mkr. Starten av Familjecentralen (numera omdöpt till Familjens hus) försenades. Därför finns ett överskott i budgeten på 0,6 mkr.

Förvaltningens totala intäkter uppgick till 65,4 mkr. Av dem är 41,5 mkr externa intäkter, en marginell ök­ning med 0,4 mkr. Den största intäkten är barnom­sorgsavgiften på 16,9 mkr, en ökning med 1,0 mkr, som avspeglar en ökad efterfrågan på omsorgsplatser. Förvaltningen fick statsbidrag på 7,8 mkr från Skol­verket för att kommunen tillämpar maxtaxan. Det är en minskning med 0,3 mkr jämfört med 2010. In­täkterna för barn och elever från andra kommuner, främst i särskoleverksamhet var 9,5 mkr, en ökning med 0,3 mkr. Orsaken är bland annat fler barn i för­skolan. Statsbidragen för kompetensutveckling samt läs­, skriv­ och matematikutveckling minskade från 2,6 mkr till 1,7 mkr.

Förvaltningens totala bruttokostnad uppgick till 384,1 mkr. När det reduceras med 23,9 mkr som fördelas internt i förvaltningen var den faktiska kost­naden 360,2 mkr, en ökning med 9,0 mkr. Den största utgiftsposten är personalkostnaderna som uppgick till 234,4 mkr, en ökning med 6,7 mkr eller 2,9 procent. Därefter kommer hyror på 64,5 mkr, kostnader för matproduktion på 22,7 mkr samt kostnader för barn och elever i andra kommuner eller enskilda verksam­heter som friskolor på 11,6 mkr.

Viktiga händelser:

• Ledningsorganisationenibarn-ochutbildningsförvaltningenförändrades.

• Förändradorganisationielevhälsan.• Kvalitetsarbetepåbörjadesenligtnymodell.• Nyastyrdokumentbörjadegälla.• Verksamheteniföredettautbildningshuset

startade.• Ensamarbetsmodellförbarn-och

utbildningsförvaltningen,socialförvaltningenochkultur-ochfritidsförvaltningeninitierades.

• Enöversynavrektorsenheternasframtidastrukturinleddes.

• Enfördjupaddialogmellannämndpolitiker,förvaltningstjänstemänochrektorerkringansvarsfördelning,samarbeteochuppdraginleddes.

• Tvåplaneringsledaretillsattes,enmedinriktningförskolaochfritidshemochenmedinriktningpågrund-ochgymnasieskolorna.

• SkogstorpsförskolautökadesmedförskolanTorpetmedplatsför35barn.Tallängens,EkebyochHardemoförskolorutökades.Femåringarnaficksinhemvistiskolanslokaler.

Viktiga händelser under åretKommunen skapade en ny strategienhet där besöks-näringsstrategen (före detta turistchefen) ingår.

Sysslebäcks turistbyrå flyttade från badhuset till kommuncentret.

Finnskogstinget arrangerades i Torsby den 4–5 oktober i samarbete med EU-projektet Finnskogarna.com.

Turismverksamheten deltog på rese- och turist-mässor i Oslo, Köpenhamn, Helsingfors och Göteborg.

Älvens Hus i Värnäs har varit öppet för besökare från midsommar till början av augusti. Utställningen var öppen dagligen under denna period och hade cirka 1 700 besökare.

Den löpande driften av Älvens Hus överläts till Norra Ny fiskevårdsområde enligt ett treårsavtal.

Avvikelser mot budget

Försäljning och bokning – 192,3

Personalkostnader – 96,9

Material, inköp m.m. – 21,9

Entreprenad och köp av verksamhet – 85,2

Underskottet inom försäljning och bokning orsakades av minskad annonsförsäljning och minskade bok-ningsprovisioner.

Underskottet på personalsidan uppkom inom Torsby Turistbyrå (– 50,7 tkr) och Sysslebäck Turist-byrå (– 35,8 tkr). Underskottet blev dock betydligt mindre än föregående år och bör kunna balanseras under 2012.

Underskottet inom entreprenad och köp av verk-samhet orsakades av ökade kostnader för tele- och data kommunikation (– 32 tkr), merkostnader för flytt av Sysslebäcks turistbyrå (– 35 tkr) samt ökade kost-nader för leasing (– 20 tkr), framför allt bilkostnader.

Turismverksamhetens underskott var år 2011 162 tkr mindre än år 2010.

FramtidenTurismverksamheten har en bra bas att stå på vad beträffar personal, lokaler och utrustning. Verksam-heten behöver dock fortsätta göra besparingar för att klara kommande budgetperiod 2012–2013, om inte verksamheten kan få mer ekonomiska resurser.

Verksamheten deltar i tre större projekt under kommande period (destinationsprojekt Torsby/ Sunne, Finnskogsprojektet i samarbete med Dalarna och Gästrikland samt ”Attraktiva Värmland” i sam-arbete med Region Värmland och Visit Värmland).

En oroande tendens är de vikande försäljnings-siffrorna och minskade intäkterna på bokningssidan, på grund av den alltmer omfattande direktbokningen online, som påverkar verksamhetens möjligheter att klara driften inom budgetramarna.

Kommunstyrelsens serviceenheterKommunstyrelsens kommunledningsavdelning består av kansli-, HR- (personal) och ekonomiavdelning.

HR-avdelningen Under våren slutförde avdelningen upphandlingen av ett nytt HR-system, en upphandling som man gjort i samverkan med Sunne, Munkfors och Årjängs kommuner. Avdelningen började implementera det nya systemet under hösten och det ska driftsättas den 1 maj 2012. Driften av systemet rent tekniskt kommer att delas mellan Torsby och Sunne kommuner, där Sunne har huvudansvaret för driften.

Införandet av det nya HR-systemet medför en om-fattande internutbildning av kommunens personal då systemet bygger på att personaladministrationen ska göras helt och hållet via dator.

Foto: Per Eriksson

46

En kommunal årsredovisning hand-lar mycket om att redovisa hur kommunen använt skattepengar. Ytterst kan den hjälpa förtroende- valda och medborgare att bättre förstå hur kommunens verksamhet fungerar och utvecklas.

Därför börjar en bra årsredovis-ning med innehållet. Med sakinne-håll, språk och struktur.

Ingen layout kan rädda ett dåligt innehåll.

Men ett bra innehåll kan pakete-ras så att det lockar till läsning.

Innehåll och form

Med olika grafiska riktlinjerMånga uppdragsgivare har tydliga grafiska riktlinjer, som vi utformat årsredovisningarna inom. Andra har mer begränsade eller inga graf- iska riktlinjer. Då bygger vi upp en layout från grunden. Vi har inga standardlayouter.

Bilderna visar sidor från Lerums, Torsby, Kumla och Grums kommuner.

Diagram och tabeller

Vi lägger ner stor omsorg på tabeller och diagram. I dem finns mycket av den allra viktigaste informationen.

När vi gör tabeller och diagram klipper vi ut grunddata direkt från kundens egna filer. Att skriva om för hand är en riskfylld procedur, som vi undviker.

Vi använder aldrig diagram direkt från excel utan tar ut databasen och gör om diagrammen i en miljö där vi får full kontroll över utseendet.

Så här fördelar Sig härjedalenS koStnader för verkSamheterna

Vad är det som kostar mest och minst?

Större inveSteringar 2011 (miljoner kronor)

Va-anläggningar 29,2Ny ishall i Sveg 27,8*Ombyggnad av polishuset i Funäsdalen 10,2Fordon till räddningstjänsten 9,5Parkeringsgarage, väntsal m.m. i Funäsdalen 7,5

*Kostnaden var dock inte så stor, för kommunen fick

försäkringsersättningar på sammanlagt 15,5 miljoner

från Svegs IK och kommunen.

inveSteringar

Kommunen har gjort stora investeringar under flera år. 2011 uppgick investeringarna till totalt drygt 112 miljoner kronor. Samtidigt fick kommunen investeringsbidrag på 31 miljoner kronor, så investeringsutgifterna blev drygt 81 miljoner kro-nor. Efter de senaste årens stora investeringar behöver kom-munen hålla igen under de närmaste åren. De invest eringar som gjorts har varit välbehövliga och långsiktiga.

Kommunstyrelsen 9,6 %58 mkr

Samhällsbyggnads­nämnd 6,9 %41 mkr

Nämnden för bildning,fritid och kultur 40,3 %243 mkr

Socialnämnd 43,2 %260 mkr

67

(tkr) Not Kommunen Koncernen

Bokslut Budget Bokslut Bokslut Bokslut

2011 2011 2010 2011 2010

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 9 138 051 127 264 339 349 318 703

Maskiner och inventarier 9 21 348 19 420 26 395 20 624

Finansiella anläggningstillgångar

Värdepapper andelar 10 4 016 17 641 3 396 17 071

Långfristiga fordringar 11 522 522 4 778 4 452

Summa anläggningstillgångar 163 937 180 003 164 847 373 918 360 850

Omsättningstillgångar

Förråd 12 154 154 783 430

Fordringar 13 64 848 50 402 65 107 60 600

Kortfristig placering 23 941 37 366 23 941 37 366

Kassa och bank 14 19 835 29 274 23 613 31 640

Summa omsättningstillgångar 108 778 94 420 117 196 113 444 130 036

SUMMA TILLGÅNGAR 272 715 274 423 282 043 487 362 490 886

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital 98 434 98 027 117 799 114 980

Årets resultat 1 769 407 7 772 2 820

Obeskattad reserv 185

Summa eget kapital 15 100 203 98 589 98 434 125 756 117 800

Avsättningar

Avsättningar för pensioner 16 19 401 21 355 16 097 19 401 16 097

Andra avsättningar 17 1 870 1 229 1 229 1 870 1 229

Summa avsättningar 21 271 22 584 17 326 21 271 17 326

Skulder Långfristiga skulder 18 67 439 42 466 70 298 245 879 244 506

Kortfristiga skulder 19 83 802 110 784 95 985 94 456 111 254

Summa skulder 151 241 153 250 166 283 340 335 355 760

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 272 715 274 423 282 043 487 362 490 886

Borgensåtaganden och ansvarsförbindelser

Borgensåtaganden 20 183 562 178 810 2 728 2 810

Pensionsförpliktelser 21 274 634 232 724 274 634 232 724

Ansvarsförbindelser 22 25 230 27 033 25 230 27 033

Balansräkning

Ns_Räkenskapr_0419.indd 67 2012-10-09 10:26:35

Lånefinansieringsgrad

50

52

54

56

58

60

20112010200920082007

(procent)

53

58

55

52

56

Utveckling av nettokostnaderNettokostnaden är skillnaden mellan intäkter och kostnader. Ökningen av nettokostnaden ska helst inte vara högre än ökningen av skatte- och bidrags intäkter, eftersom kommunen då får underskott i verksam-heterna. Diagrammet nedan visar utvecklingen av nettokostnader och skatte- och bidragsintäkter. Över-skottet av intäkterna ska vara så stort att det minst täcker räntekostnader och pensionsutbetalningar.

Utveckling av nettokostnad och skatte- och bidragsintäkter

500

550

600

650

700

20112010200920082007

(mkr)

639

609

655642

632619

582

641

622607

NettokostnaderSkatter och bidrag

Investeringsredovisningtkr Redovisat Total Av-

Nämnd 2011-12-31 budget vikelse

Kommunstyrelsen – 52 882 – 130 084 77 202

Barn- och utbildnings-

nämnden – 556 – 852 296

Omsorgsnämnden – 119 – 512 393

Miljö-, bygg- och

räddningsnämnden 0 – 4 052 4 052

Summa investeringar

totalt – 53 557 – 135 500 81 942

Nettoinvesteringar

0

10

20

30

40

50

60

20112010200920082007

(mkr)

54,1

24,9

53,652,248,5

Foto: Linda Danielsson

17

To_Förvaltningsber_0403.indd 17 2012-10-08 14:14:53

24

Finansiell analys

Pensionsmedelsförvaltning

(Belopp i mnkr) 2010-12-31 2011-12-31

Avsättning för pensioner intjänade från och med 1998-01-01 38,3 45,0Ansvarsförbindelse avseende pensioner intjänade till och med 1997-12-31 och visstidspension för förtroendevalda 575,2 637,1Total pensionsförpliktelse 613,5 682,1

Finansiella placeringar, bokfört värde 364,3 361,1Finansiella placeringar, marknadsvärde 401,2 383,0Finansiella placeringar, marknadsvärde utöver bokfört värde + 36,9 + 21,9

Totala förpliktelser minus finansiella placeringar (bokfört värde) 249,2 321,0Andel av pensionsförpliktelsen som är finansierad (bokfört värde), konsolideringsgrad (procent) 59,4 47,1Reavinster och utdelningar med avdrag för reaförluster och förvaltningskostnader + 18,5 + 18,0Avkastning, procent av genomsnittlig bokförd placering + 5,2 + 5,0

Kommunens pensionsförpliktelser uppgick vid 2011 års utgång till 682,1 (613,5) mnkr, en ökning med 68,6 mnkr jämfört med år 2010. Ökningen förklaras av att diskonteringsräntan för beräkning av pensions-skulden sänkts under året.

Marknadsvärdet på de finansiella placeringarna minskade under 2011 på grund av den svaga utvecklingen på framför allt aktiemarknaden.

Konsolideringsgraden, det vill säga andelen av den totala pensionsskulden som är finansierad, uppgick till 47,1 (59,4) procent. Den försämrade konsoliderings-graden beror på att pensionsskulden ökade under året, men även på att det bokförda värdet på de finansiella placeringarna minskade något.

Eget kapital, avsättningar och skulderDet egna kapitalet, kommunens förmögenhet, upp-gick på balansdagen till 1  227,4 (1  183,7) mnkr. Ökningen med 43,7 mnkr motsvarar 2011 års resultat.

Avsättningarna uppgick till 52,0 (44,9) mnkr, varav avsättningar för pensioner 45,0 (38,3) mnkr och övriga avsättningar 7,0 (6,6) mnkr.

Långfristiga skulder uppgick till 7,1 (7,2) mnkr och avser anläggningslån. Kortfristiga skulder uppgick till

Ar_Finansiell analys_0229.indd 24 2012-10-08 14:19:28

35

Finansiell analys

Investeringsvolym

(%) 2007 2008 2009 2010 2011

Investeringsvolym/

skatteintäkter och

generella statsbidrag 5,0 8,3 5,2 5,1 5,7

Avskrivningar/

nettoinvesteringar 116,5 68,1 100,8 129,7 109,5

Investeringarna under 2011 uppgick till 36,4 mkr. I ett långsiktigt perspektiv bör investeringsvolymen vara mellan 5 och 6 procent av intäkterna med hän-syn till befolkningsutveckling och framtida drift- och underhållskostnader.

Av tabellen kan man se att kommunen under perioden hade en investeringsnivå som var lägre än avskrivningssumman för 2007, 2010 och 2011. I avskrivningarna för 2011 ingår en extra nedskriv-ning av fastigheter med 3,0 mkr. Är investeringsni-vån högre än avskrivningssumman tyder det på att kommunen upprätthåller återinvesteringsnivån så att man bevarar de materiella anläggningstillgång-arna i gott skick. Risken för kapitalförstöring är där-med liten.

Investeringsutveckling

Självfinansieringsgrad av investeringarna

(mkr) 2007 2008 2009 2010 2011

Medel från

verksamheten 47,4 56,8 65,1 45,8 4,0

Årets

nettoinvesteringar

(mkr) 29,4 51,5 32,7 32,4 36,4

Självfinansieringsgrad

(procent) 161 110 199 141 11

2007–2011 klarade kommunen att finansiera inves-teringarna med egna medel, vilket är det långsiktiga målet. Självfinansieringsgraden mäter hur stor andel av investeringarna som finansieras med de skattein-täkter som återstår när den löpande driften är betald.

(mkr)

0

10

20

30

40

50

60

70

20112010200920082007

Investeringar

Skattemedel

En självfinansieringsgrad på 100 procent eller mer innebär att kommunen kan skattefinansiera alla investeringar under året.

Årets resultat

Årets resultat

2007 2008 2009 2010 2011

Årets resultat (mkr) 12,2 4,9 3,6 7,7 10,3

Synnerliga skäl (mkr) –0,2 –0,8 0 –1,3 -1,4

Balanskravsresultat

(mkr) 12,0 4,1 3,6 6,4 8,9

Resultat/

skatteintäkter med

mera (%) +2,0 +0,8 +0,6 +1,2 +1,6

Resultatutvecklingen visar hur kommunen har spa-rat eller använt det egna kapitalet. Under en längre period visar resultatutvecklingen om trenden är kapitaluppbyggande eller kapitalförbrukande. Under 2007–2011 förstärktes Sunnes kapital med cirka 39 mkr.

Kommunen redovisade ett resultat på 10,3 mkr. Det justerade balanskravsresultatet var 8,9 mkr och kommunen uppfyllde alltså balanskravet. 2011 års resultatnivå var högre än genomsnittet för den redo-visade perioden.

2011 budgeterade kommunen ett resultat på 0 kr. Årets redovisade resultat var alltså 10,3 mkr bättre än det budgeterade.

SolIdItet

En tumregel som kommunen arbetar efter är att hålla en oförändrad soliditet, det vill säga att behålla den finansiella balansen och den långsiktiga betal-ningsförmågan. Generellt gäller att ju högre solidi-tet en kommun har, desto bättre resultat krävs för att hålla en oförändrad soliditet.

(mkr)

0

5

10

15

20

Balanskrav

Årets resultat

201120102009200820070

1

2

3

4

Procent

(procent)

Su_Finansiell_analys_0328.indd 35 2012-10-09 10:19:11

Personalpolitik

33

Åldersfördelning per 2011-12-31

SjukfrånvaroRedovisningen avser total sjukfrånvaro i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid (medeltal under år).

Total sjukfrånvaro 2005–2011

020406080

100120140160

60-6655-59

50-5445-49

40-4435-39

30-3425-29

20-24<19

(Antal personer)

TillsvidareVisstid (Ålder)

(Procent)

0

2

4

6

8

10

12

14

2011201020092008200720062005

KommunstyrelsenUtbildning & kultur

Omsorg & lärandeTotalt

Företagshälsovården sköttes av ALERT. 200 hälsoundersökningar genomfördes och en aktivitet per arbetsplats. 12 med-arbetare från olika verksamheter deltog i en fyraveckors rehabkurs, Rehaballiansen. Syftet är att bibehålla funktioner, mot-verka sjukskrivning och göra livsstilsför-ändringar. Kursen var mycket uppskattad. Ett friskvårdsprojekt som omfattar två arbetsplatser startades. ALERT var del-aktig i projektgruppen som arbetade fram tillämpningsdokument för alkohol- och drogprevention.

Korttids- och långtidssjukfrånvaro(%) < 59 dagar > 60 dagarVerksamhet 2010 2011 2010 2011

Kommunstyrelsen 16 35 84 65

Utbildning och kultur 50 52 50 48

Omsorg och lärande 53 61 47 39

Total sjukfrånvaro 55 58 45 42

Sjukfrånvaro fördelad på kort- respektive långtidssjukfrånvaro, angiven i procent av den totala sjukfrånvaron.

Sjukfrånvaro för kvinnor och män(%) Kvinnor MänVerksamhet 2010 2011 2010 2011

Kommunstyrelsen 2,1 2,8 4,0 7,3

Utbildning och kultur 7,0 7,8 2,2 2,4

Omsorg och lärande 5,6 6,0 3,9 3,8

Total sjukfrånvaro 6,0 6,4 3,7 4,4

Sjukfrånvaro fördelad per åldersgrupp(%) 29 år eller yngre 30–49 år 50 år eller äldre Alla anställdaVerksamhet 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011

Kommunstyrelsen 0 0 2,1 3,0 3,3 4,6 2,8 3,9

Utbildning och kultur 3,4 6,5 6,0 6,1 6,7 7,5 6,3 6,9

Omsorg och lärande 4,6 3,6 6,2 5,9 4,7 5,9 5,4 5,7

Total sjukfrånvaro 5,0 4,5 6,2 6,1 5,3 6,4 5,7 6,1

För första gången sedan 2003 syns en ökning av den totala sjukfrånvaron.

Ns_Personal_0403.indd 33 2012-10-09 10:21:47

Socialnämnd

Skolnämnd

Miljö- och tekniknämnd

Bildningsnämnd

Kommunstyrelse

Vad är det som kostar mest – och minst?

Vad kostar servicen till medborgarna?

Verksamhet Håbo 2010

Riks-genomsnitt

2010

Avvik-else

Förskola, kr per plats och år 119 798 117 074 +2 724Grundskola,kr per plats och år 98 623 92 671 +5 952Gymnasieskola, kr per plats och år 113 246 105 790 +7 456Särskilt boende, kr per plats och år 602 463 549 121 +53 342Hemtjänst, kr per brukare och år 122 310 127 009 – 4 699Individ- och familje-omsorg, kr per invånare 2 871 3 000 – 129

De senaste siffrorna är från 2010, men dessa kostnader brukar

inte skilja sig så mycket åt mellan olika år.

Källa: Kolada, kommun- och landstingsdatabasen.

Vad gick skattepengarna till?

Av varje hundralapp du betalade i skatt, gick så här mycket till olika verksamheter:

0,26 kr Bostadsanpassning0,31 kr Arbetsmarknadsåtgärder0,34 kr Färdtjänst/riksfärdtjänst0,47 kr Musikskola1,00 kr Kultur och bibliotek1,15 kr Politisk verksamhet och partistöd1,35 kr Kommunikationer (UL) 1,83 kr Försörjningsstöd1,81 kr Räddningstjänst2,24 kr Fritidsverksamhet

2,92 kr Räntekostnader3,97 kr Avskrivningar

4,56 kr Öppen och sluten vård inomindivid- och familjeomsorg

4,68 kr Insatser enligt LSS

5,27 kr Teknisk verksamhet

12,25 kr Äldreomsorg

12,45 kr Förskoleverksamhet och alternativ barnomsorg

13,20 kr Gymnasieskola, gymnasiesärskola,vuxenutbildning och särvux

29,91 kr Förskoleklasser, grundskola, grundsärskola och fritidshem

Kostnaderna för när- och fjärradministration är utfördelade på olika verksamhetsområden.

Skolnämnd

Miljö- och tekniknämnd

Kommunstyrelse

Så här fördelar sig Håbos kostnader

Håbo kommun Så gick det för Håbo 2011

6 7

En bra kort- eller populärversion ska inte bara lyfta fram det vikti-gaste utan gärna också förklara det som många inte vet eller förstår. Hur många vet till exempel hur stor del av en normalkommuns intäkter som är statsbidrag? Och förstår alla varför kommunen bör gå med över-skott?

I en kortversion kan man också komma med kompletterande infor-mation som gör verkligheten lättare att förstå. Hur många vet till exempel vad en plats på ett särskilt boende kostar? Eller en plats i förskolan?

Vi gör fler och fler kortversioner med olika pedagogik och i olika for-mat. Eller bara för webben.

Kort- och populärversioner

5Essunga 2011 – så gick det för kommunen 4 Essunga 2011 – så gick det för kommunen

3. Höglunda Psykiatri startade två nya vårdboenden.

4. Vi anordnade en Leva&Bo-mässa i april med syfte att informera om kommunen som bostadsort.

5. Vi fick en ny konstgräsplan på Stallaholmsområdet. I projektet sam-arbetar fem idrottsföreningar, som ska driva konstgräsplanen.

6. Gerdas Bageri flyttade från Nosse- bro och i lokalerna har tre nya verk-samheter tagit plats.

7. Arbetet med Stallaholms området fortsatte med planer för att förbättra fritidsutbudet för barn och ungdomar.

Årets viktigaste händelser

1. Vi började att bygga huset ”Åsikten” – 20 nya lägenheter varav 10 nya trygghetsboenden – i kvart eret Mejeriet. Kommunen antog också flera detaljplaner för nya bostadsom-råden.

2. Kommunen fick mycket uppmärk-samhet för de mycket goda resultaten i våra skolor! Bland annat hade ele-verna i åk 9 det näst högsta merit- värdet någonsin här – 226 poäng. Våra framgångar har lockat intresserade både från andra kommuner i Sverige och från andra länder för att få information om Essungas arbete med skolan och elevernas lär ande.

8. Vi byggde om köket och upprus-t ade skolgården på Jonslunds skola.

9. Arbetsmarknadsenheten omorga-niserades och där ingår numera Ser-vicegruppen, flyktingmottagningen, projekt Gevalis/BEMA och monte-ringsavdelningen. Enheten samverkar med daglig verksamhet enligt LSS. AME-center invigdes i maj.

10. Vi gjorde många tillgänglighets- anpassningar av lokaler bland annat skyltning för synskadade i kommun-huset, biblio teket och aulan.

11. Furubackens äldreboende lades ner och de boende flyttade till Kerstinsås.

Den här kortversionen för Heby kommun på 4 sidor gick in som annons- sidor i tabloidformat i en dagstidning. Dessutom gjordes ett särtryck.

Håbo kommun valde en lösning i A4 på 8 sidor. På de sidorna avhandlas både ekonomi och verksamheter. Dessutom finns en del uppgifter om vad olika tjänster kostar.

För Essunga kommun gjorde vi ett litet häfte i A5-format. Här det första uppslaget.

Här är ett helt annat format: A6, inte större än att man smidigt stoppar det i fickan. Uppdragsgivare var Kils kommun.

Fernemo Information & Grafik AB · Kungsgatan 5, 713 31 Nora · Telefon 0587- 439 000 · www.fernemo.se

Pdf/tryckLayoutKorrektur-läsning

Text- bearbetning

Teknisk granskning

Grund-filer

Kund- granskning

Kund- granskning

Schemat visar översiktligt vår normala arbetsgång för en årsredovisning. Kunden skickar de vanliga interna word- och excelfilerna till oss.

Kundens granskning av vårt arbete sker i två steg. Först granskas texterna i wordmiljö och senare granskas de färdiga layoutade sidorna i pdf-miljö. Kunden behöver inga nya program.

Hela processen från grundfiler till färdiglayoutat material kan genomföras på cirka 10 arbetsdagar.