Årsredovisning för Bromölla kommun

Årsredovisning 2010

Innehållsförteckning

InlednIng

Kommunstyrelsens ordförande har ordet 5

Vår organisation 6

Fem år i sammandrag 7

100 kr skatt till kommunen 8

BÄST 9

Kommunfullmäktiges mål 2010, sammanställning 10

FörvaltnIngsberättelse

Allmänt 13

Finansiella mål 15

Finansiell analys 15

Driftsredovisning 19

Investeringsredovisning 21

De kommunägda företagen 21

Övriga åtaganden 22

Personalekonomisk redovisning 23

Budgetuppföljning och styrning 25

Framtidsbedömning 27

KommunFullmäKtIges mål

Måluppfyllelse av övergripande mål 29

verKsamhetsberättelser

Kommunstyrelsen: 41

Kommunstyrelseförvaltningen 41

Samhällsbyggnadsförvaltningen 46

Socialförvaltningen 48

Barn- och utbildningsnämnden 52

Kultur- och fritidsnämnden 56

Miljö- och byggnämnden 60

Revisionen 62

Valnämnden 63

Överförmyndarnämnden 64

Sammanställd redovisning, Kommunala bolag och kommunalförbund 65

räKensKaper

Resultaträkning 68

Finansieringsanalys 69

Balansräkning 70

Noter 71

Redovisningsprinciper 77

Begreppsförklaringar 78

Revisionsberättelse för 2010 separat blad 79

Miljöredovisning 2010 görs separat

Vi går in i en ny mandatperiod med många nya utmaningar för vår fina kommun. Under

2010 har måluppfyllelsen varit bra inom de flesta områden och kommunen presenterar ett

positivt resultat för åttonde året i rad. Under året beviljades kommunen EU-medel för att

kunna påbörja ett omfattande förbättringsarbete med ökat fokus på medborgarna. Kom-

munen har tagit ansvar och förvaltat invånarnas förtroende på ett bra sätt under året som

gått och kommer att fortsätta utvecklingsarbetet under kommande år.

Redo för nya möten!

Verksamhetsåret/valåret 2010 kommer att gå till historien som

det år Socialdemokraterna i Bromölla förlorade den egna majo-

ritet man haft sedan kommunen bildades.

Innevarande mandatperiod finns inga politiska majoriteter

vilket innebär möten mellan olika partier i kommunfullmäktige

för att få majoritet för förslag som får kommunen att utvecklas

i rätt riktning.

Den ekonomiska situationen var svår att överblicka när diskuss-

ionen om budget 2010 startades. I spåren på finanskris och

konjunkturnedgång såg det dystert ut och budgeten som togs i

maj innehöll tuffa utmaningar. Man skulle på nämndsnivå både

finansiera lönehöjningar 2010 och anpassa sig till de ekono-

miska förutsättningarna.

På grund av Socialnämndens stora underskott 2009 fick

Barn- och utbildningsnämnden stå för den stora delen av

anpassning till de ekonomiska villkoren, vilket har varit tufft

speciellt inom förskolan.

Med facit i hand kan det vara svårt att förstå de åtgärder som

vidtogs inför 2010 när kommunen nu redovisar ett överskott

före dispositioner som uppgår till ca 36 miljoner. Förklaringen

är att staten har tillskjutit medel av engångskaraktär samt gjort

förändringar under löpande år som inte fanns med i förutsätt-

ningarna för budgetarbetet.

Den viktigaste frågan att komma tillrätta med inför fram-

tiden är ungdomsarbetslösheten. I spåren av finanskrisen har

kommunen för denna grupp en arbetslöshet på över 20 %.

Även om kommunen lägger ner mycket arbete i olika forum för

att hitta sysselsättning för denna grupp så är det näringslivets

behov av att anställa som är den viktigaste förutsättningen.

Utvecklingen av Bromölla som en attraktiv boendekommun

fortsätter, vi kommer att utveckla våra kärnverksamheter som

ett led i att vara en attraktiv kommun, det konkreta arbetet

med Iföstrandsområdet startar upp 2011 med en planerad eve-

nemangshall, sponsrad av Ivetofta Sparbank, och en uppvärmd

fotbollsplan med konstgräs.

Under 2010 har kommunen, banken och föreningslivet träffats

flera gånger för att diskutera hur den optimala hallen skall se ut.

Parallellt pågår en diskussion om byggnation på den södra delen

av området, vilket förhoppningsvis skall startas upp under 2011.

Även om befolkningsstatistiken för 2010 visar ett negativt

utfall ser jag ändå att framtiden ser ljus ut när det gäller Bromöllas

utveckling, vi har Iföstrandsområdet, tomter i Norreskog och i

Valje, utveckling av vår turistverksamhet och även vårt industri-

område utvecklas på ett mycket positivt sätt.

Jag vill som avslutning tacka alla våra duktiga och lojala

medarbetare i förvaltning, bolag och kommunalförbund för ett

väl utfört arbete under 2010. Tillsammans skall vi göra Bromölla

attraktiv både för våra invånare och för inflyttare.

Åke HammarstedtKommunstyrelsens ordförande

6 Inledning | Vår organisation

Kommunfullmäktige41 ledamöter

S M V Sd Fp C Kd Mp21 6 4 3 2 2 2 1

ab bromölla hem

valberedning

bromölla Fjärrvärme abarbetsutskott

inkl förhandlingsdelegation7 ledamöter+ 7 ersättare

miljö- och byggnämnd9 ledamöter + 9 ersättare

överförmyndarnämnd3 ledamöter + 3 ersättare

bromölla energi ab

revision

barn- och utbildningsnämnd9 ledamöter + 9 ersättare

Kultur- och fritidsnämnd9 ledamöter + 9 ersättare

bromölla Industristiftelse

samverkansförbundet Bromölla Sölvesborg

gymnasieförbundetBromölla Sölvesborg

valnämnd7 ledamöter + 7 ersättare

KommunExternt Koncern

Bolag

Förbund

Stiftelser

Vår organisationBromölla kommun och koncern

socialutskott5 ledamöter + 5 ersättare

Kommunstyrelse15 ledamöter + 15 ersättare

Inledning | Fem år i sammandrag 7

Koncern

Fem år i sammandrag

allmänt 2006 2007 2008 2009 2010

Antal invånare 31 dec 12 145 12 181 12 200 12 285 12 272

- varav 0 - 6 år 919 920 938 976 989

- varav 7 - 15 år 1 317 1 268 1 225 1 190 1 165

- varav 16 - 18 år 525 565 564 554 510

- varav 19 - 64 år 6 999 6 961 6 950 6 983 6 970

- varav 65 - år 2 385 2 467 2 523 2 582 2 638

Medelskattekraft, % 94 93 94 92 90

Kommunal utdebitering (kr) 21,76 21,76 21,76 21,76 21,76

Medelskattesats kommun, riket (kr) 20,83 20,78 20,71 20,72 20,74

Total utdebitering i snitt (kr) 31,60 31,55 31,44 31,52 31,56

utFörda tjänster

Inskrivna barn i förskolan 463 492 535 566 565

Andel elever behöriga till gymnasiet 87 91 87 83 85

Hemtjänst, antal brukare (exkl larm o matdistribution) 262 257 263 281 280

Antal vårddygn enligt lagen om vård av unga 2 598 2 882 2 785 3 408 2 284

Insamlat hushållsavfall per invånare i kg, optibag 212 210 191 210 208

personal

Antal anställda 975 916 899 879 846

Antal årsarbetare 872 803 796 781 760

Anställdas medelålder 46,3 46,6 46,6 46,8 48,0

Anställdas sysselsättningsgrad 88,1 87,7 87,6 88,1 88,9

Personalomsättning, antal börjat - antal slutat saknas -50 9 -27 -19

eKonomI (mkr)

Årets resultat 17,7 22,5 8,1 9,9 17,8

Resultat enligt balanskravet 15,5 20,6 6,0 7,1 12,7

Verksamhetens nettokostnad 437,0 454,7 492,6 503,6 525,0

Nettoinvesteringar 18,9 22,5 48,0 30,3 30,8

Låneskuld 83,0 82,6 62,2 61,4 61,0

Borgensåtagande 475,7 509,2 530,3 560,7 623,0

Nettokostn.andel inkl finansnetto 96,1 95,3 98,4 98,6 97,3

8 Inledning | 100 kr i skatt till kommunen

100 kr i skatt till kommunen100 kr i skatt till kommunen användes under 2010 så här….

… och så här fick kommunen sina pengar 2010

Skatter och utjämning 84,94%

Avgifter och övriga bidrag 13,62%

Reavinster 0,81%

Finansiella intäkter 0,51%

EU-bidrag 0,12%

Äldreomsorg 17,17

Grundskola 15,39

Barnomsorg 12,52

Gymnasieskola 7,84

Kommunägda verksamhetsfastigheter 7,58

Handikapp och psykiatri 6,09

Individ- och familjeomsorg 5,47

Årets resultat 2,73Hälso- och sjukvård 2,56Väghållning 2,51Allmän kommunadministration 2,27Fritidsverksamhet 2,03Särskola 1,98Renhållning 1,92Sysselsättning 1,78IT och löneadministration från Sambos 1,44Räddningstjänst 1,35Kulturverksamhet 1,30

Övriga verksamheter kostar under 1 kr per verksamhet och här ingår bla musikskolan, miljö, mätning och turistverksamhet.

Inledning | BÄST 9

Detta är BÄST –Bromölla Är SystemTänkare

Varför är BÄST bäst för Bromölla?BÄST föregicks av en lång utredning under 2007 och 2008 där

olika alternativ till verksamhetsutveckling och kvalitetsledning

diskuterades. Ganska tidigt stod det klart att systemtänkande

överensstämde med de behov och mål som Bromölla kommun

hade.

Innan kommunledningen tog beslut 2009 att arbeta med

systemtänkande i full skala testades metoden på personalen-

hetens verksamhet med lyckat resultat. Första halvåret 2010

genomfördes den första fullskaliga interventionen inom social-

förvaltningens individ- och familjeomsorg samt psykiatri.

Bromölla och Höör har tillsammans beviljats 9,8 mkr från

Europeiska socialfonden för att genomföra projekt BÄST på

BUS under en tvåperiod.

Varför ska BÄST genomföras?För att hjälpa kommunens medarbetare att ta reda på vad god

kvalitet innebär för de medborgare som vi möter i vårt arbete

och sedan utforma vårt arbete för att leverera detta på bästa

sätt.

Man kan säga att projektet ska genomföras för att öka kvali-

teten på servicen till våra medborgare och att det är medbor-

garna som ska avgöra vad god kvalitet är.

På vilket sätt är BÄST bra för kommunens medborgare?Våra medborgare är våra kunder. Och kunden är den som bäst

vet vad han/hon vill ha. Det största problemet inom service-

organisationer idag är oförmågan att se verksamheten med

kundens ögon. Vi vill vända på det perspektivet och våga se vad

våra medborgare vill ha. Resultatet är bättre service till en lägre

kostnad.

BÄST är ett kommunövergripande förbättringsarbete som ska hjälpa kommunens med-

arbetare att ta reda på vad god kvalitet innebär för de medborgare vi möter i vårt dagliga

arbete och hur vi ska leverera detta på bästa sätt. Vi ska i största möjliga mån skapa verk-

samheter som utgår ifrån medborgarens perspektiv. Medborgarens individuella behov och

definition av vad god kvalitet är ska styra hur vi utför vårt arbete.

Medborgaren ska vara i fokus - i allt vi gör!

10 Inledning | Kommunfullmäktiges mål 2010

Kommunfullmäktiges mål 2010

Mål

eKonomI

Driftskostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag skall vara högst 98 %.

Måluppfyllelse

Målet är uppfyllt. Nettokostnaderna uppgår till 97 % av skatter och statsbidrag.

verKsamhetsmål

Positiv befolkningstillväxt med 0,5 %.

En positiv näringslivsutveckling.

Attraktiv arbetsgivare.

Ett systematiskt förbättringsarbete i den kommunala verk-samheten ur ett brukarperspektiv.

Öka möjligheterna för de prioriterade grupperna, barn, ungdomar och äldre att förbättra sin hälsa.

Trygghet i samhället.

Ökad dialog mellan medborgare och beslutsfattare.

Ett ökat valdeltagande.

Målet är inte uppfyllt. Befolkningen minskade med 13 personer.

Målet är uppfyllt. Nyföretagandet har ökat markant.

Målet är uppfyllt.Flera aktiviteter har genomförts för att bidra till attraktionskraften.

Målet är uppfyllt.Ett systematiskt förbättringsarbete pågår på flera håll inom organisationen. Fokus på målet kommer att öka i och med projekt BÄST.

Målet är uppfyllt.Aktiviteter har utförts för samtliga grupper under 2010.

Målet är uppfyllt.Trygghetsarbetet är en viktig del i det löpande arbetet.

Målet är delvis uppfyllt. Under året har förutsättningar för ökad dialog skapats.

Målet är uppfyllt. Valdeltagandet i Bromölla kommun ökade i samband med höstens val.

För att få en fullständig bild över måluppfyllelsen av Kommunfullmäktiges mål se sidan 28.

INTE UPPFyLLTDELVISUPPFyLLTHUR HAR DET GÅTT?

Inledning | Kommunfullmäktiges mål 2010 11

Förvaltningsberättelse

I detta avsnitt kan du läsa om Bromöllas finansiella situation och få en samlad bild av hela

kommunen. I den finansiella analysen kan du följa kommunens utveckling över flera år på

olika områden t.ex. hur mycket kommunen har investerat och hur dessa investeringar har

finansierats. Du kan också läsa om vilka åtaganden kommunen har i form av pensioner och

borgensåtagande. Kommunens resultat presenteras och analyseras ur olika infallsvinklar.

Ett antal nyckeltal redovisas, de flesta för flera år, för att ge dig en möjlighet att

följa utvecklingen i kommunen. Du kan även jämföra nyckeltalen med andra organisationer.

Nämndernas resultat presenteras dels i siffror och dels i en kort sammanfattning av verksam-

heten under året som gått.

Förvaltningsberättelse 13

Allmänt

AllmäntKonjunkturenÅret som gått var ur kommunalekonomisk synvinkel ett mycket

speciellt år. Kommunerna fick extra konjunkturstöd som ett

engångsbidrag under 2010 för att motverka det branta fall i

skatteintäkter som väntades. För Bromölla kommuns del upp-

gick konjunkturstödet 2010 till 15,6 mkr. Trots detta krävdes

åtstramningar i den kommunala verksamheten. Med facit i

hand kan nu konstateras att fallet i skatteintäkterna inte blev

så stort som alla förutspådde. I februari 2011 skriver Sveriges

Kommuner och Landsting (SKL) att ”Tillväxten i den svenska

ekonomin blev rekyl- och rekordartad”. De tillväxtsiffror som

presenteras i olika sammanhang är relativt höga. Det är lätt att

tolka detta som att krisen är över men man skall inte glömma

att det är från extremt låga nivåer. Jämförelsetalen är ofta rela-

terade till motsvarande period föregående år då vi fortfarande

befann oss mitt i en lågkonjunktur. Antal arbetade timmar har

ökat under året och tros öka ytterligare under de kommande

åren. Trots detta tror SKL i februari 2011 att jämvikt på arbets-

marknaden uppnås först 2014-2015. För kommunernas lång-

siktiga planering är det viktigt att vi får stabila och långsiktiga

ekonomiska förutsättningar. Det tillfälliga konjunkturstödet

för 2010 bidrog positivt 2010 men har samtidigt försvårat

utgångsläget för 2011 och 2012. För kommunens långsiktiga

planering är det högst otillfredsställande med engångsbidrag

och sena besked om ekonomiska förutsättningar. Regeringen

har tillsatt en utredning som har till uppgift att ta fram ett

förslag till ett system för stabilisering av kommunernas intäkter

över en konjunkturcykel. Förhoppningsvis leder detta till att

konjunktursvängningarna får mindre påverkan på den kommu-

nala ekonomin framöver.

Befolkning Kommunfullmäktiges mål:

• Positiv befolkningstillväxt med 0,5 %.

Under årets fyra första månader ökade befolkningen med 50

personer för att sedan under resterande månader minska. Vid

årsskiftet hade kommunen 12 272 invånare vilket är en minsk-

ning med 13 personer under 2010. Målet är därmed inte upp-

fyllt.

Tittar man närmare på statistiken har antalet barn under 6 år

ökat liksom antalet personer över 65 år. Både födelsenettot och

flyttningsnettot var negativt.

I jämförelse med både Skåne och riket har vi en högre andel i

åldersgruppen 65 år och äldre. Vi ligger i princip lika avseende

andelen barn och unga medan gruppen i förvärvsarbetande

ålder i kommunen ligger lägre än jämförelsegrupperna. Detta är

en av faktorerna som bidrar till att Bromölla relativt sett har en

lägre medelskattekraft.

ArbetsmarknadKommunfullmäktiges mål:

• En positiv näringslivsutveckling.

Ett mål om utveckling är svårt att utvärdera. Under 2010 har

dock nyföretagandet i kommunen ökat och den kommunala

servicen har fått bra betyg i flera mätningar. Målet för 2010

får därmed anses uppfyllt. Utöver det som näringslivsenheten

arbetat med har både Socialförvaltningen och Barn- och utbild-

ningsnämnden arbetat med näringslivsutveckling. Eleverna i

årskurs 9 får t.ex. genomgå en tvådagars utbildning i entre-

prenörskap. Bromölla med omnejd drabbades hårt av varsel i

samband med konjunkturnedgången. Som en följd av detta har

Bromölla en mycket hög ungdomsarbetslöshet medan siffran

för hela den arbetsföra befolkningen ligger på samma nivå som

i riket. Antalet lagda varsel i regionen har under 2010 återgått

till normala nivåer. Kommunens arbetsmarknadsenhet arbetar

aktivt med de verktyg som kommunen har för att bidra till

ökad sysselsättning bland våra ungdomar.

Tabell 1: Åldersfördelning %

2010 0 – 17 år 18 - 64 65 – w

Riket 20,4 61,2 18,4

Skåne 20,3 61,3 18,4

Bromölla 20,2 58,3 21,5

2000

Bromölla 22,2 60,2 17,6

1990

Bromölla 22,2 60,2 17,6

Möten

Kl. 15.30Gläntans förskola

– Ella? Ella?! Det är dags för hämtning på dagis för mamma Anna-Karin och som vanligt har dottern Ella sprungit och gömt sig. Till sist kommer förskolelärare Helena med Ella i släptåg. – Ella gillar att gömma sig, förklarar Helena med ett leende på läpparna. Tillsammans hjälps de åt att klä på Ella för hemfärd och under tiden pratar de om dagen som varit. – Det är alltid skönt att veta hur dagen har varit och här är personalen engagerad och tar verkligen sig tid att möta barnen och deras föräldrar, berättar Anna-Karin.

Ella NilSSoN

aNNa-KariN NilSSoN

HElENa HENNiNgSSoN

14 Förvaltningsberättelse

Antalet arbetstillfällen minskade betydligt mellan 2008 och

2009. Antalet varsel under 2009 var en tydlig indikator på att

de skulle minska men i vilken omfattning det verkligen skulle

bli, var dock osäkert. Några lokala prognoser fanns inte att

tillgå. Det var främst i tillverkningsindustrin som antalet arbets-

tillfällen minskade. Sysselsättningen i hela Sverige minskade

dock inte i den omfattning som prognostiserades i början av

konjunkturnedgången. Tittar man i backspegeln så har varje

konjunkturnedgång medfört en högre arbetslöshetsnivå vid

utgången av konjunkturen än vad som fanns när nedgången

började.

BostadsmarknadBostadsmarknaden är en viktig del för att uppnå målet om

positiv befolkningstillväxt. Under 2010 minskade befolkningen

och en förklaring till det kan vara att det inte producerades

några inflyttningsklara flerbostadshus under året. Historiskt sett

har befolkningen ökat mer de år kommunen har haft nyprodu-

cerade flerbostadshus. Under 2009 var första etappen klar i

Valjeområdet. Den innehåller både flerbostadshus och småhus.

Etapp två blir inflyttningsklara i februari 2011.

Det finns lediga tomter i kommunen, till både småhus och

flerbostadshus, vilket kan bidra till en mer positiv utveckling

kommande år.

Tabell 3: Antal nybyggda lägenheter

hustyp 2006 2007 2008 2009 2010

Småhus 44 15 17 17 21

Flerbostadshus 0 0 0 26 0

Summa 44 15 17 43 21

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

4917

4851

4881

4846

4893

5041

5052

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

4917

4851

4881

4846

4893

5041

5052

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000

2005

2006

2007

2008

2009

4 846

4 893

5 041

5 052

4 784

År

Antal

Tabell 2: Antal arbetstillfällen


Finansiella mål/ Finansiell analys

Tabell 4: Årets resultat (mkr)

årtal 2006 2007 2008 2009 2010

Årets resultat 17,7 22,5 8,1 9,9 17,8

Tabell 5: Nettokostnadsandelar (%)

årtal 2006 2007 2008 2009 2010

Verksamheters nettokostnad 91,1 90,8 94,1 94,2 93,3

Avskrivningar 4,4 4,2 4,0 4,1 3,7

Delsumma 95,5 95,0 98,1 98,3 97,0

Finansnetto 0,6 0,3 0,3 0,3 0,3

Summa löp. kostnader 96,1 95,3 98,4 98,6 97,3

Finansiella målKommunfullmäktiges mål

• Driftskostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag skall

vara högst 98 %.

Nettokostnaderna uppgick till 97 %. Målet är därmed uppfyllt.

I samband med budgetbeslut för 2010 har målet reviderats

till 98 % för 2010 och 2011. Från och med 2012 skall netto-

kostnadernas andel av skatter och statsbidrag återgå till 97 %.

Målet för 2011 har därefter reviderats till 98,5 % av skatter

och statsbidrag. Det långsiktiga målet att återgå till 97 %

kvarstår dock. Den största orsaken till årets positiva resultat är

slutavräkningen av skatteintäkterna som blev 8 mkr bättre än

budgeterat.

Finansiell analysResultat – kapacitetÅrets resultat blev 17 829 tkr. Det är åttonde året i rad som

Bromölla kommun uppvisar ett positivt resultat. Resultatet blev

bättre än både budget och den prognos som presenterades i

delårsbokslutet. I årets resultat ingår både reavinster, partiell

pensionsinlösen och extra avsättning till sluttäckning av Åsen.

Det redovisade resultatet är 6,2 mkr bättre än den reviderade

budgeten och 6,7 mkr bättre än den ursprungliga budgeten.

Kommunfullmäktiges mål är att nettokostnadernas andel av

skatter och statsbidrag skall vara högst 98 % under 2010.

Tidigare år har målet varit 97 % och på sikt är ambitionen att

återgå till det målet. Med facit i hand uppfyller kommunen

målet 2010 oavsett om nivån är 97 % eller 98 %. De goda

resultaten har bidragit till att det egna kapitalet och därmed

soliditeten ökats vilket redovisas i tabell 8.

Tabell 6: Nämndernas budgetavvikelser (mkr)

år/nämnd 2006 2007 2008 2009 2010

Kommunstyrelseförvaltningen - 0,7 -0,6 4,2 3,6

Samhällsbyggnadsförvaltningen - 0,6 -0,2 1,8 3,5

Socialförvaltningen - - - -15,1 -4,3

Fritidsnämnden -0,1 - - - -

Kulturnämnden 0,1 - - - -

Kultur och Fritidsnämnden - 0,1 0,0 -0,1 0,1

Barn och Utbildnämnden 1,9 4,4 -0,,1 1,7 2,0

Socialnämnden 1,5 -1,7 -4,0 - -

Miljö och Byggnämnden 0,0 0,0 0,1 0,1 0,2

Revisionsnämnden 0,0 0,0 0,0 0 0

Valnämnden 0,2 0,0 0,0 0,1 0,1

Överförmyndarnämnden -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1

Summa 2,4 4,0 -4,9 -7,3 5,1

Förvaltningar och nämnder visar efter 2010 åter en positiv

budgetavvikelse efter två år med negativa avvikelser. Avvikelsen

innehåller naturligtvis variationer såväl mellan som inom

förvaltningar och nämnder. Redovisningen innehåller även de

reavinster som gjorts under året och utan dem skulle resul-

tatet vara negativt. Det är viktigt att den nya förvaltningsor-

ganisationen som träder i kraft 1 januari 2011 är medveten om

de interna variationerna för att undvika framtida felprioriter-

ingar och felaktiga prognoser.

Den största avvikelsen står socialförvaltningen för som

redovisar en negativ avvikelse på 4,3 mkr. Socialförvaltningen

har aviserat om en negativ budgetavvikelse hela året men har

aktivt arbetat med att minska avvikelsen. Förvaltningen har

även fått ytterligare budgetmedel från kommunstyrelsens

oförutsedda medel. Tittar man på avvikelserna generellt för

2010 finns det fortfarande mer att göra för att öka träffsäker-

heten i prognoserna.

Under året som gått var investeringsvolymen i kommunen på

en nivå så att alla investeringar kunde finansieras med egna

medel. Detta är på lång sikt en bra ekonomisk politik. I den

ursprungliga budgeten uppgick investeringarna till 27,6 mkr för

att under året öka till 33,1 mkr. Investeringarna vid årets slut

uppgick till 30,9 mkr. I Bromölla är investeringsbudgeten sedan

något år tillbaka föremål för revidering vid ett flertal tillfällen

under året. Detta har lett till att utnyttjandegraden ökat

betydligt.

Kommunens soliditet har förbättrats under 2010. Ovan redo-

visas soliditeten utan den ansvarsförbindelse för pensioner

som inte ingår i balansräkningen. Denna är dock en skuld som

kommunen har och nedan redovisas därför soliditeten inklusive

ansvarförbindelsen för pensioner.

Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga betalnings-

förmåga. Det finns dock inga rekommendationer om vilken

nivå som bör eftersträvas i kommunal verksamhet i dagsläget,

men frågan har börjat diskuteras. Under 2010 har soliditeten

inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner intjänade före 1997

åter blivit positiv. Det egna kapitalet är alltså positivt, 39,8 mkr,

även om ansvarsförbindelsen räknas in. Det är en kombination

av goda resultat och pensionsinlösen som nu gjort att solidite-

ten är positiv.

Bromölla tillämpar den s.k. Blandmodellen för redovisning

av pensionsförpliktelser. Det pågår diskussioner i ”redovisnings-

sverige” om att ändra rekommendationen om hur man skall

redovisa dessa förpliktelser och vissa kommuner har redan

frångått praxis. Hur, när eller om detta kommer att ske, kom-

mer Bromölla kommun att redovisa ett mycket litet eget

kapital. Från och med 2010 är det dock positivt till skillnad från

åren 2007-2009.

Tabell 7: Investeringsvolym och självfinansie ringsgrad

årtal 2006 2007 2008 2009 2010

Inv.volym/nettok % 4,3 5,0 9,7 6,0 5,8

Självfinansiering % 201 190 59 104 123

Nettoinvest. mkr 18,9 22,6 48,0 30,3 30,9

Tabell 8 A: Soliditeten exkl. ansvarsförbindelsen (%)

årtal 2006 2007 2008 2009 2010

Soliditeten 54,3 56,3 56,7 56,7 58,1

Tabell 8 B: Soliditeten inkl. ansvarsförbindelsen (%)

årtal 2006 2007 2008 2009 2010

Soliditeten 1,1 -4,3 -3,2 -0,9 8,8

Tabell 9: Kommunalskatten

område bromölla sverIge

2009 2010 2009 2010

Primärkommunal skatt 21,76 21,76 20,72 20,74

Total kommunal skatt 32,15 32,15 31,52 31,56

Den finansiella analysen visar att 2010 var ett år då kommunen tog väl hand om det kapital som äldre generationer lämnat över till kommande generationer.


Kommunalskatten i Bromölla har varit oförändrad sedan 2003.

Under 2010 har den kommunala utdebiteringen i riket ökat

marginellt, 2009 var den i princip oförändrad medan den sjönk

2008. Om trenden fortsätter så kommer riket sakta att närma

sig Bromöllas nivåer.

Risk – kontrollBalanslikviditeten, som visar relationen mellan omsättningstill-

gångar och korta skulder, bör ligga kring 100 % och rörelsekapi-

talet visar det antal miljoner som saknas alternativt har tillgodo

till att uppnå 100 %.

Balanslikviditeten har åter ökat och är nästan i nivå med 2007

års resultat. Under 2010 har amorteringarna hållits på en mini-

minivå vilket är en av förklaringarna till att balanslikviditeten

ökat.

Den genomsnittliga räntan under 2010 har befunnit sig på en

fortsatt låg nivå. När året började var reporäntan 0,25 %. I juli

började dock riksbanken att höja reporäntan. Detta fortsatte

de med under hösten och vintern, så för närvarande (feb 2011)

är den 1,5 %. Riksbankens prognos pekar mot en räntenivå på

2,5 % i slutet av 2011 och 3,5 % i slutet av 2012.

Den låga räntan var en aktiv satsning från staten för att

motverka lågkonjunkturen och dess finansiella effekter. I takt

med att konjunkturen vänder väntas räntan alltså att stiga. Hur

de ekonomiska systemen kommer att reagera när stimulerings-

åtgärderna dras tillbaka återstår att se.

Under året har amorteringarna hållits på en minimal nivå för

att kunna möta finansieringsbehoven framöver. Under senare

delen av året har vi tecknat avtal med Kommuninvest för

omsättning av kommunens samtliga lån. Omsättningen sker

successivt under 2010 och 2011.

Borgensåtaganden har ökat med 62,3 mkr och det är

åtaganden mot de kommunägda företagen som ökat.

AB BromöllaHem har ökat sin lånestock, dels beroende på

nyförvärv och nybyggnation och dels beroende på överta-

gande av Fastighets AB Ivöstrand. Bromölla Energikoncernen

har ökat med 13 mkr för moderbolaget och dessutom har

kommunen nu även gått i borgen för 25 mkr för Bromölla

Fjärrvärme AB. I samband med att kommunen blev medlemmar

i Kommuninvest gavs även de kommunala bolagen möjlighet

att låna via dem mot kommunal borgen. Detta har sannolikt

påverkat det ökade borgensåtagandet samtidigt som det sänkt

lånekostnaderna i kommunkoncernen.

Tabell 10: Likviditet och risk

årtal 2006 2007 2008 2009 2010

Balanslikviditet % 93,2 119,8 79,7 93,3 116,9

Rörelsekapital mkr -5,5 16,6 -21,8 -7,6 19,3

Tabell 11: Finansiella risker

årtal 2006 2007 2008 2009 2010

Genomsnittlig ränta (vägt MT %) 4,2 4,1 4,8 1,3 1,55

Ränteförändr +/- 1% (mkr) 0,4 0,4 0,3 0,3 0,5

Lån, rörlig ränta 12 54 24 93 51

bindningstid < 1 år 41 22 76 7 0

1-2 år 23 24 0 0 49

2-3 år 24 0 0 0 0

Tabell 13: Borgensåtaganden (mkr)

år / Företag 2006 2007 2008 2009 2010

Kommun ägda 473,3 507,1 528,5 559,0 621,4

- varav AB BromöllaHem 299,9 296,7 330,1 327,8 362,0

- varav Bromölla Energi AB 144,5 144,5 131,5 144,5 157,5

- varav Bromölla Vatten AB 28,9 56,9 56,9 76,9 76,9

- varav Bromölla Fjärrvärme AB 0 0 0 0 25,0

- varav Fastigh AB Ivöstrand 0 9,0 10,0 9,8 0

Egna hem, småhus 1,4 1,0 0,8 0,7 0,7

Föreningar 1,0 1,0 1,0 1,0 0,9

Summa 475,7 509,1 530,3 560,7 623,0

”Förvaltningar och nämnder visar efter 2010 åter en positiv

budgetavvikelse efter två år med negativa avvikelser”.

2005 2006 2007 2008 20090

20

40

60

80

100

120

2005 2006 2007 2008 20090

20

40

60

80

100

120 118,5

83 82,6

62,2 61,8

2006 2007 2008 2009 20100

20

40

60

80

100

83,0 82,6

62,2 61,4 61,0

118,5

83 82,6

62,2 61,8

Årtal

(mkr)

Tabell 12: Låneskuld


Bromölla kommuns totala pensionsåtaganden har minskat

mellan 2009 och 2010. En stor del av minskningen förklaras av

den pensionsinlösen på 15,7 mkr inkl. löneskatt som beslutades

av kommunfullmäktige i november 2010. Den överenskommel-

sen om pensionsinlösen, eller mer korrekt uttryckt förmåns-

bestämd pensionsförsäkring, omfattade 28 av våra äldsta

arbetstagare och medför minskade kostnader för pensionsut-

betalningar flera år framöver för kommunen. Den förändring

som skett 2010 har dock inte medfört att kommunen kommit

ner i samma nivå på pensionsförpliktelser som 2006. Det som

hände under 2007 var att antagandet om livslängd ökade och

diskonteringsräntan sänktes, vilket medförde en ovanligt stor

ökning av pensionsförpliktelsen som redovisas inom linjen. När

dessa typer av justeringar sker medför det stora förändringar

för hela kommunsverige. Bromölla har nu för första gången

aktivt vidtagit åtgärder för att minska pensionsförpliktelsen. De

åtagande som ingår i tabell 14 är dock i sin helhet återlånat

till verksamheten. Kommunen har för pensionsåtagande fr.o.m.

1998 träffat avtal om försäkring avseende kompletterande

ålderspension, efterlevandepension till vuxen och barnpension

samt premiebefrielse för de försäkrade förmånerna. Inga medel

finns i överskottsfonden avseende försäkringen ovan. Bromölla

kommun anlitar KPA för pensionsberäkningar och gör inga egna

beräkningar. För mer information om pensioner se not 15 resp.

18 i räkenskaperna och i redovisningsprinciper under rubriken

pensionsskuld.

Nämndernas budgetavvikelse är åter positiv efter två år med

negativ avvikelse. Tillväxten har tagit fart men vi har ännu en

bit kvar till den nivå vi hade innan krisen 2009. Under 2010

uppvisar både nämnder samt skatter och statsbidrag en positiv

budgetavvikelse som tillsammans bidragit till att kommunen

kunnat göra en engångsavsättning till pensioner för att minska

kommande pensionsutbetalningar som kommer att ta allt

större del i anspråk.

Resultatet av allt detta blev 6,2 mkr bättre än den justerade

budgeten. I jämförelse med den ursprungliga budgeten som

antogs av KF i november 2008 är resultatet 6,7 mkr bättre.

Även prognosen vid delårsrapporten var mindre optimistisk än

det faktiska utfallet.

Balanskravet Årets resultat uppfyller balanskravet och är det åttonde positiva

bokslutet i rad.

Balanskravsresultatet motsvarar 4,8 % ökning av det egna

kapitalet under 2010. Det egna kapitalet uppgår vid utgången

av 2010 till 263,3 mkr. Räknar vi in pensionsförpliktelsen från

tiden före 1997 så är det egna kapitalet 39,8 mkr. Reavinst

på 5,2 mkr har uppstått i samband med markförsäljning och

fastighetsförsäljning. Den senare bidrog med drygt 900 tkr.

Känslighetsanalysen ovan ger en indikation om hur vi påverkas

av olika omvärldsfaktorer i några olika situationer. Det finns

självklart flera faktorer och hur vi påverkas av dem varierar.

Tabellen ovan kan dock ge en liten fingervisning om betydelsen

av förändringar inom några områden.

Tabell 15: Budgetföljsamhet och prognossäkerhet

årtal 2006 2007 2008 2009 2010

Budgetavvikelse 12,1 13,1 -1,2 -7,3 6,2

Prognosavvikelse Augusti 0 9,6 1,4 13,6 5,5

Nämndernas Budgetavvikelse 2,4 4,0 -4,9 -7,3 5,0

Tabell 16: Balanskrav

balansKrav

Årets resultat (tkr) 17 829

Avgår realisationsvinster -5 156

Avgår realisationsförluster 0

Justerat resultat 12 673

Tabell 17: Känslighetsanalys (tkr)

KänslIghetsanalys (tKr)

1 kr höjning/sänkning av skatten 19 900

1 % löneökning 3 200

10 mkr nya lån 300

50 invånare 1 900

”Känslighetsanalysen visar hur vi påverkas av

olika omvärldsfaktorer i några olika situationer”.

Tabell 14: Pensionsåtaganden (mkr)

årtal 2006 2007 2008 2009 2010

Pens. som kortfr. skuld 9,3 9,8 10,1 10,1 10,6

Avsättning till pens. 1,3 1,9 1,7 2,0 1,7

Pensioner äldre än 1998 161,8 197,2 200,4 200,7 179,9

Total pensionsskuld 172,4 208,9 212,2 212,8 192,2

Särskild löneskatt 41,8 50,7 51,4 51,6 46,6

Återlånade medel 214,2 259,6 263,6 264,4 238,8 (ej finansierade pensionsförpliktelser)


Driftsredovisning

Tabell 18: Driftsredovisning (netto i mkr)

nämnd/ budget budget utFall budget FörvaltnIng avvIK 09 2010 2010 avvIK 10

Kommunstyrelseförvaltningen 4,2 -44,5 -40,9 3,6

Samhällsbyggnadsförvaltningen 1,8 -25,7 -22,2 3,5

Socialförvaltningen -15,1 -172,4 -176,7 -4,3

Kommunalförbunden 0,0 -66,8 -66,8 0,0

Kommunalstyrelsen totalt -9,1 -309,4 -306,6 2,8

Kultur och Fritidsnämnden -0,1 -19,8 -19,7 0,1

Barn och Utbildningsnämnden 1,7 -182,7 -180,7 2,0

Miljö och Byggnämnden 0,1 -2,4 -2,2 0,2

Revisionsnämnden 0,0 -0,6 -0,6 0,0

Valnämnden 0,1 -0,3 -0,2 0,1

Överförmyndarnämnden -0,1 -0,4 -0,5 -0,1

Summa nämnder -7,4 -515,6 -510,5 5,1

Pensioner och övrigt 9,4 -15,7 -25,2 -9,5

Finansiering -9,3 542,9 553,5 10,6

Totalt -7,3 11,6 17,8 6,2

Driftsredovisning

Nämndernas samlade budgetavvikelse Trenden med negativ budgetavvikelse som vi sett 2008 och

2009 har vänt. Nämnderna redovisar en positiv budgetav-

vikelse för 2010. Det skiljer dock mycket mellan olika nämnder/

förvaltningar. Två visar även 2010 en negativ avvikelse och det

är Socialförvaltningen som står för den största avvikelsen med

minus 4,3 mkr och Överförmyndarnämnden med en betydligt

mindre avvikelse i absoluta tal på 110 tkr. Tittar man på det

procentuellt däremot har Överförmyndarnämnden en avvikelse

på 29 % medan Socialförvaltningen endast har en avvikelse

på 2,5 %. Övriga nämnder och förvaltningar presenterade en

positiv budgetavvikelse. Kommunstyrelseförvaltningen visade

en positiv avvikelse på 3,6 mkr, Samhällsbyggnadsförvaltningen

3,5 mkr och Barn- och utbildningsnämnden 2,0 mkr, Miljö- och

byggnämnden 0,2, Kultur- och Fritidsnämnden samt Val-

nämnden 0,1 mkr vardera. Sammanlagt visade nämnder och

förvaltningar en positiv avvikelse på 5,1 mkr.

KommunstyrelseförvaltningenFörvaltningen visar en positiv budgetavvikelse med 3,6 mkr,

i det ingår 916 tkr i reavinster. Det är framförallt intäkterna

som överstiger budget. De intäkter som utmärker sig är ökade

intäkter till arbetsmarknadsenheten. En bidragande orsak till

den positiva avvikelsen är att den delen som avsatts centralt för

löneökningar inte använts helt. Det rådande arbetsmarknads-

läget har påverkat arbetet inom framförallt arbetsmarknads-

enheten och näringslivsenheten som aktivt har gjort vad som

ryms inom ramarna för kommunal verksamhet för att minska

arbetslösheten och då framförallt ungdomsarbetslösheten.

Under året som gått har kommunen fått ett EU-bidrag till-

sammans med Höörs kommun på knappt 10 mkr. Projektet

kallas BÄST på BUS, där BÄST är Bromöllas del. BÄST står

för Bromölla Är SystemTänkare. Bromölla är projektägare

och har den största delen i projektet såväl ekonomiskt som

verksamhetsmässigt. Projektet kommer att pågå fram till

november 2012 och därefter kommer arbetet att fortgå utan

EU-finansiering. Alla i organisationen kommer att bli berörda

och det kommer att leda till bättre service till kommunens

invånare. Förvaltningen har under det gångna året arbetat

mycket med att förbereda inför den nya organisationen som

gäller från den 1 januari 2011 för såväl politik som förvaltning.

Flertalet av kommunfullmäktiges mål berör förvaltningen i allra

högsta grad. De aktiviteter som vidtagits har bidragit till en hög

måluppfyllelsegrad.

SamhällsbyggnadsförvaltningenSamhällsbyggnadsförvaltningen har under sitt sista verksam-

hetsår i nuvarande organisatoriska form lämnat en positiv bud-

getavvikelse på 3,5 mkr. Avvikelsen innehåller dock stora varia-

tioner mellan verksamhetsområden och redovisningstekniska

delar. I avvikelsen ingår reavinster på sålda tomter med 4,2 mkr

vilket har en positiv påverkan på resultatet. Det ingår även en

avsättning för sluttäckning av deponin på Åsen på 2,4 mkr som

har en negativ påverkan på avvikelsen. Avsättningen är dock

nödvändig eftersom Länsstyrelsen kräver att avsättningar görs

i takt med att deponin används. Renhållningskollektivet skall

enligt lag bära sina egna kostnader. De verksamheter inom

förvaltningens verksamhetsområde som visar på negativa avvi-

kelser är precis som föregående år gatusidan och bostadsan-

passningsbidragen. Något som påverkat i princip samtliga inom

förvaltningen under året är etableringarna på Åbylyckorna och

Iföstrandsprojektet.

SocialförvaltningenSocialförvaltningen har under året arbetat aktivt för att minska

sin negativa kostnadsutveckling. I 2009 års bokslut redovi-

sade förvaltningen en negativ avvikelse med 15,1 mkr. I den

ursprungliga ramen inför 2010 togs inte hänsyn till den ökade

kostnadsvolymen. Under året har kommunstyrelsen tillskjutit

6,5 mkr. Vid årets sista månadsuppföljning prognostiserade

förvaltningen en negativ avvikelse på 7 mkr men avvikelsen slu-

tade på -4 275 tkr. Det som hänt under året är att individ- och

familjeomsorgen (IFO) ändrat sitt arbetssätt till att arbeta mer

förebyggande och det har lett till minskat budgetöverskridande.

De har även genomgått BÄST-intervention. Hur mycket det

har påverkat utfallet ekonomiskt är svårt att mäta men det

har definitivt påverkat enhetens arbetssätt. Inför året anpas-

sades budgeten för försörjningsstöd och med facit i hand blev

utfallet endast 80 tkr mer än budget. Bromölla har i jämförelse

med övriga Skåne Nordost-kommuner en relativt låg kostnad

för försörjningsstöd. Trots att antalet invånare över 65 år har

ökat, har inte antal personer som erhåller hemtjänst ökat under

året. Med undantag av det ekonomiska målet har förvaltningen

bidragit till en god måluppfyllelse genom sitt arbete under året

som gått.

Barn- och UtbildningsnämndenInför verksamhetsåret 2010 fick nämnden anpassa sina ramar

till rådande förutsättningar vilket innebar en minskning av anta-

let anställda. Nämnden har sedan aktivt arbetat för att hålla

en hög måluppfyllelse för sitt verksamhetsområde inom givna

ekonomiska ramar. Flera projekt pågår ute på förskolor och

skolor för att öka barnens möjligheter att möta de krav som

ställs i olika sammanhang både socialt och kunskapsmässigt.

Musikskolan har under året utvecklat sin verksamhet genom

att bl.a. erbjuda kortkurser inom olika tema. De har också flyt-

tat in i nyrenoverade lokaler. Även eleverna på Alvikenskolan

har fått tillgång till nyrenoverade lokaler under året. Den nya

skollagen som gäller från 1 juli 2011 kommer att ställa andra

krav på både förskola och grundskola. Verksamheterna kom-

mer att fortsätta arbeta med detta under 2011. Nämnden

redovisar en positiv budgetavvikelse för året med 1 960 tkr.

Det är framförallt ökade intäkter som bidrar till den positiva

avvikelsen. Nämnden har under året varit aktiv med att hitta

extern finansiering inom flera olika områden viket naturligtvis

bidragit till ökade intäkter, men även i vissa fall ökade kostna-

der. Nämnden har genom sitt arbete med både brukarenkäter

och inom ramen för den ordinarie verksamheten bidragit till en

god måluppfyllelse.

Kultur- och FritidsnämndenNämnden redovisar en positiv budgetavvikelse på 75 tkr för 2010.

Nämnden har arbetat mycket aktivt med kultur- och fören-

ingslivet inom flera områden. Ett annat mycket viktigt område

som ligger inom nämndens ansvarsområde är det förebyggande

arbetet. Det pågår många olika projekt inom nämndens verk-

samhet för att både stimulera och inspirera kommunens invå-

nare men även för att andra, utanför kommunens gränser, skall

upptäcka vår fina kommun. De har integrerat arbetet med kom-

munfullmäktiges mål i sin dagliga gärning inom flera områden.

Miljö- och ByggnämndenNämnden har en ekonomiskt sett liten verksamhet i jämförelse

med övriga nämnder och förvaltningar. För 2010 visar nämn-

den en positiv budgetavvikelse med 222 tkr, drygt 9 %. Den

största orsaken till avvikelsen är ökade intäkter både på bygg-

och miljösidan. På miljösidan har de ökade intäkterna använts

till att öka personalstyrkan och har på så sätt kunnat genom-

föra fler inspektioner/granskningar.

ValnämndenUnder 2010 har Sverige haft val till riksdag, landstingskommu-

ner och primärkommuner. Målet om ökat valdeltagande i kom-

munen har uppnåtts då fler medborgare valde att ta en aktiv

del i valet. Nämnden fick i samband med valet ett något högre

statsbidrag än planerat och visar en positiv budgetavvikelse

med 75 tkr.

ÖverförmyndarnämndenNämnden har överskridit sin ram och uppvisar en negativ bud-

getavvikelse på 110 tkr. Liksom tidigare år beror detta på att

andelen huvudmän, där kommunen står för ersättningen, har

ökat.

Finansförvaltningen De ordinarie pensionsutbetalningarna för 2010 blev lägre än

beräknat. Tillsammans med högre slutavräkningar på skatten

möjliggjorde detta en partiell pensionsinlösen på förmånsbe-

stämda pensioner intjänade före 1998 på 15,7 mkr. Detta

betyder att den redovisade kostnaden för pensioner under 2010

blev 13,9 mkr mer än budgeterat. Pensionsskuldsförändringen

bidrog sedan med 2,0 mkr i positiv riktning. Tillsammans blev

resultatpåverkan negativ med 11,9 mkr.

Samspelet och de sociala färdigheterna tränas genom olika projekt redan i förskolan.


Arbetsgivaravgifterna sänktes även 2010 under senare delen

av året, vilket försvårat användningen av utrymmet sänkningen

medgav. Effekten blev att den fick en direkt inverkan på årets

resultat. I övrigt följer kommunen rekommendationen för

arbetsgivaravgifter som SKL ger ut. Den är baserad på löneläget

i hela landet vilket brukar leda till ett litet överskott på arbetsgi-

varavgifterna. Sammanlagt påverkade avgifterna resultatet med

2,8 mkr under 2010.

Semesterlöneskulden ökade med 1,2 mkr i motsats till före-

gående år då den minskade med 1,1 mkr. Årets ökning var 369 tkr

mer än budgeterat vilket gav en negativ resultatpåverkan.

Slutavräkningen av skatteintäkter blev 8 mkr bättre än bud-

get. Redan vid första månadsuppföljningen i februari förbätt-

rades slutavräkningen betydligt. Den har sedan gått lite upp

och ner i takt med att SKL presenterat nya prognoser. Övriga

statsbidrag och generella regleringar blev ca 1,3 mkr bättre än

budgeterat.

Som tidigare nämnts har räntorna varit låga även under

2010 vilket lett till mindre kostnadsräntor men även mindre

intäktsräntor. Finansnettot för året blev 1,2 mkr bättre än bud-

get. Räntorna kommer att stiga framöver enligt analytikerna.

(Se finansiella risker)

Investeringsredovisning

Nämndernas totala investeringar De samlade investeringarna för 2010 slutade på 30,9 mkr,

inklusive ombudgeteringar låg budgeten på 33,1 mkr. Det inne-

bär att 93,3 % av budgeten genomfördes, att jämföras med

87,8 % 2009 som redan det var en hög nyttjandegrad. Trenden

med en allt högre utnyttjandegrad håller alltså i sig i motsats

till vad som prognostiserades i föregående års bokslut. Årets

investeringar genomfördes utan att kommunen behövde ta

nya lån. Av tabell 7 kan utläsas att samtliga investeringar 2010

finansieras med medel som tillförts under året.

KommunstyrelseförvaltningenFörvaltningen med fastighetsenheten i spetsen står för den

största andelen i investeringsbudgeten. Under året har ombygg-

naden av Alvikenskolan varit den enskilt största posten i inves-

teringsbudgeten. Ombyggnaden är nu klar och verksamheten

har kunnat ta anläggningen i bruk. I övrigt är investeringarna

mycket inriktade på myndighetskrav och energieffektiviseringar.

Under 2010 har taket på brandstationen lagts om efter flera års

försök med lagning och lappning.

SamhällsbyggnadsförvaltningenUnder 2010 har Samhällsbyggnadsförvaltningen haft flera

stora investeringar då naturligtvis med Iföstrand i täten.

Det blev under året klart att kommunen fick köpa mark av

Sjösänkningsbolaget vilket medfört att årets budget överskreds

för det specifika projektet. I övrigt har större investeringar gjorts

på Åsen, Åbylyckorna och för ökad tillgänglighet på gator.

Övriga förvaltningarUtbildnings- kultur- och fritidsförvaltningen och

Socialförvaltningens investeringsbudget utgör tillsammans

endast 6,3 % av den totala budgeten och de har under 2010

utnyttjat 74,7 % vilket är lägre än tidigare år. De investerar i

bl.a. utbildningsdatorer, förnyelse av utrustning, hjälpmedel och

vårdsängar. Flera av projekten är årligen återkommande.

De kommunägda företagen

AB BromöllahemUnder året har Fastighets AB Ivöstrand förvärvats och därefter

fusionerats med AB Bromöllahem. Bolagets resultat efter

finansnetto uppgår till 5 520 tkr att jämföra med motsvarande

period föregående år 7 597 tkr. Resultatet har påverkats nega-

tivt med ca 1,8 mkr p.g.a. ändrade avskrivningsprinciper fr.o.m.

2010-01-01. Hyresintäkter, kostnader och balansomslutning

har ökat med anledning av att fastighetsbeståndet ökats.

Investeringsredovisning/De kommunägda företagen

Tabell 19: Investeringsredovisning (mkr)

nämnd/ utFall budget utFall budget FörvaltnIng 2009 2010 2010 avvIK

Kommunstyrelseförvaltningen 17,5 15,8 15,0 0,8

Samhällsbyggnadsförvaltningen 10,9 15,3 14,4 0,9

Socialförvaltningen 0,9 1,1 0,7 0,4

Kommunstyrelsen totalt 29,3 32,2 30,1 2,1

Kultur och Fritidsnämnden 0,1 0,1 0,1 0

Barn och Utbildningsnämnden 0,8 0,8 0,7 0,1

Totalt 30,2 33,1 30,9 2,2


Övriga åtaganden

Bromölla Energi AB (koncern) Under året har Bromölla Vatten AB förvärvats och därefter

fusionerats med Bromölla Energi AB. Underkoncernen består

av 2 bolag, Bromölla Energi AB (inkl Bromölla Vatten AB) och

Bromölla Fjärrvärme AB. Bromölla Energi AB är under namn-

ändring till Bromölla Energi & Vatten AB. Koncernens resultat

efter finansnetto uppgår till 54 tkr, vilket innebär en kraftig

resultatförbättring jämfört med motsvarande period föregående

år -4 763 tkr (inkl Bromölla Vatten AB). 2010 års resultat har

gynnats av hög fjärrvärmeförsäljning till följd av det ovanligt kalla

klimatet både i början och i slutet av året. Samtidigt har det

gynnsamma ränteläget påverkat alla verksamheter positivt.

Investeringarna för perioden uppgår till 9,7 mkr att jämföra

med en betydligt högre nivå föregående år 12,6 mkr (inkl.

Bromölla Vatten AB) och avser på elnätssidan utbyggnad av

nya områden och fortsatta utbyten av äldre kabelskåp. På

fjärrvärmesidan har utbyggnad av nätet skett genom förtätning.

Under året har ytterligare ca 20 fastigheter anslutits. VA-verk-

samhetens investeringar består i huvudsak av utbyggnad av

nya områden, reinvesteringar i ledningsnätet, ombyggnader i

reningsverket och nyanläggning av vattenförsörjning till Gualöv.

Gymnasieförbundet Bromölla – SölvesborgFörbundet bedriver gymnasie-, kommunal vuxenutbildning

samt gymnasiesärskola på uppdrag av medlemskommunerna.

Elevunderlaget för gymnasieskolan är snabbt på väg neråt och

organisationen har inte kunnat anpassas till detta i den takt

som planerades inför 2010 vilket lett till ett betydande

underskott för gymnasieskolans verksamhet. Lärartätheten har

ökat under året och ligger även fortsättningsvis tydligt över

rikssnittet. Gymnasiesärskolans resultat innebär ett underskott

som kan kopplas till ökade personalkostnader utöver de bud-

geterade. Komvux verksamhet gör ett resultat nära det bud-

geterade. Minskade kostnader för arbetsmarknadsförsäkringar

och interkommunal ersättning bidrar till att förbundet som

helhet visar på ett positivt resultat. Förbundet har att under

2011 hantera en fortsatt elevminskning och en övergång till

den nya gymnasieskolan som införs hösten 2011. Att anpassa

organisationen till dessa förändringar är ett måste för en stabil

och högkvalitativ verksamhet även fortsättningsvis. Förbundets

resultat efter finansnetto uppgår till 127 tkr att jämföra med

motsvarande period föregående år 729 tkr. Av årets resultat

ingår 64 tkr, motsvarande Bromölla kommuns andel 50 %, i den

sammanställda redovisningen.

Samverkansförbundet Bromölla Sölvesborg (SamBoS) Förbundet bedriver på medlemskommunernas uppdrag servi-

cefunktioner inom IT, städ, kost, lönehantering och personal-

administration. Medlemskommunernas beslut om städned-

dragningar har lett till betydande intäktsbortfall för förbundet

och därmed en minskning av organisationen som i huvudsak

reglerats genom naturliga avgångar. Bokslutet innebär ett bety-

dande överskott för förbundet vilket kan förklaras dels genom

rationaliseringar dels genom minskade kostnader för arbets-

marknadsförsäkringar. Medlemskommunerna har beslutat att

förbundet läggs ner 2010-12-31 och verksamheten övergår till

Sölvesborgs-Bromöllas Kommunalförbund som är en utökning

av gymnasieförbundet. Förbundets egna kapital ska enligt tidi-

gare beslut användas till IT-investeringar och direktionen kom-

mer därför att föreslå medlemskommunerna att detta förs över

till det nya förbundet. Förbundets resultat efter finansnetto

uppgår till 1 599 tkr att jämföras med motsvarande period

föregående år 1 108 tkr. Av årets resultat ingår 799 tkr, mot-

svarande Bromölla kommuns andel 50 %, i den sammanställda

redovisningen.

Bromölla IndustristiftelseStiftelsen hyr ut Hotell Iföhus. Kommunen har under året

lämnat bidrag på 349 tkr vilket är 34 tkr mer än föregående år.

Hyresintäkterna har minskat ytterligare under året i jämförelse

med föregående år, vilket förmodligen beror på konjunkturen,

samtidigt har de externa kostnaderna för driften ökat.

Kristianstad AirportI föreliggande bokslut har Bromölla kommun skrivit ner värdet

av aktierna i Kristianstad Airport med 58 tkr vilket motsvarar

vår andel av föregående års kända resultat. Vårt årliga bidrag

till flygplatsen är 200 tkr, vilket regleras i ägardirektivet.

Kommunen har en ägarandel på 2 % i Kristianstad Airport. Övriga

ägare är Kristianstad kommun (51 %), Region Skåne (40 %),

Hässleholms kommun (5 %) och Östra Göinge kommun (2 %).

Övriga åtaganden

IT- nämnd Bromölla har tillsammans med Skåne Nordost kommunerna

(inkl. Höör och exkl. Perstorp) en gemensam IT-nämnd.

Nämnden bildades 2006 och har sedan dess byggt upp en


gemensam IT- plattform. Bromölla har hittills Flexite, används

till risk, tillbud och skaderapportering, och Internet på den

gemensamma plattformen. Hässleholms kommun är värd för

den gemensamma nämnden. Under året har medlemskommu-

nerna utrett möjligheterna att ta ytterligare steg framåt inom

IT-området.

Hjälpmedelsnämnd Östra Skånes hjälpmedelsnämnd (HÖS) består av 10 kommu-

ner som bildat gemensam nämnd 2003 där Bromölla kommun

är en av medlemmarna. HÖS hanterar såväl nya som begag-

nade hjälpmedel som de servar och rekonditionerar. HÖS för-

varar och registerhåller befintliga hjälpmedel och administrerar

försäljning mellan medlemskommunerna.

AV Media Skåne Bromölla är ansluten (se förra bokslutet) till AV Media Skåne,

som är ett kommunalförbund, tillsammans med 16 andra kom-

muner. AV Media lånar ut AV-läromedel till skolor och andra

utbildningsanordnare.

Kommunassurans Syd Försäkrings AB Kommunassurans Syd Försäkrings AB erbjuder sina ägare

sak- och ansvarsförsäkringar. Bolaget har 46 delägare i Skåne,

Halland, Småland och Västra Götaland varav Bromölla kom-

mun är en. Vi har en ägarandel på 0,92 %. Bolaget startades

ursprungligen av 30 skånska kommuner 2005. Kommunen

handlar upp sitt försäkringsbehov i konkurrens enligt lagen om

offentlig upphandling så Kommunassurans är en aktör av flera

på marknaden men de får bara lämna anbud till sina ägare

och deras helägda bolag. Bromölla har under 2010 gjort en

ny försäkringsupphandling och anbudet gick till annan försäk-

ringsgivare.

Kommuninvest ABBromölla ansökte under 2009 om medlemskap i Kommun-

invest AB och blev under året medlem nr 240. Medlemskapet

ger kommunen tillträde till ytterligare en långivare vid framtida

finansieringsbehov. Medlemskapet ger även de kommunägda

bolagen möjligheten att teckna lån hos Kommuninvest. I med-

lemskapet ingår att kommunen går i solidarisk borgen. Under

2010 har kommunen tecknat ett förlagslån med föreningen

på 2 mkr. För ytterligare information se not 19 i avsnittet med

räkenskaper.

ÖvrigtBromölla anlitar Svevia AB som entreprenör inom gata och park

samt yttre fastighetsskötsel. Avtalet löper på 7 år och går ut

hösten 2012, men avtalet ger möjlighet till 3 års förlängning.

Personalekonomisk redovisning

AnställdaBromölla kommun hade den 1 november 2010, 792 tillsvidare-

anställda och 53 visstidsanställda. Jämfört med 2009 har antalet

tillsvidareanställda minskat med 22 personer och antalet viss-

tidsanställda har minskat med 12. Det innebär att den totala

personalstyrkan har minskat med 3,6 %.

Av de anställda är 86,8 % kvinnor vilket är en marginell

minskning jämfört med 2009. Den genomsnittliga åldern bland

kommunens anställda är 48,0 år, vilket är en ökning med 1,3 %,

sedan 2009.

SjukfrånvaroSju stycken nyckeltal ska redovisas enligt lagen om kommunal

redovisning. Utfallet av dessa under åren 2009 till 2010 blev för

Bromölla kommuns del följande:

Sjukfrånvaron fortsätter att minska även under 2010. En av

orsakerna är att kommunen under de senaste åren har arbetat

intensivt med att minska sjukfrånvaron genom att arbeta före-

byggande. Hälsofrämjande arbete för kommunens anställda har

bedrivits med hjälp av Må bra-kurser, Rökstoppskurs m.m. Om

man fördelar all sjukfrånvaro på samtliga anställningar under

året så har i genomsnitt varje årsarbetare haft 13,3 sjukdagar

under året. Samtidigt har 32,0 % av alla anställda under året

inte haft en enda dags sjukfrånvaro 2010.

Personalekonomisk redovisning

Tabell 20: Anställdas sjukfrånvaro (%)

2009 2010

1. % total sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid 5,8 5,1

2. % långtidsjukfrånvaro av total sjukfrånvaro > 60 dagar 45,6 37,8

3. % sjukfrånvaro för kvinnor av ordinarie arbetstid för kvinnor 6,4 5,6

4. % sjukfrånvaro för män av ordinarie arbetstid för män 1,7 2,4

5. % sjukfrånvaro upp till 29 år av ordinarie arbetstid 5,8 3,8

6. % sjukfrånvaro 30-49 år av ordinarie arbetstid 5,7 5,1

7. % sjukfrånvaro över 50 år av ordinarie arbetstid 5,8 5,2


Kvinnor har haft lägre total sjukfrånvaro under 2010 jämfört

med 2009 medan männens sjukfrånvaro har ökat.

RehabiliteringArbetssättet kring rehabilitering fokuserar på förebyggande och

tidig rehabilitering, vilket inneburit att rehabiliteringsarbetet har

startat tidigt i sjukskrivningen. Kontinuerliga avstämningsmöten

genomförs där den sjukskrivne, kommunen, företagshälso-

vården och försäkringskassan medverkar. En temadag kring

tidig rehabilitering har genomförts.

ArbetsmiljöI Bromölla kommun är målsättningen att verka för arbetsplatser

där de anställda inte utsätts för risker och där arbetet kan ske i

en fysiskt, psykiskt och socialt god arbetsmiljö enligt kommu-

nens arbetsmiljöpolicy. Bromölla kommun fokuserar också på

att arbeta förebyggande med arbetsmiljöarbetet genom att

främja och lyfta fram friskfaktorer som påverkar arbetsmiljön i

en positiv riktning. Det aktiva arbetsmiljöarbetet sker i samver-

kansgrupper och på arbetsplatsträffar. En mall för samlad hand-

lingsplan för arbetsmiljöarbetet har utformats vilket ger bättre

förutsättningar för det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Bromölla kommun har under 2010 varit ansluten till före-

tagshälsovården Avonova Hälsa Syd AB. Dominerande insatser

från företagshälsovården har varit medicinsk rådgivning och

behandling av besvär som är arbetsrelaterade, medicinsk kon-

sultation i rehabiliteringsärenden, arbetsteknisk genomgång av

arbetsplatser samt psykosociala frågor i samband med reha-

bilitering. Företagshälsovården har även gjort yrkeshygieniska

mätningar, hörselundersökningar, medicinska kontroller av

nattarbetande samt utbildat arbetsledare och skyddsombud i

arbetsmiljö.

Tabell 22: Sjukfrånvaro könsfördelad per förvaltning (%)

år 2009 KvInnor män

Kommunstyrelseförvaltningen 5,3 1,7

Samhällsbyggnadsförvaltningen 2,4 2,4

Utbildnings- kultur- och fritidsförvaltningen 5,2 1,4

Socialförvaltningen 8,1 3,0

Totalt 6,4 1,8

år 2010 KvInnor män

Kommunstyrelseförvaltningen 4,3 1,6

Samhällsbyggnadsförvaltningen 3,0 1,3

Utbildnings- kultur- och fritidsförvaltningen 4,8 2,2

Socialförvaltningen 6,7 5,2

Totalt 5,6 2,4

”Vår målsättning är att verka för arbetsplatser där de anställda inte utsätts

för risker och där arbetet sker i en fysiskt, psykiskt och socialt god arbetsmiljö”.

Arbetet med arbetsmiljön är viktigt för att kommunen ska vara en att-raktiv arbetsgivare för framtidens arbetstagare.

2009 2010

0 1 2 3 4 5 6 7 8

Kommunstyrelse-förvaltningen

Samhällsbyggnads-förvaltningen

Utbildnings- kultur- och fritidsförvaltningen

Socialförvaltningen

Totalt

3,72,7

2,42,4

4,74,4

7,86,6

5,85,1

Tabell 21: Sjukfrånvaro per förvaltning (%)


PersonalförsörjningPå grund av ett stort antal pensionsavgångar inom de när-

maste tio åren samt personalomsättningen därutöver behöver

Bromölla kommun rekrytera ett stort antal nya medarbetare.

Det gäller framförallt inom Utbildning och omsorg men även

specialisttjänster. Av kommunens tillsvidaranställda kommer

30 % att gå i pension fram till år 2020 om de avgår vid 65 års

ålder.

De årgångar som framöver kommer att gå i pension repre-

senterar ett stort kunskapskapital som kommer att bli svårt

att ersätta. Det som kan bli avgörande för hur väl kommunen

lyckas behålla och rekrytera ny personal är hur väl vi lyckas

med att lyssna, föra dialog och möjliggöra inflytande för våra

medarbetare.

Bromölla kommun arbetar ständigt mot målet att vara

en attraktiv arbetsgivare. Bromölla kommun marknadsförs

som arbetsgivare på Framtidsdagen på Kristianstads högskola

samt i häftet Framtidsvalet som delas ut och används som

utbildningsmaterial i samtliga högstadie- och gymnasieskolor.

Bromölla kommun tar emot praktikanter både ifrån högskolan,

gymnasiet och grundskolan och försöker ge varje praktikant en

lärorik praktiktid.

Under samtliga rekryteringsprocesser marknadsförs Bromölla

kommun som en attraktiv arbetsgivare. Målet är att även

sökande som inte fått tjänst hos oss ska ha fått en positiv bild

av Bromölla kommun som arbetsgivare. Nyanställda får en

grundlig introduktion som gör att de känner sig välkomna som

nya medarbetare samt ges möjlighet att hitta den information

de är i behov av för sitt arbete. Medarbetare som slutar sin an-

ställning hos oss erbjuds ett avslutningssamtal där Bromölla

kommun har möjlighet att få feedback på hur man kan bli en

bättre arbetsgivare.

Löneprocessen och möjligheten att påverka sin egen lön

bidrar också till att öka attraktionskraften som arbetsgivare.

Samtliga medarbetare i Bromölla kommun har individuell löne-

sättning. Årligen har samtliga medarbetare lönesamtal med

sin chef där bedömning av prestationen görs utifrån fastställda

lönekriterier. Samtliga medarbetare har under år 2010 fått en

informationsbroschyr som beskriver hur individuell lönesättning

fungerar.

Budgetuppföljning och styrning

Kommunfullmäktige och KommunstyrelsenBromölla kommun gör varje år sju månadsuppföljningar, ett

delårsbokslut och ett årsbokslut. De månader som inte följs upp

är januari, juni och november. Prognosen har varierat under året

enligt tabellen nedan.

I månadsuppföljningarna presenteras det aktuella läget samti-

digt som verksamheterna gör en prognos på årets utfall.

I februari prognostiserade Socialförvaltningen en negativ

avvikelse på 9,4 mkr efter att ha presenterat ett negativt bok-

slut för 2009 på 15,1 mkr. I samma uppföljning hade prognosen

på slutavräkningen på skatteintäkterna förbättrats med 9,8 mkr.

Utöver det var det mindre förändringar av statsbidragen som

berodde på uppdaterade befolkningssiffror.

I månadsuppföljningen för mars utökade Socialförvaltningen

sin prognos till minus 11 mkr. Utökningen hänfördes till individ-

och familjeomsorgen.

I april hade SKL presenterat en ny skatteprognos vilket

innebar en försämring av slutavräkningen med 1 mkr. I samma

prognos förbättrade Socialförvaltningen sin prognos till minus

8,9 mkr och den största anledningen till förändringen var att

de tilldelats 2 mkr ur kommunstyrelsens medel för oförut-

sedda behov. Även Barn- och utbildningsnämnden och Över-

förmyndarnämnden prognostiserade ett litet underskott.

Barn- och utbildningsnämnden kom till rätta med

sitt underskott redan i uppföljningen för maj medan

Överförmyndarnämnden successivt utökade sin negativa

avvikelse under året. I maj var också första månaden som

Budgetuppföljning och styrning

Tabell 23: Prognosutveckling 2010

Ursprunglig budget 11,7

Februari 13,6

Mars 11,9

April 12,9

Maj 16,2

Juli 22,5

Delårsrapport 12,3

September 13,9

Oktober 13,5

Bokslut 17,8


Samhällsbyggnadsförvaltningen aviserade om en positiv avvi-

kelse som en direkt följd av reavinster som uppstått vid försälj-

ning av mark.

I juli månads uppföljning hade prognosen på slutavräkningen

åter förbättrats, liksom prognosen för Samhällsbyggnadsför-

valtningen, Socialförvaltningen och nu även Miljö- och bygg-

nämnden.

Vid delårsrapporten i augusti presenterades en prognos för

2010 på 12,3 mkr. I den prognosen ingick en extra inlösen av

pensioner i form av en försäkring på förmånsbestämd ålders-

pension intjänad före 1998. Förvaltningarna prognostiserade

sammantaget en negativ avvikelse för året på 2,1 mkr och i det

ingick en negativ avvikelse från Socialförvaltningen på 7,7 mkr.

Kommunstyrelseförvaltningen aviserade i augusti om en positiv

avvikelse på 1,6 mkr, Samhällsbyggnadsförvaltningen 4 mkr och

Miljö- och Byggnadsnämnden 0,1 mkr. Förutom Socialförvalt-

ningen var det bara Överförmyndarnämnden som presenterade

en negativ prognos, deras prognos uppgick då till minus 100 tkr.

I månadsuppföljningen för september hade både

Kommunstyrelse- och Samhällsbyggnadsförvaltningen ökat på

sina prognoser ytterligare. Nytt i denna uppföljningen var även

att arbetsgivaravgifterna väntades ge en positiv resultatpåver-

kan med 1,1 mkr.

Oktobers månadsuppföljning innehöll en liten förbättring i

Socialförvaltningens prognos och en liten försämring av Kommun-

styrelseförvaltningens prognos. I övrigt innehöll den inga för-

ändringar.

Under hela året har Kommunstyrelsen uppmanat Socialför-

valtningen att fortsätta arbeta med hur de skall komma tillrätta

med sitt prognostiserade underskott. Under 2010 hade Kommun-

styrelsen till följd av det tillfälliga konjunkturstödet ett anslag

för oförutsedda behov som var större än normalt. Socialför-

valtningen tilldelade 6,5 mkr och Kommunstyrelseförvaltningen

900 tkr ur denna pott. Hela tillskottet till Kommunstyrelse-

förvaltningen var av engångskaraktär och påverkar därmed inte

2011 års budget.

Rating Bromölla kommun anlitade för sjätte gången Svensk Kommun-

rating för att göra en kommundiagnos under 2010.

Kommundiagnos är en finansiell värdering baserad på historisk

statistik och framtida förväntningar. Kommunen har anlitat

företaget 2003 till 2006 för årlig värdering och fr o m 2008

har tanken varit att göra en diagnos vartannat år. Kommun-

rating använder en åttagradig betygsskala från A1 till D2, där

A1 är det högsta betyget. Vid den första värderingen 2003 fick

Bromölla kommun betyget C2. Följande år förbättrades betyget

stadigt för att komma upp i A2 vid ratingen 2006. Betyget gav

Bromölla kommun elitlicens som står för hållbara finanser.

Ny genomgång av kommunens finansiella status gjordes i

april 2008 och baserades då på uppgifter från 1998 till 2010.

Bromölla hade då förbättrat sin finansiella situation ytterligare

och erhöll betyget A1 och uppfyllde därmed återigen kriterierna

för finansiell elitlicens. Elitlicensen utfärdades den 2 april 2008

och gällde ett år från utfärdandet. Under våren 2010 gjordes

en ny genomgång. Kommunen fick denna gång betyget A2 och

meriterade sig åter för en finansiell elitlicens som utfärdades

den 21 april 2010.

”Under året har Kommunstyrelsen uppmanat Socialförvaltningen att fortsätta

arbeta med hur de skall komma tillrätta med sitt prognostiserade underskott”.

Att låta en extern bedömare värdera kommunens ekonomi ger en tydlig signal om att Bromölla kommun sköter sin ekonomi.


FramtidsbedömningKommunfullmäktige antog i november budgeten för 2011. Det

budgeterade resultatet är 8 115 tkr och innebär att nettokost-

nadernas andel av skatter och statsbidrag uppgår till 98,5 %.

Det innebär att kommunen minskar sina marginaler till en bud-

get i balans ytterligare och blir därmed känsligare för föränd-

ringar som sker under året. För att öka kommunens handlings-

utrymme och samtidigt klara svängningar i skatteintäkterna bör

resultatnivån öka.

Sedan budgeten antogs har två nya skatteprognoser presen-

terats och det budgeterade resultatet har förbättrats med

2,2 mkr.

Den ursprungliga investeringsbudgeten för 2011 är 80,7 mkr

och kommer inte att kunna finansieras med egna medel.

Investeringsbudgeten för kommande år förväntas också ligga

på en för Bromölla relativt hög nivå. Den största orsaken till den

höga investeringsnivån är utvecklingen av Iföstrandsområdet,

Bromöllas nya stadsdel.

I februari 2011 pågår två mycket intressanta och viktiga

utredningar som kommer att beröra den kommunala ekonomin

framöver. Den första har redan nämnts i inledningen av förvalt-

ningsberättelsen d.v.s. Utredningen ”Att främja en stabil kom-

munal verksamhet över konjunkturcykeln”. En särskild utredare

har fått i uppdrag att lämna förslag på hur procyklisk variation

skall kunna förebyggas i kommuner och landsting. Utredaren

skall analysera de kommunala finansernas konjunkturkänslighet

och i vilken utsträckning kommuner och landsting förstärker

konjunktursvängningar. Utredningen kommer framförallt att

titta på tre delar. Bidrar balanskravet och redovisningen av pen-

sionsskulden till procykliska variationer. Skall enskilda kommu-

ner själv kunna avsätta medel som kan användas för att jämna

ut tillfälliga variationer. Den tredje delen de skall titta på är om

det skall införas en statligt styrd kommunstabiliseringsfond och

hur skulle då denna kunna utformas. Utredningen skall vara klar

den 15 september 2011.

Nästa pågående utredning skall vara klar redan den 30 april

2011 och är en översyn av systemet för kommunalekonomisk

utjämning. Denna utredning skall bl.a. se över:

• alternativa metoder för inkomstutjämningen.

• möjligheterna att förenkla kostnadsutjämningen och

samtidigt öka stabiliteten.

• om möjligheter finns att låta specialdestinerade statsbidrag

ingå i det generella statsbidraget.

• titta på konsekvenserna av den kommunala fastighets-

avgiften.

Båda dessa utredningar kan få stor inverkan på kommunens

ekonomi framöver. Hur och när detta kommer att ske är i dags-

läget okänt.

Detta är det sista bokslutet i nuvarande organisationsform.

Från och med 2011 har Bromölla kommun ny organisation för

förvaltningen, den politiska organisationen och för de kommu-

nala bolagen som är anpassad att möta framtidens utmaningar.

/ KOMMUNSTyRELSEN

Framtidsbedömning

Kommunfullmäktiges mål

Kommunfullmäktige har fastställt övergripande och långsiktiga mål. Långsiktigheten kan

innebära att verksamheternas metoder kan sträcka sig över flera år innan en god uppfyllelse

av målet kan redovisas.

Syftet med handlingsplanerna är att ge kommunstyrelsen underlag för övergripande

prioriteringar för att uppnå fullmäktiges mål. Dessa prioriteringar ska därefter ligga till

grund för kommande arbete med att uppnå målen. Målstyrning är inte, och ska inte vara ett

heltäckande styrmedel för kommunfullmäktige eller för styrning av sina enheter, utan skall

ses som ett styrmedel bland andra t.ex. lagar och förordningar. I kommande avsnitt redo-

visas hur måluppfyllelsen såg ut för 2010.


Driftskostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag skall vara högst 98%.

MåluppfyllelseMåluppfyllelse till kommunfullmäktiges mål

KoMMuNStyrElSENS Mål För KoMMuNStyrElSEFörValtNiNgEN

oCH SaMHällSbyggNadSFörValtNiNgEN

•Ekonomiskuppföljning.

•Ekonomiutbildning.

KoMMuNStyrElSENS Mål För SoCialFörValtNiNgEN

•Socialförvaltningenskaarbetamedvetetförlångsiktigakostnadseffektivalösningar som gynnar såväl den kommunala ekonomin som medborgarnas situation.

barN- oCH utbildNiNgSNäMNdENS Mål

•Nämndenskaupprätthållagodekonomiskhushållningavdenekonomiskaramen, vid ev beslut om utökning ska finansiering anges.

•Nämndenskavarjemånadfrånförvaltningenerhållaenekonomiskanalys.

•Underåretskaverksamhetsansvarigavarjemånadgöraenekonomiskanalysoch när nämnden begär ska en skriftlig analys lämnas in.

Kultur- oCH FritidSNäMNdENS Mål

•Kultur-ochfritidsnämndenskavisaettstortintresseochansvarförattupp-rätthålla god hushållning av den ekonomiska ramen. Nämnden ska varje månad från förvaltningen erhålla en ekonomisk analys kring eventuella avvikelser.

Miljö- oCH byggNäMNdENS Mål

•Samhällsbyggnadsförvaltningenkommerunder2010attfördjupaansträngningarna att göra alla mer delaktiga i arbetet med budget, ekonomistyrning och uppföljning.

Målet är uppfyllt.•Uppföljningarhargjortsvidtiotillfälleninkldenna.

Målet är uppfyllt. • Utbildningsbehovet har kartlagts och utbildningar har genomförts under hösten.

Målet är delvis uppfyllt.•Under2010harenomställningsprocessinomindivid-ochfamiljeomsorgenpåbörjats där såväl befattningar som arbetssätt studerats och förändrats.•Utifrånmedborgarnasefterfråganpågårkontinuerligomfördelningavresurserinom och mellan olika verksamhetsområden.

Målet är uppfyllt.•Nämndenharutökatantaletskolbusshållplatserikommunenunderåretmeden i Håkanryd. Inför höstterminen utökades förskolan med 3,0 tjänster för att klara bemanningen i barngrupperna. Finansiering skedde inom befintlig ram.

Målet är uppfyllt.•Nämndenharfåttenekonomiskanalysförvarjemånad,perverksamhetochper ansvar.

Målet är uppfyllt.•Verksamhetsansvarigahareftervarjekvartalinkommittillförvaltningenmeden skriftlig analys för sitt område.

Målet är uppfyllt.•Nämndenharerhållitfrånförvaltningenvarjemånadenekonomiskanalysutifrån verksamhetsområde och budgetansvarig.

Målet är uppfyllt.•Förvaltningenhöllsinbudget,detblevtillochmedettlitetplus.Uppföljningetc. har skett enligt plan.

iNtE uppFylltdElViSuppFylltHur Har dEt gått?

En god ekonomi leder till att vi kan satsa mer pengar på t.ex. centrum-utveckling.

30 Kommunfullmäktiges mål

Positiv befolkningstillväxt med 0,5% årligen.




•Boendeutveckling.Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan kommer att engagera många, inte minst inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Eftersom översiktsplanen anger hur kommunens markanvändning (bebyggelse, transporter, jord- och skogsbruk m.m.) ska utvecklas på sikt, så kommer även turism/fritid, näringslivsenhet m.fl. att involveras. En del av arbetet kommer sannolikt att ske tillsammans med andra kommuner inom Skåne Nordost.

•Enarbetsgruppkommerattbildasmedsyfteattfokuserapåinsatsersomgenererar en ökad inflyttning och minskad utflyttning. Ambitionen är att formulera en handlingsplan med strategier och aktiviteter.


•SocialförvaltningensverksamheterskastödjainvånarnaiBromöllaiderassträvan efter ett meningsfullt liv och därmed bidra till att Bromölla är en attraktiv plats att leva och bo på.


•Nämndenskaarbetaförattverksamheternabedrivsmedhögkompetens,god kvalitet och positivt bemötande.

•Informationsrutinerochinformationsmaterialskakontinuerligtuppdateras.Formerna för brukarinflytande ska utvecklas för att underlätta kontakt och ge aktuell information kring verksamheten.

•Resultatenfrånnationellaprovskaårligenanalyserasochredovisastillnämnden.

•Flexibilitetinomorganisationenskaskapasombehovavenökadellerminskad efterfrågan föreligger.

•Kundernasbehovochförvaltningenssynpåkvalitetskagenomsyraverksamheten.


Kultur- och fritidsnämnden ska arbeta för att verksamheterna bedrivs med hög kompetens, god kvalitet och positivt bemötande.


Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer under 2010 att ägna särskild uppmärksamhet åt informationsarbetet.

Målet är inte uppfyllt.Flera detaljplaner har tagits fram hittills under året, bl.a. för Iföstrandområdet. Arbetet med översiktsplanen har flyttats fram enligt beslut.

Målet är inte uppfyllt.•Arbetsgruppharejbildats.PlaneringochgenomförandeavseptembersBoDagar har stått i fokus, vilka har till syfte att locka fler att flytta till Bromölla. Dagarna genomfördes i nära samspel med lokalt näringsliv.

Målet är delvis uppfyllt.Socialförvaltningen har under året satsat på förbättringsarbete genom utvecklingsprojektet BÄST (Bromölla Är SystemTänkare). Projektet har ökat verksamheternas medborgarfokus.

Målet är uppfyllt.•Allaenhetergjordeenkvalitetsredovisningförlå09/10vilkafastställdesinämnden i april. •Verksamhetsansvarigaharendialogtillsammansmedpersonalenomviktenav ett professionellt och positivt bemötande i kombination med kvalitet i verksamheten gentemot såväl barn som vuxna. Inom förskolan är det viktigt att vara lyhörd för barn och föräldrars behov av omsorg.•Underhöstengenomfördesentillsynidetvåsärskildaundervisnings-grupperna. Resultatet har redovisats i separat ärende under året.

Målet är uppfyllt.•Barnomsorgenstillämpningsföreskrifteruppdateradesinov2009medförändringar, t.ex. allmän förskola för 3-åringar, inför 2010. En brukarenkät i förskolan genomfördes i maj månad. Varje förskola fick sitt resultat för vidare analys av utfallet.

Målet är uppfyllt.•Resultatenfrånvarjeskolaredovisadesunderslutetavvårterminentillnämnden.

Målet är uppfyllt.•Isambandmedattentalpedagoggickipensioninförhöstterminenändradestjänsten till logoped. En tredje specialpedagog inom förskolan anställdes inför höstterminen, i enlighet med fastställd plan.

Målet är uppfyllt.•UnderhöstenfortsattearbetetmedförbättringarnaiverksamhetendelsefterSkolinspektionens rapport dels i arbetet med IUP (individuella utvecklingspla-ner). Lärarna skriver omdömen i alla ämnen för alla elever och numera används IT-systemet från InfoMentor P.O.D.B fullt ut som innehåller målformuleringar i alla kunskapsämnen. Skolorna har här fått ett redskap som förtydligar kopplingen mellan kursplaner, betygskriterier, utvecklingssamtal och elevens förbättringsområden.

• Målet är uppfyllt.Kommunens rika förenings-, fritids- och rekreationsliv synliggjordes via kommunens hemsida och genom andra marknadsföringsaktiviteter.•Kommunentillhandahöllanläggningarsomdelsmöjliggörettaktivtfritidslivdelsstödjer föreningslivet och de som så önskar kan själv boka tid via internet. •AvtalfinnsupprättatmedSkånesidrottsförbundförriktadeutbildningar.Utöver det lokala drogförebyggande arbetet deltog drogsamordnaren i nationellt och regionalt nätverk för utveckling.•Kommunenerbjödsexvälutmärktavandrings-ochcykelleder.Mätningvisarpåettmycket stort utnyttjande.•Simhallensverksamhetriktadesigtillpersoneriallaåldrarochstimulerartillvälbefinnande, motion och friskvård. •Utbildningidetgodavärdskapethargenomförtsförallpersonalinomkultur,biblio-tek och turism. Biblioteket har under hösten genomfört ett marknadsföringsprojekt. •Affischeringharskettförattgörabiblioteketspersonalochtjänstermerkända.Ibiblioteket har skapats fler ”öppna rum” med mysig möblering, för att stimulera till möten och social samvaro mellan människor. Allt i syfte att skapa en mer inbjudande och välkomnande miljö.

Målet är inte uppfyllt.



En positiv näringslivsutveckling.




•Näringslivsplan.


•Socialförvaltningensambitionärattökavolontärverksamhetensomettkomplement till förvaltningens ordinarie verksamhet.


•Nämndenharettansvarförattelevernaårligengesinformationkringnäringslivsutvecklingen och erhåller en utbildning kring företagande och entreprenörskap i åk 9.


•Genomaktivahandlingarbjudaintänkbaraentreprenörerföretableringinombesöks- och turistnäringen i Bromölla.


•Samhällsbyggnadsförvaltningenkommerunder2010attägnasärskilduppmärksamhet åt informationsarbetet bl a genom att regelbundet se över informationsmaterial och de kanaler man använder för att nå ut. Målsättning-en är att det inom varje enhet ska finnas en informationssamordnare.

• Målet är uppfyllt.Fastställd näringslivsplan följs. Nyföretagandet har ökat markant och 48 nya företag registrerades under 2010. Vad gäller kommunens näringslivsservice så får vi bra betyg både i interna och externa mätningar. Intresset för att etablera verksamhet på Åbylyckorna är väldigt stort och många företag har valt att teckna markreservationsavtal. Etableringen av Skåneporten är i full gång, vilken blir ett viktigt ”landmärke” för kommunen. En efterlängtad livsmedelsbutik har kommit på plats i centrum.•Samhällsbyggnadsförvaltningenharmedverkattilletableringenavverksamheter på Åbylyckorna m.fl. ställen.

• Målet är delvis uppfyllt.Under året har förvaltningen inlett ett samarbete med frivilligorganisationen Bromölla kontakt.

• Målet är uppfyllt.Eleverna har, i olika årskurser, arbetsplatsbesök i undervisningen. Eleverna i årskurs 9 genomgick två utbildningsdagar i entreprenörskap under slutet av vårterminen.•Allaskolor,åk0-9,arbetademedNTA.Enmatematikutvecklarefannspå0,2 tjänst för stöd, hjälp och utveckling inom matematikområdet. Klassbesök genomfördes på Kreativum i Karlshamn och under 2010 genomfördes ca 20 extra studiebesök som en prioritering för att stimulera eleverna till nyfikenhet och intresse för naturvetenskap, teknik och matematik. •Förskolanharhaftettnätverkdärmanutarbetatettmaterialmedtipsochidéer på olika matematiska aktiviteter för åldersgruppen.

• Målet är inte uppfyllt.Aktiviteterna är inte genomförda då det saknas en översiktsplan som beskriver möjliga/tänkbara områden för etableringar inom besöks- och turistnäringen.

• Målet är inte uppfyllt.



Attraktiv arbetsgivare.




•ProjektBÄST.Tillämpa systemtänkande enligt Vanguard-metoden på samtliga verksam-heter och ställa om ledning och styrning från traditionell ledningsfilosofi till systemtänkande.

•Bemötandeochattityder.

•Förutsättningatttrivaspåjobbet.


•Socialförvaltningenskaarbetaförattderasmedarbetareskaupplevasittarbete motiverande.

•Socialförvaltningensmedarbetareskaharättförutsättningarförattgöraettbra arbete.


•Förvaltningenskaständigtutveckladetsystematiskaarbetsmiljöarbetetochintegrera det i det löpande förbättringsarbetet.

•Varjeenhetskaårligentaframenkompetensutvecklingsplan.


•Kultur-ochfritidsnämndenärinteanställningsmyndighetiBromöllakommun, däremot har nämnden ett ansvar för den personal som arbetar inom nämndens verksamheter. Förvaltningen ska tillsammans med verk-samhetsansvariga och personal utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet och integrera det i det löpande förbättringsarbetet.

•Varjeenhetskaunderledningavverksamhetsansvarighaenaktuellkompetens-utvecklingsplan för enhetens personal och medel för genomförande ska så långt det är möjligt beaktas i budgetarbetet såväl kortsiktigt som långsiktigt.

Målet är delvis uppfyllt.•BromöllaärsomförstakommuniSverige,genomprojektetBÄSTpåBUS,på väg att ställa om till en systemtänkande organisation. Systemtänkande är ett sätt att utveckla en organisation till att bli varaktigt effektiv, leverera bra kvalitet och få motiverade och friska medarbetare. Projektet har beviljats 9 883 tkr i projektmedel från Europeiska socialfonden, ESF. Personalenheten har sedan omställningen 2009 till systemtänkande fått en enklare, mer behovsanpassad och snabbare dialog med cheferna samtidigt som medarbetarna upplever en minskad stress och större arbetsglädje.•Samhällsbyggnadsförvaltningenharfortsattarbetet,medbl.a.deltagandei arbetet med ”Bromölla Direkt”.

Målet är uppfyllt.•Eninspirationsdaghargenomförtssomenuppstartförarbetetmedattförbättra bemötande och attityder.

Målet är uppfyllt.•Chefsutbildningarochchefsfrukostarmedsyfteattutveckladialogochsamarbetsmöjligheter har genomförts.•Hälsofrämjandeaktiviteterhargenomförtsex.må-brakurser,kurseromrökavvänjning, kost och motion.•Löneprocessenharutvecklats.Nyttmaterialföratthållamedarbetarsamtalhar tagits fram.•Rutinerharutvecklatsförattundvikasjukskrivningarsamtrehabiliteringavredan sjukskrivna tillbaka till arbetet i linje med den förändrade sjukförsäk-ringen.

Målet är delvis uppfyllt.Den 1 oktober startade Vård och Omsorg, Lagunen upp projekt kring önskad sysselsättningsgrad.

Målet är delvis uppfyllt.•GenomförbättringsarbetetBÄSTsynliggörssystembegränsningarochproblem i medarbetarnas arbete.

Målet är delvis uppfyllt.•DetsystematiskaarbetsmiljöarbetetfortsattemedLOSAM,FÖSAMochCESAM året ut. Personalen erbjöds fortbildningstillfällen samt kompetensut-veckling i enlighet med respektive enhets kompetensutvecklingsplan. Personal på Alvikenskolan, Dalaskolan Norra och Humleskolan deltog i lärarlyftet.

Målet är delvis uppfyllt.•Kompetensutvecklingsplanernauppdateradesutifråndiskussionervidmedarbetarsamtalen och respektive verksamhetsansvariges bedömning angående behovet av kompetensutveckling på såväl enheten som övergripande inom förvaltningen.

Målet är uppfyllt.•Arbetsmiljöfrågorfannsalltidmedvidsamtligapersonalmöten.

Målet är uppfyllt.•Allamedarbetareharenindividuellutvecklings/handlingsplan.En av cheferna inom enheten bibliotek, kultur och turism har under året slutfört en chefsutbildning inom ramen för Skåne Nordostsamarbetet.



Ett systematiskt förbättringsarbete i den kommunala verksamheten ur ett brukarperspektiv.




•ProjektBÄST.BÄST är ett förbättringsarbete som ska hjälpa medarbetare att ta reda på vad god kvalitet innebär för medborgare vi möter och hur det ska levereras på bästa sätt.

•Nyförvaltningsorganisation.

•Nyttdokument-ochärendehanteringssystem.


•Socialförvaltningenskaarbetaförattderasverksamheterskallhållatillfredsställande kvalitet utifrån medborgarens synvinkel.

•Socialförvaltningenskabyggasinabeslutpåkunskapocharbetaefterfrågestyrt.


•Utifrånderesursersomtilldelatsverksamheternagällerfokuspåbrukarnaoch det är viktigt att alla i verksamheten har förmågan att se verksamheten utifrån brukarnas perspektiv.

•Personalenärdenviktigasteframgångsfaktornförverksamheten.Varje enhets skicklighet att bedriva verksamhet utifrån fastställda mål visar sig i hur man lyckas kompensera och anpassa enheten utifrån de olika förutsätt-ningarna som barn och elever bär med sig.

•Varjeenhetskaårligenredovisavilkaåtgärdersomgenomförtsförattförbättra det systematiska förbättringsarbetet ur ett brukarperspektiv.


•Kultur-ochfritidsnämndenskatillsammansmedverksamheternaarbetamedett ständigt fokus på kunderna, såväl interna som externa. Verksamheterna ska utvecklas så att barn, ungdomar och vuxna känner ett intresse och en vilja till delaktighet i olika aktiviteter och arrangemang som erbjuds i Bromölla.

öVErFörMyNdarNäMNdENS Mål

•Desomärskyldigaattlämnaårsredovisningarskalämnadessatillnämndensenast den 1 mars. Granskningen av dessa och beslut om arvode ska vara avslutade senast den 30 juni.

Målet är delvis uppfyllt.•BromöllaärsomförstakommuniSverige,genomprojektetBÄSTpåBUS,påväg att ställa om till en systemtänkande organisation. Systemtänkande är ett sätt att utveckla en organisation till att bli varaktigt effektiv, leverera bra kvali-tet och få motiverade och friska medarbetare. Projektet har beviljats 9 883 tkr i projektmedel från Europeiska socialfonden, ESF. Personalenheten har sedan omställningen 2009 till systemtänkande fått en enklare, mer behovsanpassad och snabbare dialog med cheferna samtidigt som medarbetarna upplever en minskad stress och större arbetsglädje.

Målet är uppfyllt.•Förvaltningenharhållitsammanarbetetmedattorganiseraverksamheternautifrån Kommunfullmäktiges beslut om ny organisation.

Målet är uppfyllt.•Ettnyttdokument-ochärendehanteringssystemharköptsinsommedförökad tillgänglighet av allmänna handlingar. Det nya systemet gör det bl.a. möjligt att publicera vårt diarium på webben och på så sätt kunna erbjuda medborgaren enklare, öppnare och mer tillgänglig service.

Målet är uppfyllt.•Socialförvaltningenharundervåren2010genomgåtteninterventionisystemtänkande inom individ- och familjeomsorgen.

Målet är uppfyllt.•Förbättringsarbetetharletttillattmedarbetareochcheferinomdessaenheter använder kapabilitetsdata i sitt dagliga arbete.

Målet är uppfyllt.•Allaeleverochföräldrarerbjödsutvecklingssamtal.•Vidbehovgenomfördeselevvårdskonferenserochåtgärdsprogramskrevs.•Samrådsgrupperellerföräldrarådfannsiverksamheten.•FörskolanarbetademedportfolioochskolanarbetademedIUP.

Målet är uppfyllt.•Personalensämnesdidaktiskakunskaperärvälsåviktigasomrenaämnes-kunskaper. Här pågick ett ständigt arbete ute i verksamheten där även den sociala kompetensen omfattades. På några skolor påbörjades diskussionerna kring vad som förväntas av verksamheten.•Bättremetodermåsteutvecklasförattanalyseraresultatochresursersomkan leda till förbättring i verksamheten. •Personalenssocialakompetenstillsammansmedbådeämnesdidaktiska-och ämneskunskaper diskuterades vid medarbetarsamtal, personalmöten samt fortbildningstillfällen.•Arbetetmedatttydliggöramåleniläroplanenpåbörjadesochkommerattfortsätta framgent.

Målet är uppfyllt.•EfterSkolinspektionenstillsynharförskolanarbetatmedettantalförbätt-ringsområden t ex förskolans uppdrag, utveckling, lärande och genusperspektiv.

Målet är uppfyllt.•Invånarnaerbjödsmöjlighetattkommamedförslagpåförbättringarochsynpunkter via kommunens hemsida.•Områdensomgåttsigenomutifrånettsystemtänkarperspektivärkrav-,inköps-, post-, och bokningsrutiner i Fri-programmet. Dessa grupper är nu vilande. Marknadsföringsgruppen är aktiv. Under hösten har en personal från Biblioteket/ medborgarkontoret deltagit i Bromölla Direkts, Bäst intervention. •BromöllahardeltagitiTourisminSkånesvarumärkesundersökningmedsexkommunspecifika frågor. Undersökningen har gjorts av Brand Clinic, som återfört resultatet till Kommunstyrelsen och turistrådet. •Iolikasammanhangfångasinvånarnassynpunkter,behovochönskemålupp. Detta sker genom möten, undersökningar, synpunktshanteringen och direktkontakt.

Målet är uppfyllt.Årsredovisningar som kommit in i rätt tid har samtliga granskats och beslut fattats om arvode senast den 30 juni.



Öka möjligheterna för de prioriterade grupperna, barn, ungdomar och äldre att förbättra sin hälsa.




•Brainomhusmiljö.Fastighetsenheten ska arbeta med målsättningen att kommunens fastigheter har en inomhusmiljö som ger ett bra inomhusklimat samtidigt som fastighe-terna är driftoptimerade.

•Rökfriarbetstid.Frånochmed1januari2010gällerrökfriarbetstidförallpersonal i Bromölla kommun.

•Planarbete.Hälsoaspekternaförsframiarbetetmedöversiktsplanerochdetaljplaner.

•Folkhälsoarbetet.Bromöllakommunarbetaraktivtmedfolkhälsagenomfolkhälsorådet som samordnare.


•Socialförvaltningenskaarbetaförattuppnåochbibehållasocialhållbarhet.


•Nämndensverksamheterskaarbetamedenhälsofrämjandeinriktningpåolika plan. Trygghet, gemenskap, social kompetens, kunskap, stress samt kost, motion och rörelse är viktiga delar för att nå god hälsa i ett helhetsperspektiv.

•Allaverksamhetsansvarigaskaskapaförutsättningarförattpersonalenskallarbeta utifrån hög kompetens, god kvalitet, positivt bemötande och god hälsa vilka är viktiga faktorer för att driva utvecklingen framåt.


•Kultur-ochfritidsnämndenskagenämndensverksamhetermöjlighetatt arbeta med att stimulera de prioriterade grupperna till förbättrad hälsa.Kommunmedborgarna ska berikas med kulturell verksamhet, idrottslig verksamhet och turism i närområdet.

Målet är delvis uppfyllt.•Fastighetsenhetenarbetarkontinuerligtmedinomhusmiljönikommunensfastigheter. Under året har vi bl.a. följt upp de fastigheter som visat ett för högt värde på förekomst av radon. Åtgärder har vidtagits för att förbättra ventilatio-nen på ett flertal fastigheter.

Målet är uppfyllt.•Rökfriarbetstidharinförtsochfungerartillfredsställande.

Målet är uppfyllt.•Vidframtagningavdetaljplaneförslagbeaktasävenrönkringhälsofrämjandeutformning av bostadsområden/trafiklösningar.

Målet är uppfyllt.•Folkhälsorådetarrangeradekurseri”Bravardagsmatföräldreochbalansträ-ning”, ”Rörelse och balansträning i fallförebyggande syfte” och föreläsningar ”Må bra kurser” med möjlighet att prova på vidare. Samverkan skedde med Region Skåne i konferenser ”Hälsosamt åldrande”. Inom förskolorna pågick arbetet med ”Hälsofrämjande förskoleverksamhet”.

Målet är uppfyllt.•Individ-ochfamiljeomsorgeninfördeproaktivaarbetsformerdärlösningarpå hemmaplan stod i fokus.•Vårdochomsorgerbjödförebyggandehembesökhosalla75-åringarikommunen.•Vårdochomsorgochkommunensfolkhälsorådgenomfördegemensammaaktiviteter.

Målet är uppfyllt.•AllaenheterarbetademedART,SET,StegvisellerSnickoSnackikungaskogensom är olika material som har värdegrunden som plattform och tar upp frågor kring vänskap, moral, etik och samarbete. Förskolan arbetade med aktiviteter kring barnens motorik, koordinationsför-måga, kroppsuppfattning och hälsa. Det är viktigt att man främjar barnens lek, kreativitet och det lustfyllda lärandet.•Ämnetlivskunskapfannspåschematochfleraelevaktiviteterunderskol-dagen syftade till att främja trygghet och gemenskap. Bromöllas skolor deltog i projektet Triaden med eleverna i årskurs 4-6.

Målet är uppfyllt.•Personalensamarbetadekringverksamheternassträvansmålochuppnå-endemål. •ProjektetDansgenomfördes,tillsammansmedendanspedagog,påskolornai årskurs 3 under lå 09/10. Projektet gav en mycket positiv effekt, t. ex. vågade eleverna uttrycka sig med rörelser till musik och självkänslan stärktes. Läger-skola är utlagd i årskurserna 3, 5 och 7.•Enförutsättningförattbarn/eleverskamåbraärattpersonalenmårbrabåde fysiskt och psykiskt. Hälsoanalyserna inkl signalsamtalen för förvaltningens personal gav en positiv indikation på att man var mån om sin personal. Sam-arbetet mellan förskolans avdelningar och mellan olika förskolor var viktiga förutsättningar för en god hälsa.

Målet är uppfyllt.•Varjeårföljsdeantagnamålenuppfördetdrogförebyggandearbetet.•Fritidsenhetensamordnardetoperativaförebyggandearbetetsamtgenomförregelbundna möten för den operativa personalen där fritidsgården Tunnan utgör en viktig bas.•Olikatyperavmediaharsäntsuttilläldreboende.Öppethusmedinforma-tion om talböcker genomfördes under våren. Fördjupat samarbete mellan barn- och ungdomsbiblioteket och fritidsgården. Fritidsgårdsverksamheten har förlagts till biblioteket en kväll.•Alla5-åringarikommunenharundervåren2010haftprojektkringnycirkuspå förskolorna. Barnen har bl. a varit med och provat på cirkusakrobatik med hjälp av två cirkuspedagoger.

Fortsättning nästa sida.



•Hälsoaspekterförsframiarbetetmedöversiktsplanochdetaljplaner.

•Projektommärkningavlivsmedelidetaljhandelngenomförs.Projektetsyftartill att konsumenter ska få rätt information om de livsmedel som köps.

•Medverkaninationelltprojektomsmåavlopp,projektetsyftarbl.a.tillattskydda yt- och grundvatten.

•Undervåren2010harendanspedagogvaritanställd50%(inomramenför KUB-pengarna) för att lära ut dans bland alla i årskurs 3. Alla klasser har fått sju danslektioner och därefter visat upp sina färdigheter i ett avslutande evenemang på varje skola. Alla mellanstadiebarnen såg föreställningen Samson & Roberto av Månteatern.•SjuolikaprojekthargenomförtsmedhjälpavdeprojektpengarKUBfördelar.Projektpengar har sökts från Skapande skola och Kulturrådet. Vi har fått 200 tkr från Skapande skola och 16 tkr till projektet ”Boksäcken” av Kulturrådet.•KUB-gruppenharinformeratlärarnaomvadbegreppet”kulturgaranti”kaninnebära. Ett förslag om att utarbeta en metod/modell för vad kulturgaranti-begreppet innebär har väckts i diskussionerna med Region Skåne i samband med framtagande av en Kulturplan för Region Skåne. Visionen är att alla Skåne Nordost kommunerna skulle samarbeta och anta modellen. Bromölla kommer att delta i tre olika Skåne Nordost projekt, som beviljats pengar 2010. ”Delre-gional samverkan och utveckling studieförbund”, ”delregional samverkan och utveckling av film” och ”Skåne Nordost mitt bibliotek”.•BromöllaharaktivtdeltagitiframtagandetavenkulturplanförSkåne,till-sammans med Region Skåne, enligt den nya kulturpolitikens samverkansmodell ”Spela samman”. •Bromöllaingåriengruppsomdiskuterarengemensammodellförfrivillig-arbete i Skåne Nordost, i samarbete med EU-kontoret i Hässleholm. Modellen skall omfatta volontärarbete inom alla kommunala verksamheter.•Arbetetmedattskapa”Bromölladigitalahembygdsbok”harpågåtthelaåret,med hjälp av arbetsinsatser från Fas 3. Syftet är att bevara, synliggöra och tillgängligöra vårt kulturarv på webben. Arbetet kommer att pågå även 2011.

Målet är uppfyllt.•Arbetetmeddetaljplanerharskettenligtplan.

Målet är inte uppfyllt.•Regionaltprojektommärkningavlivsmedelharflyttatsframtill2011.

Målet är uppfyllt.•Medverkaninationelltprojektomsmåavloppharskettenligtplan.


Bromöllas fantastiska natur ger stora möj-ligheter till rekreation och återhämtning.


Trygghet i samhället.




•Räddningstjänsten.•Förallasombor,verkarellervistasikommunenskallbehovetavsäkerhet,trygghet och stöd lösas genom att risker i kommunen identifieras, förebyg-gande arbete utförs, utbildning och information genomförs.

•SamhällsbyggnadsförvaltningenochIT-verktygfördialogomtrygghetviakartor på nätet. •TillgängligaverktyginventerasisamarbetemellanegenGIS-kompetens(sbf/BVAB/BREAB), Sambos och informationsenheten, samt i förekommande fall insatser av externa konsulter.

•Kameraövervakning.


•Socialförvaltningensträvarefterattsåvälbarnochungdomarsomvuxnaskallkänna trygghet i kontakten med verksamheten.


•Levandesocialgemenskapsomgertrygghet,viljaochlustattlära.Allabarnoch elever ska känna trygghet i sitt deltagande i nämndens olika verksamheter under sin dagliga vistelse.

•Varjeenhetskaårligenredovisavilkaåtgärdersomgenomförtsförattbarnoch elever ska känna trygghet i samhället med inriktning på förskola, fritids-hem och skola.


•Barn,ungdomarochvuxnaskakännasigtryggaisamhälletsåattmanmot-verkar sociala problem, droganvändande, utslagning och ensamhet.

Målet är uppfyllt.•Genomsäkerhetsgruppensarbetemedriskinventeringochkontrollavobjektuppnås detta mål.•Förökadtrygghetisamhälletarbetarräddningstjänstenförebyggandemedtillsyner av fastställda årsobjekt ex: vårdhem, äldreboende, skolor, samlingslo-kaler, industrier och ligger i dag i fas med nämndens målsättning.•Eninformationskampanjangåendeanlagdabränderiskolorochdessrättsligaefterspel har genomförts för årskurs 8 tillsammans med polisen med en positiv respons.•Förattuppnåmålförgrundläggandelednings-ochhandlingsförmågainomkommunen har en övning genomförts med kommunens krisledningsnämnd och beredningsgrupp.

Målet är delvis uppfyllt.•Planeringenavbl.a.Iföstrandområdetutgårfråndeprinciperomfrämjandeavtrygghet och trivsel som framkommit under senare år, inklusive GIS-verktyg.

Målet är uppfyllt.•UnderåretharinstallationavkameraövervakningskettpåDalaskolanNochS samt på Näsums skola inkl. Rallarstugan. Sedan installationen blev klar (strax före semestern) har det visat sig att skadegörelsen minskat avsevärt på dessa fastigheter.

Målet är uppfyllt. •SocialförvaltningenärrepresenteradiBrottsförebygganderådet(BRÅ).•Socialförvaltningenarbetadeförattdenenskildeindividenskullemedverkaialla beslut och uppleva en hög grad av delaktighet.

Målet är delvis uppfyllt.•Mobbningsplanerochmobbningsteamfannspåallaskolor.•HärharävenarbetetmedART,SET,StegvisochSnickoSnackikungaskogenen viktig del samt att frågorna diskuterades vid utvecklingssamtalen.

Målet är delvis uppfyllt.•Varjeenhetharenplanförkränkandebehandlingsomuppdaterasårligen.•Medbefintligresursfördelningfannssvårigheterattgebarn/eleverdenadek-vata träningen som behövdes efter genomförd utredning. Detta gäller såväl neuropsykiatriska bedömningar som läs- och skrivutredningar.

Målet är uppfyllt.Fritidsgårdsverksamheten arbetar aktivt med dessa frågor. Fritidsgården Tunnan har haft en mycket viktig operativ funktion i det drogförebyggande arbetet tillsammans med aktörer från skola, polis och socialförvaltning.•InomramenförLeader-projektet”Vägledningutinaturen”harsexcykel-ochvandringsleder och en vattenled skapats, med mycket hög kvalité och säkerhet, vilket bidragit till att både besökare och kommuninvånare kan känna sig trygga ute i naturen.



Ökad dialog mellan medborgare och beslutsfattare.




•Stödtillfullmäktigeberedningar.

•SamhällsbyggnadsförvaltningenocheventuellaIT-verktyg.

•Webb-verktygförattskapaendialogplattform.

•Framtagandeavbyutvecklingsplanerpåvårasmåorterisamspelmedinvånare, företagare och föreningar.


•Socialförvaltningenskaarbetaförökadmedborgarmedverkan.


•Förattfåenökaddialogmellanvårdnadshavare,övrigamedaktörerochbeslutsfattare måste olika forum utvecklas för att få ett levande och utvecklande arbete.

•Attityderochbemötandeärviktigafaktorersomallaenheterskaarbetamedför att utveckla dialogen mellan varandra och få förståelse för varandras roller med fokus på barnet/eleven.

•Varjeenhetskaårligenredovisavilkaåtgärdersomgenomförtsförattfåendialog och förståelse för varandras roller.


•Ökamedborgarinflytandetgenomattverkaförendialogmellankommuninvånare, de offentliga verksamheterna och ansvariga politiker.

Målet är uppfyllt.•Förvaltningenharbiträttenpolitiskarbetsgruppiarbetetmedattutarbetaarbetsformer för fullmäktigeberedningarna.

Målet är inte uppfyllt.•Ingasärskildainsatserunderåret(seovanang.GIS-verktyg).

Målet är delvis uppfyllt.•Arbetetmedattutvecklaenbloggpåbromolla.sepågår.SKLsriktlinjeromsociala medier som kom i våras har gjort att vi prioriterat att ta fram en policy för alla sociala medier inklusive blogg. De är nu färdiga och utvecklingsarbetet med att hitta nya kommunikationsvägar, t.ex. blogg, kan fortsätta.

Målet är uppfyllt.•Undersenhöstengenomfördesettupptaktsmötedärbyarnas”eldsjälar”beslutade om att anordna stormöte i respektive tätort under våren för att där bestämma om arbetet med Byutvecklingsplaner.

Målet är uppfyllt.•Socialförvaltningenärrepresenteradeihandikapprådochpensionärsråd.•Brukarenkätgenomfördesihemtjänstenvåren2010.•Klientundersökninggenomfördesinomindivid-ochfamiljeomsorgenhösten2010.

Målet är uppfyllt.•Brukarenkätergenomförsvarjeår,vartannatåriskolanochvartannatåriförskolan. Under maj månad genomfördes brukarenkäten i förskolan. Rapport av utfallet kom under hösten.•Verksamheternakanupplevaensvårighetattengageraföräldrarnaframförallt på skolorna.•Förskolanharendagligkontaktmedföräldrarnavidlämningochhämtningav barnen.

Målet är uppfyllt.•Allpersonaliverksamhetenskahaettprofessionelltochpositivtbemötandeoch ha en god förståelse för såväl arbetsgivarens som barnet/elevens och förälderns krav, synpunkter och önskemål.

Målet är uppfyllt.•EnheternaarbetadeövergripandemedART,SET,StegvisochSnickSnack.•Övrigaövergripandearbetsområdevart.ex.SkapandeskolaochLäsaSkrivaRäkna. Kommunens gemensamma matematikutvecklare initierade gemen-samma studiecirklar i matematik under året.

Målet är uppfyllt.•Bromöllabibliotekfinnssedansommaren2010påFacebook.Efteratthafunnits där ca ett halvt år är det 174 som ”gillar” biblioteket.•Barn-ochungdomsbibliotekethartillsammansmedTunnanochkultursamordnaren skapat en Facebook-sida som vänder sig till en yngre målgrupp. •KommuninvånarnaharbjuditsintillfrågestundmedBromöllasnyakommunalråd.•Underåretharfleraevenemanganordnatsunderkvällstidpåbiblioteket.T.ex. författarbesök, poesiafton, bröllopsvernissage, filmvisning och deckar-nöten. Skollovsaktiviteterna på biblioteket har varit mycket uppskattade och välbesökta.•Ettprogrambladöveralltsomhänderpåbiblioteketunderhöstensamman-ställdes, för att synliggöra biblioteket som kulturmötesplats.•IaugustibjödsallaBromöllaskulturarbetareintill”kulturmingel”iStrand-stugan. Ett 30-tal kulturarbetare mötte upp till ett mycket trevligt och kreativt möte. I samarbete med ett 20-tal lokala konstnärer och hantverkare anordna-des en konst- och hantverksmässa ”Adventssalong” i gamla LB-hus lokaler på Segervägen. Ägaren ställde lokalerna till gratis förfogande. Arrangemanget fick ett mycket positivt bemötande och många besökare.



Ett ökat valdeltagande.



•Eleversintresseochdeltagandeidendemokratiskaprocessenskastimuleras.

•Varjeenhetskaårligenredovisavilkaåtgärdersomgenomförtsförattgeeleverna kunskaper om den demokratiska processen.


•Kultur-ochfritidsnämndensverksamheterskaomönskemålfinnsgekommuninvånarna information för ett aktivt deltagande i den demokratiska processen.

ValNäMNdENS Mål

•Införandetavkommunalabudskageflermänniskormöjlighetattröstaomde inte kan själva ta sig röstningslokal.

•Ökadeinformationsinsatser,gärnavianyakanaler,skaskesomtydligtangerde olika sätt och ställen som röstning kan ske.

•Valnämndenskahaettsammanträdeefterden19septemberförattgöraenutvärdering av genomförandet av valet.

Målet är uppfyllt.•Allaskolorharklassrådochelevrådochfritidshemsverksamhetenharfritids-råd där den demokratiska processen tränades. Demokratifostran fanns även i läroplan och kursplaner. Dessutom strävade man efter att ge eleverna ett ökat inflytande över den egna lärandeprocessen. •Införvaletgenomfördesskoldebatter.

Målet är uppfyllt.•Allaenheterarbetademedvärdegrundenochskolornaharhaftlivskunskapenpå schemat.

Målet är uppfyllt.Förtidsröstningen inför valet i september var placerad i huvudbibliotekets lokaler, vilket innebar hög tillgänglighet och bra service.•Enuppskattadutställning,sammanställdavbibliotekspersonalen,omhurolika människor uppfattar begreppet ”demokrati” visades på biblioteket i samband med förtidsröstningen.

Målet är uppfyllt.•Valdeltagandettillriksdagsvaletökademed3,0%till84,3%,valettilllands-tinget ökade med 2,1 % till 81,0 % samt till kommunfullmäktige ökade med 2,2 % till 81,5 %. •3905personerförtidsröstadeivårkommun.Dettainnebärattnästanvarannan röstande valde att förtidsrösta.

Målet är uppfyllt.•Införvalettogsenkommunikationsplanframmedhjälpavinformations-enheten. Som ett led av denna skedde annonsering i sociala medier om var man kunde rösta i Bromölla kommun. Utskick av vykort med information om valet har också skett till vissa målgrupper.

Målet är uppfyllt.•Valnämndenhadeettsammanträdeeftervaletochgenomfördedåenutvärdering av genomförandet av valet.



Verksamhetsberättelser

Bromölla kommun bedriver en mängd olika verksamheter. Vi möter våra invånare i livets

alla skeden alltifrån barnomsorg för de små barnen till äldreomsorg för de äldsta. Inom

kommunen ryms också räddningstjänst, skola, kultur, omsorg, näringslivsservice, turism,

miljö, bygg, gata, park och mycket annat.

Kommunens medarbetare arbetar engagerat för att ge våra medborgare så god service

som möjligt. Vi har den lilla kommunens fördelar med möjlighet till nära och personliga

relationer till våra invånare. Ett axplock av allt det som hänt under året presenteras i

följande verksamhetsberättelser.

Verksamhetsberättelser | Kommunstyrelsen | Kommunstyrelseförvaltningen 41

eKonomIsKt boKslut budget boKslut utFalls- budget-

resultat (tKr) 2009 2010 2010 FörändrIng avvIKelse

09-10 2010

Intäkter

- Avgifter 3 931 2 645 3 348 -15% 703

- Bidrag 6 775 7 561 9 045 34% 1 484

- Övriga intäkter 54 308 44 263 45 244 -17% 981

summa intäkter 65 014 54 469 57 638 0% 3 168

Kostnader

- Personalkostnader -37 941 -30 974 -33 700 -11% -2 726

- Lokalhyror -6 340 -5 452 -3 743 -41% 1 709

- Kapitalkostnader -22 267 -20 197 -20 575 0% -378

- Övriga kostnader -50 350 -42 509 -40 645 -19% 1 864

summa kostnader -116 898 -99 132 -98 663 -16% 469

nettokostnader -51 884 -44 663 -41 025 -21% 3 637

Årets resultatDet totala ekonomiska utfallet för kommunstyrelseför-

valtningen visar en positiv budgetavvikelse med 3 637 tkr.

De största avvikelserna beror på ökade intäkter inom

Arbetsmarknadsenheten med drygt 1 mkr, reavinst för försälj-

ning av fastigheter med ca 900 tkr samt förskotterade bidrag

från Migrationsverket med ca 700 tkr. De ökade intäkterna har

även resulterat i ökade kostnader därför är det även kostnader

som är anledningen till förvaltningens positiva budgetavvikelse.

Dessa är lönepotten med ca 1 350 tkr och Kommunstyrelsens

anslag för oförutsedda behov med ca 480 tkr.

Följande punkter ska redovisas utifrån Kommunfull-

mäktiges beslut KF 2009-05-25 § 58:

• Samtliga nämnder/förvaltningar uppmanas att aktivt se över

och justera sina taxor.

Inga förändringar har genomförts.

• Samtliga nämnder och förvaltningar uppmanas att aktivt

söka extern medfinansiering.

Kansli- och serviceenheten har beviljats EU-bidrag med

9,8 mkr för att genomföra BÄST – Bromölla Är SystemTänkare.

Kansli- och serviceenheten gör en positiv budgetavvikelse

på sammanlagt 183 tkr. Det främsta skälet till detta är att

det varit vakanta tjänster under en del av året.

Informationsenheten visar en positiv budgetavvikelse på

91 tkr. Vilket kan förklaras med att delar av personalen under

andra delen av året varit engagerade i utvecklingsprojektet

BÄST Bromölla Direkt. Det innebär att andra utvecklings-

insatser inte hunnits med och därmed inte heller inneburit

några kostnader.

Ekonomienheten planerade för ökade kostnader i sam-

band med anpassning till den nya organisationen. Arbetet

med anpassningen blev inte klar under 2010 varför enheten

lämnar ett överskott som delvis hänför sig till detta. I övrigt

visar personalkostnaderna en positiv avvikelse p.g.a. tjänst-

ledigheter. Sammantaget visar ekonomienheten en positiv

budgetavvikelse på 563 tkr.

Personalenheten visar en negativ budgetavvikelse med

174 tkr framförallt inom verksamheten personalvård.

Näringslivsenhetens budget på 1 642 tkr har avsatts med

732 tkr till lönekostnader samt 400 tkr som bidrag till

Bromölla Industristiftelse. Resterande del, 510 tkr har nyttjats

som driftskostnad för generellt näringslivsarbete utifrån

antagen näringslivsplan. Här har utfallet blivit i nivå med

budget. Den positiva budgetavvikelsen om 70 tkr är till stora

delar kopplad till att Industristiftelsens bidrag blev något

mindre än beräknat, 349 tkr.

Arbetsmarknadsverksamheten redovisar en positiv bud-

getavvikelse på 1 262 tkr, som är en direkt konsekvens av

Arbetsförmedlingens ökade resurser. Ett anordnarbidrag per

person och inskrivningsdag i verksamheterna har gener-

erat stora intäkter. Arbetsmarknadsprogrammet LyFT, som

infördes 1 april, genererade ett totalt bidrag på 360 tkr, vilket

täckte en del av lönekostnaden för redan anställd personal.

Arbetsförmedlingens framförhållning, när det gäller anordnar-

bidrag till kommunen är väldigt kort, varför det är svårt att

budgetera verksamheternas intäkter.

Fastighetsenheten uppvisar en negativ budgetavvikelse med

195 tkr. Under året har Säven och Korsvångsgården sålts till

Bromöllahem AB och genererat en realisationsvinst på 916 tkr.

Den negativa budgetavvikelsen blir då i realiteten 1 111 tkr.

Genomförandet av de senaste årens energieffektiviseringspro-

jekt har medfört att den negativa budgetavvikelsen inte är ännu

KommunstyrelsenKommunstyrelseförvaltningen

Ordförande: Åke Hammarstedt

Förvaltningschef: Gudrun Rönnertz/Christer Pålsson

högre. Skadegörelse under året belastar resultatet med ca

190 tkr. Året började med en stor fuktskada i Edenrydshallen

som belastar resultatet med ca 500 tkr. Även den kalla vintern

i början och slutet på året har påverkat resultatet med ca

400 tkr. I slutet på året fick vi problem med avloppen från

toaletterna i A-huset på Näsums skola. Relining av dessa

belastar resultatet med 150 tkr. Obudgeterad kostnad för

amortering av restvärdeskostnad för renovering av Bromölla

Energis AB gamla lokaler i laboratoriet belastar resultatet

negativt med ca 300 tkr. Vidare har Kraft & Kultur glömt att

fakturera förbrukning efter en trasig elmätare för år 2005.

Företaget har inte uppmärksammat detta förrän under hösten

och de kräver ersättning för den ofakturerade delen på 400 tkr.

I förhandling med företaget har överenskommelse skett om en

avbetalningsplan under 4 år. För 2010 belastar detta driftbud-

geten med ca 40 tkr.

Hade inte dessa ovanstående oförutsedda händelser skett,

hade resultatet blivit positiv budgetavvikelse med ca 500 tkr.

Räddningstjänsten redovisar en negativ budgetavvikelse med

316 tkr inom beredskap och utryckning.

InvesteringsredovisningInvesteringsbudgeten för kommunstyrelseförvaltningen visar en

positiv budgetavvikelse med 806 tkr.

Investeringsmedel har använts inom kansli- och service till

uppgradering av ett dokument- och ärendehanteringssystem.

Det nya systemet är en viktig förutsättning för att kunna

utveckla ärendehanteringen i en gemensam förvaltning. Det ska

också kunna bidra till att vi kan utveckla s.k. e-tjänster.

Under året har 14 investeringsprojekt inom fastighets-

enheten genomförts. Ett par projekt fortsätter under 2011:

Alvikenskolan 1912 och gemensamhetsutrymmen i kom-

munhuset. Det största projektet under året var ombyggnaden

av Alvikenskolan 1947. Projektet påbörjades 2009 och färdig-

ställdes under 2010. Total investeringskostnad 14 miljoner.

Slutresultatet blev en negativ budgetavvikelse med 448 tkr

(3,2%).

Viktiga händelser under åretKommunen anställde ny kommunchef från den 4 oktober.

Kommunrating genomfördes under 2010 och kommunen fick

elitlicens ytterligare ett år.

Kansli- och serviceenhetens arbete har varit mycket fram-

tidsfokuserat genom bl. a. införande av nytt dokument- och

ärendehanteringssystem, arbetet inom ramen för projekt BÄST

(Bromölla Är SystemTänkare) samt att på olika sätt förberett

den nya organisationen inför den nya mandatperioden. Det

senare avser bl a projektledning kring införandet av ny politisk

organisation, framtagande av olika styrdokument samt att

förbereda olika stödsystem för nya organisationen (diarium,

arkivplaner och förtroendemannaregister). Upphandlingar av

nytt telefonisystem och kopieringsmaskiner har genomförts.

Vidare har arbetet med stödet till ungdomsrådet, samordning av

målstyrningsarbetet, arbetet inom ramen för e-24-styrgruppen

samt EU-samordningsarbetet genomförts. Enheten har också

bistått valnämnden vid genomförandet av valet den 19 sep-

tember.

Informationsenheten har under 2010 påbörjat projektet

BÄST Bromölla Direkt. Enheten har tagit fram riktlinjer för

sociala medier, utvecklat kommunens och de kommunala

bolagens varumärken. I januari introducerades ljudwebb-

sändningar av Kommunfullmäktiges möten.

Ekonomienheten har under året arbetat mycket med att

förbättra budget-, månadsuppföljning-, och bokslutsdokumen-

ten. Enheten har under året aktivt arbetat för att förbättra

kvaliteten på prognoserna i månadsuppföljningen. Under andra

halvåret har arbetet kretsat kring förberedelser inför den nya

organisationen och att anpassa ekonomimodellen därefter.

Personalenheten har utvecklat löneöversynen ytterligare och

denna har genomförts enligt huvudspåret (individuell lönesätt-

ning i dialog chef/medarbetare) med samtliga fackliga organi-

sationer.

Personalenheten har fortsatt utveckla sitt arbetssätt som

systemtänkare, vilket innebär att arbeta utifrån kundernas

behov och möta efterfrågan på bästa sätt.

Hälsofrämjande arbete för kommunens anställda har

På sommaren hyr fritids in sig i lokaler nära sjö och skog. Härligt för barnen!


bedrivits med hjälp av Må bra-kurser, Rökstopps-kurs m.m.

Försök med samverkansavtal mellan arbetsgivaren och de

fackliga organisationerna har fortsatt, med förhoppning om att

permanenta avtalet under år 2011.

Näringslivsenheten har arbetat enligt den av kommunstyrel-

sen, fastställda näringslivsplanen. Denna plan är indelad i fem

olika avsnitt; insatser för befintligt näringsliv, stimulans för ökat

nyföretagande, företagsetablering, profilering av kommunen

samt medverkan i regionalt näringslivsarbete.

Konjunkturläget har vänt uppåt. Året har genererat fler före-

tag, fler arbetstillfällen och färre varsel. Tyvärr består vår höga

ungdomsarbetslöshet. Det lokala arbetsmarknadsrådet har

under året försökt och fortsätter att försöka kraftsamla för att få

till stånd en förändring här. Under året genomfördes exempelvis

projektet Unga i arbete.

Bromölla kommun har generellt sett fått väldigt gott betyg

i de mätningar av lokalt företagsklimat som förekommit. Egen

mätning inom den s.k. Näringslivspanelen har också, med

gott resultat, ägt rum. Att förbättra förutsättningar för ett

ökat nyföretagande både på kort och lång sikt är en ledstjärna

och samspelet med Bromölla NyföretagarCentrum och Ung

Företagsamhet (UF) är viktigt. Tillsammans med dessa parter har

kommunen bl. a. genomfört en tvådagars Starta-Eget utbildning

för samtliga elever i Årskurs 9. Under året har arbetet kopplat till

företagsetableringar drivits vidare och ett antal nyetableringar

har ägt rum på industriområdet Åbylyckorna. På rastplatsen

Skåneporten pågår etablering av restaurang och motell.

Speciella insatser har i år genomförts i syfte att stärka

centralortens centrumkärna, i samverkan med företag och

föreningar. Exempelvis har Netto etablerat sig här och såväl

”Våryra” som ”Höstglöd” har arrangerats. Gällande landsbygds-

utveckling arbetar vi vidare inom ramen för Leaderprogrammet

där vi ingår i alliansen ”Skånes Ess”.

Än en gång genomfördes framgångsrika och välbesökta

BoDagar i samverkan med lokalt närings- och föreningsliv.

Arbetsmarknadsenheten har påverkats av att regeringens

arbetsmarknadsinsatser ökade under året, som en direkt

koppling till den höga arbetslösheten. BromöllaBryggan

utökade verksamheten med 191 månadsverk, då efterfrå-

gan på platser var stor. LyFT infördes den 1 april, som ett

nytt arbetsmarknadsprogram för arbetslösa. Under våren

biföll Kommunstyrelsen ett extra anslag på 100 tkr för

ungdomssatsningen, ”Unga i Arbete” samt 600 tkr extra

för ”Feriearbete” för skolungdomar. Med hjälp av delfinan-

siering från Arbetsförmedlingen, utökades personalen med

en person i syfte att kunna tillgodose behovet av platser.

Arbetsmarknadsenheten lyckades med att anpassa verksam-

heterna efter behovet.

Fastighetsenhetens organisation och arbetssätt samt fram-

taget utbildningskoncept för våra drift/servicetekniker har

uppmärksammats inom fastighetsbranschen via bl.a. artiklar i

fackpress, studiebesök från andra kommuner och av Energi &

Miljötekniska föreningen, samt att vi fått uppdrag som före-

läsare på olika seminarier och konferenser. Installationen av

kameraövervakning på några skolor under året gav resultatet

att kostnaden för skadegörelse minskat kraftigt. Försäljning av

Korsvångsgården och Säven till Bromöllahem AB.

Räddningstjänsten har utbildat 116 personer i heta arbeten

enligt försäkringsbranschens regler. Brandpersonalen genomför-

de en delegationsutbildning enligt koncept från KAMBER Skåne

för att kunna ge syrgas samt utföra hjärtlungräddning (D-HLR)

vid IVPA (i väntan på ambulans) och sjukvårdslarm.

Räddningstjänsten har haft totalt 179 utryckningar, av dessa

är 34 trafikolyckor. Två villor totalskadade vid brand, en i Valje

och en i Håkanryd. Utsläpp av farligt ämne i Råby, 2 500 liter

emulsion som används vid asfaltsbeläggning.

Intern kontrollInternkontrollplanen för kommunstyrelseförvaltningen har

genomförts enligt kommunstyrelsens beslut. Planen innehöll

följande områden:

• Uppföljning av nya målarbetet.

• Uppföljning att fattade beslut i kommunstyrelsen eller

kommunfullmäktige verkställts.

• Underlag för de ekonomiska månadsuppföljningarna.

Redovisning skedde till kommunstyrelsen i november månad.

Inom arbetsmarknadsenheten utfördes kontroll av livsmedel

och maskiner, uppföljningar på inskrivna personer samt översyn

och besiktning av övrig utrustning.

44 Verksamhetsberättelser | Kommunstyrelsen | Kommunstyrelseförvaltningen

Besiktningschecklista används inom fastighetsenheten i det

dagliga arbetet för att alla installationer som kräver myndig-

hetsbesiktning genomförs enligt gällande krav. Detta för att

undvika olyckor. Genomförda rökövningar enligt rutiner.

MåluppfyllelsegradSammantaget är måluppfyllelsen god inom de olika verksam-

heterna, vilket framgår mer i detalj av respektive verksamhets-

beskrivning och kommunfullmäktiges mål.

FramtidsutsikterKansli- och serviceenheten har en viktig utmaning att fung-

era som stöd till den nya politiska organisationen som gäller

från denna mandatperiod. En annan utmaning är att fungera

som stöd till verksamheterna på olika plan. Genomförandet av

projekt BÄST, systemtänkande enligt Vanguard-metoden, ska

genomföras i hela organisationen.

Informationsenhetens verksamhet utvecklas hela tiden och

får en allt mer självklar roll som stöd till andra verksamheter då

det gäller information och kommunikation.

Bromölla Direkts arbete med medborgarnas efterfrågan i

fokus kommer att påverka hur kommunikationsarbetet bedrivs

i kommunen. Även i fullmäktiges beredningars arbete med

medborgardialoger kommer för informationsenheten att spela

en viktig roll.

Ekonomienhetens stora utmaning är att trots en personal-

omsättning på minst 30 % under 2011 behålla den kompetens

som finns idag och samtidigt fortsätta att utveckla organisatio-

nens medvetenhet och helhetstänk inom ekonomiområdet.

Personalenheten kommer att vara delaktig i arbetet med att

utveckla den individuella lönesättningen ytterligare under 2011,

genom att arbetsplatserna tar fram verksamhetsanpassade

lönekriterier.

Under 2011 kommer en arbetsvärdering av samtliga yrken

att genomföras.

Arbetet med att förbättra arbetsmiljön för kommunens

anställda kommer att fortsätta under 2011, bl.a. med hjälp av

projekt BÄST (Bromölla Är SystemTänkare). I detta arbete läggs

mycket fokus på att studera efterfrågan och ge våra medarbe-

tare rätt förutsättningar för att göra ett bra jobb, med fokus på

kommunmedborgaren i allt vi gör.

Stödet till medarbetare som vill göra en livsstilsförändring

kommer att fortsätta med hjälp av Må bra-kurser, Rökstopps-

kurser m.m.

Näringslivsenheten har en viktig funktion att även fort-

sättningsvis tillsammans med lokalt näringsliv, genom bl.a.

Bromölla NyföretagarCentrum, fortsätta arbetet vad gäller

att förbättra förutsättningarna för ett ökat nyföretagande.

Detta är viktigt med anledning av näringslivsstrukturen, där ett

fåtal arbetsgivare svarar för merparten av Bromölla kommuns

arbetstillfällen. Inom industrin sker en fortlöpande rationalise-

ring vilket bl.a. innebär att våra större företag, oavsett konjunk-

turläge, tenderar att inte efterfråga mer arbetskraft, i varje fall

inte i någon större utsträckning. En reell efterfrågan på arbets-

kraft kan i princip endast uppstå genom att nya privata företag

bildas eller etableras i kommunen samt att befintliga små och

medelstora företag finner det sunt och ekonomiskt riktigt att

utöka sin verksamhet.

Både Näringslivsrådet och Arbetsmarknadsrådet är fortsatt

viktiga forum. Vårt samverkanssätt syftar till att få parterna

fokuserade på samma mål samt att få till stånd ett brett enga-

gemang kring såväl näringslivs- som arbetsmarknadsfrågor.

Det är angeläget med vidare satsningar på boende-, cen-

trum- och landsbygdsutveckling.

Vi skall verka för en större regional kraftsamling som bidrar

till att stärka vår arbetsmarknadsregion.

Arbetsmarknadsenheten fortsätter med BromöllaBryggans

verksamhet, som främst tar emot personer, som av olika

anledningar står långt ifrån arbetsmarknaden. Gruppen av lång-

tidsarbetslösa personer, som behöver mycket stöd, har ökat de

senaste åren. Det kommer därmed att finnas en fortsatt efter-

frågan på verksamhetens platser. Enligt prognoserna för 2011,

kommer antalet arbetslösa ungdomar 18-24 år fortfarande att

vara mycket hög för Bromölla och kommunerna i Blekinge, som

tillsammans kallas ”Arbetsmarknadsområde 20”. Planering och

genomförande av ett nytt EU-finansierat projekt, är verksam-

hetens mål för 2011 och 2012. Genom nätverksarbete i Skåne

Nordost och Blekinge, kommer möjliga samarbetsformer att

bevakas. Vi vill även verka för att genom samverkan med olika

aktörer, skapa förutsättningar för lokala projekt främst

riktat mot arbetslösa ungdomar.

Integrationens verksamhet är fr.o.m. 1 januari 2011 överförd

till individ- och familjeomsorgen.

Möten

Kl. 08.13Receptionen, kommunhuset

Stig-Arne, ägare till en lokal frisörsalong, stiger in genom dörren och går fram till receptionen. Där möter han Ritha som önskar god morgon. Idag behöver Stig-Arne hjälp från kommunens tryckeri med upptryckning av frisörsalongens schema. – Att få ett trevligt bemötande och dessutom hinna med lite kallprat är alltid lika trevligt så här på morgonkvisten säger han med ett leende. Ritha håller med och förklarar att det känns bra att hjälpa till och få uppskattning för det man gör. – Här i receptionen känner vi oss som kommunens hjärta, avslutar hon med ett skratt.

Stig-arNE aNdErSSoN

ritHa SallrotH


Fastighetsenhetens största utmaning framöver är att

det under 2011 kommer att ske stora prishöjningar på el.

Situationen hade varit än värre om inte genomförda energief-

fektiviseringsprojekt genomförts. Med anledning av detta är det

viktigt att även framöver investera i energieffektiva installatio-

ner i fastighetsbeståndet.

Vi ser även att underhållsresurserna behöver ökas för att vid-

makthålla fastigheternas värde.

Räddningstjänsten arbetar i framtiden bredare med andra

arbetsuppgifter under Lagen om skydd mot olyckor (LSO).

Tidigare Räddningstjänstlag var snävare och mer inriktad mot

bränder och trafikolyckor. Framtidens räddningstjänst arbetar,

utöver att släcka bränder, mer med förebyggande och säker-

hetsfrågor samt med fördjupade olycksundersökningar. Insatser

till IVPA/sjukvårdslarm kommer att öka. Elektrifieringen av järn-

vägen ger oss nya arbetsuppgifter inom Banverkets spårområde.

Räddningstjänsten kommer att larmas för att utföra skydds-

jordning på elledningar i samband med olyckor.

Kommunikationssystemet RAKEL fortsätter att byggas ut

och tas i drift.

”Arbetet med att förbättra arbetsmiljön för kommunens anställda kommer att fortsätta

under 2011, bl.a. med hjälp av projekt BÄST (Bromölla Är SystemTänkare)”.

Nyckeltal(Ekonomi-Prestation-Kvalitet)

mål 2009 2010

Antal utryckningar räddningstjänsten 160 160

resultat 2009 2010

Antal utryckningar räddningstjänsten 192 179

Underhåll kr/m 89 82

Värme kostnad kr/m BRA 76,18 86,20

Förbrukning m /år värme normalårskorrigerad 138,07 137,84

Som framgår av nyckeltal, minskar energiförbrukningen på värme samtidigt som kostnaderna ökar p.g.a. höjda avgifter. Genomförda energieffektiviseringar dämpar kostnadshöjningen.

2

2

2

46 Verksamhetsberättelser | Kommunstyrelsen | Samhällsbyggnadsförvaltningen

Årets resultat2010 var ett bra år för samhällsbyggnadsförvaltningen, även

ur ekonomisk synvinkel. Verksamheten i allmänhet, och kom-

munstyrelsedelen i synnerhet, lämnade en synnerligen positiv

budgetavvikelse.

Om vi delar upp det hela i drift respektive investeringar, så

finns det för driftresultatets del kanske främst två saker att

uppmärksamma, nämligen verksamheten på Åsen respektive

markexploateringen.

Det är i sammanhanget viktigt att betona att det här handlar

om behandlingen av det som lämnas in på Åsen för uppdelning

i fraktioner för t.ex. att återvinna metaller, kompostera orga-

niskt material eller ta tillvara energiinnehållet, inte hämtningen

och hanteringen av hushållssopor. Till slut deponeras då det

som inte kan nyttiggöras på annat sätt, och just mottagandet

av deponimängder har varit huvudanledningen till det positiva

driftsresultatet. Bakom bokslutssiffror döljer sig en fondering på

2,4 mkr till återställningsgaranti på lite drygt 18 mkr som krävs

för anläggningen. Totalt finns nu 4,6 mkr fonderat.

Försäljningen av mark återspeglar den positiva utveckling

som vi sett inom det lokala näringslivet och bostadsbyggan-

det under 2010. Resultatet har för förvaltningens del blivit

att budgetmålet överträffats med råge och medfört 4,2 mkr i

reavinster.

Under avdelningen för negativa avvikelser finns främst två

saker att ta upp och den mest betydande av dessa är gatube-

läggningen, där kostnaderna översteg budget med nästan en

miljon. Huvudorsaken till detta var läggningen av ny asfalt på

Rökebacken som visade sig bli betydligt dyrare än beräknat.

En annan negativ avvikelse var bostadsanpassningen, som

tyvärr fortsatte den negativa kostnadsutveckling som vi har sett

under senare år, en kostnadsutveckling som andra kommuner

också har drabbats av. För 2010 innebar det närapå en fördubb-

ling i förhållande till den förväntade nivån, ett överskridande på

nästan 800 tkr.

För att nu avsluta i samma anda som bokslutet i övrigt, näm-

ligen positivt ekonomiskt sett, så innebar beslutet om att skjuta

fram arbetet med den nya översiktsplanen, att det inte gick åt

så mycket pengar för planering och konsulter som förväntat.

Följande punkter skall redovisas utifrån Kommunfullmäktiges

beslut 2009-05-25 § 58:




• Samtliga nämnder/förvaltningar uppmanas att aktivt söka

extern medfinansiering.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har inte haft några sådana

projekt under verksamhetsåret.

InvesteringsredovisningUtnyttjandet av investeringsramarna låg högt i förhållande till

budget.

Iföstrandområdet, förmodligen kommunens största projekt

någonsin, innebar för 2010 att ramen överskridits med knappt

tio procent eller 389 tkr. Den främsta anledningen till detta var

uppgörelsen med sjösänkningsbolaget angående marken längs

kanalen vid Ivösjöns utlopp i Skräbeån.

Viktiga händelser under åretMarkexploateringen, inte minst i form av företagsetableringarna

på Åbylyckorna, har sysselsatt de flesta, antingen det nu har

rört sig om exploateringsavtal, utsättningar eller gatuarbeten

och har tillhört förvaltningens viktigaste händelser under året.

En del av verksamheten som inte gjort några stora avtryck i

ekonomin, men som tog mycket tid, var snöröjningen. Det avtal

som kommunen har med Svevia innebär att kommunen betalar

KommunstyrelsenSamhällsbyggnadsförvaltningen


Förvaltningschef: Øjvind Hatt



09-10 2010

Intäkter

- Avgifter 13 745 13 928 13 899 1% -29

- Bidrag 384 280 374 -3% 94

- Övriga intäkter 3 750 1 240 5 634 50% 4 394

summa intäkter 17 879 15 448 19 907 0% 4 459

Kostnader

- Personalkostnader -4 575 -5 454 -4 909 7% 545

- Lokalhyror -115 -128 -223 94% -95

-Kapitalkostnader -6 952 -7 485 -7 411 0% 74

- Övriga kostnader -29 403 -28 010 -29 544 0% -1 534

summa kostnader -41 045 -41 077 -42 087 3% -1 010

nettokostnader -23 166 -25 629 -22 180 -4% 3 449

Verksamhetsberättelser | Kommunstyrelsen | Samhällsbyggnadsförvaltningen 47

ett fast pris, bortsett från ev. borttransport av snö, har nu

gynnat kommunen två år i rad.

Intern kontrollUnder verksamhetsåret har förvaltningen arbetat med rutiner

kring markavtal (arrenden, försäljning, reservation, nyttjande-

rätt) och planprocesser. Avsikten har varit att få bättre och

smidigare hantering av händelser som ofta kan ha stora

ekonomiska eller långsiktigt strategiska konsekvenser.

MåluppfyllelsegradÖvergripande kan måluppfyllelsen för förvaltningen/nämndens

verksamhet beskrivas som god. Budgetmålen uppfylldes med

råge, och de delar av kommunens verksamhet som förvalt-

ningen hade på sin del återspeglade den positiva utveckling

som kom kommunen till del under 2010 då det gäller planering,

verksamhetsetablering och bostadsbyggande.

Framtidsutsikter2010 blev samhällsbyggnadsförvaltningens sista verksamhets-

år men för de enskilda ansvarsområdena finns det många

spännande utmaningar framöver.

Till dessa hör den nya översiktsplanen och det fortsatta

arbetet med utvecklingen av Iföstrandområdet, som vart och

ett kommer att ta mycket tid och resurser i anspråk.


resultat 2009 2010

Ledig industrimark (ha) 23 15

Sålda bostadstomter (st) 9 12

Skötsel lekpl./grönytor (kr/kvm) 5,04 5,20

Org. avfall (kärlsopor, ton) 479 638

1. I Bromölla kommun finns en vattenled och sju cykel- och vandringsleder. Under 2010 hade lederna 55 000 besökare.2. Kommunens mätningsingenjörer mäter in de nybyggda husen i Edenryd.

1 2

48 Verksamhetsberättelser | Kommunstyrelsen | Socialförvaltningen


Förvaltningschef:SusannaWSjöbring

Årets resultatFörvaltningen gjorde totalt en negativ budgetavvikelse med

4 275 tkr. Medel från kommunstyrelsens oförutsedda har till-

förts verksamheten och på så vis påverkat resultatet i positiv

riktning. Den negativa budgetavvikelsen hade annars varit

avsevärt större.

Under året har flera stora förändringar gjorts för att förbättra

resultatet. De ofinansierade tjänster som fanns inom äldre-

omsorgen togs bort. Resurser motsvarande 3,5 årsarbetare har

omfördelats från särskilt boende till hemtjänsten som varit hårt

belastad. Hemtjänsten har också flyttat en av grupperna till

Drejaren vilket ledde till att både bemanningen och bilparken

kunde minskas.

Omställningsarbetet inom individ- och familjeomsorgen

(IFO) tog fart och nya tjänster tillsattes för att klara mer på

hemmaplan. Vid årets början fanns nio barn/ungdomar på

institution. Under året har tre placeringar avslutats och en ny

placering har tillkommit.

Omsorg och funktionshinder uppvisar totalt en positiv

budgetavvikelse. Inom personlig assistans har fyra nya ärenden

tillkommit under året och två har avslutats. Omprövningarna

av Försäkringskassan har fortsatt och resulterat i minskade

timmar hos brukarna vilket har krävt en god framförhållning

och planering av verksamheten för att minska de ekonomiska

konsekvenserna.

Med ett minimerande av vikarier i daglig verksamhet har

verksamheten kunnat uppvisa en positiv budgetavvikelse.

Eftersom det nya gruppboendet Säven har blivit försenat har

budgeterade personalkostnader ej utgått, vilket påverkat resul-

tatet i positiv riktning.


beslut KF 2009-05-25 § 58:



Taxor och avgifter har justerats under året.



Förvaltningen har sökt och beviljats medel inom vård och

omsorg, IFO samt psykiatrin.

• Se över antalet och storlekar på kommunens leasingbilar.

Förvaltningen har gjort en översyn och gjort anpassningar

utifrån verksamheternas behov.

InvesteringsredovisningAnslaget för inventarier till nytt gruppboende har ombudgete-

rats till 2011 eftersom byggnationen av boendet har försenats.

Övriga anslag har använts enligt investeringsplanen.

Viktiga händelser under åretI oktober påbörjades projektet ”önskad sysselsättningsgrad”

på Lagunen. Detta projekt innebär att medarbetarna får välja

den sysselsättningsgrad de vill och den överskjutande tid som

inte verksamheten är i behov av används till att täcka både

planerad och akut frånvaro. De förväntade effekterna är minskad

användning av timanställda, ökad arbetstillfredsställelse, minskad

sjukfrånvaro och en stärkt attraktionskraft som arbetsgivare. På

lång sikt blir kontinuiteten för medborgarna bättre då det blir

ordinarie personal som täcker frånvaro i större utsträckning.

Verksamheten ingår sedan hösten i Senior Alert som är ett

nationellt it-baserat kvalitetsregister där hemsjukvården gör

riskbedömningar och åtgärder för patienter gällande kost/nutri-

tion och trycksårs- och fallförebyggande arbete.

Äldreboendena Lagunen och Öllerbacka har under 2010 fått

KommunstyrelsenSocialförvaltningen



09-10 20010

Intäkter

- Avgifter 3 652 3 573 4 931 35% 1 358

- Bidrag 17 187 13 914 15 680 -9% 1 766

- Övriga intäkter 11 427 11 309 12 088 6% 779

summa intäkter 32 266 28 796 32 699 0% 3 903

Kostnader

- Personalkostnader -137 309 -136 370 -137 303 0% -933

- Lokalhyror -15 942 -17 450 -16 790 5% 660

- Kapitalkostnader -1 272 -1 237 -1 119 0% 118


summa kostnader -207 250 -201 211 -209 389 1% -8 178

nettokostnader -174 984 -172 415 -176 690 1% -4 275

Möten

Kl. 13.52Bruksbutiken, Bromölla

– Det blir 10 kr tack! Vill du ha en påse till? Det är kul att stå i kassan. Det är spännande att sälja det som vi själva gjort men det roligaste är att träffa nya män-niskor, att lära känna våra kunder lite bättre, förklarar Annika. I Bruksbutiken säljer man väskor, kuddar, ljus, servetter och mycket mer. Det är en daglig sysselsättning för dem som arbetar där och ska fungera som en sluss ut i arbetslivet. – Alla som läser det här är varmt välkommna hit, avslutar Annika.

aNNiKa

Verksamhetsberättelser | Kommunstyrelsen | Socialförvaltningen 49

nytt larmsystem då det gamla var uttjänt. Ett it-baserat

schemasystem ”Time Care” implementerades i alla verksam-

hetsdelar i Vård och omsorg för att underlätta optimal

schemaplanering och flexibilitet.

Under 2010 fick försörjningsstödet en utökning om 2,5 mkr

i budget vilket varit viktigt för att få en budget i balans och

bättre möta det ökade behovet.

Inom IFO har personalen på försörjningsstöd/vuxen arbetat

aktivt med kvalitetsarbete utifrån ett systemtänk, och genom-

fört en hel del förändringar som har underlättat kontakterna

med socialtjänsten för den enskilde.

Vidare har arbetet med OSA (offentligt skyddad anställning)

påbörjats, detta har medfört att personer blir självförsörjande

och åter kommer in i socialförsäkringssystemet.

Då det skett en lagändring gällande integrationen i Sverige

innefattar numera IFO även denna del.

För att höja kvaliteten och kontinuiteten i bedömning/beslut

inom den kommunala psykiatrin har biståndshandläggningen

omorganiserats.

Från februari månad har ledsagarnas anställningsform över-

gått till ett uppdragsavtal. Detta innebär bättre service till

medborgaren genom ökad insyn i utförd insats och samtidigt

en kostnadsminskning.

För att kunna möta det ökade behovet på Vallmons grupp-

bostad lades tvättverksamheten ned under hösten och på så

sätt kunde en personalförstärkning på Vallmon ske.

Kvarngårdens dagliga verksamhet har utvecklats genom

att man har skapat ett upptäckarrum och förberedelser för en

sinnesträdgård är igång. Förutsättningar ska ges till att skapa en

upptäckarlust, genom aktiviteterna i rummet, en nyfikenhet och

vilja att kommunicera med sin omgivning samt skapa ett sam-

spel mellan individer, genom aktiviteter som stimulerar alla våra

fem sinnen. Kvarngårdens kök har under året fått en välbehövlig

och efterlängtad uppfräschning.

All personal inom verksamhetsområdet funktionshinder

erbjöds under våren en uppskattad föreläsning av Mikael

Andersson om hur det är att leva armlös, benlös men inte

hopplös.

”Inom IFO har personalen på försörjningsstöd/vuxen arbetat

aktivt med kvalitetsarbete utifrån ett systemtänk”.

Möten

Kl. 07.59Hemtjänsten, hemma hos Börje Gustafsson

När Catarina kommer för att väcka Börje är han redan vaken – ibland ligger jag vaken ända från kl. 6 och ibland sover jag som en stock, säger Börje med glimten i ögat. Efter väckning och påklädning är det dags för frukost och då brukar Catarina försöka ta sig tid för lite småprat innan det är dags att åka vidare till nästa vårdtagare. Börje berättar att det är skönt att få hjälp av tjejerna, det underlättar i vardagen. Catarina fyller i och säger att det är kul att komma hem till Börje eftersom han alltid är glad och pigg. – Men det skadar inte heller att jag alltid har godis hemma att muta er med, skrattar Börje.

CatariNa SauEr

börjE guStaFSSoN

50 Verksamhetsberättelser | Kommunstyrelsen | Socialförvaltningen

Intern kontrollSocialutskottet fastställde under året en plan för intern kontroll.

Den interna kontrollen genomfördes och omfattade:

• Månadsuppföljning

• Uppföljning av placeringar

• Utbetalningar

• Kontanthantering

MåluppfyllelsegradFörvaltningen har uppfyllt målen förutom målet om en budget

i balans. Se även kapitlet om Kommunfullmäktiges övergri-

pande mål.

FramtidsutsikterHemtjänsten kommer att följa den allmänna trenden vilket

innebär att insatserna kommer att öka då människor blir äldre.

Man kan konstatera att antalet ärenden än så länge varit

ganska konstant, men det är tydligt att insatserna blir fler för

de enskilda som redan har hemtjänst. Detta fenomen ligger till

grund för att kommunerna i stort får hantera multisjuka äldre

i ordinärt boende, då slutenvården till stor del förflyttar ut den

avancerade sjukvården till kommunerna.

Inom Vård och omsorg kommer utvecklingen att fortsätta

utvecklas till att skapa en mer individbaserad omsorg, genom

att utveckla kontaktmannaskapet och fortsätta att utveckla

genomförandeplanerna. Inom biståndshandläggargruppen

kommer utveckling att ske i form av att skapa ett vårdplanerings-

team bestående av en biståndshandläggare och en distrikts-

sköterska. Detta team kommer att sköta alla vårdplaneringar

på slutenvården och på Korsvångsgårdens korttidsplatser.

Förväntade effekter blir att kostnaden för medicinskt färdig-

behandlade kommer att minska, helhetssynen på korttidsplat-

serna kommer att stärkas.

Intresset av alternativa boendeformer för äldre bör under-

sökas, ex Trygghetsboende. Bromölla kommun med ett flertal

andra kommuner i Skåne Nordost har ingått i FINSAM, finan-

siell samverkan. Verksamheten kommer att startas upp under

början av 2011, vilket förhoppningsvis ger fler personer arbete

och självförsörjning.

Arbetet med att kunna erbjuda medborgarna mer hemma-

planslösningar fortsätter, både inom vuxen och barn.

”Arbetet med att kunna erbjuda medborgarna mer

hemmaplanslösningar fortsätter, både inom vuxen och barn”.

Verksamhetsberättelser | Kommunstyrelsen | Socialförvaltningen 51

Inrättandet av en familjehemssekreterare har gjort att vi nu

kan stötta de familjehem som finns och har därmed gjort en

kvalitetshöjning.

Inom Omsorg funktionshinder kommer fokus under första

halvåret 2011 att ligga på gruppboendet Säven som kommer

att öppna under våren. En placering, som vi idag köper plats

externt till, kommer att flytta hem och ytterligare fyra personer

kommer att flytta in och då kommer de ärenden som idag

riskerar att få vitesföreläggande att verkställas.

Inom personlig assistans kommer Försäkringskassan att fort-

sätta med omprövningar vilket kan ge effekter på verksamhe-

ten. Under början av året kommer samtliga personliga assisten-

ter att genomgå en utbildning inom ergonomi och lyftteknik.

Utflyttad daglig verksamhet kommer att behöva byta till mer

fysiskt anpassade lokaler. Även behovet av utökad personal-

styrka kommer att ske i takt med att efterfrågan på daglig verk-

samhet ökar.

Arbetet med att kvalitetssäkra verksamheten kommer att

fortlöpa genom att introducera systemtänk genom BÄST-

projektet. Verksamheten har till budget 2011 fått ta del av

medel avsedda för anhörigstöd och kommer att starta anhörig-

grupper.


mål 2009 2010

Äldreomsorg Nettokostnad per invånare 7 758 7 799

Handikappomsorg Nettokostnad per invånare 1 638 2 073

Hälso- och sjukvård Nettokostnad per invånare 1 099 1 043

Individ- och familjeomsorg Nettokostnad per invånare 1 919 2 282

Antal platser i egen regi 128 130

resultat 2009 2010

Äldreomsorg Nettokostnad per invånare 8 034 8 092

Handikappomsorg Nettokostnad per invånare 1 850 2 070

Hälso- och sjukvård Nettokostnad per invånare 1 056 1 029

Individ- och familjeomsorg Nettokostnad per invånare 2 958 2 764

Antal platser i egen regi 128 130

Alla sinnen mår bra av stimulans. I många av kommunens verk-samheter arbetar man aktivt med detta.

52 Verksamhetsberättelser | Barn- och utbildningsnämnden

Ordförande: Mats Svensson

Förvaltningschef: Bengt-Arne Lennartsson

Årets resultatBarn- och utbildningsnämnden visar en positiv avvikelse på

1 960 tkr.

Interkommunala ersättningar (IKE) visar en positiv avvikelse

på intäktssidan med 1 370 tkr samtidigt som kostnadssidan

visar en negativ avvikelse med 2 750 tkr. Under året har ca

150 elever omfattats av IKE.

Under hösten utökades personalresursen inom förskolan

med 3,0 tjänster vilket gav en negativ avvikelse på 525 tkr.

Centrala medel på 1 970 tkr fanns för finansiering av avvikel-

serna för IKE och utökning av förskoleresursen.

Den externa finansieringen av olika projekt i verksamheten

visar på ökade intäkter i förhållande till vad som beräknats

samtidigt som projekten genererat motsvarande kostnader.

En positiv avvikelse på 1 500 tkr redovisas och fördelas inom

följande områden:

• Måltidsverksamheten.

• Skolskjutsarna som genomfört vissa förändringar för att

effektivisera transporterna.

• Elevvårdsteam inkl personliga assistenter som haft frånvaro/

vakans på grund av sjukdom eller föräldraledighet där vikarie

inte satts in.

• Kompetensutveckling där centrala medel inte använts samt

att viss utbildning finansierats med EU-medel.

• Del av vakans inom skolbiblioteksverksamheten.

Ett ärende som överklagats 2007 angående en förskoleplace-

ring avslutades under 2010. Bromölla kommun fick ersättning

med 150 tkr för advokatkostnader.

Följande punkter skall redovisas utifrån kommunfull-

mäktiges beslut KF 2009-05-25 § 58:

• Barn- och utbildningsnämnden tilldelas 290 tkr för införan-

det av allmän förskola för 3-åringar.

Hösten 2010 infördes allmän förskola för 3-åringar. Allmän

förskola omfattar numera 3-5-åringar.



Extern finansiering har skett enligt följande:

- Projektet Läsa Skriva Räkna, Skolverket.

- Projektet Skapande skola, Statens kulturråd.

- Edenryds skola med internationellt projekt, EU-bidrag.

- Handledararvode, Kristianstads högskola.

- Kompetensutveckling Humleskolan, EU-bidrag.

- Lärarlyftet, Skolverket.

- Sommarskola på Humleskolan, Skolverket.

- Ersättning för extra individuell resurs för elev från annan

kommun med skolgång i Bromölla, berörd hemkommun.

- Ersättning för personalresurs, Arbetsförmedlingen och Fas 3.

- Maxtaxa, Skolverket.

- Kvalitetssäkrande åtgärder inom förskolan, Skolverket.



Översyn av taxor har inte gjorts under 2010 då maxtaxan för

barnomsorgen ligger på högsta nivå för att erhålla statsbidra-

get till maxtaxa. Anmälningsavgiften till musikskolan ligger på

en hög nivå i jämförelse med flera andra kommuner.

InvesteringsredovisningAnslaget för förnyelse av befintlig utrustning användes till

utbyte av möbler på förskolor och skolor i kommunen. Anslaget

för data-IT-satsning användes till utbyte av elevdatorer på

Alvikenskolan och Musikskolan. Anslaget för IT-utrustning inom

administrationen användes enligt föreliggande utbytesplan.

Barn- och utbildningsnämnden



09-10 2010

Intäkter

- Avgifter 10 085 7 655 10 486 4% 2 831

- Bidrag 5 993 5 200 6 388 7% 1 188

- Övriga intäkter 77 0 95 23% 95

summa intäkter 16 155 12 855 16 969 0% 4 114

Kostnader

- Personalkostnader -135 962 -134 911 -134 600 -1% 311

- Lokalhyror -23 133 -24 090 -24 165 4% -75

- Kapitalkostnader -1 537 -1 294 -1 271 0% 23


summa kostnader -189 681 -195 568 -197 722 4% -2 154

nettokostnader -173 526 -182 713 -180 753 4% 1 960

Viktiga händelser under åretGlädjande nog har antalet barn som är i behov av förskola ökat.

I kombination med minskade personalresurser under våren blev

det en stor utmaning för verksamheten att klara kvalitetskra-

ven. Tre tjänster sattes dock in under hösten. Det ökade antalet

små barn har inneburit att organisationen har förändrats och

anpassats efter behovet.

Förskolans pedagogik ska präglas av omvårdnad, omsorg,

fostran och lärande. Det är viktigt att pedagogerna främjar

leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet. I skolverksin-

spektionen som gjordes i januari påtalades ett antal förbätt-

ringsområden för förskolan som vi har arbetat med under våra

utvecklingsdagar, med fokus på förskolans uppdrag, utveckling,

lärande och genus. Man arbetar på olika sätt med detta bl.a.

med att tillsätta arbetsgrupper, pedagogiska diskussioner och

handledning.

Vissa av förskolorna arbetar med att utveckla utemiljö-

erna tillsammans med barn och föräldrar. Barnen har även fått

möjlighet att påverka inköp och aktiviteter på förskolan och på

så sätt fått mer delaktighet och inflytande.

Förskoleverksamheten har, i enlighet med fastställd plan,

utökats med den tredje specialpedagogen under året vilket är

en för verksamheten kvalitetshöjande åtgärd. Därmed har övrig

personal under året fått möjlighet till handledning och kompe-

tensutveckling, där pedagogisk dokumentation, genusproblema-

tik, matematik för små barn är några exempel.

Barn i behov av stöd har kartlagts och åtgärdsprogram har

upprättats i samarbete mellan personal och specialpedagoger.

En brukarenkät genomfördes i maj månad på kommunens

förskolor, den visade nöjda föräldrar över lag.

Kostverksamheten inom förskolan gick över i Sambos regi.

Arbetet med att tydligöra målen i läroplanen har påbörjats

och kommer att fortsätta framgent.

De kvalitetsarbeten som pågår fortsätter, såsom portfolio

(egen dokumentation och utvecklingsmål för varje barn),

Snick Snack i kungaskogen och Pepparkakeland (musik, rörelse,

skapande och matlagning).

Under året har Alvikenskolan renoverats. Verksamheten

har fungerat i ersättningslokaler utan större störningar under

ombyggnaden. Vid läsårsstarten i augusti var all verksamhet

inflyttad i 1947-skolan.

Humleskolan och Alvikenskolan anslöts till föreningen Friends

och blev därmed ”Friendsskolor”. Det har hjälpt till att förbättra

arbetet mot kränkningar och diskriminering och för likabehandling.

Pedagoger deltog i matematikstudiecirklar som utgick

från boken ”Att förstå och använda tal” av Alistair McIntosh.

Dessa studiecirklar, som initierats och följts upp av kommu-

nens gemensamma matematikutvecklare, bestod av lärare från

0-6-skolorna i kommunen.

Under detta läsår har lärarna fortsatt att skriva omdömen

i alla ämnen för alla elever i åk 1-6 och har i full utsträck-

ning använt sig av ett webbaserat informationsprogram,

Informentor/PODB, som också innehåller målformuleringar i

alla kunskapsämnen.

Dalaskolan Norra har blivit en ”internationell skola” vilket är

mycket positivt. Vi har under året fått nya länder represente-

rade på skolan bland annat Somalia och Uganda. Det finns nu

14 främmande språk fördelat på ca 50 elever. För att möta

behovet arbetar två pedagoger med ämnet svenska som andra-

språk. Dessa elever hamnar oftast också på fritidshemmen

eftersom föräldrarna går på Sfi. Detta är positivt, för ett sätt att

lära sig ett nytt språk är genom leken med de svenska barnen.

Målet har varit att hitta en struktur i vårt arbete med våra

nyanlända elever och elever med annat hemspråk. Vi är idag

nöjda med upplägget och eleverna kan få det stöd de har rätt

till. Vi har också hittat formerna för inskrivning av eleverna

i svenska som andraspråk.

Inför detta läsår har ett allergiklassrum ställts i ordning för en

ny förskoleklass med en mycket allergisk elev.

Flera olika kvalitetshöjande arbeten drivs inom verk-

samheten och exempel på detta är Stegvis, ART, och SET (Social

och emotionell träning), Hälsoprojekt, NTA (naturvetenskap

och teknik) TRIADEN (brotts och drogförebyggande program

för elever åk 4-6). Övriga projekt som pågått under året är

Skapande skola, Läsa skriva räkna, Edenryd skola har internatio-

nellt samarbete som drivs av EU-medel, samt sommarskola på

Humle. Flera av dessa projekt har extern finansiering.

Musikskolan flyttade till nya lokaler på Tunnbyskolan,

vilket innebär en central placering i det största skolområdet i

Bromölla, i lokaler som är väl anpassade till verksamheten.

Inom Barn- och utbildningsnämnden arbetar alla för att ge kommunen ungdomar förutsättningar för ett livslångt lärande.

Enligt beslut om nya kursformer genomfördes kortkurser

inom olika ämnesområden, bl. a två musikalkurser. Ett cirkus-

projekt finansierat via KUB har gjorts under året. Avsikten var

att förena ett musikaltema med cirkus. Projektet kan utvecklas

och breddas och är intressant för framtida bruk. Det inrymmer

också olika möjligheter till samarbete mellan olika verksamheter.

Blåsensemblerna har glädjande nog fler deltagare än tidi-

gare. En ensemble har via bidrag från KUB genomfört en skiv-

inspelning i professionell miljö och besökt en större konsert

med professionell orkester.

Musikskolan arbetar med två verksamhetsgrenar. Musik-

skolans egen verksamhet och Humleskolans musikklasser som

omfattar årskurs 7-8-9. Ett 70-tal elever erhåller undervisning

från musikskolan inom musikklasserna. Ca 170 elever får under-

visning i musikskolans ordinarie undervisning och ca 35 elever

har deltagit i ensemble och projekt.

Grundsärskolan i Bromölla hade tio elever inskrivna när

hösten började. En elev återgick till den ordinarie grundskolan.

Av återstående nio elever gick åtta på Dalaskolorna och en på

Humleskolan.

Då Bromölla inte har någon egen träningsskola köps den

verksamheten av Sölvesborg och Kristianstad till totalt tio

elever.

Bromölla hade också tio elever som gick på särgymnasium i

Sölvesborgs kommun, sju elever som gick i Kristianstads kom-

mun, en elev i Karlshamns kommun, en elev i Ronneby kommun

och vid höstens start hade vi även en elev i Eslövs kommun.

I den centrala elevhälsan ingår logoped, förskolekonsulent,

specialpedagog med inriktning tal och språk samt psykolog.

Elevvårdsteamet utreder svårigheter hos barn och elever.

Detta gäller både de neuropsykiatriska bedömningarna samt

läs- och skrivutredningarna. Många barn och elever har haft

behov av personligt stöd under året. En personlig assistent

möjliggör för barnet/eleven att vistas på förskolan/skolan och

att denna vistelse blir meningsfull och lärorik. Den tilldelade

resursen räcker inte till alla som har behov av detta extra stöd.

Vi har försökt hjälpa så många barn/elever som möjligt genom

att varje assistent har fått arbeta med flera barn/elever. Under

höstterminen 2010 hade vi 19 personliga assistenter anställda

inom kommunens förskolor och skolor, volymen motsvarar 15

heltidstjänster. Det finns inget som tyder på att behovet av

stödinsatser kommer att minska i framtiden.

I december 2010 fanns det 126 elever som var anmälda till

modersmålsundervisning. Det mesta tyder på att antalet elever

som anmäls till modersmålsundervisning kommer att öka i

framtiden. I några fall har det inte gått att rekrytera lärare med

kompetens i vissa språk och i några fall har antalet anmälda

elever i ett visst språk inte varit fem eller flera. Är antalet elever

mindre än fem i ett visst språk så har kommunen ingen skyldig-

het att anordna denna undervisning då det rör sig om enbart

modersmålsundervisning. Även studiehandledningen ställer

krav på att hitta språklärare.

Intern kontrollIntern kontroll har genomförts enligt beslutad plan. Följande

områden ingick i planen:

• Representation.

• Behörighet till gymnasiet för åk 9, vt-10.

• Resultat efter nationella prov i åk 3 och 5 efter vt-10.

• Anmälda fall som inte fullgör sin skolplikt under 2010.

MåluppfyllelsegradNämnden konstaterade att sammantaget var måluppfyllelsen

god och inom vissa områden mycket god. Mer detaljerad

redovisning kring måluppfyllelsen finns i kapitlet med

Kommunfullmäktiges övergripande mål.

FramtidsutsikterArbetet med projektet Barnskötare - Förskollärare har påbörjats

för att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan dessa yrkesgrup-

per. I den reviderade läroplanen för förskolan, som kommer att

börja gälla fr.o.m. 1 juli 2011, tydliggörs förskollärarens ansvar

och detta ska omsättas i praktiken.

En översyn av förskolan kommer att göras under våren både

vad det gäller antal barn, resursfördelningssystem och lokaler,

med syfte att få en mer långsiktig planering för förskolan.

Flera olika utvecklingsarbeten pågår på de olika förskolorna

några kan nämnas såsom förskoleutvecklingsgrupper, föräldra-

råd.

Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål

ska utveckla både svenskan och modersmålet, vilket ställer krav

på verksamheten.

Enligt lag ska barn erbjudas plats inom 4 månader, för barn

Förskolans pedagogik ska präglas av omvårdnad, omsorg, fostran och lärande. Det är viktigt att pedagogerna främjar leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet.

Verksamhetsberättelser | Barn- och utbildningsnämnden 55

med särskilda behov ska plats beredas skyndsamt. Detta

kommer att bli en utmaning att klara i befintliga lokaler.

Inför 2011 krävs det fokus på implementeringen av den nya

läroplanen och de nya kursplanerna.

Ansökan om medel från skolverket för kommunövergripande

matematikprojekt samt Läsa skriva räkna.

Inför läsåret 2011/2012 är inte lokalförsörjningen optimal

på alla enheter. För att få en bättre planering av lokalbehovet

framöver ska en lokalförsörjningsgrupp bildas i kommunen.

Skolorna kommer att fortsätta arbetet med att skapa en

god arbetsmiljö som präglas av trygghet och arbetsro, bland

annat genom att öka elevernas delaktighet.

Den nya organisationen erbjuder nya möjligheter till ett bätt-

re samarbete runt de elever som har olika typer av problematik.

Under kommande läsår finns möjlighet att tillsammans med

personalen undersöka effekterna av ett ändrat arbetstidsavtal

som syftar till att förbättra arbetsmiljön och måluppfyllelsen.

Det finns behov av att bygga upp ett så kallat skoldatatek.

Erhållna medel från Specialpedagogiska skolmyndigheten finns

för att anställa en specialpedagog på 25 % under året.

För ökad måluppfyllelse är verksamheten i stort behov av

IT-utrustning, datorer, trådlöst nätverk m.m. samt kompetens-

utveckling inom IT-området. En övergripande IT-strategi bör

arbetas fram.

Inom musikskolan är ambitionen att nå ut till fler elever och

att få elever på fler olika instrument. Detta kommer att kräva

insatser av personal såväl enskilt som kollektivt för att skapa en

fortsatt stabil grund för verksamheten. Viktigt är att arbeta med

aktiv marknadsföring av verksamheten och insatser för att öka

instrumentintresset för grundskolans elever.

I samband med personalförändringar som rör högstadiets

musikundervisning är ambitionen att ta tillvara möjligheterna

att anpassa organisationen efter behov i elevunderlaget och det

personella samarbetet avseende musikklasserna.

En utmaning för skolan blir att det från och med 2011 endast

är elever med konstaterad utvecklingsstörning som har rätt

till undervisning i särskola. Tidigare har även andra elever fått

möjlighet att gå i särskola. Dessa har inte längre rätt att gå kvar

i särskolan och en större och mer omfattande utredning måste

alltså göras inför varje ny inskrivning. Det blir en stor utmaning

för den ordinarie skolan att ta emot elever som gått lång tid i

särskolan men som inte längre får vara kvar.


mål 2009 2010

Antal inskrivna barn i förskolan 575 600

Lärarkostnad per elev i grundskolan, kr 42 000 39 300

Antal inskrivna elever i grundsärskolan 8 11

Antal elever inskrivna i kommunala musikskolan 150 160

resultat 2009 2010

Antal inskrivna barn i förskolan 566 565

Lärarkostnad per elev i grundskolan, kr 42 656 38 840

Antal inskrivna elever i grundsärskolan 10 10

Antal elever inskrivna i kommunala musikskolan 149 188

Kostnad lunchportion grundskolan 26,17

Kulturutbudet i Bromölla är stort och såväl skola, kulturförvaltning och föreningar ger unga möjlighet att utveckla sina förmågor.

56 Verksamhetsberättelser | Kultur- och fritidsnämnden

Ordförande: Kay Stark

Förvaltningschef: Bengt-Arne LennartssonKultur- och fritidsnämnden

Årets resultatKultur- och fritidsnämnden visar en positiv avvikelse på 75 tkr.

Simhallsverksamheten visar på ett ökat antal besökande

under året och den förebyggande verksamheten fick ett bidrag

från Länsstyrelsen angående förebyggande arbete vilket tillsam-

mans gav en positiv avvikelse på 118 tkr.

Ökade kostnader för Tianshallens städning, simhallen samt

hyra och vikarier på fritidsgårdarna gav en negativ avvikelse på

86 tkr.

Följande punkter ska redovisas utifrån Kommunfull-

mäktiges beslut KF 2009-05-25 § 58.






EU-medel har beviljats till projektet ”Vägledning ut i naturen”.

Länsstyrelsen har beviljat anslag till ”Förebyggande arbete

kring droger”. Projektpengar har beviljats från Kulturrådet till

projektet ”Boksäcken”.

Viktiga händelser under åretIdrotts- och motionsanläggningarna i Bromölla kommun består av:

• Strandängens idrottsplats där Ifö Bromölla IF har ett skötsel-

avtal avseende driftsentreprenaden.

• Motionsspår i Bromölla, Näsum och Valje och här finns sköt-

selavtal med föreningar.

• Idrottshallar, en i Näsum och två i Bromölla.

• Fyra gymnastiksalar i Edenryd, Gualöv, Näsum och Bromölla.

Totalt har det varit ca 75 000 besökare i simhallen under

2010. Simhallens personal arbetade med marknadsföring för

att öka antalet besökare. Kontakter har tagits med företag och

andra intressenter för att hitta lösningar för deras personal att

enkelt kunna använda simhallen som en del i det hälsofräm-

jande arbetet. En ny simhallsfolder spreds i vår region både till

företagare, skolorna och barnomsorgen under året.

Skötseln av kommunens badplatser svarade Bromöllabryggan

och en förening för.

Återkommande arrangemang som juldans och nationaldags-

firande genomfördes med hjälp av föreningar.

Vi tog, i egen regi, fram kartor på varje led och dessa har

vandrarna kunnat få kostnadsfritt från ställ som funnits upp-

ställda på strategiska platser.

Fritidsgården i Bromölla drivs i kommunal regi, övriga fritids-

gårdar drivs av föreningar. Fritidsgårdarna är en mycket viktig

del i det förebyggande arbetet med barn och ungdomar.

Fritidsgården Tunnan (Bromölla) har haft en öppen- och en

planerad inriktning på verksamheten.

Personalen genomförde lovverksamheter som Kul I Lov

och Bromölla lägret. Antal deltagare på Kul I Lov var 58 % i

målgruppen. Antal deltagare i Bromölla lägret var 22 % av

målgruppen. Resultatet var högre än målen som var uppsatta.

Fritidsgårdsverksamheten på Tunnan i Bromölla arbetade

med öppen- och gruppverksamhet. Gruppverksamheten

genomfördes tillsammans med socialförvaltningen med tjej-

grupper och killgrupper. Målgruppen bestod av ungdomar som

visat på ett riskbeteende.



09-10 2010

Intäkter

- Avgifter 1 804 2 177 1 868 4% -309

- Bidrag 667 0 394 -41% 394

- Övriga intäkter 653 344 888 36% 544

summa intäkter 3 124 2 521 3 150 0% 629

Kostnader

- Personalkostnader -9 612 -9 291 -9 440 -2% -149

- Lokalhyror -5 566 -5 408 -5 456 -2% -48

- Kapitalkostnader -380 -321 -321 0% 0

- Övriga kostnader -7 704 -7 278 -7 635 -1% -357

summa kostnader -23 262 -22 298 -22 852 -2% -554

nettokostnader -20 138 -19 777 -19 702 -2% 75

Den förebyggande verksamheten omfattade bland annat

samrådsgruppen Glöden och ferieverksamheter. Utöver

detta skedde även samverkan med Skåne Nordost och övriga

Skånekommuner. Bromölla deltog i två nationella projekt dels

antilangning av alkohol dels cannabis. Ett treårsavtal skrevs

2009 med Skånes Idrottsförbund för arbete med de tretton

största föreningarna. Arbetet ska leda till att föreningarna tar

ett större socialt ansvar bland annat genom att arbeta fram

handlingsplaner mot tidig utslagning och droganvändande.

Under året startade ett projekt i samverkan mellan kom-

munerna i Skåne Nordost som heter ”Hästverksamhet i Skåne

Nordost”. Detta pågick till den 30 juni 2010. Projektets mål

var att anlägga en rid- och körslinga genom kommunerna i

vår region samt att det skulle anläggas lokala ridslingor i kom-

munerna. Målet var att utveckla hästnäringen i samverkan med

turistverksamheten. Bidragsansökan inlämnades till tre

Leader-delområden.

I Bromölla bibliotek finns både informationskontor och turist-

byrå integrerade i verksamheten. Informationskontoret har

medverkat i pågående BÄST-projekt inom Bromölla direkt.

Biblioteket bedrev också uppsökande verksamhet mot äldre-

och handikappomsorgen, BVC, skolor m.fl. Barn- och utbild-

ningsnämnden köpte skolbiblioteksverksamhet av KFN.

Inom kulturområdet var barn- och ungdomskulturen priori-

terad. Kultursamordnaren arbetade tillsammans med personal

från skolor, förskolor och fritidsgårdar med bl.a. KUB, Kultur

i förskola och Ung kultur möts. Samarbete fortsatte med

Sölvesborg runt Sisseföreställningar.

Turistsamordnaren arbetade med stöd och kontaktbyggande

mot turistnäringen. Marknadsföring av kommunen skedde både

genom Skåne Nordostsamarbetet och kommunspecifik mark-

nadsföring både inom och utom Sverige. Inom verksamheterna

bibliotek, kultur och turism fanns ett kontinuerligt samarbete

med Skåne Nordostkommunerna. Inom besöks- och turist-

näringen fanns också samarbete med nätverk i Blekinge och

Kronobergs län.

Leaderprojektet ”Vägledning ut i Naturen” avslutades den

1 november 2010 efter två år. Sex cykel- och vandringsleder

och en vattenled iordningsställdes. Lederna kvalitetssäkrades av

Skogssällskapet. Under 2010 vandrade eller cyklade 55 000 per-

soner på våra leder. Projektet har fått mycket positivt genom-

slag både hos besökare och flera kommuner som visat intresse

för projektet.

BromöllakommunärmediLeaderprojektet”Wanås–stan-

na i ess”, som möjliggör för kommunens turistentreprenörer att

marknadsföra sig internationellt. Projektet fortsätter 2011.

Turistbyrån i biblioteket har klassats som den bästa i Skåne

Nordost och bland de fyra bästa i Skåne. FörTur har också

uppmärksammat att Bromölla kommun har en turiststrategi.

En Bromöllasouvenir, i form av en toalettstol, togs fram i

samarbete med Industrimuseet. 14 vykort med olika lokala

motiv säljs nu i turistbyrån. Arbetet med byte av turistdatabas

pågick hela året i samarbete med Tourism in Skåne.

Bromölla deltog i en varumärkesundersökning tillsammans

med Tourism in Skåne, med sex kommunspecifika frågor för att

utröna vad Bromölla är känt för.

Ett presentationsmaterial i syfte att marknadsföra tänkbara

etableringsmöjligheter inom besöks- och turistnäringen har

inte kunnat genomföras, då fullmäktige inte antagit någon för-

djupad översiktsplan, vad gäller möjliga/tänkbara områden för

etableringar inom besöks- och turistnäringen.

Under december månad anordnade ett 20-tal lokala konst-

närer en konst- och hantverksmässa i LB-hus gamla lokaler.

”Adventssalong” besöktes av ca 800 personer.

”Kulturmingelträffar” med Bromöllas kulturarbetare har

inneburit att nya nätverk och arbetsgrupper har skapats inom

kulturen i Bromölla, vilket har vitaliserat kulturlivet på ett

mycket positivt sätt.

Arbetet med att skapa ”Bromölla digitala hembygdsbok”

pågick hela året. Blekinge tekniska högskola skapade en digi-

tal struktur till boken, genom elevarbete. Under året har flera

personer (fas 3) arbetat med att scanna in böcker/texter och

bearbetat filmer.

Bromölla deltog aktivt i framtagandet av en kulturplan för

Skåne, tillsammans med Region Skåne, enligt den nya kulturpo-

litikens samverkansmodell ”Spela samman”.

Alla 5-åringar i kommunen har under våren 2010 haft projekt

kring nycirkus på förskolorna. Barnen har bl. a. varit med och

provat på cirkusakrobatik med hjälp av två cirkuspedagoger.

Biblioteket i Bromölla är en viktig mötesplats för alla åldrar. Bibliotekets ungdomsavdelning samarbetar med både fritidsgårdar och skolor.

Möten

Kl. 16.49Biblioteket, Bromölla

Idag har jag lånat tidningen ”Må bra” och boken ”Moln över Kannas” av Bo Rayman, berättar Taimi Lind samtidigt som hon diskuterar utbudet av finskspråkiga böcker på biblioteket med bibliotikarie Margaret Svensson. – Det är jättebra att de har så många finskspråkiga böcker här eftersom det är ganska svårt att få tag på dem i en svensk bokhandel, menar Taimi. Margaret gillar mötet med låntagaren, att kunna etablera en personlig kontakt. – Det bästa med yrket är hitta rätt bok till någon, jag älskar det dektektivarbete det innebär och belöningen när man får bekräftelse på att man rekommenderade helt rätt bok!

taiMi liNd

MargarEt SVENSSoN

58 Verksamhetsberättelser | Kultur- och fritidsnämnden

Under våren 2010 var en danspedagog anställd 50 % (inom

ramen för KUB-pengarna - kultur, ungdom, barn) för att lära ut

dans bland alla i årskurs 3. Sju olika skolprojekt har genomförts

med hjälp av de projektpengar KUB fördelar.

Bromölla bibliotek finns på Facebook. Barn- och ungdoms-

biblioteket har tillsammans med fritidsgården Tunnan skapat

en Facebooksida som vänder sig till en yngre målgrupp.

Bibliotekarierna genomförde en utbildningsdag för kommunens

skolpersonal i informationssökning, källkritik och bibliotek på

nätet.

En reklamkampanj för att ge en personlig bild av biblioteket

och dess personal genomfördes under november. Affischer sat-

tes upp runt om i samhället med bilder på olika personer ur

personalen som bjöd in till biblioteket. Hela personalen genom-

gick en endagsutbildning i försäljningsteknik.

Under året anordnades flera arrangemang på biblioteket, t.ex.

författarbesök, poesiafton, bröllopsvernissage, filmvisning och

deckarnöten. Skollovsaktiviteterna på biblioteket var mycket

uppskattade och välbesökta.

Bibliotekets publika lokaler har fått nya sittmöbler och hyllor

flyttades för att ge besökarna en mer inbjudande miljö med fler

möjligheter att hitta läsplatser.

Trådlöst internet installerades i bibliotekets samtliga lokaler.

Förtida röstning erbjöds på biblioteken i Bromölla och i Näsum.

Ett kulturprogram, över vad som händer på Bromölla bibliotek

hösten 2010, delades ut till alla hushåll i kommunen, för att

synliggöra biblioteket som kulturmötesplats.

InvesteringsredovisningEtt nytt kassasystem har köpts in till fritidsgården Tunnan.

Nytt kassasystem för simhallen inköptes inte utan vi kunde

omprogrammera befintligt. Resterande budget på 20 tkr har

omfördelats till turistverksamheten. Lös konst har köpts in för

50 tkr bl.a. två tavlor av naturmålare Troels Kirk, Näsum och två

ljusinstallationer till Ifö-torget.

MåluppfyllelsegradKultur- och fritidsnämnden konstaterade att sammantaget

var måluppfyllelsen god inom nämndens verksamheter. Mer

detaljerad redovisning kring måluppfyllelsen finns i kapitlet med

Kommunfullmäktiges övergripande mål.

Verksamhetsberättelser | Kultur- och fritidsnämnden 59

FramtidsutsikterFritidsgårdarnas verksamhet har en mycket stor betydelse i det

förebyggande arbetet. Behovet av riktat stöd till barn, ungdo-

mar och deras föräldrar ökar och samverkan kring denna pro-

blematik kräver än mer samverkan med fler aktörer.

För att minska samhällskostnaderna inom sociala sektorn

krävs en mer omfattande samverkan i det förebyggande arbe-

tet mellan olika aktörer både inom det offentliga, privata och

ideella.

Bromölla kommun kommer att vara samarbetspartner

i ett nytt Leaderprojekt ”Ivösjöns Arkipelag”, som beviljats

EU-pengar. Syftet är att peka ut/anordna 10-12 platser för

friluftsändamål på öar, fastlandet runt norra Ivösjön och längs

Holjeån och ta fram kartmaterial med information.

Bromölla kommer att delta i tre olika Skåne Nordost projekt,

som beviljats pengar 2010, ”Delregional samverkan och utveck-

ling studieförbund”, ”Delregional samverkan och utveckling av

film” och ”Skåne Nordost - mitt bibliotek”.

Bromölla kommer att vara en samverkanspartner i projektet

”Sydostleden”, där målet är en sammanhängande cykelled från

Växjö till Simrishamn.

Under 2011 kommer Tourism in Skånes nya bokningsplatt-

form att implementeras, vilket gör att våra besökare/turister

kan boka boende/upplevelser i vår turistbyrå.

Positiva diskussioner med IFÖ Sanitär kommer förhoppnings-

vis att leda till försök med turbåt på Ivösjön, om än i liten skala.

En obemannad turistbyrå kommer att inredas i restaurangen

på Skåneporten och en informationstavla med turistinforma-

tion kommer att sättas upp på kommunens naturrastplats i

nära anslutning till Skåneporten.

Arbetet med att skapa ett Fossilcentrum i Bromölla kommer

att fortsätta. Byggandet av Iföstrand ger nya möjligheter att

genomföra projektet.

Ny kultursamordnare börjar den 11 januari 2011 och

kommer tillsammans med det lokala konstnärsnätverket att

verka för att någon av byggnaderna på Iföstrandsområdet kan

inrymma någon form av konsthall. En grupp konstnärer

kommer att arbeta med att anordna en ”Vårsalong” (konst-

utställning) ute i naturen till våren. 2011 kommer ”Bromölla

Digitala hembygdsbok” att vara tillgänglig på nätet, vilket gör

vår kulturhistoria tillgänglig 24 timmar per dygn.

Under året kommer bibliotekskatalogerna i Kristianstad,

Hässleholm, Bromölla, Osby, Östra Göinge och Hörby att slås

samman. Låntagarna i dessa kommuner kommer därmed att

fritt kunna låna, lämna tillbaka och reservera böcker inom

detta gemensamma bibliotek. Genom en gemensam katalog

kommer tillgången på media att öka för alla invånare i Skåne

Nordost.

Den 13 december 2011 är det 25 år sedan Bromöllas nuva-

rande bibliotek invigdes och 15 år sedan Informationskontoret

startade. Detta kommer att uppmärksammas under hösten.

Personalen kommer att utbildas i exponering och utställnings-

teknik.

Kommunfullmäktige beslöt att i budgeten för 2011 tilldela

biblioteket en resursminskning på 400 tkr. För att behålla turist-

byråns auktorisation och bibliotekets tillgänglighet har inte

öppettiderna påverkats. Istället begränsades servicen (enkelbe-

manning) för besökarna under vissa timmar per dag.


mål 2009 2010

Omsättning kr/inv, turism och besöksnäring 43,12 46,54

Total kulturverksamhet, kr/inv 35,24 37,07

Utlån/inv, bibliotek 6,0 6,0

Antal besökare i simhallen varav betalande 28 200 30 500

Andelen av målgruppen som har verksamhetskort på fritidsgårdarna, % 40 40

resultat 2009 2010

Omsättning kr/inv, turism och besöksnäring 45,75 49,60

Total kulturverksamhet, kr/inv 36,80 40,40

Utlån/inv, bibliotek 5,6 5,5

Antal besökare i simhallen varav betalande 26 000 26 445

Andelen av målgruppen som har verksamhetskort på fritidsgårdarna, % 27 20

”Diskussioner pågår med IFÖ Sanitär om möjligheten

att återuppta turbåtstrafiken på Ivösjön”.

60 Verksamhetsberättelser | Miljö- och byggnämnden

Ordförande: Conny Svensson

Förvaltningschef: Øjvind HattMiljö- och byggnämnden

Årets resultatMiljö- och byggnämndens ansvarsområde omfattar bygg-

nadsfrågor, miljö- och hälsoskydd, trafikärenden och räddning

(tillsyn). Miljö- och byggnämndens administrativa enhet är

samhällsbyggnadsförvaltningen.

Verksamhetsåret 2010 innebar ekonomiskt sett en positiv

budgetavvikelse jämfört med budget på 222 tkr, en fördubbling

jämfört med 2009, då det rörde sig om 107 tkr. I absoluta tal

inga större summor men trots allt nästan tio procent av budge-

ten, som för 2010 var på drygt två miljoner (2 376 tkr).

Nämndens resultat härrör till allra största delen från två verk-

samheter, nämligen byggnadskontoret och miljökontoret, men

även nämnden själv bidrog, då man inte gjorde slut på hela sitt

anslag utan lämnade tillbaka 42 tkr.

Byggnadskontoret kunde tidigt under verksamhetsåret

konstatera att konjunkturen verkade vara på väg uppåt igen

åtminstone på byggsidan. En positiv budgetavvikelse på 179 tkr

kunde till slut summeras ihop, resultatet av ett litet överskri-

dande på kostnadssidan och en betydligt större för intäkternas

del.

För de delar av nämndens ansvarsområde som utgår från

miljöbalken och närstående regelverk, påverkas tillsyn och före-

byggande arbete inte i lika hög grad av konjunktursvängningar.

För 2010 kunde miljökontoret dock, precis som byggsidan,

redovisa en positiv budgetavvikelse, även om den var av det

blygsammare slaget (5 tkr). I det ingår då att personalstyrkan

utökades motsvarande nästan 150 tkr utan ökade nettokost-

nader.


beslut 2009-05-25 § 58:



Samhällsbyggnadsförvaltningen har lagt fram förslag till

revideringar av taxor rörande tillsyn enligt miljöbalken,

plan- och bygglagen och lagen om skydd mot olyckor/brand-

farliga och explosiva varor.



Samhällsbyggnadsförvaltningen har inte haft någon extern

medfinansiering under året.

InvesteringsredovisningInvesteringar inom nämndens verksamhetsområde är ganska

sällsynta, och 2010 var inget undantag. Inga investeringar gjor-

des under året.

Viktiga händelser under åretMiljökontoret kunde under 2010 satsa mer på planerad tillsyn

än verksamhetsplanen hade förutspått. Detta var möjligt tack

vare ett effektivt utnyttjande av resurserna, som även kunde

ökas just tack vare de extra inkomsterna som den utökade verk-

samheten resulterade i.

Under 2009 fick miljökontoret klara sig utan full bemanning

och 2010 var det dags för byggnadskontoret, då det saknades

en fast anställd byggnadsinspektör under sista kvartalet (tur att

det finns seniorkonsulter).

Intern kontrollUnder verksamhetsåret har förvaltningen arbetat med rutiner

kring markavtal (arrenden, försäljning, reservation, nyttjan-

derätt) och planprocesser. Avsikten har varit att få bättre och

smidigare hantering av händelser som ofta kan ha stora ekono-

miska eller långsiktigt strategiska konsekvenser.



09-10 2010

Intäkter

- Avgifter 1 212 1 105 1 435 18% 330

- Bidrag 0 0 0 0% 0


summa intäkter 1 212 1 105 1 435 0% 330

Kostnader

- Personalkostnader -2 866 -2 946 -2 857 0% 89

- Lokalhyror -130 -130 -130 0% 0

- Kapitalkostnader 0 -16 -7 0% 9

- Övriga kostnader -547 -389 -595 9% -206

summa kostnader -3 543 3 481 -3 589 1% -108

nettokostnader -2 331 -2 376 -2 154 -8% 222

Möten

Kl. 10.13Bröderna Perssons Specialsnickeri, Bromölla

– Ofta får vi göra specialbeställda inredningar. Det är det vi tycker är roligast och är bäst på, berättar VD Lars Persson för Per-Anders Green, näringslivschef i Bromölla kommun. Per-Anders är ute på ett av många företagsbersök och idag har turen kommit till Bröderna Perssons Specialsnickeri. – Det handlar om att komma ut och möta företagarna i deras vardag, att bygga personliga relationer, berättar han. Lars instämmer och förklarar att deras möte underlättar framtida kontakter och skapar snabbare problemlösningar. – Det är oerhört viktigt i dagens företagsklimat!

pEr- aNdErS grEEN

larS pErSSoN

Verksamhetsberättelser | Miljö- och byggnämnden 61

MåluppfyllelsegradÖvergripande kan måluppfyllelsen för förvaltningen/nämndens

verksamhet beskrivas som god, och budgetmålen uppfylldes.

Med den riktade tillsyn som kunde göras på miljösidan utöver

vad som planerats, tillsammans med den service som kunde

upprätthållas trots problem att få tag på en ny byggnads-

inspektör, gick det över förväntan även för själva verksamheten.

FramtidsutsikterStörsta osäkerhetsfaktorn under 2011 kommer att vara den

förändring av plan- och bygglagen som träder i kraft i början

av maj månad. Enligt Kommunförbundets beräkningar kommer

den att medföra en dryg fördubbling av resursåtgången inom

byggnadstillsynen, vilket för Bromöllas del skulle innebära en

behovsökning från 0,6 till 1,35 tjänst. Det är naturligtvis svårt

att i dagsläget förutsäga exakt hur konsekvenserna kommer att

bli, men klart är att en kraftig ökning av taxor och avgifter blir

aktuell, om en påtaglig försämring av självfinansieringsgraden

skall kunna undvikas. Ett gemensamt förslag till hur detta skall

lösas kommer att tas fram inom Skåne Nordost under våren.

Den aviserade förändringen av plan- och bygglagen träder

i kraft framåt halvårsskiftet 2011 men dess fulla inverkan på

verksamheten kommer sannolikt inte att visa sig förrän senare.


resultat 2009 2010

Antal byggärenden 312 227

Antal miljöärenden 497 405

Antal trafikärenden 116 100

62 Verksamhetsberättelser | Revisionen

Ordförande: Lars B BergmanRevisionen

Årets resultatAv årets tilldelade budget har 36 tkr blivit en positiv budget-

avvikelse. Detta är i stort sett samma utfall som gällde för förra

året. Vi ser detta som resultat av att inga direkt oförutsedda

saker skett inom den kommunala förvaltningen, vilka skulle

kunna lett till speciella granskningar.

Bland granskningar som skett kan nämnas Granskning

av Socialnämnden, Revisionsrapport Bisysslor, Styrning och

uppföljning av kvalitet inom individ- och familjeomsorgsverk-

samheten, Ärendehantering inom socialtjänstens område,

Folkhälsorådet, Rutiner beträffande redovisning av anläggnings-

tillgångar och Placering av barn och unga inom individ- och

familjeomsorgen.

Viktiga händelser under åretUnder året har en ny organisation för kommunen tagits fram

och beslutats. Revisionen har följt dess arbete genom bland

annat medverkan i gruppen för utbildning av de nya verksam-

hetsområdena.

I samband med revisionsdagarna i Tylösand så väl som

KOMMEK mässan i Malmö har revisionen deltagit. Vid dessa

möten har intressanta vinklingar på kommunernas revi-

sionsarbete lyfts fram. Dessutom har nya versionen på “God

Revisionssed” lyfts fram.

FramtidsutsikterFör den nya revisionen är intresset på den kommunala orga-

nisationen av speciellt intresse. Vi kommer att noga följa dess

arbetssätt och de beslutsområden som fastställts.

Under det kommande året skall dessutom upphandling av ny

sakkunnig revisor äga rum. Detta arbete betraktas som mycket

intressant för vår räkning.



09-10 2010

Intäkter

- Avgifter 0 0 0 0% 0

- Bidrag 0 0 0 0% 0


summa intäkter 0 0 0 0% 0

Kostnader

- Personalkostnader -190 -200 -235 0% -35

- Lokalhyror 0 0 0 0% 0

- Kapitalkostnader 0 0 0 0% 0

- Övriga kostnader -441 -457 -386 0% 71

summa kostnader -631 -657 -621 -2% 36

nettokostnader -631 -657 -621 -2% 36

Verksamhetsberättelser | Valnämnden 63

Årets resultatDet ekonomiska utfallet ger en positiv budgetavvikelse på

75 tkr. Bidragande till resultatet är något högre statsbidrag än

budgeterat samt en medveten kostnadskontroll.

Viktiga händelser under åretNämnden ansvarade för genomförande av valet till riksdag och

kommuner den 19 september.

Nämnden har i sin egen utvärdering konstaterat att man

uppnått kommunfullmäktiges mål om ökat valdeltagande och

att man anser nämndens insatser bidragit till detta.

Måluppfyllelsegrad Valnämnden har antagit följande beslut för att bidra till kom-

munfullmäktiges övergripande mål om ett ökat valdeltagande:

1. Införandet av kommunala bud ska ge fler människor möjlig-

het att rösta om de inte själva kan ta sig till röstningslokal.

2. Ökade informationsinsatser, gärna via nya kanaler, ska ske

som tydligt anger de olika sätt och ställen som röstning kan ske.

3. Valnämnden ska ha ett sammanträde efter den 19 september

för att göra en utvärdering av genomförandet av valet.

Valdeltagandet till riksdagsvalet ökade med 2,97 % till 84,28 %,

valet till landstinget ökade med 2,09 % till 81,03 % samt till

kommunfullmäktige ökade med 2,16 % till 81,50 %.

3 905 personer förtidsröstade i vår kommun. Detta innebär

att nästan varannan röstande valde att förtidsrösta.

Inför valet togs en kommunikationsplan fram med hjälp av

informationsenheten. Som ett led av denna skedde annonsering

i sociala medier om var man kunde rösta i Bromölla kommun.

Utskick av vykort med information om valet har också skett till

vissa målgrupper.

Valnämnden hade ett sammanträde i november och genom-

förde då en utvärdering av genomförandet av valet.

Nämndens överlämnande av röstsammanräkning, röstsedlar

m.m. till länsstyrelsen har skett utan någon anmärkning däri-

från. Något överklagande till Valprövningsnämnden över

genomförandet av valet har inte heller förekommit.

FramtidsutsikterNästa allmänna val till både Europaparlamentet och till

riksdag och kommuner är planerat till år 2014.

ValnämndenOrdförande: Gun Paulsson

Tjänsteman: Bo Johansson



09-10 2010

Intäkter

- Avgifter 0 0 0 0%

- Bidrag 157 150 164 4% 14

- Övriga intäkter 0 0 0 0%

summa intäkter 157 150 164 0% 14

Kostnader

- Personalkostnader -249 -328 -311 25% 17

- Lokalhyror 0 0 0 0% 0

- Kapitalkostnader 0 0 0 0% 0

- Övriga kostnader -33 -72 -28 -15% 44

summa kostnader -282 -400 -339 20% 61

nettokostnader -125 -250 -175 40% 75

I valtider är det många som kontaktar kommunen med frågor om förtidsröstning och röstkort. Efter valet 2010 kunde vi konstatera att fler röstade och nästan varannan valde att förtidsrösta.

64 Verksamhetsberättelser | Överförmyndarnämnden

Ordförande: Tommy Höppner

Handläggande tjänstemän: Helén Strandberg och Bo JohanssonÖverförmyndarnämnden

Årets resultatDet ekonomiska utfallet blev en negativ budgetavvikelse på

110 tkr. Kostnaderna ligger till allra största delen på arvoden till

gode män och förvaltare. Anledningen till överskridandet beror

till största delen på att andelen huvudmän där kommunen

ersätter för arvoden har ökat.

InvesteringsredovisningNytt överförmyndarprogram har köpts in.

Viktiga händelser under åretÖverförmyndarnämnden har fullgjort och ansvarat för de upp-

gifter som avses i föräldrabalken. Arbetet har varit inriktat på

att ge en bra och korrekt service till personer som är i behov av

hjälp och stöd av företrädare, samt till de som företräder dessa

personer.

Intern kontrollIntern kontroll har utförts under november 2010 enligt nämn-

dens beslut.

• Kontroll av diarieföringsrutiner.

• Kontroll av utbetalningsrutiner för arvoden.

FramtidsutsikterBehovet av stöd och hjälp i form av gode män och förvaltare

ökar både i omfattning och i komplexitet. Rekrytering av gode

män och förvaltare som kan möta dessa behov är en viktig

strategisk fråga för framtiden. Även rekrytering av gode män för

ensamkommande flyktingbarn är något som ligger i tiden. Avtal

med Migrationsverket avseende mottagande av ensamkom-

mande flyktingbarn kommer att tecknas.



09-10 2010

Intäkter

- Avgifter 0 0 0% 0

- Bidrag 9 9 0% 0

- Övriga intäkter 0 0 0% 0

summa intäkter 9 0 0% 0

Kostnader

- Personalkostnader -396 -371 -469 18% -98

- Lokalhyror 0 0 0% 0

- Kapitalkostnader 0 0 0% 0

- Övriga kostnader -4 -6 -18 350% -12

summa kostnader -400 -377 -487 22% -110

nettokostnader -391 -377 -487 25% -110

De gamla brukshusen är inte längre bostäder utan inrymmer olika verksamheter bl.a. ett museum och en butik.

Verksamhetsberättelser | Sammanställd redovisning 65

KommunkoncernenDen sammanställda redovisningen visar det totala ekonomiska

åtagandet som en kommun har. Den sammanställda redovis-

ningen skall ligga till grund för en mer heltäckande analys av

kommunens ställning och åtaganden, vilket ger ökade möjlighe-

ter till effektiv styrning.

Den sammanställda redovisningen omfattar, förutom kom-

munen, företag där kommunen på grund av andelsinnehav eller

annan anledning har ett betydande eller väsentligt inflytande.

I den sammanställda redovisningen ingår företag där kom-

munens ägarandel uppgår till lägst 20 %. Aktiebolagen och stif-

telsen som ingår i den sammanställda redovisningen betraktas

som helägda eftersom Bromölla kommun tillsätter samtliga

styrelsemedlemmar och erhåller samtliga tillgångar om de

upplöses. Kommunalförbunden som ingår i denna redovisning

ägs till 50 % av Bromölla kommun och har därför konsoliderats

till 50 %. Respektive förbundsordning reglerar fördelningen av

tillgångar vid eventuell upplösning av kommunalförbunden.

I den sammanställda redovisningen för Bromölla kommun

ingår åtta enheter, ett bostadsbolag, en underkoncern beståen-

de av ett energi- och vattenbolag och ett fjärrvärmebolag, två

kommunalförbund, en industristiftelse och två bostadsstiftelser

som inte längre är aktiva där man ansökt om förändring i stad-

garna som förberedelse för permutation.

AB BromöllahemAB Bromöllahem bildades 1997 i samband med övertagande av

tillgångar och verksamhet från stiftelserna Bromöllafastigheter

och Näsumshem. Under året har Fastighets AB Ivöstrand förvär-

vats från Bromölla Industristiftelse och därefter fusionerats med

moderbolaget.

AB Bromöllahem bygger och förvaltar bostäder och lokaler

i Bromölla kommun. Fastighetsbeståndet består av 49 fastig-

heter innehållande 983 lägenheter, 56 lokaler, 135 hyres-

aviserade garage och 179 hyresaviserade p-platser. Fastighets-

beståndet har ökats väsentligt under året genom förvärv från

kommunen.

Bromölla Energi KoncernUnder året har Bromölla Vatten AB förvärvats och därefter

fusionerats med Bromölla Energi AB. Underkoncernen består av

2 bolag, Bromölla Energi AB (inkl Bromölla Vatten) och Bromölla

Fjärrvärme AB. Bromölla Energi AB är under namnändring till

Bromölla Energi & Vatten AB. Moderbolaget har nätkoncession

och bedriver elnätverksamhet och VA-verksamhet i Bromölla

kommuns centralort med ca 4 500 kunder. Dotterbolaget dri-

ver anläggningar för produktion och distribution av fjärrvärme

inom Bromölla kommun, dels i centralorten och dels i Näsum.

Båda bolagen har som övergripande affärsmål, låga priser, enkel

avgiftsinformation och hög driftssäkerhet. Moderbolagets

elnätsavgifter tillhör de lägsta i landet och dotterbolagets

fjärrvärmeavgifter de lägsta i Skåne. Bromölla Energi AB

ansvarar också för debitering av kommunens renhållning.

Fjärrvärmebolaget har fortsatt med fjärrvärmeutbyggnaden

till de villor, som sett ur nätets geografiska utbredning, har ett

fördelaktigt geografiskt läge. Totalt investerades under året

9,7 mkr. Investeringar i elnätet är främst nya distributionsan-

läggningar och reinvesteringar i nya kabelskåp, ca 20 villor har

anslutits till fjärrvärmenätet genom förtätning. På VA-sidan

består årets investeringar främst i nyanläggning av nya

områden och ny vattenförsörjning till Gualöv, reinvesteringar

i äldre spill- och vattenledningar.

Sammanställd redovisningKommunala bolag och kommunalförbund

sammandrag 2009 2010

Nettoomsättning (tkr) 55 849 60 578

Balansomslutning (tkr) 369 939 429 420

Resultat efter finansiella poster (tkr) 7 597 5 520

Soliditet (%) 7,2 7,4

Investeringar (tkr) 35 458 50 800

Antal årsarbetare 4,0 4,0

sammandrag 2009 (*) 2010



Resultat efter finansiella poster (tkr) -4 673 54

Soliditet (%) 6,5 4,8


Antal årsarbetare 13 13

(*) jfr året har korrigerats för jämförelse, inkluderar Bromölla Vatten

Bromölla-Sölvesborgs GymnasieförbundFörbundet bedriver gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning

samt gymnasiesärskola på uppdrag av medlemskommunerna.

Elevunderlaget för gymnasieskolan är snabbt på väg neråt och

organisationen har inte kunnat anpassas till detta i den takt

som planerades inför 2010 vilket lett till ett betydande under-

skott för gymnasieskolans verksamhet. Lärartätheten har ökat

under året och ligger även fortsättningsvis tydligt över rikssnitt.

Gymnasiesärskolans resultat innebär ett underskott som

kan kopplas till ökade personalkostnader utöver de budgete-

rade. Komvux verksamhet gör ett resultat nära det budgeterade.

Minskade kostnader för arbetsmarknadsförsäkringar och inter-

kommunal ersättning bidrar till att förbundet som helhet visar

på ett positivt resultat. Förbundet har att under 2011 hantera

en fortsatt elevminskning och en övergång till den nya gymna-

sieskolan som införs hösten 2011. Att anpassa organisationen

till dessa förändringar är ett måste för en stabil och högkvali-

tativ verksamhet även fortsättningsvis. Bromölla-Sölvesborgs

gymnasieförbund drivs tillsammans med Sölvesborgs kommun.

Vardera part äger ca 50 %. I tabellen anges värde motsvarande

vår andel i förbundet.

SAMBOSFörbundet bedriver på medlemskommunernas uppdrag servi-

cefunktioner inom IT, städ, kost, lönehantering och personal-

administration. Medlemskommunernas beslut om städned-

dragningar har lett till betydande intäktsbortfall för förbundet

och därmed en minskning av organisationen som i huvudsak

reglerats genom naturliga avgångar. Bokslutet innebär ett bety-

dande överskott för förbundet vilket kan förklaras dels genom

rationaliseringar dels genom minskade kostnader för arbets-

marknadsförsäkringar. Medlemskommunerna har beslutat att

förbundet läggs ner 2010-12-31 och verksamheten övergår till

Sölvesborgs-Bromöllas Kommunalförbund som är en utökning

av gymnasieförbundet. Förbundets egna kapital ska enligt tidi-

gare beslut användas till IT-investeringar och direktionen kom-

mer därför att föreslå medlemskommunerna att detta förs över

till det nya förbundet.

Sambos bildades 2006 och tillhandahåller internservice åt

medlemskommunerna. Förbundet drivs tillsammans med

Sölvesborgs kommun. Vardera part äger 50 %. I tabellen anges

värde motsvarande vår andel i förbundet.

Bromölla industristiftelseBromölla industristiftelse skall verka för att stödja och utveckla

näringslivet inom Bromölla kommun, bl a genom att se till att

det finns erforderlig tillgång på mark och lokaler för näringsli-

vets behov, samt i förekommande fall uppföra och förvalta

fastigheter för nämnda behov. Stiftelsen anlitar kommunens

förvaltningar för administration mm. Industristiftelsen ägde

100 % av aktierna i fastighets aktiebolaget Ivö Strand. Under

året har aktierna förvaltats av AB Bromöllahem.




Resultat efter finansiella poster (tkr) 365 64

Soliditet (%) 16,8 16,9

Investeringar (tkr) 278 0






Soliditet (%) 17,7 18,8




Nettoomsättning (tkr) 861 862



Soliditet (%) 0 0

Investeringar (tkr) 0 0


Genom samarbeten och via kommunala bolag erbjuds medborgarna en allsidig service inom många områden.

Möten

Kl. 13.51Dalaskolan Södra, fältskreterare

En stor klunga av barn har samlats kring soffan, alla pratar i munnen på varandra och glada utrop blandas med de lugna rösterna från fältsekreterarna Robban och Monica. – Det är så här det brukar vara, vi försöker få till de spon-tana mötena, att ha en avslappnad dialog och det sker bäst i korridoren, förklarar Robban. Sofia i 9b tycker att fältsekreterarna behövs – det är bra att ha någon vuxen att prata med, det känns tryggt att de finns.

robErt SEStrajCiC

Verksamhetsberättelser | Sammanställd redovisning 67

Företag där kommunen äger mindre än 20%

Ekonomisk översikt (2009 års värden inom parentes)

Årets resultat för den sammanställda redovisningen innebär

en ökning av det egna kapitalet med 22,5 (12,1) Mkr.

Nettoinvesteringarna uppgick till 76,9 (67,8) Mkr.

Koncernens soliditet uppgår i bokslutet till 25,2 (24,8) %.

Låneskulden uppgår till 668,3 (640,9) Mkr.

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, generella stats-

bidrag och statlig utjämning uppgick till 92,9 (94,4) %.

RedovisningsprinciperDen sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvs-

metoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden

menas att det av kommunen vid förvärvstillfället eventuellt

förvärvade egna kapitalet i dotterföretag har eliminerats. Med

proportionell konsolidering menas att om dotterföretaget ej är

helägt tas endast ägda andelar i varje räkenskaps post in i den

sammanställda redovisningen.

Obeskattade reserver har behandlats som eget kapital med

undantag av den uppskjutna skatten som redovisas som en

avsättning i balansräkningen och under verksamhetens kost-

nader i resultaträkningen. Interna mellanhavanden mellan

kommunen och respektive företag har eliminerats. Eventuella

skillnader i redovisningsprinciper mellan kommunen och dotter-

företagen har ej fullständigt justerats.

Företag andel boKFört värde I tKr

Kommunassurance Syd 574

Kommuninvest Sverige 500

Kommunsamköp 1

Kristianstad Airport AB 2% 1 365

”Lärartätheten i gymnasieskolan har ökat under året och

ligger även fortsättningsvis tydligt över rikssnitt”.

Räkenskaper

Resultaträkning (mkr)

not Kommun 2009 budget 2010 Kommun 2010 KonCern 2009 KonCern 2010

Verksamhetens intäkter 1 90,3 78,9 92,7 211,8 222,4

Verksamhetens kostnader 2 -572,6 -579,7 -597,7 -653,3 -681,9

Avskrivningar -21,3 -20,0 -20,0 -41,7 -43,1

Verksamhetens nettokostnader -503,6 -520,8 -525,0 -483,2 -502,6

Skatteintäkter 3 432,1 427,6 435,6 432,1 435,6

Generella statsbidrag och utjämning 3 79,8 104,1 105,4 79,8 105,4

Finansiella intäkter 4 3,8 2,9 3,2 3,3 1,0

Finansiella kostnader 4 -2,2 -2,2 -1,4 -18,5 -14,9

Resultat före extraordinäraposter 9,9 11,6 17,8 13,5 24,5

Extraordinära intäkter

Extraordinära kostnader

Bokslutsdispositioner & skatt

Skatt på årets resultat 5 -1,2 -2,0

årets resultat 9,9 11,6 17,8 12,3 22,5

God ekonomisk hushållning där varje generation står för sina kostnader gynnar alla. 2010 var ett bra år.

Räkenskaper | Finansieringsanalys 69

Finansieringsanalys (mkr)

not Kommun 2009 budget 2010 Kommun 2010 KonCern 2009 KonCern 2010

den löpande verKsamheten

Årets resultat 9,9 11,6 17,8 12,3 22,5

Justeringar för av- och nedskrivningar 21,3 20,0 20,0 41,5 42,9

Justering för övriga ej

Likviditetspåverkande poster 6 -0,8 -2,6 4,6 1,2

Ökning-/minskning+ rörelsefordringar 12 12,5 -14,8 16,4 -15,4

Ökning+/minskning- rörelseskulder 17 5,9 0,7 11,2 10,9

Medel från den löpande verksamheten 48,8 31,6 21,1 86,0 62,1

InvesterIngsverKsamheten

Förvärv av materiella anläggningstillgångar 7 -30,3 -33,1 -30,9 -67,3 -76,0

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 7 14,1 24,5

Förvärv av immateriella anläggningstillgångar

Försäljning av immateriella anläggningstillgångar

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 9 -0,5 -1,5 -1,0 -1,7

Minskning finansiella anläggningstillgångar 9 0,6

Förvärv av dotterföretag

Medel från investeringsverksamheten -16,7 -33,1 -7,9 -67,7 -77,7

FInansIerIngsverKsamheten

Nyupptagna lån 153,4 52,3

Amortering av skuld 16 -0,4 -1,0 -0,4 -143,9 -16,0

Ökning av finansiella anläggningstillgångar

Minskning av finansiella anläggningstillgångar 9,10 0,7 0,1

Medel från finansieringsverksamheten 0,3 -1,0 -0,4 9,5 36,4

Årets kassaflöde 32,4 -2,5 12,8 27,8 20,8

Likvida medel vid årets början 13 45,2 77,6 77,6 90,0 117,8

lIKvIda medel vId årets slut 13 77,6 75,1 90,4 117,8 138,6

70 Räkenskaper | Balansräkning

Balansräkning (mkr)

not Kommun 2009 Kommun 2010 KonCern 2009 KonCern 2010

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Fastigheter och anläggningar 7 274,7 268,0 872,3 908,9

Inventarier 8 26,1 24,2 32,2 31,2

Aktier och andelar 9 16,5 14,5 2,6 4,6

Långfristiga fordringar 10 9,6 13,0 3,6 3,3

Goodwill 52,0 50,1

Summa anläggningstillgångar 326,9 319,7 962,7 998,1

Omsättningstillgångar

Exploateringsfastigheter 11 0,2 0,2 0,2 0,2

Kortfristiga fordringar 12 28,1 42,9 54,2 72,5

Likvida medel 13 77,6 90,4 117,8 138,6

Summa omsättningstillgångar 105,9 133,5 172,0 211,3

summa tIllgångar 432,8 453,2 1 134,7 1 209,4

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital

Eget kapital 14 245,5 263,3 281,9 304,4

därav årets resultat 9,9 17,8 12,3 22,5

därav ändring redovisningsprincip

Avsättningar

Avsättningar för pensioner 2,5 2,1 6,0 2,7

Avsättningar för återställning av deponi 1,9 4,6 1,9 4,6

Avsättningar för uppskjuten skatt 29,5 29,8

Andra avsättningar 0,6

Summa avsättningar 15 4,4 6,7 38,0 37,1

Långfristiga skulder

Anläggningslån 16 69,4 69,0 643,4 672,3

Kortfristiga skulder 17 113,5 114,2 171,4 195,6

Summa skulder 187,3 189,9 852,8 905,0

summa eget KapItal oCh sKulder 432,8 453,2 1 134,7 1 209,4

STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER

Pensionsförpliktelser 18 200,7 179,9

Löneskatt på pensionsförpliktelser 18 48,7 43,6

Kommunalt förlustansvar för egnahem 19 0,7 0,7

Övriga borgensförbindelser 19 560,0 622,3

Beviljad checkräkningskredit 10,0 10,0

Räkenskaper | Noter 71

Noter (mkr)

Kommun 2009 Kommun 2010 KonCern 2009 KonCern 2010

1. verKsamhetens IntäKter

Intäkter enligt driftredovisning 135,8 132,0

Interna intäkter -45,5 -39,3

Återbetalning från KPA 0,0

S:a Verksamhetens intäkter 90,3 92,7 211,8 222,4

2. verKsamhetens Kostnader

Kostnader enligt driftredovisning 648,8 642,5

Avskrivningar -21,3 -20,0

Internränta -10,9 -10,3

Interna kostnader -45,5 -39,3

Övriga finansiella kostnader 1,5 24,8

S:a Verksamhetens kostnader 572,6 597,7 653,3 681,9

I verksamhetens kostnader ingår leasingavgifter med 1,4 1,7

Redovisning av leasingavgifter på ingångna avtal i tkr.

Årets leasingavgifter, maskiner och inventarier

- varav finansiellt ingått före 1 januari 2003 0,0 0,0

Framtida förfallobelopp 2011 1,2 1,5



Framtida förfallobelopp 2014

3. sKatteIntäKter, generella statsbIdrag + utjämnIng

Kommunala skatteintäkter

Preliminära skatteintäkter 446,5 429,7 446,5 429,7

Slutavräkningsdifferens föregående år 0,4 0,3 0,4 0,3

Preliminär slutavräkning innevarande år -14,8 5,6 -14,8 5,6

S:a Kommunala skatteintäkter 432,1 435,6 432,1 435,6

Generella statsbidrag och utjämning

Generella statsbidrag 12,0 12,0

Inkomstutjämning 96,7 96,2 96,7 96,2

Kostnadsutjämning -11,1 -8,9 -11,1 -8,9

Kommunal fastighetsavgift 19,2 19,1 19,2 19,1

Sysselsättningsstöd

Regleringsavgift -6,0 3,1 -6,0 3,1

Nivåjustering

Mellankommunalutjämning

LSS-utjämning -19,0 -16,1 -19,0 -16,1

S:a generella statsbidrag och utjämning 79,8 105,4 79,8 105,4

Avräkningsbelopp per invånare i kr

Slutavräkning 36,0 -1 186,0

Preliminär avräkning -1 212,0 456,0

4. FInansIella IntäKter oCh Kostnader

Intäktsräntor 3,3 2,4 3,3 1,0

Aktieutdelning 0,5 0,8

S:a finansiella intäkter 3,8 3,2 3,3 1,0

Kostnadsräntor 1,9 1,4 18,8 14,9

Avgår räntebidrag -0,3

Nedskrivning av andelar 0,3

S:a finansiella kostnader 2,2 1,4 18,5 14,9

72 Räkenskaper | Noter

Noter (mkr)


5. sKatt på årets resultat

Aktuell skatt på årets resultat -1,2 -2,0

6. ej lIKvIdItetspåverKande poster

Nedskrivning av kundfordringar 0,1 0,0 0,1 -0,1

Reavinst/reaförlust försäljning av anläggningar -2,8 -5,2 0,0 -0,9

Förändring av pensionsskuld/avsättningar -2,1 2,3 0,0 -0,8

Nedskrivning tillgång i Kristianstad Airport 0,3 0,1 0,3 0,1

Övrigt 3,7 0,2 4,2 2,9

S:a ej likviditetspåverkande poster -0,8 -2,6 4,6 1,2

7. FastIgheter oCh anläggnIngar

Allmän markreserv

Ingående anskaffningsvärde 7,0 9,2 8,0 10,2

Årets försäljningar -0,1 -0,1

Omklassificering till omsättningstillgångar -0,2 -0,2 -0,8

Årets investeringar 2,5 1,8 2,5 1,8

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 9,2 11,0 10,2 11,2

Utgående bokfört värde 9,2 11,0 10,2 11,2

Verksamhetsfastigheter



Omklassificering


Utgående anskaffningsvärde 338,1 327,2 358,9 376,5

Ingående avskrivning -144,5 -145,1 -144,5 -154,8

Årets försäljningar 9,7 9,5

Omklassificering

Årets avskrivning -10,3 -10,8 -10,3 -10,8

Utgående avskrivningar -145,1 -146,4 -154,8 -165,6


Fastigheter för affärsverksamhet


Årets försäljningar -0,1

Omklassificering 15,4 -4,8





Omklassificering




Publika fastigheter


Årets försäljningar

Omklassificering




Noter (mkr)




Omklassificering




Bostadsfastigheter



Omklassificering 3,0 16,9





Omklassificering -1,4

Årets avskrivning -5,2 -7,7



Pågående investeringar 5,6 0,5 5,6 4,1

S:a fastigheter och anläggningar 274,7 268,0 872,3 908,9

8. masKIner oCh InventarIer

Fordon och maskiner



Omklassificering





Omklassificering 0,0




Övriga inventarier


Årets försäljningar -1,0 -0,5 -4,5

Omklassificering -0,5




Årets försäljningar 1,0 0,3 4,1

Omklassificering 0,4




S:a inventarier 26,1 24,2 32,2 31,2


Noter (mkr)


9. aKtIer oCh andelar

Bromölla Energi 2,0 2,0

AB BromöllaHem 7,9 7,9

Kristianstad Airport AB 1,4 1,4 1,4 1,4

Folkets Hus föreningen 0,1 0,1 0,1 0,1

Bromölla Vatten AB 4,0 0,0

Kommunassurans Syd 0,6 0,6 0,6 0,6

Kommuninvest ekonomisk förening 0,5 0,5 0,5

Kommuninvest ekonomisk förening, förlagslån 0,0 2,0 0,5 2,0

S:a aktier och andelar 16,5 14,5 2,6 4,6

10. långFrIstIga FordrIngar

Bromölla industristiftelse 6,9 6,3

Svenska fabriksarbetarförbundet 0,0 0,0

Bromölla-Sölvesborg Gymnasieförbund 0,0 0,0

Grundfondskapital 2,7 2,7 2,7 2,7

Bromölla Energi och Vatten AB 4,0

Övriga 0,0 0,9 0,6

S:a Långfristiga fordringar 9,6 13,0 3,6 3,3

11. exploaterIngsFastIgheter

Ingående balans 0,0 0,2 0,0 0,2

Omklassificering till exploateringsfastigheter 0,2 0,0 0,2

Försäljning 0,0 0,0 0,0

UB exploateringsfastigheter 0,2 0,2 0,2 0,2

12. KortFrIstIga FordrIngar

Kundfordringar 6,7 7,1 27,7 29,5

Div kortfristiga fordringar 13,2 25,3 10,4 27,6

Förutbetalda kostnader 0,9 0,4 8,3 4,6

Upplupna intäkter 7,3 4,5 7,8 5,2

Upplupna skatteintäkter 0,0 5,6 0,0 5,6

S:a Kortfristiga fordringar 28,1 42,9 54,2 72,5

13. lIKvIda medel

Plusgiro 0,6 0,9 0,6 0,9

Bankmedel 77,0 89,5 117,2 137,7

S:a likvida medel 77,6 90,4 117,8 138,6

14. eget KapItal

IB eget kapital 235,6 245,5 269,6 281,9

- Justering IB

- Bokslutsdisp

- Årets resultat 9,9 17,8 12,3 22,5

UB eget kapital 245,5 263,3 281,9 304,4


Noter (mkr)


15. avsättnIngar

Avsättningar till pensioner

Avsatt till pensioner exkl ÖK-SAP 1,1 1,2 6,0 1,7

Avsatt till ÖK-SAP 0,9 0,5 0,5

S:a pensionsavsättningar 2,0 1,7 6,0 2,2

Antal pensionsförpliktelser till förtroendevalda (ingen utbetalning 2009) 2 2

Antal personer med särskild överenskommelse 3 5

Avsättningar till löneskatt

Särskild löneskatt 0,5 0,4 0,4

S:a särskild löneskatt 0,5 0,4 0,0 0,4

Övriga avsättningar

Avsättning för uppskjuten skatt 29,5 29,9

Avsättningar återställande av deponi 1,9 4,6 1,9 4,6

Övriga avsättningar 0,6

S:a Avsättning för återställande av deponi 1,9 4,6 32,0 34,5

S:a avsättningar 4,4 6,7 38,0 37,1

16. långFrIstIga sKulder

Låneskuld

Ingående låneskuld 69,8 69,4 631,3 643,4

Justering av IB (2009 för stiftelserna) -7,6 -7,5

Förändring korta skulder -0,6

Periodiserade anslutningsavgifter 2,6 1,5

Nyupplåning under året 153,4 32,0

Stiftelserna Näsumshem och Bromölla fastigheter 7,6 7,5

Årets amorteringar -0,4 -0,4 -143,9 -4,0

S:a långfristiga skulder 69,4 69,0 643,4 672,3

Kreditgivare

Spintab 4,4 4,0

Nordea 30,0 0,0

Ivetofta sparbank 14,4 14,4

Handelsbanken 13,0 13,0

Kommuninvest 30,0

Amortering 2010 och 2011 -0,4 -0,4

S:a Lånegivare 61,4 61,0

Låneskuldens struktur 1 - Lånelängd

Andel rörliga lån 93% 51%

Andelen som förfaller inom 1 år 7%

Andel lån på mellan 1-5 år 49%

Andel lån på mellan 6-10 år

Summa 100% 100%


Noter (mkr)


17. KortFrIstIga sKulder

Leverantörsskulder 26,2 35,7 44,7 54,3

Semesterlöneskuld 19,8 20,9 24,3 25,3

Upplupna pensionskostn. Individuell del 10,3 10,8 11,9 12,7

Upplupen särskild löneskatt på pensioner 2,4 5,6 3,1 7,2

Förutbetalda intäkter 16,6 5,3 20,3 10,1

Upplupna kostnader 7,2 8,7 18,6 24,1

Förutbetald skatteintäkt 17,3 14,5 17,3 14,5

Övriga kortfristiga skulder 13,7 12,7 31,2 47,4

S:a Kortfristiga skulder 113,5 114,2 171,4 195,6

18. ansvarsFörbIndelse För pensIoner

Ingående avsättning 200,4 200,7

Pensionsutbetalningar -8,3 -7,4

Ränte- och basbeloppsuppräkningar 13,5 2,4

Förändringar i löneskatt

Aktualisering -0,6 -1,1

Bromsen 0,0 -2,0

Försäkring IPR -12,2

Övrigt -4,3 -0,5

Utgående avsättning exkl löneskatt 200,7 179,9

Löneskatt 48,7 43,6

Utgående avsättning inkl löneskatt 249,4 223,5

Aktualiseringsgrad 93% 94%

19. borgensåtagande

Egna hem och småhus

SBAB 0,7 0,7

Statens bostadskreditnämnd 0,0 0,0

Spintab 0,0 0,0

S:a egna hem och småhus 0,7 0,7 0,0 0,0

Kommunägda företag

AB BromöllaHem 327,8 362,0

Bromölla Energi AB 144,5 157,5

Bromölla Vatten AB 76,9 76,9

Bromölla fjärrvärme AB 0,0 25,0

S:a kommunägda företag 549,2 621,4 0,0 0,0

Fastighets AB Ivö Strand 9,8 0,0

Föreningar 1,0 0,9

Övriga 0,0 0,0

S:a totala borgensåtagande 560,7 623,0 0,0 0,0

Bromölla kommun har i juli 2009 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 260 kommuner som per 2010-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnda borgensförbindelse. Enligt regerssavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Bromölla kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2010-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB totala förpliktelser till 183 455 180 724 kronor och totala tillgångar till 178 833 146 269 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 537 097 448 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 523 425 399 kronor.

Räkenskaper | Redovisningsprinciper 77

rekommendationerKommunen följer i allt väsentligt Rådet för kommunal redovisnings rekom-mendationer. De rekommendationer som inte följs är:•10.1omavsättningarochansvarsförbindelser.Detärframföralltavsättningtill sluttäckning av deponin på Åsen som inte är tillräckligt hög. Extra avsätt-ning har dock gjorts under året. Någon nuvärdesberäkning har inte heller gjorts av kommunen, men Länsstyrelsen har i sitt tillstånd krävt en garanti på 18,3 mkr. Då kommunens avsättning den 31/12 endast utgör ca 25 % av Länsstyrelsens krav har vi gjort bedömningen att någon nuvärdesberäkning inte behövs. •11.1ommateriellaanläggningstillgångargörsocksåpåsåsättattaktive-ringar av anläggningar sker 3 gånger per år och kan medföra att anläggningar kan ha varit i bruk någon månad innan avskrivningen påbörjades. Det görs inte heller någon individuell prövning av varje tillgång för att fastställa avskrivningstiderna. Här har bedömningen gjorts att tidsåtgången inte står i proportion till utfallet. •12.1redovisningavimmateriellatillgångargörsinte.Samtligaimmateriellatillgångar redovisas som övriga inventarier.

leasingRådet för kommunal redovisning har i sin rekommendation nr 13 tagit upp frågan hur leasingavtal skall klassificeras. Man skall fr.o.m. 1 januari 2003 skilja på finansiella och operationella leasingavtal. Avtal som ingåtts före rekommendationens ikraftträdande får dock klassificeras som operationella. En kartläggning av samtliga leasingavtal har gjorts och sedan 2003 har endast ett fåtal finansiella leasingavtal ingåtts och då till ett obetydligt värde. Dessa har därför klassificerats som operationell leasing med hänsyn till dess värde. Inga hyresavtal är klassificerade som finansiella leasingavtal eftersom avtals-perioderna är kortare än objektens livslängd och inga ekonomiska risker eller fördelar är avtalade mellan leasegivaren och leasetagaren.

pensionsskuldKommunen använder sig av KPA för beräkning av pensionsskulden. Kom-munens skuld till de anställda i form av pensionsutfästelser intjänade fr.o.m. 1998 har bokförts som en kortfristig skuld avseende den individuella delen och därtill tillhörande löneskatten. Kommunen betalar ut hela den individu-ella delen. Den del som tas upp som kortfristig skuld avser 2010 och betalas ut under våren 2011. Garanti- och efterlevandepension samt pensioner till personer som inte ingår i det nya pensionssystemet har bokförts som avsätt-ning. Pensionsskulden intjänad före 1998 har redovisats som en ansvarsför-bindelse enligt den kommunala redovisningslagen. Förtroendevalda har rätt till skälig ersättning för förlorad tjänstepension. Pensionsersättningen är 3,5 % och beräknas på den sammanlagda ersätt-ningen för förlorad arbetsförtjänst. Pensionsersättningen betalas en gång per år till en traditionell tjänstepensionsförsäkring i KPA Pensionsförsäkring AB. Förtroendevald som har uppdrag som motsvarar mer än 40 % tjänst följer det pensionsreglemente som gällde vid hans/hennes tillträdesdag. Fram till den 31 december 2010 omfattar det enbart kommunalrådet.

SemesterlöneskuldDe anställdas fordran på kommunen i form av sparade semesterdagar, semestertimmar och okompenserad övertid har bokförts som kortfristig skuld. Semesterlöneskuldens förändring under 2010 har bokförts bland verksamhetens kostnader.

anläggningstillgångarI balansräkningen har anläggningstillgångarna tagits upp till anskaffnings-värdet, (utgiften minus investeringsbidrag) med avdrag för planenliga avskrivningar.

ExploateringstillgångarOmklassificering har gjorts från anläggningstillgång till omsättningstillgång i samband med att exploatering påbörjats.

lokalkostnaderUnder 2005 infördes internprissättning. Det innebär att budget och beräknat utfall för lokalkostnaderna fördelas ut på respektive lokalanvändare. Avsikten med internprissättningen har varit att kostnaderna skall belasta verksamheten och på så vis visa den verkliga kostnaden.

internräntaRäntan beräknas med hjälp av den 5-åriga statsobligationen. Det är genom-snittsräntan för augusti de senaste 5 åren före aktuellt budgetår som ligger till grund för kommunens internränta. För 2010 fasställdes räntan till 3,5 %.

avskrivningarKapitalkostnaderna är beräknade enligt nominell metod med linjär avskriv-ning på anskaffningsvärdet och 3,7 % ränta på bokfört värde. Kapitalkost-nadsberäkningen har påbörjats vid den tidpunkt anläggningen aktiverats i anläggningsregistret. I anskaffningsvärden ingår inga räntor. Aktivering sker tre gånger per år för de investeringar som gjorts efter 1995, tidigare har anlägg-ningarna aktiverats med två års eftersläpning. Principerna för avskrivnings-tider är för datorer 3 år, övriga inventarier 3-10 år, maskiner 10-20 år och fastigheter 10-50 år och görs efter bedömning av tillgångarnas nyttjande-period. Viss vägledning finns i SKL:s förslag till avskrivningstider. Gränsvärdet för aktivering är 20 tkr, undantag görs för datorer och möbler. Vissa anlägg-ningstyper har fr.o.m. 1997 fått förändrade avskrivningstider. De anläggningar som aktiverats före 1997 ligger kvar med de tidigare avskrivningstiderna.

lånekostnaderSamtliga lånekostnader belastar resultatet den period de hänför sig till. Inga lånekostnader aktiveras i anskaffningsvärdet. personalkostnaderVarje verksamhetsberättelse börjar med en ekonomisk sammanställning. I begreppet personalkostnader ingår lön, kostnadsersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader. Personalsociala kostnader ingår inte i personalkost-naderna.

KundfordringarFrån och med 2005 har en schablonmässig nedskrivning av kundfordringar gjorts. Nedskrivning har skett med 40 % på kundfordringar som är äldre än 45 dagar. Nedskrivning 2010 förbättrade resultatet med 14 tkr.

övrigtSociala avgifter har bokförts i form av procentuella pålägg i samband med löne-redovisningen. Påläggen har skett enligt uppgifter från kommunförbundet. Ändring av redovisningsprincip har under den senaste 10-årsperioden gjorts vid 2 tillfällen:•2000ändradesredovisningenavskatteintäktervilketpåverkaderesultatetpositivt med 7,8 miljoner. Samma år korrigerades beräkningen av löneskatt på pensioner för åren 1998 och 1999 vilket påverkade negativt med 2,8 miljoner. •2003ändradeBromöllakommunredovisningsprincipförredovisningavtimlöner, ob- och övertidsersättning etc. vilket påverkade resultatet negativt med 2,3 miljoner. Från och med 2003 redovisas timlöner, ob-, övertidsersätt-ning etc. på det år det är intjänat i motsats till tidigare år då den redovisades det år den utbetalades.

Redovisningsprinciper

78 Räkenskaper | Begreppsförklaringar

anläggningskapitalAnläggningstillgångar minus avsättningar och långfristiga skulder. Anger hur stor del av det egna kapitalet som är bundet i anläggningar.

balansräkningVisar kommunens ekonomiska ställning, tillgångar, skulder och eget kapital, vid en viss tidpunkt.

Eget kapitalDen del av kommunens totala tillgångar som är finansierad med egna medel, kan delas in i anläggningskapital och rörelsekapital.

FinansieringsanalysVisar hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet m.m. har påverkat rörelsekapitalet.

FinansnettoFinansiella intäkter minus finansiella kostnader.

interimsfordringFörutbetalda kostnader och upplupna intäkter, utgör en omsättningstillgång.

interimsskuldUpplupna kostnader och förutbetalda intäkter, utgör en kortfristig skuld.

KapitalkostnadIntern ränta och avskrivning.

Kortfristig skuldSkulder som förfaller till betalning inom ett år.

SjälvfinansieringsgradÄr ett mått på hur stor del av årets anskaffning som kunnat finansieras med under året internt tillförda medel. Självfinansieringsgraden bör ligga i närhe-ten av 100%.

balanslikviditetBalanslikviditeten ger en bild av relationen mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. I företag används den för att mäta effektiviteten i lagerhantering och försäljning.

likviditetBetalningsberedskap, förmåga att infria betalningsförpliktelser.

personalkostnadLöner plus arbetsgivaravgifter.

resultaträkningVisar hur årets resultat, förändringen av det egna kapitalet, under året har uppkommit.

rörelsekapitalOmsättningstillgångar minus kortfristiga skulder. Förhållandet mellan rörelsekapitalet och kommunens externa utgifter är ett mått på betalnings-beredskapen.

SkuldsättningsgradSkulder i förhållande till totala tillgångar.

SoliditetEget kapital i förhållande till totala tillgångar, ett mått på kapitalstyrkan.

Begreppsförklaringar

Det är viktigt att satsa på skolan för att barnen ska kunna möta framtida krav i vuxenlivet.

Revisionsberättelsen 79

Revisionsberättelsen

Bromölla kommuns revisorer lämnar en revisionsberättelse för det

gånga verksamhetsåret. Denna trycks på ett separat blad och kan

med fördel placeras här!

www.bromolla.se

Bromölla kommun · Besöksadress: Kommunhuset, Storgatan 48 · Adress: Box 18, 295 21 Bromölla

Tel: 0456-82 20 00 · Fax: 0456-82 22 00 · E-post: [email protected] · Hemsida: www.bromolla.se

Kreation.se|10-0397|Fotografer:FotografSerny,MattiasJohansson,KarinW

endel,HelenaÖ

hlund

Documents

Årsredovisning för Bromölla kommun