ArchiMAGSCANDINAVIAN - graphisoft.no · 1 • 2013. SCANDINAVIAN. 2 ArchiCAD är starkt i Norden 3 Archeus & spannmålssilor i Uleåborg 6 Butiks Informations Modeller 9 Nordlyskatedralen

ArchiMAGDAGENS INFORMATION OM IT INOM BYGGNADSINDUSTRIN

1•201310 EUR / 75 DKK / 85 NOK / 90 SEK

SCAN

DIN

AVIA

N

2 ArchiCAD är starkt i Norden 3 Archeus & spannmålssilor i Uleåborg6 Butiks Informations Modeller9 Nordlyskatedralen10 Komplexitet i Östersund12 Ny-Krohnborg skole – et moderne bydelssenter14 Så mycket mer än BIM16 Från kyrkor till innovationer18 Brenner for BIM20 BIM-modell i bygglovsprocessen22 BIM som arbejdsmetode for 800 ingeniørstuderende 24 SpetakulærtskoleprosjekttegnetmedArchiCAD26 Solibri Model Checker v828 ArchiFrame31 Cinema 4D R14 är nu här34 Flexijet - fra bygning til BIM i ett trinn 35 Nyheter

ArchiMAGArchiMAG är en nordisk

tidskrift för byggbranchen.

UtgivareM.A.D.

Kägelstranden 102150 Esbo

FinlandTel: +358 20 741 9700

E-mail: [email protected]

HuvudredaktörSeveri Virolainen

[email protected]

RedaktionM.A.D., Finland

Graphisoft SverigeGraphisoft Norge

Graphisoft Denmark

Lay-outJonna Nylander

[email protected]

TryckeriRannikon Laatupaino Oy

Vihanti, Finland

PärmbildTyresö View, Sverige

Arkitekter: Archus www.archus.se

Bild: © Archus

ISSN 1799-2273ArchiMAG är M.A.D.:s oregistrerat varumärke. I texterna används därtill flera registrerade och

oregistrerade varumärken av olika företag.

1•2013

ArchiCAD är starkt i NordenI Sverige är vi vana att stå oss bra i konkurrensen med våra Nordiska grannländer när det gäl-ler sport. Nu läses ju den här tidningen även av våra norska systrar och bröder så vi får väl till-lägga att inom längdskidåkning så har Norge ett visst övertag. För övrigt, så är vi ganska bra i Sverige. På sport. Om vi ser på ArchiCADs utbredning i Norden så ligger Finland klar etta med ca 80%, Norge god tvåa med minst 60% och Sverige trea med 45% marknadsandelar bland arkitekter. Ett faktum som vi är glada över är att bland Sveriges 20 största arkitektgrupper så använder 10 st ArchiCAD som primärt CAD-verktyg och 7 st av dem använder ArchiCAD som ett av flera cad-program.

Tillbaka till våra grannländer. Varför har ArchiCAD större utbredning i Norge och Finland? Det finns så klart inget enkelt och entydigt svar på detta. Vi kan dock konstatera att när öppna standarder är accepterade och efterfrågade så ökar användningen av ”bäst i klassen” mjuk-varor som ArchiCAD. Genom krav på leveranser i det öppna filformatet IFC från bland andra norska Statsbygg och finska Senaatti har branschen vant sig vid att leverera sina projekt via IFC och på det sättet utvecklat processer för att nå bästa resultat för alla parter.

På senare år har intresset för öppna standarder ökat även i Sverige. Locum, som har hand om sjukvårdsbyggnader i Stockholm, var först ut med krav på leveranser i IFC. Byggbolaget Peab tar i sitt nya BIM-upplägg in IFC-modeller till Solibri för att för att samordna, gå igenom bygg-barhet och kontrollera modellernas kvalitet innan projekten bearbetas i Vico för kalkyl och tid-planering. Och nu börjar det röra på sig på ytterligare flera håll. ”BIM i staten” heter ett projekt vars beställare är Akademiska Hus, Specialfastigheter, Riksdagsförvaltningen, Fortifikationsver-ket och Statens fastighetsverk. Dessa organisationer har kommit överens om att på nationell nivå samarbeta för att främja utveckling och användande av byggnadsinformationsmodeller, BIM, i förvaltning och byggprojekt. Om man studerar förarbetet så framgår det tydligt att IFC och öppna standarder är en viktig del av projektet.

Filformaten IFC och fi2xml samt gemensamma ansträngningar i branschen har lett till att det ser mycket ljusare ut i Sverige: BIM-dagen i Malmö 16 april, som i skrivande stund har över 100 anmälda, där eliten inom svensk byggindustri kommer att visa åhörarna vad som är möjligt med öppna filformat, genomtänkta processer och öppna sinnen.

Danmark ja!? Vår gode vän och kollega Jonas Salih med ett förflutet inom Graphisoft R&D tog över staffetpinnen i Danmark vad det gäller distributionen av ArchiCAD. Till sin hjälp har han några väldigt duktiga medarbetare, varav en av Danmarks absolut bästa ArchiCAD-användare, arkitekten Thomas Graabaek. De har rivstartat och det ser mycket lovande ut. Vi önskar Jonas och han team stort lycka till! Danmark har potential till samma marknadsandel som vi andra. Norden är på väg mot något stort.

Magnus Dulke & Robert PrillerGraphisoft Sverige

Ville Pietilä[email protected]

Översättning från finska: Henrik Nederström

Jag besökte Archeus i Uleåborg för att bekanta mig med

ett speciellt projekt. Kontoret har projekterat ombyggna-

den av gamla spannmålssilor till bostadsbruk. Pave Mik-

konen och teamets övriga medlemmar berättar gärna om

sina erfarenheter även för ArchiMAGs läsare.

Archeus & spannmålssilor i Uleåborg

Tervahovi (tjärhovet) är – såsom framgår av namnet – ett gammalt hamnområ-de där Uleåborgs tjärborgare lagrade

sin last för att vänta på transporten. Områ-det ligger vid Ule älvs mynning nära Uleåborgs centrum, ungefär tre kilometer ifrån Linnan-maa universitetsområde. Regionens växande invånarantal har gjort ombyggnaden av silor-na lönsam.

Om silornaSilorna är i praktiken före detta Toppila kvarn, som nu ombyggs till bostadsbruk. Ombygg-

3ArchiMAG Scandinavian 1•2013

naden är intressant, inte bara för den värde-fulla miljöns utan också för de sällsynta bo-stadslösningarnas skull. Eftersom byggnaden är skyddsbetecknad har Norra Österbottens museum och Uleåborgs byggnadstillsyn kraf-tigt varit med om ut-vecklingen. Staden, som äger tomten, har kompenserat om-byggnaden genom att anpassa markhyran. Området kunde ut-vecklas i gott samarbete på ett övergripande sätt. Archeus har haft en nyckelroll vid plane-ringen av området och vid kartläggandet av alternativ. Det är frågan om ett projekt där fi-nansiären direkt utvecklar fastigheten med ar-

kitekten. På så sätt har man kunnat säkerställa förverkligandets arkitektonsika kvalitet. ”Nu fick vi projektera sådana höghus därifrån jag själv kunde tänka mig att köpa en bostad”, konstaterar Pave Mikkonen. Byggfirman som

ska förverkliga projek-tet har valts när pla-nerna redan kommit långt. Ovanligt nog spelar entreprenören alltså endast förverkli-gares roll och kan in-

te inverka på projektets innehåll. Som proces-sens resultat blir Tervahoviområdet ett hem för cirka 5000 stadsbor, som kommer att nju-ta av maritima vyer intill centret och gästbåts-hamnen, där man kan komma med till och med ett hundra meters fartyg.

Konstruktionerna och bostädernaPå grund av det tidigare bruksändamålet har ombyggaden till bostadsbruk inte varit allde-les mödolös. Specialforskare vid statens tek-niska forskningscentral har utrett konstruk-tionsdetaljer och hjälpt till att välja ytbehand-lingarna. Man har undersökt ytorna och de övriga delarna och behandlat dem för att ta bort mikroberna och asbesten. En del av de onödiga gamla delarna har rivits ner genom att explodera. Silornas diameter är åtta me-ter, och deras baksidor kopplas med tillbygg-naden som ligger på fastlandets sida. Man har placerat mera bostadsrum och hustek-nik i nybyggnaden, medan silorna fungerar som balkongzon mot havet. Silornas höjd är ungefär 40 meter, och bostädernas storlekar varierar mellan 30 och 200 kvadratmeter. Si-lorna kommer bland annat att inrymma loft-bostäder, vars exceptionellt stora höjd möjlig-gör en andra våning i samma lägenhet. Dess-utom finns det i bostäderna fullhöga glasade väggar och breda balkonger, som öppnar sig mot havet. Somliga bostäder har balkonger på till och med tre nivåer. Det finns ett gym i bottenvåningen, och takbastun är försedd med en utomhusbubbelpool. Det är även möjligt att köpa bostäder i olika tillverknings-stadier, varvid ägaren själv ansvarar för en del av lägenhetens mellanväggar, ytbehandlingar och slutfinesser. Bostäderna har sålts myck-et snabbt, och man har vid säljning visat en noggrann 3D-modell åt köparna. ”Att utan en 3D-modell gestalta så här komplicerade bottenplaner skulle för bostadsköparen va-ra svårt, om inte omöjligt”, konstaterar Pave. ”Därför slutade vi upp att presentera byggna-den direkt på datorn.” Modellen har presen-terats både som ArchiCAD-teamprojekt och via presentationsprogrammet VBE (numera BIMx). Det finns i huset ungefär lika mycket bostäder som i tre normala höghus, och hälf-ten av dem har sålts. Detta berättar den raka sanningen om efterfrågan för sådan här säll-synt bostadsproduktion. Det tycks även under lågkonjunkturen finnas solventa kunder som vill ha lite extra.

På grund av projektets exklusivitet har även tidningarna Kaleva och Helsingin Sano-mat skrivit artiklar om det. Det finns gott om bildmaterial på webbsidorna här nedan.

Program som användsSedan år 2000 har Archeus i sitt bruk Archi-CAD, som är kontorets viktigaste CAD-verk-tyg. Projektet har planerats i den nyaste möj-liga ArchiCAD-versionen och visualiserats i Artlantis. Projektets vidd till trots har det ut-arbetats i ett teamprojekt, vars filstorlek för nuvarande är över två gigabytes. ”Efter att ha lagt inredningarna i ett hundra kök blev 3D-navigeringen något saktare”, berättar Pekka Tuominen samt Marttiina Vierimaa och fort-sätter: ”En lösning för att påskynda arbetet är

“ Nu fick vi projektera sådana höghus därifrån jag själv kunde tänka mig att köpa en bostad ”

4 ArchiMAG Scandinavian 1•2013

naturligtvis att använda lagerkombinationer och markeringsområdet när man navigerar i modellen.” Ifall modellen och antalet ritning-ar ännu växer måste man fundera på att flytta ritningarna till ett annat teamprojekt. Team-arbetet har gjort stor nytta i projekteringen. Att hantera en stor datamängd i separata filer skulle vara utmanande och ta mera arbetstid.

ProjektteametUtöver Pave Mikkonen består projektteamet av Pekka Tuominen, som ansvarar för CAD-programmen, och Kai Ruuhonen, som är pro-jektarkitekt, samt Marttiina Vierimaa, Sami Kylli och Susanna Ojala. Naturligtvis har alla inte varit med om projektet hela tiden. Som projektledare har Kai bland annat tagit hand om att lagren används koherent. Pekka under-visar också i ArchiCAD vid universitetet. Man satsar på effektivt bruk av programmet ge-nom att undervisa personalen och genom att underhålla ett koherent arbetssätt. Man kun-de till och med ha som motto att när man spa-rar kreativiteten till designen hålls CAD-ären-dena bättre i ordning. Datamodellering har i detta projekt betytt att man delat modellen med konstruktions-, VVS- och elplanerarna. MAG

ArcheusArcheus är ett av Uleåborgs största arkitektkontor; huvudaktieägarna Pave Mikkonen och Timo Korhonen grundade kontoret år 1999. Personalantalet har varierat mellan 10 och 25. Kontoret ligger i en idyllisk miljö i före detta Nokkala folkskola vid Ule älv. Det utför diverse projekt runtom i Finland – från kontor till bostadsbyggnader i alla storlekar; från områdesplanering till hotell och deras inredningar.

www.archeus.fi ouluntervahovi.fi/siilot/


Thomas Graabæk [email protected]

At indrette butikker er en benhård forretning med stor

konkurrence mellem de internationale spillere. Hos RIIS

RETAIL A/S, har man længe arbejdet med at optimere de-

signprocessen, fra de første skitser til en færdigindrettet

butik, hvor virksomheden kontrollerer hver detalje under-

vejs. Dette konstante fokus på det helt rigtige workflow,

er med til at gøre virksomheden førende på et globalt

marked, hvor konkurrenternes arbejdsløn ikke altid er på

et nordisk niveau.

Butiks Informations Modeller

Det er store danske kunder som f.eks. Bestseller, 3 Mobil, Skoringen og Joe and the Juice, som hvert år udgør en

del af de ca. 500 internationale butikker, som indrettes af de ca. 40 designere og teknikere. Et arbejde, der både kræver opmærksomhed i detaljen og på helheden i hvert projekt.

En vellykket implementering handler om god forberedelseProjektforløbet er tilrettelagt fra start til slut. Alt inventar bliver designet i 3D-modeller og omdannes til avancerede objekter, som til-sammen danner et kæmpe bibliotek af skabe, reoler, bøjler, omklædningsrum og alt hvad der ellers indgår i butiks-designet. Teknologi-en bag den objekt-baserede arbejdsmetode kaldes Bygnings Informations Modeller (BIM), og én af fordelene ved BIM er netop, at man kan arbejde med den yderst avancerede ob-

“ Det er svært at forstå den ekstreme omvæltning i, at vi har ét projekt i én fælles fil ”Carsten Nissen, CAD-manager

jekt-teknologi kaldet GDL. RIIS RETAIL A/S har programmeret mere end 2.000 GDL-objekter, der modsvarer hvert af de produkter designer-ne og teknikerne kan placere i deres projekter.

Designere som tidligere arbejdede i gra-fiske programmer som bl.a. Adobe Illustrator er blevet omstillet til et fuldt BIM-workflow i pro-grammet ArchiCAD. Den store fordel er, at man kan undgå at skulle op-tegne projekterne adskillige gange under de-signprocessen, for at dokumentere opførelsen af en butik, hvilket er normalt med når man designer med en 2D-arbejdsmetode.

Ud over designere, er der også en række teknikkere, der tidligere arbejdede i 2D Auto-CAD, som også er skiftet til ArchiCAD. De har ikke bare fået et bedre værktøj, men kan nu arbejde direkte videre på projektet, i sam-

me program som designerne og behøver ik-ke længere at tegne alt op fra bunden. Med den nye løsning, er det derfor nu muligt, at genbruge de samme modeller til skitsering, arbejdstegninger, produktionskort, visualise-ring, styklister, logistik og meget mere, en ef-fektivisering, der medfører store besparelser.

Implementeringen af BIM, i en så stor virk-somhed, kræver et grundigt forarbejde. Det er virksomhedens CAD-manager, Carsten Nissen, som har været ansvarlig for imple-menteringen af ArchiCAD og alle de specielle løsninger RIIS RETAIL A/S har fået lavet. Det var især vigtigt, at finde en software-løsning, der kan honorere de høje krav til det grafiske såvel som til det tekniske tegningsmateriale og en løsning, der kan tilrettes så den mat-cher de ønsker virksomheden havde til måden programmet skulle bruges på.

Tilpasningen af ArchiCAD har faktisk væ-ret så stor, at programmet reelt ikke er til at genkende for almindelige brugere. Det-

te er sket ved unikke “template”-filer og spe-cial-udviklede plug-ins til programmet. Faktisk har de udviklet 4 forskel-lige arbejdsmetoder i én template til ArchiCAD,

som er tilrettet hver af deres 4 design-afdelin-gers specielle behov.

Den største udfordring ved implementerin-gen har været at skabe en forståelse af, hvor-dan tankegangen bag BIM fungerer. At man pludselig kun har én fil pr. projekt, kan væ-re svært at begribe, hvis man er vandt til en struktur af flere filer for hver tegning der blev produceret. Også BIM Server som arbejdsplat-


Thomas Graabæk [email protected]

form, er en arbejdsmetode, man skal vænne sig til. Her kan flere medarbejdere arbejde i den samme projekt-fil på én gang, og samti-dig kommunikere med hinanden om hvordan projektet skal designes. Men allerede efter ét år er implementeringen gennemført, selvom der stadig er medarbejdere som omstilles og processer der justeres. Det er en kendsgerning blandt medarbejderne og ledelsen, at BIM har været den helt rigtige løsning på at effektivi-sere designprocessen i virksomheden.

Nye mulighederDen tilpasning, virksomheden gennemgår, når man gennemgår alle arbejdsgange be-tyder, at man finder uventede udfordringer, som f.eks. at der var brug for at systematisere de data man kunne lægge ind i objekterne, for at kunne få mere information ud af pro-jekteringen. Ved at fintune dette system, er det nu muligt for RIIS RETAIL A/S, at styre pro-duktionen af inventar og logistikken ved ud-førelsen på baggrund af de informationer de får ud af ArchiCAD. Dette er i sig selv en stor gevinst ved at have investeret i BIM.

En anden gevinst ved BIM er, at man er tvunget til at tænke i 3D. Interiør-facader og snit genereres automatisk ud fra modellen, og den samme model bliver omsat til visualiserin-ger i programmet Autodesk 3ds Max. Det vil sige at 3D-grafikkerne ikke længere model-lerer, men alene visualiserer de modeller, der kommer direkte fra designerne.

En omstilling fra 2D til BIM på kun ét år, er hurtigt i sammenligning med hvad man el-ler ser i branchen. Men det har været en hård tid, da der med så mange korte projekter, ik-ke har været mulighed for medarbejderne, at

tabe produktivitet under implementeringen. Selvom implementeringen har været nøje planlagt af ledelsen, im-plementerings-teamet og blandt medarbejderne, er det altid en proces, der vil byde på ukendte fakto-rer, der kommer frem når man mindst venter det. Og først nu, hvor omstil-lingen er tæt på overstået, har alle fået en forståelse for den intelligens, der ligger i BIM

generelt og i særdeleshed i den “skræddersy-ede” løsning RIIS RETAIL A/S har skabt for de-

res designere og tekni-kere.

Samtidig med at man indførte det nye system, har virksom-heden også stillet skarpt på de nye mu-ligheder de kan får ud

af intelligensen i ArchiCAD. De er derfor kon-stant på udkig efter nye måder at skabe visua-

“ Det er designere, arkitekter, kunstnerisk frihed, stædighed og egoer, som skal flyttes ”Carsten Nissen, CAD-manager


liseringer, styre driften af butikkerne, lave me-re intelligent opmåling og evt. levere en større grad af prefabrikerede moduler udført med CNC-teknik. Der er i øjeblikket særlig fokus på, at kunne bruge BIM-projektet til at bereg-ne det energiforbrug hver butik har, da en sta-dig større belysningen i butikkerne skaber et varme-problem, der skal afhjælpes med me-kanisk køling. En optimering af butikkernes energiforbrug kan medføre store besparelser for driften og en væsentlig mindre belastning af miljøet!

Som altid når man taler om BIM, er det ob-jekterne der skaber de største fordele. Archi-CADs GDL-teknologi, giver mulighed for uhyggelig avancerede objekter, som kan in-deholde utallige informationer til den senere produktion, udførelse og drift. På trods af den indbyggede intelligens, fylder GDL-objekter-ne kun en brøkdel af hvad alene geometrien fylder i andre programmer, hvilket er med til at gøre arbejdet hurtigere og filerne væsent-lig mindre.

Men det er også GDL-teknologien, der er den tungeste del af arbejdet for RIIS RETAIL A/S. De skaber deres inventar med program-met Autodesk Inventor og omdanner derfra objekterne til GDL. Men en del inventar til-knyttes en særlig intelligens og det kan til ti-der kræve tekniske kompetencer, som er svæ-re at finde i Danmark. Så det er et stort ønske, at der kommer en lettere måde at omdanne geometri til avancerede og parametriske GDL-objekter, som også har en direkte tilknytning til de arbejdstegninger objekterne skal produ-cere. Derfor er Morph-værktøjet i ArchiCAD endnu ikke helt modent til at løse denne vig-tige opgave.

Et andet ønske er, at få lidt mere fleksibili-tet i strukturen på BIM Server, da det kræver lidt særlig tilretning at kunne have 200 samti-dige projekter kørende, med 40 personer der løbende arbejder på alle projekter. I en normal

arbejdsgang er der både en opmåler, en de-signer, en tekniker og en 3D-grafikker, der alle skal tilrette projektet. Derudover følger andre teams også med i udviklingen af butikkerne ved at kigge med i BIM-projekterne med be-grænsede rettigheder. Når projekterne nær-mer sig afslutningen, benytter projektgrup-pen også en særlig BIM-viewer, BIMx, der gi-ver mulighed for at “gå rundt” i modellen, som en slags Virtual Reality på enten en com-puter eller en iPad.

RIIS RETAIL A/S har fået en løsning, som alle i virksomheden er tilfredse med, og man ønsker at udvide BIM til flere dele af den sto-re virksomhed. Medarbejderne har gennem-gået en spændende tid, hvor de nu har fået nye kompetencer, der er med til at fremtids-sikre deres arbejdsplads. Samtidig har tekno-logien givet nye fordele og muligheder, med masser af plads til at bygge ovenpå i fremti-den. MAG


Cecilie Remø[email protected]

Nordlyskatedralen

Den 10. februar ble Europas nordligste katedral, den titankledde Nordlyska-tedralen i Alta, vigslet av biskop Per

Oskar Kjølaas. Kronprinsesse Mette Marit og en rekke andre prominente gjester deltok i marke-ringen. LINK arkitektur, et av Nordens største arkitektfirma, står bak Norges nyeste og mest spektakulære kirkebygg.

Kirken er tenkt som en moderne arbeidskir-ke i kombinasjon med et musikalsk senter. I til-legg til selve kirkerommet inneholder kirken en menighetssal, kafé, undervisningsrom, kirke-kontorer samt et lavterskeltilbud for ungdom. I tillegg er det planlagt et nordlyssenter i un-deretasjen.

Spektakulært kirkebygg I 2001 deltok LINK arkitektur (Den gang Sig-natur ark.) i prekvalifiseringen for å få designe Nordlyskatedralen for Alta Menighet. I prosjekt-gruppen har også schmidt hammer lassen ar-chitects (SHL) deltatt aktivt i prosjektets tidlige faser. LINK arkitektur har vært ansvarlig arkitekt gjennom hele prosjektet og har hatt hoved-tyngden av prosjekteringen i alle faser.

Bygget er 1920 m2, 47 meter høyt, plasstøpt i betong og kledd i småformat lappetekking med Titan. I konkurransen hadde byggherren

klare mål om å skape et arkitektonisk lande-merke med Nordlyset som inspirasjon. Samar-beidet har fungert meget bra med alle involver-te konsulenter. Tekniske konsulenter har hatt egne kontrakter, men med LINK arkitektur som prosjekteringsleder.

Spiller på nordlysetLINK arkitektur sin besvarelse av konkurran-sen hadde et meget sterkt konsept med en klar symbolbærende idé – spiralens dynamiske toveis bevegelse; Gud – menneske / menneske – Gud. I spiralens «øye» er det anlagt et stille-rom for bønn.

Prosjektet har gjennom den lange prosjekt-fasen blitt utviklet frem til sluttresultatet – en ti-tankledt kirkeskulptur som spiller på nordlyset og som fanger opp og reflekterer det spesielle lyset i Alta gjennom hele årssyklusen. Den sam-me betraktningen har vært styrende for utfor-ming av kirkerommet som også er utformet for å speile årstidene, gjennom å kombinere LED-belysning med smale lysinnslipp i vegger og tak kan belysningen tilpasses det fantastiske lyset som flommer naturlig over Alta.

Ansvarlig arkitekt Kolbjørn Jensen i LINK ar-kitektur er fornøyd med det endelige resulta-tet og synes konkurransens bærende ideer har vist seg å tåle 12 års bearbeiding og utvikling. Kolbjørn Jensen er ansvarlig for en rekke kirke-bygg; Hana, Sotra, Ræge og Åndalsnes kirke, men mener dette må være det mest spektaku-lære kirkebygget han har vært med å skape.

Krevende prosjekteringLINK arkitektur begynte å modellere katedralen i 3D i en forprosjektfase i 2008 sammen med

SHL. Det var viktig å velge et verktøy hvor 3D-modellen kunne endres og tilpasses relativt en-kelt.

Prosjektering og bygging av de krumme og skrå betongveggene har vært meget krevende. Med et utall varierende radiuser i et kontinuer-lig forløp med ulike høyder har dette bydd på ekstreme utfordringer, først og fremst ved plas-sering av de krumme veggene med varierende høyder. Her har det blitt arbeidet med landmå-lingsteknikker / GPS teknologi.

«Den store utfordringen var å kutte toppen av veggene kontinuerlig og samtidig holde mo-dellen fleksibel for endring. Derfor valgte vi å bruke Mesh-verktøyet for å definere spiralstig-ning og Mesh to Roof for å lage takelementene som kuttet toppen av veggene», forteller Zsofia Magyar, sivilarkitekt og diplom-ingeniør.

Viktig med Teamwork-funksjonenTeamwork-funksjonen i ArchiCAD har vært svært nyttig under prosjekteringen for at alle skulle kunne jobbe parallelt.

«I 3D-modellen av bygget ble oppdaget fle-re kritiske punkter som trengte spesiell detal-jering. Når vi skulle til på detaljprosjekteringen hadde prosjektteamet begynt å vokse og hel-digvis hadde den nye Teamwork-funksjonen akkurat kommet da», fortsetter Magyar.

«Det ble brukt IFC fra RIB til å sjekke med vår ArchiCAD-modell og kvalitetssikre at de jobbet med den samme geometrien. ArchiCAD har vært kjempeviktig for å sjekke mengdebereg-ning også, noe som ellers ikke er enkelt med en så kompleks geometri», avslutter Magyar. MAG

LINK arkitekturLINK er ett av Nordens største arki-tektfirma med cirka 275 medarbei-dere fordelt på 13 kontorer i Sverige og Norge. Bedriften tilbyr tjenester innen arkitektur, interiør, landskap, byplan, beskrivelser, prosjekt- og byg-geledelse.


Hans [email protected]

Östersunds Arena byggs som bäst. Men ska man bygga en multiarena krävs det en hel del

av projekteringen. Särskilt som man som Tirsén & Aili sitter nästan sextio mil bort.

Komplexitet i Östersund

Nu är arbetet i full gång på den multiarena som bland annat ska innehålla två ishockeyrinkar, bandyplan utomhus och Sveriges modernaste gymnastikhall när den står klar i december 2013.

Östersunds gamla ishall brann ner i slutet på åttiotalet och kommunen har länge längtat efter en ny hall.

Det är arkitektbyrån Tirsén & Aili som ritar projektet och Peab som bygger. Men även Sweco är inblandat och står för kollisionskontrol-len i projektet.

Tirsén & Aili har sitt kontor i Luleå, vilket idag inte behöver hindra att rita över hela landet. Med dagens moderna projekteringsmetoder och en god infrastruktur går det utmärkt att till exempel rita ett projekt i Östersund, nästan sextio mil bort. Ska man besöka bygget tar man flyget till Östersund med en mellanlandning i Sundsvall. Det tar förstås betydligt längre tid med bil. Men projekteringen handlar mer om an-dra metoder idag.

Vi talar om digitala metoder. Allting projekteras digitalt. Tirsén & Aili ritar i 3D och använder programvaran ArchiCAD för sina modeller. Ur modellerna kan man leverera även till aktörer som ritar med andra programvaror. Man levererar dwg, pdf och även ifc, som är ett pro-gramneutralt format.

Kontoret fick arenaprojektet via en offentlig upphandling där Öst-ersunds kommun ställt definierade krav på erfarenhet av 3D-projekte-ring, partnering, arenabyggen och förstås ville man ha ett bra pris. In-

tressant nog markerade Östersund tydligt att priset var mindre viktigt än de andra förutsättningarna.

Bengt Aili har ritat Östersunds arena och den är projekterad för möjligheter att också byggas ut. I första etappen finns två isytor samt en gymnastiksal på runt två tusen kvadratmeter med plats för allt som krävs för avancerad redskapsgymnastik. Till speciallösningarna hör en höj- och sänkbar hoppgrop.

Dessutom blir det en konstfrusen bandyplan, ett gym, omkläd-ningsrum och en restaurang. Det är möjligt att senare bygga ut med en extra isyta och dessutom en curlinghall. I anläggningen finns ett ”off-ice-rum” som kanske kan bli VIP-lounge också. Möjligheter att bygga ut ännu mer finns i framtiden.

Bengt Aili berättar att expansionsmöjligheterna och det logistiska flödet var viktiga redan från början och det gällde att hela tiden se till att de inte försvann under projekteringens gång.

-Det handlar om relativt enkla volymer och det ska finnas en stor foajé för människor att komma in i oavsett om det gäller idrott eller konserter. I anslutning till denna ska det finnas ett café och restaurang som också kan expanderas till en fullständig restaurang senare. Som det ser ut nu är det idrottsklubben som kommer att stå för cafét, sä-ger Bengt.

-Byggnaden kommer att gå i falurött och limträ och på så sätt ta upp en del av de övriga byggnaderna i området. Byggnaden kommer att ha en hel del konstnärlig utsmyckning både ute och inne. En de-



talj är de tre ljuskronorna som konstnären Mats Olofgörs skapat med styrbara LED-kulor. De kan ändra färg efter vad man önskar, berättar Bengt vidare.

BIM-ansvarige Fredrik Lundberg och VD Lars Wredendal berättar att de använder 3D-modellen på byggmötena och att de gjort det på tidi-gare projekteringsmöten också. De använder också BIMx-modeller och har dessutom tillverkat en del filmsekvenser för att göra det komplexa projektet begripligt för de flesta. Dessutom använder sig Östersunds kommun av BIMx på sin hemsida för att visa projektet.

-ArchiCAD är så snabbt att jobba med och i och med ifc-formatet går det också att lyfta in byggdelar, som till exempel stommen, från andra aktörer problemfritt, berättar Fredrik.

Projektplats och LyncI projektet ligger alla filer från alla konsulter på en server placerad hos Peab, en ”Peab Projektplats”. Det är väldigt viktigt att alla konsulter lägger sina egna filer där så att en konsult som fått tillgång till en an-nan konsults filer inte lägger in de erhållna filerna till projektplatsen. En viss disciplin är av nöden för att det ska fungera. Sedan plockar Sweco modellen från projektplatsen för att utföra kollisionskontrollen.

Gunnar Eliasson, Peabs platschef på arenabygget, berättar att den digitala projektplatsen fungerar bra.

- Just nu jobbar vi lite överallt i bygget, vi gör golvgjutningar, byg-ger mellanväggar och projektet rullar på enligt planen. Vi har både rit-ningar på papper och digitalt på bygget. Vi har två omgångar pappers-ritningar och sedan tillgång till allt på projektplatsen också. Både ritat material, ritningsförteckningar och andra dokument. Avstånd spelar ingen roll idag, säger Gunnar.

Sedan har man virtuella möten via MS Lync för att reda ut eventu-ellt uppdagade kollisioner. MS Lync är ett slags telekonferensverktyg där det går att samarbeta via ”whiteboard-dokument”, där deltagar-na kan dela text, skisser och anteckningar. Det går också att använda Powerpoint och omröstningar. Det man ofta gör är att använda skriv-bordsdelning, det vill säga att dela med sig av det man har på dator-skärmen.

På de virtuella mötena kommer man fram till om den upptäckta kol-lisionen verkligen är en konflikt eller inte. Ofta kan man sortera bort ett antal kollisioner direkt där på mötet. Om kollisioner kvarstår kommer de att sättas upp på en ”att fixa-lista” som sedan åtgärdas. Det har fungerat bra tycker både Fredrik och Lars.

Kontoret har funnits sedan 1997, har sex delägare och arton an-ställda och det har hela tiden varit placerat i Luleå. Bengt får frågan om att sitta så långt norrut har någon betydelse för vilka projekt man utför.

-Idag, när projekten är digitala, är vi inte så beroende av var vi fak-tiskt har kontoret. Vi gör projekt över stora delar av landet, Uppsala och Gävle är städer vi verkat i. Men självklart blir det många projekt norröver också, berättar Bengt.

Omställningsprocess och flera världarFredrik berättar att kontoret haft en omställningsprocess på runt fem år för att nu basera projekteringen på bara en programvara.

-Det är svårt att upprätthålla kompetensnivån om man jobbar på flera plattformar, så vi fattade ett beslut att köra på bara en, säger Fredrik. Han berättar vidare att man jobbar mot en BIM-server och att man kört upp till fem användare samtidigt på modellen utan problem. I början av processen gällde det förstås att ha en tydlig ”cadpolicy” och man kom på att det var lämpligt att låsa vissa objekt i lagerkombinatio-ner för att säkra modellen.

Har det varit några komplikationer under projekteringen då? Bengt berättar att i ett skede blev man tvungen att byta stomme från stål och betong till limträ och det var lite pyssel med det. Men då stommen låg separat gick det ändå att genomföra, trots att de nya måtten i ett ut-bytt material också innebar en hel del justeringar. I ett senare skede byttes de murade innerväggarna ut mot lättväggar, vilket också fick en del konsekvenser.

-En kul detalj var att vi på en av illustrationerna råkade lägga ut väl-digt lyxiga bilar och vi fick en del reaktioner på det. Vi bytte ut bilarna till mer vanliga märken sedan, avslutar Bengt.

Till sist kommer Bengt med en handritad skiss inlagd på ett usb-minne. Ett symboliskt möte mellan den analoga och den digitala värl-den som visar att vi behöver båda. MAG



Ny-Krohnborg skole – et moderne bydelssenter

Arkitektonisk fremstår den gamle skolen som majestetisk og tung. Det nye bygget er der-

for både i form og materiale en kontrast til dette. Fasaden på nybygget har mye glass for å

gi god kontakt gjennom bygget til landskapet rundt. Eksisterende murbygg er ensfarget

rustrød, en farge det nye bygget tar opp i den fargede glassfasaden. I tillegg er det lagt til

noen andre rødoransje toner slik at det blir mer spill og nyanser i denne.

Flotte gråsteinsmurer, skifertak, smårute-de vinduer, smijernsdetaljer og innven-dige fyllingsdører har vært viktige ele-

ment for bevaring. Kvaliteter som skifergulv i korridorer og brystningvegger i tegl er ma-terialer som er varige og estetisk flotte. De nye grepene gir flere muligheter med hensyn til bruk og dagslystilfang. To karnapper mot bakgård i nord har gitt etterlengtet utsikt og dagslys til elles mørke lokaler.

Ny-Krohnborg skole har blitt videreutviklet som skole og etablert seg som et bydelssenter med et bredt tilbud innen kultur og idrett. Det nye bygget huser både idrettshall og kultur-sal med brede brukergrupper som inkluderer bruk i og utenfor skoletiden.

Landskapet er trukket som en tynn hud oppå taket til idrettshallen med fullintegrerte elementer for lek, skole, kultur og idrett. Den tette sømmen mellom bygg og landskap byr på store amfier og lekevegger for blant annet

buldring, seilebane, skating, løping og balan-sering. Skolebygget har stor antikvarisk verdi. Det har derfor vært en utfordring å finne de rette grepene for ombygging.

BIM-prosjektDette er et BIM-prosjekt med samarbeid på arkitektur mellom Arkitektgruppen CUBUS og Rambøll. Det er Arkitektgruppen CUBUS som også vært landskapsarkitekt for prosjektet med Thale Bjørnerheim som leder av arkitekt-fellesskapet. Rambøll har hatt total-rådgivings-avtale med Bergen kommune på prosjektet.

Arkitektgruppen CUBUS har vært Archi-CAD-brukere i 15 år, og hele prosjektet inklu-

dert landskap er tegnet opp i 3D. Arbeidspro-sessen begynte med å tegne opp det eksiste-rende bygget. Det arkitektoniske hovedgrepet har vært å lage et nytt bygg som står i kon-trast til den tunge murbygningen i det eksis-terende bygget.

«Dette er et stort anlegg med skole, bar-nehage, kulturdel og idrettshall. De sistnevnte er plassert under skoleplassen med inngang fra Rogagaten. Det har derfor vært mange ut-

fordr inger i forhold til høydenivåer og forskjelli-ge brukere. BIM–model-len har vært til god hjelp

til å forstå volumer og utfordringer i de man-ge nivåene. For logistikk og i forhold til land-skapet rundt har det vært avgjørende at pro-

“ BIM–modellen har vært til god hjelp til å forstå volumer og utfordringer i de mange nivåene. For logistikk og i forhold til landskapet rundt har det vært avgjørende at prosjektet var i 3D. ”



sjektet var i 3D. Flotte amfier og hellinger som tar opp nivåforskjeller har vært mulig å for-me. Landskapet har endret seg fra å være en homogen asfaltflate til å bli en variasjon med trapper, ramper, amfi og klatreflater, plasser å møtes og arealer å leke på. Som prosjekte-rende i BIM føler vi at vi har mer kontroll over prosjektet», forteller sivilarkitekt Thale Bjør-nerheim.

Filutveksling mellom de ulike fagene har blitt gjort med web-hotell (it-base) der det ble utvekslet både IFC, DWG og PDF-filer. Internt har de jobbet i team med BIM-server.

I forbindelse med prosjekteringsmøter har det i noen grad blitt brukt Solibri Model Checker for å kommunisere med de andre in-volverte, men kunne nok utnyttet potensiale enda mer. «I mange situasjoner har vi hatt stor nytte av å kunne ta ut 3D-utskrifter med en-kelhet for å vise problemstillinger og mulighe-ter. Det er et nyttig redskap i forhold til å sette brukere og andre involverte inn i prosjektet», fortsetter Bjørnerheim.

Bergen kommunes Arkitektur- og byformingspris 2012Ny-Krohborg skole fikk Bergen kommunens Arkitektur- og byformingspris 2012. Prosjek-tet er usedvanlig vellykket med henhold til både antikvariske, visuelle og bruksmessige kvaliteter, mener rådet for byforming og ar-kitektur.

Juryen mener Bergen kommune fortjener honnør fordi de som byggherre viser at det er mulig å utvikle gode oppvekstforhold for de unge og bidra til utvikling og sosialt fel-lesskap i et flerkulturelt lokalmiljø. Videre me-ner juryen at arkitektene fortjener takk for et prosjekt som fra skissestadiet via nydelige og selvforklarende byggemeldingstegninger til ferdig bygg viser en omtanke og en innlevelse en sjelden opplever. MAG

Ny-Krohnborg skoleProsjekt: Ny-Krohnborg skole oppveksttun, idrett og kultur Kunde: Bergen Kommune Arkitekt: Arkitekgruppen CUBUS as i samarbeid med Rambøll Interiør: Arkitektgruppen CUBUS (overflater og materialvalg) Landskap: Arkitektgruppen CUBUS as År: 2012 Sted: Bergen Type: Skole 1-10 Om Bergen kommunes Arkitektur- og byformingspris: • Bystyretvedtoki2011nyarkitektur-ogbyformingspolitikkforBergen. • BergenkommunesårligeArkitekturprisskalbidratilåholdefokuspå temaet og ikke minst gi oppmerksomhet til - og belønne - dem som yter «det lille ekstra» og kan vise til konkrete og gode resultater. • ByggoganleggsomtildelesArkitekturprisenskalisamspillmedomgivelsene tilføre stedet nye kvaliteter i innhold, formgiving og materialbruk. • Prosjektersomtildelesprisenskalværeferdigstiltiløpetavdesiste3årene.



Vi talar ofta om BIM. Gott så. Men vi behöver betydligt mer än det i våra projekt. Archus

Arkitekter och byggföretaget Strabag vet att det är på det viset. Och i projektet Tyresö

View blev det tydligt.

Så mycket mer än BIM

Söder om Stockholm ligger Tyresö kommun, vars centrum länge längtat efter en förnyelse. Kommunens ledning har också gär-na sett en vitalisering och ett nytt intresse kring centrumet. Det

fanns sedan tidigare en detaljplan för ombyggnad och tillbyggnad av Tyresö centrum inklusive nya bostäder.

Men sedan österrikiska byggföretaget Strabag köpt projektet och involverat Archus i det har bilden blivit en annan. Archus ritade om pro-jektet, och bland annat genom att göra om fyrspännare till sexspänna-re har man lyckats få projektet på rätt köl, så att det kunde realiseras.

Det ska bli både handel, parkering och runt 150 bostäder i Tyresö View är det tänkt. Förutsättningarna är förstås tuffa. Det gäller att sälja sjuttio procent av bostäderna för att få klartecken till byggstart - men det verkar ha löst sig. Det är ock-så planerat ett bostadshus på inte mindre än 24 våningar, vilket ställer speciella krav i projektet. Man tving-as tänka lite annorlunda till exem-pel vad det gäller installationer och eftersom det är en prefablösning i betong komplicerar även detta något. Den mesta installationen måste dras över eller under bjälklagen. Man har också en undercentral pla-cerad halvvägs uppe i byggnaden på grund av byggnadens relativt hö-ga höjd. Centralt i byggnaden har man placerat trappor, ventilations-schakt och de två hissarna. En av hissarna är också tänkt att kunna

fungera under brand och har separat strömförsörjning via ett dieselag-gregat. Mycket att hålla reda på alltså.

Ulf Nordell, affärsutvecklare på Strabag, berättar att Strabag har en avdelning hos Zentrale Technik i tyska Stuttgart som sysslar med kva-litetssäkring av projekt och har ett patenterat kontrollprogram kallat ”5D” och att även Tyresö Views modeller kommer att skickas dit för kollisionskontroll under våren.

- Strabag har ett komplett 5D-system, men i Tyresö View har vi inte använt detta fullt ut ännu, berättar Ulf.

Maria Lagergren, arkitekt på Archus och ansvarig för Tyresö View, berättar att det är ett ganska komplext projekt.

- Tyresö View handlar om fyra olika fastigheter i en 3D-förrättning där det inte är helt lätt att få en överblick över hur det fungerar. Det gäller för oss att kunna presentera projektet för Strabag på ett sätt så att vi kan förklara sambanden och hur fastigheterna hänger ihop. Ef-tersom vi jobbar i ArchiCAD sker

förstås all projektering i 3D, men det räcker inte alltid. Många i bygg-branschen verkar vara fixerade vid begreppet BIM, men vi ser att Archi-CAD kan användas till mycket mer än att framställa bygghandlingar. Vi tillverkade bland annat genomskinliga ”sprängskisser” så att Strabag lättare kunde se igenom byggnaden och initialt förstå projektuppläg-

“ Vi jobbar i en ”byggmodell” och har också en ”ytmodell” i vilken vi redovisar ytor i olika delar av projektet och uträknade efter olika beräkningssätt. BTA, LOA och BOA är exempel på det. ”



get. Vi åkte ner till Tyskland med runt femtio sidor material, 3D-skis-ser, grafiskt material och liknande. Alltihop producerat ur ArchiCAD-modellen.

Maria berättar att de tidigare hade Photoshop, Illustrator och Inde-sign på varje dator men att det inte är så längre.

- Nu plockar vi fram det mesta vi behöver direkt ur våra ArchiCAD-modeller. Vi har bara ett par licenser för de där andra programmen kvar. Det handlar väldigt mycket om kommunikation till de som är ova-na att läsa ritningar men även till andra i projekten idag. Då krävs det ett helt annat material att presentera och där fungerar den program-vara vi använder väldigt bra, fortsätter hon.

Bygget är nu i full gång och framåt andra kvartalet 2014 ska allti-hop vara klart och det blir dags att flytta in i bostäderna. Då ska förstås allt det andra också vara klart.

- Det som är bra med Strabag är att vi får vara med på hela resan, fortsätter Maria. Kontinuitet är viktigt och likaså att kunna behålla alla konsulter under projektets gång. Om någon konsult faller bort riskerar man att förlora viktig information. Det är viktigt med teamkänsla och en direktkontakt mellan de inblandade i projektet.

- Självklart har vi en BIM-server som vi använder också och vi tänker förstås BIM, även om just det här projektet inte är ett renodlat BIM-pro-jekt. Vi jobbar i en ”byggmodell” och har också en ”ytmodell” i vilken vi redovisar ytor i olika delar av projektet och uträknade efter olika be-räkningssätt. BTA, LOA och BOA är exempel på det. Dessutom har vi en aktuell kopia av byggmodellen vid sidan av, en ”skissmodell”. När vi vill prova nya lösningar gör vi det i anslutning till skissmodellen, då lämnar vi byggmodellen ifred och fyller inte den med allehanda skräp. Vi har som mest varit upp till sex samtidiga användare av modellen i det här projektet. Vi jobbar i PC-miljö och mot samverkansportalen Byggnet också. Vi levererar både i PDF och i 2D-DWG dito. Dessutom använder vi applikationen EcoDesigner för energiberäkningar och även Artlantis för renderingar, berättar Maria.

Archus har under några år gjort övergången från att arbeta på an-nan plattform till att nu i huvudsak fokusera på ArchiCAD. De sitter också i två städer, Stockholm och Västerås, vilket gör verksamheten något mer komplex. Sjutton personer sitter i Stockholm och tjugotre sitter i Västerås. Det finns också några som bara sysslar med bilder på företaget. Man sparar ner till 3ds-format med jämna mellanrum av det skälet. Och förstås levererar man i IFC för modellutbyten.

Det är med andra ord så att fokus finns på BIM idag och att många talar om BIM. En del har också kommit igång med att projektera med BIM som ledstjärna. Andra är inte riktigt där ännu. Men det är också så att vi kanske bör minnas att ett projekt är så mycket mer än att bara producera bygghandlingar. Så mycket mer innan man kommer fram till den punkten. Och att även under hela resan dit är det lika viktigt att kunna göra ett fullgott jobb. Det har Archus och Strabag förstått. Dags att vi alla gör det. MAG


Felix [email protected]

Magnus Myhrman har mycket känslor för kyrkor, han

sjunger i en kyrkokör och det var med ritandet av en kyrka

i Sävja som Tallius Myhrman Arkitektkontor startades. På

80-talet, när både Helena Tallius och Magnus Myhrman var

nyexaminerade och jobbade på olika bostadsarkitektkon-

tor fick de chansen att delta i en kyrkotävling.

Från kyrkor till innovationer

Både som bidrag och tävlingsdeltaga-re stack de ut, två nybakade arkitek-ter som tävlade mot redan etablerade

namn som Rolf Berg. Deras bidrag ”Möten” vann. Det var ytsnålt, nästan hälften så stort som konkurrenternas och där inget rum skul-le vara avskilt. Det blev startskottet för det lil-la arkitektkontoret som skulle präglas av en känsla för kvalitet, design och genomtänkta lösningar.

I slutet på 80-talet läste både Helena och Magnus restaureringskonst på konsthög-skolan. Där lärde de sig mycket om hur man byggde förr, om bland annat smarta ventila-tionslösningar. Något Magnus gärna vill an-vända mer av i allehanda projekt. Intresset för kyrkor höll i sig och genom åren har det blivit många uppdrag med anknytning till kyrkor. Helena är domkyrkoarkitekt i Uppsala sedan

många år tillbaka. De tar hjälp av en Archi-CAD-modell över kyrkan för att genomför projekt, som till exempel att utforma skalet till den nya orgeln.

Med DWG-underlag från orgelbyggaren Ruffatti ritade de upp den komplexa orgeln i ArchiCAD 12.

På den tiden skedde mycket av deras mo-dellering medhjälp av inhyrda konsulter och anställda. Under åren har Magnus blivit mer erfaren och gör idag det mesta själv.

- Vi har insett att det aldrig är någon idé att vänta med att uppgradera till den senaste ver-sionen av ArchiCAD. Lika bra att köra på och använda tekniken som erbjuds, säger Magnus vidare.

I mitten av 90-talet insåg Helena att det var dags att satsa på 3D-CAD. Tidigare hade CAD inneburit att dra linjer på en liten skärm. Inför

en inbjuden tävling om Svenska Ambassaden i Berlin blev det äntligen av.

- Vi måste börja med det här med data-system det har vi ju hört talas om så myck-et, skrattar Magnus. Vi fick vi rådet att välja ArchiCAD. Vi hyrde maskiner, operatörer och system. Det var ett fantastiskt verktyg.

I tävlingen, som de tyvärr inte vann, gick projektet till det andra kontoret som också hade datagjorda ritningar. Wingårdh.

- Det händer fortfarande att jag går tillba-ka för att tittar på projekt i gamla versioner. Vi började redan med version 4.5, år 1996.

Betongarkitekt I slutet av 2006 fick Tallius Myhrman i upp-drag att rita Turebergskyrkan i Sollentuna. Stadsbyggnadskontoret ville ha in en motvikt mot det kommersiella. Det fanns väldigt höga ambitioner för området som ligger längs järn-vägen, i ett område som var ganska nedgång-et, innan den nya kyrkan kom till.

Den mycket engagerade församlingen val-de WSP som projektledare. För Helena och Magnus innebar det att många konsulter och andra intressenter blandades in i projektering-en. Det var svårt att få plats med fläktrum-met och bland annat därför föreslog Tallius Myhrman ett självdragssystem liknande det som de tidigare genomfört i Lina kyrka i Sö-


Felix [email protected]

dertälje. Det är ju alltid flera konsulter i ett projekt och det gäller att få in de övriga på samma spår om man ska få framgång. Tyvärr lyckades Magnus och Helena inte få gehör för förslaget.

I bygglovet var villkoret att det skulle vara en betongfasad för en långsiktigt hållbar lös-ning. Önskan var att göra som i Schweiz med en isolerande betong i ett skikt men Peab vil-le göra en putsad fasad som är både enklare och billigare. Efter många turer blev det än-då platsgjuten betong både på in- och utsida med ett mellanliggande isoleringsskikt

Magnus och Helena är mycket nöjda med slutresultatet och Helena Tallius Myhrman blev utsedd till Årets Betongarkitekt 2011 för projektet.

InnovatörMagnus fick i december Stockholms Stads innovationsstipendium för sin uppfinning lift and drag, en vagn som kan lasta sig själv genom att höjas och sänkas med hydrau-lik. Den kan lasta tunga timmerstockar eller stora stenblock genom att ”böja på knäna”. Därefter köra i väg med sin last bogserad ef-ter en terrängskoter eller annat fordon med dragkrok. Den är framförallt avsedd att er-sätta tyngre maskiner på trånga och känsliga ytor och vara ett universalredskap i skog och

trädgård. En finess är att hydraulsystemet ger en fjädring som gör att vagnen kan besiktigas som en trailer och framföras i 80km/tim.

Vagnens olika delar är skapade i Archi-CAD. Vägg- och bjälklagsverktyget i sidor har

använts och sparas som 3D-objekt. Varje po-sition av en lyftrörelse blev ett eget biblioteks-objekt.

- Det känns naturligt för mig att använda ArchiCAD. När det inte handlar om byggna-der kan det lika väl vara föremål med ytor och geometrier, konstaterar Magnus.

Magnus har efter innovationstipendiet funderat på hur man som arkitekt hela tiden arbetar innovativt.

- Arkitekter tänker väldigt fritt och vi kan föreställa oss saker som inte ännu finns. ArchiCAD stöttar den visuella förmågan med bilder av det du ritar istället för att bara se se-parata planer och fasader.

Med stöd av statliga ALMI hoppas Magnus kunna bygga ett nätverk med människor från både affärsvärlden och industrin för att kunna genomföra projektet.

Från modell till ritningTallius Myhrman har jobbat med 3D-projekte-ring ända från starten med ArchiCAD. Det har inte alltid varit så lätt att kunna ta betalt för den extra insats som detta krävt

- Det syns inte på ritningarna hur man tagit fram underlaget. Och det är fortfarande sam-ma krav på att det ska vara snyggt, se enkelt ut och vara lättlästa ritningar.

Helena och Magnus har hoppats mycket på utvecklingen med BIM för att kunna erbju-da kunderna mervärdet med mängdning och kalkylering. När kunderna insett nyttan med detta kommer troligen traditionella pappers-ritningar som redovisningsform att minska i betydelse och allt mer arbete läggas på mo-dellbyggandet.

- Det blir både kul och spännande för framtidens arkitekter. Konstnärlighet och ta-lang kommer alltid att efterfrågas! MAG


Oddvar [email protected]

Elisabeth Karlsen i Asplan Viak brenner for BIM, en pro-

sjekteringsmetode i 3D som blir stadig viktigere i bygge-

bransjen. Til dette brukes ArchiCAD, et fullverdig

BIM-program for arkitekter. Målet er å få programmet så

enkelt som mulig, slik at arkitektene i konsernet kan

bruke mest mulig tid på kreativitet og gode løsninger, sier

Karlsen entusiastisk.

Brenner for BIM

Som DAK-ansvarlig i Asplan Viak har jeg ansvaret for utvikling og drifting av programmet, samt opplæring av de 80

arkitektene i konsernet. Det er en spennende, men også krevende jobb, der to dager sjelden er like, fortsetter Karlsen som ble ansatt ved Asplan Viaks kontor i Stavanger i 2001. I dag har kontoret 60 ansatte, hvorav 15 arkitekter. Hun er utdannet teknisk tegner og tømrer og reiser en god del i jobben, også for å oppda-tere seg faglig.

- Det er viktig å ligge i front på BIM-pro-sjektering som stadig flere oppdragsgivere ønsker å bruke. Asplan Viak bruker det også proaktivt i en del konkurranser, legger hun til.


Oddvar [email protected]

Trives godtElisabeth Karlsen trives godt i Stavanger, som hun kaller en fantastisk by. Hun liker de mil-de vintrene, en slags ”høst” hele året, slik hun uttrykker det litt spøkefullt. Hun er vant til friske vinder fra vest, siden hun kommer fra Veavågen på Karmøy, et tettsted ytterst mot ha-vet. Hun har bodd i Sta-vanger siden 1989, om-trent ”halve livet”, sier 42-åringen som har en samboer og en sønn på sju år.

På fritiden spiller hun fotball og går turer i fjellet. Her er mulighetene mange, og det gir fin avkobling fra en travel hverdag. I Stavan-ger sentrum, der Asplan Viak har kontor, er det gangavstand til mange steder. Det er et pluss. Men hun liker også å kjøre motorsyk-kel i likhet med en voksende skare av MC-en-tusiaster.

Asplan Viak var tidlig ute med ArchiCAD og BIM?- Ja, ArchiCAD ble tatt i bruk av en del arkitek-ter i Asplan Viak på slutten av 1990-tallet. Jeg har jobbet med programmet siden 2000 og synes det er meget brukervennlig. Det har utviklet seg vel-dig siden første utga-ve ble lansert i 1982, sier Karlsen.

- Asplan Viak var veldig tidlige ute med å ta i bruk BIM. Fra 2006 har jeg fulgt utviklingen av BIM- prosjektering gjennom forskjellige fora som ”Den Kloke Tegning” og BA-nettverket. Det har vært både lærerikt og nyttig for den job-ben vi gjør, påpeker hun

- Forskjellen på 3D-prosjektering og BIM er at BIM inneholder intelligens i objekter som blir tegnet, mens 3D bare er visuelt 3D uten intelligens i for eksempel veggene i bygget, forklarer hun.

Det kan også brukes til å beregne energi-bruk i bygg?- Det er riktig. Energikravene kan legges inn

i et eget program for energisimulering, slik at man kan velge de beste tekniske løsnin-

ger og priser. Her kan man bruke programva-ren IFC hvor mye av det-te er lagt inn. Tenk hva det kan bety når vi skal prosjektere passivbygg, nullenergibygg og plus-senergibygg i årene som kommer, utdyper hun.

- Med ArchiCAD 16 kan en vanlig bygnings-

modell omgjøres til en ”energimodell”, der man bruker en automatisk modellanalyse som omdanner bygget til en ”termisk blokk”. Mu-lighetene er mange, presiserer hun.

Fortell litt om hvordan dere bruker Archi-CAD - Vi bruker dette programmet fra første fase i planleggingen til siste strek er tegnet og pro-sjektet er overlevert oppdragsgiver. Alle arki-tektene i Asplan Viak kan tegne i den samme modellen, og mengdene av papir blir stadig mindre. Hele programmet blir brukt, alt fra fine illustrasjoner tidlig i planleggingsfasen til vanlige plantegninger med fasader og snitt. I tillegg bruker vi egne tilpassede skjemaer for

blant annet dører og vinduer, slik at man kan kjenne igjen en Asplan Viak-teg-ning uansett hvilket kontor den er laget ved. Med BIM blir det lettere å bereg-ne mengdeuttak for prising av ulike deler av bygget. En annen

viktig ting er at fagfolk som jobber med VVS, elektro osv. kommer veldig tidlig inn i planleg-gingsprosessen og bidrar med gode løsninger.

Dere BIM i mange byggeprosjekter?- Ja, dette har utviklet seg positivt de siste åre-ne, men det er fortsatt et stykke igjen. Vi har brukt dette til flere boliger og bygg på Nord-Jæren. La meg bare nevne to BIM-prosjekter i Skaarlia i Sandnes, to boligblokker som vi teg-net og prosjekterte for Kruse Smith. Det var et lærerikt prosjekt. Flere store entreprenører og utbyggere ønsker BIM-prosjektering, og Kru-

“ Det er viktig å ligge i front på BIM-prosjektering som stadig flere oppdragsgivere ønsker å bruke. Asplan Viak bruker det også proaktivt i en del konkurranser ”

se Smith er en av dem. Derfor er det viktig å være på hugget og skaffe seg spisskompetan-se på dette feltet. Med stadig strengere krav til blant annet miljø, energibruk og material-bruk i byggene er det en stor fordel å bruke BIM. Det er verktøy som blir stadig viktigere, ikke bare for arkitekter, men for hele bygge-bransjen.

Hvordan samarbeider dere med andre faggrupper?- Dette er en modellbasert programvare som enkelt kan deles mellom alle berørte rådgivere og faggrupper i et byggeprosjekt. Filutveks-lingen skjer problemfritt, både mellom avde-linger i Asplan Viak og med eksterne konsu-lenter. Byggmodellen blir kontinuerlig utviklet og forbedret til et ferdig prosjekt. Snart blir modellen tilgjengelig på IPad for byggelede-re. Da kan den brukes direkte på byggeplas-sene i alle trinn av prosessen. Det er et stort fremskritt i forhold til alle tegningene man vanligvis har brukt. Derfor er jeg ikke i tvil om at BIM er et verktøy for fremtiden, sier Karl-sen til slutt. MAG

“ Med ArchiCAD 16 kan en vanlig bygningsmodell omgjøres til en ”energimodell”, der man bruker en automatisk modellanalyse som omdanner bygget til en ”termisk blokk”. Mulighetene er mange. ”


Jouni Vastamä[email protected]


Träskända stads byggnadsnämnd ska handlägga ett höghus som förhoppningsvis agerar

banbrytare vid utnyttjande av BIM-modeller i lovproceduren. Projektetets arkitektoniska

utgångspunkt är att hylla kvarnen och silon som under förra sommaren blev nerrivna på

tomten. Man hamnade att riva ner den skyddade helheten för den var i dåligt skick. På

nybygget är NCC Rakennus Oy verksam som byggherre, och projektören är arkitekt Milla

Hannonen från arkitektkontor Helamaa ja Pulkkinen Oy. Övriga medarbetare i pionjärpro-

jektet är miljöministeriet, Tammerfors tekniska universitet, Building Smart Finland och

Solibri Oy. Utöver Träskända medför Vanda stad kunskap om byggnadstillsyn.

BIM-modell i bygglovsprocessen

miljön och landskapet samt uppfylla kraven på skönhet och harmoni.” BIM-modelleringen sätter helt nya krav på bedömningen.

I Träskända har man vid planläggandet av det såkallade Perhelä-kvarteret 3D-modellerat de blivande nybyggnaderna i den existerande byggda miljön. I förändringen av stadsplanen undersöks hur kvarteret förnyas med högt affärs-, kontors- och bostadsbyggande. Byggnads-projektet förutsätter stora förändringar även på gatuområdet kring kvarteret. Bild 2 visar ur fågelperspektivet stadsbildsmässiga påverk-ningar av det blivande tornbyggandet. På bild 3 syns hur Skanskas BIM-modellerade höghus sätter sig in i det planerade gatulandskapet. Man kan bekanta sig med den av SITO Oy gjorda 3D-modellen på webbplatsen www.jarvenpaa.fi/sivu/index.tmpl?sivu_id=4045. Tack vare modellen är det nu betydligt lättare för invånarna att delta i

Vy

öve

r d

en b

livan

de

”kva

rnb

ygg

nad

en”

i Trä

skän

da.

bild

: Mill

a H

ann

on

en /

Ark

kite

hti

toim

isto

Hel

amaa

ja P

ulk

kin

en

Processens syfte är att utreda i vilken utsträckning BIM-model-len redan nu kan utnyttjas i bygglovsprocessen samt observera de framtida utmaningar byggnadstillsynen sätter på modellen.

Samtidigt använder miljöministeriet projektet i uppsättningen av de allmänna datamodelleringskravens del 14, Utnyttjande av datamodel-ler vid byggnadstillsyn.

Byggnaden ska anpassas till omgivningenBedömningen av hur den blivande byggnaden anpassas till sin omgiv-ning är ett av lovhandläggningens centralaste uppdrag. Enligt Markan-vändnings- och bygglag 117 § ska byggnaden ”passa in i den byggda


Jouni Vastamä[email protected]


planläggnings-, gatuplanerings- och bygglovsprocessen. Det framtida syftet är att skapa en virtuell modell över hela staden eller dess cen-trala områden.

Bestämmelseenlighet kan redan nu betraktas digitaltVid NCC:s Kvarnprojekt nöjer vid oss inte enbart att betrakta modellen stadsbildsmässigt, utan vårt syfte är att utnyttja modellen på många olika sätt. Genom att använda det av byggnadstillsynen skaffade be-traktningsprogrammet Solibri Model Checker (SMC) läser man in da-ta i Facta-byggnadstillsynsprogrammet. Det underlättar betydligt lov-handläggarens arbete att man kan granska digitalt arealer, trappornas steghöjd och stegdjup, uppfyllandet av tillgänglighetskraven och så vidare. Byggnadstillsynen gör ständigt samarbete med Solibri Oy för att utveckla SMC:s egenskaper. I framtiden ska de allmänt godkända betraktningsregler vara tillgängliga för alla aktörer i branschen genom att exempelvis publicera dem i Rakennustieto Oy:s RT Net-tjänst. Miljö-ministeriet har som utmaning att betänka vilka krav den digitala bygg-nadstillsynen sätter på nya byggnadsbestämmelser.

Digitalitet är en stor utmaning för arkiveringÄven arkiveringslagstiftningen sätter sina egna krav på övergripan-de utnyttjande av BIM-planering. Arkivverket bestämmer att följande bygglovsdokument ska förvaras beständigt: lovbeslutet, de godkän-da huvudritningarna och de för lovproceduren anhållna uttalandena. Bestämmelsens utgångspunkt är ett permanent arkiv i pappersformat även om ritningarna också kan lagras på mikrofilm.

Överföring från pappersarkivering till permanent digitalarkivering förutsätter ett tillstånd av arkivverket. Byggnadstillsynen kan få tillstån-

det i det fall att dess datasystemshelhet uppfyller de i arkivverkets SÄ-HKE2-bestämmelser satta kraven. SÄHKE2 innehåller krav bland annat för dokumentens obligatoriska metadata, processens faser samt filfor-mat. Ett dokument som överförs till myndighetens datasystem och vi-dare sparas i den digitala arkiven ska vara i ett av dessa filformat:• Unicode UTF-8• TIFF rev. 5 eller 6, oförpackad eller förpackad CCITT Group 3 eller 4• PDF/A (ISO 19005-1:2005 eller nyare)• PCM WAV, 16 bit, 44,1 kHz• MPEG-1, Audio Layer 3, 128 kbit/s• MPEG-2, 50 Mbit/s, 4:2:2För att man kunde utnyttja BIM-baserad projektering genomgående även vid bygglovsprocessen måste arkivverkets lista utvidgas med IFC-formatet. Utredningsarbetet för att nå detta mål har påbörjats under ledning av Building Smart Finland. Målet uppnås förhoppningsvis un-der året 2013 när också det digitala arbetsbordet av det såkallade SA-De-projektet, lupapiste.fi, står i bruk hos pilotkommunerna, dit även Träskända hör.

BIM utnyttjas i vid utsträckning år 2014Som resultat av målmedvetet arbete har Träskända byggnadstillsy-nen som mål att år 2014 motta och betrakta BIM-modeller och andra digitala dokument via lupapiste.fi-tjänsten, överföra datan till Facta-byggnadstillsynsprogrammet och vidare till permanent lagring via Or-bit-dokumenthanteringsprogrammet till SARKK-tjänsten (bild 4). Det-ta ska flytta byggnadstillsynen till en helt ny era. Redan dessförinnan har vi börjat fundera på hur BIM utnyttjas vid byggplatsövervakning-en samt byggnadernas underhåll och service. MAG

Bild 2: Modellvy över de blivande tornhusen i Träskända centrum.

Bild 3: Det BIM-modellerade och förverkilgade höghuset i gatumiljön.


Thomas Graabæk & Jørgen Korsgård

På ingeniørhøjskolen i Aarhus læser 800 studerende bygningsingeniører på diplom- eller

kandidatniveau. Her er Bygnings Informations Modeller (BIM) en fast del af pensum, med

fokus på konstruktioner, installationer og udveksling til beregningsprogrammer via IFC-

formatet.

BIM som arbejdsmetode for 800 ingeniørstuderende

Da uddannelsen i forvejen er komprimeret, har det været vigtigt at fokusere på en hurtig indlæring af de basale BIM-færdig-heder hos de studerende, hvilket er årsagen til at ArchiCAD

er det eneste BIM-modelleringsprogram der undervises i. Samtidig har ArchiCAD indbyggede funktionaliteter, der gør det oplagt til undervis-nings af kommende ingeniører:• indbygget bibliotek af konstruktive bygningsdele som f.eks. inter-

nationale standardprofiler i stål.• særlig “MEP Modeller” til at modellere installationer.• IFC import og eksport i høj kvalitet, med indbyggede værktøjer til at

berige IFC-modellerne med egenskaber.• BIM Server til projekt-deling og samarbejde mellem studerende.Da Ingeniørhøjskolen i 2002 valgte at benytte ArchiCAD fremfor an-dre BIM-programmer på markedet, var det hovedsageligt fordi, Archi-CAD er så hurtigt at lære p.g.a. den intuitive brugerflade. På de korte kursus-forløb, vil ingeniørhøjskolen hellere fokusere på klassiske inge-niør-kompetencer end uddannelse i særlige programmer. Med Archi-CAD kan de studerende efter kun få dage arbejde selvstændigt med deres BIM-projekter.

Med bim server som omdrejningspunktDet der skaber mest synlig værdi i BIM-arbejdet på Aarhus Universi-tet, er at alle projekterne er styret og struktureret med “BIM Server”-teknologi.

For at forberede de studerende på at bygninger bliver skabt i teams af kolleger og medrådgivere, er skolens projekter som udgangspunkt gruppearbejde. Derfor er det også nødvendigt, at alle kan dele sine modeller og at man kan arbejde flere studerende sammen i samme projekt.

Den del af ArchiCAD, der styrer arbejdet med delte modeller kal-des Teamwork, og er et enestående redskab, når flere personer arbej-der med den samme bygningsmodel, fortæller Jørgen Korsgård, der er ansvarlig for arbejdet med BIM Server på Ingeniør-højskolen. Næsten alle projekter på Ingeniørhøj-skolen foregår i grupper, og med teamwork har al-le studerende i grupperne mulighed for at arbejde i samme model på samme tidspunkt. Team-works unikke styring af objekternes tilhørsforhold til den enkelte per-son, der arbejder med modellen, og det meget simple reserveringssys-tem, gør arbejdet med bygningsmodellen meget dynamisk og enkelt.

De studerende er fordelt på 6 forskellige BIM servere efter semes-ter. Ved et normalt studieforløb kan de derfor blive på samme server igennem hele uddannelsen. Når man spørger til hvordan det er muligt at holde styr på så mange brugere og projekter, forklarer Jørgen Kors-gård: “Jeg forsøger at begrænse antallet af brugere på hver server til

“ De studerende kan alle arbejde i grupper på den samme model uanset hvor, de befinder sig ”Jørgen Korsgård, lektor, ingeniør

Foto

: Hen

rik

Ols

en.


Thomas Graabæk & Jørgen Korsgård

ca. 120 studerende. Brugerne identificeres via deres studienummer, og de kan derved ikke forveksles med andre.”

I forhold til hvordan man administrerer medarbejdernes rettigheder til at ændre bygningsmodellerne på en tegnestue, har alle de studerende fuld adgang til alle funktioner, da det ellers vil være umuligt at adminis-trere hvem der skal have hvilke rettigheder til at ændre modellen. “Det betyder, at de studerende skal sende og modtage opdateringer lidt of-tere, end hvis modelleringen foregik på en tegnestue efter en mere tradi-tionel opbygning med lead architect – architect – draftsman - viewer”, fortæller Jørgen Korsgård.

Allerede fra første semester bliver de studerende introduceret til BIM tankegangen. “Målet er at få de stu-derende til at tænke “fuld BIM” hver gang de modellerer,” siger Jør-gen Korsgård og fortsætter, “det betyder, at modellen skal indeholde oplysninger til senere brug, som f.eks. priskalkulation, statiske bereg-ninger, energisimuleringer, tidsplanlægning eller andet.”

Teamwork giver de studerende mulighed for frit at kunne arbejde med modellen til forskellige formål, og allerede fra første semester arbej-der de studerende bevidst med bygningers energiforhold, ved f.eks. energisimulering direkte på bygningsmodellen. Simuleringen er første skridt på vejen imod bedre forståelse for optimering af energiforhold i projekteringsfasen, og de indbyggede værktøjer i ArchiCAD gør det let at forstå sammenhængen mellem bygningens formgivning, materiale-sammensætning og de ydre faktorer, der påvirker energi-regnskabet.

En helhedsorienteret BIM-strategiJørgen Korsgård har undervist i CAD-programmer i mere end 20 år. Desuden arbejder han med integration af BIM i undervisningen på År-hus Universitet, Ingeniørhøjskolen. Det er tydeligt, at der er mange tanker bag måden undervisningsforløbet tilrettelægges på, og Jørgen Korsgård uddyber: “Ideen bag strategien er, at alle studerende skal opnå kompetencer indenfor begrebet BIM, så de senere i erhvervslivet kan være kulturbærere for BIM som projekteringsmetode.”

“Informationen der kobles til modellens bygningsdele, kan via IFC-for-matet overføres til programmer, der beregner projektets pris og plan-lægger tiden for udførelsen.”

ArchiCAD er meget stærk på IFC området og kan derved udveksle med mange softwareprogrammer, som en bygningsingeniør kommer til at arbejde med. Teamwork er en kæmpe hjælp til vores studerende, når de arbejder i grupper med deres projekter. Kombineret med simu-lering af energi, statikske beregninger, samt beregning af tid og pris på projekterne giver det en helt ny indsigt i, hvordan man som rådgi-ver kan skabe en merværdi, ved at udnytte de muligheder der er i byg-ningsmodeller.

Nye teknologier bliver hurtigere og hurtigere en del af vores hver-dag. Det er bemærkelsesværdigt, hvordan de kan bidrage til, at styr-ke de faglige kompetencer, som de studerende skal tage med sig ud i virksomhederne. Det handler ikke kun om beregninger og simulering, men i høj grad også om samarbejde og udveksling af idéer og infor-mation. På Aarhus Universitet, Ingeniørhøjskolen, er det lykkedes at forene begge dele. MAG

“ Målet er at få de studerende til at tænke “fuld BIM” hver gang de modellerer ”Jørgen Korsgård, lektor


Karina [email protected]

Prosjektet utført av Ragnhild Johnsen og Sadia Ullah ved studieretning Bygg-teknikk og arkitektur på UMB, høsten 2012, viser stor kreativitet og svært god kunnskap om ArchiCAD. Prosjektet er spennende, interessant og viser god til-rettelegging til universell utforming.

Spetakulært skoleprosjekt tegnet med ArchiCAD

Elevene ved UMB fikk utdelt en arkitektkonkurranse, hvor det skulle produseres en løsning for et bibliotek og et tilhørende Plaza. Det skal planlegges et bibliotek som er dynamisk og mo-

derne, hvor design og signaleffekt av bygget er i fokus. Byggets form skal hentes fra verdier som representerer det lokale samfunnet, globali-tet og samtidig fungere som et sosialt samlingsted og vitensenter. Byg-get skal være universelt utformet og stille kravene til TEK10. Plaza skal planlegges i en grovere skala og skal fungere som et sosialt oppholds-sted med tilrettelagt fotgjengerpassasjer. Plaza skal også stille kravene til universell utforming og TEK10 samtidig som det skal være i samspill med biblioteket.

Prosjektet er løst på en systematisk måte med grundig tomteana-lyse og begrepsavklaringer, ekskursjon til biblioteker og gjennomgang av optimale mål for et slikt bygg. Målet har hele tiden vært å komme fram til et godt forankret og meningsfullt konsept for løsning av byg-get og det tilhørende området. Videre har konseptet sammen med krav og begrensninger i oppgaven gitt formen på biblioteket og utfor-mingen av Plaza.

Biblioteket kan også representere ingeniørkunst, da bæringen skjer via kombinasjon av form, materialbruk og ingeniørvitenskap.

KonseptetProsjektet som har fått konseptet «Tid» representerer tilhørighet på lo-kalt, globalt og universalt nivå.

Lokale innslag er hentet inn i arkitekturen, samt elementer som gjør at de fleste kan kjenne seg igjen ved noe av bygget. Samtidig har bib-lioteket en noe ugjenkjennelig form enn hva man vanligvis opplever. Biblioteket har fått tildelt en form skapt fra et innhold samtidig som den har en signaleffekt. Plaza som er tomten til biblioteket er tilpasset og sammenkoblet med biblioteket.

Ved framgangsmåten ble viktige ord sammenfattet til 3 nøkkelord, som igjen ble innskrenket til et begrep «Tid» som viste seg å bli kon-septet for biblioteket.

Begrepet er abstrakt og filosofisk. «Tid» kan tolkes og formes på veldig mange måter, og i dette prosjektet er det blitt gjort skisser, form-studier samt tolkninger i en begrenset tidsramme.

Under er det forklart hvordan former ble tolket for å representere «Tid».

Form på tid. Man lever i nåtid som kan oppleves som sentrum av tiden, hvor framtidsutsikten er bred og rettet frem i tid. Fortiden har hendt og er tilbake i tiden. Desto lenger siden noe har skjedd dess smalere og mindre betydning.

Uendelighetssymbolet også kalt «Apeiros» (gresk). Denne formen symboliserer uendelighet. Tiden kan oppleves som uendelig når vi betrakter den på avstand og generelt for hva som har skjedd for over 1 million år siden eller hva som skjer i fremtiden. Apeiros representerer tiden i et globalt og sam-funnsmessig perspektiv. Apeiros er også svevende, slik som tiden. Bib-


Karina [email protected]

lioteket skal også fungere som et vitensenter og da føles det i tillegg godt å hedre bygget med en form som har matematisk og vitenska-pelig verdi.

Kulen. Tiden oppleves også i et individuelt perspek-tiv, ved for eksempel at tiden eller dagen går sakte el-ler fort. Tid kan føles som noe man selv eier og som omslutter en selv. Man kan forestille seg sin egen tidsboble (kule) hvor boblen rommer ens fortid og

fremtiden mens man lever i nuet, i kulens sentrum. På denne måten representerer kulen den individuelle opplevelsen av Tiden. I tillegg sym-boliserer kulen formen for globalitet, jordkloden og solen, som er kjent for alle. Det ble gjort en sammenkobling av disse formene «Form på tid», «Apeiros» og «Sirkel».

Figuren under viser skisser av tre former som ga en sammenkoblet form.

Skisser av perspektiver ved hjelp av ArchiCADVed hjelp av ArchiCAD ble former, tak, kuler, etasjer, gangsoner, heis, trapp med flere satt i perspektiv, noe som kunne bekrefte eller avkrefte gruppemedlemmers tanker og meninger om utformingen. Figurene under viser de første perspektivtegningene i ArchiCAD.

Formen, det utvendigeByggets form har som mål å få publikum til å drømme, bli inspirert og hvor de ser på et annerledes bygg mens de likevel opplever det harmo-nisk og poetisk. Biblioteket er blitt tildelt en organisk form, hvor man betrakter et levende tak, vegger som er buet og kuler som både stikker frem og gjemmer seg bak glassfasader.

Glassfasader er med på å inkludere publikum. Det er valgt å legge ulike funksjoner i kulene. Kulene har lysåpninger som vil slippe inn dagslys og gi utsyn, men også skape innsyn og inkludering fra publikum uten-for. Det er tre innganger til biblioteket hvor to skal fungere som de of-fisielle publikumsinnganger.

HovedinngangTakformen «Apeiros» er tredimensjonal og kan sees både fra himmel-retning og bakkeplan.

Fra bakkenivå vil man se at taket rommer flere terrasser for publi-kum.

PlazaDenne sonen er Plazas høyeste dekke, med et konsentrert aktivitets-område. Her skal det gis rom for lekeplass for barn, ungdommer og voksne. MAG


Mari [email protected]

Solibri Model Checker – verktyget för kvalitetsgranskning

I tillverkningsindustrin gör man en protyp av produkten innan dess produktion påbör-jas. Prototypen testas och man sträver ef-

ter att minska problemen vid produktionspro-cessen ner till minimumet. Därför är det kan-ske först den tredje eller tionde versionen av produkten som hamnar i produktionen. Bygg-nadsprojekt fungerar på ett annat sätt. Varje byggnad är ett unikt projekt, varav det inte görs prototyper för testbyggande eller kal-kylering. Det enda sättet att säkerställa den blivande byggnadens korrekthet är att skapa därav en virtuell modell, som innehåller vik-tig information om uppförandet, byggandet samt bruk, och med vars hjälp det går att ut-föra diverse tester och kalkyleringar.

Dessa modeller, som innehåller virtuell in-formation, kallas för datamodeller eller BIM-modeller. Datamodellens kvalitet mätas med hur bra modellen motsvarar den blivande byggnaden. Modellen är högklassig när de kalkylerade mängderna, värdena och upp-skattningarna är nära verkligheten; exempel-vis mängden betong och arbetstimmar kan redan i planeringsskedet uppskattas rätt.

Datamodelleringen har kommit med fart som en del av byggprojektets alla faser även-som fastighetsunderhållet. Datorprogram-men irrar vanligen inte, men användarna är då en annan sak. Människorna har huvudsak-ligen en tråkig tendens att göra misstag vid allt pysslande, och modelleringen av byggna-der är inget undantag till regeln. Att manuellt

granska en stor fastighet till exempel för över-lappande byggnadsdelar är en nästan omöjlig eller åtminståne tidsödande process.

Men som tur är har evolutionen inte en-dast givit oss benägenheten till att göra miss-tag, utan människorna är också rätt klipska att lösa de problem som kastas i deras väg. Det år 1999 grundade företaget Solibri Oy er-bjuder en lösning till kvalitetsgranskning av datamodeller. Bolagets flaggskepp, Solibri Model Checker (SMC) har redan avancerat till åttonde version och är fortfarande den abso-luta ledaren i branschen. Solibri Model Check-er genomgår BIM-modellen noggrant och pe-dantiskt, vare sig det är frågan om ett sjukhus på flera kvarter eller en liten hallbyggnad.

Betrakta och granskaSolibri Model Checkers funktion delas upp i tre olika faser: betraktandet, förfrågandet och hanteringen av resultaten. Användaren kan med hjälp av SMC öppna datamodellen i 3D och betrakta den i ett separat fönster. Närma-re betraktande av olika delar kan underlättas genom att dölja andra delar. Det går också att skära modellen och dölja den skurna delen. Det är lättare att betrakta våningar när bygg-naden är vertikalt skuren.

I granskningen genomgås datamodellen med hjälp av regelverk. Det finns förinställda färdiga regelverk, som användaren kan driva igenom för att granska modellens korrekthet. Man kan även redigera regelverken och ska-

pa sina egna regler. SMC skriver ut resultaten på en tabell och ger respons för regelverkets varje punkt. Responsen varierar efter proble-mets storhet: programmet ger röda varnings-märken för seriösa problem, såsom två över-lappande bjälklag. Mindre väsentliga problem markeras med orange och gula varningstri-anglar. För att underlätta korrigerandet kan man ta skärmdumpar på de felaktiga ställen i modellen.

Till slut kan man skapa en rapport över fe-len. Därtill kan bifogas skärmdumpar samt ens egna kommentarer. Man kan inte göra förändringar till modellen i SMC; programmet är avsett endast för betraktande och gransk-ning av modellen. Man kan till exempel inte lägga till hål för ventilationsrören om dessa saknas i datamodellen. SMC anmäler bara att de saknas, varefter korrigeringen utförs i den ursprungliga modellen. Detta tryggar att för-ändringarna alltid uppdateras i den ursprngli-ga modellen.

Ny version: v8Solibri Model Checker v8 lancerades 18.9.2012 på Drumsö i Helsingfors. Som marknadens enda kvalitetssäkrare fortsätter Solibri fortfarande att expandera i världen. Ef-ter Helsingfors fortsatte turnén i Stockholm, London, Nederländerna, Oslo och senare i Förenta Staterna. VD Heikki Kulusjärvi berät-tade om nytt kontor i Storbritannien och om ny samarbetspartner i Tyskland samt nya åter-



Mari [email protected]


försäljare i Japan och Australia. För nuvaran-de använder arkitekter, ingenjörer, byggfir-mor och fastighetsägare sig av Solibri i över 70 länder.

Solibri Model Checker v8 är inte fullt av revolutionära nyheter. Människorna bakom programmet kartlade noggrant sina kunders önskemål, och inriktningen var klar: använ-darna ville ha ett ännu mer lättanvänt pro-gram. Lättanvändhet och effektivitet är nya SMC:s nyckelord. Resultatens exakthet har vuxit och således blir modellerna ännu när-mare det avsedda, realistiska resultatet.

Användargränssnittets visuella utseende har inte ändrats. Som nyheter finns ett föns-ter för resultatens sammandrag och mångsi-digare möjligheter att söka efter regelverk el-ler enstaka regler.

Man har också betonat hur viktigt valet av rollen är. När användaren öppnar datamodel-

len i SMC är det första steget roll-valet. Efter-som till ex-empel arki-tektens och VVS-planeraren roller skiljer sig från varandra styr det rätta rollvalet användaren till de lämp-liga reglerna och underlättar granskningsar-betet.

Solibri är ett makalöst biträde när det gäl-ler att granska hur BIM-projektören skött sitt

Steg 1: Valet av rollen. Efter att ha konstaterat att modellen ytligt sett är i ordning tar arkitekten sig till granskningen. SMC visar rollvalet med detaljrika beskrivningar av varje roll, och användaren väljer arkitektmodellen.

Steg 2: Valet av regelverket. Förinställningarna är färdigt valda. När ett regel-verk väljs syns dess detaljrika beskrivning till höger.

SMC öppnar nu en gul anteckningslapp, uppdragslistan, där det syns de icke genomförde uppdragen, som borde slutföras före den egentliga kvalitetssäkringen. Arkitekten upptäcker att det finns bara ett uppdrag. Genom att välja det öppnas en tydlig och enty-dig anvisning.

Steg 4: Arkitekten kan nu granska och korrigera komponenternas klassificeringsdata lätt och snabbt direkt i användargränssnittet. Komponenterna även visualiseras för använda-ren. Nu är modellen redo för granskningen, och resultaten är att lita på. De uppdrag som utförs kan även vara till exempel inläsning av klassificeringsdata från tabellkalkylering eller något annat uppdrag som inte förkopplas med själva granskningen av modellen utan med kvalitetssäkringsprocessen.

Solibri Model Checker v8Tillverkare: Solibri Tilläggsuppgifter: www.solibri.com

jobb. Vi ser fram emot Solibris följande verk-tyg, som skulle lyckas lika bra med att korrige-ra de fel som begåtts på byggplatsen. MAG


Honkarakenne har varit verksam som pilotanvändare av Archi-Frame. I projektets bakgrund ligger behovet att få all projekte-ring från arkitektplanering till produktionsplanering under ett

och samma program., vilket medför större nytta och närmande mot verklig BIM-modellering. ArchiCAD används redan av många discipli-ner i vårt företag, men bearbetningsmodellering av enstaka trädelar har hittills saknats.

Provbruket och en del av programmeringen pågår ännu, men man har redan med elementverktyget levererat filer till produktionslinjerna och vidare färdiga väggstommar till kunder. I artikeln användar jag ter-men block, med vilken jag menar en med ArchiFrame modellerad in-dividuell trädel, som kan vara vilken som helst konstruktionsdel från högben till väggstomme.

MöjligheterMan kan med elementverktyget utföra tre viktiga helheter, varav den första är modellering i en riktig 3D-modell, vilket i synnerhet hjälper till i kollisionsgranskningar och hantering av höjdpositioner.

Den andra helheten är projektionsbilder på element. Inte alla bygg-nader förses med CNC-maskinerade trädelar, men det behövs klara di-mensionsritningar på byggplatsen. Dessa ritningar skapas behändigt med ArchiFrame vid modelleringen. Samtidigt får man 3D-bilder för byggplatsen.

Marknaden har saknat en ArchiCAD-applikation som skulle fokusera på modellering

av träbearbetningar och producera data för CNC-maskiner. ArchiFrame besvarar äntli-

gen detta behov. Applikationen delas upp i mindre helheter, av vilka blockverktyget

används för att lägga till diverse bearbetningar till enstaka trädelar och elementverk-

tyget för att modellera hela lätta träväggar.

ArchiFrame

Tuuli [email protected]

Laxstjärt som exempel på sammanfogning av två block.



Tuuli [email protected]


Den tredje viktiga helheten är de filer man får ut ur programmet för produktionen. Utöver maskinfiler i bvn-formatet om de modellerade blocken kan man för nuvarande exportera listor i xls-formatet.

Via en xml-fil går det lätt att importera ett materialbibliotek, där det finns de trävarudimensioner som behövs. Därtill kan man i element-verktyget skapa de stomtyper som står till förfogande. Biblioteken un-derlättar rutinarbetet, och deras uppdaterbarhet är förstås en viktig egenskap med tanke på husfabrikens produktionshantering.

Skapande av elementNär man i projektet börjar skapa ett ele-ment väljer man först stomtypen och avgränsar sedan elementets höjdposi-tioner, det vill säga nederkantens och – om man så vill – också överkantens höjd. Om överkantens höjd inte tvingas till en viss höjd modellerar programmet elementet efter takets nedre yta. I till-läggsinställningarna kan taket justeras så att elementet till exempel samman-fogas med takkonstruktionen. Detta är ett praktiskt alternativ när det är frågan om en takstolskonstruktion. Det är även möjligt att välja en redan i modellen ex-isterande vägg, efter vilkens form Archi-Frame utgör elementet. Allt detta kräver förstås att arkitektens modell är korrekt gjort eller att den bearbetas av element-planeraren innan elementen skapas.

När elementets basinställningar stämmer skapas elementet i bottenpla-nen. Definieringen av ankarpunkten på-verkar på vilken sida av ritlinjen stom-men utgörs. I praktiken har jag märkt att det händigaste sätt är att rita positio-nen med en linje och placera ankarpunkten antingen på den bärande stommens inner- eller ytteryta. Man kan nog vända elementets rikt-ning, men stämpeln blir alltid på yttersidan.

Redigering av elementElementverktyget utformar först elementets kontur eller ram, och där-efter bildas blocken med ett separat kommando. Detta möjliggör att elementets form kan betraktas och vid behov ändras innan blocken skapas. För att redigera elementet förvandlas det till en fill som bear-betas normalt med fillverktyget och vars form sedan överförs tillbaka till elementet. På så sätt är det möjligt att exempelvis granska öppning-arna och elementets ytterdimensioner.

När elementen och stämplarna står på sina ställen utformas block-en, varvid projektionsbilderna blir till. Det är möjligt att även impor-tera projektionerna av sammanfogade konstruktioner till elementens projektionsbilder. De importerade projektionerna syns som fills som inte automatiskt uppdateras utan måste omimporteras efter eventu-ella modifieringar.

Elementet kan förvandlas till fill innan blocken utgörs.

På projektionsbilden bildas en lista av elementens block. Även huvud-måttlinjerna och öppningarnas mått blir automatiskt till. Automatisk namnruta för projektionsbilder håller ännu på att utvecklas.

När elementets form är lämplig utgörs blocken, varvid stomstolparna blir till i bottenplanen.

Projektionsbilderna på elementen blir automatiskt till.

Man kan välja konstruktionsdelar för projektionsbilderna i 3D-vyn.


Redigering av blockBlocken bearbetas med ArchiCADs basverktyg och med ArchiFrames speciella blockverktyg. Här är ArchiCADs hjälplinjer en ypperlig funk-tion. Det är möjligt att med ArchiFrames verktyg trimma blocken med varandra även när de inte står i rät vinkel mot varandra. Det går också lätt att göra spår och genomföringar.

Det rekommenderas att man efter modifikationerna uppdaterar elementet, varvid även listan över elementets block uppdateras. Till slut skapar man CNC-filen, xls-listan samt utskrifterna och så kan pro-duktionen börja.

Observationer om 3DEnligt mitt tycke är ArchiFrames 3D-egenskaper bra, och man har nog också koncentrerat sig på dem under provdriften. Det är lättast att lägga till konstruktionsdelar i bottenplanen, men redigeringen är of-ta händigare i 3D-vyn. Här anser jag att diverse tänjnings- och trim-ningsfunktioner är mycket mer praktiska än textrutor, där man matar in nummer.

Konstruktionsprojektionerna underlättar kollisionsgranskningarna.

En av de händigaste funktionerna i ArchiFrame är ritningsplanet, med vars hjälp man kan välja vilken som helst konstruktionsdel som bas dit block läggs till.

Jag väntar ivrigt på att de övriga verktygen fås i bruk så vi all-varligt får koncentrera oss på progrmmet som helhet. Jag vill ald-rig se något program ultimatiskt färdigt, eftersom planeringspro-grammens starkaste egenskap absolut är att de anpassas till den skiftande verkligheten efter varje användares behov. MAG

Om stomstolpar till exempel flyttas kan de därefter trimmas.

Med hjälp av ritningsplanet är det lätt att lägga till exempel takbalkar.

ArchiFrameTillverkare: Moveo Oy Kompatibilitet: ArchiCAD 15 & 16 och ArchiCAD Start Edition i Mac och Windows. Språk: finska, norska & engelska. Tilläggsuppgifter: www.archiframe.fi/ Finland: M.A.D., [email protected] Norge: Graphisoft Norge, [email protected] Sverige: Graphisoft Sverige, [email protected]


Cinema 4D har fått över 200 förbättningar i versionen R14. Man har i utvecklingsarbe-

tet koncentrerat sig bland annat på renderingen, arbetsflödet, animeringen och kame-

raegenskaperna.

Cinema 4D R14 är nu här

Mikko [email protected]


AnvändargränssnittetVäljande av objekt och beto-nande av de aktiva objekten har förtydligats. Presentations-sättet av de aktiva objekten kan lätt förändras exempelvis från trådmodell till skuggad modell.

Även flera objekten kan nu väljas samtidigt aktiva genom att klicka på den högra musknappen (raycast selection). Realtida skug-gor har förbättrats såväl hastighets- som kvalitetsmässigt.

CommanderSnabbtangenten shift–C gör det möjligt att hitta vilket som helst verktyg eller funktion. Om man till exempel vill aktivera Boole-verktyget trycker man på shift–C och börjar skriva boo, och så föreslår Commander Boole. När man trycker på enter får man Boole i bruk i objektlistan. På detta sätt kan man snabbt söka efter ett visst verktyg.

SnappingSnap-funktionerna har nästan helt omorganise-rats. Nu kan man till exempel definiera arbetsplanets (workplane) orientation, varefter alla nya objekt som tilläggs orienteras automatiskt mot samma riktning. Man kan även ”snappa” objekt exempelvis parallelt med y-axeln, vilket gör det lättare att placera objekt i önskade positioner.

Guide ObjectAnvändargränssnittet har också förbättrats genom att lägga till guide-verktygen till repertoaren. Dessa hjälplinjer är bekanta från 2D-pro-gram såsom Photoshop, och nu är det möjligt att även i Cinema 4D använda sig av dem i 3D.

Guide-objektet kan dras fritt i 3D-vyn eller ”snappas” till objektens kanter eller hörn. En guide kan även justeras med parametrar eller för-vandlas till ett plan.

To Do-uppdragslistaEn To Do-tagg kan läggas till vilket objekt som helst, eller till hela bygg-naden. Den är avsedd för att påminna användaren om att utföra vissa åtgärder. Alla objekts To Do-taggar finns på en lista i projektinställning-

bild

: Jukka K

lemetti, w

ww

.advice3d

.fi


arna. De utförda åtgärderna taggas som ”done”, varefter de finns på done-fliken medan de kvarblivande förblir fortfarande på task-fliken.

RenderingRenderingen har fått som nyhet Radiosity Maps-kalkyleringen, som är ett alternativt sätt att kalkylera ljusets studsande. Man kan med den definiera i pixlar hur noggrant ljuset kalkyleras. Ljusets studsande kan även sparas i projektets cache, vilket betydligt sparar kalkyleringstid när man renderar nästa bild.

XrefXref-funktionen har vidareutvecklats. Xref-objekten kan nu bearbetas i huvudprojektet eller öppnas i separata filer. Man kan även definie-ra om referensfilens parametrar vill överköras i huvudprojektet eller tvärtom.

SkulpteringSkulptering är nu integrerad som en stark tilläggsegenskap med sin egen användargränssnitt. Skulpteringsverktygen ingår i Bodypaint 3D och Studio-paketen. Nu kan man alltså utforma och mejsla vilken yta som helst.

Ett eget bibliotek medförs, där det finns färdiga template-filer. Man kan redigera objekten på separata lager och justera lagrets styrka med en glidavbrytare. Man kan också använda en mask för att avgränsa ett område på objektet. En gråtonsbild kan importeras som figur till ytor.

Man kan med symmetrifunktionen utföra samma redigering på ob-jektets olika sidor.

Med skulpteringen uppstår det lätt hundratusentals eller miljontals po-lygoner, men den slutgiltiga modellen kan optimeras som lågpolygo-nisk modell, som inte gör huvudprojektet för tungt.

KamerareformerDet här är en större helhet av nya funktioner. Först vill jag nämna Ca-mera Focus Picker, med vilken man snabbt kan definiera en fokuspunkt i projektet. (Detta fungerar endast med Physical Camera.) Focus Pick-er aktiveras och fokuspunkten pekas, varvid det övriga området dim-mas ut. På detta sätt får man en mer fokuserad skärpedjupseffekt på bilderna.

Camera Morph-taggen är en mycket praktisk innovation. Man defi-nierar först två eller flera kameror. I taggens parametrar finns en glidav-brytare, med vars hjälp en mycket smidig animation mellan kamerorna kan definieras. Med andra ord är detta alltså ett lätt sätt att sätta en animationsbana.

Motion Camera-taggen skapar en virtuell person som håller kame-ran i handen. Med hjälp av denna person kan man åstadkomma realis-tisk motion när kameran flyttas framåt. Man kan också justera hur lång kamerapersonen är, minimi- och maximiavståndet till objektet samt in-tensiteten av stegen och kamerarörelser.

Camera Calibrator är en tagg med vars hjälp man kan kalibrera en 2D-bild med Cinema 4D-projektet så att kameran automatiskt placeras i samma ställe där den ursprungliga fotografen stått. Kalibreringen sker genom att sätta linjer som är parallella med koordinataxlarna och ge-nom att definiera höjdpositioner.

När man växlar vyer från kamera till kamera uppdateras 3D-vyn i re-altid.

To Do-uppdragslista


ShadersShaders är avancerade texturer som konstrueras med hjälp av matema-tiska formler, medan de traditionella texturerna består av pixlar. En av shaders fördel är att de inte pixeliseras när man zoomar in.

Det finns shaders i dessa kategorier: Wood, Brick, Weathering och Sub Surface Scattering.

Genom att använda Normalizer-shadern med texturens Normal-ka-nalen på en RGB-bild kan man inverka på ytans geometri. Normalizer kalkylerar kontrastskillnader för att utforma geometrin.

I Wood-shadern kan man enkelt justera fibrer och årsringar. Wood-shadern projiceras vackert och är lätt att justera.

Även Brick-shadern har fått förbättringar såsom hantering av djup-effekten, fogens mörkhet och smutsighet samt övriga tilläggsfunktio-ner.

Weathering-shadern är en av nyheterna. Man kan med denna shader visualisera slitager som bland annat orsakas av vädret.

Shadern Sub Surface Scattering har fått mera justeringsmöjligheter. Med denna shader kan man justera materialets förmåga att absor-bera ljus.

PostproduktionArbetsflödet har förbättrats även i postproduktionen. Nu går det att öppna Cinema 4D-projektet direkt i Photoshop, vars nyaste version har 3D-stödet.

Det finns en lång rad nya egenskaper i Cinema 4D R14; närmare in-formation finns på www.maxon.net. MAG

Cinema 4D R14Tillverkare: Maxon Tilläggsuppgifter: www.maxon.net Finland: M.A.D., [email protected] Norge: Graphisoft Norge, [email protected]


Odd [email protected]

Tradisjonelt har BIM-modellering av eksisterende bygg blitt gjort ved at man går ut fra teg-ninger og supplerer med oppmålinger tatt på stedet. Deretter bruker man mye tid på å lage modellen i et BIM-program. Dette er tidkrevende samtidig som det er store feilkilder i en slik metode.

Flexijet - fra bygning til BIM i ett trinn

En annen metode som har vært mye brukt i det siste er lasers-canning. Dette gir en «modell» som består av et utall punkter (punktsky). Ut i fra dette må man trekke ut data som er anven-

delige for modelleringen. En scannet bygning gir fort flere gigabyte med data og av disse mengdene med data trenger vi kanskje 1% for å lage en god modell. For eksempel velger man ut alle punkter i et gitt høydeintervall (eks. 3 cm) og bruker dette som underlag for modelle-ring. Scanning, etterarbeid og modellering tar ganske mye tid, men det gir god nøyaktighet.

Hva om vi kunne bruke laser, men selv velger punktene vi trenger for å lage en god modell og så sende disse punktene rett inn i ArchiCAD? Da vil oppmåling og modellering skje i ett trinn, og det vil være lettere å finne tilleggsdata og legge de inn i modellen, for eksempel hva slags vegg det er. Det er lett å finne ut på stedet, men ikke fra en punktsky. Eksempel-vis trenger vi jo vanligvis bare 4 punkter for å modellere en vegg og vi får håndterbare, riktige datamengder og god nøyaktighet samtidig.

Flexijet4architects er et nytt, revolusjonerende BIM-målesystem som gjør akkurat det. Systemet består av et stativ, en tilt- og svivelenhet og laseravstandsmåleren Leica Disto som måler avstander og vinkler. Dette er koblet trådløst med Bluetooth til en bærbar PC med ArchiCAD og en plug-in «app».

ArbeidsmetodeI ArchiCAD velger man verktøyet som skal modelleres med, måler inn de få punktene som trengs og dermed er objektet inne i ArchiCAD-modellen. Det er også mulig å legge inn tilleggsdata, for eksempel om det er en betongvegg eller en lettvegg.

I tillegg må noen referansepunkter settes inn, slik at man får målt inn posisjonen når man flytter utstyret.

Systemet kan betjenes manuelt, eller ved hjelp av fjernstyring. Dette kan være praktisk for å måle inn punkter på lang avstand, hvor man da kan stå ved målet og styre laserstrålen nøyaktig.

Punktene som blir målt blir lagt inn i ArchiCAD som «trådkors» på et eget lag, slik at man etterpå kan dokumentere hva man faktisk har målt. Disse målepunktene kan også brukes til å måle punkter på komplekse objekter, og bruke morph-verktøyet for å modellere.

Det er enkelt å lage terrengmodeller med Flexijet og ArchiCAD. Ved hjelp av Graphisoft MEP- modeller kan også VVS-anlegg modelleres.

Ved å sette ut og måle inn referansepunkter, kan man «måle seg» rundt i bygget i tillegg til å måle ute slik at man får riktige veggtykkel-ser. Etasjehøyder finnes i trapper og eventuelt ved å måle vindusplasse-ringer utenfra.Fordeler ved denne metoden:• Mulige feilkilder minimeres da innmåling og generering av modell

skjer i en prosess.• Siden de som bygger opp modellen hele tiden er på stedet, kan de

både strukturere og berike (legge inn informasjon) modellen iht. prosjektets gjeldende krav og behov.

• Kontra tradisjonell laserscanning får en ved bruk av denne meto-den mulighet til å tilpasse antall innmålingspunkter til ulike behov for detaljering i ulike områder av bygget eller ulike bygningsdeler. En kan også utelate irrelevant infor-masjon som f.eks. løst inventar.

• Det er ikke nødvendig å tømme/ryd-de rom for oppmåling, og en kan utføre oppmåling av et rom også med folk til stede.

Denne metoden gir samlet en svært effektiv måte å lage en 3D-modell for prosjektering av tilbygg og re-habilitering, eller for bruk i drift og vedlikehold.

Graphisoft Norge er enedistri-butør av Flexijet og ArchiCAD. MAG


Odd [email protected]

ArchiCAD 16 succé i världenArchiCAD 16 har vunnit till och med tre hyllade priser i Britannien. ArchiCAD 16 var absolut stjärna på den årliga prisgalan Construction Computing Awards, som också är bekant under det subtila nam-net The Hammers. Evenemanget presenterar och belönar progressiv teknologi vid planering, byggande och fastighetshantering samt bäs-ta projekt från olika håll i världen.

ArchiCAD 16 vann priset årets bästa produkt (Product of the Year) och klev också upp på högsta pallen i kategorin BIM Product of the Year. BIMx fick å sin sida erkänsla som årets mobilapplika-tion. •

ArchiCAD 16 den sista versionen med stöd för 32 bitars systemArchiCAD 16 är den sista ArchiCAD-ver-sionen som stöder 32 bitars operativ-system (Windows XP, Windows Vis-ta 32-bit, Windows 7 32-bit och Windows 8 32-bit).

Med andra ord fungerar Archi-CAD 17, som lanseras hösten 2013, endast i Windows-versio-nerna Windows 7 64-bit och Win-dows 8 64-bit. Beakta detta när ni kö-per nya datorer. Det här påverkar inteMacintosh-användarna, då ArchiCAD redan varit 64 bitar på Mac-sidan sedan version 15. •

Graphisoft delte ut pris for «Fremragende bruk av datagrafikk» Torsdag 31. januar inviterte AHO til prisutdeling i forbindelse med AHO WORKS-utstillingen. Totalt 20 priser ble delt ut til prosjekter som har utmerket seg i høstsemesteret og Graphisoft delte ut prisen for «Fremragende bruk av datagrafikk».

Prisen gikk til Magnus Høyem for prosjektet «Venice Asylum».Det er kursene selv som nominerer prosjekter til prisene, mens vin-

nerne plukkes ut av en fagjury i samråd med prissponsor. Årets juryer besto på designsiden av Lucas Cueni, Johan Schreiner, Rachel Troye, og for arkitektur av Thomas McQuillan og Filippo Gazzola.

I tillegg til de ordinære prisene, har AHO gjennom flere år valgt ut et eller flere prosjekter som nomineres til studentkonkurransen RIBA President medals. I år er det Studio B3 som går videre til den inter-nasjonale konkurransen. •

Graphisoft och BIMobject till brett samarbeteBIM-världens föregångare Graphisoft och BIMobject har avtalat om brett strategiskt samarbete. Avtalet garan-terar, att ArchiCAD-användarna kan utnyttja ett möjligast brett urval av in-telligenta objekt.

”BIM-objekt är för byggbranschen lika viktiga som standardiserade byggnadselement”, menar Graphisofts marknadsföringsdirektör Ákos Pfemeter. ”Våra kunder har stor nytta av det objektspektrum som BI-Mobject erbjuder. Det är ett ypperligt tillägg till ArchiCADs och BIM-components.coms objekturval.”

”Vi tror att ArchiCADs GDL-teknologi, samt det rätlinjiga arbetsflö-de vi byggt mellan byggnadsdelar och projektörer, framhäver datamo-dellens nyttor under hela byggprojektets livscykel”, säger BIMobjects VD Stefan Larsson. Siktet i närframtiden är att skapa en direkt länk mel-lan BIMobject samt ArchiCAD och BIMcomponents.com. •

RenderingsfarmHåller din maskins kalkyleringskraft på att ta slut? Inget problem, för Artlantis-användarna nu kan utnyttja renderingsfarmen.

Det är ytterst lätt att använda Artlantis-renderingsfarmen, eftersom servicen är fullständigt webbaserad. Man kan använda renderingsfar-men på adressen www.artlantisrenderfarm.com. Först registrerar man sig, varefter man kan köpa krediter som används till att betala renderingstid. Webbplatsen innehåller en nyttig kalkylator med vars hjälp det är lätt att uppskatta hur länge och hur många krediter rende-ringen tar. Bilden blir renderad så att Artlantis’ arbetsfil skickas i arkiv-formatet till renderingsfarmen.

Det går att använda servicen med filer som är sparade i Artlantis 4 Render eller Studio. Som renderare kan användas Artlantis’ egna ren-derare eller Maxwell Render. De båda kan används både till bilder och animationer.

En vanlig bordsdator innehåller vanligen en fyrkärnig processor, medan det på Artlantis-renderingsfarmen finns över 300 processo-rer. Renderingshastigheten är alltså i en helt annan klass. Exempelvis en animation på 500 bilder, som skulle ta 85 timmar på en bordsda-tor, utformas på renderingsfarmen på drygt 5 timmar. •


ArchiCAD-distributörer

DANMARK

Graphisoft DenmarkArne Jacobsens Allé 7, 5. sal

2300 København S

tel +45 70 220 520

fax +45 70 220 620

www.graphisoft.dk

[email protected]

FINLAND

M.A.D.Kägelstranden 1

02150 Esbo

tel +358 20 741 9700

www.mad.fi

[email protected]

ISLAND

+ ARKITEKTARLaugaveg 59

101 Reykjavík

tel 562 5959

fax 561 5959

www.plusark.is

[email protected]

NORGE

Graphisoft NorgeFridjof Nansens vei 17

0369 Oslo

tel 21 55 58 00

fax 21 55 58 01

www.graphisoft.no

[email protected]

SVERIGE

Graphisoft SverigeSolna Torg 19, 8tr

171 45 Solna

vxl +46 (0)8-735 59 00

fax +46 (0)8-735 59 90

Graphisoft SverigeStormgatan 4

211 20 Malmö

vxl +46 (0)40-611 00 38

fax +46 (0)40-611 00 91

Graphisoft SverigeFabriksgatan 10

412 50 Göteborg

vxl 0703-44 64 74

www.graphisoft.se

[email protected]

Documents

ArchiMAGSCANDINAVIAN - graphisoft.no · 1 • 2013. SCANDINAVIAN. 2 ArchiCAD är starkt i Norden 3 Archeus & spannmålssilor i Uleåborg 6 Butiks Informations Modeller 9 Nordlyskatedralen