Arbetsmarknadspolitiska program - Arbetsförmedlingen · arbetslöshetskassa, får aktivitetsstöd med 103 kronor per dag. Stödet betalas ut av försäkringskassan under förutsättning

Prora 2001:2ISSN 1404-8108

Arbetsmarknadspolitiskaprogram

Årsrapport 2000

Rapporten ingår i serie Prora somutges av AMS Programenhet

Uppföljning och utvärdering

Sammanfattning

Syftet med denna rapport är att ge en övergripande bild av de arbetsmarknadspolitiskaprogram och insatser som varit inrättade under 2000 med avseende på bland annat syfte,innehåll, regelverk, deltagarnas sammansättning, volymer, resultat och kostnader.

Under 2000 har de arbetsmarknadspolitiska programmen minskat – i såväl faktiskt antaldeltagare som i relation till gruppen arbetslösa – i förhållande till föregående budgetår. Igenomsnitt deltog ca 112 300 deltagare i de konjunkturberoende programmen/insatsernaunder 2000, vilket kan jämföras med 141 400 under föregående budgetår. Den främstaförklaringen till den minskade programvolymen är det förbättrade arbetsmarknadsläget.Därtill deltog ytterligare ca 54 100 deltagare i genomsnitt i särskilda insatserna förpersoner med arbetshandkapp. Motsvarande siffra för budgetåret 1999 var 56 000 del-tagare.

Den 1 augusti 2000 infördes en ny struktur för de arbetsmarknadspolitiska programmen.Den nya programstrukturen omfattar nio arbetsmarknadspolitiska program, som i sin turkan innehålla olika insatser. I samband med införandet av den nya programstrukturentillkom fyra nya program/insatser, dvs. aktivitetsgarantin, aktiviteter inom vägledning ellerplatsförmedling, särskilt anställningsstöd och utökat förstärkt anställningsstöd.

Antalet deltagare i samtliga anställningsstöd och arbetspraktik ökade i förhållande tillföregående budgetår, medan antalet deltagare i övriga konjunkturberoende program ochinsatser minskade. Av de särskilda insatserna för personer med arbetshandikapp var detendast särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) som hade en ökad omfattning.

Ett övergripande uppdrag för Arbetsmarknadsverket är att arbetsförmedlingarna i sinverksamhet skall prioritera de utsatta grupperna, dvs. arbetshandikappade, invandrare ochungdomar. Dessa gruppers andel av de konjunkturberoende programmen och insatsernabör vara minst lika stor som deras andel av de arbetslösa. De konjunkturberoendeprogrammen och insatserna uppfyllde tillsammans detta balanskrav under år 2000.

Det övergripande syftet med arbetsmarknadspolitiska program är att de ska underlättamatchningen mellan arbetssökande och lediga arbeten samt leda till ett arbete. Motbakgrund av att de konjunkturberoende programmen och insatserna har olika innehåll,syften och målgrupp, varierar resultaten mellan programmen/insatserna. För samtligakonjunkturberoende program och insatser har registerbearbetningar genomförts av hur storandel som – enligt AMS register – gått från program/insats till arbete inom 30, 90 och 180dagar efter avslutat program eller insats. Bästa resultaten nås efter en avslutad period medstart av näringsverksamhet och efter en avslutad period med allmänt anställningsstöd. Närdet gäller särskilda insatser för personer med arbetshandikapp mäts resultaten på annat sätt.

Styckkostnaden, vilken framförallt styrs av ersättningen till deltagarna, ökade för allakonjunkturberoende program och insatser mellan 1999 och 2000, utom kommunalaungdomsprogrammet, som hade oförändrad styckkostnad, och offentligt tillfälligt arbetet(OTA), som hade minskade styckkostnader. Styckkostnaden för de särskilda insatserna förpersoner med arbetshandikapp, å andra sidan, minskade vid motsvarande jämförelse.

Innehållsförteckning

Inledning .......................................................................................1

Konjunkturberoende program och insatser

Aktivitetsgarantin........................................................................3Deltagarna ................................................................................................... 5

Aktiviteter inom vägledning/platsförmedling ..........................7Deltagarna ................................................................................................... 8Tid före och i program/insats ..................................................................... 11Resultat ...................................................................................................... 11Kostnader................................................................................................... 12

Anställningsstöd.........................................................................13Anställningsstödets utveckling över tiden................................................... 15Deltagarna ................................................................................................. 17Tid före och i program/insats ..................................................................... 22Resultat ...................................................................................................... 23Kostnader................................................................................................... 26

Arbetslivsinriktad rehabilitering .............................................29Deltagarna ................................................................................................. 31Tid före och i program/insats ..................................................................... 33Resultat ...................................................................................................... 34Kostnader................................................................................................... 37

Arbetsmarknadsutbildning ......................................................39Planering och upphandling ........................................................................ 41Deltagarna ................................................................................................. 42Tid före och i program/insats ..................................................................... 47Resultat ...................................................................................................... 48Kostnader................................................................................................... 53

Arbetspraktik.............................................................................57Deltagarna ................................................................................................. 59Tid före och i program/insats ..................................................................... 61Resultat ...................................................................................................... 63Kostnader................................................................................................... 65

Datortek/aktivitetscenter ..........................................................67Deltagarna ................................................................................................. 69Tid före och i program/insats ..................................................................... 72Resultat ...................................................................................................... 73Kostnader................................................................................................... 75

Kommunala ungdomsprogrammet .........................................79Deltagarna ................................................................................................. 80Tid före och i program/insats ..................................................................... 83Resultat ...................................................................................................... 84Kostnader................................................................................................... 86

Offentligt tillfälligt arbete.........................................................89Deltagarna ................................................................................................. 90Tid före och i program/insats ..................................................................... 92Resultat ...................................................................................................... 93Kostnader................................................................................................... 94

Start av näringsverksamhet .....................................................95Deltagarna ................................................................................................. 97Tid före och i program/insats ................................................................... 100Resultat .................................................................................................... 100Kostnader................................................................................................. 103

Ungdomsgarantin ....................................................................107Deltagarna ............................................................................................... 109Tid före och i program/insats ................................................................... 112Resultat .................................................................................................... 112Kostnader................................................................................................. 115

Konjunkturberoende program och insatser-ett jämförande perspektiv.......................................................117Deltagarna ............................................................................................... 117Resultat .................................................................................................... 120Kostnader................................................................................................. 123

Särskilda program för arbetshandikappade

Lönebidrag ...............................................................................125Anställda med lönebidrag ........................................................................ 127Tid före och i program/insats ................................................................... 130Resultat .................................................................................................... 131Kostnader................................................................................................. 133

Offentligt skyddat arbete........................................................135Anställda i offentligt skyddat arbete ......................................................... 137Resultat .................................................................................................... 139Kostnader................................................................................................. 140

SIUS...........................................................................................143Deltagarna ............................................................................................... 145Tid före och i program/insats ................................................................... 147Resultat .................................................................................................... 147Kostnader................................................................................................. 149

Särskilda insatser för arbetshandikappade -ett jämförande perspektiv.......................................................151

Bilaga 1: Sökandekategoriförteckning...................................................... 153

1

Inledning

Denna rapport fokuserar på både konjunkturberoende program/insatser ochinsatser för arbetshandikappade. De olika arbetsmarknadspolitiska medlensamspelar funktionellt med varandra. För att göra samspelet så effektivt sommöjligt ingår de via Arbetsförmedlingen i ett organisatoriskt sammanhålletsystem, vars syfte är att tillgodose de mål statsmakterna lagt fast för arbets-marknadspolitiken. Vid sidan av platsförmedling, vägledning och arbetslivs-inriktad rehabilitering spelar de olika arbetsmarknadspolitiska programmenen viktig roll för att förbättra matchningen mellan arbetssökande och ledigaplatser. En arbetssökandes handlingsplan kan ibland omfatta flera programoch/eller insatser som ett led till att nå målet med ett stadigvarande arbete påden reguljära arbetsmarknaden.

De arbetsmarknadspolitiska programmen kan klassificeras på en mängdolika sätt. Programmen delas bland annat upp, som nämnts ovan, i konjunk-turberoende program/insatser och insatser för arbetshandikappade, därprogram/insatser i den förstnämnda kategorin skall avpassas mot konjunktur-läget medan den andra kategorin ska svara mot den enskildes behov, oavsettkonjunkturläget. Kategorin insatser för arbetshandikappade finansieras avanslaget för särskilda åtgärder för arbetshandikappade, för att säkerställa attarbetshandikappade får del av de arbetsmarknadspolitiska resurserna. Underdetta anslag finansieras bland annat insatserna lönebidrag och offentligtskyddat arbete. Arbetshandikappade skall därutöver prioriteras inom ramenför de konjunkturberoende programmen/insatserna, som med någotundantag finansieras av anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Uppsättningen av arbetsmarknadspolitiska program har hela tiden förändratsför att möta nya behov på arbetsmarknaden. Ett nytt program eller insatsinnebär ofta att programstrukturen ändras i och med att exempelvis arbets-löshetsersättning/aktivitetsstöd eller bidragsnivåer är olika, eller p.g.a. att detnya programmet/insatsen bättre tillgodoser behov som tidigare rymts inomandra program eller insatser.

Rapporten1 är uppbyggd i 14 olika avsnitt (i alfabetisk ordning), som var ochen behandlar ett arbetsmarknadspolitisk program eller insats. Varje avsnittgår att läsa för sig. Detta upplägg innebär att vissa upprepningar avresonemang och förklaringar måste göras. Avsikten är emellertid inte attrapporten ska läsas i sin helhet, utan att den i första hand ska fungera som enreferens- och uppslagsrapport i olika sammanhang. För att ge en översiktöver samtliga arbetsmarknadspolitiska program och insatser följer två kapitelmed jämförande perspektiv med avseende på deltagare, resultat ochkostnader.

1 För en genomgång av Arbetsmarknadsverkets styrning och verksamhetsplanering

hänvisas till Arbetsmarknadsverkets årsredovisning 2000.

De arbetsmark-nadspolitiskamedlen samspelarmed varandra

Konjunkturbero-ende program/insatser och in-satser för arbets-handikappade

Program-strukturenändras

Rapport-disposition

2

3

Aktivitetsgarantin

Aktivitetsgarantin, som startade den 1 augusti 2000 efter en tids pilotverk-samhet, riktar sig till den som är eller riskerar att bli långtidsinskriven vidArbetsförmedlingen. Huvudmålen med aktivitetsgarantin är att minska lång-tidsarbetslösheten, få bort de långa inskrivningstiderna och motverka an-delen återinskrivningar.

Aktivitetsgarantin ska väsentligt förbättra de arbetslösas möjligheter på denreguljära arbetsmarknaden. Varje deltagare får stöd av Arbetsförmedlingenshandledare inom en grupp på 25-30 personer, samtidigt som man har tillgångtill alla ordinarie arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Aktiviteter-na bedrivs normalt på heltid. Vid start i aktivitetsgarantin utarbetar hand-ledare och arbetssökande en individuell handlingsplan. I planen specificerasbåde vad Arbetsförmedlingen kan erbjuda och vad som krävs av deltagaren.Skillnaden mot att delta i enstaka arbetsmarknadspolitiska program ellerinsatser är att alla tillgängliga program och insatser samlas under ett tak ochatt den individuella handlingsplanen går som en röd tråd genom allaaktiviteter.

En viktig grundtanke med aktivitetsgarantin är att arbete ska ske i nära sam-verkan med stat, kommuner, företag, arbetsmarknadens parter m.fl. För attkunna bryta trenden med hög långtidsarbetslöshet krävs att fler aktörer änenbart Arbetsförmedlingen engagerar sig för att finna nya lösningar och hittaframkomliga vägar. Till samverkanspartner - till exempel bemannings-företag, organisationer och kommuner - som anordnar verksamhet inomaktivitetsgarantin kan ersättning utbetalas på högst 150 kronor per dag ochdeltagare för merkostnader i samband med verksamheten.

Först då deltagaren haft ett reguljärt arbete (hit räknas även lönebidrag,offentligt skyddat arbete och samtliga anställningsstöd utom särskilt anställ-ningsstöd) i sex månader, gått till egen- eller studiestödsfinansierad utbild-ning eller av annat skäl slutat vara arbetssökande, lämnar han eller honaktivitetsgarantin. Vid deltagande i aktivitetsgarantin lämnas aktivitetsstödeller lönesubvention, som t.ex. vid anställning med anställningsstöd, löne-bidrag eller offentligt skyddad anställning.

I detta kapitel redovisas inga detaljerade uppgifter om deltagare och kostna-der för personer som deltagit i aktivitetsgarantin eftersom dessa deltagareingår som en del av de program och insatser som redovisas i denna rapport(dock ej kommunala ungdomsprogrammet), vilket skulle innebära dubbel-räkning.

Legal grund för budgetåret 2000

Lag (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program

Förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska programFörordning (1996:1100) om aktivitetsstöd

Ersättning i form avaktivitetsstöd ellerlönesubvention

Individuellhandlingsplan

Samverkans-partner

Nytt program

Regelverk

Aktivitetsgarantin

4

AMS föreskrifter (AMSFS 2000:4) för tillämpning av förordningen(2000:634) om arbetsmarknadspolitiska programAMS föreskrifter (AMSFS 1996:18) om aktivitetsstöd

AMS allmänna råd om tillämpning av förordningen (2000:634) om arbets-marknadspolitiska programAMS allmänna råd om tillämpning av förordningen (1996:110) omaktivitetsstöd

AMS administrativa föreskrifter för tillämpning av arbetsmarknadspolitiskaprogramAMS administrativa föreskrifter för handläggning av ärenden om aktivitets-stöd

Regler och ekonomiska villkor gällande budgetåret 2000

Den som är eller riskerar att bli långtidsinskriven och är arbetssökande påArbetsförmedlingen kan anvisas till aktivitetsgarantin från den dag han ellerhon fyller 20 år. Unga handikappade och de som uppbär inkomstrelateradersättning från arbetslöshetskassa kan få ta del av programmet innan de fyllt20 år.

Under tiden i aktivitetsgarantin får deltagaren aktivitetsstöd eller lön (t.ex.vid anställning med anställningsstöd, lönebidrag eller offentligt skyddatarbete). Den som är berättigad till ersättning från arbetslöshetskassa fåraktivitetsstöd motsvarande arbetslöshetsersättningen, dock lägst 240 kronorper dag vid heltid. Den som inte uppfyller villkoren för ersättning frånarbetslöshetskassa, får aktivitetsstöd med 103 kronor per dag. Stödet betalasut av försäkringskassan under förutsättning att anordnaren har lämnat ennärvarorapport. Deltagaren kan också under vissa förhållanden få ersättningför resor och övernattningar i samband med programmet.

Den som anvisats till aktivitetsgarantin kan ta del av den tills han eller hon:• haft ett reguljärt arbete i minst sex månader utan att samtidigt ha tagit

del av andra aktiviteter inom ramen för garantin, eller• påbörjat en utbildning som inte berättigar till aktivitetsstöd, eller• själv väljer att lämna aktivitetsgarantin.

Förändringar inför budgetåret 2001

Ersättningen till personer som inte uppfyller villkoren för ersättning frånarbetslöshetskassa höjs till 143 kronor per dag fr.o.m. 1 januari 2001.

Information

Faktabladet Aktivitetsgaranti, rekv. nr 502 484AMV:s webbplats: www.ams.se

Regler ochekonomiskavillkor

Förändringar2001

Information

5

Deltagarna

I genomsnitt deltog 16 492 personer per månad i aktivitetsgarantin underperioden 1 augusti till 31 december 2000. De flesta av dessa, 54 procent,befann sig i den förberedande insatsen aktiviteter inom vägledning ellerplatsförmedling (AVP), som framförallt riktar sig till deltagare i aktivitets-garantin. Relativt många deltog också i arbetsmarknadsutbildning (AUTB),13 procent, arbetspraktik (APR), 11 procent, och offentligt tillfälligt arbete(OTA), 7 procent. I kategorin ”övriga” ingår, förutom övriga program ochinsatser, även deltagare i aktivitetsgarantin som var registrerade i andrasökandekategorier vid Arbetsförmedlingen, t.ex. tillfälligt arbete och om-bytessökande.

Figur 1. Kvarstående personer i aktivitetsgarantin 1 augusti-31 december 2000 fördelat på program och insatser, andel i procent

Program-/insatsmixen ovan är dock inte helt representativ för aktivitets-garantin, utan speglar ett uppstartsskede med relativt hög andel AVP (somvanligen inleder anvisningen till aktivitetsgarantin). AVP har efter handminskat sin andel av aktivitetsgarantin, ju längre tid som förflutit sedanaktivitetsgarantin startade.

0

10

20

30

40

50

60

AVP AUTB APR OTA ANST DAT ARB ÖVR

Pro

cent

Program/insats

Aktivitetsgarantin

6

7

Aktiviteter inom vägledning eller platsförmedling tillkom den 1 augusti 2000som en särskild insats under programmet förberedande insatser. Deltagarenerhåller aktivitetsstöd under tiden i insatsen. Utifrån en individuellt behovs-anpassad planering och med handlingsplanen som styrinstrument, deltararbetssökande i olika vägledande och platsförmedlande aktiviteter. Dessaaktiviteter kan komma ifråga före deltagande i annat arbetsmarknadspolitisktprogram, inför ett arbete eller – vilket är mest vanligt – ingå som en del avaktivitetsgarantin.

Exempel på aktiviteter inom vägledning eller platsförmedling kan vara in-formation eller kartläggning, enskilt och/eller i grupp. Här kan också finnasformer för aktivt arbetssökande, gruppvis i så kallade jobbsökaraktivitetereller enskilt. Aktiverande inslag av yrkesvägledning med ett utnyttjande avdatorstödda informations- och vägledningsprogram, ofta kombinerat med såkallade yrkesvalskurser och enskilda vägledningssamtal, är ett stöd för attvidga perspektiven i en valsituation, t.ex. inför val av arbetsmarknadsut-bildning. Förutom jobbsökaraktiviteter och vägledning i grupp kan studie-besök eller kortare arbetspraktik på företag ingå, dvs. inslag i vägledandesyfte som avser att stärka sökande i sitt beslut om yrkesinriktning.


Lag (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska programFörordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska programFörordning (1996:1100) om aktivitetsstöd

AMS föreskrifter (AMSFS 2000:4) för tillämpning av förordningen(2000:634) om arbetsmarknadspolitiska programAMS föreskrifter (AMSFS 1996:18) om aktivitetsstöd

AMS allmänna råd om tillämpning av förordningen (2000:634) om arbets-marknadspolitiska programAMS allmänna råd om tillämpning av förordningen (1996:110) om aktivi-tetsstöd

AMS administrativa föreskrifter för tillämpning av arbetsmarknadspolitiskaprogramAMS administrativa föreskrifter för handläggning av ärenden om aktivitets-stöd

Ingår i program-met förberedandeinsatser

Aktiviteter enskiltoch/eller i grupp

Regelverk

Aktiviteter inom vägledning/platsförmedling - ingår i förberedande insatser

AUTB 27%

APR 23%

ANST 14%

SEB 8%

ARB 6%

OTA 5%

DAT 5%

KUP 4%

AVP 4%UTV 4%

8


Den som är eller riskerar att bli arbetslös och är arbetssökande på Arbetsför-medlingen kan anvisas till aktiviteter inom vägledning/platsförmedling frånden dag han eller hon fyller 20 år. Unga handikappade och de som uppbärinkomstrelaterad ersättning från arbetslöshetskassa kan få ta del av insatseninnan de fyllt 20 år.

Under tiden i aktiviteter inom vägledning/platsförmedling får deltagarenaktivitetsstöd. Den som är berättigad till ersättning från arbetslöshetskassafår aktivitetsstöd motsvarande arbetslöshetsersättningen, dock lägst 240kronor per dag vid heltid. Den som inte uppfyller villkoren för ersättningfrån arbetslöshetskassa, får aktivitetsstöd med 103 kronor per dag. Stödetbetalas ut av försäkringskassan under förutsättning att anordnaren har lämnaten närvarorapport. Deltagaren kan också under vissa förhållanden fåersättning för resor och övernattningar i samband med insatsen.

Tidperioden för aktiviteter inom vägledning/platsförmedling är längst sexmånader. Endast om det finns särskilda skäl kan Arbetsförmedlingen medgelängre tid.



Information

Faktabladet Förberedande insatser, finns på AMV:s webbplats: www.ams.se

Deltagarna

Under perioden 1 augusti till 31 december 2000 påbörjade 26 337 personeraktiviteter inom vägledning eller platsförmedling (AVP). Det innebär attinsatsen i genomsnitt har haft 5 267 nya deltagare per månad under ovan-stående period. Den snabba utvecklingen av antalet nya deltagare i AVPförklaras av målsättningen att ca 20 000 personer skulle kunna beredas platsi aktivitetsgarantin (se särskilt avsnitt), där majoriteten av deltagarna i AVPingår, i slutet av år 2000. Könsfördelning i AVP var relativt jämn, 57 procentmän och 43 procent kvinnor. Motsvarande andelar bland de arbetslösa var 53respektive 47 procent. Tabell 1 nedan visar att de nya deltagarna framföralltåterfanns i åldersgrupperna 35-44 och 45-54 år. Endast små skillnaderförekom mellan män och kvinnor när det gäller åldersfördelning.

26 337 nyadeltagare


Förändringar 2001

Information

9

Tabell 1. Nya deltagare i aktiviteter inom vägledning/platsförmed-ling under perioden 1 januari till 31 december 2000 fördelat påålder och kön

Ålder

Antal Andel Antal Andel Antal Andel

-19 14 0 5 0 19 0

20-24 735 5 494 4 1 229 5

25-34 2 956 20 2 376 21 5 332 20

35-44 4 056 27 3 137 28 7 193 27

45-54 4 263 28 3 079 27 7 342 28

55-60 2 400 16 1 799 16 4 199 16

61- 600 4 423 4 1 023 4

Totalt 15 024 100 11 313 100 26 337 100

Män Kvinnor Totalt

Figur 1 nedan redovisar omfattningen av antalet kvarstående deltagare vidmånadens slut under augusti-december 2000. I genomsnitt kvarstod 11 016personer per månad i insatsen under denna period. Trots att AVP tillkomförst i slutet av året utgjorde insatsen fyra procent av den totala volymen avkonjunkturberoende program och insatser under budgetåret 2000.

Figur 1. Antal personer kvarstående i aktiviteter inom vägledning/platsförmedling vid månadens slut augusti-december 2000

11 016 deltagare isnitt per månad

Aktiviteter inom vägledning/platsförmedling

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

14 000

16 000

18 000

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

Ant

al

2000

10

Den genomsnittliga utbildningsnivån bland de nya deltagarna i AVP mot-svarade i stort genomsnittet bland de arbetslösa. De flesta, 51 procent avmännen och 52 procent av kvinnorna, hade en gymnasial utbildning.

Ett övergripande uppdrag för Arbetsmarknadsverket är att arbetsförmed-lingarna i sin verksamhet ska prioritera de utsatta grupperna, dvs. arbets-sökande med svag förankring på arbetsmarknaden. Till dessa räknas blandannat invandrare, arbetshandikappade och ungdomar mellan 18 och 24 år.Uppgifter om en person är invandrare eller född i utlandet registreras dockinte i Arbetsförmedlingens register över arbetssökande. För att få enindikation på i vilken omfattning invandrare prioriteras till olika programoch insatser redovisas istället gruppen utomnordiska medborgare, som är endel av begreppet invandrare.

De prioriterade gruppernas andel av den totala programvolymen (konjunk-turberoende program och insatser) bör vara minst lika stor som deras andelav de arbetslösa. Detta fördelningspolitiska mål behöver dock inte varauppfyllt för varje program eller insats separat, eftersom det skulle motverkaett effektivt användande av de olika programmen/insatserna.

Tabell 2 nedan visar att både arbetshandikappade och utomnordiska med-borgare var väl representerade i AVP i förhållande till sin andel av de arbets-lösa. Ungdomar var däremot kraftigt underrepresenterade i insatsen, vilketkan förklaras av att ungdomar istället har tillgång till väglednings- ochplatsförmedlingsinsatser inom ramen för ungdomsinsatserna kommunalaungdomsprogram och ungdomsgarantin (f.d. utvecklingsgarantin).

Tabell 2. De prioriterade gruppernas andel av aktiviteter inomvägledning/platsförmedling (AVP) jämfört med deras andel av dearbetslösa

Budgetår

i AVP Arbetslösa2 i AVP Arbetslösa2 i AVP Arbetslösa2

1997 - 21 - 10 - 11

1998 - 18 - 10 - 11

1999 - 15 - 11 - 10

2000 4 14 16 11 11 101 Avser ungdomar 18-24 år.2 Avser sökandekategori 11-13.

Ungdomar1 Handikappade Utomnordiska medb.

Handikappadeoch utomnor-diska med-borgare välrepresenterade

Prioritering avde utsattagrupperna

Genomsnittligutbildningsnivå

11

Tid före och i program/insats

Väntetiden, alternativt tid före program eller insats, innebär det antal dagaren arbetssökande är arbetslös omedelbart före påbörjat program/insats.Tabell 3 nedan visar att den genomsnittliga väntetiden för AVP var 157dagar, dvs. drygt fem månader. Den relativt långa väntetiden förklaras av attAVP främst riktar sig till personer med långa inskrivningstider. Män sompåbörjade en period i AVP hade i genomsnitt varit arbetslösa sex dagarlängre än kvinnor. AVP varade i genomsnitt 36 dagar under perioden1 augusti till 31 december 2000. Den korta tiden i insatsen förklaras av attAVP oftast används som en kortare motivationshöjande insats, frånfördjupade jobbsökaraktiviteter till kortare utbildning i form av orienterings-kurser eller praktik, i inledningsskedet av aktivitetsgarantin.

Tabell 3. Genomsnittlig tid före och i aktiviteter inom vägledning/platsförmedling (AVP) uttryckt i antal dagar för män (M), kvinnor(K) och totalt (T)

Budgetår Tid före insats Tid i insats

Arbetslös1 AVP

M K T M K T

1997 - - - - - -

1998 - - - - - -

1999 - - - - - -

2000 159 153 157 36 35 361 Avser sökandekategori 11, 12 eller 13.

Resultat

Andel i arbete efter avslutat program eller insats är det mått som används föratt mäta ett arbetsmarknadspolitiskt programs/insats resultat. Sannolikhetenatt få ett arbete efter avslutat program eller insats är, över tiden, framföralltberoende av konjunkturläget. Det är även viktigt att sätta programmets/insatsens resultat i relation till målgruppen, eftersom förutsättningarna fördeltagarna varierar. Detta innebär att de tidsserier som redovisas nedan istörre utsträckning mäter efterfrågan på arbetskraft än förändringar iinsatsens kvalitet.

Resultaten kan betraktas som ett utfall av externa och interna faktorer.Externa faktorer ligger utanför AMV:s kontroll (den ekonomiska utveckling-en i stort) medan interna faktorer följaktligen ligger, helt eller delvis, inomAMV:s kontroll. Exempel på interna faktorer är, vad gäller aktiviteter inomvägledning/platsförmedling, kvaliteten på aktiviteterna och hur arbetetorganiseras på arbetsförmedlingarna.

Drygt femmånadersväntetid

Externa ochinterna faktorer

Aktiviteter inom vägledning/platsförmedling

Andel i arbeteefter avslutatprogram/insats

12

Skillnader i resultat mellan olika program och insatser beror även på hur”nära” programmet/insatsen ligger ett arbete. Program eller insatser sominnebär att arbetsgivaren får bidrag/skattereduktion till en del av löne-kostnaden (t.ex. anställningsstöd) eller program/insatser som syftar till egetföretagande leder i större utsträckning till arbete – åtminstone på kort sikt –än program eller insatser som innebär att deltagaren står ”längre” från enarbetsgivare (t.ex. arbetsmarknadsutbildning, datortek). Utbildningsprogram-mens/-insatsernas resultat tenderar dock att bli bättre på sikt. Lägst andel iarbete har program och insatser som framförallt syftar till att ge någon formav tillfällig sysselsättning (t.ex. offentligt tillfälligt arbete).

Under perioden 1 augusti till 31 december 2000 lämnade totalt 10 384personer aktiviteter inom vägledning/platsförmedling. Resultatet av direkt-övergångarna, dvs. var den arbetssökande befann sig i slutet av den månad ivilken denne avslutade AVP (efter högst 30 dagar), visar att 18 procent hadegått till arbete1.

Kostnader

Den totala kostnaden för AVP utgörs av kostnader för aktivitetsstöd tilldeltagarna. Totalkostnaden beror dels på antalet deltagare per månad, dels pånivån på ersättningen till deltagarna. AVP finansieras av anslaget arbets-marknadspolitiska åtgärder. Totalkostnaden för AVP uppgick under period-en 1 augusti till 31 december 2000 till 416 miljoner kronor. Styckkostnaden,dvs. genomsnittlig kostnad per deltagare och månad, för AVP var 10 000kronor under insatsens fem första månader.

Samverkanspartner som anordnar verksamhet inom aktivitetsgarantin –exempelvis bemanningsföretag, organisationer och kommuner – kan fåersättning med högst 150 kronor per dag och deltagare för merkostnader isamband med verksamheten. Total uppgick denna kostnad till elva miljonerkronor under perioden 1 augusti till 31 december 2000. Beslut med sam-verkansavtal utgjorde 22 procent av de beslut om AVP som fattades underdenna period.

1 Övergång från program/insats till tillsvidareanställning, tidsbegränsad anställning, del-

tidsarbetslöshet, tillfällig timanställning, fortsatt anställning hos samma arbetsgivare,tillfälligt arbete, Samhall, ombytessökande, lönebidrag, OSA samt allmänt, förstärkt,särskilt och utökat förstärkt anställningsstöd räknas som arbete enligt 2000 årsdefinition.

Totalkostnad416 miljonerkronor

Hur ”nära” ärprogrammet/insatsen ettarbete?

Kostnad församverkans-avtal 11miljoner kronor

13

Anställningsstöd ersatte den 1 januari 1998 de tidigare programmen bered-skapsarbete, rekryteringsstöd och utbildningsvikariat.1 Syftet med anställ-ningsstöd är att underlätta för långtidsarbetslösa som är inskrivna på Arbets-förmedlingen att få en anställning. Anställningsstöd är en form av löne-subvention till arbetsgivare vid anställning av arbetslösa och syftar till attstimulera efterfrågan på arbetskraft. Det ska både stimulera arbetsgivarna atttidigarelägga sina rekryteringar och att anställa arbetslösa vikarier, då redananställda ges möjlighet att vidareutbilda sig med lön.

Från och med den 1 oktober 1999 får anställningsstöd beviljas dels somallmänt anställningsstöd dels som förstärkt anställningsstöd. Den 1 augusti2000 infördes även ett utökat förstärkt anställningsstöd och ett särskiltanställningsstöd. Regeringen ansåg att anställningsstödet var värdefullt ochatt det borde förstärkas när det gällde anställning av arbetslösa med särskiltlånga inskrivningstider. Allmänt anställningsstöd riktar sig, i likhet med dettidigare anställningsstödet, till personer som är långtidsarbetslösa och somvarit inskrivna vid Arbetsförmedlingen under minst tolv månader. Förstärktanställningsstöd riktar sig till personer som varit inskrivna minst 24 månadervid Arbetsförmedlingen och som varit arbetslösa eller i arbetsmarknads-politiska program eller insatser under minst 24 månader. Utökat förstärktanställningsstöd riktar sig till personer som varit inskrivna minst 48 månadervid Arbetsförmedlingen och som varit arbetslösa eller i arbetsmarknads-politiska program eller insatser under minst 48 månader. Målgruppen för detsärskilda anställningsstödet är personer som har fyllt 57 år, som varitinskrivna vid Arbetsförmedlingen minst 24 månader, som varit arbetslösaeller i arbetsmarknadspolitiska program/insatser under minst 24 månader ochsom deltagit i aktivitetsgarantin under minst tre månader.

De nuvarande anställningsstöden belastar inte, till skillnad från det tidigareanställningsstödet, anslaget för arbetsmarknadspolitiska program, utan harformen av en kreditering av arbetsgivarens skattekonto och innebärminskade intäkter för staten.

1 Beredskapsarbete, rekryteringsstöd och utbildningsvikariat var lönesubventioner. För

mer information om dessa program se Arbetsmarknadspolitiska åtgärder - Årsrapport1997, APra 1998:2, Arbetsmarknadsstyrelsen, Solna.

Ett efterfråge-stimulerandeprogram

Allmänt, förstärkt,utökat förstärkt ochsärskilt anställnings-stöd

AnställningsstödAUTB 27%

APR 23%

ANST 14%

SEB 8%

ARB 6%

OTA 5%

DAT 5%KUP 4%

AVP 4%UTV 4%

14

På uppdrag av Näringsdepartementet studerar Institutet för arbetsmarknads-politisk utvärdering (IFAU) anställningsstöden i tre etapper. En första del-rapport, som baseras på en enkät till landets arbetsförmedlare, presenteradesi november 2000 (Anställningsstödens implementering vid Arbetsförmed-lingarna, Stencilserie 2000:4). Slutrapporten beräknas vara klar i december2002.


Förordning (SFS 1997:1275) om anställningsstödFörordning (SFS 2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

AMS föreskrifter (AMSFS 1997:17) för anställningsstödAMS allmänna råd om tillämpningen av förordningen (1997:1275) omanställningsstöd


Anställningsstöd kan anvisas en arbetssökande tidigast från den dag dennefyller 20 år. Ungdomar som inte fyllt 25 år fick under perioden 1 januari1998 till 31 december 2000 anvisas allmänt anställningsstöd om de varitanmälda som arbetssökande under minst 90 dagar.

Allmänt anställningsstöd får lämnas vid anställning av långtidsarbetslösapersoner, som under minst tolv månader omedelbart före anvisningen varitanmälda som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen. Stöd får i särskilda falläven lämnas för den som deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program/insats eller haft ett kortare arbete under förutsättning att arbetet inte stärktden enskildes ställning på arbetsmarknaden. Allmänt anställningsstöd fårlämnas i högst sex månader. Om det finns synnerliga skäl får tiden förarbeten som medför investeringar avseende skogliga arbeten samt arbeteninom miljö-, natur-, byggnads- och fornvård förlängas till tolv månader. Närdet gäller tidsbegränsade anställningar, där varaktigheten av arbetsupp-gifterna är kortare än sex eller tolv månader, ska allmänt anställningsstödlämnas den tid arbetsuppgifterna varar. Allmänt anställningsstöd får lämnasmed 50 procent av lönekostnaden, dock högst 350 kronor per dag. Stödetkrediteras arbetsgivarens skattekonto.

Förstärkt anställningsstöd får lämnas med 75 procent av lönekostnaden,dock högst 525 kronor per dag under 6 månader samt under följande 18månader med 25 procent av lönekostnaden, dock högst 175 kronor per dag.Vid tidsbegränsade anställningar, där varaktigheten av arbetsuppgifterna ärkortare än 24 månader, ska stödet lämnas den tid arbetsuppgifterna varar.Förstärkt anställningsstöd får lämnas vid anställning av en person som sedan24 månader antingen varit arbetslös eller deltagit i ett arbetsmarknads-politiskt program/insats och som under minst 24 månader omedelbart föreanvisningen varit anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen.

Regelverk


15

Från den 1 januari 2000 får förstärkt anställningsstöd även lämnas för densom har ett arbetshandikapp och lämnar en anställning inom Samhall-koncernen eller ett offentligt skyddat arbete. Även den som haft en kortareanställning eller deltagit i vuxenutbildning (t.ex. Kunskapslyftet), varit sjuk,föräldraledig eller liknande kan anvisas förstärkt anställningsstöd. En förut-sättning är att anställningen eller avbrottet inte stärkt personens ställning påarbetsmarknaden.

Utökat förstärkt anställningsstöd får anvisas en person som sedan 48månader varit arbetslös eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska program/insatser och som under samma tid varit anmäld som arbetssökande på Ar-betsförmedlingen. Stöd får lämnas med 75 procent av lönekostnaden, dockhögst 525 kronor per dag, under 12 månader och med 50 procent, dock högst350 kronor per dag, under ytterligare 12 månader.

Särskilt anställningsstöd får anvisas en person som fyllt 57 år, som sedan 24månader varit arbetslös eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska program, somunder samma tid varit inskriven som arbetssökande på Arbetsförmedlingenoch som tagit del av aktivitetsgarantin under minst tre månader. Stöd fårlämnas med 75 procent av lönekostnaden, dock högst 525 kronor per dag,under 24 månader. Vid tidsbegränsade anställningar, där varaktigheten avarbetsuppgifterna är kortare än 24 månader, ska stöd lämnas den tidarbetsuppgifterna varar.


Inga förändringar i förhållande till år 2000.

Information

Faktabladet Anställningsstöd, rekv. nr 502 003AMV:s webbplats: www.ams.se

Anställningsstödets utveckling över tiden

Anställningsstödet ersatte, som inledningsvis nämndes, programmen bered-skapsarbete, rekryteringsstöd och utbildningsvikariat. Dessa program varsamtliga olika former av lönesubventioner till arbetsgivare som anställde enarbetslös. Anställningsstödet kom den 1 oktober 1999 att delas upp i tvåolika former av anställningsstöd, allmänt och förstärkt anställningsstöd. Den1 augusti 2000 tillkom utökat förstärkt anställningsstöd samt särskiltanställningsstöd. I tabell 1 nedan redovisas de regelförändringar som skettsedan anställningsstödet infördes den 1 januari 1998.

Förändringar 2001

Anställningsstöd

Information

16

Tabell 1. Förändringar i regelverket för anställningsstöd

Benämning/typ Datum förTid för ersättning Ersättningsnivå till arbetsgivare

av ersättning införande (i normalfallet) Utbetalas Maxbelopp

Anställningsstöd/bidrag 19980101 6 månader 50 % av lönekostnad 350 kr/dag

Allmänt anst./skattereduktion 19991001 6 månader 50 % av lönekostnad 350 kr/dag

Förstärkt anst./skattereduktion 19991001 6 månader, därefter 75 % av lönekostnad 525 kr/dag

i 18 månader 25 % av lönekostnad 175 kr/dag

Utökat förstärkt anst./skattered. 20000801 12 månader, därefter 75 % av lönekostnad 525 kr/dag

i 12 månader 50 % av lönekostnad 350 kr/dag

Särskilt anst./skattereduktion 20000801 24 månader 75 % av lönekostnad 525 kr/dag

Tabell 2 nedan redovisar hur antalet nya deltagare i anställningsstödetutvecklats över tiden. Totalt sett har antalet nya deltagare i anställningsstödminskat med drygt 4 900 personer eller 15 procent mellan 1999 och 2000.Andelen ungdomar och utomnordiska medborgare i det utökade förstärktaoch särskilda anställningsstödet baseras på ett litet antal deltagare och bördärför tolkas med försiktighet.

Tabell 2. Anställningsstödets utveckling över tiden. Nya deltagareper budgetår 1998-20002

Sökande- Grupperkategori

1998 1999 2000

Anställningsstöd total ant. delt. 36 403 23 407(bidrag) andel < 25 år 29% 27%

andel utomn. med. 12% 12%

Allmänt total ant. delt. 5 865 13 047anställningsstöd andel < 25 år 25% 29%(skattereduktion) andel utomn. med. 14% 12%

Förstärkt total ant. delt. 3 713 14 186anställningsstöd andel < 25 år 4% 5%(skattereduktion) andel utomn. med. 15% 15%

Utökat förstärkt total ant. delt. 663anställningsstöd andel < 25 år 0%(skattereduktion) andel utomn. med. 15%

Särskilt total ant. delt. 125anställningsstöd andel < 25 år 0%(skattereduktion) andel utomn. med. 6%

Totalt total ant. delt. 36 403 32 985 28 021andel < 25 år 29% 24% 16%andel utomn. med. 12% 13% 14%

Budgetår

2 Användandet av begreppet nya deltagare, för att beskriva utvecklingen, har fördelen att

det anger inflödet i programmet, men över tiden är begreppet nya deltagare känsligt förförändringar i omsättning. Om antalet nya deltagare halveras, säger det inget om dengenomsnittliga volymen, då den är beroende av hur långa tiderna är i programmen.

17

Deltagarna

Anställningsstöd kunde under budgetåret 2000 lämnas som allmänt,förstärkt, utökat förstärkt och särskilt anställningsstöd. Totalt under år 2000påbörjade 28 021 personer en period med något av anställningsstöden. Avdessa påbörjade de flesta en period med förstärkt anställningsstöd, dvs.14 186 personer eller 51 procent. Många, 13 047 personer, påbörjade ocksåen period med allmänt anställningsstöd. Utökat förstärkt och särskiltanställningsstöd tillkom först den 1 augusti 2000, vilket förklarar det lågaantalet nya deltagare i dessa anställningsstöd. Dessutom kunde, på grund avkravet på tre månaders deltagande i aktivitetsgarantin (infördes som programden 1 augusti 2000) det särskilda anställningsstödet börja tillämpas först frånoch med den 1 november 2000.

Av tabell 3 nedan framgår att män deltar i anställningsstöden i störreutsträckning än kvinnor, vilket beror på att män utgör en större andel av delångtidsarbetslösa/-inskrivna än kvinnor. Skillnaden mellan könen är störst idet utökade förstärkta och det särskilda anställningsstödet.

Tabell 3. Nya deltagare i anställningsstöd budgetåret 2000 fördelatpå ålder och kön

Ålder

M K M K M K M K

-19 149 19 0 0 0 0 0 0

20-24 2 535 1 049 479 181 2 1 0 0

25-34 2 169 1 311 2 083 1 287 90 43 0 0

35-44 1 655 995 2 601 1 476 116 63 0 0

45-54 1 374 717 2 467 1 296 147 58 0 0

55-60 601 272 1 304 624 85 33 65 28

61- 150 51 279 109 20 5 22 10

Totalt 8 633 4 414 9 213 4 973 460 203 87 38

SASAAS FAS UFAS

Tabell 4 nedan visar att de flesta deltagare som börjat en period med allmäntanställningsstöd budgetåret 2000 var relativt unga. 55 procent av deltagarnavar yngre än 35 år när de påbörjade programmet och endast 9 procent var 55år eller äldre. Av männen återfanns störst andel i åldersgruppen 20-24 år,medan åldersgruppen 25-34 år var vanligast bland kvinnorna.

Åldersstrukturen i förstärkt anställningsstöd (se tabell 5 nedan) ser någotannorlunda ut än i allmänt anställningsstöd. Av de som påbörjade program-met under år 2000 var endast 5 procent yngre än 25 år, jämfört med 28procent av de nya deltagarna i allmänt anställningsstöd. 55 procent var iåldern 35-54 år och 16 procent var 55 år eller äldre. Åldersfördelningenbland kvinnor och män i det förstärkta anställningsstödet skilde sig intenämnvärt åt.

Totalt 28 021nya deltagarei programmet

Män deltar i störreutsträckning änkvinnor

Anställningsstöd

Hög andel unga iallmänt anställ-ningsstöd

Hög andel äldre iförstärkt anställ-ningsstöd

18

Tabell 4. Nya deltagare i allmänt anställningsstöd budgetåret 2000fördelat på ålder och kön

Ålder


-19 149 2 19 0 168 1

20-24 2 535 29 1 049 24 3 584 27

25-34 2 169 25 1 311 30 3 480 27

35-44 1 655 19 995 23 2 650 20

45-54 1 374 16 717 16 2 091 16

55-60 601 7 272 6 873 7

61- 150 2 51 1 201 2

Totalt 8 633 100 4 414 100 13 047 100

Män Kvinnor Totalt

Tabell 5. Nya deltagare i förstärkt anställningsstöd budgetåret 2000fördelat på ålder och kön

Ålder


-19 1 0 0 0 1 0

20-24 478 5 181 4 659 5

25-34 2 083 23 1 287 26 3 370 24

35-44 2 601 28 1 476 30 4 077 29

45-54 2 467 27 1 296 26 3 763 26

55-60 1 304 14 624 12 1 928 13

61- 279 3 109 2 388 3

Totalt 9 213 100 4 973 100 14 186 100

Män Kvinnor Totalt

Figur 1 nedan beskriver omfattningen av antalet kvarstående deltagare isamtliga anställningsstöd under budgetåret 2000. I genomsnitt deltog 15 256personer per månad i programmen. Det är en ökning med knappt 4 000personer i förhållande till föregående budgetår, då 11 300 personer deltogper månad. Antalet deltagare i allmänt anställningsstöd minskade med drygt400 personer mellan december 1999 och december 2000. Under sammaperiod ökade antalet deltagare med drygt 6 900 i det förstärkta anställnings-stödet. Anställningsstöden utgjorde 14 procent av den totala volymen avkonjunkturberoende program och insatser under budgetåret 2000.

Antalet personer i konjunkturberoende program och insatser varierar van-ligtvis över årscykeln. Som framgår av figur 1 nedan gäller detta även an-ställningsstöden, där deltagarvolymen faller något under sommarmånaderna.

I genomsnitt15 256 deltagareper månad

19

Figur 1. Antal personer kvarstående i samtliga anställningsstöd vidmånadens slut 1998-20003

Flertalet, 61 procent av männen och 60 procent av kvinnorna, av de nyadeltagarna i allmänt och förstärkt anställningsstöd hade en gymnasial utbild-ning. Den genomsnittliga utbildningsnivån var något högre bland deltagarnai de två programmen än bland de arbetslösa i stort, där andelen medgymnasial utbildning var 54 procent respektive 53 procent.

Den genomsnittliga utbildningsnivån var lägre bland deltagarna i förstärktanställningsstöd än bland deltagarna i allmänt anställningsstöd. Däremotmotsvarade den genomsnittliga utbildningsnivån i förstärkt anställningsstöd istort sett utbildningsnivån bland de arbetslösa.

Ett övergripande uppdrag för Arbetsmarknadsverket är att arbetsförmed-lingarna i sin verksamhet ska prioritera de utsatta grupperna, dvs. arbets-sökande med svag förankring på arbetsmarknaden. Till dessa räknas blandannat invandrare, arbetshandikappade och ungdomar mellan 18 och 24 år.Uppgifter om en person är invandrare eller född i utlandet registreras dockinte i Arbetsförmedlingens register över arbetssökande. För att få en indika-tion på i vilken omfattning invandrare prioriteras till olika program ochinsatser redovisas istället gruppen utomnordiska medborgare, som är endelmängd av begreppet invandrare.

3 Avser samtliga anställningsstöd som förekom respektive år. År 1999 och 2000 ingår

även kvarstående i det tidigare anställningsstödet, som ersattes av allmänt och förstärktanställningsstöd den 1 oktober 1999.

Flertalet hadegymnasialutbildning

Anställningsstöd

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

14 000

16 000

18 000


Ant

al

19981999

2000


20


Tabell 6 nedan visar att ungdomar var väl representerade i allmänt anställ-ningsstöd under både 1999 och 2000, vilket kan förklaras av att ungdomarsom inte fyllt 25 år fick anvisas allmänt anställningsstöd fram till 31december 2000 om de varit anmälda som arbetssökande under minst 90dagar. Även utomnordiska medborgare var väl representerade i programmet.

Arbetshandikappade var däremot underrepresenterade i allmänt anställnings-stöd i förhållande till sin andel av de arbetslösa. En sannolik förklaring tilldetta är att det finns andra former av lönesubventioner till arbetsgivare, t.ex.lönebidrag, som vänder sig enbart till arbetshandikappade (dock ofta medmer grava handikapp). Det bör poängteras att Arbetsförmedlingen har störremöjlighet att påverka vem som kan få exempelvis arbetsmarknadsutbildningoch arbetspraktik (utbildning och praktik) jämfört med anställningsstöd, därpersonen formellt anställs.

Tabell 6. De prioriterade gruppernas andel av allmänt anställnings-stöd (AAS) jämfört med deras andel av de arbetslösa

Budgetår

i AAS Arbetslösa2 i AAS Arbetslösa2 i AAS Arbetslösa2

1997 - 21 - 10 - 11

1998 - 18 - 10 - 11

1999 25 15 9 11 14 10



Tabell 7. De prioriterade gruppernas andel av förstärkt anställ-ningsstöd (FAS) jämfört med deras andel av de arbetslösa

Budgetår

i FAS Arbetslösa2 i FAS Arbetslösa2 i FAS Arbetslösa2

1997 - 21 - 10 - 11

1998 - 18 - 10 - 11

1999 4 15 19 11 15 10



Ungdomar välrepresenterade iallmänt anställ-ningsstöd

Arbetshandi-kappade vardäremot under-representerade

21

Av tabell 7 ovan framgår att arbetshandikappade var väl representerade iförstärkt anställningsstöd, både i förhållande till allmänt anställningsstöd ochtill gruppens andel av de arbetslösa. Gruppens andel av programmetminskade dock mellan budgetåren 1999 och 2000, från 19 till 16 procent.Förstärkt anställningsstöd får från den 1 januari 2000 lämnas även förarbetshandikappade som lämnat en anställning inom Samhallkoncernen ellerett offentligt skyddat arbete.

Även utomnordiska medborgare var väl representerade i förstärkt anställ-ningsstöd och utgjorde 15 procent av deltagarna under både 1999 och 2000.Ungdomar var däremot underrepresenterade i förstärkt anställningsstöd iförhållande till gruppens andel av de arbetslösa. En förklaring till dessaskillnader torde vara att arbetshandikappade och utomnordiska medborgare ihögre utsträckning än ungdomar har långa inskrivningstider.

Tabell 8 nedan åskådliggör att anställningsstöd var mest vanligt förekom-mande hos enskilda företag. Drygt två tredjedelar av de beslut som togsunder 2000 gällde anställningsstöd hos enskilt företag. Även kommunen varen vanligt förekommande arbetsgivare (17 procent).

Tabell 8. Anställda med samtliga anställningsstöd fördelade påarbetsgivarkategori (andelar i procent)4

Arbetsgivarkategori

1998 1999 2000

Statlig myndighet 2 1 2

Institution jämst. med statlig myndighet 0 0 0

Försäkringskassa 0 0 0

Allmännyttiga organisationer 2 3 4

Kommun 37 26 17

Landsting 2 2 1

Affärsdrivande verk 0 0 2

Enskilt företag 55 65 67

Annan arbetsgivare 2 3 7

Totalt 100 100 100

Budgetår

4 Uppgifterna i tabell 8 baserar sig på de beslut som tagits om under året aktuella

anställningsstöd, dvs. de beslut om anställningsstöd som fattats under perioden 1 januaritill 31 december respektive budgetår. Från och med 2000 hämtas uppgifterna från AISÄrendestatistik. Uppgifter för tidigare år är hämtade från Åtgärdssystemet.

…ungdomar där-emot var under-representerade

Anställningsstöd

Arbetshandi-kappade var välrepresenterade iförstärkt anställ-ningsstöd…

Enskilda företagoch kommunervanliga arbets-givare

22


Väntetiden, alternativt tid före program eller insats, innebär det antal dagaren arbetssökande är arbetslös omedelbart före påbörjat program/insats.Tabell 9 nedan visar att den genomsnittliga väntetiden före allmäntanställningsstöd var 109 dagar budgetåret 2000, dvs. drygt tre och en halvmånad. Väntetiden ökade därmed med två dagar jämfört med föregåendebudgetår. Att väntetiden inte är längre beror på att ungdomarna, som barabehövde ha varit arbetslösa i 90 dagar för att bli anvisade, var överrepresen-terade i programmet. Män som påbörjade en period i programmet under2000 hade i genomsnitt varit arbetslösa fyra dagar längre än kvinnorna.

Tabell 9. Genomsnittlig tid före och i allmänt anställningsstöduttryckt i antal dagar för män (M), kvinnor (K) och totalt (T)

Budgetår

M K T M K T

1997 - - - - - -

1998 - - - - - -

1999 107 107 107 - - -


Tid före program Tid i program

Arbetslösa1 Allmänt anställningsstöd

En period med allmänt anställningsstöd varade under budgetåret 2000 igenomsnitt fem månader. Arbetsförmedlingen underskred således den maxi-mala bidragstiden med i genomsnitt en månad. Skillnaden mellan könen ärliten.

Då allmänt anställningsstöd infördes först i slutet av 1999 blir en redovisningav genomsnittlig tid i programmet missvisande för detta budgetår. En sådanredovisning skulle snarare spegla tiden i programmet för dem som lämnat enperiod med allmänt anställningsstöd i förtid. Detsamma gäller för förstärktanställningsstöd i tabell 10 nedan.

Väntetiden för förstärkt anställningsstöd uppgick budgetåret 2000 till igenomsnitt 135 dagar eller fyra och en halv månad, vilket är en ökning med2 dagar jämfört med föregående budgetår. Kravet för att få delta i förstärktanställningsstöd är att personen i fråga ska ha varit arbetslös eller deltagit iarbetsmarknadspolitiskt program/insats under minst 24 månader omedelbartföre anvisningen. I tabellen nedan avses med tid före program endast de somvarit arbetslösa omedelbart före påbörjat program.

Väntetiden förallmänt anställ-ningsstöd var109 dagar

Allmänt anställ-ningsstöd varade idrygt 5 månader

Väntetiden förförstärkt anställ-ningsstöd varknappt 5månader

23

Tabell 10. Genomsnittlig tid före och i förstärkt anställningsstöduttryckt i antal dagar för män (M), kvinnor (K) och totalt (T)

Budgetår

M K T M K T

1997 - - - - - -

1998 - - - - - -

1999 133 131 133 - - -



Arbetslösa1 Förstärkt anställningsstöd

Förstärkt anställningsstöd får lämnas i högst 24 månader. Den genom-snittliga tiden i programmet budgetåret 2000 uppgick dock endast till 159dagar, dvs. drygt fem månader. Anledningen till den korta genomsnittligatiden i programmet är att Arbetsförmedlingen enligt reglerna kan besluta omförstärkt anställningsstöd för den tid arbetsuppgifterna varar. Alla arbetenutgörs inte av tillsvidareanställningar utan kan även vara projekt- ellervisstidsanställningar som är kortare än 24 månader.

Resultat

Andel i arbete efter avslutat program eller insats är det mått som används föratt mäta ett arbetsmarknadspolitiskt programs/insats resultat. Sannolikhetenatt få ett arbete efter avslutat program eller insats är, över tiden, framföralltberoende av konjunkturläget. Det är också viktigt att sätta programmets/insatsens resultat i relation till målgruppen, eftersom förutsättningarna fördeltagarna varierar. Detta innebär att de tidsserier som redovisas nedan istörre utsträckning mäter efterfrågan på arbetskraft, än förändringar iprogrammets kvalitet.

Resultaten kan betraktas som ett utfall av externa och interna faktorer.Externa faktorer ligger utanför AMV:s kontroll (den ekonomiska utveckling-en i stort) medan interna faktorer följaktligen ligger, helt eller delvis, inomAMV:s kontroll. Exempel på interna faktorer är, vad gäller anställningsstöd,hur Arbetsförmedlingen väljer att prioritera till programmet och inom vilkaområden stödet ges.

Skillnader i resultat mellan olika program och insatser beror även på hur”nära” programmet/insatsen ligger ett arbete. Program eller insatser sominnebär att arbetsgivaren får bidrag/skattereduktion till en del av löne-kostnaden (t.ex. anställningsstöd) eller program/insatser som syftar till egetföretagande leder i större utsträckning till arbete – åtminstone på kort sikt –än program som innebär att deltagaren står ”längre” från en arbetsgivare(t.ex. arbetsmarknadsutbildning och datortek). Utbildningsprogrammens/-insatsernas resultat tenderar dock att bli bättre på sikt. Lägst andel i arbete



Anställningsstöd


24

har de program/insatser som framförallt syftar till att ge någon form avtillfällig sysselsättning (t.ex. offentligt tillfälligt arbete).

Resultat för budgetåret 1999 kan inte antas vara representativa för allmäntoch förstärkt anställningsstöd, då det snarare baserar sig på dem som av olikaorsaker lämnat en period med allmänt respektive förstärkt anställningsstöd iförtid. Detsamma gäller resultat för utökat förstärkt och särskilt anställnings-stöd under budgetåret 2000. Nedan redovisas därför endast resultat förallmänt och förstärkt anställningsstöd för budgetåret 2000.

Tabell 11. Andel i arbete 30, 90 och 180 dagar efter avslutad periodmed allmänt anställningsstöd budgetåret 2000 för män (M), kvinnor(K) och totalt (T)5

Nystatus

M K T M K T M K T

Tillsvidareanställning 16,5 12,4 15,0 16,8 12,0 15,1 17,4 12,2 15,4

Tidsbegränsad anställning 4,2 4,3 4,2 5,5 5,8 5,6 7,4 6,3 6,9

Deltidsarbetslös 1,4 7,1 3,4 2,3 10,4 5,3 2,7 11,9 6,2

Tillfällig timanställning 1,9 5,9 3,3 3,0 7,4 4,6 3,1 9,5 5,6

Fortsatt anst. samma a.g. 24,8 18,8 22,7 21,2 15,4 19,1 19,4 13,9 17,3

Tillfälligt arbete 4,6 6,1 5,1 4,2 4,2 4,2 3,1 2,9 3,0

Samhall 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1

Ombytessökande 3,1 3,3 3,1 2,3 3,0 2,6 2,4 3,1 2,7

Lönebidrag 1,4 1,3 1,4 1,7 1,6 1,6 2,1 1,7 1,9

Offentligt skyddat arbete 0,1 0,1 0,1 0,2 0,1 0,2 0,2 0,1 0,2

Anställningsstöd1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Allmänt anställningsstöd 0,0 0,0 0,0 3,5 2,7 3,2 2,4 2,1 2,3

Förstärkt anställningsstöd 0,7 0,7 0,7 1,0 1,0 1,0 1,7 1,3 1,5

Särskilt anställningsstöd2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Utökat förstärkt anst.stöd2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Andel i arbete 58,7 60,0 59,2 61,8 63,7 62,5 62,1 65,0 63,2

1 Fr.o.m. 1 oktober 1999 ersattes anställningsstödet av dels allmänt anställningsstöd, dels förstärkt anställningsstöd.2 Särskilt och utökat förstärkt anställningsstöd infördes den 1 augusti 2000.

Budgetår 2000

180 dagar90 dagar30 dagar

5 Till 30 dagar räknas de som under budgetåret 2000 befann sig i allmänt anställningsstöd

vid föregående månadsskifte och som under månaden lämnat detta. Resultaten avseende90 dagar beräknas utifrån de som avslutat programmet under perioden 199910-200009och 180 dagar beräknas utifrån dem som avslutat en period med allmänt anställnings-stöd under perioden 199907-200006

25

Arbete, enligt AMS definition, delas i tabell 11 och 12 upp på de olikasökandekategorier och avaktualiseringsorsaker som ingår i begreppet arbeteenligt den definition som gällde år 2000. Resultatet av direktövergångarna,dvs. var den arbetssökande befann sig i slutet av den månad i vilken denneavslutade allmänt anställningsstöd (efter högst 30 dagar), visar att 59,2procent gick till ett arbete under budgetåret 2000. Resultatet förbättradesnågot med söktiden. Efter 90 dagar uppgick andelen i arbete till 62,5 procentoch efter 180 dagar till 63,2 procent. Andelen i arbete efter 30, 90 och 180dagar var något högre för kvinnor än för män.

Vanligast förekommande var fortsatt anställning hos samma arbetsgivareföljt av tillsvidareanställning. Män erhöll i högre utsträckning fortsattanställning hos samma arbetsgivare och tillsvidareanställning än kvinnor.Kvinnor, å andra sidan, erhöll i högre utsträckning än män deltidsarbete ochtillfälliga timanställningar.

I tabell 12 nedan visas andel i arbete efter avslutad period med förstärktanställningsstöd. Förstärkt anställningsstöd kan lämnas i högst 24 månader,men Arbetsförmedlingen kan besluta om en kortare period med förstärktanställningsstöd än den maximala. De som lämnade förstärkt anställnings-stöd under budgetåret 2000 deltog samtliga under en kortare period än denmaximala, då förstärkt anställningsstöd endast kunnat pågå i högst 15månader (programmet startade den 1 oktober 1999).

Direktövergångarna från förstärkt anställningsstöd uppgick till 28 procent år2000. Resultatet förbättrades betydligt med söktiden. Efter 90 dagar hade 41procent ett arbete och efter 180 dagar var 45 procent i arbete. Liksom förallmänt anställningsstöd har kvinnor arbete i högre utsträckning än män efterförstärkt anställningsstöd. Dock inte efter 180 dagar, då en något högre andelmän än kvinnor fått ett arbete. Efter förstärkt anställningsstöd fick många entillsvidareanställning eller en anställning med lönebidrag, framförallt inom30 dagar efter avslutat program.

Kortare period änden maximala

Anställningsstöd

59 procent fickarbete direkt

Fortsatt anställninghos sammaarbetsgivare varvanligast

Resultatetförbättradesmed söktiden

26

Tabell 12. Andel i arbete 30, 90 och 180 dagar efter avslutad periodmed förstärkt anställningsstöd budgetåret 2000 för män (M),kvinnor (K) och totalt (T)6

Nystatus

M K T M K T M K T







Samhall 0,2 0,3 0,2 0,1 0,3 0,2 0,3 0,5 0,4

Ombytessökande 1,1 0,9 1,0 1,0 0,8 0,9 1,1 0,8 0,9

Lönebidrag 4,8 4,7 4,8 5,3 4,5 5,0 6,1 4,6 5,5







Andel i arbete 25,8 31,2 27,7 39,3 43,2 40,7 45,5 45,0 45,3

1 Fr.o.m 1 oktober 1999 ersattes anställningsstödet av dels allmänt anställningsstöd, dels förstärkt anställningsstöd.2 Särskilt och utökat förstärkt anställningsstöd infördes den 1 augusti 2000.

Budgetår 2000

30 dagar 90 dagar 180 dagar

Kostnader

Anställningsstöden har formen av en kreditering av arbetsgivarens skatte-konto. Arbetsförmedlingen beslutar om stödperiodens längd. Det beviljadestödbeloppet tillgodoförs arbetsgivaren genom en kreditering av dennesskattekonto. Anställningsstöden belastar därmed inte anslaget arbetsmark-nadspolitiska åtgärder utan innebär minskade inkomster för staten.

Kostnaden för allmänt anställningsstöd utgörs av summan av de skatte-krediteringar som görs. Den totala kostnaden för allmänt anställningsstödberor dels på antalet deltagare per månad, dels på den genomsnittliga nivånpå skattekrediteringen. Hur hög den genomsnittliga skattekrediteringen blirstyrs framförallt av krediteringsnivån. Denna var för allmänt anställningsstöd50 procent av lönekostnaden, dock högst 350 kronor per dag, under budget-

6 Till 30 dagar räknas de som under budgetåret 2000 befann sig i förstärkt anställnings-

stöd vid föregående månadsskifte och som under månaden lämnat detta. Resultatenavseende 90 dagar beräknas utifrån de som avslutat programmet under perioden199910-200009 och 180 dagar beräknas utifrån dem som avslutat en period med för-stärkt anställningsstöd under perioden 199907-200006.

Kostnaden berorpå antalet deltag-are och nivån påskattekreditering-en

Skattekreditering

27

året 2000. Krediteringsnivån för förstärkt anställningsstöd var 75 procent avlönekostnaden, dock högst 525 kronor per dag, under 6 månader samt underföljande 18 månader 25 procent av lönekostnaden, dock högst 175 kronorper dag. För utökat förstärkt anställningsstöd var krediteringsnivån 75procent av lönekostnaden, dock högst 525 kronor per dag, under 12 månaderoch 50 procent av lönekostnaden, dock högst 350 kronor per dag, underytterligare 12 månader. Krediteringsnivån för särskilt anställningsstöd slut-ligen, var 75 procent av lönekostnaden, dock högst 525 kronor per dag.

Budgetåret 2000 uppgick skattekrediteringen för samtliga anställningsstödtill drygt 1,2 miljarder kronor. Av dessa avsåg drygt 780 miljoner kronorförstärkt anställningsstöd. Då det utökade förstärkta och det särskilda anställ-ningsstödet infördes i slutet av året, samtidigt som krediteringarna sker meden viss tidsförskjutning, utgör dessa en mycket liten del av den totala kost-naden för anställningsstöden. För styckkostnaden finns ännu ingen tillförlit-lig uppgift att tillgå, eftersom uppgifterna började registreras först i början avår 2001.

Under 1999 och 2000 fanns möjlighet att kombinera allmänt anställningsstöd(dock inte förstärkt anställningsstöd) med otraditionella medel i sambandmed investeringsarbeten samt arbeten inom skog, natur, miljö-, och fornvård.Dagsverkskostnaden fick i dessa fall uppgå till maximalt 2 500 kronor perdag i stödområden och 1 500 kronor per dag i övriga landet.

Investeringsstöd

Skattekredi-teringar för drygt1,2 miljarder

Anställningsstöd

28

29

Den 1 augusti 2000 infördes en ny struktur för de arbetsmarknadspolitiskaprogrammen. Den nya programstrukturen omfattar nio arbetsmarknads-politiska program som i sin tur kan innehålla olika insatser. Aktiviteter inomarbetslivsinriktad rehabilitering (tidigare kallad AMI-åtgärd) ingår från ochmed den 1 augusti 2000 som en av insatserna under programmet förbere-dande insatser.

Arbetslivsinriktad rehabilitering är en utbudsskapande insats. Deltagarna fårta del av vissa tjänster inom arbetslivsinriktad rehabilitering på Arbets-förmedlingen Rehabilitering (f.d. Arbetsmarknadsinstitut) och får undertiden aktivitetsstöd. Inom ramen för arbetslivsinriktad rehabilitering finnssärskilda resurser för arbetsprövning, anpassning av arbetsplatser, arbets-träning, fördjupad vägledning och arbetspsykologisk verksamhet, m.m.

I den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ingår bl.a.:• individuell utredning• plan med uppföljning av rehabiliteringsinsatser• möjlighet till arbetspsykologisk utredning• funktionsbedömning och arbetsprövning• tillgång till platsförmedling, yrkesvägledning och arbetsmarknads-

politiska program• tillgång till specialistkompetens.

Insatsen utgör en fördjupad service till de arbetssökande som behöverarbetsprövning inom ramen för sin arbetslivsinriktade rehabilitering. Arbets-prövning och funktionsbedömning kan ske antingen ute på en arbetsplatseller på Arbetsförmedlingen Rehabilitering. Arbetsprövningen kan emeller-tid även ske inom ramen för programmet arbetspraktik. I sådana fall skrivsdeltagaren aldrig in i insatsen arbetslivsinriktad rehabilitering.


Förordning (1996:1100) om aktivitetsstödAMS föreskrifter (AMSFS 1996:18) om aktivitetsstödAMS allmänna råd om tillämpning av förordningen (1996:110) omaktivitetsstödAMS administrativa föreskrifter för handläggning av ärenden om aktivitets-stöd

Arbetsprövning

Regelverk

En utbuds-skapandeinsats

Ny program-struktur

Arbetslivsinriktad rehabilitering - ingår i förberedande insatser

AUTB 27%

APR 23%

ANST 14%

SEB 8%

ARB 6%

OTA 5%

DAT 5%KUP 4%

AVP 4%UTV 4%

30

T.o.m. 31 juli 2000Lag (1998:1781) om arbetsmarknadspolitiska aktiviteterFörordning (SFS 1998:1784) om arbetsmarknadspolitiska aktiviteter

AMS föreskrifter (AMSFS 1998:15) för tillämpning av förordningen(1998:1784) om arbetsmarknadspolitiska aktiviteterAMS allmänna råd om tillämpning av förordningen (1998:1784) om arbets-marknadspolitiska aktiviteterAMS administrativa föreskrifter för tillämpningen av arbetsmarknads-politiska aktiviteter

AMS föreskrifter (AMSFS 1991:18) om yrkesinriktad rehabiliteringAMS föreskrifter för länsarbetsnämnderna om verksamheten inom arbets-marknadsinstitut

Fr.o.m. 1 augusti 2000Lag (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska programFörordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program

AMS föreskrifter (AMSFS 2000:4) för tillämpning av förordningen(2000:634) om arbetsmarknadspolitiska programAMS allmänna råd om tillämpning av förordningen (2000:634) om arbets-marknadspolitiska programAMS administrativa föreskrifter för tillämpning av arbetsmarknadspolitiskaprogram


Den som är eller riskerar att bli arbetslös och är arbetssökande påArbetsförmedlingen kan anvisas till arbetslivsinriktad rehabilitering från dendag han eller hon fyller 20 år. Unga handikappade och de som uppbärinkomstrelaterad ersättning från arbetslöshetskassa kan få ta del av insatseninnan de fyllt 20 år.

Under tiden i arbetslivsinriktad rehabilitering får deltagaren aktivitetsstöd.Den som är berättigad till ersättning från arbetslöshetskassa får aktivitetsstödmotsvarande arbetslöshetsersättningen, dock lägst 240 kronor per dag vidheltid. Den som inte uppfyller villkoren för ersättning från arbetslöshets-kassa, får aktivitetsstöd med 103 kronor per dag. Stödet betalas ut av försäk-ringskassan under förutsättning att anordnaren har lämnat en närvarorapport.Deltagaren kan också under vissa förhållanden få ersättning för resor ochövernattningar i samband med insatsen.

Tidsperioden för arbetslivsinriktad rehabilitering är längst sex månader.Endast om det finns särskilda skäl kan Arbetsförmedlingen medge längre tid.


Ny lag ochförordning1 augusti

31


Ersättningen till personer som inte uppfyller villkoren för ersättning frånarbetslöshetskassa höjs till 143 kronor per dag.

Information


Deltagarna

Under budgetåret 2000 påbörjade totalt 24 435 personer arbetslivsinriktadrehabilitering, vilket innebär i genomsnitt 2 036 nya deltagare per månad (setabell 1 nedan). Könsfördelningen var jämn bland de nya deltagarna, kvinnorutgjorde 48 och män 52 procent. Motsvarande andelar bland de arbetslösavar 47 respektive 53 procent. Andelen nya deltagare i insatsen var störst iåldersgruppen 35-44 år med 29 procent.

Tabell 1. Nya deltagare i arbetslivsinriktad rehabilitering fördelat påålder och kön budgetåret 2000

Ålder


-19 187 2 89 1 276 1

20-24 1 250 10 978 8 2 228 9

25-34 2 856 23 2 849 24 5 705 24

35-44 3 594 28 3 576 31 7 170 29

45-54 3 420 27 3 073 26 6 493 27

55-60 1 201 9 1 037 9 2 238 9

61- 186 1 139 1 325 1

Totalt 12 694 100 11 741 100 24 435 100

Män Kvinnor Totalt

Arbetslivsinriktad rehabilitering utgjorde sex procent av den totala volymenav konjunkturberoende program och insatser under år 2000. I snitt deltogdrygt 6 700 personer i arbetslivsinriktad rehabilitering varje månad under år2000 (se figur 1 nedan). Det är en minskning med närmare 180 personerjämfört med året innan. Insatsen uppvisar ett säsongsmönster och minskar iomfattning under sommarmånaderna. Hösten 1999 fortsatte emellertid del-tagarantalet att minska, vilket dels berodde på det förbättrade arbetsmark-nadsläget, dels på de beslut om indragning av medel för arbetsmarknads-politiska program som riksdag och regering fattade våren 1999. Den till-fälliga ökningen av antalet deltagare under våren och sommaren 2000 berorpå att deltagarna i pilotverksamheten med aktivitetsgarantin (se särskilt

22 435 nyadeltagare

Förändringar 2001

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Information

Säsongsmönster

32

avsnitt), som pågick under perioden 1 april till 31 juli, registrerades isökandekategorin för arbetslivsinriktad rehabilitering.

Figur 1. Antal personer kvarstående i arbetslivsinriktad rehabiliter-ing vid månadens slut 1996-2000

Den formella utbildningsbakgrunden hos de nya deltagarna i arbetslivs-inriktad rehabilitering var lägre än bland de arbetslösa. Drygt 40 procent avdeltagarna hade endast en förgymnasial utbildning, jämfört med drygt 30procent bland de arbetslösa. En förklaring till detta är att 74 procent av del-tagarna i arbetslivsinriktad rehabilitering är arbetshandikappade (se tabell 2),vilka generellt sett har en lägre utbildningsnivå än övriga arbetssökande.Inga stora skillnader fanns mellan kvinnor och män när det gäller utbild-ningsbakgrund.


Låg utbildningsnivå


0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000


Ant

al

19961997199819992000

33

De prioriterade gruppernas andel av den totala programvolymen (konjunk-turberoende program och insatser) bör vara minst lika stor som deras andelav de arbetslösa. Detta fördelningspolitiska mål behöver dock inte vara upp-fyllt för varje program eller insats separat, eftersom det skulle motverka etteffektivt användande av de olika programmen/insatserna.

Tabell 2. De prioriterade gruppernas andel av arbetslivsinriktadrehabilitering (ARB) jämfört med deras andel av de arbetslösa

Budgetår

i ARB Arbetslösa2 i ARB Arbetslösa2 i ARB Arbetslösa2

1997 16 21 81 10 9 11

1998 14 18 81 10 10 11

1999 11 15 82 11 8 10



Utomnordiska medborgare är relativt väl representerade i insatsen. Däremotdeltar inte ungdomar i arbetslivsinriktad rehabilitering i samma utsträckningsom de är arbetslösa. Gruppen arbetshandikappade under 25 år har dockäven tillgång till ungdomsinsatserna kommunala ungdomsprogram och ung-domsgarantin (f.d. utvecklingsgarantin). Inom ramen för verksamheten Ungahandikappade, en särskild arbetsförmedlingsservice för ungdomar med gravfunktionsnedsättning där förtidspension/sjukbidrag ska vara ett alternativ tillarbetspraktik eller annan arbetsförberedande insats, kan arbetssökande delta iarbetspraktik under obegränsad tid fram tills dess att de fyller 25 år.


Väntetiden, eller tid före program eller insats, innebär det antal dagar enarbetssökande är arbetslös omedelbart före påbörjat program/insats. Tabell 3nedan visar att under 2000 var den genomsnittliga väntetiden före arbetslivs-inriktad rehabilitering 134 dagar, vilket är en ökning med nära en månad iförhållande till 1999. Den ökade väntetiden beror till stor del på att deltag-arna i pilotverksamheten med aktivitetsgarantin, som normalt har en längregenomsnittlig arbetslöshetstid än övriga sökande, registrerades i dennasökandekategori under pilotperioden. Män hade i genomsnitt 12 dagar längreväntetid än kvinnor.

Den genomsnittliga tiden i arbetslivsinriktad rehabilitering har under 2000minskat med ca en vecka, både för kvinnor och män, till totalt 100 dagar.Även detta förklaras huvudsakligen av deltagarna i pilotverksamheten medaktivitetsgarantin, där flertalet efter pilotperioden skrevs över till andraprogram och insatser.

Arbetshandikap-pade ungdomarhar tillgång tillandra program

Väntetiden var132 dagar


34

Tabell 3. Genomsnittlig tid före och i arbetslivsinriktad rehabiliter-ing uttryckt i antal dagar för män (M), kvinnor (K) och totalt (T)

Budgetår

M K T M K T

1997 124 121 123 92 85 88

1998 111 102 107 96 92 94

1999 112 104 108 108 105 106


Tid före insats Tid i insats

Arbetslivsinriktad rehabiliteringArbetslös1

Resultat

Andel i arbete efter avslutat program eller insats är det mått som används föratt mäta ett arbetsmarknadspolitiskt programs/insats resultat. Sannolikhetenatt få ett arbete efter avslutat program eller insats är, över tiden, framföralltberoende av konjunkturläget. Det är också viktigt att sätta programmets/insatsens resultat i relation till målgruppen, eftersom förutsättningarna fördeltagarna varierar. Detta innebär att de tidsserier som redovisas nedan istörre utsträckning mäter efterfrågan på arbetskraft, än förändringar iinsatsens kvalitet.

Resultaten kan betraktas som ett utfall av externa och interna faktorer. Ex-terna faktorer ligger utanför AMV:s kontroll (den ekonomiska utvecklingen istort) medan interna faktorer följaktligen ligger, helt eller delvis, inomAMV:s kontroll. Exempel på interna faktorer är, vad gäller arbetslivsinriktadrehabilitering, marknadsanpassning av tjänsteutbudet och kvaliteten påtjänsterna.

Skillnader i resultat mellan olika program och insatser beror även på hur”nära” programmet/insatsen ligger ett arbete. Program eller insatser sominnebär att arbetsgivaren får bidrag/skattereduktion till en del av löne-kostnaden (t.ex. anställningsstöd) eller program/insatser som syftar till egetföretagande leder i större utsträckning till arbete – åtminstone på kort sikt –än program eller insatser som innebär att deltagaren står ”längre” från enarbetsgivare (t.ex. arbetsmarknadsutbildning och datortek). Utbildnings-programmens/-insatsernas resultat tenderar dock att bli bättre på sikt. Lägstandel i arbete har de program eller insatser som framförallt syftar till att genågon form av tillfällig sysselsättning (t.ex. offentligt tillfälligt arbete).

Figur 2 nedan visar resultaten av direktövergångarna, dvs. var den arbets-sökande befann sig i slutet av den månad, i vilken denne avslutade arbets-livsinriktad rehabilitering (efter högst 30 dagar). Den visar också hur storandel av deltagarna som hade ett arbete 90 och 180 dagar efter avslutadinsats.


Andel i arbeteefter 30, 90 och180 dagar



35

Andelen deltagare som fick arbete direkt efter avslutad insats var 26 procentunder år 2000. Det är en ökning med tre procentenheter jämfört med 1999.Resultaten förbättrades med söktiden – efter 180 dagar hade 29 procent avdeltagarna ett arbete.

Figur 2. Andel i arbete 301, 902 och 1802 dagar efter avslutad arbets-livsinriktad rehabilitering

Andel i arbete efter 30, 90 och 180 dagar delas i tabell 4 nedan upp på deolika sökandekategorier och avaktualiseringsorsaker som ingår i begreppetarbete enligt 2000 års definition. Tre månader efter avslutad arbetslivs-inriktad rehabilitering hade övervägande delen av dem som hade ett arbeteen anställning med lönebidrag eller en anställning inom Samhall. En relativthög andel deltar även i programmet förstärkt anställningsstöd. Målet medarbetslivsinriktad rehabilitering är oftast just subventionerade anställningar.

1 Hit räknas de som befann sig i arbetslivsinriktad rehabilitering vid föregående månads-

skifte och som under månaden lämnat denna.2 Budgetåret 1997 räknas resultatet utifrån de som avslutat insatsen under perioden

199610-199709 (90 dagar) och under perioden 199607-199706 (180 dagar).Budgetåret 1998 räknas resultatet utifrån de som avslutat insatsen under perioden199710-199809 (90 dagar) och under perioden 199707-199806 (180 dagar).Budgetåret 1999 räknas resultatet utifrån de som avslutat insatsen under perioden199810-199909 (90 dagar) och under perioden 199807-199906 (180 dagar).Budgetåret 2000 räknas resultatet utifrån de som avslutat insatsen under perioden199910-200009 (90 dagar) och under perioden 199907-200006 (180 dagar).


29 procent iarbete efter180 dagar

Anställningar medlönebidrag ochinom Samhall

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1997 1998 1999 2000


Pro

cent

Budgetår

36

Män fick arbete i högre utsträckning än kvinnor efter insatsen. Det gäller församtliga sökandekategorier och avaktualiseringsorsaker i tabell 4 nedan,förutom deltidsarbetslös och tillfällig timanställning, där kvinnorna utgjordeen högre andel.

Tabell 4. Andel i arbete 30, 90 och 180 dagar efter arbetslivsinriktadrehabilitering för män (M), kvinnor (K) och totalt (T)3

Nystatus

M K T M K T M K T







Samhall 5,8 4,7 5,3 5,1 4,0 4,6 6,1 4,9 5,5

Ombytessökande 0,2 0,3 0,2 0,4 0,4 0,4 0,5 0,5 0,5

Lönebidrag 9,3 7,4 8,3 8,1 6,9 7,5 9,3 7,9 8,6







Andel i arbete 28,3 24,3 26,4 28,1 25,0 26,6 30,5 28,0 29,3

1 Fr.o.m. 1 oktober 1999 ersattes anställningsstödet av dels allmänt, dels förstärkt anställningsstöd.2 Särskilt och utökat förstärkt anställningsstöd infördes den 1 augusti 2000.

Budgetår 2000


3 Till 30 dagar räknas de som under budgetåret 2000 befann sig i arbetslivsinriktad

rehabilitering vid föregående månadsskifte och som under månaden lämnat denna.Resultaten avseende 90 dagar beräknas utifrån de som avslutat insatsen under perioden199910-200009 och 180 dagar beräknas utifrån de som avslutat arbetslivsinriktadrehabilitering under perioden 199907-200006.

37

Kostnader

Kostnaden för arbetslivsinriktad rehabilitering skiljer sig från kostnaden förövriga konjunkturberoende program och insatser såtillvida att den bedrivs iegen regi (personal, lokaler och utrustning). Huvuddelen av tiden iarbetslivsinriktad rehabilitering tillbringar dock deltagaren på praktik eller iarbetsprövning. När personen arbetsprövar på någon arbetsplats kräverdenne inte mer resurser än deltagare i exempelvis arbetspraktik (vissakostnader för utprovning av arbetstekniska hjälpmedel kan tillkomma). I defall deltagaren genomgår en arbetspsykologisk utredning eller arbetsprövarpå PRAOT tillkommer betydande kostnader utöver aktivitetsstödet.

Eftersom insatsen bedrivs i egen regi bör således även alla förvaltningsmedelsom Arbetsförmedlingen Rehabilitering använder för att bedriva sinverksamhet tas med i beräkningarna. Det är emellertid svårt att uppskattakostnaden för insatsen arbetslivsinriktad rehabilitering, eftersom många somfår del av arbetslivsinriktad rehabilitering på Arbetsförmedlingen Rehabili-tering inte ingår i själva insatsen.

I den totala kostnaden för arbetslivsinriktad rehabilitering, som redovisas ifigur 3 nedan, ingår endast kostnader för aktivitetsstöd. Den totala kostnadenberor dels på antalet personer som deltar i insatsen, dels nivån på ersätt-ningen till deltagarna. I förhållande till föregående budgetår har den totalakostnaden minskat med 22 miljoner kronor under år 2000 till totalt 557miljoner kronor. Den lägre totalkostnaden beror till stor del på attdeltagarvolymen minskade jämfört med 1999. Kostnaden för aktivitetsstödför arbetslivsinriktad rehabilitering belastar anslaget arbetsmarknads-politiska åtgärder.

Figur 3. Utveckling av den totala kostnaden för arbetslivsinriktadrehabilitering budgetåren 1997-2000 (löpande priser)

Totalkostnadenminskade med22 miljoner


470

567 557579

0

100

200

300

400

500

600

700

1997 1998 1999 2000Budgetår

Milj

oner

kro

nor

Bedrivs iegen regi

38

Styckkostnaden, dvs. genomsnittlig kostnad per deltagare och månad, förarbetslivsinriktad rehabilitering uppgick budgetåret 2000 till 9 000 kronor,vilket är en ökning med 900 kr i förhållande till föregående budgetår (sefigur 4 nedan). Den ökade styckkostnaden förklaras av att deltagarna underår 2000 i genomsnitt hade högre ersättningsnivåer än tidigare.

Figur 4. Utveckling av styckkostnaden för arbetslivsinriktadrehabilitering budgetåren 1997-2000 (löpande priser)

8 1009 000

7 5007 100

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

1997 1998 1999 2000

Kro

nor

Budgetår

39

Arbetsmarknadsutbildning är utbildning som bedrivs av arbetsmarknads-politiska skäl. Det är ett utbudspåverkande program såtillvida att det skamotverka arbetslöshet genom att påverka utbudet av arbetskraft. Idén är attarbetssökande erbjuds utbildning i yrken där det råder brist på arbetskraft, isyfte att gynna tillväxten. I händelse av en konjunkturnedgång kan dearbetssökande utnyttja tiden i arbetslöshet till att utbilda sig i de yrken därefterfrågan förväntas öka mest när konjunkturen vänder uppåt. Annars finnsrisken att arbetskraft slås ut under en lågkonjunktur, vilket leder till efter-frågeöverskott när arbetskraftsefterfrågan åter ökar. Därigenom verkararbetsmarknadsutbildningen stabiliseringspolitiskt, eftersom den motverkarinflationsdrivande löneökningar som lätt blir följden av brist på arbetskraft.Arbetsmarknadsutbildning fungerar även fördelningspolitiskt genom att denframförallt riktas mot personer med svag ställning på arbetsmarknaden. Där-utöver ska den, för att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden, breddamäns och kvinnors utbildnings- och yrkesval.

Under perioden 1 januari 1998 till 31 mars 2000 avdelade regeringensärskilda medel för att finansiera ett nationellt program för IT-utbildning,den s.k. IT-satsningen. Bakgrunden till satsningen var att arbetsmarknaden,genom Industriförbundet och IT-företagens branschorganisation, upplevdesvårigheter att rekrytera kompetent personal inom IT-området, trots denrelativt höga arbetslöshetsnivån. IT-satsningen omfattade både arbetslösaoch redan anställda, varav minst 75 procent skulle vara arbetslösa ochinskrivna vid den offentliga arbetsförmedlingen. Särskild hänsyn skulle tastill kvinnor, invandrare och arbetshandikappade. För mer information om IT-satsningen se bland annat AMS rapport APra 2000:1, Arbetsmarknads-politiska åtgärder – Årsrapport 1999 eller IFAU:s rapport, Det nationellaIT-programmet – en slutrapport om SwIT.

Inför verksamhetsåret 2000 beslöt regeringen att AMS fick använda högst130 miljoner kronor för en försöksverksamhet inom arbetsmarknads-utbildningen med bristyrkesutbildning för redan anställda. Målet medförsöksverksamheten var att bidra till att tillgodose arbetslivets behov avkompetens inom de områden det befaras uppstå brist på arbetskraft. Under år2000 deltog ca 1 600 personer i bristyrkesutbildningar. För mer informationom försöksverksamheten med bristyrkesutbildningar hänvisas till denrapport som AMS sammanställde i februari 2001, Rapport om försöksverk-samhet med bristyrkesutbildning för redan anställda.

Ett utbuds-påverkandeprogram

Bristyrkes-utbildningar

IT-satsningen

ArbetsmarknadsutbildningAUTB 27%

APR 23%

ANST 14%

SEB 8%

ARB 6%

OTA 5%

DAT 5%KUP 4%

AVP 4%UTV 4%

40

Den 1 augusti 2000 infördes en ny struktur för de arbetsmarknadspolitiskaprogrammen. Den nya programstrukturen omfattar nio arbetsmarknads-politiska program som i sin tur kan innehålla olika insatser. Från och medden 1 augusti 2000 avses med arbetsmarknadsutbildning enbart yrkesinriktadutbildning. Förberedande utbildningar (allmänteoretiska och orienterande)fördes till det nya programmet förberedande insatser. Uppgifter i dettakapitel avser dock, om inget annat anges, både yrkesinriktad ochförberedande arbetsmarknadsutbildning samt bristyrkesutbildning för redananställda.


Förordning (1996:1100) om aktivitetsstöd

AMS föreskrifter (AMSFS 1996:18) för aktivitetsstödAMS allmänna råd om tillämpning av förordningen (1996:110) omaktivitetsstödAMS administrativa föreskrifter för handläggning av ärenden om aktivitets-stöd






Den som är eller riskerar att bli arbetslös och är arbetssökande på Arbetsför-medlingen kan anvisas till arbetsmarknadsutbildning från den dag han ellerhon fyller 20 år. Unga handikappade och de som uppbär inkomstrelaterad er-

Regelverk

Ny program-struktur



41

sättning från arbetslöshetskassa kan få ta del av programmet innan de fyllt20 år.

Under tiden i arbetsmarknadsutbildning får deltagaren aktivitetsstöd. Densom är berättigad till ersättning från arbetslöshetskassa får aktivitetsstödmotsvarande arbetslöshetsersättningen, dock lägst 240 kronor per dag vidheltid. Den som inte uppfyller villkoren för ersättning från arbetslöshets-kassa, får aktivitetsstöd med 103 kronor per dag. Stödet betalas ut av försäk-ringskassan under förutsättning att anordnaren har lämnat en närvarorapport.Deltagaren kan också under vissa förhållanden få ersättning för resor ochövernattningar i samband med programmet.

Tidsperioden för arbetsmarknadsutbildning är längst sex månader. Endastom det finns särskilda skäl kan Arbetsförmedlingen medge längre tid.



Information

Faktabladen Arbetsmarknadsutbildning och Förberedande insatser, finns påAMV:s webbplats: www.ams.se

Planering och upphandling

Inom ramen för länens verksamhetsplanering genomförs en planering avarbetsmarknadsutbildning för såväl upphandlad som reguljär utbildning.Länsarbetsnämnden/Arbetsförmedlingen arbetar med omvärldsanalyser,marknadsbedömningar och analyser av de sökandes behov, vilket resulterar iett förslag till utbildningsutbud. Normalt fastställs sedan planerna i arbets-marknadsnämnden, alternativt i länsarbetsnämndens styrelse. All arbets-marknadsutbildning planeras inte. Den oplanerade delen syftar till att gehandlingsutrymme och flexibilitet och kan betraktas som en reserv förhastigt uppkomna utbildningsbehov eller som en gardering mot förändradeplaneringsförutsättningar under löpande budgetår.

Det finns tre olika institutionella former för att bedriva arbetsmarknads-utbildning. Antingen bedrivs utbildningen helt och hållet hos utbildnings-anordnaren eller så kompletteras den med arbetsplatsförlagd praktik. Utbild-ningen kan också helt och hållet förläggas till en arbetsplats. Arbetsmark-nadsutbildning skiljer sig från andra arbetsmarknadspolitiska programsåtillvida att den innehåller ett avsevärt planeringsmoment, vilket innebär attlänsarbetsnämnden/Arbetsförmedlingen helt och hållet själva kan styrainriktning, lokalisering och rekrytering, åtminstone vad beträffar den upp-handlade utbildningen.

Marknads- ochbehovsanalyser

Olika institu-tionella former

Arbetsmarknadsutbildning

Information

Förändringar 2001

42

Deltagarna

Enligt den nya programstrukturen, som infördes den 1 augusti 2000, avserarbetsmarknadsutbildning enbart yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning.Orienterande och förberedande utbildningar räknas till det nya programmetförberedande insatser. Då förberedande utbildning fick en egen sökande-kategori först i början av år 2001, redovisas uppgifter om förberedande ochorienterande arbetsmarknadsutbildning tillsammans med den yrkesinriktadeutbildningen i detta kapitel.

Under budgetåret 2000 påbörjade 81 591 personer arbetsmarknadsutbild-ning, vilket i snitt innebär 6 799 nya deltagare i programmet varje månad.Arbetsmarknadsutbildning hade en jämn könsfördelning. Männen utgjordeen lika stor andel av deltagarna i arbetsmarknadsutbildning som av de arbets-lösa, dvs. 53 procent. Inom olika utbildningsinriktningar är dock fördel-ningen mellan män och kvinnor ojämn (se tabell 3). 46 procent av de nyadeltagarna i arbetsmarknadsutbildning under 2000 var yngre än 35 år.Motsvarande andel under 1999 var 51 procent.

Tabell 1. Nya deltagare i arbetsmarknadsutbildning (yrkesinriktadoch förberedande) budgetåret 2000 fördelade på ålder och kön

Ålder


-19 125 0 58 0 183 0

20-24 7 492 17 4 615 12 12 107 15

25-34 12 950 30 12 224 32 25 174 31

35-44 11 632 27 11 743 30 23 375 29

45-54 7 987 19 7 226 19 15 213 18

55-60 2 448 6 2 286 6 4 734 6

61- 459 1 346 1 805 1

Totalt 43 093 100 38 498 100 81 591 100

Män Kvinnor Totalt

Arbetsmarknadsutbildning var det största programmet budgetåret 2000.Arbetsmarknadsutbildningens andel av totala programvolymen (konjunktur-beroende program och insatser) har dock sjunkit jämfört med 1999, från 32till 27 procent. En förklaring till detta är att utbudet på arbetssökande somkan tillgodogöra sig de numera relativt avancerade yrkesinriktade arbets-marknadsutbildningarna har minskat, särskilt som arbetsmarknaden utveck-lats mycket positivt. Det är inte heller ovanligt att deltagare hoppat av enarbetsmarknadsutbildning på grund av att de erhållit arbete. Figur 1 nedanbeskriver omfattningen av antalet kvarstående i arbetsmarknadsutbildningvarje månad från och med 1996.

81 603 personerpåbörjade arbets-marknadsutbildning

27 procent avtotala program-volymen

Ny program-struktur

43

Figur 1. Antal personer kvarstående i arbetsmarknadsutbildning(yrkesinriktad och förberedande) vid månadens slut 1996-2000

Budgetåret 2000 deltog i genomsnitt 30 559 personer per månad i arbets-marknadsutbildning, vilket var en minskning med nära 14 400 personer frånföregående budgetår. Det minskade antalet deltagare beror, som nämndesovan, till stor del på det förbättrade arbetsmarknadsläget och det minskaderekryteringsunderlaget. Volymerna var relativt låga under det första halvåretmen ökade något de sista månaderna under år 2000, vilket bland annat berorpå satsningen på förberedande utbildningar inom aktivitetsgarantin (sesärskilt avsnitt). Deltagarvolymen för konjunkturberoende program varierarvanligtvis över årscykeln. Detta gäller även för arbetsmarknadsutbildningsom vanligtvis gör uppehåll i verksamheten under sommarmånaderna. Underhösten 1999 fortsatte dock deltagarvolymen att minska, vilket kan förklarasav de beslut om indragning av medel för arbetsmarknadspolitiska programsom riksdag och regering fattade våren 1999.

Vanligen görs en distinktion mellan upphandlad och reguljär arbetsmark-nadsutbildning. Upphandlad utbildning är den som i särskild ordning upp-handlas av länsarbetsnämnden. Reguljär utbildning utgörs av redan befint-liga utbildningsplatser inom det reguljära utbildningsväsendet. På grund avett datatekniskt fel saknas dock uppgifter om deltagare fördelat på upphand-lad respektive reguljär utbildning under år 2000.

Utbildningsnivån för deltagare i arbetsmarknadsutbildning under år 2000motsvarade utbildningsnivån bland de arbetslösa när det gäller eftergym-nasial utbildning. Andelen deltagare med gymnasial utbildning var däremothögre än bland de arbetslösa, 60 respektive 53 procent. Andelen med för-gymnasial utbildning var lägre än bland de arbetslösa. Utbildningsnivånbland män och kvinnor i arbetsmarknadsutbildning skiljer sig inte nämnvärtåt.


I genomsnitt30 559 del-tagare permånad

Hög andel medgymnasie-utbildning

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

70 000


Ant

al

19961997199819992000

Upphandlad ochreguljär arbets-marknads-utbildning

44

Tabell 2. Nya deltagare i arbetsmarknadsutbildning fördelat påutbildningsinriktning för män (M), kvinnor (K) och totalt (T)(andelar)1, 2

Utbildningsinriktning1

M K T M K T M K T

Datateknik (system/drift) 11 7 9 7 4 6 5 2 3

Teknik/naturvetenskap 3 2 2 2 1 2 2 1 1

Kultur/media 3 3 3 2 2 2 1 2 1

Ekonomi/samhällsvetenskap 4 6 5 3 4 4 2 2 2

Pedagogik 1 1 1 1 2 1 1 1 1

Vård/omsorg 1 7 4 2 11 7 2 14 8

Kontor/lager 8 15 11 5 11 8 2 7 4

Kundservice 2 6 4 2 6 4 1 5 3

Restaurang 2 3 3 2 3 2 2 2 2

Bygg/anläggning 4 0 2 4 0 2 4 0 2

Tillverkning/hantverk 11 2 7 9 2 5 9 2 6

Maskinoperatörsarbete 9 4 7 7 3 5 9 4 6

Transport 6 0 3 7 1 4 8 1 5

Övriga utbildningar 5 6 5 3 3 3 2 2 2

Yrkesinriktad utbildning 71 63 67 56 52 54 50 44 47

Förberedande utbildning 29 37 33 44 48 46 50 56 53

Totalt 100 100 100 100 100 100 100 100 100

1 Utbildningsinriktning enligt AMS yrkesklassificering (AMSYK), som är en förfining av standard för svensk yrkesklassificering (SSYK).

Budgetår

1998 1999 2000

1 Datateknik (system och drift) innefattar framförallt yrken som programmerare,

nätverkstekniker och PC-samordnare. Innehållet i utbildningar inom teknik/natur-vetenskap berör ofta områden som kvalitetssystem, produktionsteknik, automatiseringoch CAD. Inom kultur/media hör informatör-, multimedia- och skulptörutbildningar tillde vanligaste. Ekonomi/samhällsvetenskap innefattar främst utbildningar inom företags-försäljning, marknadsföring, ekonomi och administration, men även utbildningar förspråkvetare, översättare och tolkar. Pedagogik innefattar framförallt olika typer avkompletterande utbildningar för personer som saknar behörighet. Vård/omsorg inne-fattar framförallt yrken som undersköterskor, sjukvårdsbiträden, vårdbiträden och per-sonliga assistenter. Kontor och lager innefattar framförallt yrken som dataregistrerare,bokförings- och redovisningsassistenter, övrig kontorspersonal samt lager- ochtransportassistenter. Kundservice innefattar utbildningar för försäljare inom fack- ochdagligvaruhandel, resebyråtjänstemän, turistvärdar och receptionister. Restaurang inne-fattar framförallt yrken som kockar, kokerskor, hovmästare, servitörer samt köks- ochrestaurangbiträden. Bygg och anläggning innefattar framförallt yrken som murare ochbyggnadsträarbetare. Tillverkning/hantverk innefattar framförallt yrken som svetsare,plåtslagare samt styr- och reglermekaniker. Maskinoperatörsarbete domineras av CNC-operatörsutbildningar. Transport innefattar yrken som fordonsförare och maskinförare.Övriga utbildningar innefattar bland annat starta eget-utbildningar, utbildningar inomlokalvård, jord- och skogsbruk, trädgårdsskötsel samt olika former av säkerhetsarbete.Förberedande utbildning är allmänteoretisk eller orienterande.

2 Observera att fördelningen mellan förberedande och yrkesinriktad arbetsmarknads-utbildning i tabellen visar förhållande beträffande nya deltagare. Omsättningen pådeltagare är högre när det gäller förberedande utbildning. Det innebär att andelenförberedande utbildningar överskattas när det beräknas som andel av nya deltagarejämfört med som andel av kvarstående deltagare. Förberedande utbildningars andel avarbetsmarknadsutbildning skulle i det senare fallet uppgå till 40 procent.

45

I tabell 2 ovan redovisas de olika utbildningsinriktningarnas utveckling, ut-tryckt som andel av nya deltagare i arbetsmarknadsutbildning. Andelen nyadeltagare i förberedande utbildning fortsatte att öka under budgetåret 2000och är nu större än den yrkesinriktade utbildningen. Förberedande utbildningsvarade för 53 procent av all arbetsmarknadsutbildning under år 2000, vilketkan jämföras med 46 procent året innan. Den förberedande utbildningen harframförallt ökat under hösten i och med tillkomsten av aktivitetsgarantin den1 augusti 2000.

Inom yrkesinriktad utbildning hade vård/omsorg den största andelen nyadeltagare under budgetåret 2000. Tillverkning/hantverk och maskinopera-törsarbete utgjorde också en relativt stor andel av de yrkesinriktade utbild-ningarna. Maskinoperatörsarbete, vård/omsorg och transport var de endautbildningsinriktningar som ökade mellan 1999 och 2000. Övriga utbild-ningsinriktningar hade en lägre eller oförändrad andel jämfört med före-gående budgetår. Den utbildningsinriktning som minskade andelsmässigtmest var kontor/lager.

De förberedande utbildningarna utgör det största enskilda utbildningsom-rådet, men är samtidigt det mest heterogena. Förberedande utbildningar kandelas in i fyra områden: direkt yrkesförberedande (s.k. preparandutbild-ningar) som utgjorde 10 procent år 2000, orienterande utbildningar somutgjorde 40 procent, yrkesinriktad svenska som utgjorde 1 procent samtregionala och lokala varianter av förberedande utbildningar, s.k. breddutbild-ningar som utgjorde 49 procent. Orienterande utbildningar och breddutbild-ningar var de inriktningar som ökade i förhållande till föregående budgetår,med 3 respektive 17 procentenheter.

För att tydliggöra relationen mellan män och kvinnor inom de olika yrkes-inriktningarna åskådliggörs i tabell 3 nedan män och kvinnors respektiveandel av de olika utbildningsinriktningarna. Könsfördelningen inom arbets-marknadsutbildningen avspeglar mäns och kvinnors traditionella yrkes- ochutbildningsval. Män dominerar inom utbildningsinriktningar som transport,bygg/anläggning och tillverkning/hantverk. Även inom datateknik, teknik/naturvetenskap och maskinoperatörsarbete är män överrepresenterade iförhållande till kvinnor. Kvinnor, å andra sidan, dominerar inomutbildningar såsom vård/omsorg, kundservice och kontor/lager. Förändringaröver tiden är förhållandevis små. Arbetsmarknadsverket arbetar på olika sättför att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden, bl.a. inom ramen för olikabrytprojekt3.

3 Arbetsmarknadsverket har sedan budgetåret 1993/94 årligen anvisats medel dels för

projektverksamhet som syftar till att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden, dels förutbildning av den egna personalen i jämställdhet. Inom ramen för denna verksamhetarbetar man bl.a. med att utveckla metoder för att bredda kvinnors och mäns yrkesval.Se AMS rapport Prora 2000:3, 1999 års brytprojekt – AMV:s särskilda insatser för attbryta den könsuppdelade arbetsmarknaden.

Störst andel nyadeltagare inomvård/omsorg

Förberedandeutbildningstörsta enskildautbildnings-området

Män dominerarinom transport,bygg/anläggningoch tillverkning/hantverk


Andelen för-beredandeutbildningarökar

46

Tabell 3. Nya deltagare i arbetsmarknadsutbildning fördelat på män(M) och kvinnor (K) för respektive utbildningsinriktning (andelar)4


M K T M K T M K T

Datateknik (system/drift) 63 37 100 65 35 100 72 28 100

Teknik/naturvetenskap 67 33 100 68 32 100 75 25 100

Kultur/media 46 54 100 45 55 100 42 58 100

Ekonomi/samhällsvetenskap 44 56 100 44 56 100 46 54 100

Pedagogik 48 52 100 44 56 100 42 58 100

Vård/omsorg 17 83 100 17 83 100 17 83 100

Kontor/lager 38 62 100 31 69 100 27 73 100

Kundservice 24 76 100 23 77 100 24 76 100

Restaurang 44 56 100 46 54 100 42 58 100

Bygg/anläggning 95 5 100 93 7 100 90 10 100

Tillverkning/hantverk 85 15 100 84 16 100 86 14 100

Maskinoperatörsarbete 70 30 100 73 27 100 73 27 100

Transport 93 7 100 93 7 100 92 8 100

Övriga utbildningar 47 53 100 47 53 100 49 51 100

Yrkesinriktad utbildning 55 45 100 52 48 100 56 44 100

Förberedande utbildning 47 53 100 48 52 100 50 50 100

Totalt 52 48 100 50 50 100 53 47 1001 Utbildningsinriktning enligt AMS yrkesklassificering (AMSYK), som är en förfining av standard för svensk yrkesklassificering (SSYK).

Budgetår

1998 1999 2000



4 För definition av utbildningsinriktningar se not 1.

Prioritering av deutsatta grupperna

47

Tabell 4 nedan visar att både arbetshandikappade och utomnordiska med-borgare alltid varit väl representerade i arbetsmarknadsutbildning i förhåll-ande till sin andel av de arbetslösa. Ungdomar har varit representerade iprogrammet i samma, eller något högre, utsträckning som sin andel av dearbetslösa. Arbetsmarknadsutbildning är ett av de program som Arbetsför-medlingen har störst möjlighet att styra när det gäller vilka arbetssökandesom ska få deltaga. För att andra program ska komma till stånd är Arbetsför-medlingen ofta beroende av en arbetsgivare/anordnare.

Tabell 4. De prioriterade gruppernas andel av arbetsmarknads-utbildning (AUTB) jämfört med deras andel av de arbetslösa

Budgetår Ungdomar1 Handikappade Utomnordiska medb.

i AUTB Arbetslösa2 i AUTB Arbetslösa2 i AUTB Arbetslösa2

1997 20 21 16 10 22 11

1998 22 18 15 10 18 11

1999 17 15 15 11 17 10



Väntetiden, alternativt tid före program eller insats, innebär det antal dagaren arbetssökande är arbetslös omedelbart före påbörjat program/insats.Väntetiden för arbetsmarknadsutbildning påverkas av om utbildningen ärupphandlad eller reguljär. Arbetsförmedlingen kan vanligtvis inte påverkaintagningstidpunkt för reguljära utbildningar, vilka oftast följer termins-indelning. När det gäller den upphandlade utbildningen avgör arbetsförmed-lingarna själva lämpliga kursstarter för utbildningarna.

Den genomsnittliga väntetiden för programmet uppgick till 97 dagar ellerknappt tre och en halv månad under budgetåret 2000. Det är en ökning medtio dagar i förhållande till föregående budgetår. Deltagarna i aktivitets-garantin (se särskilt avsnitt) utgjorde sex procent av deltagarna i arbets-marknadsutbildning under perioden 1 augusti till 31 december, vilket till vissdel kan förklara den ökade väntetiden, då dessa normalt har en längrearbetslöshetstid. Väntetiden var fyra dagar längre för män än kvinnor. Enarbetsmarknadsutbildning varade under budgetåret 2000 i genomsnitt 150dagar, dvs. fem månader. Det är en ökning med nära en vecka från 1999.Kvinnor var i genomsnitt tolv dagar längre i arbetsmarknadsutbildning änmän.

Både väntetidenoch utbildnings-längden har ökat

De prioriteradegrupperna välrepresenterade


48

Tabell 5. Genomsnittlig tid före och i arbetsmarknadsutbildninguttryckt i antal dagar för män(M), kvinnor (K) och totalt (T)

Budgetår

M K T M K T

1997 112 103 108 141 138 139

1998 93 88 91 127 124 126

1999 90 84 87 143 145 144


Tid i program


Tid före program

Arbetslös1

Resultat


Resultaten kan betraktas som ett utfall av externa och interna faktorer.Externa faktorer ligger utanför AMV:s kontroll (den ekonomiska utveckling-en i stort), medan interna faktorer följaktligen ligger, helt eller delvis, inomAMV:s kontroll. Exempel på interna faktorer är, vad gäller arbetsmarknads-utbildningen, affärsmässigheten i upphandlingen, marknadsanpassning ochflexibilitet i förhållande till arbetsmarknadens krav, kvaliteten på utbild-ningarna, rekryteringsprocessen, osv.

Skillnader i resultat mellan olika program och insatser beror även på hur”nära” programmet/insatsen ligger ett arbete. Program eller insatser sominnebär att arbetsgivaren får bidrag/skattereduktion till en del av löne-kostnaden (t.ex. anställningsstöd) eller program/insatser som syftar till egetföretagande leder i större utsträckning till arbete – åtminstone på kort sikt –än program eller insatser som innebär att deltagaren står ”längre” från enarbetsgivare (t.ex. arbetsmarknadsutbildning och datortek). Utbildnings-programmens/-insatsernas resultat tenderar dock att bli bättre på sikt. Lägstandel i arbete har de program och insatser som framförallt syftar till att genågon form av tillfällig sysselsättning (t.ex. offentligt tillfälligt arbete).

Figur 2 nedan visar resultaten av direktövergångarna, dvs. var den arbets-sökande befann sig i slutet av den månad, i vilken denne avslutade en arbets-marknadsutbildning (efter högst 30 dagar). Den visar även hur stor andel avdeltagarna i arbetsmarknadsutbildning som hade ett arbete 90 respektive 180dagar efter avslutat program.





49

I beräkningarna ingår all arbetsmarknadsutbildning, både yrkesinriktad ochförberedande. Förberedande arbetsmarknadsutbildning är egentligen inte av-sedd att direkt leda till arbete. När andel i arbete efter arbetsmarknadsut-bildning redovisas i andra sammanhang, är det vanligt att enbart de yrkesin-riktade utbildningarna ingår (vilket leder till ett bättre resultat). Medarbetsmarknadsutbildning avses, som tidigare nämnts, från 1 augusti 2000enbart yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning.

Figur 2. Andel i arbete 305, 906 och 1806 dagar efter avslutad arbets-marknadsutbildning (yrkesinriktad och förberedande)

Resultaten för andel i arbete för såväl 30, 90 som 180 dagar efter avslutadarbetsmarknadsutbildning har ökat för varje år sedan budgetåret 1997.Mellan 1999 och 2000 har andelen i arbete efter 30 dagar ökat från 27 till33 procent. Även andelen i arbete 90 och 180 dagar efter avslutat programhar ökat och uppgick till 40 respektive 43 procent. Resultatet förbättradessåledes med söktiden. De förbättrade resultaten förklaras till stor del av detförbättrade arbetsmarknadsläget. De minskade volymerna, som vanligtvisleder till bättre utbildningskvalitet, samt det interna arbetet med behovs-analys, upphandling och rekrytering under de senare åren förefaller dockockså ha bidragit till de förbättrade resultaten. 5 Hit räknas de som befann sig i ett program, i detta fall arbetsmarknadsutbildning, vid

föregående månadsskifte och som under månaden lämnat detta.6 Budgetåret 1997 räknas resultatet utifrån de som avslutat programmet under perioden

199610-199709 (90 dagar) och under perioden 199607-199706 (180 dagar).Budgetåret 1998 räknas resultatet utifrån de som avslutat programmet under perioden199710-199809 (90 dagar) och under perioden 199707-199806 (180 dagar).Budgetåret 1999 räknas resultatet utifrån de som avslutat programmet under perioden199810-199909 (90 dagar) och under perioden 199807-199906 (180 dagar).Budgetåret 2000 räknas resultatet utifrån de som avslutat programmet under perioden199910-200009 (90 dagar) och under perioden 199907-200006 (180 dagar).


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1997 1998 1999 2000


Pro

cent

Budgetår

Förberedandeutbildning ingår

Andel i arbetefortsätter att öka

50

Tabell 6. Andel i arbete 30, 90 och 180 dagar efter avslutad arbets-marknadsutbildning (yrkesinriktad och förberedande) budgetåret2000 för män (M), kvinnor (K) och totalt (T)7

Nystatus

M K T M K T M K T







Samhall 0,1 0,1 0,1 0,2 0,1 0,1 0,2 0,2 0,2

Ombytessökande 2,1 1,4 1,8 1,6 1,4 1,5 1,5 1,6 1,6

Lönebidrag 0,6 0,5 0,6 0,7 0,6 0,7 0,8 0,7 0,8







Andel i arbete 31,4 34,7 33,0 39,0 41,3 40,1 42,2 43,9 43,1

1 Fr.o.m. 1 oktober 1999 ersattes anställningsstödet av dels allmänt anställningsstöd, dels förstärkt anställningsstöd.2 Särskilt och utökat förstärkt anställningsstöd infördes den 1 augusti 2000.

Budgetår 2000


Andel i arbete, enligt AMS definition, delas i tabell 6 ovan upp på de olikasökandekategorier och avaktualiseringsorsaker som ingår i begreppet arbeteenligt 2000 års definition. Tabellen visar att kvinnor i högre utsträckning änmän fick arbete efter avslutad utbildning. Skillnaden mellan könen avtardock på sikt. Kvinnor fick framförallt deltidsarbete och tillfälliga timanställ-ningar. Män däremot, fick främst tillsvidareanställningar och tidsbegränsadeanställningar.

Tabell 7 nedan åskådliggör resultaten per utbildningsinriktning. Av tabellenframgår att andelen i arbete direkt efter avslutad utbildning var högst efterutbildningar inom vård/omsorg, maskinoperatörsarbete och kundservice. Förvård/omsorg minskar dock andel i arbete något på sikt, vilket kan förklarasav att många återgår till arbetsmarknadsutbildning (17 procent av deltagarnavar åter i arbetsmarknadsutbildning efter både 90 respektive 180 dagar). Detbör poängteras att de personer som lämnat utbildning i vissa fall endast gjort

7 Till 30 dagar räknas de som under budgetåret 2000 befann sig i arbetsmarknads-

utbildning vid föregående månadsskifte och som under månaden lämnat denna.Resultatet avseende 90 dagar beräknas utifrån de som avslutat programmet underperioden 199910-200009 och 180 dagar beräknas utifrån de som avslutat arbets-marknadsutbildning under perioden 199907-200006.

Kvinnor får arbetei större utsträck-ning än män

Andel i arbetehögst efter ut-bildningar inomhandel ochvård/omsorg

51

uppehåll i utbildningen, vilket förklarar att de på tre till sex månaders siktåterigen återfinns i arbetsmarknadsutbildning. Efter 180 dagar var andelen iarbete högst efter utbildningar inom kundservice, transport och maskin-operatörsarbete. Pedagogik och kultur/media var de yrkesinriktade arbets-marknadsutbildningar som hade lägst andel i arbete inom 30 dagar. Andel iarbete efter pedagogikutbildningar ökade dock på sikt. Efter 180 dagar varandelen i arbete lägst för ”övriga” utbildningar. 14 procent av dem somdeltagit i gruppen ”övriga” utbildningar befann sig i programmet start avnäringsverksamhet 180 dagar efter avslutad arbetsmarknadsutbildning.

Inom de flesta utbildningsinriktningar hade fler kvinnor än män arbete direktefter avslutad utbildning, framförallt inom kontor/lager och vård/omsorg.Betydligt fler män än kvinnor hade dock arbete direkt efter utbildningarinom bygg/anläggning samt tillverkning/hantverk.

Tabell 7. Andel i arbete 30, 90 och 180 dagar efter avslutad arbets-marknadsutbildning (yrkesinriktad och förberedande) budgetåret2000 för män (M), kvinnor (K) och totalt (T) per utbildningsinrikt-ning8

8 För definition av utbildningsinriktningar se not 1. För definition av mätperioder (30, 90

och 180 dagar) se not 7.


Skillnader finnsmellan könen


M K T M K T M K T

Datateknik (system/drift) 31,7 30,4 31,4 42,6 43,1 42,8 48,0 49,2 48,4

Teknik/naturvetenskap 37,4 29,6 35,2 46,1 42,3 44,9 51,1 43,5 48,7

Kultur/media 28,6 30,8 29,9 35,8 37,0 36,5 39,1 41,7 40,5

Ekonomi/samhällsvetenskap 33,9 38,0 36,2 45,4 44,0 44,6 47,5 48,0 47,8

Pedagogik 26,4 25,3 25,8 38,0 48,4 44,0 39,0 49,6 45,1

Vård/omsorg 53,7 59,8 58,7 53,4 59,1 58,1 53,1 58,7 57,8

Kontor/lager 38,5 46,7 44,6 42,8 56,2 52,8 42,1 56,7 52,7

Kundservice 49,6 51,6 51,1 61,5 64,9 64,1 61,1 66,0 64,9

Restaurang 33,7 37,1 35,6 47,4 55,2 51,7 48,1 54,9 51,8

Bygg/anläggning 41,8 26,5 40,6 54,3 39,6 53,2 57,5 47,7 56,8

Tillverkning/hantverk 45,3 34,1 43,7 51,0 43,9 49,9 53,2 47,9 52,4

Maskinoperatörsarbete 53,2 54,5 53,5 58,0 60,9 58,7 60,4 62,3 60,9

Transport 39,2 43,0 39,5 58,1 65,5 58,6 62,1 65,8 62,4

Övriga utbildningar 25,2 28,1 26,6 36,1 36,8 36,5 36,2 40,1 38,3

Yrkesinriktad utbildning 41,4 46,4 43,6 50,5 53,9 52,0 52,8 55,0 53,8

Förberedande utbildning 17,8 22,7 20,4 23,7 28,2 26,0 27,9 32,0 30,0

Totalt 31,4 34,7 33,0 39,0 41,3 40,1 42,2 43,9 43,1

1 Utbildningsinriktning enligt AMS yrkesklassificering (AMSYK), som är en förfining av standard för svensk yrkesklassificering (SSYK).

Budgetår 2000


52

Ett av verksamhetsmålen för Arbetsmarknadsverket budgetåret 1999 och2000 var att andelen personer som fått arbete efter avslutad yrkesutbildningskulle öka kontinuerligt under året. Under fjärde kvartalet skulle andelensom fått arbete 90 dagar efter avslutad yrkesinriktad arbetsmarknads-utbildning uppgå till minst 70 procent. Verksamhetsmålet har hittills inteuppnåtts. Slutresultatet för budgetåret 2000, vilket utgörs av det genom-snittliga resultatet för oktober till december, uppgick till 60,1 procent.Motsvarande resultat för 1999 var 47,8 procent. Utvecklingen över budget-året 2000 visas i figur 3 nedan, där den kan jämföras med det uppsattadelmålet och andelen i arbete 90 dagar efter avslutad yrkesinriktadarbetsmarknadsutbildning budgetåret 1999.

Figur 3. Verksamhetsmål 2 - Andel i arbete 90 dagar efter avslutadyrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning

I september 2000 omdefinierades variabeln för andel i arbete för dåvarandeverksamhetsmål 2, eftersom den tidigare möjligheten att registrera uppehåll iutbildning försvunnit. I figur 3 är därför samtliga uppgifter om personer som90 dagar efter avslutad yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning återigenbefann sig i en sådan exkluderade.

Verksamhetsmålet70 procent i arbeteuppnåddes inte

70,0

60,1

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec res mål

And

el

Verksamhetsmål 2 Slutresultat 2000 Utfall 1999

Utfall 2000 Mål 2000

53

AMS genomför årligen en stickprovsundersökning av deltagare som lämnaryrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning. I 2000 års undersökning svarade70 procent av deltagarna som fullföljt sin utbildning att de hade ett arbetesex månader efter avslutad utbildning, vilket är det bästa resultatet sedan1989.9

Kostnader

Arbetsmarknadsutbildningens kostnader kan delas upp i två delar, dels kurs-kostnader för köp av arbetsmarknadsutbildning, dels kostnader för aktivitets-stöd till deltagare. Vid reguljär arbetsmarknadsutbildning uppstår emellertidinga kurskostnader, endast aktivitetsstöd utgår. I figur 4 nedan ingår ävenkostnader för resor i samband med arbetsmarknadsutbildning som utbetalasav länsarbetsnämnderna. Dessa kostnader utgör dock endast en liten andel avtotalkostnaden (ca två procent). Arbetsmarknadsutbildning finansieras avanslaget arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Figur 4. Utvecklingen av den totala kostnaden för aktivitetsstöd(upphandlad och reguljär utbildning) 1997-2000 (löpande priser)

9 Den s.k. sexmånadersuppföljningen, en stickprovsundersökning av individer som slutat

yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning, visar att 70 procent av deltagarna som av-slutade sin utbildning under andra kvartalet 2000 hade fått arbete efter sex månader.Detta är en ökning med 11 procentenheter i förhållande till 1999 års undersökning.Resultaten går inte att direkt jämföra med figur 3, eftersom den genomförs med enannan uppföljningsmetod (enkätundersökning), vilket underlättar informations-problemet (alla meddelar inte Arbetsförmedlingen att de fått arbete, varför registerdataunderskattar resultaten). Frågorna i enkäten innebär även en generösare tolkning av vadsom räknas som arbete. Start av näringsverksamhet räknas exempelvis till arbete isexmånadersuppföljningen. Ytterligare en skillnad är att uppföljnings-/undersöknings-perioden är en annan.

Kurskostnaderoch aktivitetsstöd

Stickprovsunder-sökning visar på70 procent i arbete

2 952

3 814

3 455

4 480

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

1997 1998 1999 2000Budgetår

Milj

oner

kro

nor


54

De totala kostnaderna för aktivitetsstöd beror dels på antalet deltagare permånad, dels på den genomsnittliga nivån på ersättningen till deltagarna. Atttotalkostnaden har minskat mellan budgetåren 1999 och 2000 kan framföralltförklaras av att antalet deltagare i genomsnitt var knappt 14 400 färre permånad under 2000 än under 1999.

Figur 5 nedan visar utvecklingen av den totala kostnaden för köp av särskiltanordnad arbetsmarknadsutbildning. Denna kostnad har minskat med 1 223miljoner kronor eller 32 procent mellan budgetåren 1999 och 2000, vilketkan förklaras av det minskade deltagarantalet.

Figur 5. Utvecklingen av den totala kostnaden för köp av arbets-marknadsutbildning 1997-2000 (löpande priser)

Styckkostnaden (kostnad per personmånad för en person som deltar i arbets-marknadsutbildning består av såväl aktivitetsstöd som eventuella kurs-kostnader) har ökat med 1 800 kronor eller elva procent mellan budgetåren1999 och 2000 (se tabell 8 nedan). Ökningen förklaras framförallt av ökadeersättningsnivåer för aktivitetsstödet.

Styckkostnadenökade med1 800 kronor

3 816

3 420

2 5932 789

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

1997 1998 1999 2000Budgetår

Milj

oner

kro

nor

Färre deltagareger lägre kostnadför aktivitetsstöd

55

Tabell 8. Utveckling av styckkostnaden för arbetsmarknadsut-bildning 1997-2000

Budgetår

Upphandlad Reguljär Totalt

1997 16 200 7 800 14 400

1998 16 500 7 300 15 000

1999 17 000 7 800 15 800

2000 18 200 9 100 17 6001 Kostnad per deltagare och månad angett i kronor.

Styckkostnad (Kronor)1

I styckkostnaderna för den upphandlade utbildningen ingår både aktivitets-stöd och köp av utbildning. Denna styckkostnad har ökat med 1 200 kronorjämfört med 1999. I kostnaderna för den reguljära utbildningen ingår enbartkostnaderna för aktivitetsstöd, som har ökat med 1 300 kronor jämfört medföregående år.

För att jämföra olika utbildningsanordnares andel (marknadsandel) avarbetsmarknadsutbildningen är det lämpligt att studera endast den upp-handlade utbildningen. Utvecklingen av utbildningsanordnarnas respektiveandel av kostnaderna för den upphandlade utbildningen visas i figur 6 nedan.

Figur 6. Respektive utbildningsanordnares andel (procent) av kost-naderna för upphandlad utbildning budgetåren 1991/92-200010

10 Budgetåret 1995/96 avser 18 månader. Övriga budgetår avser 12 månader.

Respektive utbild-ningsanordnaresandel


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

1989/90 1990/91 1991/92 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 1997 1998 1999 2000

Lernia Universitet KomvuxGymnasium Företag Folkbildning%

Budgetår

56

Lernia, tidigare AmuGruppen11, har sedan början av 1990-talet kontinuerligttappat marknadsandelar till andra utbildningsanordnare, då främst privataföretag. Denna trend bröts dock under budgetåret 2000, då Lernia ökade sinandel till 37 procent av kostnaderna för den upphandlade arbetsmarknads-utbildningen. Förklaringen till detta är, bland annat, att Lernia hade enrelativt hög andel förberedande utbildningar, vilka ökade under 2000.Komvux ökade sin andel från fem till sju procent av kostnaderna. Ökningenberor på att Komvux hade många utbildningar inom vård och omsorg, somvar den största utbildningsinriktningen under 2000. Samtidigt skedde enavmattning när det gäller utbildningar inom teknik/data, där de privataföretagen dominerar.

Det bör observeras att figur 6 endast säger något om den relativa för-säljningen. Den absoluta försäljningen har under den studerade periodenbåde ökat och minskat kraftigt (se även figur 5 ovan). En utbildnings-anordnare kan ha ökat sin andel av kostnaderna samtidigt som försäljningenminskat i absoluta tal, vilket var fallet för Lernia och Komvux mellan 1999och 2000.

11 AmuGruppen bytte namn i mars år 2000 till Lernia.

Lernia ochKomvux ökadesina andelar

57

Arbetspraktik ersatte från och med 1 januari 1999 de tidigare programmenarbetsplatsintroduktion (API) och arbetslivsutveckling (ALU).1 Samman-slagningen av dessa program låg i linje med det pågående regelförenklings-arbetet. Syftet med arbetspraktik är att stärka den enskildes möjligheter att fåett arbete. Programmet kan användas för att deltagaren ska få yrkesoriente-ring, yrkespraktik eller arbetslivserfarenhet. Arbetspraktik är utbudsstimuler-ande såtillvida att deltagarna ska få yrkespraktik eller arbetslivserfarenhet,som ska öka deras möjligheter att få arbete. I de fall deltagaren erbjudsarbete på den arbetsplats där praktiken bedrivits, kan programmet ha varitefterfrågestimulerande, antingen genom att ett arbetskraftsbehov skapatseller genom att en eventuell framtida rekrytering tidigarelagts.


Förordning (1996:1100) om aktivitetsstödAMS föreskrifter (AMSFS 1996:18) om aktivitetsstödAMS allmänna råd om tillämpning av förordningen (1996:1100) omaktivitetsstödAMS administrativa föreskrifter för handläggning av ärenden om aktivitets-stöd



1 För mer information om dessa program se Arbetsmarknadspolitiska åtgärder – Årsrap-

port 1998, APra 1999:2, Arbetsmarknadsstyrelsen, Solna.

Både utbuds-och efterfråge-stimulerande

Regelverk

ArbetspraktikAUTB 27%

APR 23%

ANST 14%

SEB 8%

ARB 6%

OTA 5%

DAT 5%KUP 4%

AVP 4%UTV 4%

58




Den som är eller riskerar att bli arbetslös och är arbetssökande på Arbets-förmedlingen kan anvisas till arbetspraktik från den dag han eller hon fyller20 år. Unga handikappade och de som uppbär inkomstrelaterad ersättningfrån arbetslöshetskassa kan få ta del av programmet innan de fyllt 20 år.

Under tiden i arbetspraktik får deltagaren aktivitetsstöd. Den som är berät-tigad till ersättning från arbetslöshetskassa får aktivitetsstöd motsvarandearbetslöshetsersättningen, dock lägst 240 kronor per dag vid heltid. Den sominte uppfyller villkoren för ersättning från arbetslöshetskassa, får aktivitets-stöd med 103 kronor per dag. Stödet betalas ut av försäkringskassan underförutsättning att anordnaren har lämnat en närvarorapport. Deltagaren kanockså under vissa förhållanden få ersättning för resor och övernattningar isamband med programmet.

Tidsperioden för arbetspraktik är längst sex månader. Endast om det finnssärskilda skäl kan Arbetsförmedlingen medge längre tid. För unga handi-kappade finns ingen tidsgräns.

Anordnaren/arbetsgivaren ska genom en skriftlig överenskommelse medlänsarbetsnämnden ha åtagit sig att betala ett finansieringsbidrag på3 000 kronor per deltagare och månad. Bidraget ska vara 1 000 kronor ompraktikanordnaren är stat, kommun eller landsting och personen är långtids-inskriven vid den offentliga Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen fåranvisa arbetspraktik utan överenskommelse om finansieringsbidrag tillarbetshandikappade, unga handikappade, invandrare, deltagare i aktivitets-garantin, deltagare i arbetspraktik som anordnas av en ideell organisation,handledare för deltagare i datortek samt vissa studerande. Även anordnaresom tar emot deltagare i arbetspraktik i vägledande syfte under maximalt åttaveckor, samt deltagare i arbetspraktik som är en integrerad del av enarbetsmarknadsutbildning, är undantagna från att betala finansieringsbidrag.

Fr.o.m. den 1 juni 1999 får statsbidrag lämnas till ideella organisationer somi samverkan med länsarbetsnämnden anordnar verksamhet för arbetspraktik.Statsbidrag får också lämnas till statliga anordnare av arbetspraktik inomskogsvård-, naturvård-, och miljövårdsområdet. Bidrag får lämnas för demerkostnader som föranleds av verksamheten.



59



Avgiftsinkomster från finansieringsbidraget återförs till anslaget 22:2.

Information

Faktabladet Arbetspraktik, rekv. nr 502 218AMV:s webbplats: www.ams.se

Deltagarna

Under budgetåret 2000 påbörjade 89 711 personer arbetspraktik, vilket igenomsnitt innebär 7 476 nya deltagare i programmet per månad (se tabell 1nedan). Av de personer som påbörjade en period med arbetspraktik under2000 var 55 procent män. Könsfördelningen i programmet var såledesrelativt jämn, då motsvarande andel bland de arbetslösa var 53 procent. Avde nya deltagarna var 63 procent 35 år eller äldre. Åldersfördelningen blandmän respektive kvinnor var likartad.

Tabell 1. Nya deltagare i arbetspraktik fördelade på ålder och könbudgetåret 2000

Ålder


-19 196 0 136 0 332 0

20-24 5 550 11 3 935 10 9 485 11

25-34 11 560 24 11 388 28 22 948 26

35-44 11 568 24 9 990 25 21 558 24

45-54 11 389 23 8 276 20 19 665 22

55-60 6 392 13 4 791 12 11 183 12

61- 2 620 5 1 920 5 4 540 5

Totalt 49 275 100 40 436 100 89 711 100

Män Kvinnor Totalt

Arbetspraktik utgjorde 23 procent av den totala volymen av konjunktur-beroende program och insatser under budgetåret 2000. Arbetspraktik vardärmed det volymmässigt näst största konjunkturberoende programmet/insatsen efter arbetsmarknadsutbildning.

Figur 1 nedan beskriver omfattningen av antalet kvarstående deltagare iarbetspraktik varje månad från och med programmets införande 1 januari1999.

89 711 personerpåbörjade arbets-praktik under 2000

Arbetspraktik

Information

Förändringar 2001

60

Figur 1. Antal personer kvarstående i arbetspraktik vid månadensslut 1999-2000

Under 2000 var antalet kvarstående deltagare i arbetspraktik i genomsnitt25 747 personer per månad. Det är en ökning med 3 250 deltagare från 1999.Deltagarvolymen för konjunkturberoende program och insatser varierar van-ligtvis över årscykeln. Det gäller även för arbetspraktik, där deltagarvolymenfaller något under sommarmånaderna. Under hösten 1999 fortsatte dock del-tagarvolymen att minska. Till följd av konjunkturuppgången har antalet per-soner i arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskat, inte minst föratt förhindra undanträngning av vanliga arbeten. Den kraftiga nedgången avantalet deltagare under hösten 1999 berodde emellertid även på de beslut omindragning av medel för arbetsmarknadspolitiska program som riksdag ochregering fattade våren 1999. Arbetspraktik används ofta inom aktivitetsgar-antin (infördes som program den 1 augusti 2000, se särskilt avsnitt), vilket ären del av förklaringen till ökningen av deltagarvolymen under hösten 2000.

Utbildningsnivån bland deltagarna i arbetspraktik är något lägre jämfört medgruppen arbetslösa. Framförallt saknar deltagarna i arbetspraktik en efter-gymnasial utbildning jämfört med gruppen arbetslösa.


Låg utbildnings-nivå

25 747 deltagare igenomsnitt permånad

0

10 000

20 000

30 000

40 000


Ant

al

1999

2000


61


Tabell 2 nedan visar att arbetshandikappade och utomnordiska medborgarehar varit väl representerade i arbetspraktik under budgetåret 2000. Framför-allt gäller detta de arbetshandikappade, som omfattat 20 procent av deltagar-na. En anledning till detta kan vara att arbetsprövning vid arbetslivsinriktadrehabilitering (se särskilt avsnitt) även kan ske inom ramen för programmetarbetspraktik. Ungdomar är å andra sidan inte representerade i programmet imotsvarande utsträckning som deras andel av gruppen arbetslösa. Ungdomarhar istället tillgång till praktik inom ramen för ungdomsinsatserna kom-munala ungdomsprogram och ungdomsgarantin (f.d. utvecklingsgarantin).

Tabell 2. De prioriterade gruppernas andel av arbetspraktik (APR)jämfört med deras andel av de arbetslösa

Budgetår

i APR Arbetslösa2 i APR Arbetslösa2 i APR Arbetslösa2

1997 - 21 - 10 - 11

1998 - 18 - 10 - 11

1999 13 15 17 11 12 10




Väntetiden, alternativt tid före program eller insats, innebär det antal dagaren arbetssökande är arbetslös omedelbart före påbörjat program/insats.Tabell 3 nedan visar att den genomsnittliga väntetiden före arbetspraktik var136 dagar eller ca fyra och en halv månad under budgetåret 2000. Det är enökning med tre veckor från föregående budgetår, vilket kan förklaras avdeltagarna i aktivitetsgarantin (som utgjorde sju procent av deltagarna iarbetspraktik under perioden 1 augusti till 31 december), vilka normalt haren längre arbetslöshetstid än övriga sökande. Väntetiden för män var drygttvå veckor längre än för kvinnor.

Arbetshandikappadeoch utomnordiskamedborgare var välrepresenterade

Väntetiden förarbetspraktik var136 dagar

Arbetspraktik

62

Tiden i arbetspraktik har under budgetåret 2000 varit i genomsnitt 106 dagareller ca tre och en halv månad, vilket är en ökning med ca två veckor från1999. Män var i genomsnitt fyra dagar längre i programmet än kvinnor. Enbidragande faktor till den korta genomsnittliga tiden är att det var vanligtmed beslut om arbetspraktik i vägledande syfte under maximalt åtta veckor.

Tabell 3. Genomsnittlig tid före och i arbetspraktik uttryckt i antaldagar för män (M), kvinnor (K) och totalt (T)

Budgetår

M K T M K T

1997 - - - - - -

1998 - - - - - -

1999 121 104 114 97 89 93



ArbetspraktikArbetslös1

Tabell 4. Beslut om arbetspraktik fördelade på arbetsgivarkategori(andelar i procent)2

Arbetsgivarkategori

1999 2000

Statlig myndighet 2 3

Institution jämst. med statlig myndighet 0 0

Försäkringskassa 0 0

Allmännyttiga organisationer 10 20

Kommun 31 35

Landsting 1 1

Affärsdrivande verk 0 2

Enskilt företag 48 29

Annan arbetsgivare 8 10

Totalt 100 100

Budgetår

Av tabell 4 ovan framgår att arbetspraktik var mest vanligt förekommandehos kommunen under år 2000. 35 procent av praktikplatserna anordnades avkommunen. Även enskilda företag och allmännyttiga organisationer stod fören stor andel av praktikplatserna.

2 Uppgifterna i tabell 4 baserar sig på de beslut som fattats om arbetspraktik under

budgetåren 1999 och 2000, dvs. under perioden 1 januari till 31 december respektivebudgetår. Från och med 2000 hämtas uppgifterna från AIS-Ärendestatistik. Uppgifterför 1999 är hämtade från Åtgärdssystemet.

Tiden i arbets-praktik var106 dagar

Kommunenvanligasteanordnaren

63

Resultat


Resultaten kan betraktas som ett utfall av externa och interna faktorer.Externa faktorer ligger utanför AMV:s kontroll (den ekonomiska utveckling-en i stort) medan interna faktorer följaktligen ligger, helt eller delvis, inomAMV:s kontroll. Exempel på interna faktorer är, vad gäller arbetspraktik,framförallt goda företagskontakter och bra praktikinnehåll.

Skillnader i resultat mellan olika program och insatser beror även på hur”nära” programmet/insatsen ligger ett arbete. Program eller insatser sominnebär att arbetsgivaren får bidrag/skattereduktion till en del av löne-kostnaden (t.ex. anställningsstöd) eller program/insatser som syftar till egetföretagande leder i större utsträckning till arbete – åtminstone på kort sikt –än program som innebär att deltagaren står ”längre” från en arbetsgivare(t.ex. arbetsmarknadsutbildning och datortek). Utbildningsprogrammens/-insatsernas resultat tenderar dock att bli bättre på längre sikt. Lägst andel iarbete har de program eller insatser som framförallt syftar till att ge någonform av tillfällig sysselsättning (t.ex. offentligt tillfälligt arbete).

Figur 2 nedan visar resultaten av direktövergångarna, dvs. var den arbets-sökande befann sig i slutet av den månad, i vilken denne avslutade en arbets-praktik (efter högst 30 dagar). Den visar också hur stor andel av deltagarna iarbetspraktik, som hade ett arbete 90 respektive 180 dagar efter avslutatprogram.

Direktövergångarna uppgick till 27 procent under budgetåret 2000, vilket är istort sett oförändrat jämfört med 1999. Andelen i arbete efter arbetspraktikökar något med söktiden. Andelen i arbete efter 90 och 180 dagar minskadedock mellan 1999 och 2000, till 31 respektive 34 procent.


I arbete efter30, 90 och 180dagar


27 procent fickarbete direkt


Arbetspraktik

64

Figur 2. Andel i arbete 303, 904 och 1804 dagar efter avslutad arbets-praktik

Andel i arbete, enligt AMS definition, delas i tabell 5 nedan upp på de olikasökandekategorier och avaktualiseringsorsaker som ingår i begreppet arbeteenligt 2000 års definition. Av tabellen framgår att andelen kvinnor i arbeteefter avslutad arbetspraktik är högre, efter såväl 30, 90 som 180 dagar, änandelen män. Efter 30 dagar erhöll män främst tillfälligt arbete, medantillsvidareanställning och tidsbegränsad anställning var vanligast efter både90 och 180 dagar. Många män fick också förstärkt anställningsstöd efteravslutad arbetspraktik. Kvinnor däremot fick framförallt tillfälliga timan-ställningar eller gick till deltidsarbetslöshet efter samtliga söktider somredovisas i tabell 5.

3 Hit räknas de som befann sig i arbetspraktik vid föregående månadsskifte och som

under månaden lämnat denna.4 Budgetåret 1999 räknas resultatet utifrån de som avslutat arbetspraktik under perioden

199810-199909 (90 dagar) och under perioden 199807-199906 (180 dagar).Budgetåret 2000 räknas resultatet utifrån de som avslutat arbetspraktik under perioden199910-200009 (90 dagar) och under perioden 199907-200006 (180 dagar).

Kvinnor har någothögre andel i arbeteän män

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1997 1998 1999 2000

180 dagar

90 dagar 30 dagar

Pro

cent

Budgetår

65

Tabell 5. Andel i arbete 30, 90 och 180 dagar efter avslutad arbets-praktik budgetåret 2000 för män (M), kvinnor (K) och totalt (T)5

Nystatus

M K T M K T M K T







Samhall 0,4 0,3 0,3 0,5 0,3 0,4 0,6 0,4 0,5

Ombytessökande 0,6 0,5 0,5 0,7 0,7 0,7 0,8 0,9 0,8

Lönebidrag 1,6 1,2 1,4 1,6 1,2 1,4 1,5 1,2 1,4







Andel i arbete 26,0 27,3 26,6 30,2 31,5 30,8 32,6 34,6 33,5

1 Fr.o.m 1 oktober 1999 ersattes anställningsstödet av dels allmänt anställningsstöd, dels förstärkt anställningsstöd2 Särskilt och utökat förstärkt anställningsstöd infördes den 1 augusti 2000.

Budgetår 2000


Kostnader

Totalkostnaden för arbetspraktik motsvarar den sammanlagda ersättningensom utbetalas till deltagarna i form av aktivitetsstöd, kringkostnader i formav statsbidrag, då praktikanordnaren är en ideell organisation, eller somlämnas till statliga anordnare, då praktiken sker inom skogsvårds-,naturvårds- eller miljövårdsområdet, samt resekostnader. Aktivitetsstödmotsvarar deltagarnas arbetslöshetsersättning, dock lägst 240 kronor per dag.Bidrag till statlig anordnare eller ideell organisation får lämnas förmerkostnader som föranleder verksamheten. Arbetspraktik finansieras avanslaget arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

5 Till 30 dagar räknas de som under budgetåret 2000 befann sig i arbetspraktik vid

föregående månadsskifte och som under månaden lämnat denna. Resultatet avseende 90dagar beräknas utifrån de som avslutat programmet under perioden 199910-200009 och180 dagar beräknas utifrån de som avslutat arbetspraktik under perioden 199907-200006.

Aktivitetsstöd ochkringkostnader

Arbetspraktik

66

Totalkostnaden uppgick budgetåret 2000 till 2 949 miljoner kronor. Av dessautgjorde 120 miljoner kronor eller 4 procent bidrag till anordnare. I förhål-lande till 1999 ökade totalkostnaden med 557 miljoner, vilket till stor delberor på den ökade deltagarvolymen.

Styckkostnaden, dvs. genomsnittlig kostnad per deltagare och månad, förarbetspraktik påverkas av deltagarnas tidigare inkomster och av i vilken månde är berättigade till arbetslöshetsersättning. Styckkostnaden för budgetåret2000 uppgick till 10 200 kronor per deltagare och månad, vilket är en ökningmed 900 kronor från 1999. I styckkostnaden ingår endast ersättning tilldeltagarna.

Arbetsgivare som tar emot en arbetspraktikant ska normalt betala ettfinansieringsbidrag på 3 000 kronor i månaden. Tidigare placeradesarbetslösa ofta i arbetspraktik efter kortare arbetslöshetsperioder och blevkvar som anställda på arbetsplatsen där de praktiserat. I sådana fall kan detvara motiverat att arbetsgivaren betalar ett visst belopp som finansierings-bidrag till staten. Utvecklingen på arbetsmarknaden har lett till att arbets-praktik nu till allt större del utnyttjas för långtidsinskrivna inom ramen föraktivitetsgarantin, där anordnarna är undantagna från att betala finansierings-bidrag. Huvudregeln om en avgift på 3 000 kronor per månad utgår således ipraktiken alltmer sällan och det har införts allt fler undantag från dennahuvudregel. AMS har i budgetunderlaget för perioden 2002-2004 därförföreslagit att finansieringsbidraget vid arbetspraktik upphör.

Budgetåret 2000 uppgick statens inkomster av finansieringsbidraget till 172miljoner kronor. Det är en minskning med 67 miljoner kronor jämfört med1999, vilket kan förklaras av att andelen beslut med fullt finansieringsbidraghar minskat. Intäkter av finansieringsbidraget kommer dock inte arbetsför-medlingarna till del, utan tillförs statskassan. Från och med 2001 återförsemellertid intäkterna från finansieringsbidraget till Arbetsmarknadsverket(anslag 22:2). Finansieringsbidraget ska dels bidra till statens kostnader förarbetspraktik, dels fungera som en egenavgift för att förhindra undan-trängning av ordinarie arbetstillfällen.

Totalkostnadenökade med 557miljoner kronor

Intäkter tillstatskassan viafinansierings-bidrag

Arbetsgivarebetalar normaltett finansier-ingsbidrag

Styckkostnadenuppgick till10 200 kronor

67

Den 1 augusti 2000 infördes en ny struktur för de arbetsmarknadspolitiskaprogrammen. Den nya programstrukturen omfattar nio arbetsmarknads-politiska program som i sin tur kan innehålla olika insatser. Datortek/aktivitetscenter ingår från och med den 1 augusti 2000 som en av insatsernaunder programmet förberedande insatser.

Datortek/aktivitetscenter infördes den 1 juli 1995 som ett alternativ tilltraditionell arbetsmarknadsutbildning, för att möta den ökande efterfrågan påmodern IT-kunskap i samhället. Syftet är att arbetslösa personer ska fåmöjlighet att lära sig att arbeta med informationshantering och datorer.Datortek/aktivitetscenter ska också väcka intresse för och motivera tillstudier inom bl.a. IT-området och därigenom stimulera utbudet av arbets-kraft. I fortsättningen benämns datortek/aktivitetscenter oftast för datortek.

Kommunen är huvudman för datorteken. För att åstadkomma en effektiv ochfungerande verksamhet krävs emellertid ett nära samarbete med Arbets-förmedlingen. Datortek utformas utifrån den lokala arbetsmarknaden ochverksamheten i varje kommun. Kommunerna svarar för drift, lokalkostnader,investeringar och utrustning och Arbetsmarknadsverket svarar för ersättningtill deltagare.

För deltagaren innebär datorteksverksamheten en arbetsmarknadspolitiskinsats på heltid med både datorträning och arbetsmarknadsinriktadeaktiviteter. Det bör betonas att insatsen avser datorträning och inte data-utbildning. Avsikten är dock att alla deltagare ska ges grundläggandekunskaper i följande system och program: Windows, Word, Excel, Access,PowerPoint och elektronisk posthantering. Verksamheten kan också utökasmed fler programvaror. Eftersom deltagarnas kunskaper varierar behöverundervisningen nivågrupperas och individualiseras för att åstadkomma engod kvalitet. Deltagarna får ett intyg efter fullföljt datortek.

De arbetsmarknadsinriktade aktiviteterna syftar till att hjälpa de arbetslösaatt komma i kontakt med arbetslivet och därigenom öka sina möjligheter attfå arbete. I aktivitetsdelen ingår projektarbete, jobbsökaraktiviteter, platsför-medling, yrkesvägledning, information, studiebesök och praktik. Dessainslag ger den arbetslöse också möjlighet att få vägledning inför val av yrke.

Datorträning

Aktivitetsdel

Stimulerar ut-budet för attsvara mot IT-efterfrågan

Samarbete mellankommun ocharbetsförmedling

Ny program-struktur

Datortek/aktivitetscenter - ingår i förberedande insatser

AUTB 27%

APR 23%

ANST 14%

SEB 8%

ARB 6%

OTA 5%

DAT 5%

KUP 4%

AVP 4%UTV 4%

68

Datortek har en eller flera program-/verksamhetsansvariga. Den program-ansvarige lägger upp och ansvarar för verksamheten i samarbete medkommunen och Arbetsförmedlingen. Kommunen kan projektanställa denprogramansvarige (kommunen eller länsarbetsnämnden står för lönen). Detkrävs också ett antal handledare till dator- och aktivitetsdelarna. De kan haanvisats till arbetspraktik eller vara projektanställda av kommunen.Handledarnas uppgift är att hjälpa de arbetslösa att lära sig att arbeta meddatorer samt att ordna studiebesök. Arbetsförmedlingen ansvarar för dearbetsmarknadsinriktade aktiviteterna samt att en individuell handlingsplanupprättas för varje deltagare. Arbetsförmedlingen ska sätta in resurser förjobbsökaraktiviteter, platsförmedling och yrkesvägledning.

Regeringen lämnade hösten 1999 ett förslag om vidareutveckling av dator-teksverksamheten som riksdagen fattade beslut om. Det innebar bland annatatt datorteken skulle göras mer flexibla och att rollfördelningen mellanlänsarbetsnämnd och kommun skulle bli mer tydlig. Vidare skulle insatsenvid behov kunna vara längre än tidigare, vara mer anpassad efter individenoch uppgå till högst sex månader. Beslutet gäller fr.o.m. den 1 januari 2000.Regeringen har nyligen givit Statskontoret i uppdrag att följa upp effekternaav ovanstående förändringar. Uppdraget ska redovisas senast den 31december 2001.


Förordning (1996:1100) om aktivitetsstödAMS föreskrifter (AMSFS 1996:18) för aktivitetsstödAMS allmänna råd om tillämpning av förordningen (1996:110) omaktivitetsstödAMS administrativa föreskrifter för handläggning av ärenden om aktivitets-stöd




AMS föreskrifter (AMSFS 2000:4) för tillämpning av förordningen(2000:634) om arbetsmarknadspolitiska programAMS allmänna råd om tillämpning av förordningen (2000:634) om arbets-marknadspolitiska program

Program-ansvariga ochhandledare

Vidareut-veckling avdatorteken


Regelverk

69

AMS administrativa föreskrifter för tillämpning av arbetsmarknadspolitiskaprogram


Den som är eller riskerar att bli arbetslös och är arbetssökande på Arbets-förmedlingen kan anvisas till datortek från den dag han eller hon fyller 20 år.Unga handikappade och de som uppbär inkomstrelaterad ersättning frånarbetslöshetskassa kan få ta del av insatsen innan de fyllt 20 år.

Under tiden i datortek får deltagaren aktivitetsstöd. Den som är berättigad tillersättning från arbetslöshetskassa får aktivitetsstöd motsvarande arbetslös-hetsersättningen, dock lägst 240 kronor per dag vid heltid. Den som inteuppfyller villkoren för ersättning från arbetslöshetskassa, får aktivitetsstödmed 103 kronor per dag. Stödet betalas ut av försäkringskassan underförutsättning att anordnaren har lämnat en närvarorapport. Deltagaren kanockså under vissa förhållanden få ersättning för resor och övernattningar isamband med insatsen.

Tidsperioden för datortek är längst sex månader. Endast om det finnssärskilda skäl kan Arbetsförmedlingen medge längre tid.

IT-utrustning överfördes från AMV till intresserade kommuner från den 1januari 2000 genom försäljning eller byte. Utrustningen ska fortsättningsvisupphandlas och underhållas av kommunerna.



Information


Deltagarna

Under budgetåret 2000 påbörjade totalt 25 236 personer datortek, vilketinnebär i snitt 2 103 nya deltagare i insatsen varje månad. Omsättningen avdeltagare är hög, eftersom datorteksverksamhet normalt pågår under enkortare period (ca 12 veckor).

Information

25 236 nyadeltagareunder 2000

Datortek/Aktivitetscenter


Förändringar 2001

70

Tabell 1. Nya deltagare i datortek fördelat på ålder och kön budget-året 2000

Ålder


-19 51 0 36 0 87 0

20-24 2 075 18 1 828 13 3 903 15

25-34 2 500 22 3 798 28 6 298 25

35-44 2 647 23 3 398 25 6 045 24

45-54 2 418 21 2 761 20 5 179 21

55-60 1 312 12 1 472 11 2 784 11

61- 451 4 489 3 940 4

Totalt 11 454 100 13 782 100 25 236 100

TotaltMän Kvinnor

Det flesta av deltagarna i datortek återfinns inom åldersgrupperna 25 till 34samt 35 till 44 år. En viss förskjutning mot de äldre åldersgrupperna harskett jämfört med budgetåret 1999. Ursprungligen riktades datortek tillpersoner i åldern 20 till 24 år, men fr.o.m. 1 juli 1996 blev det möjligt ävenför personer över 25 år att delta i insatsen. Vid behov kan också ungdomarsom är yngre än 20 år och som deltar i det kommunala ungdomsprogrammetfå möjlighet till datorträning inom datortek. Unga handikappade och de somerhåller inkomstrelaterad ersättning från arbetslöshetskassa kan från och med1 augusti 2000 få ta del av datortek innan de fyllt 20 år.

Till skillnad från de flesta andra konjunkturberoende program och insatserhar datortek en högre andel kvinnor än män. Av de nya deltagarna i datortekunder budgetåret 2000 var 55 procent kvinnor och 45 procent män. Av dearbetslösa var motsvarande andelar 47 respektive 53 procent. Kvinnor har ihögre grad än män administrativa yrkesinriktningar där det i dag är nöd-vändigt med grundläggande datakunskaper. Andelen kvinnor var högre iåldern 25-44 år, medan männen hade en högre andel deltagare i de yngre ochäldre åldersgrupperna.

Datortek utgjorde fem procent av den totala programvolymen avkonjunkturberoende program och insatser under 2000. Figur 1 nedan visarantalet kvarstående deltagare i datortek per månad sedan 1996. Underbudgetåret 2000 deltog i snitt 5 665 personer i datortek varje månad, vilketär en minskning med 1 663 jämfört med 1999. Det minskade antaletdeltagare beror främst på att behovet av datortek bedöms som mindre idagän tidigare. Det förbättrade arbetsmarknadsläget under 2000 är en annanförklaring. Den kraftiga nedgången under hösten 1999 beror på den in-dragning av medel för arbetsmarknadspolitiska program som beslutades avriksdag och regering våren 1999. Nedgången under sommarmånaderna berorpå uppehåll i verksamheten.

5 665 personer isnitt per månad

Hög andelkvinnor

Förskjutningmot äldreåldersgrupper

71

Figur 1. Antal kvarstående i datortek vid månadens slut 1996-2000

När datortek infördes 1 juli 1995 var målet att fyra personer per dag skulleutnyttja en dator, men med sådana krav visade det sig mycket svårt attupprätthålla fullt kapacitetsutnyttjande under hela året. Därutöver är det urpedagogiskt synvinkel inte alltid ändamålsenligt att dela datorarbetsplatsunder datorträning. Därför mjukades kraven upp under 1997 och målet blevett så högt kapacitetsutnyttjande som möjligt med hänsyn till kvaliteten påinnehållet i datorteken. För att uppnå ett högt kapacitetsutnyttjande krävs enflexibel verksamhet med t.ex. bra utbildningsplanering, förlängda öppettider,ändamålsenliga lokaler, bra planering för intagning, skiftgång och indivi-duella lösningar.

60 procent av alla nya deltagare i datortek budgetåret 2000 hade gymnasie-utbildning som högsta formella utbildningsnivå, vilket är något högre än förgruppen arbetslösa. Jämfört med föregående budgetår har utbildningsnivånför deltagare i datortek sjunkit något. Andelen med enbart förgymnasialutbildning har ökat medan andelen med gymnasial utbildning har minskat.Fördelningen av den formella utbildningsbakgrunden för deltagare i datortekser i stort sett lika ut för män och kvinnor.


Högt kapacitets-utnyttjandekräver flexibelverksamhet

60 procent hadegymnasieut-bildning



0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

14 000

16 000

18 000


Ant

al

19961997199819992000

72


Från och med 1 juli 1996 blev datortek tillgängligt även för äldre arbets-sökande. Andelen ungdomar i insatsen har därefter minskat för varje år ochvar budgetåret 2000 en procentenhet lägre än gruppens andel av de arbets-lösa. De arbetshandikappades andel av datortek har ökat under de senasteåren. År 2000 utgjorde arbetshandikappade 13 procent av deltagarna i dator-tek, vilket är två procentenheter mer än gruppens andelen av de arbetslösa.De utomnordiska medborgarnas andel av datortek minskade till åtta procentbudgetåret 2000 och är nu lägre än deras andel av de arbetslösa.

Tabell 2. De prioriterade gruppernas andel av datortek (DAT)jämfört med deras andel av de arbetslösa

Budgetår

i DAT Arbetslösa2 i DAT Arbetslösa2 i DAT Arbetslösa2

1997 35 21 8 10 10 11

1998 28 18 9 10 12 11

1999 21 15 11 11 10 10




Väntetiden, eller tid före program eller insats, innebär det antal dagar enarbetssökande är arbetslös omedelbart före påbörjat program/insats. Dengenomsnittliga väntetiden före datortek uppgick till knappt fyra månaderbudgetåret 2000, vilket var knappt en månad längre än under 1999. Deltag-arna i aktivitetsgarantin (se särskilt avsnitt) utgjorde sju procent av de kvar-stående deltagarna i datortek under perioden 1 augusti till 31 december,vilket till viss del kan förklara den ökade väntetiden då dessa normalt har enlängre arbetslöshetstid. För de enskilda deltagarna kan väntetiden varieramycket, eftersom det vanligen endast görs ett fåtal intagningar per år. Vänte-tiden har under de senaste budgetåren varit kortare för kvinnor än för män.Under budgetåret 2000 var den genomsnittliga väntetiden sju dagar kortareför kvinnor än för män.

Från 1 januari 2000 får arbetssökande delta i datortek i högst sex månader(eller längre om det finns särskilda skäl). Tidigare gällde högst tolv veckor.Den genomsnittliga tiden i datortek under 2000 var, trots den förlängdatiden, 81 dagar eller ca tolv veckor, vilket var samma tid som under 1999.Ingen skillnad mellan könen förelåg under 2000.

Väntetidenuppgick tillfyra månader

Datortek varadei snitt 81 dagar

Andelenarbetshandi-kappade ökar

73

Tabell 3. Genomsnittlig tid före och i datortek uttryckt i antal dagarför män (M), kvinnor (K) och totalt (T)


Arbetslös1 Datortek

M K T M K T

1997 110 101 105 78 79 78

1998 95 86 90 78 79 78

1999 90 85 87 79 82 81


Resultat

Andel i arbete efter avslutat program eller insats är det mått som används föratt mäta ett arbetsmarknadspolitiskt programs/insats resultat. Sannolikhetenatt få ett arbete efter avslutat program eller insats är, över tiden, framföralltberoende av konjunkturläget. Det är också viktigt att sätta programmet/insatsens resultat i relation till målgruppen, eftersom förutsättningarna fördeltagarna varierar. Detta innebär att de tidsserier som redovisas nedan istörre utsträckning mäter efterfrågan på arbetskraft, än förändringar iinsatsens kvalitet.

Resultaten kan betraktas som ett utfall av externa och interna faktorer. Ex-terna faktorer ligger utanför AMV:s kontroll (den ekonomiska utvecklingen istort), medan interna faktorer följaktligen ligger, helt eller delvis, inomAMV:s kontroll. Exempel på interna faktorer är, vad gäller datortek,kvaliteten på datorträningen samt hur ”jobbinriktad” aktivitetsdelen är ochhur omfattande Arbetsförmedlingens medverkan är.

Skillnader i resultat mellan olika program och insatser beror även på hur”nära” programmet/insatsen ligger ett arbete. Program eller insatser sominnebär att arbetsgivaren får bidrag/skattereduktion till en del av lönekost-naden (t.ex. anställningsstöd) eller program/insatser som syftar till egetföretagande leder i större utsträckning till arbete – åtminstone på kort sikt –än program eller insatser som innebär att deltagaren står ”längre” från enarbetsgivare (t.ex. arbetsmarknadsutbildning och datortek). Utbildnings-programmens/-insatsernas resultat tenderar dock att bli bättre på sikt. Lägstandel i arbete har de program eller insatser som framförallt syftar till att genågon form av tillfällig sysselsättning (t.ex. offentligt tillfälligt arbete).




Hur ”nära” ärprogrammet/insatsen ett arbete?

74

Figur 2 nedan visar resultaten av direktövergångarna, dvs. var den arbets-sökande befann sig i slutet av den månad i vilken denne avslutade datortek(efter högst 30 dagar). Den visar också hur stor andel av deltagarna idatortek som hade ett arbete 90 respektive 180 dagar efter avslutad insats.

Figur 2. Andel i arbete 301, 902 och 1802 dagar efter avslutatdatortek

Resultaten för andel i arbete för såväl 30, 90 som 180 dagar efter avslutatdatortek har ökat sedan föregående budgetår. Resultatet under år 2000 varför 30 dagar 18 procent, för 90 dagar 25 procent och för 180 dagar 30procent, vilket därmed tydligt visar att resultatet förbättras med söktiden.

Andel i arbete, enligt AMS definition, efter 30, 90 respektive 180 dagarunder budgetåret 2000 delas i tabell 4 nedan upp på de olika sökande-kategorier och avaktualiseringsorsaker som ingår i begreppet arbete enligt2000 års definition.

1 Hit räknas de som befann sig i datortek vid föregående månadsskifte och som under

månaden lämnat detta.2 Budgetåret 1997 räknas resultatet utifrån de som avslutat datortek under perioden

199610-199709 (90 dagar) och under perioden 199607-199706 (180 dagar).Budgetåret 1998 räknas resultatet utifrån de som avslutat datortek under perioden199710-199809 (90 dagar) och under perioden 199707-199806 (180 dagar).Budgetåret 1999 räknas resultatet utifrån de som avslutat datortek under perioden199810-199909 (90 dagar) och under perioden 199807-199906 (180 dagar).Budgetåret 2000 räknas resultatet utifrån de som avslutat datortek under perioden199910-200009 (90 dagar) och under perioden 199907-200006 (180 dagar).

Andelen i arbeteförbättras medsöktiden


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1997 1998 1999 2000


Pro

cent

Budgetår

75

Tabell 4. Andel i arbete 30, 90 och 180 dagar efter avslutat datortekbudgetåret 2000 för män (M), kvinnor (K) och totalt (T)3

Nystatus

M K T M K T M K T





Fortsatt anst.samma a.g. 0,3 0,1 0,2 0,6 0,3 0,4 1,4 0,8 1,1


Samhall 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1

Ombytessökande 0,5 0,5 0,5 0,8 0,8 0,8 1,1 1,1 1,1

Lönebidrag 0,2 0,1 0,2 0,4 0,2 0,3 0,4 0,3 0,4







Andel i arbete 17,0 18,1 17,6 24,0 26,1 25,2 27,8 31,7 29,91 Fr.o.m. 1 oktober 1999 ersattes anställningsstödet av dels allmänt anställningsstöd, dels förstärkt anställningsstöd.2 Särskilt och utökat förstärkt anställningsstöd infördes den 1 augusti 2000.

Budgetår 2000


Liksom under budgetåret 1999 var andelen i arbete efter avslutat datortekhögre för kvinnor än för män under budgetåret 2000. Detta gäller efter såväl30, 90 som 180 dagar. Av de som fått arbete hade de flesta fått en tillfälligtimanställning. Detta gäller främst de kvinnliga deltagarna. Av de manligadeltagarna som fått arbete hade de flesta fått en tidsbegränsad anställning.

Kostnader

I nedanstående figur redovisas den totala kostnaden för datortek de senastebudgetåren. Den totala kostnaden för datortek uppgick under budgetåret2000 till 735 miljoner kronor, vilket är en minskning jämfört med 1999 dåden totala kostnaden uppgick 839 miljoner kronor. Totalkostnaden berorfrämst på hur många personer som deltar i insatsen. Mellan 1999 och 2000minskade det genomsnittliga antalet kvarstående deltagare per månad från7 328 till 5 665, vilket till stor del förklarar den minskade kostnaden. 3 Till 30 dagar räknas de som under budgetåret 2000 befann sig i datortek vid föregående

månadsskifte och som under månaden lämnat detta. Resultaten avseende 90 dagarberäknas utifrån de som avslutat datortek under perioden 199910-200009 och 180 dagarberäknas utifrån de som avslutat datortek under perioden 199907-200006.


Tillfällig tim-anställningvanligast


76

I den totala kostnaden ingår aktivitetsstöd till deltagare i datortek samtlönekostnader för vissa programansvariga. Båda kostnadsposterna belastaranslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Lönekostnader för hand-ledare räknas inte in i den totala kostnaden för datortek, eftersom denbelastar andra program (exempelvis arbetspraktik). I de fall länsarbets-nämnden står för programansvarigas lönekostnad belastar detta otraditionellamedel och redovisas således inte under den totala kostnaden för datortek.

Figur 3. Utveckling av den totala kostnaden för datortek budgetåren1997-2000 (löpande priser)

I figur 4 nedan redovisas styckkostnaden, dvs. genomsnittliga kostnaden perdeltagare och månad. För datortek påverkas styckkostnaden framförallt avnivån på aktivitetsstöden till deltagarna i datortek, men även av hur storandel som får ett grundbelopp alternativt ett inkomstrelaterat belopp enligtarbetslöshetsförsäkringen. Styckkostnaden för datortek ökade mellan 1999och 2000 från 8 500 till 9 700 kronor, vilket till stor del förklaras av attandelen ungdomar, som normalt har lägre ersättningsnivåer, har minskat.

Totalkostnadenbestår av tvåkostnadsposter

Styckkostnad9 700 kronor

1 218

735

1 143

839

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

1997 1998 1999 2000Budgetår

Milj

oner

kro

nor

77

Figur 4. Utveckling av styckkostnaden för datortek budgetåren1997-2000 (löpande priser)


8 5008 100

9 700

7 700

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

1997 1998 1999 2000Budgetår

Kro

nor

78

79

Den 1 augusti 2000 infördes en ny struktur för de arbetsmarknadspolitiskaprogrammen. Den nya programstrukturen omfattar nio arbetsmarknads-politiska program som i sin tur kan innehålla olika insatser. Kommunalaungdomsprogram ingår från och med den 1 augusti 2000 som en avinsatserna under programmet ungdomsinsatser.

Den 1 oktober 1995 fick kommunerna möjlighet att, efter avtal med respek-tive länsarbetsnämnd, ta det samlade ansvaret för arbetslösa ungdomar upptill 20 år som inte genomgår gymnasieskola eller liknande utbildning. Kom-muner som vill ta detta ansvar ordnar sysselsättning som underlättar ung-domarnas inträde på arbetsmarknaden. Sysselsättningen ska vara på heltidoch staten ersätter kommunerna för verksamheten. Kommunala ungdoms-program ska innehålla kommunala individinriktade insatser med möjlighettill praktik på en arbetsplats kombinerat med utbildningsinslag. Syftet är attge utbildnings- eller yrkeserfarenhet som, i bästa fall, kan motivera till fort-satta studier. Detta innebär att kommunala ungdomsprogram är en utbuds-stimulerande insats på lång sikt.

I avtalen mellan kommunerna och länsarbetsnämnden/Arbetsförmedlingenregleras den statliga ersättningen till kommunerna, samt hur och i vilkenutsträckning de ungdomar som omfattas av kommunala ungdomsprogramska hålla kontakt med respektive arbetsförmedling under tiden i insatsen.Kommunen bestämmer sedan hur stor ersättningen till ungdomarna ska varaoch ansvarar för utbetalningen. För att kunna erbjuda en så stor variation avpraktikplatser som möjligt ska kommunerna samverka med det lokalanäringslivet.

Arbetsförmedlingen svarar för service i form av platsförmedling och vägled-ning under tiden i kommunala ungdomsprogram. En individuell handlings-plan ska upprättas för deltagaren i samråd med kommunens kontaktpersonoch arbetsförmedlaren. I fortsättningen benämns kommunala ungdoms-program oftast för KUP.


T.o.m. 31 juli 2000Lag (1995:706) om kommuners ansvar för ungdomarFörordning (SFS 1995:712) om kommuners ansvar för ungdomar

Utbuds-stimulerandepå lång sikt

Samverkan meddet lokalanäringslivet

Regelverk

Individuellhandlingsplan

Ny program-struktur

Kommunala ungdomsprogrammet - ingår i ungdomsinsatser

AUTB 27%

APR 23%

ANST 14%

SEB 8%

ARB 6%

OTA 5%

DAT 5%

KUP 4%

AVP 4%UTV 4%

80

AMS föreskrifter (AMSFS 1995:19) om kommuners ansvar för ungdomarAMS allmänna råd om arbetsmarknadspolitiska insatser för ungdomar




Kommunen har rätt till ersättning från staten för denna verksamhet. Läns-arbetsnämnden ersätter kommunen, som sedan beslutar om hur stor del avbeloppet som ska täcka ungdomarnas ersättning och hur stor del som skatäcka övriga kringkostnader. Kommunen ansvarar för utbetalning tilldeltagarna.

Arbetslösa ungdomar som inte går i gymnasieskola eller liknande utbildningfår delta i det kommunala ungdomsprogrammet på heltid till dess att defyller 20 år.


Inga förändringar i förhållande till år 2000.

Information

Faktabladet Kommunala program för ungdomar, finns på AMV:s webbplats:www.ams.se

Deltagarna

Under budgetåret 2000 påbörjade 13 088 ungdomar det kommunala ung-domsprogrammet, vilket innebär i snitt 1 091 nya deltagare per månad. Tillskillnad från de flesta andra konjunkturberoende program och insatser hardet kommunala ungdomsprogrammet en högre andel kvinnor än män. Av denya deltagarna i KUP under 2000 var 53 procent kvinnor och 47 procentmän. Av de arbetslösa var motsvarande andelar 47 respektive 53 procent.

Information

13 088 nya del-tagare under2000


Förändringar2001


81

Tabell 1. Nya deltagare i det kommunala ungdomsprogrammet för-delat på ålder och kön budgetåret 2000

Ålder


-19 6 192 100 6 896 100 13 088 100

20-24 0 0 0 0 0 0

25-34 0 0 0 0 0 0

35-44 0 0 0 0 0 0

45-54 0 0 0 0 0 0

55-60 0 0 0 0 0 0

61- 0 0 0 0 0 0

Totalt 6 192 100 6 896 100 13 088 100

Män Kvinnor Totalt

KUP svarade för fyra procent av den totala programvolymen av konjunktur-beroende program och insatser under 2000. Figur 1 nedan beskriver omfatt-ningen av antalet kvarstående per månad i det kommunala ungdoms-programmet sedan 1996. Under 2000 deltog i genomsnitt 4 582 ungdomar iprogrammet varje månad, vilket är en minskning med drygt 2 700 jämförtmed 1999. Den främsta förklaringen till de allt lägre volymerna i KUP ärden förbättrade arbetsmarknaden för ungdomar under de senaste åren, vilkethar lett till ett minskat behov av insatsen.

Figur 1. Antal personer kvarstående i det kommunala ungdoms-programmet vid månadens slut 1996-2000

4 582 ungdomarper månad

Kommunala ungdomsprogrammet

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

14 000

16 000

18 000

20 000


Ant

al

19961997199819992000

82

Nedgången under sommarmånaderna gäller för de flesta konjunkturberoendeprogram. Det finns inget generellt hinder att delta i det kommunalaungdomsprogrammet under sommaren, men för många arbetsgivare är detsvårt att ta sig an en praktikant under semestertider. Många ungdomar harockså möjlighet att vikariera över sommaren och väljer då att avbrytaprogrammet.

De nya deltagarna i det kommunala ungdomsprogrammet har, mot bakgrundav målgruppen, en helt annan utbildningsprofil än samtliga arbetslösa. Under2000 hade 75 procent av männen och 81 procent av kvinnorna en gymnasialutbildning och endast 24 procent av männen och 18 procent av kvinnornahade högst nioårig grundskola. Insatsen är heller inte avsedd att vara ettalternativ till gymnasiestudier, men även personer utan eller med kortaregymnasial utbildning kan anvisas KUP.

Ett övergripande uppdrag för Arbetsmarknadsverket är att arbetsförmedling-arna i sin verksamhet ska prioritera de utsatta grupperna, dvs. arbetssökandemed svag förankring på arbetsmarknaden. Till dessa räknas bland annatinvandrare, arbetshandikappade och ungdomar mellan 18 och 24 år. Upp-gifter om en person är invandrare eller född i utlandet registreras dock inte iArbetsförmedlingens register över arbetssökande. För att få en indikation påi vilken omfattning invandrare prioriteras till olika program och insatserredovisas istället gruppen utomnordiska medborgare, som är en delmängd avbegreppet invandrare.


Tabell 2. De prioriterade gruppernas andel av kommunala ung-domsprogrammet (KUP) jämfört med deras andel av de arbetslösa

Budgetår

i KUP Arbetslösa2 i KUP Arbetslösa2 i KUP Arbetslösa2

1997 100 21 0 10 2 11

1998 100 18 0 10 2 11

1999 100 15 1 11 2 10



Kraftig nedgångunder sommaren

Annorlunda ut-bildningsprofil


83

Både gruppen arbetshandikappade och gruppen utomnordiska medborgare ärunderrepresenterade i det kommunala ungdomsprogrammet jämfört medderas andel av de arbetslösa (se tabell 2 ovan). Det är dock rimligare att görajämförelsen mot gruppen arbetslösa ungdomar 18 till 20 år, eftersomprogrammet särskilt riktar sig till denna grupp. Denna jämförelse visar attgruppen arbetshandikappade representeras i KUP i lika hög grad som derasandel av gruppen arbetslösa ungdomar i åldern 18 till 20 år. Gruppen utom-nordiska medborgare är däremot något underrepresenterad i KUP i förhåll-ande till gruppens andel av arbetslösa ungdomar.


Väntetiden, eller tid före program eller insats, innebär det antal dagar enarbetssökande är arbetslös omedelbart före påbörjat program/insats. Dengenomsnittliga väntetiden före det kommunala ungdomsprogrammet var 34dagar under 2000 (se tabell 3 nedan). Det är en kort tid jämfört med övrigakonjunkturberoende program, vilka oftast har en genomsnittlig väntetid pånärmare 100 dagar. Ungdomar är en prioriterad grupp och riktmärket är attde ska erbjudas arbete eller program innan de varit arbetslösa i 100 dagar.Väntetiden för män respektive kvinnor skiljer sig inte nämnvärt åt.

Kommunala ungdomsprogrammet varade i genomsnitt 132 dagar, eller närafyra och en halv månad, under 2000. Tiden i insatsen har minskat under desenaste åren, vilket främst förklaras av det förbättrade arbetsmarknadslägetför ungdomar. Under 2000 var kvinnor i genomsnitt 7 dagar längre i KUP änmän.

Tabell 3. Genomsnittlig tid före och i kommunala ungdomspro-grammet uttryckt i antal dagar för män (M), kvinnor (K) och totalt(T)

Budgetår

Arbetslös1 KUP

M K T M K T

1997 40 41 41 150 175 164

1998 34 34 34 142 168 157

1999 34 33 34 142 151 147


Tid före insats Tid i insats

Kort väntetid


Jämförelse börgöras med arbets-lösa ungdomar

KUP varade isnitt 132 dagar

84

Resultat


Resultaten kan betraktas som ett utfall av externa och interna faktorer.Externa faktorer ligger utanför AMV:s kontroll (den ekonomiska utveck-lingen i stort), medan interna faktorer följaktligen ligger, helt eller delvis,inom AMV:s kontroll. Exempel på interna faktorer är, vad gäller detkommunala ungdomsprogrammet, utformning av programmet och inomvilken sektor själva programmet bedrivs.

Skillnader i resultat mellan olika program eller insatser beror även på hur”nära” programmet/insatsen ligger ett arbete. Program eller insatser sominnebär att arbetsgivaren får bidrag/skattereduktion till en del av löne-kostnaden (t.ex. anställningsstöd) eller program/insatser som syftar till egetföretagande leder i större utsträckning till arbete – åtminstone på kort sikt –än program eller insatser som innebär att deltagaren står ”längre” från enarbetsgivare (t.ex. arbetsmarknadsutbildning, datortek). Utbildnings-programmens/-insatsernas resultat tenderar dock att bli bättre på sikt. Lägstandel i arbete har de program/insatser som framförallt syftar till att ge någonform av tillfällig sysselsättning (t.ex. offentligt tillfälligt arbete).

Det kommunala ungdomsprogrammet syftar delvis till att arbetslösaungdomar ska få yrkespraktik, men programmet ska också motivera tillfortsatta studier. Detta innebär att i resultatet bör också de inräknas som gåttvidare till studier. Resultaten för 2000 visar att 180 dagar efter avslutat KUPbefann sig tio procent i utbildning, annan än arbetsmarknadsutbildning.Motsvarande andel efter 30 dagar var fem procent.

Figur 2 nedan visar resultaten av direktövergångar, dvs. var den arbets-sökande befann sig i slutet av den månad, i vilken denne avslutade ettkommunalt ungdomsprogram (efter högst 30 dagar). Den visar också hurstor andel av deltagarna som hade ett arbete 90 respektive 180 dagar efteravslutad insats.




KUP skamotivera tillstudier


85

Figur 2. Andel i arbete 301, 902 och 1802 dagar efter avslutatkommunalt ungdomsprogram

Andelen i arbete var tidigare något högre efter 30 dagar än efter 90respektive 180 dagar. Detta förhållande är vanligt för program som bedrivspå en arbetsplats. Praktikdelen inom det kommunala ungdomsprogrammetbedrivs ofta på en arbetsplats och det är inte ovanligt att praktikanten erbjudsett arbete där omedelbart efter praktiken. Vanligen är dock varaktigheten ianställningen kort. Under 1999 och 2000 var andelen i arbete högre efter 90dagar än efter 30 dagar respektive 180 dagar.

Andel i arbete, enligt AMS definition, delas i tabell 4 nedan upp på de olikasökandekategorier och avaktualiseringsorsaker som ingår i begreppet arbeteenligt 2000 års definition. Kvinnor hade en högre andel i arbete än män såväl30, 90 som 180 dagar efter avslutad insats. Av de som fick arbete hade deflesta fått en tidsbegränsad anställning. Detta gäller både för män ochkvinnor. Resultatet för 2000 skiljer sig i detta fall från resultatet under 1999,då tillsvidareanställningar var vanligast.

1 Hit räknas de som befann sig i kommunala ungdomsprogrammet, vid föregående

månadsskifte och som under månaden lämnat detta.2 Budgetåret 1997 räknas resultatet utifrån de som avslutat insatsen under perioden

199610-199709 (90 dagar) och under perioden 199607-199706 (180 dagar).Budgetåret 1998 räknas resultatet utifrån de som avslutat insatsen under perioden199710-199809 (90 dagar) och under perioden 199707-199806 (180 dagar).Budgetåret 1999 räknas resultatet utifrån de som avslutat insatsen under perioden199810-199909 (90 dagar) och under perioden 199807-199906 (180 dagar).Budgetåret 2000 räknas resultatet utifrån de som avslutat insatsen under perioden199910-200009 (90 dagar) och under perioden 199907-200006 (180 dagar).

De flesta ficktidsbegränsadanställning

Många erbjudsett arbete efterpraktiken


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1997 1998 1999 2000


Pro

cent

Budgetår

86

Tabell 4. Andel i arbete 30, 90 och 180 dagar efter avslutatkommunalt ungdomsprogram budgetåret 2000 för män (M), kvinnor(K) och totalt (T)3

Nystatus

M K T M K T M K T







Samhall 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Ombytessökande 0,6 0,8 0,7 1,0 0,8 0,9 0,9 1,2 1,1

Lönebidrag 0,1 0,0 0,1 0,1 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1




Försärkt anställningsstöd 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0




Budgetår 2000


Kostnader

Kostnaderna för det kommunala ungdomsprogrammet består av två delar,dels den statliga ersättningen som betalas ut till deltagarna, dels kommunenskringkostnader för lokaler, handledning och andra administrativa kostnader.Det är kommunen ensam som slutgiltigt fastställer hur stor del av det totalabeloppet som ska utgöra ersättning till ungdomarna, och hur stor del som skatäcka kringkostnaderna (lokaler, lärare etc.).

3 Till 30 dagar räknas de som under budgetåret 2000 befann sig i kommunala ungdoms-

programmet vid föregående månadsskifte och som under månaden lämnat detta.Resultaten avseende 90 dagar beräknas utifrån de som avslutat insatsen under perioden199910-200009 och 180 dagar beräknas utifrån de som avslutat insatsen under perioden199907-200006.

Kostnadenbestår av tvådelar

87

Totalkostnaden beror på antalet personer i insatsen samt nivån på ersätt-ningen till kommunen. Det genomsnittliga antalet deltagare per månadminskade mellan 1999 och 2000 från 7 300 till 4 600. Färre antal deltagaremedförde minskade totalkostnader för budgetåret 2000, en minskning med88 miljoner kronor eller 36 procent jämför med 1999. I figur 3 nedanredovisas den totala kostnaden för kommunala ungdomsprogrammet desenaste budgetåren.

Figur 3. Utveckling av den totala kostnaden för kommunala ung-domsprogrammet budgetåren 1997-2000, miljoner kronor (löpandepriser)

I figur 4 nedan redovisas styckkostnaden, dvs. genomsnittliga kostnaden perdeltagare och månad. Styckkostnaden är betydligt lägre för det kommunalaungdomsprogrammet än för övriga konjunkturberoende program och in-satser. Det saknas uppgifter om den faktiska ersättningen till ungdomarna,eftersom denna fastställs av respektive kommun. Arbetsförmedlingen/länsarbetsnämnden bär hela kostnaden, vilken belastar anslaget för arbets-marknadspolitiska åtgärder. Styckkostnaden för KUP budgetåret 2000uppgick till 2 900 kronor och var därmed oförändrad jämfört med 1999. Tillskillnad från de flesta andra program ingår, förutom ersättning tilldeltagarna, även kringkostnaderna i styckkostnaden.



Styckkostnad2 900 kronor

348

244

420

156

0

100

200

300

400

500

1997 1998 1999 2000Budgetår

Milj

oner

kro

nor

88

Figur 4. Utveckling av styckkostnaden för kommunala ungdoms-programmet budgetåren 1997-2000, kronor (löpande priser)

2 900

2 700

2 900

2 600

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

1997 1998 1999 2000Budgetår

Kro

nor

89

Offentligt tillfälligt arbete (OTA) är ett arbetsmarknadspolitiskt program förarbetssökande som är 55 år eller äldre. Syftet är att ta tillvara de arbetslösaskompetens och samtidigt höja kvaliteten inom den offentliga sektorn. OTAkan anordnas av staten, kommunerna, landstingen och de allmänna försäk-ringskassorna. OTA får inte ersätta ordinarie arbetskraft eller omfatta ordi-narie arbetsuppgifter. Arbetsgivaren måste vara överens med arbetstagar-organisationerna på den aktuella arbetsplatsen om grundbemanning,arbetsuppgifter och om hur många personer som ska omfattas av program-met. Därefter anmäls detta behov till Arbetsförmedlingen, som sedan avgörvem som kan komma ifråga för programmet. Kraven för att få delta är attden arbetssökande ska vara berättigad till arbetslöshetsersättning samt havarit anmäld på Arbetsförmedlingen under minst 24 månader. Tanken är attdeltagarna under tiden i programmet skall hålla kontakten med Arbetsför-medlingen och söka arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

OTA infördes 1 november 1996 som en försöksverksamhet under två år.Programmet har dock kommit att förlängas i omgångar. I december 1998beslutade riksdagen att då aktuella anvisningar till OTA kunde förlängasunder en begränsad utfasningsperiod. Anvisningar till OTA för personer,som fyllt 62 år före den 1 januari 1999, kunde enligt detta riksdagsbeslutförlängas tills dess att de fyllt 65 år (längst t.o.m. den 31 december 2001)och övriga anvisningar t.o.m. den 31 december 1999. För dessa övriga beslutbeslutade riksdagen i december 1999 om en ytterligare förlängning t.o.m.den 31 december 2000. Inga nya beslut om OTA fick således tas underbudgetåren 1999 och 2000, utan endast beslut om förlängning av redanpågående beslut.


Lag (1996:870) om offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösaLag (1997:238) om arbetslöshetsersättning

Förordning (SFS 1996:987) om offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbets-lösaFörordning (SFS 1997:835) om arbetslöshetsersättningFörordning (SFS 1996:1100) om aktivitetsstöd

OTA är ett syssel-sättningsskapandeprogram

Regelverk

Endast för-längning avtidigare beslut

Offentligt tillfälligt arbeteAUTB 27%

APR 23%

ANST 14%

SEB 8%

ARB 6%

OTA 5%

DAT 5%KUP 4%

AVP 4%UTV 4%

90

AMS föreskrifter (AMSFS 1996:17) om offentliga tillfälliga arbeten föräldre arbetslösa (OTA)AMS föreskrifter för länsarbetsnämnderna om offentliga tillfälliga arbetenför äldre arbetslösa (OTA)

AMS allmänna råd om offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa(OTA)


Deltagaren erhåller under tiden i offentligt tillfälligt arbete ersättning frånarbetslöshetskassan. Ersättningens storlek är densamma som under tiden somarbetslös samt ett tillägg på 45 kronor per ersättningsberättigad dag. Omarbetet är på deltid minskas beloppet i motsvarande grad.

För att komma i fråga för programmet skulle den sökande ha fyllt 55 år, varitarbetssökande under minst 24 månader hos den offentliga Arbetsförmedling-en i den ordning som AMS föreskriver och ha rätt till arbetslöshetsersättningenligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, förordning (1997:837).


Enligt tidigare beslut kommer OTA att upphöra senast den 31 december2001. Endast de som fyller 65 år under året får vara kvar till 65-årsdagen.

Deltagarna

Offentligt tillfälligt arbete (OTA) vänder sig till arbetssökande som är över55 år. Budgetåret 2000 fick inga nya beslut om deltagande i OTA fattas, utanendast beslut om förlängning av redan befintliga anvisningar fick ske.

OTA svarade för fem procent av den totala programvolymen (konjunktur-beroende program och insatser) under 2000. I figur 1 nedan visas volymernaav kvarstående personer i OTA mellan 1996 och 2000.

Inga beslut omnya deltagareunder 2000

Förändringar2001


91

Figur 1. Antal personer kvarstående i offentligt tillfälligt arbete vidmånadens slut 1996-2000

I genomsnitt deltog 5 553 personer per månad i OTA under budgetåret 2000,vilket är en minskning med i genomsnitt 2 227 personer från 1999. Volymenhar dock successivt minskat under året och i december 2000 omfattades5 165 personer av programmet. De minskade volymerna förklaras avpensionsavgångar i kombination med att inga nya beslut om OTA fick fattasunder budgetåret 2000.

Ett övergripande uppdrag för Arbetsmarknadsverket är att arbetsför-medlingarna i sin verksamhet skall prioritera de utsatta grupperna, dvs.arbetssökande med svag förankring på arbetsmarknaden. Till dessa räknasbland annat invandrare, arbetshandikappade och ungdomar mellan 18 och 24år. Uppgifter om en person är invandrare eller född i utlandet registrerasdock inte i Arbetsförmedlingens register över arbetssökande. För att få enindikation på i vilken omfattning invandrare prioriteras till olika programoch insatser redovisas istället gruppen utomnordiska medborgare, som är endelmängd av begreppet invandrare.

De prioriterade gruppernas andel av den totala programvolymen (konjunk-turberoende program och insatser) bör vara minst lika stor, som deras andelav de arbetslösa. Detta fördelningspolitiska mål behöver dock inte varauppfyllt för varje program eller insats separat, eftersom det skulle motverkaett effektivt användande av de olika programmen/insatserna.

Andelen arbetshandikappade i offentligt tillfälligt arbete är betydligt högreän bland samtliga arbetslösa. OTA används ofta av Arbetsförmedlingen föräldre arbetshandikappade arbetssökande. Programmet blir i princip en sista-handsåtgärd för sökande som är svåra att motivera att delta i något mer


Minskadevolymer p.g.a.utfasning

Arbetshandi-kappade var välrepresenterade

Offentligt tillfälligt arbete

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000


Ant

al

19961997199819992000

92

offensivt program såsom arbetsmarknadsutbildning eller där detta inte ärlämpligt. Utomnordiska medborgare är underrepresenterade, vilket delvisberor på att deltagarna måste vara berättigade till arbetslöshetsersättning föratt få delta. Andelen utomnordiska medborgare över 55 år som är inskrivnavid Arbetsförmedlingen var dessutom mindre än motsvarande grupp svenskamedborgare.

Tabell 1. De prioriterade gruppernas andel av offentligt tillfälligtarbete (OTA) jämfört med deras andel av de arbetslösa

Budgetår

i OTA Arbetslösa2 i OTA Arbetslösa2 i OTA Arbetslösa2

1997 0 21 17 10 3 11

1998 0 18 19 10 3 11

1999 0 15 19 11 3 10

2000 0 14 20 11 2 101 Avser ungdomar 18-24 år.2 Avser sökandkategori 11-13.

Utomnordiska medb.HandikappadeUngdomar1


Väntetiden, dvs. tid före program eller insats, var i genomsnitt 47 dagar förOTA under budgetåret 2000. Någon väntetid skulle egentligen inte ha före-kommit under året, då endast förlängning av redan pågående beslut fickfattas. Den existerande väntetiden beror på felkodningar.

Tiden i OTA har under budgetåret 2000 varit i genomsnitt nära 23 månader,vilket är en ökning med drygt ett år jämfört med 1999. Ökningen beror,återigen, på det faktum att inga nya beslut om deltagande i OTA utan endastbeslut om förlängning av redan pågående beslut fick ske. Det innebär att desom lämnade OTA under år 2000 hann vara längre tid i programmet än desom lämnade det föregående budgetår. Män deltog i programmet igenom-snitt 25 dagar längre än kvinnor under budgetåret 2000.

OTA varade igenomsnitt23 månader

93

Tabell 2. Genomsnittlig tid före och i offentligt tillfälligt arbeteuttryckt i antal dagar för män (M), kvinnor (K) och totalt (T)

Budgetår

M K T M K T

1997 212 210 211 159 157 158

1998 193 177 185 223 229 226

1999 113 115 114 321 316 319

2000 50 45 47 698 673 6861 Existerande väntetid under år 2000 beror på felkodning.2 Avser sökandekategori 11, 12 eller 13.

Tid före program1

Arbetslös2

Tid i program


Resultat

Andel i arbete efter avslutat program eller insats är det mått som används föratt mäta ett arbetsmarknadspolitiskt programs/insats resultat. Sannolikhetenatt få ett arbete efter avslutat program eller insats är, över tiden, framföralltberoende av konjunkturläget. Det är även viktigt att sätta programmets/insatsens resultat i relation till målgruppen, eftersom förutsättningarna fördeltagarna varierar.

OTA är ett konjunkturberoende program som riktar sig till arbetssökandeöver 55 år. Målet är inte primärt att programmet ska leda till arbete på denöppna arbetsmarknaden, utan ska ge meningsfull sysselsättning1 till äldrearbetssökande som inte kan få ett arbete. Bland de 1 629 personer somlämnade programmet år 2000 hade hälften återgått till arbetslöshet ellerskrivits in som övrigt inskriven vid Arbetsförmedlingen efter 30 dagar.Andelen i arbete 30 dagar efter avslutad period med OTA uppgick till 28procent.

1 I en stickprovsundersökning från augusti 1998 framkom att 73 procent av offentliga

tillfälliga arbeten bedrevs hos kommunen. Resterande platser återfanns inom stat,landsting och kyrkliga kommuner. Social service och omvårdnad, kontor och kund-service, hantverksarbete/tillverkning och övrigt servicearbete var de största yrkes-områdena och utgjorde tillsammans 72 procent. Vanligtvis rörde det sig om arbets-uppgifter inom skol- och kommunalbibliotek, arbete med barn och ungdom, arbete inomäldreomsorg men även en del arbeten såsom vaktmästare eller med snickeri.

Målet är intearbete



94

Kostnader

Den totala kostnaden för OTA budgetåret 2000 var 777 miljoner kronor,vilket är en minskning i förhållande till föregående budgetår då den totalakostnaden uppgick till 1 110 miljoner kronor. De minskade kostnadernaförklaras framförallt av de lägre volymerna. I den totala kostnaden ingårersättningen till deltagarna i form av arbetslöshetsersättning samt ett tilläggpå 45 kronor per ersättningsberättigad dag. I totalkostnaden ingår ävenArbetsförmedlingens ersättning till kommuner och landsting för deadministrativa kostnader som uppkommer i samband med programmet.Denna kostnad uppgick till drygt 14 miljoner kronor budgetåret 2000. Bådekostnaderna för ersättning till deltagarna och ersättningen till kommuner ochlandsting för administrativa kostnader i samband med programmet belastaranslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Figur 2. Utvecklingen av den totala kostnaden för offentligt till-fälligt arbete budgetåren 1997-2000 (löpande priser)

Styckkostnaden, dvs. genomsnittliga kostnaden per deltagare och månad, varför OTA 11 400 kronor under budgetåret 2000, jämfört med 11 500 kronorunder 1999. Den ersättning som Arbetsförmedlingen betalar till kommuneroch landsting för administrativa kostnader ingår inte i styckkostnaden.Kravet för att få delta i OTA är att den arbetssökande uppbär arbetslöshets-ersättning, varför styckkostnaden framförallt påverkas av nivån pådeltagarnas ersättning. Eftersom samtliga deltagare i offentligt tillfälligtarbete skall vara över 55 år, har de vanligtvis en högre ersättning än övrigadeltagare i arbetsmarknadspolitiska program och insatser.

Äldre deltagareger högrestyckkostnader

Totalkostnadenhar minskat

631

986

777

1 110

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1997 1998 1999 2000Budgetår

Milj

oner

kro

nor

95

Programmet stöd till start av näringsverksamhet, tidigare benämnt startaeget-bidrag, riktar sig till arbetssökande som vill starta näringsverksamhet,ensamma eller tillsammans med andra. Bidraget ska fungera som ett tillskotttill företagarens försörjning under uppstarten. Det ska endast beviljas omverksamheten bedöms få en tillfredsställande lönsamhet och ge varaktigsysselsättning åt den arbetssökande. Målgruppen är arbetslösa eller personersom riskerar arbetslöshet samt personer bosatta i stödområden. Ersättningges i form av aktivitetsstöd, vars nivå motsvarar den arbetslöshetsersättningsom den sökande är berättigad till.

Stöd till start av näringsverksamhet spelar en viktig roll för nyföretagandet iSverige. Under 1999 erhöll drygt en fjärdedel av alla nyföretagare bidraget,vilket är något lägre än under 1998. Andelen nyföretagare som var mottagareav bidraget varierade dock mellan länen, från 17 procent i Stockholm till 47procent i Gävleborg och Norrbotten.1

I samarbete med NUTEK utarbetade AMS under 1994 en strategi för verk-samheten. Det s.k. Nyföretagarprogrammet skulle stödja länen i handlägg-ning av, och vid beslut i ärenden om stöd till start av näringsverksamhetsamt vid upphandling av den konsultkompetens som krävs. I strategin förprogrammet ingår upphandling av konsulttjänster till fyra typer av uppdrag –informationsträffar, konsultrådgivning, nyföretagarkurser och uppföljnings-verksamhet.


Förordning (1996:1100) om aktivitetsstödAMS föreskrifter (AMSFS 1996:18) för aktivitetsstödAMS allmänna råd om tillämpning av förordningen (1996:110) omaktivitetsstödAMS administrativa föreskrifter för handläggning av ärenden om aktivitets-stöd

1 Nyföretagandet i Sverige 1998 och 1999, Statistiska meddelanden NV 12 SM 0001,

2000, Statistiska centralbyrån, Örebro. Uppgifterna baserar sig på företagens svar påfrågan ”Har Du fått starta-eget bidrag från arbetsförmedlingen?”.

Bidrag till försörjningunder uppstarten

Regelverk

Nyföretagar-program

Start av näringsverksamhetAUTB 27%

APR 23%

ANST 14%

SEB 8%

ARB 6%

OTA 5%

DAT 5%KUP 4%

AVP 4%UTV 4%

96






Den som är eller riskerar att bli arbetslös och är arbetssökande på Arbets-förmedlingen kan anvisas till stöd till start av näringsverksamhet från dendag han eller hon fyller 20 år. Även den som inte är eller riskerar att bliarbetslös kan få stöd om han eller hon är bosatt i stödområdena A eller B.Unga handikappade och de som uppbär inkomstrelaterad ersättning frånarbetslöshetskassa kan få ta del av programmet innan de fyllt 20 år.

Under tiden i start av näringsverksamhet får deltagaren aktivitetsstöd. Densom är berättigad till ersättning från arbetslöshetskassa får aktivitetsstödmotsvarande arbetslöshetsersättningen, dock lägst 240 kronor per dag vidheltid. Den som inte uppfyller villkoren för ersättning från arbetslöshets-kassa, får aktivitetsstöd med 103 kronor per dag. Stödet betalas ut av försäk-ringskassan under förutsättning att anordnaren har lämnat en närvarorapport.Deltagaren kan också under vissa förhållanden få ersättning för resor ochövernattningar i samband med programmet.

Tidsperioden för stöd till start av näringsverksamhet är längst sex månader.Om näringsverksamheten bedrivs i glesbygd eller av kvinnor och invandrarebör särskild hänsyn tas vid bedömning av förlängt aktivitetsstöd.




Förändringar2001


97

Information

Faktabladet Stöd till start av näringsverksamhet, finns på AMV:s webbplats:www.ams.se

Deltagarna

Under budgetåret 2000 påbörjade 13 388 personer en period med stöd tillstart av näringsverksamhet, vilket innebär i snitt 1 116 nya deltagare i pro-grammet varje månad. Tabell 1 nedan visar att företagarna i huvudsak åter-finns i åldersgrupperna 25-34 och 35-44 år. Bland totala antalet nystartadeföretag 1999 leddes endast vart tionde företag av en person 25 år elleryngre.2

Tabell 1. Personer som påbörjat en period med stöd till start avnäringsverksamhet fördelade på ålder och kön budgetåret 2000

Ålder


-19 2 0 2 0 4 0

20-24 494 6 324 7 818 7

25-34 2 685 33 1 607 34 4 292 34

35-44 2 582 31 1 834 33 4 416 32

45-54 1 817 22 1 121 21 2 938 22

55-60 576 7 237 5 813 5

61- 83 1 24 0 107 0

Totalt 8 239 100 5 149 100 13 388 100

Män Kvinnor Totalt

Kvinnor utgjorde 38 procent av de nya deltagarna i programmet under år2000, vilket är en minskning med två procentenheter i förhållande till 1999.Könsfördelningen var således ojämn, då andelen kvinnor bland de arbetslösavar 47 procent. Av totala antalet nystartade företag under 1999 leddes varttredje av en kvinna.2

Start av näringsverksamhet (tidigare benämnt starta eget-bidraget) infördes ibörjan av 1980-talet i relativt begränsad omfattning. Det skulle framföralltfungera som en sistahandslösning som endast erbjöds när andra möjlighetervar uttömda. Fr.o.m. budgetåret 1993/94 blev programmet prioriterat ochkunde därmed erbjudas en bredare grupp av arbetssökande.3 Antalet personer

2 SCB, NV 12 SM 0001 (se not 1)3 Att ett program är prioriterat innebär att det skall erbjudas samtliga i målgruppen (här

främst arbetslösa) utan krav på att andra åtgärder, till exempel andra program ellerinsatser, först skall ha provats eller bedömts som icke lämpliga.

13 388 påbörjadeprogrammet

Ojämn köns-fördelning

Prioriteratprogram

Start av näringsverksamhet

Information

98

som fick bidraget ökade snabbt och under budgetåret 1998 uppnåddes dehittills högsta volymerna med i genomsnitt 12 514 deltagare per månad. Detmotsatta förhållandet gällde för nyföretagandet i stort som mellan 1997 och1998 minskade med nio procent.4 Start av näringsverksamhet utgjorde åttaprocent av den totala programvolymen (konjunkturberoende program ochinsatser) under år 2000.

Figur 1 nedan visar omfattningen av antalet kvarstående deltagare i stöd tillstart av näringsverksamhet per månad från och med 1996. Under budgetåret2000 fortsatte antalet deltagare i programmet att minska och uppgick till igenomsnitt 8 537 personer per månad. Deltagarantalet under 1999 uppgicktill i genomsnitt 10 813 personer. Den främsta orsaken till det minskadedeltagarantalet är det förbättrade arbetsmarknadsläget. Minskningen underhösten 1999 förklaras av de beslut om indragning av medel för arbetsmark-nadspolitiska program som riksdag och regering fattade våren 1999.

Figur 1. Antal kvarstående personer med stöd till start av närings-verksamhet vid månadens slut 1996-2000

Konjunkturberoende program och insatser tenderar ofta att minska i volymunder sommarmånaderna. Detta gäller dock inte start av näringsverksamhet.Det viktigaste för deltagarna är att företagsstarten sker vid den tid på året dåförutsättningarna är de bästa möjliga för att driva verksamheten vidare, närbidragstiden upphör.

4 SCB, NV 12 SM 0001 (se not 1)

Små säsongs-variationer

8 537 deltagarei snitt permånad

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

14 000


Ant

al

19961997199819992000

99

Utbildningsnivån bland kvinnor och män som påbörjade en period med stödtill start av näringsverksamhet är något högre än bland samtliga arbetslösa.Nära 30 procent av de kvinnliga och 20 procent av de manliga deltagarnahade en eftergymnasial utbildning, vilket är betydligt högre än bland grup-pen arbetslösa kvinnor och män. Utbildningsnivån bland de nya deltagarna iprogrammet var emellertid lägre än bland det totala antalet nya företagare1999, där i genomsnitt 47 procent av företagarna hade eftergymnasialutbildning.5



Tabell 2. De prioriterade gruppernas andel av programmet start avnäringsverksamhet (SEB) jämfört med deras andel av de arbetslösa

Budgetår

i SEB Arbetslösa2 i SEB Arbetslösa2 i SEB Arbetslösa2

1997 8 21 9 10 10 11

1998 7 18 8 10 11 11

1999 6 15 9 11 11 10


Utomnordiska medb.HandikappadeUngdomar1

I tabell 2 ovan framgår att gruppen ungdomar varit kraftigt underrepresen-terade i stöd till start av näringsverksamhet under hela den undersökta perio-den. En förklaring kan vara att yngre personer saknar den erfarenhet, det nät-verk och det startkapital som krävs för att starta och driva näringsverksam-het. Gruppen arbetshandikappade6 är något underrepresenterade i program-met i förhållande till gruppens andel av de arbetslösa. Utomnordiska med-borgare motsvarade däremot sin andel av de arbetslösa under 2000.

5 SCB, NV 12 SM 0001 (se not 1).6 Arbetslösa med funktionshinder som startar företag kan kombinera programmet start av

näringsverksamhet med näringshjälp.


Hög utbild-ningsnivå

Utomnordiskamedborgare välrepresenterade


100


Väntetiden, eller tid före program eller insats, innebär det antal dagar enarbetssökande är arbetslös omedelbart före påbörjat program/insats. Underbudgetåret 2000 var väntetiden för stöd till start av näringsverksamhet igenomsnitt drygt 100 dagar, vilket är en dryg vecka längre än under 1999.Väntetiden var elva dagar kortare för kvinnor än för män.

Tabell 3. Genomsnittlig tid före och med stöd till start av närings-verksamhet uttryckt i antal dagar för män (M), kvinnor (K) ochtotalt (T)

Budgetår

M K T M K T

1997 108 99 105 211 235 219

1998 98 90 95 226 290 252

1999 98 84 93 230 282 252



Arbetslös1 Start av näringsverksamhet

Den genomsnittliga tiden som deltagarna får bidraget uppgick under år 2000till nära åtta månader, vilket är en minskning med en halv månad sedanföregående år. De kvinnliga deltagarna fanns i genomsnitt ca en månadlängre i programmet än männen. En bidragande faktor till detta är denmöjlighet till förlängning av bidragsperioden som finns för bland annatkvinnor.

Resultat


Resultaten kan betraktas som ett utfall av externa och interna faktorer. Exter-na faktorer ligger utanför AMV:s kontroll (den ekonomiska utvecklingen istort) medan interna faktorer följaktligen ligger, helt eller delvis, inomAMV:s kontroll. Exempel på interna faktorer är, vad gäller start av närings-verksamhet, kvaliteten i Arbetsförmedlingens insatser inför företagsstarten.



Väntetiden drygt100 dagar

101

Skillnader i resultat mellan olika program och insatser beror även på hur”nära” programmet/insatsen ligger ett arbete. Program eller insatser sominnebär att arbetsgivaren får bidrag/skattereduktion till en del avlönekostnaden (t.ex. anställningsstöd) eller program/insatser som syftar tilleget företagande leder i större utsträckning till arbete – åtminstone på kortsikt – än program eller insatser som innebär att deltagaren står ”längre” frånen arbetsgivare (t.ex. arbetsmarknadsutbildning, datortek). Utbildnings-programmens/-insatsernas resultat tenderar dock att bli bättre på sikt. Lägstandel i arbete har de program/insatser som framförallt syftar till att ge någonform av tillfällig sysselsättning (t.ex. offentligt tillfälligt arbete).

Figur 2. Andel i arbete 307, 908 och 1808 dagar efter avslutad periodmed stöd till start av näringsverksamhet

7 Hit räknas de som befann sig i start av näringsverksamhet, vid föregående månadsskifte

och som under månaden lämnat detta.8 Budgetåret 1997 räknas resultatet utifrån de som avslutat programmet under perioden

199610-199709 (90 dagar) och under perioden 199607-199706 (180 dagar).Budgetåret 1998 räknas resultatet utifrån de som avslutat programmet under perioden199710-199809 (90 dagar) och under perioden 199707-199806 (180 dagar).Budgetåret 1999 räknas resultatet utifrån de som avslutat programmet under perioden199810-199909 (90 dagar) och under perioden 199807-199906 (180 dagar).Budgetåret 2000 räknas resultatet utifrån de som avslutat programmet under perioden199910-200009 (90 dagar) och under perioden 199907-200006 (180 dagar).



0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1997 1998 1999 2000Budgetår

Pro

cent


102

Figur 2 ovan visar resultatet av direktövergångar, dvs. var den arbetssökandebefann sig i slutet av den månad, i vilken denne avslutade en period medstart av näringsverksamhet (efter högst 30 dagar). Den visar även hur storandel av de personer som fick bidraget som hade ett arbete 90 respektive 180dagar efter avslutat program.

Andelen i arbete efter såväl 30, 90 som 180 dagar har varit konstant över 70procent under hela den studerade perioden. Under budgetåret 2000 varandelen i arbete efter 30, 90 och 180 dagar 76, 75 respektive 76 procent,vilket är en förbättring i förhållande till föregående år för 90 respektive 180dagar men däremot en minskning för 30 dagar efter avslutat program. Startav näringsverksamhet hade därmed den högsta andelen i arbete av samtligaarbetsmarknadspolitiska program och insatser.

Tabell 4. Andel i arbete 30, 90 och 180 dagar efter avslutad periodmed stöd till start av näringsverksamhet budgetåret 2000 för män(M), kvinnor (K) och totalt (T)9

Nystatus

M K T M K T M K T







Samhall 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Ombytessökande 2,0 2,7 2,3 1,6 2,3 1,9 1,3 1,6 1,4

Lönebidrag 0,0 0,1 0,1 0,1 0,0 0,1 0,1 0,0 0,1








Budgetår 2000


9 Till 30 dagar räknas de som under budgetåret 2000 befann sig i start av näringsverk-

samhet vid föregående månadsskifte och som under månaden lämnat detta. Resultatenavseende 90 dagar beräknas utifrån de som avslutat programmet under perioden199910-200009 och 180 dagar beräknas utifrån de som avslutade start av näringsverk-samhet under perioden 199907-200006.

Högst andel iarbete av samtligaarbetsmarknads-politiska programoch insatser


103

Arbete, enligt AMS definition, delas i tabell 4 ovan upp på de olika sökande-kategorier och avaktualiseringsorsaker som ingår i begreppet arbete enligt2000 års definition. Efter stöd till start av näringsverksamhet erhöllmajoriteten fortsatt anställning hos samma arbetsgivare, vilket innebär attde fortsatte med verksamheten i sitt företag. Mindre skillnader fanns mellankönen – oavsett tidsperiod. Män fortsatte med näringsverksamheten ellerfick tillsvidareanställning i större utsträckning än kvinnor. Kvinnor vardeltidsarbetslösa eller hade tillfälliga timanställningar i större utsträckningän män.

När det gäller start av näringsverksamhet är det även av intresse att studeraresultaten på längre sikt, dvs. att studera överlevnadsgraden. Tiden som pas-serat efter företagens start har stor betydelse för verksamhetens utveckling.Ju längre tiden går sedan starten desto färre företag är fortfarande verk-samma. Två treårsuppföljningar bland företag startade 1994 respektive 1995visar att företag startade med hjälp av bidrag från Arbetsförmedlingen klararsig minst lika bra som andra nystartade företag (se tabell 5 nedan).10

Tabell 5. Andel (procent) verksamma företag tre år efter företags-starten, med och utan stöd till start av näringsverksamhet

Andel verksamma företag

Startår Uppföljningsår Med stöd Utan stöd Totalt

1994 1997 59,0 56,5 57,31995 1998 59,0 58,7 58,8

Kostnader

Kostnaden för start av näringsverksamhet består av två delar. Huvuddelenutgörs av deltagarnas aktivitetsstöd. Därutöver tillkommer kostnader förexperthjälp av olika slag, företrädesvis ersättning till de konsulter somanlitas för att bedöma affärsidéer och hålla i informationsträffar. Underbudgetåret 2000 utgjorde kostnader för denna experthjälp 3,9 procent avtotalkostnaden (se tabell 6 nedan).

10 Starta eget-bidragets effekter - utvärdering av företag tre år efter start, Ura 1999:12,

Arbetsmarknadsstyrelsen, Stockholm. Utvärdering av 1995 års nystartade företag - Enjämförelse mellan företag som fick bidrag från Arbetsförmedlingen och övriganystartade företag, Ura 2001:2, Arbetsmarknadsstyrelsen, Stockholm.

Aktivitetsstöd ochexpertkostnader


Majoritetenfortsatte medverksamheten

104

Tabell 6. Total- och expertkostnad samt expertkostnadernas andelför bidrag till start av näringsverksamhet budgetåren 1997-2000

Budgetår Totalkostnad i Expertkostnader i Expertkostnadernasmiljoner kronor miljoner kronor andel av totalkostnaden (%)

1997 1 428 62 4,3

1998 1 537 60 3,9

1999 1 364 52 3,8

2000 1 076 42 3,9

Totalkostnaden för programmet minskade under 2000 och uppgick till 1 076miljoner kronor (se figur 3 nedan). Minskningen av totalkostnaden kan tillstor del förklaras av de minskade volymerna. Budgetåret 2000 befann sig igenomsnitt 2 276 färre personer per månad i programmet jämfört med 1999.

Figur 3. Utveckling av den totala kostnaden för stöd till start avnäringsverksamhet under budgetåren 1997-2000 (löpande priser)

Styckkostnaden, dvs. genomsnittlig kostnad per deltagare och månad, ärframförallt beroende av den ersättningsnivå deltagarna är berättigade till.Expertkostnader ingår inte i styckkostnaden. Styckkostnaden för budgetåret2000 uppgick till 10 600 kronor, vilket är en ökning med 400 kronor i för-hållande till föregående år.

Totalkostnadenminskade

Styckkostnadenhar ökat

1 076

1 364

1 5371 428

0

500

1 000

1 500

2 000

1997 1998 1999 2000Budgetår

Milj

oner

105

Figur 4. Utveckling av styckkostnaden för stöd till start av närings-verksamhet under budgetåren 1997-2000 (löpande priser)


10 200 10 60010 0009 300

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

1997 1998 1999 2000

Kro

nor

Budgetår

106

107

Den 1 augusti 2000 infördes en ny struktur för de arbetsmarknadspolitiskaprogrammen. Den nya programstrukturen omfattar nio arbetsmarknads-politiska program som i sin tur kan innehålla olika insatser. Ungdoms-garantin, tidigare benämnd utvecklingsgaranti för ungdomar, ingår från ochmed den 1 augusti 2000 som en av insatserna under programmet ungdoms-insatser.

Sedan 1 januari 1998 har kommunerna möjlighet att ta över ansvaret förlångtidsarbetslösa ungdomar mellan 20 och 24 år. Ansvaret, som regleras iavtal mellan länsarbetsnämnden och kommunen, innebär att kommunen taröver ansvaret för att sysselsätta ungdomar som Arbetsförmedlingen intekunnat anvisa till arbete, reguljär utbildning eller något lämpligt arbets-marknadspolitiskt program inom 90 dagar. Efter trepartssamtal ska ansvaretövergå till kommunen, som därefter har tio dagar på sig att ordna enaktivitet.

Något som uppmärksammades mycket i det arbete som ledde fram tilldåvarande utvecklingsgarantin, var att ungdomar i större utsträckning blivitlångvarigt beroende av socialbidrag. Programmet utformades inte bara somen garanti utan blev i praktiken också en skyldighet för dem som hararbetslöshetsersättning eller socialbidrag, då Socialtjänstlagen (1980:629)förändrades den 1 januari 1998.

Ungdomsgarantin ska bygga på en individuell handlingsplan och innehållaolika typer av kompetensutveckling, t.ex. höjning av baskunskaper inom ettämne, utbildning varvat med praktik eller enbart praktik som geryrkeserfarenheter. Stor vikt läggs vid att insatserna anpassas efter lokalaförutsättningar och bedrivs i nära samverkan med ortens näringsliv.Insatserna kan genomföras i samarbete med t.ex. skola, studieförbund ellerideella organisationer. Kommunen kan tillhandahålla en ny ungdomsgarantitill en och samma person först sedan denne under tre månader efter fullföljdungdomsgaranti prövat sina möjligheter att få ett arbete eller påbörja enreguljär utbildning. Ungdomsgarantin ska bidra till att deltagaren omedelbarteller på sikt kan försörja sig själv.

Aktiverings-program

Kommunen harmöjlighet att taöver ansvaretefter 100 dagar

Ny program-struktur

Ungdomsgarantin - ingår i ungdomsinsatser

AUTB 27%

APR 23%

ANST 14%

SEB 8%

ARB 6%

OTA 5%

DAT 5%

KUP 4%

AVP 4%UTV 4%

108

Ungdomsstyrelsen har under 2000 gjort en uppföljning och utvärdering avungdomsgarantins tredje år.1 Ungdomsstyrelsen konstaterade i sin slutanalys,bland annat, att ungdomsgarantin är en i huvudsak lyckad åtgärd och att dengrupp långtidsarbetslösa som trots högkonjunkturen kvarstår blivit tyngre.Denna grupp behöver stöd i form av ungdomsgaranti oavsett om arbete finnseller inte. Statskontoret, som på uppdrag av regeringen granskat kommunalaungdomsprogrammet och ungdomsgarantin, föreslår däremot att ungdoms-garantin bör läggas ned, då insatsen spelat ut sin roll till följd av den sjunk-ande ungdomsarbetslösheten.2 De ungdomar som har stora svårigheter attetablera sig på arbetsmarknaden kan istället få det extra stöd som de behöverinom aktivitetsgarantin (se särskilt avsnitt). AMS tillstyrkte i sitt remissvarStatskontorets förslag.


Förordning (1996:1100) om aktivitetsstöd

AMS föreskrifter (AMSFS 1996:18) om aktivitetsstödAMS allmänna råd om tillämpning av förordningen (1996:110) omaktivitetsstödAMS administrativa föreskrifter för handläggning av ärenden om aktivitets-stöd

T.o.m. 31 juli 2000Lag (1997:1268) om kommuners ansvar för ungdomar mellan 20 och 24 årFörordning (SFS 1997:1278) om kommuners ansvar för ungdomar mellan 20och 24 år

AMS allmänna råd om kommuners ansvar för ungdomar mellan 20 och 24 år(utvecklingsgaranti för arbetslösa ungdomar mellan 20 och 24 år)



1 Ungdomsstyrelsen (2000), En på hundra – Utvecklingsgarantins tredje år.2 Statskontoret (2000), Särskilda ungdomsåtgärder? – om kommunala

ungdomsprogrammet och utvecklingsgarantin.

Regelverk

Uppföljning ochutvärdering


109


Ungdomsgaranti kan erbjudas arbetslösa ungdomar fr.o.m. den dag de fyller20 år och till dess de fyller 25 år. Kommunens skyldighet inträder om någotarbete, reguljär utbildning eller något lämpligt arbetsmarknadspolitisktprogram inte kunnat erbjudas inom 90 dagar från det att personen anmäldesig som arbetssökande hos den offentliga Arbetsförmedlingen. Insatsen skaerbjudas inom tio dagar från det att kommunens skyldighet inträtt och fårpågå i högst tolv månader.

Under tiden i ungdomsgarantin får deltagaren aktivitetsstöd motsvarandearbetslöshetsersättning, dock lägst 240 kronor per dag, eller en utvecklings-ersättning på 1 967 kronor per månad. Den som är berättigad till socialbidragfår en utvecklingsersättning med motsvarande belopp. Staten ersätter kom-munen med 150 kronor per dag och deltagare för kostnader i samband medaktiveringsprogram.


Fr.o.m. 1 januari 2001 höjs utvecklingsersättningen till 2 562 kronor permånad.

Information

Faktabladet Ungdomsgaranti för ungdomar 20-24 år finns på AMV:swebbplats: www.ams.se

Deltagarna

Under budgetåret 2000 påbörjade totalt 14 538 personer ett aktiverings-program inom ramen för ungdomsgarantin, vilket innebär i genomsnitt 1 212nya deltagare i insatsen varje månad (se tabell 1 nedan). Av de nya del-tagarna under 2000 var 57 procent män och 43 procent kvinnor. Av dearbetslösa var motsvarande andelar 53 respektive 47 procent.


14 538 nya del-tagare under2000

Ungdomsgarantin

Information

Förändringar2001

110

Tabell 1. Nya deltagare i ungdomsgarantin fördelat på ålder ochkön budgetåret 2000

Ålder


-19 0 0 0 0 0 0

20-24 8 243 100 6 295 100 14 538 100

25-34 0 0 0 0 0 0

35-44 0 0 0 0 0 0

45-54 0 0 0 0 0 0

55-60 0 0 0 0 0 0

61- 0 0 0 0 0 0

Totalt 8 243 100 6 295 100 14 538 100

Män Kvinnor Totalt

I figur 1 nedan visas antalet kvarstående deltagare i ungdomsgarantin permånad sedan insatsen infördes den 1 januari 1998. Under budgetåret 2000deltog i genomsnitt 4 685 personer per månad i ungdomsgarantin, vilket ären minskning i förhållande till 1999 då 5 555 personer deltog i insatsen.Under hösten 1999 minskade antalet deltagare, vilket till stor del kanförklaras av de beslut om indragning av medel för arbetsmarknadspolitiskaprogram som riksdag och regering fattade våren 1999. Ungdomsgarantinutgjorde fyra procent av den totala volymen av konjunkturberoende programoch insatser under 2000.

Figur 1. Antal personer kvarstående i ungdomsgarantin vidmånadens slut 1998-2000

4 685 personer isnitt per månad

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000


Ant

al

1998

1999

2000

111

Fördelningen av den formella utbildningsbakgrunden för deltagarna iungdomsgarantin skiljer sig åt jämfört med samtliga arbetslösa. Av de nyadeltagarna i ungdomsgarantin 2000 hade tre fjärdedelar en gymnasial utbild-ning, jämfört med drygt hälften av de arbetslösa. Utbildningsbakgrunden förmän respektive kvinnor var jämnt fördelade.

Ett övergripande uppdrag för Arbetsmarknadsverket är att arbetsförmedling-arna i sin verksamhet ska prioritera de utsatta grupperna, dvs. arbetssökandemed svag förankring på arbetsmarknaden. Till dessa räknas bland annatinvandrare, arbetshandikappade och ungdomar mellan 18 och 24 år. Upp-gifter om en person är invandrare eller född i utlandet registreras dock inte iArbetsförmedlingens register över arbetssökande. För att få en indikation påi vilken omfattning invandrare prioriteras till olika program och insatserredovisas istället gruppen utomnordiska medborgare, som är en delmängd avbegreppet invandrare.


Både gruppen arbetshandikappade och gruppen utomnordiska medborgare ärunderrepresenterade i ungdomsgarantin, jämfört med deras andel av dearbetslösa (se tabell 2 nedan). Det är dock rimligare att jämföra med gruppenarbetslösa ungdomar mellan 20 och 24 år, då denna grupp utgör insatsensmålgrupp. En sådan jämförelse visar att både arbetshandikappade ochutomnordiska medborgare representeras i insatsen i lika hög grad som derasandel av gruppen arbetslösa ungdomar i åldern 20 till 24 år.

Tabell 2. De prioriterade gruppernas andel av ungdomsgarantin(UTV) jämfört med deras andel av de arbetslösa

Budgetår

i UTV Arbetslösa2 i UTV Arbetslösa2 i UTV Arbetslösa2

1997 - 21 - 10 - 11

1998 100 18 3 10 6 11

1999 100 15 4 11 7 10



Ungdomsgarantin

Prioriteringav de utsattagrupperna

Jämförelse börgöras med arbets-lösa ungdomar

Gymnasie-utbildningvanligast

112


Väntetiden, eller tid före program eller insats, innebär det antal dagar enarbetssökande är arbetslös omedelbart före påbörjat program/insats. Vänte-tiden för ungdomsgarantin är kort jämfört med övriga konjunkturberoendeprogram och insatser. Det beror på att kommunen är skyldig att anordnaaktiviteter inom 100 dagar från det att personen anmälde sig som arbetslös.Av tabell 3 nedan framgår att väntetiden för ungdomsgarantin var i genom-snitt 50 dagar under budgetåret 2000. Väntetiden var något kortare för kvin-nor än för män.

Ungdomsgarantin får pågå i högst tolv månader. Tiden i insatsen har underbudgetåret 2000 i genomsnitt varit ca fyra månader, vilket är en minskningmed tio dagar jämfört med 1999. Det förbättrade arbetsmarknadsläget förungdomar är en förklaring till den minskade tiden i insatsen.

Tabell 3. Genomsnittlig tid före och i ungdomsgarantin uttryckt iantal dagar för män (M), kvinnor (K) och totalt (T)


Arbetslös1 Ungdomsgarantin

M K T M K T

1997 - - - - - -

1998 62 55 59 80 80 80

1999 51 46 49 130 134 132


Resultat


Resultaten kan betraktas som ett utfall av externa och interna faktorer.Externa faktorer ligger utanför AMV:s kontroll (den ekonomiska utveck-lingen i stort) medan interna faktorer följaktligen ligger, helt eller delvis,inom AMV:s kontroll. Ett exempel på interna faktorer är, vad gällerungdomsgarantin, innehållet i aktiveringsprogrammet.

Kort väntetid


Ungdoms-garantinvarade i snitt4 månader


113

Skillnader i resultat mellan olika program och insatser beror även på hur”nära” programmet/insatsen ligger ett arbete. Program eller insatser sominnebär att arbetsgivaren får bidrag/skattereduktion till en del av löne-kostnaden (t.ex. anställningsstöd) eller program/insatser som syftar till egetföretagande leder i större utsträckning till arbete – åtminstone på kort sikt –än program eller insatser som innebär att deltagaren står ”längre” från enarbetsgivare (t.ex. arbetsmarknadsutbildning, datortek). Utbildningsprogram-mens/-insatsernas resultat tenderar dock att bli bättre på sikt. Lägst andel iarbete har de program/insatser som framförallt syftar till att ge någon formav tillfällig sysselsättning (t.ex. offentligt tillfälligt arbete).

I figur 2 nedan redovisas resultaten av direktövergångarna, dvs. var denarbetssökande befann sig i slutet av den månad i vilken denne avslutade ung-domsgarantin (efter högst 30 dagar). Figuren visar även hur stor andel avdeltagarna i ungdomsgarantin som hade ett arbete 90 respektive 180 dagarefter avslutat program.

Figur 2. Andel i arbete 303, 904 och 1804 dagar efter avslutadungdomsgaranti

3 Hit räknas de som befann sig i ungdomsgarantin, vid föregående månadsskifte och som

under månaden lämnat denna.4 För budgetåret 1998 räknas resultatet utifrån de som avslutat ungdomsgarantin under

perioden 199710-199809 (90 dagar) och under perioden 199707-199806 (180 dagar).För budgetåret 1999 räknas resultatet utifrån de som avslutat ungdomsgarantin underperioden 199810-199909 (90 dagar) och under perioden 199807-199906 (180 dagar).För budgetåret 2000 räknas resultatet utifrån de som avslutat ungdomsgarantin underperioden 199910-200009 (90 dagar) och under perioden 199907-200006 (180 dagar).



Ungdomsgarantin

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1997 1998 1999 2000


Pro

cent

Budgetår

114

Andel i arbete såväl 30, 90 som 180 dagar efter avslutad ungdomsgaranti harökat mellan 1999 och 2000. En förklaring till detta är det förbättrade arbets-marknadsläget. 37 procent av alla deltagare i ungdomsgarantin budgetåret2000 var i arbete direkt efter avslutad insats. Andelen i arbete ökade någotmed söktiden och uppgick till 39 procent 180 dagar efter avslutad insats.

Andel i arbete, enligt AMS definition, delas i tabell 4 nedan upp på de olikasökandekategorier och avaktualiseringsorsaker som ingår i begreppet arbeteenligt 2000 års definition. Efter såväl 30, 90 som 180 dagar hade de flestasom fått ett arbete gått till en tidsbegränsad anställning. Resultaten för 2000skiljer sig i detta fall från 1999 års resultat, då de flesta fick tillsvidare-anställning efter 90 respektive 180 dagar. Män fick i störst utsträckning tids-begränsad anställning, medan tillfällig timanställning var vanligast blandkvinnor. Detta gäller efter såväl 30, 90 som 180 dagar efter avslutad insats.Resultaten för 2000 visar även att 180 dagar efter avslutad ungdomsgarantibefann sig elva procent i utbildning, annan än arbetsmarknadsutbildning.

Tabell 4. Andel i arbete 30, 90 och 180 dagar efter avslutadungdomsgaranti budgetåret 2000 för män (M), kvinnor (K) ochtotalt (T)5

Nystatus

M K T M K T M K T







Samhall 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,0 0,1 0,1

Ombytessökande 0,6 0,5 0,5 0,7 0,7 0,7 0,9 0,7 0,8

Lönebidrag 0,3 0,2 0,3 0,4 0,2 0,3 0,4 0,2 0,3







Andel i arbete 37,6 37,3 37,5 39,4 37,6 38,6 40,0 37,4 38,91 Fr.o.m. 1 oktober 1999 ersattes anställningsstöd av dels allmänt anställningsstöd, dels förstärkt anställningsstöd.2 Särskilt och utökat förstärkt anställningsstöd infördes den 1 augusti 2000.

Budgetår 2000


5 Till 30 dagar räknas de som under budgetåret 2000 befann sig i ungdomsgarantin vid

föregående månadsskifte och som under månaden lämnat detta. Resultaten avseende 90dagar beräknas utifrån de som avslutat insatsen under perioden 199910-200009 och 180dagar beräknas utifrån de som avslutat insatsen under perioden 199907-200006.

Fler i arbeteunder 2000

Tidsbegränsadanställningvanligast

115

Kostnader

I den totala kostnaden för ungdomsgarantin ingår både ersättning tilldeltagarna och till kommunerna. Ersättning till kommunerna utgjorde 47procent av de totala kostnaderna under år 2000. Den totala kostnadenuppgick till 362 miljoner kronor, vilket är en minskning med 60 miljonerfrån budgetåret 1999. Minskningen utgörs enbart av ersättningen tillkommunerna. Trots minskat antal deltagare var alltså ersättningen till del-tagarna oförändrad, vilket förklaras av att den genomsnittliga ersättnings-nivån har ökat (se styckkostnad nedan). Ersättning till deltagare kan vara iform av aktivitetsstöd motsvarande arbetslöshetsersättning eller en ersättningantingen på 1 967 kronor per månad eller motsvarande socialbidragsbelopp.Staten ersätter kommunen med 150 kronor per dag och deltagare förkostnader i samband med ungdomsgarantin. Båda kostnadsposterna belastaranslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Figur 3. Utveckling av den totala kostnaden för ungdomsgarantinunder budgetåren 1998-2000 (löpande priser)

Styckkostnaden är framförallt beroende av den ersättningsnivå deltagarna ärberättigade till. Styckkostnaden för ungdomsgarantin uppgick till 9 400kronor per deltagare och månad under budgetåret 2000 (se figur 4 nedan).Det är en ökning med 300 kronor jämfört med 1999. I styckkostnaden ingårinte ersättning till kommunerna eller ersättning till deltagare som är berät-tigad till socialbidrag. Endast ersättning till deltagare som har aktivitetsstödmotsvarande arbetslöshetsersättning eller 1 967 kronor per månad ingår istyckkostnaden.

Ersättning tilldeltagare ochkommun

Ungdomsgarantin

147

422

362

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

1998 1999 2000

Milj

oner

kro

nor

Budgetår

Styckkostnadenuppgick till 9 400kronor

116

Figur 4. Utveckling av styckkostnaden för ungdomsgarantin underbudgetåren 1998-2000 (löpande priser)

9 4009 1009 300

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

1998 1999 2000Budgetår

Kro

nor

117

Konjunkturberoende program och insatser– ett jämförande perspektiv

Deltagarna

Under 2000 har de arbetsmarknadspolitiska programmen minskat – i såvälfaktiskt antal deltagare som i relation till gruppen arbetslösa – i förhållandetill föregående budgetår. I genomsnitt deltog ca 112 300 deltagare i dekonjunkturberoende programmen/insatserna under 2000, vilket kan jämförasmed 141 400 under föregående budgetår. Den minskade programvolymenförklaras främst av det förbättrade arbetsmarknadsläget.

Figur 1. Programmixen1 (uttryckt som andel kvarstående) 1991-2000

1 Praktikprogram avser ungdomspraktik, akademikerpraktik, invandrarpraktik, ungdoms-

introduktion, arbetsplatsintroduktion och arbetspraktik. Ungdomsprogram avser kom-munala ungdomsprogram och ungdomsgarantin (f.d. utvecklingsgaranti för ungdomar).Anställningsstöd avser beredskapsarbete, rekryteringsstöd, utbildningsvikariat, anställ-ningsstöd, allmänt anställningsstöd, förstärkt anställningsstöd, särskilt anställningsstödoch utökat förstärkt anställningsstöd. Övriga program avser arbetslivsutveckling,resursarbete, projektarbete, arbetslivsinriktad rehabilitering (f.d. ami-åtgärd), start avnäringsverksamhet (f.d. starta eget-bidrag), datortek, offentligt tillfälligt arbete ochaktiviteter inom vägledning/platsförmedling.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000

Anställ-ningsstöd

Ungdoms-program

Övrigaprogram

Praktik-program

AUTB(inkl. SwIT)

Programdeltag-arna minskar

118

I figur 1 ovan visas utvecklingen av programmixen för konjunkturberoendeprogram och insatser under perioden 1991-2000. Av figuren framgår atttyngdpunkten i programsammansättningen skiftat under 90-talet. Mellan1999 och 2000 ökade anställningsstöden och praktikprogrammen sina an-delar av programmixen, samtidigt som arbetsmarknadsutbildningen,ungdomsprogrammen och övriga program minskade sina andelar. Den 1augusti 2000 tillkom fyra nya program och insatser, dvs. aktivitetsgarantin,aktiviteter inom vägledning eller platsförmedling, särskilt anställningsstödsamt utökat förstärkt anställningsstöd. För aktivitetsgarantin redovisas ingauppgifter, då dessa ingår som en del av övriga program och insatser (dock ejkommunala ungdomsprogrammet).

I de tidigare avsnitten har det framgått att de konjunkturberoende program-men och insatserna till viss del har olika målgrupper. Försök har gjorts attbeskriva de olika programmens/insatsernas deltagare utifrån kön, ålder ochutbildningsnivå. Därutöver har de prioriterade gruppernas andel avprogrammen/insatserna i förhållande till deras andel av gruppen arbetslösaredovisats. Hänsyn har tagits till tider, dvs. tid före program/insats och tid iprogram/insats. Slutligen har resultat och kostnader för programmen ochinsatserna presenterats.

Ett övergripande uppdrag för Arbetsmarknadsverket är att prioritera deutsatta grupperna, dvs. arbetssökande med svag förankring på arbetsmark-naden. Till dessa räknas invandrare, arbetshandikappade och ungdomarmellan 18 och 24 år. Uppgifter om en person är invandrare eller född i utlan-det registreras dock inte i Arbetsförmedlingens register över arbetssökande.För att få en indikation på i vilken omfattning invandrare prioriteras till olikaprogram och insatser redovisas istället gruppen utomnordiska medborgare,som är en delmängd av begreppet invandrare. Arbetsmarknadsverket skagenom sina insatser även verka för att bryta den könsuppdelade arbets-marknaden. De utsatta gruppernas andel av den totala programvolymen(konjunkturberoende program och insatser) bör vara minst lika stor somderas andel av de arbetslösa. Det hindrar inte att det finns betydandeskillnader mellan olika konjunkturberoende program och insatser på grundav olika innehåll, syften och målgrupper.

I tabell 1 nedan presenteras de prioriterade gruppernas andel av respektiveprogram och insats jämfört med deras andel av gruppen arbetslösa. Därtillredovisas kvinnors och mäns andel av programmen/insatserna samt deprioriterade gruppernas andel av den totala programvolymen.

De konjunkturberoende programmen och insatserna uppfyllde under 2000tillsammans balanskravet mellan de utsatta gruppernas andel av konjunktur-beroende program/insatser och deras andel av de arbetslösa. Det endaprogram som helt och hållet uppfyllde balanskravet var arbetsmarknads-utbildning. Datortek uppfyllde nästan balanskravet. Övriga program hade endeltagarsammansättning som mer eller mindre tillgodosåg en eller fleraprioriterade grupper.

Arbetsmarknads-utbildninguppfylldebalanskravet

Prioritering avutsatta grupper

Olika målgrupper

Programmixensutveckling

119

De insatser som direkt vänder sig till ungdomar är det kommunala ungdoms-programmet (KUP) och ungdomsgarantin (f.d. utvecklingsgaranti för ung-domar). Även inom allmänt anställningsstöd fanns en betydligt större andelungdomar än i gruppen arbetslösa. Som framgår av tabell 1 nedan var arbets-handikappade och utomnordiska medborgare underrepresenterade KUP ochungdomsgarantin jämfört med deras andel av de arbetslösa. Det är dockrimligare att göra jämförelsen mot gruppen arbetslösa ungdomar (18-19respektive 20-24 år), eftersom insatserna särskilt riktar sig till denna grupp.Vid en sådan jämförelse framgår att arbetshandikappade och utomnordiskamedborgare är representerade i KUP respektive ungdomsgarantin i sammautsträckning som i gruppen arbetslösa.

De arbetshandikappade får sin andel av de konjunkturberoende programmen/insatserna, framförallt i arbetslivsinriktad rehabilitering2, men även till stordel i arbetspraktik, offentligt tillfälligt arbete (OTA), aktiviteter inom väg-ledning/platsförmedling (AVP), förstärkt anställningsstöd och arbetsmark-nadsutbildning. Utomnordiska medborgare får också sin andel av dekonjunkturberoende programmen och insatserna, främst i arbetsmarknads-utbildning, allmänt och förstärkt anställningsstöd samt AVP.

Tabell 1. De prioriterade gruppernas samt kvinnors och mäns andelav konjunkturberoende program och insatser budgetåret 2000,jämfört med deras andel av de arbetslösa3

Program/insats Ungdomar Arbets- Utomn. Kvinnor Män

handik. medb.

Aktiviteter inom vägl./platsf. 4 16 11 43 57

Allm. anställningsstöd 28 8 13 34 66

Först. anställningsstöd 4 16 15 35 65

Arbetslivsinriktad rehab. 10 74 9 48 52

Arbetsmarknadsutbildning1 14 16 15 50 50

Arbetspraktik 8 20 10 44 56

Datortek/Aktivitetscenter 13 13 8 55 45

Kommunala ungdomsprogram 100 1 2 55 45

Offentligt tillfälligt arbete 0 20 2 47 53

Start av näringsverksamhet 5 9 10 42 58

Ungdomsgarantin 100 4 7 44 56

Totalt i program/insatser 18 18 11 45 55

Arbetslösa 14 11 10 45 551 Avser både yrkesinriktad och förberedande arbetsmarknadsutbildning.

2 Om arbetslivsinriktad rehabilitering utesluts vid beräkningen av de arbetshandikappades

andel av de konjunkturberoende programmen och insatserna, uppgår denna andel till 15istället för 18 procent. De arbetshandikappade får således sin andel av de konjunktur-beroende programmen/insatserna även utan arbetslivsinriktad rehabilitering.

3 Observera att tabellen avser kvarstående deltagare under året. Tabell 1 i respektiveavsnitt redovisar kön och åldersfördelning avseende antalet nya deltagare i programmet/insatsen.

Arbetshandi-kappade ochutomnordiskamedborgare

Ungdoms-insatser

120

Könsfördelningen var emellertid ojämn inom flera konjunkturberoendeprogram och insatser. Störst skillnader mellan könen fanns inom allmänt ochförstärkt anställningsstöd, där männen utgjorde ca två tredjedelar av deltag-arna. Kvinnor var överrepresenterade framförallt i datortek och kommunalaungdomsprogrammet. Kvinnor var även överrepresenterade i arbetsmark-nadsutbildning, arbetslivsinriktad rehabilitering och OTA i förhållande tillderas andel av de arbetslösa.

Deltagarsammansättningen ska avspegla respektive programs och insatssyfte. Arbetslivsinriktad rehabilitering riktar sig till arbetssökande som pågrund av arbetshandikapp eller andra skäl behöver fördjupad service för attfå fotfäste på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsutbildning riktar sig till enbred grupp arbetslösa i behov av utbildning, medan arbetspraktik vänder sigtill arbetssökande som behöver yrkesorientering eller yrkespraktik. Datortekvar fram till juli 1996 förbehållet ungdomar mellan 20 och 24 år, men blevdärefter även tillgängligt för övriga grupper. Det kommunala ungdoms-programmet är till för personer under 20 år, medan ungdomsgarantin är tillför personer mellan 20 och 24 år. Anställningsstöden, AVP och OTA vändersig främst till deltagare som varit arbetslösa en längre tid.

De flesta konjunkturberoende program och insatser har en väntetid, dvs.antalet dagar en arbetssökande är arbetslös4 omedelbart före påbörjatprogram/insats, på över 100 dagar. Undantagen under år 2000 var arbets-marknadsutbildning (97 dagar) samt ungdomsinsatserna KUP (34 dagar) ochungdomsgarantin (50 dagar). Ungdomsinsatsernas korta väntetid förklaras avatt ungdomar är en prioriterad grupp som ska erbjudas arbete ellerprogram/insats innan de varit arbetslösa i 100 dagar. Väntetiden har ökat församtliga program mellan 1999 och 2000, undantaget KUP som hadeoförändrad väntetid.

Tid i program/insats skilde sig åt mellan könen. I hälften av programmendeltog kvinnor en längre period än män. Störst skillnad mellan könen fanns iprogrammet start av näringsverksamhet där kvinnor i genomsnitt var 31dagar längre än män. Detta är ett resultat av att vid förlängningar av bidrags-perioden bör särskild hänsyn tas till bland annat kvinnor. Även i arbets-marknadsutbildning, KUP, ungdomsgarantin och förstärkt anställningsstöddeltog kvinnor i genomsnitt längre tid än män.

Resultat

Det övergripande syftet med arbetsmarknadspolitiska program och insatserär att de ska leda till arbete. Om detta mål inte kan uppnås på kort sikt skaprogrammen/insatserna åtminstone bidra till att deltagarna bibehåller ellerutvecklar sin kompetens och därigenom ökar sina möjligheter att konkurrerapå arbetsmarknaden. Andel i arbete efter avslutat program eller insats är detmått som används för att mäta olika programs/insatsers resultat.

4 Avser sökandekategori 11, 12 eller 13.

Målet är arbete

Deltagarsamman-sättningen berorpå programmets/insatsens syfte

De flesta programoch insatser haren väntetid påöver 100 dagar

Tid i program/insats skiljer sigåt mellan könen

Ojämn köns-fördelning iflera programoch insatser

121

I och med att de konjunkturberoende programmen och insatserna har olikakaraktär, varierar också resultaten för de olika programmen och insatserna.För samtliga program och insatser har kontinuerliga registerbearbetningargenomförts för att ta fram hur stor andel av deltagarna som – enligt AMSregister – gått från program eller insats till arbete 30, 90 samt 180 dagar efteravslutat program/ insats.

Skillnader i resultat mellan olika program och insatser förklaras till stor delav hur ”nära” programmet/insatsen ligger ett arbete. I tabell 2 nedan framgåratt de program som innebär någon form av anställningsstöd eller egetföretagande (allmänt och förstärkt anställningsstöd respektive start avnäringsverksamhet) i betydligt högre grad leder till arbete än övriga programoch insatser. Dessa program innebär per definition en anställning eller startav företag. På kort sikt, inom 30 dagar, hade dock förstärkt anställningsstöden förhållandevis låg andel (28 procent) deltagare i arbete efter avslutatprogram. Andelen ökade emellertid med tiden och efter sex månader hade 45procent fått arbete.

Tabell 2. Andel i arbete 30, 90 och 180 dagar efter avslutat programeller insats 2000 för män (M), kvinnor (K) och totalt (T)5

Program/insats

M K T M K T M K T

Aktiviteter inom vägl./platsf. 18,9 17,3 18,2 24,4 19,7 22,4 - - -

Allm. anställningsstöd 58,7 60,0 59,2 61,8 63,7 62,5 62,1 65,0 63,2

Först. anställningsstöd 25,8 31,2 27,7 39,3 43,2 40,7 45,5 45,0 45,3

Arbetslivsinriktad rehab. 28,3 24,3 26,4 28,1 25,0 26,6 30,5 28,0 29,3

Arbetsmarknadsutbildning1 31,4 34,7 33,0 39,0 41,3 40,1 42,2 43,9 43,1

Arbetspraktik 26,0 27,3 26,6 30,2 31,5 30,8 32,6 34,6 33,5

Datortek/Aktivitetscenter 17,0 18,1 17,6 24,0 26,1 25,2 27,8 31,7 29,9

Kommunala ungdomsprog. 35,1 43,0 39,3 36,5 44,4 40,7 36,9 42,4 39,9

Offentligt tillfälligt arbete2 - - - - - - - - -

Start av näringsverksamhet 76,9 75,3 76,2 75,4 74,4 75,0 76,9 75,6 76,4

Ungdomsgarantin 37,6 37,3 37,5 39,4 37,6 38,6 40,0 37,4 38,9

Totalt 32,6 32,8 32,7 37,4 37,8 37,6 39,7 40,4 40,0

1 Avser både yrkesinriktad och förberedande arbetsmarknadsutbildning.2 Resultat redovisas ej för programmet, se separat avsnitt.

Budgetår 2000


5 Till 30 dagar räknas de som under budgetåret 2000 befann sig i respektive program eller

insats vid föregående månadsskifte och som under månaden lämnat detta/denna.Resultaten avseende 90 och 180 dagar beräknas utifrån de som avslutat program/insatsunder perioden 199910-200009 respektive 199907-200006.


Resultatenvarierar

122

Direkt efter en period med start av näringsverksamhet hade 76 procent kvarsitt företag. Andelen minskade dock på sikt, i och med att en del företagarelägger ner sin verksamhet och övergår till arbetslöshet eller anställning hosannan arbetsgivare. Andel i arbete direkt efter deltagande i allmänt anställ-ningsstöd var också hög, dvs. 59 procent. Detta kan delvis förklaras av enhög efterfrågan på arbetskraft under 2000.

För förberedande insatser, såsom AVP, arbetslivsinriktad rehabilitering ochdatortek, är andelen i arbete direkt efter avslutat program/insats relativt låg iförhållande till flera andra konjunkturberoende program och insatser. För-klaringen till detta är just att det är frågan om insatser för personer sombehöver förbereda sig för ett annat arbetsmarknadspolitiskt program ellerarbete. De förberedande insatserna hade också en relativt hög andel arbets-handikappade deltagare, vilka generellt sett har svårare att etablera sig påarbetsmarknaden.

I resultatet för arbetsmarknadsutbildning ingår både yrkesinriktad och för-beredande arbetsmarknadsutbildning. Förutom förstärkt anställningsstöd, vararbetsmarknadsutbildning och datortek det program respektive insats därresultaten på sikt förbättrades allra mest. Något som förklaras av att del-tagare i utbildningsprogram/-insatser befinner sig längre ifrån ett arbete än iarbetsplatsförlagda program och insatser.

Den ökade efterfrågan på arbetskraft under år 2000 har förbättrat situationenpå arbetsmarknaden framförallt för ungdomar, vilket påverkat resultaten förungdomsinsatserna kommunala ungdomsprogram (KUP) och ungdoms-garantin (f.d. utvecklingsgaranti för ungdomar) positivt. Sex månader efteravslutad insats hade 40 procent av deltagarna i KUP och 39 procent avdeltagarna i ungdomsgarantin arbete.

På kort sikt, dvs. en månad efter avslutat program eller insats, får andels-mässigt fler kvinnor än män arbete, med undantag för AVP, arbetslivs-inriktad rehabilitering och start av näringsverksamhet. Direkt efter avslutadungdomsgaranti hade en i stort sett lika stor andel kvinnor som män fåttarbete. Många kvinnor var emellertid fortfarande deltidsarbetslösa eller hadeendast tillfälliga anställningar. Förhållandet förändras när sex månader harpasserat efter avslutat program eller insats. Då har resultaten för männenförbättrats i de flesta program och insatser och i förstärkt anställningsstödoch ungdomsgarantin var de t.o.m. bättre än för kvinnorna. Värt att notera äratt i de två programmen som hade bäst resultat, start av näringsverksamhetoch allmänt anställningsstöd, var kvinnor underrepresenterade och utgjorde38 respektive 34 procent av de nya deltagarna. Båda programmen är arbets-platsförlagda, vilket indikerar att programmet är nära ett arbete. Resultatenöverensstämmer med könsfördelningen inom särskilda program för arbets-handikappade där arbetsgivarna erhåller lönesubvention. Inom både anställ-ningar med lönebidrag och offentligt skyddat arbete (OSA) dominerarmännen bland deltagarna.

Låg andel i arbeteefter förberedandeinsatser

Bättre resultatför ungdoms-insatserna

Bättre resultatför kvinnor än förmän på kort sikt

Utbildnings-programmens/insatsernasresultat förbättraspå sikt

Bäst resultat förstart av närings-verksamhet ochallmänt anställ-ningsstöd

123

Kostnader

Vid redogörelsen för kostnader är det viktigt att klargöra vilka de faktiskakostnaderna var, oavsett vem som slutligen bär dem. Alla konjunktur-beroende program och insatser belastade anslaget för arbetsmarknads-politiska åtgärder under 2000 och därmed också Arbetsförmedlingensbudget, förutom allmänt, förstärkt, utökat förstärkt och särskilt anställnings-stöd, som utgjorde minskade inkomster för staten i form av skattereduktion.

Det är också viktigt att särskilja vilka kostnader som är förknippade medolika konjunkturberoende program och insatser. För vissa program utgår ettanställningsstöd till arbetsgivaren när denne anställer en arbetslös. Mer- ochkringkostnader i form av till exempel administration, investeringar ochutbildningar tillkommer för arbetspraktik, OTA, datortek och ungdoms-garantin (f.d. utvecklingsgaranti för ungdomar). Vid andra program utgårenbart aktivitetsstöd till individen, vilket motsvarar den ersättning individenskulle fått vid arbetslöshet. Om personen inte var berättigad till arbetslös-hetsersättning fick denne under budgetåret 2000 103 kronor per dag. Iblandutgår även vissa andra kostnader, exempelvis för konsulter inom start avnäringsverksamhet och vid upphandlad arbetsmarknadsutbildning. Densistnämnda posten är mycket kostnadskrävande.

Figur 2 nedan redovisar styckkostnaderna, dvs. genomsnittlig kostnad perdeltagare och månad, för de konjunkturberoende programmen och insatsernaunder budgetåret 2000. I styckkostnaden ingår endast ersättning till del-tagarna, bortsett från arbetsmarknadsutbildning och kommunalt ungdoms-program. Där ingår även kostnader vid köp av upphandlad arbetsmarknads-utbildning respektive kommunens kringkostnader för lokaler, handledningoch andra administrativa kostnader. I förhållande till föregående budgetårökade styckkostnaden för samtliga konjunkturberoende program och insatserunder 2000, utom för KUP, som hade oförändrad styckkostnad, och förOTA, som hade en minskad styckkostnad.

Arbetsmarknadsutbildningen (AUTB) var klart dyrast bland de konjunktur-beroende programmen och insatserna under 2000 med 17 600 kronor perdeltagare och månad. Därefter följde OTA med 11 400 kronor. Den högastyckkostnaden för OTA beror framförallt på att deltagarna är 55 år elleräldre och har uppnått en relativt hög nivå på arbetslöshetsersättningen.Därtill utgår, utöver aktivitetsstödet, 45 kronor per ersättningsberättigad dag.

Att styckkostnaden för start av näringsverksamhet (SEB), exklusive olikaslag av expertkostnader, är högre än för exempelvis datortek (DAT) för-klaras av att deltagarna har en jämförelsevis högre genomsnittlig arbetslös-hetsersättning.

Deltagarna i ungdomsgarantin (UTV) kan få ersättning i form av aktivitets-stöd motsvarande arbetslöshetsersättning eller en fast utvecklingsersättningper månad eller motsvarande socialbidragsbelopp. Uppgiften i figur 2 avserendast styckkostnaden för deltagare som har aktivitetsstöd eller utvecklings-ersättning. Den relativt låga styckkostnaden hänger samman med att del-tagarna ofta är unga med låga ersättningsnivåer.

Olika typer avkostnader

Kostnadernabelastar olikaanslag

Genomsnittligkostnad perdeltagare ochmånad

Arbetsmarknads-utbildning dyrast

Låg styckkostnadför ungdoms-garantin

124

Figur 2. Styckkostnader för konjunkturberoende program ochinsatser budgetåret 20006

Huvuddelen av tiden i arbetslivsinriktad rehabilitering (ARB) tillbringardeltagarna på praktik eller i arbetsprövning. Eftersom deltagarna ofta ärarbetshandikappade som kanske inte varit etablerade på arbetsmarknadenoch därför har en låg arbetslöshetsersättning, eller inte är berättigade tillarbetslöshetsersättning, blir styckkostnaden låg jämfört med exempelvisarbetspraktik (APR). Billigast av de konjunkturberoende programmen ochinsatserna var det kommunala ungdomsprogrammet (KUP). Styckkostnadenbestår av dels ersättningar till deltagarna, dels ersättning till kommunen förkringkostnader såsom lokaler, handledning och andra administrativa kost-nader. Det är kommunen ensam som slutligt fastställer hur stor del av dettotala beloppet som ska utgöra ersättning till ungdomarna och hur stor delsom ska täcka kringkostnaderna.

Styckkostnaden för anställningsstöden redovisas inte i figur 2 ovan, eftersomtillförlitliga uppgifter om styckkostnad ännu saknas. Från och med 1 oktober1999 har anställningsstöden en annan utformning, varmed de inte belastaranslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder utan har formen av enkreditering av arbetsgivarens skattekonto, vilket innebär minskade inkomsterför staten.

6 I styckkostnaden ingår endast ersättning till deltagarna, bortsett från arbetsmarknads-

utbildning och kommunalt ungdomsprogram där även andra kostnader är inkluderade.

KUP billigast

Anställnings-stöden belastarinte anslaget förarbetsmarknads-politiska åtgärder

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

14 000

16 000

18 000

20 000

AUTB OTA SEB APR AVP DAT UTV ARB KUP

Kro

nor

125

Arbetsgivare som anställer personer med nedsatt arbetsförmåga kan erhållalönebidrag. Syftet med lönebidrag är att öka arbetshandikappades anställ-ningsbarhet genom en lönesubvention, där arbetsgivaren kompenseras förden anställdes nedsatta arbetsförmåga. Målet med en anställning med löne-bidrag är att subventionen ska avta efterhand som den anställdes arbetsför-måga ökar. Bidragets storlek beror dels på lönekostnaden för den anställde,dels på dennes arbetsförmåga i förhållande till arbetets krav. Arbetsgivare,arbetstagare och arbetsförmedling måste, för att bidragsnivån ska kunnafastställas, tillsammans komma fram till i vilken omfattning anställningenska subventioneras.

Anställning med lönebidrag infördes 1980 och ersatte arkivarbete och halv-skyddad sysselsättning. Lönebidrag lämnas till anställningar på den reguljäraarbetsmarknaden. En anställning med lönebidrag föregås ofta av perioder ikonjunkturberoende program eller insatser. En arbetsmarknadsutbildningkan exempelvis följas av någon form av praktik, varefter det kan bli aktuelltmed en anställning med lönebidrag.

AMS har haft regeringens uppdrag att från och med 1998 driva ett treårigtprojekt, det s.k. lönebidragsprojektet, vars syfte var att utveckla metoder,kompetens, uppföljnings- och utvärderingsinsatser för hanteringen av löne-bidrag. Det första året skedde ett kartläggningsarbete, vilket resulterade ibeslut om åtta kvalitetskrav för hanteringen av insatsen. Under 1999genomfördes stora utbildningsinsatser riktade till handläggarna av program-met. Under år 2000 följde AMS upp länens insatser, som visade attinförandet av kvalitetskrav har lett till en kvalitetshöjning i hanteringen avlönebidrag. AMS slutredovisade lönebidragsprojektet till regeringen i maj2001.


T.o.m. 31 juli 2000Förordning (SFS 1991:333) om lönebidragFörordning (SFS 1987:405) om den arbetsmarknadspolitiska verksamhetenFörordning (SFS 1988:1139) med instruktioner för Arbetsmarknadsverket

Syftet är att ökaarbetshandikap-pades anställ-ningsbarhet

Regelverk

Anställning medlönesubvention

Lönebidrags-projektet

Lönebidrag - ingår i särskilda insatser för personer med arbetshandikapp

LBI 90%

OSA 10%

126

AMS föreskrifter (AMSFS 1993:17) om lönebidragAMS föreskrifter (AMSFS 1993:24) om fastställande av lönebikostnader vidberäkning av statsbidrag till arbetsgivare m.m.AMS föreskrifter för länsarbetsnämnderna avseende bidrag till arbetsgivare iform av fasta belopp per månad.

AMS allmänna råd om tillämpningen av förordningen (1991:333) om löne-bidragAMS allmänna råd avseende bidrag till arbetsgivare i form av fasta beloppper månad

Fr.o.m. 1 augusti 2000Förordning (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbets-handikapp

AMS föreskrifter (AMSFS 2000:6) för tillämpningen av förordningen(2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikappAMS allmänna råd om tillämpningen av förordningen (2000:630) omsärskilda insatser för personer med arbetshandikappAMS administrativa föreskrifter för handläggningen av ärenden om särskildainsatser för personer med arbetshandikapp


Arbetsgivare som anställer personer med arbetshandikapp, som anvisats avArbetsförmedlingen, kan kompenseras ekonomiskt genom lönebidrag, somäven kan lämnas för att stödja fortsatt anställning för arbetshandikappade.Före anvisning till lönebidrag ska berörd arbetstagarorganisation få tillfälleatt yttra sig.

Lönebidraget ska relateras till individens arbetsförmåga, funktionsnedsätt-ning och arbetets krav. Lön och andra anställningsförmåner ska följa ellervara jämförbara med kollektivavtal i branschen. Bidragsbeloppet får högstvara 80 procent av lönekostnaden, undantaget vissa allmännyttiga organisa-tioner samt grupper med mer omfattande funktionshinder. Om lönen ärhögre än 13 700 kr får inte den överskjutande delen ligga till grund förbidraget. Arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen ska tillsammans lägga uppen individuell handlingsplan med insatser som gör att den anställdes arbets-förmåga kan öka, vilket minskar behovet av lönebidrag.

En första anvisning till lönebidrag får vara högst ett år. Individens arbetsför-mågan avgör om stöd kan lämnas för längre tid än fyra år.


Inga förändringar i förhållande till 2000.


Förändringar2001

Ny förordning1 augusti

127

Information

Faktabladet Lönebidrag, rekv. nr 500 736AMV:s webbplats: www.ams.se

Anställda med lönebidrag

Under budgetåret 2000 påbörjade totalt 11 161 personer en anställning medlönebidrag, vilket innebär i snitt 930 nya deltagare i insatsen per månad.Åldersfördelningen bland de nya deltagarna var relativt jämn. De flestanyanställda med lönebidrag var 25 år eller äldre. Arbetshandikappade under25 år har istället möjlighet att delta i andra arbetsmarknadspolitiska programoch insatser. Därutöver kan unga arbetssökande delta i arbetspraktik inomramen för verksamheten Unga handikappade1 under obegränsad tid fram tilldess de fyller 25 år.

Tabell 1. Nya anställda med lönebidrag fördelade på ålder och könbudgetåret 2000

Ålder


-19 53 1 10 0 63 1

20-24 583 8 227 6 810 7

25-34 1 471 21 912 22 2 383 21

35-44 1 836 26 1 275 31 3 111 28

45-54 2 132 30 1 224 30 3 356 30

55-60 818 12 413 10 1 231 11

61- 146 2 61 1 207 2

Totalt 7 039 100 4 122 100 11 161 100

Män Kvinnor Totalt

Andelen män som under budgetåret 2000 påbörjade en anställning med löne-bidrag var större än andelen kvinnor, 63 respektive 37 procent. Könsför-delningen var densamma som under 1999. Regeringen framhöll i budget-propositionen för 1999 vikten av att kvinnor med arbetshandikapp i allthögre omfattning ska få del av de särskilda programmen för arbetshandi-kappade. AMS har i ett särskilt uppdrag från regeringen även redovisatförslag på olika möjligheter att öka andelen kvinnor i anställning medlönebidrag. Dessa ambitioner har dock ännu inte fått genomslag inom ramenför arbetet att nå de två verksamhetsmål för denna verksamhet somregeringen lagt fast.

1 Målgruppen för den särskilda arbetsförmedlingsservicen är ungdomar med grav funk-

tionsnedsättning där förtidspension/sjukbidrag skulle varit alternativet till arbetspraktikeller annan arbetsmarknadsinsats.

11 161 nyaanställda medlönebidrag

Information

Män domineraranställningar medlönebidrag

Lönebidrag

128

Figur 1. Antal personer kvarstående i lönebidrag vid månadens slutbudgetåren 1996-2000

Figur 1 ovan visar att antalet kvarstående i lönebidrag endast förändrats iliten utsträckning de senaste åren. Under 1997 ökade antalet anställda medlönebidrag, men med en genomsnittligt lägre bidragsnivå än tidigare.Ökningen fortsatte under 1998 och fram till våren 1999. Därefter minskadeantalet deltagare. Orsaken var ett alltför högt medelsutnyttjande under förstahalvåret 1999. Flera län införde därför restriktioner om nya beslut. Underbudgetåret 2000 har antalet deltagare ökat successivt och uppgick till igenomsnitt 48 540 per månad. Lönebidrag svarade för 90 procent av totalaprogramvolymen för särskilda insatser för personer med arbetshandikappunder år 2000.

Lönebidrag skulle, tillsammans med offentligt skyddat arbete, omfatta minst56 000 deltagare per månad enligt 2000 års volymmål för anslaget särskildaåtgärder för arbetshandikappade. Detta mål uppnåddes inte då genom-snittliga antalet deltagare i de båda insatserna uppgick till 53 800 deltagareper månad. Det goda konjunkturläget förklarar i viss mån det ouppnåddavolymmålet. Allt fler arbetssökande med arbetshandikapp har kunnat fåreguljärt arbete, i vissa fall med hjälp av anställningsstöd. Lägre bidrags-nivåer är en annan förklaring.

De flesta (49 procent av männen och 54 procent av kvinnorna) av de nyan-ställda med lönebidrag hade gymnasial utbildning. Andelen nya deltagaremed endast förgymnasial utbildning var mycket hög, 38 procent av kvinnor-na och 46 procent av männen, jämfört med gruppen arbetslösa. Endast åttaprocent av kvinnorna och fem procent av männen hade någon form aveftergymnasial utbildning.

48 540 del-tagare i snittper månad

Hög andel medförgymnasial-utbildning

Volymmåletuppnåddes inte

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000


Ant

al1996

1997

1998

1999

2000

129

Tabell 2. Nya anställda med lönebidrag fördelade på arbets-handikapp budgetåren 1997-2000

Arbetshandikapp

1997 1998 1999 2000

Hjärt/kärl/lungsjukdom 3 3 3 3

Hörselskada 3 4 4 3

Synskada 2 2 3 2

Rörelsehinder 42 41 45 40

Övriga somatiska arbetshandikapp 16 18 18 16

Psykiska arbetshandikapp 8 9 9 10

Intellektuella arbetshandikapp 7 7 9 8

Socialmedicinska arbetshandikapp 13 12 7 13

Astma/allergi/överkänslighet1

0 0 0 1

Uppgift saknas 6 5 2 4

Totalt 100 100 100 1001 Ny handikappkod fr.o.m. juli 2000.

Budgetår

Fördelningen mellan arbetshandikappgrupper bland de nyanställda medlönebidrag har varit i stort sett oförändrad de senaste budgetåren (se tabell 2ovan). Under budgetåret 2000 hade 40 procent av deltagarna någon form avrörelsehinder, vilket är något lägre än tidigare år. Efter en nedgång under1999 ökade gruppen med socialmedicinska arbetshandikapp sin andel av denyanställda med lönebidrag till tidigare nivåer.

Tabell 3. Anställda med lönebidrag fördelat på arbetsgivarkategoribudgetåren 1997-20002

Arbetsgivarkategori

1997 1998 1999 2000

Statlig myndighet 8 5 6 5

Institution jämst. med statlig myndighet 0 0 0 0

Försäkringskassa 1 0 0 1

Allmännyttiga organisationer 33 30 30 28

Kommun 13 15 15 15

Landsting 3 3 3 2

Affärsdrivande verk 0 0 0 0

Enskilt företag 39 44 44 46

Annan arbetsgivare 3 2 2 3

Totalt 100 100 100 100

Budgetår

2 För budgetåren 1998, 1999 och 2000 baserar sig uppgifterna på antalet kvarstående

anställda med lönebidrag per den 15 december respektive år.

40 procent haderörelsehinder

Lönebidrag

130

Historiskt sett har statliga myndigheter haft många anställda med lönebidragpå grund av en stor grupp tidigare arkivarbetare. Under 1990-talet har iställethögst andel anställda med lönebidrag funnits hos allmännyttiga organisa-tioner och enskilda företag. Under budgetåret 2000 var 46 procent avdeltagarna i lönebidrag anställda i enskilda företag, vilket är en uppgång iförhållande till tidigare år. Samtidigt har andelen anställda med lönebidrag iallmännyttiga organisationer minskat något och uppgick till 28 procent.Utvecklingen ligger dock i linje med statsmakternas intentioner att anställ-ningar med lönebidrag ska riktas mot arbetsgivare med större betalnings-förmåga som på sikt kan ta hela betalningsansvaret.


Lönebidrag får lämnas i högst fyra år. Det får förlängas om det är motiveratmed hänsyn till den arbetshandikappades arbetsförmåga och möjlighet attövergå till en anställning utan lönebidrag. Av tabell 4 nedan framgår attdrygt hälften av de anställda med lönebidrag i december 2000 haft en an-ställningstid på fyra år eller mer. Anställningstiden är avhängig sannolik-heten att övergå till en osubventionerad anställning. Om betalningsförmåganär låg, saknas i praktiken reella möjligheter att tillämpa regelverket vad avsermaxtiden i lönebidrag. Särskilt påtagligt är detta förhållande inom allmän-nyttan.

Efter det att krontalsersättning infördes 1993, dvs. att arbetsgivaren intekompenseras för generella löneförhöjningar under beslutsperioden, villarbetsgivarna gärna att beslutsperioden ska löpa över kortare perioder. Ävenarbetsförmedlingarna föredrar idag kortare beslutsperioder. Detta har dockinte påverkat den genomsnittliga tiden i anställningar med lönebidrag.

Tabell 4. Anställda med lönebidrag i december 2000 fördelade påanställningstid och kön

Anställningstid med

lönebidrag (antal år) Antal Andel Antal Andel Antal Andel

-1 6 350 21 3 434 18 9 784 20

1-2 2 876 10 1 952 10 4 828 10

2-3 4 134 14 2 077 11 6 211 13

3-4 2 054 7 1 412 7 3 466 7

4-5 1 346 5 566 3 1 912 4

5-6 2 144 7 1 666 9 3 810 8

6- 10 930 37 8 059 42 18 989 39

Totalt 29 834 100 19 166 100 49 000 100

Män Kvinnor Totalt

Enskilda företagvanligastearbetsgivaren

Hälften hade enanställningstidpå fyra år ellermer

131

Vanligen föregås en anställning med lönebidrag av en tid i arbetslöshet. An-delen deltagare som under en längre period varit arbetslösa omedelbart förepåbörjad anställning med lönebidrag var i jämförelse med övriga arbets-marknadspolitiska program låg. Däremot har många arbetshandikappadevarit inskrivna en längre period vid Arbetsförmedlingen. Det är nämligenvanligt att arbetshandikappade deltar i arbetspraktik eller arbetslivsinriktadrehabilitering före en anställning med lönebidrag. Arbetsgivaren och denarbetssökande får då möjlighet att pröva hur arbetsuppgifterna stämmeröverens med den arbetssökandes arbetsförmåga. Syftet är framförallt attavgöra om det kan bli aktuellt med en mer långsiktig anställning, eventuelltmed lönebidrag. Praktiken utgör även en bra utgångspunkt inför diskussion-en om nivån på lönebidraget.

Resultat

Andel i arbete efter avslutat program eller insats är det mått som används föratt mäta ett arbetsmarknadspolitiskt programs/insats resultat. Sannolikhetenatt få ett arbete efter avslutat program eller insats är, över tiden, framföralltberoende av konjunkturläget. Det är också viktigt att sätta programmet/insatsens resultat i relation till målgruppen, eftersom förutsättningarna fördeltagarna varierar. Resultatet av lönebidrag kan inte mätas på samma sättsom efter de konjunkturberoende programmen/insatserna, eftersom löne-bidrag lämnas till en anställning på reguljära arbetsmarknaden, vilket ärsjälva målet med Arbetsförmedlingens insatser.

Tidigare satte statsmakterna upp mål om en årlig treprocentig övergång3 frånlönebidragsanställningar till den reguljära arbetsmarknaden. I en revideringav verksamhetsmålen i juni 1997 togs övergångsmålet bort. Det kvarstårdock som en önskvärd utveckling att tre procent av de anställda medlönebidrag ska övergå till reguljära anställningar varje år. Av tabell 5 nedanframgår att andelen direktövergångar till icke subventionerat arbete (efterhögst 30 dagar) uppgick till 3,2 procent budgetåret 2000.

Andelen övergångar beror dels på arbetsmarknadens utveckling i stort ochbetalningsförmågan hos arbetsgivaren, dels på hur aktiv och framgångsrikArbetsförmedlingen är i sitt arbete med att stegvis minska nivån på bidraget.Att sänka bidragsnivån kan dock vara svårt, särskilt som många funktions-hinder förvärras med åldern, vilket leder till en försämrad arbetsförmåga.

3 När resultaten i form av andel i arbete mäts efter konjunkturberoende program eller

insatser, används måttet antal som lämnat programmet/insatsen till arbete divideratmed antal som lämnat programmet/insatsen totalt under budgetåret. I regel pågår ettkonjunkturberoende program eller insats mindre än ett år. När det gäller lönebidrag blirdetta sätt att mäta missvisande eftersom anställningar med lönebidrag oftast pågår underflera år och endast ett fåtal lämnar denna. I stället divideras antalet som lämnarlönebidrag till arbete med antal kvarstående lönebidragstagare i genomsnitt per månad,vilket ungefär motsvarar samtliga under året eftersom omsättningen är låg. Arbete avserhär icke subventionerad anställning till skillnad från den definition av arbete somanvänds efter konjunkturberoende program och insatser.

Långa inskriv-ningstider vidAf före löne-bidrag

Treprocentigövergång tillreguljäraanställningar


Lönebidrag

132

Tabell 5. Antal direktövergångar från lönebidrag till icke subven-tionerat arbete budgetåren 1997-2000

Lämnat till icke

subventionerat arbete 1997 1998 1999 2000

Tillsvidareanställning 329 432 608 566

Tidsbegränsad anställning 69 102 101 110

Fortsatt anställning samma arbetsgivare 527 538 559 630

Tillfälligt arbete 113 85 144 148

Deltidsarbetslös 82 116 108 100

Summa 1 120 1 273 1 520 1 554

Kvarstående i genomsnitt per månad 45 651 49 031 50 077 48 540

Andel av stocken i arbete 2,5 2,6 3,0 3,2

Budgetår

Andelen personer som gick direkt från ett lönebidrag till en icke sub-ventionerad anställning fortsatte att öka under budgetåret 2000. Mellan 1999och 2000 ökade andelen direktövergångar, dvs. var den arbetssökandebefann sig i slutet av den månad i vilken denne slutade en anställning medlönebidrag, från 3,0 till 3,2 procent. Det förbättrade resultatet förklarasfrämst av det förbättrade arbetsmarknadsläget samt striktare regeltillämp-ningar. Resultatet varierar dock stort mellan olika arbetsgivarkategorier.Övergångar inom andra sektorer än allmännyttan var under 2000 tre gångerså vanliga som inom allmännyttan. Skillnaderna förklaras främst av olikabetalningsförmåga.

Vanligtvis får deltagarna fortsatt anställning på den arbetsplats där mantidigare haft sin anställning med lönebidrag. År 1999 var dock antalettillsvidareanställningar störst, både bland kvinnor och män. Skillnadermellan könen finns. Under år 2000 fick män i större utsträckning än kvinnortillsvidareanställningar, tidbegränsad anställning och fortsatt anställning hossamma arbetsgivare. Andelen kvinnor som fick tillfälligt arbete och blevdeltidsarbetslösa var större än motsvarande andelar bland män. Det skeddeett mindre antal övergångar till Samhall och till OSA. Närmare nio procentav deltagarna blev arbetslösa direkt efter avslutat program. Samtidigtlämnade många arbetsmarknaden, exempelvis till pension.

Den högsta bidragsgrundande lönekostnaden är 13 700 kronor per månadoch det generella taket på bidragsnivån är 80 procent (undantag finns förvissa allmännyttiga organisationer). För anställda med större funktions-hinder, kan arbetsgivaren erhålla bidrag på upp till 100 procent. Bidrags-nivåerna har sjunkit efter införandet av systemet med flexibla lönebidrag1991. Tidigare fanns fastställda bidragsnivåer för olika arbetsgivarkate-gorier, exempelvis 100 procent hos statliga arbetsgivare. Under 1990-taletsförsta hälft låg den genomsnittliga bidragsnivån, inkl. allmännyttigaorganisationer, på runt 70 procent. Därefter har den minskat. Framförallt ärdet statliga myndigheter och försäkringskassor som bidragit till minsk-ningen.

Övergångarnahar ökat

Flexibeltlönebidrag

Fortsattanställningvanligast

133

Av tabell 6 nedan framgår att bidragsnivån, exkl. allmännyttiga organisa-tioner, under budgetåret 2000 uppgick till 58 procent. Därmed nåddesAMV:s verksamhetsmål 7, att den genomsnittliga bidragsnivån i lönebidragsom lämnades till andra arbetsgivare än allmännyttiga organisationer skulleuppgå till högst 60 procent av den bidragsgrundande lönekostnaden.Inkluderas allmännyttiga organisationer uppgick bidragsnivån till 63procent. Mellan 1999 och 2000 sjönk bidragsnivån inom alla arbetsgivar-kategorier, undantaget landsting och affärsdrivande verk, där bidragsnivånökade, samt borgerlig kommun, där bidragsnivån var oförändrad.

Tabell 6. Genomsnittlig procentuell bidragsnivå fördelat på arbets-givarkategori budgetåren 1997-20004

Arbetsgivarkategori

1997 1998 1999 2000

Statlig myndighet 72 70 68 67

Institution jämst. med statlig myndighet 73 72 71 69

Försäkringskassa 75 73 70 64

Allmännyttiga organisationer 79 79 78 77

Borgerlig kommun 53 56 56 56

Landsting 44 46 45 46

Affärsdrivande verk 63 65 63 64

Enskilt företag 60 61 59 58

Annan arbetsgivare 59 66 66 65

Totalt 65 66 65 63

Exklusive allmännyttan 59 60 59 58

Budgetår

Kostnader

Den totala kostnaden för lönebidrag består av summan av samtliga bidrags-utbetalningar under budgetåret. Den beror både på antalet deltagare och pålönesubventionen till arbetsgivarna, som i sin tur är beroende av bidrags-nivån och den anställdes lön. AMV ändrade redovisningsprincip budgetåret1998, vilket innebär att de bidrag som utbetalas har ”kassamässig”anslagsavräkning. Tidigare budgetår var det nämligen möjligt att föra en delav utbetalningarna i början av januari till föregående budgetår. Total-kostnaden under budgetåret 2000 uppgick till 5,3 miljarder kronor, vilket ären minskning med drygt 430 miljoner kronor i förhållande till föregåendebudgetår (se figur 2 nedan). Minskningen beror både på minskat antaldeltagare och minskade bidragsnivåer. Lönebidrag finansieras av anslagetsärskilda åtgärder för arbetshandikappade.

4 Uppgifterna för budgetåren 1998, 1999 och 2000 är beräknade på deltagare i anställning

med lönebidrag per den 15 december respektive år.

Totalkostnaden5,3 miljarderkronor

Verksamhetsmålsju uppnått

Lönebidrag

134

Figur 2. Utveckling av den totala kostnaden för lönebidrag budget-åren 1997-2000 (löpande priser)

Styckkostnaden för lönebidrag är densamma som det i genomsnitt utbetaladebeloppet per person och månad. Den påverkas både av individens lönenivå(högst 13 700 kr) och av bidragsnivån. Budgetåret 2000 uppgick styck-kostnaden till 9 300 kronor (se figur 3 nedan). Det är en minskning med 400kronor i förhållande till budgetåret 1999.

Figur 3. Utveckling av styckkostnaden för lönebidrag budgetåren1997-2000 (löpande priser)

Lägre styck-kostnad

5 156 5 409

5 761

5 330

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

1997 1998 1999 2000Budgetår

Milj

oner

kro

nor

9 700 9 30010 000

9 700

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

1997 1998 1999 2000

Kro

nor

Budgetår

135

Offentligt skyddat arbete (OSA) innebär att en offentlig arbetsgivare kan fåen lönesubvention om denne anordnar skyddat arbete för arbetslösa medsocialmedicinskt arbetshandikapp, arbetslösa som är berättigade till insatserenligt lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS) eller arbetslösamed psykiskt arbetshandikapp. Deltagarna i OSA är dock framförallt per-soner med socialmedicinskt arbetshandikapp. Syftet med programmet är attarbetstagaren får rehabiliterande inslag under anställningen, vilket ska stärkadennes möjligheter till anställning på den reguljära arbetsmarknaden.

OSA har funnits sedan 1986 och ersatte då kommunala beredskapsarbeten,som främst riktat sig till arbetssökande med socialmedicinskt arbetshandi-kapp. Denna grupp ansågs behöva ett särskilt program då deras arbetsför-måga, generellt sett, är mycket nedsatt och deras frånvaro hög på grund avofta långvariga missbruksproblem. Arbetet får inte avse industriell tillverk-ning och arbetstagaren ska vara anvisad av den offentliga Arbetsförmed-lingen, som även ska ha godkänt arbetet. Arbetsgivaren kan få bidrag medupp till 100 procent av den bidragsgrundande lönekostnaden. Bidragetsstorlek baserar sig på den arbetshandikappades arbetsförmåga och graden avfunktionsnedsättning.


T.o.m. 31 juli 2000Förordningen (SFS 1985:276) om statsbidrag till skyddat arbete hos offent-liga arbetsgivareFörordningen (SFS 1987:405) om den arbetsmarknadspolitiska verksam-hetenFörordningen (SFS 1988:1139) med instruktion för Arbetsmarknadsverket

AMS föreskrifter (AMSFS 1993:19) om skyddat arbete hos offentligaarbetsgivareAMS föreskrifter (AMSFS193:24) om fastställande av lönebikostnader vidberäkning av statsbidrag till arbetsgivare m.m.AMS föreskrifter för länsarbetsnämnderna avseende bidrag till arbetsgivare iform av fasta belopp per månad

Regelverk

OSA tillkom 1986

Rehabiliterandeinslag underanställningen

Offentligt skyddat arbete - ingår i särskilda insatser för personer med arbetshandikapp

OSA 10%

LBI 90%

136

AMS allmänna råd om tillämpningen av förordningen om statsbidrag tillskyddat arbete hos offentliga arbetsgivareAMS allmänna råd avseende bidrag till arbetsgivare i form av fasta beloppper månad




Statsbidrag kan lämnas till offentliga arbetsgivare som anordnar skyddatarbete för arbetslösa som har socialmedicinska arbetshandikapp eller ärberättigade till insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissafunktionshindrade eller som på grund av långvarig och svår psykisk sjukdominte tidigare haft kontakt med arbetslivet eller varit borta från det under långtid. Det är Arbetsförmedlingen som ska anvisa och godkänna anställningensamt bedöma arbetsförhållandena. Före anvisning till offentligt skyddatarbete ska berörd arbetstagarorganisation ges tillfälle att yttra sig.

Bidragets storlek ska relateras till individens arbetsförmåga, funktionsned-sättning och arbetets krav. Lön och andra anställningsvillkor ska följa ellervara jämförbara med kollektivavtal på området. Bidragbeloppet får motsvaralönekostnaden för den anställde. Om lönen är högre än 13 700 kronor fårinte den överstigande delen ligga till grund för bidraget. Arbetsgivaren ochArbetsförmedlingen ska tillsammans lägga upp en individuell handlingsplanmed insatser som gör att den anställdes arbetsförmåga kan öka, vilket under-lättar en övergång till annan anställning.

Tidsperioden för OSA är obestämd. Arbetsförmedlingen skall dock regel-bundet pröva om den som har OSA kan övergå till en annan anställning.


Inga förändringar i förhållande till 2000.

Information

Faktabladet Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA), finns påAMV:s webbplats: www.ams.se


Information

Förändringar2001


137

Anställda i offentligt skyddat arbete

Under budgetåret 2000 påbörjade totalt 1 841 personer en anställning i OSA(se tabell 1 nedan). Flertalet (74 procent) av de nya deltagarna var 35 år elleräldre. Nära tre fjärdedelar av de som under budgetåret 2000 påbörjade enperiod med OSA var män. Denna fördelning motsvarar i stort sett könsför-delningen bland samtliga nyinskrivna med socialmedicinskt arbetshandikappbudgetåret 2000, där 82 procent var män och 18 procent kvinnor.

Tabell 1. Nya deltagare i offentligt skyddat arbete fördelat på ålderoch kön budgetåret 2000

Ålder


-19 0 0 0 0 0 0

20-24 71 5 35 7 106 6

25-34 249 19 132 27 381 21

35-44 421 31 152 32 573 31

45-54 463 34 134 28 597 32

55-60 140 10 24 5 164 9

61- 15 1 5 1 20 1

Totalt 1 359 100 482 100 1 841 100

Män Kvinnor Totalt

I figur 1 nedan visas volymerna av kvarstående personer i OSA mellan 1996och 2000. Antalet deltagare i OSA har varierat mellan 5 000 och 6 000 permånad de senaste åren. OSA utgör tio procent av totala volymen försärskilda insatser för personer med arbetshandikapp.

Enligt 2000 års volymmål för anslaget särskilda åtgärder för arbets-handikappade skulle OSA tillsammans med lönebidrag omfatta minst 56 000deltagare per månad. Målet uppnåddes inte då genomsnittliga antaletdeltagare uppgick till 53 816, varav OSA utgjorde 5 276 personer. Det är482 färre deltagare i förhållande till budgetåret 1999. Att volymmålet inteuppnåddes beror till viss del på det förbättrade arbetsmarknadsläget. Lägregenomsnittliga bidragsnivåer är en annan förklaring.

Offentligt skyddat arbete

1 841 nyaanställda i OSA

Mellan 5 000 och6 000 deltagareper månad


138

Figur 1. Antal personer kvarstående i offentligt skyddat arbete vidmånadens slut 1996-2000

Liksom för lönebidrag är den genomsnittliga utbildningsnivån för deltagarnai OSA, generellt sett, mycket låg jämfört med samtliga arbetslösa. Budget-året 2000 hade 60 procent av de nya deltagarna enbart förgymnasialutbildning. Endast tre procent hade en eftergymnasial utbildning.

Tabell 2. Nya deltagare i offentligt skyddat arbete fördelat påarbetshandikapp 1997-2000

Arbetshandikapp

1997 1998 1999 2000

Hjärt-/kärl-/lungsjukdom 0 0 0 1

Hörselskada 0 1 1 1

Synskada 0 0 0 0

Rörelsehinder 5 7 6 7

Övriga somatiska arbetshandikapp 5 5 5 5

Psykiska arbetshandikapp 9 12 10 13

Intellektuella arbetshandikapp 5 5 6 6

Socialmedicinska arbetshandikapp 66 61 68 60

Astma/allergi/överkänslighet1 0 0 0 0

Uppgift saknas 10 9 4 7

Totalt 100 100 100 1001 Ny handikappkod fr.o.m. juli 2000.

Budgetår

Låg utbild-ningsnivå

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000


Ant

al1996

1997

1998

1999

2000

139

Av tabell 2 ovan framgår att sex av tio av de nyanställda inom OSA hade ettsocialmedicinskt arbetshandikapp under budgetåret 2000. Detta följerintentionerna med OSA, som vänder sig till just denna grupp, vars bakgrundofta är långvarigt alkohol- och/eller drogmissbruk. Andelen deltagare medsocialmedicinskt arbetshandikapp har dock minskat mellan 1999 och 2000,samtidigt som andelen med psykiska arbetshandikapp har ökat.

Den klart dominerande arbetsgivaren är kommunerna, som svarade för 99procent av anställningarna i OSA under 2000. Statliga arbetsgivare utgjordeden resterande andelen.

Resultat

Andel i arbete efter avslutat program eller insats är det mått som används föratt mäta ett arbetsmarknadspolitiskt programs/insats resultat. Sannolikhetenatt få ett arbete efter avslutat program eller insats är, över tiden, framföralltberoende av konjunkturläget, men det är också viktigt att sätta programmets/insatsens resultat i relation till målgruppen eftersom förutsättningarna fördeltagarna varierar.

OSA är en rehabiliteringsinsats för personer med missbruksproblem ochibland kriminellt förflutet. Målet med OSA är en utveckling mot enanställning på den reguljära arbetsmarknaden. Det finns dock inget – och harinte funnits – något uttalat mål från statsmakternas sida om i vilkenutsträckning deltagarna i OSA ska gå över till reguljära arbeten. Budgetåret2000 uppgick andelen direktövergångar till icke subventionerat arbete till 2,5procent av stocken.1 Resultatet försämrades något på lite längre sikt. Mängick i större utsträckning än kvinnor över till osubventionerat arbete, både påkort och lång sikt. Av dem som fick nytt arbete fick de flesta en anställningmed lönebidrag eller ett nytt OSA efter 90 respektive 180 dagar. Samtidigtövergick tio procent av stocken till arbetslöshet direkt efter avslutat program,vilket är en minskning med sex procentenheter från 1999. Under år 2000lämnade 1 725 personer ett OSA. Det är en minskning med 646 i förhållandetill föregående år.

1 När resultaten i form av andel i arbete mäts efter konjunkturberoende program eller

insatser, används måttet antal som lämnat programmet/insatsen till arbete divideratmed antal som lämnat programmet/insatsen totalt under budgetåret. I regel pågår ettkonjunkturberoende program eller insats mindre än ett år. När det gäller OSA blir dettasätt att mäta missvisande, eftersom anställningar med OSA oftast pågår under några åroch relativt få lämnar denna. I stället divideras antalet som lämnar OSA till arbete medgenomsnittliga antalet kvarstående i OSA per månad, vilket ungefär motsvarar samtligaunder året eftersom omsättningen är förhållandevis låg. Arbete avser här icke subven-tionerad anställning till skillnad från den definition av arbete som används efterkonjunkturberoende program och insatser.

Osubventioneratarbete inget ut-talat mål



Andelen deltag-are med psykiskaarbetshandikapphar ökat

140

Kostnader

I figur 2 nedan redovisas utvecklingen av den totala kostnaden för OSAsedan budgetåret 1997. Den totala kostnaden beror dels på antalet deltagare iinsatsen, dels på hur höga de anställdas löner är. Under 1993 blev det möjligtatt ge bidrag omfattande 100 procent av lönekostnaden, från tidigaremaximalt 75 procent. Under budgetåret 2000 var den genomsnittligabidragsnivån 72 procent, jämfört med 73 procent under 1999. Det ärbetydligt högre än för anställningar med lönebidrag, där bidragsnivån var 58procent (exkl. allmännyttiga organisationer).

Totalkostnaden för OSA uppgick till 637 miljoner kronor budgetåret 2000,vilket är en minskning med 50 miljoner i förhållande till 1999. De minskadekostnaderna förklaras framförallt av minskade volymer. AMV ändraderedovisningsprincip budgetåret 1998, vilket innebär att de bidrag som ut-betalas har ”kassamässig” anslagsavräkning. Tidigare budgetår var detnämligen möjligt att föra en del av utbetalningarna i början av januari tillföregående budgetår. OSA finansieras av anslaget särskilda åtgärder förarbetshandikappade.

Figur 2. Utveckling av den totala kostnaden för offentligt skyddatarbete 1997-2000 (löpande priser)

Genomsnittligabidragsnivånvar 72 procent

687672629 637

0

200

400

600

800

1997 1998 1999 2000Budgetår

Milj

oner

kro

nor

Totalkostnadenminskade med50 miljonerkronor

141

Styckkostnaden för OSA är detsamma som det i genomsnitt utbetaladebeloppet per person och månad. Styckkostnaden påverkas dels av löne-nivåerna, dels av den fastställda bidragsnivån. Under budgetåret 2000 upp-gick styckkostnaden till 9 800 kronor (se figur 3 nedan). Det är en minskningmed 200 kronor i förhållande till föregående år. Den minskade styck-kostnaden under 2000 beror främst på lägre bidragsnivåer.

Figur 3. Utveckling av styckkostnaden för offentligt skyddat arbete1997-2000 (löpande priser)


9 700 10 3009 800

10 000

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

1997 1998 1999 2000

Kro

nor

Budgetår

Styckkostnadenuppgick till9 800 kronor

142

143

Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd, SIUS, är ett individuellt stödtill en arbetssökande med funktionshinder inför en anställning. SIUS tillkomden 1 juli 1998 i hela landet efter en fem år lång försöksverksamhet. SIUS-konsulenten ska ha särskild kompetens i introduktionsmetodik och ge stödbåde till den arbetssökande och till arbetsplatsen. Stödet kan ges om denarbetssökande har stort behov av individuell träning i sina arbetsuppgifteroch annat som krävs i arbetssituationen. Det kan ibland innebära att SIUS-konsulenten under en tid arbetar sida vid sida med den arbetssökande.

SIUS-konsulenten tar kontakt med arbetsgivare som har möjlighet att an-ställa den arbetssökande. Efter en kartläggning av lämpliga arbetsuppgifteroch bedömning av vilka stödinsatser som krävs gör arbetsgivaren, denarbetssökande och SIUS-konsulenten en överenskommelse för introduktion-ens uppläggning och omfattning. Stödet trappas ned successivt under sexmånader för att helt upphöra när den arbetssökande kan utföra planeradeuppgifter självständigt. Om behov finns kan ett visst uppföljningsstöd läm-nas under ett år från anställningens början. Den arbetssökande får aktivitets-stöd i form av dagbelopp under introduktionstiden.

Syftet med SIUS är att arbetsgivaren och den arbetssökande, med hjälp avSIUS-konsulenten, ska få möjlighet att utforma arbetsuppgifterna och arbets-platsen utifrån den arbetshandikappades arbetsförmåga. Målsättningen skavara en mer långsiktig anställning, eventuellt med lönebidrag.


T.o.m. 31 juli 2000Förordning (SFS 1991:333) om lönebidragFörordning (SFS 1987:405) om den arbetsmarknadspolitiska verksamhetenFörordning (SFS 1988:1139) med instruktioner för Arbetsmarknadsverket

AMS föreskrifter (AMSFS 1993:17) om lönebidragAMS föreskrifter (AMSFS 1993:24) om fastställande av lönebikostnader vidberäkning av statsbidrag till arbetsgivare m.m.AMS föreskrifter (AMSFS 1991:18) om yrkesinriktad rehabilitering

Allmänna råd för tillämpning av förordningen (1991:333) om lönebidrag

Individuellt stödinför en an-ställning

Regelverk

Stödet trappasned successivt

SIUS - ingår i särskilda insatser för personer med arbetshandikapp

OSA 10%

LBI 90%

Målet är enlångsiktiganställning

144




Arbetslösa arbetssökande med funktionshinder, som bedöms ha behov av ettsärskilt stöd inför en anställning, kan få del av arbetslivsinriktad rehabiliter-ing i form av individuellt stöd från en SIUS-konsulent.

Under introduktionstiden finns inget anställningsförhållande, men i likhetmed arbetspraktik likställs den arbetssökande med arbetstagare vad gällervissa bestämmelser i arbetsmiljölagen. SIUS medför i övrigt ingen kostnadför arbetsgivaren.

Den arbetssökande får aktivitetsstöd under introduktionstiden, som mot-svarar ersättning vid arbetslöshet, dock lägst 240 kronor per dag. För densom inte är berättigad till arbetslöshetsersättning är bidraget 103 kronor perdag. Bidraget får lämnas till den arbetssökande fr.o.m. den 1 juli samma årsom denne fyller 20 år.



Information

Faktabladet Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd, rekv. nr 502 178AMV:s webbplats: www.ams.se


Information

Förändringar2001


145

Deltagarna

SIUS tillkom den 1 juli 1998. Under hösten 1998 fick 458 personer stöd aven SIUS-konsulent.1 672 personer påbörjade SIUS under 1999 och under2000 hade SIUS 799 nya deltagare, vilket innebär i genomsnitt 67 nyadeltagare per månad.

Tabell 1. Nya deltagare i SIUS fördelade på ålder och kön budget-året 2000

Ålder


-19 4 1 2 1 6 1

20-24 114 25 67 20 181 23

25-34 165 36 142 42 307 38

35-44 110 24 82 24 192 24

45-54 53 11 39 11 92 12

55-60 13 3 6 2 19 2

61- 1 0 1 0 2 0

Totalt 460 100 339 100 799 100

TotaltMän Kvinnor

Drygt 60 procent av deltagarna i SIUS var 34 år eller yngre, företrädesvis iåldersgruppen 25 till 34 år. Andelen män som under budgetåret 2000påbörjade SIUS var större än andelen kvinnor, 58 respektive 42 procent.Könsfördelningen är dock jämnare än i de övriga insatserna som finansierasav det särskilda anslaget för personer med arbetshandikapp – anställningmed lönebidrag och OSA.

Redan vid årsskiftet 1998/1999 deltog 458 personer i SIUS.1 Figur 1 nedanvisar att antalet deltagare i SIUS ökade under framförallt första halvåret1999. Utvecklingen i SIUS hör starkt samman med utvecklingen av antaletanställda med lönebidrag. På grund av ett alltför högt medelsutnyttjandeunder första halvåret 1999 införde ett flertal län kraftiga restriktioner motnya beslut, varmed antalet anställda med lönebidrag minskade hösten 1999.Därmed minskade SIUS-deltagarnas möjligheter till anställning med löne-bidrag efter avslutat program. Flertalet län prioriterade dock SIUS-deltagarevid anställning med lönebidrag. Budgetåret 2000 deltog i genomsnitt 298personer per månad i SIUS, vilket är en ökning med 110 personer från 1999.

1 Dessa personer var inte registrerade som SIUS-deltagare, eftersom sökandekategorin

tillkom först den 1 januari 1999. Istället var de registrerade som deltagare i dåvarandeami-åtgärd eller arbetsplatsintroduktion (upphörde 31 december 1998). Uppgifterna för1998 är inte helt tillförlitliga.

Fler män änkvinnor får stödfrån SIUS-konsulent

SIUS

I genomsnitt 298deltagare permånad

146

Figur 1. Antal personer kvarstående i SIUS vid månadens slut1999-20001

Det finns inga stora skillnader i utbildningsnivå mellan kvinnor och män iSIUS. Liksom bland de arbetslösa hade en majoritet av de nya deltagarna iSIUS en gymnasial utbildning under budgetåret 2000, 59 procent av männenoch 57 procent av kvinnorna. Andelen deltagare med endast förgymnasialutbildning var också hög, 35 procent av både kvinnorna och männen. Endastsju procent av kvinnorna och sex procent av männen hade någon form aveftergymnasial utbildning.

Tabell 2. Nya anställda i SIUS fördelade på arbetshandikappbudgetåren 1999-2000

Arbetshandikapp

1999 2000

Hjärt-/kärl-/lungsjukdom 0 0

Hörselskada 2 2

Synskada 1 1

Rörelsehinder 7 10

Övriga somatiska arbetshandikapp 5 9

Psykiska arbetshandikapp 38 28

Intellektuella arbetshandikapp 36 39

Socialmedicinska arbetshandikapp 6 3

Astma/allergi/överkänslighet10 2

Uppgift saknas 5 6

Totalt 100 100

1 Ny handikappkod fr.o.m. juli 2000.

Budgetår

Låg utbildnings-nivå

SIUS

0

100

200

300

400

500


Ant

al

1999

2000

147

Merparten av deltagarna i SIUS hade psykiska eller intellektuella arbets-handikapp, 28 respektive 39 procent, vilket stämmer väl överens med rikt-linjerna för verksamheten (se tabell 2 ovan). Andelen med psykiska arbets-handikapp har dock minskat med tio procentenheter mellan 1999 och 2000.Tio procent hade ett rörelsehinder, vilket är betydligt lägre än blanddeltagarna i lönebidrag, där fyra av tio hade ett rörelsehinder.


Väntetiden, alternativt tid före program eller insats, innebär det antal dagaren arbetssökande är arbetslös omedelbart före påbörjat program/insats.Under budgetåret 2000 var väntetiden för SIUS i genomsnitt drygt fyramånader, vilket är en halv månad längre än under 1999. Väntetiden var igenomsnitt 20 dagar längre för män än för kvinnor.

SIUS får lämnas under sex månader. Den genomsnittliga tiden i SIUS under2000 var drygt fyra månader, vilket är 40 dagar längre än under 1999. Denökade tiden i SIUS kan bland annat förklaras av att insatsen fortfarande varunder uppbyggnad under 1999. Kvinnor var i genomsnitt fem dagar längre iSIUS än män.

Tabell 3. Genomsnittlig tid före och i SIUS uttryckt i antal dagar förmän (M), kvinnor (K) och totalt (T)


Arbetslös1 SIUS2

M K T M K T

1997 - - - - - -

1998 - - - - - -

1999 119 92 108 85 84 85

2000 131 111 123 123 128 1251 Avser sökandekategori 11, 12 eller 13.2 SIUS blev ett eget program den 1 juli 1998 och fick en egen sökandekategori 1 januari 1999.

Resultat

Andel i arbete efter avslutat program eller insats är det mått som används föratt mäta ett arbetsmarknadspolitiskt programs/insats resultat. Sannolikhetenatt få ett arbete efter avslutat program eller insats är, över tiden, framföralltberoende av konjunkturläget. Det är också viktigt att sätta programmets/insatsens resultat i relation till målgruppen, eftersom förutsättningarna fördeltagarna varierar.

Många hadepsykiskt ellerintellektuelltarbetshandikapp


SIUS

Väntetidenhar ökat…

…liksom tideni insatsen

148

Resultaten kan betraktas som ett utfall av externa och interna faktorer. Ex-terna faktorer ligger utanför AMV:s kontroll (den ekonomiska utvecklingen istort) medan interna faktorer följaktligen ligger, helt eller delvis, inomAMV:s kontroll. Exempel på interna faktorer är, vad gäller SIUS, konsultensförmåga att samarbeta tillsammans med arbetssökande och arbetsgivare samturvalet till insatsen.

Skillnader i resultat mellan olika program och insatser beror även på hur”nära” programmet/insatsen ligger ett arbete. Program eller insatser sominnebär att arbetsgivaren får bidrag/skattereduktion till en del av löne-kostnaden (t.ex. anställningsstöd) eller program/insatser som syftar till egetföretagande leder i större utsträckning till arbete – åtminstone på kort sikt –än program eller insatser som innebär att deltagaren står ”längre” från enarbetsgivare (t.ex. arbetsmarknadsutbildning, datortek). Utbildningsprogram-mens/-insatsernas resultat tenderar dock att bli bättre på sikt. Lägst andel iarbete har är de program och insatser som framförallt syftar till att ge någonform av tillfällig sysselsättning (t.ex. offentligt tillfälligt arbete).

Figur 2. Andel i arbete 302, 903 och 1803 dagar efter avslutat SIUS

2 Hit räknas de som befann sig i SIUS vid föregående månadsskifte och som under

månaden lämnat detta.3 Budgetåret 1999 räknas resultatet utifrån de som avslutat SIUS under perioden 199810-

199909 (90 dagar) och under perioden 199807-199906 (180 dagar).Budgetåret 2000 räknas resultatet utifrån de som avslutat SIUS under perioden 199910-200009 (90 dagar) och under perioden 199907-200006 (180 dagar).



0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1997 1998 1999 2000


Pro

cent

Budgetår

149

Figur 2 ovan visar resultatet av direktövergångarna, dvs. var den arbets-sökande befann sig i slutet av den månad i vilken denne avslutade SIUS(efter högst 30 dagar). Den visar även hur stor andel av deltagarna i SIUSsom hade ett arbete 90 respektive 180 dagar efter avslutad insats.

Resultaten för andel i arbete såväl 30, 90 som 180 dagar efter avslutat SIUShar ökat mellan budgetåren 1999 och 2000. Andelen i arbete efter 30 dagaruppgick år 2000 till 48 procent. Det är en ökning med fem procentenheter iförhållande till föregående budgetår. Andelen i arbete efter både 90 och 180dagar uppgick till 47 procent, vilket är en ökning med åtta respektive sjuprocentenheter från 1999.

Av de som fick arbete fortsatte de flesta en anställning med lönebidrag(ca 80 procent efter såväl 30, 90 som 180 dagar) på den arbetsplats där detidigare haft praktik. Nära en fjärdedel av de 731 deltagare som lämnadeSIUS under 2000 blev arbetslösa direkt efter avslutad insats.

Kostnader

Den totala kostnaden för SIUS omfattar både lönekostnader för SIUS-konsulenterna och aktivitetsstöd till deltagarna. Utgifterna beträffande kon-sulenter, som finansieras av anslaget för särskilda åtgärder för arbetshandi-kappade, uppgick budgetåret 2000 till 44 miljoner kronor. Det är en ökningmed en miljon kronor från föregående budgetår. Ökningen förklaras till stordel av det ökade antalet konsulenter till följd av den ökade deltagarvolymen,men även av att löne- och resekostnaderna för konsulenterna ökat. Del-tagarna i SIUS får aktivitetsstöd, rehabiliteringsersättning eller sjukbidrag.Aktivitetsstödet finansieras av anslaget för arbetsmarknadspolitiska pro-gram. Uppgifter om kostnaden för aktivitetsstöd till deltagarna ingår blandannat under redovisade kostnader för arbetspraktik och arbetslivsinriktadrehabilitering.

Lönekostnaden förSIUS-konsulenteruppgick till 44miljoner kronor

48 procent fick ettarbete direkt

De flesta fortsatteen anställningmed lönebidrag

SIUS

150

151

Särskilda insatser för personer med arbets-handikapp – ett jämförande perspektiv

Under budgetåret 2000 deltog i genomsnitt 54 100 personer i de särskildainsatserna för arbetshandikappade, dvs. lönebidrag, offentligt skyddat arbete(OSA) och särskilt introduktion- och uppföljningsstöd (SIUS). Det är enminskning med 1 900 deltagare i förhållande till föregående budgetår.

Lönebidrag, OSA och SIUS är särskilda program för arbetshandikappademed sinsemellan delvis olika målgrupper. Bland de anställda med lönebidraghar två tredjedelar någon form av fysiskt arbetshandikapp, kvinnor i störreutsträckning än män. Anställda i OSA har vanligtvis socialmedicinskaarbetshandikapp. Detta arbetshandikapp är vanligare bland män än blandkvinnor. I SIUS dominerar psykiska eller intellektuella arbetshandikapp,bland både kvinnor och män. Under budgetåret 2000 deltog i genomsnitt48 540 personer per månad i lönebidrag, 5 276 i OSA och 298 i SIUS.Fördelningen mellan könen i programmen var ojämn. Män var överrepresen-terade, i förhållande till sin andel av de arbetslösa med arbetshandikapp, i desärskilda insatserna för personer med arbetshandikapp. De utgjorde 63procent av de nyanställda med lönebidrag, 74 procent i OSA och 58 procenti SIUS.

Lönebidrag skulle tillsammans med OSA omfatta minst 56 000 deltagare permånad enligt 2000 års volymmål för anslaget särskilda åtgärder för arbets-handikappade. Målet uppnåddes inte då genomsnittliga antalet deltagare permånad i de båda insatserna uppgick till 53 800.

Till skillnad från de konjunkturberoende programmen och insatserna är detinte relevant att tala om prioritering av utsatta grupper. Målgruppen förlönebidrag, OSA och SIUS är arbetshandikappade. När det gäller resultaten,dvs. andel i arbete efter avslutad insats, går det inte att använda samma måttsom för konjunkturberoende program och insatser. Orsaken är att bidrag tillanställning med lönebidrag och OSA kan sträcka sig över flera år. SIUSomfattar däremot i regel sex månader. Andelen av det totala antalet deltagaresom lämnar de två förstnämnda insatserna till arbete per år är låg. Efter SIUSdäremot fick 48 procent ett arbete direkt efter avslutad insats under 2000,varav 80 procent i kombination med lönebidrag.

Drygt 10 550 personer lämnade anställningar med lönebidrag under 2000,vilket var drygt en femtedel av samtliga deltagare i lönebidrag. Drygt treprocent av stocken gick direkt till reguljära anställningar, vanligtvis i formav fortsatt anställning hos samma arbetsgivare. Män fick fortsatt arbete hossamma arbetsgivare utan lönesubvention, tillsvidareanställningar och till-fälliga arbeten i större utsträckning än kvinnor. Samtidigt fick kvinnortillfälligt arbete och blev deltidsarbetslösa i större utsträckning än män.

Ojämn köns-fördelning

Drygt tre procentgick till reguljäraarbeten efterlönebidrag

Långa anställ-ningar medlönebidragoch OSA


Genomsnittligaantalet deltag-are har minskat

152

OSA är en insats för personer med socialmedicinska arbetshandikapp, vissapsykiska arbetshandikapp samt för dem som omfattas av lagen om stöd ochservice. Det finns inget uttalat mål för insatsen avseende övergångar till denreguljära arbetsmarknaden. Under 2000 lämnade 1 725 personer enanställning med OSA, dvs. 33 procent av totala antalet deltagare i insatsen.Av stocken fick 2,5 procent ett osubventionerat arbete direkt efter OSA. Avdem som fick nytt arbete, osubventionerat eller subventionerat, fick de flestaen anställning med lönebidrag eller ett nytt OSA efter 90 respektive 180dagar.1 Män fick oftare arbete utan lönesubvention än kvinnor, både på kortoch lång sikt.

Styckkostnaden för anställningar med lönebidrag och OSA uppgick under2000 till 9 300 respektive 9 800 kronor. Ett av AMV:s verksamhetsmålunder 2000 var att den genomsnittligt utbetalade bidragsnivån för lönebidragskulle vara högst 60 procent, exkl. arbetsgivarkategorin allmännyttigaorganisationer. De genomsnittligt utbetalade bidragsnivåerna uppgick till58 procent under 2000.2 Därmed uppnådde AMV verksamhetsmålet. Dengenomsnittliga bidragsnivån för OSA var 72 procent. Den genomsnittligabidragsnivån minskade med en procentenhet mellan 1999 och 2000 för bådelönebidrag och OSA. Att styckkostnaderna, trots olika höga bidragsnivåer,blir så likartade beror på att anställda med lönebidrag, generellt sett, harhögre löner än anställda i OSA.

Kostnaderna för SIUS omfattade både lönekostnader för konsulenterna ochaktivitetsstöd till deltagarna. Utgifterna beträffande konsulenter uppgickunder budgetåret 2000 till 44 miljoner kronor och finansierades av anslagetför särskilda åtgärder för arbetshandikappade. Deltagarna i SIUS fickaktivitetsstöd som finansierades av anslaget för arbetsmarknadspolitiskaåtgärder. Uppgifter om dessa kostnader ingår bland annat i kostnaderna förarbetspraktik och arbetslivsinriktad rehabilitering.

1 Övergång från program/insats till tillsvidareanställning, tidsbegränsad anställning, del-

tidsarbetslös, tillfällig timanställning, fortsatt anställning hos samma arbetsgivare, till-fälligt arbete, Samhall, ombytessökande, lönebidrag, OSA samt allmänt, förstärkt,särskilt och utökat förstärkt anställningsstöd räknas som arbete enligt 2000 årsdefinition.

2 Inkl. allmännyttiga organisationer var bidragsnivån 63 procent.

Genomsnittligabidragsnivåernaminskade

SIUS-konsulenterkostade44 miljonerkronor

2,5 procent fickosubventioneratarbete efterOSA

153

Sökandekategoriförteckning

11 Arbetslös, platsförmedlingsservice

12 Arbetslös, vägledningsservice

13 Arbetslös, väntar på åtgärd

14 Övriga inskrivna vid AF

21 Deltidsarbetslösa

22 Tillfällig timanställning (fr.o.m. 9604)

31 Tillfälligt arbete

34 EES-sökande

35 Ombytessökande från Samhall (fr.o.m. 9703)

41 Ombytessökande

42 Lönebidrag

43 Offentligt skyddat arbete, OSA

44 Rekryteringsstöd (upphörde 971231, ersattes av anställningsstöd)

45 Anställningsstöd (fr.o.m. 9801, upphörde 990930)

46 Start av näringsverksamhet (tidigare starta eget-bidrag)

47 Allmänt anställningsstöd (fr.o.m. 991001)

48 Förstärkt anställningsstöd, för 2-årsinskrivna (fr.o.m. 991001)

49 Särskilt anställningsstöd, för personer över 57 år (fr.o.m. 001101)

50 Förstärkt anställningsstöd, för 4-årsinskrivna (fr.o.m. 000801)

51 Beredskapsarbete (upphörde 97123, ersattes av anställningsstöd)

52 Arbetslivsutveckling (upphörde 981231, ersattes av arbetspraktik)

53 Utbildningsvikariat (upphörde 97123, ersattes av anställningsstöd)

54 Arbetspraktik (fr.o.m. 9901)

55 Arbetsplatsintroduktion (fr.o.m. 950701, upphörde 981231, ersattes avarbetspraktik)

56 Offentligt tillfälligt arbete, OTA (fr.o.m. 9611)

57 Aktivare användning av arbetslöshetsersättning (fr.o.m. 9707, upphörde 990930)

58 Resursarbete i offentlig verksamhet (fr.o.m. 9707, upphörde 990930)

61 Ungdomspraktik (upphörde 950930)

62 Akademikerpraktik (ersattes av arbetsplatsintroduktion 950701)

63 Ungdomsintroduktion (ersattes av arbetsplatsintroduktion 950701)

64 Datortek (fr.o.m. 9507)

65 Kommunalt program för ungdomar under 20 år, KUP (fr.o.m. 9510)

66 Ungdomsgaranti (fr.o.m. 9801, tidigare utvecklingsgaranti för ungdomar)

71 Arbetslivsinriktad rehabilitering (tidigare Ami-åtgärd)

72 Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd för handikappade (fr.o.m. 9901)

Bilaga 1

154

73 Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling (fr.o.m. 000801)

74 Jobbsökar- och vägledningsinsatser utanför aktivitetsgarantin (fr.o.m. 000801,ingår i aktiviteter inom vägledning och platsförmedling fr.o.m. 001101)

81 Arbetsmarknadsutbildning

82 IT-satsningen (fr.o.m. 9801)

91 Ej statistikförda

Bilaga 1

Tidigare utgivna rapporter från Programenheten(f.d. Enheten för Arbetsmarknadsprogram)

under åren 1997 – 2001

APra 1997:1 Uppföljning av kursdeltagare som slutat yrkesinriktadarbetsmarknadsutbildning andra kvartalet 1996

APra 1997:2 Konjunkturberoende åtgärder. Årsrapport 1997.

APra 1997:3 Arbetsmarknadsverkets insatser för arbetshandikappade under budgetåret 1995/96

APra 1997:4 Uppföljning av riksrekryterande handikapputbildningar 1995/95

APra 1998:1 Uppföljning av kursdeltagare som slutat yrkesinriktadarbetsmarknadsutbildning andra kvartalet 1997

APra 1998:2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Årsrapport 1997.

APra 1998:3 Åtgärdsundersökning 1998. En uppföljning av deltagare somavslutat konjunkturberoende åtgärd fjärde kvartalet 1996.

APra 1999:1 Uppföljning av kursdeltagare som slutat yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning andra kvartalet 1998

APra 1999:2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Årsrapport 1998.

APra 1999:3 1998 års brytprojekt

APra 2000:1 Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 1999

------------------------------- BYTE AV RAPPORTSERIE ----------------------------------

Prora 2000:1 Uppföljning av kursdeltagare som slutat yrkesinriktadarbetsmarknadsutbildning andra kvartalet 1999

Prora 2000:2 Uppföljning av Galaxenverksamheten

Prora 2000:3 1999 års brytprojekt

Prora 2001:1 Uppföljning av kursdeltagare som slutatarbetsmarknadsutbildning andra kvartalet 2000

Rapporten har utarbetats avHelena Asp

Kunskapens äpple designat av GRAFISK FORM Ebba Strid AB

Rapporten har rekv.nr 842 596

I serien Prora utges uppföljningar ochutvärderingar av arbetsmarknadspolitiska program.

Rapporten finns på vår hemsida www.ams.se.Rapporten kan också beställas från AMS Närservice,

Box 6, 646 21 Gnesta, fax 0158-24 51 36.E-mail: [email protected]

Pris 50 kr per rapport. Frakt och moms tillkommer..

AM

S Pr

ogra

men

het.

Rek

v.nr

842

596

Pro

ra 2

001:

2

Prora 2001:2

Documents

Arbetsmarknadspolitiska program - Arbetsförmedlingen · arbetslöshetskassa, får aktivitetsstöd med 103 kronor per dag. Stödet betalas ut av försäkringskassan under förutsättning