Lagret som aldrig sover

Mercy odlar för skolbarnen 128

FÖR STÖRRESKÖRDAR

”Industrin är nödvändigför lantbruket”

SIDAN 4–5

Det stora arbetet bakom utsädet

SIDAN 10–11

Bo forskar

EN ÄGARTIDNING FRÅN LANTMÄNNEN | LÄS MER PÅ WWW.LANTMANNEN.COM | NR 1 | FEBRUARI | 2016

SIDAN 16–17

LEDAREN | SID 2

Lantmännensresultat slåralla rekord

��������������������������������������������������

2 | Grodden | Nr 1 | 2016

REDAKTION

Grodden, Lantmännen, 205 03 MalmöTel växel: 010-556 00 00 grodden@lantmannen.com

CHEFREDAKTÖR: Anna CarlströmTel: 010-556 09 68anna.carlstrom@lantmannen.com

REDAKTÖR: Helena HolmkrantzTel: 010-556 06 43helena.holmkrantz@lantmannen.com

LAYOUT: Jan Reinerstam, Pagarango

OMSLAGSBILD

Bo Stenberg forskar på skördegapet. Bild: Öyvind Lund

UPPLAGA

Grodden är Lantmännenkoncernens informations-tidning till ägarna. Lantmännens medlemmar (ägare)får tidningen som medlemsförmån. Upplagan ärcirka 40 000 exemplar. Tidningen utkommer med 6 nummer per år.

TRYCKERI: V-Tab i Västerås

DISTRIBUTION

Tidningen distribueras som posttidning Btill ägarna. Den distribueras även internt inom Lantmännen.

ADRESSÄNDRING

Medlemmar: Meddela kundregistret. Tel 010-556 00 00 Kundregister.ssc@lantmannen.comÖvriga: Kontakta redaktören

ANNONSBOKNING

MnemonistaKontaktperson: David Martinez-LundströmE-post: david@mnemonista.seTel: 0735-699 350

ANNONSMATERIAL

Tekniska upplysningar: Annonser ska levereras tillMnemonista. som tryckfärdiga pdf-filer, bilder i 300dpi. E-post: david@mnemonista.se

ANNONSFORMAT (I MM) OCH PRISER

FORMAT MÅTT (MM) PRIS

1/1 sida (satsyta) 225x320 18 500:-1/1 sida (utfallande*) 250x350 18 500:-1/1 sida (sista sidan*) 250x320 20 500:-1/2 sida (stående) 106x320 10 500:-1/2 sida (liggande) 225x155 10 500:-1/4 sida (stående) 106x155 5 600:-1/4 sida (liggande) 225x74 5 600:-1/8 sida (stående) 49x155 3 100:-1/8 sida (liggande) 106x75 3 100:-* +3 mm skärsmån vid utfallande

Moms tillkommer på samtliga priser. Priserna ovan baseras på färdigt material, enligt tekniska upplysningar. Övrigt arbete debiteras.

PRELIMINÄR UTGIVNING 2016 (med reservation för ändringar)

Nr Materialdag Utgivning2 14/3 13/43 13/5 8/64 26/8 21/95-6 18/11 14/12

BILAGOR

För bokning av bilagor, kontakta redaktörenTelefon 010-556 06 43

Enkel A4 80 öre/exDubbel A4 90 öre/exEnkel A3 90 öre/exUrval av adresser 500 kr

Färdigtryckta bilagor ska vara tryckeriet till handaminst 5 dagar före tryck

har på många sättvarit ett unikt år för Lant-männen, och arbetet medvår långsiktiga inriktning,

Strategi 2020, har gett god effekt. Lantmännens resultatför 2015, efter finansnetto och justerat för jämförelsestö-rande poster, är det bästa vi någonsin har levererat:

1 351 msek, jämfört med 851 msek föregående år ochäven inklusive engångsposter är resultatet på en historiskthög nivå.

Att 2015 har varit ett positivt år ser vi på mångasätt. Vi har inte bara levererat ett historiskt högt resultatvi har också uppnått vår långsiktiga målsättning både föravkastning på eget kapital och för finansiell soliditet. Vihar också fortsatt genomförandet av Strategi 2020 –bland annat genom satsningar på att skapa mervärde avsvenskt spannmål. Inom de lantbruksnära verksamhe-terna har vi stärkt vårt kundfokus och minskat kostnads-basen både inom Lantmännen Lantbruk ochLantmännen Maskin – en tydlig nytta för svenskt lant-bruk. Genom förvärvet av Vaasan har vi tagit ett viktigtsteg för att stärka Lantmännen inom spannmålsvärde-kedjan och vår livsmedelsposition i Östersjöregionen. På det internationella området har vi fortsatt att utvecklavåra partnerskap genom bland annat bildandet av LDI(Lantmännen Dansk Landbrugs Grovvareselskab Inter-national) och Vikings Malts förvärv av Carlsbergs mälte-riverksamhet som meddelades nu i januari.

Det är med stor glädje jag kan konstatera att allaLantmännens divisioner visar högre rörelseresultat än fö-regående år. Särskilda förbättringar har vi i divisionernaLantbruk och Energi, som har flerdubblat sina resultatjämfört med förra året. Förbättringen inom Energi är tillstörsta delen beroende av Agroetanol där ett genombrottskett för vår klimatvänliga etanol på den tyska markna-den. En lönsam affär med ett exportvärde på mer än 500MSEK. Samtidigt har vi målmedvetet arbetat med fort-satta effektiviseringar, en mer diversifierad råvarubas ochintroduktion av nya produkter. Division Lantbruksstarka resultatförbättring är främst ett resultat av ettmycket väl genomfört kostnads- och effektiviserings-program i den svenska verksamheten. En stor skördunder hösten, men inte minst ett ökat kundfokus, bidrog också till resultatförbättringen. Något jag gärnavill nämna är den positiva utvecklingen inom foder-affären, bland annat tack vare effektivare produktion och en lyckad lansering av ett nytt fodersortiment.

Inom spannmålsvärdekedjan har vår nya gemen-samma spannmålsenhet stärkt vår plattform för framti-den. Förvärvet av Vaasan, den största affär Lantmännenhar gjort, är en milstolpe i vår utveckling och en viktigdel av Strategi 2020. Med Vaasans och Lantmännenssamlade resurser och kompetenser har vi skapat en ännustarkare livsmedelsverksamhet inom spannmålsvärdeked-jan i Östersjöområdet, och en god plattform för exporttill andra viktiga marknader.

Med ett starkt resultat och en stabil ekonomiskplattform har styrelsen fattat beslut om en höjd efterlik-vid och återbäring. På handel med Lantmännen Lant-bruk höjer vi återbäring och efterlikvid med 0,5 procenttill 2,0 procent. Styrelsen har även beslutat att lämna 0,5procent i återbäring på inköp från division Maskins

svenska verksamhet. Styrelsen föreslår också att stämmanbeslutar om insatsutdelning med nio procent och en in-satsemission på 50 msek. Sammantaget uppgår den före-slagna utdelningen till 432 msek. Jag är oerhört glad att iett pressat läge för svenskt lantbruk få företräda ett före-tag som både kan prestera en stark direktutdelning, ochpå många andra sätt bidrar till att utveckla det svenskalantbruket.

Samtidigt som resultatet för 2015 är ett av Lantmän-nens starkaste någonsin, har vi också positionerat Lant-männen för att fortsätta växa våra affärer på ett lönsamtsätt. Lönsam tillväxt är ett fokusområde också under2016 och fortsatt en viktig del av Strategi 2020. För attfortsätta utveckla Lantmännen har vi ett starkt fokus påinnovation i form av nya produkter och nya effektiva sätt att arbeta inom koncernen, bland annatgenom tätare utbyte mellan verksamheterna i spannmåls-värdekedjan. Vi ska också erbjuda bättre möjligheter atttillvarata information genom ny teknologi för att stärkakonkurrenskraften och lönsamheten på era gårdar. Lan-seringen av Kungsörnens nya ”Vänligare Vete”, ett mjölsom produceras med upp till 20 procent mindre klimat-påverkan, är ett tydligt exempel på hur ni som lantbru-kare och livsmedelsindustrin tillsammans kan utvecklaunika produkter, med bättre intjäning i alla led.

Under mars kommer vi att hålla distriktsstämmorrunt om i landet. Jag har i den här ledaren velat ge digmin bild av Lantmännen och alla de olika verksamhetervi arbetar med. Nu hoppas jag att styrelsen och led-ningen får möjlighet att möta dig och svara på dina frå-gor. För det är med lantbruket i centrum som vi arbetarinom Lantmännen. Från jord till bord!

Varmt välkomna till årets distrikts-stämmor!

Per Olof Nymanvd och koncernchef

Historiskt högt resultatSignerat

2015 Det är med stor glädje jagkan konstatera att alla Lantmännens divisionervisar högre rörelseresultatän föregående år. ÕÕ

Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europasledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livs-medel. Vi ägs av 27 000 svenska lantbrukare, har 10 000anställda med verksamheter i ett 20-tal länder och omsätter37 miljarder kronor på årsbasis. Med basen i spannmål förädlar vi åkermarkens resurser för ett livskraftigt lantbruk.Några av våra mest kända varumärken inom livsmedel ärAXA, Kungsörnen, GoGreen, Schulstad, Gooh, Finn Crispoch Bonjour. Vårt företag är grundat på kunskap och vär-deringar som har funnits i generationer hos våra ägare.Genom att vi har forskning, utveckling och verksamhet ihela värdekedjan, kan vi tillsammans ta ansvar från jord tillbord. Läs gärna mer på: lantmannen.se/omlantmannen

�������������������������������������������������

Grodden | Nr 1 | 2016 | 3

Ekonomi

OrderperiodNr

Kundreskontra Fakturor, dröjsmålsränta efter förfallodag 11,70 %

Kundreskontra efter förfallodag 5,45 %Finansieringstjänst efter kravdatum 11,70 %

Ränta vid förskottsbetalning endast medlemmar 1,10 %

Avräkningskonto tillgodo 1,10 %skuld 1,70 %spannmålsförskott 1,70 %

Sparmedel endast medlemmar 1,10 %Kapitalkonto endast medlemmar 1,10 %

Antal köpstyck

Antal säljstyck

Transaktionsprisprocent

Omsatt volymkronor

Kompletterande information, handelsregler och orderblankett för köp/sälj finns på Lantmännenshemsida lantmannen.se/omlantmannen/Agare-och-medlem

Kommande handelsdagar: 29/2, 21/3, 18/4, 30/5, 20/6, 18/7

Lantmännen Lantbruk/ Maskin SE Gällande fr om 20 april 2015

Handel med emissionsinsatser Kontoöversikt och gällande räntesatser

Har du frågor om dina konton eller sparmedel? Kontakta cf.ssc.kassatjanst@lantmannen.com

Positiv utveckling i alla divisioner

20161

20151413121110

13

14118

108

24

2433302313

121

120125122120115

2 042 371

1 320 0551 367 0001 412 4061 563 660

746 093

Lantmännen nådde sitt bästa re-sultat någonsin. Bokslutet för år2015 visar glädjande siffror. Alladivisioner visar positiva resultat,men de största förbättringarnastår Lantbruk och Energi för.

Lantmännens resultat för helåret 2015,efter finansnetto och justerat för jämfö-relsestörande poster, uppgår till 1 351msek, jämfört med 851 msek under2014. Samtliga divisioner ökar rörelsere-sultatet jämfört med föregående år. Sty-relsen har beslutat om höjd återbäringoch efterlikvid.

– Justerat för jämförelsestörande pos-ter är resultatet för 2015 det bästa Lant-

männen någonsin levererat. Även inklu-sive engångsposter är resultatet historiskthögt och i nivå med förra året då vi redo-visade stora resultateffekter från blandannat börsnoteringen av Scandi Stan-dard, säger Per Olof Nyman, vd ochkoncernchef, Lantmännen.

Strategin stärker– Vi har under året uppnått våra långsik-tiga målsättningar om 8 procent avkast-ning på eget kapital och 40 procentsoliditet. Vi har strategiskt positioneratLantmännen för fortsatt lönsam tillväxtinom ramen för Strategi 2020. Under2016 fortsätter vi att expandera våra affä-rer på våra hemmamarknader men ävenpå strategiska exportmarknader. Innova-

tion, både nya produkter och smartarearbetssätt, är centralt. Vi kommer attfortsätta förbättra samarbetet mellanverksamheterna i spannmålsvärdekedjanför att ytterligare stärka konkurrenskraf-ten och lönsamheten på våra ägares går-dar, säger Per Olof Nyman.

Förslag till utdelningStyrelsen har beslutat att höja återbäringoch efterlikvid på handel med Lantmän-nen Lantbruk Sverige med 0,5 procent,till 2,0 procent (1,5). Styrelsen har ocksåbeslutat att lämna 0,5 procent (0,5) iåterbäring på medlemmarnas inköp fråndivision Maskins svenska verksamhet.Totalt beräknas återbäring och efterlik-vid uppgå till 189 msek (135).

Styrelsen föreslår att stämman beslutarom insatsutdelning med 9 procent (9),totalt 193 msek (178) samt insatsemis-sion med 50 msek (150). Sammantagetuppgår föreslagen insatsutdelning ochinsatsemission till 11 procent (17) av för-eningens insatskapital. Total utdelningtill ägarna uppgår därmed till 432 msek(463). Styrelsen föreslår att stämman be-slutar om att utdelning på förlagsandelarska utgå med 6,5 procent (9), totalt 16msek (5).

Hela årsredovisningen och bokslutskommu-nikén finns tillgänglig på lantmannen.seunder Ekonomiska rapporter.

Där finns även länk till en inläst version avårsredovisningen.

Division LantbrukDivision Lantbruks resultat fortsätter att för-bättras och uppgår till 237 MSEK (56). Enstark resultatförbättring inom den svenskaverksamheten är främst resultatet av ökatkundfokus samt ett väl genomfört kostnads-och effektiviseringsprogram. Skörden under2015 var den största på mycket länge och totalt levererades 2,7 miljoner ton till Lant-männens spannmålsmottagningar, vilket ärnästan 500 000 ton mer än året innan. Foder-affären har utvecklats positivt under året, blandannat tack vare effektivare produktion och enlyckad lansering av ett nytt fodersortiment.

Division MaskinSamtliga av division Maskins verksamheterförbättrar resultatet och totalt uppgår resulta-tet till 255 MSEK (181). I den svenska lant-bruksmaskinaffären skedde en resultatför-bättring trots ännu ett år med minskad total-marknad för traktorer. Marknadsnedgångenhar motverkats genom ett omfattande arbetemed att öka effektivitet och kundfokus ochLantmännen bibehåller sin ledande positionpå den krympande svenska marknaden. Valtra var under 2015 åter marknadsledandemed en marknadsandel på cirka 24 procent.Lantmännen har även förvärvat Kalmar Lant-

mäns maskinverksamhet från och med den 1 januari 2016.

Division EnergiResultatet i division Energi förbättrades kraf-tigt och uppgår till 218 MSEK (61). Den kraftigaste resultatförbättringen skeddeinom Lantmännen Agroetanol, bland annattack vare fortsatta effektiviseringar, en merdiversifierad råvarubas och introduktion avnya produkter. Ett viktigt genombrott skeddeockså i Tyskland där efterfrågan på en merhållbar etanol med låga koldioxidutsläpp gynnat Lantmännen Agroetanol.

Division LivsmedelDivision Livsmedel förbättrar resultatet till733 MSEK (521), en förbättring som drivs aveffektiviseringar inom produktionen, nya inno-

vativa kunderbjudanden och förvärvet avfinska bagerikoncernen Vaasan, som är denstörsta affären Lantmännen genomfört. Integrationen av Vaasans verksamheter iLantmännen Cerealia och Lantmännen Unibake går enligt plan. Lantmännens ochVaasans samlade resurser och kompetenserhar skapat en ännu starkare livsmedelsverk-samhet inom spannmålsvärdekedjan i Öster-sjöområdet.

Lantmännen FastigheterLantmännen Fastigheter fortsätter att ut-vecklas väl och levererar ett resultat på 314MSEK (223). Ökningen är ett resultat av för-bättringar i den löpande driften och från olikafastighetsutvecklingsprojekt.

Resultat i divisionernaAlla siffror nedan avser rörelseresultat för helåret 2015 och är justerade för jämförelsestörande poster. Föregående års resultat inom parentes.

��������������������������������������������������

4 | Grodden | Nr 1 | 2016

Porträttet

Kristinelund på Österlen är JohanMattssons hemmamark. Gården harvarit i familjens ägo sedan 1860-taletoch har växt efterhand som mark köptstill och intilliggande gårdar tagits över.Han tog över driften av gården efter sinfar 1990 och bor nu på familjegårdenmed sin familj, hustru och två döttrar iövre tonåren. Huvudverksamheten pågården är grisproduktion och allt somgörs på gården kretsar egentligen kringdetta. Större delen av det som odlas påde strax över 1 000 hektaren går tillfoder, spannmål, raps och på prov ävenåkerböna.

– Vi testade åkerböna för förstagången i fjol, med riktigt bra resultat.Bönan fungerade bra både i vår hanter-ing och till grisarna.

Johan betecknar verksamheten pågården som hyfsat utsläppsneutral ef-tersom all värme och el produceras pågården med hjälp av vindkraftverk ochhalmpanna.

– Vi försöker göra så mycket sommöjligt själva och det allra mesta stan-nar på gården, som foder till grisarna.Men en del raps går till avsalu och visäljer också en del el.

En annan princip är att försökaminska transportsträckorna så mycketsom möjligt.

– Jag tror inte på att ha mark påolika håll, ingen blir glad av traktorerpå vägarna och arbetet blir inte särskilteffektivt.

Just nu är verksamheten under om-daning. Johan vill släppa själva grispro-duktionen och planen är att en av deanställda ska ta över den, men fortsättasamarbeta med Johan, så man kan dranytta av helhetstänket på gården.

– Jag har hållit på med grisar i 30 år,det kan vara dags att släppa det nu. Detska dessutom bli kul att hjälpa honom igång. Sådant känns meningsfullt.

Upplägget på Bäretofta AB ärganska betecknande för Johan Matts-son som människa – helhetstänk med

stort fokus på ekonomi och effektivitet.

Stort engagemangNär man diskuterar lantbruk medJohan skapas bilden av en engageradmänniska med ett stort intresse förlantbruksbranschen som helhet ochlantbruksekonomin i synnerhet. Hansengagemang tog fart runt år 2000 närdet gick dåligt för Swedish Meats. Somgrisproducent och privatleverantörkände han att han var tvungen att tabladet från munnen och börja engagerasig. Det ledde till att han valdes in somstyrelseledamot och blev kvar där till2007. När Swedish Meats såldes hör-des Johans röst tydligt bland protes-terna och han valde att hoppa avstyrelsearbetet. Dock valdes han i stäl-let in i HK Scans styrelse i Finland ochblev kvar där två år, men hoppade åter-igen av eftersom utvecklingen inte gicki den riktningen han ville. Han synsockså i bankvärlden, som ledamot i re-gionbanksstyrelsen i södra Sverige förHandelsbanken och är fortfarande en-gagerad i bankens satsning på skog ochlantbruk.

– Det är väl så – sticker man uthakan får man ta konsekvenserna. Jagär nog inte en sådan människa sombara kan sitta och titta på när saker intefunkar som jag tycker de ska.

Hur tycker du att Lantmännen funge-rar?– Lantmännen är ett välskött företag idag. Det har dragits med en hel del växt-värk efter den stora fusionen, men detkänns som att saker och ting kommerpå plats nu. Det är ett företag som fun-gerar och levererar. Årets resultat ser juutmärkt ut! Samtidigt finns det givetvismycket kvar att göra, eftersom världenförändras måste också ett företag för-ändras.

Han konstaterar att de flesta med-lemmarna nog inte inser hur stort Lantmännen faktiskt är. Det är ett stort

kapital som förvaltas i Lantmännen: – Hur många inser att Lantmännen

omsätter 100 miljoner om dagen, 365dagar per år?

Här kommer en annan egenskaphos Johan i dagen. Hans kolleger i kon-cernstyrelsen kallar honom ”siffer-nisse”, kanske är jag det, säger hansjälv. Men helt klart är att han kankonsten att läsa en årsredovisning ochverkligen få något ut av den.

Förädlingsindustrin är viktigHan gläds åt de ekonomiska förbätt-ringar som gjorts i Lantmännen Lant-bruk.

– För att vinna ägarnas förtroende ären väl fungerande lantbruksverksamhetdet allra viktigaste. Med 27 000 med-lemmar är det förstås omöjligt att göraalla nöjda, men Lantmännen förvaltargenerellt ägarnas kapital på ett bra sätt.

Han poängterar att Lantbruk givet-vis är och förblir kärnverksamhet, meneftersom det tillhör primärproduktio-nen är det i längden inte där de storavinsterna kan göras. För lönsamhet pålång sikt hos de svenska bönderna,ägarna till Lantmännen, krävs det attman skapar avsättning för produkternaoch det är där industriverksamhetenkommer in:

– Vi behöver ta del av förädlingen iännu högre grad än vi gjort hittills. Jagtillhör definitivt inte dem som vill säljaoch casha hem, det lönar sig inte i läng-den.

Vad ser du som Lantmännens främstastyrka?Johan funderar lite och strukturerarsedan tankarna i tre punkter: logistik,produktion och medarbetare:

– Flöde och logistik är viktigt. Lant-männen har en bra logistik om mantittar på exempelvis fabriker och ham-nar. Produktionsapparaten hänger pådet. Vi har produkter med ett riktigtstarkt varumärke, väl förankrat i myl-

lan. Sedan hänger både dessa två punk-ter samman med kunskap som jag sersom det tredje benet: Kunskapen hosmedarbetarna. Det är något man aldrigska underskatta och Lantmännen hardefinitivt kunniga medarbetare.

Vi vänder på resonemanget och tarupp de delar där Johan tycker att Lant-männen kan bli bättre:

– Lantbruk borde jobba ännu mermed att göra affärer. Ett brinnande in-tresse för att göra affärer och en ambi-tion att tjäna pengar, det är grundläg-gande för alla som jobbar nära lantbru-ket. Sedan tror jag att det finns mer attgöra för att sammanföra Lantmännensalla delar till en enhet. Växtvärken efterfusionen har kanske hämmat tänkan-det lite internt, även om jag tycker attdet förändrats till det bättre under desenaste åren. Det är inte lätt att förasamman alla föreningar till ett företag.

Gemensam företagskulturAtt skapa en gemensam företagskulturför hela Lantmännen är nog bland detallra, allra viktigaste om vi får troJohan. Han tar framgångsrika företagsom Ikea och H&M som exempel:

– De har en utpräglad företagskultursom genomsyrar allt. Att skapa någotsådant görs inte över en natt och det ärännu svårare i ett företag med 27 000ägare. Men jag tycker det finns en heltannan vilja, ett helt annat ”go” i dag änför några år sedan. Det bådar gott.

Han varnar också för att komplicerasaker för mycket, konstaterar att detinte är någon ”rocket science” somLantmännen bedriver:

– Det handlar om att få in merpengar än vad vi ger ut varje dag, ut-nyttja våra anläggningar så mycket somnågonsin går, korta paragraftiden ochha kostnadsfokus – följa upp, följaupp, följa upp…

Att hitta kapitalsmarta lösningaroch hela tiden ställa sig frågor som”Tjänar vi tillräckligt? Var ligger vi pro-

Johan Mattsson kunde inte sitta och titta på när det gick dåligt för Swedish Meats runt millennieskiftet. Han började debattera offentligt och blev snabbt uppfångad i styrelsen för Swedish Meats. Sedan dess hardet blivit en hel del styrelsearbete för den skånske lantbrukaren och förra året valdes han även in i Lantmän-nens koncernstyrelse. Text och bild: Helena Holmkrantz

koncernstyrelseledamot johan mattsson:

lantbrukaren”Industrin är nödvändig för att göra

till en vinnare”

��������������������������������������������������

Grodden | Nr 1 | 2016 | 5

duktionskostnadsmässigt jämfört medandra?” det är nödvändigt.

Vad är ditt främsta bidrag till koncern-styrelsen?Johan drar lite på svaret, funderar. – Tja, jag är ju inte politiker och koope-rationsfrågorna är inte mitt stora om-råde. Nej, det handlar nog mer omindustritänk, siffror, kostnadsmedve-tenhet, affärsmannaskap. Det är dentypen av frågor som ligger mig närmast.Om jag ska vara ärlig tycker jag detallra viktigaste är att ett företag ärvälskött.

Sedan återkommer han med efter-tryck till sin övertygelse att Lantmän-nen behöver en industriverksamhet:

– Jag tror inte att ”bara försörja lant-bruket” är någon bra lösning. Vi måsteha andra kanaler där vi kan sälja våraprodukter. Och vi måste verka interna-tionellt på olika sätt – genom samar-bete, delägt eller helägt, formen spelarmindre roll. Jag har sett fall där princi-pen ”sälj och dela ut pengarna” har slu-tat mindre lyckligt. Den sitsen ska viinte sätta oss i.

Hur tycker du att ägarna ska agera?Vad är ditt budskap till dem?– Först och främst tycker jag att de skavara stolta över vilket fint företag deäger. Sedanär det väsentligt som ägareav ett företag att verkligen fundera överhur man vill att det ska se ut och hurdet ska drivas. Det måste sedan vidare-förmedlas högre upp – till distriktssty-relsen och vidare till koncernstyrelsen.Det är svårt för oss i koncernstyrelsenatt agera rätt om majoriteten av ägarnahar en annan uppfattning än vad vihar, förklarar Johan.

Han betonar att självklart ska företa-get fortsätta förändras, ”vi är inte i målän”, och i den processen är det viktigtatt företaget och ägarna går i sammariktning. Målet är ju att skapa mervär-den åt de svenska lantbrukarna.

Jag tror inte att ’bara försörjalantbruket’ är någon bra lösning. Vi måste ha andra kanaler där vi kan sälja våraprodukter. Och vi måste verkainternationellt på olika sätt.

Kontorsbyggnaden på BäretoftaAB är vackert inredd med ettpar stora konstverk. Konsten ärviktig för Lantmännens kon-cernstyrelseledamot JohanMattsson, men så bor hanockså i Sveriges galleritätasteregion – Österlen.

’’

�������������������������������������������������

6 | Grodden | Nr 1 | 2016

Närproducerat fodertill svenska renarEtt närproducerat renfoder utan palm-olja, palmkärnexpeller och soja. Detönskemålet kom in till Lantmännenfrån en sameby i Jämtland förra vin-tern. Ett år senare kan LantmännenLantbruk stolt presentera ett nytt fodertill renar – Renfor Nära.

För ett år sedan kontaktade en same-by i Jämtland Lantmännen Lantbrukmed önskemålet att kunna utfodra renarna med ett foder fritt från palmoljaoch palmkärnexpeller. LantmännenLantbruk tog med sig önskemålet ochefter att ha tagit fram ett fungerande recept, producerat fodret på foderfabri-ken i Holmsund och sedan testat fodreti några samebyar, kunde samebyn, ettknappt år senare, erbjudas ett renfodersom levde upp till deras önskemål. Ren-for Nära går nu att beställa som bulk.

– Det är roligt när våra kunder kom-mer med förslag och önskemål på nyaprodukter. Och extra roligt är det närdet, som i det här fallet, resulterar i enny produkt med minst lika bra funk-tion och med en mer närproducerad

råvarubas, säger Tomas Nilsson, säljareav Renfor i Norrland.

Lantmännen har sedan tidigare Närasortimentet till mjölk- och kött-djur. Närafodren är kraftfoder baseradepå råvaror som i första hand kommerfrån Sverige, men när dessa inte räckertill ingår även råvaror från Europa.

I Närasortimentet ingår aldrig råvarorfrån sojaböna eller oljepalm.

– Vi har erfarenhet av att producerafoder av närproducerade råvaror utansoja och palmolja och därför var stegettill att testa Närakonceptet inom Ren-for inte så stort, säger Kajsa Öhman,produktchef Nötfor.

Kristina Gustafssonrekryteras för attytterligare stärkaoch utvecklafoderaffären.Kristina kom-mer närmast fråntjänsten som vdför Slöinge Lantmän.

Kristina kommer i rol-len som foderchef ansvara för den totalaaffären, från foderutveckling till försälj-ning. Lantmännen erbjuder ett komplettfodersortiment som tillverkas i sju fabri-ker runt om i landet.

– Jag ser verkligen fram emot att börjapå Lantmännen och fortsätta utveck-lingen av foderaffären. Lantmännen äridag en kundorienterad och konkurrens-kraftig verksamhet som jag har starktilltro till, säger Kristina Gustafsson.

Kristina Gustafsson tillträder tjänstensom foderchef den 1 april. Hon efterträ-der Klas Hesselman som gick i pensionvid årsskiftet.

Förra året satte Lantmännen färg påfälten med rosa balar och rosa traktorertill förmån för bröstcancerforskningen.Den satsningen rullar vidare, men sam-tidigt tar nu Lantmännen ytterligare ettsteg och lanserar blå balar och blålacke-rade traktorer till förmån för prostata-cancerforskningen.

Under 2015 pryddes svenska åkrarav de uppmärksammade rosa balarna.Detta var ett resultat av LantmännenLantbruks framgångsrika kampanj medrosa balar till förmån för bröstcancer-forskningen. Under samma period ge-nomförde Lantmännen Maskin, isamarbete med traktortillverkaren Val-tra, en kampanj med rosalackeradetraktorer. Tack vare de båda initiativenkunde totalt 410 000 kronor samlas intill bröstcancerforskningen.

Prostatacancer är Sveriges vanligastecancerform och drabbar årligen cirka10 000 män. Forskningen är beroendeav ekonomiska bidrag och Lantmännenväljer genom årets kampanj att upp-märksamma och stödja forskningen förprostatacancer.

Lantmännen Lantbruk kommerfortsätta succén och sälja rosa plast ochnät under 2016. Dessutom lanserar vitillsammans med Trioplast blå balar tillförmån för prostatacancerforskningen.För varje såld rulle blå eller rosa plastskänker Lantmännen, Trioplast/Tamaoch lantbrukaren fem kronor varderatill forskningen för prostatacancer. Ärintresset för de färggranna balarna likastor i år som föregående år kommer detresultera i att Lantmännen,Trioplast/Tama och Sveriges lantbru-kare tillsammans skänker cirka 125 000kronor vardera till prostatacancer- ochbröstcancerforskningen.

Lantmännen Maskin har i år tagitfram två speciallackerade utgåvor avValtra traktorer, en blå till förmån förforskningen kring prostatacancer ochen rosa till förmån för bröstcancer-forskningen. För varje traktor, av de tvåspecialmodellerna, som säljs 2016 av-sätter Lantmännen Maskin och Valtra10 000 kronor till respektive fond.

Lantbruk

Kristinablir nyfoderchef

Speciallackade traktorer från Valtra gerbidrag till cancerfonder.

Nu får rosasällskap av blått

Enkel vattentestkan säkra skördVattenkvaliteten har stor betydelse förhur effektiv växtskyddsbehandlingenblir. Effekten kan bli 25-30 procentlägre än önskat om vattnet är förhårt vilket i sin tur påverkar skör-den. Därför satsar Lantmännen iår på ett nytt analyskonceptmed vattentester på gårdsnivå.

Samma dosering av växt-skyddsmedel kan få olika effekt på olika platser i landetoch bakom fenomenet liggerskillnader i vattnets hård-hetsgrad. Det är framför allthårt vatten som är problema-tiskt. Anledningen till effekt-sänkningen är att hårt vatteninnehåller många positivt laddade kal-cium- och magnesiumjoner som reagerarmed de negativt laddade aktiva substan-serna i många växtskyddsmedel och bil-dar olösliga saltkristaller, vilket i sin turreducerar verkningsgraden märkbart.

En felaktig dosering kan påverka skör-deresultatet påtagligt och inför växtsä-songen utrustar Lantmännen därför nu25 av sina säljkontor med vattentestareoch utbildar sina säljare i att använda ut-rustningen.

Testet mäter hårdhetsgrad och ger svardirekt. Vattentestet kommer att vara engratis tjänst för den som köper växtskydd.

Christer Nilsson är fältsäljare i Falken-berg och en av dem som kommer attkunna utföra analyserna. Han tar gly-

fosat som exempel:– En dos på 4 liter glyfosat kan i

ett hårt vatten få en effekt somom man använt 3 liter. Du kan

tappa 25-30 procent av effek-ten av växtskyddsmedlet ochdet i sin tur påverkar ju bådeskörderesultatet och lönsam-heten.

Vattenkvaliteten kanskilja mycket även mellan

näraliggande gårdar. För attfå optimal utväxling av växt-

skyddet kan det därför vara vik-tigt att kolla hur hårt vatten man

faktiskt har på gården. Om man i testet upptäcker att vatt-

nets hårdhetsgrad är för hög kan manvälja att köpa till en surgörande kvävelös-ning, pH Opti. Produkten verkar på såsätt att den neutraliserar vattnets kal-cium- och magnesiumjoner och därmedkan växtskyddspreparatet fungera bättre.

– Det kan vara en billig försäkringmot skördebortfall att satsa på en pH-sänkare om man vet att man har hårtvatten på sin gård.

Text: Helena Holmkrantz

BIL

D:

ÅK

E S

TR

ÖM

BE

RG

�������������������������������������������������

TM

Moddus Start ger grödan en rivstart på säsongen. Eftersom den verkar på den del av plantan som växer vid behandlingen gynnas rotutveckling, bestockning och stråbasens styrka.

Använd från medelbestockning på våren

Vill du också bygga upp din skördepotential?

,��LR[�UpY�NY�KHU�pY�P�HR[P]�[PSS]p_[

Ger ökad rotutveckling

Undvik tidig liggsäd

.`UUHY�ILZ[VJRUPUNLU�VJO�NLY��LY�H_

Läs mer påmoddus.syngenta.se

Syngenta Nordics A/S, Tel: 0771-24 48 10

Medlem i Svenskt Växtskydd.Använd växtskyddsmedel med försiktighet.

Läs alltid etikett och produktinformation före användning. Observera alla varningsfraser och symboler.

Se historien om Moddus-mannen påmoddus.syngenta.se

��������������������������������������������������

Vi ärpå väg!Våra mekaniker står beredda att ge snabb service, antingen inne på verkstaden eller på plats hos dig. Med 170 fullt utrustade servicebilar är hjälpen aldrig långt borta.

Hör av dig så kommer vi!

Tel 0771-38 64 00www.lantmannenmaskin.se

PN

1602

8 | Grodden | Nr 1 | 2016

Nyheter

Det är torrt och den sandiga jorden yrnär bonden Mercy Kasokoneza, 26, medvan hand slår slag efter slag mot markenmed hackan. Det enkla redskapet ärgrunden i ekonomin i Malawi, nio av tioav landets 16 miljoner människor ärjordbrukare. Situationen för böndernahar försvårats de senaste åren, på grundav klimatförändringarna. När jag besö-ker Mercy har det inte regnat sedan iapril. Skörden av majs, den livsviktigastapelfödan i landet, har minskat medöver 30 procent jämfört med förra året.Regeringen har slagit larm om att när-mare tre miljoner människor riskerarakut matbrist.

Men Mercy är tack och lov inte en av

dem. Sedan hon fick kontakt med WeEffect har hon, hennes man och femårigadotter tvärtom klarat sig bättre på derasjordbruk. På deras tre hektar utanför denlilla staden Mangochi i södra Malawiodlas nu inte bara majs som tidigare,utan också soja, jordnötter och bönor.Variationen är viktig och gör att familjenkan sprida riskerna när skördarna slår fel.Mercy är nu också noga med att lämnaväxtresterna på marken, det skyddar jor-den mot den starka solen och ökar bör-digheten.

– Våra skördar har ökat de senasteåren, vi har fått råd att bygga ett nytt husoch köpa getter och höns. Tidigare el-dade vi eller tog bort växtresterna på

I ett innovativt We Effect-projekt som stöds av Lantmännen får 15 000barn i Malawi skolmat, producerad av traktens bönder. Under året kan dufölja projektet i världens fattigaste land här i Grodden. Vi börjar hemmahos en av bönderna. Text och foto: Marcus Lundstedt

Mercys odling mättar barn i världens

fattigaste land

Mercy Kasokoneza odlar bland annat bönor och majs, grödor som nu blir skolluncher.

��������������������������������������������������

Grodden | Nr 1 | 2016 | 9

åkern, och det tog mycket tid, men nulåter vi dem vara kvar, vilket är bra förjordarna. Nu kan jag satsa ännu mer påatt utveckla mitt jordbruk, säger MercyKasokoneza.

Mercy är en av de bönder som ingår iWe Effects nya skolmatsprogram, somdrivs tillsammans med malawiska statenoch FNs livsmedelsprogram, WorldFood Programme. Bönderna får utbild-ning av We Effect och samtidigt betaltför att leverera grödor som blir till lun-cher på tio skolor i landet. Totalt 15 000elever får nu lunch varje dag i skolan,något som är mycket sällsynt i Malawi.

– Min dotter går själv i en av skolorna,så det blir en dubbel förtjänst! Jag fårpengar i fickan och mitt barn behöverinte gå hungrig i skolan och kan lära sigmer, berättar Mercy stolt.

Bönderna som levererar grödorna tillskolorna är alla medlemmar i kooperativ.Att stödja bönderna att bilda kooperativär ett effektivt sätt att minska fattigdo-men. Tillsammans kan medlemmarnatill exempel få råd att bygga lagerlokalerså att man kan sälja skörden när prisernaär som högst.

Mercy är hoppfull inför framtiden. – Mitt mål är att tjäna pengar så

mycket att min dotter kan få en högreutbildning och bli självförsörjande. Jagär hundra procent säker på att jag kom-mer att klara det!

Om projektet:Lantmännen söker ständigt nya vägar att levandegöra kedjan från jord till bord och samarbetar därför sedan 2003 med bistånds-organisationen We Effect. Utöver stödetgenom det årliga organisatoriska bidraget utökar nu Lantmän-nen samarbetet genom attfölja ett pilotprojekt isödra Malawi somstöttar lantbrukareoch skolbarn. Bön-derna får hjälp medutbildning i hållbaraodlingsmetoder,marknadstillgångoch affärsutveck-ling. Samtidigt får desälja sina produkter tillWorld Food Pro-gramme, som står förskolluncher för barnen i området.

Om We Effect:We Effect, tidigare Kooperation utan gränser,är en svensk biståndsorganisation som bedri-ver långsiktiga biståndsprojekt i 25 länderoch fyra världsdelar. Ledstjärnan är hjälp tillsjälvhjälp och visionen är en rättvis och håll-bar värld, fri från fattigdom. We Effect foku-serar på att utveckla landsbygden ochnyttjandet av marken för att hjälpa fattigamänniskor.

Skolan i Mangochi. Härfår 1 300 elever skollunchgenom projektet somstöds av Lantmännen.

������������������������������������������������

10 | Grodden | Nr 1 | 2016

UtsŠde

Mer hållbart och mer vältestat. Det ärmålet för Lantmännen Lantbruk när detgäller utsäde.

– Vi vill kunna erbjuda en högkvalita-tiv produkt som lyfter lantbruket. Star-ten på odlingen är en bra förutsättningför ett bra slutresultat, kontaterar PeterAnnas, chef för utsäde och handelsvarorpå Lantmännen Lantbruk.

Sedan ett par säsonger tillbaka är alltLantmännens vårutsäde skjutkraftstestat.Erfarenheten har visat att det behövs föratt identifiera utsädespartier som ger grö-dan en bra start. Den officiella analysensom görs genom Jordbruksverkets utsä-desenhet ger en kvalitetsstämpel på hurutsädet i säcken gror vid laboratorietest,men Lantmännen vill gå ett steg vidare.

I skjutkraftstestet får utsädesprovernagro i jord i standardiserad temperatur.Det ger en betydligt högre påfrestningjämfört med laboratorietestet. Problemetär att det är först i efterhand man vetvilka påfrestningar utsädet måste klara.En kall vår, med extremt mycket eller litenederbörd ger ett svagt utsäde en utdra-gen uppkomst och ojämna bestånd.Under sådana förhållanden har bra par-tier stort försprång.

Skillnaderna mellan utsädespartierkan vara stora i praktiken. Två partiersom båda gror till 95 procent i ett stan-dardtest i laboratoriet, kan vid tuffaretester i fält uppvisa stora skillnader, därdet ena bara har 60 procents grobarhet,medan det andra fortfarande visar 95procent. Båda partierna kan certifieras,men i fält visar sig skillnaden.

Kombination för kvalitet– Kombinationen av sundhets-, grobar-hets- och skjutkraftstester ger oss en samladbild. Med den kunskapen kan vi erbjudaett säkrare och högkvalitativt utsäde somhar de bästa förutsättningarna för en braetablering. Vi väljer sedan behandlingsme-tod för att också förbättra skjutkraftensamt sanera utsädet från olika utsädesburnasjukdomar, förklarar Peter.

En annan av Lantmännens spjutspetsari utsädesfrågan är ThermoSeed-behand-lingen. Genom att behandla utsädet medfuktig luft och värme slipper man beta ut-sädet med kemikalier, vilket är till fördelför alla som ska hantera utsädet. Samti-digt är det givetvis en betydligt mer håll-bar behandlingsmetod än traditionellabetningen. Behandlingen är effektiv motmånga av de vanligaste utsädes burnasvampangreppen. Det har också visat sigatt metoden ökar grobarheten i utsädet.

Lantmännen behandlade förra åretmer än hälften av allt sitt utsäde medThermoSeed, mer än 47 000 ton.

Kontroll, kontroll, kontroll Certifierat utsäde = noggrant kontrolle-rat utsäde. Det är nog de flesta överensom. Jordbruksverkets utsädesenhet i Sva-löv besiktigar årligen runt 4 000 odlingarmed totalt 65 000 hektar. Det är frånSvalöv som fältbesiktningarna styrs, härgörs provodlingar och här finns dess-utom ett av laboratorierna där proverfrån odlingar undersöks i mikroskop.

Lotta Claesson på Jordbruksverketsutsädesenhet berättar om ett noggrantarbete där de många stegen på vägen skaleda till ett så rent utsäde som möjligt.

– Man kan se stegen till certifieringensom en cirkel där man egentligen kanbörja var som helst.

Stegen på vägen runt i cirkeln är om-gärdade av många regler. Det ställs tuffakrav på grödan och det är mycket somska kontrolleras i kontroller på fältet ochi laboratoriet.

Fältbesiktningarna sker ute i de olikautsädesodlingarna. Jordbruksverket harett 40-tal fältkontrollanter anställda runt-om i landet. De ska bland annat avgöraom hela fältet består av en och sammasort, att det inte finns någon inbland-ning av andra arter, att det är fritt frånflyghavre, att det är rätt avstånd till när-maste odling med korsningsbara sorteroch att plantorna är helt friska.

Samtidigt med fältbesiktningen kon-

En av Lantmännens kunder fick slut på utsäde mitt undersådden, köpte hemmarensat utsäde för att fylla upp resten avfältet. När sådden väl kommit upp syntes skillnaden så tydligtatt han kände sig manad att ta fram kameran och skickade bil-den till sin säljare.

En bild kan säga mer än tusen ord, men den berättar kanskeinte allt.

Olika utsäde kan ge olika resultat, men det är också skillnadi kostnad. Vad är det du som väljer att köpa certifierat utsädeså att säga får på köpet i säcken? Och vad får du extra om duköper utsädet från Lantmännen Lantbruk? Text: Helena Holmkrantz

Kontroll kvalitet&ger resultat

Allt vårutsäde från Lantmännen har gått igenom skjutkraftstester för att säkerställagrobarheten.

BIL

D:

KR

ISTO

FE

R V

AM

LIN

G

���������������������������������������������������

trollodlar Jordbruksverket också utsädetsjälva i 10 kvadratmeter stora parceller itvå upprepningar.

På skörden tas ett prov för undersök-ning i laboratorium. Där kan man oftaupptäcka de svagheter som inte syns i fält,bland annat vissa sjukdomar. Provtag-ningen görs ute på spannmålsanläggning-arna med automatisk provtagare ochkontrollant på plats. Provet skickas sedantill exempelvis laboratoriet på Utsädesen-heten i Svalöv. Här undersöks provet i mik-roskop, dessutom testas grobarhetengenom standardiserade metoder i labmiljö.

Om partiet visar sig vara rent, frisktoch gror genom alla steg blir det klassatsom certifierat utsäde i någon av de olikaklasser som finns, de viktigaste stegendär är klass A står för stammutsäde ochmarkerar ett utsäde som är under upp-förökning till klass B, basutsäde. I klassC2 hittar vi sedan de utsäden som går utsom certifierade utsäden på marknaden.Ett certifieringsbeslut kan bara tas omfältbesiktningen och kontrollodlingengodkänns samt analysrapporten från la-boratoriet är okej.

För ett utsädesparti finns det alltsålångt ifrån bara ett nålsöga att ta sig ige-nom. Det vanligaste problemet i fält förstråsäd är flyghavre. Den upptäcks redan

i fältbesiktningen. Totalt är det runtfyra procent av alla utsädespar-

tier som kasseras i fältbesikt-ningen på grund av flyg-havre. Om flyghavren hittasi havre, råg eller rågveteunder fältbesiktningen såkasseras partiet direkt.

I övriga grödor är reglernalite mildare om tolv eller färre

plantor hittas i ett fält så finns det en möjlighet till ombesiktning

och odlaren kan själv manuellt plockabort eventuella flyghavreplantor innandess.

När det gäller flyghavre är de svenskareglerna hårdare än de är i resten av EUoch även importerade partier av stråsädgår därför igenom kontroll för flyghavre.

– Att hitta ett flyghavrekorn i ett utsä-desparti är ingen lätt uppgift, men vi hit-tar de där nålarna i höstacken då och då,konstaterar Lotta

I Utsädesenhetens laboratorium görsanalyser av renhet, grobarhet, sjukdo-mar, vattenhalter och sortäkthet.

Nr 1 | 2016 | Grodden | 11

big thinking.small agency.

6PDOO�$JHQF\�lU�HQ�OLWHQ��ÀH[LEHO��NYLFNWlQNW�

NRPPXQLNDWLRQVE\Un�PHG�JHGLJHQ�HUIDUHQKHW�RFK�NRPSHWHQV��

'HW�lU�YnU�VW\UND��9L�WlQNHU�VWRUW��2FK�MREEDU�VPDUW��

mnemonista presenterar

www.smallagency.se

Swecon Anläggningsmaskiner svaradeför rekordförsäljning under förra året.Det är första gången som Swecon undersin 17-åriga historia har sålt över 1 000nya maskiner under ett och samma år.Försäljningen är en ökning med 17 pro-cent från föregående år.

Med nya Steg IV-maskiner genom istort sett hela Volvos starka produktpro-gram, nådde Swecon sin bästa försälj-ningsnotering någonsin under 2015.Utöver nymaskinsförsäljningen har detäven sålts närmare 650 begagnade ma-skiner.

Och det ser inte ut att mattas avunder 2016. Med stora nyheter och ma-skiner i helt nya viktklasser, räknar Swe-con med att hitta ännu fler nöjdakunder under året.

– Vi är mycket nöjda med året somgått. Det är inte bara våra existerandekunder som investerat i nya och vida-reutvecklade maskiner från Volvo, utanmånga nya kunder har också upptäcktdet heltäckande utbud av produkter ochtjänster vi kan erbjuda, säger MagnusHalvarsson, marknadschef på Swecon.

De stora nyheterna kommer undervåren och kommer att visas på den storainternationella branschmässan Bauma iMünchen den 11-17 april. Därefter kande svenska kunderna uppleva sammanyheter under Svenska Maskinmässanpå Solvalla i Stockholm den 2-4 juni.

Rekord-försäljning av gula maskiner

Godkändskörd frånutsädesan-

läggning ExpeditionBeställning

Certifierings-beslut

Cerifieratbruks-utsäde

Anmälanoch fält-

besiktning

Makuleringav kasserade

partier

Kontroll-odling

Ny sortNy elitImport

Cerifieratgrund-utsäde

+

Prov-tagning

Labora-torium

Frövaru-kvalitet

Man kan se stegen till certifieringen som en cirkeldär man egentligen kan börja var som helst. ÕÕ

���������������������������������������������������

12 | Grodden | Nr 1 | 2016

Lantmännen Maskin

Att Lantmännen sedan en tid har ettstort centrallager för reservdelar, detlåter kanske inte så märkvärdigt. Varorin, varor ut – inte mycket mer kom-plicerat än så kan man tycka. Mendenna beskrivning kan inte vara mermissvisande…

Först lite siffror: Totalt servas svenskalantbrukare via drygt 200 leverantörer,med tillgång till fler än 1 000 000 artik-lar – varav 75 000 alltid finns på plats ilagret. Årligen levererar centrallagret700 000 leveransrader som skickas påen lastbilsflotta motsvarande 55 kilo-meters längd nos mot nos. En inkom-men beställning från någon av Lant-männens dryga 60 anläggningar liggerpackad och klar efter 15 minuter. Och om behovet är akut går en budbilut oavsett dag och tid på dygnet ochfinns på plats varhelst i Sverige såsnabbt som vägarna tillåter – i vissafall via flyg.

Varuflödeschef Michael Dahl är ansvarig för centrallagret, och han beskriver attityden hos sig och medar-betarna bäst med mottot: ”We sleepwith the boots on!”

Man har ett journummer som all-tid är bemannat med en medarbetare

som är beredd att rycka ut i akutalägen. Allt för att ge svenska, danskaoch norska lantbrukare bästa tänkbaraservice och ekonomi i reservdelsför-sörjningen. Under säsong, kan manäven få fram delar direkt från Tysk-land och långt upp i norra Sverige. Finessen är att det nu finns en impo-nerande logistik för att hantera allaupptänkliga situationer.

Helt ny strategiLantmännen har anpassat sin reserv-delsstrategi mot hög fokus på leveransoch konkurrenskraft, som ska säkrabåde drift- och ekonomi för lantbruka-ren. Man har gått från att representeravissa varumärken till att ta ett globalthelhetsgrepp. Stordriftsfördelarna pådet skandinaviska centrallagret, ärgrundande för att lyfta globalt inköpoch leverantörsstyrning. Detta betyderatt Lantmännen kan tänker brett ochhar valt att gå ut globalt och leta uppbästa kvalitet och bästa pris på de re-servdelar som lantbrukarna efterfrågar.

Volymerna måste upp rejält för attkunna motivera den teknikutvecklingoch bemanning som trots allt krävs iett starkt varuflöde.

– Vi kommer inom närmsta fram-tiden öka den samlade lagerkapacite-ten med nästan 40 procent, investera inytt lagerdatasystem, öka antalet lager-automater och lägga om hela strateginför plockning av artiklarna, berättarKrister Nilsson, lagerchef.

Modern teknikEn lagerautomat är ungefär som engammeldags godisautomat som spot-tar fram det man är sugen på. Men la-gerautomaten är verkligen ingen enkelautomat utan en högteknologisk lös-ning som med streckkoder och integ-ration i hanteringssystemet bidrar tillökad kostnadseffektivitet.

– Vi har ökat vår automatisering, såi stället för att man går och plockar va-rorna så kommer varorna till oss, ellersom vi säger: vi har lagt om från ”manto goods” till ”goods to man”, förtyd-ligar Krister.

Vidare kommer lagret delas in izoner där man plockar till många leve-ranser samtidigt, som sedan slutpackasi enheter ner till nivån ”Pelle Perssonstraktor i Vingåker”. Det vill säga ettfärdigt paket hos lantbrukaren ellerserviceteknikern som löser just deras

problem. Det ger effektivare hanteringnär godset når fram till kunden.

– Vi ser det som att vi bara påbörjatLantmännens resa med den globalareservdelsstrategin. Vi har med avsiktskapat en plattform som vi nu konti-nuerligt utvecklar och förädlar, kon-staterar Michael Dahl.

Entusiastiskt teamTidigare fanns det inget rejält alterna-tiv till produkterna för ett visst märke,liksom vi inte hade ett sortiment av”all-makes” delar till andra märkes-traktorer och redskap. Men nu har vietablerat ett bredare sortiment som ärkvalitativt och noga utvalt alternativ,som till exempel Classic sortimentetför Valtra.

Trots all teknik, logistik ochdatakraft så finns det ändå alltid enmänniska bakom produkten. Vi är etttajt team som älskar vårt jobb och vårauppgifter, menar Michael och avslutar:

– En lantbrukare ute i Sverige skakänna att det är hans grabbar somjobbar på lagret nere i Skåne och degör allt för att fixa hans reservdelar såbra som möjligt.

Centrallagret

Lantmännens centrallager för reservdelar i Malmö servar de skandinaviska länderna med reservdelar året om, dygnet runt. Från att ha representerat några enskilda märken kan Lantmännen nu via 200 leverantörer globalt, och ett väloljat logistiksystem lokalt tillhandahålla reservdelar av alla tänkbara märken och kvalitéer. Vid akuta tillfällen kan varan vara packad och redo för leverans inom 15 minuter från beställning. Text & bild: Hans Jonsson

Sover aldrig

Michael Dahl, varuflödeschef, t v och Krister Nilsson, lagerchef, inne på Lantmännen Maskins centrallager i Malmö.

���������������������������������� ������ ���������

Grodden | Nr 1 | 2016 | 13

BakgrundSatsningen på centrallagret är en viktig del iLantmännen Maskin nya nordiska strategi(läs mer i Grodden nr 3 och nr 5/2015).

Målsättning��Att säkra och utveckla Lantmännens posi-tion som ledande distributionscenter för lant-bruksdelar och tillbehör��Att genom stordriftsfördelar och samlings-kraft driva en effektiv logistik och servicenivåkunna vara det mest konkurrenskraftiga alternativet.

Lokal8300 m2 lageryta belägen i Malmö hamnunder ett tak.

SortimentReservdelar i flera olika prisnivåer erbjuds –såväl original som alternativ. AGCOs samtligavarumärken i hela Norden tillhandahålls. 75 000 artiklar i lager utökas för närvarandetill 135 000. Totalt erbjuds cirka 1 000 000artiklar från hela världen till våra lantbrukare.

ServiceÖppet 7–22. Beställningar tas emot till16.15. 16.30 är varan packad och klar för leverans. För akutfall gäller bemanning ochtillgänglighet dygnet runt, året runt! Leveranssker då med budbil/taxi eller liknande.

TeknikFör att effektivisera och utnyttja stordriftsför-delarna sker kontinuerligt en omfattande tek-nikutveckling. Tidigare plockade man enbeställning i taget vilket innebar mång onö-diga truckmil. Numera delas lagret in i sektio-ner där delar effektivt plockas ut varefter desampackas för leverans till respektive bestäl-lare. Allting sker med streckkoder och ett nyttavancerat datasystem är på väg att imple-menteras. Ett annat exempel är att man harförbättrat processerna så man plockar varortill flera kunder samtidigt och att dom auto-matiska plockmaskinerna förenklar varda-gen.

Mer än bara lagerhållningFörutom den dagliga servicen är säsongspla-neringen mycket viktig. Man ligger cirka sexmånader före i planeringen av lagret samti-digt som man planerar för att de lokala buti-kerna och anläggningarnas mindre lager skavara så uppdaterade som möjligt under sä-songen.Utöver detta arbetar centrallagret med auto-matiska påfyllningar av lokala lagerna ute ilandet, detta i samråd med anläggningarna.

Lantmännens centrallager– dynamiskt skandinavisktreservdelslager med service dygnet runt

We sleep withthe boots on! ÕÕ

Johan Wirén är gruppledare på centrallagret i Malmö.

���������������������������������� ���������������

14 | Grodden | Nr 1 | 2016

Lantmännen Maskin

Bland det senaste årets nyheter från Lant-männen Maskin finns många godbitarmed vitt skilda användningsområden.Här finns exempelvis ett stort sortimentfrån Kuhn, en av världens största tillver-kare av lantbruksmaskiner. Andra exem-pel är vagnar från Pronar och en radmaskiner som riktar sig till entreprenö-rerna som fyller på med jobb utanförgården såväl som småjordbruken ochden offentliga upphandlingen. Varfördenna breddning nu?

– Alla aktörer på marknaden breddarsitt sortiment just nu. När den totalatraktormarknaden viker måste man hittanya segment. Vi vill vara med där. Samti-digt är det ju alltfler lantbrukare som tarentreprenadjobb utanför den egna går-den. De behöver flexibla lösningar som

kan öka lönsamheten och det är ju ett avvåra allra viktigaste mål – att se till attvåra ägare har lönsam verksamhet, sägerAnders Fridlund, marknadschef på Lant-männen Maskin.

Stora förändringar på marknadenDet har varit turbulent på maskinmark-naden det senaste året. Höstens storanyhet från Lantmännen Maskin var attman på sikt avvecklar säljsamarbetet medClaas, avtalet går ut 2018, men än sålänge säljs Claas fullt ut och när det gäl-ler service och reservdelar kommer Lant-männen Maskin fortsätta på samma sättsom tidigare utan någon begränsning itid (se även Grodden 5-6 2015).

Samtidigt har sortimentet både vadgäller maskiner och reservdelar ökat

rejält. Hur klarar man denna ökning?– För att bibehålla kvaliteten satsar vi

mycket på utbildning. Kunskapen i verk-samheten är avgörande och absolut nöd-vändig för att vi ska klara vårt uppdrag.Men egentligen är det inte så stor skill-nad att byta kugghjul på det ena ellerandra märket. Den stora förändringenligger på ett hela annat plan. Alla maski-ner, traktorer, tröskor, redskap, är oer-hört mycket mer komplicerade i dag. Idag kopplar vi ihop precisionsredskapmed våra traktorer och styr vårt arbete påfälten med hjälp av GPS. Det är en långtmer genomgripande förändring än attöka antalet märken, konstaterar AndersFridlund.

Satsar på ökad kunskap20 000 timmar om året sitter de an-ställda på Lantmännen Maskin i skol-bänken för att vidareutveckla sinakunskaper och lära sig alla nya redskapoch maskiner. Det handlar om att lärasig hur de olika nya delarna i sortimentetska servas och repareras. En annan,minst lika viktig, del är vilka möjligheter

till kombinationer och användningsom-råden som nyheterna erbjuder.

– Skillnaderna mellan olika märkenkan ibland vara ganska små, men kanvara nog så viktiga för att kunden ska fåprecis det han eller hon behöver. Denflexibiliteten är främsta skälet till att vibehöver flera olika märken, konstaterarPeter Berthagen, som är varumärkeschefpå redskap. Han tar växtskydd som ex-empel:

– Om en spruta från Hardi eller Kuhnpassar bäst för den enskilda lantbrukarenberor på hur mycket den ska användas.Har du exempelvis problem med mark-packning är det antagligen en fördel attsatsa på det lättare redskapet. Hos oss skaman kunna titta på båda märkena ochgöra sina egna bedömningar, man skainte behöva gå till flera olika maskin-handlare för att jämföra olika märken.Samtidigt är det naturligtvis enormt vik-tigt att våra säljare är kunniga nog attkunna ge råd och stöd i valet. Vi säljerinte det ena märket framför det andra –det viktigaste för oss är att ge kundenvalmöjligheten!

Volvos lantbruksmaskiner har burit olika färger genom åren. De har varit både gröna och röda - men nu är de gula! Swecon har maskiner med rätt redskap, som ser till att få jobbet gjort för dig som jobbar med lantbruk. Lägg till att vi har partikelfilter på L45G-L60H som eliminerar det cancerframkallande sotet i miljön. Dessutom supportar vi dig med service och reservdelar på 41 orter i landet. www.swecon.se/lantbruk

Auktoriserad återförsäljare av Volvo Construction Equipment Swecon Anläggningsmaskiner AB Växel: 010 - 556 08 50 www.swecon.se

volvo föddes i lantbruket 1832vi finns där än idag

DragbalkVBG-dragHitchkrokTrepunktslyft Broms- och tipputtag

Branschledandehyttkomfort

Omfattande sortimentav redskap

Twindäck för optimalt grepp

0 % RÄNTAoch amorteringsfritt i 6 månader!

Erbjudandet gäller vid köp av nya och begag-nade maskiner med redskap från Swecon t o m 2016-03-31. Läs mer om kampanjen på www.swecon.se/erbjudanden

Nya vagnar, redskap för snöröjning och skogsarbete, småtraktorer medkompakta redskap för trånga utrymmen och dessutom ett stort sorti-ment av reservdelar som ska passa alla märken. Produktnyheterna frånLantmännen Maskin har verkligen duggat tätt det senaste halvåret. Vad är det som ligger bakom satsningen och hur klarar man en så storsortimentsökning på så kort tid? Text: Helena Holmkrantz

Utbildning är nyckelnnär sortimentet breddasq

��������������������������������������������������

Crop ProtectionPeter Löfgren 070-583 98 97Sigvard Johansson 070-587 03 45

www.agro.basf.se

...standard för långtidsverkanmot mjöldagg

... fortlöpande fördeling av denaktiva substansen

...särskilt god regnfasthet

Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etikett och produktinformation före användning.Observera alla varningsfraser och symboler. BASF är medlem i Svenskt Växtskydd.

Grodden | Nr 1 | 2016 | 15

Komplett vallsortimentMed Kuhn får Lantmännen Maskin ett kom-plett sortiment för vallodlingen. Franska Kuhnär världens största tillverkare av lantbruksred-skap och har sedan början av 2015 haft ettsamarbetsavtal med Lantmännen Maskin.Under hösten har samarbetet utökats medhela Kuhn’s redskapsprogram på vallsidan.Vallprogrammet från Kuhn innefattar ett kom-plett sortiment bestående av sex styckenproduktområden; slåttermaskiner, slåtter-krossar, hövändare, strängläggare, pressaroch inplastare.

En av produkterna som ingår i Kuhn’s vall-sortiment är en variabel press med integreradinplastarfunktion. Enligt segmentschef Mag-nus Persson är det ett bra exempel på en ef-

terlängtad produkt bland kunderna. – Det är en press som du kan ha både till

gräs och halm och du har möjlighet att görabalarna olika stora. Vi har inplastare sedan ti-digare men då har det bara varit möjligt att fåen fast storlek på balen. Det här är en pro-dukt som vi tror kommer att sälja riktigt bra,säger Magnus Persson.

Utvecklat vagnssortimentI flera kundträffar har deltagarna efterlyst ettmer kostnadseffektivt och kvalitativt vagn-program. Därför har Lantmännen Maskin utökat sitt vagnssortiment med ett komplettprogram från polska Pronar, en av Europasstörsta vagntillverkare.

I produktprogrammet från Pronar finns

bland annat transport-/ flakvagnar, dumper-vagnar, balvagnar, djurvagnar och flakväxlar-vagnar i flera olika typer och storlekar.

Smidiga minilastareEn annan av Maskins nya leverantörer ärNorcar. Finska Norcar utvecklar, tillverkar ochmarknadsför minilastare och redskap. Verk-samheten finns i Nykarleby, Finland.

Norcars minilastare är starka och effektivai ett litet och smidigt format. Lastarna harförarplatsen placerad på bakvagnen, liktstörre hjullastare. Det gör att man kan ta sigfram utan problem även i mycket trånga ut-rymmen. Den pendlande midjestyrningen göratt lastaren står stadigt på alla hjul obero-ende av terräng.

Hjullastare för lantbruketKramer Allrad ingår sedan 2007 som en del ibolaget Wacker Neuson SE. Från Kramerkommer en serie smidiga hjullastare anpas-sade för lantbruket. Programmet omfattarsåväl hjullastare med fyrhjulsstyrning som ex-tremt manövrerbara teleskoplastare med off-road kapacitet och hög stabilitet. SamtligaKramers lastare omfattas av två års fabriks-garanti.

Flexibla entreprenadmaskinerLS Tractor är dotterbolag till välkända LG iSydkorea. Från LS har Lantmännen Maskintagit in en serie små, lätta och flexibla entre-prenadmaskiner, tänkta både till lantbruketoch till ren entreprenad.

Nyheter i maskin-

sortimentetAllsidiga hjullastare från Kramer kom-pletterar andra maskiner i lantbruket.

Från polska Pronar har Maskin hämtat ett nytt vagnsortiment.

Kuhns omfattande vallsortiment, som här I-Bio+, tillhör nyheternai maskinsortimentet.

�������������������������������������������������

16 | Grodden | Nr 1 | 2016

– Vi vet att det finns ett så kallatskördegap, det vill säga skillnadenmellan högsta möjliga skörd och denfaktiska avkastning som odlingen ger,konstaterar Bo Stenberg, forsknings-ledare och chef för Avdelningen förprecisionsodling och pedometri* påSLU i Skara.

– Ett av målen med vår forskningär därför att hitta metoder så att lant-brukarna utifrån de egna markernasförutsättningar kan bedöma potentia-len och anpassa till exempel gödslingoch eventuell bevattning därefter,fortsätter han. Det ska också varamöjligt att i efterhand beräkna poten-tialen på regional nivå år från år medhjälp av väderdata.

Stagnation i SverigeBakgrunden är denna: Höstveteskör-darna i Sverige slutade redan för un-gefär 20 år sedan att följa en tidigarestadig uppåtgående tillväxttrend.Också i övriga norra Europa har lik-nande stagnation uppmärksammats,medan statistik från andra kontinen-ter visar en bättre tillväxt. Generelltkan man konstatera att ju högre skör-denivåer, desto tydligare stagnation.

Frågeställningarna har intresseratbland andra Bo Stenberg under långtid. Redan när han under 1990-taletdisputerade inom mikrobiologi, ochstuderade processer och indikatorerpå markkvalitet utifrån lantbrukets

Forskning

Det måste finnas sätt för varje lantbrukare att bedöma skördepotentialen för sin spannmålsodling och genom anpassade åtgärder hållbart öka avkastningen. Det är ingången i ett av de lant- och vattenbruksprojekt som samlats inom den fyraåriga forskningssatsningen AquaAgri och som finansieras av bland annat Lantmännens forskningsstiftelse.

Text: Katarina Averås | Foto: Øyvind Lund

behov, gjorde han upptäckter som vi-sade på lika stora variationer inom ettfält som mellan fält och gårdar.

– I mitten av 1990-talet började begreppet precisionsodling få fäste. Positionering via GPS-signaler blev till-gänglig och gav allt mer tillförlitligadata. Lantbrukare som dokumenteradesina skördar direkt i tröskan upptäckteofta stora variationer i avkastning inomfält, säger Bo Stenberg.

Forskning inom precisionsodlingI dag är precisionsodling ett eget forsk-ningsområde på SLU och sker främstinom institutionen för mark och miljö,dit Bo Stenbergs avdelning hör.

Fältförsöken i det aktuella projektetgenomförs på fyra gårdar i Sverige – iSkåne, Östergötland, Uppland och påLantmännens gård Bjertorp nära för-söksstationen Lanna, ett par mil västerom Skara i Västergötland.

– Vi har stor nytta av försöksvärdar-nas engagemang, konstaterar Bo Sten-berg. De är alla duktiga lantbrukaresom brinner för sin odling och är in-tresserade av att ta till sig de verktygoch hjälpmedel som utvecklas.

Så här i slutet av oktober har andraårets försökssådd etablerat sig bra. Hös-ten bjuder fortfarande på varmt väderoch det har ännu inte varit några nättermed temperaturer under noll.

De vita käpparna i fält markerar hör-nen i varje försöksruta.

– På varje plats finns tre försökblocksom vi via historiska skördekartor vethar olika skördepotential. Inom varjeblock görs sedan studier i tre huvudleddär vi varierar odlingsinsatserna vad gäl-ler nivåer för kväve, andra näringsäm-nen, växtskyddsinsatser samtbevattning, berättar Bo Stenberg.

– Huvudleden representerar för om-rådet dels normala insatser, dels insatsersom beräknas möjliggöra potentiellskördenivå. Leden för potentiell skördutförs både som dels är regnbegränsatoch dels bevattnat. Vi har också anlagtförsöksled som för varje fält syftar till attvisa de olika odlingsinsatsernas enskildabetydelse för avkastningen.

Modeller för grödorI försöken tas detaljerade prover ochanalyser av markegenskaper, markvatten-tillgång och grödans utveckling undersäsongen görs. Det finns även en vä-derstation i fältkanten.

Genom försöken vill forskarna ut-veckla grödmodeller som underlag föratt simulera aktuella och potentiellaskördar under svenska förhållanden ochaktuellt väder samt därigenom finna orsaker till gapet mellan dem. Tanken är också att de värden som fås fram vadgäller potentiell och verklig skörd, ävenska kunna utgöra underlag för att göraberäkningar för områden med andraväder- och markförhållanden.

Resultaten från den första försöks-säsongen 2015 har just kommit och nuväntar ett omfattande analysarbete.

– Vi ser redan nu att vi har fått högaskördar i alla led, så den här säsongenverkar skördegapet vara litet, säger BoStenberg. Det finns dock en del variatio-ner både i skörd och skördegap bådeinom enskilda fält och mellan gårdarna.

Väderförhållandena har varit bra förspannmålsodling nästan överallt, mende preliminära resultaten visar attsärskilt intensiv svampbekämpning hargett skördeökningar – kanske inte så

konstigt med tanke på att det regnademycket förra sommaren!

– Nu ska det bli spännande att se ivilken utsträckning vi kan förklara varia-tionerna med skillnader i markegenska-per och väder. Vi vill gärna kunna uttalaoss om vilka de viktigaste skördebegrän-sande faktorerna i fält är.

– Vi ser också fram emot att se hur2016 utvecklar sig och om andra fakto-rer kanske får större betydelse den kom-mande odlingssäsongen.

Lokal anpassningGenom att anpassa odlingsinsatsernaefter den lokala skördepotentialen inomfält är målet ökade skördar i högavkas-tande områden och minskad miljöpå-verkan i lågavkastande områden.

– En viktig målsättning för oss är attminska skördegapet genom långsiktigthållbara odlingsinsatser, säger Bo Sten-berg. För att närma sig största möjligaavkastning måste vi antagligen gödslamer. Då blir det extra viktigt att kunnabedöma hur skördepotentialen varieraröver fälten. Dels gäller det att veta vardet verkligen lönar sig att gödsla meroch var grödan inte kan ta tillvara pågödseln utan istället blir ett miljöpro-blem.

– För mycket gödsel utgör inte baraen onödig kostnad, utan innebär ävenett dåligt resursutnyttjande, ett ökat kli-matavtryck och ökad risk för läckage. Isystem där man strävar efter att krympaskördegapet ökar risken för övergöd-ning.

Nu under vintern har arbete med attkalibrera modellerna mot första försöks-årets resultat tagit vid.

– Vi utvärderar även metodiken i fältför att kunna göra justeringar kom-mande år om det behövs, avslutar BoStenberg.

*Pedometri är tillämpningen av matematiskaoch statistiska metoder för markens distri-bution och ursprung.

Minska skörde Odlingensom kan

En viktig målsättning för oss är att minska skördegapet genom långsiktigt hållbara odlingsinsatser.ÕÕ

�������������������������������������������������

Nr 1 | 2016 | Grodden | 17

AquaAgri är ett tematiskt forskningspro-gram som samlar fem projekt för hållbaraproduktionssystem inom jordbruk och vat-tenbruk under en hatt. Det lite ovanliga iprogrammet är målet att hitta så många synergier mellan projekten som möjligt.

Finansiärerna bakom AquaAgri är Lant-männens forskningsstiftelse tillsammansmed Forskningsrådet Formas och Mistra(Stiftelsen för miljöstrategisk forskning).Det är första gången de tre forskningsfi-nansiärerna gör en gemensam satsningoch för Lantmännens del kan det här inne-bära tillgång till ny kunskap som i längdenkan få stor betydelse för svenskt lantbruk.

De fem projekten har fått dela på 62 mil-joner kronor och tanken är att de inblan-dade forskarna ska samarbeta och försökahitta möjligheter till tvärvetenskap mellanprojekten. Detta trots att de behandlar helt

olika områden – från odling på land, viafoder, till odling i havet.

I höstas samlades de ansvariga fors-karna från de olika projekten tillsammansmed programmets koordinator och repre-sentanter för finansiärerna till ett förstamöte med utbyte av idéer. Redan underförsta mötet hittade deltagarna en rad möjliga synergier. Möjligheterna är många,makroalger skulle kunna bli en bra protein-källa i djurfoder, förädlingssystem från jord-bruket kan användas i vattenbruk ochrestprodukter från fiskodling kan bli orga-nisk gödning på land, för att bara ta någraexempel.

Projekttiden för AquaAgri är fyra år, därefter kan programmet utvärderas ochen eventuell fortsättning på något av spå-ren ta vid.

Text: Helena Holmkrantz

gapet

De projekten i AquaAgriMjölk på gräs och biprodukterKan mjölkkor utfodras med enbart grovfoderoch biprodukter och ändå må bra och varaekonomiskt lönsamma? Det är grundfrågan iett av de fem projekten.

Bakgrunden är att en bredare användningav spannmål, till exempelvis biobränsle, ska-par konkurrens om spannmålen och förframtiden kan det därför finnas anledning av förändra utfodringen av nötkreatur. Utgångspunkten är att använda råvaror sommänniskor inte kan använda i sin livsme-delsproduktion, till exempel drank och raps-kakor. Tanken är att det ska vara lönsamt förbonden, bra för kohälsan och samtidigtminska miljöpåverkan. Forskarlaget villprova olika sätt att ta tillvara och användabiprodukter i fodret samt hitta en balansmellan grovfoder och proteinfoder.

Uthållig intensifiering av höstveteproduktionForskarlaget vill minska ”skördegapet” (skill-naden mellan den verkliga skörden och denpotentiellt möjliga) utan att för den skull ökamiljöpåverkan av odlingen. Se också artikelhär intill.

Storskalig odling av makroalgerMålet med detta forskningsprojekt är att ut-veckla ett hållbart produktionssystem avmakroalgen Saccharina latissima (socker-tare på svenska) i stor skala. Det är ett pro-jekt som knyter samman vattenbruk ochjordbruk. Algodling har fördelen att den kanfånga in koldioxid och varken kräver gödningeller pesticider. Algerna kan sedan användasbåde till människoföda och till djurfoder, menkanske framför allt som gödning i lantbruket.

Hållbart marint vattenbruk Målet med detta projekt är att utvecklahållbar odling av fläckig havskatt ochhummer, som båda är ”lyxprodukter”och mycket efterfrågade av exempelvisrestauranger. Projektet går under nam-net Nomaculture och vill bland annatminska användningen av fiskolja ochfiskmjöl i fodret. En del i projektet ärbland annat att utveckla nya fiskfoderbaserade på exempelvis musslor ochrester från livsmedelsindustrins föräd-ling av strömming och skaldjur. Forsk-ningslaget bakom projektet vill ta etthelhetsgrepp på fiskodling genom bådenya modeller för odling och affärsplanerför fodertillverkare.

5

I AquaAgri samsas jord och vatten

Perenna grödorPerenna grödor är något som ofta diskute-ras i odlingssammanhang. I det här forsk-ningsprojektet kommer man dels att jämföraodling av perenna vetesorter med ettåriga,men också utveckla en perenn kornsort föratt även där kunna jämföra grödorna. Fors-karna bakom ansökan ser framför sig att ettjordbruk som utnyttjar både perenner ochettåriga grödor ökar mångfalden och där-med skulle kunna bidra till ett hållbart jord-bruk. Fördelarna med perenna grödor ärexempelvis att energiförbrukning och mark-packning minskar, dessutom minskar riskenför näringsläckage. Perent vete har tagitsfram av ett forskningsinstitut i USA och hardessutom odlats i australiska fältförsök.Under projektets gång kommer nu det pe-renna vetet att provodlas på flera olika håll ilandet och man kommer att göra jämförelsermellan olika typer av jordar och utvärderaövervintringsförmågan.

���������������������������������������� ���������

18 | Grodden | Nr 1 | 2016

Medlemsnytt

Vad gör man egentligen på endistriktsstämma? På distriktsstämman summeras året somgått och deltagarna får information omdet nya året. På stämman medverkar all-tid någon ur koncernstyrelsen och kon-cernledningen. Det är därför ett utmärkttillfälle att både ställa frågor om Lant-männen men också höra om vad som äraktuellt inom företaget. Här väljs ocksåvilka som ska sitta i distriktets styrelseoch vem som ska vara ordförande. Stäm-man väljer även fullmäktige till Lant-männens föreningsstämma.

Varför ska du gå dit? Det är en chans att vara med och påverkaLantmännens arbete både i distriktet ochi förlängningen också på riksnivå genom

till exempel motioner. Dessutom brukardet vara trevligt!

Vad gör du om du har förslag på aktivitetersom distriktet skulle kunna arrangera? Om du har idéer och tankar kring vadsom händer i ditt distrikt ska du passa påunder distriktsstämman. Det är ett bratillfälle att framföra dina förslag till akti-viteter, eftersom man då presenterarverksamhetsplanen för det nya året.

Hur går du till väga om du vill skriva enmotion och vad händer med din motion? Skriv ett förslag till motion och lämnaden till din distriktsstyrelse, gärna någradagar före stämman. Det går även bra attväcka frågan på distriktsstämman. Stäm-man fattar sedan beslut om motionen.Som medlem kan du dessutom alltidskicka en motion direkt till Lantmän-nens föreningsstämma.

Alla medlemmar i Lantmännen fårta del av utdelningen från före-ningen i form av återbäring, efter-likvid, insatsutdelning samtinsatsemissioner. Som medlem iLantmännen har du möjlighet attköpa och sälja emissionsinsatser.Men hur gör jag för att lägga enorder?I Grodden nr 5-6 2015 startade en arti-kelserie om de olika utdelningsformer dusom medlem är berättigad till. Förstadelen av artikelserien beskrev de olika ut-delningsformerna. Den här gången går vinärmare in på hur det rent praktiskt gårtill att handla med emissionsinsatser.

Den som är medlem i Lantmännenhar mycket att vinna på att handla medsina emissionsinsatser. Den som köpertill fler emissionsinsatser får möjlighet attta ökad del i värdetillväxten i framtiden.I vissa lägen kan det i stället vara bra attsälja av en del av eller hela innehavet.Det kan exempelvis handla om att manbehöver lösgöra pengar för att en inve-stering, men det kan också vara bra attsälja för den som är avgående medlemoch vill frigöra sitt kapital snabbt.

På lantmannen.se/emissionshandelfinns alla redskap du behöver och där

kan du också läsa mer om hur handelngår till. Här finns även information omhandelsdagar och prisutvecklingen. Detanordnas i princip en handelsdag permånad.

Från första januari 2016 kan du läggaorder kontinuerligt. Order ska vara Nor-dea tillhanda senast kl. 13.00 fem bank-dagar före handelsdagen för att delta.Order som inkommer senare deltar vidnästföljande handelsdag.

För att handla kan du antingen skickadin order digitalt via ”Mina Sidor” elleranvända orderblanketten som finns påhemsidan och skicka via post.

Om du väljer att skicka in ordern digi-talt går du in på ”Mina sidor”. UnderKassatjänst finns en länk till den elektro-niska blanketten som du fyller i ochskickar digitalt till Nordea.

Om du föredrar att skicka via postenkan du i stället gå in på lantmannen.se/emissionshandel. Skriv ut orderblanket-ten på papper, fyll i och skicka in tillNordea. Samma blankett gäller nu förårets alla handelsdagar.

Som säljare bestämmer du det lägstapris du är beredd att sälja för. Din orderkan bara gå i affär till det pris du angetteller högre. Ordern kommer inte medom priset blir lägre än vad du angett.

Som köpare bestämmer du det högstapris du är beredd att köpa för. Din orderkan bara gå i affär till det pris du angetteller lägre. Ordern kommer inte med ompriset blir högre än vad du angett.

Som säljare gäller det alltså att tänkaefter vilket pris du är beredd att sälja försom lägst och det omvända gäller för digsom köpare. Hur mycket kan du som kö-pare tänka dig att betala för en emissions-insats?

Alla order som går i affär vid en han-delsdag får samma pris. Priset anges i pro-cent. 100 procent är lika med nominelltvärde. Det är alltid din senaste lagda ordersom gäller vid respektive orderperiod.

Vid köp måste medel motsvarandeköpesumman finnas tillgängligt på någotav dina konton på Lantmännen vid sistadagen för orderläggande, det vill sägafem bankdagar före handelsdag. Finnsdet inga tillgängliga medel kan ordernkomma att avvisas. Om du är säljare ochordern går i affär förs likviden över tillditt sparmedelskonto på likviddagen. Påditt medlemsbesked ser du hur mycketemissionsinsatser (innestående emissions-kapital) du har att handla med.

Text: Hans Johansson, Pauline Lidberg och Helena Holmkrantz

Om några veckor är det dags fördistriktsstämmor runtom i landet. I år blir det bara 19 stämmor näromorganisationen av medlems-distrikten nu slår igenom.

Distriktsstämman är ett bra till-fälle att få veta mer och påverkabesluten i Lantmännen.

emissionsskolan | del 2

Så gör du för att handlamed emissionsinsatser

Dags för distriktsstämmorViking Maltförvärvarmälteri

Satsning på entre-prenörerna

Ny bönpastamed bönorfrån Öland

Lantmännens Växthus är ett praktisktutbildningsprogram där deltagare fårhjälp av erfarna entreprenörer att utveckla och spetsa sina affärsidéer.Programmet är ett samarbete mellanLantmännen, affärsinkubatorn Stingoch stiftelsen Ideon Agro Food. Syftetmed programmet är att uppmuntraoch stödja innovationer inom livsme-dels- och lantbruksområdet. Växthu-set har tidigare enbart varit ett interntidéprogram, men i vår öppnas detäven för externa idéer.

Växthuset består av sju workshopsunder sju veckor under våren. Delta-garna får därefter möjlighet till fort-satt stöd eller finansiering. Växthusetkommer att hållas på Ideon i Lundoch är kostnadsfritt för de affärsidéersom väljs ut. Den som vill testa sinaidéer i Växthuset hittar ansöknings-blanketter på www.lantmannen.com/om-lantmannen/forskning-och-ut-veckling

Sista ansökningsdatum är fredagenden 4 mars.

Viking Malt stärker positionernagenom att förvärva Carlsbergs mälte-riverksamhet.

Viking Malt Oy – ett mälteriföretagdär Lantmännen äger 37,5 procent –och Carlsberg slöt i början av januariett avtal där Carlsberg säljer sitt dot-terföretag Danish Malting Group A/S(DMG) till Viking Malt. Parterna harockså kommit överens om en långsik-tig råvaruförsörjning till Carlsbergsbryggerier. Transaktionen förväntasavslutas efter godkännande av berördamyndigheter, vilket möjligen tar ettpar månader.

DMG har ett mälteri i Danmarkoch två i Polen. Viking Malt har sinamälterier i Finland, Sverige och Li-tauen, så expansion till närliggandeländer är ett naturligt steg.

Kungsörnen lanserar en helt ny typ avbönpasta för hela familjen som inne-håller svenska bönor odlade på Öland.

Den nya bönpastan både smakaroch känns som vanlig pasta, men be-står till en tredjedel av antingen vita-,svarta- eller kidneybönor vilket gör attden innehåller protein och dubbelt såmycket fibrer.

�������������������������������������� ������������

2016 Lantmännens

distriktsstämmorDirektanslutna medlemmar och medlemmar i anslutna lokalföreningar kallas härmed till ordinarie distriktsstämmor i Lantmännen ek för. Ärenden enligt stadgarnas § 20. Medverkan av koncernstyrelse och ledning.

Var med och påverka Lantmännens utveckling och framtid! För mer information och anmälan, gå in på: lantmannen.se/omlantmannen/aktiviteter

Distrikt Datum Tid PlatsSöderslätt–Österlen 8 mars 17.00 Scandic Star, LundNordvästra Skåne 10 mars 18.00 Örenäs Slott, GlumslövKristianstad–Blekinge 15 mars 18.00 Bäckaskogs slott, FjälkingeHalland 11 mars 09.30 Munkagårdsskolan, TvååkerVäxjö–Sunnerbo 16 mars 18.00 Rådmannen, AlvestaVärnamo–Jönköping–Höglandet 10 mars 18.00 Hooks herrgård, HokÄlvsborg–Bohuslän Dal 16 mars 13.00 Quality Hotell, VänersborgVästra–Östra Skaraborg 15 mars 18.00 Skara Stadshotell, SkaraGotland 15 mars 17.30 Toftagården, Gotlands ToftaÖstergötland 22 mars 18.00 Vreta Kluster, Vreta KlosterSörmland 21 mars 14.00 Hotell Malmköping, MalmköpingEnköping–Uppland 8 mars 17.00 Viktoria Hotell & konferens, UppsalaÖrebro–Värmland 9 mars 18.00 Nya Kupolen, KarlskogaVästmanland–Dalarna 14 mars 12.00 Köket i Gränden, AvestaVästernorrland 14 mars 09.30 Hotell Höga Kusten, HornöbergetJämtland 15 mars 09.30 OSD, ÖstersundVästerbotten 23 mars 09.30 Spiran, SikeåGävleborg 16 mars 15.00 Orbaden, VallstaNorrbotten 22 mars 09.30 Nordkalotten, Luleå

Välkomna önskar koncernstyrelsen Med reservation för eventuella ändringar. och distriktsstyrelserna!

�������������������������������������� �����������

Ring Agrols smörjråd så får du svar direkt. Vi ger dig personlig service att hitta rätt smörjmedel till din maskin. Du kan även gå in på vår hemsida: www.agrol.se och klicka vidare till ”rekommendationer”.

Agrols smörjråd:Lars Ekmark, 010-556 32 99Lars-Göran Persson, 010-556 09 51Roger Mannelqvist, 010-556 40 29Yngve Lindh, 010-556 09 49

H

Kan jag blanda olika motoroljor?

20 | Grodden | Nr 1 | 2016

Rabatt på fler tankställen och för-djupat samarbete med Lantmän-nen Maskin är två nyheter frånLantmännen Finans somstår bakom Agrolkortet.

Agrolkortet fungerar nu påalla Statoil Truckdiesel statio-ner i Sverige. Här ges en rabattpå 36 öre/liter. Det innebär attkortinnehavarna får tillgång till rabatt på270 tankstationer till runtom i landet.

– Många medlemmar har efterfrågatmöjlighet att kunna använda Agrolkor-tet med rabatt på ytterligare stationer såatt vi nu också kan ge rabatt på allaTruckdiesel-anläggningar känns väldigtpositivt. Vi har ett långvarigt och väl-digt bra samarbete med Statoil och harAgrolkortsrabatt sedan tidigare på allaStatoil stationer, kommenterar MichaelGrapenwall, marknadschef för Agrol-kortet på Lantmännen Finans.

Daniel Johansson är senior key account manager på Statoil och ser detsom en milstolpe i samarbetet mellanbolagen:

– Jag är själv uppväxt på landsbygdeni djupaste Småland och vet hur viktigtdet är med närhet till drivmedelsstatio-ner. Med 270 tankstationer till finns vinu på nästan 800 platser i Sverige. Sve-riges lantbrukare kommer därför alltid

ha nära till en Statoilstation, vilket kännsotroligt kul.

Lantmännen Finans fördju-par nu också sitt samarbetemed Lantmännen Maskinkring Agrolkortet genom atterbjuda nya räntefria finansi-eringsalternativ. Erbjudan-

det innebär 6 eller 12månaders räntefri finansiering om mananvänder sitt Agrolkort i samband medstörre inköp eller servar sin traktor. Merinformation om alternativen finns påwww.agrolkortet.se

Text: Helena Holmkrantz

MEDLEMSNYTT

I Kalmar län pågår en stor föränd-ring i lantbruksbranschen. KalmarLantmän upphör som föreningoch lantbruksdelen har sålts tilldanska Danish Agro (DLA). Ma-skinverksamheten ingår från denförsta januari 2016 i Lantmännensom en del i Lantmännen Maskin.

Maskinverksamheten kommer att fort-sätta i samma omfattning som förut.Anläggningarna i Kalmar, Lenhovda,Högsby och Borgholm fortsätter attserva maskinkunderna med samma per-sonal som tidigare. Kalmar län blir enny region i bolaget. Lantmännen Ma-skin har nu tio regioner i hela Sverige.

Under januari genomfördes tre infor-mationsträffar i Kalmarregionen. Kun-derna bjöds in till möte medrepresentanter från Lantmännen Ma-skin och Lantmännen Lantbruk samtLantmännens ordförande Bengt-Olov

Gunnarson. Intresset var stort och totaltkom nästan 300 lantbrukare.

Lantmännen Maskins vd Jonas Ar-vidsson informerade om hur maskin-verksamheten integreras i LantmännenMaskin. På frågan om anläggningarnasframtid kunde Arvidsson ge ett lug-nande besked:

– Vi värnar om vår anläggningsstruk-tur. Vi ska vara nära våra kunder. Verk-samheten i regionen kommer att fortsättaprecis som tidigare och maskinverksam-heten finns kvar på samtliga fyra orter.

Jonas Fröberg, operativ chef på Lant-männen Maskin, förklarade Lantmän-nen Maskins framtida strategi kringsortiment och varumärken. Intresset varstort och frågan kring den fortsatta ser-vicen av CLAAS var självklar. Jonas Frö-berg klargjorde att Lantmännen Maskinäven i fortsättningen kommer att servaalla CLAAS-maskiner. Lantmännen Lantbruk presenterade sinverksamhet och sina framtida planer på

etablering i regionen. Bengt-Olov Gun-narson, ordförande i Lantmännen, gaven inblick i koncernen och vad ett med-lemskap i Lantmännen innebär.

– Vi vill vara en attraktiv partner förlantbrukarna i regionen. Kalmar länoch Öland är ett expansivt område därjordbruksbranschen växer. Vi vill lockaså många som möjligt att göra affärermed oss.

Det var genomgående bra mötenmed bra diskussioner och en positivstämning. Många deltagare stannadekvar efteråt och samtalade med Lant-männens alla representanter.

– Framtidstron finns absolut hoslantbrukarna i sydöstra Sverige, konsta-terade Jon Rolfsson, ny regionchef hosLantmännen Maskin.

Text: Anna-Lena Lindell

Lantmännen etablerar sig i Kalmar

Nya tankställen ansluts till Agrolkortet

BILD: PETER ANNAS

Jenny Andrén blir ny medlemsansvarig med placering i Kalmar.En ökad satsning i Kalmar och ett allt större behov av information gör att Lantmännen

och avdelningen för Ägarrelationer nu satsar på att ha en person på plats i Kalmar.Jenny Andrén har har en gedigen förankring i området och har tidigare arbetat som vd-assistent/marknadskommunikatör på Kalmar Lantmän. Hon börjar sitt arbete på Lant-männen den 1 mars.

Jenny ny medlemsansvarig

Jonas Arvidsson, chef förLantmännen Maskin, varen av föredragshållarnaunder informationsträffeni Kalmar.

�������������������������������������� ������������

Nytt

FRÅN DISTRIKTEN

NORDVÄSTRA SKÅNE

Höstmöte på Helsingborgs Bryggeri

JÖNKÖPING

Stort intresse för ny servicepunkt

VÄSTRA SKARABORG

NORRA DISTRIKTEN

Ungdomsträff med spannmålstema

Grodden | Nr 1 | 2016 | 21

VÄSTMANLAND

VälbesöktÖppet hus

Ett 90-tal lantbrukare strömmade till när Lantmännen Maskin öppnade en efterläng-tad Servicepunkt, hos Isaryds Maskinstation,Aneby fredagen den 15 januari.

Deltagarna bjöds på mat och fick informa-tion av Lantmännen Maskin och distriktssty-relsen. Provkörning av våra traktormärkensamt vår vintriga utrustning genomfördesunder dagen.

En Servicepunkt betyder närhet genom attreservdelarna levereras direkt över nattensamt att platsen är en nollort, vilket innebäratt det är utgångspunkten både för verk-stadsarbete och reservdelar.

Vid kaffeminglet framkom framför allt attnärheten är otroligt viktig. Nu är det upp tillbevis att utnyttja servicen så att förväntning-arna infrias. Text: Lars Ordell

I början av december bjöd LantmännenLantbruk tillsammans med distriktsstyrelseni Nordvästra Skåne in till höstmöte på Hel-singborgs Bryggeri i den historiska lokalenOxhallen. Kvällen inleddes av Ulf Gunde-mark från koncernsstyrelsen. Ulf presente-rade aktuella frågor från koncernen samtStrategi 2020 ur ett gårdsperspektiv. Lant-männen jobbar på flera plan med att under-lätta och utveckla lantbruksaffären, där ettfokusområde är digitala strategier.

Kvällen fortsatte med en presentation avHelsingborgs Bryggeri, dess historia ochverksamheten idag. Helsingborgs Bryggeriserverade aktuella ölsorter som avsmaka-des tillsammans med en bit mat.

Efter mat och ölprovning talade MikaelJeppsson från Lantmännen Lantbruk omspannmålsmarknaden. Skörden 2015 varhistoriskt hög men en del problem har före-

kommit med kvalitén i form av låg protein-halt i framför allt maltkorn. Säljarna i Mörarpavslutade med vad som är aktuellt införvåren 2016. Jonathan Sjöström presente-rade fördelarna med Lantmännens Thermo-seed-behandlade utsäde och Britt-MarieAndersson berättade om premiumkonceptenNatur+ och Klimat & Natur. Premiumkon-cepten är ett arbete för att påverka den kon-ventionella odlingen i en mer hållbar riktningför att minska inverkan på klimatet och natu-ren. Slutligen gav Thomas Björkman en upp-datering på växtskyddsområdet och betonadevikten av en tydlig växtskyddsstrategi.

Kvällen avslutades med en rundvandring ibrygghuset och tapphallen, här fick besö-karna möjlighet att följa bryggprocessenfrån maltkross till fyllda flaskor.

Text och bild: Helena Andersson

Över 200 besökare lockades till öppet husi den nya verkstaden i Sala i slutet av no-vember.

Besökarna i den nya verkstaden bjödspå en julinspirerad landgång och tårta ochriktigt många passade på att vara på platskl 18 då Lantmännen Maskins VD JonasArvidsson höll sitt anförande. Jonas belystehur viktigt det är för Lantmännen Maskinatt vara nära kunden. Lantmännen Maskinhar efter år av reträtt på den svenska mark-naden åter fått lokal anknytning på fleraställen genom små strategiska satsningar.Där är Sala ett gott exempel på en lagomverkstadsyta som ska användas effektivt,och framtiden får utvisa om mindre expan-sioner skall göras i stället för något för stortsom samlar damm och är olönsamt.

Väderstads Bo Stark talade sedan i sittanförande om det nära samarbete som Väderstad och Lantmännen Maskin har.

Text: Tobias Johansson

I början av december bjöd Lantmännen Maskin in distriktets lantbrukare till premiär-visning/lansering av nya Valtra N-serien.

På anläggningen i Jönköping serveradedistriktsstyrelsen cirka 200 nyhetstörstandeoch hungriga besökare på mat.

Samtliga Valtra modeller presenterades.Ulf Persson, segmentschef Skog på Lant-männen Maskin, höll som vanligt en gedigenoch intressant genomgång av de olika mo-dellernas prestanda. All Maskins personalvar närvarande och skapade kontakter

under kvällen, vilket är mycket uppskattat.Eftermarknaden informerade om friskvård,Classic samt slitdelskampanjen.

Och så till slut kom den nya N-traktorn inkörande i nedsläckta verkstadslokaler tillmusik av gruppen Queen på hög volym.Thomas Ryden vid ratten och Ulf presente-rade den nya traktorn och inbjöd till nogainspektion. Det var ett nytt grepp att genom-föra en maskinvisning på.

Text: Lars Ordell | Foto: Janerik Ceder

I början av februari ordnade distrikt VästraSkaraborg en informationsträff på Lum-ber&Karle, där Anders Fridlund, marknads-chef på Lantmännen maskin, på ett enkeltsätt berättade om de komplicerade turernakring Claas kontra Agco. Slutresultatet äratt vi har agenturen för Agcos produkter iSverige och ett centrallager beläget i

Malmö. Agenturen för Claas finns kvarfram till hösten 2018, men Lantmännenkommer att fortsätta serva Claas maskinerunder överskådlig tid.

Bengt Karlsson, regionchef LantmännenLantbruk, ville sedan uppmana oss att semöjligheterna med de nya spannmålssor-terna och berättade att vi i år kan bidra till

forskningen om prostatacancer då det kom-mer att finnas blå ensilageplast att köpa.

Hans Wallemyr, koncernstyrelsen, redo-gjorde sedan för det gångna året och fram-tidsutsikterna. I rådande tid med skandalerinom Kommunal och Arla kände Hans detockså angeläget att berätta om Lantmän-nens policy. Text: Mikael Larsson

Den 5-6 februari anordnade de norradistriktens ungdomsrepresentanter en träff iÖstersund med tema spannmål. De över 70personer som anmält sig samlades först påBroströms lantbruk för studiebesök. Det varen mycket fin ekologisk mjölkgård och vifick både rundvandring och visning av la-gård, biogasanläggning och spannmålstork.

Vi fortsatte sedan dagen på hotell FrösöPark med Mikael Jeppson, chef för handelLantmännen lantbruk, som hade ett passmed omvärlds perspektiv och om hur han-deln med spannmål fungerade runt Öster-sjön. Sedan gick han in på hur förutsätt-ningarna såg ut i Norrland och om planernapå en mobil spannmålstork i Umeå området.Alla var överens om att en sådan satsningskulle vara bra och stimulerande, rent avnödvändigt om vi ska få upp produktionen

av spannmål i norra Sverige.Vidare så blev det fina presentationer om

hur arbetet med spannmål funkar på gårds-nivå med Johan Liljebäck, Överkalix, kanskevärldens nordligaste spannmålsodlare ochJohn Rödström, Skalmsjö, som odlat igången hel by i Västernorrland.

Avslutade gjorde Erik Bäckström, Stöcke,med bildspel och information om hur hantänker och löst det kring optimering av sinodling med tanke på bland annat maskin-park, markpackning, reducerad jordbearbet-ning och logistik.

En bra och inspirerande avslutning på ettlyckat möte som förhoppningsvis kan varaen början på att yngre lantbrukare vågarsatsa på den här produktionsgrenen mer änvad som görs idag!

Text och bild: Emma Bäckström

Info-träff

Nya grepp på maskinvisning

Sofie Fredriksson, Frida Dahlberg, Maja Forslund och PärAntonsson var fyra av deltagarna på ungdomsträffen i norr.

�������������������������������������� �����������

Tel 0510-500 29070-545 00 29

Fax 0510-500 04leif@fotegarden.se

www.fotegarden.se

NY HEMSIDA!

22 | Grodden | Nr 1 | 2016

CLAES JOHANSSONchef Hållbar utveckling,Lantmännen

Klimatfrågan från Paris till Tvååker

februari 2016

HÅLLBARUTVECKLING

ållbarhet och miljö är frågor som berör oss alla oavsettvar vi befinner oss. Det är också frågor där alla kan varamed och påverka på olika sätt. Det gäller såväl på ettdistriktsmöte med hållbarhetsfokus i Tvååker som på etttoppmöte i Paris.

Under 2015 tog hållbarhetsfrågorna stor plats på globaltoppnivå. Ett flertal toppmöten ägde rum under året ochvid klimatmötet, COP 21, i Paris under december lycka-des världens ledare slutligen komma fram till ett gemen-samt avtal. ”Ett mirakel utifrån vad det kunde blivit ochen katastrof utifrån vad det borde blivit” var det någonsom sammanfattade resultatet. Så är det naturligtvis. Avta-let i Paris och de åtaganden som är gjorda av respektiveland är långt ifrån tillräckliga för att nå det mål som avtaletpekar ut ”väl under 2 grader med siktet inställt på 1,5 gra-ders temperaturökning”. Dock är det ändå en väldigt vik-tig signal om att nu är det på riktigt. Det är första gångenvärldsledarna kan visa upp en enighet. Det tror jag får storbetydelse för innovation, långsiktiga investeringar ochockså för hur klimatfrågan diskuteras i olika sammanhangi olika delar av världen.

Agera lokaltHär hemma i Sverige är det också full aktivitet när det gällerviktiga processer för den svenska livsmedelsproduktionen.Miljömålsberedningens arbete pågår, där jobbas blandannat med att översätta resultatet från Paris in i den svenskamiljöpolitiken. Resultat från arbetet med livsmedelsstrate-gin dröjer fortfarande, men kommer sannolikt snart blikänt. Detta kommer att få naturligtvis få betydelse för fram-tida förutsättningar för att nyttja de fina förutsättningar vihar för hållbar livsmedelsproduktion i Sverige.

I mars har distriktsstyrelsen i Halland bjudit in till work-shop kring hållbar utveckling och vad det betyder på gårds-nivå och för Lantmännen. På Ästad Vingård i Tvååkerkommer dessa viktiga frågor att diskuteras. Visst var Paris-mötet viktigt och miljömålsberednings arbete har ocksåstor betydelse, men jag vågar påstå att diskussioner som deni Tvååker och alla andra ställen i världen, är ännu viktigareför att få saker att börja hända. Det är på lokal nivå föränd-ringen sker. Det är där som de stora orden från de storakonferenserna ska omsättas till idéer att tillämpa i verklig-heten. Det är det som skapar verklig förändring. Jag ser fram-emot den workshopen och är glad över att få vara med där.

Det är givetvis viktigt att hållbarhetsfrågorna diskuteras

på såväl global, nationell som regional nivå, men sedan gäl-ler det också att hållbara produkter efterfrågas och värderaspå marknaden. Lönsamhet är en förutsättning för att fort-sätta utveckla livsmedelsproduktionen i hållbar riktning.

Tendensen att ifrågasättaEn trend jag tyckte mig se under senare delen av 2015 ochsom jag hoppas fortsätter utvecklas under året är ifrågasät-tandet av de livsmedelsprodukter som säljs på den svenskamarknaden, men som inte skulle vara tillåtna enligtlagstiftningen att producera här. Importerade lågprispro-dukter producerade utan eller med lågt ställda miljö- ochdjurskyddskrav utgör en betydande del av den svenska livs-medelsmarknaden.

Jag tror att antibiotikafrågan har hjälpt till att konkretvisa på skillnader mellan livsmedel från den svenska pro-duktionen och produkter från många viktiga importlän-der. Det börjar nu ge resultat. Landsbygdsministernuttalade sig i december om att i den nya upphandlingsla-gen skulle miljö- och djurskydd få ökad prioritet och på såvis förbättra marknadsförutsättningarna för livsmedel somproducerats på ett mer hållbart sätt.

På den privata marknaden pågår liknande arbete. Inominitiativet ”Hållbar livsmedelskedja” förs en dialog mellanhandel och livsmedelsföretag för att öka omställningstak-ten och samarbeta för att nå en hållbar livsmedelsproduk-tion och -konsumtion i Sverige. Det är viktigt att insatsersom ökar hållbarheten betalar sig. Då krävs ett gemensamtansvarstagande från marknaden som inte bara innefattarett fåtal produkter i ett premiumsortiment utan en bredareansats som inkluderar även lågprissegmentet.

Frågor i hetluftenSammanfattningsvis kan man konstatera att frågor kringlivsmedelsproduktion i hela kedjan från jord till bord, kli-mat och hållbarhetsfrågor är i hetluften. Så väl i Paris,maktens korridorer i Stockholm och i Tvååker. Diskussio-nerna är intensiva och synpunkterna är många. En hållbarlivsmedelsförsörjning är en av de viktigaste frågorna attlösa för att nå en global hållbar utveckling. Nu är det dagsatt det blir verklighet av diskussionerna. För att få till enfortsatt utveckling i rätt riktning är det viktigt att de insat-ser som görs redan i dag värderas och växer på marknaden.Jag hoppas det är en gryende trend och inte bara en fromförhoppning.

HEn hållbar livsmedelsförsörjning ären av de viktigaste frågorna att lösaför att nå en global hållbar utveck-ling. Nu är det dags att det blir verk-lighet av diskussionerna.

Här odlas ett vänligare vete på ett mer håll-bart sätt. I förgrunden skymtar en lärkruta.

�������������������������������������� ������������

SPANNMÅLSMARKNADEN

GÖRAN KARLSSONProduktmarknadschefHavre/Råg/Trindsäd/Eko/Lin

nder 2015 ökade försäljningen av ekolo-giska livsmedel i Sverige och det påverkar nuefterfrågan på ekologiska spannmålsråvaror.Det varierar dock mellan grödorna, men generellt ser det bra ut inför odlingssäsongen2016. Bedömningen är att det finns bådebehov och utrymme för en ökad odling ochproduktion. Det bygger på fortsatt ökad efterfrågan på den svenska marknaden, attkvaliteten möter kundernas krav och attLantmännen kan vara lyckosamma på export-marknaden

Enligt Ekowebs senaste rapport om denekologiska livsmedelsförsäljningen i Sverigeför 2015 har den sammantaget ökat med 39procent. Det är tredje året i rad som det skeren ökning och totalt såldes det ekologiska livs-medel för 21,5 miljarder, vilket är en ökningmed cirka sex miljarder jämfört med 2014.Med en ökning på 39 procent mellan år 2014och 2015 uppgår nu den ekologiska andelenav den totala livsmedelsförsäljningen till 7,7procent. Det är enligt Ekoweb en ökningmed 2,1 procent jämfört med 2014.

Liknande utveckling ser man i de flestaandra västeuropeiska länder. Det är dockinget annat land som har samma högatillväxttakt som Sverige. I vårt grannlandDanmark är tillväxttakten cirka 10 procent,

Ekomarknaden utvecklas positivt

Enligt Ekowebs senaste rapport om den ekologiskalivsmedelsförsälj-ningen i Sverigeför 2015 har densammantaget ökatmed 39 procent.Det är tredje året irad som det sker enökning.

vilket det också är högre än förra året. Enligten preliminär beräkning från Ekoweb ärmarknadsandelen för ekologiska livsmedelpå nationell nivå 8,3 procent. Med detta harDanmark den högsta andelen i världen.

Enligt samma rapport från Ekoweb ärtillväxten för ekologiska livsmedel cirka 10procent för många länder i hela världen ochländer som Tyskland, Frankrike och Norgeökar också med cirka 10 procent. På denstörsta ekologiska marknaden i världen, den i USA, som omfattar cirka hälften av den totala marknaden i världen, så är ökningenockså runt 10 procent. Marknaden präglasav brist på råvara och produkter. Ett förhål-lande som varit positivt för Lantmännens export av krav-grynhavre och krav-höstveteunder de senaste tre åren.

Efterfrågan slår igenomDen ekologiska råvarumarknaden har nubörjat påverkats av den positiva utvecklingensom vi ser på konsumentmarknaden. Det harpåverkat efterfrågan på den inhemska mark-naden i Sverige men även ökat intresset frånkunder på den internationella marknaden,både från andra europeiska länder, inte minstvåra nordiska grannländer, och från den nord-amerikanska marknaden.

Från slutet av 2015 och framåt har de fysiska priserna för ekologisk spannmål inteföljt med den allmänna trenden nedåt, utanhar i vissa fall gått upp och i jämförelse medMatif-vete och mot konventionell spannmålhar premien/skillnaden blivet större.

Högre nivåer för skörd 2016Nuvarande marknadssituation innebär ocksåatt det ser bättre ut för skörd 2016 och Lant-männen kan i dag erbjuda terminspriser förskörd 2016, för alla krav-certifierade grödor.Priserna för ny skörd ligger för närvarande,för många grödor, på en högre nivå än Lant-männens poolpriser för skörd 2015. Det gäl-ler speciellt höstvete krav och vårvete kravav kvarnkvalitet och även för maltkorn krav.

Per den 5 februari 2016 kan lantbrukaresäkra Höstvete krav av kvarnkvalitet, medproteinhalt 10,5 procent, på nivån 2 760 till2 840 SEK/ton beroende på leveransperiod.Med proteinbetalning, som Lantmännenhöjer till skörd 2016, till 30 SEK/ton och per 0,1 procent protein, kan en lantbrukaredärmed redan nu säkra nästa års veteskörd pånivån över 3 000 SEK/ton om hen ocksålyckas nå 11,5 procent i proteinhalt. Obser-vera dock att priserna kan ändras varje dagkopplat till marknadens utveckling.

februari 2016

Grodden | Nr 1 | 2016 | 23

U

KRAV-veteDet största bekymret i den ekolo-giska spannmålsproduktionen förtillfället är låga proteinnivåer iKRAV-vetet, både höst och vår-vete. Det blir speciellt känsligt i enväxande marknad med ökad efter-frågan på kvarnvete. De lantbrukaresom fått fram kvarnvetekvalitet kandock se sig som vinnare med allthögre priser under vintern.

Lantmännens försäljning avekologiskt konsument mjöl går alltbättre och nu finns det en oro förbrist på råvara, med rätt kvarnkva-litet under perioden fram till nyskörd. Råvaran måste vara svenskoch därför är det också mer kri-tiskt. Inför vårsådden är det viktigtatt det sås vårvete som sedanskördas med bra kvarnkvalitet, dåmånga produkter som nu är utepå marknaden kräver vårvete imjöl blandningen. Exportpotenti-alen av svensk KRAV-certifieratvete har ökat vartefter. Vi får tackanej till ytterligare exportaffärer tillländer både i och utanför Europa.Det handlar framför allt om att visaknar rätt kvalitet, då det flestakunderna är intresserade av kvarn-vete, men vi ser även ökat intresseför ekologiskt vete till foder.

KRAV-rågSom en följd av växande intressefrån svenska konsumenter attköpa ekologiskt och då även råg-bröd, har behovet av råg ökatnågot. Vi pratar inte om stora ök-ningar i efterfrågan, men om ut-vecklingen fortsätter kommer enallt större del av den svenska eko-logiska rågproduktionen attkunna förbrukas i Sverige, vilketkan påverka priser uppåt.

KRAV-rapsFör tillfället taktar inte produktio-nen i Sverige och efterfrågan va-randra. Produktionen ökar mer änefterfrågan. Det bygger lager ochdet dämpar/sätter press på priset,vilket vi sett under hösten. Detfinns dock en stor utvecklingspo-tential i Sverige för svensk KRAV-rapsolja och nya produkter skullekunna lanseras. Skulle detta bliverklighet kan vi redan till skörd2016 se priser i nivå med de visett under de senaste två åren.

KRAV-grynhavreDet finns goda förutsättningar förtillväxt, både på den svenska ochinternationella marknaden förKRAV-grynhavre. I den grödan harsvenska ekologiska lantbrukareen bra produkt som finns etable-rad på många marknader, i mångaländer och har bra förutsättningaratt klara variationer i marknadenmellan olika skördeår och olikaländer. Vår bedömning är att pris-bilden framåt är fortsatt stabil ochdet ger goda förutsättningar försvenska ekolantbrukare att såKRAV-grynhavre till våren 2016.

100 % ren KRAV- grynhavreInför skörd 2016 kommer od-lingen av 100 % ren KRAV-gryn-havre att fortsätta i ungefärsamma omfattning som underskörd 2015. Satsningen som Lantmännen gjort bedömer vifortfarande som helt rätt och det finns ett stort intresse för vårprodukt ute i Europa.

KRAV-maltkornMarknaden för KRAV-maltkornfortsätter att växa. Det är fortsattbrist av KRAV-maltkorn av skörd2015. Efterfrågan växer och detär lätt att också göra den slutsat-sen och man går till ”Systembola-get” och botaniserar bland alla”nya” ekoöl som presenteras där.

Odlare behövs!Den positiva utvecklingen på densvenska ekomarknaden och vårpotential för export, bedömer vikommer att fortsätta att vara bratill skörd 2016 och Lantmännenbehöver därför fler odlare, inte baraav KRAV-maltkorn till nästa år,utan också av flera andra grödor.

�������������������������������������� ������������

Bonus när du tecknar poolavtal tidigt!

För poolavtal bevakar Lantmännen marknaden dagligen och gör löpande försäljningar av din spannmål. Poolavtal är ett effektivt sätt att sprida riskerna i din spannmålsaffär, även för dig som är aktiv och själv prissäkrar stora delar av din skörd.

Poolavtal kan tecknas fram till 1 juni. Väljer du att teckna ditt poolavtal senast 31 mars erhåller du en bonus på 30 kronor per ton. Tecknar gör du antingen på vår hemsida eller genom att kontakta din säljare eller vår kundtjänst.

Säkra din spannmålsaffär genom att välja den kombination av avtal som passar just din försäljningsstrategi.

Välj bland

Poolavtal Försäljning med marknadsbevakningTerminavtal Säkra priset på längre siktSpotavtal Säkra priset på kort siktDepåavtal Säkra priset efter leveransSpontanleverans Leverera till dagspris utan avtal

J364

POSTTIDNING B

Returadress:Lantmännen205 03 Malmö

�������������������������������������� ������������