Sätra

Anpassning av Grundskolans lokaler

utifrån elevutveckling

och verksamhetens behov

2007-12-18 Utbildningskontoret Linköpings kommun

Klas Lind och Christer Gunnarsson

2

3

Skollokaler i Linköping Anpassning av skolans lokaler utifrån elevantal och skolans behov

Elevantalet i grundskolan minskar och kommer att fortsätta minska under ytterligare 6-7 år. Utvecklingen med minskande elevgrupper ser likadan ut över hela landet och i de flesta kommuner pågår arbete med att anpassa skollokaler utifrån elevantalet. Utbildningskontoret har löpande uppdraget att se över och anpassa skolans lokaler utifrån elevantal och verksamhetens behov. Linköpings kommun har idag ett antal skolor som är byggda för ett större antal elever än vad som finns idag. Kommunen betalar hyrespengar för tomma skolbänkar och klassrum, pengar som istället skulle behövas i undervisning. Utbildningskontoret har under 2007 tagit fram en ny arbetsmodell för att göra prognoser kring utvecklingen av antal elever. Tillsammans med LKF (Linköpings kommunala fastigheter) och grundskolans rektorer och områdeschefer har kontoret även gjort en ny kapacitetsbedömning av grundskolorna i Linköping. Elevprognosen och kapacitetsbedömningen ligger till grund för ställningstagande kring vilka skolor/skolområden som behöver anpassa sina skolor till antalet elever.

Hur många elever finns och kommer att finnas i skolan? Antalet nyfödda barn har de senaste åren ökat och behovet av nya förskoleplatser är stort. Förändringen i årskullarna har inneburit att elevutvecklingen i skolans olika stadier varierar.

• Antalet elever i förskoleklass till årskurs 3 ökar. • Den elevminskning som idag finns i årskurs 4-6 planar ut och bryts om ett par år. • Antalet elever I årskurs 7- 9 kommer att fortsätta minska ytterligare 6-7 år. • År 2014 är totala antalet elever i grundskolan tillbaka på det elevantal som vi har idag.

Elevutveckling - Olika stadier (hela kommunen)

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 2013/14

F-3

4-6

7-9

4

Elevprognos Utbildningskontorets arbete med en ny arbetsmodell kring elevprognoser syftar till att säkrare kunna bedöma utvecklingen av antalet elever i kommunens grundskolor. Arbetsmodellen är framtagen i samverkan med kommunens statistikkontor och samtliga rektorer på kommunens grundskolor. Elevprognosen bygger på

• antalet faktiskt boende i respektive årskurs och skolområde • antalet elever i kommande förskoleklasser enligt kommunens befolkningsprognos • val av skola till förskoleklass • förhållandet mellan antalet faktiskt boende och det antalet som valt aktuell skola • val till musikklass till årskurs 4 • val till fristående skola till årskurs 6 • val skola av till årskurs 7

Den nya elevprognosen ger en större kunskap kring elevers val av skola och elevströmmar mellan skolor inom kommunen. Elevprognosen innebär en större trygghet och säkerhet i bedömningen genom sin tydlighet och uppbyggnad. (I beskrivningen för respektive

skolområde finns aktuell elevprognos detaljerat beskriven).

I Linköpings kommun går c:a 1 800 elever i fristående skola. De flesta av de fristående skolorna i Linköping bedriver undervisning i årskurs 7-9. I elevprognosen finns andelen elever som väljer friskola med, men i takt med att antalet elever i årskurs 7-9 minskar kommer sannolikt andel elever som väljer friskola att öka. Elevprognosen uppdateras löpande utifrån skolvalsresultat i april, definitiv skolplacering i september, samt i samband med revidering av befolkningsprognos. Se vidare exempel bilaga 2.

Elevprognos i kommunens olika orter och stadsdelar Elevprognosen varierar mycket mellan kommunens olika orter och stadsdelar. Den bostadsutbyggnad som finns planerad i kommunen finns med i elevprognosen och prognosen revideras utifrån förändringar i de tidsplaner som finns för olika bostadsprojekt. (I beskrivningen för respektive skolområde finns den planerade utbyggnad med som ligger till

grund för elevprognosen.)

Antalet platser på fristående skolor inom grundskolan har varit stabilt och bedömningen som kommunen gör är att antalet friskolor inom grundskolor kommer att ligga på dagens nivå de kommande 5-6 åren. Idag finns inga ansökningar om att starta nya fristående grundskolor i Linköping. Den elevminskning som skett de senaste åren, och som kommer att ske de kommande 5-7 åren, berör framförallt skolorna i Västerlösa/Rappestad, Brokind/Sätra, Ulrika/Nykil, Ryd, Ljungsbro, Skäggetorp och Ekholmen/Fredriksberg. I dessa områden saknas elever i förhållande till det antal skollokaler som finns idag. I Ekängen, Tallboda, T1, Ullstämma, Lambohov, m.fl. områden, kommer antalet elever om några är att överstiga det antal platser som finns i befintliga skolor. De kostnadsbesparingar som kan göras inom områden med minskande elevunderlag behövs sannolikt för att täcka nyinvesteringar i de områden som växer.

5

Hur många elever ryms i skolan - Skolans kapacitet

Löwenhielms måttstock

Avgörande för en skolas kapacitet gällande hur många elever en skola kan rymma bygger på ett antal förutsättningar. I grunden ligger skolans läroplan och timplan som reglerar vilken undervisning som skall ges och omfattningen av olika ämnen. Skollag, läroplan och timplanens krav innebär ett behov av väl anpassade och fungerande lokaler. Olika årskurser innebär olika krav på lokalernas utformning och lokalernas utformning och flexibilitet påverkar i stor utsträckning hur många elever en skola rymmer. En grundläggande förutsättning för en skolas elevkapacitet är personalens möjligheter och förmåga att samarbeta inom arbetslag och inom skolans olika verksamheter. Linköpings kommuns tidigare bedömning av grundskolans kapacitet har, lite förenklat, byggt på antal klassrum multiplicerat med antal elever, som gett en siffra på hur många elever en skola kunnat ta emot. Utbildningskontorets nya kapacitetsbedömning bygger på den ”måttstock” eller norm som arkitekt Gunnar Löwenhielm konstruerat. Gunnar Löwenhielm har mångårig erfarenhet av att ha ritat skolor och arbete tillsammans med kommuner kring anpassning av skollokaler. Måttstocken anger detaljerat antal m2 per elev eller grupp och bygger på grundskolans läroplan och timplan och tar hänsyn till hela skolans verksamhet. För att bedöma en skolas kapacitet delar Gunnar Löwenhielm upp skolans lokaler i tre delar (kategori 1, 2 och 3) där varje kategori jämförs med vad måttstocken anger för aktuell yta. Inom kategori 1 finns de lokaler som relativt enkelt kan byta funktion, ändras för nya behov, då de är relativt fria från låsta installationer. Hit hör undervisningslokaler som klass- och grupprum samt lokaler för skolbarnsomsorg. Inom kategori 2 finns de lokaler som endast med större insatser kan ändras till verksamheter som kraftigt avviker från de som de planerats för. Hit hör t.ex. slöjd-, bild-, hemkunskaps-, NO- och idrottslokaler. Inom kategori 3 finns slutligen de lokaler som kan betraktas som service funktioner, t.ex. kontorslokaler, personalrum, måltidslokaler etc. Se vidare bilaga 1. Vid genomgången av grundskolans lokaler enligt Löwenhielms modell visar det sig att ett stort antal skolor i Linköping har ett elevantal som ligger i nivå med sin elevkapacitet. Två genomgående skillnader visar sig vid genomgången. På ett flertal F-6 skolor är lokalytor för skolbarnsomsorg inte är tillräckliga samt att ett antal 7-9 skolor har större kapacitet än vad som bedömts tidigare. Sammantaget visar genomgången att Linköpings kommuns grundskolor har en mindre elevkapacitet än vad som tidigare bedömts.

Linköpings grundskolor rymmer idag 14 700 elever

Samtliga kommunala grundskolors elevkapacitet i Linköping uppgår läsåret 2007/2008 till 14 700 elevplatser. Den totala elevkapaciteten i grundskolan ger ett mått på hur många elever som teoretiskt ryms i skolan. Att direkt jämföra kapaciteten mot antalet elever i den kommunala grundskolan (13 500 läsåret 07/08) ger en felaktig bild av hur stor överkapacitet på skollokaler som finns inom grundskolan i Linköpings kommun. Majoriteten av överkapacitet är spridd på ett stort antal skolor. Denna överkapacitet går inte att påverka då den handlar om att gruppstorlekar på skolor varierar och enstaka skolor kan sakna mellan 25-75 elever för att vara i nivå med sin kapacitet.

6

När kommunen bedömer behovet av skollokaler måste hänsyn tas till kommunens skolplikts-ansvar. Kommunen har ansvar för att bereda alla elever i kommunen plats i grundskolan. Detta ansvar innebär bl.a. att kommunen måste ha en beredskap att kunna ta emot de elever som idag finns i fristående skolor. Förutom elevantalet räknar kommunen med ett utrymme motsvarande 10% av elevantalet för att kunna svara upp mot skolpliktsansvaret. En handfull skolor har eller kommer under de närmaste åren att få en överkapacitet som är så stor att den går att påverka. Under närmaste åren är det möjligt, om man ser till elevantal och skolornas kapacitet, att avveckla 300 elevplatser inför läsåret 2008/2009 och ytterligare 500 elevplatser inför läsåret 2009/2010. Fr.o.m. läsår 2010/2011 uppstår situationen att 7-9 skolor fortfarande har överkapacitet men ett flertal F-6 skolor behöver byggas ut. Fr.o.m. läsår 2013/2014 är det sannolikt att ett par nya skolor behöver uppföras i anslutning till de nya bostadsområden som vuxit fram i bl.a. Ullstämma och på Övningsområdet.

Tiden med överkapacitet inom skolan är kort Den avveckling/omvandling som skall ske av grundskolans lokaler de närmaste åren måste ske varsamt och på ett sådant sätt att det går att möta de förändringar som sker i elevantal och behov av skolor i nya delar av kommunen. Tiden med sammantagen överkapacitet i kommunen är kort och medför att kommunen inte får avveckla lokaler kortsiktigt utan med sikte på att klara kommande års förändringar i elevantal. År 2014 är totala antalet elever i grundskolan tillbaka på det elevantal som vi har idag.

Kunskapen kring elevutvecklingen i olika åldrar är viktig

• Antalet elever i förskoleklass till årskurs 3 ökar • Den elevminskning som idag finns i årskurs 4-6 planar ut och bryts om 5 år. • Antalet elever I årskurs 7- 9 kommer att fortsätta minska ytterligare 6-7 år. • År 2014 är totala antalet elever i grundskolan tillbaka på det elevantal som vi har idag.

Kunskapen kring elevutvecklingen i olika områden är viktig

I vissa områden sker ingen bostadsutbyggnad eller ökning av elevantalet. I några områden handlar det om att välja att satsa på en av två eller flera skolor för att skapa möjlighet för skolan att överleva ekonomiskt och pedagogiskt. I vissa områden kommer det att finnas en överkapacitet under några år och då kan ett tillfälligt nyttjande av skollokaler för t.ex. förskola var ett alternativ. I ett antal bostadsområden sker en utbyggnad och i vissa områden kommer en utökning eller nyetablering av skollokaler att bli nödvändig. Vid all nyproduktion är det viktigt att bygga flexibla lokaler som kan användas som förskola eller skola utifrån aktuellt behov.

Kapacitet och Elevutveckling (hela kommunen)

12 000

13 000

14 000

15 000

2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 2013/14

Kapacitet

Elevantal+10%

Antal elever i grundskolan plus 10% (skolpliktsansvar) i förhållande till skolornas sammantagna elevkapacitet.

7

Kunskapen om skolans ekonomiska förutsättningar är viktig

Inom Linköpings kommun finnes ett 10-tal skolor/verksamheter som bedrivs i vad som skulle kunna rubriceras som landsbygd. Kännetecknande för dessa verksamheter är bl.a. småskalighet, oregelbundenhet i elevtillströmning och långa avstånd till andra liknande verksamheter med små samordningsmöjligheter som följd. Vid c:a 5 av landsbygdsskolorna är elevantalet i nivå med skolans kapacitet. På grund av skolornas småskalighet klarar skolan trots detta inte att bära de kostnader som verksamheten innebär. Vid de övriga landbygdsskolorna som uppbär landbygdsstöd är elevantalet så lågt att ligger i nivå med halva skolans elevkapacitet. I takt med vikande barn- och elevkullar har dessa verksamheters, både verksamhetsmässiga och ekonomiska, problem blivit tydligare. Under de senaste åren har någon eller några av dessa verksamheter, trots vidtagna åtgärder, inte klarat att bedriva sin verksamhet inom ramen för givna resurser. Allians för Linköping beskriver i sitt visions- och samverkansprogram att skolor på landsbygd ska bevaras så länge det är pedagogiskt försvarbart. Barn- och ungdomsnämnden hade under 2007 avsatt medel för detta ändamål, sammantaget 3,2 mnkr. Medlen består dels av de 1,8 mnkr som kommunstyrelsen anvisat för Ulrika skola samt ytterligare 1,4 mnkr som nämnden omfördelat inom egen ram. Barn- och ungdomsnämnden har i internbudget 2008 reserverat ytterligare medel för stöd till utbildningsverksamheter i glesbygd. Sammantaget har 4,1 mnkr avsatts för detta ändamål. Samtidigt som nämnden tar initiativ för att utforma särskild ersättning och äska medel för detta måste en diskussion startas med syfte att identifiera någon eller några landsbygdsskolor där det inte kan uppfattas som pedagogiskt försvarbart att fortsätta verksamheten.

8

9

Beskrivning av skolor/områden där anpassning av skollokaler krävs inför läsår 08/09 Västerlösa - Brokind/Sätra - Ulrika/Nykil - Ekholmen/Fredriksberg

Barn- och ungdomsnämnden behöver möta kommande års elevminskning i grundskolan genom att anpassa ett antal skolor i kommunen. Anpassningen av skolorna utifrån elevantal och skolans behov kommer att se olika ut bl.a. beroende på områdets elevprognos kopplat till eventuell bostadsutbyggnad, närliggande skolors kapacitet, skolans ekonomiska och pedagogiska förutsättningar. På följande sidor beskrivs Västerlösa skolas, Sätra skolas, Ulrika skolas och Fredriksbergsskolans förutsättningar.

Arbete med skolor/områden där anpassning av skollokaler krävs inför läsår 09/10 och framåt Ryd – Ljungsbro - Skäggetorp

Utbildningskontoret arbetar med förutsättningar och förändringar för skolorna i områdena Ljungsbro, Skäggetorp och Ryd. Barn- och ungdomsnämnden kommer under 2008 att ta ställning till förändringar rörande dessa skolor from läsåret 2009/2010. Några mindre förändringarna i Ljungsbro kan bli aktuella för genomförande from läsåret 2008/2009. Linghem – Himna - Askeby – Örtomta – Bankekind

Utbildningskontoret arbetar med förutsättningar och eventuella förändringar för skolorna i Linghemsområdet. Ekängen – Tallboda – T1 – Ullstämma - Övningsområdet

Utbildningskontoret arbetar med förutsättningar och förändringar för de områden där elevantalet ökar och ett behov utbyggnad eller nyetablering finns. Områden berörda av detta är Ekängen, Tallboda, T1, Ullstämma och Garnisonsområdet.

10

11

Brokind och Sätra skolor

Vist skola i Sturefors samt Brokind och Sätra skolor tillhör skolområde Ånestad. Brokind skola bildar ett rektorsområde tillsammans med Sätra skola. Båda skolorna tar idag emot elever i årskurs F-6. Elever i årskurs 7-9 från Brokind och Sätra hänvisas till Berzeliusskolan. Avståndet mellan Brokind och Sätra är c.a 7 km. Avståndet mellan Sätra och Vist skola i Sturefors är c:a 12 km.

Elevprognos och elevkapacitet Brokind och Sätra skola har en tillsammans en kapacitet att ta emot 275 elever. På Brokind skola finns idag en förskola inrymd. Förskolan motsvarar 30 elevplatser.

Kapacitet och Elevutveckling - Brokind/Sätra skolområde

0

50

100

150

200

250

300

2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 2013/14

Kapacitet

Elevantal

Vist/StureforsVist/StureforsVist/StureforsVist/Sturefors

SätraSätraSätraSätra

BrokindBrokindBrokindBrokind

12

På vilken skola går elever boende i Brokind och Sätra? Elever i de första skolåren går eleverna vanligtvis i den närmaste skolan. I Brokind/Sätra rektorsområde bor 175 elever i årskurs F-6 läsåret 2007/2008. En stor majoritet, 155 elever, går i någon av områdets skolor. 20 elever går i annan skola än den anvisade.

Av 143 folkbokförda boende elever i årskurs 7-9 i Brokind/Sätra går 117 elever läsåret 2007/2008 på anvisad skola, Berzeliusskolan. 26 elever går på andra profil- eller fristående skolor i Linköping.

FFoollkkuunnggaa 44

PPaannddiioonn 22

ÅÅnneessttaadd 66

BBrrookkiinndd // SSäättrraa 114433 eelleevveerr ii 77--99

EEkkhhoollmmeenn 11

NNyyaa MMuunnkkeenn 11

9900

6655

55

EEnnggeellsskkaa 88

BBeerrzzeelliiuuss 111177

44 44 33 22 11 11

RRyydd 11

VViittttrraa 11

13

Sätra skola Bostadsutbyggnad Den bostadsutbyggnad som är planerad i Sätra handlar om ett antal småhus i Bestorp under perioden 2008-2011. Utbyggnaden är osäker. Område Anm. Typ Färdigställda år (prognos), antal bostäder

-07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -16 -17

Bestorp osäkert 109 5 5 5 5 Elevutveckling och elevkapacitet Sätra skola har en kapacitet att ta emot 100 elever. Läsåret 2007/2008 finns 67 elever på skolan och under perioden 2008 – 2014 kommer c:a 50 elever finnas på skolan. De kommande förskoleklassernas storlek kommer under perioden enligt prognos att variera mellan 4 till 16 elever. Förskoleklass prognos Sätra

Läsår 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14

Antal elever 4 15 7 13 16 14

Kapacitet och Elevutveckling - Sätra

0

25

50

75

100

125

2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 2013/14

Kapacitet

Elevantal

Pedagogiska förutsättningar Skolan erbjuder idag en bra verksamhet. Svårigheter, på grund av småskalighet, finns dock bl.a. kring att erbjuda ett utbud av B-språk till elever i årskurs 6 samt till elevens val.

Ekonomiska förutsättningar

Brokind och Sätra skolor har 2007 en merkostnad på 1 000 tkr/år för att bedriva sin undervisningsverksamhet. Under 2008 har skolan landsbygdsstöd motsvarande 1 000 tkr för att klara skolans ekonomi. Vid en avveckling av skolan och flytt av verksamheten till Brokinds skola klarar sig Brokind/Sätra rektorsområde utan landsbygdsstöd.

14

Status lokaler

Sätra skolas lokaler är i gått skick och på skolans finns slöjdsalar. Brokind skolas elever bussas idag till Sätra skola för slöjd.

Skolskjuts

Elever boende på landsbygden kring Bestorp åker idag skolskjuts till Sätra skola. Vid en eventuell avveckling av Sätra skola skulle samtliga elever bli beroende av skolskjuts till Brokind alternativt Vist skola.

Brokinds skola Bostadsutbyggnad Ingen bostadsutbyggnad är planerad som bedöms påverka elevutvecklingen. Elevutveckling och elevkapacitet Brokinds skola har en kapacitet att ta emot 175 elever. På skolan finns idag lokaler för en förskola som motsvarar 30 elevplatser. Läsåret 2007/2008 finns 93 elever på skolan och under perioden 2008 – 2014 kommer 84-133 elever finnas på skolan. Förskoleklassens storlek kommer under perioden enligt prognos att variera mellan15 till 27 elever. Förskoleklass prognos Brokind

Läsår 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14

Antal elever 15 19 24 24 27 20

Kapacitet och Elevutveckling - Brokind

0

50

100

150

200

2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 2013/14

Kapacitet

Elevantal

Brokinds skola klarar att ta emot eleverna från Sätra skola Barn- och utbildningsnämnden föreslås satsa sina resurser på en skola i Brokind/Sätra skolområde. En skola skapar förutsättningar för en utveckling av den pedagogiska verksamheten och innebär en ekonomisk hållbar organisation. Idag är båda skolorna i Brokind och Sätra till hälften fyllda med elever. En sammanslagen skola i området får en volym som innebär att de pedagogiska förutsättningarna förbättras och skolan klarar sig utan nuvarande landsbygdsstöd.

15

Förutsättningar

Brokinds skola har en kapacitet att ta emot 175 elever. På skolan finns idag lokaler för en förskola som motsvarar 30 elevplatser. Läsåret 2012/13 blir det totala elevantal i Brokind/Sätra fler än 175 elever. Elevantalet i Brokind/Sätra kommer på sikt att bli drygt 200 elever. Skolan behöver byggas ut med lokaler för slöjdundervisning. Inför läsåret 2010/11 behöver skolan de utrymmen som idag nyttjas som förskola. På sikt behöver skolan byggas ut för att kunna ta emot 225 elever. Linköpings kommunala fastigheter (LKF) undersöker möjligheterna till utbyggnad av Brokinds skola.

Kapacitet och Elevutveckling - Brokind inkl Sätra elever

0

50

100

150

200

2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 2013/14

Kapacitet

Elevantal

Skolområdesgräns mot Vist

För vissa elever boende kring Bjärka Säby kan det bli naturligare att tillhöra Vist skola. Utbildningskontoret kommer att föreslå nämnden att justera Vist skolområde söderut.

16

17

Förslag till beslut gällande Sätra skola Förslaget innebär att elever i Sätra skolområde hänvisas till Brokinds skola. Brokinds skola har idag en kapacitet på 175 elevplatser inkluderat den förskoleavdelning som idag finns på skolan. Brokinds skola klarar att ta emot de elever som finns i Sätra skola. Barn- och utbildningsnämnden föreslås satsa sina resurser på en skola i Brokind/Sätra skolområde. En skola skapar förutsättningar för en utveckling av den pedagogiska verksamheten och innebär en ekonomisk hållbar organisation. Idag är båda skolorna i Brokind och Sätra till hälften fyllda med elever. En sammanslagen skola i området får en volym som innebär att de pedagogiska förutsättningarna förbättras och skolan klarar sig utan nuvarande landsbygdsstöd. Elevantalet i Brokind/Sätra kommer på sikt att bli drygt 200 elever. Skolan behöver byggas ut med lokaler för slöjdundervisning. Inför läsåret 2010/11 behöver skolan de utrymmen som idag nyttjas som förskola. På sikt behöver skolan byggas ut för att kunna ta emot 225 elever. För vissa elever boende i norra delen av Sätra skolområde kan det bli naturligare att tillhöra Vist skolområde och Sturefors skola. Utbildningskontoret kommer att föreslå nämnden att justera Vist skolområde söderut. Utbildningskontoret utreder vilka möjligheter som finns att erbjuda skolbarnsomsorg i Bestorp för skolbarn boende i Sätra skolområde. Nuvarande konstruktion av skolskjutsavtalen med km-intervall per dag innebär att den skolskjuts som tillkommer mellan Sätra/Bestorp och Brokind ryms inom dagens skolskjutsuppdrag. Utbildningskontoret gör bedömningen att någon ökad skolskjutskostnad inte uppstår. Ny upphandling av skolskjutsen fr.o.m. läsåret 09/10 innebär en ny skolskjutsorganisation och kommer att påverka kommunens skolskjutskostnader på ett sätt som inte kan förutspås idag. Kostnadseffekt per år (tkr)

Avtal tom Hyra Landsbygds-

stöd Avv. kostn. Ökad kostn. skolskjuts Effekt 2008 Effekt 2009 Effekt 2010

Sätra skola 2008-12-29 1 004 1 000 200 -802 -2 004 -2 004

Barn- och ungdomsnämnden föreslås besluta att Sätra skola avvecklas, samt att eleverna i Sätra skolområde hänvisas mot Brokinds skola att Vist skolområdesgräns justeras söderut för att omfatta Bjärka Säby med omnejd.

18

19

Bilaga 1

Exempel på beräkningsunderlag för en skolas elevkapacitet utifrån Löwenhielms modell.

20

21

Bilaga 2 Exempel Elevprognos F-6 skola

Födelseår

Faktiskt antal boende

Antal boende enl prognos F-klass år Skolplac

Elever på skolan / antalet i upptagningsområdet Tillhör upptområde -skolplacering

2011 50Fklass =2017/2018 46 92% Björkö 39

2010 50Fklass =2016/2017 46 92% Brunnbyskolan 10

2009 49Fklass =2015/2016 45 92% Engelska Skolan 4

2008 48Fklass =2014/2015 44 92% Folkungaskolan Mu 4-6 8

2007 47Fklass =2013/2014 43 92% Internationella skolan Atlas 1

2006 37 41Fklass =2012/2013 38 92% Ljungs skola 5

2005 39 42Fklass =2011/2012 39 92% Ljungsbro skola F-6 3

2004 47 44Fklass =2010/2011 41 92% Slestadskolan GS 1

2003 49 47Fklass =2009/2010 43 92% Tokarpsskolan F-3 2

2002 46 43Fklass =2008/2009 40 92% Vreta kloster skola 227

2001 39 0 35 90%

2000 37 1 35 95% Överenskommen kapacitet

1999 41 2 39 95% Kapacitet antal elever 275

1998 43 3 37 86% Kapacitet antal fritidsbarn 140

1997 40 4 28 70% Löwenhjelms kapacitetsbedömning

1996 49 5 48 98% Kapacitet antal elever 224

1995 48 6 37 77% Kapacitet antal fritidsbarn 115

Taxekategori Antal barn

%-andel Fritids 8 Musikklass år 4-6 2,67

Fritidshem 133 91% 4 Engelska år 6 4,00

2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18

F 35 40 43 41 39 38 43 44 45 46 46

1 35 35 40 43 41 39 38 43 44 45 46

2 39 35 35 40 43 41 39 38 43 44 45

3 37 39 35 35 40 43 41 39 38 43 44

4 28 34 36 32 32 37 41 38 36 35 41

5 48 25 34 36 32 32 37 41 38 36 35

6 37 44 21 30 32 28 28 33 37 34 32

Elevantal 259 252 245 258 259 258 266 276 281 284 289

Antal fritids 133 135 139 144 148 146 146 149 155 163 165

22