XXXXXXXXXX 1

Gustav fickÅrets Träfluga:

”Möjligheterna är oändliga”

8 Överlev i vildmarken 13 Nyskapande i Hammarby Sjöstad 25 Framtidens städer

NYHETER FRÅNSVERIGES STÖRSTA PRIVATATRÄFÖRÄDLINGSLEVERANTÖRNR 1 2018

De senaste åren har vi flera gånger haft förmånen att bygga i centrala lägen i några av våra största städer. Det är några av många exempel på hur landet bygger staden. Dessutom får ännu fler människor se det moderna träbyggandet på nära håll. Det tror jag är positivt. Vi behöver fortsätta arbeta för att nå ett jämviktsläge där marknadens kunskap om trä är lika god som den om andra material.

Att IFU Arena i Uppsala byggdes i trä har mycket att göra med att Gustav Ahlford, vd på fastighetsutvecklingsbolaget Walloxstrand och den första vinnaren av vår träfluga, var en del av processen. Tack vare hans erfarenheter och kunskap kunde vi jämföras mot andra lösningar på ett bra sätt.

Under året inleder vi arbetet med Trikåfabriken, en påbygg-nad i Hammarby Sjöstad som vi också berättar om i det här numret av Martinsons Magasin. Även Trikåfabriken byggs i ett område där många människor kommer att se stommen monteras under byggtiden – och vi vet att det redan nu finns ett stort intresse för att besöka byggplatsen.

Just påbyggnader är dessutom ett område där trä har stor a fördelar när det handlar om förtätning i stadskärnorna. Tack vare kombinationen av låg vikt och hög bärkraft går det lätt att bygga på befintliga hus utan dyra och tidsslukande stomförstärkningar i den befintliga byggnaden. Det är ett

utmärkt sätt för våra städer att växa hållbart och vi på Mar-tinsons fortsätter göra det vi kan för att sprida kunskaperna.

Året har också börjat bra när det handlar om vårt arbete för att tydliggöra klimatfördelarna med att välja produkter i trä. Vi blev i januari först med att miljömärka våra byggskivor i KL-trä med Svanen, det nordiska miljömärket. Ta gärna en titt på vår hållbarhetsredovisning som vi publicerat digitalt på martinsons.se. Där belyser vi hela vår verksamhets håll-barhetsprestanda ur ett bredare perspektiv.

För oss handlar mycket också om att göra anläggningen i Bygdsiljum klar för att kunna öka produktionen efter som-marledigheten. Det handlar om investeringar i maskiner och lokaler på mer än 70 miljoner kronor. Vi behöver också bli fler medarbetare och har därför inlett ett intensivt rekryte-ringsarbete på många håll i företaget.

Trä har en nyckelroll för att möta klimatförändringarna och är en viktig drivkraft i omställningen från den fossilt base-rade ekonomin till bioekonomi. Intresset för att arbeta hos oss är ett tecken på att det är många som vill vara en del av den utvecklingen.

Det är både oerhört glädjande och hoppingivande.

Lars Martinson, koncernchef

Lars funderar

ILLU

STR

ATIO

N F

AB

EG

E/T

EN

GB

OM

I Hammarby Sjöstad pågår just nu förvandlingen av den anrika Trikåfabriken till en miljöcertifierad modern kontorsbyggnad. Två av de fyra huskropparna kommer att få påbyggnader i KL-trä och limträ, material som tack vare sin starka bärkraft i förhållande till den låga egenvikten, passar perfekt för ändamålet.

Sid 13–16

Martinsons937 80 BygdsiljumTel 0914-207 00

info@martinsons.sewww.martinsons.se

Ansvarig utgivareLars Martinson

RedaktörCaroline Thorén, Henson

caroline.thoren@hensonpr.se

Layout Krux

Tryck Ågrenshuset

Fotograf Patrick Degerman

om inte annat anges

Martinsons är en familjeägd träförädlingsindustri med starka rötter i Västerbotten. Företaget

förädlar den norrländska skogen till högkvalitativa trävaror, nyskapande komponenter och

färdiga funktionslösningar som ger mervärden och bidrar till ökad träanvändning.

Verksamheten säkrar skogens värde genom ett långsiktigt ansvarsfullt skogsbruk

och effektiv förädling i egna sågverksanläggningar i Bygdsiljum och Kroksjön.

I Bygdsiljum finns i dag en av Europas modernaste såglinjer.

Företaget präglas av en stark företagsanda och innovationskultur. Förutom en omfatt­

ande produktion av sågade trävaror är Martinsons Sveriges största producent av limträ samt

Nordens ledande producent av träbroar och stomsystem i trä.

Kunderna finns över hela Sverige och i många delar av Europa och Asien. Koncernen har i

dag cirka 440 anställda, omsätter 1,6 miljarder kronor och uppmärksammas år efter år som

en av Sveriges mest expansiva träförädlingsindustrier. Huvudkontoret ligger i Bygdsiljum.

Martinsons, 937 80 Bygdsiljum. Tel 0914-207 00, info@martinsons.se, www.martinsons.se

PÅ OMSLAGET Gustav Ahlford, vd för fastighetsutvecklingsbolaget Walloxstrand, mottog Årets Träfluga för sitt arbete med

att främja användandet av trä i allt från stora till små projekt.

Innehåll

Utveckling5 Svanenmärkt KL-trä Nu kan Martinsons erbjuda Svanenmärkt

KL-trä. Men vad innebär det i praktiken och vilka är fördelarna?

12 Attraktiva skogsjobb Hur löser vi kompetensbristen inom

skogsnäringen? Arbetet pågår och väntas ge resultat inom ett par år.

28 Satsar framåt Under 2018 ska Martinsons öka sin produktion

i Bygdsiljum med 35 000 m3. Olov Martinson, produktionschef,

berättar.

Skogen och du8 Into the wild Hur överlever man egentligen en kortare eller längre

tid i skogen utan mat och skydd? Experten ger dig tips.

10 Äganderätt i fara I dag avslås närmare varannan avverknings-

ansökan, något som får stora konsekvenser på flera plan.

11 Respekt för din skog Kristofer Johansson är virkesköpare. Här

berättar han varför det är ett bra val att sälja skog till Martinsons.

Projekt13 Trikåfabriken I Hammarby Sjöstad byggs den anrika Trikåfabriken

om till en miljöcertifierad kontorsbyggnad – i limträ och KL-trä.

Samhällsbyggande20 Förenklar drömmen Martinsons stomsystem i limträ gör processen

från idé till färdig byggnad enklare.

25 Framtid och planering När städer ska förtätas för framtiden krävs

både noggrann forskning och omsorgsfull planering.

Människor17 Äntligen händer det Gustav Ahlford, vd för Walloxstrand, har slagits

för träbyggandet hela sitt yrkesliv. Nu ger det resultat.

Utblick24 Hållbarhetsboom Sveriges bygghandlare ser en tydlig ökning från

beställarhåll när det gäller krav på miljömärkt virke.

UTVECKLING 5

FOTO

CA

RL

HJE

LTE

Svanen

UTVECKLING 6

Många byggnader som uppförs i Sverige i dag är certifierade i enlighet med något av de många miljöcertifieringssystem som finns på marknaden. Men hittills har cer-tifieringssystemen varit fokuserade på brukar fasen och låg energianvändning. Nu sker emellertid en allmän revidering av många system där även valet av stom-system räknas in och har betydelse för märkningen.

– Svanenmärkningen blir kvittot på att vi har det mest hållbara KL-träet även om vi även tidigare kunnat erbjuda miljö-certifierat KL-trä. Att virket är märkt med Svanen underlättar också för användaren rent administrativt i miljöcertifieringspro-cessen, säger Per Lundgren, miljö- och kvalitetssamordnare på Martinsons.

Men Svanenmärkningen är inte det första steget i Martinsons arbete med att håll-barhetsmärka material. Redan för sex år sedan inledde Martinsons arbete t med att FSC®-märka sitt KL-trä (FSC-C107490). FSC®, Fores t Stewardship Council, som vid sidan av PEFC, Programme for Endor-sement of Forest Certification schemes, är ett oberoende certifieringssystem för skog som ställer krav på ett ansvarsfullt brukan-de av världens skogar. Det ställer också krav på att virket ska vara spårbart.

2017 levererade Martinsons miljömärkt KL-trä till Hilton Frösunda i Solna, en kontorsbyggnad i nio våningar där de två översta byggdes helt i trä. Ambitionen var att nå den högsta nivån, platina, inom miljö certifieringssystemet LEED som ad - mi nistreras av Sweden Green Building Council och anses vara det tuffaste certi-fieringssystemet. Det FSC®-certifierade KL-trä som levererades till Hilton är av samma typ som i dag är Svanenmärkt. Och att det här är en utveckling som kommer att fort-sätta med oförminskad styrka intygas av Josephine Jansson, produktspecialist på Miljömärkning Sverige som ansvarar för Svanenmärkningen

– Det finns ett stort intresse för Svanen-märkt byggande så det är väldigt positivt att KL-träskivor klarar våra krav. Allt fler bor Svanenmärkt i dag i Sverige. Antalet färdigbyggda bostäder inklusive förskolor som är Svanenmärkta har ökat med 54 procent det senaste året, säger Josephine Jansson.

Byggskivor som blir miljömärkta med Svanen hör till de minst miljöbelastande på marknaden och utgår från en livscykelvär-dering av produkten. Svanen ställer bland annat krav på användning av certifierad träråvara, minskad användning av miljö- och hälsoskadliga ämnen och hållbarhet. FO

TO C

AR

L H

JELT

E

I januari blev Martinsons KL-trä det första att miljömärkas med Svanen, det officiella nordiska miljömärket. Märkningen är resultatet av ett långsiktigt håll-barhetsarbete och omfattar miljöcertifierad råvara från norrländska skogar och anläggningar som drivs av vattenkraft från Skellefteälven.

– Marknaden blir alltmer medveten. Därför är vi tidigt ute och går i bräschen. Inom några år kommer miljömärkningar på själva materialet att vara standard, säger Stig Axelsson, försäljningschef på Martinsons.

Branschens reaktioner på Martinsons Svanen märkning har varit positiva och från beställarhåll märks det att Svanen är ett starkt och pålitligt varumärke när det gäller hållbarhet.

– För oss är det här en viktig positio-nering i arbetet med att övertyga mark-naden om träets fördelar. För det arbetet pågår fortfarande även om trä som mate-rial vunnit mycket mark under de senaste åren, något som den senaste rapporten från Sverige Bygger visar tydligt, säger Per Lundgren.

I rapporten ställdes frågan vilken bärande konstruktion beslutsfattarna personligen förordar för ett mer hållbart byggande. Av de 496 byggherrar, 340 konsulter och 358 byggentreprenörer som tillfrågades stod det klart att närmare 40 procent av arkitekterna förordar trä som enskilt bär-ande material. 40 procent av arkitekterna för ordar också en kombination av trä och andra material. Drygt 20 procent av bygg-herrarna förordar rena trästommar medan närmare 40 procent förordar en kombina-tion av trä och andra material.

– Det är en utveckling vi känner tydligt av och som visar att marknaden öppnat upp för såväl trästommar som hybrider med olika kombinationer av material, säger Per Lundgren.

UTVECKLING 7

FAKTA SVANENNordiska ministerrådet beslutade 1989 att införa Svanen, en officiell och gemensam miljömärkning för Norden. I Sverige sköter Miljömärkning Sverige AB det praktiska arbetet med att utarbeta kriterier, utföra kontroller och ge licenser. Sedan 2012 ägs företaget till 100 procent av staten. Svanen arbetar med de områden där märkning av produkter leder till stora miljövinster. Sva-nen bedömer produktens miljöpåverkan under hela livscykeln från råvara till avfall.

SÅ GÅR MÄRKNINGEN TILLI kriterierna ställs krav på till exempel innehåll och användning av miljöfarlig a kemikalier, utsläpp till luft, vatten och mark, energi- och resursanvändning samt avfallshantering. Det ställs också krav på bra kvalitet och funktion. Detta sker genom omfattande tester från oberoende labora-torier, intyg, dokumentation och ett kon-trollbesök. Efter godkända kontroller får företaget en licens att använda Svanen på sin produkt. Kraven tas fram i samråd med experter från näringsliv, miljöorganisatio-ner och myndigheter. Innan kraven beslu-tas skickas de ut på öppen remiss. För att få en Svanenlicens måste produkten till -höra ett av Svanens 58 produktområden.

SKOGEN OCH DU 8

Den 2 juli 2012 försvann en 68-årig man efter en fisketur i västra Jämtland. Efter några dagars intensivt sökande gav polis, räddningstjänst och fjällräddning upp let andet i tron att mannen var död. Men efter 12 dagar återfanns 68-åringen, mot alla odds, av två kanotister. Han hade lyckats överleva i den oländiga skogen, främst tack vare sin förmåga att hålla huvudet kallt.

Sedan mobiltelefonen blev var mans egen-dom har antalet långvariga försvinnanden minskat kraftigt. Men även i dagens upp-kopplade samhälle finns det platser där mottagningen är dålig. Har man dessutom varit ute många timmar innan man råkar gå vilse kan det ju hända att telefonens batteri är på upphällningen. Att förlita sig helt på tekniken kan med andra ord vara riskfyllt.

Expertisen inom beredskap och överlev-nad i krissituationer trycker hårt på vik-ten av att, när man är vilse, släppa allt och tänka STOP. Ordet står i det här fallet för stanna, tänk, orientera och planera. Att helt enkelt dra upp en enkel strategi för de närmaste timmarna och inte spilla energi på att börja springa planlöst och ropa. Att drabbas av panik kan nämligen vara den

allra största faran i en nödsituation. Och enligt polisen och räddningstjänsten var det den 68-årige mannens förmåga att be-hålla lugnet som var det främsta skälet till att han klarade sig 12 dagar i skogen på enbart bär, växter och vatten.

En människa klarar sig utan luft i tre minuter, utan vatten i tre dagar och utan mat i tre veckor. Luften är tack och lov obe-gränsad i skogen och med basal kunskap om skogens eget skafferi kan du klara dig ganska länge på harsyra, nässlor, mask-rosor, svamp och bär. Det viktigaste är med andra ord att se till att hålla vätske-nivåerna intakta. Håll dig till strömmande vatten, ju kallare desto bättre, om du inte råkar ha med dig ett spritkök där du kan rena vattnet genom att koka det. För folk inom skogs- och virkesindustrin kanske det här med att hålla huvudet kallt och se till att få tag på vatten är tips som möjligen skulle kunna vara till nytta för nå-gon som tillbringat hela sitt liv i en storstad. Branschfolk har ju trots allt en viss vana av att vistas i skog och mark. Men enligt Harry Sepp, tidigare överlevnadsexpert på Civilförbundet, kan även den mest rutine-rade skogsmulle gå vilse och möta ovana reaktioner hos sig själv.

Av den anledningen ska alla som ger sig ut i skogen alltid vara förberedda på att man kan gå vilse, menar Sepp, som figurerat i de flesta svenska medier på temat över-levnad.

– Jag har själv gått vilse och det är inte roligt. Berätta alltid för någon vart du ska och hur länge du ska vara borta. Och se till att du druckit och ätit ordentligt innan, säger han i en artikel i Metro.

Att ha med sig en extra tröja och lång-byxor är också viktigt i de fall man måste tillbringa en eller flera nätter utomhus. Att ha med sig några hårda karameller tillhör också grundutrustningen eftersom det håller uppe blodsockret och gör att vi tän-ker bättre. Karta, kompass och en tändare är andra enkla förberedelser som kan vara till stor hjälp.

– Det är viktigt att kunna göra upp eld. Dels för att kunna värma sig och koka vatte n till eventuella rötter eller annat ät-ligt man har hittat, men också som tröst – det känns bättre att sitta och titta in i en eld. Se till att ha med cigarettändare, de räcke r betydligt längre än tändstickor och tål vatten, säger Harry Sepp i en artikel i SvD.

”att hoppas på det bästa

men förbereda sig för det värsta”

SKOGEN OCH DU 9

kartakompass

knivtändarevisselpipa

extrakläder

INNAN DU GÅR UTBerätta vart du ska, hur länge duska vara borta.

Ta med extrakläder, karta och kompass.

Ta alltid med kniv, tändare ochen visselpipa.

Drick ordentligt innan du ger dig av.

Ta med några hårda karamellersom håller uppe blodsockret.

stop

tre=nöd

OM DU GÅR VILSE

Ta det lugnt – stanna kvar där du är

och försök att orientera dig.

Ring polisen direkt om du har en mobil.

Använd visselpipa. Den hörs längre

än din röst.

Gör en nödsignal – antingen genom

att placera tre grenar på en stig eller

genom att lägga granris på elden,

det skapar rök som syns långt.

Ät bara växter, bär och svampar

som du känner till.

och mobil

förstås

SKOGEN OCH DU 10

”POLITIKEN KLIVERINTE FRAM OCH TARSITT ANSVAR”

KRISTOFER JOHANSSONÅlder 33 år

Stationerad Lycksele

Bor Tuvträsk utanför Lycksele

Familj Singel

Intressen Friluftsliv, jakt, fiske

och sport i allmänhet

I dag riskerar många skogsägare avslag på sina avverkningsanmälningar. Det görs med hänvisning till att marken anses ha höga naturvärden, men det är godtyckligt och skogsägarna får heller ingen kompen-sation för att staten drar in möjligheten att avverka.

– Fortsätter detta riskeras såväl råvaru-försörjningen till industrin som tillväxten i den svenska skogen, säger Linda Eriks-son, skogsdirektör på Skogsindustrierna.

Det finns många exempel på hur tillämp-ningen om miljöskydd för skog har skärpts utan att lagtexten förändrats. Konsekven-sen har blivit att flera skogsägare har sett sin avverkningsanmälan avslås med resul-tatet att äganderätten inskränks. Det här är en fråga som kan få svåra följder för den enskilde skogsägaren som riskerar att stor a värden går upp i rök.

– Politiken kliver inte fram och tar sitt ansvar, i stället präglas den av okunskap om skogsbruk och i viss mån spelar även det politiska landskapet roll här. Inom rege ringen är man inte överens i frågorna och därför händer det inget, säger Linda Eriksson.

Ett exempel hon nämner är det nationella skogsprogrammet som drogs igång för fem år sedan. Där branschen har satsat masso r av tid och engagemang i flera arbetsgrupper men sedan har det tagit stopp och inget händer.

Ett annat är artskyddsförordningen där skogsägare har fått avverkningsrätten indra gen exempelvis för att det tidigare funnits ett tjäderspel på grannskiftet.

Det finns fler punkter som gör att känslan av att det håller på att gå för långt växer, menar Linda Eriksson. Nyckelbiotoperna är en sak, hanteringen av den fjällnära skogen en annan och Århuskonventio-ne n en tredje. Den sistnämnda riskerar att öppna upp för överklaganden av i stort sett varenda avverkningsanmälan.

– Regeringen har nu dessutom ut-lova t en ny landsomfattande inventering av nyckelbiotoper. Det riskerar att skapa många fler ofrivilliga skogsavsättningar av avverkningsmogen skog. Följderna skulle bli sjunkande fastighetspriser, minskad till-gång på råvara och att skogsägarna måste slåss för helt normala skogsbruksåtgärder, säger Linda Eriksson som tycker det är bra att frågorna lyfts fram.

Även om mycket av detta låter dystert så finns det ljuspunkter. Svensk skogsindustri går som tåget och gör stora investeringar vilket innebär en stark framtidstro.

– Många fall ligger just nu i domstol och beräknas avgöras under det här året, så jag är ändå förhoppningsfull kring att ersättningsrätten kommer att klargöras. Då blir det en press på politikerna att skriva in rätten till ersättning i lagen så att det blir tydligt.

Att köpa skog handlar om mer än bara kronor, ören och timmer. Det handlar lika mycket om att sköta skogen som att ta klimathänsyn och få ny skog att växa.

– Säljer man sin skog till Martinsons så kan man vara säker på att den används till något som är bra för bygden, bra för klimatet och bra för den egna skogen, säger Kristofer Johansson, virkesköpare i Lycksele.

Grundbulten i Kristofers arbete handlar om uppsökande verksamhet och att arbe­ta långsiktigt. Han trivs med den person­liga kontakten som det innebär att träffa skogsägare.

– Det är en jätterolig del av jobbet. När jag lär känna fastighetsägaren får jag ock­så en bild av deras engagemang i skogen.Alla är olika med olika behov och önske­mål – men en kopp kaffe hemma i köket brukar ge svar på frågor som både jag och markägaren kan ha, säger Kristofer.

Han beskriver jobbet som varierat och med frihet under ansvar. Renodlat kon­torsarbete, varvat med att skida ut till ett skifte i gnistrande vårsol, berättar om bredden i arbetsuppgifterna. Att röra sig ute i skog och mark har många fler för­delar än bara en oslagbar arbetsmiljö.

– Jag vill vara naturnära och komma med relevanta förslag på åtgärder när jag sitter med markägaren. Vår verksamhet bygger på förtroende, får man det blir samarbetet långsiktigt och det är bra för alla parter, menar han.

Att Martinsons finns representerat med virkesköpare på både små som stora orte r i Västerbotten är en central del i rikt lin­jerna att finnas nära skogsägarna.

– Jag får ofta höra att folk uppskatta r den lokala touchen och närvaron som vi har. Att vi gör något mer än driver en skogsindustri är också en positiv sak som framkommer – vi har tagit förädlingen ett steg längre i och med att vi bland annat producerar hallar och flerbostadshus. Skogsägarnas timmer återinvesteras i någo t beständigt, säger Kristofer.

Martinsons lokala närvaro i länet ger be­tydande kringeffekter för ortens närings­liv. Allt från röjningsentreprenörer och mekaniker till maskinister – ekonomin sprider sig när avverkningar ska ut föras, vägar grusas och skördare repareras.

– Ju mer verksamma vi är i ett om­råde, desto mer kring effekter ger det på

orten eftersom vi behöver de lokala en­treprenörerna. Många av våra samarbets­partners har varit länge hos oss. Det ger en trygghet för alla, markägaren kanske känner igen huggaren, samtidigt som jag vet att det blir ett bra jobb när just den här entreprenören är ute i skogen, säger Kristofer.

Alla de lokala entreprenörer som Martin­sons jobbar med är certi fierade och har rätt utbildningar. Från maskinspecifika utbildningar till naturvårdsutbildningar. I samarbetet ingår mycket fortbildning av Martinsons partners för att alla ska ligga i framkant när det gäller vattenhän­syn, minimala markskador och kvalitet. Och trots den geografiskt spridda orga­nisationen finns det en stark teamkänsla bland virkesköpare och entreprenörer.

– Det har varit en utmaning att vi som jobbar i fält suttit spridda på lokalkontor i hela Västerbotten. Men sedan vi börja­de med målstyrningsmöten, där vi varje vecka går igenom alla avverkningar och planer tillsammans, har vi fått en bra gemensam överblick. Flödet blir bättre, vi är på rätt plats i rätt tid vilket höjer kvaliteten i hela kedjan från den en­skild a avverkningen till att industrin får rätt rå vara i rätt tid. Det blir helt enkelt ett bättre resultat för alla i kedjan, säger Kristofer.

Respekt.

UTVECKLING 12

Skogsnäringen befinner sig mitt i en stor förändring där man gått från att sälja plank till att bygga hållbara och klimatsmarta hus och utveckla nya produkter. I takt med att insikten om träets alla användningsområ-den vuxit har behovet av arbetskraft också gjort det.

– Branschen behöver kompletteras med nya kompetenser för att klara utmaningarna och den stora efterfrågan, säger Torgny Pers-son, forsknings- och innovationsdirektör på Skogsindustrierna.

Kompetensbristen inom skogsnäringen har varit på tapeten under flera år. Men många verkar för att ändra på det. Både bransch-organisationer och företag jobbar för att belysa möjligheterna som finns inom industrigrenen och locka fler kompetenta medarbetare.

– Skogsnäringen är en framtidsbransch som fler och fler får upp ögonen för. Men vi behöver attraktiva utbildningar, både inom akademien och företagen, säger Torgny Persson.

Branschen är mitt uppe i en förändring där det traditionella som bulktillverkningen möter det nya där tekniska lösningar tar allt större plats på träscenen.

– I dag ska vi tillverka smarta hus med låga koldioxidvärden – ett bra exempel är just KL-trä där Martinsons vidareförädlar råvaran. Ett annat är färdiga broar. När man tänker som Martinsons och sätter planer i produk-tion är kompetensen väldigt viktig, menar Torgny Persson.

Digitaliseringen sprider sig också till smarta förpackningar som kommunicerar via internet,

– Jag tycker inte att vi har det rykte vi förtjänar. Men branschen har en helt an-nan framtoning nu. I dag är skogen en del av lösningen för det fossilfria samhället och det lockar människor som vill bidra till håll-barhetsarbetet.

Det talas om att träindustrin behöver runt 1 000 nya yrkesarbetare varje år. Martinsons har i flera år jobbat proaktivt med egna åtgär-der, bland annat en egen utbildning.

– Fler och fler har börjat uppskatta värdet av att vi kan utbilda personer, som vi gör i samarbete med Martinsons. De är mycket mer drivande än många andra och har inves-terat i den extra kompetensen med stort mod och tagit ansvar i branschen för att attra hera ny arbetskraft. Specialinsatser ger effekt, säger Jan Collin Saxer, regionchef på Lernia.

Vilka framtidsfrågor behöver tacklas?– Det är att nå nya målgrupper. Vill du hitta ny och starkare kompetens så behöver du nå ut till nya målgrupper, och det kommer kräva investeringar och rätt kommunikation. Men det är definitivt värt det för att kunna fram-tidssäkra, säger Jan.

Han framhåller gärna träbranschens goda struktur och potential då trä ses som ett av de viktigaste framtidsmaterialen med låg expo-nering för kemikalier.

– Det är en basindustri som funnits länge och har goda fackliga relationer med en stor förståelse. Det finns många goda och ärliga värden i skogsbranschen, säger Jan Collin Saxer.

utvecklingen av biobränslen är också exempel på ett område där nya kompetenser behövs.

– Vi kommer att tillverka de gamla pro-dukterna, men även en rad nya, spännande produkter med högre betalningsförmåga. Samtidigt som den här förändringen ser vi stora pensionsavgångar och då kanske vi ska ersätta dem med annan kompetens. Här måste vi komplettera med arkitekter, ingenjörer inom byggteknik och material-forskning samt folk med konstruktions-kunskaper. Kompetensen är en utmaning och det uppfattar en väldigt stor del av indu-strin, säger Torgny.

Skogsnäringen är inte alltid den bransch som är mest attraktiv vilket i många fall beror på ett missförstånd, men det jobbas med att öka attraktionskraften på flera plan. Skogs-industrierna har till exempel initierat dialog med flera stora lärosäten för att bli mer syn-liga på de tekniskt inriktade utbildningarna.

– Det handlar om att skapa examens-arbeten, bistå med gästföreläsare och kanske påverka en del av utbildningsmaterialet. Vi känner att vi blir väldigt väl mottagna. Inte minst efter den senaste forskningsproppen som säger att lärosätena ska etablera mer kontakter med industrin, förklarar Torgny.

Upplever du att synen på att jobba med trä har förändrats?– Jag som hela tiden har jobbat i industrin tycker att det är konstigt att vi inte har ett ännu bättre rykte, för det finns många bra och trevliga jobb. Det är ganska bra betalt och på säljsidan kan det vara mycket utländ-ska resor och tekniker får jobba med väldigt avancerad utrustning.

Så tacklar skogsnäringen kompetensbehovet

PROJEKT 13

Anriktindustrikvarter får ny årsring

i limträLäs om Trikåfabriken på sid 14–16.

PROJEKT 14

Den ursprungliga Trikåfabriken började upp-föras 1920. På den tiden, när 1900-talet var ungt, låg fabriken på landsbygden, söder om Södermalm, omgiven av grusvägar och ängar. Under åren tillfördes ytterligare tre bygg nader som fram tills 2004 användes som kontor och verkstäder för olika verksamheter.

Under 2000-talet har Hammarby Sjöstad genomgått en enorm utveckling från indu-striområde till en helt ny stadsdel med både bostäder, kontor och serviceinrättningar.

Nu pågår utvecklingen av de sista delarna av Sjöstaden och där ingår Trikåfabriken som ett av flera högprofilerade projekt.

Redan på ett tidigt stadium i planeringen stod det klart att byggherren Fabege, som har en hög grad av samverkan med entrepre-nören Arcona, ville ge byggnaden en tydlig miljöprofil i allt från materialval och energiför-sörjning till vvs och styrfunktioner.

– Huset ska ha en tydligt grön profil. Alla fönster i den befintliga byggnaden ersätts och en del av energin kommer att genereras genom solpaneler på taket. Huset kommer också att miljöcertifieras enligt Breeam, ett av de hårdaste miljöcertifieringssystemen, säger Peter Öberg, produktionschef för entreprenö-ren Arcona.

På två av de fyra huskropparna kommer på-byggnader i KL-trä och limträ att uppföras, något som kommer att resultera i totalt nio våningar. De flesta påbyggnader uppförs i trä eftersom materialet har hög bärförmåga i för-hållande till sin låga egenvikt. KL-träskivorn a har dessutom en hög prefabriceringsgrad med urtag för fönster, något som underlättar vid montaget och kommer att förkorta tiden av byggstök och trängsel.

– Trikåfabriken ligger i ett trångt och hårt trafikerat kvarter. Genom att bygga med KL- träelement och limträ med hög prefabgrad kommer montaget att gå snabbare vilket minskar störningarna, säger Robert Hort-lund, projektledare på Martinsons.

Men valet av trä görs inte bara utifrån prak-tiska och hållbara perspektiv. Limträets este-tiska uttryck spelar också en stor roll för känslan och upplevelsen inne i byggnaden och därför kommer ytterväggarnas insida och 20 procent av bjälklagens undersida att vara synliga. På senare år har forskning visat att synligt trä i byggnader reducerar stress och ökar välbefinnandet, något som bör vara väl-kommet i en stressig storstadsmiljö.

Inom miljöcertifieringssystemet Breeam bedöms och poängsätts bland annat bygg-nadens energianvändning, inomhusklimat, vattenhushållning och avfallshantering. Även byggnadens placering i förhållande till allmänna kommunikationsmedel, val av byggnadsmaterial och det avtryck mätt i CO2 byggnaden kan ge upphov till ingår i bedöm-ningen. Extrapoäng kan uppnås för hur inno-vativ byggnaden är i sina tekniska lösningar. För varje område räknas det ut hur stor del av den totala poängen för området byggnaden har uppnått, detta aggregeras sedan till en totalpoäng. Trikåfabriken aspirerar på nivån Very good, en nivå som kräver 55 procent av maximal poäng.

– Går allt enligt planerna kommer Trikå-fabriken att hamna på 65 procent av max-poängen så vi känner oss trygga där. För att plocka extra poäng har projektet gjort smart a val som solceller för att täcka en del av energi försörjningen, cykelparkering och en hög grad av återanvändning när det gäller de befintliga byggnaderna, säger Peter Öberg på Arcona.

Under de senaste åren har de relativt orörda industrikvarteren i Hammarby Sjöstad börjat utvecklas till moderna stadsdela r.

Trikåfabriken består av fyra olika byggnader från tre olika tidsepoker som nu görs om till en sammanhållen, funktionell

och inte minst hållbar kontorsbyggnad. Genom ombyggnationer och påbyggnationer i limträ och KL-trä ska byggnaden berätta

om såväl områdets historia som dess framtid.

PROJEKT 15

ILLU

STR

ATIO

N F

AB

EG

E/T

EN

GB

OM

PROJEKT 16

Bakom utformningen av Trikåfabriken står Tengbom arkitekter. Utgångspunkten för deras gestaltning är att med rena arkitekto-niska uttryck både bevara och samtidigt förstärka byggnadens befintliga kvalitet och industriella karaktär.

– Vi ville bemöta industrikvarteret i tegel med likvärdig stark materialitet utan att duplicera teglet. Därför valde vi en stomme i trä och en fasad i Corténplåt. Inomhus är KL-träet och limträet synligt och genom fasadens stora glaspartier blir man inbjuden till den härliga miljön även som förbipasserande, säger Matthew Eastwood, arkitekt på Tengboms.

Trikåfabrikens innergård kommer att förvandlas till en ljusgård täckt av ett 400 kvadratmeter stort glastak. Genom att ersätta dagens utspridda entréer med två nya kommer ljusgården att få en naturlig funktion som mötesplats för husets hyresgäster.

Just nu pågår byggnationerna av Trikåfabriken för fullt och går allt enligt planerna kommer den att stå färdig för inflyttning under vår/sommar 2019. Redan nu är merparten av kontorslokalerna uthyrda. En av de klara hyresgästerna är Naturvårdsverket som i stället för parkeringsplatser i garaget ville ha 150 cykelparkeringar med möjlighet till cykeltvätt och laddningsplatser för elcyklar. En förfrågan som säger en del om den utveckling mot ett mer hållbart samhälle som pågår för fullt.

ILLU

STR

ATIO

N F

AB

EG

E/T

EN

GB

OM

MÄNNISKOR 17

”Gustav Ahlford har alltid varit en varm förespråkareav trä och träbyggande, både i sitt tidigare arbete

som projektledare på NCC och i sin nuvarande roll somvd för fastighetsutvecklingsbolaget Walloxstrand i Knivsta.Genom att kombinera praktisk kunskap om trä med storerfarenhet och kännedom kring det moderna byggandetsförutsättningar och krav, ser han materialets potential

ur ett såväl socialt som ekologiskt perspektiv.Gustav Ahlfords målinriktade och engagerade arbete

har dessutom bidragit till en ökad kännedom och kunskap kring modernt industriellt träbyggande bland såvälbeställare som allmänhet. Med samhällsansvar och

miljömedvetenhet som ledstjärnor tillhör Gustav Ahlfordden nya generation entreprenörer där trä och

träbyggande spelar självklara roller i det hållbaraoch klimatsmarta samhällsbyggandet.”

Träflugan 2018.

MÄNNISKOR 18

Under hela sin karriär har Gustav Ahlford, vd för fastighetsutvecklingsbolaget Wallox-strand, jobbat i motvind. Det är egentligen först på senare år som vinden börjat vända.

– Det är fantastiskt att se hur kunska-pen om träbyggande stadigt sprider sig. I ljuset av det känns det så fint att få ta emot Träflugan, det är ett bevis på att jag bidragit lite till utvecklingen, säger Gustav Ahlford

Ända sedan Gustav Ahlford köpte ett ned-plockat gammalt timmerhus och började bygga upp det igen ute på sitt sommarställe på Gräsö, har trä varit hans material. Det var något med hur det gamla timret kändes i händerna.

Men mycket vatten har runnit under bro-arna sedan dagen då Gustav Ahlford upp-täckte träets möjligheter. Och bitvis har det varit som att simma mot strömmen.

Redan som nybliven konsult inom mark-, bygg- och anläggning hade Gustav en am-bition att öka användandet av trä. Men trä-byggandet var i sin linda och skepsisen stor, något som berodde på okunskap. Det var egentligen inte förrän Gustav började jobba på NCC och plötsligt fann sig själv som pro-jektledare för IFU Arena i Uppsala, en stor friidrotts- och innebandyarena, som han började få genomslag för sina idéer.

– Då hade träbyggandet börjat slå ige-nom, kunskapen ökat och rädslan minskat. Vi hade tagit in anbud på fyra stommar, varav tre i stål och betong och en i trä. Ganska tidigt stod det klart att bara trä-stommen i KL-trä och limträ kunde leverera det brandskydd vi krävde till rätt pris. Den brandskyddsmålning stålet krävde hade kostat enorma summor, berättar han.

Under resans gång växte insikterna om träets möjligheter i den projekteringsstudio NCC byggt upp kring IFU och som Gustav ledde. Det ledde till att bjälklag, väggar, trappor och läktare också byggdes i KL-trä

och limträ, något som i slutändan gav are-nan en utpräglad träprofil.

– Efter avslutat projekt kunde vi konsta-tera att IFU Arena blev betydligt billigare än förväntat, med en nöjd beställare och en nöjd kommun, säger Gustav.

Sedan något år tillbaka driver Gustav Ahl-ford det egna fastighetsutvecklingsbolaget Walloxstrand i Knivsta. Efter många år då det handlat om att övertyga, informera och utbilda, är det en lättnad att bara få göra, bygga och konstruera i trä tillsammans med likasinnade. På Walloxstrand är det nämli-gen 100 procent trä som gäller. Varje beslut, stort som litet, ska genomsyras av hållbar-het ur aspekterna ekologi, ekonomi och so-cial hållbarhet.

– Nyckeln till att förstå trä handlar om att se materialets egna unika förutsättningar. Det blir både svårt och dyrt om man för-söker bygga ett hus i trä utifrån ritningar baserade på andra material, något man ofta begått misstaget att göra tidigare. Man har velat översätta träet till andra material vilket gjort det både dyrare och svårare, säger han.

De senaste åren har det industriella och hållbara träbyggandet ökat explosionsartat i takt med att kunskaperna växer i bran-schens alla led. Många av de brandkon-sulter som tidigare fick skrämselhicka då Gustav ville diskutera träets brandegen-skaper, är i dag väl medvetna om KL-träets och limträets goda brandegenskaper. Forsk-ningen kring trä har också uppmärksammat de goda effekter trä har på stressnivåer och allmänt välbefinnande.

– Vi kommer att få se många fler intres-santa forskningsresultat framöver. Och reda n nu finns det så många gömda värden som branschen borde lägga mer energi på att marknadsföra. Jag tänker på träets hydro- och hygrotermiska fördelar, hur det andas, och vilka fördelar det har för en byggnad, säger Gustav Ahlford.

I framtiden tror Gustav Ahlford att i trä kommer bli en konkurrensfördel på bo-stadsmarknaden i takt med att människor börjar värdesätta hållbarhet i all större ut-sträckning. Med bostäder helt i trä, med interiör av återvunna material och exempel-vis miljöcertifierade kök, tror han att många kommer att se bostäder i trä som en bra investering med möjlighet till större vinst vid försäljning.

Med Walloxstrands senaste projekt i Alsike utanför Knivsta bevisas att intresset för håll-bara bostäder med energisnåla lösningar redan är stort. Projektet utgörs av 44 lägen-heter som byggs i fyra etapper. Stommen är givetvis av trä liksom golven, väggarna, isoleringen, taken och fasaden. Hushålls-elen kommer till största delen från solcells-anläggningen på taket och samtliga vitvaror är av energisnålt slag.

– Intresset har varit stort och bara två timmar efter att lägenheterna i första etap-pen lades ut till försäljning var de slutsålda. Det säger en del om vart vi är på väg när det gäller hållbart byggande, säger Gustav Ahlford.

Men fortfarande har branschen en lång väg mot klimatneutralitet. Merparten av de hus som byggs är fortfarande något av miljö-bomber, enligt Gustav Ahlford, och trots att passivhus och miljöcertifierade hus poppar upp som svampar ur jorden, så är klimatbe-lastningen stor. 70 procent av miljöpåverkan från ett husbygge sker i produktionen och då är materialvalet en mycket stor faktor, ett faktum som börjat uppmärksammas på senare år och som Gustav Ahlford ser som en viktig fråga att lösa.

– Ett krav på att visa hur produktionen och de valda materialen påverkar klimatet borde självklart vara standard. Att presen-tera den faktiska resursförbrukningen och klimatpåverkan för kunden skulle ge en helt annan utveckling av byggbranschen.

MÄNNISKOR 19

”nyckeln till att förstå trä

handlar om att se materialets

unika förutsättningar.”

GUSTAV AHLFORDÅlder 44 år

Bor I Uppsala och i Hälsinglands

skärgård på sommaren

Familj Fru och tre barn

Intressen Familjen, vänner,

fotboll och självklart träbyggnader

Det bästa med trä Vackert och

formbart

Drömprojekt Ett litet hus i KL­trä

med nakna träväggar som hänger

ut över havet i Hälsingland

– där skulle min puls gå ner!

Då väljer jag inte trä Jag väljer

alltid trä :) Kan sträcka mig till

att vid val av grundläggning har

jag svårt att välja trä

VEM ELLER VILKAGÖR SKILLNAD FÖRDET KLIMATSMARTATRÄBYGGANDET?Läs mer och nomineradin kandidat tillTräflugan 2019 påmartinsons.se/traflugan

nominera

SE FILMEN OM GUSTAV på martinsons.se/traflugan

Martinsons stomsystem i limträ är alltså ingen ny uppfinning, men både Martinsons egen vilja till utveckling och branschens syn på olika material har påverkat utvecklings-arbetet.

– Det är ju ingen hemlighet att trä som material i större konstruktioner fått slåss för sin position på marknaden. Det har givetvis gjort att vi tvingats bli ännu bättre, förfina och förädla ännu mer för att bevisa oss och våra produkter. Det historiska motståndet har fak-tiskt gjort oss ännu bättre, säger Stig Axelsson.

Ett exempel på hur Martinsons förädlat sitt stomsystem under åren är den metod för att göra fackverk ännu mer kostnadseffektiva som företaget tog patent på för tre år sedan.Metoden gör att kapaciteten hos alla ingåen-de delar tas tillvara på ett bättre sätt.

– Det är ett bra exempel på hur vi lyckats optimera stommen, minska materialåtgången och sänka kostnaden, säger Stig Axelsson.

SAMHÄLLSBYGGANDE 20

Tanken med Martinsons stomsystem i limträ är att göra resan från idé till färdig byggnad så enkel som möjligt. Limträstommen ser i prin-cip likadan ut oavsett vilken typ av hall som efterfrågas. Men inom ramen för systemet har kunden stora möjligheter att sätta sin egen prägel på byggnadens funktion och design.

– Eftersom stommens utförande är det-samma oavsett byggnadens syfte blir det enkelt att beräkna kostnaden och tidsåtgång-en. Vad du fyller hallen med är helt upp till dig som kund. På köpet får du en klimatsmart stomme i ett material som i förhållande till sin egen vikt är starkare än både stål och betong och ger en låg kostnad för grundläggning. Att det skapar varma och estetiskt tilltalan-de miljöer är ytterligare en bonus, säger Stig Axelsson.

Från bilhall till bollhall

Martinsons stomsystem i limträ är resulta-tet av mer än 50 års utvecklingsarbete och erfarenhet. Det har gett kunskap om vad krävs av riktigt bra stommar; de måste vara anpassningsbara och skapa en enkel process från idé till färdig byggnad. Oavsett om det handlar om en konsthall, ett ridhus eller en lantbrukslokal.

På femtio år hinner saker och ting utvecklas en del. Man hinner samla kunskap, prova, ändra och förfina. Tills man en dag har ett resultat som man kan vara stolt över – och fortsätta utveckla ännu mer. Ungefär så är det med Martinsons stomsystem i limträ som under åren resulterat i hundratals byggnader av olika slag – den vackra och omtalade rid-anläggningen i skånska Klagshamn är bara ett exempel.

– Det är när man kan ett material och dess fördelar utan och innan som enkelheten nås, säger Stig Axelsson, försäljningschef på Martin sons.

SAMHÄLLSBYGGANDE 21

1. B-hallen i Skellefteå Kraft Arena.2. Maskinhall ur Martinsons sortiment för färdiga produkter. 3. Multihallen i Svenljunga.4. Ridanläggning i skånska Klagshamn.

Se filmen om vårt stomsystem på martinsons.se/frihetstankar

1 4 x VARFÖRVarför stomsystem i limträ?Martinsons stomsystem i limträ är utvecklat för att anpassas till kundens behov och ser i princip likadant ut oavsett om tanken är att det ska bli en bilhall, ett ridhus, en idrotts-anläggning eller en lantbrukslokal. Kunden utformar själv design och funktion utifrån de egna behoven. Det gör processen från idé till färdig byggnad enkel, kostnadseffektiv och klimatsmart.

Varför limträ?I förhållande till sin egenvikt är limträ starkare än både stål och betong. Det gör materialet lätt att bygga med och ger lägre kostnader för grundläggning. Materialets låga vikt håller dessutom ner antalet transporter.

Varför vinner miljön?Inget annat byggmaterial kräver så lite energi vid framställningen som trä. Trä binder dess-utom mer koldioxid än det släpper ut under en livscykel och är det enda helt förnybara byggnadsmaterialet.

Varför synligt limträ?Lokaler med synligt limträ skapar en speciell atmosfär av trivsel och värme. Det är vackert att se på och skapar dessutom stort utrymme för spännande designlösningar.

FOTO

KÅ

RE

HE

D P

HO

TOG

RA

PH

YFO

TO F

ELI

X G

ER

LAC

H

2

3

4

NOTISER 22

KLART FÖR INFLYTTNING!I januari flyttade de första hyresgästerna in i Valla Berså, Linköpings allra första flerbostadshus i KL-trä. Byggnaden, med sina 69 lägenheter, har väckt mycket uppmärksamhet genom sin runda form och sin tydliga miljöprofil. Martinsons stod för leveranserna av KL-trä som tack vare sin flexibilitet underlättade arbetet med husets form. Men Valla Berså är mer än bara ett hus i trä. Det rymmer nämligen en rad miljösmarta lösningar som geoenergi, solceller på taket, egen bilpool och en elcykel-pool. Dessutom lyckades det nå kriterierna för Nära Noll Energihus, Sunda hus och Miljöbyggnad.

PÅBYGGNAD SKAPAR STAD I STADEN

I mars inleddes montaget av påbyggnaden i kvarteret Forsete i centrala

Umeå. Martinsons står för leverans och montage av den KL­trästomme

som ska resultera i 49 bostadsrätter. Påbyggnadens stomme består

av stålförstärkt KL­trä, fasaden av anodiserad aluminium och taket är

klätt med sedum. På taket finns dessutom en stor innergård som ska

samla de boende och fungera som en rofylld oas nära stadens livlighet.

Arkitekten BIG vill med påbyggnaden skapa ett lägenhetshus som tycks

sväva över det befintliga kvarteret och som samtidigt passar in i den

omgivande stadsmiljön.

PLAST-BANTAmed IrisVåra världshav beräknas ta emot

närmare 13 miljoner ton skräp varje

år, varav det mesta är plast. Lägg där

till all plast som hamnar i naturen

där den blir kvar i hundratals år. Men

plast kan i de allra flesta fall ersättas

av andra material, som trä, och allt

fler företag jobbar för att ta fram håll­

bara alternativ till plasten. Iris Hant­

verk i Stockholm är ett av dem. De

tillverkar produkter för hemmet i trä,

tagel och lin. Badborstar, diskborstar,

skärbrädor, städtrasor, torkställningar,

ja, listan kan göras lång. Gemensamt

för hela sortimentet är de naturliga

materialen.

FRÅN GILLESTUGAtill upplevelsePå senare år har furu seglat upp som ett framtidsmaterial

både när det gäller produkter och inredning. Anledningen

är lika enkel som hållbar. Det är ett träslag som det inte

råder någon brist på och som kan ges varierande uttryc k

tack vare moderna behandlingar och ny teknik. På

Stockholm Furniture & Light Fairs trendutställning visade

den svenska designstudion Halleroed upp furans potential

i butiksinredningar. I en tid då allt mer handel bedrivs på

nätet måste de fysiska butikerna erbjuda något utöver det

vanliga. Här kan furan spela en ny och spektakulär roll.

ILLU

STR

ATIO

N B

IG

FOTO

PAT

RIK

EK

EN

BLO

M

FOTO

HE

LEN

A K

AA

SIK

FOTO

AN

NA

KE

RN

UTBLICK 23NOTISER 23

HAVSNÄRA FLÖRT MED ÄLDRE TIDERS SJÖBODAR I februari sattes spaden i jorden för det första fritidshuset i KL-trä i Gullsand utanför

Skellefteå. Totalt planeras sex fritidshus i området, samtliga med åretruntstandard och

utsikt över öppet hav. Bakom projektet står Hamnvikens Fastigheter i Skellefteå

De har landat i en stilren hustyp med fokus på rymd och funktion och som samtidigt

ger associationer till de gamla sjöbodar och båthus som är typiska för vår landsända.

Det första huset kommer att stå klart till sommaren.

INDUSTRIELLMer än bara en trend

Tillsammans med den holländske

designern Piet Hein Eek har Ikea

tagit fram konceptet INDUSTRIELL

– en möbelkollektion i material som

håller länge och kan användas under

många år. Produkterna är gjorda för

att passa in i människors befintliga

hem även om inredningstrenderna

skiftar. Stort fokus har lagts på att

minimera spillet i produktionen. I

många av möblerna är det endast

spånet från sågen och träfliset från

borrhålen som kasserats. I april

lanserades kollektionen som finns på

alla Ikeas varuhus under ett år.

ILLU

STR

ATIO

N H

AM

NVI

KE

NS

FA

STI

GH

ETE

R

FOTO

IK

EA

”Vi vill bidra till en samhällsutveckling där varje ny generation bygger vidare på tidigare genera-

tioners hållbara och naturliga framtidsval. Det har vi gjort sedan företaget grundades och på många sätt är det än viktigare i dag i takt med att effekterna av klimatförändringarna

blir allt tydligare.”

Så inleder vi vår första hållbarhetsredovisning där vi tar ett helhetsgrepp på vår verksamhets

hållbarhetsprestanda.

Läs mer på hallbarhetsredovisning.martinsons.se

FÖR ETTFRAMTIDSSÄKERT

SAMHÄLLE

Martinsons skogsavdelning har förstärkts med fem nya

medarbetare. Det är Frida Vesterlund, produktionsledare, Daniel Bertilsson, köpassistens, Jens Vidmark, virkes-köpar e Umeå södra, Antti Kokko, virkesköpare Nysätra och Andreas Lundberg, virkesköpare Burträsk.

– Rekryteringarna är bland annat ett resultat av träbygg­

andets framgångar och Martinsons investeringar i ökad

produktion. Vi behöver helt enkelt tillgång till mer råvara

och känner att vi har en roll att spela för länets skogsägare,

säger Anders Ringsell, skogschef på Martinsons.

UTBLICK 24

Hållbarhetsboom i bygghandeln

De senaste årens byggboom har skapat delvis nya förutsättningar för bygghan-deln. Från beställarhåll finns ett markant tydligare krav på miljömärkningar av virke, vilket ställer nya krav på handlarna.

– FSC®- och PEFC-märkningar har i det närmaste blivit en hygienfaktor, säger Ellinor Hastler, försäljningschef på Woody i Göteborg.

Enligt Ellinor Hastler har något hänt på bara några få år. För två år sedan började kunderna efterfråga miljömärkt virke mer och mer och under förra året formligen explo derade efterfrågan.

– Det var verkligen påtagligt och tyder på en snabbt ökande medvetenhet kring håll-barhet från beställarhåll. FSC®- och PEFC- märkningar och Svanen-märkningen har i det närmaste blivit en hygienfaktor, säger hon.

Woody har sin största kundgrupp bland proffsbyggare, från mindre till riktigt stora företag. De samarbetar med en rad leve-rantörer där Martinsons står för leveranser-na av FSC®-märkt limträ (FSC-C107490).

– De nya förväntningarna hänger ihop med såväl byggboomen i Sverige som den debatt kring hållbarhetsfrågor som förs på olika plan i samhället. Det ställer givetvis krav på våra leverantörer att kunna förse oss med det som kunderna vill ha. Och de kan de lyckligtvis, utvecklingen inom trä-industrin är långt framme och de kan han-tera efterfrågan, säger Ellinor Hastler.

Men utvecklingen mot ett ökat användan-de av miljöcertifierade byggvaror ställer också större och delvis nya krav på bygg-handeln. Många kunder har frågor om hur de miljömärkta varorna fungerar i de större och varierande miljöcertifieringssystemen för byggnader.

– Vi får in frågor om det här i princip varje vecka. Och vi vill givetvis kunna ge våra kunder de svar de behöver för att göra rätt. Men miljöcertifieringssystemen är många och vi behöver utbilda oss ännu mer i de här frågorna. Det gäller på alla nivåer i företaget, säger Ellinor Hastler.

I Göteborgstrakten, där Ellinor Hastler verkar, byggs det galet mycket, för att använda hennes egna ord. Det är stora mängder material som ska hanteras och

komplicerad logistik som måste planeras i en stad där byggarbetsplatserna ligger tätt. Och den tunga logistiken är ytterli-gare en utmaning som blivit mer påtaglig för bygghandeln såhär mitt i den svenska byggboomen.

– Många vill spara in på logistikkostna-den genom att själv hantera logistiken av materialet på själva byggarbetsplatsen. Men vi vill uppmana våra kunder att låta oss sköta det. Att låta medarbetarna bära upp en limträbalk i en byggnad kanske sparar pengar på pappret. Men det är fak-tiskt arbetstid som går åt samtidigt som olycksrisken ökar. Vi kan leverera virket kostnadseffektivt och smidigt hela vägen samtidigt som byggarna får fokusera på det de är bäst på. Något som under lättar för alla och faktiskt sparar tid och pengar i slutändan, säger Ellinor Hastler.

Våren och sommaren är synonymt med högsäsong inom byggbranschen. Och det gäller både för hemmabyggarna och proffs-byggarna.

– Visst, byggboomen pågår året runt. Men visst blir det ett ytterligare uppsving såhär på våren och sommaren. Vem vill inte passa på att bygga när det är både torrare och varmare. Så sommaren inne-bär inte direkt mindre att göra för oss, men det är givetvis ingenting vi klagar på, säger Ellinor Hastler.

SAMHÄLLSBYGGANDE 25

Den nya stadenSvenska städer växer och förändras som en följd av urbani-seringen. Fler bostäder behövs och städerna måste förtätas för att rymma fler människor. Påbyggnader i trä har blivit ett allt populärare sätt att öka livsrummet liksom nybyggnationer i gamla centrala industriområden. Men att förtäta befintliga

städer så att de blir hållbara på såväl lång som kort siktkräver mer än bara nya byggnader.

Hållbarhetsboom i bygghandeln

SAMHÄLLSBYGGANDE 26

”Under de senaste 40 åren har förorts-kommunerna haft den största befolknings-tillväxten med 70 procent, samtidigt som befolkningen i glesbygdskommunerna har minskat med 20 procent. På senare år har diskussionen om förtätning i stället för ut-bredning blivit allt mer aktuell för att mins-ka belastningen på mer omland och att i stället effektivisera redan ianspråktagen mark och befintlig infrastruktur.”

Så skriver Boverket i inledningen till sin vision för Sverige 2025. Visionen har till syfte att utifrån drygt 100 mål som rör samhällsplanering teckna en bild av var Sverige bör vara år 2025 för att nå de satta nationella målen för ett hållbart samhälle år 2050.

Tanken att satsa mer på förtätning än på utbredning av nya bostadsområden och

förorter har skapat såväl möjligheter som utmaningar. Fredrik Holst, chef för divi-sion Samhällsbyggnad på RISE, Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner, säger att förtätningen med fler boende per kvadratkilometer ger fördelar som större tillgänglighet för fler när det gäller kollek-tivtrafik och service.

– Det blir ett effektivt utnyttjande av offentliga medel när fler personer bor på mindre yta. Så på det viset ger förtätningen en rad fördelar. Men planeringsprocessen är enormt viktigt.

RISE bedriver forskning om stadsutveck-ling när det gäller hela processen från be-hovsanalys via planprocess till byggnation, energi försörjning och förvaltning. Att förtät-

ningar och nybyggnationer tas emot väl av redan boende i en stad eller i ett område är av stor vikt.

– Planeringsprocessen är otroligt viktig. Vi ska bygga där folk vill bo men samtidigt måste vi ta hänsyn till de obebyggda ytor, till exempel parker, som människor värde-sätter och tycker om, säger Fredrik Holst.

På senare år har påbyggnader i KL-trä och limträ blivit ett alltmer populärt förtät-ningsverktyg. Materialen har hög bärkraft i förhåll ande till sin låga vikt och de låga lasterna gör det möjligt att bygga på höjden på redan befintliga hus.

SAMHÄLLSBYGGANDE 27

– Trä passar också utmärkt för att bygga i stadsmiljö eftersom det kan ge kort bygg-tid och användas i många olika arkitekto-niska miljöer. Dessutom svarar trä väl mot målet att bygga hållbart, säger Fredrik Holst.

Parallellt med förtätningen i såväl störr e som mindre svenska städer, pågår ett konkret forsknings- och innovationsarbete kring stadsplanering och samhällsbygg-and e där idéer testas i full skala i testbäd-dar runt om i landet. Sverige har en natio-nell agenda där antalet testbäddar ska öka för att det på så vis ska bli möjligt att testa idéer, material och tjänster i full skal a i verkligheten redan under utvecklings-fasen.

– Labbet tas helt enkelt till verkligheten och mätningarna sker i verkliga stads-miljöer. I dag finns ett antal testbäddar i flera städer där företag och organisationer samverkar i utveckling av nya processer, tjänster och produkter, berättar Fredrik Holst.

När det talas om bostadsbrist och be-hovet av att bygga nytt, snabbt och i stor skala, är det lätt att tankarna snuddar vid 1960- och 1970-talens miljonprogram. Men Fredrik Holst säger att risken för nya miljonprogram är liten.

– Vi har lärt oss mycket av den tiden. I dag har vi också stora ambitioner, precis som då, att bygga många nya lägenheter på relativt kort tid men det är inte samma typ av storskalighet kopplat till likformig-het. I dag är riskerna främst kopplade till byggfysikaliska brister. När man pratar om miljonprogrammen måste man också komma ihåg att de löste många av då-tidens problem. Det gav stora grupper av människor möjligheten att flytta från trång-boddhet till att bo i stora och ljusa lägen-heter, säger han.

Arbetet med framtidens hållbara stad på-går alltså med full styrka. Och för att nå regeringens mål om ett hållbart samhälle år 2050, ska vi enligt Boverkets vision vara här 2025:

”Orterna binds samman med varandra och med innerstaden med tät kollektivtra-fik. I städerna planeras för att omvandla breda gatustråk för bil till attraktiva ytor för rekreation, samt till gång- och cykelstråk. Staden är tillgänglig för alla. Den växande befolkningens behov av bostäder, service, kultur och mötesplatser tillgodoses genom förtätning. Förtätning med kompletterande funktioner förläggs också i dessa områden och på före detta industrimark och parke-ringsytor […] Städerna växer genom för-tätning utifrån en genomtänkt stadsbygg-nadsidé.”

Påbyggnad skapar stad i stadenI mars inleddes montaget av

påbyggnaden i kvarteret Forsete

i centrala Umeå. Martinsons står

för leverans och montage av den

KL­ trästomme som ska resultera

i 49 bostadsrätter och skapa

en stad i staden. Martinsons

har levererat stommar till flera

påbyggnader i just Umeå och

kvarteret Forsete blir ytterligare

ett exempel på hur träets låga

egenvikt, i förhållande till dess

styrka, gör det till det ultimata

materialet för påbyggnader på

befintliga fastigheter. Kvarteret

Forsete beräknas stå klart för

inflyttning i slutet av februari

2019.

ILLU

STR

ATIO

N B

IG

Avsändaradress: Martinsons, 937 80 Bygdsiljum

Nu växlar vi uppFörra året driftsattes den nya produktionslinje för KL-trä som tre-dubblade Martinsons produktionskapacitet av materialet. I år inves-terar Martinsons i tork- och lagerkapacitet för att kunna öka koncer-nens samlade produktion från 500 000 kubikmeter till 535 000 kubikmeter.

– Ökningen kommer främst att ske i Bygdsiljum. Där kommer vi efter investeringsprogrammet att kunna såga 415 000 kubikmeter vilket är ett stort steg framåt jämfört med de 300 000 kubik meter som sågas i dag. Det kommer självklart också innebära att vi be­höver fler människor och vi har redan dragit igång rekryteringen av bland annat fordonsförare, mekaniker, elektriker och operatörer, säger Olov Martinson, produktionschef på Martinsons.

De som känner sågverksindustrin vet att konkurrensen är stenhård och att kraven på effektiv produktion är höga. Därför kommer Mar­tinsons att efter sommaren avsluta produktionen vid sin anläggning i Hällnäs.

– Vi är inte det första sågverket som tvingats avsluta produktio­nen på en anläggning för att koncentrera den till en annan. Det blir tyvärr så när förutsättningarna för lönsam produktion saknas. Men medarbetarna i Hällnäs gör och har gjort allt de kunnat. De är otro­ligt kompetenta och vår förhoppning är att de ska vilja fortsätta sitt arbete i Bygdsiljum, säger Olov.

Kostnaden för att producera en kubikmeter sågad trävara är unge­fär 50 procent högre i Hällnäs än i Bygdsiljum. Effekterna av att investera var dessutom större i Bygdsiljum. Samtidigt har vi bra medarbetare i Hällnäs som vi hoppas följer med till Bygdsiljum, förklarar Olov.

Martinsons investerar i flera virkestorkar, där den största kommer att ha en kapacitet på cirka 100 000 kubikmeter årligen. Leveran­tören är Valutec, med huvudkontor i Skellefteå bara sju mil från Bygdsiljum.

– Vi har en duktig lokal leverantör som kunde leverera rätt an­läggning i rätt tid. Det är en styrka som finns i regionen, runt om oss finns både duktiga leverantörer till sågverk och forskning i fram­kant. Tillsammans gör det att vi har riktigt bra förutsättningar för att driva på utvecklingen och fortsätta utvecklas som kunskapsföretag.

Och det är inte minst viktigt när det handlar om att locka nya med­arbetare.

– Vår målsättning är att alla medarbetare ska ha deltagit i vårt ständiga förbättringsarbete senast i slutet av nästa år. Det är viktigt både för varje individs utveckling och för att vi ska kunna vara ett starkt företag.

FAKTA

Produktionsökningen i Bygdsiljum kommer att ske efter sommaren,

då kapaciteten utökas från 300 000 m3 till 415 000 m3 sågad trävara

per år. I Bygdsiljum produceras årligen också cirka 46 000 m3 limträ

och 20 000 m3 KL­trä. Produktionen vid anläggningen i Kroksjön

uppgår till 120 000 m3 per år, varav 84 000 m3 vidareförädlas.

Martinsons, 937 80 Bygdsiljum. Tel 0914-207 00, info@martinsons.se, www.martinsons.se

vill du också ha magasinet i brevlådan?maila prenumeration@martinsons.se