Embed Size (px)
Citation preview
CINEBOXEn del av Swedish Film AB
Box 6014 • 171 06 Solna • SWEDEN • Tel: 08-509 025 63 • Fax: 08-445 25 60 [email protected] • www.cinebox.se
Speltid: 31 min
Från: 13 år
Ämne: Biologi, Naturkunskap
Produktionsland: Tyskland, 2017
Svensk version:© Cinebox, 2017
Ansvarig utgivare:Ann Nordström
Filmnr: CIN1788
För ytterligare källinformation: Kontakta Cinebox08-445 25 50
Alger, mossor och ormbunkar
Alger, mossor och ormbunkarMer än 70 procent av jordklotet täcks av vatten. I hav sjöar och vattendrag lever mikroskopiska organismer och de allra största växterna. Alla räknas de som alger. Med hjälp av solenergi producerar de näring och syre till sig själva och till djur och människor. De har därför stor betydelse för allt liv på jorden.I fuktiga skogar växer dynor av små växter – mossa. Mossarterna är väldigt många och de har små blad och liten stam. Mossorna tar upp vatten även genom bladen och är experter på att lagra vatten. Det gör dem oumbärliga för skogens ekosystem. Känner du till att ormbunkarnas fotosyntes i skogen pågått sedan den förhistoriska karbontiden?
Alger – från encellighet till koloniAlger finns nästan överallt där det finns vatten. Det finns två typer av alger, mikroalger och makroalger. Mikroalger är mycket små alger, en del består bara av en enda cell. Man kan inte se mikroalger med blotta ögat utan man behöver använda mikroskop. Ett vanligt exempel på en enkel encelligalg är en grönalg i släktet Chlamydomonas. Dess cellvägg är uppbyggt av protein och inte av cellulosa. Grönalgen har ett cellmembran innanför cellväggen med två spröt som kallas gissel och som kan användas vid förflyttning. Cellmembranet fungerar som den egentliga cellväggen. I mitten av cellen finns cellkärnan. Kloroplasten utgör en stor del av cellen och är formad som en bägare runt cellkärnan. Alger kan se olika ut och har olika egenskaper, en del kan till exempel röra sig, andra kan inte. Alger kan fortplanta sig både könligt och könlöst, celler som hålls samman av en geléartad hinna kallas för kolonier, även kolonierna kan fortplanta sig både könligt och könlöst.
CINEBOXEn del av Swedish Film AB
Box 6014 • 171 06 Solna • SWEDEN • Tel: 08-509 025 63 • Fax: 08-445 25 60 [email protected] • www.cinebox.se
Alger, mossor och ormbunkar
Alger – från koloni till flercelligaFörutom enkla kolonier av encelliga mikroalger finns även övergångsformer från enkla kolonier till de flercelliga organismerna, ett exempel är grönalgssläktet Volvox. Volvox är en högspecialiserad grönalgsart som består av upp emot tusentals individer som lever i en koloni. Precis som de enklare grönalgerna kan Volvox föröka sig på två sätt, könligt och könlöst. Cellerna i en Volvoxkoloni är inte helt identiska, alla cellerna i Volvox bedriver fotosyntes men några celler har till viss del specialiserats sig, några har specialiserat sig på endast fortplantning och andra ansvarar för förflyttningen och kan inte fortplanta sig. En annan egenskap hos högspecialiserade celler är att de kan dö. Cellerna i Volvox har kontakt via sytoplasmatiska broar och samordnar sina rörelser. Denna arbetsfördelning är ett viktigt steg vid övergången från encellig till flercellig organism.De flercelliga algerna kan vara stora så att de går att se utan mikroskop och räknas då till gruppen makroalger. Ett exempel på makroalg är havssallat som finns i Nordsjön. Havssallat har en mer komplex förökningsprocess än de enkla kolonierna. Förökningsprocessen genomgår två stadier, först möts honliga och hanliga könsceller och utvecklas en form som liknar en Havssallat, en isomorf generationsväxling. Denna släpper iväg sporer som växer upp till nya Havssallatindivider med ett kön. MossorMossa kan växa på de mest oväntade ställena. Ett vanligt ställe där det finns mycket mossa är i skogen, framförallt på fuktiga ställen och de bedriver fotosyntes via sina blad. Det finns många olika sorters mossa ett exempel på mossart är Björnmossa. Mossor har istället för rötter Rhizoider, dessa används främst till att ge stadga och fästa i underlaget, de förser inte
mossan med vatten, utan det gör den genom sina blad. Mossor är kärllösa växter och kan inte transportera ämnen då de inte har någon ledningsvävnad. Mossor är bra på att lagra vatten och oumbärliga för skogens ekosystem. Mossor har kön och det krävs en honmossa med en äggcell i sin arkegon och en hanmossa med spermatozider i sin anteridier. Anteridierna har gissel som gör att de kan röra sig till honmossans äggcell. Efter befruktning bildas en kapsel med sporer som sprids med vinden och bildar nya mossplantor. Generationsväxlingen består av två steg, könliga generationen och könlösa generationen. Mossor skiljer sig från växter då de ej bildar blommor, frukter eller frön. Mossor kan föröka sig vegetativt om det bara finns plantor med ett kön.
OrmbunkarMan delar in skogens växtlighet i olika skikt, bottenskikt, fältskikt, buskskikt och trädskikt utifrån vad som växer där. Ormbunkar växer i fältskiktet och ett exempel på ormbunksväxt är Lundbräkensläktet. Ormbunkens blad växer från den främre änden av en kort och grov stjälk som ligger i helt eller delvis på tvären i jorden och kallas Rhizom. Från Rhizomen finns rötter som växter suger upp vatten med. Vattnet transporteras sedan genom kärl ända ut till bladspetsarna. Ormbunkar har inga blommor och betecknas som frölösa kärlväxter. På undersidan av bladen har ormbunkar kapslar med små sporer. Sporerna sprids och gror till en förgrodd med både hanliga och honliga könsorgan. Den könliga befruktningen går till på samma sätt som hos mossor, spermatoziderna transporteras med hjälp av vattendroppar till en annan förgrodds arkegon och en ny ormbunke bildas. Även ormbunkar kan föröka sig vegetativt, det sker genom Rhizomen som breder ut sig och skickar ut nya blad. Ormbunkar har funnits på jorden i över 300 miljoner år, sedan Karbontiden.
CINEBOXEn del av Swedish Film AB
Box 6014 • 171 06 Solna • SWEDEN • Tel: 08-509 025 63 • Fax: 08-445 25 60 [email protected] • www.cinebox.se
Alger, mossor och ormbunkar
Nyckelordfotosyntes, encellig, flercellig, kloroplast, glukos, syre, näringskedja, könlös fortplantning, könlig fortplantning, algkolonier, havssallat, tång, generationsväxling, isomorf, bottenskikt, fältskikt, buskskikt, trädskikt, frölös, torv, stenkol
Diskussionsfrågor1. Vad kallas de två grupperna som man delar in alger
i? Hur vet man vika alger som hör till vilken grupp?2. Hur ser processen där algen tillverkar näring ut?3. Var i näringskedjan befinner sig alger och hur vet
man det?4. Hur går de två sätten till som enkla alger kan föröka
sig på?5. Vad innebär det att högspecialiserade celler har
egenskapen att de kan dö?6. Flercelliga algers förökning sker genom två stadier,
vilka är dessa och hur går de till?7. Förklara vad det betyder att Havssallat har en
isomorf generationsväxling.8. Varför producerar ormbunksväxter så mycket
sporer i sina kapslar?9. Vad skiljer mellan enkla algkolonier,
högspecialiserade algarter och flercelliga alger? Gör en jämförande tabell över skillnaderna mellan släktena Chlamydomonas, Volvox och Havssallat.
10. Beskriv hur fortplantningen hos mossor och ormbunkar utvecklats utifrån de flercelliga algerna. Vilken växtgrupp är mest utvecklad?
11. Hur ser framtiden ut för de växtgrupper som beskrevs i filmen? Påverkas arterna av människors miljöpåverkan i naturen? Kan vi klara oss utan växtgrupperna eller behövs de kanske för en hållbar utveckling? Motivera ditt svar!
KapitelindelningDu kan välja att visa hela filmen eller ett speciellt avsnitt. För starttider till respektive kapitel, se nedan.
1 Alger – från encellighet till koloni 00:00 ca 08 min
2 Alger – från koloni till flercellig organism 07:22 ca 08 min
3 Mossor 15:36 ca 08 min
4 Ormbunkar 23:45 ca 07 min
Sluttid: 30:42
Här kan du hämta mer informationTräna NO: http://www.studera.com/tranano/biologi/index.html Naturhistoriska riksmuseet: http://www.nrm.se/forskolor/studiematerial.115.html Gymnasiebiologi 1: http://ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/lektioner/evolution-och-systematik.html Gymnasiebiologi 2: http://ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-2/lektioner/vaxt-och-svampfysiologi/5699-introduktion-till-vaxtfysiologin.html Livets utveckling, Linköping Universitet: https://www.ifm.liu.se/edu/coursescms/BBL110/lectures/Forelasning-Vaxtrikets-historia.pdf Naturvetenskap i skolan: http://www.skolvision.se/SVWebNkA/NkA017Plants039041.html Elevarbeten: http://www.mimersbrunn.se/article?id=9662 Ugglans NO: http://biologi.ugglansno.se/ Naturskyddsföreningen: https://www.naturskyddsforeningen.se/ Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/ Nationalencyklopedin: www.ne.se Cinebox hemsida: http://www.cinebox.se/
Filmtips:https://filmochskola.se/Filmer/T/tropisk-regnskog---en-hotad-resurs/ https://filmochskola.se/Filmer/S/Skogens-ekosystem---tempererat-klimat/https://filmochskola.se/Filmer/H/Hot-mot-natur-och-djurliv---hotad-mangfald/
CINEBOXEn del av Swedish Film AB
Box 6014 • 171 06 Solna • SWEDEN • Tel: 08-509 025 63 • Fax: 08-445 25 60 [email protected] • www.cinebox.se
Filmen Alger, mossor och ormbunkar passar bra för undervisning i de naturorienterande ämnena i grundskolan. Här enligt några exempel ur det centrala innehållet i Lgr11 och Gy11, se www.skolverket.se.
I årskurs 7-9, biologi, lgr11:Syftestexten: Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa,
naturbruk och ekologisk hållbarhet,• genomföra systematiska undersökningar i biologi, och• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i
människokroppen, naturen och samhället.Natur och samhälle:Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.Biologin och världsbilden:Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald utifrån evolutionsteorin.De biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.Biologins metoder och arbetssättKällkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi, såväl i digitala som i andra medier.
I gymnasiet, Naturkunskap 1, lgy11:Centralt innehållFrågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.
I gymnasiet, Naturkunskap 2, lgy11:Centralt innehållFrågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft. Evolutionens mekanismer och organismers utveckling. Hur livets villkor och ekologi kan studeras på olika nivåer.
I gymnasiet, Biologi 1, lgy11:EkologiEkosystemens struktur och dynamik. Energiflöden och kretslopp av materia samt ekosystemtjänster.Naturliga och av människan orsakade störningar i ekosystem med koppling till frågor om bärkraft och biologisk mångfald.Ekologiskt hållbar utveckling lokalt och globalt samt olika sätt att bidra till detta.GenetikEukaryota och prokaryota cellers egenskaper och funktion.EvolutionOrganismers beteende samt beteendets betydelse för överlevnad och reproduktiv framgång.
I gymnasiet, Biologi 1, lgy11:Organismens funktionSamband mellan evolution och organismernas funktionella byggnad och livsprocesser.Livscykler och fysiologi hos växter och svampar.
Alger, mossor och ormbunkar
