Embed Size (px)
Citation preview
”Att skapa struktur för måluppfyllelse i
samverkan”
Anna Borg Skolsamordnare på KIND
- Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar
KIND - Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar
• 2008: Beslut från Landstingsstyrelsen att inrätta ett kompetenscentrum
• 2009: Sven Bölte rekryteras från Tyskland till tjänsten som föreståndare
• 2010: Sven Bölte tillträde som professor i Barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid KI och föreståndare för KIND
• 2013: BUP-KIND startas med Steve Berggren som enhetschef
• KIND idag: ca 60 medarbetare, en blandning av olika professioner, kliniker och forskare
Klinik
BUP-
KIND
Forskning Utveckling
Undervisning
”Kids do well, if
they can” Ross Green
Utvärdering Nytorpsmodellen
- Från klassrumspraktik till forskning 2009- 2014
150123 Anna Borg
2011-2012
2010-2011
2010-2011
2011-2012
2011-2012
Måluppfyllelse 2013/14 (Su-grupp)
150123 Anna Borg
Årskurs 6-9: HT 13 81% uppnår minst betyg E VT 14 93% Åk 9 ( 3 elever) Elev 1: HT 13 Uppnår minst betyg E i samtliga VT 14 (Ökar i 9 ämnen) Elev 2: HT 13 Uppnår minst betyg E i samtliga ämnen, VT 14 (Ökar i 5 ämnen) Elev 3: HT 13 frånvarande på heltid och inga betyg VT 14: Uppnår betyg E I 5 ämnen(anpassad studiegång)
2013-2014
Nytorpsmodellen
• Relation
• Förhållningssätt
• Kartläggning
• Individens delaktighet
• Samverkan mellan professioner
• Samverkan mellan aktörer
• Att sätta mål
1. Relation
Mötet med Jonas
Anna: Jag har märkt att du inte kommer ofta på mina
lektioner. Är det så?
Jonas: Mm (nonchalant)
Anna: Jag vill att du kommer på mina lektioner. Vet
du varför du ofta struntar i att komma?
Jonas: Mm (undanglidande)
Anna: Jag skulle vilja att du berättade det för mig. Vill
du det?
Jonas: Jag gillar inte dig! (tydlig)
Anna: Du gillar inte mig?
Jonas: Jag sa ju just det! (ännu mer tydlig)
Anna: Ok. Nu förstår jag inte riktigt. En dum fråga
kanske, är det viktigt? Alltså att gilla mig?
Jonas: Men, jag sa väl just det eller? (irriterad)
Anna: Ok. Då vet jag det. Tack för att du berättade
det. Jag vet faktiskt inte vad jag ska säga. Är det ok
att jag får tänka över det här ett tag och att vi pratar
igen, efter det?
Jonas: Mm (vill därifrån)
Anna: Jo, du berättade sist att du inte gillade
mig. Jag har tänkt på det där en hel del men
jag fattar fortfarande inte. Vad är det du inte
gillar?
Jonas: Dig, har jag ju sagt! (påtagligt
irriterad)
Anna: Det här låter kanske dumt men, är det
viktigt för dig att gilla mig för att komma till
mina lektioner?
Jonas: Ja, men se. Du är ju knäpp i huvet!
(skrattar)
Anna: Ok, ja så kanske det är men jag är faktiskt intresserad av
vad du menar. Annars skulle jag väl inte utsätta mig för det här
samtalet med dig så här ofta?
Jonas: Du bara kör ditt race. Du gillar det du gör och du var säkert
en sån där pluggis i skolan som gjorde allt som lärarna sa bara för
att de sa det...
Anna: Mm (igenkännande)
Jonas: Men så funkar det inte nu, inte för mig och inte för många
andra heller.
Anna: Så, berätta, hur funkar det nu då?
Jonas: alltså du måste veta något om en, något viktigt...
Anna: som vaddå...
Jonas: Ja, det får du tänka ut själv....(Jonas lämnar klassrummet
och går)
Babu, Mendro (2003) har i en studie visat att lågpresterande elever i år 4 har dubbelt så stora förutsättningar att klara test i matematik i år 7 om de har haft vad forskarna kallar effektiva lärare tre år i rad.
Läraren och relationens betydelse
Av 138 påverkansfaktorer som Hattie (2009) rankat som betydelsefulla berör nio av de tretton första faktorerna läraren och undervisningen.
Jonas 2014
2. Förhållningssätt
Problemfokuserat förhållningssätt
● Beskriver problem
● Medvetenhet om tidigare bakslag
● Analys av problem
● Förklaring till senaste försämring
● Synliggör brister och
misslyckanden
● Skuldbelägger de som uppfattas
som ansvariga för problemet
Lösningsfokuserat förhållningssätt
● Konkreta mål (kort och lång sikt)
● Medvetenhet om tidigare
“lyckanden”
● Analys av framsteg
● Förklaring till senaste förbättring
● Synliggör styrkor och tidigare
lyckanden
● Tack till de som uppfattas bidragit
till framgång
Förhållningssätt
Salutogent förhållningssätt
Förväntningar från elever och lärare är däremot helt avgörande för elevernas progression
3. Kartläggning
Kartläggning
150123 Anna Borg
Fritid
Föräldrar/
vårdnads
havare
Skola
• Identifiera
styrkor och
svårigheter
• Balansera
anpassning och
utveckling
• Individualisera
bemötande och
insats.
”Utan spaning,
ingen aning.”
.
Elev
Sök en balans (observera att detta är individuellt)
• Anpassa för att underlätta
• Skapa förutsättningar för att utveckla nya förmågor
Kartläggning
Färdigheter Förmågor
Anpassning Utveckling
Stress är obalans mellan
krav och förmåga
Levalib
4. Individens delaktighet
Individens delaktighet
”Undervisningen ska anpassas till varje
elevs förutsättningar och behov. Den ska
främja elevens fortsatta lärande och
kunskapsutveckling med utgångspunkt i
elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter,
språk och kunskaper” LGR 11
”En likvärdig utbildning”
5. Samverkan mellan professioner
Skollagen betonar samspelet
Pedagoger behöver möta kunskaper inom det psykologiska,
sociala och det medicinska fältet I syfte att kunna möjliggöra
pedagogiska anpassningar som ger eleven optimala
förutsättningar att utvecklas såväl kunskapsmässigt som socialt.
Vetenskap Beprövad
erfarenhet
HT 2009 Mötet med Steve…
Kognitiva teorier
Kognitiva teorier
Mentalisering (Theory of
Mind)
Exekutiva funktioner
Central koherens
Automatisering/
Generalisering
Förklaringsmodeller till
olika beteenden
”Osynliga” krav bakom det
vardagliga skolarbetet
• “startknapp”
• välja
• vänta
• växla/ hålla fokus
• egen drivkraft
• impulskontroll
• se sammanhang
• uthållighet
• upprätthålla koncentration
• relatera lärandet till sig
själv
• uttrycka egna åsikter
• ångestreducering
• motivation
• överblick
• kunna fråga
• avsluta
• förhålla sig i tid
• förhålla sig till andra
• arbetsminne
• självreglering
• Perceptionskänslighet
• strukturera
• organisera
• Planera
• Etc etc…
6. Samverkan mellan aktörer
Skolexempel - samverkan
• Skoltaxi till skolan men buss hem
• Vad har läxarbete med skolan att göra?
• Alltid försent till skolan men går hemifrån kl 07.00?
Samverkans mål
150123 Anna Borg
Mål
Realistiskt
Omgivnings
- faktorer
Elevens behov
i centrum
Ansvars-
beskrivning
Tvär-
professionellt
Elevhälsan
Uppföljningar/
utvärderingar
Skriftligt
Adekvata
aktörer
7. Att sätta mål
● Individens/arbetslagets styrkor i fokus
● Mål (kort- och långsiktiga)
● Realistiskt
● Utmanande, möjligt men ”snäppet över”
● Kommunicerat, skapa en ”vi-känsla”
● Konkret (Hur? När? Var? Vad? med vem/vilka? Hur
länge? Hur mycket? Sedan?)
● Mätbart
● Tidsbestämt
● Nedskrivet
● Utvärderingsbart
● Balans
Att sätta mål - Ett sätt att synkronisera insatser på individ/grupp
och organisationsnivå
Hur göra mål som berör?
• Vad vill du/ vi nå?
• Vad skulle det betyda att nå målet?
• Hur vet du/vi när du/vi nått det?
• Hur kommer vi veta när du/vi nått det?
• När vill du/vi nå det?
• Vad har hindrat dig/oss från att ha nått målet
tidigare?
• Vad har du/vi redan idag som kommer att hjälpa
dig/oss att nå målet?
• Hur kommer det du/vi vill nå att kunna ha effekter
på andra plan?
• Visualisera dig/ er att nå målet.
Nytorpsskolan HT- 2005
Varför behövde mina elever stöd? • 16 ämnen
• ämneslärarsystem
• grupparbeten
• eget arbete
• många klassrum
• läxor
• Inlämningsuppgifter / prov
• olika tider för olika deadlines
• elevskåp
• hålla schemat
• planering av tid under skoltid, schema
• planering av arbetsuppgifter
• organisering av arbetsuppgifter
• skolportaler (schoolsoft, learnpoint)
• Till detta kommer ytterligare krav under
fritiden.
• Hur gör barn för att klara detta?
• Kan vi pedagoger stötta våra elever i att
klara av deras skolvardag/vardag bättre?
Nytorpsmodellen
Individuellt strukturerad arbetsmodell • Kartläggning: Tidigare utredningar, intervjuer(E,P,VH
och andra viktiga relationer) • Pedagogisk utredning • Tidsanalys (skola-fritid) • Inventering av elev/ nätverkets resurser
(kartläggningen) • Kort och långsiktiga mål (motivation) • Elevplanering skrivs utifrån mål(Veckobrev/
skrivschema) • Kontinuerlig uppföljning och utvärdering via
veckoplaneringen Struktur - Tydlighet - Förutsägbarhet
Kontaktperson 15-16.30 Träffa
kontaktperson
Repa/bandy
Kompisar/skola
Läxtid: 18-20
(Pappa hemma)
18-20 Bandy
Huddinge
15-16.30 “Repa”
Tumba
SAMVERKANSMODELL
Lokala
elevhälsan
Rektor
Fritid Elev
Förälder/rar
Namn:
Aktör:
Namn:
Aktör:
Namn:
Aktör:
Namn:
Aktör:
Namn:
Aktör:
Namn:
Aktör:
Mentor
Arbetslag
SAMVERKANSMODELL
Fritid
Skola
NÄPO Elev
Familj
Namn:
Aktör:
Namn:
Aktör:
Namn:
Aktör:
Namn:
Aktör:
Namn:
Aktör:
Namn:
Aktör:
Soc
Övrigt
Träffa kontaktperson
Aktör:
Nuläge:
Mål:
När:
Metod:
Ansvar:
Utvärdering:
Aktör:
Nuläge:
Mål:
När:
Metod:
Ansvar:
Utvärdering:
Aktör:
Nuläge:
Mål:
När:
Metod:
Ansvar:
Utvärdering:
Mötesplats:
Närvarande:
Datum:
Aktörsdokument
Utvärdering av Nytorpsmodellen
• Djupintervjuer under 2012/13
• Just nu sammanställs djupintervjuer 2014
● Regelbundna läxtider uppmuntrar föräldrasamverkan
och delaktighet
● Regelbundna och tydliga mötestider uppmuntrar
samverkan och är relationsskapande
● “Spela på bästa fot”
● Föräldrars förväntningar i fokus snarare
misstänksamhet
● Veckoplaneringen ger en förutsägbarhet, struktur,
trygghet
● Tydlig ansvarsfördelning möjliggör utveckling
● Fokus på helhetslösningar skapar förutsättningar för
samarbete
Effekter föräldrar 12/13
Effekter organisation 12/13
● Stödjande miljö för lärande i och utanför
klassrummet/skolan
● Undervisningsstrategier som bygger på elevens
styrkor/förutsättningar och som kompenserar
● Ett sätt att tydligt uttrycka positiva förväntningar
● Utvecklingen är ett resultat av samsyn, samarbete kan
följas av alla aktörer
● Redskap för att skapa förtroendefulla relationer
● Skapar samsyn på organisationsnivån
● Utvärderingsbart är användbart
● Dokumentation som som underlättar analys av insatser
samt inför övergångar eller skolbyten
Elevcitat 12/13
”Jag tycker att det är skitbra! Om jag har det nedskrivet
så känns det självklart att jag ska göra det och då blir
det av.”
”Jag visste inte riktigt hur man gjorde en bra planering
innan och hur man fick sig själv att genomföra den.”
”Man slipper gå runt med oro i magen för att man inte
ska hinna klart med allt i tid.”
