Foto

skri

ft A

B | T

0121

| 10

12 |

1 00

0 ex

| B

illes

Try

cker

i AB

Akademiker-förbundet för

jurister, ekono mer, systemvetare,

personalvetare och samhällsvetare

Systemvetare – utbildning, arbete och lön

2

Vanligaste huvud ämnen är data- och system-vetenskap och

informatik

Om siffrorna i rapportenUnderlaget till rapporten är SCB:s sysselsättningsregister RAMS 2007 och är delvis bearbetat av SCB men främst av Jusek. Fakta om lön och arbetslöshet kommer från Juseks lönestatistik och arbetsmarknadsundersökning.

Rapporten är producerad under perioden maj−november 2010.

3

Systemvetarutbildningar finns på grund-, avancerad och forskarnivå.

Grundnivån leder till en kandidatexamen på 180 högskolepoäng (hp) och tar normalt tre år. Studier på avancerad nivå kan leda till en magister- eller masterexamen på 60 respektive 120 hp och tar ett respektive två år. Ganska få har idag en masterexamen, men det kommer förmodligen att bli vanligare de kommande åren.

Vanligaste huvudämnen för systemvetare är data- och systemvetenskap samt informatik .

Vad gör systemvetare?Systemvetaren är en samhällsvetare som speci-aliserat sig på att lösa administrativa problem med IT och data system som hjälp medel. System vetenskap är ett område där samhälls-vetenskapliga, tekniska och natur veten skapliga kunskaper kommer till användning.

Drygt tre av fyra systemvetare arbetar som systemerare, programmerare eller dataspecia-list. Av de systemvetare som inte har typiska yrken finns majoriteten i andra kvalifice-rade yrken som universitets- och hög skole -lärare, företags säljare eller organisations-utvecklare.

Var kan man utbilda sig till systemvetare?Systemvetenskapliga utbildningar finns i hela Sverige, som kurser och program vid nästan samtliga lärosäten. Utbild ningarna har en mängd olika namn och profiler. Beroende på vad man är intresserad av kan man välja inriktning mot till exempel design av informations system, IT, affärs-system eller webb utveckling.

Om siffrorna i rapportenUnderlaget till rapporten är SCB:s sysselsättningsregister RAMS 2007 och är delvis bearbetat av SCB men främst av Jusek. Fakta om lön och arbetslöshet kommer från Juseks lönestatistik och arbetsmarknadsundersökning.

Rapporten är producerad under perioden maj−november 2010.

Olika typer av system­vetenskapliga utbildningar

System vetenskap är ett område där samhälls-vetenskapliga, tekniska och naturvetenskapliga kunskaper kommer till användning.

4

Olika roller och inriktningarVissa systemvetare har övergripande ansvar för IT-frågor i en organisation och arbetar med allt från systemutveckling till säkerhets-frågor och strategisk utveckling. Andra är specialiserade inom ett visst område. Många systemvetare arbetar som konsulter, vilket innebär att de utför uppdrag åt flera olika kunder, ofta i projektform. Projekten kan sträcka sig från några dagar till flera år.

SystemutvecklareSom systemutvecklare kan man jobba med att utveckla nya datasystem samt att förändra och anpassa befintliga system. Man kan säga att utvecklaren fungerar som en tolk mellan användarna och tekniken. Systemutvecklaren kan delta i hela eller delar av processen när ett system ska tas fram. Ofta är det flera personer inblandade som samarbetar för att genomföra utvecklings processens olika faser.

ProgrammerareProgrammerare arbetar med att ge datorn de kommandon som behövs för att ge systemet de funktioner som beställaren önskar. Ofta får programmeraren instruktioner från en systemutvecklare som gjort en behovsanalys och en kravspecifikation. Programmeraren avgör i vilken ordning systemet bör byggas och översätter instruktionerna till program-meringsspråk. Det finns många olika språk och programmeraren är ofta specialiserad på några. Utvecklingen går snabbt framåt och det är viktigt att ständigt uppdatera sina kunskaper. Gränsen mellan system utvecklare och programmerare är flytande och man kan jobba som båda delarna.

Antalet examinerade har minskat sedan mitten av 2000-talet, eftersom antalet antagna till systemvetenskapliga utbildningar minskade efter den så kallade IT-kraschen 2001.

Vad händer efter examen? Läs mer på

www.jusek.se/efterexamen

5

DatabasspecialistEtt annat område systemvetare arbetar med är databaser. Databaser används för att samla stora mängder information som till exempel kundregister, artikelarkiv och CV-databaser. Som databasspecialist är man expert på olika metoder för att lagra data. Arbetsuppgifter kan vara att analysera behov, designa och modifiera databaser, utbilda användare och ansvara för säkerhetsrutiner för att skydda systemen från intrång.

WebbredaktörSystemvetare jobbar även ofta med webb-platser, till exempel som webbredaktör. Som webbredaktör sköter man webbsidor och intra nät genom att ansvara för att servern fungerar, håller reda på informationslänkar, ser till att nödvändiga funktioner finns och skapar och publicerar webbsidor.

Få systemvetare blir cheferRelativt få systemvetare, en av tjugo, jobbar med någon form av ledningsarbete, som VD eller annan chefspost. Av dessa är drygt tre av tio kvinnor, vilket är en något högre andel än vad andelen kvinnor är bland samt-liga system vetare, där knappt var tredje är kvinna. Männen är i stor majoritet på såväl kandidat- som magisternivå.

Hur många tar examen varje år?Antalet examinerade systemvetare har minskat sedan mitten av 2000-talet, eftersom antalet antagna till systemvetenskapliga utbildningar minskade efter den så kallade IT-kraschen 2001.

Var får nyexaminerade sitt första jobb?Som nyexaminerad systemvetare är det vanligast att få sitt första jobb på ett IT- eller telekomföretag. Andra vanliga branscher är informations-, PR- och medieföretag samt handel-, tjänste- och serviceföretag. Det allra vanligaste arbetsområdet för nyexaminerade systemvetare är systemutveckling. Läs mer om arbetsmarknaden för nyexa minerade system vetare på www.jusek.se/efterexamen.

Hur många får jobb?Systemvetarnas arbetsmarknad är mycket konjunkturberoende, vilket är mer kännbart för nyexaminerade än för mer erfarna. Före IT-sektorns dramatiska utveckling i början av 2000-talet var efterfrågan på systemvetare synnerligen stor. Den öppna arbetslösheten för nyexaminerade har kraftigt varierat under den senaste tioårsperioden, från att ha legat på en procent 2001 till hela 23 procent 2005. Den genomsnittliga öppna arbetslösheten var 9,5 procent under perioden 1999–2010.

På de högre posterna, som VD eller annan chefspost, är drygt tre av tio systemvetare kvinnor.

Antalet examinerade har minskat sedan mitten av 2000-talet, eftersom antalet antagna till systemvetenskapliga utbildningar minskade efter den så kallade IT-kraschen 2001.

6

Björn Karlsson, IT-säkerhetsspecialist»Jag fick ständigt gå utbildningar för att lära mig mer. Det är det fina med att jobba som systemvetare, du måste hela tiden lära dig mer eftersom vår omvärld förändras hela tiden.«

7

»Det är ett brett yrke, vissa arbetar med kopplingenmänniska och teknik, andra endast med teknik.«» Jag har pysslat med datorer sedan jag var i åttaårsåldern. Teknik har alltid intresserat mig så tekniskt gymnasium blev ett ganska självklart val. Jag började studera på en teknisk högskola och blev efter tre år systemingenjör med inriktning mot elektronik. Trist nog avslutade jag mina studier två veckor efter den stora IT­kraschen årsskiftet 2000–2001. Jobb för systemvetare fanns inte, jobb för nyexaminerade systemvetare – det var bara något att drömma om.

Därför flyttade jag till Uppsala och läste till civilekonom. Men mitt teknikintresse hade jag kvar hela tiden. Jag fick reda på att Säkerhets­polisen i Stockholm sökte en nätverkstekniker. Det lät oerhört spännande! Jag sökte och efter en mycket lång rekryteringsprocess fick jag jobbet . Rekryteringsprocessen till Säkerhets­polisen är lång just därför att de är så nog­granna. Deras uppgift är ju att skydda Sveriges demokratiska system, medborgarnas fri­ och rättigheter och den nationella säkerheten. Säkerhets polisen gör det genom att förebygga och avslöja brott mot Sveriges säkerhet, bekämpa terrorism och skydda den centrala statsledningen. De har alltså all anledning att vara grundliga i sina tester och bakgrunds­kontroller när man söker jobb hos dem. Men jag fick jobbet och det har jag inte ångrat, för det är en mycket intressant arbetsplats.

Min uppgift blev att sköta nätverken hos

Säkerhetspolisen, vara ansvarig för den dagliga driften och en del teknikutveckling. Det var roligt och jag lärde känna många på jobbet. När ett nätverk inte fungerade kontaktade de mig för hjälp. Ett socialt jobb, helt klart!

Jag fick ständigt gå utbildningar för att lära mig mer. Det är det fina med att jobba som system vetare, du måste hela tiden lära dig mer eftersom vår omvärld förändras hela tiden – och du måste hänga med för att kunna göra ett bra jobb.

Efter ett par år sökte Säkerhetspolisen en IT­säkerhetsspecialist som skulle ansvara för den interna säkerheten. Jag sökte och fick jobbet. Arbetsuppgifterna blev mer kvalificerade. Jag fick skriva mycket mer, till exempel policyer för hur anställda ska använda IT­systemen, vem som får söka i vilka system. Jag genomförde även kon­troller av våra IT­system. Min närmaste chef är Säkerhetschefen.

Själva arbetsplatsen är ju mycket intressant i sig, mytomspunnen också – det vet jag. Därför är det så fascinerande att vara IT­säkerhets­specialist hos just Säkerhetspolisen.

Om man vill bli systemvetare är det bra om man är tekniskt intresserad. Det är ett brett yrke, vissa arbetar med kopplingen människa och teknik, andra endast med teknik. Har man ett teknikintresse får man riktigt roliga och intressanta jobb. «

Björn Karlsson, IT-säkerhetsspecialist»Jag fick ständigt gå utbildningar för att lära mig mer. Det är det fina med att jobba som systemvetare, du måste hela tiden lära dig mer eftersom vår omvärld förändras hela tiden.«

8

Branscher för systemvetareFör systemvetare är det vanligast att arbeta som konsult. Fyra av tio systemvetare är i datakonsultbranschen. Det är också relativt vanligt att arbeta inom basnäringarna och industrin, samt inom handel och kommuni-kation. För dem över 60 år är det dock vanligast att arbeta med utbildning och forskning.

På den svenska arbetsmarknaden finns omkring 24 000 personer med en system-vetenskaplig utbildning på tre år eller längre. Av de systemvetare som jobbar inom offent-lig förvaltning är det ungefär lika många kvinnor som män.

Att jobba utomlandsSystemvetare har en internationellt gångbar utbildning och därmed en stor internatio-nell arbetsmarknad, såväl i svenska företag och organisationer utomlands som i multi-nationella företag och andra internationella organisationer.

Systemvetare jobbar som…

Systemerare och programmerare

Övr

iga

data

spec

ialis

ter

Datatekniker

Chef i stort eller medelstort företag eller myndighet

Före

tags

sälja

re

Universitets­ och högskolelärare

Administratör i offentlig förvaltning

Organisationsutvecklare

Sälja

re,

inkö

pare

, m

äkla

re

Marknadsanalytiker, marknadsförare

Administrativ assistent

Före

tags

ekon

om

Rev

isor

Chef för mindre företag eller myndigheter

Journalist, författare, informatör

Dataoperatör VD, verkschef

Redovisningsekonom

Socialförsäkrings­tjänsteman

Agent, förmedlare

Inköpare

Polis

Behandlingsassistent, fritidsledare

Administratör i intresseorganisationer

Statistiker

Bibliotekarie

Samhälls­ och språkvetare

Taxeringstjänsteman

JuristPolitiskt arbete

Arkivarie, museitjänsteman

Matematiker

Systemvetare har en stor

interna tionell arbetsmarknad

9

För såväl kvinnor som män är datakonsult det vanligaste yrket

Datakonsulter

Basnäringar och industri

Handel och kommunikation

Andra företagstjänster

Offentlig förvaltning med mera

Utbildning och forskning

Bank, försäkring och fastighetsförvaltning

Vård, omsorg, service, kultur med mera

12%12%

6%

39%

11%

7%

5%

8%

Här arbetar systemvetarna

De allra flesta systemvetare arbetar i den privata tjänstesektorn. Vanligast är att arbeta som datakonsult, för såväl kvinnor som män.

10

» Är man påhittig kommer systemvetaryrket att passa. Man kan lösa tio uppgifter på tio olika sätt, det finns oändligt många lösningar inom systemutveckling. Det är därför jag älskar mitt jobb, det är kreativt och jag ser omedelbara resultat av det jag gör.

Efter gymnasiet tog jag en paus från skolan och jobbade ett år. Jag är samhällsintresserad så jag läste pol. mag­programmet, men jag insåg att även om det var otroligt intressant ville jag inte jobba med det. Jag är mer intresserad av påtag­liga svar än att tolka olika ismer. Min dåvarande kille och min bästa kompis läste på system vetar­programmet i Örebro och sa att det var jätte­kul. Jag sökte grundkursen och det avslutades med en magisterexamen fyra år senare.

Under utbildningen lärde jag mig programme­ring, webbutveckling och systemering. Allt var fascinerande därför att det var logiskt. Att kunna göra strukturer i system, som i sin tur gör att användaren ser en snygg och fungerande webb­plats med massor av funktioner, det är riktigt häftigt. Dock var det trist att konstatera att ju mer tekniska kurser jag läste ju färre blev mina kvinnliga kurskamrater.

Efter examen sökte jag över 100 jobb och inom loppet av två månader kallades jag till en intervju som systemutvecklare. IT­företaget hade redan tillsatt tjänsten – men de ville ha en tjej så de anställde även mig. Jag hade redan vant mig vid att vara en av få tjejer och tyvärr är det fortfarande så inom min bransch, mina kvinnliga kollegor är få.

På IT­företaget arbetade jag med support till Hemnet, en webbsida för att sälja och köpa bostäder. Jag utvecklade och servade systemen bakom webbsidan. Det jobbet gav mig grunden

till mina kunskaper. Jag hade två kollegor som hade både tid och engagemang att lära mig och det var guld värt. Jag stannade i två och ett halvt år innan nya utmaningar och högre lön lockade mig vidare.

Genom kontakter fick jag ett nytt jobb som systemutvecklare på ett ungt och turbulent IT­företag. Där arbetade jag med ärende­ och dokumentsystem. Då höll de flesta myndigheter på att utveckla 24­timmarsmyndigheten och vi skapade och förvaltade systemen. Men det var stormigt på jobbet. Företaget hade under kort tid köpt upp tretton mindre företag, det blev dålig styrning och för mycket lekstuga. Under den här perioden ansågs det vara hett att vara IT­konsult och den imagen odlades rejält genom en massa fester med löjliga lekar som gick ut på att hylla dem som lyckats och vara taskig mot dem lyckats lite mindre bra. Jag gillade arbets­uppgifterna och mina kollegor men jag stod bara ut i sju månader. Även denna gång fick jag ett nytt jobb via kontakter. Min erfarenhet är att det är just så man får jobb, när man väl är inne i branschen.

Jag började som IT­konsult på Nansen, ett IT­företag som jobbar med affärsutveckling och webblösningar. Det är superkul att vara konsult. Ibland sitter jag på vårt kontor på Nansen och jobbar och ibland är jag ute på olika arbets­platser och arbetar tillsammans med andra IT­team. Jag lär känna massor av folk och ser hur olika arbetsplatser funkar. Dessutom lär jag mig nya saker hela tiden. I vår bransch är det mer eller mindre ett måste. Utvecklingen går så otroligt fort och det gäller att hänga med. Gillar man att vara kreativ och att hela tiden få lära sig nya saker är systemvetarjobbet perfekt. «

Emma Åström, IT-konsult och teamledare»Att kunna göra strukturer i system, som i sin tur gör att användaren ser en snygg och fungerande webbplats med massor av funktioner, det är riktigt häftigt.«

»Jag lär mig nya saker

hela tiden.«

11

Emma Åström, IT-konsult och teamledare»Att kunna göra strukturer i system, som i sin tur gör att användaren ser en snygg och fungerande webbplats med massor av funktioner, det är riktigt häftigt.«

12

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000

60–64

Ålder, år

Antal

55–59

50–54

45–49

40–44

35–39

30–34

25–29

16–24

Män

Kvinnor

Källa: Juseks lönestatistik.

Systemvetare fördelat på ålder och kön

I privat sektor är lönerna högst. Lönespridningen är också större där än i offentlig sektor.

13

Vad tjänar en systemvetare?Löneläget och löneutvecklingen är bättre för privatanställda systemvetare än för de som jobbar i offentlig sektor. I privat sektor är även lönespridningen större. Löneläget är klart högre i Stockholms län än i övriga landet . Även i Malmö- och Göteborgs-regionerna är löneläget över riksgenomsnittet.

Medianlönerna för nyexaminerade system-vetare var våren 2010 mellan 23 000 och 26 000 kronor, beroende på arbetsmarknads-sektor. Liksom övriga systemvetare på arbets-marknaden får de nyexaminerade högst lön i privat sektor.

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

Kronor

Jurister Ekonomer System-vetare

Personal-vetare

Samhälls-vetare

Första året efter examen

Fem år efter examen

Tio år efter examen

Källa: SCB 2009 och Juseks arbetsmarknadsundersökning 2010. Staplarna anger medellön.

Systemvetares löneutveckling jämfört med Juseks övriga medlemmar

I privat sektor är lönerna högst. Lönespridningen är också större där än i offentlig sektor.

Läs mer om system vetares

löner och löneutveckling på jusek.se/lon

14

Hur ser framtiden ut?Systemvetarna är relativt ung som yrkesgrupp och det är därför få som går i pension under den närmaste framtiden. Fler än hälften av systemvetarna är mellan 30 och 39 år. System vetarnas arbetsmarknad kännetecknasav ganska stora skillnader i arbetslöshetmellan hög- och lågkonjunktur. Arbetslös-heten har varit låg under slutet av 2000-talet och det har varit brist på systemvetare.

Systemvetare har etablerat sig väl på arbets-marknaden. Kompetensen är efterfrågad och nödvändig i alla sektorer. Om fem år be dömer Jusek att arbetsmarknaden kommer att vara i balans, men med möjlighet till brist på arbetskraft.

Utvecklingen inom IT går fort och kun-skapen är en färskvara. För att arbeta inom och vara attraktiv på arbetsmarknaden måste man vara beredd att hålla sig uppdaterad inom nya tekniker och system.

IT-sektorns expansion och att många verk-samheter blir alltmer beroende av komplexa IT-stöd talar för en växande arbetsmarknad, som kan ge arbetstillfällen till dem som utbildas .

Systemvetarnas kompetens är efterfrågad och nödvändig i alla sektorer.

Fler än hälften

av systemvetarna

är mellan 30

och 39 år

15

Systemvetarnas kompetens är efterfrågad och nödvändig i alla sektorer.

Foto

skri

ft A

B | T

0121

| 10

12 |

1 00

0 ex

| B

illes

Try

cker

i AB

Jusek.Stockholm: Nybrogatan 30, 102 44 Stockholm.Malmö: Carlsgatan 12 A, 211 20 Malmö.Göteborg: Lennart Torstenssonsgatan 7, 412 56 Göteborg.Tel 08-665 29 00. E-post jusek@jusek.se. www.jusek.se

Om JusekJusek är förbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhälls-vetare. Vi driver frågor som påverkar medlemmarnas utbildning, karriär, trygghet och villkor. Med cirka 80 000 medlemmar är vi ett av de största akademikerförbunden. Jusek är medlem i Saco och partipolitiskt obundet.