8
Väder och Vatten under ett århundrade 1900 - 1999 från slutet av lilla istiden till växthuseffekten

Väder och Vatten - SMHI/sekelvader[1].pdf · 2009. 3. 31. · Algblomningar är inte något nytt. Den första rapporten om algblomningen är verserna 20 och 21 i andra Mosebokens

  • Upload
    others

  • View
    5

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Väder och Vatten - SMHI/sekelvader[1].pdf · 2009. 3. 31. · Algblomningar är inte något nytt. Den första rapporten om algblomningen är verserna 20 och 21 i andra Mosebokens

Väder och Vattenunder ett århundrade

1900 - 1999

från slutet av �lilla istiden�

till �växthuseffekten�

Page 2: Väder och Vatten - SMHI/sekelvader[1].pdf · 2009. 3. 31. · Algblomningar är inte något nytt. Den första rapporten om algblomningen är verserna 20 och 21 i andra Mosebokens

Vikingatiden går mot sitt slut och det ärgynnsamt klimat i Norden. Island ochGrönland har koloniserats.

I Sverige är våren så regnig att Mälarensvämmar över våldsamt.

Mycket milda vintrar.

�Lilla istiden� börjar och pågår i 600 år.Klimatet blir allt kärvare och vikingabo-sättningar försvinner på Grönland ochIsland under 1300- och 1400-talet.

Mycket stränga vintrar.

Östergötland drabbas av extremt svåravårfloder både 1400 och 1402. Ett stortantal broar och kvarnar ska ha förstörts.

Dalälven drabbas av många översväm-ningar genom åren, detta år en av devärsta.

Den 29 juli mister 4000 danska örlogsmänlivet vid en nordlig storm på Östersjönstax utanför Visby. Troligen den svårasteväderrelaterade katastrofen någonsin inomSveriges nuvarande gränser.

En av de värsta översvämningarna vidDalälven.

Under 1600-talet konstrueras den förstapraktiskt användbara termometern ochbarometern. Mot slutet av århundradetgörs också de första systematiska väder-observationerna.

Den 10 augusti får en kastby det nybyggdaregalskeppet Vasa att förlisa.

Det berömda tåget över Bält genomförs,då en svensk här går från Jylland till Fynden 30 januari och vidare till Själland den5-6 februari. (Det har dock förekommit flertillfällen, senast i mitten av 1980-talet, dåsådana tåg hade varit möjliga.)

Årtusendets väder

1000

1007

1186,12901300

1306,13231400,1402

1566

1544

1700

1789

Dalälven drabbas av en svår översväm-ning 1659 och bara två år senare avytterligare en.

En period med bättre klimat inleds.Speciellt 1730-talet tycks vara varmt medlika milda vintrar som under 1930-taletoch på senare år.

En blixt slår ner i kyrkan i Frändefors iDalsland den 19 juli, varvid 10 gudstjänst-besökare mister livet.

Det är tryckande sommarvärme i Parisdetta revolutionsår, men även rekordvarmti Skandinavien. Där börjar den 21 juli deskyfall som orsakar den värsta naturkata-strofen i Skandinavien i någorlundamodern tid - den s k �Storofsen�, medöver 60 dödsoffer, vid översvämningaroch jordskred i sydöstra Norge.

En av de kallaste perioderna undermillenniet. Många svenskar får nog av detbistra klimatet med flera missväxtår ochemigrerar till Amerika.

Östergötlands och Södermanlands kust-trakter har på morgonen den 29 januarinollgradigt och ganska vackert väder, mendet börjar snöa och vid middagstid slårvädret om till -10° och full storm. Över100 människor mister därvid livet dennayrväderstisdag.

I maj snöar det inte mindre än åtta dagar iSkara, och i Umeå ligger isen på Umeälvenända till midsommardagen den 24 juni.

En av de varmaste och torraste somrarnanågonsin i Sverige. Skörden torkar bort,och Sverige drabbas av det andra nödåreti rad.

1900-talets väderhändelser beskrivs på deefterföljande sidorna.

1600

1659,1661

Den värmetid vi nu lever i har varat i ca 10 000 år, vilket har varit den ungefärliga längden på värmetidernamellan de tio gånger längre istiderna. Det gångna millenniet är sannolikt det kallaste sedan den senasteistidens slut trots att temperaturen stigit under 1900-talet.

1728

1830-1890

1850

1628

1658

1867

1868

1598

Årsmedeltemperatur 1722-2000, Uppsala (medelvärde för hela perioden 5.2°)Medeltemperaturerna framtagna av Hans Bergström, Uppsala Universitet

°C

1900-1999

���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����

Page 3: Väder och Vatten - SMHI/sekelvader[1].pdf · 2009. 3. 31. · Algblomningar är inte något nytt. Den första rapporten om algblomningen är verserna 20 och 21 i andra Mosebokens

Århundradets väder

NederbördenÅrsnederbörden är baserad på data fråntjugo stationer jämnt utspridda överlandet.Den anmärkningsvärda torkan åren 1900-1920 torde delvis bero på att nederbörds-mätarna, liksom deras placering, då varsämre. Däremot är uppgången efter 1970-talet odiskutabel. År 1998 blev sekletsblötaste år, medan 1901 torde ha varitseklets torraste för landet som helhet,men också 1908, 1933, 1947 och 1976 varriktiga torrår.

VinternTvå ansamlingar av riktiga vargavintrarinträffade 1940-42 och 1985-87. Hela1930-talet framstår som milt liksom årenrunt 1990. Också i mitten av 1970-taletförekom flera mycket milda vintrar i radoch under vintern 1974-75 islades tillexempel aldrig Mellanfryken i Värmland- något som sedan upprepades 1988-1990.Som synes varierar vintertemperaturenbetydligt mer än sommartemperaturen.

SommarenI seklets början och slut finns två märkligapar av somrar nämligen 1901-02 och1997-98. Värmen under 1901 års sommargav svår torka, medan 1997 års starkavärme åtföljdes av en hel del kraftiga regn-och åskväder. De varma vintrarna på1930-talet åtföljdes av i huvudsak behag-liga somrar, men det finns också exempelpå att en kall vinter följs av en varmsommar.

Redan under 1800-talets sista årtionde tog den lilla istiden slut och vi fick en klimatförbättring, som fortsattunder 1900-talet. I Sverige är nu medeltemperaturen en grad högre än för hundra år sedan, och hela jordenhar också blivit varmare även om ökningen är några tiondels grader mindre. Ökningen kan delvis bero på enförstärkt växthuseffekt till följd av mänsklig påverkan genom utsläpp av växthusgaser, men säkra på hur detförhåller sig blir vi nog först nästa århundrade.

Vintertemperatur, Sverige 1900-2000(vinter avser perioden december föregående år till och med februari det

aktuella året, medeltemperatur för 1900-talet -6.0°)

TemperaturenI temperaturdiagrammen till höger ärberäkningarna baserade på data från tiostationer jämnt utspridda över landet. Föratt hjälpa ögat att urskilja kallare ochvarmare perioder har en utjämnad kurvalagts in som i huvudsak återspeglar 10-årsmedelvärdets variation.

Sommartemperatur, Sverige 1900-2000 (sommar avser perioden juni t o m augusti, medeltemperatur för 1900-talet 14.3°)

Årsnederbörd, Sverige 1900-2000(medelnederbörd för 1900-talet 620 mm)

��

��

��

��

��

��

��

���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����

�&

���

���

���

���

��

��

��

��

��

��

��

��

��

���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����

�&

���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����������������������������������

PP

Page 4: Väder och Vatten - SMHI/sekelvader[1].pdf · 2009. 3. 31. · Algblomningar är inte något nytt. Den första rapporten om algblomningen är verserna 20 och 21 i andra Mosebokens

������ ���!������"#�����$%&������'������� �((

������ ���!)����� ��$%&��*��������� �+

�,����� ���!)#�����%�&�������"���� �+�

�,����� ���!������%�&������"���� �%%

-����� ���!.���/����� ������������"���� ���

-����� ���!.���'",�������(����#�����0�������%��% ������� ������� �����������,����+�����1

����/����/����� ���!+���2������3������������������������������������ ��� ������ �(�

4���� ���� ����*/��� ������������������� �(��������'�,����,�� �����

5��/������� ������� ���������� �(��������'�,�������� �����

��������������! �+ � �+���

������������

��������������! �($� �((��������������

67����� 0���*/���#��!��$�������%�&��*/� $�����2�8����������������������$$�������(�&�#����/��9�����$�"����� �+���������������

�������/���!��/���*/��7��*��'�����-��,������+�"���� �$%

�,������� �!��/#����,����($���������,* ���������,�������������#���� ��+

�,������� �!��/#����,���(�����������,* ��� #����*/�:�� �����"�"���� ���

��������������!� �����������������/,�'�

�,��������������!������ #������� %� ��'������� ���

;���������������������������! ��+��$�� ��$��(��*/� ��(���

;�� !�������� �$$���#�<��������'�* � +��*/�)���'���� ���������"����������

������������������ ���

<�������,���0����!� ��2������;�'����������*������ ���

�����������"������'���'",����!=�����"��/��� ���*�������"����� �(�

��������#���������������!4��������+�������"����� ���

��

��

�������#�������������! (% �������������� ���

���������������*��������� � ����* � ���� �������������������������������������� �� �������������������������������������������%���������������%�������.������������������������������ ������������������� %���$�����C��� ��������������������� ��* ��������������������������� ����������������� ����������� �����������������.��������$ ����%�������������%������*�� ���������������������������

),� ��������� ����'����!>,���� $��*���������+�(���*������ ���

)0* �����#����������!(��*�����������*/�/#����������������#�������� (� ����������� ��$

)�����#��������������!5��� �� ������ ��(

��������������!� �%���������������/,�'�

Page 5: Väder och Vatten - SMHI/sekelvader[1].pdf · 2009. 3. 31. · Algblomningar är inte något nytt. Den första rapporten om algblomningen är verserna 20 och 21 i andra Mosebokens

Århundradets översvämningar

Trots allt är vi i Sverige relativt förskonadefrån översvämningskatastrofer. Dödsfall isamband med översvämningar är mycketsällsynta här. I ett globalt perspektiv är där-emot översvämningar och torka de natur-katastrofer som orsakar flest dödsoffer ochde största ekonomiska skadorna. Efteröversvämningar spekuleras det ofta omvilken effekt mänsklig påverkan i form avt.ex. skogsavverkning och dikning har. Of-tast räcker dock den fallna nederbördensom förklaring till de upplevda flödena.Matematiska modeller, som utnyttjar infor-mation om nederbörd och temperatur un-der perioden före ett flöde, kan med ganskahög noggrannhet återge de flöden somuppstår.

�Det mest anmärkningsvärda i detta resultat är väl, att flödetvid Vännäs, där största skadan uppstod, hade en så stor san-nolikhet som ca 1:25. Om detta är riktigt, borde liknandeflöde ha uppträtt tidigare i mannaminne. Så är också förhål-landet.

Endast ett fåtal uppgifter å höga vattenstånd föreliggaföre den tidpunkt, då regelbundna observationer igångsattes.Emellertid synes ett högt vattenstånd ha förekommit i Umeälv, 1819, och vid byn Granön vid Ume älv 8 mil norr omUmeå var högvattenståndet 1863 ungefär samma som 1938. IVindelälven torde högvattenståndet 1876 ha närmat sighögvattenytan 1938. � Dessa uppgifter synes giva ett relativtgott belägg för riktigheten av slutsatsen, att 1938 års flödeingalunda var ovanligt sällsynt vad beträffar vattenföringensstorlek.�

Efter det ovanligt höga flödet iUmeälven i juni 1938, skrev SvenskaVattenkraftsföreningen texten till hö-ger. Man fann alltså vid en närmareanalys att flöden i den då upplevdastorleksordningen faktiskt hade inträf-fat förr, och inte bara en gång utanflera gånger. Och på den vägen har detfortsatt. Tabellen nedan visar ett urvalhöga och uppmärksammade flödenunder 1900-talet. Flödet 1995 i Vindel-älven, ingående i Umeälven, överträf-fade t.o.m. 1938 års nivå.

Höga flöden under 1900-talet

År Vattendrag/område

1916 Dalälven1919 Mellersta Norrlands kusttrakter1922 Luleälven1924 Mälaren, Emån m.fl.1938 Umeälven (�Spölandskatastrofen�)1951 Södra Sverige1966 Södra Sverige, Dalälven1968 Torneälven1977 Bergslagen, södra Norrland, sydsvenska

höglandet1985 Voxnan och Österdalälven1989 Luleälven1993 Luleälven, Umeälven, Ångermanälven m.fl.

(mest i reglerade älvar)1995 Vindelälven m.fl. (mest i oreglerade älvar)1998 Ångermanälven m.fl.

Spöland 1938fotografi ur Västerbottensmuseums bildarkiv

Page 6: Väder och Vatten - SMHI/sekelvader[1].pdf · 2009. 3. 31. · Algblomningar är inte något nytt. Den första rapporten om algblomningen är verserna 20 och 21 i andra Mosebokens

���

����

����

����

����

����

���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����

Figuren nedan visar det högsta flödet under varje år i Dalälven vid stationen Fäggeby strax nedströmssammanflödet mellan Österdalälven och Västerdalälven. Rekordflödet är från 1860, innan regleringarna i bl.a.Trängslet och Siljan dämpade de naturliga flödena. Flödena uppträder slumpartat över tiden. Ett exempel påatt ett torrår kan följas av ett år med ovanligt högt flöde är åren 1976 och 1977. Den snöfattiga vintern 1976följdes av en torr sommar. Ovanligt mycket snö under vintern 1976/77 vände på förhållandet och torråret1976 följdes våren 1977 av översvämningar på flera håll i södra Sverige.

Högsta vatten-föringen varje åri Dalälven vidFäggeby. Flödeti älven påverkasav regleringsedan 1920.

I våra oreglerade vattendrag kan man inte se några säkra förändringar i frekvensen av höga flöden. En neder-bördsrik period under senare årtionden har givit upphov till fler höga flöden än normalt, men i ett längreperspektiv är den senaste perioden ändå inte extrem. Vårflödet 1995 torde dock kunna utnämnas till århund-radets flöde i stora delar av Norrland. Vid detta tillfälle slogs mångåriga rekord vid åtskilliga mätstationer, iflera fall med god marginal.

Århundradets vattenflöden...

År 1744 beslutade Kongl. Majt. att vattenståndsmätningar skulle utföras i Stockholm, såväl i Mälaren som iÖstersjön. Beslutet följde på klagomål från framför allt representanter för sjöfarten, som hade svårigheter attslussa båtar på grund av växlande vattenståndsskillnader mellan Östersjön och Mälaren. Vattenståndet mätsfortfarande i Stockholm, och denna mätserie är världens längsta nu pågående serie av mätningar av vatten-ståndet i havet.

Praktiskt anges vattenståndet iförhållande till medelvattennivån.Denna är ej fix utan förändras tillföljd av landhöjningen. Det inne-bär att kustlinjen flyttas allt längreut och gamla vattenmärken ham-nar långt upp på land. I figuren tillhöger visas årsmedelvärden från1744 fram till i dag. Lutningen påkurvan anger effekten av land-höjningen och den räta linjen ärden referens vi brukar kalla medel-vattenstånd. �Årets medelvatten-stånd� är värdet på linjen för detaktuella året.

...och havsvattenstånd

Vattenstånd (cm) i Stockholm 1774-2000(höjdsystem RH70)

�����

���

����

����

����

����

�����

�����

���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����

�FP�

Vattenföring (m3/s)

18601916

1966 1977 19851995

Page 7: Väder och Vatten - SMHI/sekelvader[1].pdf · 2009. 3. 31. · Algblomningar är inte något nytt. Den första rapporten om algblomningen är verserna 20 och 21 i andra Mosebokens

1:a värdskriget

2:a världskriget

1:a värdskriget

2:a världskriget

Algblomningar är inte något nytt. Den första rapporten om algblomningen är verserna 20 och 21 i andraMosebokens sjunde kapitel: � då förvandlades allt vatten i floden till blod. Och fiskarna i floden dogo, och floden blevstinkande��� Det anses att detta är beskrivningen av en blommande mikroskopisk alg.

I ett föredrag från 1855 vid Vetenskapsakademiensförhandlingar beskrev G. Lindström hur omfattan-de dessa blomningar var redan på den tiden, textentill höger. De mest spektakulära algblomningarna ihaven kring Sverige är de stora blågrönalgblom-ningarna i Östersjön, som utvecklas varje sommar.Det finns vissa tecken som tyder på att dessa alg-blomningar har ökat genom den övergödning Öster-sjön utsatts för, men det är ytterst svårt att föra det ibevis. Vi vet egentligen inte hur utvecklingen harvarit, bara att vi har sett många stora och ofta skad-liga blomningar under de sista årtiondena.

� en liten grön diatomacée (syftar på blågrönalgen)som förorsakar det i synnerhet vid Gotland varseblifna,hvarje sommar återkommande fenomen, som man derkallar för �hafvets blomning�. Vanligen kringmidsommartiden, men äfven längre fram på sommaren,fortplantar denna diatomacée sig till en alldeles ofantligmängd. Fiskarne försäkra, jag vet ej ännu med hvadgrad af sanning, att det lager, som den bildar på hafs-ytan, är så tätt och djupt, att båtarna stundom nätt ochjemt kunna komma fram.

Förnyelser av vattnet i djupbassängerna i Öster-sjön är beroende av inflöden av vatten från Kat-tegatt. De grunda trösklarna i Bälten och Öre-sund begränsar vattenutbytet mellan Kattegattoch Östersjön och gör att större inflöden avsaltvatten inträffar oregelbundet med iblandmånga års mellanrum. Perioder däremellan ka-rakteriseras främst av sjunkande salt- och syrgas-halter. Då ett inflöde med tyngre, syrerikt vattenersätter det tidigare syrefattiga vattnet innebärdet att det därefter krävs ett ännu tyngre vattenför att på nytt förnya bottenvattnet. Antaletstörre inflöden till Östersjön har varit lågt underandra halvan av 1900-talet.

Århundradet i havet

Inflödenas intensitet, som visas ovan, är beräk-nade av Wolfgang Matthäus, Institut für Ostsee-forschung Warnemünde, med hjälp av inflödetsvaraktighet och medelsalthalten i detinströmmande vattnet.1951, 1976 och 1993 är år då stora mängder saltoch syrerikt vatten förts in. Vid dessa tillfällen varvattenståndet i Kattegatt högre än i Östersjönsamtidigt som det blåste en kraftig västvind. Efterde stora inflödena, av vilka de flesta inträffar runtårsskiftet (se infälld figur), stiger syrehalten or-dentligt i djupvattnet, något som syns vid pilen ibilden över syreförhållandena i Gotlandsdjupetovan.

Syreförhållanden i Gotlandsdjupet 1893-1998enligt Stig Fonselius (Västerhavets och Östersjöns oceanografi)

Index över intensiteten av inflöden i Östersjön 1900-1998, samt årsfördelningen (infälld)enligt Wolfgang Matthäus, 1999

(syre)

(svavel-väte)

1:a

värl

dskr

iget

mycketkraftigt

svagt

moderat

kraftigt

2:a

värl

dskr

iget

1:a

värl

dskr

iget

60

40

20

0

1900 20 8040 60 9070503010

Page 8: Väder och Vatten - SMHI/sekelvader[1].pdf · 2009. 3. 31. · Algblomningar är inte något nytt. Den första rapporten om algblomningen är verserna 20 och 21 i andra Mosebokens

Århundradets isvintrar

30-60

40-70

15-2020-40

Isutbredningen i svenska och angränsande farvatten varierar mycket från år till år, vilket framgår av nedanstå-ende kartor och diagram. Ibland förekommer flera svåra isvintrar i rad, exempelvis de extremt kalla krigs-vintrarna 1940, 41 och 42 och de tre 80-talsvintrarna 1985, 86 och 87. Praktiskt taget hela Östersjön och Väs-terhavet var den 13 mars 1987 täckta av is. Troligen var Östersjön helt istäckt under en längre tid 1942, meninformationen var osäker p.g.a. kriget. De 6 milda isvintrarna 1988-1993 kan jämföras med de 7 milda vint-rarna på 30-talet. Även under en mycket mild vinter blir Bottenviken åtminstone kortvarigt helt täckt med is.

Sammanställt av Carla Eggertsson Karlströmmed bidrag från Haldo Vedin, Hans Alexandersson, Göran Lindström, Barry Broman, Lars Edler,Björn Sjöberg, Jan-Eric Lundqvist, Peter Svensson

Fakta nr 3 december 1999Nytryck juni 2001

Isvintrarnas svårighetsgrad i Norra och mellersta Östersjön samt Ålands hav 1920/1921 - 1999/2000som en funktion av lufttemperaturen

En mycket svår isvinter En mycket lindrig isvinter

Maximal isutbredning Maximal isutbredning

mars 1987 februari 1992 5-1515-35

5-10

5-15

5-10

40-70

30-50

20-40

15-20

5-15

5-155-15

10-25

År 1921-1930 1931-1940 1941-1950 1951-1960 1961-1970 1971-1980 1981-1990 1991-2000

mycket lindrig lindrig normal sträng mycket sträng

svårforcerad is

jämn is

lätt drivis

öppet vatten

2

0

-2

-4

-6

-8

-10

Temp.funktion

svårforcerad is

jämn is

lätt drivis

öppet vatten

Den grundläggande faktorn vid bedömning avisvintrarnas svårighetsgrad är havsisens utbred-ning, men även isperiodens längd, istäcketsframkomlighet under inverkan av vind- ochströmförhållanden m. m. tas i beaktande.

siffrorna angeristjockleken i cm

siffrorna angeristjockleken i cm

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Try

ck: D

irekt

Off

set A

B, N

orrk

öpin

g