75262 Kontakt Midroc 2 - Midroc | Midroc

www.midrocelectro.se 1

Nr 1 2009 – Nyheter från Midroc Electro ABKontakt

Ljusare tider förLjusare tider för

KÄRNKRAFT– Midroc Electros nya avdelning satsar hårt

Sandviks smarta lagerlösning

CRANE SYSTEMS FRAMGÅNGAR

Evighetsmaskinen Keijo

Midroc-krysset

STÄLLVERKET MÅNGA VILL HA

Det gäller i idrottens värld, i kulturvärlden och inte

minst i företagsvärlden. Självförtroende gör att fot-

bollsspelaren vågar se en lucka i försvaret – och att

ett företag tar hem en viktig order.

Midroc Electro har självförtroende nu.

Trots många rapporter om svåra tider går det bra

för oss. Hittills, ska jag väl ödmjukt tillägga. Många

nya order, både stora och små, vittnar om det. En

framgångsfaktor är att vi utnyttjar vår bredd. Efter-

som det inte är lågkonjunktur i alla branscher är det

en styrka att vi har kompetens inom många sektorer.

Vår ambition att hjälpa kunder att eff ektivisera

efterfrågas också.

Med bra självförtroende vågar man som företag

vara aktiv. Framgångar gör att man vågar tro att det

fi nns en marknad – och då visar det sig ofta att det

gör det.

Här i vår nya kundtidning berättar vi en del om

vad vi kan och vad vi gör.

Välkommen till den!

Karl-Ivar Jönsson, vd

Visste du att Midroc Electro…

Redaktionsråd:Sven-Olof Renström, Solveig Svensson och Mårten Sjöwall, Midroc Electro.Lena Nyblad Liljedahl och Ola Liljedahl, Ordklotet.Susanne Fridolfsson, Sandvikens Tryckeri. Jessica Kaar, Sandbacka Grafiska.

Ansvarig utgivare: Karl-Ivar Jönsson

Skribenter: Maria Engström, Peter Karlsson, Lena Nyblad Liljedahl, Ola Liljedahl och Mats Wigardt.

Fotografer: Stefan Estassy, Eva Lena Johnsson, Stefan Bohlin och Catrine Tangen.

Form: Sandbacka Grafiska, Jessica Kaar.

Tryck: Sandvikens Tryckeri.

Omslagsbild: Matton.

Upplaga: 5 000 ex.

Papper: Galerie Art Silk.

Kontakta redaktionen: Solveig Svensson, Midroc ElectroPostadress: Box 501, 811 25 Sandviken Telefon 026–27 71 00. E-post [email protected]

Framgång föder framgång

…omsätter 1,5 miljarder kronor.

…har 41 kontor på 35 orter.

…har 1103 medarbetare.

…fi ck certifi ering ISO 9001 för

kvalitet och ISO 14001 för miljö

redan 1999.

(Och så meddelar avdelningen för

värdelöst vetande att medarbetarna

dricker cirka 600 liter kaff e, ungefär

fyra fulla badkar, varje dag. Eller

1500 badkar per år. Mjölk ej räknat.)

MIDROCS VÄRLD 26

I Midrocs Värld händer alltid mycket. Stafett-Vasan och Mid roc Golfen lockar många an-ställda. Marianne Johansson har slutat efter 45 år. Och vi hörde ett underbart citat om den svenska sommaren.

InnehållVD Karl-Ivar Jönsson har ordet. 2

NYHETER 4Det händer hela tiden saker inom Midroc Electro. Nya affärer, nya kontrakt. Sats-ning på hissar, flera underhållsavtal, Crane Systems framgångar, Natus ställverk lockar många. Och mycket, mycket annat.

MÖTET 20En Uppfinnar-Jocke beskrev någon John Tangen som. Och det ligger mycket i det. Både på jobbet och privat gillar han att ta tag i svåra problem. Hobbyn är speciell: han gör järn!

MIDROC-KRYSSET 27Fina priser väntar vinnarna i Midroc-Krysset, specialgjort för tidningen Kontakten. Det är bara att ta fram pennan. Och sudd…

Här hittar du Midroc Electro i landet. 28Karta och kontaktuppgifter.

SAMARBETET – 24Förr sa alla sponsring. Idag handlar det om samarbe-ten. När Midroc Electro och, till exempel, inneban-dylaget Warberg IC slår sina kloka skallar ihop blir alla vinnare.

INTERVJUN – 11Keijo Sjölund är något av Midroc Electros evighets-maskin. Han har haft en rad olika positioner inom företaget och i högsta grad varit en del av ut-vecklingen. I sitt ledarskap har han hämtat inspira-tion från ishockeyn.

TEMA KÄRNKRAFT – 14

Opinionen har vänt när det gäller kärnkraft. Mid-roc Electro har startat en särskild avdelning för kärn-kraft, där företagets samla-de erfarenhet och kunskap ryms. Flera stora projekt på landets olika kärnkraft-verk pågår.

LÖSNINGEN – 22Sandvik gör en stor sats-ning i Sandviken på en ny borrstålsfabrik. I lagret behövdes bättre och säk-rare materialflöde. Mid roc Electro fick uppdraget att hitta lösningar.

4 www.midrocelectro.se

NyheterFörändrade krav på hissar i off entliga mil-

jöer gör att många hissar måste byggas om

– eller köpas in nya.

Midroc Electro möter det ökande beho-

vet genom att bilda en hissgrupp.

Tanken är att företagets långa erfaren-

het inom området ska tas tillvara. Leif Jäd-

erberg, Division Nord, förklarar:

– Vi vet att det är en expanderande verk-

samhet då myndighetskrav med ökade

krav på säkerhet och tillgänglighet kom-

mer att medföra många ombyggnader och

nyleveranser de närmsta åren.

– Vi har tillsatt en säljresurs i form av

Th omas Sundberg som jobbar med att sälja

hissombyggnader och anpassningar av be-

fi ntliga hissar, handikappanpassningar/

bostadsanpassningar, så som stoltrapps-

hissar och plattformshissar/lyftar.

Midroc Electro har länge arbetat med

service av hissar och även gjort ombygg-

nader.

– Tanken är att hissarna nu ska bli säk-

rare och, till exempel, ska alla slagdörrar

kompletteras med korgdörrar i hissar i of-

fentliga miljöer senast 2012, förklarar Jäd-

erberg.

Den huvudsakliga hissverksamhe-

ten fi nns hos Midroc Electro i Gävle och

Sundsvall samt i Sandviken.uppåthissar går

Biodiesel behöver elautomationEntreprenören Lars Stigsson, Kiram, har patentet på att utvinna diesel ur tallolja och

ligger bakom en högintressant satsning i Piteå hamn. En processanläggning för att pro-

ducera biodiesel, den första i sitt slag i världen, byggs där.

Tallolja är främst en biprodukt från massaframställningen.

Kent Sehlkvist, Midroc Automation i Luleå, berättar:

– Vi har kommit nära företaget, SunPine, efter att talloljeprojektet användes som ett

case när jag gick en ledarskapsutbildning i Midroc Business School. Eftersom produkten

är världsunik, och onekligen ligger i tiden, är det ett enormt intressant projekt.

Sveaskog, Södra och Preem är delägare i SunPine AB.

– Samarbetet med Midroc har börjat mycket bra, där de är vår beställarkompetens i el-

och styrsystemfrågor. Jag värdesätter att de är leverantörsoberoende och givetvis mycket

kunniga. Beroende på hur några aktuella upphandlingar går kanske samarbetet kan ut-

vecklas ytterligare, kommenterar SunPines vd Mats Wikman. Foto: Leif Öster


Nyheter

För att möta kraven på kväverening och fos-

forrening satsar Gryaab, som äger Ryaver-

ket utanför Göteborg, stort på fl era projekt.

Under i princip hela 2009 arbetar ett 25-tal

anställda på Midroc Electro där. Th orbjörn

Olsson, projektledare, berättar:

– Flera olika avdelningar tillhörande Mi-

drocs göteborgskontor är involverade. In-

dustriavdelningen, serviceavddelningen,

entreprenadavdelningen samt automations-

avdelningen.

Midroc Electro har engagerats inom fl era

discipliner med processinstrument, belys-

ning och kraft, brandlarm, passagesystem,

trådlös telefoni, styranläggning samt tele-

kommunikation.

Genom den breda repertoaren visar Mid-

roc Electro sin styrka.

Gryaab och Midroc Electro har ett samar-

bete sedan tidigare, bland annat genom mon-

törer på löpande basis sedan 2001.

Kjell Ericsson, projektledare för eldelen på

Gryaab, säger:

– Vi följer lagen om off entlig upphandling.

Då är priset viktigast men även kraven på

kvalitet och miljö tittar vi på. Den här gången

låg Midroc bäst till.

– Vi har länge tyckt att Midroc har duk-

tiga elektriker. Att företaget nu fi ck chansen

att visa vad de kan i ett riktigt stort instal-

lationsarbete hos oss var de värda.

På Ryaverket fi nns även världens längsta

väggmålning, 250 meter lång. Flera sponso-

rers logotyper målades in i tavlan, som fi nns

med i Guinness rekordbok.

Jodå, Midroc är en av dem.

Efter 25 års drift ska PM5 på SCAs pappers-

bruk i Ortviken moderniseras. Ny drivteknik

och nya styrsystem ger bättre driftsäkerhet

och högre hastighet. För 3,5 kilometer nytt

kraftkablage för motordrift svarar Midroc

Electro.

På SCA Ortvikens pappersbruk, strax ut-

anför Sundsvall, tillverkas 850 000 ton pap-

per varje år. Av detta produceras 250 000 ton

tidningspapper vid PM5, pappersmaskin 5.

– Det är en hög siff ra för en maskin som

byggdes redan 1985, konstaterar Rickard Jo-

hansson som är produktionsansvarig för PM5.

Det analoga drivsystemet till PM5 var

gammalt redan när det togs i drift och är

idag Ortvikens äldsta drivsystem.

– För att PM5 skulle överleva var det helt

nödvändigt att uppgradera maskinen med

modern teknik, säger Rickard Johansson.

Hela projektet beräknas kosta mellan 65

och 70 miljoner kronor, att jämföra med

fl era miljarder för en helt ny pappersmaskin.

För alla elektriska installationer svarar

Siemens Sverige.

Under tolv dygn i höst sker ett produk-

tionsstopp som måste planeras minutiöst så

att kedjan av underentreprenörer ska kunna

utföra sina uppgifter utan förseningar.

Bland dessa fi nns Midroc Electro. Ett tju-

gotal av Midrocs anställda kommer då att

jobba dygnet runt för att koppla in de nya

motorerna.

– Det nya kablaget skall förläggas paral-

lellt med befi ntliga kablar, vilket komplice-

rar jobbet, säger Th omas Jäärf, avdelnings-

chef för Midroc Electro i Sundsvall.

ny teknik ger mera papper

Bra jobb gav installationsarbete

Midroc Electro division Syd har teck-

nat ett samarbetsavtal med företaget

BMK AB, ett entreprenadföretag som

i första hand utför mark- och anlägg-

ningsarbeten, kabelarbeten, vägbelys-

ning och fi bernät.

Avtalet är ett avropsavtal som inne-

bär att BMK gör anläggningsarbetet,

förlägger kabel och fi ber i mark och

Midroc Electro utför inkopplingar och

fi berkontaktering.

BMKavtal med

Foto: www.sca.com

Foto: www.gryaab.se


Nyheter

Ställverket utgör själva navet i all industriell

verksamhet. Slås det av någon anledning ut

kan det få ödesdigra och ekonomiskt svår-

överskådliga konsekvenser för den fortsatta

driften av företaget.

Med jämna mellanrum inträff ar inciden-

ter i ställverk som slår ut elnätet även i bo-

stadsområden och ibland i hela städer.

Ett okontrollerat tillbud kan dessutom

leda till allvarliga personskador.

Natus, idag med 650 anställda, grunda-

des 1958 i Trier, som är Tysklands äldsta

stad och bland annat känd som Karl Marx

födelsestad.

Natus koncept med kassettställverk har

spritt sig över världen. Det är driftsäkert och

enheterna är enkla att installera och byta

ut, även under spänning. Numera är pro-

dukterna dessutom miljögodkända.

I mer än tio år har Midroc Electro varit

Natus ombud på den svenska marknaden.

– Deras produkter är mestadels avsedda

för tyngre industri och hör absolut till de

säkraste som fi nns på marknaden, säger

Bert-Åke Johansson på Midroc Electro i

Göteborg som utgör själva navet för Natus

leveranser till Sverige och svenska kunder.

Stommen i ställverket från Natus kom-

mer färdig från Tyskland med huvuddelen av

innehållet monterat. Resten av utrustningen

kommer i platta paket av IKEA-modell.

I varje kassett sätts olika utrustningar in,

beroende på användningsområde. Ställver-

ket är dessutom intelligent, där varje enhet

kan styras via en dator som ger full uppsikt

över hela driften.

Under monteringen i Sverige anpassas de-

larna efter svenskt regelverk och sätts sedan

samman i ställverkets kassetter. Slutligen

ombesörjer Midroc utprovning och pro-

grammering åt kunden.

– Skulle sedan en enhet behöva bytas ut

är det bara att dra ut den och enkelt skjuta

in en ny, förklarar Bert-Åke Johansson.

När ställverket väl är på plats ska det hålla

i 40-50 år. Därför testas ställverket för alla

eventualiteter, där till och med parametrar

för en jordbävning kan ingå.

utdragbara kassetter ger säkrare ställverkStällverk från tyska tillverkaren Natus anses höra till de drift- och person-säkraste ställverken som finns på marknaden. Leverantör till svenska kun-der är Midroc Electro.

intresse förFASTIGHETS-AUTOMATIONOtroliga 6000 förhoppningsfulla sökte

de cirka 90 tjänsterna när hemelektro-

nikkedjan Media Markt öppnar i Valbo

Köpstad mellan Gävle och Sandviken.

Några som, på ett annat sätt, fi ck

jobb där var Midroc Electro.

– Vi har börjat titta på fastighets-

automation och rena styrbitar, där vi

gjort avtal med Siemens på ytterkom-

ponenter och Beijer Electronics på

intelligensen när det gäller PC-styrda

styrutrustningar, säger Mikael Lind-

qvist på Midroc Electro.

Midroc Electro ser ett ökande intres-

se för rena styrentreprenader. Projek-

tet på MediaMarkt, där Midroc även

ansvarar för en del andra bitar, är det

första av dignitet och därför intressant

av fl era skäl.

– En av målsättningarna är att kun-

na ta hand om all el på jobben. Från

projektering till slutförandefasen, säger

Mikael Lindqvist.

kulturhus i JönköpingMidroc Electro gör el- och teleinstal-

lationerna i SMoT-huset i Jönköping.

Det är Peab som bygger det så kallade

SMoT-huset och beställare är Lands-

tingsfastigheter. Huset kommer att

innehålla lokaler för bland annat mu-

sik, teater och dans. Arkitekt är Win-

gårdh Arkitektkontor.

Foto från Natus


Nyheter

För att ytterligare eff ektivisera pro-

duktionsprocessen i genomföran det

av sina projekt har Midroc Electro/Au-

tomation beslutat införa Eplan P8 som

standardplattform i alla leveranser.

Som ett led i att bibehålla konkur-

renskraften på en allt tuff are interna-

tionell marknad strävar Midroc Electro

Automation efter att utforma eff ektiva

arbetsrutiner som stöds av standardi-

serade verktyg och en ökande grad av

automatisering.

– Vi räknar med att eff ektivisera kon-

struktionsarbetet med så mycket som

50 procent, säger Arto Lind på Midroc

Electro Automation.

Eplan Software & Service ingår i

tyska företagsgruppen Friedhelm Loh

Group. Företaget har mer än 18 000 kun-

der i varierande storlek och är verksamt

i över 50 länder.

Med Eplans plattformsteknologi ma-

tas alla systemdata från en och samma

databas. Detta medför att antalet fel-

möjligheter minimeras. Eplan-teknolo-

gin gör det också möjligt att integrera

konstruktionsverktyg från andra om-

råden och leverantörer.

Överlag förändras konstruktions-

processen snabbt. Mekanik och elek-

tronik integreras, utvecklingen blir allt

mer global och kraven på korta ledtider

och minskade processtider ökar.

Den nya plattformen, medför att

konstruktionsprocessen blir snabbare,

mer genomgående och eff ektivare. Och

lämplig tillverkardata kan övertas 1:1 i

projekteringen.

– Med Eplan kan våra konstruktörer

också dela på nätverkslicenser och vi

kan automatisera design och konstruk-

tionsprocessen så att vi får en förbätt-

rad eff ektivitet och kvalitet, summerar

Arto Lind.

Det fanns säkert de som undrade om

Ramundbergets Alpinas ledning var rik-

tigt kloka när de började prata om en ny,

rund restaurang på tusen meters höjd.

Idag är Restaurang Tusen en succé.

Göran Persson, Midroc Electro i Ljus-

dal, skrattar:

– Ett jätteroligt projekt även för oss.

Den runda formen gör att man måste

tänka till lite extra. Sådant är inspirer-

ande.

Anders Östring, VD för Ramundbergets

Alpina, är nöjd. Alla hyllar den nya restau-

rangen, som ligger som en gigantisk kåta

där trädgränsen möter kalfjället.

Även med Midroc Electros insats är

han nöjd:

– Samarbetet fungerade väldigt bra.

De har verkligen levererat. Det är komp-

licerat både att få upp material på fjället

och, förstås, så har en del snöstormar

ställt till det. Men en röd tråd genom

hela projektet, både från Midroc och

alla andra inblandade, har varit att det

här löser vi.

Midroc har även byggt en panncentral

och en pelletsanläggning, kombinerat

med pistmaskinsgarage, åt Ramundber-

gets Alpina.

Arkitekten bakom den hyllade restau-

rangen är Ulla Alberts på Murman

Arkitekter.

på bergettoppjobb

Plattform för effektiva rutiner

Foto från Murman arkitekter


Nyheter

Kristianstad Arena byggs för fullt för att stå

klar i oktober 2010. Ett fl aggskepp för hela

regionen förväntas arenan bli och viktig för

handbollslaget IFK Kristianstad.

Midroc Electro har fått el-entreprenaden.

Pris och erfarenhet från fl era stora arena-

projekt bidrog.

– Att vi är stora gör att vi har lättare att kla-

ra stora projekt. Division Nord och Syd hos oss

tog det här tillsammans, säger Mikael Lind-

qvist på Midroc Electros avdelning för stora,

rikstäckande projekt och entreprenader.

Arenan är en av Kristianstads kommuns

största investeringar hittills. Kristianstad

Arena utformas som en så kallad multiare-

na. Skolelever, motionärer, föreningar och

elitidrottare får betydligt fl er träningstider.

Publikkapaciteten är 4500-5000 åskådare.

Stora nationella och internationella evene-

mang planeras, först ut VM i handboll 2011.

Skånsk stolthet tar form

Midroc Electros division Nord har

systematiserat en organisation av

små Minimässor. Tanken är att

profi lera sig inom kommunikation,

säkerhet och fastighetsautomation.

Intresset har varit stort. Först i

Sundsvall, Gävle och Hofors och se-

dan Ljusdal (11 juni), Sandviken (20

augusti) och Söderhamn (19 septem-

ber).

– Vi inleder med frukost och kör

sedan ett program på några tim-

mar tillsammans med leverantörer.

Produkter visas och det fi nns plats

för frågor. Intresseanmälningar

följs upp med kundbesök, berättar

Ola Jonsson, marknadskoordinator

inom Midroc Electros division Nord.

Minimässorna ska genomföras

två gånger per år med olika teman

på respektive ort.

storsmå mässor

succé

band kranarskuggar

– Precis som Crane Systems blev ett

eget aff ärsområde tittar vi på en lik-

nande utveckling för Strip Systems,

säger Sven-Olof Renström, marknads-

chef på Midroc Electro.

Redan är 10-12 anställda involverade

och ser en stor potential.

Genom samarbeten med andra i

branschen när det gäller teknik kring

bandvalshantering har de första stora

projekten tagits. Peter Landstedt på

Midroc Automation berättar:

– Vi kan ta åt oss totala lösningar

och projekt inom området. Hittills har

det vanliga varit att kunder köper vissa

delar av leverantör A och vissa av leve-

rantör B, men när slutkunden sedan ska

sy ihop det uppstår lätt diskussioner. Vi

tar gärna helhetsansvaret.

Framförallt inom medelstora projekt

verkar det fi nnas ett stort behov.

– För oss är det även intressant att

vara en del i projekt som drivs av sam-

arbetspartners, även om vi har storleken

att själva driva det. Alla företag kan inte

det eftersom det trots allt är en del kapi-

tal som binds upp.

Tillsammans med Bergs Engineering

genomförs projekt i Shanghai just nu,

där Midroc Electro ansvarar för all el

när företaget Shanghai Copper köpt en

kantbearbetningsmaskin.

Vid träff ar med kunder har Midroc

Electro under temat ”Vi kan band” samar-

betat med bland andra Bergs Engineering,

hpl-Neugnadenfelder, Hydraulik Leve-

rantören, SMC Pneumatics och B. Begner

i nätverket Bandkompetens.


Nyheter

Verksamhetschefen Jonas Kjerrman har en affisch på tunga hårdrockar-na Iron Maiden på sin kontorsdörr.

Men så handlar Midroc Automa-tion Crane Systems ju om tunga produkter, tunga affärer och tung teknologi.

– Vi kan erbjuda helheten, det är knappt

någon i Europa som klarar det när det gäl-

ler komplexa automatanläggningar. I grun-

den är vi ett automationsföretag som också

arbetar med kranar. Våra konkurrenter är

mer mekaniskt inriktade kranföretag, slår

Jonas Kjerrman fast.

Tillsammans med tyska samarbetspart-

nern, Bang, dominerande man den svenska

marknaden när det gäller de stora kranarna

hos de stora stålproducenterna.

Nyligen avslutades dessutom ett projekt

i England.

– Bang har långt gångna planer på att ex-

pandera mer internationellt och vill ha oss

med, säger Jonas Kjerrman.

För tio år sedan gav sig Midroc Electro

in i det här segmentet som underleverantör

och levererade då el-automation. För fyra

år sedan började man erbjuda helhetslös-

ningar.

– Vårt mål är att vara kundernas för-

stahandsval inom industriella projekt och

marknaden kräver helhetslösningar. Vår

strategi att kombinera automation, meka-

nik och projektförmåga visar att detta är

framgångsrikt, säger Mårten Sjöwall, pro-

jektchef för Midroc Automation.

Under slutet av 2008 och 2009 togs fl era

stora order hem parallellt med att fl era sto-

ra arbeten pågick – bland annat leveransen

av nio kranar till Finverk 73 på Sandvik.

En order, till SSAB i Oxelösund, gäller en

ombyggnad av en 320-tons gjuthallstravers.

En annan, till SSAB Tunnplåt i Borlänge,

gäller ombyggnad av två kranar (63 resp 48

ton) för bredbandverket. En tredje order, till

SSAB Tunnplåt i Borlänge gäller fyra nya

kranar till coillagret.

– Midroc kunde erbjuda en konkurrens-

kraftig prisbild tillsammans med höga

poäng i den tekniska utvärderingen. Dess-

utom har vi goda erfarenheter av tidigare

kranleveranser från Midroc till SSAB, kom-

menterade Fredrik Svennberg, strategisk

inköpare på SSAB Tunnplåt AB.

Jonas Kjerrman konstaterar:

– Framtiden ser lovande ut, eftersom det

blir mer och mer automatik på kransidan.

Vi försöker bredda oss och optimera oss.

Allt större kranar kommer vi också att kun-

na leverera.

Beställ direkt på hemsidan

Det fi nns felanmälningar och beställ-

ningar som kunder behöver prata med

någon för att kunna göra. Men det

fi nns också en rad felanmälningar och

beställningar där kunden vill slippa ta

tiden i telefon just då.

Därför går det nu att anmäla och

beställa direkt på vår hemsida:

www.midrocelectro.se dygnet runt.

– Midroc Crane Systems ledande

Storleken har betydelse


Nyheter

Oj, vi glömde nästan berätta……att vi ju dessutom är starkt involverade i pågående projekt som elinstallationer vid fl yttning av pappersmaskin i Munksjö Pappersbruk,

elinstallationer i ett tryckeri V-TAB i Partille, el och larm i industrihuset Kolvagnen i Borlänge, energieff ektivisering åt ABB i Västerås, montage

av högspänningsställverk åt LHR, felsökning/uppgradering av programvara på pumpanläggningar i Tierps kommun, ombyggnad av rehab

Söderhamns sjukhus, fi berdragning i Heby kommun, övervakningskameror på tankanläggningar genom Nyx Security, el och tele i nytt spa

på Grand Hotel i Stockholm, nytt ramavtal med Falkenbergs kommun, ombyggnad av befi ntlig produktionslinje för Volvo PVs karossfabrik i

Torslanda med komplett automation, elinstallationer åt Landstinget Västmanland och en massa, massa annat.

Midroc Electro byter aff ärssystem till

Microsoft Dynamics AX, ett av mark-

nadens modernaste.

– Det här är inget statiskt system,

ambitionen är att systemet ska utveck-

las efter både intern och extern efter-

frågan. Kunden ska kunna lägga egna

kundordrar och se statusen på sina

serviceordrar. I större projekt ska sys-

temet fungera som plattform för un-

derentreprenörer i samverkansprojekt.

För kunden handlar det framförallt om

att kunna se sin egen ärendestatus, be-

rättar Åsa Jonsson, projektledare.

Internt förenklas arbetet.

– Syftet är att ha ett aff ärssystem som

bättre stödjer våra huvudprocesser.

Man jobbar från en webbportal med fl e-

ra system bakom. Men som användare

upplever man det som att man jobbar i

ett och samma gränssnitt. Eff ektivare

fl öden och mer online-data gör att vä-

sentliga saker som sker syns direkt.

Nytt affärssystem – stora möjligheter

Midroc Electro har skrivit två viktiga av-

tal med Sandvik. Ett underhållsavtal på

elsidan och ett konsultavtal på automa-

tionssidan.

Peter Svensson, avdelningsansvarig

för Midroc Electros platskontor i Sandvi-

ken för service, installation och verkstad,

säger:

– Underhållsavtalet löper på tre år. Det

handlar om elreparationer, elförändring-

ar och att underhålla deras maskinpark.

Sandvik ser även över antalet leveran-

törer när det handlar om tjänster inom

automation. Lars-Göran Wuolle på Mid-

roc Electro Automation säger:

– Vi är därför glada att ha blivit en av

de godkända leverantörerna av konsult-

tjänster till Sandvik. Det rör projektled-

ning, konstruktion, programmering och

idrifttagning.

nya avtal med Sandvik

Midroc Electro har installerat el, tele, data

och säkerhet i Sveriges största arena –

Göransson Arena i Sandviken. Cirka 5 000

personer fanns på plats när landshövding

Barbro Holmberg invigde. 3 000 (!) av dem

åt middag, däribland en stor grupp från

Mid roc. Stadens son Tomas Ledin och dot-

ter Malena Ernman uppträdde.

Störst, bäst och vackrast

Foto: Jan Dahlqvist

Sedan några år tillbaka är raffi naderierna

i Lysekil och Göteborg sammanslagna i

en gemensam organisation. Målet för för-

ändringsarbetet har varit att med fokus

på bland annat lägre underhållskostnader

åstadkomma högre driftsäkerhet.

– Raffi naderierna i Europa tävlar mot var-

andra där man mäter olika parametrar som

hur länge man klarar sig utan störningar,

avbrott, tillbud och underhållskostnader,

berättar divisionschef Jörgen Persson.

Mot den bakgrunden presenterade Pre-

emraff våren 2008 en anbudsförfrågan om

ett underhållsavtal för att få en gemensam

el- och instrumentleverantör för båda raf-

fi naderierna.

– Det var en lång process, med åtta måna-

der av möten och diskussioner, säger Jörgen

Persson.

Att stora industrier väljer att dra ner på an-

talet underhållsentreprenörer är inget unikt.

– Det unika är att vi fått ett helhetsför-

troende utan några andra entreprenörer på

plats, berättar Jörgen Persson.

Samarbetsavtalet löper över tre år och

berör ett 60-tal anställda. Under planerade

driftstopp tredubblas arbetsstyrkan.

Preemraffunikt avtal med

Efter åtta månaders hårt arbete lyckades Jörgen Persson, Peter Hallberg och Mikael Ribeck vid

Midroc Electro division Väst för-handla fram ett treårigt samar-

betsavtal med Preemraff.

Foto: www.preem.se


Intervjun

Intervjun

SAMARBETE ÄRSAMAAARRRBETE ÄRRSSSSSSSSAMMMMMMMMMMMMMMMAAAAAAAAAAAAAAARRRRRRRRRRRRRRRBBBETE ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄRRRRRRRRRRRRRRR

Keijo SjölundsFRAMGÅNGSRECEPTOm ett ishockeylag ska lyckas måste betoningen i ordet ligga på lag. Enstaka stjärnor kan glänsa men det är laget, samarbetet som leder till framgång.

Evighetsmaskinen Keijo Sjölund, 70 år i år, har under sin kar-riär inom Midroc Electro sett att detta i högsta grad även gäller i företagsvärlden.


Intervjun

– Mina erfarenheter från idrotten, bland annat som leda-

re inom ishockey, har varit värdefulla, konstaterar han.

Egentligen borde han vid det här laget förstås köpa få-

gelfrö för pensionen och mata duvor på heltid. Men, nja,

det har inte riktigt blivit så. ”Ett år till” har varit företags-

ledningens vädjan i fl era år nu.

Visst är det egentligen en del som han hade tänkt

snickra i stugan i Hamrånge, norr om Gävle, men, men…

Efter pensionsåldern har han faktiskt haft ett par av

sin karriärs största uppdrag – kulsinterverken och an-

rikningsverken på LKAB i först Malmberget och sedan

Kiruna. I Malmberget var han installationschef och i Ki-

runa ansvarig för installationsdelen. När det avslutades

och han började leta hammaren för att äntligen snickra

på sommarstugan, ja, då sa VD Karl-Ivar Jönsson:

”Hur länge till ska frun arbeta?”

”Fyra år”, svarade Keijo.

”Vad ska du göra under tiden?”

”Eh…”

Så nu stöttar han Midrocs kontor i Helsingborg några

dagar i veckan. Få kan Midroc Electro lika bra som han.

Fyrtio år på olika tjänster inom företaget gör att han

inte är förvånad över framgångarna.

– LKAB-projektet i Kiruna är ett bra exempel. Där vi-

sade vi verkligen vår styrka. Vi har kompetent personal

inom både Automation och Installation. Det innebär att

vi har väldigt många ben att stå på. Tillsammans är vi

därför ett otroligt starkt företag. I Kiruna visade vi vår

kompetens. Att vi är rikstäckande är viktigt också.

Föddes i FinlandSjälv började hans Midroc-äventyr 1969, men låt oss

börja trettio år tidigare. Samma år som Andra världs-

kriget bröt ut föddes liten Keijo i Finland och kom som

krigsbarn till Sverige två år senare.

– Jag hade turen och hamnade hos en fosterfamilj i

Sollefteå. Pappan Helge var musikfanjunkare så vi bod-

de på I21, berättar han.

När kriget var slut hämtades han hem av sina biolo-

giska föräldrar till ett krigstrött och fattigt Finland, där

familjen bodde i en barack med toalett och vatten på

gården.

Han återvände i tonåren till Sverige, blev elkraftin-

genjör och tänkte efter examen ta sig ett långt skönt

sommarjobb – men släkt och vänner tyckte annat.

– De såg till att jag fi ck ett jobb på Elekro-Montage

och, tja, på den vägen är det.

Det där långa, sköna sommarlovet väntar han fort-

farande på…

– Att jag stannat så länge inom företaget beror på

att jag gjort så många olika saker. Det är en av fördel-

arna med Midroc Electro. Det fi nns plats för utveck-

ling. Jag började som elektriker, eftersom dåvarande

vd Helge Rask ansåg att teori var bra, men praktik guld

värt. Sedan har det blivit alla typer av uppdrag. Pro-

jektledare, platskontorschef, konstruktör, planerare,

kalkylavdelningen…

Laget är viktigtHan har alltid varit nyfi ken på att hoppa på nya saker

och tror att de fl esta mår bra av det:

– Man känner själv att man blir lite smalspårig om

man varit för länge på en position. På slutet som plats-

kontorschef i Gävle, vilket jag var i elva år, upptäckte jag

själv att jag gjorde det lite bekvämt för mig. Nyfi ken-

heten var en av orsakerna till att jag hoppade på upp-

dragen i Malmberget och i Kiruna.

Där – precis som i många av Midrocs stora projekt –

känner han att laget varit viktigt.

– I ett stort projekt är man aldrig ensam. Där uppe i

norr blev vi ett tajt team. I ett stort projekt vet man att

det kommer situationer, när man har press på sig, då

alla blir lite irriterade. Vi bestämde att det skulle vara

högt till tak. Det tror jag bidrog till framgången.

Från sin tid som hockeyledare under 27 år (!) tror han

att en känsla för att få med sig hela laget fi nns kvar.

Keijo om……styrelsearbete: ”Genom SIF blev jag deras repre-sentant i styrelsen under många år. Det var en bra erfarenhet.”

…Gunder Hägg: ”Vi arbe-tade ihop på en sportaf-fär i Gävle. För mig som friidrottade själv var det stort.”

…lumpen: ”Den gjorde jag i Finland. Jag var finsk medborgare till jag var 21 år.”

…Finland: ”Min mor är 93 år och lever där, så jag är dit varje år.”

…hockey: ”Sonen Patrik började spela, jag skjut-sade och fick en förfrågan om att bli hjälptränare ef-tersom jag ändå var vid rinken hela tiden. Jag sa ja. Senare blev jag mate-rialare och så småningom ansvarig för inköpen till juniorlagen i Team Gävle och Brynäs. En otroligt rolig tid att få förmånen att vara med dessa ung-domar.”

…Andreas Dackell: ”Han var en av killarna i laget. Så småningom blev han ju stjärna i NHL och Brynäs. Micke Lind var en annan spelare som gick långt.”

…boule: ”Spelade aktivt i många år och har ett SM-brons i trippel från Halmstad. Nu planerar jag börja igen.”

Tre minnesvärda jobbStålverk 4. "En lärorik tid när jag gjorde det jobbet 1976. Det var det första stora jobbet och lyckligtvis fick jag mycket hjälp från Mats Lafvas.”Platskontorschef i Gävle. ”Intressant och utveck-lande under många år.”Malmberget. ”Stort, roligt och oerhört intressant arbete.”

Ålder: 70 årFamilj: Gunilla Sjölund. Vuxna sonen Patrik.Bor: Radhus på Brynäs, sommarstuga i Hamrånge.Läser: Stieg Larsson-deckarna.Tittar på: ”Allätare, men program som Efterlyst är intressant. Och så sport. Framförallt friidrott.”Reser till: ”Senaste åren avlägsna resmål som Domini-kanska Republiken, Brasilien och i våras Venezuela.”


Intervjun

– Det gäller att kunna samsas fast man har olika

åsikter. Det lär man sig inom idrotten. I ett lag, oavsett

om det handlar om idrott eller arbete, måste man kom-

promissa och lyssna på varandra, säger han.

Själv har han ofta lett arbetet.

– Även då är det bra att få mothugg ibland. Det gör

att man tvingas motivera för sig själv varför man gjort

en viss sak. Det gäller att inte bara köra rakt fram på sin

linje, i ett lag måste man vara lyhörd. Jag är fast överty-

gad om att samarbete är det som gör att man som före-

tag går framåt.

Ledarrollen har han funderat mycket kring.

– En bra ledare ska vara lyhörd. Det är kanske den

enskilt viktigaste egenskapen. Men en bra ledare ska

också kunna säga ifrån och ha förmågan att bestämma.

Om många har olika åsikter kan man inte bara hoppas

att det löser sig. Då måste ledaren

fatta beslut och sedan stå för det,

även om det i slutändan visar

sig att det blev fel. För alla

kan fatta fel beslut, så är det.

Han tycker om att lyfta

fram medarbetare som har

potential men av en eller an-

nan anledning inte kliver fram.

– Ger man människor större an-

svar växer det fl esta. Det gäller i ett ishockeylag och det

gäller i ett företag.

– Det gäller att hålla ihop människor

i en grupp, att kunna samsas fast man har olika åsikter. Det lär

man sig inom idrotten.”

Keijo Sjölund har sett många anställ-

da komma och gå vidare – ofta inom

Midroc. ”Det är en av fördelarna med

ett stort företag”, säger han.


Tema Kärnkraft

Krafttag Sedan ett år har Midroc Electro en särskild Avdelning Kärnkraft.

Christer Larsson i Gävle och Rolf Schrötter i Västerås, båda med lång erfarenhet från arbete med kärnkraft, bildar stommen.

Tillsammans ser de till att hitta rätt människor, leda och för-dela dem mellan projekt på landets kärnkraftverk.

Foto från www.okg.se


Tema Kärnkraft

för

– I stort sett är det samma företag, och ofta samma

människor, som är involverade i de olika projekten i

Ringhals, Oskarhamn och Forsmark. Har man dukti-

ga anställda, som vi har, sprider det sig, säger Christer

Larsson, chef för avdelning Kärnkraft.

Under 2009 har Midroc Electro stora grupper som

arbetar på de olika kärnkraftverken. Den spetskom-

petens som skapas genom både utbildningar och er-

farenhet gör att framtiden ser ljus ut för kärnkrafts-

avdelningen.

Inte minst med tanke på att opinionen vänt när

det gäller kärnkraft.

Något man märker på fl era sätt. I omvärlden bland

annat på att det i USA väntas byggstart i slutet av

året på de första nya reaktorerna sedan olyckan i

Harrisburg 1979. Och att världens största kärnkraft-

verk, Olkiluoto, just nu byggs i Finland.

I Sverige anses den historiska energiöverenskom-

melsen i februari 2009 mellan de borgerliga regerings-

partierna göra att kärnkraften går en ny vår till mötes.

Detta medan de tio kärnreaktorer som Sverige har –

som står för hälften av Sveriges elförsörjning – genom-

går stora förändringar.

Många företag vill nu hoppa på tåget.

– En av våra stora fördelar är att vi arbetat länge

med detta. Vi har ett brett spann bland våra an-

ställda med allt från duktiga och intresserade nybör-

jare till experter med lång erfarenhet, säger Christer

Larsson, som själv arbetat med kärnkraft i tjugo år.

Ett genomtänkt internt program lotsar in nya

medarbetare i den speciella miljö och det speciella

tänk som krävs för att arbeta på kärnkraftverk. Det-

ta oavsett om man är provare, driftssättare, jobbar

med underhåll, konstruktion eller något annat.

Rolf Schrötter arbetade på Westinghouse, som

driver stora projekt på kärnkraftverken, och kom

i kontakt med Midrocs anställda när han satt som

driftsättningsansvarig i Oskarshamn.

– Jag kände direkt att det var bra killar, en bra

stämning och det ena ledde till det andra. För sex år

sedan började jag därför på Midroc, berättar han.

kärnkraft


Tema Kärnkraft

Hans erfarenhet från fältet har gett insikten att

det är viktigt vilka som skickas på kärnkraftarbete.

Därför satsar Midroc Electro kraftigt på en modell

som ytterst går ut på att kunden ska få valuta för sina

pengar:

Rolf Schrötter berättar:

– Vi har till exempel haft

ett utbyte i fl era år på Ring-

hals. Varje månad skickade

vi dit två driftsättare på prov

1-2 månader, för att lära sig

systemen, att hitta, att känna

jargongen. Detta för att vi ska

kunna bygga upp en 35-man-

nagrupp, eller vad som be-

hövs, utan en lång start-

sträcka när det är dags för ett projekt att dra igång

på allvar. Kunden, Ringhals med Sven Helander på

Provgruppen i spetsen, har ställt upp på detta. Jag

tror att det är bra för båda parter.

– Det är viktigt att poängtera att vi inte bara skick-

ar dit ett gäng, utan att tar på oss att lösa en uppgift.

Därför är det en förutsättning att det är rätt killar

och tjejer. Kunden ska känna att de kan lita på oss.

Christer Larsson konstaterar att Midrocs storlek

gör det möjligt för företaget att plocka ihop fl era sto-

ra projektgrupper samtidigt.

– Det är inte bara att knäppa med fi ngrarna så har

man en 35-mannagrupp som kan ligga ute elva veck-

or. Ännu svårare är om det är fl era sådana grupper

som behövs, säger han.

– De som håller på med detta blir så duktiga så de

nischas och fl yttar ofta runt mellan verken. Vi har en

medveten strategi där vi ser till att få in unga som lär

av de erfarna. Många går en arbetsledarutbildning

efter något år. Det är viktigt att det går att utvecklas.

Särskilda kick-off innan projekt och ordentlig

återkoppling efteråt har bidragit till en laganda som

Larsson och Schrötter kallar ”bäst i Sverige”.

Att man är en samkörd grupp har många fördelar.

Inte minst eftersom ett kärnkraftverk är en bland-

ning av gammal och ny teknik som ska samsas.

– Det räcker inte att alla i vår grupp kan enbart

det nya. På ett kärnkraftverk måste man kunna det

gamla också. Enkelt uttryckt: man behöver inte bara

kunna logik i dataform, man måste även kunna logik

i reläform, säger Rolf Schrötter.

Framförhållning och planering är vktigt. Christer

Larsson berättar:

– De vi vill skicka in ska

godkännas av Säpo, läkar-

undersökas, drogtestas, gå

skyddsutbildningar… Det tar

cirka åtta veckor att få någon

godkänd.

Och ska den vidare till näs-

ta kärnkraftverk, ja, då görs

hela proceduren om.

– Det speciella med att ar-

beta på ett sådant verk är att

det är extremt instruktionsstyrt. Det går inte bara

att springa in och göra något. Det krävs speciella

kläder, slussar ska passeras, folk har olika behörig-

hetsgrader. Ibland krävs lång väntan, kanske på en

säkerhetsrond, innan vår man kan gå in och göra sitt

jobb, säger Christer Larsson.

Till skillnad från andra industriprojekt måste här

alla ritningar in i minsta detalj göras på förhand,

innan något genomförs. Att dokumentera något i

efterhand utan att kontrollprocessen repeteras fö-

rekommer inte. För varje ändring och omdirigering

som sker måste ytterligare kontrollkomponenter in

i bilden.

Förutom de stora, ofta spektakulära, projekten

rullar ett underhållsarbete med Midrocanställda på

året runt på de olika kärnkraftverken. Andra delar av

Midroc gör också stora arbeten på kärnkraftverken.

Kärnkraft i Sverige » Sverige har tio kärnreaktorer i Forsmark, Oskarshamn och

Ringhals. De står för hälften av landets elförsörjning. Det fjärde kärnkraftverket, Barsebäck, stängdes 2005. I värl-den finns cirka 440 reaktorer i ett 30-tal länder.

» Stora projekt pågår och planeras på alla svenska kärn-kraftverk.

» Kärnkraften i Sverige har debatterats i mer än 30 år. I valet 1976 blev centern de stora vinnarna tack vare sin negativa hållning till kärnkraft. Partiledaren Thorbjörn Fälldin blev statsminister.

» Bara några dagar efter härdsmältan i Harrisburg, USA, beslutades om en folkomröstning om kärnkraftens fram-tid i Sverige.

» I folkomröstningen sa alla tre alternativ att kärnkraften skulle avvecklas. Riksdagen satte slutdatum till 2010, men i en uppgörelse mellan socialdemokraterna, centern och vänsterpartiet 2002 revs datumet upp.

» I februari 2009 gjordes en ny energiöverenskommelse mellan de borgerliga regeringspartierna, vilket innebär nya möjligheter för en utveckling av kärnkraften. En Sifo-undersökning från april 2009 visar att opinio nen vänt och att 54 procent säger ja till nya reaktorer.

» Idag ligger Sverige på femte plats i världen när det gäller aktivitet i jakten på att hitta uran, enligt tidningen Mining Journal. Framförallt på flera platser i Norrland söks det.

» I juni 2009 beslutades att slutförvaring av avfall ska ske i Östhammars kommun.

Rolf Schrötter

Christer Larsson


Tema Kärnkraft

Ringhals genomgår just nu den största för-vandlingen i svensk kärnkraftshistoria. Från 2007 och framåt satsas 18 miljarder kronor i miljö- och säkerhetsuppgradering, livstids-förlängning samt förstärkning av det fysiska skyddet i över 300 olika projekt.

Lägg därtill fyra miljarder till åtgärder som möjliggör

eff ekthöjningar, så förstår man att det handlar om ett

av landets största industriprojekt.

En viktig del av detta är projektet RPS, Reactor Pro-

tection System, det vill säga skyddssystemet för själva

reaktorn.

Förarbeten till projekt som RPS är alltid långa innan

det så kallade Det Stora Stoppet görs under cirka tio

veckor. RPS, som ett exempel, startade redan 2004.

Christer Larsson, chef för Midroc Electros Avdelning

Kärnkraft, säger:

– Vi började jobba med det för två år sedan. Sam-

manlagt var ett tiotal man involverade en längre tid

innan Det Stora Stoppet.

När stoppet gjordes hade Midroc Electro under elva

veckor 35 provare och driftsättare och ett 70-tal mon-

törer på plats.

– Kunden har projektledningen, men vi var så många

så att Rolf Schrötter var på plats som en intern projekt-

ledare för att hålla ihop vår grupp, säger Larsson.

Han ser varje sådant stort projekt som inte bara ett

stort jobb – utan också ett perfekt sätt att marknads-

föra Midroc Electros särskilda kunskaper på området.

Behovet av att uppgradera Ringhals 1 har sitt ur-

sprung i nya myndighetskrav. Merparten av åtgärderna

genomförs i projektet RPS och innebär en förbättrad och

utökad separation av exempelvis kontrollutrustning

och elkraftsmatning till säkerhetsrelaterade system.

Det pågår också ett arbete som kommer att resultera i

en eff ekthöjning på 15 MW på Ringhals 1. Arbetet består

av ett antal analyser för att klarställa att den termiska

reaktoreff ekten kan höjas med bibehållen säkerhet.

Rolf Schrötter säger:

– För att vi ska kunna göra ett bra jobb krävs att

det fungerar socialt vid sidan om. I Ringhals såg vi till

att bo bra och hade 24 rum i bottenvåningen i samma

länga. Det skapar en gängkänsla som jag tror alla upp-

lever som positiv.

Ett ögonblick…

…Annie Prézent, 21, som jobbar för Midroc med kärnkraft. Hur är det egentligen att jobba på kärnkraftverk?– Det är bra. Mycket an-norlunda provningar med specifika utrustningar. Jag gillar att det är en del klu-righeter att lösa.

Vad har du för bak-grund?– Jag gick El Automation på gymnasiet och fick se-dan en provanställning på Midroc och, ja, sedan var det kört.

Vad har du fått för hjälp av Midroc för att kunna jobba på kärnkraftver-ken?– Jag har, precis som alla nya som ska jobba med kärnkraft hos oss, gått några kurser där man får lära sig vad anläggningen innebär, hur man ska klä sig, vad man får och inte får göra. Det är väldigt speciella krav på ett kärn-kraftverk och Midroc har ju stor erfarenhet.

Du var på RPS-projektet i Ringhals under våren…–…ja, och sedan på Puls-projektet i Oskarshamn och framåt hösten ska jag till Forsmark är det sagt. Jag gillar att man möter många olika människor under en period.

Vi har roligt och det blir en bra stämning. Sedan drar man vidare till nästa ställe och där är det en del nya människor och en del gamla ansikten. Det är kul socialt.

Ringhals förvandlas

Foto från Ringhals


Tema Kärnkraft

Hela 35 driftsättare, fem driftsättningsledare och några montagesupervisors finns på plats från Midroc Electro när Det Stora Stoppet görs i projektet TWICE i Ringhals 2.

– Vi visar en stor bredd i det projektet, konstaterar

Christer Larsson, chef för Midroc Electros avdelning

Kärnkraft.

Projektet TWICE, Ringhals TWo Instrumentation

and Control Exchange, arbetar sedan fl era år med mo-

dernisering av kontroll- och styrutrustning. Viktigaste

slutmålet blir ett helt nytt kontrollrum med digital tek-

nik, som installeras under ett längre produktionsstopp

sommaren 2009.

En stor del av installationsarbetena är förberedda

och all hårdvara inklusive ny simulator är färdigställd.

Projektet har förberetts länge. Rolf Schrötter, på Mi-

droc Electros avdelning Kärnkraft, berättar att det fak-

tiskt just hade upphandlats av Westinghouse när han

kom till det företaget – för tio år sedan.

Det säger en del om hur komplicerat arbete det är.

Och hur omfattande. Några siff ror säger också en del:

Hela 22 000 stycken in- och utsignaler ska fungera, 180

elskåp ska installeras och 35 000 dokument i form av el-

scheman ska behandlas. Varje enskilt dokument kräver

ofta ett antal timmars arbete.

Rolf Schrötter berättar:

– Vi har haft folk på plats sedan 2003-04. Speciellt för

oss är att vi skrivit ett avtal på driftsättningstjänst, där

vi åtagit oss att leverera vissa personer så att projektled-

ningen känt sig trygg. Det handlar om ett stort spann

på folk under fl era år. Från driftsättningsledare till drift-

sättningsingenjörer, som har skrivit instruktionerna,

vilket innebär ett litet annorlunda sätt att arbeta för

oss. Under Det Stora Stoppet kommer den stora massan

med 25 driftsättare och lite reserver.

Montagesupervisors från Midroc Electro planerar,

styr och leder montagejobben.

För att göra jobbet ännu mer attraktivt valde Midroc

Electro ett annorlunda upplägg. De som arbetar där un-

der sommaren jobbar i stort sett varannan vecka och

är lediga varannan – så när hösten kommer har de sin

semester kvar.

Ett ögonblick…

…Anders Sundlöf, 49, som legat ute på projekt sedan 80-talet. Hur hade du det på RPS-projektet i Ringhals?– Jodå, det var trevligt. Jag sysslar med utcheck-ning efter montage och montagebesikting. Det är oftast bra gäng när vi lig-ger ute. Alla jobbar hårt och däremellan försöker umgås. Man tittar på TV, promenerar, äter ihop, under RPS hade vi inne-

bandytid.

Har du jobbat mycket med kärnkraft?– Jag var med och körde igång Forsmark 3 för många år sedan och se-dan har det varit en del revisioner genom åren. Efter RPS på Ringhals ska jag dit på TWICE-projek-tet nu. Det är mycket ruti-ner och papper när man jobbar med kärnkraft. Man måste acceptera att det inte bara är att skruva i en skruv. Säkerhetstän-kandet går alltid först.

Hur ska man vara för att passa in när man är tillsammans några mån-ader på ett projekt?– Lättroad. Man måste kunna roa sig med ingen-ting. Flexibel bör man nog vara också. Mitt längsta projekt var två år. Utom-lands. Det är speciellt.

Äntligen TWICE

Foto från Ringhals


Tema Kärnkraft

Stora, komplicerade projekt med många leve-rantörer inblandade har en tendens att dra ut på tiden.

Uppgraderingsprojektet PULS i Oskars-hamn är inget undantag.

Bjarne Norén, projektchef på OKG, som kärnkraftverket

i Oskarshamn heter, föreläste vid ett kärntekniksemi-

narium i november 2009 och förklarade då:

– Projektets komplexitet stod inte helt klart för leve-

rantörerna från början. Tidigare nedskärningar och ål-

dersbryggan – mycket kunskap och kompetens från den

första svenska kärnkraftsgenerationen har försvunnit ut-

omlands, till annan verksamhet eller in i pensionärslivet

– har gjort arbetet mer krävande än man kunde förutse.

För Midroc Electro, som fungerat som underkonsul-

ter till Westinghouse, blev just problematiken att inte-

grera gammalt och nytt tydligt – och ett sätt att visa

musklerna.

Christer Larsson, chef för Midroc Electros Avdelning

Kärnkraft, berättar:

– Det handlar mycket om problemlösning, där vår

erfarenhet kom till användning. Vi kallade bland annat

in en verklig expert, Leif Brandt, som jobbat med sådant

här för oss på Forsmark i trettio år. Hans kunskaper be-

tydde enormt mycket där.

Rolf Schrötter betonar:

– Jag upplever att kunden känner en trygghet i att vi

inte bara säljer armar och fötter, vi försöker hjälpa till så

att det går i hamn. Att vi har erfarenhet i form av duk-

tiga människor att kalla in är positivt.

Midroc Electro har ett femtontal man på PULS-pro-

jektet. Flera specialister, som Lars Larsson, som jobbat

med kraftelektronik till huvudcirkulationspumpen, har

varit där i fl era år.

PULS är ett av kärnkraftvärldens största moderni-

seringsprojekt. Den innebär att säkerhetshöjande an-

läggningsändringar genomförs och Oskarshamn 3 (O3)

eff ekthöjs från 1200 MW till 1450 MW el. Eff ekthöj-

ningen kommer att minska koldioxidutsläppen med

mer än 1,6 miljoner ton per år, vilket är lika mycket som

500 000 personbilar släpper ut varje år. O3 kommer un-

der sina 60 år producera över 600 TWh, vilket räcker

till Sveriges elförbrukning i cirka fyra år.

Cirka 100 fysiska ändringar skall göras i reaktorn O3.

Mer än 17 000 objekt i anläggningsregistret påverkas.

Sammanlagt 30 000 aktiviteter ingår i projektplanen

och 10 000 i installationsplanen.

Oskarshamn uppgraderar

Foto från www.okg.se

Mötet

– John gör järn och hittar högteknologiska lösningar

Många järni elden

Har man inte problem skapar man

sig dem. Och löser dem sedan. I alla

fall om man heter John Tangen.

Ju svårare desto bättre.


Mötet

Ju svårare problem, desto roligare tycker John Tangen att det är. Att fixa krånglande maskiner – helst innan de börjar krångla – är närmast en passion.

Och som om det inte är nog har han en udda hobby: att göra järn.

John, en kollega beskrev dig

som en Uppfi nnar-Jocke? Är du det?– Jag tycker om att klura och en av mina styrkor är nog

att lösa problem. När jag verkligen trivs är när jag får

ta mig an så kallade omöjliga problem. Det kan handla

om allt möjligt. Nu är jag direkt involverad i ett projekt

på min gamla arbetsplats, Sandvik, där ett kallvalsverk

ska byggas om. Där fi nns det lite problem att lösa. Jag

har ganska lätt att förstå mekaniska system och få dem

att arbeta bra tillsammans med det elektriska.

Är det sant att du gör järn,

bokstavligt talat gör järn?– Ja, det började under studietiden på KTH. Vi var några

som ville bygga en masugn. Vi kom i kontakt med andra

och på den vägen är det. När jag kom till Sandviken fi ck

jag höra att det fanns några andra som höll på med järn

i Hälltjärn i Järbo. Numera bor jag där också och det har

utvecklats och vi har många besökare och kurser.

Hur kom det sig att du kom

till Midroc Electro i början av året?– Jag ville hitta ett nytt jobb innan jag blir för gammal.

Jag började se mig omkring och hörde av mig till Midroc

Electro. Jag visste faktiskt inte vad Midroc var och blev

imponerad av företaget. Att det är Sveriges största auto-

mationsföretag! Och fi nns här i Sandviken! Jag insåg

snabbt att det här inte är vilken liten källarfi rma som

helst. Det är bra att Midroc Electro inte är beroende av

ett företag utan säljer tjänster inom många olika seg-

ment. Det känns tryggt att vi står på många ben och det

fi nns en enorm kompetens i företaget.

Vilka är dina arbetsuppgifter?– I det här projektet har jag gjort en funktionsbeskriv-

ning. Jag har skrivit ner ett dokument på nästan 100

sid or där det står hur den här nya maskinen ska fung-

era. Man måste förstå hela systemet, hur alla delkom-

ponenter hör ihop och samverkar med varandra så att

det blir en fungerande maskin. Jag är utbildad elektri-

ker men har intresse av mekanik så jag har också lärt

mig att dimensionera hydraulsystem.

Framtiden då?– Jag önskar att svensk industri rent generellt skulle

inse hur mycket bättre deras maskiner skulle kunna gå.

Om jag går förbi en maskin så räcker det att se maski-

nen i kanske en minut för att jag ska få idéer om hur

man skulle kunna förbättra, till exempel, de reglertek-

niska kretsarna i maskinen. Jag har upplevt under mina

år att det är många av maskinägarna som inte är sär-

skilt intresserade av att förebygga. Det är samma sak

som när man åker in med bilen till besiktningen, man

är rädd att de ska hitta fel på den. Men man ska ju vara

glad att de hittar fel så att man slipper köra av motor-

vägen i 110.

– Om jag fi ck drömma och önska om framtiden så

skulle det vara att maskinägarna insåg hur mycket

det fi nns att göra rent tekniskt med många maskiner.

Ofta blir man kontaktad när det har gått så långt så att

maskinerna överhuvudtaget inte kan

producera. Långt innan dess så fi nns det

mycket man skulle kunna åtgärda, men

det är svårt att nå fram med det budska-

pet. Alla investeringar måste ju räknas

hem. Det är svårt att sätta siff ror på hur

mycket bättre den kommer att gå och

hur mycket vi kommer att tjäna på det.

Till den som är ung idag,

vad skulle du ge för råd när

det gäller den här branschen?– Det kommer nog alltid att fi nns brist

på folk som har läst reglerteknik och in-

dustriell kraftelektronik.

Till sist, om man inte ska

prata jobb med dig, är det

då järn man ska prata om?– Visst pratar jag gärna om det men jag

är också intresserad av teknikhistoria.

Sedan är jag även öppen för fi losofi ska

diskussioner. Livsåskådning intresserar

mig och så håller jag på med tai chi. Jag

har varit instruktör sedan 1997. Förres-

ten så tycker jag även om att prata om…

Vi slutar där för den här gången.

Namn: John Tangen

Ålder: 45 år.

Gör: Systemingenjör på Midroc Electro (Automation) i Sandviken sedan ett halvår.

Bakgrund: Uppvuxen i Långshyt-tan, jobbat på ABB, studerat på KTH, jobbat på Sandvik.

Familj: Frun Catrine och fyraårige sonen Mario.

Bor: I hus i Hälltjärn utanför Järbo.

Fritidsintresse: Gör järn.


Lösningen

Skärpa ligger på AGV:n. Förstås.

Ulf Martini och Johan Moritz

har själva fullt fokus på intelli-

genta lösningar i Sandviks nya

borrstålsfabrik.


Lösningen

Johan Moritz och Ulf Martini tar emot inne på industri-

jätten Sandviks område i Sandviken. Moritz är pro-

jektledare för Elwoodprojektets IT-del och Martini är

Midrocs ansvarige.

Moritz och Martini och deras kollegor (ett 30-tal to-

talt) är ett bra exempel på när samarbete fungerar bra

mellan beställare och kund. I ordet samarbetes rätta

bemärkelse. Det vill säga att arbeta tillsammans.

I det nya fabrikationslagret ryms numera tre kapar,

tre nya syn- och packningsanläggningar och i gångar-

na bland knippen med långa tunga stålstänger ska fyra

enorma AGV:er, automatiska förarlösa truckar åka för

att lösa logistikfl ödena. Moritz konstaterar:

– Tidigare var lagret utspritt på fyra platser. Nu har

vi allt här. En av vinsterna med det är att vi sparar cirka

15 000 trucktransporter per år.

Problemet är att plocka fram rätt material och ut-

nyttja det på mest eff ektivt sätt.

Sådant tar tid att räkna ut. Och det är krångligt att

veta var rätt längder ligger. Eller att se om fl era kunders

beställningar går att kombinera för att undvika onö-

digt spill.

Inte minst i en lokal som är 200 meter lång och tunga

knippen ligger i många våningar.

Det var där Ulf Martini och Midroc Electro kom in i

bilden. Han har arbetat med materialföljning länge och

har erfarenhet från AGV-truckar från bland annat SSAB.

– Vi gjorde en förstudie, listade problemen och gav

förslag på lösningar, berättar han.

Lösningen blev ett avancerat datastöd där operatö-

rernas arbetsverktyg är en bärbar handterminal, som

till det yttre ser ut som en sådan man läser av streck-

koderna med på Ica.

– Materialföljning kan låta enkelt, men det gäller att

få systemet robust så att det kan tåla fel. För plötsligt

tycker systemet att det ligger ett material på ett ställe

medan verkligheten ser annorlunda ut. Då måste det

vara lätt att korrigera, säger Ulf Martini.

Streckkoder är en av nycklarna i lösningen.

Allt material som kommer ut från appreteringen

märks med en streckkod och alla platser i lagret likaså.

I handterminalen får operatören sedan all information

när han skjuter mot en streckkod.

Johan Moritz berättar:

– Genom att inte behöva gå hundratals meter till en

fast terminal spar man mycket tid. Datastödet hjälper att

räkna ut vad som ska hämtas av AGV:n, från vilket knip-

pe och så vidare. Om något inte stämmer säger den till.

Användarvänlig har varit ett nyckelord.

– Ett bra system klarar av fel, det är ofta det som är

skillnaden. Man ska inte behöva ringa en IT-tekniker

för allt. Vi har lagt mycket krut på operatörsvänlighe-

ten, säger Ulf Martini och demonstrerar hur handter-

minalen går att använda även med handskar på.

En speciell Switchfunktion har byggts in.

– Material kan ha lagts ovanpå, kanske många nivåer

till och med, från det att planeringen gjordes för ett ma-

terial som ska hämtas en viss dag. Switchfunktionen

byter automastiskt till det lager som är mest lättåtkom-

ligt och skickar dit den AGV som är närmast.

Johan Moritz förklarar:

– De ombyggda kapmaskinerna kan hantera kortare

bitar än de tidigare klarat. Nu går en robot in och plock-

ar de bitarna.

Systemet gör också att spårbarheten blir säkrare.

Fredrik Björk, huvudprojektledare för hela Elwood-

projektet, berättar:

– Midroc har blivit något av en hovleverantör till det

här projektet, även om företaget inte valts som sådan,

utan mer blivit det genom olika upphandlingar. De har

stått för traversleveranser, materialstyrningssystemet,

elkonstruktion, elektriskt montage, maskinstyrning. En

stor fl ora. Det mesta har fungerat riktigt bra, som den

här IT-delen, och när något inte gjort det har Midroc

varit bra på att försöka lösa det. Sådant uppskattar jag.

PSKAF kommunicerar med:

3 st Kapmaskiner

3 st Automatiska synings-maskiner

Överordnat system SVISS

AGV-system

FAKTA/LÖSNINGEN

Leverans av ett pro-duktionsstyrsystem till Sandvik Materials Tech-nology som hanterar produktionsplanering, materialföljning och ut-bytesoptimering för en produktionslinje för fär-digställning av borrstål.

Tekniker och program-varor ingående i system-leveransen:

» Informationen lagras i en SQL Server databas

» Systemet använder sig av teknikerna MSMQ och Web-services

» Klienter och applika-tionslager är utvecklat i Visual Studio C#

» Handburna enheter med Windows mobile

» Operativsystem i klienter Windows XP

Lösningen i fokus

Samarbetet


Ge och taDet fanns en tid när sponsring innebar att företag skänkte pengar och sedan var det inte så mycket mer.

Idag är det helt andra villkor.– Vi tycker det är jättekul när våra partners är engagerade, vilket

Midroc i högsta grad är, säger Niclas Wilhelmsson, marknadsan-svarig för Warberg IC, flerfaldiga svenska mästare i innebandy.

– samarbeten gör alla till vinnare

Vi får in massor av förfrågningar om sponsring, både

seriösa och mindre seriösa, ofta från idrottsvärlden,

ibland från kulturvärlden.

Midroc Electro säger ja till en hel del samarbeten/

sponsorsåtaganden. Men då oftast på lokal nivå.

Sven-Olof Renström förklarar att det handlar om tre

nivåer.

Nivå Ett.

– Där har vi centralt ingått ett samarbete med

SAIK Bandy i Sandviken, där vårt huvudkontor lig-

ger. Det handlar idag om att vi köper en tjänst, där vi

får en massa motprestationer. Allt ifrån bra expone-

ring i samband med matcher, via fri entré för hela vår

personal när vi är matchvärd till att spelare är med

på olika aktiviteter som vi ordnar. Ett typiskt exem-

pel var när dåvarande målvakten Daniel Kjörling

åkte med till ett kundevenemang i Söderhamn. Alla

fi ck skjuta straff ar på honom…

När Warberg IC spelar hemmamatcher innebär det

folkfest. För företagen som är knutna till klubben inne-

bär det att man förknippas med någonting positivt.

Inte minst är det tacksamt att ta med kunder på

matchbesök. Niclas Wilhelmsson säger:

– Midroc hjälper oss genom att vara matchvärdar

så att vi får bra arrangemang. I år förlade de till och

med sitt julbord i samband med en match. Det var

riktigt kul att hela se hela företaget här.

– Vi arbetar hårt med nätverksträff ar. Där brukar

Midroc ofta vara närvarande med kunder och bidra

till att det skapas kontakter. Det är helt enkelt ett bra

gäng, Midroc i Varberg.

Samarbetet innebär mycket mer än Midrocs logga

på tröjorna.

Sven-Olof Renström, marknadschef på Midroc

Electro, konstaterar:

– Även vi som företag vill få ut något av samarbetet.


Joakim Andersson med Midrocs

logga över hjärtat, in action.

Samarbeten med idrott och

kultur gör alla till vinnare.

– Renström gör en konstpaus och lägger till:

– …och det var ju kul eftersom det var enda chan-

sen Broberg/Söderhamn hade att göra mål på SAIK.

Nivå Två.

– Där är det divisionerna eller avdelningarna som

själva väljer. Warberg IC är ett bra exempel. Uppläg-

gen är lite varierande. Att kunna bjuda med kunder

på trevliga evenemang är vanligt.

Nivå Tre.

– Det är ren sponsring, ofta inom ungdomsidrot-

ten, för att få lokal förankring och få ut varumärket

på ett positivt sätt.

En variant var när några ungdomshockeylag, med

föräldrar, fi ck hjälpa till med fl ytten av huvudkonto-

ret en helg. Midroc Electro fi ck en snabb och bra fl ytt,

ungdomarna fi ck råd att åka på träningsläger och för-

äldrarna, tja, de fi ck träningsvärk.

Men alla kände sig som vinnare.

Samarbetet

Foto: Eva-Lena Johnsson

På nytt jobb 1John Tangen, 45, började på Midroc Electro Auto-

mation i Sandviken vid årsskiftet.

Han är utbildad elektroingenjör på KTH och har

tidigare varit anställd på Valsverksbyrån på ABB

i Västerås och på Banddivisionen på Sandvik i

Sandviken.

Som systemingenjör och programmerare på

Midroc Electro hoppas John Tangen få vara med

och lösa problem av olika slag. Han är bland annat

involverad i arbetet kring Strip Systems.

Läs också Mötet med John Tangen på sidan 20-21.


Midrocs värld”Svenska sommaren

är årets bästa dag”

(Luttrad montör filosoferar)

Starka i HälsinglandFör att stärka Midroc Electros po-

sition i Hälsingland har ett kontor

etablerats i Bollnäs, där Stefan

Halvarsson nu sitter. Därmed fi nns

Midroc Electro i tre hälsingeorter:

Ljusdal, Söderhamn och Bollnäs.

– Bollnäs ligger under oss i Ljus-

dalsenheten, vilket gör att vi sam-

arbetar tätt, berättar Tomas Pers-

son på Midroc Electro i Ljusdal.

Bland kunderna märks Bollnäs

kommun, fl era fastighetsägare och

servicebolag.

Kontoret i Luleå växerI juni 2007 startade Midroc Auto-

mation sitt kontor i Luleå med två

anställda. Två år senare var det

tolv anställda och en rad projekt

på gång.

– En av framgångsfaktorerna är

att vi har gjort väldigt lyckosamma

rekryteringar, berättar avdelnings-

chefen Kent Sehlkvist.

Bland kunderna märks LKAB,

LCAB, Plannja, Luleå Energi och

Boden Energi. En fi lial i Kiruna lig-

ger även under Luleåkontoret.

Nytt kontor i HedemoraDivision Mitt har etablerat ett kontor i Hedemora

med Tommy Johansson som ansvarig.

– Vi är 15 man i Säter varav sex bor i Hedemora.

Några av dem kommer att börja där, säger

Lars-Inge Andersson, avdelningschef för både

Säter och Hedemora.

Bland kunderna märks Hedemora Energi

och Indeco.

– Vi är dessutom stora på privatmarknaden i

Säter och siktar på att bli det i Hedemora också,

säger Andersson.

Förresten, telefonnumret till Hedemorakontoret

0225-125 00, är inte länge numret till taxi i Hedemora.

Gissa om det ringt fel vissa lördagskvällar…

Snor, svett och dårarFyra lag från Midroc Electro del-

tog i StafettVasan förra året. Laget

från Dalarna med Anders Garfve i

spetsen var snabbast, vilket vissa

hävdade berodde på fördel av hem-

maplan…

Andra anser det vara dårskap

bara att frivilligt orka köra en fem-

tedel av Vasaloppsspåret.

Nåja.

StafettVasan ser ut att locka

ännu fl er lag med Midroc-anställ-

da 2010.

– En rolig grej som skapar bra

sammanhållning. Att anställda

motionerar är dessutom alltid bra,

kommenterar Sven-Olof ”Bakhalt”

Renström.

Succé i reprisAtt gäster kommer tillbaka är det

bästa tecknet på en succé. Vilket

därmed kan konstateras att tradi-

tionella Midrocgolfen är.

Årets upplaga, 4 september, lock-

ar cirka hundra spelare. Många har

varit med i fl era år och uppskattar

spelformen Texas Scramble. I den

är lagets gemensamma insats det

viktiga.

– Det är ett pyssel att få ihop

fyrbollar med rätt mix av hög-

handicapare, låghandicapare,

Midroc anställda, kunder,

från olika regioner, kom-

menterar Sven-Olof

”Slicen” Renström.

Samarbete gav prisEtt samarbete mellan Gullmarksgymnasiet i Lysekil och bland annat Mid-

roc Electro har belönats med ett pris från Teknikföretagen med 250 000

kronor.

Mikael Ribeck, avdelningschef hos Midroc i Lysekil, ser detta som en

möjlighet att kunna påverka innehållet i upplägg av utbildningar, för att i

framtiden kunna rekrytera kompetenta medarbetare.

– Det är också en fördel att satsa på rätt utbildningar på orten, både för

att behålla viktig kompetens och för att bidra till näringslivet i Lysekil,

säger han.

Tack och hej, MarianneKlippan Marianne Johans-

son började på Elektro

Montage – och slutade

på Midroc Electro 45 år

senare. 1963 kom hon

som 17-åring från han-

delsrealen och började

snart på ekonomiavdel-

ningen.

– Jag har trivts och

kommer att sakna kamrat-

skapet. Jag har tyckt om arbetet också, jag har alltid

tyckt om att hålla på med siff ror, säger Marianne.

Nu väntar barnbarnen och det ska byggas uterum vid stugan

och hon vill hinna intervjua sin gamla pappa och kanske ta upp dröm-

men om att börja måla.

– Ja, och så har jag faktiskt börjat träna en halvtimme nästan varje mor-

gon. Det skulle man ha börjat med tidigare, avslöjar Marianne.

Men bättre sent än aldrig.

På nytt jobb 2Leif Fransson, 40, har blivit avdelningschef för in-

stallation i Karlstad. Han har arbetat på Midroc se-

dan 2003. Han är i botten elektriker och jobbade ti-

digare som ledande montör och montageledare på

ABB och har gått ett antal ledarskapsutbildningar.

– Jag tycker att Midrocs styrka är att vi är en

komplett samarbetspartner för våra kunder. I

framtiden ser jag att både fastighetsautomation

och energibesparingar är intressanta områden.


Midrockrysset

Kryssa & vinn!Kanonföretag sex bokstäver. Börjar på Mid… och slutar på …roc. Hm. Ja, riktigt så enkelt är

inte korsord. Men det ska ju krävas tankearbete. Särskilt om det är fi na priser som i Midroc-

krysset. Skicka in lösningen (meningen i de tonade rutorna) med ditt namn,

adress och telefonnummer till: Midroc Electro, att: Solveig Svensson,

Box 501, 811 25 Sandviken.

Märk kuvertet/vykortet MidrocKrysset.

Senast 15 september 2009.1:a pris: iPod touch värde: ca 2 200 kr

2-5:e pris: Fem trisslotter värde: 125 kr

1. Arvika 0570-180 852. Avesta 0226-591 803. Borlänge 0243-21 71 00 Borlänge, Teknikdalen 0243-21 73 304. Enköping 0171-41 45 805. Falun 023-76 55 506. Gimo 0173-405 357. Gävle 026-14 83 408. Göteborg 031-720 21 009. Halmstad 035-10 82 3010. Hedemora 0225-125 0011. Helsingborg 042-15 02 0112. Hofors 0290-76 71 7013. Jönköping 036-71 11 5414. Karlstad, automation 054-13 05 50 Karlstad, installation 054-13 75 9015. Kiruna 0980-679 50

16. Ljusdal 0651-124 0017. Ludvika 0240-139 1018. Luleå 0920-23 35 7019. Lund 046-35 40 5020. Lysekil 0523-66 00 7321. Malmö, installation 040-664 52 50 Malmö, automation 040-35 15 0022. Mora 0250-160 6523. Oskarshamn 0491-310 0224. Sandviken 026-27 71 0025. Stenungsund 0303-671 7026. Stockholm 08-619 98 0027. Sundsvall 060-61 04 5528. Sälen 0280-200 2029. Säter 0225-502 2430. Söderhamn 0270-130 4031. Södertälje 08-554 428 60

32. Tierp 0293-713 0333. Trollhättan 0520-48 44 0034. Varberg 0340-829 8035. Västerås 021-10 24 00

Lokalkontor

Midroc Electro AB ingår i Midroc Europe

Huvudkontor Midroc Electro AB

Jansasgatan 8, Sandviken

Postadress: Box 501, 811 25 SandvikenTelefon 026-27 71 00 Fax 026-25 66 17

28.

1.

21.

27.

16.

30.

22.5.

17.

4.35.

26.

31.

25.

12. 24.7.

2.6.

32.10.

33.20.13.

14.

19.

8.

9.

11.

3.

23.

29.

18.

15.

34.

Midroc Electro – det självklara valet!

BReturadress:

Midroc Electro ABBox 501

811 25 Sandviken

Documents

75262 Kontakt Midroc 2 - Midroc | Midroc