7164-686-6

Ekonomirapporten.OM KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS EKONOMI – OKTOBER 2011

SverigesKom

muneroch

LandstingEkonom

irapportenO

ktober20112011

Ekonomirapporten.OM KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS EKONOMI – OKTOBER 2011

Upplysningar om innehållet:

Derk de Beer tfn 08-452 7742 (skatteväxling)Jessica Bylund tfn 08-452 7718 (läkemedel)Per-Lennart Börjesson tfn 08-452 7755 (samhällsekonomi)Jonas Eriksson tfn 08-452 78 79 (landstingens ekonomi)Håkan Hellstrand tfn 08-452 7819 (arbetsmarknad)Madeleine Holm tfn 08-452 77 87 (kommunernas ekonomi)Mats Kinnwall tfn 08-452 7355 (chefekonomens slutsatser)Anna Kleen tfn 08-452 77 62 (offentliga finanser)Bo Legerius tfn 08-452 77 34 (skatteunderlag)Per Sedigh tfn 08-452 7743 (finansieringsprincipen, välfärdens långsiktiga finansiering)Peter Sjöquist tfn 08-452 7744 (LSS-frågor)Siv Stjernborg tfn 08-452 7751 (internationell ekonomi)Annika Wallenskog tfn 08-452 7746 (sektorsgemensamma frågor)Signild Östgren tfn 08-452 7745 (gymnasiereformen)

Sveriges Kommuner och Landsting118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20

Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50

www.skl.se

© Sveriges Kommuner och Landsting1:a upplagan, oktober 2011

Grafisk form och produktion Elisabet JonssonOmslagsillustration Jan Olsson Form & illustration abTryck Ljungbergs Tryckeri ab, KlippanPapper Skandia 2000 White 240 gr (omslag), Maxioffset 120 gr (inlaga)Typsnitt Chronicle och Whitney.

isbn 978-91-7164-686-6

issn 1653-0853

2 Ekonomirapporten. Oktober 2011 Om kommunernas och landstingens ekonomi

Ekonomirapporten. Oktober 2011 Om kommunernas och landstingens ekonomi 3

Förord

Ekonomirapporten belyser landstingens och kommunernas ekonomiska situ-ation och förutsättningar samt den samhällsekonomiska utvecklingen pånågra års sikt. Den ges ut av Sveriges Kommuner och Landsting (skl) tvågånger per år. Kalkylerna i denna utgåva avslutades den 3 oktober. De sträck-er sig fram till år 2015.

År 2011 försämras sektorns resultat från 18 till 2 miljarder kronor. Vi räk-nar med att den europeiska skuldkrisen kan ordnas upp utan kaos på finans-marknaderna – påverkan på kommuner och landsting blir därför begränsad.Dock får sektorn något lägre skatteintäktsökningar än i tidigare prognoser.Den låga svenska räntan höjer kommunsektorns nuvärdesberäknade pen-sionsskuld, något som ger en tillfällig försvagning av resultatet med 8 miljar-der kronor. År 2012, när hela statens konjunkturstöd är avvecklat, beräknassektorns resultat bli 5 miljarder kronor. För åren 2013–2015 har vi använt nyaantaganden i våra kalkyler. Dels räknar vi med något lägre kostnadsutvecklingän tidigare för kommunerna, dels räknar vi med ökade statsbidrag från ochmed 2013.

Rapporten är utarbetad av tjänstemän inom förbundets sektion för ekono-misk analys. Rapporten är en tjänstemannaprodukt och har inte varit föremålför politiskt ställningstagande.

De personer som har deltagit i arbetet och som kan svara på frågor framgårav förteckningen på sidan 2. Även andra medarbetare inom Sveriges Kom-muner och Landsting har bidragit med fakta och värdefulla synpunkter. Jagvill rikta ett varmt tack till alla som deltagit i framtagandet av denna rapportsamt till de kommuner och landsting som bidragit med underlag till rappor-ten!

Stockholm i oktober 2011

Annika WallenskogSektionen för ekonomisk analys

Innehåll

5 Chefekonomens slutsatser5 Orosmolnen hopar sig6 Global avmattning men inte recession...6 ...men betydande risker för ett värre förlopp7 Sektorn klarar plusresultat tack vare återhållsamhet, höjda skatter och ökade statsbidrag

9 Samhällsekonomin9 Pessimism om världsekonomin11 Svensk ekonomi tappar fart15 Tillväxtutsikter 2013–2015

19 Låga pris- och löneökningar21 Bra real skatteunderlagsutveckling22 Litet överskott i de offentliga finanserna i år

25 Sektorsgemensamma frågor25 Ändrade kalkyler för sektorn27 Ökad pensionsskuld försvagar resultatet med 8 miljarder kronor29 Spara i goda tider29 Ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken30 Åtgärder idag med bäring på samtiden och framtiden

33 Kommunernas ekonomi33 Kommunerna har haft god ekonomisk hushållning under 2000-talet35 Återhållsam kostnadsutveckling 2010

37 Förändrade behov kräver anpassning, GY11 förutsätter kostnadsminskningar!40 Vad driver kostnadsutvecklingen i kommunerna?45 Kommunernas ekonomi 2011–2015

49 Landstingens ekonomi49 Landstingen visade god ekonomisk hushållning 2010

51 Kostnadsutvecklingen i hälso- och sjukvården – drivkrafter och möjligheter55 Landstingens ekonomi de närmaste åren

63 Appendix


Chefekonomens slutsatserI början av året rådde en betydande optimism och lättnad överatt världsekonomin slutligen tycktes ha lämnat finanskrisenbakom sig. Redan under början av 2011 började dock orosmol-nen att torna upp sig. Därefter har stämningsläget i den globalaekonomin ändrats dramatiskt. För kommunsektorn, vars eko-nomi påverkas av den alltmer oroliga omvärlden, kommer nunågra tuffare år efter att man klarat finanskrisen med rekord -resultat. Resultatet faller från 18 till 2 miljarder och landstingenfår underskott 2011, främst som en följd av en engångskostnadför ökad pensionsskuld. Under kommande år fram till och med2015 lyckas dock sektorn få ett mindre överskott, tack vare åter-hållsam volymökning, ökade statsbidrag och skattehöjningar ilandstingen.

Orosmolnen hopar sig

Vi kan nu se en tydlig avmattning i usa, där både den offentliga sektorn ochhushållen har dålig ekonomi. Läget på arbetsmarknaden är fortsatt svagt vil-ket innebär att hushållens inkomster inte växer i en takt som medger ensnabb fortsatt återhämtning.

När sedan den latenta skuldkrisen, främst i delar av södra Europa, gick in iett nytt akut skede under försommaren drabbades de finansiella marknader-na av stora frossan. Under sensommaren och hösten har det tidvis varit frågaom ren panik på finansmarknaderna med både stora fall och kraftiga rörelserpå världens börser samtidigt som räntenivåerna har skenat till extremt höganivåer i de mest utsatta länderna som Grekland m fl. I takt med att det finan-siella kapitalet flytt från osäkra hamnar har istället räntorna fallit till histo-riskt låga nivåer i trygga hamnar som usa, Sverige etc.

Det såg ett tag ut som om de realekonomiska problemen skulle kunna iso-leras till de skuldsatta länderna men på senare tid har vi fått tydliga signalerom att även de ekonomiskt starka länderna i norra Europa har drabbats avoron. Redan under det andra kvartalet gick flertalet stora europeiska ekono-mier som Frankrike, Storbritannien och Tyskland mer eller mindre i stå. Även


bland de så kallade tillväxtländerna, som till exempel Ryssland och Brasilienhar vi kunnat notera en tydlig avmattning.

Global avmattning men inte recession...

Även om mycket talar för att Kina fortsätter att ånga på kan detta inte upp-väga svagheten i industrivärlden. Vi räknar nu med en exportvägd bnp-tillväxt på 2,1 procent under 2012 och endast en måttlig acceleration under2013. Detta är en betydande nedrevidering jämfört med Ekonomirapporten imaj. Vi behåller dock i stora drag den prognos för år 2012 som vi presentera-de i augusti medan prognosen för 2013 skruvas ner. Även om Sverige hittillsstått starkt ska man inte förvänta sig att den svenska konjunkturen på ett av-görande sätt kommer att avvika från utvecklingen i resten av den industriali-serade världen. Sverige sitter tätt ihop med omvärlden både genom omfat-tande utrikeshandel och, inte minst, via kopplingen över de finansiella mark-naderna och det allmänna stämningsläget. Visserligen har Sverige på mångasätt en fördelaktig position jämfört med många andra länder – klart starkarestatsfinanser, högt sparande i den privata sektorn, etc – men vi kan inte räk-na med att undkomma en global avmattning.

Konsekvensen blir att vi även drar ner vår prognos för den svenska bnp-tillväxten för de närmaste åren. Vi räknar nu med att svensk bnp växer med1,8 procent 2012 för att accelerera till 2,7 procent 2013. Ett sådant relativt för-delaktigt scenario skulle även innebära att den svenska arbetsmarknaden kanfortsätta återhämtningen 2013 med tillväxt i arbetade timmar och fallande ar-betslöshet, efter ett tillfälligt avbrott nästa år.

Den relativt korta svackan, med en svensk tillväxt över den nivå som vi be-dömer vara långsikt hållbar redan under 2013, speglar bedömningen attskuldkrisen i Sydeuropa kan lösas under någorlunda ordnade former. ”Ord-nade former” kan innebära att Grekland och andra länder lyckas med attbringa ner skuldbergen utan att drabbas av akuta likviditetsproblem, blandannat med hjälp av de stödåtgärder som inrättats av den så kallade ”trojkan”bestående av imf, eu och ecb. En annan och kanske mer sannolik, utveck-ling är att Grekland tvingas/väljer att göra en betydande nedskrivning avstatsskulden. Detta scenario kan fortfarande vara förenligt med ”ordnade for-mer” om det sköts på rätt sätt. En nödvändig förutsättning för att en grekiskskuldnedskrivning ska kunna få ett lyckligt slut är att det globala politiskasystemet säkerställer att det inte uppstår spridningseffekter till andra skuld-satta länder som Italien, Spanien och Portugal. Detta borde vara möjligt ef-tersom dessa länder i grunden inte alls befinner sig i samma prekära situationsom Grekland men för att undvika smittoeffekter kommer det sannolikt attkrävas betydande utökningar av mandatet hos de finansiella institutionersom etablerats av trojkan. ”Ordnade former” innebär i vilket fall att den fi-nansiella oron kan skingras inom de närmaste åren, vilket är en förutsättningför en rejäl global återhämtning.

...men betydande risker för ett värre förlopp

Det kan dock inte uteslutas att utvecklingen tar en mer dramatisk vändning.Det europeiska banksystemet har betydande exponering mot de skuldsattaländerna genom att många banker har lånat ut stora summor till regeringar-na i dessa länder. En oordnad grekisk betalningsinställelse med betydanderisker för stora bankförluster skulle till exempel kunna utlösa en våg av panikmed kraftiga kapitalflöden från både Grekland och de övriga skuldsatta län-


Chefsekonomens slutsatser

derna. För att förhindra finansiella systemrisker skulle flera stater tvingas ge-nomföra omfattande räddningsinsatser gentemot exponerade banker, vilketi sin tur riskerar att urholka statsfinanserna i dessa länder. Ett sådant förloppskulle med största säkerhet utlösa nya kraftiga börsfall och snabbt stiganderäntor i de skuldsatta länderna. Det skulle även innebära mycket kraftiga rö-relser på valutamarknaderna. Det är svårt att se att Eurozonen i detta fallskulle kunna undvika att dras ner i en recession. Det finns även en stor risk attusa:s sårbara ekonomi skulle dras med vilket sammantaget skulle innebäraett betydligt svagare förlopp även för den svenska ekonomin. Ett riskscenariomed dessa ingredienser skulle innebära både en betydligt djupare nedgångoch en mer utdragen svacka för Sveriges del jämfört med vår prognos. Själv-klart skulle detta även innebära en betydligt svagare arbetsmarknad med kon-sekvenser för skatteunderlagets tillväxt de närmaste åren.

Sektorn klarar plusresultat tack vare återhållsamhet, höjdaskatter och ökade statsbidrag

Vår prognos för sektorns intäkter bygger på att skuldkrisen klaras upp underordnade former. I annat fall ser vi en betydligt mörkare utveckling för kom-muner och landsting. Efter 1990-talskrisen hade sektorn, främst landstingen,många tuffa år. Det tog 13 år innan landstingens ekonomi kom i balans. Efteren kraftansamling med stora besparingar under 2004 har både kommun- ochlandstingssektorn uppvisat positivt resultat under alla år sedan 2005. En till-bakablick under 2000-talet visar att kommuner och landsting blivit allt bätt-re på ekonomistyrning.

Trots de senaste två årens stora överskott finns dock ett par landsting ochnästan ett tjugotal kommuner som inte lyckats få sin ekonomi i balans ens un-der dessa år. När nu skatteintäkterna växer långsammare än i våra tidigareprognoser, konjunkturstödet avvecklas och statsbidragen minskar med an-ledning av nya gymnasieskolan kommer dessa och ett antal andra kommuneroch landsting att få det mycket tufft.

Mellan 2010 och 2011 minskar resultatet för sektorn från 18 till 2 miljarderkronor. År 2011 uppstår dock en engångskostnad på grund av att kommuner-nas och landstingens nuvärdesberäknade pensionsskuld ökar med anledningav den historiskt låga svenska räntan. Den ökade pensionsskulden påverkarresultatet negativt med 8 miljarder, varav landstingen drabbas värst, med 6miljarder, på grund av fler anställda med hög inkomst. Detta gör att lands-tingen år 2011 får underskott på 3 miljarder. Tack vare positivt resultat i kom-munerna blir sektorns sammantagna resultat 2 miljarder.

Svårt att hålla tillbaks kostnadsökningarDe goda åren 2009 och 2010 kom av att krismedvetande och besparingsbetingvar höga som en följd av finanskrisen. När så staten sköt till 17 miljarder kro-nor i konjunkturstöd och effekterna på svensk arbetsmarknad inte blev så sto-ra som alla bedömare prognostiserat blev resultaten rekordhöga. Att återigenta fram besparingsprogram i ett läge då resultaten trots alla tidigare varning-ar blev mycket positiva kan vara svårt. Det finns en inre drivkraft i verksam-heten att utvecklas, det finns alltid verksamhet som kan förbättras och efter-frågan på kommunala tjänster mattas inte av som en följd av en europeiskskuldkris. Många ropar efter bättre skola, kortare köer i sjukvården och ökadkollektivtrafik och det är svårt för sektorn att stå emot alla krav. Vi har i enrapport1 beräknat att kostnaderna ökar med 1 procent per år utöver demo-



1. Framtidens utmaning – välfärdens långsiktiga finansiering, SKL 2010.

grafin, vilket ger ett underskott på 200 miljarder kronor år 2035. Det motsva-rar 13 kronor i kommunal skatt.

Från att under en tjugofemårsperiod ha ökat med 1 procent per år utöverdet som följer av demografiska behov, kan vi nu notera att ökningstakten ikommunerna var 0,7 procent utöver demografin under 2000-talets första de-cennium. För landstingen är volymökningstakten oförminskat drygt 1 pro-cent per år utöver demografin. Vår bedömning är också att landstingen inteklarar att hålla igen så mycket som krävs för att uppnå positiva resultat underkalkylperioden, och vi räknar därför med att landstingsskatten etappvis höjsmed 19 öre fram till och med år 2015.

Vi har i denna beräkning gjort ett nytt antagande som innebär att generellastatsbidrag kommer att öka realt med 2 procent per år och att de specialdes-tinerade statsbidragen ökar i takt med kostnaderna från och med 2013, trotsatt det krävs statliga beslut om höjningar om inte statsbidragen ska förbli no-minellt oförändrade över tiden. Anledningen är att sektorns volymökningdelvis beror på nya statliga regler följda av nya statsbidrag. Med dessa förut-sättningar blir resultatet för sektorn positivt under hela perioden. Trots an-tagandet om höjd skatt, relativt låg volymökningstakt för kommunerna ochökade statsbidrag når sektorn inte under något år fram till och med 2015 ettresultat motsvarande 2 procent av skatter och statsbidrag, vilket betecknassom god ekonomisk hushållning. Om vi i vår kalkyl inte hade räknat upp stats-bidragen, allt annat lika, skulle ekonomin år 2015 i stället resultera i ett un-derskott på 8 miljarder.



Tabell 1 • Sammantagen resultaträkning 2010–2015Miljarder kronor i löpande priser om inte annat anges

Utfall Prognos Kalkyl2010 2011 2012 2013 2014 2015

Verksamhetsintäkter 150 152 156 161 168 175Verksamhetskostnader –756 –781 –804 –830 –863 –902Avskrivningar –24 –24 –25 –26 –27 –28Verksamhetens nettokostnader –630 –653 –673 –695 –722 –754

Skatteintäkter 521 538 556 575 599 628Generella statsbidrag o utjämning 123 123 120 125 129 133Finansnetto 4 –5* 2 2 2 2Resultat före e.o. poster 18 2 5 7 8 9

Andel av skatteintäkter o statsbidrag, % 2,8 0,4 0,8 1,0 1,1 1,2

Anm.: Konsolidering har gjorts avseende köp mellan sektorerna.*RIPS-räntesänkningen 2011: engångseffekt ingår med –7,6 miljarder kronor.Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Med nya antaganden beräknas sektornsresultat vara positivt under hela periodenfram till och med 2015. Utan uppräkningav både generella och riktade statsbidragskulle resultatet år 2015 i stället vara 8miljarder minus.

SamhällsekonominOron i världsekonomin väntas bestå under nästa år. Det gör atttillväxtutsikterna också för svensk del dämpas. Efter två år med re-kylartad tillväxt sker nu en halvering av tillväxttalen och svenskbnp beräknas 2012öka med mer måttliga 1,8procent. Uppbroms -ningen för svensk ekonomi för med sig att återhämtningen på ar-betsmarknaden avstannar och arbetslösheten återigen stiger nå-got. Trots svag arbetsmarknad ökar ändå skatteunderlaget i rela-tivt god takt 2012. I reala termer handlar det om en tillväxt på 1,5procent. Även åren 2013–2015 blir skatteunderlagets utvecklinggynnsam. Det sammanhänger med att tillväxten i svensk ekonomiånyo förutsätts ta fart. År 2015 antas läget på arbetsmarknaden hastabiliserats och den öppna arbetslösheten når då 6 procent.

Pessimism om världsekonomin

En alltmer samstämd pessimism har brett ut sig om världsekonomin. Inter-nationella valutafonden (imf), oecd och Europeiska centralbanken (ecb)har alla uttalat att läget i världsekonomin är mycket allvarligt. Efter den aku-ta finanskrisen 2008 har återhämtningen i ekonomin hackat. Stora stimulan-ser har satts in i form av betydande belopp för att ta hand om dåliga krediter,förutom en expansiv finanspolitik har räntorna hållits låga. Det är dockosäkert om åtgärderna är tillräckliga för att få fart på tillväxten. Bekymren ho-par sig – skuldkris, bankkris, finansiell kris och efterfrågekris. Samtidigt finnsen politisk förtroendekris då det inte bara varit finansmarknader sommisskött sig utan även regeringar har misslyckats att hålla ordning på ekono-min. Det är stora problem att hantera för i synnerhet Europas regeringar ochcentralbanker.

Från återhämtning till risk för recessionBilden av en återhämtning i världsekonomin har förbytts i ett scenario därrisken för en bankkris och recession bedöms som allt mer överhängande. Pro-gnoser över utvecklingen i Europa och för den amerikanska ekonomin har re-viderats ned betydligt av flertalet internationella bedömare. Såväl siffror över


KAPITEL1

andra kvartalets bnp såsom de framåtblickande konjunkturindikatorerna vi-sar på svag efterfrågan. Det har också varit turbulent på världens finans-marknader. Aktiekurserna har fallit kraftigt och räntan har gått ned i usa ochTyskland, samtidigt som ränteskillnaderna inom Euroområdet ökat kraftigt.

I usa blev tillväxten svag första halvåret i år. Arbetslösheten ligger kvar påen hög nivå medan hushållens konsumtionsvilja är låg. För att ge ekonominen extra stimulans har Federal Reserve (den amerikanska centralbanken)gjort det oortodoxa uttalandet att styrräntan ska behållas på dagens mycketlåga nivå (nollräntenivå) till 2013. usa:s budgetunderskott är stort, cirka 10procent av bnp. Skatteuttaget är emellertid förhållandevis lågt. Rent politisktär det dock svårt att få till beslut om skattehöjningar.

Europa – det stora problemetDen stora skuldkrisen finns i Europa där tre länder (Grekland, Portugal ochIrland) behöver stöd från övriga länder inom euroområdet, ecb och imf föratt klara upp den akuta situationen. Men även stora länder som Italien ochSpanien har betydande problem. För de europeiska ekonomierna har pro-gnosen över tillväxten justerats ned betydligt nästa år. De stora underskottenoch statskulderna kvarstår och besparingar kommer att bli nödvändiga. Låg-konjunktur med hög arbetslöshet och stora behov av budgetkonsolidering äringen lätt uppgift för länderna i södra Europa att hantera. Men även en robustekonomi som Tysklands påverkas av skuldkrisen – någonstans måste skul-derna finansieras. Tyskland bidrar med lejonparten av finansieringen avesfs-fonden2. Även de tyska bankerna kan riskera stora förluster då hanter-ingen av Greklands skulder med stor sannlikhet även kommer att belastabanksektorn. Här finns också en viss oro för svensk del. Visserligen har desvenska bankerna inte någon betydande utlåning till Grekland, men deras fi-nansiering sker till stor del via kort upplåning i Europa, som kan komma attförsvåras.

Försvagning av tillväxttakten men ingen recessionVår ekonomiska bedömning bygger emellertid på att den nuvarande oron inteövergår i en ännu allvarligare kris och recession, även om det senare är en up-penbar risk. En nödvändig förutsättning är att det globala politiska systemet


1. Samhällsekonomin

Tabell 2 • BNP-tillväxt i omvärldenProcentuell förändring

2010 2011 2012

USA 3,0 1,6 1,8EU 1,8 1,7 1,2Kina 10,3 9,2 9,0Världen* 5,0 3,7 3,7Exportvägd BNP** 2,7 2,4 2,1

Sverige 5,6 4,4 1,8

*Vägt med köpkraftsjusterade vikter. **bnp-utvecklingen i ett antal länder viktade med derasrespektive betydelse som mottagare av svensk export.Källor: Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting.

Betydligt svagare tillväxt i utvecklade eko-nomierna 2011 och 2012 medan Kina fort -sätter att växa i hög takt. Därmed hamnartillväxten i världen på under 4 procent.

2. Euroländernas räddningsfond, som har till uppgift att låna ut pengar till krisländer som har svårt att lånapå finansmarknaden.

säkerställer att det inte uppstår spridningseffekter till andra skuldsatta län-der som Italien, Spanien och Portugal. När så mycket står på spel kommervästvärldens utvecklade länder sannolikt klara av att hantera situationen.

Efter 2012 kan därför återhämtningen i världsekonomin komma igång igen,om än ganska stapplande och hackigt. Tillväxten i eu kommer enligt vår pro-gnos ligga kring 1 procent nästa år (tabell 2). I usa blir aktiviteten något hög-re men inte tillräcklig för att arbetslösheten där ska minska. Liksom de se-naste åren är det Kina och Indien som svarar för de höga tillväxttalen. bnp be-döms köpkraftsvägt (ppp) öka med 3,5–4 procent i världen under 2011 och2012.

Svensk ekonomi tappar fart

Under de senaste månaderna har de negativa nyheterna från vår omvärldduggat tätt. Inte minst turbulensen på de finansiella marknaderna har varituppenbar. Oron har satt avtryck även här på hemmaplan. Svenska statsobli-gationsräntor har nått allt lägre nivåer samtidigt som den svenska aktie-marknaden efter en större nedgång kommit att fluktuera våldsamt från denena dagen till den andra. I olika enkäter besvarade av företag och hushåll be-skrivs framtiden i allt mörkare färger. Den internationella oron om ekono-mins framtid är något vi numera delar med övriga världen.

Vår oro är emellertid annorlunda än den i usa och i flera eu-länder. Enskillnad är att de mörka molnen här på hemmaplan till dags dato handlat merom förutsägelser. Man kan säga att ”de svenska företagen har satt foten påbromspedalen men ännu inte trampat till” och det bekräftas i statistiken överekonomins utveckling hittills; ännu märks få tydliga spår av någon mer på-taglig inbromsning. Tvärtom förefaller det som om utvecklingen också underdet tredje kvartalet förblir stark. Det ska mycket till för att tillväxten i svenskbnp inte når över 4 procent i år. Det kan jämföras med att man i många andraländer inte når upp i en tillväxt på ens 2 procent. Det finns med andra ord enstarkare potential för tillväxt i vårt land än i många andra länder.

En förklaring till att det ser bättre ut för svensk ekonomi är att våra finan-ser är i relativt gott skick. Den offentliga sektorns ekonomi är i balans. Fi-nanspolitiken behöver därför inte som i många andra länder stramas åt. Sam-tidigt som de offentliga finanserna är under kontroll visar den privata sektornbetydande överskott. På sikt är det rimligt att dessa överskott reduceras. Ensådan process innebär betydande tillskott till efterfrågan i form av invester-ingar och konsumtion.

Skuldkrisen begränsar tillväxten 2012Vår bedömning är att den internationella skuldkrisen mera påtagligt hämmarden ekonomiska aktiviteten först nästa år. Trots att tillväxtutsikterna i övrigtär gynnsamma begränsas ökningen av svensk bnp till 1,8 procent. Det inne-bär en halvering av tillväxten jämfört med i år. Uppbromsningen är särskiltpåtaglig för export och investeringar (tabell 3 på sidan 12).



Skuldkrisen i omvärlden påverkar aktiviteten i den svenska ekonomin på fle-ra sätt. Det sker dels direkt genom att en försvagad tillväxt i omvärlden be-gränsar efterfrågan på svensk export. Kombinationen av svag internationellefterfrågan och stärkt kronkurs gör att den svenska exporten enbart beräknasväxa med 4,3 procent 2012. Det är nästan en halvering jämfört med åretstillväxttal.

Men skuldkrisen och den allmänna oron påverkar även inhemsk efter-frågan. Osäkerheten om vart ekonomin är på väg gör de svenska företagenmer försiktiga i sina investeringsbeslut samtidigt som hushållen håller hår-dare i sina plånböcker. På så sätt skapas en ond cirkel som innebär att intebara exportföretagens verksamhet påverkas utan också övriga delar avsvenskt näringsliv.

Vi utgår i våra beräkningar från att oron på de finansiella marknaderna haren återhållande effekt på de svenska hushållens konsumtionsutgifter redan iår. Trots en relativt stark utveckling av hushållens disponibla inkomster an-tas hushållens konsumtionsutgifter öka med endast 2,3 procent. Även nästaår förstärks hushållens inkomster påtagligt, men konsumtionsökningen be-gränsas till 1,8 procent. Det är liktydigt med en påtaglig uppgång i hushållenssparande. Hushållens nettosparande beräknas därmed 2012 bli nästan likaomfattande som krisåret 2009 (tabell 4).

Skuldkrisen och oron på de internationella marknaderna har samtidigt förtmed sig lägre räntor – åtminstone för svenskt vidkommande. Den tioårigastatsobligationsräntan nådde i september en bra bit under 2 procent, vilket är



Tabell 3 • Försörjningsbalans, åren 2009–2012Procentuell förändring

2009 2010 2011 2012

BNP –5,2 5,6 4,4 1,8Import –13,8 12,7 6,5 4,1Hushållens konsumtion –0,3 3,7 2,3 1,8Offentlig konsumtion 1,2 2,2 1,3 0,6Stat 1,2 4,2 0,8 –0,8Kommuner 1,3 1,5 1,5 1,2

Fasta bruttoinvesteringar –15,9 6,6 9,3 4,8Lagerinvesteringar* –1,6 2,1 0,2 –0,4Export –13,2 11,1 8,1 4,3Summa användning –7,9 7,7 5,1 3,0BNP kalenderkorrigerad –5,1 5,4 4,4 2,2

*Lageromslag i procent av BNP.Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Raset 2009 följs av hög rekylartad tillväxt.Man får gå tillbaka till sextiotalet för attfinna lika höga tillväxttal som åren 2010–

2011. Nästa år beräknas BNP:s ökningstanna vid mer beskedliga 1,8 procent.

Tabell 4 • Hushållens inkomster och konsumtionsutgifterProcentuell förändring respektive procent

2007 2008 2009 2010 2011 2012

Disponibel inkomst 5,4 3,3 1,8 1,6 3,0 2,8Konsumtionsutgifter 3,7 0,0 –0,3 3,7 2,3 1,8Sparande* 8,8 11,2 12,9 10,7 11,5 12,4Räntebetalningar* 5,3 6,3 3,0 2,6 3,8 3,6Reporänta december** 3,25 2,0 0,25 1,25 2,0 2,0

*Procent av hushållens disponibla inkomster. **Procent.Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Hushållens sparande beräknas nästa år nånästan samma höga nivå som 2009. Etttecken på att oron inför framtiden är hög.

en ytterligt låg nivå också sett i ett historiskt perspektiv. Vi räknar med atträntorna förblir låga även nästa år. Riksbanken beräknas heller inte höja styr-räntan.

Det fortsatt låga ränteläget påverkar hushållens disponibla inkomster po-sitivt. I tabell 4 framgår att hushållens ränteutgifter förblir begränsade i för-hållande till hushållens inkomster. Låga räntor bidrar också till att hushållenblir mer intresserade av att konsumera och att företagens investeringsviljaökar vilket förstärker aktiviteten i ekonomin. Skuldkrisen och finansoron kandärmed sägas ha en såväl positiv som negativ inverkan på den svenska eko-nomin. Oron och osäkerheten hämmar efterfrågan men de låga räntorna göratt inbromsningen i ekonomin inte blir så kraftfull.

Läget på arbetsmarknaden försämrasDen svagare efterfrågan i ekonomin innebär att den sedan 2010 pågåendeåterhämtningen på arbetsmarknaden mattas av och senare bryts. Det innebärdock inte att vi den närmaste tiden kommer att se minskande sysselsättning.Sysselsättningen i näringslivet ökade fortfarande under andra kvartalet, omän inte lika snabbt som tidigare. I augusti var det fler företag som planeradeatt öka sysselsättningen den närmaste tiden än som planerade att minska den.Antalet lediga platser ligger klart över normalläget och indikerar inte någotfall i sysselsättningen under 2011 (diagram 1). Prognosen för återstoden av2011 innebär en dämpad men fortsatt ökning av antalet arbetade timmar.



Diagram 1 • Sysselsättning och planer i näringslivet, lediga platser (avvikelse från trenden)Nettotal, tusental platser respektive procentuell förändring

Varken näringslivets sysselsättningspla-ner eller antalet lediga platser vid arbets -förmedlingarna indikerar minskad sys-selsättning de närmaste kvartalen.

Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Arbetsförmedlingen.

För 2012 är vi något mer pessimistiska; den dämpade efterfrågeökningenräcker inte till för att öka sysselsättningen. Vi får i stället en marginell minsk-ning av antalet arbetade timmar under första halvåret och därefter oföränd-rad sysselsättning under ytterligare två kvartal (diagram 2).

Förloppet i vår prognos innebär att antalet arbetade timmar för helåret 2011fortfarande ökar kraftigt jämfört med 2010 (tabell 5 på sidan 15). Nästa år blirdäremot markant sämre med i det närmaste oförändrad sysselsättning. Detbetyder också att arbetslösheten ökar något jämfört med i år.Vi räknar med att sysselsättningen som är finansierad av kommuner ochlandsting växer med 9 000 personer i år och 3000 personer nästa år.



Tabell 5 • Nyckeltal för arbetsmarknadenProcentuell förändring, tusental personer respektive procent

2009 2010 2011 2012

Arbetade timmar –2,4 1,9 1,7 0,2Antal sysselsatta –2,0 1,1 2,3 0,1Kommunalt* anställda –27 –17 8 3Kommunalt* finansierade –17 –8 9 3Arbetslöshet** 8,4 8,4 7,6 7,7

Anm.: I prognosen antas kommunalt skattefinansierade privata anställda förändras i sammatakt som kommunalt anställda.*Kommuner och landsting. **Procent av arbetskraften 16–64 år.Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Till följd av närmast oförändrad syssel -sättning 2012 ökar arbetslösheten något.

Diagram 2 • BNP och arbetade timmarSäsongrensade värden, index 2008, kvartal 1 = 100

Återhämtningen på arbetsmarknadenmattas av under 2011 och upphör helt2012. Det finns en fördröjning mellan ökadBNP och ökat antal arbetade timmar.

Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Tillväxtutsikter 2013–2015

Vi utgår från att oron och de negativa effekterna av den internationella skuld-krisen gradvis lättar efter 2012. En återhämtning i den internationella kon-junkturen påbörjas, men återhämtningen är inte tillräckligt stark för att pånågot mer avgörande sätt hinna rätta till vare sig de finansiella eller de realaobalanserna fram till 2015. Underskotten i de offentliga finanserna liksom ar-betslösheten kommer därför vara omfattande i många länder även år 2015.

För svenskt vidkommande bidrar den internationella återhämtningen tillatt den svenska exporten växer snabbare. Den dämpade finansoron gör ock-så de svenska hushållen mer konsumtionsbenägna och de svenska företagenmer investeringsbenägna. Konsumtion och investeringar stimuleras ocksåfortsättningsvis av relativt låga räntor. Ökad exporttillväxt tillsammans meden snabbare tillväxt i inhemsk efterfrågan gör att den svenska ekonomin grad-vis återhämtar sig. År 2015 beräknas arbetslösheten nå ner till 6,0 procent ochden svenska arbetsmarknaden kan sägas ha återfått balans. Det betyder attSverige tar sig snabbare ur lågkonjunkturen än många andra länder.

Från lågkonjunktur till balansDen svenska ekonomin har sedan finanskrisens utbrott befunnit sig i en djuplågkonjunktur. En betydande återhämtning har visserligen skett under 2010och 2011, men det är fortfarande en bra bit kvar innan resursutnyttjandet kansägas vara normalt.

Dessa förhållanden exemplifieras lättast med utgångspunkt från ar-betslöshetsstatistiken. Åren 2007–2008 uppgick den öppna arbetslösheten tillomkring 6 procent. Det är en nivå som allmänt ses vara i samklang med Riks-bankens mål om en inflation på 2 procent och därmed en nivå på arbetslös-heten som anses eftersträvansvärd och som den ekonomiska politiken inrik-tas mot. En arbetslöshet på 6 procent kan också sägas vara ett uttryck för ettnormalt resursutnyttjande, det vill säga ett läge då varken låg- eller högkon-junktur råder (diagram 3 på sidan 16).



Diagram 3 • Öppen arbetslöshet 16–64 årProcent av arbetskraften, säsongrensade kvartalsvärden

Efter bakslaget 2012 och 2013 minskar ar-betslösheten återigen från och med 2014.Balans på arbetsmarknaden uppnås vidmitten av 2015.


Vår bedömning är att det finns relativt goda möjligheter att arbetslöshetennår ner till 6 procent 2015, trots att läget på arbetsmarknaden försvagas 2012.Ett skäl är att sparandet i den svenska ekonomin i utgångsläget är förhållan-devis högt (diagram 4på sidan 17). Den oro som präglat den ekonomiska ut-vecklingen efter finanskrisens utbrott har bidragit till att både hushåll och fö-retag sparar mer än normalt. Hushållen har hållit tillbaka konsumtionentrots en relativt gynnsam inkomstutveckling samtidigt som företagen be-gränsat sina investeringar. Dessutom har bostadsbyggandet under lång tid va-rit ytterligt lågt. Mot den bakgrunden finns en betydande potential för ökadefterfrågan i privat sektor. Men för att denna potential ska kunna frigöraskrävs först att oron och osäkerheten om framtiden dämpas. Ett betydandebakslag i den europeiska krishanteringen skulle fördröja återhämtningenäven här på hemma plan. Men det är inget vi har räknat med i prognosen förmakroekonomins utveckling 2011 och 2012.

Till den privata sektorns goda utgångsläge ska läggas att finanserna i staten,kommunerna och landstingen är i förhållandevis gott skick – trots lågkon-junkturen. I den offentliga sektorn finns inga behov av budgetsaneringar ochbesparingar som fallet är i många andra länder. I vårt land kan därför den of-fentliga sektorn vara med och bidra till efterfrågan och till att en återhämt-ning sker på arbetsmarknaden. Men det är i första hand den privata sektornsom bidrar till att läget på arbetsmarknaden förbättras. En viktig del i detta ärden normalisering som förutsätts ske i hushållens sparande (diagram 4 och 5).



Diagram 4 • Finansiellt sparande i olika sektorerProcent av BNP

Det minskade sparandet framöver i privatsektor ger ett betydande tillskott till kon-sumtion och investeringar vilket i sin turbidrar till att hålla uppe BNP-tillväxten påen relativt hög nivå.


På motsvarande sätt har företagens investeringar sedan finanskrisens utbrottvarit begränsade i förhållande till företagens produktion. Företagen har kortsagt investerat mindre än förväntat. Också denna relation förutsätts fram till2015 återgå till mer normala tal. Det innebär att investeringarna under åren2013–2015 fortsätter växa i relativt snabb takt.

Den återhämtning som beräknas ske i svensk ekonomi 2013–2015 är såledesbåde en följd av förbättrade konjunkturutsikter internationellt och av att spa-randet i svenska företag och hushåll gradvis nedbringas. Att efterfrågestimu-lanserna är såväl yttre som inre gör att svensk bnp växer snabbare än i fleraandra länder (diagram 6).



Diagram 6 • BNP i Sverige och på våra viktigaste exportmarknaderProcentuell förändring

Återhämtningen går fortare i Sverige än imånga andra länder. År 2015 beräknas låg-konjunkturen vara övervunnen här påhem maplan. Då har fortfarande mångaandra länder en bra bit kvar till konjunk -turell balans.


Diagram 5 • Hushållens konsumtion och sparandeProcentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst

Hushållens sparande minskar efter 2012,men förblir högt i jämförelse med nivåer-na under föregående två decennier.


En arbetsmarknad som går mot balans

På sikt bestäms nivån på antalet arbetade timmar av arbetsutbudets storlek,jämviktsarbetslösheten samt de sysselsattas medelarbetstid. Nivån på denjämviktsarbetslöshet som etableras beror på ett antal faktorer som har attgöra med hur väl arbetsmarknaden fungerar – till exempel lönebildning ocharbetslöshetsförsäkring. Som tidigare nämnts anser vi det rimligt att anta attjämviktsarbetslösheten ligger runt 6 procent. Vi antar också att den långsik-tiga medelarbetstiden minskar med någon tiondels procent per år samt att ar-betskraftsdeltagandet påverkas positivt av till exempel jobbskatteavdragetoch förändringar av arbetslöshets- och sjukförsäkringen. På sikt styr löne-bildningen mot balans mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden.

En svårighet är att veta hur lång tid det tar för att uppnå balans. Med deförutsättningar i svensk ekonomi som beskrivs tidigare i avsnittet är det rim-ligt att tro att jämvikt ska kunna uppnås på arbetsmarknaden under loppet av2015. Mellan 2010 och 2015 växer antalet arbetade timmar med nästan 5 pro-cent samtidigt som arbetslösheten sjunker med 2,4 procentenheter.



Tabell 6 • Nyckeltal arbetsmarknaden mot balansProcentuell förändring respektive procent

2010 2011 2012 2013 2014 2015

Arbetskraftsdeltagande 80,8 81,5 81,6 81,9 82,3 82,7Arbetskraften 1,2 1,2 0,2 0,3 0,5 0,4Sysselsatta 1,1 2,3 0,1 0,4 1,2 1,4Arbetslösa* 8,4 7,6 7,7 7,6 6,9 6,0Arbetade timmar 1,9 1,7 0,2 0,3 1,2 1,4Arbetsmarknadsgap –3,1 –1,9 –2,1 –2,2 –1,3 –0,2Timlöner, NR** 1,1 3,5 2,9 2,9 3,4 3,8Timlöner, KL*** 2,6 2,3 2,7 2,9 3,4 3,8Lönesumma 3,0 5,1 3,1 3,2 4,5 5,1BNP 5,6 4,4 1,8 2,7 3,8 4,0

*Procent av arbetskraften 16–64 år. **Nationalräkenskaperna. ***Konjunkturlönestatistiken.Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Låga pris- och löneökningar

De genomsnittliga ökningarna av timlönerna har pressats ner markant under2010 och 2011 (diagram 7). Orsaken är naturligtvis den mycket djupa svackanpå arbetsmarknaden. När det var som värst 2009 var skillnaden mellan faktisksysselsättning (arbetade timmar) och jämviktsnivån – arbetsmarknadsgapet– hela 4 procent. Lönerna ökade därför bara med drygt 2 procent i årstakt.

Försämringen på arbetsmarknaden och det vidgade gapet vi nu ser i vår pro-gnos för 2012 gör att löneökningarna hålls tillbaka ytterligare en tid. Det är ennödvändig förutsättning för att arbetslösheten ska kunna börja röra sig motsin jämviktsnivå.



Diagram 7 • Arbetsmarknadsgap och timlöneförändring enligt Nationalräkenskaperna respektiveKonjunkturlönestatistikenProcent respektive procentuell förändring

Den svåra situationen på arbetsmarkna-den håller tillbaka löneökningarna 2011

och 2012. Därefter närmar de sig succes-sivt ökningstal förenliga med jämvikt.


De två huvudsakliga källorna för att beskriva löneutvecklingen – national-räkenskaperna och konjunkturlönestatistiken – avviker normalt något frånvarandra, men uppvisar på sikt en liknande utveckling. Under 2009–2011 harskillnaderna ökat dramatiskt bland annat som en effekt av finanskrisen (dia-gram 7 på sidan 19). I vår skatteunderlagsprognos är det nationalräkenska-pernas lönebegrepp och arbetade timmar som är relevant, medan det i sam-band med prognoser av kommunala lönekostnader kan vara mer relevantmed konjunkturlönerna. För 2012 antar vi dock att skillnaderna avtar mar-kant och därefter är prognoserna desamma.

Näringslivets produktivitet har utvecklats mycket starkt under 2010 och2011. I kombination med låga lönepåslag har detta resulterat i att företagenskostnader per producerad enhet (det vill säga enhetsarbetskostnaden) harminskat. Därigenom har företagens vinstläge till betydande del återställts ef-ter den försvagning som skedde i samband med finanskrisen 2008–2009. Enfortsatt måttlig höjning av företagens enhetsarbetskostnad parallellt med vis-sa – om än fortsatt begränsade – prisökningar gör att företagens vinstläge för-bättras ytterligare framöver.

Den uppbromsning som beräknas ske i ekonomin under 2012 innebär att in-flationstrycket hålls tillbaka. Tillfälliga effekter i form av lägre energipriseroch sänkningen av restaurangmomsen innebär att kpif-inflation en 3 blir läg-re 2012 jämfört med 2011.

När sedan tillväxten på sikt tar fart igen och gapet minskar bidrar detta tillatt inflationstrycket stiger. Höjningen av inflationen blir dock begränsadbland annat till följd av att kronkursen förstärks i förhållande till euron. Attkronan fördyras i förhållande till euron gör att importen från euroländernablir billigare i kronor räknat vilket dämpar prisökningarna totalt sett. kpif-inflationen förutsätts år 2015 uppgå till 2,0 procent vilket är i samklang medatt den svenska ekonomin och arbetsmarknaden då antas nått balans.



Tabell 7 • Näringslivets priser och lönerProcentuell förändring respektive procent

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Lön (inkl soc avgifter) 4,6 1,9 –0,3 3,4 3,1 2,9 3,4 3,8Produktivitet* –3,7 –5,0 5,5 3,9 2,8 3,3 3,4 3,5Enhetsarbetskostnad* 8,6 7,3 –5,5 –0,5 0,2 –0,4 0,0 0,3Förädlingsvärdespris* 3,1 1,5 0,9 0,7 1,4 0,9 0,4 1,1KPIX 2,5 1,5 1,8 1,2 1,3 1,4 1,6 1,8KPIF 2,7 1,7 2,0 1,5 1,2 1,6 1,8 2,0KPI 3,4 –0,5 1,2 2,9 1,4 1,7 2,1 2,5Tioårig statsobl.ränta 3,9 3,2 2,9 2,6 2,2 2,8 3,7 4,2

*Näringslivet exklusive finans- och fastighetsverksamhet.Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

3. KPI rensat för effekterna av bolåneräntorna.

Bra real skatteunderlagsutveckling

Reala förändringar i form av arbetade timmar och antal personer med trans-fereringsinkomster är viktiga för skatteunderlaget. Men det är även löneök-ningarna, de påverkar inte bara lönesumman indirekt utan även olika trans-fereringsinkomster (sjuklön, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning medmera). Nominellt har skatteunderlaget ökat med i genomsnitt 4 procent perår, men för närvarande ökar det betydligt mindre. Men de nominella talensäger lite om hur kommunernas och landstingens köpkraft förändras. Tilldetta är den reala utvecklingen, det vill säga när prisökningar på sådant somkommuner och landsting använt skatten till dragits av, av större intresse.

På sikt finns ett påtagligt samband mellan antalet arbetade timmar och realtskatteunderlag, men det senare ökar i genomsnitt 0,4 procent mer per år (di-agram 8). Det beror på att lönerna, som normalt höjs betydligt snabbare än öv-riga priser, påverkar skatteunderlaget mer än kommunsektorns kostnader.

Vissa år är skillnaden betydligt större. Trots förra årets starka sysselsätt-ningsuppgång ökade det reala skatteunderlaget mycket beskedligt. Det somhöll tillbaks var den automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna(den så kallade bromsen), vilket gjorde att pensionsinkomsterna utveckladessvagt. I år växer antalet arbetade timmar mycket och vi förväntar oss en storreal ökning.

Nu mattas konjunkturåterhämtningen av och sysselsättningen ökar knap-past alls nästa år. Trots det växer skatteunderlaget realt med 1,5 procent. För -klaringen är att ”pensionsbromsen” släpper och att indexeringen av pensio-nerna blir ovanligt stor. Ökningstakten dämpas något 2013 men tar därefterfart när återhämtningen mot balans inleds.



Diagram 8 • Real skatteunderlagstillväxt och sysselsättning (arbetade timmar)Procentuell förändring

Förändringen av antalet arbetade timmarhar stor betydelse för den reala skatteun-derlagstillväxten. Normalt sett utvecklasskatteunderlaget realt lite mer positivt änarbetade timmar.

Källor: Skatteverket och Sveriges Kommuner och Landsting.

Tillväxttalen under slutet av perioden blir högre än i en normal konjunkturoch såväl sysselsättningens som timlönernas bidrag till skatteunderlaget ökarsuccessivt. Skatteunderlaget växer därför snabbare än den historiska trendenmot slutet av perioden (tabell 8).

Litet överskott i de offentliga finanserna i år

Den offentliga sektorn har hittills klarat den ekonomiska krisen bra. Över -skottet på drygt två procent av bnp när krisen bröt ut 2008 möjliggjorde denexpansiva finanspolitiken, som fördes i syfte att stimulera ekonomin. Trotsdet stannade underskottet på knappt en procent av bnp 2009. Förra året varde offentliga finanserna nästan i balans och i år förväntar vi oss ett litetöverskott motsvarande 0,2 procent av bnp (tabell 9).

I takt med att den ekonomiska tillväxten tar fart framöver förbättras också deoffentliga finanserna. Inkomsterna ökar i snabbare takt än utgifterna, vilketleder till gradvis högre överskott. Satt i relation till bnp minskar både in-komster och utgifter, men utgifterna minskar snabbare.

Allt större offentliga överskott, i kombination med växande bnp, ger engynnsam utveckling av Sveriges skuldkvot (skuld i relation till bnp). Den of-fentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld mätt enligt eu:s definition, denså kallade Maastrichtskulden, var föregående år knappt 40 procent av bnp,vilket är långt under eu:s referensvärde på 60 procent. Det kan också jämfö-ras med genomsnittet i eu som var cirka 80 procent. Fram till 2015 beräknasskuldkvoten för Sverige minska med närmare 13 procentenheter.



Tabell 8 • Skatteunderlagstillväxt enligt olika definitioner, prisutveckling för kommunernas ochlandstingens kostnader för verksamhetenProcentuell förändring

2010 2011 2012 2013 2014 2015

Faktisk förändring 2,1 2,6 3,5 3,2 4,1 4,7Underliggande* 2,7 4,1 3,5 3,2 4,1 4,7Prisförändring 2,1 1,9 1,9 2,0 2,4 2,7Real förändring 0,6 2,1 1,5 1,2 1,7 1,9

*Effekterna av regelförändringar som regleras via de generella statsbidragen har rensats bort,till exempel att grundavdraget för pensioner höjdes 2010 och 2011.Källor: Skatteverket och Sveriges Kommuner och Landsting.

Successiva höjningar av grundavdraget förpersoner som fyllt 65 år åren 2010 och2011 innebär att den underliggande skatte-underlagstillväxten är större än den faktis-ka dessa år.

Tabell 9 • Den offentliga sektorns finanserProcent av BNP

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Inkomster 52,1 50,9 49,9 49,6 49,6 49,5 49,4varav skatter o avgifter 46,6 45,6 44,7 44,5 44,4 44,3 44,1

Utgifter 53,1 51,0 49,7 49,2 48,8 48,2 47,5Hushållstransfereringar 17,6 16,5 15,5 15,5 15,3 14,9 14,5Övriga transfereringar 3,2 3,2 3,1 3,0 3,0 3,0 3,0Konsumtion 27,7 27,0 26,5 26,4 26,2 25,9 25,6

Investeringar 3,3 3,3 3,3 3,2 3,2 3,1 3,0Ränteutgifter 1,2 1,0 1,3 1,1 1,1 1,3 1,3Finansiellt sparande –0,9 –0,1 0,2 0,3 0,8 1,3 1,9Maastrichtskuld 41,9 39,7 37,0 34,5 32,7 30,2 27,0

Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting.

En utgiftskvot som faller snabbare än in-komstkvoten leder till en gradvis förstärk-ning av de offentliga finanserna.

Ökad kommunal konsumtion ryms inom överskottsmålet

Då ekonomin har återhämtat sig och befinner sig i jämvikt räknar vi med attde offentliga finanserna uppvisar överskott motsvarande 1,9 procent av bnp.Det kan tolkas som att det finns en säkerhetsmarginal till regeringens spar-mål som uppgår till en procent av bnp i genomsnitt över en konjunkturcykel.Vi antar då att de offentliga transfereringssystemen är realt oförändrade frånoch med 20134. Vi räknar också med att den kommunala konsumtionen frånoch med 2013 till stor del följer en historisk trend utöver de demografiskt be-tingade kraven på verksamheten. För kommunerna är trenden utöver demo-grafi 0,7 procent och för landstingen 1,1. Sammantaget antar vi att den kom-munala konsumtionen ökar med i genomsnitt 1,4 procent under perioden2010–2015. Konsumtionsökningen är ändå långsammare än den förväntadeökningen av bnp (tabell 10).

Den kommunala konsumtionsökningen ryms således inom regeringensöverskottsmål för de offentliga finanserna, men leder till ett försämrat spa-rande i kommunsektorn. För att få konsistens mellan beräkningarna av kom-munsektorns inkomst- och utgiftssida har vi räknat med att även statsbidra-gen realt ökar med 2 procent per år från och med 2013. Detta antagande bety-der ett tillskott på cirka 6 miljarder kronor per år, ungefär lika fördelat på pris-kompensation och realt tillskott. Trots tillskottet förväntas kommunsektornfå ett finansiellt sparande 5 på –0,6 procent av bnp 2015, samtidigt som statensöverskott uppgår till 2,5 procent av bnp (diagram 9).



4. I likhet med Konjunkturinstitutets beräkningsmetoder.5. Finansiellt sparande är skillnaden mellan icke periodicerade inkomster och utgifter medan begreppetekonomiskt resultat som används i sektorsavsnitten bygger på periodiserade kostnader och intäkter. Ettexempel på skillnad är att investeringsutgifter ingår helt och hållet i det förra medan endast avskrivningar-na ingår i det senare.

Tabell 10 • Den kommunala konsumtionen

2010 2011 2012 2013 2014 2015

Procentuell volymförändring 1,5 1,5 1,2 1,3 1,5 1,7Procent av BNP 19,8 19,5 19,5 19,4 19,2 19,0Miljarder kronor, fasta priser 654 664 672 681 691 703


Trots antagandet om en real ökning avkommunal konsumtion nära en historisktrend så minskar dess andel av BNP.

Diagram 9 • Finansiellt sparande i offentlig sektorProcent av BNP

Staten är konjunkturkänslig. Den uppvisardet största underskottet krisåret 2009,samtidigt är det i staten som överskottenuppstår när den ekonomiska tillväxtenåter tar fart.




Sektorsgemensamma frågorI denna rapport har vi gjort nya antaganden om hur sektornsekonomi kommer att utvecklas på medellång sikt. Förutom enny lägre bedömning av kommunernas kostnadsutveckling än itidigare prognoser har vi också lagt in ett antagande om attbåde generella och riktade statsbidrag ökar.

Vi beskriver också konsekvenserna av den låga räntan försektorns pensionsskuld, hur arbetet med skatteväxling för kol-lektivtrafik fortskrider samt sektorns ekonomi på lång sikt.

Ändrade kalkyler för sektorn

I denna rapport har vi ändrat vårt beräkningssätt för att få fram en kalkyl föråren 2013–2015. I våra beräkningar över sektorns ekonomiska utveckling görvi prognoser för innevarande och nästkommande år, i detta fall för åren 2011och 2012. Prognoserna bygger på våra egna bedömningar samt budgetar, pro-gnoser och enkätsvar från kommuner och landsting över kostnads- och in-täktsutveckling och skattesats.

För kalkylperioden, i detta fall åren 2013–2015, har vi mindre informationatt bygga våra antaganden på. Därför baserar vi beräkningarna på sektorernaslångsiktigt trendmässiga utveckling. Vår kalkyl för kostnaderna bygger den-na gång dels på hur de demografiska behoven utvecklas, dels på antagandetom att kostnaderna ökar i samma takt som de gjort historiskt. I denna kalkylligger även ett antagande om att generella statsbidrag ökar realt med 2 pro-cent per år och att riktade statsbidrag ökar i takt med kostnaderna.

Vi har tidigare antagit att statsbidragen förblir oförändrade. Anledningenär att de är nominellt oförändrade över tiden och att det krävs beslut i riksda-gen om nya eller ökade statsbidrag. Detta innebär att de successivt urholkasav inflationen om inga nya beslut fattas. Statsbidragen har dock ökat trend-mässigt. Eftersom nya eller ökade statsbidrag (framförallt riktade bidrag)många gånger är kostnadsdrivande beror kostnadstrenden delvis på bidrags-höjningar. Detta gör att vi nu förutsätter att de generella och riktade statsbi-dragen kommer att öka även framledes i våra kalkyler.


KAPITEL2

Vi har tidigare baserat våra kalkyler på att kommunernas kostnadsvolym,kostnaderna i fast pris, ökar med cirka 1 procent per år utöver den volymök-ning som kommer av den demografiska utvecklingen. Antagandet bygger påden faktiska volymökning som uppmätts under perioden 1980 till 2005.

Den senaste tioårsperioden, har kostnadsökningstakten varit något läg re ikommunerna än under den tjugofemårsperiod som vi tidigare baserade vårakalkyler på. Under 2000-talets första årtionde ligger volymökningen i kom-munerna i genomsnitt på 0,7 procent utöver demografiska behov. Vi antardärför att kommunerna även fortsättningsvis under kalkylperioden kan sty-ra verksamheten på samma sätt som de gjort under den senaste tioårsperio-den.

I landstingen fortsätter dock volymen även under 2000-talet att öka påsamma sätt som under perioden 1980–2005. Vi antar att trenden håller i sigäven under kalkylperioden.

Konsekvensen av detta nya sätt att beräkna volymökning och statsbidrag påär att sektorns resultat under hela kalkylperioden blir positivt. Om statsbi-dragen inte skulle öka enligt våra antaganden, allt annat lika, skulle det dockbli ett underskott för sektorn på 8 miljarder kronor år 2015.

För kommunerna blir resultaten successivt allt bättre med antagandet omlägre volymökning och ökade statsbidrag, medan landstingen successivt fårallt sämre resultat trots ökningen av statsbidragen och ett antagande om attlandstingen höjer skatten under perioden fram till och med 2015 med totalt 19öre.


2. Sektorsgemensamma frågor

Diagram 10 • Ökning av kostnader i fasta priser samt ökning av demografiska behov för kommu-ner och landstingProcent

I landstingen ökar de demografiska beho-ven för närvarande snabbare än i kommu-nerna. I slutet av kalkylperioden börjaräven kommunernas demografiska behovatt öka. Förutom kostnader som kommerav demografiska behov ökar även övrigakostnader snabbare i landstingen, vilketgör att volymen ökar snabbare i landsting-en. Endast 2007 och 2010 har landstingenhaft en något långsammare volymök-ningstakt än kommunerna. År 2004 är detenda år då volymen minskat i sektorn.

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

Ökad pensionsskuld försvagar resultatet med 8 miljarder kronor

Den besvärliga situationen i världsekonomin och de finansiella obalansernahar lett till en lång period med ett mycket lågt ränteläge i världen. I Sverige varden tioåriga statsobligationsräntan nere på 1,6 procent i september, vilket ärdet lägsta värde som någonsin uppmätts. En konsekvens för kommuner ochlandsting är att det blivit nödvändigt att omvärdera pensionsskulden.

Pensionsskulden räknas som nuvärdet av alla framtida pensionsutbetal-ningar. Den diskonteringsränta som används för beräkning av pensionsskul-den avstäms utifrån utvecklingen av den långa räntan, den tioåriga statsobli-gationsräntan. För att diskonteringsräntan ska vara stabil finns ett toleran-sintervall på ± 1 procentenhet kring den fastställda diskonteringsräntan. Det-ta avstäms mot ett femårsgenomsnitt av statsobligationsräntan (indikator).När indikatorn håller sig inom toleransintervallet ska räntan vara oföränd-rad. Den kraftiga och långvariga räntenedgången har lett till att indikatorn iaugusti gått under nedre gränsen i intervallet. Med det ränteläge som råderför närvarande och med de bedömningar som görs skulle indikatorn kommaatt vara under intervallet en lång period framöver.

En arbetsgrupp med tjänstemän inom förbundet, den så kallade rips-kommittén, ansvarar för att bevaka ränteutvecklingen. Det är viktigt attnuvärdesberäkningen är anpassad till ränteläget så att skulden på ett bra sättåterspeglar det framtida åtagandet.6 rips-kommittén har därför ansett detnödvändigt att sänka diskonteringsräntan med 0,75 procentenheter från år2012, vilket fastslagits enligt beslut av förbundets vd.



6. Regelverket som styr beräkningen av kommuners och landstings tjänstepensioner kallas för RIPS07.Detta reglerar beräkningarna och diskonteringsräntorna.

Diagram 11 • Sammanlagt resultat för kommunsektornMiljarder kronor

Efter ett par år med god ekonomi kommerresultatet att ligga under nivån för godekonomisk hushållning under hela pro-gnos- och kalkylperioden. I och med anta-gandet om trendmässigt ökade statsbi-drag blir dock resultatet successivt alltbättre under kalkylperioden 2013–2015.


En sänkt diskonteringsränta innebär att det beräknade nuvärdet av framtidapensionsutbetalningar, det vill säga pensionsskulden, blir högre. Sammanta-get rör sig denna förändrade nuvärdesberäkning om en ökad skuld i storlek-sordningen 33–35 miljarder kronor. Pensionsskulden i kommuner och lands-ting är tryggad med beskattningsrätt och till största delen ickefonderad.

Kraftig effekt på kostnaderna i landstingens resultatKommuner och landsting har inte kostnadsfört pensionerna historiskt utananvänt sig av en ”pay as you go”-modell. Det finns därför en gammal skuld, av-seende pensionsintjänandet till och med 1997, som redovisas som en an-svarsförbindelse inom linjen (utanför balansräkningen). Enligt lagen omkommunal redovisning ska denna kostnadsbokföras när pensionerna betalasut. Pensionsintjänandet från och med 1998, kostnadsförs vid intjänandet.Merparten av detta är avgiftsbestämd pension och den är direktutbetalad tillde anställdas pensionsbolag. Men för anställda med en inkomst som översti-ger 7,5 basbelopp finns även en förmånsbestämd pension redovisad som enavsättning på balansräkningen.

Förändringar av pensionsskuld intjänad till och med 1997 som redovisas påansvarförbindelsen påverkar inte kostnaderna medan förändringar av skul-den från 1998 som redovisas som en avsättning på balansräkningen påverkarkommunernas och landstingens kostnader.

Merparten av skuldförändringen avser den så kallade ansvarsförbindelsen(cirka 25 miljarder). Men det handlar om miljarder även på den nyare skul-den. Avsättningen ökar med 2 miljarder kronor i kommuner respektive 6 mil-jarder kronor i landstingen. Effekten blir betydligt större i landstingen efter-som avsättningen där är mer omfattande då det är relativt många högavlöna-de i landstingen. I kommunsektorn domineras pensionskostnaderna av denavgiftsbestämda pensionen, då endast få anställda har så hög lön att de harrätt till förmånsbestämd pension.



Diagram 12 • Ränteindikatorn med det toleransintervall som gällde innan förändringen av diskon-teringsräntanProcentenhet

På grund av att räntan på den tioårigastatsobligationen under en längre periodvarit låg och dessutom fortsatt att falla,sjönk den trögrörliga indikatorn under in-tervallet i augusti 2011.


Den förändrade diskonteringsräntan medför att kostnaderna ökar med 8miljarder kronor sammantaget i kommuner och landsting.7 Ansvarsförbin-delsen ökar med 15 miljarder i kommunerna och 10 miljarder i landstingen.Detta belopp är inget som inom de närmaste åren påverkar sektorns kostna-der, men likväl är det nödvändigt att beräkna åtagandet på ett rättvisande sätt.

Spara i goda tider

I september presenterades utredningen Spara i goda tider för en stabil kom-munal verksamhet sou 2011:59. I utredningen föreslås att kommuner ochlandsting ska få möjlighet att spara överskott över 1 procent av skatter ochstatsbidrag i lokala resultatutjämningsreserver, under förutsättning att soli-diteten inklusive ansvarsförbindelsen är positiv. Om soliditeten är negativkrävs att överskottet överstiger 2 procent. Medlen ska kunna användas för attklara balanskravet när intäktsutvecklingen är svag. Utredningen föreslår ock-så att kommunens/landstingets ekonomi ska utvärderas i samband med bok-slutet där hänsyn tas även till framtida pensionsåtaganden m.m. Möjlighetenatt sätta av medel från resultatet under starka år gör att sektorn får stabilarevillkor, det blir lättare att planera och besparingar kan läggas ut över en läng-re period.

I utredningen finns också ett förslag på hur ett centralt system för stabili-sering av intäkterna i kommuner och landsting kan utformas. Denna del avförslaget har förbundets sakkunnige inte ställt sig bakom.

Ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken

Den första januari 2012 träder den nya kollektivtrafiklagstiftningen i kraft. Enviktig förändring är att strategiska beslut kring den regionala kollektivtrafi-ken ska fattas i förvaltningsform av regionala trafikmyndigheter. Kommuneroch landsting måste därför ta ställning till hur de nya trafikmyndigheternaskall ordnas. Om landstinget och kommunerna ska vara gemensamt ansvari-ga måste de komma överens om hur kollektivtrafikmyndigheten ska organi-seras. Detsamma gäller om kommunerna gemensamt – utan medverkan frånlandstinget – ska bära ansvaret.

Landstinget som ensam huvudmanI Stockholm, Skåne och Gotland är landstinget/regionen redan idag ensamhuvudman för kollektivtrafiken. Ytterligare sju län har inkommit till Finans-departementet med hemställan om justeringar i utjämningssystemet till följdav att landstingen tar över huvudmannaskapet. Sju län har fattat beslut om attäven fortsatt dela huvudmannaskapet för kollektivtrafiken. I resterande länpågår fortfarande diskussioner kring den framtida lösningen men mycket ta-lar för att det i dessa län blir ett delat huvudmannaskap under 2012.



7. Beloppet bygger på att kommuner och landsting enligt lagen ska redovisa sina resultat enligt blandmo-dellen. Då vissa landsting och kommuner trots detta fullfonderar (har lagt in hela pensionsskulden i ba-lansräkningen) blir kostnaden högre för dem, vilket gör att det totala beloppet för sektorn blir 11 miljarderkronor (varav 8 miljarder gäller landstingen). Det officiella resultatet som ska redovisas till Statistiskacentralbyrån bygger dock på redovisning enligt blandmodellen, även för de som har fullfonderat sina pen-sioner.

I ett kort perspektiv blir effekten för kommuner som skatteväxlat och tidiga-re haft låga kostnader för kollektivtrafik att kostnaderna inte minskar i pari-tet med uteblivna skatteintäkter. Kommuner med något högre kostnader förkollektivtrafik, exempelvis större städer, kan däremot känna sig som vinnarei samband med skatteväxlingen. Merparten av dessa omfördelningseffekterkommer dock att korrigeras via kostnadsutjämningssystemet. På lång sikt ärdet viktigt att konstatera att det med största sannolikhet är samhällsekono-miskt lönsamt att samla kollektivtrafiken hos en huvudman i ett större geo-grafiskt område än vad en kommun utgör. Dessutom skapas bättre förutsätt-ningar för styrningen av kollektivtrafiken och prioritering mot andra sam-hällsnödvändiga kostnader, såsom hälso- och sjukvård.

Åtgärder idag med bäring på samtiden och fram tiden

Debatten kring välfärdens långsiktiga finansiering har på senare tid känne-tecknats av att det finns en reell utmaning. Debattörer som sticker huvudet isanden blir allt färre. Men någon patentlösning på finansieringen finns inte,i vart fall inte om man ska värna likvärdiga välfärdstjänster för alla. Däremotgår det att lista ett antal åtgärder som lindrar och skjuter fram gapet mellanoffentliga resurser och kostnader. I Framtidens utmaning 8 beräknas gapet tillcirka 200 miljarder kronor år 2035. Men då handlar det i någon mening ommorgondagens standard på välfärden, inte dagens.

Välfärdstjänsterna är idag betydligt mer omfattande än någonsin. Väl -stånds ökningen har gjort detta möjligt. Verksamheterna har påverkats av am-bitionshöjningar, och teknik har gjort åtgärder möjliga som tidigare inte kun-de utföras. Allt pekar på att utvecklingen kommer fortsätta och att medbor-garnas förväntningar och krav fortsätter att öka. Hur ska vi bära oss åt för attmöta det demografiska trycket och de förväntade ambitionshöjningarna förvälfärdstjänsterna?



Tabell 11 • Fördelning av huvudmannaskapet för kollektivtrafiken 2012 och nivå på skatteväxlingför de som ändrar huvudmannaskap

Ensam Växlar t landstinget/regionen Delat huvud- Oklart lägehuvudman Nivå mannaskap

Stockholm Uppsala 43 öre Sörmland VärmlandSkåne Östergötland 42 öre Kronoberg ÖrebroGotland Jönköping 33 öre Blekinge Västmanland

Kalmar 41 öre Dalarna NorrbottenHalland 20 öre VästernorrlandVästra Götaland 43 öre JämtlandGävleborg 26 öre Västerbotten


Nivån på skatteväxlingen varierar från 20

öre i Halland till 43 öre i Uppsala län ochVästra Götaland. I de län där läget äroklart diskuteras skatteväxlingar på lägrenivå. Från 2012 kommer hälften av lands-tingen/regionerna vara ensamma huvud-män. Det är värt att notera att dessa länstår för cirka 73 procent av rikets befolk-ning och 96 procent av de totala kostna-derna för kollektivtrafiken.

8. Framtidens utmaning – välfärdens långsiktiga finansiering, SKL 2010.

Ytterst handlar det om att krama ut så mycket som möjligt ur skattepeng-arna. En viktig metod är att kartlägga och jämföra verksamhet mellan olikakommuner respektive landsting. Detta ökar möjligheterna att dra lärdom avvarandra. Även analyser över tid i den egna verksamheten är viktiga. Förut-sättningarna har aldrig varit bättre än nu. Det finns många databaser och jäm-förelser att välja mellan, till exempel Öppna jämförelser inom grundskola,gymnasieskola, vård och omsorg om äldre, hälso- och sjukvård, socialtjänst,trygghet och säkerhet samt folkhälsa. Kostnad per brukare, kostnad per pati-ent och rapporten Vad kostar verksamheten i Din kommun? är ytterligare ex-empel. I Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se) finns det över2000 nyckeltal. Det råder med andra ord ingen brist på nyckeltal. Men det gäl-ler att sålla bland nyckeltalen och använda dem som passar bäst för syftet medanalyserna av den egna verksamheten.

Det viktiga är hur man använder resurserna. Exempelvis visar forskning attlärarna är en av de viktigaste faktorerna för att förbättra resultaten i skolan.Men det finns ingen automatisk koppling mellan fler lärare och bättre resul-tat, däremot mellan bättre lärare och bättre resultat.9

De mest sjuka äldre står för uppskattningsvis hälften av hälso- och sjukvår-dens samlade kostnader. För att dessa personer ska få vård på rätt nivå krävssamverkan inom landstinget och mellan landstinget och kommunen. Ett an-nat problem är omfattande läkemedelsbehandling, inte minst bland äldre,som kan leda till sämre hälsa.10 Läkemedlen svarar för bara tio procent avsjukvårdens kostnader, men används i nästan all sjukvård. Allt bättre läke-medel ger ökade hälsovinster per arbetad timme. Men inläggningar på medi-cinklinik som följd av läkemedelsrelaterade problem har i studier uppgått till15 procent eller mer av alla inläggningar, vilket ger en kalkylerad kostnad på2,5 miljarder kronor.

Totalt sett behövs en djupare diskussion om vilka välfärdstjänster som påsikt är så viktiga att de ska erbjudas med offentliga medel och vilka som indi-viden själv ska betala. Många gånger hamnar den typen av diskussioner kringatt man själv ska betala för ”guldkanten” i tillvaron. Att vara restriktiv mot attföra in nya ”guldkanter” i det offentliga är en delåtgärd, men det kommer inteåt det underliggande finansieringsproblemet. En tydligare prioritering hand-lar i förlängningen om välfärdssystemens grundläggande principer. Ska densolidariska finansieringen omfatta både det som kräver stora insatser somäldreboende, kvalificerad sjukvård, och sådant som är förhållandevis billigt?

Ska principen att ge lika för alla upprätthållas eller ska ett allt snävare of-fentligt finansieringsutrymme reserveras för dem som har sämst möjligheteratt klara finansieringen på egen hand? Ska det egna ansvaret spela roll för hurmycket den enskilde betalar? Detta är frågor som är politiska och etiska ochpå vilka det inte finns några givna svar. Här finns tre bärande etiska principersom kan vara till hjälp: människovärdesprincipen, behovs- och solidari-tetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen.



9. Se kapitlet ”Kommunernas ekonomi” om exempel på sätt att effektivisera.10. Se rapporten Från fattigvård till valfrihet. Utvecklingen av vården & omsorgen om äldre. SKL 2011.



Kommunernas ekonomiNär återhämtningen nu bryts växer skatteintäkterna långsam-mare jämfört med tidigare bedömningar. Kommuner med godekonomi och starka resultat i ryggen de senaste åren kan klara ensämre intäktsutveckling utan alltför drastiska åtgärder i verk -samheten. Långt ifrån alla kommuner har dock en så gynn sam si-tuation. För de kommuner som har haft svårt att få ihop ekono-min är läget inför 2012 mycket bekymmersamt. För att klara enekonomi i balans med demografiska förändringar och kontinu-erligt ökade krav krävs på vissa håll både skattehöjningar, effek-tiviseringar och översyn av kommunernas tjänsteutbud.

Kommunerna har haft god ekonomisk hushållning under2000-taletKommunernas resultat var sammantaget mycket starkt 2010. Som andel avskatter och bidrag uppgick resultatet till 3,2 procent, vilket med god marginal


KAPITEL3

Diagram 13 • Kommunernas resultat före extraordinära posterMiljarder kronor samt procent av skatter och bidrag

Genomsnittligt resultat för alla kommunerräknat som andel av skatter och bidrag är2 procent under hela 2000-talet, vilket kanses som ett uttryck för en långsiktigt godekonomisk hushållning.


överstiger tumregeln för god ekonomisk hushållning. Men denna tumregelbör följas över ett flertal år snarare än varje enskilt. Sett över hela 2000-taletuppgår resultatet i genomsnitt till just 2 procent av skatter och bidrag, vilketinnebär att kommunerna sammantaget och på lång sikt har god ekonomiskhushållning.

Fler kommuner redovisade resultat över 2 procentÅr 2010 var det fler kommuner än någonsin som redovisade ett resultat påminst 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Det var också få kommunermed underskott, endast 16 stycken.

Kommuner i obalans?Att kommunernas sammantagna resultat varit förenliga med stabil ekonomide senaste åren betyder dessvärre inte att det ser lika ljust ut för alla. Det finnsfortfarande ett antal kommuner som inte har redovisat positivt resultat de se-naste åren. Sammanlagt 17 kommuner har redovisat underskott minst två avde senaste tre åren. Orsakerna till underskotten varierar, och varje kommunhar sina specifika utmaningar. I april i år överlämnades betänkandet Likvär-diga förutsättningar – Översyn av den kommunala utjämningen (sou 2011:39)till regeringen. Föreslagna förändringar syftar till att utjämningen bättre skaspegla nuvarande behovs- och kostnadsskillnader mellan kommunerna. Avde 17 kommuner som beskrivits ovan får 12 kommuner ett tillskott om försla-get genomförs.


3. Kommunernas ekonomi

Diagram 14 • Antalet kommuner med underskott, samt med resultat över 2 procentAntal

Fler kommuner än någonsin hade år 2010

ett resultat som översteg 2 procent avskatter och bidrag vilket förknippas medett långsiktigt hållbart finansiellt mål. Detfinns dock fortfarande ett antal kommunersom har svårt att få sin ekonomi i balans.

Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Återhållsam kostnadsutveckling 2010

Under 2010 ökade kommunernas kostnader för egentlig verksamhet med enprocent i fasta priser. Det är en något lägre kostnadsutveckling än genoms-nittet under 2000-talet.

Kommunernas kostnader i fasta priser för individ- och familjeomsorg mins-kade 2010. De tidigare galopperande kostnadsökningarna inom lss ser nu utatt stabiliseras. De ökar dock fortfarande snabbare än vad som kan förklarasav demografiska förändringar. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd ökade to-talt med 4,7 procent i fast pris 2010. Ökningstakten har avtagit jämfört med2009 då volymökningen var 12,1 procent.



Diagram 15 • Kommunernas medelresultat åren 2008–2010 samt resultat justerade förtillskott/avdrag enligt nytt utjämningsförslagResultat i kronor per invånare

-5000

-4000

-3000

-2000

-1000

0

1000

2000

Deger

fors

Ydre

Arjep

log

Boxh

olm

Färgela

nda

Hofors

Härnö

sand

Kalix

Lyse

kil

Ovanå

ker

Ragu

nda

Sven

ljung

a

Söde

rtälje

Valde

marsv

ik

Vans

bro

Vimmer

byÅm

ål

Kro

nor p

er in

våna

re

Genomsnittligt resultat 2008-10

inkl. ny utjämning

Av de 17 kommuner som haft underskottminst två av de senaste tre åren får 12ökade intäkter i det nya förslaget tillutjämningssystem. Den blå stapeln visarvilket resultat kommunerna skulle ha haftom det nya förslaget till utjämnings-system hade varit infört.


Tabell 12 • Andel av totala kostnader för egentlig verksamhet samt utveckling av verksamhetenskostnader

Andel av totala Volymförändring Volym i snittkostnader 2010 2009–2010 2001–2010

Infrastruktur o skydd 7,5 –0,5 1,6Kultur- o fritidsverksamhet 5,1 2,3 0,6Förskola, pedagogisk omsorg 11,8 2,6 2,9Skolbarnsomsorg, förskoleklass 3,7 1,7 0,1Grundskola 17,7 –0,5 –0,1Gymnasieskola 8,8 –0,7 2,5Vuxen- o övrig utbildning 1,6 5,7 –4,1Äldreomsorg 21,7 0,8 0,8Funktionshindrade 9,7 0,9 3,8Individ- o familjeomsorg 5,1 –0,1 1,5Ekonomiskt bistånd 2,5 4,7 –0,4Övrigt* 4,8 6,7 1,3S:a egentlig verksamhet 100,0 1,0 1,1

*Till största delen arbetsmarknadsåtgärder.Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

Under 2010 ökade kommunernas totalakostnader för egentlig verksamhet medmåttliga 1 procent utöver pris- och löne -ökningar. Kostnaderna för grundskola ochgymnasieskola minskade i fasta priser, vil-ket överensstämmer med ett minskat an-tal elever i åldersgrupperna. Trots ökadedemografiska behov av äldreomsorg pånära 2 procent ökade kostnaderna i fastapriser bara med 0,8 procent 2010.

Till följd av att äldreomsorgen utgör så stor andel av de totala kostnadernabidrar denna verksamhet tillsammans med barnomsorg mest till den sam-mantagna kostnadsökningen under förra året. Kostnadsökningar inom vux-enutbildning, ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder kan hänförastill konjunkturen och arbetsmarknadsläget.

Kostnaden per elev ökar då antalet elever sjunkerKommunernas totala kostnader för grund- och gymnasieskola minskade i fas-ta priser 2010, vilket var förväntat då antalet elever i de aktuella åldersgrup-perna minskade. Antalet elever i grundskolan har minskat under 2000-talet,medan antalet elever i gymnasieskolan ökat kraftigt fram till 2009 för att dä-refter minska avsevärt. Först år 2017 vänder utvecklingen och antalet gymna-sieelever börjar öka igen. Kostnaden per elev i gymnasieskolan har ökat 2010,vilket innebär att kommunerna inte fullt ut lyckats anpassa verksamheten tillfärre antal elever. Detta beror sannolikt delvis på att vissa kostnader är fasta,och delvis på att alla kommuner inte kunnat anpassa resurserna. För att kun-na finansiera ökade behov inom andra verksamheter är det mycket angelägetför kommunerna att anpassa kostnaderna efter behoven.

Att anpassa kostnaderna för gymnasieskolan till väsentligt färre elever kom-mer att bli en av kommunernas många utmaningar framöver. Till detta kom-mer även utmaningen om minskade resurser till följd av gymnasiereformen(läs mer i avsnittet ”Staten sparar på gymnasieskolan”).



Diagram 16 • Kostnadsutveckling i fasta priser och demografisk utveckling för grundskola ochgymnasieskolaIndex 2000 = 100

Kommunernas kostnad i fasta priser perelev i grundskolan har ökat kontinuerligtunder 2000-talet samtidigt som antaletelever i grundskolan har minskat. Kostna-den per elev i gymnasieskolan har minskatnågot under hela perioden samtidigt somantalet elever ökat kraftigt. Av diagram-met framgår att det såväl för grundskolansom för gymnasieskolan finns ett omväntsamband mellan elevutveckling och kost-nad per elev. Ökar elevantalet så minskarkostnaden per elev och vice versa.

Källor: Statistiska centralbyrån, Sveriges Kommuner och Landsting och Kolada.

Kraftig ökning av jämförelsestörande kostnader och med finansiering avstatlig infrastruktur

I kommunernas redovisning av verksamhetens kostnader särredovisas jäm-förelsestörande poster 11. Sammantaget uppgick jämförelsestörande kostna-der och medfinansiering av statlig infrastruktur till nära 5 miljarder 2010, vil-ket motsvarar 1,2 procent av skatter och statsbidrag.12 Utvecklingen av kom-munernas intäkter under 2010, då både skatteintäkter och tillfälliga statsbi-drag successivt förbättrades kan vara en av anledningarna till att många kom-muner hade stora kostnader av engångskaraktär 2010, till exempel nedskriv-ningar, avsättningar mm. Detta försvårar jämförelse mellan åren.

Förändrade behov kräver anpassning, GY11 förutsätter kostnadsminskningar!

Befolkningsökningar och förändrad sammansättning av åldersgruppernamedför att kommunernas kostnader ökar med i genomsnitt en halv procentper år. En stor utmaning för kommunerna som inleddes redan 2009 är attgruppen 16–19-åringar minskar kraftigt fram till 2015. För att klara ökade be-hov inom andra områden, till exempel förskola och grundskola krävs det attkommunerna anpassar kostnaderna inom gymnasieskolan och genomförnödvändiga omprioriteringar.

Mer än 1 000 gymnasieskolorGymnasieskolorna blir allt fler samtidigt som eleverna blir allt färre. Antaletelever i gymnasieskolan har minskat med 9 000 sedan förra läsåret. Det finnsidag 505 kommunala, 489 fristående och 21 lands tingskommunala skolor. Avtotalt 1015 gymnasieskolor är 67 ny startade under 2010/2011. Samtidigt har 28gymnasieskolor lagts ner. Det innebär en ökning med 39 skolor sedan förraåret. Av Sveriges 290 kommuner finns det minst en gymnasieskola i 278 kom-muner. I 118 kommuner finns det fristående gymnasieskolor och i 5 kommu-ner finns det enbart fristående.



11. Händelser eller transaktioner som inte är extraordinära men som är viktiga att uppmärksamma vidjämförelser med andra perioder. Se även www.rkr.se Rekommendation 3.1.12. Nettot av jämförelsestörande poster (inklusive reavinster och förluster) har under de senaste årenuppgått till plus 3 miljarder medan kostnaderna 2010 var så mycket högre att nettot i stort sett var noll.

Diagram 17 • Olika verksamheters volymutvecklingIndex 2010 = 100

Ett minskat antal elever i gymnasieskolanunder de närmaste åren innebär att kom-munerna måste ställa om och anpassaverksamheten. Fler barn och äldre ökarbehoven av barn- och äldreomsorg. Från2011 och framöver ökar antalet grund -skoleelever med 3 procent per år.


Dubbla organisationer i gymnasieskolan

Färre elever och fler gymnasieskolor innebär färre elever per skola, vilket tor-de öka kostnaden per elev.

Lägg till detta att den gamla gymnasieskolan ska drivas parallellt med dennya från och med hösten 2011 och ytterligare ett par år. Detta innebär sanno-likt ännu högre kostnader per elev.

Staten sparar på gymnasieskolanRegeringen har i Budgetpropositionen för 2012 minskat de allmänna bidragentill kommunerna med 675 miljoner kronor år 2012, 895 mil joner kronor för år2013, 1 360 miljoner kronor för år 2014 och med 1930 miljoner kronor från ochmed år 2015 med hänvisning till gym nasiereformen gy11.

Det stora sparbetinget är utformad som en ”trappa” och ska från och med 2015ge en besparing på 1,35 miljarder. Trappan har konstruerats så att besparing-en är utslagen på fem år vilket ger en årlig besparing på 270 miljoner kronor.Det första året, hösten 2011, ”slipper” kommunerna spara. Detta sparbetingfördelas i stället på år 2012 och 2013.



Tabell 13 • Regeringens förslag till besparing på gymnasieskolan vid införandet av GY11Miljoner kronor

GY11 2012 2013 2014 2015Regeringens förslag till besparing

”Trappan” –135 –135Besparingsberäkningar, 7 kommuner –270 –270 –270 –270(Sammanlagt 4 % besparing 2015) –270 –270 –270 –270

–270 –270 –270–270 –270

–270Delsumma sparbeting 1 –675 –945 –1 080 –1 350Halvering av de som går ett fjärde år –175 –350Halvering av de som går direkt till Komvux –125 –250Programinriktat individuellt val –80 –80Utökat program/uppnå grundläggande behörighet 50 100 100S:a effektiviseringstrappa o övrigt –675 –895 –1 360 –1 930


Kostnadsberäkningen är framtagen tillsammans med sju fokuskommuner(av 290) och införandet av gymnasiereformen gy11 ska enligt statsmakternaeffektivisera undervisningen genom större grupper, färre håltimmar och fö-renklad schemaläggning. Besparingen har räknats fram utifrån att fyra pro-cent av gymnasieskolans kostnad på totalt drygt 33 miljarder kan sparas, vil-ket blir 1,35 miljarder kronor.

Andra delar av besparingen ska åstadkommas genom att minska antaletelever som går ett fjärde år. Färre ska gå direkt till komvux och effektiviseringgenom nedläggning av iv-programmet och införande av fem nya introduk-tionsprogram ska leda till en sammantagen besparing på 680 miljoner kronor.För utökat program tillförs kommunerna 100 miljoner kronor. Den samman-lagda effekten av införandet av den nya gymnasieskolan innebär således attanslaget för Kommunalekonomisk utjämning från år 2015 och framåt mins-kar med 1,93 miljarder kronor.

I förra Ekonomirapporten, maj 2011, redovisade vi utfallet av den enkät somskickades ut till ansvariga för gymnasieundervisningen i kommunerna. Få an-såg det möjligt att genom större grupper, färre håltimmar och enklare sche-maläggning kunna effektivisera motsvarande ovanstående gigantiska spar-beting.

Förhandlingarna mellan utbildningsdepartementet och förbundet avslu-tades i september 2011 utan att parterna var överens. Någon överenskom-melse i enlighet med finansieringsprincipen har alltså inte uppnåtts.

På förfrågan uppger en stor andel av kommunerna att minskningen avstatsbidragen avseende gymnasiereformen inte kan dras från gymnasiesko-lans budget, då det skulle innebära en orimligt låg ersättning per elev. I stäl-let minskar dessa kommuner budgeten generellt för alla verksamheter. Dekommuner som inte har egen gymnasieskola är naturligtvis beroende av hu-ruvida kringliggande kommuner väljer att minska skolpengen i gymnasi-eskolan eller om de väljer att minska andra verksamheters budget.

Finansieringsprincipen följs inteFinansieringsprincipen är grundbulten för de ekonomiska relationerna mel-lan staten och kommunsektorn. Kommuner och landsting ska inte behövahöja skatten eller prioritera om annan verksamhet för att finansiera statligabeslut som direkt påverkar verksamheten. För ytterligare info se kortfilmen:www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/finansieringsprincipen

Det finns genom åren en del statliga reformer som varit mindre lyckade ur ettfinansieringsprincipsperspektiv. På senare tid är det den genomförda gym-nasiereformen, se ovan, som är det största avsteget från finansieringsprinci-pen. Ett annat exempel är propositionen Offentliga bidrag på lika villkor. Syf-tet med det nya regelverket skulle vara ett förtydligande av gällande regler.Några kostnadskonsekvenser skulle därför, enligt propositionen, inte uppstå.Eftersom det inte genomfördes några förhandlingar mellan Regeringskansli-et och Sveriges Kommuner och Landsting om ekonomiska konsekvenser in-för beslutet, gjorde förbundet tillsammans med ansvariga i kommunerna enuppföljning. Den visade att de nya reglerna för hur bidrag till fristående sko-lor ska beräknas har medfört kostnadsökningar för kommunerna med över230 miljoner kronor. Resultatet av kommunenkäten redovisas i förbundetsrapport Uppföljning av de nya bidragsreglerna.



Vad driver kostnadsutvecklingen i kommunerna?

Kostnaderna för kommunal verksamhet har historiskt sett ökat varje år. Förstoch främst ökar de till följd av löneökningar, då kommunal verksamhet tillstörsta delen består av lönekostnader. Priser på andra varor och tjänster bi-drar också till att kostnaderna ökar. När behovet av eller ambitionsnivån fören kommunal service förändras, antingen genom demografiska förändringar,förändringar i lagstiftning eller lokala politiska ambitioner, påverkas ocksåkostnadsutvecklingen.

Kostnaderna varierar med pris- och löneökningar

Pris- och löneökningar i kommunal verksamhet har varierat mellan 1,5 och4,4 procent årligen under 2000-talet. Förändringar i befolkningen medförökade behov på cirka 0,5 procent årligen. I genomsnitt har kommunernaskostnader ökat med 0,7 procent utöver demografiska behov. Det är tydligt attåren 2003–2005 varit 2000-talets tuffaste år, med stora besparingar, då kost-naderna sammanlagt för dessa år ökade långsammare än vad som följer av dedemografiska förändringarna. Åren 2009–2010 har pris- och löneökningarnavarit låga som en följd av finanskrisen. En dämpad kostnadsökningstakt kanockså noteras, som en följd av finanskrisen, främst 2008.

Reformer och lagstiftning påverkar också utvecklingenVi har visat att det finns ett naturligt samband mellan förändring i befolk-ningsstruktur och behovet av verksamhet. Men det finns också verksamheterdär demografiska förändringar inte är förklaringen till kostnadsökningarna.Ett sådant exempel är kostnaderna för funktionshindrade.



Tabell 14 • Demografi och kostnadsutveckling i fasta och löpande priser i kommunernaÅrlig procentuell förändring

Demografiska Övrigt Utveckling i fasta Pris utveck- Utveckling ibehov priser (volym) ling (PKV*) löpande priser

2003–2005 0,4 –0,3 0,1 3,4 3,52006–2008 0,5 1,4 1,9 3,0 4,92000–2010 0,5 0,7 1,2 3,1 4,32008 0,4 0,2 0,6 4,4 5,02009 0,6 0,4 1,0 1,5 2,52010 0,5 0,5 1,0 2,1 3,1

*Prisindex för kommunal verksamhet, se cirkulär 11:34.Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

Kommunernas kostnader för egentligverksamhet har varierat under 2000-talet.I genomsnitt har kostnaderna ökat med 1,2procent utöver pris- och löneökningar, va-rav demografiska behov varit 0,5 procent.Den lägsta kostnadsutvecklingen var2003–2005 då kostnaderna endast ökademed 0,1 procent utöver priser och löner.

Kommunernas kostnader för funktionshindrade har ökat med drygt 38 pro-cent i fast pris sedan år 2000. Det kan jämföras med att de totala kostnadernaför egentlig verksamhet har ökat med 12 procent under samma period. Funk-tionshinderområdet är den verksamhet där kostnaderna har ökat mest under2000-talet. Antalet personer med insatser enligt lss har också ökat kraftigt,med 36 procent, vilket är främsta orsaken till kostnadsökningen.



Diagram 18 • Kostnadsökningar i fasta priser per verksamhetIndex 2000 = 100

Kostnaderna för funktionshindrade harökat mest under 2000-talet, medan kost-naderna för grundskolan har minskat. De-mografisk utveckling spelar större roll förvissa verksamheter, såsom förskola,grund skola, gymnasieskola och äldreom -sorg. Kultur- och fritid, individ- och famil-jeomsorg samt infrastruktur och skydd va-rierar med andra variabler som reformer,prioriteringar, lagstiftning med mera.


Förbundet har föreslagit att regeringen skagöra en översyn av utjämningssystemet förlss. Bakgrunden är dels de stora sväng-ningarna i standardkostnaderna mellanolika år, dels ett behov att minska kommu-nernas incitament att välja lss-insatserframför insatser enligt Socialtjänstlagen(sol).

lss-utjämningen är väldigt följsam motkostnadsutvecklingen genom konstruktio-nen med personalkostnadsindexet. Följ-samheten leder till att utfallet i utjämning-en mellan enskilda år på kommunnivå vari-erar betydligt, detta gäller speciellt förmindre kommuner. Stora förändringar istandardkostnaderna behöver inte vara ne-gativt om det speglar en avvikande utveck-ling av antal insatser och/eller kostnaderjämfört med riket. Eftersom kostnadernamäts för hela året medan insatserna endast

mäts vid ett tillfälle bör översynen även in-nefatta hur detta påverkar utfallet ochmöjligheterna att minska svängningarna. Inågra kommuner har standardkostnadenper invånare ökat med upp till 50 procentmellan 2009 och 2011 års utjämning samti-digt som den i flera kommuner minskat (inågot fall med mer än 30 procent).

Eftersom insatser enligt sol för funk-tionshindrade inte ingår i någon av utjäm-ningsmodellerna har kommunerna idagekonomiska incitament att välja lss-insat-ser framför sol-insatser. En del kommu-ner upplever detta som negativt eftersomsol kan vara mer flexibel för till exempelungdomar med neuropsykiatriska funk-tionshinder. Förbundet vill därför att kost-nader för insatser för funktionshindradeenligt sol ska ingå i utjämningssystemet.

Dags för översyn av LSS-utjämningen?

Ökat nyttjande av kommunala tjänster

En annan förklaring till att kostnaderna stiger är att allt fler nyttjar kommu-nala tjänster. Inom barnomsorgen har inskrivningsgraden ökat väsentligt.Den främsta ökningen ser vi inom förskola och pedagogisk omsorg, där in-skrivningsgraden ökat från 72 procent år 1998 till 86 procent år 2010 för barni åldrarna 1–5.

Ett antal reformer har införts inom barnomsorgen i syfte att öka nyttjan-degraden. Införandet av förskoleklass 1998, maxtaxan inom barnomsorgen2002 och allmän förskola för barn 4–5 år 2003 är några av de mest omfattan-de. Dessa reformer har inneburit att nyttjandegraden i förskola och skol-barnsomsorg ökade kraftigt.

Utrymmet att öka intäkterna med höjd skatt minskarKommunerna arbetar hela tiden med att anpassa verksamheten till föränd-rade förutsättningar och det sker kontinuerligt ett förbättrings- och effekti-viseringsarbete. Medelskattesatsen för kommunerna har varit relativtoförändrad de senaste åren. Om det är ett uttryck för att kommunerna und-viker att använda skattesatsen som ett verktyg för att balansera intäkternamot kostnadsutvecklingen, innebär det att större krav ställs på att anpassakostnaderna till att bli långsiktigt hållbara.



Diagram 19 • Andel barn i respektive åldersgrupp som är inskrivna i barn- och skolbarnsomsorgProcentuell andel

Reformer inom förskola och skolbarnsom-sorg har bidragit till att nyttjandegradenhar ökat. Kommunerna har inte blivit kom-penserade fullt ut för dessa förändringar.

Källa: Kommun- och Landstingsdatabasen, www.kolada.se .


kapitel3. Kommunernas ekonomi

Diagram 20 • Medelskattesatsen har stabiliserats under de senaste årenAntal och procent

Historiskt sett har skattesatsen höjts kon-tinuerligt, vilket skapat utrymme att ökakostnaderna. De senaste åren har dockmedelskattesatsen varit i stort settoförändrad. Det har förekommit bådeskattehöjningar och sänkningar. Inför varjenytt budgetår gör kommunen en avväg-ning mellan skattesats och vilka resurserde kommunalt finansierade tjänsternakräver.




För att kunna bedriva kommunal verksam-het i en framtid med ökade demografiskabehov och kontinuerligt förändrad efter-frågan krävs såväl anpassning som effekti-visering. Det närmaste året växer skattein-täkterna relativt måttligt medan kraven påförbättrad kvalitet inom skola och omsorgtill synes är omättliga. För att genomföraförbättringsarbete krävs inte nödvändigt-vis mer resurser. Vi har sett exempel påfan tastiska resultatförbättringar inom oli-ka verksamheter i kommunerna. Nedan geskorta beskrivningar om arbetet inomgrundskolan i Essunga kommun och sam-verkan mellan skola och socialtjänst i Hel-singborg.

Nossebro skolaI samband med publiceringen av förbun-dets första Öppna jämförelser i grundsko-lan 2007 visade det sig att Nossebro skola iEssunga kommun hade dåliga resultat i åk9. För att förbättra resultaten beslutademan att ändra arbetssättet i skolan. Politi-kerna satte upp en vision om att alla eleverska klara målen och vara inkluderade år2010. Efter genomgång av aktuell forskningarbetade man fram en modell som gick utpå att alla elever skulle klara sig i klassrum-met. Resurser flyttades från specialgrupperoch in i klassrummet. Mottot var ”In medlärare istället för ut med elever”. Alla ele-ver som inte förväntades nå målen erbjödsextra träningspass före skolan, eller på ras-ten. Resultaten var slående. På tre år gickNossebro skola från näst sista plats i öppnajämförelser 2007 för grundskolan till enhedrande andraplats 2010. Andelen eleversom gick ut grundskolan med godkända be-tyg i alla ämnen ökade från 62 till 96 pro-cent. Meritvärdet i årskurs 9 ökade från188 till 234 och andelen elever som var be-höriga till gymnasieskolan ökade från 76till 100 procent.

Skolfam i HelsingborgHelsingborg startade 2005 arbetsmodellenSkolFam – Skolsatsning inom familje-hemsvården – som syftar till att skapa bätt-re framtidsutsikter för familjehemsplace-rade barn genom satsningar på goda ut-bildningsresultat. SkolFam är ett fors-karstött samverkansarbete mellan skolan,fritids- och socialförvaltningen i Helsing-borgs stad. Arbetet startade som ett projekthösten 2005 och utvärderades med godaresultat 2008. Idag är SkolFam en perma-nent del av familjehemsverksamheten iHelsingborg. Även Norrköpings och Gävlekommun har startat liknande projekt medgoda resultat. Både svensk och internatio-nell forskning visar att det finns tydligakopplingar mellan vissa förhållanden iuppväxtmiljön och förmågan att skapa sigen positiv framtid. Goda utbildningsresul-tat har stor betydelse för alla barns fram-tidsutsikter. För familjehemsplaceradebarn utgör de en särskilt viktig skyddsfak-tor. I SkolFam ingår barn i åldern 6–11 årsom är familjehemsplacerade av Helsing-borgs stad. Till varje barn knyts ett teammed en psykolog, en specialpedagog och enansvarig socialsekreterare som i sin tursamverkar med skolan och famil-jehem-met. Dåliga skolresultat är en riskfaktor föratt det ska gå snett senare i livet med till ex-empel missbruk, kriminalitet och psykiskohälsa. På samma sätt fungerar bra skolre-sultat som ett slags vaccin. När de förstautvärderingarna nu gjorts visar det sig atteleverna har utvecklats mycket på två år.Särskilt har arbetsminnet och den mate-matiska förmågan förbättrats. Även om detinte har utvärderats i ekonomiska termerär det sannolikt att förebyggande tidiga in-satser har positiv påverkan på effektivite-ten i framtiden. För fler goda exempel ochinspiration till förbättringsarbete, se skrif-ten Jakten på effektivitet.

http://www.skl.se/vi_arbetar_med/eko-nomi/publikationer_ekonomi/jakten-pa-effektivitet

Exempel på sätt att effektivisera

Kommunernas ekonomi 2011–2015

Efter flera år med sammantaget starka resultat i kommunerna kommer an-talet kommuner med underskott att öka år 2011. Resultaten faller från 2010 tillföljd av minskade statsbidrag och engångskostnader i samband med höjningav rips-räntan (läs mer i avsnittet sektorsgemensamma frågor). När intäk-terna endast ökar marginellt i reala termer till 2012 krävs en lägre kost-nadsutveckling än genomsnittlig för att klara positiva resultat. Med ökadestatsbidrag och trendmässigt ökade kostnader under kalkylåren 2013–2015återhämtar sig resultatet och närmar sig nivåer som innebär god ekonomiskhushållning.

Låga intäktsökningar 2011 och 2012Skatteintäkterna utvecklas relativt starkt i år till följd av den snabba åter-hämtning som skedde efter att konjunkturen föll hösten 2008 (se kapitlet”Samhällsekonomin”). Avvecklingen av konjunkturstödet innebär dock attintäkterna från skatter och bidrag ändå bara ökar realt med 0,5 procent. Ännulägre intäktsökning realt blir det år 2012. Skatteintäkterna växer inte lika kraf-tigt, och den sista delen av konjunkturstödet avvecklas. Sammantaget innebärdet att intäkterna från skatter och statsbidrag ökar med 0,2 procent år 2012 ifasta priser.

Enligt enkätsvar från 220 av kommunerna, motsvarande 75 procent av be-folkningen, kommer 11 kommuner att höja skatten 2012 och 8 anger att skat-ten sänks. Sammantaget innebär förändringarna ingen påverkan på me-delskattesatsen. Det är sannolikt pedagogiskt svårt för kommuner med storaöverskott från åren 2009 och 2010 att besluta om skattehöjningar inför 2012trots att intäkterna endast ökar marginellt.

För kalkylåren 2013–2015 har vi antagit att de generella statsbidragen ökarrealt med 2 procent per år. Den planerade neddragningen av statsbidragen tillföljd av införandet av gy11 (se tidigare avsnitt) kvarstår dock och förklarar attkurvan ändå avviker från trend åren 2013 till 2015.



Tabell 15 • Nyckeltal för kommunernaProcentuell förändring respektive procent


Medelskattesats, nivå i %(exkl. Gotland) 20,67 20,66 20,66 20,66 20,66 20,66Skatteintäkter o generella statsbidrag, LP 5,2 2,5 2,2 3,4 4,0 4,5Skatteintäkter o generellastatsbidrag, FP 3,1 0,5 0,2 1,2 1,4 1,5Verksamhetens kostnader, LP 3,1 3,3 3,0 3,4 3,9 4,3Verksamhetens kostnader, FP 1,0 1,3 0,9 1,2 1,3 1,4Implicit prisindex, egentlig verksamhet (PKV) 2,1 1,9 2,0 2,1 2,6 2,9

Anm.: FP = fasta priser, LP = löpande priser.Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

Intäkterna från skatter och bidrag ökarlångsammare än kostnaderna 2011 och2012. Det medför att resultaten faller. Un-der kalkylperioden 2013–2015 beräknas in-täkterna, med uppräknade statsbidrag,öka något mer än kostnaderna, vilket in-nebär att resultaten återhämtar sig frånen mycket låg nivå 2012.

Så här har vi räknat

Beräkningarna bygger på den be-dömning som presenteras i det sam-hällsekonomiska kapitlet. Utfalletför 2010 är enligt det bokslut somscb publicerade i juni i år. För åren2011 och 2012 har vi gjort prognoserav hur vi tror utvecklingen kommeratt gestalta sig medan beräkningar-na för åren 2013–2015 är mer scha-blonmässiga kalkyler som utgår frånatt kostnadsvolymen ökar enligt hi-storisk trend och att de generellastatsbidragen ökar i fast pris med 2procent per år och att de riktadestatsbidragen ökar i samma takt somkostnaderna från och med 2013. Det-ta kräver nya beslut av riksdagenmen historiska erfarenheter talar föratt ökade bidrag är sannolika. Hu-vuddelen av det statliga konjunk-turstödet avvecklades som planeratinför 2011 och resterande 2,1 miljar-der kronor avvecklas, som tidigareaviserats, inför 2012. Samma löneut-veckling antas för de anställda ikommunerna som för resten av ar-betsmarknaden från och med 2012.Skattesatsen antas vara oförändrad.Ingen hänsyn har tagits till besluta-de eller planerade skatteväxlingar.

Ingen panikbromsning 2012

Enligt enkätsvar från kommunernas ekonomichefer i september kom merkostnadsutvecklingen vara något högre i år än vad som bedömdes i Ekonomi-rapporten i maj 2011. Sänkningen av diskonteringsräntan, rips-räntan, somanvänds vid nuvärdesberäkning av pensionsskulderna innebär en eng-ångskostnad för kommunerna med 2 miljarder kronor år 2011.

I enkäten ställdes också frågor om budget 2012 och vilka åtgärder som be-döms vidtas inför 2012. Av 214 svarande ekonomichefer anger sammantaget74 procent att budgeten kommer att innehålla besparingar. 54 procent avkommunerna anger att budgeten för 2012 innehåller generella besparingar påi genomsnitt 2 procent och 63 procent anger att riktade besparingar läggs ut.På frågan om inom vilket område kostnadsutvecklingen är svårast att bedö-ma nämns främst individ- och familjeomsorgen, äldreomsorgen samt gym-nasieskolan. I kommentarerna anges fler institutionsplaceringar samt färre



Tabell 16 • Skatter och bidrag, tillskottMiljarder kronor

Prognos Kalkyl2011 2012 2013 2014 2015

Skatteintäkter o generella statsbidrag 429,1 438,5 453,4 471,6 492,6varav uppräknade statsbidrag 2,7 5,5 8,5


Under kalkylperioden beräknas intäkternafrån statsbidrag öka. Det förutsätter nyabeslut från riksdagen och historiska erfa-renheter talar för att ökade bidrag är san-nolika. Utöver de generella statsbidragenantas även de specialdestinerade statsbi-dragen öka i takt med kostnaderna, vilketår 2015 innebär ytterligare cirka 2,4 miljar-der kronor i statliga tillskott utöver de somredovisas i tabellen.

Diagram 21 • Utveckling av generella och specialdestinerade statsbidragIndex 2000 = 100

Under perioden 2000–2009 ökade statsbi-dragen till kommuner och landsting årli-gen med nästan 4 procent i fasta priser.För kalkylåren 2013–2015 har vi valt attgöra en försiktig uppräkning av de gene-rella statsbidragen med 2 procent per år, ifasta priser, och förutsätter att de special-destinerade statsbidragen ökar i takt medkostnaderna. Den planerade neddragning-en av statsbidragen till följd av införandetav gymnasiereformen 2012–2015 kvarståroch minskar statsbidragen med 2 miljar-der kronor 2015.


elever i gymnasieskolan och statsbidragsminskning till följd av GY11 somorosmoln inför kommande år. Vi gör bedömningen att kommuner med godaresultat från de senaste åren har möjlighet att låta den svaga intäktsökning-en 2012 i första hand slå mot resultatet för att undvika alltför drastiska åtgär-der i verksamheten.

För att klara en ekonomi i balans 2012 krävs en återhållsam kostnadsut-veckling i kommunerna. Den genomsnittliga volymutvecklingen under 2000-talet uppgår till 1,2 procent. Vår bedömning är att volymen ökar med 0,9 pro-cent 2012, en något lägre ökningstakt än genomsnittet under 2000-talet.

Underskott i många kommuner kommer att innebära lågt resultat 2012 Resultatet faller i år till följd av kostnaden för sänkt rips-ränta och avveck-ling av det tillfälliga konjunkturstödet. Nästa år växer skatteunderlaget en-dast måttligt och den sista delen av det tillfälliga konjunkturstödet dras in.Detta leder till att resultatet faller kraftigt 2012 även om kommunerna lyckashålla en relativt låg kostnadsutveckling. Resultatet för 2012 kommer sannoliktatt bli negativt i flera kommuner. Kommunernas resultat sammantaget 2012motsvarar 1 procent av skatter och bidrag. Senast resultatet var så lågt i för-hållande till skatter och bidrag var 2004, då 102 kommuner redovisade un-derskott.

I vår kalkyl för åren 2013–2015 ökar vi intäkterna från statsbidragen och gören trendmässig framskrivning av kostnaderna. Med ökade statsbidrag från2013 kommer resultatet att återhämta sig från rekordlåg nivå 2012 till att när-ma sig tumregeln för god ekonomisk hushållning, men detta uppnås aldrigunder kalkylperioden. Utan uppräknade statsbidrag försämras resultaten förvarje år och uppgår till minus 3,5 miljarder år 2015.



Diagram 22 • Utveckling av kostnadsvolym jämfört med trendIndex 2000 = 100

Kommunernas kostnader har ökat under2000-talet med i genomsnitt 0,7 procentutöver demografiska behov, som beräk-nats vara 0,5 procent. För att få en balan-serad bild av såväl intäkts- som kost-nadsutvecklingen i kommunerna underkalkylåren 2013–2015 har kostnaderna räk-nats upp enligt skattad trend.



Vad händer om intäkterna blir sämre 2012?

Ungefär hälften av kommunerna tar budgetbeslut före sommaren. När vårskatteunderlagsprognos reviderades ned i augusti reviderade många kom-muner inte ned verksamheternas budgetramar utan lät de lägre skatteintäk-terna istället slå på resultatet. Det innebär att marginalerna sannolikt är småi kommunernas budget 2012 och att risken för underskott vid överskridandeav någon kostnadspost är hög.


Diagram 23 • Mot balans med ökade statsbidrag och trendmässig ökning av kostnaderMiljarder kronor

Kommunerna har haft ett genomsnittligtresultat som motsvarar 2 procent av skat-ter och statsbidrag under 2000-talet. Re-sultatet faller kraftigt 2011 främst till följdav att konjunkturstöden avvecklas. Därtillinnebär sänkningen av RIPS-räntan eng-ångskostnader för kommunerna med 2miljarder kronor. När sista delen av kon-junkturstödet avvecklas 2012 krävs åter-hållsam kostnadsutveckling för att klaraett positivt resultat. Under kalkylperioden2013–2015 beräknas statsbidragen öka ochkostnaderna utvecklas enligt trend. Resul-taten förbättras under kalkylperioden mennår inte upp till en nivå på 2 procent avskatter och statsbidrag. Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting


Landstingens ekonomiÅterigen har det blivit tydligt hur beroende de svenska lands-tingen är av utvecklingen i omvärlden. För bara några månadersedan förväntade sig många landsting ytterligare upprevider-ingar av skatteunderlaget men idag är förväntningarna de mot-satta. Osäkerheten är istället stor om hur illa det kan bli årenframöver. Nu ställs landstingen på nytt inför frågan i vilken ut-sträckning en anpassning till vikande intäkter skall gå ut öververksamheten respektive det kortsiktiga ekonomiska resultatet.

Landstingen visade god ekonomisk hushållning 2010

Det finns olika sätt att beskriva landstingens ekonomi 2010. Ett sätt är att dettillfälliga konjunkturstödet gick rakt ner i landstingens kassakistor, då lands-tingens samlade resultat blev ett överskott på 4,7 miljarder kronor. Ett annatsätt att beskriva 2010 är att säga att tillskotten gjorde det möjligt för mångalandsting att försiktigt expandera verksamheten och behålla det absoluta fler-

KAPITEL4

Diagram 24 • Landstingens resultatMiljarder kronor, procent

Det tog många år för landstingen att åter-hämta sig från 1990-talskrisen. Först 2005

visade sektorn ett samlat överskott. Vidtre tillfällen har resultatet tangerat 2 pro-cent av skatter och statsbidrag, vilket an-ses vara ett riktmärke för god ekonomiskhushållning. Ett av dessa år var 2010, trotslågkonjunktur. Förutom 2005, 2007 och2010 översteg resultatet 2 procent även2006 rensat för tillfälliga poster.


talet anställda. Detta utan att behöva höja skatten mer än ett drygt öre eller attdra på sig underskott som måste återställas längre fram. Oavsett vilket per-spektiv man väljer är den viktigaste förklaringen till att resultatet blev bättreän budgeterat inte det tillfälliga konjunkturstödet utan att skatteintäkternaförbättrades under året. Dessa blev mer än 3 miljarder bättre än vad lands-tingen själva räknade med när verksamheterna fick sina ekonomiska ramarför 2010.

Återhållsam kostnadsutveckling 2010 – men inte för trafikenDen exceptionellt kraftiga inbromsningen i ekonomin runt årsskiftet2008/2009 resulterade i en mängd olika planer för att få ner kostnadsök-ningstakten i landstingen. Det har varit ett omfattande arbete med att sjösät-ta och få effekt av planerade effektiviseringar. Därför dröjde det till 2010 innandessa började göra avtryck i kostnadsutvecklingen (tabell 17).

Kostnaderna ökade marginellt inom hälso- och sjukvården 2010. Under2000-talet har kostnaderna för hälso- och sjukvård ökat med i genomsnitt 2procent per år. Det enda året sektorns kostnader i fasta priser minskat är2004, när skatteunderlaget vek och strukturella obalanser mellan kostnaderoch intäkter behövde rättas till.


4. Landstingens ekonomi

Diagram 25 • Antal landsting med underskott samt resultat över 2 procentAntal landsting

År 2010 klarade rekordmånga landsting ettresultat på minst 2 procent av skatter ochstatsbidrag. Två landsting har redovisatminusresultat tre år i rad och kämpar medbetydande obalanser mellan intäkter ochkostnader.


Tabell 17 • Landstingens kostnader, andelar respektive procentuell utveckling i fasta priserProcent

Andel av totala Volymförändring Volym i snittkostnader 2010 2009–2010 2001–2010

Hälso- o sjukvård 90,9 0,3 2,0varav Primärvård 15,8 0,6 1,8varav Spec. somatisk vård 47,0 0,5 1,9varav Spec. psykiatrisk vård 8,1 –0,5 1,3

Regional utveckling 9,1 7,7 2,5varav Trafik o infrastruktur 5,9 11,4 7,2

Summa 100 0,9 2,0


Kostnadsökningstakten dämpades 2010.Hälso- och sjukvården ökade marginelltmen jämförelsen påverkas av primärvår-dens kostnader för den nya influensan2009. Rensat för detta blir ökningen någotstörre, framförallt inom primärvården.Den höga ökningstakten för trafik- och in-frastruktur 2010 förklaras till ungefär hälf-ten av bidrag till statliga infrastrukturinve-steringar 2010.

En viktig förändring 2010 är det obligatoriska vårdvalet inom primärvården.Detta ledde bland annat till att cirka 200 nya privata vårdcentraler etablera-des. Samtidigt lades knappast några offentligt drivna vårdcentraler ner.

Bland landstingens verksamheter är det bara inom området trafik (och in-frastruktur) som kostnaderna ökar i riktigt snabb takt. Mellan 2005 och 2010har den årliga volymökningstakten i genomsnitt uppgått till tio procent perår. Kostnaderna för trafiken växte alltså betydligt snabbare än landstingenstotala verksamhetskostnader. En förklaring till den långa perioden med sto-ra kostnadsökningar är att det kollektiva resandet tilltagit snabbt. Sett till an-talet resor har ökningen varit nästan tre procent per år samtidigt som den ge-nomsnittliga resan blivit avsevärt längre, men även kostnaden per personki-lometer har stigit i rask takt (se faktaruta).

Kostnadsutvecklingen i hälso- och sjukvården – drivkrafteroch möjligheter

Även om kostnaderna ökade marginellt inom hälso- och sjukvården 2010 vetvi att det är svårt att hålla nere kostnaderna på lite längre sikt för ett enskiltlandsting. Oavsett hur verksamheten organiseras är det svårt att begränsakostnadsutvecklingen och samtidigt utveckla vårdens möjligheter att bidratill bättre hälsa. Det är svårt att förutsäga hur vårdbehoven eller patient-strömmarna förändras. Den medicinska professionens starka ställning ochkunskapsövertag gentemot finansiärerna i kombination med låga avgifter förden enskilde tenderar att driva på efterfrågan på vård. Sjukvård är också enverksamhet i snabb förändring med ständigt nya medicinska och tekniskalandvinningar.

Svårigheter att kontrollera hälso- och sjukvårdens kostnadsutvecklingåter finns i de flesta länder. Jämfört med andra länder har den svenska sjuk -vården haft en relativt dämpad kostnadsutveckling. Analyser mellan länderoch över tid tyder på att det främst är inkomstutvecklingen (mätt i termer avbnp) och den medicintekniska utvecklingen som är avgörande för kost-nadsutvecklingen. Andra faktorer som demografi eller organisation av sjuk -vården tycks historiskt ha spelat en mindre roll för kostnaderna.



Det snabbt tilltagande kollektivtrafikre-sandet ska ses i ljuset av den branschge-mensamma målsättningen att fördubblakollektivtrafikens marknadsandel på sikt.Som ett mål på vägen ska antalet kollektiv-trafikresor vara dubbelt så många år 2020som de var år 2006. Detta talar för att destora kostnadsökningarna kan komma attfortsätta många år framåt. Till och med år2010 har antalet resor ökat med knappt tioprocent. För att 2020-målet ska nås behö-ver ökningstakten dubbleras under restenav perioden. Det är dock osäkert om denambitionen kommer att lyckas. Många tra-fikhuvudmän har formulerat egna långsik-

tiga mål för resandeutvecklingen. Om mansummerar dessa och antar att resandet iövriga län fortsätter utvecklas såsom degjort sedan 2006 blir den totala ökningenbara 34 procent. Det beror främst på attman räknar med förhållandevis blygsam-ma ökningstal i Stockholms län, där överhälften av kollektivtrafikresorna sker idagoch där kollektivtrafikens marknadsandelredan är hög. En lagändring 2012 föranle-der skatteväxling på många håll.*

*Läs mer i kapitlet Sektorsgemensamma frågor,fjärde avsnittet ”Ändrat huvudmannaskap förkollektivtrafiken”.

Kollektivtrafiken idag och imorgon



1. Användning av IT i läkemedelsprocessenIdag är eRecept den största elektroniska hälsotjänsten i Sverige.Omkring 80 procent av alla recept som förskrivs skickas elektro-niskt från vården till apoteken. Detta innebär 100 000 eRecept perdag. Införandet av tjänsten som en nationell tjänst startade redani början av år 2000.

För patienten har eRecept inneburit förenklingar. Patientenbehöver inte komma ihåg att ta med sitt recept till apoteket. Deträcker med att visa sin legitimation för att få hämta ut sina medi-ciner. Det är också enklare att få ett förnyat recept eftersom pati-enten inte behöver besöka vården. Det räcker ofta med en telefon-kontakt med läkaren.

För vården har eRecept inneburit besparingar i form av tids-vinster eftersom eRecept gör att läkare inte behöver ha telefon-kontakt med apoteken i samma utsträckning. De administrativakostnaderna har också minskat eftersom många patienter inte be-höver komma och hämta sina förnyade recept på vårdcentral en/kliniken. I stället kan patienten gå direkt till något apotek. Här -utöver har besparingar kunnat göras i form av minskade kostna-der för blanketter, porto och skrivare.

Det saknas nationella studier över vinsterna med eRecept.Stockholms Läns Landsting uppskattar dock att införandet aveRecept sparar omkring 100 miljoner kronor per år*. Uppföljandestudier** visar också att införandet av eRecept resulterat i en po-sitiv förändring av arbetssättet för både förskrivare och apotek-spersonal. Fördelar som eRecept för med sig är att recepthanter-ingen blir mer effektiv och tidsbesparande. Detta grundar sig i attbåde förskrivarnas och apotekspersonalens arbete blivit enklare,smidigare och entydigare.

Att eRecept effektiviserar recepthanteringen är bara det förstasteget i effektiv användning av it i läkemedelsprocessen. Nupågår förberedelser inom CeHis*** för nästa steg vilket förväntaskunna effektivisera ordinationsprocessen och förbättra läkeme-delsanvändningen. Detta steg innebär att en Nationell Ordina-tionsdatabas införs, vilket är en nationell informationskälla överpatientens samlade ordinationer. Det innebär att läkaren snabbt,med patienten samtycke, kommer att få en helhetsbild av en pati-ents samlade läkemedelsanvändning och detta oavsett vilken tidi-gare vårdgivare patienten träffat.

2. Bättre tillgänglighet med produktionsplanering i GävleborgUnder 2009 började Division Operation* i landstinget Gävleborgatt, med industrin som förebild, ta ett fastare grepp om produk-tion och tillgänglighet. Målet var att garantera patienternas behovav hälso- och sjukvård – rätt vård i rätt tid. Målet var också att det-ta skulle göras till hög kvalitet och resurseffektivitet där produk-tionen, det vill säga operationerna, skulle samordnas med ekono-mi och bemanning. Under 2010 trimmades den nya modellen inoch nu kan man se resultaten. Under de senaste två åren har ope-rationerna ökat kraftigt och man har gått från att vara bland desämsta i Sverige på tillgänglighet till att tillhöra toppskiktet. Sam-tidigt har kostnadsutvecklingen varit begränsad.

Den nya modellen innebar i praktiken att man utvecklade enmodell för planering och styrning utifrån kärnverksamheten, vår-den. Till skillnad mot tidigare, när köerna tycktes oändliga ochdessutom fungerade som ett medicinskt prioriteringsinstrument,satte man nu istället fokus på vården. Division Operation sattemålet att alla kliniker skulle klara kömiljarden och nära nog heltbearbeta köerna inför 2011. Man skulle göra det med befintliga re-surser. Därefter lade man en plan för vårdinsatserna med hjälp avolika parametrar (ort, antal operationssalar, prioriteringsgrad ochså vidare). Utgångspunkten var medborgarnas behov och de köersom behövde betas av. Uppföljningen mot målen gjordes sedanmed hjälp av nyckeltal. Produktionen följs upp på alla nivåer, frånledning till medarbetare. Både planering och uppföljning byggerpå ett systematiskt arbete – en förutsättning för att modellen skafungera som ett styrinstrument.

Resultatet har blivit att antalet operationer ökat med 18 pro-cent med samma bemanning under de senaste två åren. Divisio-nens kostnadsutveckling uppgick till 2,4 procent år 2010, någotmer än pris- och löneökningarna. De akuta operationerna har istort sett inte ökat.

För patienterna har modellen med produktionsstyrning fram-förallt inneburit bättre tillgänglighet. Köerna har minskat kraftigtbåde till mottagning och till operation. För patienterna innebärkortare köer också vinster i form av kortare sjukskrivningar ochlägre kostnader för läkemedel. Antal patienter som väntat mer än90 dagar till första besök har minskat från 4 900 till 600, och anta-let som väntat mer än 90 dagar på operation har minskat från2 700 till 170.

För vården har modellen med produktionsstyrning bland an-nat inneburit att mindre resurser behöver användas för att admi-nistrera köerna. Trycket från väntande patienter, som ringer ochundrar om de blivit bortglömda, har blivit mindre. Många medar-betare har fått förändrade arbetsuppgifter där deras nya uppdragbestår av att helt eller delvis ägna sig åt planering, tillgänglighetoch produktion. Allt detta bidrar till att förändra personalens för-hållningssätt. Medarbetarna har fått ökad kunskap om medbor-garnas behov och förståelse för klinikernas kärnverksamhet.

I landstinget i Gävleborg fortsätter man nu arbetet med pro-duktionsplanering. Inledningsvis har arbetet skett inom opera-tionsverksamheten. Nästa steg är att ta samma grepp om helheten

Några exempel på effektiviseringar i landstingen

*www.ereceptstockholm.se .**Effekter av e-recept. En utvärdering utifrån förskrivares och apoteksper-sonals perspektiv. Institutionen för Ekonomi och informatik. HögskolanTrollhättan/Uddevalla.***Center för eHälsa i samverkan, www.cehis.se .

*Division Operation arbetar med akut och planerad vård. Inom divisioneningår bland annat akutmottagningarna, operation, ögon- och öronsjukvård,onkologi och ortopedi.



och utveckla ett gemensamt produktionssystem. De viktigasteframgångsfaktorerna är tydliga mål och att arbetet ständigt följsupp och förbättras.

3. Aktiv hälsostyrning i Stockholm ger högre livskvalitet för pati -enter och förbättrad effektivitet i vårdenEn analys i Stockholms läns landsting visade att 1 procent avbefolkningen stod för 33 procent av de kostnader som direktkan hänföras till enskilda patienters vårdkonsumtion. Dessamest vårdbehövande stod dessutom för nära hälften av den to-tala slutenvårdskostnaden. De vanligaste diagnoserna bland pa-tienterna var hjärt- och kärlsjukdomar och kronisk obstruktivlungsjukdom (kol).

I april 2010 inleddes därför ett utvecklingsarbete för att skapatrygghet, förbättrad hälsa och livskvalitet för patienterna, menockså för att använda sjukvårdens resurser mer effektivt. Ut-vecklingsarbetet har sin grund i internationella modeller för”case and disease management” och fick det svenska namnet”aktiv hälsostyrning”. (Läs mer i Ekonomirapporten från decem-ber 2010.)

Aktiv hälsostyrning utökades under 2011 och bedrivs nu i fyrapilotprojekt med fokus på vuxna mångbesökare (har sökt akutpå akutsjukhusen minst tre gånger under senaste 6 månader-na). Patienterna identifieras genom en avancerad statistisk me-todik vid det akutsjukhus där de senast sökt vård. Målet är atthitta de patienter där framtida vårdtyngd/ vårdbehov går attförutsäga och förebygga genom tidigare och planerade insatser.Dessa patienter erbjuds individuellt stöd och koordinering avvårdinsatser genom specialutbildade sjuksköterskor, så kalladevårdcoacher. Merparten av kontakten sker via telefon. Resulta-ten av studierna visar på tydliga positiva effekter.

För patienterna uppmättes, vid den senaste utvärderingen imars 2011, både förbättrad livskvalitet och 41 procent färre vår-ddygn för individerna i interventionsgruppen ( jämfört med enslumpmässigt utvald kontrollgrupp).

För vården har aktiv hälsostyrning frigjort resurser som kananvändas på klokare sätt.

Nu utvidgar Stockholms läns landsting arbetet med aktiv häl-sostyrning för patienter med omfattande och sammansatta be-hov av hälso- och sjukvård. Från och med 2012 kommer allaakutsjukhus inom landstinget att kunna erbjuda vårdcoacheroch aktiv hälsostyrning. Målet är att under 2012 nå 5 000 pati-enter.

Några exempel på effektiviseringar i landstingen, forts.

Ett tecken på svårigheterna för landstingen att få kostnadskontroll är attsamtidigt som de flesta landsting år 2010 hade ett positivt resultat så redovi-sar hälso- och sjukvården underskott i flera landsting, det vill säga kostna-derna översteg budget. Tendensen har varit densamma under längre tid.Landstingen har svårt att hålla budgeten för sjukvården, det gäller särskilt förden somatiska specialistsjukvården.

Trendmässigt växer landstingens kostnader för hälso- och sjukvård mer ändet skatteunderlag som ytterst skall finansiera den. Som framgår av diagram26 har landstingens nettokostnader för hälso- och sjukvård ökat med i ge -nom snitt 5,2 procent per år sedan 1996, medan det kommu nala skatteunder-laget under samma period ökat med 4,3 procent per år.

En snabbare tillväxt av landstingens sjukvårdskostnader än i skatteunderla-get förutsätter, om inte resultatet skall försämras, att andra kostnader växerlångsammare än skatteunderlaget, att finansnetto eller övriga intäkter för -stärks, att statsbidragen räknas upp mer än skatteunderlaget eller att skat-tesatsen höjs. För perioden efter 1996 har alla dessa faktorer bidragit, blandannat har landstingens genomsnittliga skattesats höjts med en dryg krona.

Om kostnaderna på sikt skall hålla jämna steg med skatteunderlaget mås-te resurstillväxten i landstingens hälso- och sjukvård växla ned med cirka 1procentenhet per år. Tillväxten av skatteunderlaget räcker för att motsvaraden demografiska komponenten, men inte mer.

Det finns därför en strävan hos landstingen att effektivisera verksamheten,det vill säga nå bättre resultat till samma eller lägre kostnad. I faktarutan sombörjar på sidan 52 ges tre exempel på rationaliseringar. Användningen av it ivården beskrivs ofta som en potential som kan utnyttjas bättre, men myckethar faktiskt redan hänt. Införandet av eRecept är ett område där exempelvisStockholms läns landsting uppger att man årligen sparat 100 miljoner kronor.För två år sedan tillhörde den opererande verksamheten i landstinget Gävle-borg de sämsta när det gäller tillgänglighet. Med hjälp av produktionsplaner-ing har produktionen ökat med 18 procent på två år och köerna kapats, medoförändrade resurser. I Stockholms läns landsting kommer alla akutsjukhusi ett fortsatt utvecklingsarbete att kunna erbjuda vårdcoacher och aktiv hälso -



Diagram 26 • Årlig förändring i landstingens hälso- och sjukvårdskostnader respektive skatte -underlaget, löpande priserProcentuell förändring

Kostnaderna har vanligtvis ökat snabbareän skatteunderlaget. Den genomsnittligaskillnaden uppgår till cirka 1 procentenhet.

Anm.: Den genomsnittliga utvecklingen markeras med streckad linje i diagrammet.Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

styrning från och med år 2012. I pågående pilotprojekt minskade deltagarnasom var mångbesökare sina vårddygn med 40 procent.

Landstingens ekonomi de närmaste åren

Intäkter 2011–2015I år ökar landstingens intäkter från skatter och generella statsbidrag med 6,7miljarder kronor vilket är 2 miljarder mindre än 2010. Att intäkterna inte ökari samma takt beror på att delar av det statliga konjunkturstödet avvecklas. Deförbättrade skatteintäkterna förmår inte fullt ut kompensera för minskning-en av statsbidragen. Nästa år beräknas intäkterna växa än långsammare. Desista resterna av konjunkturstödet avvecklas och inga nya resurstillskott iform av ovillkorade statsbidrag är beslutade. Visserligen innebär förändring-arna i högkostnadsskyddet (både för läkemedel och för besök inom hälso- ochsjukvården) att kostnaderna netto minskar med 490 miljoner kronor, men deträcker inte långt. Vi räknar med att några landsting har så pass stora problematt höjd skatt blir nödvändigt. Vi räknar med en höjning på motsvarande 4 örepå medelutdebiteringen.

När det gäller storleken på läkemedelsförmånen finns ännu ingen öve-renskommelse från och med 2012, läs mer i avsnittet ”Läkemedelsbidraget2012 och åren framöver”. Därför antas bidraget utvecklas i takt med kostna-derna för läkemedel fram till år 2015.

För åren 2013–2015 antar vi att de generella statsbidragen årligen ökar med2 procent plus effekten av ökade löner och priser. Detta innebär att riksdagenår 2015 tillför ytterligare nästan 5 miljarder kronor jämfört med vad som är fö-reslaget i budgetpropositionen för 2012. Våra makroberäkningar visar att det-ta ryms inom statens sparmål.



Så här har vi räknat

Beräkningarna bygger på den be -döm ning som presenteras i det sam-hällsekonomiska kapitlet. Huvudde-len av det statliga konjunkturstödetavvecklades som planerat 2011 ochsom tidigare aviserats avvecklas yt-terligare 900 miljoner kronor 2012.Åren 2013–2015 antas de generellastatsbidragen i fasta priser öka med2 procent per år, och de specialdesti-nerade statsbidragen antas öka i taktmed kostnaderna. Detta kräver nyabeslut av riksdagen men historiskaerfarenheter talar för att ökade bi-drag är sannolika. Det finns ännu in-gen över-enskommelse för läkeme-delsförmånen för åren fram till 2015,varför statsbidraget antas öka i taktmed kostnaderna för läkemedel.

För åren 2011 och 2012 har vi gjortprognoser av hur vi tror kostnadsut-vecklingen kommer att gestalta sig.Samma löneutveckling antas för deanställda i landstingen som för res-ten av arbetsmarknaden från ochmed 2012. Beräkningarna för åren2013–2015 är mer schablonmässigakalkyler, som utgår från att kost-nadsvolymen ökar mer när tillväx-ten i skatteunderlaget tar fart. Skat-tesatsen antas öka något under helaperioden. Ingen hänsyn har tagitstill beslutade eller planerade skatte-växlingar.

Tabell 18 • Nyckeltal för landstingens ekonomiProcentuell förändring om inget annat anges


Medelskattesats, nivå i skattekronor 10,87 10,88* 10,92 11,00 11,04 11,07Skatteintäkter o generella statsbidrag, LP 4,0 3,0 2,3 3,7 4,2 4,7Skatteintäkter o generellastatsbidrag, FP 1,8 1,1 0,6 1,9 2,1 2,2Kostnader, LP 3,2 3,5 3,1 3,4 4,2 4,9Kostnader, FP 0,9 1,6 1,3 1,6 2,1 2,4LPIK** 1,7 1,9 1,8 1,8 2,2 2,6

Anm.: FP = fasta priser, LP = löpande priser.*Ökningen jämfört med föregående år beror på befolkningsförändringar och inte på ökad

utdebitering.**Prisindex för kvalitetsjusterade löner för landsting.Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

Både i år och nästa år ökar kostnadernasnabbare än intäkterna vilket försämrardet underliggande resultatet. Medelskat-tesatsen antas behöva höjas vid flera till-fällen fram till 2015. I slutet av periodenökar aktiviteten i samhällsekonomin vilketbland annat resulterar i snabbare prisök-ningar. År 2015 ökar löner och priser med2,6 procent.

Det finns även riktade statliga satsningar sedan tidigare som framöver får enfortsättning. Det gäller bland annat bidraget för arbetet med sjukskrivningar inomhälso- och sjukvård och rehabiliteringsgarantin. För bidraget för arbetet med sjuk-skrivningar inom hälso- och sjukvård har regeringen föreslagit en fortsätt-ning med 1 miljard kronor under 2012 och även beräknat 1 miljard kronor föråren 2013 till och med 2015. När det gäller rehabiliteringsgarantin har reger-ingen aviserat en fortsättning men inte närmare angivit storleken på bidraget.I vår kalkyl antas bidraget ligga kvar på 960 miljoner kronor under hela peri-oden. För båda dessa statliga satsningar har regeringen och förbundet påbör-jat diskussioner om innehåll och utformning för de avtal som ska gälla från2012. Däremot har ännu inga avtal tecknats.



Tabell 19 • Skatter och generella statsbidrag, nivå samt tillskott jämfört med Budgetpropositionenför 2012Miljarder kronor

Prognos Kalkyl2011 2012 2013 2014 2015

Skatter och bidrag totalt 232,1 237,5 246,2 256,6 268,5varav uppräknade statsbidrag 0,4 1,5 3,0 4,6varav höjd skatt 0,7 2,1 2,9 3,6

Anm.: Läkemedelsbidraget redovisas bland de generella statsbidragen. Tillskottet på 0,4 mil-jarder kronor 2012 motsvarar ökningen i läkemedelskostnader. I kalkylen antas även de speci-aldestinerade statsbidragen öka i takt med kostnaderna vilket år 2015 innebär ytterligare cirka1,5 miljarder kronor i statliga tillskott utöver de som redovisas i tabellen.Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

Staten förutsätts fortsätta med att skjutatill mer statsbidrag. Fram till år 2015 antasde generella statsbidragen öka med 4,6

miljarder kronor. Detta bedöms inte räckatill utan landstingen antas höja skatten.Detta ger ökade intäkter med 3,6 miljar-der jämfört med idag.

Diagram 27 • Utveckling av generella och specialdestinerade statsbidrag, fasta priserIndex 2000 = 100

Under 2000-talet har statsbidragen tilllandstingen ökat regelbundet. För att få enbalanserad bild av såväl kostnads- som in-täktsutvecklingen under kalkylåren antasen försiktig ökning av statsbidragen ävenframledes.


Kostnader 2011–2015

Den svaga utvecklingen av intäkterna innebar att många landsting beslutadeom återhållsamma kostnadsbudgetar för 2011, en ökning med sammantaget 2,9procent. Redan under våren 2011 i samband med tertialbokslut ett signalera-de dock många landsting att det skulle komma att bli svårt att begränsa kost-nadsökningarna. Dessa farhågor bekräftas nu i tertialbokslut två. Det är tyd-ligt att det är svårt för landstingen att hålla igen kostnaderna mot bakgrund avatt resultaten blev så starka och över förväntan under 2010. Många landstinglyckades bromsa in kostnadsökningarna 2010, men av erfarenhet vet vi att detfinns en så kallad kork effekt, som innebär att uppdämda behov lätt tar platsnär trycket att hålla igen av någon anledning minskar. Hur man sparar spelargivetvis också roll. Strukturella förändringar har större chans att bli beståen-de jämfört med osthyvelbesparingar, där man ofta bara lyckas hålla tillbakakostnaderna under kortare perioder.

Vad som driver på kostnaderna i år varierar mellan landstingen. Mån galandsting ser kostnaderna öka för hälso- och sjukvård. Flera lands ting angerhögre personalkostnader som skäl. I vissa fall för att man inte lyckats ge-nomföra planerade besparingar och i andra fall för att vissa verksamheter ex-panderar. För exempelvis Stockholms läns landsting gäller kostnadsökning-arna även köpt trafik, indexering av trafikavtal och trafikutökningar inomkollektivtrafiken på land.

Dessutom sänks rips-räntan, vilket ger en engångskostnad på 5,6 miljar-der kronor givet den så kallade blandmodellen. Flertalet landsting kommertroligtvis att bokföra effekten av ränteförändringen som en kostnad 2011 ochinte beakta den i sitt balanskravsresultat 2011, varför utrymmet 2012 inte på-verkas i någon nämnvärd utsträckning.Tabell 20 •



Överenskommelsen mellan staten och Sve-riges Kommuner och Landsting om nivåoch inriktning på läkemedelsbidraget för2012 är inte klar.

Av överenskommelsen för läkemedelsbi-draget 2011 framgår att parterna är öve-rens om att inleda diskussioner om förut-sättningarna för att föra över läkemedels-bidraget till anslaget för Kommunalekono-misk utjämning och därmed ingå i statensgenerella stöd till landstingen. En gemen-sam arbetsgrupp tillsattes därför i augustimed uppdrag att dels genomföra en över-syn av nuvarande fördelningsmodell mel-lan landstingen (inklusive den solidariskafinansieringen) dels utreda hur motsvaran-de fördelning skulle kunna utformas inomramen för den kommunalekonomiska ut -jämningen. Arbetsgruppen arbetar ävenmed att ta fram ett gemensamt prognos -

underlag för läkemedelskostnaderna föråren 2012–2016. Arbetsgruppen kommeratt redovisa sitt arbete för Socialdeparte-mentet och förbundet under oktober må-nad.

En förändrad finansieringsmodell, därläkemedelsbidraget förs över till den kom-munalekonomiska utjämningen, skulle in-nebära en stor förändring och en ekono-misk risk för landsting och regioner efter-som anslaget för kommunalekonomiskutjämning är nominellt oförändrat övertid. Det behövs därför en konstruktion sombeaktar den ekonomiska risken och gerlandsting och regioner fler verktyg för attkunna påverka de egna läkemedelskostna-derna.

Frågan om hur läkemedelsbidraget skautformas på längre sikt kommer att bere-das vidare av parterna under hösten.

Läkemedelsbidraget 2012 och åren framöver

Flertalet landsting ser nu att kostnaderna växer snabbare i år än budgeteratvilket får konsekvenser för 2012. Budgetarbetet har kommit olika långt ilandstingen. I cirka hälften av landstingen har fullmäktige redan beslutat ombudgeten men på många håll kommer revideringar att göras fram till novem-ber. I andra landsting råder fortfarande osäkerhet. I nästan samtliga landstingfinns dock planer på fortsatta effektiviseringar och besparingar 2012. I de fles-ta fallen rör det sig om riktade besparingar. I vissa fall rör det sig om generel-la besparingar. Vi tror att detta kommer att resultera i en återhållsam utveck -ling av kostnaderna 2012. För vissa landsting kommer effekterna av för slagettill ny utjämning innebära ytterligare påfrestningar.

För de efterföljande åren 2013–2015, givet våra antaganden om en normali-serad utveckling för samhällsekonomin, närmar sig kostnadsutvecklingenåter en mer normal tillväxttakt. I Sverige har kostnaderna för hälso- ochsjukvård under lång tid ökat med cirka en procent per år utöver demografisktbetingade behov.



Tabell 20 • Kostnadsökning på olika komponenterBidrag i procentenheter, fasta priser

Utfall Prognos Kalkyl02–04 05–08 2009 2010 2011 2012 2013–2015

Demografiska behov 0,7 0,9 1,1 1,0 0,9 0,9 0,9Övrigt 0,8 1,5 1,5 –0,1 0,7 0,4 1,2Total volym förändring 1,5 2,4 2,6 0,9 1,6 1,3 2,1


På lång sikt har kostnaderna i genomsnittökat med 1,1 procent utöver de demogra-fiskt betingade resursbehoven. Fram till år2015 ökar de demografiskt betingade be-hoven kraftigt. Omfattande besparingarfick ner kostnadsutvecklingen 2010. Be-sparingar fortsätter trycka ned utveckling-en under den långsiktiga trenden 2011 och2012. Först under de bortre åren i vår kal-kyl är ökningstakten åter uppe i den lång-siktiga trenden.

Diagram 28 • Utveckling av kostnader och demografi och trend, fasta priserIndex 2001 = 100

Landstingens kostnader bedöms öka med30 procent på 15 år. Under samma periodökar kommunernas kostnader med 20

procent.Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

I ett internationellt perspektiv ligger inte kostnadsutvecklingen särskilthögt. Vi har tidigare i texten pekat på faktorer som skulle kunna bringa ner ök-ningstakten, i alla fall under en kortare period. Men samtidigt finns utma-ningar i att möta behov som ännu inte fullt ut är tillgodosedda. Dessutom tarallt fler landsting över allt ansvar för regiontrafiken. Kostnadsmassan ökarvilket ger en större påverkan på den totala kostnadsutvecklingen.

Om landstingen lyckas med att få ner den långsiktiga ökningstaktenåterstår att se, detta är en empirisk fråga och inget vi kan anta i vår bedömningför de närmaste åren. En mer dramatisk utveckling för ekonomierna i Euro-pa och usa som sprider sig till svensk sysselsättning och skatteunderlag, skul-le till exempel få andra konsekvenser. En sådan utveckling skulle sannolikthålla nere kostnaderna under flera år.

Resultat 2011–2015Alla landsting räknar med att det ekonomiska resultatet försämras i år. Sexlandsting prognostiserar underskott (diagram 29). Till detta kommer dessu-tom engångseffekten av sänkt rips-ränta. När denna engångseffekt inklude-ras i resultatet ökar antal landsting med minusresultat 2011 väsentligt.

Utgångsläget inför 2012 skiljer sig således åt mellan de olika landstingen. Ex-empelvis har Blekinge och Dalarna ett besvärligt utgångsläge, med un-derskott sedan flera år tillbaka. Dessa landsting arbetar intensivt med att fåekonomin i balans. Andra landsting, bland annat Jönköping, Stockholm, Ös-tergötland och Kalmar, har ett bättre utgångsläge med överskott under fleraår. Men inte heller där kommer det att vara lätt – om ens önskvärt – att hållakostnaderna på en nivå som är förenlig med god ekonomisk hushållning påkort sikt.



Diagram 29 • Landstingens resultat 2010 och 2011Procent av skatter och bidrag

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

Blek

inge

Värm

land

Dalarn

a

Skån

e

Väste

rbotten

Jämtla

nd

Västr

a Götala

nd

Norrb

otten

Sörm

land

Öreb

ro

Västm

anlan

d

Hallan

dRike

t

Gävleb

org

Östergö

tland

Kalm

ar

Upps

ala

Väste

rnor

rland

Kron

ober

g

Stoc

kholm

Jönk

öping

Pro

cen

t

Resultat 2010

2011 exkl. RIPSI samband med andra tertialbokslutet harlandstingen gjort en prognos för helåret.Prognosen avser resultatet före effekternaav sänkt RIPS-ränta. Sex landsting bedö-mer själva att underskott hotar. Med ef-fekterna av sänkt RIPS-ränta ökar antaletväsentligt.

Anm.: Stockholm avser koncernen. Östergötland, Jönköping och Skåne enligt fullfonderings-modellen.Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Givet den skatteunderlagsutveckling som skisseras i kapitlet om samhäll-sekonomin, tror vi det kan bli svårt för landstingssektorn att nå upp till ett re-sultat på 2 procent av skatter och bidrag under kalkylperioden, trots våra an-taganden om uppräkning av statsbidragen från och med 2013.

Efter ett par år med återhållsamma kostnadsökningar räknar vi med att ök-ningstakten normaliseras när konjunkturen tar fart. Det har visat sig varasvårt att hålla tillbaka den trendmässiga ökningen av kostnaderna i praktiken.Det finns inga tecken på att vårdkostnaderna dämpas vare sig i Sverige eller iandra länder. För att uppnå detta skulle ett trendbrott krävas.

Fram till år 2015 räknar vi med en höjning av skatten med 19 öre. Det räck-er till för att håller näsan över vattenytan för många landsting men knappastför alla.

Ökande vårdkostnader – men också bättre vårdresultatFör att få perspektiv på dagens utveckling har vi tittat på hälso- och sjukvår-dens kostnadsutveckling under de senaste 30 åren. Då ser vi att svenska lands-ting har haft en relativt likartad kostnadsutveckling. Landstingen är utsattaför samma förändringstryck i form av nya behandlingar, teknologi, förändra-de värderingar etc. Landstingen möter också ungefär samma löne- och pris -förändringar. Även om vissa landsting går före och hittar smartare lösningarföljer de andra efter. På så sätt blir det svårt för enskilda landsting att på ett be-tydande sätt avvika från den gängse kostnadsutvecklingen på längre sikt. Net-tokostnaderna har ökat med 6,2 procent per år i samtliga landsting. Per invå-nare har kostnaden ökat med 5,8 procent per år sedan 1980 (diagram 31).



Diagram 30 • Landstingens resultatMiljarder kronor

Det tog lång tid att komma tillbaka från1990-talskrisen. Men sedan 2005 harlandstingen redovisat plusresultat. Rensatför tillfälliga poster, 5,6 miljarder i RIPS-ef-fekt, blir även resultatet 2011 positivt. Menresultaten är sämre under hela periodenefter rekordåret 2010.


Har de ökade resurserna till vården medfört bättre resultat? Det finns givetvisinget statistiskt mått som på ett heltäckande sätt beskriver vårdens resultat.Men det finns mått som är framtagna för att på ett övergripande plan mätavårdens prestationer. Åtgärdbar dödlighet är ett sådant mått. Där identifierasett antal diagnoser som bedöms vara påverkbara med olika medicinska insat-ser, genom tidig upptäckt och behandling. Exempel på diagnoser är diabetes,blindtarmsinflammation och stroke. Dödligheten i dessa diagnoser har mins-kat kraftigt över tiden. Exempelvis halverades nästan den åtgärdbara dödlig-heten sammantaget mellan 1987 och 2010.

I diagram 31 vill vi jämföra den genomsnittliga kostnadsutvecklingen perlandsting med förbättringarna i vårdens prestationer. Det saknas lands-tingsvisa mått med åtgärdbar dödlighet så långt tillbaka som till 1980. Ett al-ternativ är förväntad livslängd som Statistiska centralbyrån publicerat undermånga år. Under de senaste 30 åren har den förväntade livslängden faktisktökat med mellan 4 och drygt 5 år i de olika landstingen.

Givetvis påverkas den förväntade livslängden av annat än sjukvård. Mensamtidigt är sambandet mellan åtgärdbar dödlighet och förväntad medelliv-slängd mycket starkt.



Diagram 31 • Utveckling av hälso- och sjukvårdens nettokostnad per invånare och landsting samtförväntad livslängd, mellan åren 1980 till 2010 i löpande priserÅr och procent

0

1

2

3

4

5

6

0 1 2 3 4 5 6 7

Förändring av kostnaderna, genomsnitt i procent

Ökn

ing

av f

örvä

nta

d liv

slän

gd,

år

Landstingen har haft en relativt likartadnettokostnadsutveckling per invånare un-der de senaste 30 åren. I genomsnitt harkostnaderna ökat med knappt 6 procent.Under samma period har även den för-väntade livslängden ökat med mellan fyraoch drygt fem år. Även här är utvecklingenrelativt likartad.

Anm.: Nettokostnaderna per landsting är justerade för olikheter med avseende på ålder ochkön. Effekten av skatteväxlingar är exkluderade. Ökningen av medellivslängd avser förändring-en mellan åren 1981–1985 och 2006–2010.Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.



Här redovisas några nyckeltal samt samlade resultaträkningar för kommunerrespektive landsting och även summerade till en sammantagen bild. För dia-gram med fördelningen av kostnader och intäkter för kommuner och lands-ting var för sig, tabeller med översikt över statsbidragen och andra data somvi brukat redovisa i Ekonomirapportens Appendix hänvisar vi till vår webb -plats, där vi nu bygger upp ett nytt område Sektorn i siffror. Gå till www.skl.se,välj Vi arbetar med, Ekonomi, Sektorn i siffror.

En sammantagen bild av kommuner och landsting


APPENDIX

Tabell 21 • Nyckeltal för kommuner och landsting 2010–2015Procent och tusentals personer

2010 2011 2012 2013 2014 2015

Medelskattesats, % 31,56 31,55 31,59 31,67 31,71 31,74

kommuner, inkl Gotland 20,74 20,73 20,73 20,73 20,73 20,73landsting*, exkl Gotland 10,87 10,88 10,92 11,00 11,04 11,07

Antal sysselsatta**, tusental 1 048 1 056 1 059 1 064 1 070 1 079

Kommuner 790 798 801 806 812 818Landsting 258 258 258 258 259 261

Anm.: För medelskattesatsen bygger kalkylerna på oförändrad utdebitering för kommunerna från ochmed år 2011. För landstingen ingår en ökning av utdebiteringen.*Gotlands skatteunderlag ingår inte och det går därför inte att summera totalen.

**Medelantalet sysselsatta enligt Nationalräkenskaperna.Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

64 Ekonomirapporten. a 2011 Om kommunernas och landstingens ekonomi

Appendix

Tabell 22 • Kommunernas resultaträkning 2010–2015Miljarder kronor



Skatteintäkter 343 354 365 376 392 410Generella statsbidrag o utjämning 76 75 74 77 80 82Finansnetto 4 1* 3 3 3 3Resultat före e.o poster 14 6 4 5 6 7Andel av skatteintäkter o statsbidrag, % 3,2 1,3 1,0 1,1 1,3 1,5

*Engångseffekten av RIPS-räntesänkning 2011 ingår i finansnettot med –2,0 miljarder kronor.

Tabell 23 • Landstingens resultaträkning 2010–2015Miljarder kronor



Skatteintäkter 179 185 191 199 208 218Generella statsbidrag och utjämning 47 47 46 48 49 51Finansnetto 0 –7* –2 –1 –1 –1Resultat före e.o poster 5 –3 1 2 2 2Andel av skatteintäkter o statsbidrag, % 2,1 –1,4 0,3 0,9 0,8 0,6

*Engångseffekten av RIPS-räntesänkning 2011 ingår i finansnettot med –5,6 miljarder kronor.Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Ekonomirapporten. Oktober 2011

Om kommunernas och landsting ens ekonomi

är en rapportserie från Sveriges Kommuner och Landsting somkommer ut två gånger per år. I den behandlar vi det ekonomiskanuläget och utvecklingen i kom mu ner och landsting. Kalkylernai den här utgåvan sträcker sig till år 2015.

Den kommunala sektorn har uppvisat historiskt goda resultat förbåde 2009 och 2010, men i år faller sektorns resultat drastiskt.Förklaringen är främst att det låga ränteläget höjer nuvärdet påden kommunala pensionsskulden och att konjunkturstödet suc-cessivt börjar avvecklas. Resultatet bygger på att skuldkrisen iEuropa kan klaras upp under ordnade former; i annat fall blirsektorns utveckling betydligt mörkare. Åren därefter förbättrasresultaten något. Det beror delvis på en återhållsam kostnadsut-veckling men också på att vi förutsätter beslut om framtida höj-ningar av statsbidragen. För landstingens del krävs dessutomskattehöjningar om det sammantagna resultatet inte ska hamnaunder nollan.

Ekonomirapporten. Om kommunernas och landsting ens eko nomi –oktober 2011 kan be stäl las från för bun dets förlag, via telefon 08-70959 90 eller via e-post [email protected]. Priset är 100kronor exklu sive moms och porto.

Rapporten kan även hämtas från Sveriges Kommuner och Lands-tings webbplats: www.skl.se. Där finns även en engelsk version avsamman fatt ning en.

Beställ eller ladda ned på www.skl.se/publikationer eller på telefon 08-509 59 90.

Pris 100 kr exkl. moms och porto.ISBN 978-91-7164-686-6

ISSN 1653-0853

Post 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20

Telefon 08-452 70 00

www.skl.se

Documents

7164-686-6