Upload
uzuri
View
51
Download
1
Embed Size (px)
DESCRIPTION
4:e nationella redovisningskonferensen Högskolan Halmstad 2010-09-30 Gunvor Pautsch. Bokföringsnämndens organisation. Nämnd. Ordförande Hans Edenhammar. Handelshögskolan i Stockholm. FAR SRS SRF Programvaruföretagen. Regeringsrätten. Svenskt Näringsliv Företagarförbundet LRF. - PowerPoint PPT Presentation
Citation preview
1
4:e nationella redovisningskonferensenHögskolan Halmstad
2010-09-30
Gunvor Pautsch
2
Bokföringsnämndens organisation
Handelshögskolan i Stockholm
OrdförandeHansEdenhammar
FinansdepartementetSkatteverket
FAR SRSSRFProgramvaruföretagen
Svenskt NäringslivFöretagarförbundetLRF
KanslichefGunvor Pautsch
2 jurister1 bakgrund: HHS 2 (3) bakgrund: revisionsbyrå1 bakgrund: Sv kyrkan1 bakgrund: Skatteverket1 administratör
Nämnd
Kansli
Regeringsrätten
3
• Utveckla god redovisningssed• med Vägledningar• med Uttalanden
– Informationsmaterial• Att föra bok• Bokföring, bokslut och deklaration för enskild näringsidkare
– 2009 besvarades telefonfrågor (1 900), mailfrågor (1 100), gratis nyhetsbrev (6 100)
• Statens expertorgan på redovisningsområdet
– biträder regeringskansliet i redovisningsfrågor – deltar i utredningar inom kommittéväsendet– yttrar sig över författningsförslag– avger yttranden till domstolar om vad god redovisningssed innebär i olika
avseenden, 2009 avgavs nedanstående yttranden:• Avsättning för skogsvårdsåtgärder• Redovisning av återförsäljarprovisioner• Är verifikationen riktig? (Bokföringsbrott)
Vad gör BFN?
4
- IFRS
Årsredovisning(6 kap. 1 §)
Årsbokslut(6 kap. 3 § första st.)
Förenklat årsbokslut(6 kap. 3 § andra st.)
- Förenkling mot K3
- ÅRL
K4
K3
K1
Bokförings-lagen
Koncernredov. enl. IAS/IFRS(7 kap. 33 § ÅRL)
1)
2)
Frivilligt val för:1) Enskilda näringsidkare,
HB med fysiska ägare och ideella föreningar med en omsättning < 3 miljoner kronor
2) Mindre företag (se 1 kap. 3 § ÅRL)
3) Koncerner
3)
Hur räkenskapsåret avslutas i BFNs olika regelverk
K2
K2-ÅB
-ÅR
5
Huvudalternativ vid upprättande av årsredovisning
• Bygger på – IASBs SME-standard
• Beslutades i juni 2009• K3 har samma kapitelnumrering• SME utgör grunden till kommentartexten i K3
– BFNs nuvarande normgivning för större företag– Redovisningsrådets RR 1 – RR 29
• Följer ÅRL
• Principbaserad standard
• Remisstiden går ut 2010-11-29
K3
6
IFRS for SME
• 230 sidor• För onoterade SME-företag (95% av företagen i världen)• Tagit fem år att utveckla• Standarden står på egna ben • Regler för vad som ska redovisas (recognition) och för värderingen är
förenklade jämfört med ”stora boken”.• Regler i ”stora boken” som inte är relevanta för SMEs har tagits bort• Färre tilläggsupplysningar• Uppdatering högst vart tredje år• Möjlighet att jämföra årsredovisningar mellan länder• Ökar trovärdigheten för redovisningen i SMEs• Minskar kostnaden att ta fram nationella regler• Förenklar tillämpning av full IFRS för företag som har planer på att noteras• Upp till respektive land att tillåta standarden i landet• Nerladdningsbar på www.iasb.org
7
Skillnader mellan SME och K3
• Skillnader mellan SME och ÅRL– Aktivering av forskning och utveckling är inte tillåten i SME– ÅRL innehåller detaljerade regler om koncernredovisning– Finansiella instrument– SME kräver kassaflödesanalys och koncernredovisning– Fler upplysningskrav i SME än i ÅRL– …
• Skillnader mellan SME och K3– Vissa avsnitt läggs till, t.ex. forskning och utveckling – Vissa avsnitt tas bort, t.ex. löpande redovisning– Vissa avsnitt skrivs om, t.ex. finansiella instrument– Förenklingar i upplysningskraven – särskilt för mindre företag
K3
8
Huvudregelverk
• Kapitel 1, Tillämpning– Större företag eller större koncern enligt 1 kap. 3 § första stycket 4
årsredovisningslagen (1995:1554),– Moderföretag i en koncern som enligt 1 kap. 3 § första stycket 6
samma lag är större koncern, samt– Publika aktiebolag.
Alla företag som upprättar årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) får tillämpa detta allmänna råd.
Företag som är IFRS-företag får inte tillämpa detta allmänna råd
– Hierarki för val av redovisningsprincip (flyttat från kapitel 3 i SME)
K3
9
Skillnader mellan SME och K3
• Kapitel 2, Begrepp och grundläggande principer– Begreppen inkomst och intäkt är definierade, viss skillnad jämfört med
income och revenue
• Kapitel 3, Årsredovisningens utformning och förvaltningsberättelsen– Utformning enligt ÅRL – Regler för förvaltningsberättelsen har lagts till
K3
10
Skillnader mellan SME och K3
• Kapitel 4, Balansräkning– Uppställning enligt ÅRL– Vilka tillgångar är anläggnings- respektive omsättningstillgångar– Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
• Kapitel 5, Resultaträkning– Uppställning enligt ÅRL, dvs. ingen rapport över totalresultatet – Byte mellan kostnadsslagsindelad och funktionsindelad resultaträkning
• Kapitel 6, Förändring i eget kapital– Specifikationen kan lämnas i egen rapport eller som en not till eget
kapital– Tillagt regler för redovisning av aktieägartillskott och koncernbidrag
K3
11
Skillnader mellan SME och K3
• Kapitel 7, Kassaflödesanalys– Utbetalad utdelning redovisas endast under
Finansieringsverksamhet
• Kapitel 8, Noter– Ett antal särsvenska noter enligt ÅRL har lagts till (vissa
föreslås försvinna fr.o.m. 2011)– Nettoomsättningens fördelning på verksamheter och
geografiska marknader tillagt enligt ÅRL
• Kapitel 9, Koncernredovisning– ÅRL är tydlig så kapitlet har kortats betydligt
K3
12
Skillnader mellan SME och K3
• Kapitel 10, Byte av redovisningsprincip, ändrad uppskattning och bedömning samt rättelse av fel– Endast byte av redovisningsprincip (se kapitel 1)– Endast jämförelseåret behöver räknas om– Framtida effekter behöver ej anges vid byte av redovisningsprincip
• Kapitel 11, Finansiella instrument värderade till anskaffningsvärde– Huvudregel enligt ÅRL, alla regler från kapitel 11 och 12 i SME har
samlats här, t.ex. säkringsredovisning
• Kapitel 12, Finansiella instrument värderade till verkligt värde– Frivilligt val enligt ÅRL, behöver ej läsas om värdering till
anskaffningsvärde
K3
13
Skillnader mellan SME och K3
• Kapitel 13, Varulager– Undantagen i SME för t.ex. lager av finansiella instrument finns inte
pga. ÅRL– Värdering till lägsta värdets princip flyttat från nedskrivningskapitlet– Färre tilläggsupplysningar
• Kapitel 14, Intresseföretag– Verkligt värde inte tillåtet enligt ÅRL– Tillagt regler för redovisning i juridisk person
• Kapitel 15, Joint venture– Verkligt värde inte tillåtet enligt ÅRL
K3
14
Skillnader mellan SME och K3
• Kapitel 16, Upplysningar om förvaltningsfastigheter– Endast regler för vilka upplysningar som ska lämnas i övrigt tillämpas
kapitel 17
• Kapitel 17, Materiella anläggningstillgångar– Ingen omklassificering av tillgångar som hålls till försäljning– Tillagt regler för uppskrivning enligt ÅRL– Kostnader för nedmontering får redovisas som avsättning i juridisk
person pga. skattekopplingen
K3
15
Skillnader mellan SME och K3
• Kapitel 18, Immateriella tillgångar andra än goodwill– Tillagt regler för aktivering av egenupparbetade immateriella tillgångar– Grundregeln är 5 års avskrivning enligt ÅRL, dock ej över 10 år
• Kapitel 19, Rörelseförvärv och goodwill– Endast contingent liablilities (ansvarsförbindelser) som uppfyller
skuldkriteriet tas med– Normalt 5 års avskrivning annars upplysning
• Kapitel 20, Leasingavtal– Direkta utgifter i samband med ingående av ett finansiellt leasingavtal
får kostnadsföras eller periodiseras hos leasegivaren (ej tillverkare)– Alla leasingavtal får redovisas som operationell leasing i juridisk person
K3
16
Skillnader mellan SME och K3
• Kapitel 21, Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar– Ansvarsförbindelser redovisas inom linjen enligt ÅRL– Tillagt regler om avsättning för omstrukturering
• Kapitel 22, Skulder och eget kapital– Tillagt definition av egetkapitalinstrument– Eget kapital enligt ÅRL ska ej klassificeras som skuld (t.ex. i ek. för.)
• Kapitel 23, Intäkter– Sammanslagning av reglerna för tjänsteuppdrag och
entreprenaduppdrag– Särskilda regler i juridisk person vad gäller tidpunkt för vinstavräkning
pga. skatteregler
K3
17
Skillnader mellan SME och K3
• Kapitel 24, Offentliga bidrag– Gäller bidrag från EU, staten kommuner och formellt fristående organ
som bildats av dessa i stället för bara staten– Tillagt regler i juridisk person pga. skatteregler (minska
anskaffningsvärdet på anläggningstillgångar)
• Kapitel 25, Lånekostnader– Tillagt en alternativregel för aktivering av räntekostnader enl. ÅRL
• Kapitel 26, Aktierelaterade ersättningar– Statliga planer finns inte i K3 (eller i Sverige)
K3
18
Skillnader mellan SME och K3
• Kapitel 27, Nedskrivningar– Förvaltningsfastigheter och biologiska tillgångar ingår då de ej får
värderas till verkligt värde enligt ÅRL– Nedskrivning av varulager flyttat till kapitel 13
• Kapitel 28, Ersättningar till anställda– En förmånsbestämd plan ska redovisas antingen enligt IAS 19 eller
enligt reglerna för- planer som baseras på kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter,- pensionsförpliktelser som är tryggade genom överföring av medel till en
pensionsstiftelse,- pensionsförpliktelser i utländska dotterföretag, och- pensionsförpliktelser som uteslutande är beroende av värdet på en av
företaget ägd tillgång.
K3
19
Skillnader mellan SME och K3
• Kapitel 29, Inkomstskatter– Endast förhållanden på balansdagen (skattesats, återvinning av
tillgången) – Tillagt redovisning av obeskattade reserver i juridisk person enl. ÅRL
• Kapitel 30, Effekter av ändrade valutakurser– Endast bokslutsregler varför allt om funktionell valuta är borta– Inget upplysningskrav på valutakursdifferenser som ingår i
resultaträkningen
• Kapitel 31, Redovisning i höginflationsländer– Kapitlet är tomt förutom en hänvisning till kap. 30 för omräkning av
utlandsverksamhet i höginflationsland
K3
20
Skillnader mellan SME och K3
• Kapitel 32, Händelser efter balansdagen– Endast krav på upplysning om väsentliga händelser efter balansdagen
som inte beaktats i balans- eller resultaträkningen
• Kapitel 33, Upplysning om närstående– Förkortat med hänvisning till ÅRL som har tydliga regler
• Kapitel 34, Jord- och skogsbruk samt råvaruproduktion– Hänvisning till allmänna regler i kap. 13 och 17 (ej verkligt värde)– Avtal om samhälleliga tjänster utgår
• Kapitel 35, Första gången detta allmänna råd tillämpas– Ingångsbalansräkning och förstagångstillämpare har definierats– Ej avstämning av resultatet i ingångsbalansräkningen– Ej omräkning i flerårsöversikten i förvaltningsberättelsen
K3
21
K2 – tre paketÅrsredovisningslagen (direktivstyrt)
• K2 mindre aktiebolag (BFNAR 2008:1)– Får tillämpas på räkenskapsår som avslutas 31 december 2008 eller
senare– Mindre uppdatering dec 2009 – pga. ändringar i ÅRL
• Ändringar i ÅRL– Ändringar som trätt i kraft 2009– Inventarier av mindre värde
• Ytterligare ändringar pga. propositionen ”Enklare redovisning”när lagändringen beslutats
• K2 ekonomiska föreningar (BFNAR 2009:1)– Beslutades november 2009
• K2 årsbokslut– Arbetet inte påbörjat
K2
22
Utgångspunkter 1
• Heltäckande– Ett komplett regelverk för upprättande av årsredovisning– Befintliga regler– Utfyllnad med tidigare ej normgivna områden
• Enklare– Färre valmöjligheter (om ej skatteeffekter)– Tydliga gränser för vad som är ringa, väsentligt etc– Schablonvärderingar möjliga– Färre tilläggsupplysningar
K2
23
Utgångspunkter 2
• Försiktighet– Anskaffningsvärden (ej marknadsvärdering)– Begränsade uppskrivningsmöjligheter
• Lättläst– Enkelt språk– Presentation som i en årsredovisning – Scheman för Förvaltningsberättelse, Resultaträkning och Balansräkning– Många exempel
• Enkla övergångsregler
• Tillämpas i sin helhet
K2
24
I Tillämpning och principerKap. 1 Tillämpning
• Vilka företag får tillämpa det allmänna rådet?– Mindre privata aktiebolag och ekonomiska föreningar– Ej moderföretag i större koncern
• Tillämpning– I sin helhet och utan avvikelse
• Vad gäller om en fråga inte är reglerad?– Sök vägledning i:
a) regler i det allmänna rådet som behandlar liknande frågorb) ÅRLs grundläggande redovisningsprinciper och grundläggande principer i
det allmänna rådet
K2
25
K1 - Tre paketBokföringslagen (ej direktivstyrt)
– K1 enskilda näringsidkare (BFNAR 2006:1)• Får tillämpas på räkenskapsår som inleds efter 31 december 2006• Samlade regler för bokföring och förenklat årsbokslut
– Förenklingsregler– Överensstämmelse med inkomstskattelagen
• Broschyr utvecklad tillsammans med Skatteverket– Bokföring, bokslut och deklaration för enskild näringsidkare som upprättar
förenklat årsbokslut, del 1– Del 2 hanterar deklarationen Samordning med IL
• Uppdaterades dec 2009– Skatteverkets styrsignaler – Inventarier av mindre värde
– K1 Ideella föreningar• En speciell målgrupp• Ingen samordning med IL• Remisssammanställning pågår, ska beslutas i höst
– K1 Handelsbolag fysiska ägare• Arbetet inte påbörjat
K1
26
• Förr – tillämpa följande normgivning från BFN
• Nu – mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar kan välja mellan K2 eller befintlig normgivning
• I framtiden – gammal normgivning upphävs – ersätts av K2 och K3
Normgivning förr, nu och i framtiden
R1, 4, 5, 7, 96 st BFNAR med vägledning6 st BFNARmed uttalande
RR1-RR2924 st uttalanden(före 1999)
R1, 4, 5, 7, 96 st BFNAR med vägledning6 st BFNARmed uttalande
RR1-RR29
24 st uttalanden(före 1999)K2 eller
K2 K3 R1, 4, 5, 7, 96 st BFNAR med vägledning6 st BFNARmed uttalande
RR1-RR29
24 st uttalanden(före 1999)
27
www.bfn.se
Prenumerera gärna på BFNs nyhetsbrev