3 - Ann-Marie Lundblad - Legitimerad …amilundblad.com/KARLEK OCH HALSA.pdf · 2019-01-02 · 21 Metod Teori Förklaring Fokus Innehåll BMT Behavioral Marital t. Behaviorism Social

www.amilundblad.com 1

KÄRLEK OCH HÄLSAPar-behandling i ett folkhälsoperspektiv

Ann-Marie Lundblad

”Brudparet”, Hällristning från Vitlycke


PAR- OCH ÄKTENSKAPSTERAPII ETT FOLKHÄLSOPERSPEKTIV

En multicenterstudiefrån familjerådgivningsbyråer i

BoråsHalmstad

HelsingborgKarlstadKungälvVärnamo



EMPIRISKA STUDIER -En Bristvara

• Det är fortfarande ovanligt med empiriska studier i socialt och psykosocialt arbete

• Socialstyrelsen poängterar vikten av att erbjuda medborgarna kvalitativt goda insatser inom offentlig verksamhet

• Framtidens socialvård ska fokusera på resultat av insatser

• Insatserna ska förbättra eller upprätthålla god livskvalitet

• (SOU 2004, För en kunskapsbaserad socialtjänst)


VARFÖR SKA MAN GÖRA VETENSKAPLIGA UTVÄRDERINGAR?

• Få ny kunskap – förbättra behandling• Få ny mening – behandling, omvårdnad• Systematiserad kunskap - teoribildning• Utvärdera behandlingsresultat• Identifiera riskfaktorer - sjukdomsorsaker• Identifiera skyddsfaktorer - coping• Förebyggande arbete


BAKGRUND

• Par-terapi bedrivs i stor omfattning i Sverige (Ca 50 000 nya ärenden, >80 % barnfamiljer)

• Det finns inga omfattande empiriska studier

• Inga svenska undersökningar om äktenskaplig tillfredsställelse

• Problemen har externt bedömts som ”enkla”


FORSKNINGSFRÅGOR

• Hur ser problemen ut för par som söker familjerådgivning

• Är parterapi inom familjerådgivningen till nytta för par som söker hjälp

• Bidrar familjerådgivningen till förbättrad relation och hälsa

• Står sig resultaten över tid


ÄKTENSKAP OCH HÄLSA

• Starka samband mellan äktenskaplig kvalitet och hälsa

• Äktenskaplig status associeras med både fysisk och psykisk hälsa

• Äktenskapliga funktioner associeras med allvarliga sjukdomar

• Skilsmässor och familjeproblem ökar risken för fysisk och psykisk ohälsa(Levenson et al 1993, Gottman & Notarius 2000, Kiecolt-Glaser & Newton 2001)


KÄRLEK OCH HÄLSA

• Det finns omfattande evidens för att nära och intima relationer påverkar hälsan i större utsträckning än andra relationer

• Långvariga relationsproblem kan ses som kronisk stress

(Levenson et al. 1993, Gottman & Notarius 2000, Kiecolt-Glaser & Newton 2001)


ÄKTENSKAP OCH HÄLSA

• Äktenskapliga funktioner • Könsskillnader• Stress – socialt stöd• Barnens utsatthet


KÖNSSKILLNADER

• Kvinnor påverkas starkare av konflikter och äktenskapliga problem än män

• De fysiska reaktionerna kvarstår längre för kvinnor(Kiecolt-Glaser & Newton 2001)


BARNEN OCH FAMILJEPROBLEM

• Familjeproblem, skilsmässor och förändringar i familjestrukturen innebär ökade risker för barnens hälsa och utveckling

• Barnen upplever stress och förluster• ”De vuxnas självupptagenhet” (Konflikter,

bristande emotionalitet och omsorg, depression, missbruk)

(Cowan & Cowan 1987, Hetherington & Elmore2002, Ringbäck et al 2003)


GODA RELATIONER BIDRAR TILL GOD HÄLSA

• Gifta män är nöjdare än ensamstående • Lyckliga äktenskap påverkar kvinnors

hälsa mera än mäns• Männen åtnjuter positiva effekter av

äktenskapet även om de inte är så lyckliga• Männen är mera beroende av att

äktenskapet består (Burman & Margolin 1992, Levenson et al, 1993, Kiecolt-Glaser & Newton, 2001)



LÅNGA ÄKTENSKAP• Kärlek• Ömsesidig tillit• Ömsesidig respekt• Ömsesidigt stöd• Lojalitet och trohet• Tid tillsammans

• Ömsesidigt ge och ta• Gemensam livsfilosofi• Humor och glädje• Gemensamma

intressen• Sex

I KRISER VAR DEN AVGÖRANDE FAKTORN ”ATT MAN BESTÄMT SIG FÖR VARANN”(Hansson, Lundblad & Kaslow 1994. 1996)



SYFTEN I DENNA STUDIE

• Undersöka kvinnor och män i ”störda relationer”utifrån skattningsinstrument

• Undersöka könsskillnader• Jämföra studiegruppen med kliniska och icke

kliniska grupper• Behandlingsutvärdering på kort och lång sikt• Hur nöjda är paren med behandlingen?• Tycker dom att dom blivit hjälpta?


METOD

• Kvantitativ, longitudinell klinisk studie• Par som sökt familjerådgivning 1998-2000

• Inkluderingskriterier: 3 gemensamma besök, svenskspråkiga

• Skattningar: Före, Efter samt efter 2 år• Jämförelsegrupper: kliniska och icke

kliniska


VAD HANDLAR PARTERAPI OM

Att arbeta med:

Beteenden Föreställningar/Tankar

Känslor(Clinical Handbook of Couple Therapy, 2002)


BEHANDLINGSMETODER I PAR-BEHANDLING

• I Sverige finns ingen specifik, offentligt utvecklad metodik för par-behandling

• Behandlingen är baserad på enskilda terapeuters teoretiska och metodologiska utgångspunkter

• De flesta terapeuter använder troligen en integrerad ansats


Metod Teori Förklaring Fokus InnehållBMT

BehavioralMarital t.

BehaviorismSocial inlärnings-teori

Miljön,Positiv förstärkning, Upprepning

Nuet,Beteende,Medvetet

Träning,Kommunikation, Problemlösning,Kontrakt

CBMTCognitive

BehavioralMarital t.

BehaviorismKognitiv teori

Miljön,Positiv förstärkning,Tänkandet

Nu/tidigareErfarenhet,Beteende,Tänkande

Träning,Kommunikation, Problemlösning,Kontrakt,Klarlägga tänkande

IOMTInsight

Oriented

Psykodyn. TeoriObjektrelations-teori

Personl. hets utv.Omedvetet

Nu/tidigareErfarenhetKänslorOmedvetet

Uttrycka och tolkaKänslor, medvetandegöra,Koppla till relationen

EFTEmotional focused

Psykodyn. TeoriAttachment

Personl. hets utv.Anknytning

Nu/tidigareErfarenhetKänslorOmedvetet

Uttrycka och tolkaKänslor, medvetandegöra,Koppla till relationen

SystemiskLösnings-fokuserad

Narrativ språk-system. teori

EgnaResurser,förmågor

Framtid,Berättelser

Mirakelfrågor, mål,undantag,skalfrågor


DELTAGARE

0

50

100

150

200

250

300

350

Före beh. Efter beh. 2:års uppf

• Initialt 312 par (samt 5 kv.)

• Uppföljda efter behandling ca 50%

• Tvåårsuppföljning 83%


UNDERSÖKNINGEN• Skattningar:

Relationen, Familjen, IndividenNöjdhetsundersökning Intervjuer

• Resultat beskrivs på olika sätt:statistiska förändringar, klinisk signifikans, parvis förändring, effektstorlek


Undersökningsinstrumentrelationen, familjen, individen

• DAS; Dyadic Adjustment Scale• QAFM; Frågor om Familjemedlemmar

(EE)

• FC; Familjeklimat• SCL-90; Symptom Check List• SOC; Sense of Coherence• Nöjdhetsformulär (eget)• Intervjuer


HUR SÅG DET UT FÖRE BEHANDLING

• Det fanns allvarliga störningar i samtliga variabler

• Kvinnorna skattade allvarligare problem än männen

• ”Paren” uppvisade jämförbara eller allvarligare problem än andra kliniskaparParen hade haft problem länge!


HUR BESKRIVER PAREN SIN RELATIONEN OCH HUR MÅR DOM?

• Den äktenskapliga tillfredsställelsen är låg (stor oenighet, dålig sammanhållning, bristande tillfredsställelse och dåligt känslomässigt engagemang)

• Familjeklimatet (karaktäriseras av lite närhet mellan parterna, markerad distans och hög kaos)

• Interaktionen (beskrivs i termer av mycket öppen kritik och en negativ känslomässig påverkan)

• Omfattande psykiatriska symtom hos både kvinnor och män (ångest, depression, interpersonell känslighet, fientlighet, somatisering)

• Låg stressmotståndskraft (hos både kvinnor och män och bristande förmåga att finna lösningar på problem (SOC)


RESULTAT EFTER BEHANDLING

• Statistiskt signifikanta positiva resultat för hela gruppen i samtliga variabler

• Normalvärden 43-76%• Förbättringar 45-80 % (SOC 22/37 %)

• ES: Stor/medelstor (SOC; liten effekt)

• Bibehållna värden vid 2års uppföljningen• Kvinnor och män förändrades i ungefär

lika stor omfattning


INSATSER

• Typvärdet var 5 besök• Medelvärdet var 8.8 (SD 5.1) besök• 50% genomförde < 9 besök• 66% av deltagarna genomförde

reparationsarbete• 15% genomförde separationsarbete• 19% klargörande arbete


SAMMANFATTANDE RESULTAT

• Initialt skattades allvarliga problem• Kort behandling, goda resultat• Samtliga variabler förändrades positivt

i stor omfattning (SOC mindre)

• Resultaten är jämförbara med internationella studier

• Inga skillnader i behandlingsresultat mellan terapeuter och byråer


NÖJDHETSUNDERSÖKNINGEN

• 2/3 av kvinnorna och 3/5 av männen ansåg att de haft problem 2 år eller mera

• Man förväntade sig råd/stöd, förståelse och hjälp med problemlösning

• Paren beskrev omfattande problematik: bristande kommunikation, svårt lösa problem, skilsmässotankar, otrohet, samarbetsproblem, bristande intimitet..

• Nästan alla ansåg att de fått hjälp på många sätt• 50 – 75% ansåg att barnen haft nytta av samtalen


PROBLEMOMRÅDEN

0

10

20

30

40

50

60

70

Svårt

att p

rata

Tank

ar om

skils

mässa

Samarb

etspro

blem

Livso

mställn

ingar

Sex o

samlev

nad

Prob

lem kr

in ba

rn

Otrohe

t

Inga g

emen

s. Int

resse

nSju

kdom

/sorg/

kris

Kvinnor

Män


VAR PAREN NÖJDA MED BEHANDLINGEN?

• 56 % av paren var helt nöjda• 43 % var delvis nöjda• 0,6 - 1 % var missnöjda• Behandlingen: klargörande, lyssnande,

kommunikation, förståelse, information, kunskap om sig själv och partnern

• 95 % kan tänka sig att återkomma


SLUTSATS• Familjerådgivningen kan ses som en viktig

förebyggande verksamhet inom kommunal socialvård

• Par-behandling inom familjerådgivningen ger resultat både för relationen och hälsan

• Kort behandling – stor nytta• Få samtal – gott resultat ”kostnadseffektivt”• De flesta fortsatte leva tillsammans ”förebygger

familjesplittring”• Barnen får en bättre miljö


KOSTNADSEFFEKTIVITET

• Förebyggande behandling är billigare än ”rättsapparat” och psykosociala samhällsinsatser efter separationer

• Vårdnadsutredningar minskar inte föräldrakonflikter och ökar inte samarbete kring barnen (Utredningar inom familjerätten)

• 60 – 70 % av psykosociala problem inom primärvården handlar om ensamhet/isolering och/eller familjeproblem(Karlsson, 2004)


KONKLUSION

• FRG behandlar par inom alla samhällsklasser (Jmf. Yrkesindelning, SCB 1995)

• Problemen är allvarliga på olika områden• Kvinnor är mera utsatta än män• Paren kommer sent till behandling• Problemen är lika allvarliga som i BUP-

familjer och psykiatriska grupper• Kort behandling och goda resultat

Documents

3 - Ann-Marie Lundblad - Legitimerad …amilundblad.com/KARLEK OCH HALSA.pdf · 2019-01-02 · 21 Metod Teori Förklaring Fokus Innehåll BMT Behavioral Marital t. Behaviorism Social