3-5 november 2009 • folkets hus stockholm - Internetdagarna€¦ · 3-5 november 2009 • folkets hus stockholm SverigeS viktigaSte internetkonferenS Anmäl dig på 3 dagar! 36

DETTA ÄR EN ANNONSBILAGA FRÅN .SEANNONS ANNONS

3-5 november 2009 • folkets hus stockholm

SverigeS viktigaSte internetkonferenS

Anmäl dig på www.internetdAgArnA.se

3 dagar!36 Seminarier!

140 talare!

James Boyle, Creative Commons, presenterar sin vision om en ny copyrightmodell på Internetdagarna: ”Det är fånigt att hävda att vi kommer att få välstånd genom att inhägna våra tankars allmänning.”

Förutom DNS och hälsoläget på Internet är ”talande ting” en av de två workshops som .SE arrangerar under Internetdagarna 2009. Forskaren Adam Dunkels förutspår att smarta elnät blir en av de första tillämp-ningarna på området tekniska enheter som samtalar över Internet.

för ett digitAlt sAmhälle

så får mAn fungerAnde

upphovsrätt

James Boyle är en av författarna till serie- boken ”bound by law” som illustrerar

problemen med dagens upphovsrätt.

internet fylls med talande teknik

AnvändArnAs Internet

vem ansvarar för den personliga integriteten på nätet?

säkerhet

aldrig mer lösenord — här är alternativen

MedIA

nya medievanorförändrar affärsmodellerna

Internet I MobIlen

möjligheter och risker med mobilen som plånbok

IP & InfrAstruktur

det här innehållereU:s telekompaket

doMännAMn

nu signeras rotzonen

resIlIent eleCtronIC CoMMunICAtIons

eU-konferens om nätsäkerhet

Internet of thInGs

vad sker när tingen börjar tala?

hälsoläGet fÖr Internet

Så mäter vi hur nätet mår

dnsseC-verktYG

nu kommer verktygen för säker dnS

10 åri rad

2 internetdagarna ’09

detta Är en annOnSBiLaga FrÅn .SeannOnS annOnS

Hej! Nu börjar Internetdagarna 2009 närma sig och med stolthet och glädje bjuder vi in till Sveriges största och viktigaste mötesplats för alla med intresse för Internet. I år fyller Internetdagarna tio år och det firar vi genom att göra konferensen ännu bättre.

När vi samlas den 3-5 november kommer alla tidigare besökare att känna igen sig, men vi har även förnyat inne-hållet och lagt in en högre växel. Konferensen varar nu i tre dagar och vi har utökat med ett sjätte konferensspår, mediespåret, där vi diskuterar den högaktuella frågan hur Internet förändrar medielandskapet.

iNterNet är eN central del av samhällsutvecklingen. För-mågan att hantera Internet som en plats att umgås på, att fritt uttrycka sina idéer och åsikter och att utbyta erfaren-heter blir följaktligen också viktigare. Diskussionerna kring integritets- och upphovsrättsfrågor är angelägna och vi uppmärksammar dem förstås på Internetdagarna. En av huvudtalarna är James Boyle, professor vid Duke Univer-sity School of Law och en av grundarna till Creative Com-mons. Därtill hör du justitieminister Beatrice Ask, EU-delegaten Gunnar Hökmark samt den svenske entrepre-nören och tidigare Facebook-chefen Netanel Jacobsson. Och många andra.

För eN låNgsiktigt positiv utveckling och användning av Internet är internationella perspektiv och samarbeten betydelsefulla. Den 5 november arrangerar .SE internatio-nella workshops om kvaliteten på Internets infrastruktur och framtidens Internet. Som besökare på konferensen har du dessutom möjlighet att besöka den officiella EU-konferens som kommunikationsmyndigheten PTS anord-nar med anledning av Sveriges ordförandeskap i EU: ”Resi-lient Electronic Communications – A Multistakeholder Challenge”.

som du märker finns det något för alla med intresse för Internets utveckling i programmet. Vi ses på årets vikti-gaste Internetkonferens den 3-5 november 2009!

Med vänliga hälsningar

Välkommen till internetdagarna!

de politiskt Heta frågorna som berör Internet har flyt-tat fokus från Internet som infrastruktur till slutanvän-darens situation.

För fem–tio år sedan diskuterades statligt stöd till bredbandsutveckling, hem-PC-avdrag och subventioner av IT-utrustning i skolan. I dag handlar det om slutan-vändarens relation till det offentliga, till yttrandefrihet, äganderättsfrågor och till ekonomisk tillväxt. Individens möte med Internet har många dimensioner. Men vem är inte ansluten till Internet? Och varför inte?

mobileN är på väg att bli en av våra primära Internet-terminaler. Men villkoren för mobilt Internet är annor-lunda än för Internet i datorer. Mobilen har man alltid med sig, den kan användas som en elektronisk Inter-netansluten plånbok, den kan positioneras och den är vår ständigt närvarande kamera och mediemaskin. Det ger nya möjligheter men skapar också nya frågeställ-ningar om integritet. Mobilkretsar inbyggda i elektronik ger nya möjligheter för uppkopplade prylar och inom telematik, exempelvis inom transporter.

som ordFöraNdelaNd För eu under andra halvåret 2009 kommer Sverige att be-handla dels en översyn av lagstiftningen för elektronisk kommunikation, dels ett förslag om hur EU ska kunna skapa säkra elektroniska kommunikationer. Utöver detta pågår det diskussioner i Europa om hur näringsliv och statsförvaltning tillsammans kan lösa säkerhetsutmaningarna i sektorn för elektronisk kommunikation.

system För informationshantering består av allt mer komplexa infrastrukturer som blir dyrare att under-hålla och skydda. Men det går att implementera IT-infrastruktur som erbjuder hög tillgänglighet och sä-kerhet och som också uppfyller gällande regelverk.

Ny teknik och nya processer kräver nya kunskaper. I konferensspåret som riktar sig till alla som arbetar med IT- eller informationssäkerhet tar vi upp utveck-lingstrenderna inom teknik och hur det påverkar sä-kerheten ur olika aspekter.

iNterNetdagarNas traditionella teknikspår vänder sig till alla som är engagerade i Internets infrastruktur. I år tar vi bland annat upp säkerhetsaspekterna på IPv6 och utveckling av säkra routingprotokoll, men också nätpolitiska frågor som bredbandsutbyggnaden och EU:s omdebatterade telekompaket.

säker NamNuppslagNiNg i DNS och mätning av kvaliteten på Internettjänster är två viktiga byggstenar när det gäller att vidareutveckla dagens Internet. Bortom hörnet väntar andra utmaningar när varje eluttag får sin egen Internetadress och ”tingen börjar tala” på allvar.

.SE arrangerar internationella workshops på dessa tre områden den 5 november.

mediebraNscHeN är på många sätt en föregångare i Internetsammanhang: först att utnyttja många av de nya möjligheterna och först att bli överkörd av utveck-lingen. Den står också i centrum i debatten om upp-hovsrätt och digitala medier.

På det här seminariespåret diskuterar vi hur det framtida medielandskapet kan komma att se ut – både för underhållning och nyhetsförmedling.

Välkommen till PtS eU-konferens om nätsäkerhetdeN 5 November hälsar vi deltagarna på Internetda-garna välkomna till PTS engelskspråkiga EU-konferens om nätsäkerhet. På konferensen kommer ni att vara i gott sällskap med internationella experter som ger sig i kast med frågor som Regulatory Policy, Public-Priva-te Partnerships och Government CERT Policy. Infra-strukturminister Åsa Torstensson, chefen för den europeiska nät- och informationssäkerhetsbyrån Eni-sa och EU-kommissionären för Information Society and Media är några av de talare du möter under dagen. Vår förhoppning är att konferensen blir ett bra forum för att diskutera hur vi kan skapa ett robust och säkert informationssamhälle. Än en gång – välkomna.

marianne treschowGeneraldirektör, PTS

det Här koNFereNsspåret vänder sig till dig som är intresserad av domännamnsmarknaden. Vare sig du är registrar för .SE eller ansvarig för ditt företags varumärkesstrategi på Internet har du mängder av kunskap att hämta under de sex seminariepassen.

Marknaden är internationell och därför har det här konferensspåret en internationell prägel, med bland annat en jämförelse mellan hur olika toppdomäner hanterar tvister om domännamn. Vi täcker också in den senaste utvecklingen för säker DNS (DNSSEC).

Internet I mobIlen IP & Infrastruktur Domännamn

Pts eu-konferens .se-WorksHoPs

använDarnas Internet säkerHet meDIa

danny aerts, vd .se(Stiftelsen för Internetinfrastruktur)

internetdagarna ’09 3


MEDARRANGÖRER

Internetdebatten pågår påwww.internetdagarna.se

C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

helsida(id09).pdf 2009-08-31 14:04:37

4 internet dagarna ’09


We have a bias that makes us unduly skeptical of open networks, systems and methods of production. This talk will explore what that bias might mean for the future of the Internet.Tisdag 3 november

Justitieministern presenterar regeringens syn på den lagstiftning som finns kring Internet, i första hand den som reglerar integritet och rättssä-kerhet.Onsdag 4 november

Mobila lösningar och lågkon-junkturen driver på flykten från den fasta telefonin, både i Sverige och i resten av världen.Tisdag 3 november

The Internet was introduced to the world in a time of deregula-tion and competition. But now the service providers appear to be completing a phase of aggregation and consolidation.Onsdag 4 november

We used to think of security failure as a technical problem, but economics and psychology matter too. Systems fail because the people who could fix them don’t pay the costs of failure.Tisdag 3 november

A thought-provoking look at the real-time web – the ”now” web versus the ”then” web.Onsdag 4 november

JAmes Boyle

BeATRICe AsK

PedeR RAmel

GeoFF HUsToN

Ross ANdeRsoN

NeTANel JACoBssoN

Det övergripande temat för Internetdagarna 2009 är hur Internet och samhälle gemensamt påverkar varandra. Konferensens sex spännande öppningstalare belyser den förvandlingen, var och en utifrån sina unika expertkunskaper.

Professor, Duke University

Justitieminister

Koncernchef Tre

Chief Scientist, Apnic

Professor, University of Cambridge

Internetentreprenör

MISSA INTE ÅRETSKEYNOTE-TALARE!



Användarnas Internet(Hall A)

Säkerhet(Hall B)

Media(Hall C)

Internet i mobilen(Sal 202)

IP & Infrastruktur(Sal 307)

Domännamn(Sal 300)

09:00 keynoteS – SAMHälle I förvAnDlIng

10:30 kAffe, PoSter SeSSIonS, utStällnIng

11:00 Internet för allaPaneldiskussion: Teknik, säkerhet och integritet

Sociala medier ur ett nyhetsperspektiv

Mobil marknadsföringRevision av EU:s

telekompaketThe most important

top-level domains

12:30 lunCH, PoSter SeSSIonS, utStällnIng

13:40 Användarnas integritetSäkerhet i den mobila världen

Copyright, a conversa-tion with James Boyle

4G – mobilnät med fiberfart

Vad IPv6 gör för säkerheten

Dispute resolution in different TLD:s


15:30Schyssta mötesplatser

på nätetSpårbarhet i loggar och

systemDistribution – från

tryckeri till APIMobilen som mediakanal

Paneldiskussion: Utmaningarna

Utmaningar på webbhotellmarknaden

17:15 Hot Spot-sessioner – se programmet på internetdagarna.se för aktuell information

18:00-21:00

MIngelkväll (Buffé, prisutdelningar med mera)

Användarnas Internet(Hall A)

Säkerhet(Hall B)

Media(Hall C)

Internet i mobilen(Sal 202)

IP & Infrastruktur(Sal 307)

Domännamn(Sal 300)

09:00 keynoteS - SAMHälle I förvAnDlIng


11:00Internet och mänskliga

rättigheterAldrig mer lösenord

Balansen mellan öppenhet och integritet

Mobilen och Internets gratismodell

Nätneutralitet: Internet som tjänst eller infra-

struktur

Domännamnsmark-naden inifrån

12:30 lunCH, PoSter SeSSIonS, utStällnIng

13:40Future EU ICT policy –

eUnion 2015Allt du gör kan användas

mot digÄr publicistiken på väg

att dö?Mobilen som plånbok

Secure and stable routing

New Top level Domains – why and for whom?


15:30-17.00

EU Network and Information Security

PolicyAn Internet Health check

Framtidens mediekonsumtion

Mobilt Internet inbyggt i prylar

Glesbygdens digitala infrastruktur

Signing the Root

17:15-18:30

Internet governAnCe

Program

onsdag 4:e november

torsdag 5:e november resilient electronic communications .se-workshoPs

tisdag 3:e november

Regulatory Policy(Hall A)

Public-Private Partnerships (Hall B)

Government CERT Policy(Hall C)

‘Internet of Things’ and its impact (Sal 202)

DNSSEC, tools and administration (Sal 307)

A Common Health Check for Internet (Sal 300)

9:00 Opening Adresses The Internet 2020Available Tools,

Products and SolutionsWhat is meaningful to

measure?

10:20 Coffee, PoSter SeSSIonS AnD exHIBItIonS

10:40 Supervising Resilience Crisis Management GovCERT PolicyEmerging Services and

Solutions – Market Opportunities

Operational ExperiencesHow to Measure.

Analyze, Present and Use, part I

12:00 lunCH, PoSter SeSSIonS AnD exHIBItIonS

13:20Status of EU Regulatory

Framework ReviewExercises Ministerial Affiliation Case studies of Emer-

ging Services and Solutions

Presentation of the product evaluation

How to Measure. Analyze, Present and

Use, part II

14:40 Coffee, PoSter SeSSIonS AnD exHIBItIonS

15:00Status of EU Network

and Information Security Policy

Information Systems CooperationHow to facilitate

business development and avoid problems

Further DevelopmentA Common Health Check

for Internet?

16:30-17.00

ConCluDIng ADDreSSeS ConCluDIng ADDreSSeS

Nytt semiNarium

Auriga ePayment är den ledande betalväxeln för din Internethandel, med system för att hantera och administrera Internetbetalningar lokalt i alla nordiska och europeiska länder samt i övriga världen. Detta kräver en leverantör med erfarenhet, kunskap och kvalitet. Auriga ePayment har kunskap, “Cash Management@Internet” och kvalitetssäkrade system.

Vad är viktigast för dig som företagare?

Vi är övertygade om att det är att få betalt för dina varor eller tjänster, och att arbeta med en leverantör som besitter kunskap och kan levere-ra kvalitet och säkra betallösningar för alla säljande företag och köpare.

Auriga ePayment levererar säkra betallösningar, kunskap och kvalitet för alla. Allt för en smidig och säker handel.

För det är ju så du vill ha det, eller hur?

Välkommen till Auriga ePayment, Cash Management @ Internet!

www.aurigaepayment.se, T + 46 8 466 42 00

Auriga AB1969 började vi vår verksamhet med betaltjänster. Sedan den 1 oktober 2008 heter vi Auriga AB och ingår i PBS-koncernen. Auriga erbjuder betaltjänster och lösningar, från integrerade kortbetalningar till e-presentkort, Internetbetalningar samt Mobila betalningar.


Internet och samhälle i gemensam förvandling

KEYNOTES

det är enkelt att konstatera att Internet påverkar snart sagt hela samhället. Men det omvända gäller också. Det traditionella samhället ställer allt större krav på Internetan-vändandet. Därför är det viktigare än någonsin att disku-tera vilka rättigheter och skyldigheter som finns för oss som Internetanvändare. Internet är också en global teknik, och därför stannar inte diskussionen vid Sveriges gränser.

Oavsett om vi ser oss som medborgare i Sverige eller värl-den, oavsett om vi agerar vid tangentbordet eller inte. Därför är vi glada att vi har lockat öppningstalare till årets Internetdagar som spänner över hela fältet, från åtkomst till vad vi kan och får göra på nätet.

Professor James Boyle från USA är en av de mest aktiva förkämparna för en upphovsrätt som fungerar också i det

digitala samhället. Hans brittiske professorskollega Ross Anderson har ett eget och väldigt uppfriskande sätt att betrakta nätets säkerhetsproblem. Och från Peder Ramel, vd för mobiloperatören 3, kan vi räkna med att få höra hur vi ska använda Internet i en mobil värld.

TISDAG 09.003 november 2009

moderator: Danny Aerts, vd .SE

We have a bias – cultural agoraphobia – that makes

us unduly skeptical of open net-works, systems and methods of production. This talk will explore what that bias might mean for the

future of our Internet policy and for the intellectual property rights that shape our culture and our sci-ence.

James Boyle är professor i juridik vid Duke Law School i USA. Han har skrivit en rad böcker om upphovsrätt och är även medgrundare till Creative Commons-organisationen.

We used to think of security failure as a technical pro-

blem, but we’re now realising that economics and psychology matter too. Systems often fail because the people who could fix them don’t pay

the full costs of failure. And as software gets better, attackers target the users instead. Security engineers need to think more about incentives, and deception. This makes our trade even more fun!

Ross Anderson är professor i Security Engineering vid Cambridge-universitetet i England, där han spe-cialiserar sig på ett ekonomiskt perspektiv på infor-mationssäkerhet.

I många länder världen över pågår flykten från den fasta

telefonin för fullt. Nu har den kommit till Sverige, och det är mobila lös-ningar kombinerat med lågkonjunk-turen som driver på utvecklingen.

Peder Ramel är koncernchef hos mobiloperatören 3 i Sverige.

Cultural agoraphobia

JAmes Boyle Ross AndeRson PedeR RAmelInformation security – where computer science, economics and psychology meet

nu startar marschen ut ur telefonjackssamhället

MissA inte!

Tid. Programmet startar kl 09.00 tisdagen den 3 november. Registreringen är öppen från kl 08.00.

Plats. Stockholms Folkets Hus, Barnhusgatan 12-14 (www.stoccc.se).

Pris. 3-4 nov inkl. kaffe, lunch och festkväll med mingelbuffé 3 nov: 4 900 kr/person exkl. moms 5 nov inkl. kaffe och lunch (självkostnadspris): 300 kr/person exkl. moms

Snabbhetspremie.Boka senast 18 september: 4 300 kr/person exkl. moms

Grupprabatt. (Obs! Gäller om alla anmäler sig vid samma tillfälle)3–4 personer: 3 900 kr/person exkl. moms 5–10 personer: 3 600 kr/person exkl. momsFler än 10 personer, be om offert via www.internetdagarna.se.

Anmäl dig till Internetdagarna 2009!Under tre dagar har du möjlighet att lyssna på internationellt erkända talare och delta i över 60 seminarier samt ett antal arbetsmöten om aktuella Internetfrågor. missa inte heller att besöka utställningen som pågår under hela konferensen. Se www.internetdagarna.se för senaste nytt om konferensprogrammet. där gör du också din anmälan.

Vid frågor, kontakta programansvarige Lennart Bonnevier på 08-452 35 62 eller [email protected].



tisdag 11:003 november 2009

AnvändArens möte med Internet har många dimensioner och det finns flera svar

på frågan varför vissa inte är anslutna till nätet. Se-minariet beskriver goda exempel och satsningar för rekrytering av nya Internetanvändare och ökad an-vändarnytta. Seminariet vänder sig till dig som vill få en djupare inblick i arbetet runt Internet för alla. Vad kan göras för att rekrytera dem som ännu inte sett möjligheten med nätet?

moderAtor Christer Marking

I dettA evIgA sIsyfosArbete – säker-het – där så många krafter verkar mot var-

andra, vem borde lyssna på vem, och varifrån kommer kraven? Allt går att göra med teknik, allt går att reg-lera med juridik, men vad ska ha företräde? I vilken utsträckning krävs det rättsregler för att skapa sä-kerhet? När kan säkerhet åstadkom-mas utan rättslig uppbackning?

moderAtor Daniel Westman, Institutet för

rättsinformatik vid Sthlms Univ

socIAlA medIer hAr av vissa hyllats som nyhetsmediernas framtid, av andra som

deras undergång. Utomlands driver exempelvis CNN utvecklingen hårt och använder regelbundet Twitter och andra sociala medier som en viktig nyhetskälla vid stora händelser och som en viktig kanal för tit-tarinteraktion. I Sverige fnyser många journalister åt sociala medier som oseriösa.

moderAtor Annika Lidne, Disruptive Media

Tre talare ger oss olika vinklar på sociala medier som nyhetskälla och för läsarinteraktion.

Regeringen vill spara fyra miljarder på att införa e-fakturor. Vi har utbildat 10 000 företagare i ökad e-kompe-tens, så att de kan skicka e-fakturor.

Caroline Schmidt, IT-Rådgivarna Gävleborg

Martin Jönsson, redaktionschef, Svenska Dagbladet

Sandra Jakob, webbredaktör Helsingborgs Dagblad

Anders Olofsson, chef för digitala medier SDS-koncernen

I dagens mångkulturella samhälle behöver vi ta hänsyn till en mängd språk, och ny teknik ger oss nya möj-ligheter. Några exempel är punkt-skriftsskärm och textuppläsning.

Rickard Domeij, Språkrådet

Genom att rekrytera och utbilda handledare sprider vi Internetkun-skapen bland invandrarna.

Abdulkader Habib,rektor Kista Folkhögskola

Tiohundra fokuse-rar på att ge äldre tillgång till internet.

Karin Thalén och Göran Berg,

Tiohundra,Norrtälje.

Internet för alla Panel: Teknik, säkerhet och integritet

Sociala medier ur nyhetsperspektiv

Så har vi fått tiotusentals företagare att tjäna pengar på IT – samtidigt som regeringen sparar miljarder

Är alla språk lika på Internet?

medArrAngör:

AnvändArnAs InternetInternets utveckling med användarfokus

säkerhetFör dig som arbetar med IT- eller informationssäkerhet

MedIAHur påverkar Internet det framtida medielandskapet?

Paneldeltagare Från vänster:

dagENs HÖJdaRE

» Medievanorna har förändrats väsentligt under de senaste fem åren, vilket i sin tur förändrar för-utsättningarna för medieföretagen. Vi ser idag snabbare nyhetsrap-portering jämfört med tidigare och antalet mediekanaler ökar i stadig takt. Alla publicister behöver hitta alternativa intäktsströmmar och samtidigt göra inne-hållet mer attraktivt för en alltmer kräsen publik.

Den tryckta dagspressens un-dergång, framtiden på nätet och mediebolagens nya överlevnads-metoder diskuteras på seminariet ”Sociala medier ur ett nyhets-perspektiv” som leds av Annika

Lidne, vd på konsultföretaget Disruptive Media.

– Branschen har tydliga problem och jag vill lyfta fram nya problemställningar och lösningar.

Ett problem är att läsarna inte vill betala för gårdagens nyheter och annon-sörerna upplever att effekterna av annon-seringarna i dagspressen minskar. Annika Lidne har även förslag på strategier för hur man lyckas med morgondagens affärer inom nyhetsbranschen.

– Lokaltidningar kan till exempel bli rena lokaltidningar. Östersunds-Posten har re-dan bloggare som rapporterar i de väldigt små byarna där inga journalister finns.

SocIala medIer ur eTT nyheTS- PerSPekTIvSpår: MediaVem: För dig som är intresserad avhur Internet påverkar det framtidamedielandskapet.När: Tisdag kl 11.00

SIdan 8» » »» » » »

nya lösningar behövs för dagspressen ”Branschen har tydliga problem som

kräver nya lösningar”

1. Stefan Görling, KTH/SNUS2. Fredrik Ljunggren, Kirei3. Joachim Strömbergson, Informasic4. Per Furberg, Setterwalls Advokatbyrå5. Helena Andersson, Myndigheten för Samhälls-

skydd och Beredskap6. Stefan B Grinneby, Sitic7. Anna Hörnlund, Datainspektionen8. Christina Wainikka, Wainikkas Innovationsbyrå9. Rose-Mharie Åhlfeldt, Skövde Universitet


Mobilen är ett personligt verktyg som vi alltid har med oss. Samtidigt ses de

uppkopplade mobilerna som en av de största framtida marknadsföringskanalerna. Såväl företag som organisationer och myndigheter har insett värdet, och nu är frågan hur den mobila marknadsföringen kommer att se ut och vilka integritetskrav som ställs.

Moderator Linus Brohult, chefredaktör

Mobil:Business

eu-koMMissionen har sedan flera år planerat en revidering av de direktiv som

reglerar elektronisk kommunikation (mest kända som ”telekompaketet”). Revideringen skulle ha ägt rum under våren 2009, men arbetet körde fast i oenigheter.Detta seminarium vill visa vad förändringarna i telekompaketet kan innebära för den enskilde. Det exakta innehållet beror i hög grad på vad som händer inom EU fram till och med oktober.

Moderator Mikael von Otter, näringspolitisk expert IT- och telekomföretagen

representives for the most important toplevel domains in Sweden discuss the

Swedish domain name market.– Growth? Why isn´t .com growing with the market? Why is .eu shrinking?– What factors are most important when selecting a domain name? – Why does a customer pick a certain toplevel domain?

Moderator Danny Aerts, vd .SE

Ett tjänstemannaperspektiv på revideringen av telekompaketet. Vad var det egentligen som hände under behandlingen av ärendet, och vilken betydelse har det?

Kristian Viidas, Näringsdepartementet

Telekompaketet ur en operatörs perspektiv. Niclas Palmstierna, Tele2

About 3 million .eu domain names have been registered since 2006, when this toplevel domain became available to residents of the European Union. This presentation explores the unique value of .eu to European business and traces the role of

.eu in Sweden and elsewhere.Asta Mineikyte, Eurid

Danny Aerts, .SE

Mike Davies, Verisign

Gunnar Hökmark, EUparlamentariker (m)

Mobil marknadsföring Revision av EU:s telekompaket

The most important top-level domains in Sweden

Telekompaketet – fakta om ämnet och om processen

.eu in Sweden and beyond

Status for the .se-domain

Second largest: .com

The .nu-domainBill Semich, .nu

MedarrangÖr:

Internet I mobIlenOm de möjligheter som mobilt Internet skapar

IP & InfrastrukturTeknikspåret om Internets infrastruktur

DomännamnMarknad, lagar och teknik kring domännamn

Från vänster:1. Fredrick Tallroth, Senior Manager Interactive

Marketing, Absolut Vodka2. Joel Bergqvist, Konceptutvecklare, Daytona

Communication3. Johanna Johansson, Affärsutvecklare Telenor/

Styrelseordförande IAB Sverige4. Jimmy Nordbeck, Marketing Director, Golden

Gekko5. Katarina Chowra, CEO, Manna från himlen6. Fredrik Nyström, Founder, Plusfoursix

MedarrangÖr:






anmäl dig till Internetdagarna 2009!under tre dagar har du möjlighet att lyssna på internationellt erkända talare och delta i över 60 seminarier samt ett antal arbetsmöten om aktuella internetfrågor. Missa inte heller att besöka utställningen som pågår under hela konferensen. se www.internetdagarna.se för senaste nytt om konferensprogrammet. där gör du också din anmälan.

Vid frågor, kontakta programansvarige Lennart Bonnevier på 08452 35 62 eller [email protected].

VISSTe du aTT … … alla innehavare av .se-adresser bidrar

till en positiv utveckling av Internet?




AnvändArnAs integritet på nätet är ständigt lika aktuell. Relationen till staten är

den fråga som fått störst uppmärksamhet i såväl media som i bloggosfären i och med den så kallade FRA-lagen och det europeiska trafikdatalagringsdi-rektivet. Men frågan om användarnas integritet är mer komplex än så.

En uppkopplad människa avger elektroniska spår i allt från kollektivtrafiken till inköpen i mataffären till osynliga RFID-etiketter. Bilden kompliceras av de snabbt framväxande positionsbaserade tjänsterna, ofta med hemvist i mobiltelefonen.

Seminariet vänder sig till dig som vill få en fördjupad bild av hot och möjligheter för den personliga integriteten på nätet.

moderAtor Nicklas Lundblad, vice vd

Stockholms Handelskammare

obehörigA skA inte kunna komma åt någon information som de inte ska ha,

medan behöriga måste komma åt all information de ska ha. Användningen av mobiltelefoner, bärbara datorer eller handdatorer är något som inte går att stoppa, och det går heller aldrig att skydda sig från förlust av utrustningen, men vad finns det för möjlig-heter att skydda informationen, till exempel genom kryptering av trafik och spärr av ut-rustning som misstänks ha hamnat i orätta händer?

moderAtor Fredrik Ljunggren, Kirei

Professor JAmes boyle elaborates on some issues raised in his keynote speech,

and participates in a conversation with Swedish co-pyright experts.

moderAtor Daniel Westman,

Institutet för rättsinformatik vid Stockholms Universitet

Göran Gräslund, generaldirektör Datainspektionen

Krypto för mobila systemHur svårt är det för gemene man att avlyssna GSM-trafik?

Thomas Johansson, professor Lunds Tekniska Högskola

James Boyle, professor och medgrundare av Creative Commons

Jon Karlung, vd Bahnhof

Säker synk av e-postenNCC har på ett billigt sätt möjlig-gjort för sina anställda att synkroni-sera e-posten till mobiltelefoner. Vi ville åstadkomma detta utan att investera stora summor i ett komplett managementsystem samtidigt som synkroniseringen

måste vara säker. Jag kommer att beskriva den lösning vi valde och som till stor del utvecklades utifrån NCC:s önskemål. Anders Eklind, NCC

Mathias Klang, Creative Commons Sverige

Nödsamtal över IP När allt fler telefonsamtal skickas över IP och Internet behövs nya sätt att ansluta nödcentraler och andra för samhället viktiga funktioner. Hur uppnår man god redundans för samhällskritiska tjänster? Hur

hanterar man nödsamtal samtidigt som man motstår distribuerade överlastningsattacker? Vågar du ringa 112 över Skype? Jakob Schlyter, säkerhetskonsult, Kirei

Användarnas integritet Säkerhet i den mobila världen Copyright, a conversation with James Boyle




dagENs HÖJdaRE

» Nicklas Lundblad har varit Googles europeiska chef för policyfrågor. Nu är han till-baka på Handelskammaren i Stockholm som vice vd. På tisdagen leder han ett semi-narium om användarnas integritet. Den som är trött på att översköljas av dystra varningar om övervaknings-samhället bör se hit.

– Det kommer att bli

mycket solsken i min vision. Jag är en obotlig optimist, säger Nicklas Lundblad.

– Förut handlade de-batten kring personlig integritet om att skydda den personliga sfären. Nu gäller det rätten att producera sin egen inte-gritet. Nietzsche sa en gång att ett sätt att

gömma sig är att tala mycket om sig själv. Många unga har fattat det här och har vad jag kallar en hög Nietzsche-faktor. Inte-gritet handlar inte om att vara osynlig på nätet. Det handlar om att du själv väljer vilka masker du vill hålla fram och vilka delar av dig själv du vill visa.

ANväNdArNAS INtegrItetSpår: Användarnas InternetVem: För den som vill få en djupare bild av hot mot och möjligheter för den personliga integriteten på Internet. När: Tisdag kl 13.40

SIdAN 10» » »» » » »

Optimistisk vision om övervakningssamhället ”Nu gäller det rätten att producera sin

egen integritet”


Redan nästa åR kommer mobilnät med 4G att vara i drift i bland annat Stockholm.

Det mångdubblar topphastigheten för Internet via mobilnäten till 100-150 Mbit/sekund. Målet på sikt är att LTE-tekniken ska klara upp till 1 Gbit/sekund. Vad innebär detta för hur vi kommer att använda Internet? Hur kommer system med kvalitetsgaran-terade gräddfiler till Internet att användas av mobil- operatörerna? Och vilken plats har wimax-tekniken som en alternativ 4G-teknik?

ModeRatoR Linus Brohult, chefredaktör

Mobil:Business

Bytet av nätpRotokoll från IPv4 till IPv6 ställer nya frågor till alla som sysslar

med säkerhet. Gamla kunskaper om adressöversätt-ning och brandväggsinställningar, som bygger på tjugo års samlade erfarenheter av att driva säkra nätverk, måste kompletteras.

Under seminariet diskuteras om en uppgradering till IPv6 för med sig några nya säkerhetsproblem och vilka lösningar som i så fall finns.

ModeRatoR Jörgen Eriksson, .SE

disputes oveR doMain naMes are as ancient as domain names themselves. .SE

has had its dispute resolution process (ADR) in place since 2003, other top-level domains have chosen dif-ferent solutions.

This seminar highlights a few different procedures for dispute resolution and discusses pros and cons for each of them.

ModeRatoR Elisabeth Ekstrand,

General Counsel, .SE

Jeanette Fridberg, Ericsson

Finns det utrustning för att bygga säkra IPv6-nät? Vilka nya krav ställs när man implementerar IPv6? Hur kommer jag igång med IPv6 enkelt och säkert?

Torbjörn Eklöv, Stadsnätsföreningen

Under .de, there is no alternative dis-pute resolution (ADR). Instead, dis-putes are dealt with by the courts. This works well, and ADR is neither needed nor missed – nor would it make much sense. The presentation

will explain why.Stephan Welzel, General Counsel, Denic (.de)

Registration in .uk is quick, easy and cheap. As a result, the system suffers some abuse. Nominet provides its own, free ADR procedure but when a resolu-tion cannot be achieved in this way, an

independent expert is appointed by Nominet, and the cost is borne entirely by the complaining party. Nick Wenban-Smith, General Counsel, Nominet (.uk)

The Uniform Domain Name Dispute Resolution Policy (UDRP) was introdu-ced ten years ago, adopted by ICANN at the initiative of WIPO. Since Decem-ber 1999, WIPO has processed over 15 000 disputes under the UDRP.

Petter Rindforth, Fenix Legal

.SE har tillsammans med leverantörer och SNUS-medlemmar testat hur IPv6-stödet fungerar i brandväggar. Vidare har vi kollat status hos teleope-ratörer och tjänsteleverantörer angå-ende IPv6. Här presenterar vi resulta-ten och några saker man kan lära sig.

Håkan Lindberg, B3IT

Hasain Alshakarti, konsult Truesec

Lars Åke Norling, vd, Telenor

Patrick Lund, Founder, Hulu

Östen Mäkitalo

4G – mobilnät med fiberfart Vad IPv6 gör för säkerheten Dispute resolution in different TLD:s

SKA v6, säker igångsättning av det nya Internetprotokollet IPv6

.de: Dispute Resolution Enhancement instead of Dispute Resolution

Transparency, efficiency, cost and fairness issues in UK Domain Name ADR

ADR according to WIPO (using the UDRP)

IPv6, operatörer och brandväggar.

Risker med IPv6-tunnling

MedaRRanGÖR:




DAGENS HÖJDARE

» I .se, liksom de flesta andra toppdomä-ner på Internet, kan man registrera ett domännamn utan prövning – den som först registrerar ett domännamn får det. Men ibland händer det att någon annan senare anser sig ha rätt till just det domän-namnet, och då måste den tvisten lösas på något sätt.

Alla toppdomäner har rutiner för att hantera sådana så kallade domännamns-tvister, men rutinerna skiljer sig åt mellan olika länder. Petter Rindforth, jurist på

Fenix Legal med stor erfarenhet av patent- och domännamnstvister, kommer till Internetdagarna för att belysa en del av skillnaderna. Framför allt kommer han att tala om hur det går till i Wipo, det FN-organ som hanterar bland annat patent-tvister och domännamnstvister.

– Det ska bli extra roligt eftersom Internetdagarna i höst infaller ungefär samtidigt som Wipos tvistlösningsregler fyller tio år, säger han.

Vad har hänt inom det här området

sedan förra konferen-sen?

– Inte så mycket förut-om att Wipo försöker göra handläggningen mindre beroende av pap-per. Det intressanta är det som kommer, som ICANN:s nya toppdomäner och även nya typer av intrång via domännamnet.

Hur många tvister blir det per år?– Genom Wipo avgjordes 2 329 tvister

förra året, och hittills i år ligger siffran på ungefär 900.

DISPUTE RESOLUTION IN DIffERENT TLD:SSpår: DomännamnVem: För dig som bevakar varumärkes-frågor, handlar med domännamn eller på annat sätt följer domännamns- marknaden.När: Tisdag kl 13.40

SIDAN 11» » »» » » »

Vem äger ett domännamn? ”Genom WIPO avgjordes 2329 tvister förra året”

VISStE Du Att … … .SE:s namnservrar svarar på 388 miljoner

DNS-frågor per dygn, 4 500 i sekunden?




Internet vImlar av mötesplatser för barn och unga – nätet är dagens ungdoms-

gård. Ungdomar har varit vägledande när det gäller att ta till sig sociala medier, att umgås och uttrycka sin personlighet via nätet är för dem en självklarhet. Är det dags för vuxna att sluta dela in verkligheten i det som sker på nätet och i det ”verkliga” livet, och istället möta barn och unga där de faktiskt är? Vilken ny kunskap och vilka metoder behövs då? Och vem tar ansvar för vad som händer på de digitala ungdomsgårdarna?

moderator Ann Katrin Agebäck,

kanslichef Medierådet

Flera gånger varje år sker ett stort an-tal allvarliga intrång hos företag och myn-

digheter i Sverige och världen över. Någon tillförlitlig statistik på området finns inte och alla pratar om stora mörkertal. Säkerhetsexperterna pratar om vik-ten av spårbarhet, men vad händer med spåren, hur används de när de behövs? IT Forensics används vid utredning av IT-brott och IT-säker-hetsincidenter. Hur går det till och vad behöver man kunna?

moderatorStefan B Grinneby, Sitic

I över 500 år har distributionen varit en central del av det som vi kallar medier. Oav-

sett om det handlat om miljoninvesteringar i tryck-pressar eller sändningsrätter så har de varit trånga sektorer som tillåtit de traditionella mediehusen att växa fram. Men Internet förändrar allt. När vem som helst kan distribuera sina alster via nätet, till ingen eller liten kostnad, ritas kartan om radikalt.

I England har dagstidningen The Guardian gått hela vägen och öppnat upp för vem som helst att plocka deras data och bygga sin egen tjänst. Man pratar om Open Platform, man pratar om the Pro-grammable Newspaper. Det är en fantastisk utveck-ling och The Guardian kommer till Stockholm för att berätta om den. På seminariet möter vi också de pig-gaste svenska gammelmedia-rävarna som berättar om hur vi här hemma ska ta oss från tryckeri till API.

moderatorJoakim Jardenberg, Mindpark

Presentation av rapporten Ungar & Medier, med fakta om barns och ungas medievanor.

Karin Larsson, informatör, Medierådet

Den digitala världen erbjuder ingen naturlig insyn. Den saknar en natur-lig förmåga att åskådliggöra sig själv och den aktivitet som pågår där i. Detta får konsekvenser för hur vi bedömer vår egen hotbild, hur vi hanterar och spårar incidenter och

hur vi tar till vara på erfarenheter och historia. Denna presentation belyser möjligheterna med loggar som informationskälla, hur vi utvinner dess värde och hur vi operationellt sett integrerar dessa tillgångar i vår vardag.

Göran Sandahl, Security Architect, Integralis

Hjälper eller stjälper loggar utred-ningar? Finns det andra hot mot att kunna slutföra utredningar? Vad bör man göra för att underlätta utred-ningen?

Paul Pintér, Länskriminalpolisen i Stockholm

Presentation av rapporten Barnen, BRIS och it 2009 som undersöker ungas kontakter med BRIS om frågor och problem kring livet på nätet. Rap-porten är en del av den EU-finansie-rade kampanjen Det unga internet

som drivs av Medierådet i samverkan med BRIS. BRIS berättar också om hur man arbetar med att ge stöd till unga via webben.

Thomas Jonsland, projektledare för BRIS-chatten

En ungdomspanel medverkar och diskuterar kring ämnet.

Bo Hedin, pionjär på Aftonbladet.se på 1990-talet

Charlotta Friborg, Dagens Nyheter, chef för DN online

Per-Åke Olsson, Headwise Consulting

Om IT-forensik och datautvinningEn inblick i vilka osynliga spår vi lämnar efter oss när vi använder datorer till vardags och i arbetet. Vilken informa-tion sparas i ett system utan att man ber om det, och hur kan den utvinnas? Mattias Wecksten, Högskolan i Halmstad

Guardian Open PlatformRepresentant för the Guar-dian i London

Schyssta mötesplatser på nätet

Spårbarhet i loggar och system Distribution – från tryckeri till API

medarrangör:




Ungar & medier

Visibilitet i en Digital Värld

Loggar = Spårbarhet ?

Barnen, BRIS & it 2009

dagENs HÖJdaRE

» Det finns ett glapp mellan unga perso-ners liv på nätet och föräldrars förståelse för hur man umgås och kommunicerar på de digitala ungdomsgårdarna. Det menar Ann Katrin Agebäck, kanslichef på Medie-rådet, som är moderator för seminariet ”Schyssta mötesplatser på nätet”.

På samma sätt som Internet bidrar till samhällsutvecklingen på många positiva sätt, har det sina baksidor. Nätmobbning, groomning, fejkade och verkliga slagsmål och webbkamerasex är företeelser som

skapar tidningsrubriker. Internet är dock framför allt en positiv plats där unga har en stor del av sitt sociala liv.

– På Internet gäller samma normer som i ”det vanliga livet”, även om unga inte delar upp verkligheten på det sättet, säger Ann Katrin Agebäck.

– Som förälder är man ansvarig för att prata med sitt barn och diskutera normer och gränser.

Medierådet är en kommitté inom Regeringskansliet som arbetar med barns

och ungas medie-situation, med syfte att minska riskerna för skad-lig mediepåver-kan.

– Vi påverkar genom dialog, bland annat med dem som driver sociala medier, om vad som är rimligt att göra och vad de kan tjäna på att vara ansvarsfulla.

SchySSTA möTeSPLATSeR På näTeTSpår: Användarnas InternetVem: För dig som vill lära dig mer omanvändarperspektivet på InternetsutvecklingNär: Tisdag kl 15.30.

SIDAn 12» » »» » » »

Dialog stärker ungas säkerhet på nätet ”Vi påverkar genomdialog med bland

andra dem som driver sociala medier”


Fördelarna med mobilen som med-iekanal jämfört med datorn är uppenbara:

vi har den alltid i fickan, ständigt med tillgång till Internet. De stora skärmarna på Iphone och andra nya mobiler har givit mediakonsumtion i mobilen en skjuts, och i takt med att internet för mobilen nu blir billigt öppnas en marknad för bland annat streaming-tjänster med musik och tv/video.

moderator Linus Brohult, chefredaktör

Mobil:Business

Vilka är de kommande stora policyfrå-gorna? Förra årets succétrio med praktiska

Internetvisionärer, nu utökad till en kvartett, kommer igen och diskuterar vad vi kan vänta oss av framti-den.

moderator och meddebattör

Jan Kallberg

hur ser Framtiden ut för de svenska webbhotellen? Med fler utländska aktörer

och molnbaserade tjänster är framtiden för de tradi-tionella webbhotellen osäker. Hur ser några av de största aktörerna, både i och utanför Sverige, på framtiden och dess utmaningar och möjligheter?

moderator Jonathan Sulo

Från vänster:Nicklas Lundblad, vice vd Stockholms Handelskam-mareKurtis Lindqvist, vd NetnodJohan Hallsenius, chefredaktör Computer Sweden

Från vänster:Jonas Gustafsson, Ballou Jonathan Gabor, Surftown

Mobilen som mediekanal Panel: Utmaningarna Utmaningar på webbhotellmarknaden

Paneldeltagare Paneldeltagare

Andreas Liffgarden, Spotify

Johan Brandt, Mobilchef Dagens Nyheter

Per FT Nilsson, affärsutvecklare

Alex Jonsson, grundare, Mobile Sorcery

Johan Rosén, Affärsutvecklingschef, street media 7

medarranGör:




DAGENS HÖJDARE

» Linus Brohult, chefredaktör för Mobil:Business och moderator för semi-nariet Mobilen som mediekanal ser hur aspekter av Internet dyker upp i nya och gamla mobila enheter.

– Det mobila är den del av Internet som växer mest. I stora delar av världen är det också det enda Internet som finns, säger Linus Brohult.

– Vi kommer bland annat att tala om upphovsrättsfrågor och hur det ska fungera i den mobila världen. En annan sak vi

tar upp är 4G och hur Internet byggs in i allt fler saker runt oss. Det kan vara i en brandmans hjälm som visar information om läge, konsumentprodukter som uppdateras automa-tiskt och i fordon som au-tomatiskt hämtar informa-tion om p-platser och trafikläge.

– Ifjol blev det många

frågor om integritet kring positionering. I år har Da-tainspektionen och PTS gått ihop om en utredning som ska bli klar lagom till Internetdagarna. Den ska bli spännande att läsa. Vi bör ser upp med företag som säljer data om oss till tredje part. I dag är det en gråzon, säger Linus Bro-hult.

Mobilen soM MediekanalSpår: Internet i mobilenVem: Allt från myndighetspersoner till entreprenörer och andra som deltar i utvecklingen.När: Tisdag 3 november kl 15.30

sidan 13» » »» » » »

internet blir allt mobilare ”I stora delar av världen är mobilen det enda

Internet.”

VISStE Du Att … … på internetstatistik.se finns samlad

statistik om Internetanvändning?



Hot Spots – Internetdagarnas Sista minuten-föredragVad ska vi göra med e-posten?Under 2008 bjöd .SE in svenska högskolor och universitet att ansöka om bidrag till forskningsprojekt om tillförlitlig e-post. Tre projekt har startats, på Blekinge tekniska hög-skola, Chalmers tekniska högskola samt Linköpings universitet. De tre skolorna kommer här kort att presen-tera sig och sina projekt.

moderatorJörgen Eriksson, .SE

Blekinge tekniska högskola – Illasinnad mjukvaraChalmers – Nätbaserade spamskyddLinköpings universitet – Ett öppet, distribuerat, decentralise-rat, säkert och robust spamskydd

Skolan på 2000-taletHur kan .SE främja en långsiktigt positiv utveckling och användning av Internet i Sveriges skolor? Är webbpu-bliceringen en viktig digital kompe-tens? Vad är skillnaden mellan elevstyrda och lärarstyrda webbpro-jekt? Hör lärare och elever som tävlade och vann i Webbstjärnan 2009 berätta om skolans användning av Internet. Hur bra är den digitala kompetensen i våra skolor – egentligen?

Under läsåret 08/09 erbjöds svenska gymnasieskolor tillgång till webbase-rade verktyg, support, kurser och utbildningsmaterial kring hur man bör skriva för webben, publiceringsverktyg, upphovsrätt, yttrandefrihet, integritets-frågor med mera. Tävlingen engage-rade närmare 4 000 elever i 769 lag från hela Sverige.

medverkandePernilla Rydmark, .SE

Kristina Alexanderson, Enskilda Gymnasiet Stockholm

Snus – möt en guruNätverksföreningen Snus bjuder in till en tekniktung diskussion med några av dagens konferenstalare. Överrask-ningsgäster utlovas, och under seminariet kommer Snus också att tillkännage vinnaren av föreningens årliga IP-pris.

moderatorNiklas Gerdin, ordförande Snus

Är din ISP redo för IPv6?Den som vill framtidssäkra sitt företags nätverk genom att redan nu skaffa sig en IPv6-anslutning har inte mycket att välja på. Konsultföretaget Certezzas genomgång av Internetope-ratörer på den svenska marknaden visar att färre än en tredjedel av dem kan erbjuda fungerande IPv6-anslut-ningar idag.

medverkandeThomas Nilsson, CertezzaCarl Ljungqvist, Certezza

OBS! Programmet för Hot Spot-sessionerna uppdateras löpande. Se internetdagarna.se för aktuell information.

Informations- och IT-säkerhet

www.europoint.se

WebbhotellServerdrift

FSDataFSDFS Data

FS Data

FS Data

FS DataFSD

FS Data

FS Data

FS Data Internet Tjänster AB

data

data

FS Data

Data

Data

NATURKRAFT

www.eurosecure.com



– jag vill visa fram hur allt fler små enheter kopplar upp sig mot varandra. Det här kommer att explodera inom fem år, säger Adam Dunkels på SICS, Swedish In-stitute for Computer Science.

– Framför allt tycker jag att eldistribution och det som kallas The Smart Grid är myck-et intressant. Det är dels kommunikation mellan olika utrustningar som förbrukar, distribuerar och producerar el, dels inom ett hushåll, på en arbetsplats eller i en byggnad.

– Just att du får en kommunikation mel-lan de enheter som producerar el och de som förbrukar den gör att du kan slippa överproducera elkraft bara för att vara på den säkra sidan, säger Adam Dunkels.

Han tror också att vi kommer att få se många så kallade prosumers, alltså kombi-nerade producenter och konsumenter. Det kan vara bostäder med solceller på taket som ibland genererar ett överskott och då levererar det via nätet.

– Redan idag finns smarta hus som ska

Forskaren Adam Dunkels på SICS talade ifjol om IPv6 på Internetdagarna. I år står själva tekniken i bakgrunden och dess tillämpningar i förgrunden.

ip & iNFRASTRUKTUR

Ett Internet av små saker växer framTillämpningarna kommer explodera inom fem år, spår Adam Dunkels

WoRKShopSpår: Internet of Things and its impactVem: För dig som är intresserad av framtida tillämpningar av Internet-protokolletNär: Torsdag kl 09.00

SidAN 33»» »» »» »»

det berättar Adam Dunkels på SICS, Swedish Institute for Computer Science.

På 1990-talet stod striden om Internet skulle köras på IP eller ATM. På slutet av 1990-talet så var det mellan IP och WAP i mobiltelefoner. Där var WAP ett speci-alutvecklat protokoll för mobiltelefoner. Idag kör alla IP, ingen kör WAP.

– Liknande strider har funnits för tråd-bundna inbyggda system. I början av 2000-talet stod striden mellan IP och

olika specialiserade protokoll. Även där vann IP. Samma sak sker nu inom lågef-fektradio och storskaliga nät. Det finns en massa specialproducerade protokoll, de håller nu på att gå över till IP. De stan-darderna som utvecklats håller på att ändras så att de använder IP. Det är väl-digt intressant att se det här ur ett Inter-netutvecklingsperspektiv. IP triumferar även här, säger Adam Dunkels.

Tomas Gilså

Allt ljus på ip – igen – En intressant sak inom mitt ämne är att det står en strid om vi ska hålla på med IP eller något specialise-rat protokoll. Liknande strider har pågått i över 15 år.

förbruka ungefär lika mycket el som det kan producera och ibland kan dela med sig. General Electric är ett företag som har en långtgående vision om sådana hus. Dessutom har USA:s president Obama lagt ut ett stort projekt att uppgradera elnätet så energi kan produceras på ett smartare sätt.

– Det intressanta i det här är att de här sakerna måste kunna prata med varandra för att det ska fungera. Flera olika tekniker har konkurrerat, WiFi, ZigBee och IEEE 802.15.4 inom radio till exempel. Även när det gäller teknik för att kommunicera genom elnät i hus och upp till stora kilovolts-ledningar har det funnits många olika standarder. Det vi ser nu är att alla verkar hoppa över till att köra IPv6, säger Adam Dunkels.

Elnäten förändras först– Den stora skillnaden mot i fjol är att nu ser vi saker hända. Det har dykt upp många nya enheter som använder IPv6, vilket bland annat ger fördelar när det gäller adressfördelning. Dels att det finns många fler adresser. Dels att det blir lättare att skapa privata adressrymder. Och ska alla vägguttag i hela världen ha en egen adress så är det IPv6 som gäller.

– IETF som arbetar med att standardi-sera den här typen av kommunikation gör inte det inom IPv4 utan IPv6. Det är där standarderna sätts, helt enkelt.

Just elnätet tror Dunkels blir det som leder till det stora framtida genombrottet för den här typen av smarta enheter som ibland kallas Internet of Things. Det är väldigt många som satsar väldigt mycket på det här just nu.

– Dels är det just en sådan massmarknad

som behövs. Dels sker stora investeringar i bland annat USA. Men det finns även in-dustriella tillämpningar som att mäta vi-brationer i maskiner och broar så de inte spricker och övervaka kylskåp hos livsme- delsdistributörer. De finns och gör nytta men märks eller syns inte utanför sin spe-cifika bransch. Vi samarbetar bland annat med ABB som har sådana här system ute på allt från oljeriggar till industrirobotar som går att övervaka med trådlös teknik.

De risker med den här tekniken Adam Dunkels ser är främst hot mot elnätet.

– Om någon lyckas stänga ner hela städer så är det fruktansvärt. Det finns enorma säkerhetsproblem i den tillämpningen. Det är allt från kryptografisk säkerhet så ingen kan avlyssna eller injicera trafik. Men om vi inte har den mänskliga delen på plats är det väldigt svårt att lösa det med teknik. Fast det är inte riktigt mitt expertområde.

Staffan Hagnell, forsknings- och utveck-lingsansvarig på .SE, tror också att IPv6 och RFID kommer att innebära stora framsteg inom både fordon och konsumentprylar. Även han uppmanar alla att tänka på ris-kerna innan tekniken införs.

– Den integritetsdebatt vi haft hittills kan bli rena västanvinden om vi inte tänker efter före, säger han. Tomas Gilså

FoTo

: SA

RA

AR

NA

LD

Adam Dunkels från SICS är tillbaka i år igen. Nu i en workshop om vad som händer när tingen börjar tala.


Samhälle i förvandlingJustitieminister Beatrice Ask inleder konferensens andra dag med att presentera sin och regeringens syn på den lagstiftning som finns kring Internet, framför allt den som handlar om integritet och rättssäkerhet. Internetveteranen Geoff Huston gästar Internetdagarna för andra gången,

för att tala om framtiden för Internetoperatörerna och hur operatörernas utveckling påverkar Internet. Entreprenören Netanel Jacobsson, en av personerna bakom Facebooks segertåg över världen, talar om framtiden för sociala me-dier.

ONSDAG 09.004 november 2009

moderator Rune Brandinger,

styrelseordförande .SE

Vilka är de aktuella poli-tiska frågorna inom områ-

det? Det lär vi få veta när justitiemi-nister Beatrice Ask presenterar re-geringens syn på den lagstiftning som finns kring Internet, i första hand den

som handlar om integritet och rättssäkerhet.

Beatrice Ask (Moderaterna) är justitieminister i al-liansregeringen. Hon ansvarar bland annat för frågor om integritet och rättssäkerhet.

The Internet was introdu-ced to the world riding on

the back of a wave of deregulation and invigorated competition in this industry. But the industry appears to be completing a phase of aggregation

and consolidation in the service provider sector. What does this imply for the future of this industry?

Geoff Huston är Chief Scientist på Apnic, den regio-nala Internetorganisationen i Asien med säte i Aus-tralien. Han är också Internetveteran med stor exper-tis inom områden som IPv6 och trafikstyrning samt ordförande i IETF:s arbetsgrupp för säker routing.

A thought-provoking look at the “Now” web versus

the “Then” web.

Netanel Jacobsson är entreprenör och rådgivare åt företag som kombinerar spelande och sociala me-dier. Han har tidigare bland annat varit ansvarig för Facebooks internationella expansion.

Säker och rättssäker på Internet Where have all the ISPs gone? The Social Web and the rise of the real time Web

BeaTrIce aSk Geoff HuSTon neTanel JacoBSSon

KEYNOTES

MissA iNte!

Sverigekartan ritas om!Bredbandskollen nu också för mobilt bredband.Och med täckningskarta och sökhistorik.

www.bredbandskollen.se

Hantera alla dina betaltransaktioner i ett och samma admin.gränssnitt!

Alla betalsätt i samma system!

sveawebpay.seEn tjänst från Svea Ekonomi AB

Box 100 | 169 81 Solna | Solnavägen 102 A | Tel 08-735 29 92

Kontakta oss för en demonstration.



ONSDAG 11:004 november 2009

meDArrAnGÖr:

yttrAnDefrihet och informAtions-frihet är fundamentala för mänskliga rät-

tigheter. Men vilken status har de mänskliga rättighe-terna när vi diskuterar Internets utveckling? Och på vilket vis kan utvecklingen hota dessa rättigheter?

moDerAtor

Staffan Jonson, .SE

senAre tiDs AttAcker mot olika tjäns-ter, framför allt webbtjänster där angriparen

har kommit över lösenordsdatabasen, aktualiserar frågan om lösenordssystem över huvud taget går att göra säkra.

Seminariet presenterar några av de alternativ som finns för identifiering av användare och några som är på väg att utvecklas.

moDerAtor Annica Bergman,

vd Dataföreningen

hur skA vi kunnA tjäna pengar på inne-håll i framtiden? Vad kan säljas och vad

måste vi utgå från sprids ändå? Under detta pass dis-kuterar ledande journalister och publicister sin egen tolkning av dessa frågor.• Finns det pengar att tjäna på sociala medier?• Kan Twitter tjäna pengar?• Varför lyckas Aftonbladet med sina betaltjänster, när alla andra misslyckas?• Framtiden stavas ju ”dela med dig”, ”sprid” – kan det leva i harmoni med ”betala för dig”?

moDerAtor Magnus Höij,

chefredaktör Internet World

Björn Jeffery, Good Old

Johan Hallenborg, Utrikesdepartementet

Emanuel Karlsten, Tidningen Dagen

Nicklas Lundblad, vice vd Stockholms Handelskammare

Leo Lagercrantz, Newsmill

Anders R Olsson, frilansskribent och debattör

Mänskliga rättigheter och operatörens rollDen infrastruktur TeliaSonera tillhandahåller möjliggör kommuni-kation, informationsspridning,

forskning, bloggar med mera. Men våra kunder stöter också på patrull i det fria informationsflödet – såväl i Sverige som i andra länder.

Vi tydliggör, enskilt och genom branschfören-ingar, våra invändningar i debatter om nya regel-verk. Patrik Hiselius, TeliaSonera

Därför är lösenordens tid förbiMikael Simovits, Simovits Consulting

How to provide an entire nation with e-idTarvi Martens, Estland

Vägen till Single Sign-On1998 införde Swedbank en inloggningslösning som baseras på smarta kort. Det blev ett avstamp mot såväl säker identifiering som Single-Sign-On. Presentationen

kretsar kring förutsättningar, utmaningar och processer för säker inloggning och Single-Sign-On. Michael Pickett, Swedbank

Federerade identiteterLeif Johansson, Stockholms universitet

Joakim Jardenberg, Mindpark

Internet och mänskliga rättigheter

Aldrig mer lösenord Balans mellan öppenhet och integritet




DAGENS HÖJDARE

» Har du blivit uppskrämd av den senaste tidens lösenordsstölder och intrång? Just lösenorden är en svag länk i många system som ska vara ”säkra”, konstaterar Anne-Marie Eklund Löwinder som är säkerhets-chef på .SE och programansvarig för Internetdagarnas säkerhetsspår. Därför ägnas seminariet ”Aldrig mera lösenord” åt att diskutera bättre alternativ för inlogg-ning.

– Seminariet ska handla om identifika-

tion vid inloggning över Internet och om att det är dags att börja använda de lösningar som faktiskt finns.Blir det en dyster eller en hoppfull bild?

– En positiv bild. De personer som är lata eller oförsiktiga behöver erbjudas smidigare och bättre lösningar för att vi ska nå dit vi vill – ökad säkerhet.Vad är det viktigaste som hänt inom området i år?

– Dels utvecklingen av öppna standar-

der som gör det möjligt att använda samma identifieringsmekanism överallt, dels satsningen på att skapa en ”anonym” identifiering där identifieringen sköts av en tredje part.Vad ser du mest fram emot på Internet-dagarna?

– Seminariet om Hälsoläget på Internet. Det ska bli roligt att få höra vad som hänt sedan förra året.

AlDrIg Mer löSenOrDSpår: SäkerhetVem: För dig som ansvarar för säkerheten eller har hand om använ-darregistrering, vare sig det gäller en webbplats eller ett företagsnät. När: Onsdag kl 11.00

SIDAn 20» » »» » » »

nya lösningar för inloggning ger hopp”Det är dags att börja använda de lösningar

som finns”



TjänsTer på InTerneT är ofta gratis med avgiftsbelagda premiumtjänster som

komplement. Hur kommer affärsmodellen för det mobila Internet att se ut? Hur kommer ”gratis” ip-telefoni som Skype och gratistjänster som Spotify att fungera via de uppkopplade mobilerna? Vad hän-der när gratis nedladdning och fildel-ningsprogram flyttar in i den mobila världen?

ModeraTor Linus Brohult, chefredaktör

Mobil:Business

InTerneT och TelekoMMunIkaTIon beskrivs ibland som vägar och bilar. Men är

Internet bilarna eller vägarna? Är Internet en tjänst i en telekominfrastruktur, eller är telefoni en tjänst via Internet? Perspektiven skiljer sig åt beroende på vem du frågar.

Hur bygger vi framtidens infrastruktur för framti-dens Internettjänster. Ger oss IPX det som saknas på Internet idag för att leverera högkvalitetstjänster – säkerhet, tillförlitlighet och bättre möjligheter att ta betalt? Eller är det bara ett mycket dyrt sätt att bygga ett avgränsat Internet som ger mer makt till teleoperatörerna?

Vad behöver egentligen innehållsleverantörerna för att kunna leverera tjänster som konkurrerar med fildelningen?

ModeraTor Stefan Görling, KTH/SNUS

doMännaMn har blivit en handelsvara och förutsättning för nya affärsmodeller.

Några av Sveriges storägare av .se-domännamn ger sin syn på marknaden för .se-domäner och vikten av .se-domännamn i nya intressanta projekt.

ModeraTorPeter Forsman,

registraransvarig .SE

Andrahandsmarknaden för domäner omsätter miljarder och domännamn säljs från och till för miljontals dollar. Hur mycket kan man förvänta sig att en domäns värde kan stiga? Hur ser möjligheterna ut att investera idag?

Björn Hansson, MissDomain

Framtidens Internet – IPX i operatörsnätJan X Larsson, Telia International Carrier.

Postnumret som domännamnMittpostnummer.se vänder sig till dem som vill ha information, hjälp, skvaller, bilder, och nyheter om sin omedelbara närhet. Användarna

hittar till siten genom att slå in sitt postnummer med tillägget .se, till exempel 42934.se. På samma sätt hittar alla annonsköpare exakt vilket område de vill annonsera i genom postnumren.

Peter Bertilsson, vd ICE House

Mobilen och Internets gratismodell

Nätneutralitet: Internet som tjänst eller infrastruktur

Domännamnsmarknaden inifrån

Domäner ur ett investeringsperspektivJan Olin, Director of Business Development, Yahoo Europe

Anders Graffman, vd Apegroup

Rasmus Fleischer, grundare Piratbyrån

Framtidens telekommunikation – tjänster på InternetRepresentant för Internetoperatör

Vad krävs för att leverera innehåll till konsumenterna?Representant för bredbandskrävande innehållsleverantör

Diskussion med talarna och publiken.

Hans Otterling, partner Northzone Ventures

MedarranGÖr: MedarranGÖr:




DAGENS HÖJDARE

» Utifrån sin bakgrund som domännamnshand-lare kommer Peter Fors-man att visa upp en mark-nad som många inte har en aning om att den exis-terar, än mindre hur stor omfattning den har. Det gör han på seminariet Domännamnsmarkna-den inifrån, som han ska leda.

– Jag kommer dels att ta upp andrahandsvärden i domäner, den del av marknaden som ganska många ändå känner till, dels marknaden för så kallade fe lstavningsdomäner. Något kommer det också om hur du skyddar dig mot renommésnyltning.

Det finns stora värden i ”rätt” domännamn, påpekar

han, precis som att vissa tavlor som är målade av ”rätt” artister är värda stora pengar. Därför kan det löna sig att inves-tera i domännamn.

– Det finns en annan ekonomi i domän-namn än vad man vanligen tror. Nyligen såldes till exempel spel.se för två miljoner kronor.

På scenen kommer Peter Forsman, som till vardags arbetar som registraransvarig på .SE, att ha sällskap av flera aktiva svenska domännamnshandlare.

DoMäNNaMNsMarkNaDeN INIFråNSpår: DomännamnVem: För dig som har intresse av att följa domännmnsmarknaden.När: Onsdag kl 11.00

sIDaN 21» » »» » » »

Domännamn kan vara en bra investering ”Årets viktigaste händelse är öppna

standarder”

ViSStE Du Att … … du kan registrera .se-domäner med tecken

från de svenska minoritetsspråken?




meDArrAnGÖr:

europeAn union hAs limited formal cooperation and regulation on Internet-related

policy issues. Internet and related issues tend not to be orchestrated as a coherent Internet Policy for Europe.

EU has previously initiated cooperation in the programs eEurope 2005 and i2010. During Swedish presidency, a conference will be organized 9-10 No-vember addressing coming ICT policy plans for Eu-rope, called eUnion 2015. During September 2009, a report to outline this policy will be published by go-vernment, as input to presidency discussions.

This seminar will focus on what Internet can become, from a policy point of view. The aim of the seminar is to identify and explore key issues for fu-ture Internet policy. What are the three most important issues for policymakers to 2015? What should be the message to policymakers and eUnion 2015? How does policy relate to business and Technology develop-ment?

moDerAtor Staffan Jonson, .SE

säkerhetsfunktioner skA skydda verksamheter mot oetisk användning, mot

intrång och från misstankar om oegentligheter. An-vändare tvingas många gånger acceptera horribla villkor i avtal för att få använda tjänster och innehåll, men hur kan konsumenterna ställa krav på redovis-ning av säkerheten i de ”tjänster” som finns på mark-naden? De säkerhetskrav som användare tvingas att anpassa sig till påverkar många gånger användbar-heten – hur hittar man balansen mel-lan säkerhet och användbarhet?

moDerAtor Anne-Marie Eklund Löwinder,

säkerhetschef .SE

håller De trADitionellA medierna på att duka under när annonsörerna hittar nya

effektivare vägar och tidningsprenumeranterna trött-nar på att betala för något som är gratis på nätet? Och i så fall, vem axlar det publicistiska uppdrag som är så centralt för demokratin? Blir det bloggare och medlemmar av sociala nätverk som gör det? Och vad blir konsekvenserna i så fall? Eller blir det tvärt om? Väntar en come back för gammelmedierna?

moDerAtor Johan Hallsenius, chefredaktör

Computer Sweden

Otto Sjöberg, TV4/Expressen

During the presidency Sweden is taking the initiative to launch a debate on the European ICT-policy. This debate will inform the Commis-sion for a new initiative to form a com-mon European ICT-policy agenda for

the years 2011 to 2015. The debate starts with a report published September 1st, on what policy issues that is foreseeable and the trends that underlie them. November 9-10 there is a conference on policy issues and how to prioritize among them: “Visby Agenda. Creating impact for an eUnion 2015”.

Anders Hektor, Ministry of Enterprise

Gunilla Herlitz, chefredaktör Dagens Industri

Panel with representatives from the European Commission, Swedish Parliament and others.

Applikationssäkerhet på webben - hur säkrar vi framtidens tjänster?Våra applikationer och tjänster flyttar till webben och webbläsaren

har blivit de facto-plattform för vårt dagliga arbete. God tillgänglighet, bättre grafiska gränssnitt och bättre prestanda gör det möjligt. Men på vilka fundament vilar webbsäkerheten och håller de för web 2.0 och rika klienter? Vad måste våra utvecklare kunna för att bygga säkra webbapplika-tioner? John Wilander, Omegapoint

Företagens drakoniska licenserPredrag Mitrovic, LabCenter

Network Access Control – autentisering av användareFredrik Ljunggren, Kirei

Olle Lidbom, mediebloggare på VassaEggen.se

Future EU ICT policy – eUnion 2015

Allt du gör kan användas mot dig

Är publicistiken på väg att dö?




A common ICT-policy agenda for Europe: eUnion 2015

DAGENS HÖJDARE

» Säkerhetsexperten Predrag Mitrovic på Labcenter i Stockholm tror på det som kallas molnet. Det vill säga att många av oss kommer att köpa IT som en tjänst, lite som elström. Istället för att var och en ska sköta sin egen IT-drift så sköts e-post, kontorsprogram, affärsstöd och datalag-ring som en tjänst via Internet.

– Men vi måste förändra våra licensmo-deller för molnet. Vi har en lång resa att göra, oavsett om vi arbetar med öppen källkod eller slutna tjänster. Om vi tittar

på de utfästelser som finns i dagens licensavtal så finns inga garantier någonstans. Däremot finns det gott om friskrivningsklausuler. En viktig del av resan är att det juridiska blir en viktig del, vid sidan av det tekniska. Just garantiåtaganden är en sak som måste förbättras, sä-ger Predrag Mitrovic.

På onsdag eftermiddag

deltar han i seminariet ”Allt du kan gör kan användas mot dig”.

– Jag har tillbringat många år på Microsoft och sett hur interoperabilitet mellan olika system varit svårt att få till på grund av patenttvister och avtal. På seminariet kommer jag in på hur saker du gör kan använ-das mot dig.

AllT dU gör kAN ANvÄNdAs moT dIg Spår: SäkerhetVem: Den primära målgruppen är tekniska beslutsfattare, tekniska strateger och visionärer. När: Onsdag kl 13.40

sIdAN 22» » »» » » »

Bättre garantier krävs för molnet ”En viktig del av resan är att det juridiska blir en viktig del, vid sidan

av det tekniska.”


LokaLtrafiken och ett antal restau-ranger i Stockholm har infört digitala biljet-

ter respektive betalningar med hjälp av RFID, men det är definitivt bara början på utvecklingen. Det säljs redan mobiler som ska kunna användas som både plånbok och ID-kort. Hur ser alternativen ut, och vad blir konsekvenserna när traditionella betalningsmöns-ter bryts? Idag sköter bankerna nästan alla transak-tioner, hur ser morgondagen ut? Och vad innebär det för de kontrollsystem kring finans- och bankväsendet som finns idag just för att reglera transaktioner?

Moderator Linus Brohult, chefredaktör

Mobil:Business

routing is an iMportant component of the global Internet infrastructure, yet it

is relatively unprotected today. The basic security question is whether one can trust a source of routing information – false information can easily be used to redirect traffic from a legitimate site to the attacker’s own site.

Moderator Mikael Abrahamsson,

Network Architect, Tele2

the internet today uses about 250 country code top-level domains, of which

.com and .museum are two examples. ICANN, the organization responsible for maintaining the domain name system, plans to open up the system, enabling anyone to register an own top-level domain.

DotBerlin was one of the first companies to an-nounce it´s interest in a new TLD and a few other cities have followed suit. The founder of DotBerlin comes to Internetdagarna to explain what he sees as the benefits of having your own TLD.

Moderator Yrjö Länsipuro, former

ambassador, Finland

Mobilen som plånbok Secure and stable routing New Top-level domains

Charlie Eldh, vd CMS Cash ICANN´s Projects A brief status report covering new generic TLDs and the Fast Track program for introduction of IDN TLDs in non-Latin scripts.in non-Latin scripts.

Olof Nordling, ICANN Europa

How do we secure the routing infrastructure?A presentation of the work being done within the IETF to define a rou-ting infrastructure that can be con-sidered secure.

Geoff Huston, Internet Scientist, Apnic Australien

A vendor’s perspectiveJanne Östling, Systems Engineer, Cisco Sweden

Discussion with speakers, audience and invited experts.

Anna Caracolias, vd Adimo

The Value of a Top-Level Domain for a CityMastermind and creative head behind the city Top-Level Domains Dirk Krischenowski will show how city communities can manage and

will benefit from their own city domains.Dirk Krischenowski, CEO of dotBERLIN

Patrik Centillini, affärsutvecklare Bankgirocentralen

MedarrangÖr:









anmäl dig till Internetdagarna 2009!under tre dagar har du möjlighet att lyssna på internationellt erkända talare och delta i över 60 seminarier samt ett antal arbetsmöten om aktuella internetfrågor. Missa inte heller att besöka utställningen som pågår under hela konferensen. se www.internetdagarna.se för senaste nytt om konferensprogrammet. där gör du också din anmälan.

Vid frågor, kontakta programansvarige Lennart Bonnevier på 08-452 35 62 eller [email protected].

A TLD as a brandBruce Tonkin will describe the introduction of new gTLDs from their corporate clients viewpoint? What do corporate companies think and feel about the introduction of

new top level domains? What are the various ways that it can be used?

Bruce Tonkin, Chief Strategy Officer, Melbourne IT Digital Brand Services

VISSTe du aTT … … närmare 30 000 per dag mäter sin

bredbandshastighet på .Se:s bredbandskollen.se?



meDArrAnGÖr:meDArrAnGÖr:

Setting EU NIS PolicyRepresentative for European Commission (invited)

Presidency´s ICT ProritiesLena Hägglöf, Swedish Presidency

Mission of the European Network and Information Security Agency (ENISA) Jeremy Beale / Steve Purser, ENISA

Discussions

About Tomorrow’s ConferenceStefan Williamsson, PTS

For the thirD yeAr in a row, we have con-ducted a survey of the state of health of .SE

(Hälsoläget) by looking at certain selected activities and the nature of quality and accessibility in the .SE domain name system, along with several important parameters for quality and security in e-mail and Web services. We also present some current statistics from other tools that we have developed for the benefit of Internet users, such as DNSCheck, for example. This session also includes a brief report on the telecom sector’s Telö 09 crisis management exercise, where Internet-related issues were included for the first time in the planning..

moDerAtor Tomas Gilså, freelance writer and information

security consultant

moDerAtor Stefan Williamsson, PTS

meDiernAs FrAmtiD är ljusare än någon-sin - men samtidigt extremt otydlig och oklar.

Hur ser framtiden ut? Detta belyses under det här seminariet.

Har papperstidningen en chans att komma tillbaka?•Hur ser dagens ungdomar på sin mediekonsumtion? •– Vad betraktar de som medier?Vad konsumerar de? Finns det vissa typer av innehåll •som kan råka illa ut framöver?

moDerAtor Magnus Höij,

chefredaktör Internet World

Lars Dahmén, vd IDG

Panel:

Olle Wästberg, generaldirektör Svenska Institutet

Thomas Frostberg, ekonomikröni-kör Sydsvenskan

How the DNSCheck worksMany Internet-based systems are dependent on DNS functioning, but DNS is fundamentally quite an insecure protocol. For this reason, good tools are needed to monitor the

infrastructure for DNS. With its open source code project DNSCheck, .SE is attempting to create a powerful yet flexible tool for checking DNS delegations. Einar Lönn, .SE, projektledare DNSCheck

State of Health 2009Anne-Marie Eklund Löwinder, security manager, .SE

Katarina Graffman, konsult Inculture

EU Network and Information Security Policy

An Internet health check Framtidens mediekonsumtion




Experiences from the Telö 09 exerciseIn May 2009, the electronic commu-nications sector conducted a crisis management exercise. We describe the scope of the exercise, what it’s like to design such an exercise and we also give a picture of how the exercise went. Lars-Johan Liman, Autonomica, and Eva Ekenberg, PTS.

www.halon.se 031 301 19 20

Det blir grönare så

Stoppa skräppostoch virus virtuellt

Var säker på att alla riktigabrev kommer fram. Skyddae-postservern med en VSP.Ladda ner den, gratis.

Företag och organisationerspara pengar på att slutaläsa skräppost, stoppa virusinnan de når servern, ochvirtualisera hela kalaset.

www.halon.se 031 301 19 20





www.halon.se 031 301 19 20










Hittills Har mobilt Internet mest handlat om uppkopplade bärbara datorer

och mobiler, men mobilkretsar byggs nu in i allt fler föremål för att göra dessa Internetanslutna. Övervak-ningskameror, glasögon, brandmanshjälmar, fotoramar, bilar – det är bara ett fåtal exempel. Vad innebär detta för Internet och vad ger det för möjlig-heter för nya tillämpningar?

moderator Linus Brohult, chefredaktör

Mobil:Business

Frågan om Hur alla invånare ska kunna anslutas till Internet vägrar att lämna

den politiska dagordningen. På ett plan diskuteras det inom EU om Internetanslutning ska ses som en lika väsentlig samhällsfunktion som telefon, på ett annat pågår det många lokala nätbyggarprojekt på den svenska landsbygden.

moderator Mikael von Otter, näringspolitisk expert IT- och Telekomföretagen

in order to secure the DNS infrastruc-ture, DNSSEC signing of the root is one of

the most important changes to take place. A large number of existing processes and policies have to be updated to have a full DNSSEC operation at the root level. This seminar will give you the latest updates from the most important stakeholders.

moderatorPatrik Wallström, .SE

Åke Lindström, affärsutvecklingschef SL

Fiber till bynLars Hedberg, Stadsnätsföreningen

Bredband – viktigt för både företag och boendeLRF:s ledstjärna i bredbandsdebat-ten är fiber så långt ut på landsbyg-den som möjligt. Vi är övertygade om att marknaden kan lockas att

bygga bredband långt ut på landsbygden bara de boende engagerar sig i utbyggnaden.

Björn Galant, LRF

Hans Ovesen, VP Industrial Relations, Ericsson

Per Borgklint, ICE.net

PaneldeltagareMagnus Zetterberg, nätchef TelenorAnders Bruse, TeliaSoneraRepresentant för Tillväxtverket

An overview of the signing processAshley Heineman, Telecommunications Policy Specialist, NTIA

What TLD’s need to know about root signing and key distributionRepresentative from ICANN

Key generation and zone signingRepresentative from Verisign

Jessica Levin, Head of Business Management, Telia Mobility Services

Mobilt Internet inbyggt i prylar

Glesbygdens digitala infrastruktur

Signing the Root

Bredband i NMT-nätet

medarrangÖr: medarrangÖr:

EXTRA – ONSDAG 17.15

tHe aim oF tHis seminar about Internet Governance is to provide

an overview over the current development on the international arena. Internet Gover-nance

The role of US Government and other go-vernments in key Internet functions will be discussed, and new top level domains is an-other example of an issue that will be addres-sed. We will also discuss whether Europe and the EU has a specific role to play.

The target audience is people with an interest in how the Internet is governed, and who also have some knowledge about the organizations involved.

Hopefully, the seminar might also in-spire to a discussion about future and long term development of Internet Governance. Where does the WSIS process lead us? Where can we go from there?

Confirmed speakers at press timeYrjö Länsipuro, former ambassador from Finland. He has long engaged in the political layer of Internet Governance, and is a frequent participant to IGF, ICANN and other organizations.

Gerard Ross, Senior Communications Manager at ISOC. Gerard Ross works with the Communications department to develop internal and external communi-cations services and products for the Internet Society.

Invited speakersRepresentative for Centr, an association of Internet Country Code Top Level Do-main Registries.

Representative for Swedish Ministry of Enterprise

Internet Governance

ViSSTE Du ATT … … 2008 var ett rekordår för .SE

– 229 042 .se-adresser registrerades?



år 1994 var ett var ett viktigt symbolår för Internets utveckling i Sverige. Den för-sta IT-kommissionen visade att Internet blivit en viktig politisk fråga. Bildandet av KK-stiftelsen med sin ”IT-miljard” visade att det fanns pengar för satsningar på IT. Det svenska skoldatanätet byggdes ut och blev en av de allra första webbplatserna som riktade sig till nya, breda målgrupper (elev-er och lärare).

Nyckelpersoner1994 var också året då Carl Bildt skickade sitt uppmärksammade mejl till president Clinton i USA, en händelse som fick ett oerhört symbolvärde. Det visade att Internet var något som faktiskt kunde vara till nyt-ta och nöje för alla.

Detta femtonårsjubileum vill vi uppmärk-samma med ett öppet seminarium under Internetdagarna, den 3 november. Där med-verkar några av de personer som var med när Internet slog igenom på bred front. Seminariet är öppet för allmänheten och vänder sig till alla som är intresserade av Internets historia och framtid. Fokus kom-mer att ligga på användning och tillämp-ningar snarare än den rena tekniken.

1998 gjorde tidningen Internetworld en undersökning om Internetvanor bland svenskar. Det visade sig att redan då hade sex procent av alla användare, eller 60 000 personer, antingen lagt av att koppla upp sig eller inte ens startat sitt abonnemang. Att någon ställde frågan vid denna tidpunkt, när hela världen brann av teknikoptimism i det som skulle bli ”den nya ekonomin” på world wide web, blev ett så kallat scoop.

Merparten av de sex procenten hade inte fått det där förbannade modemet att fung-era som det skulle och följaktligen tröttnat. Bara några få hade efter några dagars sur-fande på det världsomspännande datanät-verket kommit fram till att ”det här verkli-gen inte var något att hurra för” och kopp-lat ned av den anledningen.

En intellektuell spegelIdag är 83 procent av svenskarna inkopp-lade, använder Internet nästan lika mycket som de tittar på TV och 15 procent av an-vändarna har till och med registrerat en egen domän.

Internet firar nya triumfer vare dag och hela världen kopplar in sig. Frågan är – var-för tröttnar folk inte?

För även om modemen till stor del ersatts, bredbandstekniken blivit relativt enkel att hantera och tjänsterna på nätet blivit allt-mer användarcentrerade och lättanvända, dras datorerna i sig med problem. Jag är fortfarande helt förbluffad över att receptet skakigt operativsystem, vinande hårddisk, internminne som tappar minnet utan el och tredjepartsprogram som så fort man instal-lerat dem nogsamt påpekar att produkten inte garanteras kunna något alls, inte fått en mer stabil efterföljare. Att de dessutom

för de flesta konsumenter verkar vara omöj-liga att hålla uppdaterade hastighetsmässigt och därför måste slängas i återvinningen oftare än höstlöv i svart sopsäck är också en gåta som skulle kunna förstöra nöjet för de flesta. Trots det, 15 år av popularitet i Sverige och knattrandet på tangenterna bara ökar.

Jag tror att svaret ligger i att Internet verkligen är en intellektuell och känslomäs-sig spegel. Man kan se vad man vill i nätet eftersom det i princip representerar hela

mänsklighetens åsikter, trosuppfattningar, fritidsnöjen, forskningsrön och sexuella böjelser. Speciellt det sistnämnda

De som outtröttligt jobbat med Internet bakom kulisserna i universitetsvärlden, i utskott och tekniska organ, kan se Internet som ett verk som aldrig blir tekniskt full-bordat och just därför är en fantastisk ut-maning. Man frågar sig ju ibland om Vint Cerf och hans kompisar verkligen såg Mahir Cagri, snyggast.se, flooz, Ms Freckles eller xtube.com framför sig när det som skulle bli Internet föddes? (Jag vill varna känsliga läsare för att den sistnämnda sajten är allt annat än barntillåten).

De entreprenörer som söker lyckan med

en strid ström av nya tjänster ser nätet som en arena för att snabbt kunna testa idéer, enkelt och med betydligt lägre investerings-tröskel än om de skulle starta ett sågverk. Själv är jag extremt imponerad över uppfin-ningsrikedomen hos den generation entre-prenörer som vuxit upp med nätet och idag är runt tjugo år.

Konsumenten producerarOch sist men inte minst – användaren. En grupp som faktiskt alla tillhör (vilket i sig också är spännande, för visst spelar det roll att alla som producerar också konsumerar på samma arena som sina kunder som i sin tur också kan producera). Användarna kom-mer att få svårt att svara ”det finns inget

intressant där för mig” om Internetworld gör om undersökningen från 1998 i dag. För det finns det visst.

Internet är om inte din själs så alla gång-er ditt ansiktes och ibland även din rumpas spegel.

Ett seriöst verktygKvantitet är i många fall kärnan i det som gör nätet omistligt idag. Vem behöver sam-lingar med böcker, musik eller dvd när det finns Google, Spotify och Youtube? Vem behöver speakers corner i Hyde Park när det finns bloggar, Twitter och Facebook? Under slutet av 90-talet, när jag i varje num-mer testade söktjänster, använde

”Internet är om inte din själs så alla gånger ditt

ansiktes och ibland även din rumpas spegel”

Varför tröttnar folk inte på det där förbannade Internet?

Nicklas Mattssonstartade tidningen Internetworld 1996 och var dess chefredaktör fram till 1999 och skrev boken ”Internetrevolutionen: 1000 dagar som förändrade Sverige” 1998. Idag är han chefredaktör för tid-ningen Entreprenör och publicistisk chef på Svenskt Näringsliv.

Nicklas Mattsson resonerar kring Internets fortsatta popularitet, dess 15 år på nacken till trots. En av de i särklass viktigaste faktorerna tror han är kvantitet.

Internet har blivit tonåring, och det måste förstås firas. Därför anordnar vi ett seminarium kring Internets histo-ria och framtid, öppet för allmänheten.

15 år med Internet i Sverige – mot framtiden med ett öga i backspegeln

jag”slåttermaskin” som ett av testorden, för det ordet fanns inte på fler än sju ställen på Nätet… Ni fattar vart jag vill komma. Idag finns hur många slåttermaskiner som helst. Det innebär att oavsett om man är sjukligt intresserad av ett speciellt ämne eller allmän slöfock har Internet något att erbjuda. Och kanske viktigast av allt – man behöver sällan vända sig någon annanstans.

För samtidigt som jag använder Internet som seriöst verktyg för fortbildning, re-search, intellektuell stimulans och engage-mang i både människor och sakfrågor är det fullständigt självklart att jag också läg-ger tid på att spela Mafia Wars på Facebook med mina barn. Inte så konstigt att man inte tröttnar.

”Carl Bildts mejl till presiden Clinton i USA 1994 fick ett oerhört symbolvärde”

AnmälanSeminariet är öppet för allmänheten och kostnadsfritt, men förhandsanmälan krävs. Anmälan till seminariet görs på sidan internetfemton.axaco.se, senast torsdag 29 oktober.

AgendaTid: Tisdag 3 november, 13.00 – 17.00Lokal: Musiksalen i Norra Latin,Drottninggatan 71 B

13:00 Introduktion – Johan Groth, moderator13:15 Samtal Pågår! – Pär Lannerö, Internetstrateg på MetaMatrix

13:45 Mediernas kärleksbarn har blivit ton-åring – Joakim Jardenberg, Mindpark14:15 Paus med kaffe14:45 En öppen infrastruktur – Per-Olof Josefsson, fd Tele2, NIC-SE med mera15:15 E-förvaltning15:45 Paneldebatt och diskussion16.30 Avslutning


internet har blivit en viktig del i sam-hällslivet och i människors vardagsliv. Det har medfört att Internet idag studeras, utifrån olika perspektiv, inom en rad olika ämnesområden bland samhällsvetare, hu-manister, beteendevetare, medicinare, tek-niker och många fler. Kunskaperna är upp-splittrade och överblicken saknas. Det medför att det finns ett behov av ett svenskt forum för tvärvetenskapliga kontakter och för utbyte av kunskaper och erfarenheter om Internets användning och påverkan på individen och samhället.

Det är bakgrunden till denna inbjudan till en endagskonferens om svensk Inter-netforskning, med målet att samla fors-kare från olika ämnen och skapa en mötes-plats och förhoppningsvis en överblick av svensk Internetforskning.

Internetforskning.seVar med om att skapa en mötesplats, lyfta fram Internetforskningen i Sverige, öka kunskapen om Internets betydelse för individ och samhälle.

– en ny tvärvetenskaplig mötesplats för svenska forskare

nitaNATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM

som arrangörer till eventet står:

ett arrangemang med stöd av:

KEYNOTEWilliam H. Dutton (ovan), föreståndare för Oxford Internet Institute vid universitetet i Ox-ford, ett av världens större forskningsinstitut om Internets användning och utveckling i samhället. Han talar under rubriken ”The Rise of the Internet and the Fifth Estate: Shaping Issues for Policy and Research”. Under dagen kommer du även att få lyssna till flera svens-ka forskare inom området.

CALL FOR PAPERSÄr du intresserad av att presentera ditt eget arbete vid denna konferens? Det kan vara en utökad sammanfattning eller fullständig artikel. Möjlighet till publicering kommer att finnas. Läs mer på internetforskning.se Tid: onsdag 4 novemberPlats: Folkets Hus Stockholm, Barnhusgatan 12–14Kostnad: 495 kr per person inkl. lunch, fika och mingelAnmälan: Instruktioner för anmälan finns på internetforskning.seVidare information på www.internetforskning.se, eller ring World Internet Institute på 026-222 24 44

NORDICOM

CENTR is the world’s largest association of Internet Domain Name Registries. CENTR has over 50 members each of them responsible for the operation of the country code top level domain in their country. CENTR members account for over 80% of the country code domain registrations worldwide.Visit us at http://www.centr.org

CENTR_adv.indd 1 25/08/09 16:53



de flesta tidningsförlag letar idag med ljus och lykta efter nya affärsmodeller. Att vara på Internet är en självklarhet, men hur den närvaron i förlängningen gör att man får in mer pengar är inte lika självklart.

En idé som kan bli lika revolutionerande som webben en gång var för tidningarna är att helt enkelt ge bort information. För re-

daktioner som är pressade att öka intäk-terna från webben låter det kanske dumt att skänka bort det man egentligen lever på, men det finns en tanke bakom.

Offentlighetsprincip 2.0Grundidén är att ge läsarna tillgång till mer information än vad som får rum i några artiklar och sedan via öppna programme-ringsgränssnitt (APIer) låta användarna utnyttja den informationen som de vill.

Ett exempel är den engelska tidningen The Guardian och hur de hanterade en skan-dal med engelska parlamentsledamöter som ville ha ersättning för alla möjliga och omöj-liga omkostnader. Precis som alla andra

tidningar i England skrev Guardian flera artiklar om skandalen, men eftersom det rörde sig om närmare två miljoner sidor med kvitton och reseräkningar kunde de ändå bara få rum med en bråkdel av allt som egentligen var bra nyheter. Så de samlade all offentlig information och lade in den i kalkylark i Google Spreadsheets. Vem som helst kunde då gå in och plocka ut ”rådata” och använda dem i egna tjänster, så kallade mashups. Det fanns också ett enkelt gräns-snitt på webben för de som ville kunna söka efter information på egen hand.

Resultatet blev att över 20 000 läsare gick igenom 170 000 dokument under de första 80 timmarna och publicerade vad de hittat

» Kurt Erik Lindqvist är vd på Netnod och har talat vid samtliga nio tidigare Internetdagar.

När Internetdagarna startade för tio år sedan såg infrastrukturen helt annorlunda ut och problembilden var helt annorlunda. Då lutade sig det mesta av infrastrukturen fortfarande mot uppringda förbindelser och leve-rantörernas största problem var hur de skulle hinna med den intensiva expansionstakten. IT var då väldigt mycket politik och fiberförbindelser användes främst för att knyta ihop de europeiska länderna och större orter.

Att infrastrukturen skulle vara färdig håller han dock inte med om.

– Nej, det skulle jag inte vilja säga. Vi kommer alltid behöva mer band-bredd och mer fiber. Tekniken har också en begränsad livslängd. Den kommer inte räcka i evighet.

Han tror att årets Internetdagar kommer att se väldigt mycket annor-lunda ut än vid starten, och påpekar även att konferensen speglar samhäl-lets utveckling i övrigt.

– Jag tror det kommer handla mycket om medias roll. Diskussionen har flyttats från tekniken till använd-ning.

– Upphovsrätten tror jag blir en fråga, fortsätter han och berättar att betalningsströmmar kan komma bli en knäckfråga i framtiden.

Kurt-Erik Lindqvist berättar också att Sverige ligger långt framme tek-niskt sett, men han börjar skratta när vi frågar om han anser Sverige vara en testbädd för ny teknik.

– Nej, men vi har väldigt mycket teknisk erfarenhet som vi kan visa på och inom vissa områden har vi legat väldigt långt framme historiskt sett och det ska vi fortsätta satsa på, slår han fast.

Niklas Andersson

Mindre fokus på tekniken än tidigare

Tillbakablick

”Diskussionen har flyttats från tekniken

till användning”

Släpp informationen friGenom att släppa informa-tionen fri och låta läsarna själva skapa webbtjänster kan mediehusen hitta nya affärsmöjligheter på nätet.

MEDia

Ligger mediehusens framtid i att gå från tryckeri till API?

upphovsrätt är en het fråga och många anser att dagens mo-dell inte fungerar, men det är svårare att hitta någon som kan säga hur det ska se ut istället.

En av de främsta tänkarna inom detta område är den ame-rikanske juridikprofessorn Ja-mes Boyle som bland annat är en av hjärnorna bakom Creative Commons-modellen. I korthet går den ut på att ersätta dagens copyright där ”alla rättigheter reserverade” med ”några rättigheter reserverade”. Det kanske inte är tillåtet att ändra i verket, men det är fritt att använda det i andra samman-hang.

Boyle håller ett av inledningsanföran-dena på tisdagen och kommer då bland annat att tala om hur öppna nätverk och en fungerande upphovsrätt inte behöver vara en omöjlig ekvation.

– Vi koncentrerar oss för mycket på mo-deller för hur kommersiella produkter ska nå ut till konsumenterna via olika kanaler och inte tillräckligt mycket på hur Internet kan ge oss helt nya möjligheter att själva skapa och dela med av oss vår kreativitet, menar James Boyle.

Han lyfter bland annat fram Wikipedia.– Här har vi en väldigt värdefull infor-

mationsresurs som alla kan ta del av helt gratis. Enligt det traditionella sättet att se på upphovsrätt skulle Wikipedia behövt starkt skydd och höga avgifter för att fung-era, men genom att öppna upp hela proces-

sen så att alla kan bidra får vi en fungerande modell där ingen behöver betala något för att ta del av informationen.

När det gäller hur framtidens modell för upphovsrätt kan se ut tror Boyle att vi redan kan ha hittat den – eller snarare dem.

– Det sker en massa experi-menterande med olika affärs-modeller idag, allt från öppna

system och annonsfinansierade tjänster till mer traditionella modeller. Så länge vi byg-ger modellerna på empiriska bevis snarare än tro-och-tyckande så kan vi komma fram till bra modeller som alla sidor är nöjda med, och jag tror att många av dessa modeller används redan idag.

En balanserad synJames Boyle kommer också att delta i pa-neldebatten om upphovsrätt i den digitala världen. Samtalsledaren Daniel Westman från institutionen för rättsinformatik på Stockholms universitet hoppas att debatten ska ge en mer balanserad syn på framtidens upphovsrätt än vad vi normalt ser i tid-ningar och TV.

– Det finns inga enkla lösningar för då hade någon redan kommit på det utan det gäller att fortsätta diskutera de här frågorna. I Sverige ligger vi rätt långt fram i den här debatten och jag tror vi är redo att ta steget att diskutera just hur den rätta balansen ska se ut, säger Daniel Westman.

Kent Olofsson

Dagens upphovsrätt är inte anpassad för vårt digitala samhälle, men vad är alternativet? Det kommer att dis-kuteras på Internetdagarna och James Boyle, förgrunds-figur för Creative Commons, ska presentera sin vision.

MEDia

”Wikipedia har en fungerande modell”

UpphovsräTT – ETT saMTal MED JaMEs boylESpår: Media Vem: För dig som är intresserad av upphovsrätt och hur dessa frågor ska lösas i framtiden.När: Tisdag kl 13.40

siDan 10»» »» »» »»

James Boyle

Löser James Boyles vision framtidens upphovsrätt?



på Guardians webbplats. Besökarna kunde också rösta på de upptäckter som de ville att Guardians journalister skulle gräva mer i. På så sätt fick tidningen många nyhets-uppslag utan att anstränga sig.

På svenska redaktioner har intresset för det här varit svalt. DN har nosat lite med sitt Fact- lab, men då rör det sig inte om ett API utan en webbtjänst som kopplar ihop information från olika källor. Joakim Jarden-berg, som var med och star-tade aftonbladet.se och nu är vd på Mindpark, tror att intresset kom-mer att öka i Sverige.

– Det här kommer att bli en av de viktiga publice-ringsformerna framöver. Inte den enda, men en av de som kan ge störst utväxling snabbast.

Han pekar på att medieföre-tagen idag har två stora pro-blem. Dels äger de inte sin

publik på samma sätt som tidigare, dels har de svårt att få den gamla affärsmodellen att fungera i det nya medielandskapet.

Öppenhet är framtiden– Öppna APIer handlar om att försöka lösa det första problemet. Att använda alla

medel för att göra vårt material så till-gängligt som möjligt för en så stor

publik som möjligt. Först när vi är på rätt spår där kan vi börja jobba på den nya affärsmodellen.

Vad är då fördelarna? Det driver trafiken till sajten som blir intres-santare för besökarna om de själva kan ta fram nyheter. Tidning-en kan också nå fler

läsare eftersom de gamla läsarna sprider ryktet om

att här händer det något intressant. Sedan blir det bil-ligare att publicera ett API än

» Patrik Fältström arbetar på Cisco och kan inte dra sig till minnes när Internetdagarna startade. Utveck-lingen började enligt Patrik långt tidi-gare. Han anser att Internetdagarnas främsta funktion är som viktig mö-tesplats för de aktiva i branschen.

– Det är viktigt att olika företag och branscher möts för att se vad som är på gång i Sverige, säger Patrik Fält-ström som tycker att Sverige har tappat fart under de här tio åren.

– Jag tycker att infrastrukturen i Sve-rige är rätt okej, men den har inte ut-vecklats lika snabbt som andra länder.

Lösningen på problemet är samar-bete, om man får tro Fältström.

– Jag tror att vi måste börja jobba mer ihop och det är därför som Inter-netdagarna är så viktiga, svarar han på frågan om hur Sverige kan öka sin konkurrenskraft.

Frågan om samfinansiering av in-frastruktur är en het potatis för att sänka kostnaderna för bredbandet anser Patrik Fältström.

– Ju billigare infrastrukturen är, desto mer pengar kan man lägga på annat, fortsätter Patrik som efterlyser ett ökat engagemang från regeringen och PTS som är viktiga aktörer.

Patrik Fältström anser att Internet-dagarna håller en hög nivå och för-klaringen hittar han i hur konferensen utvecklats under de här tio åren:

– Internetdagarna har följt den normala utvecklingen av Internet. I dag handlar det även om frågor som inte är strikt Internetrelaterade, om affärsmodeller och sådant. Andra konferenser har försökt göra samma sak utan att lyckas – det gäller att hänga med.

Niklas Andersson

Tillbakablick

”Internetdagarna har följt den normala utvecklingen av

Internet. Andra konfe-renser har försökt göra

samma sak utan att lyckas”

DisTribuTion – från Tryckeri Till aPiSpår: MediaVem: För dig som arbetar inom eller är intresserad av medierNär: Tisdag 15.30

siDan 12»» »» »» »»

Dnssec meD oPenDnssecSpår: DomännamnVem: För namnserveroperatörer och andra intresserade av DNSSECNär: Torsdag 09.00

siDan 33»» »» »» »»

att den egna IT-avdelningen utvecklar en massa tjänster där informationen kan an-vändas. Och man kan tjäna mer pengar genom att få en bättre koppling mellan an-nonser och människors intressen.

Man kan förstås se en del risker också. Ska vi skänka bort material som våra kon-kurrenter kan använda? Tänk om någon använder materialet på ett sätt som solkar vårt varumärke?

– Utöver det självklara som krävs för att hantera källskyddet så är mitt svar: ja. För-valt läge måste vara öppet, säger Joakim Jardenberg.

Kent Olofsson

när systemet för namnuppslagning av Internetadresser togs fram 1983 fanns sä-kerheten inte med bland några kravbestäm-melser. Största hotet då var att en knacklig anslutning till en avlägsen server plötsligt kunde sluta fungera och därför implemen-terades möjligheten att lägga till fler servrar som backup – utifall att.

DNS utvecklades i en tid av fred. Då alla kände alla och ingen i samhället bryd-de sig om att låsa dörren.

Det skulle fortfarande dröja åtta år tills Tim Berners-Lee, engelsk vetenskapsman på CERN, skulle publicera specifikationen till vad han kallade för World Wide Web. Resten är historia.

I januari 2009, ett drygt kvarts sekel senare, gör Advanced Micro Devices en uppskattning att antalet uppkopplade användare mot nätet har nått en och en halv miljard eller 22 procent av världens befolkning. Hotbilden har förändrats avse-värt medan DNS knappt förändrats alls.

Bomben briserar – DNS har fundamentala bristerDen 21 juli 2008 briserade bomben. Säker-hetsexperten Dan Kaminsky hade tidigare samma år upptäckt vad han senare kallade ”fundamentala brister” i DNS vilket gjorde det möjligt för en utomstående hackare att modifera informationen i DNS och rikta den åt vilket håll som helst. Den nya informatio-nen var sprängstoff och Dan Kaminsky job-bade i det tysta tillsammans med DNS fader, Paul Vixie, Microsoft, Cisco och ISC för att plocka fram en lösning på problemet.

Webben skakades i sina grundva-lar. De uppdateringar av DNS-servrar som följde kan räknas som den enskilt största säkerhetsuppdateringen i Internets historia. Världen höll andan.

Tyvärr lyckades aldrig Dan Kaminsky och resten av utvecklarna hitta en permanent lösning på DNS-problemet utan sköt det bara på framtiden. En enveten hackare kan fortfarande infektera en DNS-server med elak kod, även om det tar längre tid.

DNSSEC återskapar förtroendetDen permanenta lösningen på de ”funda-mentala brister” som DNS är behäftade med heter Domain Name System Security Ex-tensions eller rätt och slätt DNSSEC. DNS-

Kassörskan på vad du tror är ditt lokala bankkontor tar leende emot den kontanta betalningen på en slutamor-tering du valt att göra. Du vänder hem i tron att du är skuldfri. Tills nästa månad då det vanliga inbetalnings-kortet dyker upp. Du har blivit utsatt för ett bedrägeri.

Domännamn

DNSSEC – livsviktigt för Internets framtid

SEC använder samma principer som vi hittar i de digitala filcertifikat banker an-vänder sig av för att säkerställa en kunds identitet och gör det i stort sett omöjligt för en angripare att attackera systemet den digitala vägen.

I Sverige har .SE lett utvecklingen av DNSSEC och påbörjat en utrullning av DNS-SEC i större skala. Kunder har via .SE:s webbgränssnitt möjlighet att själva skapa egna nycklar som sedan används för att sätta sin digitala signatur på den namnin-formation DNS-servern skickar ut.

Patrik Wallström som är projektledare för DNSSEC på .SE spår en lysande framtid för konsultmarkanden för DNSSEC:

– Intresset ökar mer och mer. Vi pratar mycket med kommuner. Men även om intresset är stort händer det inte speciellt mycket och det finns alltför få konsulter. Där finns en marknad, säger Patrik.

Ett problem är dock att DNSSEC är komplicerat att använda och att det ännu saknas bra verktyg för det. Administratö-rer som planerar att införa DNSSEC gör klokt i att ta övergången stegvis. En felak-tigt konfigurerad lösning eller nycklar vars

giltighetstid gått ut kan innebära att inga användare längre hittar till din domän.

Ett internationellt konsortium där bland annat .SE ingår arbetar under 2009 med att ta fram ett verktyg, OpenDNSSEC, som ska underlätta administrationsarbetet. Verktyget kommer att spridas som öppen källkod så att andra kan bygga vidare på det och integrera det med sina egna rutiner och verktyg.

samarbete är lösningen

Joomla är ett av världens mest använda publiceringsverktyg (CMS). Det används av miljontals företag, organisationer och privatpersoner över hela världen. Här tänkte vi berätta om några av fördelarna med Open source i allmänhet, och Joomla i synnerhet.

Snabb utveckling – Många andra CMS fungerar så att du måste beställa specialbyggda tilläggsprogram för att få det du behöver. Till Joomla finns tusentals lättanpassade tilläggsprogram färdiga att ladda ner. Många av dem helt gratis. Säkerhet – Utveckling och kvalitetssäkring av ett CMS står och faller ofta med ett företag.

Webb med affärsnyttapixpro.net

Ett publiceringsverktyg ska vara snabbt, stabilt och flexibelt.Och gratis.

Joomla utvecklas, testas och dokumenteras av tusentals människor över hela världen. Det här innebär att du aldrig kommer stå handfallen för att just din leverantör råkade gå i konkurs.

Frihet – Med Joomla slipper du låsa dig till en och samma webbyrå. Du kan byta när du vill, och ändå behålla ditt CMS.

Besparing – Fler och fler inser fördelarna med öppen källkod. De mest uppenbara är väl avsaknaden av höga kostnader för licenser och uppgraderingar. Dina konkurrenter kommer snart att upptäcka det. Frågan är om du vågar låta bli?

Pixpro levererar webblösningar med affärsnytta. Vi kan bland annat hjälpa dig med utveckling, design, support/service, underhåll, drift/hosting, utbildning och coachning. Vi arbetar uteslutande med open sourcelösningar och framförallt med webbpubliceringsverktyget Joomla.

Pixpro Stockholm AB is not affiliated with or endorsed by the Joomla Project or Open Source Matters. The Joomla logo is used under a limited license granted by Open Source Matters the trademark holder in the United States and other countries.



TORSDAG5 november 2009

as the eu presidency country of the se-cond half of 2009, Sweden will deal with two proposals from the EU Commission concerning the security and resilience of electronic communications. The first pro-posal concerns a review of the regulatory framework for electronic communications. The second proposal concerns how the EU is to address matters concerning critical in-formation infrastructure protection. Both of these proposals will be discussed at the conference in Folkets Hus in Stockholm on 5 November.

“very timely”In addition to these proposals, there are ongoing discussions in Europe concerning how industry and government can work together to meet the security challenges in the electronic communications sector. Sitic (Sweden’s IT incident centre) at PTS is one of over 10 government Computer Emer-gency Response Teams (CERTs) in Europe. A couple of additional countries in Europe are currently considering setting up such teams.

“It’s these three areas, which are inter-linked, that the conference will be looking

at. It is therefore very timely,” says Mari-anne Treschow, Director-General of PTS.

The conference is divided into three tracks: Regulatory Policy, Public-Private Partnerships and Government CERT Policy. In connection with each track, PTS will be holding three seminars followed by discus-sion time. During these, the conference will treat among other things the current status of the EU commission’s proposals and pre-sent best practice in the area of public-private partnerships in the form of crisis management organization and national exercises. In addition, experiences from how different CERTs are collaborating with operators and the police will be discussed.

International speakersThe majority of the speakers at the confe-rence will be from abroad (primarily Euro-pean speakers). Sweden’s Minister for In-frastructure Åsa Torstensson, the European Commissioner for Information Society and Media, and the Executive Director of the Eu-ropean Network and Information Security Agency (ENISA) have been invited to hold the opening speeches. The moderators for the three tracks will be the network security

T.v. Infrastruktur-minister Åsa Torstensson (c) talar under den internationella eU-konferensen.

T.H. ”Konferensen blir ett bra forum för att diskutera hur vi kan skapa ett robust och säkert infor-mationssamhälle”, säger PTS general-direktör marianne Treschow.

Network security in focus at the PTS EU conference

Sweden’s communications authority, the national Post and Telecoms Agency (PTS), will be holding an international conference entitled “resilient electronic Communications – A multistakeholder Challenge” on 5 november after Internetdagarna. This conference is part of Sweden’s eU presidency.

chiefs of the telecommunications authori-ties in Finland, Denmark and Norway.

“The conference will provide an excellent forum for discussing how we can create a robust and secure information society. It is our hope that participants will be able to take with them many good initiatives that they can apply at home,” says Marianne Treschow.

On the afternoon of 4 November, PTS will be holding preparatory presentations

in connection with the Internetdagarna conference. These presentations will deal with how work on European policy in the area of network and information security is conducted. They will also provide an in-troduction to the three tracks of the confe-rence.

Participants at the Internetdagarna con-ference are welcome to take part in this conference at cost price. All other partici-pation will be by invitation only.

Högintressanta internationella workshops

i fjol anordnades i direkt anslutning till Internetdagarna en mycket välbesökt inter-nationell workshop kring DNSSEC. Tack vare .SE:s försprång på området lockades 150 av världens främsta DNS-experter dit för att ta del av de praktiska erfarenheterna i Sverige.

Inspirerade av framgångarna den gången, anordnar .SE i år en heldag med tre inter-nationella workshops inom ramen för In-ternetdagarna. De sammanfaller med PTS EU-konferens om nätsäkerhet och det går

att röra sig fritt mellan de två evenemang-ens programpunkter.

– Våra workshops är tänkta som lite mer av diskuterande, problemlösande arbets-möten än de två första dagarnas seminarier. Gemensamt för dem alla är att de berör vidareutvecklingen av Internets fundamen-tala delar, säger Staffan Hagnell, forsknings- och utvecklingschef på .SE.

Tre aktuella temanEn workshop fokuserar på de verktyg som

nu finns tillgängliga för DNSSEC-adminis-tration.

– Mycket har hänt kring DNSSEC sedan i fjol. Ämnet är nu högaktuellt för alla som driver namnservrar, så det här blir lite väl-tajmad konsumentinformation, fortsätter Staffan Hagnell.

En annan workshop handlar om den af-färsmässigt intressanta utvecklingen av teknik som möjliggör vad man kallar ”Sa-kernas Internet”.

– Denna workshop målar upp visionerna kring en tredje tillväxtvåg på Internet efter uppkopplingen av våra datorer och mobil-telefoner. När det går att koppla upp alla möjliga saker kan intressanta affärstillämp-

ningar skapas nästan oavsett bransch, för-utsatt att adressrymden på nätet kan växa med hjälp av IPv6.

En tredje workshop försöker svara på hur man ska mäta hälsotillståndet för Inter-netinfrastrukturen, vilken blivit kritisk för dagens samhälle.

– Det borde redan finnas en standard för detta. Vi vill etablera vilka mått som är re-levanta och hur de ska viktas för att ge en rättvisande bild, avslutar Staffan Hagnell.

Alla som bryr sig om DnSSeC-drift, framtidens Internet och/eller infrastrukturens tillstånd och säkerhet ska se till att delta i diskussionerna den 5 november.

ett uppdaterat program för workshop-dagen finns på: http://www.internetdagarna.se/program-2009/5-november.



Thursday 09:005 november 2009

resilient electronic communications – a multistakeholder challenge

09:00 Opening Remarks – Marianne Treschow, Director-General, PTS

09:10 Keynote I, The Presidency’s Words on the Challenges of Resilient Electronic Communications – Åsa Torstensson, Swedish Minister of Infrastructure

09:20 Keynote II, The Case for Action and the Need for Public-private Partnerships – Commissioner for Information Society and Media (Invited)

09:40 The Future Challenges of Resilient Electronic Communications – Udo Helmbrecht, Executive Director ENISA

10:00 An Industry Perspective on Resilient Electronic Communications – David Corrie, Head of British Telecom’s Civil Resilience

10:20 coffee

regulatory Policy Public-private Partnerships government cert Policy

supervising resilience crisis management govcert Policy

10:40Supervising Resilience I– Sami Kilkkilä, Finnish

Communications Regulatory AuthorityEC-Resilience and Response Group, UK – Keith

Wallis, Cable & WirelessEU GovCERT Policy – European Commission

(Invited)

11:00Supervising Resilience II – Reiner Wyphol, German

Federal Network AgencyNational Tele communications Continuity Council, NL

– Simon van Merkom, Ministry of Economic AffairsMinimal Services and Capabilities for GovCERT’s –

Marco Thorbruegge, ENISA

11:20 Supervising Resilience III –AT&TNational Tele communications Coordination Group,

SE – Jonny Nilsson, PTSEvaluating a GovCERT – Erka Koivunen, CERT-FI

11:40Discussions

Moderator: Timo Lehtimäki, Finnish Communications Regulatory Authority

DiscussionsModerator: Flemming Faber, Danish IT and Telecom

Agency

DiscussionsModerator: Aslaug Hagestad Nag, Norwegian Post

and Telecommunications Authority

12:00luncheon

Exhibition: a mobile basestation will be displayed in the school yard across the street from the conference centre

status of eu regulatory framework review exercises ministerial affiliation

13:20Status of the Review of the Regulatory Framework –

Kristian Viidas, Presidency IKT 08– Torgeir Vidnes, Norwegian National Security

Authority Ministerial Affiliation I – CERT-Hungary (Invited)

13:40(13:50) Commission’s Follow-up Work – Achim

Klabunde, European CommissionCyberStorm-concept – US Department of Homeland

Security (Invited) Ministerial Affiliation II – Carlos Abad, CCN-CERT

14:00 TELÖ-concept – TBD, PTS Ministerial Affiliation III – GOVCERT.NL (Invited)

14:20Discussions


DiscussionsModerator: Flemming Faber, Danish IT and Telecom

Agency



14:40 coffee

status of eu network and information security information systems cooperation

15:00Status of the EU NIS-policy– Carl-Fredrik Wetter-

mark, Presidency National Emergency Alert for Telecoms – David

Corrie, Head of British Telecom’s Civil Resilience GFIRST – US-CERT (Invited)

15:20(15:30) Status of the EPCIP-directive – European

Commission (Invited)Multipurpose Information Management and Exchan-

ge for Robustness – Fredrik Engwall, PTSCooperation with ISP:s – Torgeir Vidnes, Norwegian

National Security Authority

15:40National Portal for Cable Identification – Eric Wedin,

PTSCooperation with Law Enforcement – CERT-BUND

(Invited)

16:00Discussions


DiscussionsModerator: Flemming Faber, Danish IT

and Telecom Agency



16:20 break

16:30 Presidency’s Conclusions on the Challenges of Resilient Electronic Communications – Leif Zetterberg, State Secretary of the Ministry of Enterprise

16:50 Words from the on-coming Spanish Presidency (Invited)

16:55 Closing Remarks – Marianne Treschow, Director-General, PTS



09.00 Where are we heading – The Internet 2020 Welcome, Scope and Objective for the day,

(Speaker) Current Trends in Internet Usage, Olle

Findahl, World Internet Institute Smart objects – Visions for the technology,

Patrik Fältström, Cisco

10.20 Coffee

10.40 Wireless Sensor Networks/Smart Objects/IPv6, Adam Dunkels, SICS

RFID, Bo Raattamaa, CEO GS1 Sweden and Chairman GS1 in Europe

Panel Discussion – What solutions will the technology enable?

12.00 Lunch

13.20 Lead Users – Case studies of Emerging Services and Solutions

Public Transport: SL’s Experience and Vision, Åke Lindström, Business Develop-ment, Stockholm Public Transport (SL)

Case study 2, (Speaker TBD) Case study 3, (Speaker TBD) Case study 4, (Speaker TBD)

14.40 Coffee

15.00 How to facilitate business development and avoid problems.

Challenges for business developers, (Speaker TBD)

Privacy protection: Trade-off between different interests, (Speaker TBD)

17.00 Close

9.00 Available Tools and Solutions Welcome, Scope and Objective for the day,

Speaker Vendor presentations: – Secure64, Infoblox, Xelerance Corp and

other commercial solutions

10.20 Coffee

10.40 Available Tools and Solutions Vendor presentations (cont.): Bind 9.7, Shane Kerr, ISC – OpenDNSSEC and other open source

solutions

12.00 Lunch

13.20 Operational experiences From a registrant, (Speaker TBD) From a registrar, (Speaker TBD) From a TLD registry, (Speaker TBD)

14.40 Coffee

15.00 How to choose the right product. Presentation of a product evaluation,

(Speaker TBD) Discussion – Who needs what functionality?

17.00 Close

9.00 How to measure the Internet’s quality. Welcome, Scope and Objective for the day,

(Speaker TBD) .SE’s experience of testing and presenting

Internet Health, (Speaker TBD) Round table discussion – What is being

done by whom?

10.20 Coffee

10.40 How to Measure, Analyze and Present the quality of:

1. DNS, (Speaker TBD) 2. E-mail, (Speaker TBD) Round table discussion

12.00 Lunch

13.20 How to Measure, Analyze and Present the quality of:

3. Websites and Certificates, (Speaker TBD) 4. IPv4 and IPv6 services, (Speaker TBD) Round table discussion

14.40 Coffee

15.00 How to arrive at a Common Health Check for the Internet.

Demonstration of a prototype system, Speaker Discussion: What information should be gathered? Are there other topics that should be

included in v1.0 or in later versions? Suggestions for further work and collabora-

tive efforts.

17.00 Close

Now that the Internet has become a natural part of our society, one might be tempted to believe that its deve-lopment is moving into a less frenetic phase. But in fact, we’ve only just seen the beginning. If we look 10 years into the future, we can expect that many things in the physical world will be connected to the virtual world of the Internet. We are already seeing examples of how electricity meters, boat motors, sensors for monitoring buildings, etc, are being connected to the Internet. The step from a network for connected PCs and mobile phones to becoming an Internet of Things might just turn out to be the most revolutionary phase in the de-velopment of the Internet.

In virtually every industry we can expect that new creative solutions will blossom, for example, for moni-toring our homes and possessions, on-line monitoring of servicing needs for vehicles, for increasing the effi-ciency of goods and materials handling, e-health, etc.

Objective of the workshopThe objective of this workshop is to clarify the state-of-the-art for the technologies and business oppor-tunities, and how the deployment of the Internet of Things might be facilitated.

DNSSEC or Domain Name System Security Exten-sion is an extension of DNS that makes it possible to validate the origin of the DNS data and to enforce DNS data integrity. The need for DNSSEC became obvious in the summer of 2008 when Dan Kaminsky demonstrated a new type of attack on DNS. He sho-wed how a hacker with very simple means could inject false DNS information into a vulnerable resolver.

DNSSEC is now being widely deployed by TLDs and Domain Name Server Operators around the world, where both .ORG and .GOV have been signed. Hope-fully we will also have a signed root by the end of 2009, which will be a significant improvement for every-body who wants to deploy DNSSEC.

Objective of the workshopThe primary objective of this workshop is to help DNS Name Server Operators find suitable tools.

The Internet’s robustness or resilience is of great importance to the whole community and is an issue that is being discussed frequently today. In spite of this, there is no generally accepted method for how we ought to measure and monitor the quality of the Internet.

Even if the Internet is complex, it is entirely possible to get a picture of how the Internet is doing by taking, compiling and analyzing relevant measurements. These measurements should be measuring both qua-lity at the IP level, and the technical quality of the services provided by corporations, government aut-horities and organizations connected to the Internet.

Objective of the workshopThe overall objective is to establish generally accepted methods of measuring and presenting the state of health of the Internet. This workshop will contribute to this by discussing suitable tools, methods and forms of cooperation.

Opportunities presented by the “Internet of Things”

DNSSEC Tools and Experiences

A Common Health Check for the Internet

draft agenda

HOSTSStaffan Hagnell, .SE

Mikael von Otter, Swedish IT

and Telecom Industries

HOSTSRickard Bellgrim, .SE

Lars-Göran Forsberg, Loopia

HOSTSAnne-Marie Eklund

Löwinder, .SEPatrik Wallström,

.SE

Visste du att … … .se engagerar tusentals skolelever

i webbpubliceringstävlingen Webbstjärnan?

For the latest news:www.internetdagarna.se



POSTER SESSIONS3-5 november 2009

1. Trygghetslarm via IPHjälpmedelsinstitutet visar upp resultatet av sina tester av trygghetslarm via IP. Testerna har gjorts tillsammans med stadsledningskon-toret Stockolm stad, bostadsbolaget Micasa,

St Erik Kom (STOKAB), EU-projektet MonAMI (www.monami.se) och företaget CareTech i “Testbädd Hässelgården”. De visar även upp de stödjande tjänster för äldre och personer med funktionsnedsättningar de utvecklat som utnyttjar IPTV och pekskärmar i lägenheterna (www.manodo.se).

Presentatör: Oskar Jonsson, Hjälpmedelsinstitutet

2. SKA (”Säker kundanslutning”)Säker kundanslutning omfattar funktionella och säkerhets-mässiga krav på Internetabonnenters anslutningar. Svens-ka Stadsnätsföreningen, SSNf, har etablerat SKA som en standard för att utvärdera säkerheten hos olika nätleveran-törers, Internetoperatörers och fastighetsägares nät. Under sessionen presenteras arbetet och ambitionerna med SKA närmare.

Presentatör: Torbjörn Eklöv, Stadsnätsföreningen

3. Blekinge i Indien, Indien i BlekingeVad har Blekinge och Indien gemen-samt i framtiden? Projektet pågår

sedan maj 2008 och ska avslutas i december 2009, och ska knyta och utveckla kontakter mellan Blekinge och ett hög-intressant tillväxtområde i sydöstra Indien. Samarbetet ska förstärkas och utvecklas inom affärsutveckling, forsknings-samarbete och utbildningsutbyte.

Presentatör: Sara Eriksén, professor datavetenskap och kommunikation

4. Kaunet, ett verktyg för prestandautvärde-ring av transportprotokoll och applikationer

KauNet är en nätverksemulator utvecklad vid Karlstads universitet (KaU) med vars hjälp mycket detaljerade nätverksemuleringar kan utföras. KauNet kan till exempel används då

Internetbaserade protokoll och applikationer ska utvecklas eller förbättras.

Presentatör: Per Hurtig, Karlstads universitet

5. Världens coolaste webbplats för ett hett område

Energy Square, som är en del av klustret The Paper Province, är ett internationellt center för energifrågor inom massa- och pappersindustrin. Förutom att vara ett kunskapscenter ska Energy Square också samordna samverkan. Vi insåg

tidigt att för att göra det behöver vi en internetbaserad mötesplats, från vilken vi nu presenterar våra erfarenheter.

Presentatör: Magnus Persson

6. Solidariskt och effektivt informationsspridande

globalarkivet ladda neR spRid vidaRe!

– e t t a R k i v f ö R R ä t t v i s u t v e c k l i n g

www.globalarkivet.seöppen och fri tillgång till föreningsmaterial & tidskriftsartiklar om globala rättvisefrågor.

Globalarkivet är ett öppet digitalt arkiv som bygger på samarbete mellan för-

eningar och tidskrifter med fokus på globala rättvisefrågor, solidaritet och hållbar utveckling. Projektet samordnas av Världsbiblioteket som har sina lokaler i Solidaritetshuset i Stockholm. Grundtanken bakom Globalarkivet är att en solidarisk och generös inställning till lagrandet, delandet och spridandet av information och kultur inom de nya elektro-niska nätverken också bidrar till en effektiv opinionsbildning. Projektet befriar Open Access-tänkandet från dess isolering inom den akademiska forskningen och tar det ett steg till genom att använda sig av Creative Commons-licenser för det arkiverade materialet! I utvecklingsarbetet har såväl en teknisk som en social arbetsmodell arbetats fram.

Presentatör: Arvid Lund

7. Digitalt LäranderumProjektet ska resultera i en webbplats riktad till studerande på gymnasium,

folkhögskola och gymnasial vuxenutbildning. På webbplatsen ska studenter få möjlighet att arbeta med källmaterial från Postmuseums samlingar men även från andra kulturarvs-institutioner. Det finns många olika typer av källmaterial i Postmuseums samlingar: fotografier, dokument, affischer, filmer, artiklar, litteratur, brev, föremål med mera. Käll-materialet kommer att samlas i olika teman och på webbplatsen ska det finnas texter som placerar källan i ett sammanhang. Till varje tema och källmaterial kommer det

att finnas konkreta arbetsuppgifter där studenterna kan arbeta med innehållet och med källkritiska frågor.

Presentatör: Kari Arnekleiv, Postmuseum

8. IPv6-tester av brandväggar

IPv6 En av poängerna med IPv6 är ju att alla – och för den delen allt – ska kunna använda

en publik IP-adress. Men vi är rätt många som tror att vi fortfarande kommer vilja ha brandväggar som en slags cen-tral enhet för de regler och den policy som ska användas för access till Internet. Vi har testat IPv6-stödet i flera brandväg-gar, såväl stora kommersiella som små och gratis. Kom och lyssna på vad vi kommit fram till och lärt oss.

Presentatör: Håkan Lindberg, B3IT

9. Mobilen läser upp RSS-flödenRing ett telefonnummer så läser en röst upp de senaste nyheterna från ditt eget valda rss-flöde. Tjänsten är svensk och heter Nyhetstelefonen. RSS har blivit en allt viktigare informations-

källa som vi nu erbjuder dem som är synskadade, dyslekti-ker eller inte är uppkopplade mot Internet, säger Tobias Öhman som är vd för Voxway, ett företag som främst arbe-tar med talsvarstjänster.

Presentatör: Tobias Öhman, Voxway

Affischsessioner en nyhet på InternetdagarnaÄven under rasterna mellan de ordinarie seminarierna pågår viktig verksamhet under årets upplaga av Internetdagarna. Detta i form av minisessioner, så kallade Poster sessions.

poster sessions (affischsessioner) är vanligt förekomman-de i den internationella akademiska världen och nu finns de även på Internetdagarna. Det är ett sätt att presentera nya rön och idéer, i det här fallet för utveckling av Internet och dess använd-ning.

Det är korta presentationer med utrymme för frågor och dialog där olika projekt kan presentera sina idéer för utveckling av Internet och dess användning.

Minisessionerna genomförs på en utställningsyta utanför Kongresshallen i Folkets Hus. Med hjälp av affischer berättar

talaren om projektets syfte, arbetsmetodik och resultat, samt svarar på frågor från åhörarna. Varje presentation startar när det har samlats en grupp åhörare och kan pågå 5-10 minuter. Affisch-sessioner hålls under konferensens pauser samt före middagen (kl 17.15-18.00) den 3 november.

SESSIONER

Har du ett projekt eller en god idé om hur Internet och dess användning kan vidareutvecklas? I så fall erbjuder vi möjligheten att medverka på Internet-dagarnas Poster sessions. Sänd in en kort beskriv-ning av dig och ditt projekt eller idé. Att delta är kostnadsfritt för ideella organisationer, men vi för-behåller oss rätten att välja ut de intressantaste bidragen. Vi vill ha ansökan så snart som möjligt, sänd den till [email protected].

VIll äVEN du hållA EN POSTER SESSION?

Uppdateringar finns på www.internetdagarna.se



LokalernaFolkets Hus ligger vid Norra Bantorget i hjärtat av Stock-holm, tio minuters promenad från Centralstationen och Cityterminalen. Närmaste tunnelbanestationer är T-Centralen och Hötorget.

För Internetdagarna utnyttjar vi dels den magnifika kongresshallen med plats för närmare 1 500 deltagare, dels ett antal stora ljusa mötesrum som samtliga har byggts om och renoverats de senaste åren.

HotellFör dig som behöver övernattning i Stockholm finns bland annat Scandic Norra Bantorget (www.scandichotels.se) i samma byggnad samt Clarion Sign (www.clarionsign.se) på andra sidan Norra Bantorget. Utöver dessa finns det ett stort antal hotell inom gångavstånd från Folkets Hus. (Observera! Det är viktigt att boka hotellrum i god tid, med tanke på att Sverige är ordförandeland i EU i höst kommer det att vara stor efterfrågan på hotellrum i Stockholm hela hösten.)

Fritt InternetFolkets Hus har ett trådlöst nät som täcker alla konferens-lokaler och gemensamma ytor. Under Internetdagarna har alla konferensdeltagare fri åtkomst till Internet och det kommer att finnas rikligt med eluttag i konferensrummen. Vi har även som ambition att erbjuda trådlös IPv6-access till Internet, men det kan bli i begränsad omfattning.

UtställningI anslutning till kongresshallen anordnas en utställning där företag och organisationer som arbetar för Internets utveckling visar upp sina produkter och tjänster. Nytt för i år är att vi också har en rad så kallade affischsessioner, utställningsmontrar i miniformat där olika forsknings- och utvecklingsprojekt presenteras under pauserna. Läs mer om dem på sidan 26.

Missa inte årets tillfälle att mingla med Internet-Sverige. Internetdagarna är den viktigaste mötesplatsen för alla med intresse för Internet och dess utveckling i såväl Sverige som inter-nationellt. Kvällsevenemanget den 3 november, i direkt anslutning till kon-ferensen, ger tillfälle till möten och spännande samtal med andra besö-kare, utställare och talare. Här har du

chansen att nätverka med resten av Sveriges påverkare och beslutsfattare på Internetområdet.

I konferenspriset ingår mingelbuf-fén – vi samlas för en festkväll på res-taurang Le Bon Palais i Folkets Hus bottenplan. Utöver möjligheten till lite längre samtal och tillfälle att kny-ta nya kontakter, bjuder kvällen bland annat på god mat och dryck, musik

och en och annan överraskning. Internetdagarna fyller tio år 2009,

medan Le Bon Palais fyller ett år i höst. Det har blivit en av Stockholms mest populära nattklubbar på fredags- och lördagskvällar sedan invigningen. Som sagt, missa inte en trevlig festkväll och intressanta samtal. Det är också helt i sin ordning att bara ha trevligt med en kall öl och bra musik.

Det Här är en tIDnIng Från .Se ProDUceraD av IDg cUStoM PUBLISHIng. ansvarig utgivare: Danny Aerts • Projektledare, .Se: Åsa Peterson • Pr- och informationschef, .Se: Maria Ekelund • Programansvarig Internet-dagarna, .Se: Lennart Bonnevier • affärschef, IDg custom Publishing: Dennis Lodin • redaktör: Mats Brandon • Mats Glaad • Form: sabe.se • redaktionellt material: Kent Olofsson, Niklas Andersson, Tomas Gilså • tryckeri: Pressgrannar, Linköping

Praktisk information om Internetdagarna

www.internetdagarna.seInternetdagarnas webbplats har fått en rejäl ansiktslyftning i år. Där publiceras förstås löpande information om semi-narieprogrammet, talare och utställningar men där finns nu också en levande debatt om de Internetfrågor som tas

En bra konferens behöver avrundning

upp på konferensen. Gå dit och läs och ta del av debatten så kommer du bättre förberedd till Internetdagarna i höst. Du är naturligtvis också välkommen att skriva egna inlägg.

Sist men inte minst är det på www.internetdagarna.se som du anmäler dig till konferensen.

3-5 november samlas Internet- Sverige för tionde året i rad till Internetdagarna. För dig som konferensgäst har vi här samlat den viktigaste praktiska informationen kring konferensen.

MITT I STAN. Vid hjärtat av Norra Bantorget ligger Folkets Hus, platsen för Internetdagarna 2009.

FESTLIGT. På tisdagskvällen samlas vi på Le Bon Palais för mingel.

KONGRESSHALLEN. Här hålls Key Notes både tisdag och onsdag.

MINGEL. Samla intrycken från konfe-rensen över en drink i baren.

Pantone 307 EC ProcessC 100% M 0 % Y 0% K 27%

Pantone 308 EC ProcessC 100% M 0 % Y 0% K 58%

KlarrödC 0% M 100 % Y 100% K 0%

MörkrödC 25% M 100 % Y 100% K 39%

MellanrödC 0% M 100 % Y 100% K 25%

TitangråC 23% M 11 % Y 0% K 20%

Standardlogotype Logotype utan rastrerad skugga, används i stora storlekar och när tekniken inte tillåter rasterade objekt.

Logotype utan övertoningar. Används när färgantalet är begräsnat Svart/vit logotype.

Domän-registraren som talar ditt språk

www.nordreg.se.se 0200 - 91 00 50.no 800 10 135.dk 80 88 30 20

FS Data

ISP Huset

Glidecom

Inmedialis

Databasen

Partners:

B-post porto Betalt.SE BOX 7399 103 91 STOCKHOLM

Documents

3-5 november 2009 • folkets hus stockholm - Internetdagarna€¦ · 3-5 november 2009 • folkets hus stockholm SverigeS viktigaSte internetkonferenS Anmäl dig på 3 dagar! 36