· 2020-04-17 · Årsredovisning 2019 Räddningstjänstförbundet Storgöteborg . RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG 2(54) Innehåll . 1. Inledning

www.rsgbg.se

Årsredovisning 2019

Räddningstjänstförbundet Storgöteborg

Upprättad 2020-01-29 Diarienr 0036/20

Årsredovisning 2019 Räddningstjänstförbundet Storgöteborg

RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG 2(54)

Innehåll 1. Inledning ...................................................................................... 4

2. Förvaltningsberättelse .................................................................. 5

2.1 Översikt över verksamhetens utveckling ............................................ 5

2.2 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning ................. 6

2.3 Händelser av väsentlig betydelse ....................................................... 7

2.4 Styrning och uppföljning av verksamheten ........................................ 7

2.5 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning ........................ 7

2.6 Balanskravsresultatet ....................................................................... 10

2.7 Väsentliga personalförhållanden ...................................................... 10

2.8 Förväntad ekonomisk utveckling ...................................................... 12

3. Finansiell rapportering ................................................................. 13

3.1 Resultaträkning ................................................................................. 13

3.2 Balansräkning ................................................................................... 14

3.3 Kassaflödesanalys ............................................................................. 15

3.4 Drifts- och investeringsredovisning .................................................. 16

3.5 Noter ................................................................................................. 17

3.6 Resultaträkning – analys ................................................................... 20

3.7 Balansräkning - analys ...................................................................... 22

3.8 Drifts- och investeringsredovisning .................................................. 24

3.9 Redovisningsprinciper ....................................................................... 24

3.10 Resultatutjämningsreserv .............................................................. 25

3.11 Investeringar under året ................................................................ 25

3.12 Nettokostnad för räddningstjänst per invånare ............................ 26

4. Personal ....................................................................................... 27

4.1 Attraktiv arbetsplats och kompetens ................................................ 27

4.2 Arbetsmiljö och hälsa ....................................................................... 29

4.3 Samverkan ........................................................................................ 31

4.4 Lönepolitik ........................................................................................ 31

4.5 Övriga personalnyckeltal .................................................................. 32



5. Organisation och verksamhet ...................................................... 32

5.1 Händelser under året och organisationens utveckling ..................... 32

5.2 Verksamhet: Förebyggande och förberedande ................................ 40

5.3 Verksamhet: Genomföra och följa upp ............................................. 47

5.4 Verksamhet: Strategiska områden ................................................... 48

6. Intern styrning och kontroll ......................................................... 52

6.1 Nyttjandet av övningsplatser ............................................................ 52

6.2 Kompetens inom operativ verksamhet ............................................. 53

7. Forskning och utveckling .............................................................. 53

8. Bilagor ......................................................................................... 54



1. Inledning Räddningstjänstförbundet Storgöteborg (RSG) omfattar de sex medlemskommunerna Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille och Lerum, med sammanlagt drygt 850 000 invånare. RSG svarar för operativ räddningstjänst och förebyggande insatser mot brand utifrån Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO), som är den över-gripande lagen för räddningstjänst och förebyggande verksamhet. Lagen syftar till att ”bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn taget till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor”. Förbundet utövar tillsynsverksamhet och utför brandskyddskontroller inom ramen för LSO.

RSG ansvarar för tillsyns- och tillståndsverksamhet enligt Lag (2010:1011) om brand-farliga och explosiva varor (LBE) och bistår med granskning och sakkunskap vid samhällsplanering, bygglov och under byggprocessen i enlighet med Plan- och bygg-lagen (2010:900) (PBL). Därutöver medverkar förbundet i samhällets krishantering.

Förbundets uppgifter och skyldigheter regleras genom lagstiftning, styrande dokument och avtal. Medlemskommunernas uppdrag till förbundet redovisas i förbunds-ordningen och i handlingsprogrammet för skydd mot olyckor. Förbundet upprättar även verksamhetsplan och internkontrollplan.

Av förbundsordningen framgår att förbundet styrs av fullmäktige och styrelse. Förbundsstyrelsen leder och samordnar förbundets angelägenheter och har uppsikt över verksamheten som bedrivs. Verksamheten granskas av både förtroendevalda och externa revisorer. Budget och verksamhetsplan fastställs av förbundsfullmäktige och internkontrollplanen av förbundsstyrelsen.

Enligt LSO är kommuner skyldiga att ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst. I handlingsprogrammet anges mål för förbundets LSO-verksamhet samt de risker för olyckor som finns inom det geografiska området och som kan leda till räddningsinsatser. I handlingsprogrammet beskrivs också vilken förmåga inklusive resurser RSG har för att genomföra sådana insatser. Dokumentet antas av fullmäktige för varje ny mandatperiod och är ett styrdokument som återspeglar den politiska viljan för LSO-verksamheten.

Handlingsprogrammet för åren 2016–2019 redovisar förbundets samlade förmåga att som räddningstjänst verka enligt LSO. Från och med 2020 gäller RSG:s handlings-program enligt LSO 2020–2023, vilket utarbetades under året.

I Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps, MSB:s, nationella strategi för att stärka brandskyddet för den enskilde är inriktningen att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. Utifrån denna inriktning har RSG i handlings-programmet utarbetat lokalt prioriterade mål.

Handlingsprogrammets mål är nedbrutna i åtgärder som tillsammans bidrar till måluppfyllelse, redovisad under avsnitt 2.5 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning. Handlingsprogrammet utgör även underlag för statens tillsyn av verksamheten via länsstyrelsen.

Genom avtal med till exempel andra räddningstjänster, sjukvård, Göteborgs Hamn, MSB, Sjöfartsverket, Kustbevakningen och Brandskyddsföreningen Restvärderäddning AB (RVR) har RSG särskilda åtaganden.

RSG:s värdegrundsord är trygghet, säkerhet och omtanke.



2. Förvaltningsberättelse 2.1 Översikt över verksamhetens utveckling

Tabell 1 Fem år i sammandrag

Verksamhetens utveckling, här presenterat över en femårsperiod. Intäkterna har ökat i samband med att RSG från och med 2016 utför brandskydds-kontroller i egen regi. Antalet kontroller har ökat successivt från 2017 och fristuppfyllnaden låg 2019 på 93 %. Under åren 2017 och 2018 hade RSG en underbalanserad budget med -5,0 respektive -4,0 mkr och syftet var att därigenom skapa utrymme för finansiering av uppbyggnaden av brandskyddskontroll-verksamheten. De budgeterade kostnaderna för uppbyggnaden av den specifika verksamheten stämde väl med utfallet. Däremot genererade övriga delar av RSG ett överskott som täckte underbalanseringen och

Fem år i sammandragMiljoner kronor (Mkr) 2019 2018 2017 2016 2015

Resultaträkning Verksamhetens intäkter 101,5 96,6 84,3 74,4 77,9 Verksamhetens kostnader 643,0 - 637,4 - 589,4 - 565,3 - 559,3 - Avskrivningar enlig plan 30,3 - 31,0 - 26,8 - 30,3 - 29,0 -

Resultat efter avskrivningar 571,8 - 571,8 - 531,9 - 521,2 - 510,4 -

Medlemsavgifter 581,4 562,2 549,3 526,8 518,4 inkl pensioner

Finansnetto 13,0 - 10,1 - 7,6 - 2,3 - 6,0 -

Resultat 3,4 - 19,7 - 9,8 3,3 2,0

Budget - 4,0 - 5,0 - - -

Avvikelse 3,4 - 15,7 - 14,8 3,3 2,0 mellan resultat och budget

Balansräkning Balansomslutning 825,8 795,9 819,7 795,9 788,7

Eget kapital 91,3 94,7 115,0 105,2 101,9

Investeringar under året 21,8 22,2 18,1 19,9 26,3

Ekonomisk analys %Soliditet 11 12 14 13 13 Eget kapital i procent av balansomslutningen

Det egna kapitalets andel 46 45 53 46 43 av anläggningstillgångarna

Uppräkning av medlemsavgift 2,0 2,0 3,0 2,0 2,04 exkl pensioner



därmed kunde RSG undgå att redovisa ett negativt resultat av den anledningen. För 2018 redovisas ett större underskott, vilket är hänförligt till en separat överenskommelse med hyresgästen Stena Oil avseende avflyttning från fastigheten Färjenäs 20:5. Överenskommelsen innebar en kostnad för RSG och hela beloppet, 22,5 mkr, belastade resultatet 2018. Fastigheten ska istället utvecklas och användas som RSG:s framtida utbildnings- och övningsverksamhet.

Förutom mindre händelser och justeringar genom åren, främst beroende på genererade överskott i verksamhetens resultat, påverkades det egna kapitalet kraftigt av överenskommelsen med Stena Oil 2018.

RSG:s investeringar ligger på en relativt jämn nivå vad gäller den årliga investerings-utgiften. De närmaste åren väntar investeringar, förutom enligt ordinarie plan, exempelvis även i samband med utvecklingen av utbildnings- och övningsanläggningen på Färjenäs,

2.2 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning För bedömningen av resultat eller ekonomisk ställning har inga direkt påverkande väsentliga förändringar i verksamheten eller särskilda förhållanden i omvärlden identifierats. Ur ett verksamhetsperspektiv finns dock en rad förhållanden som påverkar RSG. En särskild riskanalys utifrån LSO finns i Handlingsprogrammet 2020–2023. Exempel på områden för övrigt är miljö och hållbarhet som hanteras inom ramen för miljöpolicy och strategi. Riskbilden för räddningstjänsten förändras i takt med samhället och speciellt i urbana miljöer där social obalans visar på nya former av samhällsproblem. Även området sociala risker och anlagda bränder omhändertas i ett särskilt strategiarbete.

En risk- och sårbarhetsanalys (RSA) av RSG:s verksamhet fastställdes under året. Som en följd av denna RSA har RSG:s samhällsviktiga åtagande kartlagts samt har sårbara och kritiska beroenden och resurser identifierats. Under 2020 arbetar förbundet vidare med de åtgärder som identifierats för att stärka robustheten och öka långsiktig förmåga att hantera störningar. Planen är att presentera investeringsbehovet under första kvartalet 2020.

2.2.1 Pensionsförpliktelser Förbundets pensionsåtaganden redovisas enligt blandmodellen i enlighet med kommunallagen. Detta innebär att intjänade pensionsförmåner före 1998 tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Förbundets totala pensionsskuld och pensionsåtagande uppgår till 737 mkr. Tabellen nedan visar pensionsskuldens utveckling under åren 2015–2019.

Pensionskostnader och utbetalningar belastar därmed ekonomin det år de inträffar.

Tabell 2 Pensionsförpliktelser

Miljoner kronor (Mkr) 2019 2018 2017 2016 2015

Pensioner som kortfristig skuld 34,6 32,4 31,1 30,2 28,6 Avsättningar för pensioner 558,2 535,2 517,4 499,0 487,4 Pensionsförpliktelser äldre än 1998 144,2 150,8 160,7 164,8 174,4

Pensionsförpliktelser 737,0 718,4 709,2 694,0 690,4



2.3 Händelser av väsentlig betydelse 2.3.1 Årets resultat Förbundet har under en lång följd av år visat ett positivt årsresultat i räddningstjänst-verksamheten, vilket för varje år lagts till det egna kapitalet. I resultatet 2019 ingår nyttjandet av återstoden av en tidigare donation från Stena AB, vars belopp uppgår till 1,2 mkr. Donationsmedlen är därmed förbrukade. Denna post innebär en kostnad i årets resultat och redovisas som jämförelsestörande.

Förbundet uppvisar exklusive den jämförelsestörande posten ett resultat för verksamheten på -2,2 mkr samt ett bokfört resultat på -3,4 mkr. Detta innebär således en negativ avvikelse från budget med -3,4 mkr. Inför budget 2019 tilläts RSG använda eget kapital och visa ett mindre negativt resultat för att ha utrymme att göra vissa strategiska satsningar.

2.3.2 Övriga händelser Projektet för RSG:s framtida utbildnings- och övningsanläggning har påbörjats under 2019. Enligt presentation i Budget 2020 plan 2023 står förbundet inför en rad investeringar i form av utrustning som ska användas i en övergångsperiod, men även på den framtida anläggningen. Avskrivningskostnaderna kommer att belasta RSG:s resultat de kommande åren och tillåts utnyttja eget kapital.

Hyresgästen SOS Alarm AB har sagt upp sitt hyreskontrakt i Gårda. Kontraktet löper till och med 2025 och innebär ingen ekonomisk påverkan på resultatet 2019, men behöver omhändertas då det på sikt innebär en förlorad hyresintäkt.

2.4 Styrning och uppföljning av verksamheten Inom RSG pågår sedan en tid tillbaka ett omfattande arbete inom ledning och styrning. Under 2019 har fokus varit att utveckla målstyrningen, där avsikten är att utveckla sättet att leda, med ökad delegering av arbetsuppgifter och ansvar till medarbetarna genom ett tillitsbaserat system. Utvecklingen kommer att pågå under lång tid framöver och kommer även att involvera det stödjande verksamhetssystemet Navet. Internkontrollplanen ingår som en integrerad del i planering och uppföljning.

Inom ramen för arbetet med förbundets dokumenthanteringsplan har en processkartläggning genomförts. Kartläggningen tydliggör vilka allmänna handlingar som hör till varje process och processkartorna kommer till användning i exempelvis introduktioner och kvalitetsarbete.

För mer information, se stycke 5.1.3 Ledning, styrning och administration.

2.5 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning Förbundets formulering av riktlinjerna för god ekonomisk hushållning fastställs av förbundsfullmäktige och lyder:

”God ekonomisk hushållning innebär att förbundet uppnår minst nollresultat och visar att verksamhetsmålen är uppfyllda eller att ansträngningar gjorts för att nå målen. Även vidtagna aktiviteter och åtgärder i enlighet med långsiktiga inriktningar och samhällets mål redovisas.”

Förbundet budgeterar årligen utifrån överenskomna medlemsavgifter. Förbundet förväntas inte generera överskott utan målet är nollresultat varje år.



Vid medlemssamrådet den 28 mars 2018, avseende 2019 års budget, fastslog samrådets deltagare att med tanke på de goda resultat och det avsevärda egna kapital förbundet uppvisar är det acceptabelt att förbundet redovisar ett smärre underskott på tre till fem mkr, under förutsättning att RSG vidtar åtgärder för att utveckla och effektivisera verksamheten utifrån samhällets behov. Genom att 2019 införa gemensam ledning inom den gränslösa räddningstjänsten inom GR, införa en offensiv enhet och en Fip-enhet samt tillsätta ett antal strategiska befattningar utvecklas och effektiviseras räddningstjänstens operativa och myndighetsutövande verksamhet.

Uppbyggnaden av utbildnings- och övningsanläggningen på Färjenäs kan komma att under en följd av år påverka RSG:s finansiella ställning då både byggnation och sanering genomförs.

I MSB:s nationella strategi för att stärka brandskyddet för den enskilde är inriktningen att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. Utifrån denna inriktning har RSG i handlingsprogrammet utarbetat fyra lokala mål:

• Bränder i bostäder ska minska.

• Antalet anlagda bränder ska minska.

• Förmågan att förebygga och hantera stora och komplexa olyckor ska anpassas enligt den förändrade riskbilden.

• Effektiviteten vid räddningsinsats ska öka.

Dessa mål är allmänt hållna och formuleras i en mer nedbruten form i RSG:s verksam-hetsplan. Måluppfyllelsen enligt verksamhetsplanen redovisas kortfattat i detta avsnitt och mer utförligt i verksamhetsavsnittet 5. Till årsredovisningen bifogas också bilaga nr 2, Statistik över genomförda räddningsuppdrag 2019, som redovisar händelser och analyser.

2.5.1 Måluppfyllelse verksamhet Bränder i bostäder ska minska Det är angeläget att arbeta med brandskydd i bostad, då de flesta dödsbränder inträffar i bostaden. Med anledning av detta vidtar RSG flera åtgärder. För att skapa ett effektivt arbetssätt har RSG:s gemensamma strategi för brandskydd i bostad ytterligare utvecklats och aktiviteter pågår. Redovisning avseende detta mål återfinns i kapitel 5.4.4 Brandskydd i bostad.

Antalet anlagda bränder ska minska Antalet bränder i och omkring skolor, förskolor och fritidsgårdar under perioden är återigen på samma höga nivåer som motsvarande perioder 2016 och 2017, efter en tillfällig minskning under 2018. Andelen förmodat avsiktliga bränder uppgår till drygt 50 procent. RSG:s strategi, åtgärder och insatser inom området beskrivs i kapitel 5.4.1 Sociala risker och avsiktliga händelser. Det handlar framför allt om socialt brandförebyggande arbete mot anlagda bränder, samverkansprojekt och tillitsskapande aktiviteter.

Förmågan att förebygga och hantera stora och komplexa olyckor ska anpassas enligt den förändrade riskbilden Förebyggande verksamhet bedrivs bland annat i form av myndighetstillsyner, deltagande i remisshantering, kompetensutveckling och övning. Vidare har de operativa styrkorna genomfört aktiviteter, till exempel drygt 1 600 objekts-



orienteringar. Åtgärder och insatser för måluppfyllelse redovisas i kapitlen 5.2.3 Tillsyn, 5.2.5 Samverkan, 5.2.7 Förmåga och kompetens, 5.2.8 Räddningsplanering samt 5.4.3 Komplex byggnation.

Effektiviteten vid räddningsinsats ska öka Utvecklingen i omvärlden ställer fler och nya krav på RSG:s samlade förmågor. Inom den operativa verksamheten sker kompetensutveckling, övning samt utveckling av metoder, materiel och utrustning. Redovisning av RSG:s arbete som riktar sig till detta mål finns i kapitel 5.1.2 Extern samverkan, 5.2.7 Förmåga och kompetens, förebyggande och operativ personal, 5.2.9 Flexibla enheter och 5.3.1 Insatstid och larmhantering.

Nedan visas måluppfyllelse enligt verksamhetsplanen 2019 i tabellform.

Mål Resultat 31 aug Resultat 31 dec Kommentar

RSG ska påbörja 450 tillsyner.

175 238 Målet nås inte, på grund av stor tidsåtgång för komplicerade ärenden och överklaganden samt val av annan lämpligare åtgärd.

RSG ska genomföra 1 200 förebyggande informationstillfällen.

850 1 500 Målet nås.

1 600 objektsorienteringar ska genomföras.

1 300 1 700 Målet nås.

Larmbehandlingstiden ska understiga 60 sekunder vid brand i byggnad.

53 50 Målet nås.

Andel obefogade larm ska inte överstiga 90 % av automatlarmen.

90 % 91 % Målet nås inte, men samarbete med SOS Alarm planeras

Tabell 3 Måluppfyllelse

Utöver aktiviteter kopplade till övergripande mål inom förebyggande och operativ verksamhet, har RSG vidtagit flera åtgärder för att utveckla organisationen ytterligare till exempel med avseende på effektivitet, säkerhet, kvalitetssäkring, ledarskap och likabehandling. En redovisning av åtgärder och aktiviteter inom personalområdet finns i avsnitt 4 och mer information om organisationens utveckling i övrigt återfinns i avsnitt 5.

2.5.2 Finansiellt mål Förbundet budgeterar årligen utifrån överenskomna medlemsavgifter. Förbundet för-väntas inte generera överskott utan målet är nollresultat varje enskilt år. Inför budget 2019 gavs förbundet tillåtelse att redovisa ett mindre negativt resultat för att med hjälp



av det egna kapitalet finansiera strategiska satsningar som anses nödvändiga. Det finansiella målet för räddningstjänstverksamheten 2019 uppfylls därmed inte enbart med avseende på nollresultat då årets bokförda resultat uppgår till -3,4 mkr. Efter hänsyn tagen till jämförelsestörande kostnad på -1,2 mkr avseende utnyttjande av en tidigare mottagen donation uppgår verksamhetsresultatet till -2,2 mkr. Resultatet -2,2 mkr anses vara inom ramen för det underskott som förbundet tilläts redovisa för 2019.

2.5.3 Bedömning av om god ekonomisk hushållning föreligger Det kan konstateras att RSG inte når det finansiella målet när nollresultat avses. Däremot är resultatet inom det tillåtna spannet för utnyttjandet av eget kapital enligt budget 2019. Vissa av verksamhetsmålen har inte fullt uppnåtts, men RSG genomför kontinuerligt ett stort antal aktiviteter för att på sikt uppnå fastställda mål enligt handlingsprogram och verksamhetsplan. Beaktat detta och att målen får ses som långsiktiga är det förbundets uppfattning att medlemsavgifterna och övriga ekonomiska medel används på ett effektivt sätt och att RSG därmed uppfyller kravet på god ekonomisk hushållning.

2.6 Balanskravsresultatet Uppgifter om årets balanskravsresultat ska redovisas i förvaltningsberättelsen och är ett resultat som rensats för vissa poster som inte härrör från den egentliga verksam-heten. Med det avses exempelvis vinst eller förlust från värdepappershantering och fastighetsförsäljning. Förbundet har inte några sådana ekonomiska händelser att ta upp. Det finns inte heller någon resultatutjämningsreserv att ta hänsyn till i samman-hanget. Årets balanskravsresultat är därmed detsamma som det redovisade resultatet, -3,4 mkr.

Enligt kommunallagen ska ett negativt balanskravsresultat regleras de närmast följande tre åren. Fullmäktige får besluta att en reglering av ett negativt balanskravs-resultat inte ska göras om det finns synnerliga skäl.

Årets resultat består av nyttjande av donationsmedel enligt tidigare beslut av förbundsstyrelsen samt årets negativa verksamhetsresultat, vilket tilläts enligt budget 2019 med avseende på att skapa särskilt utrymme för strategiska satsningar.

Detta medför att 2019 års negativa balanskravsresultat, som uppgår till -3,4 mkr, inte regleras.

2018 års negativa balanskravsresultat, -19,7 mkr, regleras inte med hänvisning till synnerliga skäl enligt beslut av fullmäktige. Därmed återstår inga tidigare negativa balanskravsresultat att reglera.

2.7 Väsentliga personalförhållanden I tabellen nedan redogörs för förbundets personalstatistik som exempelvis antal anställda och sjukfrånvaro. I kapitel 4 Personal finns en utförligare beskrivning av förbundets HR-arbete.



Tabell 4 Personalstatistik

Personalstatistik

Arbetad tid 2019 2018 2017 2016Antal årsarbetare* 716 699 686 678

Antal anställda per decemberTotalt antal anställda (inkl timanställda) 736 735 704 681 varav tillsvidareanställda 686 685 681 655 varav tidsbegränsade anställda (exkl tim) 29 26 21 21 varav timanställda 18 11 16 5

Antal månadsanställda (exkl timanställda) 689 691 688 676 varav heltid (månadsanställda) 686 686 683 671 varav deltid (månadsanställda) 3 11 5 5

varav anställda, kvinnor 101 101 94 91 varav anställda, män 610 596 589 590

varav kvinnor i procent 14 14,4 14 14 varav män i procent 86 85,6 86 86

Anställda per december inkl. RIBAntal anställda (inkl timanställda) 736 702 704 681Antal beredskapsanställda (RIB) 157 157 144 148Totalt 893 859 848 829

Ej anställda 179 157 152 145 varav räddningsvärn 94 93 91 86 varav förtroendevalda (styrelse, fullmäktige, revision) 85 64 61 59Totalt 1072 1 016 1000 974

Sjukfrånvaro (procent)Sjukfrånvaro, totalt 3,5 3,5 3,6 3,2

Sjukfrånvaro i åldersgruppen 29 år och yngre 2,7 3,4 2,9 1,1Sjukfrånvaro i åldersgruppen 30-49 år 3,2 3,0 3,3 3,2Sjukfrånvaro i åldersgruppen 50 år och äldre 4,2 4,3 4,1 3,5

Sjukfrånvaro kvinnor 4,7 3,9 5,5 4,0Sjukfrånvaro män 3,3 3,4 3,2 3,1

Personalavgångar och rekryteringPersonalavgångar, antal tillsvidareanställda 39 43 50 33

Antal externa rekryteringar 38 49 49 18Antal interna rekryteringar 19 12 10 15

Uppgifter per 31/12

* Beräkning enligt SKL:s definition. Med årsarbetare menas summan av de anställdas sysselsättningsgrader, t.ex. 100 % sysselsättningsgrad motsvarar 1,0 årsarbetare och 75 procent 0,75.



2.8 Förväntad ekonomisk utveckling Förbundet ska kunna utföra räddningsinsatser inom ramen för medlemskommunernas förändrade infrastruktur och byggnadsteknik samt förtätning, men också med förhöjd risk för våld, terror och följder av social oro samt höjd beredskap. Beslutet om att behålla Färjenäs och där bygga upp en utbildnings- och övningsverksamhet, är viktigt för att kunna möta de framtida behoven. I väntan på den nya anläggningen finns ett omgående behov av vissa upprustningsåtgärder för att säkerställa utbildningsbehov, arbetsmiljö och miljö. Uppbyggnaden av utbildnings- och övningsanläggningen på Färjenäs kan komma att under en följd av år påverka RSG:s finansiella ställning då både byggnation och sanering genomförs.

När Stena Oil lämnar fastigheten uppstår även en förlorad hyresintäkt.

Ett kontinuitetsarbete har pågått under året med syfte att planera för hur RSG kan stärka sin robusthet och öka säkerheten med avseende på passersystem, egen förmåga till bränsleförsörjning, förbättrad reservkraft samt framtidssäkra tekniken i ledningscentral och SOS Alarm. Detta arbete kommer att resultera i ett antal åtgärder som blir nödvändiga att omhänderta inte minst ur finansiellt hänseende.

Det råder viss eftersläpning i satsningarna som inleddes 2019 och dessa satsningar blir nödvändiga att fortsätta under 2020 och framledes.

Om den framtida hanteringen av automatlarm avsevärt förändras kan även det innebära stora ekonomiska konsekvenser för förbundets finansiering.

I slutet av 2019 inkom en formell uppsägning av hyresavtalet från RSG:s hyresgäst, SOS Alarm AB, i lokalerna i Gårda. Avtalet löper fram till utgången av 2025.

Det förs djupgående samtal med medlemskommunerna Göteborg och Kungsbacka angående ny geografisk placering av brandstationer, vilket riskerar att leda till ändrad hyressättning.

Samtal förs även med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beträffande nationella specialistfunktioner så som bland annat Avancerad Indikering (AI), varvid förbundet förväntar sig högre ersättningar.

Dessa samtal samordnas med de båda andra storstadsräddningstjänsterna.

RSG har tidigare under en rad år redovisat ett överskott vilket varit en följd av allmän återhållsamhet, ökande intäkter och kompetensförsörjningsproblematik till vissa funktioner, vilket i sin tur fört med sig att, förutom personalkostnader, exempelvis även fastighetsrelaterade kostnader och vissa investeringar skjutits upp, med följden att överskott uppstått även för övriga kostnader och avskrivningar.

Inför och under 2019 förbättrades kompetensförsörjningssituationen något och med de ytterligare satsningar som förbundet nu genomfört och fortsätter genomföra skapas förutsättningar att möta både uttalade ambitioner och i övrigt ställda förväntningar.

Förbundet arbetar intensivt med effektiviseringar för bästa möjliga användning av resurser för att även på så sätt möta ambitioner och förväntningar.



3. Finansiell rapportering 3.1 Resultaträkning

Tabell 5 Resultaträkning

Kommentar, se 3.6 Resultaträkning – analys

Resultaträkning 2019 2018

Miljoner kronor (mkr) Utfall Budget Diff Utfallnot

Verksamhetens intäkterLarmkommunikation 23,6 22,8 0,8 22,1 Förebyggande intäkter 8,5 10,4 1,9 - 8,3 Obefogade larm 19,8 19,0 0,8 18,1 Taxor och avgifter 16,2 17,8 1,6 - 13,0 Övriga intäkter 33,4 28,4 5,0 35,1

S:a intäkter 101,5 98,4 3,1 96,6

Verksamhetens kostnaderEntreprenad- och konsultkostnader 27,8 - 26,0 - 1,8 - 24,4 - Personalkostnader 508,0 - 529,0 - 21,0 489,0 - varav lön och soc avg 434,7 - 440,5 - 5,8 422,2 - varav pensionskostnader 73,3 - 88,5 - 15,2 66,8 - Övriga verksamhetskostnader 107,2 - 95,3 - 11,9 - 1 124,0 - varav jämförelsestörande post 1,2 - 2 22,5 -

S:a kostnader 643,0 - 650,3 - 7,3 637,4 -

Avskrivningar 30,3 - 31,7 - 1,4 3-5 31,0 -

Verksamhetens nettokostnader 673,3 - 682,0 - 8,7 668,4 -

MedlemsavgifterMedlemsavgifter Göteborg 406,9 417,2 10,3 - 390,0 Medlemsavgifter Mölndal 41,8 42,8 1,0 - 42,8 Medlemsavgifter Kungsbacka 54,0 55,4 1,4 - 51,2 Medlemsavgifter Partille 20,4 20,9 0,5 - 19,3 Medlemsavgifter Härryda 25,2 25,9 0,7 - 24,1 Medlemsavgifter Lerum 33,1 33,9 0,8 - 34,8

S:a medlemsavgifter 581,4 596,1 14,7 - 562,2

Verksamhetens resultat 9,6 12,5 2,9 - 9,6 -

Finansiella intäkter 3,2 3,0 0,2 3,0

Finansiella kostnader 16,2 - 15,5 - 0,7 - 13,1 - varav pensionskostnader 16,1 - 15,5 - 0,6 - 13,0 -

Resultat efter finansiella poster 3,4 - 0,0 - 3,4 - 19,7 -

ÅRETS RESULTAT 3,4 - 0,0 - 3,4 - 19,7 -



3.2 Balansräkning

Tabell 6 Balansräkning

Kommentar, se 3.7 Balansräkning – analys

Balansräkning

Miljoner kronor (mkr) 2019-12-31 2018-12-31not

TillgångarAnläggningstillgångarImmateriella anläggningstillgångar 5,6 3 3,3 Materiella anläggningstillgångar Mark och byggnad 78,0 4 79,5 Maskiner och inventarier 116,5 5 125,8 S:a anläggningstillgångar 200,1 208,6

Finansiella tillgångarLångfristiga fordringar 375,0 6 375,0 S:a Finansiella tillgångar 375,0 375,0

OmsättningstillgångarFörråd och lager 3,6 3,4 Kundfordringar 31,1 28,1 Diverse kortfristiga fordringar 15,0 14,4 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 16,7 16,6 Kassa och bank 184,3 149,8 S:a omsättningstillgångar 250,7 212,3

S:a tillgångar 825,8 795,9

Eget kapital, avsättningar och skulderEget kapital 7 Ingående eget kapital 94,7 115,0 Årets resultat 3,4 - 19,7 - varav nyttjad del av donation 1,2 - Nyttjad del av donation 0,6 - S:a eget kapital 91,3 94,7

AvsättningarAvsättning för pensioner 558,2 8 535,2 Övriga avsättningar 6,8 9 6,2 S:a avsättningar 565,0 541,4

Långfristiga skulderLångfristiga skulder 9,7 10 9,6 S:a långfristiga skulder 9,7 9,6

Kortfristiga skulderLeverantörsskulder 35,0 24,5 Moms 9,1 10,5 Personalens skatter och avgifter 7,6 7,4 Övriga kortfristiga skulder 19,8 21,1 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 88,3 11 86,7 S:a kortfristiga skulder 159,8 150,2

S:a eget kapital, avsättningar och 825,8 795,9 skulderAnsvarsförbindelse 144,2 12 150,8



3.3 Kassaflödesanalys

Tabell 7 Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalys

Miljoner kronor (mkr) 2019 2018

Den löpande verksamhetenÅrets resultat 3,4 - 19,7 - Just.för poster som inte ingår i kassaflödet : Avskrivningar 30,3 31,0 Försäljning/utrangering mark och byggnader Försäljning/utrangering maskiner och inventarier 0,1 - Avsättning till pensioner inkl skatt 22,9 17,8 Övriga avsättningar 0,7 0,8 - Övrigt 0,6 -

Medel från verksamheten före förändring 50,4 27,7 i rörelsekapitalet

RörelsekapitaletFörändring förråd, lager 0,2 - 0,4 - Förändring kortfristiga fordringar 3,7 - 35,5 Förändring kortfristiga skulder 9,6 29,4 - Kassaflöde från den löpande verksamheten 56,1 33,4

InvesteringsverksamhetenInköp av immateriella anläggningstillgångar: 4,7 - 1,0 - Inköp av materiella anläggningstillgångar: Mark och byggnader Maskiner och inventarier 17,1 - 21,2 - Försäljning av materiella anläggningstillgångar: Maskiner och inventarier 0,1 0,7

Kassaflöde från investeringsverksamheten 21,7 - 21,5 -

FinansieringsverksamhetenFörändring kortfristiga placeringarFörändring långfristiga placeringarFörändring långfristiga skulder 0,1 8,9 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0,1 8,9

Årets kassaflöde 34,5 20,8

Likvida medel vid årets början 149,8 129,0

Likvida medel vid årets slut 184,3 149,8



3.4 Drifts- och investeringsredovisning

Tabell 8 Driftsredovisning

Kommentar, se 3.8 Drifts- och investeringsredovisning

Tabell 9 Investeringsredovisning

Kommentar, se 3.8 Drifts- och investeringsredovisning

Driftsredovisning

2019 2018

Miljoner kronor (mkr) Intäkt Kostnad Netto Netto Diff Netto

budget budget budget

Operativ verksamhet 14,5 329,4 - 314,9 - 317,1 - 2,2 307,8 -

Förebyggande verksamhet 16,3 39,5 - 23,2 - 24,5 - 1,3 24,6 -

Ledning och stödverksamhet 70,7 200,8 - 130,1 - 121,8 - 8,3 - 125,1 -

Pensionskostnader 73,3 - 73,3 - 88,5 - 15,2 82,8 -

Summa 101,5 643,0 - 541,5 - 551,9 - 10,4 540,3 -

Investeringsredovisning

2019 2018

Miljoner kronor (mkr) Utfall Beslutad Diff Utfall

budget

Operativ verksamhet 13,3 - 13,4 - 0,1 13,5 -

Förebyggande verksamhet 1,1 - 1,0 - 0,1 - 1,0 -

Ledning och stödverksamhet 15,9 - 17,3 - 1,4 16,5 -

Summa 30,3 - 31,7 - 1,4 31,0 -



3.5 Noter

Not 1 2019-12-31 2018-12-31Redovisningsrevision Mkr Mkr

Förtroendevalda 0,1 0,1 Sakkunniga 0,1 0,1 Kostnad för redovisningsrevision 0,2 0,2

Not 2 2019-12-31 2018-12-31Jämförelsestörande post Mkr Mkr

Nyttjad del av erhållen donation 1,2Upphörande av hyresavtal 22,5 FFM beslut dnr 0587/16

Not 3 2019-12-31 2018-12-31Immateriella tillgångar Mkr Mkr

Anskaffningsvärde vid årets början 11,4 10,4 Inköp/pågående projekt 4,7 1,0 Anskaffningsvärde vid årets slut 16,1 11,4

Avskrivningar enligt plan vid årets början 8,1 4,3 Årets avskrivningar enligt plan 2,4 3,8 Avskrivningar enligt plan vid årets slut 10,5 8,1

Redovisat värde vid årets utgång 5,6 3,3

Genomsnittlig avskrivningstid 5,0 5,0

Not 4 2019-12-31 2018-12-31Mark och byggnader Mkr Mkr

Anskaffningsvärde vid årets början, mark 51,6 51,6 Anskaffningsvärde vid årets början, byggnad 47,6 47,6 Inköp/pågående projektFörsäljning/utrangering - - Anskaffningsvärde vid årets slut 99,2 99,2

Avskrivning byggnad enligt plan vid årets början 19,7 18,2 Årets avskrivningar enligt plan 1,5 1,5 Försäljning/utrangering - - Avskrivning byggnad enligt plan vid årets slut 21,2 19,7


Genomsnittlig avskrivningstid:Byggnad 31,5 31,5

Taxeringsvärde: Byggnad 24,2 21,2 Mark 14,8 9,0



Not 5 2019-12-31 2018-12-31Maskiner och inventarier Mkr Mkr

FordonAnskaffningsvärde vid årets början 249,0 244,5 Inköp/pågående projekt 4,5 8,4 Försäljning/utrangering 2,7 - 3,9 - Anskaffningsvärde vid årets slut 250,8 249,0

Avskrivningar enligt plan vid årets början 164,0 153,1 Årets avskrivningar enligt plan 15,4 14,8 Försäljning/utrangering 2,7 - 3,9 - Avskrivningar enligt plan vid årets slut 176,7 164,0

Övriga maskiner och inventarierAnskaffningsvärde vid årets början 109,0 98,9 Inköp/pågående projekt 12,6 12,8 Försäljning/utrangering - 2,7 - Anskaffningsvärde vid årets slut 121,6 109,0

Avskrivningar enligt plan vid årets början 68,2 59,2 Årets avskrivningar enligt plan 11,0 10,9 Försäljning/utrangering - 1,9 - Avskrivningar enligt plan vid årets slut 79,2 68,2


Genomsnittlig avskrivningstid:Fordon 10,8 11,0 Övriga maskiner och inventarier 7,3 7,4

Not 6 2019-12-31 2018-12-31Långfristiga fordringar Mkr Mkr

Reverslån till Göteborgs stad 375,0 375,0

Not 7 2019-12-31 2018-12-31Eget kapital Mkr Mkr

Ingående eget kapital 94,7 115,0 Årets resultat 3,4 - 19,7 - Varav nyttjade medel av donation från 2007 1,2 - Nyttjade medel av donation från 2007 0,6 - Belopp vid årets utgång 91,3 94,7



Not 8 2019-12-31 2018-12-31Avsättning för pensioner Mkr Mkr

PensionsskuldIngående avsättning för pensioner 430,7 416,4 Nyintjänad pension 27,0 24,0 Pensionsutbetalningar 24,5 - 22,5 - Ränte- och basbeloppsuppräkningar 16,1 13,0 Övrigt 0,1 - 0,2 -

449,2 430,7

Särskild löneskatt på pensionsskuldIngående avsättning särskild löneskatt 104,5 101,0 Årets förändring 4,5 3,5

109,0 104,5

Redovisad pensionsskuld vid årets utgång 558,2 535,2

Aktualiseringsgrad: 99% (99%)

Not 9 2019-12-31 2018-12-31Andra avsättningar Mkr Mkr

Färjenäs Ingående avsättning 5,8 5,8 Ianspråktaget under året - - Ny avsättning - -

5,8 5,8

Andra avsättningarIngående avsättning 0,4 1,2 Ianspråktaget under året 0,4 - 1,2 - Ny avsättning 1,0 0,4

1,0 0,4


Not 10 2019-12-31 2018-12-31Långfristiga skulder Mkr Mkr

Övrig skuld, upphörande av hyresavtal 9,0 9,0 FFM beslut dnr 0587/16Investeringsbidrag 0,7 0,6 återstående antal år (vägt snitt) 5 (6)Redovisat värde vid årets utgång 9,7 9,6

Förutbetalda intäkter som periodiseras linjärt undersamma nyttjandetid som motsvarande tillgång har



3.6 Resultaträkning – analys Se 3.1 Resultaträkning, tabell 4, samt 3.5 Noter

3.6.1 Ekonomiskt resultat Förbundet redovisar för 2019 ett resultat på –3,4 mkr. I årets resultat ingår en resultatstörande post som består av nyttjande av donation med -1,2 mkr.

Vid jämförelse med det bokförda resultatet, -19,7 mkr, för 2018, skall nämnas att där ingick en jämförelsestörande kostnad. Denna post uppstod till följd av överenskommelsen RSG ingått med Stena Oil om att företaget avstår från besittningsskyddet som hyresgäst och avflyttar från utbildnings- och övningsanläggningen Färjenäs. Hela kostnaden, 22,5 mkr, redovisades i 2018 års resultat, varav 9,0 mkr utbetalats under 2018. Under 2019 har ingen ytterligare utbetalning gjorts, men resterande belopp kommer att utbetalas enligt plan under kommande år. Med justering för denna post uppgick 2018 års resultat till 2,8 mkr.

Det negativa resultatet för 2019 uppstår till följd av en rad faktorer. Förutom den jämförelsestörande posten, har exempelvis verksamhetskostnaderna överskridit budget, vilket förklaras av att RSG:s strategiska satsningar till stor del belastar denna kategori.

3.6.2 Verksamhetens intäkter Förutom medlemsavgifterna bidrar extern finansiering med cirka 15 procent till förbundets kostnadstäckning och omfattar intäkter för larm, myndighetsutövning, utbildning och hyror samt övriga intäkter. Intäkterna uppgår till 101,5 mkr och jämfört med budget redovisas ett överskott på 3,1 mkr.

Not 11 2019-12-31 2018-12-31Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Mkr Mkr

Upplupna löner 5,1 4,1 Upplupen semesterskuld 30,0 29,9 Upplupen individuell pensionskostnad 17,7 16,5 Övriga upplupna kostnader 35,5 36,2 Redovisat värde vid årets utgång 88,3 86,7

Not 12 2019-12-31 2018-12-31Ansvarsförbindelse Mkr Mkr

AnsvarsförbindelseIngående ansvarsförbindelse 121,4 129,3 Pensionsutbetalningar 9,7 - 9,2 - Ränte- och basbeloppsuppräkningar 4,3 3,6 Övrigt 0,1 2,4 -

116,1 121,3

Särskild löneskatt på ansvarsförbindelseIngående avsättning särskild löneskatt 29,4 31,4 Årets förändring 1,3 - 1,9 -

28,1 29,5

Ansvarsförbindelse vid årets utgång 144,2 150,8



Intäkter från tillsynsverksamhet och utfärdade tillstånd är lägre än budgeterat. Arbetssättet i tillsynsverksamheten har under en längre tid varit under förändring med fokus på att låta bristens karaktär avgöra valet av uppföljningsform. Genom detta arbetssätt säkerställer RSG ett ökat brandskydd även utan att påbörja ett tillsynsärende. Vid vakanser och annan frånvaro uppstår också intäktsbortfall som bidrar till lägre intäkter. Beträffande utfärdade tillstånd är trenden färre inkomna tillståndsansökningar en bidragande orsak.

Intäkterna från utbildningsverksamheten är lägre än budgeterat beroende på färre genomförda externa utbildningar.

Intäkterna genererar ett överskott till följd av bland annat ett ökat antal nytillkomna larminstallationer samt ersättning för obefogade automatlarm och även en del försäkringsersättningar, återbetald biogasskatt samt fakturering för konsultstöd.

Intäkterna inkluderar även vidarefakturering till räddningstjänsterna inom GR för kostnader som SOS Alarm har fakturerat RSG. Kostnaderna ingår i kategorin entreprenad- och konsultkostnader.

3.6.3 Verksamhetens kostnader Entreprenad- och konsultkostnader Entreprenad- och konsultkostnader uppgår till 27,8 mkr vilket är 1,8 mkr mer än budgeterat. Kostnaderna omfattar förutom utredningar, utvärderingar och annat expertstöd, även kostnader för inhyrd personal. Här ingår även kostnader som SOS Alarm fakturerar RSG för räddningstjänsterna inom GR och dessa kostnader vidarefaktureras i sin tur.

Personalkostnader Personalkostnaderna utgör 75 procent av verksamhetskostnaderna och uppgår under 2019 till 508,0 mkr. I totalbeloppet ingår förutom löner och sociala avgifter även pensionspremier. Den totala pensionskostnaden inkluderar förutom pensionspremier även ränta på pensionsavsättning.

Årets lönerevision har medfört en genomsnittlig ökning av lönenivån med 2,3 procent. Den nya lönen gäller från maj för Kommunals avtalsområde och från april för övriga personalorganisationers avtalsområden.

Kostnaden för löner och sociala avgifter redovisas med ett överskott på 5,8 mkr, jämfört med budget. Precis som tidigare år har RSG även under 2019 haft ett antal vakanser, föräldraledigheter och frånvaro som resulterat i lägre personalkostnader. Det är fortsatt svårt att rekrytera vissa yrkeskategorier.

Pensionskostnader budgeteras och redovisas baserat på pensionsprognoser från KPA. Administrativa pensionskostnader tillkommer och årsbudgeten för 2019 uppgår till 104 mkr. Årets pensionskostnad inklusive särskild löneskatt och finansiella pensions-kostnader är 89,2 mkr. Förbundet återbetalar mellanskillnaden till medlemskommunerna enligt överenskommelse.

Övriga verksamhetskostnader Övriga verksamhetskostnader består av övriga personalkostnader, lokaler, materiel och tjänster. Här ingår även kostnader för olika satsningar som gjorts under 2019. Kostnaderna på 107,2 mkr justeras för nyttjande av donation som redovisas som jämförelsestörande post och uppgår därefter till 106 mkr. Utfallet överstiger budget



med 10,7 mkr. Exempelvis har kostnader för el och bränsle ökat under året, liksom kostnader för reparation och underhåll.

Avskrivningar Avskrivningarna för året uppgår till 30,3 mkr vilket är 1,4 mkr lägre än budgeterat. Budgeten för avskrivningarna styr planerade investeringar.

3.6.4 Medlemsavgifter Medlemsavgifterna från kommunerna består av två delar, dels medlemsavgift för räddningstjänstverksamhet, dels för pensionskostnader enligt KPA:s beräkning. De båda budgetarna och medföljande redovisning hålls separerade då pensionskostnader regleras för sig genom en avräkning mellan preliminära och faktiska kostnader vid årets slut med respektive medlemskommun. I bokslutet 2019 understiger pensions-kostnaderna enligt KPA:s beräkningar den preliminära/budgeterade medlemsavgiften för pensioner 2019 och förbundet återbetalar 14,8 mkr till medlemskommunerna.

Medlemsavgifter för räddningstjänstverksamhet räknades upp med 2,0 procent inför 2019.

3.6.5 Finansiella poster Finansiella intäkter Finansiella intäkter består av reverslån till Göteborgs Stads koncernbank.

Finansiella kostnader Finansiella kostnader består huvudsakligen av kostnader för ränte- och basbelopps-uppräkning av årets pensionsavsättning. Budgeterat och bokfört belopp redovisas i enlighet med KPA:s prognosvärden.

3.7 Balansräkning - analys Se 3.2 Balansräkning, tabell 5, samt 3.5 Noter

3.7.1 Tillgångar Balansomslutningen uppgår till 825,8 mkr, en minskning med 29,9 mkr från föregående år.

Anläggningstillgångarna minskar med 8,5 mkr. Större investeringar under tidigare år ger ökad värdeminskning för avskrivningar under 2019.

Finansiella tillgångar, 375 mkr, utgörs av reverslån till Göteborgs Stads koncernbank precis som föregående år.

3.7.2 Skulder Förbundets pensionskostnader utgörs dels av under året utbetalda pensioner och pensionspremier, dels av årets förändring av pensionsavsättningen. Härtill kommer den finansiella kostnaden på pensionsavsättningen. Medlemskommunerna ersätter förbundet för samtliga pensionskostnader.

Avsättningarna för pensioner och löneskatt ökar med 23 mkr. Övriga avsättningar består av avsättning sedan tidigare år för sanering av mark på Färjenäs, 5,8 mkr. Resterande del 1,0 mkr avser avgångslön.

Långfristiga skulder på 9,7 mkr avser dels 0,7 mkr investeringsbidrag från tidigare år från MSB för reservkraft i Kungsbacka samt bidrag från försäkringsbolaget Göta Lejon



till inköp av skärsläckare. Därutöver ingår 9,0 mkr avseende kommande delbetalning enligt avtal med Stena Oil om avflyttning från anläggningen på Färjenäs.

Leverantörsskulderna är 10,5 mkr högre än 2018. Inga särskilda händelser föreligger i bokslutet 2019.

Övriga kortfristiga skulder består till största delen av återbetalning av medlemsavgift för pensioner med 14,8 mkr samt kommande delbetalning på 4,5 mkr enligt avtal med Stena Oil om avflyttning från anläggningen på Färjenäs.

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter uppgår till 88,3 mkr, en ökning med 1,6 mkr sedan 2018.

3.7.3 Eget kapital - analys Det egna kapitalet minskar under 2019 med 3,4 mkr. Av minskningen utgör 1,2 mkr nyttjande av tidigare donationsmedel.

Tabell 10 Eget kapital

Bokslutet 2018 Sedan beslutet att förbundet skulle behålla pensionsavsättningen som arbetades upp enligt det dåvarande pensionssystemet före 1998, hade det egna kapitalet ökat med 24,9 mkr från ursprungligen 90,0 mkr, till 115,0 mkr i bokslutet 2017. Förbundet fick behålla pensionskapitalet för att kunna finansiera de egna investeringarna.

Ökningen av det egna kapitalet bestod dels av positiva årsresultat dels av medel som tillförts det egna kapitalet genom en donation från Stena AB på 5,0 mkr 2006 och 4,9 mkr från Lerums kommun 2007. Den inbetalningen gjordes för att Lerums andel av förbundets egna kapital skulle motsvara samma ägarandel som kommunen utgjorde av förbundet enligt förbundsordningen, det vill säga samma villkor som för samtliga medlemskommuner.

Det egna kapitalet påverkades av 2018 års resultat för räddningstjänstverksamhet, nyttjande av donationsmedel från Stena AB samt överenskommelsen med Stena Oil angående Färjenäs.

Bokslutet 2019

Det egna kapitalet 2019 har påverkats av årets resultat för räddningstjänstverksamhet, samt nyttjande av donationsmedel från Stena AB. Donationsmedlen från Stena AB 2006 är därmed förbrukade.

Eget kapital 2019 kkr Eget kapital 2018 94 739 2019 års verksamhetsresultat varav nyttjande av donationsmedel

-3 410 -1 205

Eget kapital 2019 inkl årets resultat 91 329



3.8 Drifts- och investeringsredovisning Se 3.4 Drifts- och investeringsredovisning, tabell 7 och 8

Driftsredovisning Beträffande internfördelning gjorts avseende stödverksamhet och gemensamma kostnader som exempelvis IT- och fastighetskostnader. Samtliga dessa kostnader finns i Ledning och stödverksamhet.

Investeringsredovisning Förbundet tilldelas en årlig budgetram för driftkostnader och ska visa ett årligt nollresultat där årets förväntade avskrivningar är inkluderade. Förbundet tilldelas inte separata investeringsmedel av medlemskommunerna. Det är avskrivningsbudgetens storlek som styr hur mycket investeringar förbundet kan göra. Detta arbetssätt är beslutat av förbundsfullmäktige 2019-06-18.

Förbundets investeringar prioriteras utifrån behoven och begränsas av budget-ramarna. Investeringar genomförs efter analys av verksamhetens förväntade utveckling och återanskaffningsbehov.

3.9 Redovisningsprinciper 3.9.1 Allmänna redovisningsprinciper Räddningstjänst förbundet tillämpar Kommunallagen (KL), Lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR).

3.9.2 Värderingsprinciper Intäkter och kostnader Periodisering av inkomster och utgifter har gjorts enligt god redovisningssed.

Pensionskostnader Förbundets pensionskostnader utgörs dels av under året utbetalda pensioner och pensionspremier, dels av årets förändring av kapitalvärdet av utgående och utfästa framtida pensioner.

Värdering av pensionsförpliktelserna är beräknad enligt Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) modell, RIPS, med de senast beslutade beräkningsgrunderna. Värdet av utfästa pensionsåtaganden redovisas under rubriken avsättningar.

Det finns en uppgörelse med varje medlemskommun om att Räddningstjänstförbundet tar över ansvaret för pensionerna för de anställda från en med varje kommun överenskommen tidpunkt. Medlemskommunerna ska enligt avtal ersätta förbundet för samtliga pensionskostnader.

Operationell leasing Samtliga leasingavtal avser operationell leasing vilket innebär att leasingavgiften fördelas linjärt över leasing perioden.

Framtida kostnader för ej annullerbara leasingkontrakt som förfaller till betalning enligt nedanstående fördelning:



Avseende lokaler (mkr) Inom ett år 22,3 Två till fem år 47,1 Senare än fem år 42,6 Totalt 112,0

Fordringar och skulder Fordringar har tagits upp till det belopp varmed de beräknas inflyta. Avsättning har gjorts för bedömda förlustrisker. Skulder har upptagits till nominella värden.

Investering En investering anses föreligga om:

• tillgången är anskaffad för stadigvarande bruk • tillgången har en ekonomisk livslängt på minst tre år • anskaffningsvärdet uppgår till minst ett halvt prisbasbelopp exkl moms

Avskrivningstider Årliga avskrivningstider enligt plan på anskaffningsvärdet:

Fastighet 33

Fastighetsupprustning 5 - 20

Fordon 5 - 15

Båtar 10 - 20

Brandmaterial 5 - 10

Maskiner och verkstadsutrustning 5 - 15

Teknisk utrustning 5 - 10

Tele- radio och IT utrustning 3 - 10

Fastighet Under rubriken Övriga avsättningar ha framtida kostnader för sanering av mark reserverats. Avsättningen för miljöåtgärder på fastigheten Färjestaden 20:5 uppgick ursprungligen till 7,0 mkr. Ytterligare 10,0 mkr reserverades 2012. Efter visst nyttjande av avsättningen 2007, 2014 till 2017, uppgår avsättningen nu till sammanlagt 5,8 mkr.

Se vidare i avsnitt 5.1.6 Utbildning- och övningsanläggningen Färjenäs.

3.10 Resultatutjämningsreserv Det fattades vid medlemssamrådet den 10 oktober 2014 ett enigt beslut om att förbundet inte ska bygga upp en resultatutjämningsreserv, då medlemskommunerna ytterst beslutar om och ansvarar för förbundets ekonomiska ram.

3.11 Investeringar under året Förbundet har investeringsmedel i form av egna tillgångar och behöver inte låna upp medel vid investeringar. Eftersom förbundet tilldelas en årlig budgetram för drift-kostnader och ska visa ett årligt nollresultat, budgeteras årets förväntade avskriv-



ningar. Det är därmed ytterst avskrivningsbudgetens storlek som styr hur mycket investeringar RSG har råd med.

Investeringar hanteras genom beredningsmöten och direktörsbeslut inom ramen för beslutad avskrivningsbudget.

Under 2019 gjordes investeringar för 19,1 mkr jämfört med 22,2 mkr föregående år. Ett urval av årets investeringar är följande

• En större mängd slang (ca två miljoner kronor)

• Olika fordon exempelvis Fip-fordon och två ATV (sexhjulingar)

• Träningsutrustning

• Investeringar i ”Renare arbetsplats” (RAP)

• Systemledningsverktyg

Därutöver har investerats i exempelvis kemutrustning, RAKEL terminaler, UPS (uninterruptible power supply), kombiskurmaskiner till alla stationer, förbättringar av arbetsmiljön för ledningscentralen, larmkläder, datorer och möbler.

3.12 Nettokostnad för räddningstjänst per invånare Förbundets medlemskommuner har inte samma kostnad per invånare för räddnings-tjänst. Variationen beror på respektive kommuns risktopografi och befintliga budget vid tiden för anslutningen till förbundet. Även befolkningsutvecklingen påverkar beräkningen av nettokostnad och förändring.

Från 2019, med infasning till och med 2021, införs en ny modell för finansieringen av förbundet som innebär en sammanvägning av folkmängd, landareal samt en grund-avgift enbart för Göteborgs Stad. Genom att infoga en avgift för Göteborgs Stad i modellen blir respektive medlemskommuns avvikelse mot nuvarande avgift mindre än om enbart folkmängd, landareal eller en kombination av båda används i beräkningen. Modellen innebär att det inte heller i fortsättningen kommer att vara samma nettokostnad per invånare inom förbundet.

2015 2016 2017 2018 2019 Göteborg 657 658 676 688 704 Mölndal 624 625 636 584 604 Kungsbacka 598 598 613 616 643 Partille 482 485 498 503 522 Härryda 608 610 630 638 664 Lerum 801 805 823 828 778 RSG totalt 645 647 664 669 683 Förändring i procent 0,57 % 0,19 % 2,68 % 2,35 % -0,14 % Uppräkning av medlemsavgiften exkl. pension

2,04 % 2,00 % 3,00 % 2,00 % 2,4 %

Tabell 11 Nettokostnad per invånare (kronor)



4. Personal En del i arbetet att klara framtida kompetensförsörjningsbehov är att vara en attraktiv arbetsgivare med goda arbetsförhållanden, arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter för både befintliga och nya medarbetare. Våra medarbetares kompetens är en förutsättning för att nå dit vi strävar. Det ställer krav på oss som arbetsgivare att arbeta på ett aktivt och strukturerat sätt.

4.1 Attraktiv arbetsplats och kompetens RSG ska vara en attraktiv arbetsgivare för både befintliga och nya medarbetare. I verksamhetsplan 2019 finns följande inriktningsmål definierade:

• Förbundet ska vara en arbetsplats dit kunniga medarbetare söker sig och stannar kvar

• RSG:s medarbetare ska ha rätt kompetens för arbetsuppgifterna

• RSG ska vara en öppen och inkluderande organisation, tillgänglig för alla och fri från diskriminering och trakasserier

4.1.1 Likabehandling Under 2019 har det varit stort fokus på värdskapet för Nätverket för jämställd räddningstjänst (NJR). Inom ramen för detta har RSG drivit ett stort nationellt arbete kring bemötande av LIA-studenter och inkludering där medarbetare och chefer på RSG deltagit på konferenser för fortbildning och kunskapsutbyte.

Arbetet inom RSG för allas lika värde ska genomsyra all verksamhet och motverka diskriminering och främja lika rättigheter. Alla ska behandlas jämlikt och med respekt. Ämnet likabehandling har därför under året tagits upp i flera olika sammanhang som exempelvis i ledarutvecklingsprogram, rekryteringsutbildningar och i arbete med medarbetarenkät.

Under 2019 har även workshops genomförts på vissa enheter med syftet att sprida kunskap kring likabehandlingsfrågor samt att ge möjlighet för deltagarna att reflektera kring den egna arbetsplatskulturen.

4.1.2 Kompetensförsörjning Förbundet har i arbetet med framtida kompetensförsörjning inte identifierat utmaningar kopplat till utbildningsnivå bland befintlig personal. Däremot har behov av riktade kompetensförsörjningsinsatser identifierats både för administrativ och operativ personal. Den största yrkesgruppen bland våra anställda är brandmän, vilka har gymnasial utbildning och merparten påbyggnad i form av tvåårig eftergymnasial utbildning Skydd mot olyckor (SMO). Under 2019 har en förbundsövergripande kompetensförsörjningsplan tagits fram. Planen består av en kartläggning och analys, vilken utarbetats i samarbete med ledningsgrupperna per avdelningsnivå samt med arbetstagarorganisationerna. Nästa steg är att formulera en handlingsplan med prioriterade åtgärder. Inom ramen för arbetet kommer även ett systematiskt arbetssätt för den strategiska kompetensförsörjningen att tas fram och implementeras.

Som ett led i den strategiska kompetensförsörjningen och för att attrahera svårrekryterade grupper har det under året gjorts målgruppsanalyser, uppstart av digitala kanaler och nya annonser.



4.1.3 Rekrytering och avgång Det är fortfarande högkonjunktur på arbetsmarknaden, vilket medför en hög konkurrens om personal. De grupper som är fortsatt svåra att rekrytera är främst brandingenjörer och tekniker. Inom dessa grupper råder en utbredd brist och konkurrens om utbildad personal, både avseende nyexaminerade och erfaren personal.

För att skapa så effektiva rekryteringsprocesser som möjligt har en översyn av brandmanna- och styrkeledarprocesserna inletts under vintern 2019.

Det som utmärker rekryteringarna 2019 är bland annat att två nya enheter har bildats, en juridisk enhet respektive en kanslienhet. Till dessa har det rekryterats chefer och medarbetare, bland annat två jurister.

Till operativ ledning har det rekryterats en brandingenjör till en ny kombitjänst som insatsledare/handläggare myndighetsärenden. Syftet är att täcka kompetensbehovet av brandingenjörer både inom det operativa och förebyggande området.

För att strategiskt kunna driva förändringar och stå väl rustad inför framtiden med effektivare digitala processer har en digitaliseringschef anställts. Under 2019 har 39 tillsvidareanställda medarbetare slutat (8 kvinnor, 31 män). 22 medarbetare har avgått med pension, varav 16 med särskild avtalspension och 6 med ålderspension. 17 medarbetare har slutat på egen begäran. Det har rekryterats 38 medarbetare till tillsvidaretjänster (6 kvinnor, 32 män), varav 16 heltidsanställda brandmän.

4.1.4 Personalomsättning Personalomsättningen har fortsatt varit låg och har under perioden legat på 5,7 procent, vilket innebär en minskning från föregående år. Personalomsättningen kan till största del förklaras utifrån pensionsavgångar. En närmare analys kopplat till kön visar att personalomsättningen ökat något för kvinnorna och minskat för männen.

De avdelningar som visar en ökad personalomsättning är främst avdelningen för verksamhets- och chefsstöd, men även operativ ledning samt förbunds staben. Orsaken är som tidigare nämnts i första hand pensionsavgångar.

4.1.5 Ledarutveckling Ledarskapet bör ha en enhetlig definition i förbundet för att säkerställa att de förväntningar som ledningen har på våra ledare implementeras. RSG:s ledaridé definierar vad ledarskapet inom RSG:s ska kännetecknas av - helhetssyn, situationsanpassning och mod.

För att stärka och utveckla ledarskapet inom RSG pågår sedan hösten 2018 ett tredagars ledarutvecklingsprogram för samtliga chefer och operativa befäl. Ungefär hälften av målgruppen har genomgått utbildningen fram till december 2019. Programmet fortsätter under 2020. Målsättningen är att tillsammans skapa en gemensam och tydlig grund för att verka och agera som chef och ledare inom räddningstjänsten.

Utöver ledarutvecklingsprogrammet kommer samtliga chefer med personalansvar att gå utbildningen Utvecklande ledarskap (UL), med fokus på självinsikt och det personliga ledarskapet. Den första utbildningen genomfördes i slutet av året och övriga utbildningsomgångar är planerade under 2020.



Målsättningen är att följa upp, till exempel ledarindex före och efter genomförda ledarutvecklingsinsatser, för att på så sätt säkerställa de förväntande effekterna.

Det har uppmärksammats behov av att arbeta vidare med de förväntningar som organisationen har på våra ledare, bland annat med fokus på ett fortsatt arbete att implementera vår ledaridé.

4.2 Arbetsmiljö och hälsa RSG:s inriktningsmål enligt Verksamhetsplanen 2019 är att bedriva ett aktivt och förebyggande arbetsmiljöarbete samt att RSG:s medarbetare ska känna arbetsglädje och engagemang.

RSG:s arbetsmiljöarbete ska bedrivas som en naturlig del av verksamheten och förbundet ska arbeta för ett aktivt och förebyggande arbetsmiljöarbete. Det innebär att systematisera och följa upp arbetsmiljöarbetet kontinuerligt.

Under året införde och erbjöds alla anställda inom RSG kostnadsfri vägledning och stöd i såväl privat- som arbetsrelaterade frågor via Falck Healthcare. Uppföljningen visar på låg nyttjandegrad och åtgärder behöver vidtas för att marknadsföra tjänsten ytterligare.

4.2.1 Systematiskt arbetsmiljöarbete RSG har ett fortsatt fokus på utveckling av arbetsmiljöarbetet och att stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet. För att kunna säkerställa en god arbetsmiljö och goda arbetsförhållanden pågår ett arbete för att se över hur RSG ska bli ännu bättre. Riskstyrningsarbetet bedrivs numera inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Under 2019 har alla enheter genomfört arbetsmiljöronder och formulerat skriftliga handlingsplaner. Som ett led i att undersöka arbetsmiljön har en medarbetarundersökning genomförts. RSG hade en hög svarsfrekvens på 86 %, vilket tyder på ett stort intresse och engagemang för dessa frågor hos våra medarbetare. Nöjd medarbetar-index används som ett övergripande nyckeltal för att mäta och beskriva graden av nöjdhet som medarbetarna totalt sett känner med sin arbetssituation. Nöjd medarbetar-index (NMI) var 59 för våra medarbetare och 60 för förbundets chefer. Eftersom medarbetarenkät inte genomförts regelbundet finns i dagsläget inget referensvärde att ställa i relation. Arbetet fortgår under 2020 med fokus på uppföljning av genomförda insatser.

En ny delegationsordning avseende arbetsmiljöuppgifter för chefer är skapad och arbetet fortgår med implementering, vilket innefattar förtydligande av roller, kompetens, resurser och befogenheter på samtliga chefsnivåer i organisationen.

Ett behov av kompetensutvecklingsinsatser för att stärka arbetsmiljökompetensen har identifierats för förbundets chefer och skyddsombud. En grundläggande arbetsmiljöutbildning har initialt genomförts för alla skyddsombud, med plan på fortsatta gemensamma kompetensutvecklingsinsatser under kommande år.

Arbetsskador och tillbud Alla arbetsskador, tillbud och avvikelser inom arbetsmiljöområdet anmäls i ett webbaserat system (LISA) som Miljödata tillhandahåller. Rapporterade händelser ska riskbedömas, åtgärdas och följas upp kontinuerligt.



Det totala antalet rapporterade händelser är 204, varav 99 avvikelser, 64 tillbud och 41 arbetsskador. Antalet rapporterade händelser har minskat med 63 jämfört med 2018, och av dessa har arbetsskadeanmälningarna minskat med 20. För att förbundet ska kunna arbeta förebyggande och riskreducerande är en hög anmälningsgrad viktigt, men också analys och riskreducerande åtgärder. Förbundet har identifierat behov av att utveckla det riskreducerande och förbyggande arbetet.

Diagram 1 Anmälda arbetsskador, tillbud och avvikelser

4.2.2 Sjukfrånvaro - förebyggande arbete och rehabilitering Tidiga insatser är en framgångsfaktor när det gäller att förebygga ohälsa, förbättra arbetsförmåga och minska sjukfrånvaro. Som ett led i ett utvecklat förebyggande rehabiliteringsarbete har RSG:s implementerat ett webbaserat system (ADATO) som tillhandahålls av Miljödata. Genom att i ett tidigt skede fånga upp signaler på ohälsa i kombination med ett aktivt arbete med anpassningsåtgärder skapas goda förutsättningar att fortsatt förebygga ohälsa och sjukfrånvaro.

För förbundet noteras en fortsatt positiv trend med stabil nivå på sjukfrånvaron och fortsatt relativt låga siffror. Förbundets totala sjukfrånvaro jämfört med samma period föregående år är oförändrad med en totalt sjukfrånvaro på 3,5 procent. Den är fortfarande låg jämfört med samhället i stort och övriga kommuner i regionen. Vad gäller sjukfrånvaron för kvinnor har den ökat något (0,7 procentenheter). Inom åldersgruppen – 29 har sjukfrånvaron minskat (0,7 procentenheter).

2017 2018 2019Avvikelser 137 116 99Tillbud 67 90 64Arbetsskador 39 61 41

137116

99

67

90

64

39

6141

020406080

100120140160

Anta

l

Anmälningsorsak

Anmälda avvikelser, tillbud och arbetsskador



Diagram 2 Sjukfrånvaro i procent fördelat på korttid och långtidsfrånvaro.

Sjukfrånvaro redovisas i intervall enligt tidigare års rapportering. Avsikten är att från och med 2020 års rapportering även redogöra för sjukfrånvaro 60 dagar sammanhängande eller mer.

För ytterligare information, se Tabell 4 Personalstatistik, kapitel 2.7 Väsentliga Personalförhållanden.

4.3 Samverkan Samverkan syftar till att skapa forum för dialog mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna. RSG:s samverkansavtal innefattar tre samverkansnivåer: Enhet, avdelning samt förbundsnivå.

Ett fortsatt utvecklingsområde för samverkan inom RSG är att vidareutveckla formerna för förbundets arbetsplatsträffar och att tydliggöra de olika samverkansnivåerna. Ett behov av utbildningsinsatser i samverkansavtalets delar har också identifierats. Arbetsgivaren uppfattar att förbundet i sin helhet har en god partssamverkan med god dialog.

4.4 Lönepolitik Lönesättning inom RSG ska bidra till ett positivt samband mellan lön, prestation och resultat. Arbetet med den strategiska målsättningen för hur lönebildning ska se ut på lång och kort sikt fortgår.

I enlighet med löneavtalet HÖK görs årligen en löneöversyn. Arbetet sker i samverkan med arbetstagarorganisationerna. Målsättningen för 2019 var att ny lön skulle fastställas inom samtliga avtalsområden under våren. Löneöversynen 2019 gav en genomsnittlig löneökning motsvarande 2,3 procent totalt, vilket är att jämföra med 2018 och 2017 års utfall på 2,2 procent.

total Dag 1-14 Dag 15-90 Dag 91- ff2017 3,6 1,7 0,9 1,02018 3,5 1,6 1,0 0,92019 3,5 1,6 0,8 1,0

0,00,51,01,52,02,53,03,54,0

Proc

ent

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro

2017 2018 2019



4.5 Övriga personalnyckeltal 4.5.1 Personalvolym och personalstruktur Antalet anställda i förbundet var den 31december 2019 totalt 736 (avser alla anställda inklusive timavlönade, medan beredskapsanställda och värn ej ingår), vilket är i samma nivå som december 2018 då antalet anställda uppgick till 735. Av dessa är 686 (cirka 93 procent) tillsvidareanställda, vilket är något som RSG eftersträvar att erbjuda. Förbundets årsarbetare uppgår till 716, vilket är en marginell ökning med föregående års 699 årsarbetare.

Av förbundets månadsanställda är 86 procent män och 14 procent kvinnor, och den procentuella fördelningen har varit relativt konstant de senaste åren. Även bland brandmännen är könsfördelningen i nivå med föregående år fördelat på 4 procent kvinnor och 96 procent män.

Medelåldern för förbundets tillsvidareanställda är 45 år och medelåldern för brandmän heltid är 40 år.

RSG har också ett antal beredskapsanställda (RiB). Under 2019 uppgick antalet beredskapsanställda till 157, vilket är i nivå med föregående år. Dessutom finns 94 personer som är uttagna med tjänsteplikt och ansluta till något av förbundets sju räddningsvärn.

Se även Tabell 4 Personalstatistik i kapitel 2.7 Väsentliga personalförhållanden.

4.5.2 Semesterskuld och övertidsskuld Semesterskulden till medarbetarna har ökat från 11 739 dagar (2018) till 12 604 dagar (2019). När det gäller skulden för inarbetad och ej uttagen övertid har det skett en minskning från 9 747 timmar (2018) till 8 737 timmar (2019), vilket motsvarar drygt 2,9 mkr. Förändringen i vårt kollektivavtal (Allmänna bestämmelser, AB) där möjligheten att spara semesterdagar minskar 2022 kommer innebära en succesiv minskning av semesterskulden på sikt.

4.5.3 Föräldraledighet Som ett led i RSG:s jämställdhetsarbete ska förbundet underlätta och bidra till att våra medarbetare kan kombinera arbetsliv och föräldraskap. Faktorer som kan möjliggöra ska i möjligaste mån beaktas.

För kvinnor minskade uttaget av föräldraledighet med 4 procent i förhållande till föregående år, medan mäns andel av uttaget ökat med 23 procent. Liksom föregående år fördubblas uttaget under juli månad jämfört med övriga månader under året.

5. Organisation och verksamhet 5.1 Händelser under året och organisationens utveckling 5.1.1 Förebyggande brandskydd och genomförda räddningsinsatser 2019 genomförde RSG totalt 8 951 räddningsuppdrag, vilket är färre än 2018, men på samma nivå som medelvärdet för de senaste fem åren. Ungefär 40 procent av uppdragen hörde till kategorin olycka/tillbud och utgörs av exempelvis bränder, trafikolyckor och utsläpp av farligt ämne. Kategorin larm utan tillbud utgjorde också omkring 40 procent av uppdragen och innefattar exempelvis obefogade automatlarm



och falsklarm. Ytterligare 13 procent utgjordes av exempelvis sjukvårdsuppdrag/IVPA. Andelen avbrutna larm var 3 procent.

Det har bland annat inträffat färre bränder utomhus, då vår och sommar 2019 inte har varit lika varm och torr som 2018. Av samma anledning syns även färre drunknings-tillbud jämfört med 2018. Antalet IVPA-uppdrag ökar fortsatt men antalet Hjälp till hemtjänsten har minskat jämfört med föregående år. De flesta räddningsuppdragen utfördes, som tidigare år, under dag- och kvällstid, mellan klockan 8:00 och 21:00.

Bränder utgjorde 20 procent av alla räddningsuppdrag och var färre 2019 än 2018, framför allt i skog och mark (brand ej i byggnad). Ungefär en tredjedel av det totala antalet bränder bedömdes vara avsiktliga. Två tredjedelar av alla byggnadsbränder inträffar i ett bostadshus. Under året har det inträffat 492 bränder i bostadshus, vilket är en minskning jämfört med medelvärdet 2015–2019. Under året har fyra personer omkommit vid fyra olika bränder, alla i bostäder. Tre inträffade i lägenheter i flerbostadshus och en i en villa.

I år har antalet bränder i och omkring skolor, förskolor och fritidsgårdar ökat något jämfört med 2018, men antalet är ungefär samma som medelvärdet för de senaste fem åren. 2019 genomfördes färre räddningsuppdrag i samband med trafikolyckor, en minskning med 12 procent jämfört med medelvärdet för de senaste fem åren. Liksom tidigare år har andelen obefogade automatiska brand- och sprinklerlarm uppgått till 91 procent, av årets 3 036 inkomna automatlarm.

Tillsyner riktas mot de verksamheter som bäst behöver kontrolleras, det vill säga där förbundet bedömer att brister kan finnas och där tillsynsverktyget har störst effekt. Riktad information och rådgivning bedöms i många fall vara effektivare för att nå angelägna målgrupper. Av planerade 450 tillsynsärenden genomfördes 238, vilket är en ökning jämfört med föregående års motsvarande antal av 200.

Tillsynsarbetet enligt LSO har påverkats av tidskrävande handläggning för över-klaganden och yttranden. Under 2019 beslutades om 42 förelägganden och 14 förbud, inget med vite. I 57 tillsynsärenden hanterades bristerna innan beslut om förläggande, då de var av enklare karaktär. För LBE var motsvarande siffror sex förelägganden och inget förbud. Bristerna åtgärdades innan beslut om förläggande i 52 fall när det gäller LBE. RSG har utfärdat närmare 200 tillståndsbevis för brandfarlig och explosiv vara under perioden.

Inom RSG:s område finns cirka 81 000 rensningspliktiga objekt och under 2019 utfördes 16 000 brandskyddskontroller. Detta är en ökning med 3 300 kontroller jämfört med 2018.

Förbundet besvarar remisser rörande samhällsplanering, plan- och byggprocesser, miljöremisser avseende släckvattenutredningar, säkerhetsrapporter för Sevesoverksamheter samt remisser angående offentliga tillställningar, pyroteknik och serveringstillstånd. Knappt 1 400 remisser besvarades under 2020.

Brandmän har genomfört cirka 1 500 förebyggande informationstillfällen, där bland annat ett omfattande arbete gentemot skola och med kampanjer ingår.

Av särskilda händelser under året kan nämnas en kraftig brand med risk för spridning i en industrifastighet på Exportgatan på Hisingen samt branden i Slottskogshallen, då det blåste kraftigt, vilket gjorde insatsen särskilt svår att hantera. Sommaren var med avseende på skogsbränder lugnare än normalt. Däremot inträffade skyfall som skapade



problem för infrastruktur och fastigheter, exempelvis då delar av Kållereds köpstad samt E6:an fick stängas av. Ytterligare två händelser var en garagebrand efter en explosion i ett fordon och en kraftig brand i ett flerfamiljshus på Rubingatan i Frölunda.

Mer information finns i bilaga nr 2, Statistik över genomförda räddningsuppdrag 2019.

5.1.2 Extern samverkan Gränslös räddningstjänst inom Göteborgsregionen Projektet Gränslös räddningstjänst inom Göteborgsregionen, som startades 2017, består av ett gemensamt utvecklings- och genomförandearbete mellan räddnings-tjänsterna inom Göteborgsregionen för att etablera gränslös räddningstjänst och ett gemensamt operativt ledningssystem. Målet var att det operativa ledningssystemet under en gemensam räddningschef i beredskap (RCB), skulle vara infört under 2019 och den 1 oktober 2019 gick det gemensamma ledningssystemet i drift.

De fyra räddningstjänstförbund, som förutom RSG ingår i samarbetet, anslöts redan under 2018 successivt till RSG:s Larm- och ledningscentral (LC) avseende alarmering. Det innebär att utalarmeringen till följd av 112-samtal som inkommer från Alingsås, Vårgårda, Kungälv, Ale, Tjörn, Stenungsund, Lilla Edet samt Öckerö kommuner sker via RSG LC.

Under året har styrande dokument för samarbetet i Göteborgsregionen upprättats. Avtal som reglerar överförande av beslutanderättigheter från de olika räddningstjänsterna avseende övergripande ledning, som RSG som driftansvarig svarar för, har utarbetats. Omfattande utbildning av ledningsorganisationens personal är genomförd. Arbetet fortskrider under 2020 med gemensam stabsutveckling och fortsatt utveckling från projekt till en utvecklingsinriktad drift- och förvaltningsmodell.

Regional samverkan genom RäddsamVG I Västra Götaland samt Kungsbacka kommun finns en organiserad samverkan mellan de nitton räddningstjänsterna i regionen, kallad RäddsamVG. RäddsamVG vill genom samverkan verka för ett säkert och tryggt Västra Götaland med förmåga att hantera det oönskade. Arbetet delas in i områdena operativt arbete, förebyggande, HR, utbildning och inre ledning. Under 2019 har utbildningar genomförts bland annat i ventilations-brandskydd, juridik vid tillsyn och oljeskadeskydd. Tema- och kunskapsdagar om räddningstjänst under höjd beredskap samt social hållbarhet har hållits.

I väntan på ambulans/hjärtstoppslarm (IVPA) RSG utför IVPA-uppdrag (I väntan på ambulans) enligt avtal med respektive sjukvårdshuvudman. Arbetet utförs enligt riktlinjer från sjukvården och utbildning sker fortlöpande. Uppdragen och utbildning debiteras enligt avtal. Sedan tidigare har RSG avtal med Sahlgrenska universitetssjukhuset och under 2019 har ett tillfälligt IVPA-avtal tecknats med SÄS. När det gäller Region Halland finns ett avtalsförslag som ligger för beslut och förhoppningen är att ett nytt avtal ska gälla från början på 2020.

Nytt avtal med SOS Alarm avseende räddningsintervju och teknik Det nya samverkansavtalet med SOS Alarm avseende räddningsintervjuer, inkluderar även utförliga bilagor om tekniska åtaganden, sekretessbehandling, gemensamt utvecklings- och kvalitetsarbete samt de ansvarsregler som följer av den nya dataskyddsförordningen.

RSG och SOS Alarm har utöver avtalet överenskommit om att samverka avseende två problemområden när det gäller automatiska brandlarm. Ambitionen är att undersöka



möjligheten att införa elektroniska nycklar för att komma ifrån dagens omfattande nyckelhantering samt undersöka möjligheten att förhindra obefogade automatlarm med hjälp av förbättrad teknik i larminstallationerna.

Beträffande elektroniska nycklar beräknas ett pilotprojekt (”Smart passage”) starta under första kvartalet 2020. Även arbetet med att komma igång med ett pilotprojekt avseende obefogade automatlarm är på gång och beräknas komma igång tidigast under andra kvartalet 2020.

Statliga utredningar avseende räddningstjänst Två betänkanden från regeringen som berör räddningstjänst presenterades under 2018. En nationell alarmeringstjänst - för snabba, säkra och effektiva hjälpinsatser (SOU 2018:28) om SOS Alarms verksamhet och En effektivare kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54).

Slutsatserna av den förstnämnda så kallade ”112-utredningen” har ännu inte lett fram till några beslut som påverkar räddningstjänstens samverkan med SOS Alarm.

Till den andra så kallade ”Räddningstjänstutredningen” var Förbundet remissinstans och lämnade ett omfattande underlag med synpunkter. Förbundet ställer sig i stora drag positiv till räddningstjänstutredningens slutsatser.

Efter skogsbränderna i landet under sommaren 2018 initierade regeringen ytterligare en utredning med avseende på hanteringen av skogsbränderna. Betänkandet i denna så kallade ”skogsbrandsutredning” presenterades under 2019, varpå Förbundet lämnade synpunkter som remissinstans. Skogsbrandsutredningen pekade på att Räddningstjänstutredningens förslag bör genomföras samt kompletteras i några avseenden.

En proposition utifrån förslagen i Räddningstjänstutredningen och Skogsbrands-utredningen förväntas finnas klar under våren 2020. I regeringens budget i september 2019 framgår att det från 2021 tillförs 45 mkr till kommunalanslaget i syfte att åstadkomma systemledning, vilket ses som en tydlig signal.

5.1.3 Ledning, styrning och administration Ett omfattande utvecklingsarbete inom ledning och styrning har pågått under de senaste åren inom RSG. Fokus för den fortsatta utvecklingen inom ledning och styrning är att införa en ny modell för målstyrningsarbetet. Målet är att utveckla sättet att leda och styra, med ökad delegering av arbetsuppgifter och ansvar till medarbetarna med ett tillitsbaserat synsätt. Målstyrningsarbetet kommer att fortsätta utvecklas under lång tid framöver och vara RSG:s metod för verksamhetsutveckling. Under våren startades ett projekt kallat Kärnan med syfte att stödja i införandet. I arbetsgrupperna finns representation av chefer, medarbetare och även politiker. Metoden testades i ett pilotprojekt och under hösten påbörjades arbetet förbundsövergripande. Inledningsvis skedde ett beredningsarbete för att ta fram målbilder och RSG-gemensamma effektmål. Därefter påbörjades arbetet med att införa målstyrning på avdelningarna vilket fortsätter under våren 2020, då också det stödjande verksamhetssystemet Navet kommer att fogas in när det gäller planering och uppföljning. Införandet beräknas vara klart till 31 december 2020. Införandet av systematik när det gäller styrande dokument enligt nya riktlinjer pågår.

Ett projekt i form av en förstudie påbörjas under september 2019 och pågår till mars 2020. Projektets syfte är att utreda hur Framtidens kontor ska utformas för att utveckla



organisationens möjligheter till samarbete, kunskaps- och kompetensöverföring samt användningen av digitala verktyg. Huvudinriktningen ska vara en ”verksamhetsbaserad arbetsplats” som i hög grad tar hänsyn till medarbetarnas individuella och organisationens funktionsvisa förutsättningar i utformningen av arbetsplatsen. Arbetet organiseras genom en projektorganisation. En extern konsult har anlitats som har i uppdrag att leda projektet tillsammans med intern biträdande projektledare.

Framtidens kontor ställer högre krav på en ökad mobilitet där införandet av Office 365 (O365) är en viktig förutsättning. Projektet O365, vars syfte har varit att ta fram en implementeringsplan för införande av O365 i organisationen, är i stort sett klart och håller på att avslutas. Nästa steg blir att starta upp ett implementeringsprojekt för O365. O365 är ett molnbaserat verktyg och just nu inväntas resultatet av riskanalys för molntjänster.

Ett projekt avseende utvecklingen av RSG:s krav på brandstationer har startats upp under 2019. Syftet är att ta fram riktlinjer för hur de framtida brandstationerna kan utformas. Perspektiv som beaktas är bland annat verksamhetens arbetssätt, ekonomi, arbetsmiljö, jämställdhet, miljö och byggnationernas flexibilitet. Projektet löper enligt plan.

RSG medverkar tillsammans med andra förvaltningar i Göteborgs Stads arbete med det näringslivsstrategiska programmet 2018–2035 inom strategin Företagsklimat. Ett positivt företagsklimat är en förutsättning för etablering och varje kontakt ska präglas av positivt bemötande, kunden i fokus och god kännedom om kommunens erbjudanden till företagen. Företagare ska uppleva att de får ett gott bemötande av RSG, oavsett vem i organisationen de möter. RSG arbetar främst med att effektivisera och kvalitetssäkra arbetssätt och processer samt att verka för att skapa strukturer och forum för att möta företagare och andra intressenter.

Under 2018 utsågs dataskyddsombud med uppdrag att genomföra implementering av Dataskyddsförordningen (EU 2016/679) (DSF) och under året har dessa utbildats i förordningen.

Under 2018 genomfördes en översyn av RSG:s IT-område vilket gav en analys med rekommendationer. Under hösten 2019 tillsattes en ny digitaliseringschef och arbetet inleddes med att ta fram ett förslag på åtgärder för att RSG skall ha rätt förutsättningar att skapa en utvecklingsorienterad IT-organisation. Detta förslag grundas på redan genomförd översyn och rapporter samt en samlad bedömning av verksamhetens behov. Förslaget presenteras för ledningen under första kvartalet 2020.

En dokumenthanteringsplan styr hanteringen av allmänna handlingar hos en myndighet och i den finns anvisningar för hur handlingarna ska hanteras. I december fattade förbundsstyrelsen beslut om klassificeringsstruktur, arkivbeskrivning samt ny dokumenthanteringsplan. Dokumentanteringsplanens struktur bygger på en kartläggning av de processer som finns inom förbundet. Syftet var i första hand att tydliggöra vilka allmänna handlingar och information som hör till varje process, men processkartorna kommer också att kunna användas i andra sammanhang, till exempel vid introduktioner och kvalitetsarbete. Rekrytering av arkivarie är påbörjad.

Inom den tekniska avdelningen har det startats upp ett arbete med att identifiera utvecklingsområden inom det "serviceinriktade arbetssättet", detta för att kunna utgöra en effektiv och robust stöd- och serviceverksamhet åt förbundet. Chefer och



medarbetare har medverkat och RSG:s övriga verksamhet har involverats. Utvecklingen av det serviceinriktade arbetssättet kommer att fortgå även under kommande år.

En utvärdering av RSG:s nuvarande organisation genomfördes under 2019. Den resulterade i utvecklingsuppdrag som påbörjats under året och beräknas slutföras under 2020 och 2021. En översyn av det administrativa stödet är avhängigt andra uppdrag och slutförs under 2020. Det samma gäller uppdrag och mandat för de förbundsövergripande råden som finns inom vissa ämnesområden, till exempel IT samt forskning och utbildning.

Utvecklingen när det gäller kommunikation har fokuserat på strategi för arbete med digitala kanaler. Konton på LinkedIn och Instagram har startats med primärt fokus på rekrytering. Sedan starten under 2019 har det tillkommit drygt 400 följare på LinkedIn och på Instagram drygt 5 000 följare. Under 2019 hade hemsidan rsgbg.se cirka 237 000 träffar jämfört med cirka 271 000 under 2018. Det större antalet besökare 2018 går att koppla till den torra sommaren med bland annat eldningsförbud. I augusti nådde RSG cirka 790 000 Facebook-användare med ett inlägg om fri väg vid utryckning.

RSG har också under året infört ett systematiskt arbetssätt för att förse medlemskommunerna med nyheter och material att publicera i deras kanaler. Internutbildning har skett i både press- och mediakunskap samt kommunikationskunskap.

Inom RSG:s verksamhetsområden används bilder och film för olika ändamål. En instruktion som tydliggör ansvaret och förslag på fortsatt hantering av mer övergripande arbete med bild och film har tagits fram. Fortsatt utveckling planeras.

5.1.4 Miljö och hållbarhet En nulägesanalys avseende RSG:s miljöpåverkan har genomförts för att värdera vilka områden som bör prioriteras. En policy för miljö finns framme för beslut och en miljöstrategi är under framtagande.

RSG upphandlade under 2017 nya skumvätskor som är helt fluorfria. RSG började 2018 att successivt växla ut de äldre vätskorna samt modifierat taktiken vid insats så att den är anpassad till de nya produkterna. Under 2019 har ytterligare ett steg tagits mot minskad miljöpåverkan. Utredning samt test är genomförda för att delvis även kunna ersätta traditionell skumvätska med mer miljövänliga tillsatsmedel. Underlag för inriktningsbeslut är under framtagande och RSG kommer under 2020 att delvis ersätta skum i räddningsenheterna med detta tillsatsmedel.

Ett pilotprojekt avseende energibesparing genom fastighetsåtgärder pågår på en brandstation i samverkan med forskare på Chalmers. Ett förslag till handlingsplan för RSG:s elbesparing har påbörjats och kommer att utarbetas av fastighetsenheten 2020.

Renare arbetsplats (RAP) är ett arbetssätt som avser att förbättra arbetsmiljön för brandmän och andra medarbetare som kommer i kontakt med farliga ämnen och kontaminerat materiel i samband med insats, övning och rengöring. Arbetssättet innefattar både teknik, kunskap och insikt samt rutiner och processflöden. I utvecklingsarbetet beaktas särskilt arbetsmiljö- och miljöpåverkan. Arbetet har skett enligt plan och införandet på Lundby brandstation är slutfört.

För ytterligare information när det gäller miljösituationen på Färjenäs, se bilaga nr 1.



5.1.5 Säkerhet och krisberedskap Under 2019 har en klassningsmodell för informationssäkerhet tagits fram och utbildningsinsatser har genomförts. Informationsklassning har påbörjats och större delen av de handlingstyper som identifierats i processkartläggningen (se punkt 5.1.3 Ledning, styrning och administration) är klassade under året. Informationsklassning är en förutsättning för att arbeta vidare med att upprätta en säkerhetsskyddsanalys och vidta skyddsåtgärder utifrån klassning, vilket kommer att genomföras under 2020.

Som ett resultat av RSG:s risk- och sårbarhetsanalys (RSA) som fastställdes under året har ett uppdrag inom kontinuitetshantering genomförts. Syftet var att kartlägga RSG:s samhällsviktiga åtaganden samt identifiera sårbara och kritiska beroenden och resurser. Under 2020 kommer förbundet arbeta vidare med de åtgärder som identifierats i kontinuitetshanteringsuppdraget för att stärka robustheten och öka långsiktig förmåga att hantera störningar. Vidare har förbundet bedrivit ett uppdrag inom fysisk säkerhet där riskanalyser för att värdera skalsäkerheten har genomförts på större delen av förbundets verksamheter. Syftet med riskanalyserna har varit att dela in förbundets verksamheter i olika skyddsklasser utifrån skyddsvärde, med målet att upprätta ett balanserat skalskydd. Under 2020 kommer de påbörjade styrande dokumenten inom fysisk säkerhets att fastställas och verksamheternas åtgärdsförslag att presenteras.

Arbetet med att systematisera förbundets hantering av interna störningar och kriser har påbörjats under 2019. Även det arbetet kommer att fortsätta under 2020 och styrande dokument kommer att tas fram. Under 2017 genomfördes ett 72-timmars test av ledningscentralen. Arbetet med att vidta de åtgärder som identifierades under testet har fortsatt under 2019. Ett antal punkter återstår från testet, bland annat vattentillförsel under ofred samt uppdatering av omställningsrutin inklusive utbildning och teknik vid omställning.

Förbundet har under 2018 initierat ett uppdrag kring höjd beredskap och beredskapsplaneringen är påbörjad utifrån de ännu så länge övergripande intentioner som meddelats från staten. Under 2017 samt under 2018–2020 har det tilldelats särskilda medel från staten till kommunerna avseende höjd beredskap utifrån överenskommelsen om kommunernas arbete med civilt försvar (MSB 2018–05681). RSG har dock inte tilldelats några särskilda medel för arbetet med att återuppbygga civilt försvar, RSG har dock gjort anspråk på en del av medlen.

Möten med säkerhetssamordnare har genomförts under året innehållande erfarenhetsuppföljning från inträffade händelser samt planering inför kommande riskbilder, exempelvis gällande eldningsförbud, förberedelser i kommunerna, kriskommunikation och samverkan vid skogsbrand. Även kommunernas tjänstepersoner i beredskap (Tib) samt räddningschefer i beredskap, stabschefer och insatschefer har mötts för utveckling av samverkan vid samhällsstörningar.

5.1.6 Utbildnings- och övningsanläggningen Färjenäs Färjenäs, med fastighetsbenämningen Göteborg Färjestaden 20:5, ägs av förbundet sedan 2003. RSG har uppfört ett rökövningshus på fastigheten som utöver olika byggnader för övning, förråd och kontor även rymmer oljecisterner, pump- och rörsystem för oljehantering samt en pir för lastning och lossning av oljefartyg, vilka samtliga är i bruk. RSG har idag ett åtagande gentemot nuvarande hyresgäst Stena Oil



AB på Färjenäs. Då uthyrningen till Stena Oil AB kommer att upphöra innebär det att RSG disponerar hela fastigheten.

Behovet av utbildnings- och övningsverksamhet är mycket omfattande inom räddningstjänst. Inom förbundets medlemskommuner finns och planeras för nya samhällsstrukturer i form av höga och komplexa byggnationer och infrastruktur-projekt, exempelvis tunnlar. Utvecklingen av tekniken för energilagring och solenergi samt ökade risker för våld och terrorhot kräver nya kunskaper och behov av att kunna utbilda och öva ytterligare moment. Räddningstjänst vid höjd beredskap, i samband med krisledning och i situationer med pågående dödligt våld och terror innebär att ytterligare kunskaper och färdigheter behöver adderas till räddningstjänstens verksamhet.

Under verksamhetsåret har det beslutats att påbörja ett utvecklingsarbete av Färjenäs fastighet. Ett antal delområden har utsetts och en förstudie har påbörjats för att utreda utformning av en framtida övningsanläggning. I detta projekt måste även en utredning göras om omfattningen av och vilka saneringsåtgärder som måste vidtas. Uppbyggnaden och utvecklingen av Färjenäs kommer att bli ett långvarigt projekt på fem till tio år. Omvärldsorientering i form av studiebesök såväl inom som utom landets gränser har genomförts. Delprojekt i syfte att finna lösningar på framtidens utmaningar har initierats.

Medlemskommunernas representanter i medlemssamråd, förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse är väl införstådda med situationen på Färjenäs och att omfattningen och därmed ekonomiska konsekvenser i samband med sanering är ytterst osäkra. Beroende på val av saneringsmetoder och storleksordningen för de saneringsåtgärder som längre fram måste vidtas är det inte möjligt att beräkna kostnaderna och därför görs inte någon ytterligare avsättning för sanering i nuläget. RSG har ett eget kapital som överskrider de hittills beräknade kostnaderna för sanering och i diskussionerna om Färjenäs i medlemssamrådet har man uttryckt att det i första hand är det egna kapitalet som ska nyttjas vid en framtida sanering av området.

Förbundet förfogar idag över två utbildningsplatser förutom Färjenäs. Dessa har olika förutsättningar att kunna fungera till dess att etablerandet av en ny anläggning skett. I det korta perspektivet, fram till 2022 måste vissa grundläggande utbildningsbehov kunna tillgodoses. Karholmen och Lerums övningsfält ska kunna fungera som utbildnings- och övningsplatser minst intill dess att en ny utbildnings- och övningsanläggning på Färjenäs står klar och behöver därför ha sådan status att de kan nyttjas på ett optimalt sätt. Ett projekt med syfte att upprusta och införskaffande av ny utrustning till både Karholmen och Lerums övningsfält har pågått under året.

Då frågorna kring Färjenäs och den kommande Utbildnings- och övningsanläggningen är fortsatt aktuella, bifogas för en mer uttömmande bild av historik och åtaganden, även den information som delgavs i Årsredovisningen 2018, se bilaga 1.

5.1.7 Underhåll av lokaler och översyn av RSG:s hyresförhållanden Förbundet hyr samtliga brandstationer och andra lokaler av medlemskommunerna, förutom utbildnings- och övningsanläggningen Färjenäs som ägs av förbundet. Lokalerna utgörs till största delen av respektive kommuns ursprungliga brandstationer och förutom att den geografiska placeringen på sikt kan förändras för att hålla en optimal beredskap, behöver vissa förhyrda lokaler som ägs av Göteborgs Stad anpassas och renoveras. Detta gäller i nuläget främst fastigheterna i Lundby, Kålltorp och Gårda



där RSG tillsammans med Göteborgs Stad behöver utreda vilka olika möjligheter som finns för att RSG ska erhålla funktionella verksamhetslokaler.

En översyn av samtliga hyresavtal med medlemskommunerna behöver också genom-föras. Avtalen bygger på självkostnadsfinansiering och det är nödvändigt att tillsammans med kommunerna tydliggöra förbundets och kommunernas finansiering av lokaler och underhållsansvar, samt möjligen förändra hyresavtalens konstruktion. Förbundsstyrelsen har uppdragit åt direktören att utreda frågorna och en intern diskussion har påbörjats.

5.2 Verksamhet: Förebyggande och förberedande 5.2.1 Information och utbildning En viktig faktor för att höja skyddet mot olyckor är att öka och stärka den enskildes kunskaper, beteende och medvetenhet om olyckor och olycksrisker. RSG har därför fortsatt att prioritera utveckling och förbättring av information och utbildning till enskilda och särskilt utsatta riskgrupper.

Utbildning och information sker både allmänt och målgruppsanpassat. En stor del av utbildning sker dels genom förbundets brandmän, som bland annat utbildar skolungdomar på plats vid förbundets brandstationer dels via Utbildnings- och övningsenheten.

Styrkornas arbete för information och utbildning Förutsättningarna ser olika ut inom förbundets geografiska område och den utryckande personalen strävar efter att de förbyggande insatserna görs i de områden där de bedöms ha störst effekt. Majoriteten av tillfällena genomförs förebyggande, men vissa uppföljande aktiviteter sker också till följd av en händelse som inträffat. Det kan vara efter en brand eller när det finns ett behov, som till exempel vid oroligheter i skolor. I övrigt förmedlar styrkorna brandskyddsinformation även vid bokade informationsmöten eller vid spontana möten med allmänheten.

Totalt har styrkorna mött invånarna i medlemskommunerna vid cirka 1 500 tillfällen under perioden och målet om 1 200 informationstillfällen uppnåddes. De största målgrupperna var skola och ungdomar, därefter kom information till allmänheten, främst kopplat till bostad.

Utöver dessa informationsinsatser till medborgare har det också genomförts en mängd andra aktiviteter med brandskyddsinformation vid kampanjer, exempelvis Öppet hus på alla brandstationer under sportlovsveckan och West Pride, Hammarkullefestivalen, jobb- och utbildningsmässan Kunskap & framtid, RSG:s julkampanj och diverse mindre lokala kampanjer.

Extern utbildning vid förbundets utbildnings- och övningsenhet RSG hade som mål för 2019 att nå 12 000 medborgare med extern utbildning och övning enligt Kommunkonceptet. Kommunkonceptet är ett utbildningspaket, som RSG erbjuder ägarkommunernas medarbetare. Konceptet täcker både in området inom LSO och inom LBE, bland annat lagstiftning, systematiskt brandskyddsarbete, förebyggande brandskydd, riskhantering och utrymning samt hantering av brandfarlig vara.

Under perioden har närmare cirka 13 000 personer utbildats och/eller övat hos RSG och förbundet har mött behovet. Den största orsaken till detta resultat är ett högre



gensvar än väntat från medlemskommunerna avseende möjligheten till utbildning i brandskydd via kommunkonceptet.

Under 2019 fortsatte arbetet med utveckla möjligheten till bokning via webben samt miljöanpassningar, till exempel transport med elbil och utbildning med elektronisk handbrandsläckning. Med denna utrustning kan övning ske inomhus i simulerad brandmiljö med ljud, ljus och rök. Ett ökat samarbete med större förvaltningar i Göteborgs Stad exempelvis förskole- och grundskoleförvaltningen har byggts upp.

5.2.2 Rådgivning, vägledning och stöd RSG erbjuder både myndigheter, företag och enskilda personer information, råd och stöd i frågor om brandskydd och riskhänsyn samt svarar på allmänhetens frågor inom RSG:s kompetensområde.

I den tidiga samhällsbyggnadsprocessen medverkar RSG till ett stabilt och robust samhälle genom att bevaka och svara på frågor gällande bland annat översiktsplaner, detaljplaner, bygglov, miljökonsekvensbeskrivningar och släckvattenutredningar. RSG är också i samverkan med andra myndigheter en aktör i evenemangsplanering, både före och under evenemanget.

RSG:s handläggare är sakkunniga inom sina respektive expertområden. Några ämnes-områden har en utvald grupp eller handläggare, som ansvarar för fördjupad kunskaps-inhämtning samt kvalitetssäkring inom dessa områden.

5.2.3 Tillsyn Tillsynsprocessen omfattar både normativt arbete och arbete med konkret urval av verksamheter, planering, genomförande, dokumentation och uppföljning.

RSG utövar tillsyn enligt LSO samt Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE), det vill säga kontroll av att dessa lagar med förordningar efterlevs. Utgångspunkten i tillsynsverksamheten är att genom tillsynsbesök, kontroller och vägledning höja nivån på brandskyddet där brister i brandskyddsnivån påvisas. Tillsyn enligt LSO är i första hand en kontroll av det systematiska brandskyddsarbete som ägare och nyttjanderättshavare bedriver, men också en kontroll av efterlevnad av andra krav som följer av LSO för att uppnå skäligt brandskydd.

Tillsyn inom LBE är i första hand en kontroll av att hanteringen av brandfarliga och explosiva varor sker enligt utfärdade föreskrifter. Inom dessa föreskrivs bland annat om aktsamhetskrav, kompetenskrav, föreståndarkrav, anläggningssäkerhet och utredningsskyldighet.

Tillsynsplanen bygger på en riskbaserad grund och speglar förbundets risktopografi. RSG arbetar för att rikta tillsynen mot de verksamheter som bäst behöver kontrolleras, det vill säga där förbundet bedömer att brister kan finnas och att just tillsynsverktyget har bäst effekt. Planen för tillsyn under 2019 omfattar ett påbörjande av 450 tillsyns-ärenden. Totalt har 238 ärenden påbörjats varav 102 gällande LBE och 136 gällande LSO. Att målet inte nås beror bland annat på ett förändrat arbetssätt, där nyttoeffekten är fokus. Efter riskanalys väljs tillsynsobjekt där sannolikheten för brister är stor. Detta arbetssätt kombinerat med en ökad rättssäkerhet i ärendehantering och fler överklaganden, är mycket tidskrävande. Antalet genomförda ärenden visar således inte den totala effekten då ett enskilt genomfört ärende kan ha mycket stort genomslag. Tillsynsärenden har påbörjats inom hotell och tillfälligt boende, industrihotell, komplexa byggnationer, vård och omsorg, handel och restaurangverksamheter. Under



2019 beslutades om 42 förelägganden och 14 förbud, inget med vite. I 57 tillsyns-ärenden hanterades bristerna innan beslut om förläggande, då de var av enklare karaktär. För LBE var motsvarande siffror sex förelägganden och inget förbud. Brister, exempelvis avsaknad av skyltar, instruktioner eller ej utpekad föreståndare, åtgärdades innan beslut om förläggande i 52 fall när det gäller LBE.

RSG har också under året, vid ett flertal tillfällen, särskilt diskuterat de sprängningar som förekommit inom landet. RSG har i en skrivelse redan 2017 påtalat såväl MSB som Justitiedepartementet, om vikten av skarpa föreskrifter, så att den lokala tillsynsmyndigheten (RSG) kan genomföra adekvata tillsyner inom LBE. Det bör också framhållas att LBE-frågorna inte på något sätt är koordinerade mellan lokal räddningstjänst, MSB, Polismyndigheten och Arbetsmiljöverket.

Samverkansinsatser med andra myndigheter har genomförts under året. Två av insatserna riktades mot olika typer av samlingslokaler, där det förväntades finnas brister enligt flera olika lagstiftningar. Andra myndigheter var bland annat Skatteverket, Arbetsmiljöverket och Miljöförvaltningen. På initiativ av RSG har det kvällstid genomförts gemensam insats med Social Resursförvaltning. Tillsammans med Polisen deltog RSG också i insatser med inriktning mot olovligt boende respektive kontroll av efterlevnaden av lag om brandfarlig och explosiv vara (LBE).

Förbundets inriktning att arbeta utifrån de lokala riskerna innebär också att organisationen ska ha förmåga att besluta om tillsyn med relativt kort varsel. Denna typ av tillsynsärenden benämns reaktiva och kan exempelvis ske i direkt anslutning till en räddningsinsats, olycksutredning eller vid uppmärksammat förhållande från allmänheten. Antalet reaktiva tillsynsärenden under 2019 uppgick till nitton.

Mot bostadssektorn har RSG riktat närmare 50 tillsynsärenden.

För att främja arbetet för ökat brandskydd har RSG utvecklat ett sätt att bedöma respektive ärende. Vissa av de ärenden som inkommer efter ett uppmärksammat förhållande och som tidigare hade hanterats som en reaktiv tillsyn, hanteras idag genom att informera och medvetandegöra fastighets- eller verksamhetsägaren om den uppmärksammade bristen. Därefter sker en återkoppling när bristen är åtgärdad. Det är bristens karaktär som styr valet av uppföljningsform. Genom detta arbetssätt säkerställer RSG ett ökat brandskydd även utan att påbörja ett tillsynsärende. Drygt 60 uppmärksammade förhållanden har hanterats med hjälp av rådgivning och information. Ärendena gällde organisatoriska och brandtekniska brister hos bostäder med särskild service och skedde i samverkan med Göteborgs stad.

Under 2019 har tillsynsplanen enligt LSO utvecklats till att också innehålla plan för rådgivning och information. Planen kallas TRI-plan (tillsyn, rådgivning och information). Under året upprättades även en processbeskrivning för rådgivning och information. Arbete med kompetenskrav och introduktionsprogram har också pågått under året.

5.2.4 Tillstånd för hantering av brandfarliga och explosiva varor RSG har ansvaret för de uppgifter som åligger medlemskommunerna enligt LBE. RSG är såväl tillståndsmyndighet som tillsynsmyndighet enligt LBE.

Under perioden var antalet inkomna tillståndsansökningar 243, antalet avslutade tillståndsärenden 355 och antalet utfärdade tillståndsbevis 219. Antalet aktiva tillstånd är 1079. Inkomna tillståndsansökningar har stadigt minskat under flera år. Till största



delen beror det på att fyrverkerier minskar i popularitet i samhället, kombinerat med en skärpt lagstiftning som rör raketer på pinne. Ytterligare orsak till ett sjunkande antal tillstånd är att flera av tillstånden som löper ut inte förnyas. Verksamheterna har upphört eller använder mindre mängder och understiger därmed tillståndsplikten.

5.2.5 Samverkan Förbundet besvarar årligen ett stort antal remisser rörande samhällsplanering, plan- och byggprocesser, miljöremisser avseende släckvattenutredningar, säkerhets-rapporter för Sevesoverksamheter samt remisser angående offentliga tillställningar, pyroteknik och serveringstillstånd. Enligt Plan- och bygglagen har under 2019 hanterats 170 planärenden, 430 byggärenden, 80 kompletteringar i byggärenden samt 50 övriga ärenden. Remisser enligt miljöbalken var knappt 30. Utifrån ordningslagen hanterades cirka 400 remisser och antalet remisser enligt alkohollagstiftningen var drygt 240.

Inom Göteborgs Stad har arbetet med planering och genomförande av flera komplexa byggnationer fortsatt under 2019. Västlänken, höga byggnader och undermarks-anläggningar är komplicerade delar av infrastrukturen som har krävt gemensamma arbetsinsatser från flera avdelningar inom RSG. Då samhället ger uttryck för ett mer klimatanpassat byggande har intresset för byggnation av hus helt i trä varit tydligt även 2019. Detta medför nya utmaningar inom både det brandförebyggande området och brand- och räddningsuppdrag. RSG kommer att fortsätta dialogen med Boverket, MSB och andra berörda myndigheter för att medverka till reviderade regelverk för byggnation av bland annat höga trähus samt för olika tekniska system för infångande och lagring av solenergi i syfte att medverka till en säkrare samhällsutveckling. Räddningstjänsten svarar även på remisser gällande andra myndigheters tillsynsområden, förändringar i lagstiftning och regelverk samt olika specialist-förfrågningar. RSG:s mål att besvara inkomna remisser inom 20 dagar har kunnat uppfyllas i de flesta fall under året beroende på minskat remisstryck samt effektivare remisshantering i dialog med RSG:s medlemskommuner.

5.2.6 Sotning och brandskyddskontroll Enligt LSO 3 kap 4 § ansvarar kommunen för att sotning/rengöring av eldstäder, rökkanaler och vissa imkanaler genomförs. Kommunen ansvarar också för brandskyddskontroll med frister och omfattning enligt MSBFS 2014:6, en föreskrift från MSB. Dessa åtaganden fullgör RSG för medlemskommunerna.

Inom RSG:s område finns cirka 81 000 rensningspliktiga objekt med olika intervaller/frister för sotning och brandskyddskontroll. Under 2019 utfördes drygt 16 000 brandskyddskontroller varav 523 kontroller medförde beslut om föreläggande och/eller förbud. Under 2019 har RSG genomfört 33 räddningsinsatser där eldstad eller rökkanal/imkanal varit involverad i händelsen på något sätt.

Verksamheten har varit under uppbyggnad sedan 2016 och antalet kontroller har ökat successivt från 2017 med drygt 8 000 kontroller och 2018 då antalet var drygt 12 700. Fristuppfyllnaden har ökat och låg 2019 på 93 procent. 2020 beräknas fristuppfyllanden uppgå till 100 procent.

Kommunen har rätt att medge en fastighetsägare att själv sota, eller låta annan utföra sotning på den egna fastigheten. Under 2019 utfärdade RSG 88 tillstånd för egensotning.



5.2.7 Förmåga och kompetens, förebyggande och operativ personal Kompetens inom det förebyggande Under 2019 har RSG arbetat i stor utsträckning med kompetensförsörjning och rekrytering av brandingenjörer, brandinspektörer, brandskyddskontrollanter och specialister har genomförts. I samband med detta har även arbetet med att tydliggöra kompetenskrav och kunskapsnivå för olika tjänster fortsatt och ett särskilt introduktionsprogram för nya medarbetare har implementerats.

Under året har ett stort fokus legat på att vara en aktiv del av RSG:s pågående målstyrningsprocessarbete, vilket är en del i avdelningens utvecklingsarbete. Kvalitetssäkring och effektivisering har skett genom utveckling av styrande dokument. Flera har reviderats och nya har skapats under året. Rekryteringsbehovet på och målstyrningsarbetet har fått prioriteras under året och arbetet med att ta fram styrdokumentet ”Förmågebeskrivning för den förebyggande verksamheten”, som är grunden för utbildningsplan, har därför fått stå tillbaka.

Arbetsmetodik och verksamhetssystem utvecklas i takt med behovet att säkerställa och underlätta den rättssäkra ärendeprocessen. Arbetssätt som bygger på olika former av kompetensgrupper och expertgrupper inom specifika ämnesområden har fortsatt att utvecklas. Kontinuerlig utveckling av medarbetare sker genom deltagande i konferenser, kurser, MSB:s utbildningsprogram och på övriga för verksamheten relevanta utbildningar. Inom brandskyddskoll har personalen utbildats i användning av fallskyddsutrustning vid hög höjd.

Ny teknik möjliggör för brandskyddkontrollanterna att kontrollera rökkanaler underifrån, det vill säga inifrån en byggnad, vid behov och en ny modul i dokumentationssystemet Daedalos har installerats. Detta effektiviserar processen för brandskyddskontroll.

Kompetens inom det operativa Styrdokumenten Enheternas förmåga anger en norm för den förmåga som en utryckande enhet förväntas ha. Till respektive normsatt förmåga är förmågegrupper kopplade. Förmågegruppens uppdrag är främst översyn, uppdatering och framtagande av arbetsmetodik och utbildning för den operativa verksamheten samt att utgöra referensgrupp för utrustning. I vissa fall utförs praktiska prov av materiel. I övrigt fungerar grupperna som referensgrupper för löpande frågor inom respektive sakområde. RSG:s förmågegrupper arbetar med förbundsövergripande operativa frågor som berör flera avdelningar.

Under året har förmågegrupperna bland annat reviderat styrdokumenten för enheternas förmåga, vilket innefattat förmåga kopplat till prehospitalt omhänder-tagande, akut operativ suicidprevention, spillbrandsförmåga, utskjutsstegar, höga hus, ny kemdräktsorganisation, säkerhetsinstruktion för skogsbrand samt litiumjon-batterier. Ett viktigt arbete har varit att ta fram en arbetsprocess som synkroniserar och integrerar instruktioner, införande, utbildning, övning och innehållet i mötesforum, till exempel Mötesplats ledning och styrkeledarträffarna. En förmågegrupp för båt och vattenlivräddning är under uppstart.

En stor del av arbetstiden för den operativa personalen är avsatt till utbildnings- och övningsinsatser. För att kunna hantera arbetsuppgifterna som man kan ställas inför i en utryckningssituation finns specifika mål, det vill säga aktiviteter som ska genomföras under året. Målen grundar sig till stor del på krav som ställs i



arbetsmiljölagstiftningen, föreskrifter och lokala instruktioner. Ett urval av de moment som anses nödvändiga följs upp på avdelningsnivå en gång per månad. Sammanställningen visar på viss eftersläpning i godkända övningsaktiviteter bland de olika arbetslagen. Av de styrande övningarna är drygt 60 procent dokumenterade som godkända för RiB-personalen. För heltiden är motsvarande siffra cirka 75 procent. Noteras kan att det kan förekomma viss underrapportering i antalet genomförda övningar, det vill säga att övningen är genomförd men ej dokumenterad samt att det i vissa delar saknas tillgång till anpassade anläggningar för specifika typer av övningsmoment. Det finns brister i rapporteringen av aktiviteter i Daedalos och dokumentationen av utbildning och övning är därför inte helt tillförlitlig. Detta konstaterades också i revisorernas fördjupade granskning 2019 avseende befattningsrelaterad utbildning och övning. RSG arbetar kontinuerligt med att förbättra strukturen i rapporteringen och i att utbilda/informera alla användarna, så att alla uppgifter finns korrekt registrerade i systemet. Det är en viktig del i att kunna följa upp verksamheten och behöver stärkas ytterligare.

Operativ utbildning och övning vid Utbildnings- och övningsenheten Under året har Utbildnings- och övningsenheten genomfört interna övningar och utbildningar enligt fastslagen plan. Dessa övningar planerades med utgångspunkt från de beslutade förmågebeskrivningarna i Enheternas förmåga.

Utbildningsplanen innefattade bland annat årets enhetsövningar för samtlig heltids- och RiB-personal samt konceptövningar. Konceptövningarna innebär ett snabbt genomförande för samtlig personal och därmed snabbare effekt och kvalitetssäkring. Enheterna har innan övningen tagit del av ett teoretiskt material till utbildningen och sedan sker övning och testning under konceptövningen.

Under perioden har det genomförts en konceptövning inom brand för strålförarteknik och skum och en för etablering höga hus. Samtliga lag har genomfört dessa övningar. Utöver detta har varje lag haft stationstäckningsdagar då de kan boka in sig på Färjenäs eller Karholmen för övningar efter eget identifierat behov, vilket har ökat nyttjandet av övningsplatserna. Fokus har varit varm rökdykning med utgångspunkt från den nya rökdykarinstruktionen samt taksäkring.

De största utbildningsinsatserna under året var preparandutbildning för räddningspersonal i beredskap (RiB), sommarvikarieutbildningen och kemövningar med Kungsbacka och Kortedala brandstationer i samverkan med processen för Farlig verksamhet. Preparandutbildningen RiB är en gemensam utbildning för GR.

Konceptet för RSG:s övningsverksamhet samt RSG:s utbildningsprocess har fortsatt utvecklats. Samarbetet med MSB har fortsatt för att knyta av respektive parts utbildningsprocesser till varandra och RSG har medverkat som lärarresurser och instruktörer i flera utbildningar. Även nätverken inom Västra Götaland och Göteborgsregionen samt storstäderna ger möjlighet till nya arbetssätt. Vidare pågår ett utvecklingsarbete av övningsområdena Färjenäs och Karholmen för att kunna erbjuda utbildnings- och övningsmöjligheter för ett större antal elever. Det interna behovet är stort och övningsplatserna behöver utvecklas för att tillmötesgå behoven samt att möta det externa behovet som växer i samverkan med VG/GR och andra myndigheter. Polisens närvaro på Färjenäs har ökat till 300 elevdagar.

Drygt 6 000 elevdagar genomfördes vid Utbildnings- och övningsenheten under perioden. Fördelningen visade att de största blocken var ledningsträning,



introduktioner av heltidsbrandmän och räddningspersonal i beredskap, koncept- och enhetsövningar.

Utbildning för ledningsfunktioner Förbundets befäl fortbildas kontinuerligt i operativ ledning både i gemensamma forum och individuellt. Under året har fyra omgångar av styrkeledarträffar genomförts där förbundets styrkeledare möter insatsledare, insatschefer, stabschefer och personal från larm- och ledningscentralen för gemensam utbildning och dialog. Huvudsakliga ämnesområden under 2019 var skogsbrand, Gränslös räddningstjänst, höga hus, ny kemdräkt, ledningsgenomgång samt säkra arbetsförhållanden. För de högre ledningsfunktionerna (LC-ledare, IL, IC, SC och RCB) har sju så kallade Mötesplats Ledning genomförts inom delvis samma ämnesområden. Mötesplats Ledning är ett samlande forum för att sprida information, utbildning och lärande efter insatser, som ägt rum både i det egna förbundsområdet och på andra ställen i Sverige. Forumet kompletteras av funktionsvisa träffar samt några ledningsutvecklingsdagar under året med RCB-, SC- och IC-funktionerna. RSG strävar efter att skapa en röd tråd mellan dessa forum, utifrån såväl insatsledning som övergripande ledning, samt till pågående projekt, enheternas förmåga, planerade konceptövningar och övningar i Firestudio (ledningsövning i simulerad miljö).

5.2.8 Räddningsplanering Styrkorna genomför kontinuerligt objektsorienteringar. Detta innebär förberedelse för insats genom att öka sin kännedom och vara väl förtrogen med objekten på det egna distriktet. Det handlar framförallt om adresskännedom, framkomlighet och kontroll av byggnader. Under 2019 genomfördes cirka 1 700 objektsorienteringar inom utryckningsområdet och målet av 1 600 nåddes.

Så kallade insatskort är stöd och underlag för beslut när styrkan larmas till ett visst objekt. RSG har skapat drygt 370 insatskort. Cirka 150 insatskort gällde evenemangshändelse, ungefär 100 var kopplade till byggprojekt och resterande skapades lokalt inom ett visst utryckningsområde. Uppdatering av larmplaner har skett enligt plan. Även tillfälliga larmplaner skapas under ett verksamhetsår, för att anpassas och justeras utifrån avvikelser i system och riskbild. Insatsplaner beskriver mer detaljerat större objekt och drygt 100 sådana skapade under 2019. Totalt finns 1 300 insatsplaner och insatskort.

5.2.9 Flexibla enheter Insatstiderna påverkas i hög grad av framkomligheten. RSG har därför beslutat om att införa så kallade flexibla enheter, bland annat offensiv enhet och första insatsperson (Fip). Syftet med att introducera denna typ av enheter i organisationen är att minska insatstiderna och effektivisera verksamheten.

Ett projekt avseende offensiv enhet, det vill säga ett mindre fordon bemannat av en styrkeledare och två brandmän, har pågått under året. Utformning avseende utrustning, förmågebeskrivning och rutiner skedde under hösten 2018 och enheten togs i drift i februari i ett pilotprojekt. Projektet Första Insatsperson inleddes i juni i Frillesås. Fip består av ett mindre fordon bemannat av en styrkeledare. Styrkeledaren har fordonet med sig hela tiden så att han eller hon kan tas sig till händelsen direkt, utan att passera brandstationen, och därigenom vinna tid.

Efter slutförd utvärdering fattas definitivt beslut om fortsättning avseende dessa båda flexibla enheter under 2020.



5.3 Verksamhet: Genomföra och följa upp 5.3.1 Insatstider och larmhantering Larmbehandlingstiden ska enligt RSG:s målsättning understiga 60 sekunder vid brand i byggnad. Larmbehandlingstid är den tid det tar från mottagandet av 112-samtal från SOS Alarm via medlyssning till dess att larm aktiveras. För 2019 låg larmbehandlings-tiden på 50 sekunder. Förklaringen till det positiva resultatet är till stor del att larm aktiveras under samtalet med inringaren, ett så kallat förlarm, trots att det ännu inte står klart att utryckning blir aktuellt. Särskilt fokus har ägnats detta arbetssätt under året.

RSG har tidigare haft målsättningen att räddningsinsats ska påbörjas inom 10 minuter för 90 procent av alla bostäder, respektive 20 minuter för 99 procent av alla bostäder. Efter en analys genomförd av det brittiska företaget Operational Research in Health Limited (ORH) kunde konstateras att målsättningen inte var relevant. RSG har därför utvecklat nya tidsrelaterade optimeringsprinciper, vilka fastställdes i RSG:s handlingsprogram 2020–2023. Implementeringen av principerna samt utveckling av tidsrelaterade mål och uppföljning av målen sker fortsatt under 2020.

5.3.2 Automatiska brandlarm Under år 2019 inkom totalt 3 036 automatiska brand- eller sprinklerlarm till RSG. Målet är att andelen obefogade larm inte ska överstiga 90 procent av automatlarmen.

Andelen obefogade larm var 91% vilket är en liten ökning jämfört med föregående år. De vanligaste kända orsakerna till obefogade larm är fortfarande matlagning och hantverksarbete.

5.3.3 Utökning av RCB stab RSG planerar för ökad lednings- och samverkanskapacitet för ledningsfunktioner både genom beredskap och extra tjänstgöring för ledningsfunktioner. Totalt har avdelningen ökat bemanningen vid dessa tillfällen med totalt cirka 250 arbetstimmar. Denna utökade bemanning var dels kopplad till evenemang och kända riskbilder med god planeringshorisont, dels för ökad ledningskapacitet vid större händelser. Vid vissa händelser ökas även stab- och ledningsberedskap/kapacitet med kort varsel, exempelvis vid väderrelaterade händelser och omfattande bränder.

5.3.4 Myndighets- och stabsresurs (MSR) RSG:s beredskapsfunktion myndighets- och stabsresurs (MSR) har till syfte att hålla förebyggarkompetens tillgänglig såväl under som efter kontorstid. Beredskaps-funktionen möjliggör med sin förebyggande sakkunskap snabbare åtgärder avseende händelsebaserat förebyggande arbete. MSR är dessutom beslutsstöd för RCB-stab och räddningsledaren på skadeplats och en resurs för generellt stabsarbete när situationen så kräver.

Under 2019 har MSR haft 50 aktiveringar och en aktiveringstid på cirka 74 timmar. Merparten har varit stöd till IC, IL, SC eller RCB vad gäller förebyggande frågeställningar. Antalet aktiveringar och aktiveringstid är något mindre än tidigare år, vilket är ett resultat av inträffade olyckors beskaffenhet och organisationens behov av myndighets- och stabsresurs i samband med dessa.



5.3.5 Support under räddningsinsats Teknisk support finns tillgänglig dygnet runt. Den beredskap som aktiveras under icke ordinarie arbetstid inom IT, fordon och tele har fungerat väl under året. Det grundläggande styrdokumentet är under utveckling.

5.3.6 Olycksutredning och analys Alla räddningsuppdrag dokumenteras i händelserapporter. Dessa fylls i av befälet i så nära anslutning till händelsen som möjligt. Avvikelser, synpunkter på insatsen genom-förande, brister i utbildning och/eller utrustning noteras i en så kallad utvärderingsflik. Informationen under utvärderingsfliken hanteras vidare av olycksutredarna till berörda funktioner eller avdelningar. Därefter analyseras innehåll, eventuella åtgärder beslutas och återkoppling sker till rapportören. Syftet med arbetet är att nyttja gjorda erfarenheter till lärande, skapa förbättringar samt att följa upp eventuella brister och vidtagna åtgärder.

RSG utreder insatser när människor omkommit till följd av brand eller om allvarliga brister uppstått vid genomförandet av en räddningsinsats. Andra händelser som kan leda till utredning är bland annat när en olycka har uppstått till följd av stora brister i brandskyddet eller byggnadstekniken, när en olycka fått allvarliga miljökonsekvenser eller när liknande händelser upprepar sig eller när insatsen varit särskilt framgångsrik/effektiv. Uppdragsgivaren till en utredning beslutar om rekommendationerna från utredningen föranleder åtgärder.

Funktionen Olycksutredning och analys genomför varje år ett presentationsmöte, där aktuella utredningar, statistiksammanställningar och andra relevanta erfarenheter redovisas och diskuteras. Syftet är att sprida erfarenheter och skapa möjlighet till dialog i syfte att verka för en lärande organisation. Även externa parter bjuds in för att utveckla och inspirera. Löpande samarbeten med exempelvis Trafikverket och Polisen pågår och olycksutredningar har även delgetts MSB.

För mer information hänvisas till bilaga nr 2, Statistik över genomförda räddningsuppdrag 2019.

5.4 Verksamhet: Strategiska områden 5.4.1 Sociala risker och avsiktliga händelser Riskbilden för räddningstjänsten förändras i takt med samhället och speciellt i urbana miljöer där social obalans visar på nya former av samhällsproblem. Segregation, ojämlika livsvillkor, kriminalitet och socialt utanförskap visar sig i bostadsbränder och anlagda bränder och sociala risker har en hög potential att övergå i akuta sociala oroligheter som kan påverka räddningsinsatser.

Brandstationernas lokala insatser inom ramen för socialt brandförebyggande och tillitsskapande arbete har främst riktats mot anlagda skolbränder och ökat brandskydd i bostad. Tillitsskapande aktiviteter har skapats i samverkan med andra aktörer utifrån de lokala risker som finns. Insatserna avser bidra till såväl bättre brandskydd, som breddad rekryteringsgrund, bättre kunskap för medborgaren om samhällets räddningstjänst och en förbättrad arbetsmiljö för operativ personal. Tilliten till RSG är en viktig förutsättning för att nå ut med det brandförebyggande budskapet och ge en ökad förståelse för det operativa arbetet. Genom att aktivt arbeta utåtriktat med det sociala brandförebyggande arbetet och tillitsskapande aktiviteter verkar RSG för att bidra till ett både brandsäkrare och socialt mer hållbart samhälle.



Socialt brandförebyggande arbete för minskning av anlagda bränder i skola Antalet bränder i och omkring skolor, förskolor och fritidsgårdar har under 2019 ökat och är återigen på samma höga nivåer som 2016 och 2017, efter en tillfällig minskning under 2018. Andelen förmodat avsiktliga bränder är 60 procent där det främst utgör ett problem i Göteborgs kommun. Liksom föregående år är det några specifika skolor som utmärker sig negativt och 2019 är det sju inom Göteborg som är upprepat brandutsatta. RSG har haft reaktiva förebyggande åtgärder och samverkat med antingen skolledningen på skolan eller med grundskoleförvaltningens säkerhetsorganisation. Övriga viktiga samverkansparter är fritid/fältare, polis samt trygghets- och säkerhetssamordnare.

Inom den årliga utbildningen Du behövs! ger förbundet alla elever i klass 5 möjlighet att besöka sin brandstation. Målet med Du Behövs! är att förhindra och begränsa antalet anlagda bränder och olyckor i och runt skolor samt att öka elevernas kunskap om att agera på rätt sätt vid brand och att förebygga. Eleverna lär även känna de brandmän som arbetar i deras område. Skolornas deltagande ligger på en fortsatt låg nivå. I år har 74 procent av alla klasser genomfört Du behövs!. Partille och Kungsbacka kommuns skolor utmärker sig negativt genom lågt deltagande vilket behöver följas upp inför kommande år.

Konsekvenslektion är en riktad insats som erbjuds brandutsatta skolor och räddningstjänsten strävar efter att besöka skolan och berörda klasser så fort som möjligt efter händelsen. Under året har konsekvenslektioner genomförts vid 23 tillfällen och RSG har träffat 950 elever. RSG har också varit deltagande vid uppstartsaktiviteter inför höstterminen på de skolor som är upprepat brandutsatta.

Konsekvenssamtal betyder att RSG i samverkan med andra genomför stödjande och reflekterande samtal med barn och ungdomar som anlagt brand. Fem konsekvenssamtal genomfördes under året.

Samverkansprojekt för trygghet och tillitsskapande aktiviteter RSG samverkar i flera sammanhang med övriga samhällsaktörer såsom polis, stadsdelsförvaltningar och fastighetsägare genom deltagande i diverse aktiviteter som riktar sig till medborgare. RSG ingår också i olika samverkansgrupper för omvärldsbevakning och riskidentifiering. Under året har cirka 50 samverkansmöten med fokus på social oro genomförts. Varje vecka hålls telefonkonferens med företrädare från RSG, alla stadsdelar inom Göteborgs Stad, försäkringsbolag och polisen.

Brandstationernas tillitsskapande aktiviteter sker i samverkan och har resulterat i att styrkorna och annan stationspersonal deltagit i olika evenemang, till exempel Football Friday då brandmän spelar fotboll med ungdomar. Områdesdagar och torgdagar genomfördes tillsammans med kommunen och inte sällan närvarade även polis och ambulans. RSG har varit en del av planeringsarbetet och genomförandet av en festival vid namn Playground som sjätteklassare arrangerar för andra elever. Detta arbete pågick kontinuerligt under hela våren.

Personal från Kortedala och Lundby brandstation har under 2019 genomfört fyra MBU-kurser (Människan bakom uniformen). Det är en tio veckor lång utbildning, vilket innebär 12 kurstillfällen inklusive de två tillfällen då RSG i samverkan med Brandofferanhörigas förening (BOA) tar emot MBU-deltagarna i minneslokalen efter diskoteksbranden. Utbildningen vänder sig till tolv 15–20-åringar per kurs där RSG



ansvarar för 60 procent av utbildningen. Brandmännen tar emot och utbildar ungdomarna som får lära sig om räddningstjänstens uppdrag och förebyggande brandkunskap samt delta vid en samverkansövning mellan ambulans, polis och räddningstjänst. Under året har 24 ungdomar genomgått MBU-utbildning. Efter avslutad MBU-utbildning erbjuds dessa att bli så kallade MBU-ambassadörer. I dagsläget finns cirka 60–70 aktiva ungdomar i gruppen. Under året har även Lundby och Kungsbacka bjudit in åttondeklassare från sina distrikt till brandstationen där de får tre lektioner av polis, brandmän och ambulanssjukvårdare i ett koncept som kallas PAR (polis, ambulans, räddningstjänst).

RSG driver ett samverkansprojekt kallat RSG Ungdom (RSG-U) tillsammans med Individ- och familjeomsorgen i stadsdelen Östra Göteborg och Göteborgs stads Arbetsmarknad- och vuxenutbildning. RSG-mentorerna är ett stöd i ungdomarnas vardag och i kontakten med myndigheter. Förberedelser har skett under våren och i september anställdes fyra ungdomar i sex månader. Ungdomarna lever i utanförskap och är i stort behov av stöd och förberedelser för kommande arbetsliv samt egenförsörjning.

Strategi för sociala risker RSG:s verksamhetsområde Sociala risker har sin utgångspunkt i människors livsvillkor och levnadsförhållanden, som utgör en förhöjd risk att övergå i social oro. Verksamhetsområdet består av fyra kategorier: tillitsskapande aktiviteter, anlagd brand, hot och våld mot räddningstjänstpersonal samt samverkan med andra samhällsaktörer. Två förbundsförmågegrupper med en gemensam styrgrupp hanterar verksamhetsutveckling, samordning, kvalitetssäkring och utbildning för de aktiviteter som faller inom strategin. Inom grupperna omhändertas både förebyggande och förberedande insatser. Under året har PDV-utbildning (pågående dödligt våld) för högre befäl genomförts samt arbete med styrande dokument inom området ”hot och våld” har påbörjats. Den systematiska lägesbilden för social oro har utvecklats i samverkan med övriga samhällsaktörer och utbildning i kommunikativt förhållningssätt till RIB-personal har genomförts.

5.4.2 Farlig verksamhet Sedan 2018 har hantering av farlig verksamhet bedrivits enligt beslutad roll- och ansvarsfördelning, med målsättning att nå upp till beslutad plan för året. Samordning och uppföljning har skett löpande i RSG:s råd för farlig verksamhet. Arbete i handläggargrupper och samordningsfunktionen för övning har utvecklats. Övningsverksamhet, tillsyn och samråd med verksamheter fortsätter enligt plan, dock med viss tidsförskjutning på grund av brist på handläggare. Rekrytering pågår.

RSG har genomfört årliga övningar på alla verksamheter där det har bedömts vara lämpligt eller möjligt. Antalet farliga verksamheter har ökat under året.

5.4.3 Komplex byggnation Samhällsutvecklingen med avseende på inte minst komplexa byggnationer som exempelvis höga hus och infrastruktur utgör en väsentlig faktor i riskbilden som RSG har att förhålla sig till i planering och organisering av räddningsinsatserna. Mer information finns under avsnitt 5.2.5 Samverkan.



5.4.4 Brandskydd i bostad Brandskydd i bostad är ett av RSG:s prioriterade områden. Därför har en strategi utarbetats och funktioner utsetts. Strategin bygger på statistik, forskning och erfarenheter samt ligger till grund för bland annat metodval och prioriteringar. RSG arbetar för att minska antalet bostadsbränder och konsekvenserna av dessa. Åtgärder behöver särskilt riktas mot målgrupper och geografiska områden som ofta drabbas av bostadsbränder. Strategin sammankopplar bland annat arbetet med tillsyner av flerbostadshus, det individanpassade brandskyddet för särskilt riskutsatta individer och grupper samt MSB-projektet Lärande från bostadsbränder. Strategin skapar också en länk till stationernas förebyggande arbete med bostadsbränder, till exempel bokat bostadsmöte, återkoppling och uppföljning efter brand samt brandskyddsinformation vid lokala event. RSG:s samlade arbete med brandskydd i bostad har många olika verktyg att arbeta med på flera olika nivåer. Genom att kartlägga vanligt förekommande brandorsaker, drabbade målgrupper och utsatta områden är det möjligt att låta behovet styra vilka olika åtgärder som tillsammans bedöms ge rätt effekt. Utvecklingsarbetet med strategin har fortsatt under perioden, bland annat genom framtagande av studiematerial för brandmän och externt informationsbudskap exempelvis till kommunala ägare/förvaltare av flerbostadshus och via hemsidan rsgbg.se.

RSG deltar sedan flera år tillbaka i det nationella projektet Lärande från bostadsbränder och bidrar med enkäter till den nationella databasen hos MSB. Antalet ifyllda enkäter har tidigare varit lägre än förväntat, men har ökat i och med ett förändrat arbetssätt. Även kvaliteten på enkäterna har ökat.

Informationsträffar sker antingen på brandstationer, hos de boende eller som ett spontant möte med allmänheten. Träffarna syftar till att öka kunskapen och medvetenheten om brandskydd i bostad hos de boende. RSG har arrangerat och deltagit i cirka 500 aktiviteter.

En aktivitet som uppskattas är då de drabbade får en återkoppling i närtid efter branden. Både insatsen och konsekvenserna av händelsen diskuteras. Även information om brandskydd lämnas vid dessa träffar. Under året har styrkorna genomfört 84 återkopplingar i samband med insatser. I drygt hälften av återkopplingarna anses att åtgärden har haft en effekt på förekomsten av tekniskt brandskydd. Nära 100 % av återkopplingstillfällena bedöms ha ökat mottagarnas medvetenhet om vikten av ett bra brandskydd.

Vid tillbud eller brand hos personer där det finns en förhöjd risk för att brand ska upp-stå igen eller där en person bedöms ha svårt att agera vid en brand kontaktar RSG fastighetsägare, hemtjänst och/eller socialtjänst. RSG delar med sig av sin sakkunskap och erbjuder att vara ett stöd i det fortsatta arbetet med att förhindra att brand uppstår och lämna orosanmälan om behov föreligger. RSG har varit involverad i femton ärenden av denna typ under 2019.

Ytterligare en aktivitet som RSG under en timme erbjuder brandinformation till personer med utländsk bakgrund. Innehållet rör bland annat kunskap om brand-varnare, släckutrustning, hur man ska agera vid brand samt olycksförebyggande och skadebegränsande åtgärder. Målgrupperna är SFI-klasser (Svenska för invandrare), deltagare i ett språkcafé eller en förening med medlemmar från en viss nationalitet. Styrkorna utför också besök i bostadsområde och lokala events i invandrartäta



bostadsområde eller på ett event med målgruppen ”utländsk bakgrund”. RSG har under året utvecklat samarbetet med Integrationscentrum inom Göteborgs Stad. Integrationscentrum har tidigare år genomfört sporadiska studiebesök hos RSG, vilket resulterat i att cirka 150 elever per år fått möjlighet att ta del av vad grundläggande brandskydd i bostad innebär. Under året har informatörer på Integrationscentrum utbildats i brandkunskap och efter årsskiftet kommer de att agera vidareinformatörer för att öka kunskapen om brand hos personer med utländsk bakgrund. RSG har tagit fram ett presentationsmaterial med berättarröst, vilket informatörerna kommer att använda sig av. Brandinformationen vävs in i den 20 veckor långa samhälls-orienteringen som bedrivs av Integrationscentrum för RSG:s samtliga medlemskommuner. Beräkningen är att RSG på så sätt kan nå ut med grundläggande kunskap om brandskydd i bostad till cirka 2 000–2 500 personer i stället.

Mer information om det riktade arbetet inom brandskydd i bostad gällande information, rådgivning och tillsyner finns under avsnitt 5.2.1.

6. Intern styrning och kontroll På förbundsstyrelsens uppdrag skulle det genomföras tre internkontroller under 2019. Dessa gällde kompetens inom operativ verksamhet, nyttjandet av RSG:s övningsplatser samt medarbetarnas säkerhetsmedvetande. Två av kontrollerna har kunnat genomföras och dessa tillsammans med rekommendationer redovisas nedan. Den tredje kontroller har inte kunnat slutföras under året. Arbetet behövde genomföras i samverkan med ledning inom HR-funktionen varför kontrollen inväntade att ny HR-chef skulle komma på plats. Förutsättningar finns nu att genomföra kontrollen, vilket kommer att ske under våren med redovisning dels till förbundsstyrelsen 2020-10-08, dels i kommande årsredovisning för 2020.

6.1 Nyttjandet av övningsplatser På uppdrag av förbundsdirektören genomförs internkontroll enligt av förbundsstyrelsen beslutad Internkontrollplan för 2019. Ett av Räddningstjänstförbundet Storgöteborgs (RSG) huvuduppdrag är att bedriva räddningsinsatser enlig Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. För att insatserna ska kunna bedrivas på ett ändamålsenligt och säkert sätt är det viktigt att personalen ges möjlighet att öva. RSG har tillgång till flera övningsplatser och denna kontroll har till syfte att undersöka i vilken grad dessa övningsplatser nyttjas. Risken är bristande effektivitet i nyttjandet av förbundets övningsplatser.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det inte att i detalj går att följa upp beläggningsgraden utifrån den dokumentation som finns tillgänglig vid genomförande av internkontrollen. Det kan ändock konstateras att beläggningsgraden är hög med hänsyn tagen till de faktorer som begränsar möjligheten till ytterligare beläggning.

Dokumentation sker av hur många elever som använder övningsplatsen varje dag men inte av hur många platser som finns att tillgå per dag. Det saknas ett ändamålsenligt bokningssystem för utbildning och övning samt personal och även ett system för uppföljning av beläggningsgraden.

Det synes även finnas ett visst utrymme för att optimera utbildnings- och övningsverksamheten men detta kräver nya resurser och/eller andra arbetssätt. Viss planering för optimering under 2020 pågår.



Efter genomförd granskning rekommenderas införande av ett system som möjliggör uppföljning av beläggningsgraden av övningsplatserna Färjenäs och Karholmen. Vidare rekommenderas en optimering av användningen av övningsplatser inom RSG:s förbundsområde.

6.2 Kompetens inom operativ verksamhet RSG ville med denna internrevision säkerställa att personal inom operativ verksamhet har rätt kompetens för arbetsuppgifterna och att kompetensen motsvarar den så kallade enhetsförmågan. Internkontrollen avgränsades till ett stickprov av en förmåga, nämligen Trafik nivå 1 och 2. Materialet i kontrollen erhölls genom statistikanalys och intervjuer.

Resultatet kunde sammanställas till tre iakttagelser:

• För Trafik nivå 1 och 2 finns krav på tre övningar. Statistiken visade på en genomförandegrad hos dessa tre på 83 procent, 89 procent respektive 62 procent.

• Övningar bokas enligt plan, men om någon på grund av sjukdom, vab och så vidare inte är närvarande är det svårt att ta igen övningen.

• Säkringen av kompetens sker på flera sätt och samtliga intervjuade styrkeledare gjorde bedömningen att deras personal har godkänd kompetens.

Bedömningen är, baserat på resultatet i stickprovet, att kompetensen inom enhetsförmåga Trafik nivå 1 och 2 motsvarar kraven enligt beslutad enhetsförmåga. Under andra halvåret 2020 startas ett uppdrag inom RSG, vilket innebär att utreda hur RSG:s förmågor svarar mot aktuell riskbild samt hur de bör ledas, utvecklas och administreras över tid samt om nya risker ska generera eventuellt tillkommande förmågor. Rekommendation från internkontrollen är att låta iakttagelserna gällande dokumentation, svårigheter i att komplettera vid frånvaro och tillvägagångssätt vid kompetensutveckling ingå som ett underlag att ta hänsyn till i planering och genomförandet av nämnda uppdrag.

7. Forskning och utveckling I utvecklingen mot en modern räddningstjänstmyndighet behöver RSG vara samhälls- och riskorienterade i det förberedande, förebyggande såväl som det händelsestyrda arbetet. RSG får också externa förfrågningar där RSG:s medverkan in utveckling och forskning efterfrågas.

FoU inom RSG bygger på analys utifrån samhällets förändring, men även på förmågan att påverka samhälleliga skeenden utifrån räddningstjänstperspektiv. Detta arbete har i utvecklat organisationen till att i flera avseenden vara i framkant vad gäller användandet av utrustning, metod och taktik på skadeplats, stab- och ledningsarbete och inom socialt brandförebyggande arbete. RSG:s utbildnings- och forskningsråd verkar för omvärldsbevakning, identifiering samt beredning av behovsområden. FoU-arbetet drivs förbundsövergripande med koppling till verksamhetens behov i det vardagliga arbetet.

Under 2019 har RSG inlett tre nya forskningssamarbeten, nämligen Fire Impact Tool, MSB:s utskott för metod och teknikutveckling samt fysisk prestation hos operativ personal.



Fire Impact Tool är ett verktyg för miljöbedömning av släckmetod/-medel vid brand. För att åskådliggöra de effekter räddningstjänstens räddningsinsatser får på miljön har utbildningsverktyget Fire Impact Tool tagits fram genom ett samarbete mellan Research Institutes of Sweden, Lunds tekniska högskola, Brandskyddslaget och några räddningstjänster varav RSG är en.

Under 2019 har det bildats ett nationellt utskott för att öka dialog och samarbete mellan MSB och räddningstjänsterna runtom i landet. Därför har MSB:s utskott för metod och teknikutveckling startats. Syftet med utskottet är att skapa en plattform för dialog och förenkla för parterna att lyfta fram kort- och långsiktiga behov av metod- och teknikutveckling. Utskottet ska kunna bidra till ett mer effektivt utvecklingsarbete i räddningstjänsternas verksamhet, där räddningstjänster kan lära av varandra och driva utveckling gemensamt utifrån nya risker i omvärlden.

Räddningstjänsten Storgöteborg har under 2019 inlett ett samarbete med Göteborgs Universitet, Centrum för hälsa och prestationsutveckling när det gäller fysisk prestation hos operativ personal. Studenter gör under perioden september 2019 till januari 2020 observationsstudier av operativ personal på Angered brandstation samt övningar på Färjenäs övningscenter. Utöver detta kommer studien ha ett genusperspektiv.

8. Bilagor Bilaga 1 Färjenäs

Bilaga 2 Statistik över genomförda räddningsuppdrag 2019

1(3)

Bilaga 1: Färjenäs

Utbildnings- och övningsanläggningen Färjenäs

Färjenäs, med fastighetsbenämningen Göteborg Färjestaden 20:5, ägs av förbundet som förvärvade fastigheten 2003. RSG har uppfört ett rökövningshus på fastigheten som utöver olika byggnader för övning, förråd och kontor även rymmer oljecisterner, pump- och rörsystem för oljehantering samt en pir för lastning och lossning av oljefartyg, vilka samtliga är i bruk. Marken på Färjenäs har en hundraårig historik av oljehantering och därpå följande nedsmutsning och när oljehanteringen upphör måste området saneras. Delar av fastigheten Färjenäs, främst oljecisternerna och piren, har sedan förvärvet hyrts ut för fortsatt oljehantering samtidigt som övningsverksamhet har pågått parallellt. Uthyrningen har begränsat RSG:s tillgång till hela området och 2014 genom-fördes tre oberoende ekonomiska värderingar av fastigheten inför en eventuell för-säljning. Alternativa markområden inom medlemskommunerna undersöktes.

Skadeslöshetsåtagande I avtalet om fastighetsreglering mellan RSG och Nynas (Nynas AB, tidigare Nynäs AB) finns ett så kallat skadeslöshetsåtagande. Detta innebär att RSG har det ekonomiska ansvaret för saneringskostnader på området som avser föroreningar som tillkommit före 2003. Inför den planerade försäljningen av Färjenäs tillfrågades Nynas om möjligheten att överlåta den så kallade skadeslöshetsklausulen på en ny ägare, men förslaget avvisades av Nynas, som ansåg att betalningsåtagandet vid sanering ska kvarstå hos RSG.

Utifrån den inlåsningsproblematik som skadeslöshetsklausulen medför, bedömdes det vara bättre för förbundet att behålla Färjenäs och förfoga över hela området, bygga för en utökad utbildnings- och övningsverksamhet samt ha full rådighet över marken vid en sanering.

Överenskommelse med hyresgästen Stena Oil AB Den nuvarande hyresgästen Stena Oil AB (Stena Oil) hade ett indirekt besittningsskydd och den rättsliga grunden för att kunna bryta detta var att påvisa besittningsbrytande skäl, vilka för RSG:s del utgjordes av förbundets behov av att förfoga över marken för egen del. Stena Oil hade å sin sida skäl att begära att få fortsätta hyra delar av Färjenäs för sin pågående verksamhet. En eventuell tvist mellan parterna skulle ytterst avgöras i allmän domstol. Parterna valde istället en förhandlingslösning som också innebär att RSG och Stena Oil delar på riskerna, då utgången av en rättslig prövning är mycket osäker. Parterna undertecknade i juni en avsiktsförklaring om att RSG skulle ersätta Stena Oil med en på förhand beloppsbestämd andel av Stena Oils avflyttningskostnad. Kostnaden, som uppgår till 22,5 mkr, belastar i sin helhet årets resultat samt betraktas som en jämförelsestörande post i resultaträkningen. Stena Oil ska avflytta senast den 30 juni 2022.

Medlemssamrådet, förbundsstyrelsen och förbundsfullmäktige har deltagit under hela den beslutsprocess som ledde fram till överenskommelsen med Stena Oil. Det slutliga beslutet fattades av förbundsfullmäktige den 18 oktober 2018.

2(3)

Miljöutredningar Fastigheten är förorenad på grund av oljehantering sedan snart hundra år tillbaka. Det primära ansvaret för föroreningarna ligger på verksamhetsutövarna, Nynas respektive Stena Oil. RSG tog, genom en skadeslöshetsklausul i avtalet med Nynas, på sig det ekonomiska ansvaret gentemot Nynas för perioden fram till och med RSG:s förvärv av fastigheten 2003. I samband med förvärvet avsatte RSG 7 mkr för framtida sanerings-kostnader då miljöskulden vid förvärvsdatum uppskattades till mellan 7 och 20 mkr.

Stena Oil tog 2011 över verksamheten från Nynas. En utredning gällande miljö-situationen genomfördes då gemensamt av RSG, Stena Oil och Nynas. Utredningen visade på kontaminering av markområdet väster om bron med en uppskattad saneringskostnad på upp till 50 mkr beroende på omfattningen av saneringen. Tekniska utredningar rörande standarden på anläggningen visade på brister i såväl underhåll som av hantering av oljeprodukter.

Det är i första hand verksamhetsutövarna, inte RSG, som ansvarar för miljöskulden på Färjenäs och kommande krav på saneringsåtgärder. Ansvaret för kontamineringen på grund av oljehantering fördelas enligt följande:

Nynas från att oljehanteringen började på Färjenäs och fram till 2003 Nynas 2003–2011 Stena Oil 2011-så länge verksamheten pågår

Genom skadeslöshetsklausulen i avtalet mellan Nynas och RSG, har RSG gentemot Nynas tagit på sig det ekonomiska ansvaret för kontaminering som skett fram till 2003.

Länsstyrelsen har meddelat att Stena Oil och Nynas solidariskt ska dela på ansvaret för föroreningssituationen på Färjenäs och uppmanade 2017 parterna att komma in med en handlingsplan för hur saneringsåtgärder kommer att genomföras. RSG, Nynas och Stena Oil svarade gemensamt på ansvarsutredningen och påtalade att ingen komplett riskbedömning är gjord på området varför det är svårt att föreslå åtgärder. Miljö-konsultföretaget Golder Associates AB fick i början av 2018 i uppdrag av Stena Oil, Nynas och RSG att genomföra en platsspecifik riskbedömning omfattande de föroreningar som uppmätts i förhöjda halter inom det undersökta området och som kan kopplas till oljedepåverksamheten. Länsstyrelsen svarade med att påpeka att vissa delar av denna rapport var ofullständiga. Svar på länsstyrelsens synpunkter lämnades i slutet av december. Vid kommande möte med länsstyrelsen i februari 2019 ska handlingsplanen för fortsatt arbete diskuteras.

Området används idag för industriell verksamhet och är klassificerat som riskobjekt av länsstyrelsen. Naturvårdverket kan komma med nya riktvärden och förbundets planer att etablera verksamhet på Färjenäs kommer förmodligen att innebära krav på nya utredningar. RSG har sannolikt vissa möjligheter att påverka med vilka åtgärder och på vilket sätt saneringen genomförs, då markanvändningen påverkar vilka krav som ställs på markmiljön i området.

Avsättningar för sanering och utförda miljöåtgärder Enligt den miljötekniska utredning som genomfördes av SWEKO VIAK AB 2002, skulle kostnaden för sanering av den förorenade industrimarken uppgå till mellan 7 och 20 mkr. I samband med årsbokslutet 2003 gjordes en avsättning för framtida miljö-

3(3)

åtgärder med 7 mkr. Det lägre beloppet valdes därför att det inte förväntades bli aktuellt att sanera mark som inte skulle bebyggas.

Golder Associates AB tog 2011 fram kostnadsberäkningar för sanering av hela området. Kostnaderna beräknades då uppgå till sammanlagt högst 61,5 mkr och inkluderade, bland andra åtgärder, så kallad skimming av olja i fri fas på grundvattenytan, en åtgärd som förväntades pågå under fem till sju år. I samband med bokslutet 2012 avsattes därför ytterligare 10 mkr för skimming, men den saneringsinsatsen påbörjades inte.

Ett antal meter av kajkanten har förstärkts för att föroreningar inte ska spridas ut i älven från området. Kostnaden för kajförstärkningen uppgick till 10 mkr och stod klar 2017.

Av den totala avsättningen på 17 (7 plus 10) mkr för miljöåtgärder återstår 5,8 mkr efter att bland annat kajkanten förstärkts och ytterligare smärre miljöåtgärder vidtagits.

Medlemskommunernas representanter i medlemssamråd, förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse är väl införstådda med situationen på Färjenäs och att omfattningen och därmed ekonomiska konsekvenser i samband med sanering är ytterst osäkra. Beroende på val av saneringsmetoder och storleksordningen för de saneringsåtgärder som längre fram måste vidtas är det inte möjligt att beräkna kostnaderna och därför görs inte någon ytterligare avsättning för sanering i nuläget. RSG har ett eget kapital som överskrider de hittills beräknade kostnaderna för sanering och i diskussionerna om Färjenäs i medlemssamrådet har man uttryckt att det i första hand är det egna kapitalet som ska nyttjas vid en framtida sanering av området.

Framtida ägandeskap av fastigheten Göteborg Färjestaden 20:5 Förbundet hyr samtliga lokaler av medlemskommunerna förutom Färjenäs som ägs av RSG. Förbundsstyrelsen har initierat en utredning som ska redovisa möjligheterna för och konsekvenserna av Göteborgs Stads eventuella övertagande av ägandet av fastig-heten Göteborg Färjestaden 20:5. Den ska innehålla förslag till hur projektering och uppförande av lokaler samt konstruktioner för övningsändamål skulle kunna genom-föras. Utredningen ska belysa om det är möjligt att låta RSG hyra Färjenäs av Göteborgs Stad, så som sker med samtliga övriga brandstationer och anläggningar. Slutligen ska utredningen även omfatta förslag till framtida finansiell hantering av sanerings-kostnaderna.

Överföring av ägandet till Göteborgs Stad skulle också kunna påverka formen för förvaltning, drift, underhåll samt skötsel av Färjenäs. För RSG:s del skulle en likartad princip, där RSG:s inte alls äger fastigheter utan förhyr samtliga lokaliteter, förenkla den förbundsinterna fastighetsförvaltningen. Förbundets huvuduppdrag är inte att äga eller förvalta fastigheter. När nu utbildnings- och övningsverksamheten ska utvecklas på Färjenäs, bland annat genom nybyggnation, saknar RSG kompetens och resurser för genomförandet. Förbundet ska däremot aktivt delta i utformningen av ett framtida Färjenäs.

www.rsgbg.se

Statistik över genomförda räddningsuppdrag 2019 Räddningstjänsten Storgöteborg

Diarienummer: 0011/20

2020-01-17 Tove Nyth och Per Jarring Olycksutredning & Analys, Operativ chefs stab

Bilaga 2: Statistik över genom-förda räddningsuppdrag 2019

Statistik över genomförda räddningsuppdrag 2019

2

Innehåll Inledning ................................................................................................................................................. 3

Resumé 2019 ........................................................................................................................................... 3

Händelser under året ........................................................................................................................... 4

Räddningsuppdrag................................................................................................................................... 5

Bränder ................................................................................................................................................ 7

Bostadsbränder ................................................................................................................................ 8

Bränder där människor skadas och omkommer .............................................................................. 9

Bränder i och omkring utbildningslokaler ...................................................................................... 9

Bränder orsakade av levande ljus och fyrverkerier ....................................................................... 10

Trafikolyckor..................................................................................................................................... 11

Sjukvårdsuppdrag .............................................................................................................................. 11

Drunkning och drunkningstillbud ..................................................................................................... 12

Insatser i samband med självmord och självmordsförsök................................................................. 12

Automatlarm ..................................................................................................................................... 12

Olycksutredning & Analys .................................................................................................................... 13

Händelserapporter och utvärderingar ............................................................................................... 13

Olycksutredning ................................................................................................................................ 13

Presentationsmöte ............................................................................................................................. 13

Sakkunnigutlåtanden ......................................................................................................................... 13

Bilaga: Tabeller och diagram ................................................................................................................ 14


3

Inledning Inom Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG) genomförs varje år ett stort antal räddnings-uppdrag. Varje uppdrag dokumenteras i en händelserapport som sedan utgör grunden för det uppföljningsarbete som bedrivs inom Olycksutredning & Analys. Dessa rapporter skickas också till Myndigheten för samhälls-skydd och beredskap (MSB) för nationell sammanställning. På detta sätt skapas un-derlag till en nationell databas med statistik-uppgifter från alla kommuner och räddnings-tjänster i Sverige (IDA, http://ida.msb.se). Syftet med denna rapport är att samman-ställa uppgifter om förbundets utryckande verksamhet med hjälp av dokumentation från genomförda räddningsuppdrag, värdera och analysera statistikunderlaget för att kunna ge en bild av olycksrisker inom för-bundet, samt visa på trender och tendenser. Databasen med händelserapporter utgör grunden för denna analys och tidsperioden för datainsamling är 1 januari 2015 - 31 de-cember 2019. Eftersom uppgifter hämtats från räddnings-tjänstens eget system omfattas endast de händelser som kommit till räddningstjäns-tens kännedom och som har bedömts kräva någon form av åtgärd eller beslut inom ra-men för räddningstjänstens uppdrag. Vid årsskiftet 2015/2016 infördes en uppda-terad version av insatsrapporten, som samti-digt bytte namn till händelserapport. Händel-serapporten skiljer sig på flera punkter från den gamla insatsrapporten, varför över-gången innebär ett statistikbrott att ta hän-syn till vid analyser. Det kan finnas områden där skillnader i statistiken (före respektive efter 2015) delvis kan förklaras med sta-tistikbrottet. Ett exempel på ett sådant om-råde är Bostadsbränder. Sedan 2016 är även äldreboenden, övriga vårdboenden och elev-/studenthem helt eller delvis inkluderade i verksamhetskategorin Bostad. Tidigare ingick Äldreboenden (Åldringsvård) och Övrig vårdbyggnad istället i verksamhetskategorin Vård medan Elev-/Studenthem ingick i verk-samhetskategorin Allmän byggnad.

Mer information om händelserapporten finns på http://handelserapport.msb.se/. I rapporten används följande begrepp: - Småhus: Avser objektstyperna villa, rad-

hus, parhus, kedjehus och fritidshus. - Utbildningslokaler: Avser objektstyperna

skola, förskola och fritidsgård.

Resumé 2019 2019 genomförde RSG totalt 8 951 rädd-ningsuppdrag, vilket är färre än 2018, men på samma nivå som medelvärdet för de sen-aste fem åren. Det har bland annat inträffat färre bränder utomhus, då vår och sommar 2019 inte har varit lika varm och torr som 2018. Av samma anledning syns även färre drunkningstillbud jämfört med 2018. Antalet IVPA-uppdrag ökar fortsatt men antalet Hjälp till hemtjäns-ten har minskat jämfört med föregående år. Två tredjedelar av alla byggnadsbränder in-träffar i ett bostadshus. Under året har det inträffat 492 bränder i bostadshus, vilket är en minskning jämfört med medelvärdet 2015-2019. Under året har fyra personer omkommit vid fyra olika bränder, alla i bostäder. Tre inträf-fade i lägenheter i flerbostadshus och en i en villa. I år har antalet bränder i och omkring skolor, förskolor och fritidsgårdar ökat något jäm-fört med 2018, men antalet är ungefär samma som medelvärdet för de senaste fem åren. 2019 genomfördes färre räddningsuppdrag i samband med trafikolyckor, en minskning med 12 % jämfört med medelvärdet för de senaste fem åren.

http://handelserapport.msb.se/


4

Händelser under året En eftermiddag i februari inträffade en hän-delse där allmänheten uppfattade att ett fordon försökte köra på människor, samt att skjutva-pen fanns synligt, på Kungsportsavenyn, Göte-borg. Vid 112-samtal till SOS blev händelsen kategoriserad som ”PDV-händelse” (Pågående Dödligt Våld). Detta innebär att SOS Alarm, en-ligt särskild rutin, larmar polis, räddningstjänst, sjukvård och krisberedskap parallellt och med hög prioritet. Händelsen visade sig dock inte vara ”skarp” utan kunde avslutas efter någon timme. Situationen visar på den nya risk-bild som finns i vår omgivning och på vikten av att inblandade samhällsaktörer jobbar tillsam-mans.

I början av april inträffade en kraftig brand i en industrifastighet på Exportgatan, Hisingen. Branden hotade initialt att sprida sig till närlig-gande fastigheter, men kunde begränsas, tack vare byggnadens konstruktion samt en omfat-tande räddningsinsats. Branden stoppades vid mitten av byggnaden och därmed kunde ska-dorna begränsas i övriga delen av fastigheten.

April var även en intensiv månad med avse-ende på terräng- och skogsbränder. Den mest omfattande branden inom RSG:s område inträf-fade i Eskilsby, Härryda. RSG deltog även vid in-satser utanför förbundsområdet, till exempel i Lilla Edet, där två samtidiga skogsbränder in-träffade. Vid sådana tillfällen blir det operativa samarbetet inom GR extra värdefullt. Detta samarbete har tagit ytterligare ett steg under hösten då det numera är ett gemensamt opera-tivt ledningssystem inom GR.

Sommaren var med avseende på skogsbränder lugnare än normalt. Däremot inträffade, som det ofta gör under denna del av året, skyfall som skapade problem för infrastruktur och fas-tigheter. I början av september fick delar av Kållereds köpstad samt E6:an stängas av på grund av omfattande översvämningar i sam-band med kraftigt regn. En söndag i mitten på september startade en brand i Slottskogshallen, Göteborg. Den aktu-ella kvällen blåste det kraftigt (upp till 25 m/s i byvind) vilket gjorde insatsen än mer svår att hantera. Räddningspersonalen lyckades för-hindra brandspridning till närliggande fastig-heter (bl a Slottsskogsvallen) men friidrottshal-len gick inte att rädda. Ett garage i Landvetter började brinna i början av november efter en mycket kraftig explosion i ett fordon. Flera andra fordon skadades också men ingen person skadades allvarligt. Detta ut-gör ännu ett exempel på händelse som skapar nya och svårbedömda risker för vår personal vid de olika insatssituationer som vi ställs inför.

Under slutet av december månad uppstod en kraftig brand i ett flerfamiljshus på Rubingatan, Frölunda. Branden startade i anslutning till en balkong och spred sig upp till vindsutrymmet på fastigheten där den kunde begränsas. Rök- och vattenskador, av olika omfattning, drab-bade dock många av lägenheterna i huset och tre personer fick föras till sjukhus.


5

Räddningsuppdrag 2019 genomförde RSG totalt 8 951 räddnings-uppdrag, vilket är färre än 2018 (9 315 stycken), men på samma nivå som medelvärdet för de senaste fem åren (8 902 stycken). ANTAL RÄDDNINGSUPPDRAG 2019

8 951

Räddningsuppdragen delas in i kategorierna Olycka/tillbud, Larm utan tillbud och Sjukvårds-uppdrag/Annat uppdrag. Tabell 1 visar antalet räddningsuppdrag 2019 för olika händelsety-per inom respektive kategori. Färgerna i tabellen illustrerar avvikelser gente-mot medelvärdet för 2015-2019. Grön är mer

än tioprocentig minskning av räddningsupp-drag och röd mer än tioprocentig ökning av räddningsuppdrag. För en mer detaljerad tabell över antal räddningsuppdrag, fördelat per hän-delsetyp och år se Bilaga, Tabell A. Kategorin Olycka/tillbud innebär de tillfällen då räddningsstyrkan har larmats ut till, och i de flesta fall hanterat konsekvenserna av, händel-ser orsakade av exempelvis bränder, trafiko-lyckor och utsläpp av farligt ämne. Totalt stod denna kategori för drygt 40 % av RSG:s upp-drag under 2019, vilket är en lägre andel än ti-digare år.

Tabell 1. Fördelning av räddningsuppdrag per händelsetyp 2019. Bilden illustrerar även eventuella förändringar 2019 gentemot medelvärdet för perioden 2015-2019.

HÄNDELSETYP 2019 Medelvärde 2015 - 2019

Olycka/tillbud 3 915 4 346 Brand i byggnad 779 822

Brand, ej i byggnad 1 111 1 319 Trafikolycka (väg, spår, flyg, sjö) 1 170 1 300

Utsläpp av farligt ämne 210 222 Drunkning/tillbud 34 41 Nödställd person 277 276

Naturolycka 102 89 Övrig händelse 232 277

Larm utan tillbud 3 604 3 456 Automatlarm utan brandtillbud 2 761 2 642

Annan händelse utan risk för skada 843 814 Sjukvårdsuppdrag/Annat uppdrag 1 139 884

I väntan på ambulans (IVPA) 865 615 Annan hjälp till ambulans 186 159

Hjälp till polis 22 20 Hiss, utan risk för personskada 12 19

Sanering vägbana 2 2 Hjälp till hemtjänsten 11 28

Teknisk service 13 8 Annat uppdrag 28 32

Återkallades före ankomst 293 216

TOTALT 8 951 8 902


6

Kategorin Larm utan tillbud, 40 % av uppdra-gen, innefattar exempelvis obefogade automat-larm och falsklarm. Cirka 13 % av uppdragen kategoriseras som Sjukvårdsuppdrag eller Annat uppdrag, vilket innebär uppdrag som inte räknas som rädd-ningstjänst, till exempel I väntan på ambulans (IVPA), sanering av vägbana och hjälp till am-bulans och polis. Utöver ovanstående rubriker finns även uppgift om antal avbrutna larm, det vill säga larm där styrkan har återkallats före ankomst till skade-plats. Antalet Brand, ej i byggnad är färre än 2018, då vår och sommar 2019 inte har varit lika varm och torr som 2018. Av samma anledning syns även något färre drunkningstillbud jämfört med 2018. Antalet IVPA-uppdrag (Hjärtstopp-slarm) och Annan hjälp till ambulans ökar fort-satt men antalet Hjälp till hemtjänsten har minskat jämfört med föregående år. En utförli-gare beskrivning av detta finns under avsnittet Sjukvårdsuppdrag. Kategorin Naturolycka är högre än medelvärdet 2015-2019. Till denna kategori hör till exempel regnoväder och stormar. Det stora antalet 2019 beror bland annat på skador till följd av kraf-tiga vindar under ett dygn i mitten av septem-ber samt ett lokalt skyfall som orsakade över-svämningar i bostäder, Kållereds köpstad samt på E6:an. Vid en jämförelse månad för månad är det framförallt maj till juli som sticker ut, med färre uppdrag jämfört med 2018, samt april och au-gusti, med fler uppdrag än 2018 (Diagram 1). Enligt tidigare resonemang är detta relaterat till vädret.

Diagram 1. Antal räddningsuppdrag fördelat per månad, 2019 (gul) jämfört med 2018 (grön) och medelvärdet för 2015-2019 (orange).

Drygt 70 % av räddningsuppdragen genomför-des i Göteborg. Därefter följer Mölndal (9 %), Kungsbacka (7 %), Lerum, Härryda och Partille (omkring 4 % var). 70 räddningsuppdrag (mot-svarande cirka 1 %) genomfördes i kommuner utanför Storgöteborgs förbundsområde, varav 55 stycken inom GR. Detta är en ökning jämfört med tidigare år, vilket kan förklaras med det utökade samarbetet mellan räddningstjäns-terna inom GR. (Bilaga, Tabell B) De flesta räddningsuppdragen sker under dag- och kvällstid, mellan klockan 08:00-21:00, med en tydlig topp klockan 16. (Diagram 2)

Diagram 2. Räddningsuppdrag fördelade över dygnet.


7

Bränder 2019 genomförde RSG totalt 1 890 räddnings-uppdrag i samband med bränder, vilket inne-bär ungefär hälften av kategorin Olycka/tillbud och 20 % av alla räddningsuppdrag.

20 % AV RÄDDNINGSUPPDRAGEN ÄR BRÄNDER

Antalet bränder 2019 är betydligt färre än 2018 (2 331 stycken) och medelvärdet 2015-2019 (2 141 stycken), framförallt beroende på färre bränder i skog och mark. Även antalet bränder i byggnad ligger på en lägre nivå jäm-fört med både 2018 och medelvärdet för de senaste fem åren. (Bilaga, Tabell C) Antalet Brand i byggnad (779 stycken) var rela-tivt jämnt fördelade över årets månader (Dia-gram 3a). Antalet Brand, ej i byggnad (1 111 stycken) är till stor del relaterat till vädret, vil-ket gör att antalet uppdrag inom denna kate-gori varierar från år till år. I år har det inträffat färre Brand, ej i byggnad än normalt under maj till juli. Däremot inträffade det fler bränder ut-omhus under april jämfört med både 2018 och medelvärdet 2015–2019. (Diagram 3b). Bränder i persontät och/eller utrymningskri-tisk verksamhet har minskat både jämfört med 2018 och med medelvärdet 2015-2019. Det är framförallt i verksamhetstyperna kontor, re-staurang och hotell som antalet bränder har minskat. Ungefär en tredjedel av det totala antalet brän-der bedöms vara avsiktliga enligt händelserap-porterna. Merparten sker i Göteborg där det,

liksom förra året, syns en stor geografisk sprid-ning av de avsiktliga bränderna (Bild 1). På Angereds stationsområde syns fortsatt en lägre nivå jämfört med 2015-2017.

Bild 1. Avsiktliga bränder 2019 (intensitetskarta).

RSG har de senaste åren arbetat med indikato-rer för social oro där avsiktlig brand i skola, förskola och fritidsgård utgör en av flera para-metrar. Andra indikatorer på social oro är av-siktliga bränder i fordon, containrar och bo-stadshus. Diagram A (Bilaga) visar alla avsikt-liga bränder 2019 fördelat per stationsområde och miljö/startobjekt. Antalet bränder i personbilar ligger på en lägre nivå än både 2018 och de senaste fem åren, vil-ket innebär i snitt fyra bränder per vecka. Un-gefär 30 % förmodas vara avsiktliga. Antalet containerbränder ligger på motsvarande nivå som 2018, vilket är en fortsatt låg nivå relativt 2015-2017. Det inträffar i snitt tre container-bränder per vecka och ungefär 40 % förmodas vara avsiktliga. (Bilaga, Diagram B och C).

Diagram 3a. Brand i byggnad fördelat per månad 2019 jäm-fört med 2018 och medelvärdet för 2015-2019.

Diagram 3b. Brand, ej i byggnad fördelat per månad 2019 jämfört med 2018 och medelvärdet för 2015-2019.


8

Bostadsbränder Omkring två av tre byggnadsbränder inträffar i ett bostadshus. Vid årsskiftet 2015/2016 ökade antalet registrerade bostadsbränder markant (till följd av nya händelserapporten), men har efter det stabiliserats på ett medelvärde runt 550 bränder per år.

2 AV 3 BYGGNADSBRÄNDER INTRÄFFAR I ETT BOSTADSHUS

2019 inträffade 492 bostadsbränder, det vill säga en minskning jämfört med medelvärdet 2015-2019. (Diagram 4)

Diagram 4. Antal bränder i bostadshus, 2015-2019.

Majoriteten av bostadsbränderna (drygt 70 %) sker i flerbostadshus. (Bilaga, Tabell E). Det har inträffat färre bostadsbränder i januari, mars och december jämfört med hur fördel-ningen normalt ser ut per månad (medelvärdet 2015-2019). (Bilaga, Diagram D) Bostadsbränder inträffar oftast under eftermid-dagen och kvällen. Årets fördelning ser an-norlunda ut än föregående år på så sätt att det har inträffat jämförelsevis väldigt få bostads-bränder klockan 16 och 20. (Diagram 5)

Diagram 5. Bostadsbränder fördelade över dygnet.

Merparten av bostadsbränderna inom RSG in-träffar i Göteborg (70 %), men per 1 000 invå-nare ligger Partille, Göteborg och Mölndal på ungefär samma nivå 2019 (0,6). I stadsdelarna Angered, Askim-Frölunda-Högsbo, Majorna-Linné och Östra Göteborg syns en betydande minskning av antal bostadsbränder per 1 000 invånare. (Bilaga, Tabell F och Tabell G) Omkring 15 % av bränderna i flerbostadshus skedde i gemensamhetsutrymmen (ej bostads-yta) exempelvis soprum, trapphus, källare, vind och tvättstuga, där andelen avsiktliga bränder är hög. Detta är en lägre andel jämfört med 2018 (20 %). De vanligaste kända brandorsakerna i flerbo-stadshus är spisbränder (33 %), fel i utrustning (10 %) och avsiktliga bränder (9 %). De vanlig-aste kända brandorsakerna i småhus är fel i ut-rustning (20 %), spisbränder (11 %) samt av-siktliga bränder (5 %). Diagram 6 visar fördelningen av brandorsaker för alla bostadstyper 2019.

Diagram 6. Brandorsaker vid bostadsbränder (alla bostadstyper) enligt RSG:s händelserapporter, 2019

RSG har sedan ett par år tillbaka deltagit i den nationella insamlingen av data kring bostads-bränder, Lärande från bostadsbränder. Utifrån det insamlade materialet har MSB gjort en första nationell analys vilken visar att: • Ensamstående är något överrepresenterade i bostadsbränder, medan sammanboende är nå-got underrepresenterade • Hushåll med barn är något överrepresente-rade när det gäller bostadsbränder, medan hus-håll utan barn är något underrepresenterade


9

• Ensamstående saknar fungerande brandvar-nare i större utsträckning än sammanboende • Hushåll utan barn saknar fungerande brand-varnare i större utsträckning än hushåll med barn • Andelen bränder orsakade av spisen är större hos ensamstående än hos sammanboende • Andelen bränder orsakade av fel i (teknisk) utrustning är dock större hos sammanboende än hos ensamstående • Rökning är en vanligare brandorsak hos en-samstående samt i hushåll utan barn

Bränder där människor skadas och omkommer Under året har fyra personer omkommit vid fyra olika bränder inom förbundets område. Medelvärdet per år för 2015–2019 är fem per-soner (Bilaga, Tabell D). Tre av bränderna in-träffade i lägenheter i flerbostadshus och en i en villa. Tre var män och en kvinna, en i femtio-årsåldern, övriga omkring 70 år. Två av bränderna startade i sovrum, varav en av okänd anledning och en i sängen, troligtvis till följd av rökning. En av bränderna orsakades troligtvis av ett fel i elektronisk utrustning och en förmodas ha startat i anslutning till kakelug-nen. På nationell nivå visar preliminära siffror att 85 personer har omkommit till följd av bränder under 2019, varav nästan 70 % män. Antalet är högre än 2018 (73 stycken), men fortsatt lägre än medelvärdet för perioden 2015-2019 (96 stycken). (www.msb.se)

Under året har omkring 50 personer avtrans-porterats till vårdenhet i samband med brän-der inom RSG:s område (enligt händelserap-porterna), vilket är färre än 2018 (omkring 70 stycken). Vid omkring 15 tillfällen har RSG (enligt hän-delserapporterna) genomfört akut omhänder-tagande åtgärder i samband med bränder. Ett tiotal avser livräddning genom rökdykning el-ler utrymning via höjdfordon. Andra exempel på åtgärder är kylning av brännskada och hjärt- och lungräddning.

Bränder i och omkring utbildningslokaler I år har antalet bränder i och omkring skolor, förskolor och fritidsgårdar (92 stycken) ökat något jämfört med 2018 (77 stycken), men an-talet är ungefär samma som medelvärdet för de senaste fem åren. (Diagram 7) Den månadsvisa fördelningen av antalet brän-der i och omkring utbildningslokaler visar på en stor variation från år till år. 2019 var det fler bränder i januari och maj jämfört med medel-värdet 2015-2019. Jämfört med 2018 var det i år fler bränder under juli och augusti. (Bilaga, Diagram E). Bränder i och omkring utbildningslokaler in-träffar normalt mitt på dagen eller på kvällar. Under 2019 har det även inträffat ett relativt stort antal bränder på förmiddagar, klockan 9-11. (Bilaga, Diagram F)

2015 2016 2017 2018 2019 Avsiktlig brand 30 64 65 41 54 Övrig brand 36 44 26 35 38 Total Summa 66 108 91 76 92

Diagram 7. Bränder i och omkring utbildningslokaler, 2015-2019

http://www.msb.se/


10

Omkring 60 % av bränderna i och omkring ut-bildningslokaler bedöms enligt händelserap-porterna vara avsiktliga (medel 2015-2019).

De avsiktliga bränderna i skolor är främst ett problem i Göteborg. Vi ser likt föregående år att det är en eller flera skolor i en kommun som ut-märker sig negativt och RSG har haft reaktiva förebyggande åtgärder och samverkat vid be-hov. Tabell 2 visar utvecklingen av antal bränder i och omkring utbildningslokaler fördelade per kommun 2015-2019. Den största ökningen jämfört med 2018 syns i Göteborg, medan öv-riga kommuner ligger på en relativt konstant nivå. Tabell 2. Bränder i och omkring skolor, förskolor och fritids-gårdar fördelade per kommun, 2015-2019.

Bränder orsakade av levande ljus och fyrverkerier Mellan första adventshelgen och trettonhelgen larmades RSG till nio brandtillbud som orsakats av levande ljus eller tomtebloss. Detta är unge-fär samma som föregående år (åtta stycken). (Bilaga, Tabell H)

Under samma period har minst sju incidenter med fyrverkerier rapporterats, jämfört med fö-regående år då det inträffade nio händelser or-sakade av fyrverkerier, enligt dokumentation av förmodad orsak i händelserapporterna.

Det finns troligen ett mörkertal när det gäller bränder orsakade av fyrverkerier utomhus, ef-tersom det generellt kan vara svårt att fast-ställa orsaken till exempelvis bränder i contain-rar, soptunnor etc.

60 % AV SKOLBRÄNDERNA ÄR FÖRMODAT AVSIKTLIGA


11

Trafikolyckor 2019 genomfördes färre räddningsuppdrag i samband med trafikolyckor (1 170 stycken) jämfört med 2018 (1 322 stycken) och me-delvärdet för 2015-2019 (1 300 stycken). (Diagram 8)

Diagram 8. Trafikolyckor, 2015-2019

Minskningen jämfört med 2018 är genomgå-ende för alla månader. (Bilaga, Diagram G). De flesta trafikolyckorna inträffar på Gårdas, Lundbys och Angereds stationsområden. Jämfört med 2018 har trafikolyckorna mins-kat mest på Gårdas och Frölundas stations-områden. RÄDDNINGSUPPDRAGEN VID TRAFIK-OLYCKOR HAR MINSKAT MED

12 %

Trenden sedan flera år tillbaka är att flest räddningsuppdrag vid trafikolyckor sker un-der eftermiddagen med en topp vid rusnings-trafiken runt 16-tiden. Detta stämmer även på siffrorna för 2019, men det går också att se toppar på morgonen (06-08) samt runt lunch (12-13). (Bilaga, Diagram H) Vid nästan 90 % av trafikolyckorna är en el-ler flera personbilar inblandade och vid cirka 20 % är en eller flera last- eller tankbilar in-blandad, vilket överensstämmer med tidi-gare år.

Antalet trafikolyckor med spårbunden trafik (36 stycken) är något färre än föregående år (48 stycken).

Sjukvårdsuppdrag Under de senaste åren har det skett ett antal avtalsförändringar, med avseende på IVPA- och sjukvårdsuppdrag, som påverkar statisti-ken. Efter 2015 syns en minskning som är kopplad till avtalsförändringen gällande IVPA-uppdrag i Södra Skärgården (från 1 februari 2016). Från och med 1 juli 2017 har RSG ett nytt avtal med Sahlgrenska Universi-tetssjukhuset avseende Hjärtstoppslarm (IVPA-avtal). Detta avtal gäller för Göteborg, Mölndal, Härryda och Partille kommun.

Denna avtalsförändring gav inget utslag i sta-tistiken för 2017, men 2018 syntes en tydlig ökning av antalet IVPA-uppdrag (773 stycken). En ökning som har fortsatt under 2019, då det har genomförts 865 uppdrag. (Diagram 9)

Diagram 9. Sjukvårdsuppdrag, 2015-2019

Utvecklingen inom detta område följs nog-grant upp av förbundet. Fortsatta diskussion-er förs också med övriga sjukvårdshuvud-män (inom RSG:s område) kopplat till fram-tida utformning av avtal. Under 2019 har uppdragstypen Hjälp till hemtjänst minskat med mer än 60 % jämfört med 2018. Det större antalet 2018 beror framförallt på flera återkommande uppdrag på ett par olika adresser.


12

Drunkning och drunk-ningstillbud Under året har RSG genomfört 34 räddnings-uppdrag i samband med drunkning eller drunkningstillbud. Enligt händelserappor-terna har två personer omkommit i samband med dessa uppdrag. Motsvarande siffror för 2018 är 48 räddningsuppdrag och sex stycken omkomna. Vid fem tillfällen (enligt händelserapporterna) har räddningstjänsten genomfört akut omhändertagande åtgärder i samband med drunkningstillbud. Svenska Livräddningssällskapets nationella statistik visar preliminärt att 57 personer har omkommit i drunkningsolyckor under 2019 (till och med november), vilket är be-tydligt färre än under samma period 2018, då totalt 128 personer omkom. Det lägre an-talet 2019 beror framförallt på att vår och sommar inte har varit lika varma som 2018.

Insatser i samband med självmord och själv-mordsförsök Räddningstjänsten genomför varje år ett an-tal räddningsuppdrag i samband med själv-mord och självmordsförsök. Enligt RSG:s händelserapporter var antalet uppdrag i år 146 stycken. Medelvärdet för de senaste åren är drygt 130 per år. Dessa siffror är troligtvis i underkant, då även andra händelsetyper ibland kan orsakas av självmord och själv-mordsförsök, till exempel trafikolyckor, bränder och sjukvårdsuppdrag. När det gäller självmord och självmordsför-sök vid de tre högbroarna inom förbundsom-rådet (Älvsborgsbron, Angeredsbron och Göta älvbron) visar insatsstatistiken att RSG genomför omkring 50 insatser per år (medel-värde 2015-2019) i samband med hopp och hot om hopp från högbro. Sedan 2018 syns en minskning och i år har det genomförts 33 uppdrag.

Sedan 2018 har det dock noterats ett något större antal räddningsuppdrag i samband med självmord och självmordsförsök i anslut-ning till andra typer av broar/vägavsnitt än högbroarna, till exempel trafikmot, vägbroar och gångbroar över motorväg och leder. Under juni och juli 2019 genomfördes fler räddningsuppdrag i samband med självmord och självmordsförsök jämfört med 2018. Ök-ningen är inte relaterad till hopp och hot om hopp från högbroarna, utan till andra miljöer såsom exempelvis spårområden och i bostä-der. Under första kvartalet 2019 färdigställdes nya hoppskydd på Älvsborgsbron. RSG deltar fortsatt i Trafikverkets arbete med att följa upp effekten av nya hoppskydd/staket på högbroar.

Automatlarm Under året har det inkommit totalt 3 036 automatiska brand- och sprinklerlarm i för-bundet. Av det totala antalet larm har 241 stycken varit befogade vilket är en liten minskning jämfört med föregående år. (Dia-gram 10). Drygt 90 % av de automatiska brand- och sprinklerlarmen är obefogade. De vanligaste kända orsakerna till obefogade larm är oakt-samhet vid matlagning och hantverkare.

Diagram 10. Automatiska brand- och sprinklerlarm, 2015-2019


13

Olycksutredning & AnalysHändelserapporter och utvärderingar Sedan 2012 är det möjligt för våra rapportskri-vare att skapa en eller flera utvärderingar kopplat till varje räddningsuppdrag. Dessa ut-värderingar används i förbundets interna ut-vecklingsarbete och innehållet i händelserap-porter och utvärderingsflikar förmedlas regel-bundet till ansvariga inom förbundet. 2019 registrerades 811 stycken utvärderings-poster och de är fördelade enligt följande: Före-byggande insatser (inklusive Automatlarm) 66 %, Räddningsinsats 18 %, Fordon/Utrustning 15 % och Övrigt 1 %. Under 2019 har drygt 200 händelserapporter efterfrågats och lämnats ut till andra myndig-heter, företag, media och privatpersoner.

Olycksutredning Vid olyckor som kan förväntas ge organisat-ionen speciella kunskaper och erfarenheter, kompletteras händelserapporten med en olycksutredning. Olycksutredningarna ska ut-formas efter ett muntligt eller skriftligt upp-drag med syfte och frågeställningar. Förslag på innehåll till olycksutredningar är välkomna från alla inom organisationen. Under 2019 har följande fem olycksutredningar avslutats (datum anger när händelsen inträf-fade):

2018-08-30 Dödsbrand, Kryssdäcket, Göteborg 2018-11-30 Dödsbrand, Karl Johansgatan, Göteborg 2019-01-21 Dödsbrand, Pianogatan, Göteborg 2019-02-18 Faktainsamling: Misstänkt PDV-händelse, Göteborg 2019-04-16 Dödsbrand, Lövskogsgatan, Göteborg

Utöver dessa pågår arbetet med tre utred-ningar från händelser som inträffade under 2019 (datum anger när händelsen inträffade):

2019-09-15 Brand i byggnad, Slottsskogshallen, Göteborg 2019-09-20 Dödsbrand, Ödmansgatan, Göteborg 2019-11-28 Dödsbrand, Lottas väg, Lerum

Utredningarna har redovisats internt via bland annat mail och interna hemsidan, samt presen-terats för berörda i olika mötesforum. Utred-ningar skickas även till externa myndigheter, organisationer och andra intressenter, såsom MSB, Trafikverket och fastighetsägare.

Presentationsmöte Ou&A genomför varje år ett presentationsmöte, där aktuella utredningar, statistiksammanställ-ningar och andra relevanta erfarenheter redo-visas och diskuteras. Tanken är att sprida erfa-renheter och skapa möjlighet till dialog i syfte att verka för en lärande organisation. Till dessa möten bjuds alla i organisationen in. Även ex-terna personer kan bjudas in för att utveckla och inspirera. Presentationsmötena filmas och tillgängliggörs via Insidan. Årets möte i februari innehöll följande delar: - Statistik över genomförda räddningsupp-

drag 2018 och aktuella olycksutredningar. - TEMA: Brand i bostad

o Forskningsprojekt: Bostadsbränder i storstadsområden (Malmö Högs-kola)

o RSG:s arbete med strategin ”Brand-skydd i bostad”

o Brandförebyggande arbete hos Bo-stads AB Poseidon

Sakkunnigutlåtanden Under 2019 har RSG upprättat och lämnat ut 32 stycken sakkunnigutlåtanden till Polis och åklagare angående risk för spridning av brand och rök (44 stycken 2018).

Bilaga: Tabeller och diagram

14

Bilaga: Tabeller och diagram Tabell A. Räddningsuppdrag fördelade per händelsetyp, 2015-2019

HÄNDELSETYP 2015 2016 2017 2018 2019

Olycka/tillbud 4 485 4 568 4 244 4 516 3 915 Brand i byggnad 772 856 845 856 779

Brand, ej i byggnad 1 393 1 409 1 207 1 475 1 111 Trafikolycka (väg, spår, flyg, sjö) 1 305 1 358 1 347 1 322 1 170

Utsläpp av farligt ämne 208 250 208 234 210 Drunkning/tillbud 36 50 36 48 34 Nödställd person 251 291 292 269 277

Naturolycka 174 43 76 51 102 Övrig händelse 346 311 233 261 232

Larm utan tillbud 3 334 3 295 3 555 3 493 3 604 Automatlarm utan brandtillbud 2 467 2 559 2 772 2 650 2 761

Annan händelse utan risk för skada 867 736 783 843 843 Sjukvårdsuppdrag eller annat uppdrag 1 038 560 615 1 066 1 139

IVPA 714 351 373 773 865 Annan hjälp till ambulans 177 122 132 180 186

Hjälp till polis 28 18 15 15 22 Hiss, utan risk för personskada 38 7 14 26 12

Sanering vägbana 4 1 2 3 2 Hjälp till hemtjänsten 39 20 38 31 11

Teknisk service 5 4 8 8 13 Annat uppdrag 33 37 33 30 28

Återkallades före ankomst 65 285 199 240 293

TOTALT 8 922 8 708 8 613 9 315 8 951

Tabell B. Räddningsuppdrag fördelade per kommun, 2015-2019

KOMMUN 2015 2016 2017 2018 2019 Göteborg 6 494 6 352 6 296 6 703 6 380 Härryda 375 400 371 399 373 Kungsbacka 610 611 567 641 640 Lerum 421 395 387 431 387 Mölndal 669 598 634 743 772 Partille 325 307 317 341 329 Övriga 28 45 41 57 70

TOTALT 8 922 8 708 8 613 9 315 8 951

Tabell C. Bränder, 2015-2019

2015 2016 2017 2018 2019 Brand i byggnad 772 856 845 856 779 Brand, ej i byggnad 1 393 1 409 1 207 1 475 1 111 TOTALT 2 165 2 265 2 052 2 331 1 890


15

Diagram A. Avsiktliga bränder 2019 fördelat per stationsområde och på kategorier skola, bostad, container, personbil, skog/mark och övrigt. I övrigt ingår bl a avsiktliga bränder i moped/båt, papperskorg, kabelbränning etc.

Diagram B. Bränder i personbilar, 2015-2019


16

Diagram C. Bränder i sopcontainer och återvinningscontainer, 2015-2019

Tabell D. Omkomna personer i bränder inom RSG, 2015-2019

ANTAL 2015 2016 2017 2018 2019 Omkomna i bränder 4 6 7 4 4

Tabell E. Bostadsbränder fördelade per bostadstyp, 2015-2019

BOSTADSTYP 2015 2016 2017 2018 2019

Flerbostadshus 339 397 406 410 358 Parhus, radhus, kedjehus 21 38 30 21 25 Villa 82 97 83 95 86 Fritidshus 7 8 8 8 6 Annan bostadstyp 15 19 14 11 17

TOTALT 464 559 541 545 492

Tabell F. Bostadsbränder fördelade per kommun, 2015-2019

KOMMUN 2015 2016 2017 2018 2019 Göteborg 357 409 431 401 342 Härryda 14 26 18 19 18 Kungsbacka 27 39 31 43 45 Lerum 21 24 11 17 16 Mölndal 25 36 30 44 40 Partille 18 21 17 19 24 Övriga 2 4 3 2 7

TOTALT 464 559 541 545 492


17

Tabell G. Bostadsbränder per 1 000 invånare, fördelat per kommun och stadsdel (Göteborg), 2015-2019 Siffran för hela Sverige är hämtad från MSB (ida.msb.se).

KOMMUN/Stadsdel 2015 2016 2017 2018 2019 Göteborg 0,68 0,73 0,76 0,7 0,59

Angered 1,33 1,23 1,61 1,12 0,87 Askim-Frölunda-Högsbo 0,84 0,72 0,68 0,63 0,38

Centrum 0,61 0,59 0,57 0,7 0,68 Lundby 0,74 0,52 0,66 0,65 0,62

Majorna-Linné 0,69 0,83 0,72 0,6 0,47 Norra Hisingen 0,44 0,5 0,47 0,56 0,52

Västra Göteborg 0,28 0,6 0,53 0,47 0,52 Västra Hisingen 0,5 0,69 0,73 0,42 0,42

Örgryte-Härlanda 0,56 0,61 0,51 0,74 0,62 Östra Göteborg 0,85 1,12 1,28 1,21 0,87

Härryda 0,38 0,7 0,48 0,5 0,47 Kungsbacka 0,34 0,48 0,38 0,52 0,53 Lerum 0,6 0,59 0,26 0,4 0,38 Mölndal 0,49 0,56 0,45 0,65 0,58 Partille 0,51 0,56 0,45 0,49 0,61 RSG 0,61 0,68 0,65 0,65 0,57 Sverige 0,61 0,68 0,68 0,71 N/A

Diagram D. Bostadsbränder, fördelat per månad. 2019 jämfört med 2018 samt medelvärdet för 2015-2019.


18

Tabell H. Bränder och brandtillbud orsakade av levande ljus, 1:a adventshelgen till trettonhelgen, 2015-2020

ANTAL 2015/2016 2016/2017 2017/2018 2018/2019 2019/2020 Brandtillbud med levande ljus och tomtebloss 10 14 6 8 9

Diagram E. Bränder i och omkring utbildningslokaler, fördelade per månad. 2019 jämfört med 2018 samt medelvärdet för 2015-2019.

Diagram F. Bränder i och omkring utbildningslokaler fördelade över dygnet. 2019 jämfört med medelvärdet för 2015-2019.


19

Diagram G. Trafikolyckor fördelade per månad. 2019 jämfört med 2018 samt medelvärdet för 2015-2019.

Diagram H. Trafikolyckor fördelade över dygnet 2019 jämfört med medelvärdet för 2015-2019

Documents

· 2020-04-17 · Årsredovisning 2019 Räddningstjänstförbundet Storgöteborg . RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG 2(54) Innehåll . 1. Inledning