ANNONSBILAGA FRÅN RÄDDNINGSTJÄNSTEN SUNDSVALL … · 2014. 12. 3. · ANNONSBILAGA FRÅN RÄDDNINGSTJÄNSTEN SUNDSVALL-TIMRÅ ANNONSBILAGA FRÅN RÄDDNINGSTJÄNSTEN SUNDSVALL-TIMRÅ

LARMET GÅRLARMET GÅRANNONSBILAGA FRÅN RÄDDNINGSTJÄNSTEN SUNDSVALL-TIMRÅ

www.raddning.info

Säkerheten på fabrikernaVad gör du om olyckan är framme?

Vad händer när du ringer 112Inre befäl är med dig hela tiden

Fokus på våra äldreRäddningstjänsten granskar brandskyddet

EN INFORMATIONSBILAGA FRÅN RÄDDNINGSTJÄNSTEN

TÄVLA & VINN!Du kan vinna brand-

säkerhetspaket med släckare, brandvarnare m.m

ANNONSBILAGA FRÅN RÄDDNINGSTJÄNSTEN SUNDSVALL-TIMRÅ ANNONSBILAGA FRÅN RÄDDNINGSTJÄNSTEN SUNDSVALL-TIMRÅ

I N L E D N IN G

2 3

Bra att Du tar dig tid att läsa vår tidning!

Du eller någon du känner blir varje år drabbad av en olycka. Ofta känner man att olyckan var onödig och man frågar

sig själv varför. Vi på räddningstjänsten jobbar för att du ska känna dig trygg i din kommun och när olyckor sker ska du få avgörande hjälp.

Vårt arbete är något som vi vill att du tar del i. Det är nämligen just Du som kan göra att färre olyckor sker och

att skadorna blir så små som möjligt genom snabbt och rätt handlande.

I årets upplaga av ”Larmet går” kan du läsa om en del av vår verksamhet. Kanske får du en annan bild av räddnings-

tjänsten. Vi vill vara där vi mest behövs och vi hoppas att vi är det. Under hösten har vi försökt att stärka brandskyddet för människor som har behov av samhällets stöd för att klara sig. Genom utbildning och rådgivning tillsammans med duktig personal på ”boendet” så får kanske din mamma, vän eller mormor en tryggare tillvaro. Det känns bra.

Tyvärr måste vi även arbeta inom området anlagd brand. Varje dag så anläggs en brand på en skola i Sverige och

varje gång känns det lika onödigt. Hjälp oss att stötta skolorna och engagera dig så att skolor blir trygga.

Som vanligt går tiden fort. Om någon månad är det Jul. Jag kan inte låta bli att ta tillfället

i akt och påminna dig om att släcka ljusen. Det kan gå väldigt fort från att myset därhemma blir till något långt ifrån vad man hade tänkt sig… och kanske slutar med ett besök av oss.

Avslutningsvis, hör gärna av dig till oss och berätta vad vi kan bli bättre på. På vår

hemsida www.raddning.info kan du läsa mer om oss och även se vilka larm vi åker på. Skriv gärna ett mejl och ge din synpunkt eller fråga om något du vill veta.

Vi kan ständigt förbättra oss.

Hälsningar,

Erik HedlundChef samhällsskydd

www.raddning.info www.raddning.info

Denna bilaga från Rädd-ningstjänsten Sundsvall-Timrå distribueras med Sundsvalls Nyheter till hus-håll och kontor i Sundsvall, Timrå, Härnösand, Ånge och norra Nordanstig.

Produktion: Sundsvalls NyheterUpplaga: 75 500 exemplarReporter/fotograf: Lina MolanderRedigering: Marie HuvénVid eventuella frågor: Jens Persson Informatör, Räddningstjänsten Sunds-vall-Timrå. www.raddning.info

LARMET GÅRLARMET GÅR

www.raddning.info

Säkerheten på fabrikerna

Vad gör du om olyckan är framme?

Vad händer när du ringer 112

Inre befäl är med dig hela tiden

Fokus på våra äldre

Räddningstjänsten granskar brandskyddet

EN INFORMATIONSBILAGA FRÅN RÄDDNINGSTJÄNSTEN

TÄVLA & VINN!

InnehållInledning Erik Hedlund välkomnar dig som läsare.................................................. 2

Enat förbund Sammanslagning av räddningstjänsterna...................................... 3

Säkerheten på fabriken Övning på Eka Chemicals.................................. 4-5

Att ringa 112 Så fungerar det på larmcentralen.................................................... 7

Brandskydd Räddningstjänsten kontrollerar kommunens boenden................. 8-9

Populärt tjejläger Många sökte till sommarens tjejläger................................. 10

Kursutbud Räddningstjänstens alla utbildningar................................................ 11

Mansdominerat yrke Kvinnliga brandmän stöttar varandra..................................... 11

Nya tag för anlagda bränder Nu får man betala för sitt brott................. 12

Livsviktig anläggning träning för terrorattack ............................................ 13

Tekniska prylar Särskilld utrustning vid brand i oljedepåer.............................. 14

Håll koll på brandbilen På hemsidan kan du följa larmen......................... 15

Tävling Var med och tävla om ett brandsäkerhetspaket........................................ 15

Förslaget om en sammanslagning har det senaste året diskuterats i ledningen och är nu inne på slut-

tampen. Sundsvall/Timrås tillförordnade räddningschef Tomas Öhrn ser förslaget som något positivt.

– Ett förbund skulle innebära att vi slipper tänka grän-ser. Det blir lika naturligt för en brandman i Sundsvall eller Timrå att åka på utryckning till Ånge som inom den egna kårens område, säger han.

Sundsvall och Timrås räddningstjänst har samverkat i tjugo år och samarbetet med Ånge är heller inget nytt.

– Vi har länge hjälpt till när Ånge behövt extra re-surser, så det känns bara som ett naturligt steg för oss att jobba i samma organisation, säger Tomas Öhrn.

Om förslaget går igenom kommer de nya reglerna börja tillämpas redan 1:a Januari nästa år. Men

mycket av uppgifterna sköts redan på samma sätt som sammanslagningen skulle innebära. Därför menar Tomas Öhrn att förändringarna inte kommer att synas av annat än på papperet.

– Det man kommer att märka av är möjligen att det

kommer att dundra in mer resurser än vad man kanske är van vid när det händer något, säger han.

Tomas Öhrn är också säker på att kvalitén kommer att höjas. Alla tre kom-munerna kommer att få tillgång till samma kompetens och samma utrustning.

– Det kommer att bli en starkare orga-nisation i hela området, säger han.

Idén kom ursprungligen från Ånge, som länge haft problem med att hålla alla tjäns-

ter på plats tillsatta.– Lagstiftningen säger att vi ska sam-

verka, så det kommer att bli ett natur-ligt steg i rätt riktning, säger Tomas Öhrn. Och en ny organisation skulle också innebära nytt namn.

– ”Medelpada Räddninstjänst” är en het kandidat just nu. Men definitivt besked kommer i slutet av november, säger Tomas Öhrn.

Sundsvall/Timrå och Ånge kan snart vara enat förbund

Beslutet kring en sammanslagning av Sundvall/Timrå och Ånges räddningstjänst är nära. I slutet på november får vi veta hur det blir.

– Allt pekar mot att det blir ett nytt förbund, säger Tomas Öhrn.

Mejselvägen 11, Sundsvall, 060-644790, www.issindustriservice.se

Vår servicevilja är stor!Vår grundläggande policy är att ge våra kunder hög kvalitet och servicegrad på utförda tjänster. Det kan med trygghet ske genom vår välutbildade personal och vår moderna maskinpark.

Vi erbjuder fl exibla och effektiva lösningar som skräddarsys efter kundens behov.

VÅRA TJÄNSTER: Asbestsanering · Avfallshantering · Golvslipning · Högtrycksrengöring · Kolsyreblästring · Mögelsanering · Oljesanering ·

Rostskyddsmålning · Rörlining · Sandblästring · Slamsugning · Takmålningar · Säkerhetsrådgivare · TV inspektion · Vacuumsanering · Vatten-

bilning · Vattenblästring · Renovering av fasader och balkonger · Vi utför även diverse specialbeläggningar allt från fasader till vattentorn

Sinteso™ FS20– flexibeltoch kostnadseffektivt.

Building Technologies

Vi har den avancerade tekniken för att undvika störningar och onödiga larm.Den nya SintesoTM FS20-serien från Siemens är baserad på vår långa erfarenhet av brandlarmsystem. SintesoTM FS20 ärett flexibelt och kostnadseffektivt system som uppfyller marknadens krav. Resultatet? Ett om fattande brandlarm -system som kan utökas nu och i framtiden.

För mer information, tel 08-578 410 00 eller www.siemens.se/sinteso


Allmänheten ska varnas vid olycka

4 5www.raddning.info www.raddning.info

Larmsirenerna tjuter, rök bolmar ut från en av byggnaderna, någon annanstans brinner det och snart rullar polis, brandbilar och ambulan-ser in. Det är storövning på Eka Chemicals.

Sevesodirektivet har fått sitt namn efter en förödande kemisk katastrof som inträffade

för drygt 30 år sedan i den italienska staden med

samma namn. Utifrån dessa direktiv har man i Sverige tagit fram en lag som tvingar anläggningar som handskas med farliga ämnen att ha en åt-gärdsplan, för att begränsa följderna om en kemisk olycka skulle inträffa.

Räddningstjänstens jobb är att backa upp länsstyrelsen och arbetsmiljöverket som

har ansvaret att kontrollerar att lagen efterlevs. – Vi är med vid tillsyner och granskar anlägg-ningarnas riskanalyser samt hjälper till med att anordna övningar, berättar Mikael Schéele vid Räddningstjänsten.

Om anläggningen bedriver verksamhet som kan förorsaka allvarlig olycka för människa

eller miljö klassas den som en så kallad farlig verksamhet. I området Sundsvall/Timrå finns 17 sådana anläggningar. Där genomförs regelbundna kontroller.

– Vi vill se att anläggningen arbetar kontinuerligt

med säkerhetsfrågorna.Om det saknas beredskap i anläggningens sä-

kerhet ställer vi krav på att det måste åtgärdas, säger Mikael Schéele.

Av de 17 anläggningarna som klassas som farlig verksamhet är det 13 som hanterar stora

mängder farliga ämnen. Enligt Sevesodirektivet ska allmänheten informeras om riskerna vid dessa anläggningar. Inom några veckor skickas det ut en broschyr med information till alla hushåll i Sunds-vall och Timrå. I den får du veta vad du bör tänka på om du bor i närheten av en Sevesoklassad industri.

– Man ska se till att man vet hur ventilatio-nen i huset stängs av. Och att man har en fung-erande radio i alla väder, säger Mikael Schéele. I övrigt tycker han att allmänheten kan känna sig trygg.

– Dessa industrier har förvisso stora inneboende faror, men man är duktiga på att hantera dessa.

Vad händer om en olycka inträffar på exempelvis Akzo Nobel? I Sverige finns en lag som säkerställer att allmänheten varnas vid kemiska olyckor.

– Även om sannolikheten är låg måste konsekvenserna förebyggas, säger Mikael Schéele.

Så gör du om larmet går på fabriken

FAktA om lAgen

• Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 2 kap 4 § (Farlig verksamhet)Syftar till att ägare eller verksamhetsutövare för verksamhet som vid en olycka kan orsaka allvarliga skador på människor och miljö, i skälig omfattning ska hålla beredskap samt vidta åtgär-der för att hindra eller begränsa sådana skador.

• Lag (1999:381) om åtgärder för att före-bygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Seveso)Syftet med denna lag är att förebygga allvarliga kemikalieolyckor och att begränsa följderna av så-dana olyckor för människors hälsa och miljön.

Roger Degerbro räddas från taket med hävar-bilen.

när olyckan kommer till den kemiska fabriken

Förberedningar inför övningen.

Släckningsarbete.Tommy Lindblom tas om hand av sjukvårds-gruppen.

De skadade ser ut att vara väl omhändertagna i ambulansen.

Uppe på ledningen är det också full rulle.

Vi går i sam-

lad trupp mot den södra byggnaden; jag och de andra

som är där för att observera övningen som idag hålls på industrin Eka Chemicals.

Eka Chemicals är en Sevesoklassad industri och håller vart tredje år övning av en simulerad olycka på

anläggningen för all inblandad personal och räddningsre-surser. Övningarna hålls för att de anställda ska få tillfälle att

testa och öva på den åtgärdsplan som finns. Ledningsgruppen får också tillfälle att prova på samverkan med de olika rädd-ningsresurserna... allt för att det ska gå så smidigt som möjligt om en olycka skulle inträffa på riktigt.

Vi som inte deltar i övningen får sätta på oss skyddshjälmar och ett rött band runt höger arm, så att ingen i räddningsstyrkan

misstar oss för olycksoffer eller något annat.

Plötsligt går larmsirenerna igång på fabriken. Ut kommer personalen som samlas upp på anvi-

sad plats. Från en byggnad väller det ut gas från en fingerad explosion i laboratoriet. Utanför

en annan brinner ett dussin tunnor för att symbolisera brand.

Det dröjer inte länge förrän två brandbilar dyker upp, tätt

följda av ambulans och polis. Även den lokala FRG-gruppen (frivillig resursgrupp) deltar i övningen.

Det är bara övningsledarna, Peter Kemi och Anders Ar-vidsson från Eka Chemicals, som vet vad som väntar på

platsen. All annan räddningspersonal och ledningen på Eka Chemicals har fått instruktioner att agera precis som vid en riktig olycka. Och det gör dem: Poliser rullar ut avspärrningsband runt området. En skadad anställd räddas via taken av räddnings-tjänstens hävarbil. Ambulanspersonalen rusar förbi med en annan blodig man bort från området och uppe hos ledningen dyker plötsligt ett gäng miljöaktivister upp. Efter övningens slut får också ledningsgruppen agera inför en arrangerad presskon-ferens innan det är dags för observatörerna att summera dagen.

En av observatörerna från räddningstjänsten Sundsvall/Timrå är Andreas Hoff. Hans jobb under övningen är att lägga märke

till sådant som måste förbättras och utvecklas i åtgärdsplanen. – Det finns alltid saker som kan skötas smidigare och som

kan förbättras, det fanns det även idag. Men över lag gick allt okej, säger han.

Dagen avslutas med kaffe och bulle och en klapp på axeln för alla inblandade. Kvar på anläggningen finns bara en tunn doft av rök och blöta pölar efter släckningsarbetet. Imorgon är det åter igen en ny arbetsdag för samtliga, men med en erfarenhet rikare och ett steg närmare en tryggare vardag.

Vet du hur du ska age-ra om en stor olycka inträffar på någon av våra industrier? I höst får du veta vad du be-höver veta. Sex av våra större industrier kring Sundsvall och Timrå ger nämligen ut en gemen-sam broschyr.

– Det handlar om att skapa trygghet genom information, säger Jens Persson informatör vid Räddningstjänsten.

I Sundsvall/Timrå om-rådet finns det många industrier. Flera av dem hanterar stora mängder av giftiga och brandfarliga ämnen. Enligt lag är de skyldiga att vart femte år informera de människor som bor och vistas i när-heten om vilka risker som finns och vad de ska göra i händelse av en olycka. Dessa industrier har så kallad Seveso klass. I år görs en större satsning på att nå ut med denna information. Genom att tillsammans ge ut infor-mationen och skicka ut den till samtliga hushåll i Sundsvall och Timrå hoppas man på ett bättre genomslag. Broschyren innehåller viktiga telefon-nummer och instruktioner för hur du bör agera när larmet går på någon av våra industrier. Du får också annan nyttig fö-rebyggande information om ditt brandskydd och hur du gör HLR, (hjärt och lungräddning) med mera.

Broschyren ges ut i sam-verkan med Räddnings-tjänsten.

induStrier Som

medverkAr är:

• SCA(Ortviken, Östrand),

• kubal

• Akzo nobel

• neste lPg

• oljehamnen.

Larmet går på Eka Chemicals och personalen ut-rymmer byggnaden.

Förberedningar inför övningen. Räddningsledaren (Lennart Cederberg) och sjuk-vårdsledaren (Claes-Göran Karlsson) diskuterar lägessituationen.


Så fungerar det när du ringer 112


På 112 möts du i luren av en larmoperatör som klassar olyckans allvar och skickar

ut resurser utefter behov. Men i samma stund som det ringer hos SOS Alarm ringer det också i jourhavande inre befäls telefon – den som under hela olyckan har överblick över och samordnar alla styrkor som finns tillgängliga för larm. Ett av dessa inre befäl på räddningstjänsten Sundsvall/Timrå är Andreas Hoff.

– Jag hör samtalet redan mellan operatören och den som ringer upp och finns med ända tills olyckan är under kontroll, berättar han.

Inre befälet har överblicken av olyckan via räddningsledaren som snart finns på plats.– Med hjälp av samtalet till SOS och rap-

porter från räddningsledaren kan jag välja att kalla ut mer eller mindre resurser beroende på olyckans storlek, förklarar Andreas Hoff. Det är också det inre befälet som stöt-tar de som är ute på larm, beslu-tar vilken styrka som får tillgång till vilka hjälpmedel och som är med och kallar in kommunens krisgrupper vid behov.

– Om till exempel två olika larm vill ha en stegbil till platsen och vi bara har tillgång till en, är det inre befäl som beslutar

vem som får den och vem som måste invänta en annan, säger Andreas Hoff.

I nuläget är operatören, inre befälet och den som larmar alla uppkopplade på samma

telefonlinje. Det betyder att inre befälet kan gå in i samtalet när som helst, men oftast

händer det aldrig av hänsyn till den som larmar.

– Personen som ringer kan bli förvirrad om det helt plötsligt kommer in en tredje röst som

också börjar ställa frågor. Därför försöker vi oftast få operatören att

ställa frågor kring sådant vi behöver veta mer om, säger Andreas Hoff.

Framöver hoppas man att det ska kunna bli ett så kallat ”2½-partsamtal”, där inre be-fälet ska kunna prata med operatören under samtalet men utan att den som larmar hör. På så vis skulle kommunikationen mellan inre befäl och operatören bli mer effektiv och rätt hjälp skulle kunna vara på plats ännu tidigare.

Hur snabbt hjälpen kommer fram går parallellt med hur snabbt operatören och

inre befälet får den information de behöver från den larmande. Andreas Hoff berättar vad den informationen är:

– Det vi alltid behöver veta är vad som hänt, vart, vem det är som ringer och om det finns någ-ra personer kvar som löper risk för skada.

När du ringer 112 vid brand finns det en person som finns med dig hela vägen och som du oftast aldrig känner till. Den lyssnar på dig och ser till så att du får rätt hjälp.

Den personen kallas för inre befäl.

Lill Söderberg har jobbat som operatör hos sos-alarm sedan april. Hennes jobb är att ta hand om 112-samtal och anropa ambulans vid behov. Alla operatörer har någon form av sjuk-vårdskompetens och genomgår en intern utbildning hos sos-alarm innan tjänstgöring.

Andreas Hoff arbetar som inre befäl och lyssnar på alla samtal för att få en över-blick över olyckorna.

”Personenkan bli

förvirrad.”

Brandsäker kunskap

Brandskyddsföreningen är en medlemsorganisation som arbetar för ett brandsäkrare Sverige.

Genom information, utbildning och rådgivning hjälper vi människor , företag och organisationer att ta eget ansvar för sitt brandskydd .

För mer information: www.svbf.sewww.brandskyddsforeningen.se

Utbildning sker i samverkan med räddningstjänsten.

• Personer i åldern 50-89 år har störst risk att drabbas av hjärtstopp.

• Av de 10 000 som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus överlever endast 5 procent.

• En person med hjärtstopp överlever i fyra-fem minuter utan hjälp.

• För varje minut minskar chanserna för överlevnad med 10 procent.

• Är man rädd för smitta vid mun-mot-mun så ska man börja försöka göra kompressioner i alla fall, det är det viktigaste.

• En hjärt- och lungräddning kan inte starta igång hjärtat utan hjälper kroppen att skydda organen genom att pumpa runt syre till dem.

• För att få igång hjärtat krävs en hjärtstartare - defibrillator.

Lär dig hjärt- och lungräddningHLR Sidoläge

Svenska rådet för hjärt- och lungräddning har tagit fram en enkel defibrillatorapparat, AED-hjärtstartare, som kan starta igång ett hjärta som drabbats av hjärtstopp. Tanken är att apparaten ska placeras ut på allmänna platser som gallerior, flygplatser och taxibilar. Apparaten är halv-automatisk och guidar personen med tal hur den fungerar. Tester har visat att personer från åtta årsålder kan använda den. Apparaten hoppas kunna rädda många liv där ambulansen annars inte hade hunnit till plats.

HLR SidolägeOm inga livstecken, skaffa hjälp och starta HLR! En medvetslös person som andas normalt

och har puls skall vändas till stabilt sidoläge

Han reagerar inte

Han andasinte heller!

Jag startar HLRTryck 30 gångerBlås två gånger

Han andas normalt

Det är någon här som är medvetslös

Är du vaken?

Han reagerar inte

Är du vaken?

Hjälp!Han har ingen puls Han har ingen puls

Ingen kommer. Jag måste ringa 112 själv.


Det är någon här som har fått hjärtstopp

OBS! Om du inte känner någon puls, eller är osäker, måste du starta HLR.

HLR SidolägeOm inga livstecken, skaffa hjälp och starta HLR! En medvetslös person som andas normalt

och har puls skall vändas till stabilt sidoläge

Han reagerar inte

Han andasinte heller!

Jag startar HLRTryck 30 gångerBlås två gånger

Han andas normalt

Det är någon här som är medvetslös

Är du vaken?

Han reagerar inte

Är du vaken?

Hjälp!Han har ingen puls Han har ingen puls



Det är någon här som har fått hjärtstopp

OBS! Om du inte känner någon puls, eller är osäker, måste du starta HLR.

Källa: HLR Stiftelsen Källa: HLR Stiftelsen

Villa/hem VillaFritidshus Fastighet

Lantbruk FöretagHemförsäkringCentralgatan 9 Ånge | Tfn 0690-100 16

Fax. 0690-104 89 www.lokalaforsakringar.se

[email protected]

Du glömde väl inte att släcka ljuset?Nu när kvällsmörkret kommer tidigt är det mysigt att tända levande ljus. Men steget mellan ett ljus och en brand kan vara kort. Tänk på att bränder slår oftast till när man är som mest försvarslös. Se därför till att ha minst en brandvarnare hemma. Och så förstås en brandsläckare.

Skadeförebyggande arbete är en viktig del i Folksams verksam-het. Att vidta en åtgärd, som gör att en skada aldrig inträffar, är trots allt den bästa försäkringen.

Via vår hemsida folksam.se kan du som är Folksamkund köpa bra säkerhetsprodukter till specialpris. Och har du inte dina försäkringar i Folksam – ring 0771–950 950 så hjälper vi dig med det.

folksam.se

A 22

85 0

8-11

Sök till Räddningsgymnasiet Sandö!En gymnasieskola med inriktningen räddning, risk, säkerhet och miljö.Vår utbildning är inriktad på räddnings-tjänst och bygger på det naturveten-skapliga programmet. Detta ger dig en bra start inför fortsatta studier. Vi jobbar med den pedagogiska modellen PBL (problembaserat lärande).

Låter detta intressant? Bra! Sök till oss i höst!

www.ragy.se

En komplett partner när du behöveroptimala transportlösningar.

– Vår uppgift är att tolka om boendets ut-rymningsplan är tillräcklig om en brand skulle inträffa. Om den inte är det vill vi veta hur verksamheten kan säkerställa det, säger Rick-ard Larsson.

Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) kom till för

fem år sedan och innebär att det är den som äger fastigheten och den som bedriver verksamheten där som har ansvaret för att brandsäkerheten är till-räcklig.

– Innan satt man och väntade på att rädd-ningstjänsten kom och sa till vad man skulle

göra men nu har lagen blivit tydligare med att det är verksamheten själv som ska se till så att allt fungerar, säger Rickard Larsson.

Rickard Larsson tycker att responsen på tillsynerna från boendena för det mesta är väldigt positivt. Han menar att kon-

ceptet med tillsyner inte handlar om att sätta dit någon, utan

att tillsammans hjälpas åt att göra situationen bättre för våra äldre.

– Vi vill ju samma sak som de som jobbar på boendet och

det är att ta hand om de äldre och se till så att de har det så tryggt som möjligt, säger han.



Under hösten 2009 kommer räddnings-tjänsten i Sundsvall/Timrå att se över

brandsäkerheten på kommunens alla boen-den. Tillsammans med verksamhetschefen på äldreboendet och förvaltaren för fastighe-ten går räddningstjänsten igenom vad som måste finnas på plats för att de boende ska vara tillräckligt skyddade.

– Ibland brukar det visa sig att det inte funkar som man kunde önska och då hjälps vi åt tillsammans med ledningen på boen-det att se till så att läget förbättras, säger Rickard Larsson, tillsynsförrättare på rädd-ningstjänsten Sundsvall/Timrå.

Tillsynerna är i sig inget nytt, men i år vill räddningstjänsten satsa på att

verkligen se till så att åtgärderna görs på de punkter där säkerheten brister.

– Vi ser att man inte alltid har fullföljt åtgärderna mellan de gånger vi gör kon-troller. Det vill vi inte se hädanefter, säger Rickard Larsson.

Ett krav som alla boenden har är att alla rum ska vara så kallade brandsäkra

celler, vilket innebär att branden inte ska kunna ta sig vidare till intilliggande rum på 60 minuter. Specialanpassade väggar och dörrar gör att branden ska kunna stängas inne i den cell där den startat. Sprinklers och dörrstängare är annan säkerhetsutrustning som kan finnas på boendet, samt tillräckligt med personal.

Bränder med dödlig utgång är vanligast bland män mellan 45 och 80 år.Nu satsar räddningstjänsten på riktade tillsyner av Sundsvall/Timrås boenden. – Om vi inte gjorde de här tillsynerna, då hade det nog sett värre ut, säger

Rickard Larsson.

”Det är verksam-heten själv som ska se till så att allt fungerar.”

Räddningstjänsten kontrollerar - hur säkra är våra äldreboenden?

Fastighetsägaren och verk-samhetschefen går igenom byggnaden tillsammans med tillsynsförättaren, som i sin tur påpekar när något inte är okej.

Utrymningsvägar ska vara minst 80 centimeter breda.

Tillsynen börjar med att Rickard Larsson (tillsyns-förättaren) sätter sig med fastighetsägaren och den som bedriver verksamheten. De får då förklara hur deras utrymningsplan ser ut och vad man gjort på sistone för att förbättra brandsäkerheten.

Vid orienteringsplanen för brandlarm.

Här har man valt att ta bort rattarna till spisen i ett kök som är obevakat, för att förhindra att någon t.ex. lämnar på plattan när ingen är där.

Här har en branddörr för stor glipa under sig i stängt läge. Någon form av list kan lösa problemet.

Rickars Larsson kollar in hur det ser ut kring boendets brand-larmcentral, där även instruktioner och ritningar ska finnas över byggnaden för brandmännen när de anländer vid brand.

ww

w.c

olle

ctri

c.se

Bostadsrättsägare och hyresgäster slipper betala egna elabonnemang!Låter det för bra för att vara sant? Så är det i alla fall.

Lösningen heter gemensamt elabonnemang med individuell mätning och debitering. Elmätaren ägs av föreningen eller hyresvärden och lägenhetsägaren eller hyresgästen slipper betala årliga, fasta kostnader på 1000-1500 kr.

Med system från Collectric kan dessutom motorvärmarna styras optimalt utifrån utetemperaturen. Användaren kan även programmera sitt uttag över WEB och direktaktivera motorvärmaren med sin telefon.

Självklart fi nns individuell debitering av elkostnaderna med i detta.

Ett enklare sätt, helt enkelt! Regementsvägen 4, 852 38 Sundsvall. Tel 060 - 66 10 15, [email protected]

Det är inte ditt fel att du råkat illa ut

Brottsofferjouren Sundsvall Tel 010-568 00 87 • www.brottsofferjouren-medelpad.nu

Kv i

nnog emenskap

K v i n n o j o u r e n S u n d s v a l l

Telefon: 060- 12 69 90E-post: [email protected]

Sotning är en viktig del i arbetet med att förebygga bränder i bostäder!

Vi utför bla: Kontroll av brandskyddet i och omkring eldstäder med deras rökkanaler, sotar och rengör alla typer av eldstäder eller eldningsaparater, montering av brandvarnare mm.

FöreningenNathalie Rönnqvist Fonden

Postgiro 15 25 82 - 3www.sundsvall.naturskyddsforeningen.se

Sundsvall

Tjejläger med fokus på räddning



Siffrorna kommer från en enkätundersökning som gjordes förra året av Umeå universitet

i syfte att ta reda på hur människor upplever sitt brandskydd. Undersökningen gjordes på beställning av Räddningstjänsten.

I mitten på juli, 2009 fick 18 tjejer i åldrarna 17-21 år prova på allt från sjukvård och att testa

utrustning till vattenlivräddning, klippa upp bilar vid trafikolyckor och rökdykning.

När lägrets sista dag var slut var det många som inte ville åka hem.

– De trivdes så bra och vi fick en enorm sam-manhållning som grupp, säger Maria Ålund, som genomförde lägret tillsammans med sin kollega och bror, Jonas Ålund.

En av lägrets 18 deltagare var Cecilia Hjelm från Sundsvall.

– Jag trodde inte att man kunde lära sig så mycket på så få dagar, säger hon.

Cecilia Hjelm går sista året på Ledarskapspro-grammet på Skvaderns gymnasium i Sundsvall.

På fritiden spelar hon gärna fotboll. Hon har länge funderat över en framtid inom brandmannayrket och tvekade inte att ansöka till lägret.

– Det inspirerade mig till yrket. Jag har haft fun-deringar på att bli brandman tidigare, men under lägret gick det upp för mig att det är det jag verkligen vill, berättar hon.

Hon säger också att det var kul att se vad man klarade av och inte, eftersom hon ser brandman-nayrket som väldigt krävande både psykiskt och fysiskt.

– Jag lockades också av att lägret var för tjejer och att man fick en chans att testa på brandman-nayrket som tjej, berättar Cecilia Hjelm.

Och kunskaperna från lägret har redan kom-mit på prov. Under en utlandsresa strax efter

lägret fick Cecilia Hjelm testa sina nya kunskaper när en tjej på riktigt behövde hjälp.

– Jag fick kolla andning och lägga henne i stabilt sidoläge och så. Jag tror inte att jag hade reagerat likadant om jag inte hade lärt mig vad jag skulle göra, säger hon.

Det allra roligaste under lägret tyckte Cecilia Hjelm var att prova på rökdykning. Ytbärgningen och att åka helikopter var också en favorit. Men över lag trivdes hon som fisken i vattnet.

– Hela lägret var jättebra plane-rat och skitroligt! Jag önskar att alla kunde få samma kunskap som jag fick.

Räddningstjänsten i Sundsvall/Timrå är de

första i Sverige att anordna ett brandläger bara för unga kvin-nor. Deltagarintresset inför lägret var högt. Över 100 anmälningar kom in och förhoppningen är att succén ska fortsätta. Redan nu planeras det inför ett nytt tjejläger till sommaren.

Kvinnor mellan 16 och 25 år är den grupp som känner sig mest osäker vid brand och olycksfall i hemmet. I somras anordnade Räddningstjänsten ett utbildningsläger speci-ellt för kvinnor. En succé för alla inblandade.

Hela tjejgänget samlade framför brandbilen under sommarens läger.

Ambulansen på besök, Cecilia Hjelm får sitt ben fixerat i vakum- madrass, Stina Engqvist hjälper till.

Cecilia Hjelm använder spridaren för att sprätta bort dörren.

Stina Engqvist gör sig redo att ta på sig masken inför rökdykningen.

Vattenlivräddning med Hansabräda. Hjärtlungräddning på person som fått ett hjärtstopp, Stina Engqvist gör HLR.

Jonas Ålund och Maria

Ålund.

Det är tredje gången som träffen hålls och inriktar sig mot tjejer som jobbar heltid som brandman i operativ

tjänst. Pernilla Löfgren, tillsammans med Karin Sognevik, var i år samordnare för träffen i Sundsvall.

– Många jobbar som ensam kvinna på ar-betsplatsen, därför kan man ibland behöva träffa andra likasinnade för att få stöd och prata om pro-blem, säger Pernilla Löfgren.

Nätverksträffen går ut på att diskutera frågor som så

småningom ska kunna förbättra kvinnornas situation i brandmannayr-ket. Många kvinnliga brandmän jobbar ex-empelvis idag i för stora arbetskläder som är anpassade för män.

– Tjejer och killar som brandman är olika i såväl fysik som kläder och tankesätt, så det blir mycket sådana frågor som kommer upp under träffarna, säger Pernilla Löfgren.

En annan fråga som brukar diskuteras under träffarna är graviditet och amning och hur man som kvinnlig

brandman hanterar sådana frågor.

– Idag får man inte rökdyka om man är gravid. Däremot får man åka som chaufför eller med någon annan uppgift. Det diskuteras om att man inte skall få åka i operativ tjänst över huvudtaget, berättar Pernilla Löfgren.

I Sverige finns idag 79 kvinnliga hel-tidsanställda brandmän – en siffra som fortfarande är låg, men ändå har ökat

under de senaste åren. – När jag började för fyra år sedan

fanns det kanske runt 10-15 kvinnliga brandmän i Sverige, så vi blir allt fler

och fler, säger Pernilla Löfgren. I framtiden hoppas man att antalet kvinn-

liga brandmän har ökat så pass mycket att nät-verksträffarna inte längre blir en lika stor nödvändighet.

– I och med att vi blir fler och fler kvinnor på arbetsplat-serna kanske vi kan stötta varandra ändå, säger Pernilla Löfgren.

Träffarna anordnas i samarbete med HKBm (Heltids-anställda kvinnliga brandmän) och MSB (myndigheten

för samhällsskydd och beredskap).

Kvinnliga brandmän stöttar varandra

I veckan samlades kvinnliga brandmän från hela Sverige på Hotell södra berget i Sundsvall för att diskutera motsättningar och lösningar i ett mansdominerat yrke.

– Det är ett tillfälle för kvinnorna i yrket att träffas och stötta varandra, säger Pernilla Löfgren.

” Idag får man inte rökdyka om man är gravid.”

Räddningstjänstens kursutbud

✔ Hjärt och lungräddningLär dig känna igen andnings- och cirkulations-stillestånd, kunna skapa fria andningsvägar och ge hjärt och lungräddning.

✔ Hjärt och lungräddning på barnNu finns det möjlighet att gå en kurs där du får lära dig hur man gör HLR på små barn. Anmäl ditt intresse så sätter vi upp en kurs när gruppen är full.

✔ L- ABC sjukvård första hjälpen Kursens mål är att deltagarna ska ha en hand-lingsberedskap för att kunna ge livräddande första hjälp.

✔ Företagsanpassad utbildning Kursen ger kunskap i att förebygga brand och att agera rätt i händelse av brand. Den anpassas så den överensstämmer med fö-retagets utbildningsplan i det systematiska brandskyddsarbetet

✔ Allmän brand En grundläggande basutbildning inom brand. Kursen kan kompletteras samt anpassas efter eget önskemål. ✔ Föreståndare för brandfarlig vara Få en inblick i regler och risker med brandfarlig vara och vilka hanteringsrutiner som krävs.

✔ Anläggningsskötare av automa-tiskt brandlarm Det är lika viktigt att en anläggning har den driftsäkerhet som krävs som att larmet ska fungera på en säkerhetshetsanläggning.

✔ Heta arbeten Målsättningen med denna kurs är att ge deltagarna kunskap om hur man skapar en säker arbetsplats vid heta arbeten samt hur man minskar konsekvenserna vid ett brand-tillbud.

✔ Gasol för restauranger Kursens mål är att få en inblick i regler och risker med gasol och vilka hanteringsrutiner som krävs. För att undvika olyckor förutsätts att de som hanterar gasol har nödvändig kunskap.

✔ Anläggningsskötare sprinkler Sprinkleranläggningen utgör en mycket viktig del i ert brandskydd. ✔ Systematiskt brandskyddsar-beteDenna utbildning ger er grunden för att komma igång med ert systematiska brandskyddsar-bete och hur man redovisar brandskyddet för kommunen. ✔ Utbildning för internkontrol-lanter En viktig del i det systematiska brandskydds-arbetet är den interna kontrollen. I samband

med denna kontrolleras att brandskyddet är på en godtagbar nivå.

✔ Grundutbildning för personal verksam inom bensinstationerUtbildningen är en baskurs för personal på bensinmackar som behandlar åtgärder vid brand/utflöde, omhändertagande av per-sonskador, släckutrustning, aktuell lagstift-ning och bestämmelser och förebyggande skyddsåtgärder samt brandfarlig vara och risker i samband med hantering av brand-farlig vara.

✔ Grundutbildning för personal verksam inom hotell och vandrar-hemUtbildningen är grundläggande i ämnena Brand, Hjärtlungräddning och LABC.

Mer information på: www.raddning.info

Vårt mål är att skapa ett säkrare och tryggare samhälle genom att sprida kunskap och på så sätt undvika brand och olyckor. Vi på Räddningstjänsten Sundsvall-Timrå erbjuder en rad olika utbildningar. Vissa har fastslagna kursdatum,

andra anordnar vi allt eftersom efterfrågan finns.

060-12 18 00Lärlingsv.1, Birsta (intill Mekonomen)

- VI GÖR VAD VI HETER

www.sakrahem.com

Kostnadsfria hembesök!Ring oss nu, på 0771-810 820



Den som anlagt en brand ska nu få betala tillbaka

Nära fem miljoner kronor brinner upp varje år i anlagda bränder på skolfastigheter i Sundsvall och Timrå. Nu jobbar räddnings-tjänsten på att få bukt med problemet.

– Vi vill få ungdomar att inse konsekvenserna innan de handlar, säger Torbjörn Thoresson.

I förra årets nummer av ”Larmet går” kunde vi läsa om Mats Ny-

gren och Lari Salminens projekt att förebygga anlagda bränder på sko-lor med hjälp av konsekvenslektioner. Nu jobbar man vidare på konceptet i en ny projektplan, som går ut på att få ungdomar att inse konsekvenserna av sitt handlande innan man ställer till med något.

– Man får helt enkelt betala tillbaka det man förstört till samhället, säger Torbjörn Thoresson som jobbar med brandutbild-ning i skolorna. Medlingssamtal är nytt i planen för i år och kommer till Räddningstjänsten via socialtjänsten eller åklagarmyndigheten. De går ut på att ungdomar som anlägger bränder, får jobba av den skuld de orsakat samhället på just räddningstjänsten. Det kan vara att göra i ordning för övningar och städa lokaler. Konceptet är att det ska kän-nas, menar Torbjörn Thoresson. Det ska

inte vara roligt att betala av skulden.– Vi hade en kille som fick bötesbelopp

som han fick jobba av under sommarlo-vet… och han kommer inte att göra om det, säger han.

En annan del i planen är konsekvens-samtal, som räddningstjänsten redan har börjat praktisera på prov.

– Vi försöker lära ungdomarna att när man saboterar är det något an-nat som blir lidande… då blir det ingen ny skate-boardramp till exem-pel, säger Torbjörn Thoresson.

Torbjörn Tho-resson tror

mycket på den nya metoden och häm-tar stöd från både forskning och lik-

nande tillvägagångssätt i andra delar av landet.

– Det finns forskning som visar på att det inte räcker med att säga ”såhär får du inte göra” – det har ingen effekt! Man måste få personen att inse konsekven-serna, säger han.

I nuläget håller räddningstjänsten ut-bildningar för 6-åringar, årskurs 2 och 5. Men i den nya planen tänker man

även satsa på årskurs 7 och 8. – Det är i den åldern man har en

chans att ändra beteendet hos en person. När man hunnit bli äldre blir det mycket svårare, säger Torbjörn Thoresson.

Men Torbjörn Thoresson vill ändå påpeka att problemet ändå är skolans ansvar.

– Räddningstjänsten står till för-fogande att hjälpa, men det är

inte vårt ansvar

att lösa problemet för den specifika skolan, säger han. På räddningstjänstens kontor kommer den nya planen innebära att det under dagtid alltid ska finnas någon på plats, som kan agera inom 24 timmar när anlagda bränder på skolor inträffar.

– Det är viktigt att man agerar i tid till händelsen innan det går för långt, säger Torbjörn Thoresson.

Urklipp från artikeln om anlagda bränder

i förra numret av ”Larmet går”.

Sverige ligger högt upp på listan över länder med mycket anlagda bränder på

skolor. I övriga Europa är det nästan inte alls ett problem.

– I Norge vet man knappt vad det är och i Sydeuropa är anlagda bränder på skolor väldigt ovanligt. Men vad de beror på vet vi inte, säger Torbjörn Thoresson.

De vanligaste motiven till att ungdomar anlägger en brand är nyfikenhet, ut-

tråkning eller skadegörelse. Andra motiv kan

vara att dölja brott, hämnd och konflikter. Pyromani svarar för högst tio procent av de anlagda bränderna.

För att minska an-lagda bränder på skolor ska Räddnings-tjänsten i Sundsvall och Timrå satsa extra mycket på förebyggande arbete efter årsskiftet. Tanken är att jobba fram en metod där flera aktörer

hjälps åt att jobba emot anlagd brand.– Vi vill jobba i ett nätverk med flera verk-samheter. Det är inte Räddnings-tjänsten som äger problemet, men vi ställer gärna upp med resurser och kom-petens, säger Torbjörn Thoresson.

Att arbeta mot anlagda bränder är för det mesta ett förebyggande arbete. Forskning

visar att det inte hjälper att förklara följderna för dem som redan har anlagt en brand, då är det för sent. I stället krävs det ett tidigt arbete med flera verksamheter som polis, Räddningstjänst, skolor och försäkringsbolag samarbetar.

– Anlagda bränder är i grunden ett väl-digt tragiskt problem med höga kostnader och så förstör det för personerna själva som utför bränderna. Därför försöker vi förhin-dra dem så mycket vi kan, säger Torbjörn Thoresson.

Lari Salminen och Mats Nygren, brandmän på Timrå brandstation,

hade jobbat tillsammans länge i samma skift. En dag på jobbet satt de och disku-terade problemet med anlagda bränder på skolor och kom på idén att man skulle åka ut på skolorna och fånga upp elev-erna, lära dem om respekt för eld och sina medmänniskor innan det är för sent.– Chefen måste ha stått och lyssnat på

oss, för plötsligt dök han upp med sina

jätteöron och satte sig bredvid oss för att lyssna, säger Lari Salminen. Sen dess har han sagt: – Gör och kör!

Lari och Mats fick fria tyglar och de satte ihop ett entimmesprogram

för högstadieelever. Projektet las på Ljustadalskolan där de under hösten har föreläst för sammanlagt cirka 140 elever.

– Vi börjar med att skaka hand med

alla för att visa respekt. Vissa blir tagna och vet inte ens hur man tar i hand, säger Mats Nygren.

Timmen som följer berättar de om olika typer av bränder och konse-

kvenserna av dem. De berättar om var-dagen som brandman, visar bilder och är lyhörda för vad eleverna själva har för upplevelser.

– Vi lägger ribban på lektionen i den stund vi kliver innanför dörren, varje klass är unik och vi måste anpassa oss efter dem, vi kan inte bara snacka hål i huvudet på dem, säger Mats Nygren.

Kostnaden för anlagda bränder på skolor i Sverige ligger på närmare

en miljard kronor per år och problemen är flera. Elever och personal utsätts för fara, skolarbetet störs vid utrymningen och det tar resurser från räddningstjänsten.– Medan vi är ute på anlagda bränder

som inte är mer än lite rök, blir vi förse-nade till andra värre olyckor, de förstår inte konsekvenserna av deras bus, säger Mats Nygren.

Mats och Laris projekt är förebyg-gande, de vill nå eleverna innan det är försent. Förhoppningsvis kommer projektet blir större med fler engagerade så att de kan nå fler skolor. Men de är båda överens om att inte vem som helst kan utföra jobbet.

– Det måste kännas på insidan av hjär-tat, annars blir det inga resultat, säger Mats Nygren.

– Ja, även om man har en dålig dag och inte är hundra taggad att åka dit på sin lediga tid, så känns det jäkligt bra efter att man väl haft sin lektion med eleverna! säger Lari Salminen.

Vanligt med anlagda bränder i skolor

En braksuccé medförebyggande information

12

13

Under lektionen berättar Lars Dolk om historier från verkliga livet. En

av dem är diskoteksbranden i Göteborg, konsekvenserna av ett bus

som gick mycket illa.

De vanligaste motiven till anlagda bränder på skolor är nyfikenhet, uttråkning eller skadegörelse. Här bekämpar brandmännen en anlagd brand på en skola i Mora.

Varje dag går larmet på två skolor i Sverige på grund av

anlagda bränder.För att minska på dem har två brandmän i Timrå startat en

utbildning för högstadieelever.– Utan att skryta måste jag säga att det hitintills har varit

en braksuccé, säger Mats Nygren.

Anlagd brandHåll objudna gäster ute. Se till att dörrar till källare, soprum, vindar, förråd, garage och andra allmänna utrymmen hålls låsta.

Kontrollera att dörrstängaren är tillräckligt stark att slå igen dörren och att låsmekanismen inte är så trög att dörren stannar i olåst läge. Rapportera allt misstänkt till polis.

1.

För att öka möjlighetenatt förhindra container-bränder bör containrar med låsbara lock användas. Om man använder öppna containrar, se till att de placeras minst sex meter från byggnad eller utstickande tak.

5.

Fastig-hetsskötare kan ge goda råd om brandskydd till hyresgäster. Tänk på att till-

fället gör brand-anläggaren. Minimera riskerna i ditt bostads-

området.

8.

Beskär vegetation – särskilt intill fasader. Det möjliggör ökad upptäckt och kan avskräcka eventuella brandanläggare.

Bra belysning håller oönskade besökare borta. Det finns numera billiga utomhus-armaturer med rörelse-detektor som tänder lyset när någon rör sig i närheten.

6.

7.

Håll trapphus och entréer fria från brännbart material.

2.

Meddelanden i trapphuset bör alltid sättas upp i anslagstavla med glas eller genomskinlig plast.

Samla inte skräp som lätt kan tändas på i källare och på vindar.

3.

4.

De anlagda bränderna kostar närmare en miljard kronor per år. Här är åtta råd för hur du minimerar riskerna där du bor.Genom samarbete kan vi minska antalet bränder och få ett säkrare och tryggare bostadsområde!

Varje år anläggs det upp emot 10 000 bränder i Sverige.

Över hälften av dem orsakas av ungdomar under 21 år.

– Efter årsskiftet ska vi göra en extra satsning med förebyg-

gande åtgärder på skolorna här i Timrå och Sundsvall, säger

Torbjörn Thoresson på Räddningstjänsten.

Utbildning för terrorattacker

Den här dagen är det ingen standardutbildning som hålls på Fillans utbildningsområde för brandmän. Nu förbereds det inför en terrorattack.

– Vi måste lära oss att se om det kan finnas något farligt på plats, säger Anders Zetterqvist.

Dagens föreläsning ska fräscha upp brandmännens minnen kring CBRNE-hot.

Bokstäverna står för kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R) nukleära (N) och explo-siva (E) medel – ämnen som alla används vid terrorattacker eller andra medvetet orsakade olyckor.

– Efter dagens slut ska vi ha bättre koll på hur vi hanterar sådana situationer, säger An-ders Zetterqvist, som tillsammans med Niclas Sahlberg håller i utbildningsdagen.

Sedan 11:e septemberattacken i New York tog den svenska regeringen fram ett be-

redskapsskydd över hur räddningsenheterna ska agera och tänka vid ett terrordåd.

– En vanlig villabrand kanske inte bara är en vanlig villabrand. Det kan finnas något ex-plosivt ämne bakomliggande, säger Anders Zetterqvist,

Om något farligt ämne skulle finnas på plats vid en olycka är det inte bara de

olycksdrabbade som är i fara, det är också en stor risk för brandmännen.

– Vi vill upptäcka sådana här saker innan vi går in och rökdyker, säger Anders Zetter-qvist.

Tanken är att brandmännen ska lära sig att se tecknen för om det handlar om något annat än en vanlig olycka.

– Döda djur och växter, medvetslösa perso-ner som inte har några yttre skador är exempel som man bör reagera över, berättar Anders Zetterqvist.

Under dagen får gruppen gå igenom olika frågeställningar och scenarier. Därefter

diskuteras det hur man ska agera utifrån varje fall samt hur man bäst kan skydda sig själva och andra. Eftersom det kan handla om så pass

farliga ämnen kan räddningstjänsten inte agera likadant som vid en vanlig brand eller olycka.

– I vissa fall kan den livräddande insatsen vara avspärrningsbandet istället för att gå in och rökdyka, säger Anders Zetterqvist.

Dagen avslutas med en oförberedd övning, där den extremt giftiga gasen sarin har

läckt ut i ett lagerutrymme i Birsta City. Trots att det är scenarier som sällan inträffar är det något som måste övas på.

– Vid en brand vet alla exakt hur de ska göra, men i sådana här situationer är vi mer oerfarna, säger Niclas Sahlberg.

Men trots att brandmännen inte var helt varma i kläderna gick övningen bra.

– Alla grupperna har löst det på något sätt. Vi är jättenöjda med deras insatser, säger Anders Zetterqvist.

Detta är fillan• Fillan är ett övningsområde vid det gamla färjeläget ut mot Alnö som används för att på ett realistiskt sätt öva brand, rökdykning, bilolyckor och andra tänkbara scenarier.

• På Fillan finns ett praktiskt övningsområde och ett område med föreläsningslokaler.

• På området finns bl.a. ett brandövnings-hus, där man kan anlägga en brand att öva på och ett klimathus, där man kan öva rökrykning i 65 graders värme och i en luftfuktighet på 70% (en bastu har ca 20% luftfuktighet).

• Området är unikt i Sverige och har funnits sedan 2006.

• Varje år tränas ungefär 150 brandmän på Fillans övningsområde.

Anders Zetterqvist och Niclas Sahlberg höll i föreläsningen. Skadade bärs bort från plat-sen och förs i säkerhet.

Efter övningens slut samlas gruppen och pratar om vad som fungerade bra och sämre.

En terrorövning på Birsta City avslutade dagen där brandmännen fick praktisera sina kunskaper. Här förbereder rökdykarna sig i brandbilen på väg till platsen.

Utbildningen har körts för alla Sundsvall/Timrås 4 grupper. Gruppen fick bland annat sätta sig in i olika scenarier och därefter diskutera hur situationen bäst skulle lösas.



Förhindra en brand

8 000 liter i minuten för brand i oljedepåerEnligt svensk lag måste alla företag

som förfogar över större mängder olja också stå för den utrustning det krävs för att släcka en eventuell brand. Oljetankarna på depåerna är nämligen ofta för höga för att räddningstjänstens vanliga släckningsutrustning ska nå ända upp. Därför har man på Släck-medelscentralen (SMC) utvecklat en mobil utrustning som ska klara även sådana bränder.

– I Härnösand för fem år sedan brann det i en väldigt hög pelletssilo, där vi var tvungna att använda utrustningen. Det hade vi aldrig klarat med vanlig släck-ningsutrustning, berättar Roger Josbrant, koordinator på SMC i Sundsvall.

I släckningsutrustningen ingår också en pump som kan hämta vatten från

en intilliggande sjö eller havet. Till den kopplas sedan skumvagnar, som med vattnet blandar en filmbildande skum-vätska vilket gör att lågan magras ut genom kylning av bränsleytan.

– För att släcka oljebränder behöver man skilja den brinnande ångan från själ-va oljan och för att kunna göra det måste man lägga något avskiljande emellan. Det är där den här så kallade filmen kommer in, säger Roger Josbrant.

Släckutrustningen finns på fyra platser i Sverige: Malmö, Göteborg,

Stockholm och i Sundsvall. Men det är bara specialutbildad personal som har behörigheten att använda den.

– Dygnet runt finns det alltid specialut-bildade brandmän som ska vara beredda på att åka iväg med utrustningen om det behövs, säger Roger Josbrant.

Varje släckutrustning hör till varsin region som tillsammans täcker hela Sverige, så att det alltid finns en ut-rustning tillgänglig var det än brinner. Utrustningen i Sundsvall täcker allt norr om Gävle.

– Utrustningen är anpassad så att den lätt ska kunna fraktas med lastbil eller i ett herkulesplan, säger Roger Josbrant.

Släckningsutrustningen har fun-nits i Sverige sedan 1996, men har

lyckligtvis aldrig behövt användas för dess ändamål.

– Senaste oljedepåbranden vi hade i Sverige var 1956. Men om det skulle inträffa är vi fullt utrustade, säger Roger Josbrant.

• Släckmedelscentralen bildades 1994 av ett grupp oljeägande bolag i syfte att förebygga och släcka bränder på olje-depåer.

• Enligt lag måste olje-bolagen själva stå för

den utrustning som krävs för släckningsarbetet av en eventuell brand

• Bara specialutbildade brandmän får handskas med utrustningen.

• Mellan SMC och den lokala räddningstjänsten

finns ett avtal som inne-bär att räddningstjänsten släcker oljedepåbränder men SMC står för alla kostnader.

• Företag som inte är medlem i SMC måste betala till räddnings-

tjänsten och SMC om utrustningen tvingas användas.

När det brinner på en oljedepå räcker det inte med rädd-ningstjänstens vanliga vatten- och skumsläckare. Det behövs något rejält, som 8 000 liter i minuten.

– Med den utrustningen kan vi, med rätt taktik, släcka en cisternbrand inom en timme, säger Roger Josbrant.

Förvara tändstickor och tändare utom

räckhåll för barn.

Ha aldrig på tvätt-maskin, torktumlare,

diskmaskin eller liknande när du inte är hemma eller när du går och läg-ger dig.

Fett och olja kan börja brinna vid för

hög temperatur. När du steker eller friterar bör du ha ett lock till hands för att kunna kväva elden.

Vidbränd mat och torrkokning är van-

liga brandorsaker. Ren-gör filtret till köksfläkten regelbundet så att det är fritt från fett.

Lämna aldrig levan-de ljus obevakade

och glöm inte att släcka de ljus du tänt. Dekorera aldrig ljusstakar med material som kan börja brinna, till exempel ljus-manschetter i tyg, mossa eller liknande.

Använd inte elek-triska apparater

med skadade sladdar eller kontakter.

Elda med god lufttillförsel och

tillräckligt drag i skorste-nen. Ved bör torkas och förvaras luftad under tak för att ge bästa resultat. Försäkra dig om att din eldstad inte har eld-ningsförbud och att du har tillräckligt gnistskydd.

Förvara inte saker som kan börja

brinna på din balkong eller uteplats eftersom det finns risk för anlagda bränder och felriktade fyrverkerier.

✔

✔

✔

✔

✔

✔

✔

✔

Planera din räddning• Det är myndighets-krav på att din bostad ska vara utrustad med minst en brandvarnare per våningsplan. Byt batteri i tid.

• Du rekommenderas också att ha släckut-rustning i form av en 6 kg pulversläckare.

• Prata igenom hur ni ska ta er ut om det börjar brinna i ert hem.

• Förvara inte saker i trappor och korridorer.

detta är släckmedelscentralen, SMC

TäVla OCH Vinn!

MEdlEMMar I SMC:

Statoil • Shell OKQ8 • Preem

Hydro • Jet • Din-X

du vet väl att du kan se alla larm som Rädd-ningstjänsten får direkt på hemsidan. Det är

en praktisk service för dig som vill ha koll på vad som händer.

– Folk är nyfikna, nu blir det lättare att kolla var brandbilen åker, säger Jens Persson, informatör vid Räddningstjänsten.

Förutom de automatiska larmen innehåller Räddningstjänstens hemsida www.raddning.

info mycket information om verksamheten. Många vet inte hur mycket förebyggande arbete som fak-tiskt görs.

– Tidigare var det mer väntan på larmen, nu handlar mycket om att informera och förhindra

att olyckor inträffar, säger Erik Hedlund chef vid skyddsavdelningen.

att räddningstjänsten har ett stort utbud av kurser både för företag och privatpersoner är

det många som inte vet om. Du kan till exempel gå kurser i hjärt- och lungräddning och L-ABC sjukvård-första hjälpen, livsviktiga kunskaper som alla borde ha. Snart arrangeras det till exempel kurser i HLR på barn och utbildningar i heta arbeten. Allt finns att läsa om på hemsidan.

På www.raddning.info kan du få information om allt detta och nu även se alla larm som registreras hos Räddningstjänsten. Det går även att prenume-rera på nyheter, och larm via ett RSS-flöde.

Håll koll på brand-bilen – se larmen på hemsidan

Du vet väl att du kan se alla larm som Räddningstjänsten får direkt på hemsidan. Det är en praktisk service för dig som vill ha koll på vad som händer.

– Folk är nyfikna, nu blir det lättare att kolla var brandbilen åker, säger Jens Persson, informatör vid Räddningstjänsten.

Vilka Tre OrTer kOMMer aTT SaMVerkar under deT nya naMneT

MedelPadS räddningSTjänST?

TäVla & Vinn!du kan vinna brand-

säkerhetspaket med släckare, brandvarnare m.m

Gå in på vår hemsida www.raddning.info

och svara på den och några andra frågor om Räddnings-

tjänsten och säkerhet.

du kan Vinna:

1:a pris:Brandsäkerhets-

paket bestående av 1 st 6 kg pulver-

släckare, 1 st brandfilt, 1 st brand-

varnare,1 st DVD med brandskyddsin-

formation

2:a pris:2 st brandvarnare

+ brandfilt

3:e pris:1 st brandvarnare

Tack till länsförsäkringar

VI RÄDDAR VÄRDEN OCH MILJÖ

JOUR DYGNET RUNT

060-52 58 60www.ocabsundsvall.com

AsbestsaneringBrandsanering

VentilationsrengöringFörorenad mark

FuktutredningAvfuktning

Golvslipning

IndustrirengöringKlottersaneringSkadebesiktningPCB-saneringRadonsaneringGolvblästringRivningsarbeten

Produkter för människors trygg- och säkerhet i vardagen

HansadubbenLätta och smidiga isdubbar.

Lätta och smidiga med en smal, härdad stålspets som fäster även i hård is. Det neddragna handtaget gör att händerna hamnar närmare isen. Det behövs om du ska orka dra upp dig ur en vak. Visselpipa medföljer

Brandvarnare med 10-årsbatteri

Miljövänlig optisk brandvarnare.Den är mycket effektiv vid pyrande bränder.

Har testknapp och kontrollampa. Innehåller inget radioaktivt material. Brandvarnaren har batterispärr, vilket innebär att den ej går att montera utan batteriet isatt.

ExklusivpulversläckareKidde Exklusiv 2P / 6P

Kidde Exklusiv är högglanspolerade brandsläckare i rostfritt stål som är framtagna för att passa in i exklusiva miljöer.

Brandfi lt Tempus 120x180 cm

Tempus brandfi lt av glasfi bertyg i mjukt plastfodral.Kväver elden genom att brandfi lten läggs över brandhärden och packas till runt om.Lämplig i köket vid bränder på exempelvis spisar (kastruller, stekpannor mm.)

Denna storlek av fi lt (180 cm lång) krävs för att släcka en människa som brinner. Skall kastas efter användning.

Stegräknare med överfallslarmSILVA Pedometer Alarm

Ger trygghet på promenader eller joggingturer i form av ett överfallslarm på cirka 100 decibel. Räknar steg och distans samtidigt som Du har säkerheten av larmet om Du springer eller promenerar ensam.

Pulversläckare 2kg Total GD2N2 kg pulversläckare med manometer. Hög brandklassning.

6kg Total FX6HR6 kg avstängningsbar pulverbrandsläckare med manometer. Hög brandklassning. Levereras med väggfäste.

RäddningsstegeJimmy Fasad

Smidig, stark och lätt brandstege för hem och kontor.

TOTAL-släckarna är certifi erade av DNV (Det Norske Veritas).

2kg 395kr2kg 1 455kr6kg 795kr6kg 3 060kr

Släckare i rostfritt stål - en del av inredningen.

395kr

149kr

199kr

195kr

fr 1 375kr

Passa på pris!

Ord. 349:-

Ord. 295:-

169kr 195kr

Resebrandvarnare MTS168BT

Se till att Du har en ”livförsäkring” i händelse av brand även på semester- eller arbetsresan.

Levereras med en svart skyddspåse i nylon samt 3 st Lithium knappcells batterier (CR2335) som driver brandvarnaren upp till två år. Batterierna är lätta att byta ut när dom tar slut.

Räddningssele för barnFinns i 2 storlekar.

Räddningssele i barnstorlek för utrymning. Tillverkad i tåligt och slitstarkt material. Finns för barn i åldrarna 0-4 år och 4-7 år. Har justerbara spännen.

Tack vare stegens konstruktion och smidiga material kan den inte trassla ihop sig. Den hänger rakt och är omedelbart klar för användning.

Finns i fl era längder.

[email protected] • Tel 060-17 08 10

Documents

ANNONSBILAGA FRÅN RÄDDNINGSTJÄNSTEN SUNDSVALL … · 2014. 12. 3. · ANNONSBILAGA FRÅN RÄDDNINGSTJÄNSTEN SUNDSVALL-TIMRÅ ANNONSBILAGA FRÅN RÄDDNINGSTJÄNSTEN SUNDSVALL-TIMRÅ