2015...2015/05/13 · Lars Steen Ewy Engström Ansvarig utgivare: Lars Steen Redaktör: Örjan Andersson Ej signerat material är författat av redaktören Ej namngiven fotograf är

22015

TIDNINGEN FRÅN SVENSKA GLAUKOMFÖRBUNDET

Ola Magnell – en legend inom

svenskt musikliv kämpar med sitt glaukom

2 Ögontrycket | Nr 2 2015

Utgivning av Ögontrycket 2015

Nr 3 Utgivning vecka 38 Manusstopp måndagen 24/8Nr 4 Utgivning vecka 50 Manusstopp måndagen 16/11

INNEHÅLL

Nr 2 – 2015Tidning från

Svenska Glaukomförbundet

Redaktionskommitté som framställt och ansvarar för innehåll:

Lars SteenEwy Engström

Ansvarig utgivare: Lars SteenRedaktör: Örjan Andersson

Ej signerat material är författat av redaktören

Ej namngiven fotograf är fotat av redaktören

ISSN: 1653-4069Redaktionens adress:

Ögontrycketc/o Örjan Andersson

Ekhovsvägen 20, 647 32 MariefredMail: [email protected]

Om du vill ha Ögontrycket som taltidning i DAISY-format så kontakta

din glaukomförening.Produktion:

DanagårdLiTHO, ÖdeshögOmslagsbilder:

Ola Magnell(Foto: Örjan Andersson)

GLAUKOMFÖRBUNDET

Ledare

Ola Magnell – artist och låtskrivare med glaukom

Tillsammans förbättrar vi glaukomvården

Kampanj Världsglaukom-veckan i Sörmland

Glaukomförbundet expanderar

Fråga Doktorn

Landet Runt

Utblick

Aktiv glaukomförening

Verksamhetsberättelse

Resultat & Balansräkning

348

1214161822232427

3Ögontrycket | Nr 2 2015

Ledare

Bästa medlemmar och läsare!

När vi har sammanställt siffrorna inför verksamhetsberättelsen som finns på annan plats i detta nummer, kan man notera en glädjande ökning av medlemsantalet un-der år 2014. Vi är nu över 2 500 medlem-mar! I övrigt har verksamhetsåret präg-lats av intensivt arbete ute i våra regionala föreningar med att informera medlem-mar och allmänhet om glaukom ur olika perspektiv. Ekonomin för förbundet har gått back de senaste åren och förbundets reservkapital är inte tillräckligt stort. Av detta skäl har tillskottet till förbundet från föreningarna höjts från 50 till 100 kronor per medlem från och med 2016. Orsaken till underskotten beror bland annat på sto-ra kostnader för att bilda nya och stötta gamla föreningar med mera. Från förbun-dets sida hoppas och tror vi att ni medlem-mar har förståelse för denna åtgärd. Med fler medlemmar och föreningar kommer så småningom våra intäkter att öka.

Nu rapporteras från flera län och regioner att det har uppstått brist på erfarna ögonläkare och att väntetiden för under-sökningar och uppföljningskontroller har blivit alltför långa och att det därmed kan uppstå risk för försämringar av synen. Vi uppmanar landstingen att verka för att det in-rättas fler specialistutbildningsblock (ST- block) för ögonläkare. I ett nytt samarbete med de norska och danska glaukomföre- ningarna har vi hört att liknande problem även finns där.

Nya i styrelsenÅrets årsstämma blev välbesökt och ge-nomfördes i god anda. Det uppstod en konstruktiv diskussion kring förbundets ekonomi med anledning av förslaget att höja årsavgiften. Årsavgiften har varit oförändrad sedan Glaukomförbundet bil-dades och kostnaderna har stadigt varit i ökande. Styrelsen blev förnyad på flera poster och är nu fulltalig med 5 ordinarie och 3 suppleanter. På posten som kassör välkomnar vi Åke Svensson, Stockholm och som ordinarie ledamot Lars Karbin, Norrbotten. Två nya suppleanter invaldes nämligen Birgitta Hedin, Sörmland och Anders Nyström, Örebro. Det informera-des om en verksamhetsuppföljningsdag i oktober. Efter årsmötet fick vi en intres-sant föredragning av Optikerförbundets VD och ordförande Paul Folkesson, där vi diskuterade kring samarbeten mellan föreningarna och optikerna ute på fältet. Optikerna skulle kunna vara oss behjälp-liga med att dela ut information om glau-komföreningen på orten till personer med misstänkt glaukom som besöker företaget.

Lars Steen, förbundsordförande

Konstruktiv diskussion omförbundets ekonomi

Ola Magnell – ordmästare och låtskrivare –

en legend inom svenskt musikliv med glaukom från ungdomen


På väg från träffen med Ola Magnell passerar ÖT:s redaktör en gata nära Roslagstull. Plötsligt står det OLA, målat på asfalten… mycket märkligt!

Uppväxt utanför Kalmar som bondson, hans

pappa var arrendator och dog när Ola var fjorton år. I ungdomsåren gick flytten från Kalmar till Stock-holm, närmare bestämt till Bergshamra.

I Stockholm blev det häftigt liv med musik och mycket festande. En dag under de vilda åren när han skulle gå och handla hände det.

–Jag kom ut från affären och blev yr. Satte mig på asfalten och det bara svart-nade för ögonen. Inbillade

mig hjärntumör och kom till läkare, berättar Ola Magnell.

Känd sångareMen hos läkaren på Ka-rolinska fick han ingen diagnos. Jag fick helt en-kelt lugna ner mig. Ett tag trodde han att det kunde vara sviter från hans akti-va boxningskarriär i 15 – 16 årsåldern.

Långt senare, en bit in på 70-talet fick han diag-nosen glaukom och idag är ungefär 50 % av synen borta.

– Har också drusen-papiller med döda tappar

ÖT möter en lågmäld och sympatisk artist i Stockholm direkt efter besöket hos ögonläkaren på S:t Eriks Ögonsjukhus.

– Det var stabilt, ingen förändring, meddelar han, man får vara glad för det!

Trots glaukom redan i unga år har han gjort en omtalad karriär inom svenskt musikliv som ordmästare och låtskrivare. Han slog igenom med sin egen sång Påtalåten. Idag är han 69 och gör fortfarande turnéer, senast till Skottvångs gru-va i Sörmland där det var kö till entrén och alla gavs inte möjlighet att komma in.

Ola Magnell, uppväxt på en gård utanför Kalmar men numera både Stockholmare och Skåning.


och stavar på ögonbotten. Synnerven är skadad och dessutom har jag gråstarr, säger han och fortsätter:

– En ögonsjuksyrra sa att det såg ut som ankskit när hon tittade på synfälts- diagrammet, säger han med viss distans till sitt handi-kapp.

Han snubblar över sina tofflor och måste se upp i trappor då han har särskilt svårt att se nedåt i synfäl-tet. I egenskap av naturvän kan det bli besvärligt att gå i oländig terräng.

Ola Magnell är annars en känd sångare, låtskri-vare och gitarrist. Han LP- debuterade 1974 med På-talåtar, efter att året innan ha lanserat den välkända Påtalåten på singel. Men han började sin karriär som textförfattare åt bland an-dra Lill Lindfors och Siw Malmkvist.

Han brukar räknas till proggrörelsen även om han inte tillhörde dess mest politiska gren. Inne-hållet i hans låtar var hel-ler inte plakatpolitiska. Ola drog snarare åt det existentiella och melan-koliska hållet men där den politiska kritiken ändå var närvarande.

PrisbelöntHans mest kända låtar är ”Påtalåten” (1972), ”Kliff” (1975), ”Rulltrappan” (1977), ”Tomma tunnor” (1981) och ”Bruten vinge” (2003).

Hans texter drar åt det existentiella och melankoliska hållet men där den politiska kritiken ändå finns närvarande.

Hans aktiva och upp-skattade musikliv har ock- så fått andra artister att sjunga in hans sånger, bland annat på hyllnings-albumet Påtalåtar – en hyll- ning till Ola Magnell som kom 2006. Det handlade om en 60-årspresent från en rad kända svenska artister. Han har också uppmärk- sammats med flera priser med Fred Åkerström-stipendiet 1994, Nils Ferlin- Sällskapets trubadurpris 1997 och Cornelis Vrees- wijk-stipendiet 1999.

Men hans glaukom har helt klart utgjort ett handi-kapp, han fick till exempel inte ta körkort berättar han för Ögontrycket.

– På tidiga 80-talet in-nan jag började att ta drop-par kontinuerligt menade min dåvarande ögonläka-re att det inte fanns något hinder för att ta körkort, berättar han.

– Långt senare, när jag letade hus i Skåne tillsam-mans med min livskamrat, översättaren Vera Lindh, började jag övningsköra. Men när jag senare kom till ögonläkaren på So-phiahemmet, avrådde hon bestämt från bilkörning. På en annan läkares inrå-dan ansökte jag då om att få färdtjänst men det blev tvärnobben!

ÅngestfullHan berättar att hans syn-fält försämrats gradvis de senaste 30–35 åren. Men på senare tid har det hål- lit sig förhållandevis stabilt, vilket också bekräftades av dagens undersökning.

– Jag tänker inte spe-ciellt ofta på mitt handi-kapp, säger han. Men jag snubblar titt som tätt över tofflor och trottoarkanter. Och med mina ljuskänsli-ga ögon är det skönt att ha fotokromatiska glasögon som automatiskt blir mör-ka i starkt ljus.

Värre var det när han som 22-åring konsultera-de en neurolog som insi-nuerade att han i berusat skick ramlat och fått en hjärnskada.

– Ärligt talat blev jag ganska skärrad då. Jag var övertygad om att jag snart skulle bli blind. Att så små- ningom få rätt diagnos var en lättnad såtillvida att jag fick något konkret att för-hålla mig till, säger han.

Nu går han på regel-bundna kontroller, senast idag på S:t Eriks ögonsjuk-hus, och tar trycksänkande droppar. Han har klarat sig mycket längre än vad han själv trodde och han me-nar att det finns mycket att glädjas åt i livet. Han gör fortfarande mindre turné-er och håller som bäst på

att sammanställa en ”dikt-samling” med sångtexter från skivorna.

Och sångtexterna är många och välskrivna, po-etiska sånger med inslag av naturlyrik författade av en som han själv uttrycker det – en naturfreak.

När man hör eller läser hans existentiella sångtex-ter uppkommer frågan om det finns någon form av gudstro. Har du en guds-tro?

Jag utesluter inte att det finns ett gudaväsen. Jag håller det till och med för ganska troligt. Jag har ofta transcendentala upplevel-ser i naturen, avslutar en lågmäld och sympatisk Ola Magnell.

Text och bild:Örjan Andersson

Han har klarat sig mycket längre än vad han trodde och han menar att det finns mycket att glädjas åt i livet.


Tillsammans förbättrar vi glaukomsjukvården– Läkare, sköterskor och patienter. Hela världen jobbar mot glaukom och det är viktigt att patienterna blir mer involverade. Tillsammans kan vi förbättra glau-komsjukvården!

Med dessa ord inledde docenten och överläkaren vid S:t Eriks Ögonsjukhus Enping Chen ett öppet arrangemang mitt i Stockholm under Världsglaukomveck-an. Deltagarna möttes av härlig pianomusik när en av styrelsens egna ledamöter Christer Ekman plockade fram evergreens på tangenterna. Arrangörer var Glau-komföreningen i Stockholm och S:t Eriks Ögonsjukhus.

– Vi inom ögonsjukvården vill stärka patientens roll i behandlingen. Vi vill gå från följsamhet till delaktighet och samarbete, betonade Enping Chen.

Idag är det hela 80 mil-joner som fått diagno-

sen glaukom, varav cirka etthundratusen i Sverige. Enping Chen kunde berät-ta att idag har 2 % av de som är 50 år glaukom och

5 % av de som är över 70 år.

Ögonsjukdomen kan också drabba barn och ungdomar som ÖT har haft reportage om i de se-naste numren. Det finns

enligt Enping Chen 50 oli-ka varianter av glaukom. Det handlar om progres-sivt bortfall av nervtrådar och synfält. Glaukom ska-dar synnerven och vi kan se defekt i synfältet. Glau-

Enping Chen vid S:t Eriks Ögonsjukhus:


kom orsakar en succesiv synfältsinskränkning.

Relativt högt tryck or-sakar glaukomskada. Ofta är orsaken till det höga trycket att det är stopp i avrinningssystemet och högt tryck orsakar förlust av nervfibrer. Vid avan-cerat glaukom finns inga nervfibrer kvar.

Delaktighet och samarbete– Vi kan inte bota men bromsa sjukdomens pro-cess, förklarar Enping Chen och fortsätter sitt fö-redrag: Tidig upptäckt och individuell behandling är viktigt och trycksänkan-de behandling ökar av-flödet. Det handlar om att öka avflödet eller minska tillflödet med i första hand droppbehandling.

Man kan också behand-la med laser som ökar av-flödet eller kirurgiskt in-grepp där man opererar in en ny kanal. Det är viktigt med uppföljning efter att man fått diagnosen fram-håller Enping Chen.

– Det är här vi måste samarbeta så att vi kan justera behandlingen på bästa sätt, säger han sam-tidigt som han räknar upp ett antal sätt för patien-ten att få information om glaukom.

– Det kan vara via ögon- mottagningen där man of-

tast har ont om tid och därför är det viktigt att man också får skriftlig in-formation som man kan ta del av hemma.

Andra ställen där man kan informera sig är via media, internet och glau-komföreningen. På senare tid har en del kliniker till-sammans med glaukom-föreningen startat särskil-da glaukomskolor och i förra numret presentera-des en särskild Glaukom-app som är tillgänglig via mobiltelefonen.

Enping Chen betonar också hur viktigt det är med följsamheten vid glaukombehandling.– Många patienter har inga besvär, men man måste ta sina dagliga ögondroppar, kanske livet ut. Man mär-ker inga direkta förbätt-ringar efter behandlingen med ögondroppar men det viktiga är att bromsa för-loppet, betonar Enping Chen.

Självtrycksöver-vakningEtt projekt som Enping Chen kunde berätta om, och där patienten är högst delaktig, är självtrycksö-vervakning.– Vi vet inte så mycket om ögontrycket hos en pa-tient under morgon, kväll och natt. Därför har vi lå-nat ut apparatur till en del

patienter som i sin hem-miljö får mäta trycket tre gånger per dygn under tre dygn.

Syftet med denna forsk-ningsstudie är dels att un-dersöka om det ögontryck patienterna mäter själva med en handhållen mät-utrustning är pålitlig. Dels om patientens ålder på-verkar mätningsresulta-ten. Man vill också veta om ögontrycksvariatio-ner följer ett mönster som upprepas varje dag.

Vid sammanställningen av resultaten fann man ingen skillnad när det gäl-ler patientens ålder, äld-re eller yngre än 70 år, alla klarade av att göra en tillförlitlig ”egenmät-ning”. Ungefär hälften av de ögon som ingick i stu-dien har olika mönster av de dagliga tryckvariatio-nerna. Hos en femtedel av ögonen är variations-mönstret detsamma på olika dagar.

Slutsatsen, enligt En-ping Chen, är att det ögon-trycksvärde som mäts av motiverade glaukompati-enter är tillförlitligt och mönster av tryckvariatio-ner är olika mellan ögo-nen och varierar från dag till dag hos de flesta pa-tienter.

En helengagerad Enping Chen ser studien som yt-terligare ett exempel på


större delaktighet hos pa-tienten när det gäller glau-komsjukvården.

– När det gäller patient- perspektivet vill vi gå från följsamhet till delaktighet och vidare till större samarbete. Tillsammans förbätt-rar vi glaukomsjukvården, avslutar en entusiastisk Enping Chen.

Med på mötet fanns också medlemmar i Glau-komföreningen i Stock-holm som vittnade om sitt glaukom. En av dem var Britt Marie Lejonhuvud som också är ledamot i styrelsen för Glaukomför-eningen i Stockholm.

– På mig konstaterades glaukom 2007 efter att jag genomgått en utredning, berättar hon. Jag fick först ögondroppar men har ock-så behandlats med laser vid tre tillfällen.

Britt Marie Lejonhuvud: -Jag borde ha undersökt mig 10 år tidigare.

En av dagens arrangörer var Rachel Norborg - Jerkeby, sekreterare i Stockholmsföreningen. Rachel medverkar också tillsammans med Enping Chen i en helt ny film om glaukom, där hon berättar om sitt glaukom. Se filmen som är ca 4 minuter på Svenska Glaukomförbundets hemsida.


För Britt Maries vid-kommande hade utveck-lingen av glaukomet gått ganska långt och hon id-kade en del självkritik un-der mötet.

– Som sjukvårdsutbil- dad borde jag ha vetat bättre, säger hon. Jag bor-de ha undersökt mig 10 år tidigare. Min vision nu är att alla måste få veta vad glaukom är precis som alla vet vad diabetes är. Min erfarenhet är att man ska komma i tid – ju tidi-gare dess bättre.

Santen tillhandahåller dropphjälpmedel för dig som behöver hjälp med droppningen!

Droppstödet är ett hjälpmedel för dig som är ovan vid eller någon gång har haft problem med att använda ögondroppar.

Droppstödet gör det lättare att hålla droppfl askan stadigt över ögat.

Droppstöd fi nns även till endos- behållare.

Fråga din läkare eller sköterska om du önskar prova.

SantenPharma AB • Solna Torg 3 • 171 45 Solna • Tel 08-444 75 60 • www.santen.se GLAU

1306

-04S

E

HAR DU SVÅRT ATT TA DINA ÖGONDROPPAR PÅ RÄTT SÄTT?

Glaukomföreningen Stockholms egna eminente pianist Christer Ekman underhåller deltagarna vid ankomstentill arrangemanget.



Hög ambition gav lyckat resultatAktiviteterna under årets Glaukomvecka var fler än någonsin och många glaukomföreningar hade tänkt till ordentligt när det gäller upplägg och marknadsföring. I till exempel Glaukomföreningen Sörmland hade man ambitionen att vara närvarande i länets samtliga kommuner. Och resultatet lät inte vänta på sig. Många medborgare fick sitt tryck verifierat, fler medlemmar strömmade till och media fanns med.

GLUKOMVECKAN I SÖRMLAND:

Det var kö hos optikern i Trosa. Många ville ta ögontrycket och få information om glaukom.

I Sörmland marknadsförde man sig genom samar-

bete med apotek, affärer och optikernas hemsidor.– Ambitionen är att få hel-täckning av kommunerna i länet och så får det inte kosta något. Vi medverkar vid nio tillfällen, säger en entusiastisk Birgitta Hedin, ordförande i Sörmlands-föreningen.

Man har använt den centralproducerade press-releasen ”Blind i onödan” som bearbetats lokalt och sedan skickats till de re-gionala medierna. Sörm-lands Nyheter – en av de större tidningarna i länet gjorde en bra och infor-mativ artikel inför världs-glaukomveckan.

Kö i TrosaNär ÖT besökte optikern i Trosa var det knökfullt i den lilla butiken. Det var kö i lilla Trosa för att få ta trycket. Optikerassistenten Anneli Wikström hade fullt upp under förmiddagen

när ÖT var där. Birgitta, ordförande i Glaukomför-eningen Sörmland passade på att informera och dela ut informationsmaterial till alla som väntade på att få ta ögontrycket.– Vi har haft 12 besökande som var här när butiken öppnade, varav 3 hittades med förhöjt tryck och får remiss, säger hon medan hon samtidigt informerar kunderna.

Dagen innan var man i Gnesta och fångade in hela 41 personer under fem tim-mar.

– Fyra hade förhöjt tryck och fick remiss till ögon-

klinik, berättar en helengagerad Birgitta, samtidigt som hon berättar att för-eningen sökt 2 500 kronor från förbundet för att täcka resekostnaderna.

Under veckan har fören-ingen dessutom haft aktiviteter på två ställen i Eskilstuna, Katrineholm, Nyköping och Strängnäs. Hela styrelsen har varit engagerad och det här är jätteviktigt för att komma ut till länets invånare.

– Det här är en mission för mig. Rubriken i press-releasen ”Blind i onödan” är verkligen träffande, av-slutar hon.


Duktigt skyltat på Trosa Optik inför dagens aktivitet.

Birgitta Hedin får sköta apparaturen när optikerassi-stenten Anneli Wikström vill mäta sitt eget ögontryck.


Förbundets årsstämma:Livlig debatt men högt i takFörbundets ordinarie årsstämma i Stockholm den 23 april präglades framförallt av en livlig diskussion kring förbundets ekonomi och förbundsstyrelsens förslag till höjning av medlemsavgiften. Vid sidan av ordinarie årsstämmoärenden som verksamhetsberättelse, resultat- och balansräkning, val till förbundsstyrelsen gästades också stämman av Optikerför-bundets vd Paul Folkesson som redogjorde för organisationens mål och verksamhet.

Förbundsordförande Lars Steen kunde in-

ledningsvis och i samband med föredragning av verk- samhetsberättelsen för 2014 se tillbaka på ett mycket framgångsrikt år. Hög aktivitet både i fören-ingar och förbund parat med ett medlemsrekord där yt-terligare 300 medlemmar strömmat till under året. Idag har förbundet drygt 2.500 medlemmar.

Inför årets stämma hade förbundsstyrelsen föresla-git en höjning av med-lemsavgiften från 50 till 100 kronor. Bakgrunden och motiveringen är att stora satsningar på start av nya föreningar, relevant informationsmaterial och en utveckling av Ögon-trycket från 2 till 4 num-mer per år krävt mycket av ekonomiska resurser. Då förbundet redovisat ett ne-gativt ekonomiskt resultat de två senaste åren och medlemsavgiften stått stil-

la under nästan tio år så finns många argument för en höjning.

MothuggMen alla på förbundsmö- tet höll inte med. Glaukom-föreningen i Göteborg hade motionerat i ärendet och där man ville behålla den gamla avgiften. Götebor-garna ansåg att förbundet i första hand bör se över sina kostnader och genomfö-ra nödvändiga besparingar. Vidare och vi citerar en del i motionen: ”Med tanke på att våra medlemmar har en hög medelålder och de flesta uppbär pension som till stor del av landets pen-sionärer innebär en in-skränkning i det dagliga livet. Därmed finns en risk att vi i våra föreningar tappar medlemmar som ej prioriterar att vara med-lem hos oss.”

Göteborgarna argumen- terade för sin motion un-der årsstämman och fick

också stöd av Smålands-föreningen. Det blev en livlig debatt med argu-ment för och emot en höj-ning av medlemsavgiften. Ett klart mothugg fick mo-tionärerna av Lars Kar-bin, Glaukomföreningen Norrbotten som menade att ska förbund och fören-ingar utvecklas så krävs offensiva satsningar:

– Så sent som på vår planeringskonferens i hös-tas talade vi om att satsa på ett tätare samarbete med sjukvården och att skapa glaukomskolor, sär-skilt för dem som nyligen fått sin diagnos, säger Lars Karbin med eftertryck.

– Och då måste vi ha ekonomi för detta!

Efter en livlig diskus-sion med befriande högt i tak gick stämman till om-röstning. Cirka två tredje- delar röstade för en höj-ning som också blev stäm-mans beslut.

Då de båda ledamöterna


Lola Bern, Småland, som varit en engagerad kassör under många år och Karin Christensson Skåneland, som kämpat med ÖT:s pre- numerantregister under flera år avsagt sig om-val hade stämman att väl-ja nya styrelseledamöter. Lars Steen omvaldes till förbundsordförande för två år. Tre helt nya leda-möter valdes in i styrelsen. Åke Svensson, Stockholm som övertar kassörssysslan samt Lars Karbin, Norr-botten som går från supp- leant till ordinarie leda-mot. Som suppleanter invaldes Mona Krieg, Öst-ergötland (omval), Birgit-ta Hedin, Sörmland (ny-val) och Anders Nyström, Örebro (nyval). Till ny in-tern revisor valdes Börje Eriksson, Oaxen. Till ny valberedning valdes Kris-tina Lundgren, Stockholm

(omval), Signe Persdotter, Värmland (nyval) samt Karin Christensson, Skå-neland (nyval).

För eftermiddagens pro- gram var ordföranden Paul Folkesson Optikerförbun-det inbjuden för att ge en inblick i optikerförbundets verksamhet. Idag finns cirka 1650 personliga med-lemmar och cirka 900 verksamhetsställen anslut- na till förbundet.

Optikerförbundet arbe-tar framförallt med utbild-ning och fortbildning för sina optikermedlemmar.

– Svensk optometri ska ligga på högsta nivå i Eu-ropa och verka för patient-säkerhet genom fort- och vidareutbildning, säger Paul Folkesson, tidigare egen optiker och nu ock-så President för den Euro-peiska optikerorganisatio-nen.

Ett intressant inslag i hans föreläsning var möj-ligheten för optikerkunder att gå in på Optikerför-bundets hemsida där man redovisar hur aktiv varje optiker är att fortbilda sig. Ett helt öppet poängsys-tem visar vilken kompe-tens respektive optiker innehar.

–Vi vill verka för en kvalitetscertifiering med skriftliga redovisningar, meddelade Paul Folkesson, samtidigt som han på en fråga om optikernas rela-tion till ögonläkarna kun-de meddela att den var god.

– Den har varit dålig och vi ska inte vara någon va-riant av ögonläkare, men idag kan vi vara behjälp-liga med så mycket mer, vilket också uppskattas av ögonläkarkåren, avlutade Paul Folkesson, samtidigt

Hur ser du på din roll i förbundsstyrelsen?

Åke Svensson, Stockholm: Jag vill arbeta för att om möj- ligt förenkla ekonomiadminis-trationen samt medverka till en fortsatt positiv utveckling av SGF med en ekonomi i balans.

Anders Nyström, Örebro: Genom att utveckla Glaukom- förbundet och dess föreningar så blir vi fler medlemmar. På det sättet kan vi påverka glaukomsjukvården och forskningen.

Birgitta Hedin, Sörmland: Vårt viktigaste uppdrag är att göra människor uppmärksam-ma på att sjukdomen glaukom finns. Diskutera hur vi kan marknadsföra oss i hela landet.


FrågaJag undrar om det sätt man mäter ögontrycket på är lika tillförlitligt hos optikern som hos ögonläkaren. Hos optikern mäts det ju med någon sorts ”luftpuff” mot ögat, när jag var hos ögonläkaren var det en annan teknik. Hur ofta bör jag som är 60 år mäta ögontrycket när båda föräldrarna hade glaukom?

SvarOptikerna använder en metod som kallas ”luftpuff” eller på engelska NCT (non contact tonometer). Metoden är tillför-litlig men kan ibland ge lite högre tryck än metoden som ögonläkaren använder (Goldmann tonometer). Fortfarande är Goldmann tonometer bästa metoden för att mäta trycket.

Om båda föräldrarna hade glaukom med höga tryck skulle jag rekommendera att du kollar trycket hos optiker vart tredje år.

Frågor & Svar

Fråga Doktorn!

FrågaMin förra ögonläkare har gjort två stycken laseringrepp på båda ögonen för att sänka trycket och påstod att man kunde göra ingreppet många gånger. Min nya ögonläkare säger att man kan göra ingreppet högst två gånger. Vilket är rätt?

SvarBra fråga. Båda har rätt! Det finns olika typer av laser. Vanligast är två olika typer: ALT och SLT. Skillnaden är att de använder olika typ av våglängd och olika doser. SLT är ”icke destruktiv” och kan därför använ-das många gånger och sänka trycket. ALT kan användas maximalt 2–3 gånger. Tryck-sänkande effekterna visade sig i flera stu-dier vara likvärdiga mellan ALT och SLT..

FrågaHar fått den gamla lasern 1 gång men känner att den nya SLT är skonsamma-re. Vad är skillnaden mellan de båda?

Har du frågor som du vill ställa till våra ögondoktorer Marcelo Ayala och

Hans Eriksson, maila till hemsidan: www.glaukomforbundet.se


SvarMed gamla lasern tror jag att du menar ”argonlaser” (ALT). Det finns en annan typ av laser kallad selektiv laser trabeku-loplasti ”SLT” som är mycket skonsam-mare för ögat. Skillnaden är att de använ-der olika typ av våglängd och olika doser. SLT är ”icke destruktiv” och kan därför användas många gånger och sänka tryck-et. ALT kan användas maximalt 2 – 3 gånger. De flesta klinikerna i Sverige an-vänder idag SLT. Trycksänkande effekter-na visade sig i flera studier vara likvärdiga mellan ALT och SLT.

FrågaHar konstaterats förhöjt tryck i båda ögonen. Ska göra en synfältsundersök-ning. Sätts eventuell medicin in först ef-ter denna undersökning. Varför startar man inte direkt?

SvarDet är inte säkert att du har glaukom. För-höjt ögontryck är den främsta riskfaktorn för att utveckla glaukom, men sjukdomen kan även uppkomma vid normalt ögon-tryck. Ett högt ögontryck innebär inte nödvändigtvis att du har glaukom.

FrågaHur kan man vara säker på att hon inte har den akuta varianten av glaukom? I min släkt finns glaukom som debute-rar tidigt. Hos mig, född 1956, upptäck-tes högt tryck när jag var sju år. Jag är opererad sedan många år tillbaka och medicinfri med lågt tryck. Min dotter, född 1987, fick högt tryck konstaterat när hon var 13 år. Sedan dess medici-nerar hon trycksänkande. Nyligen har

hon dock utvecklat allergi mot ögon-dropparna på grund av konserverings-medlet och har nu tablett Diamox och två ögondroppar utan konserverings-medel. Hon har även den senaste tiden periodvis haft 40 – 50 i tryck, haft dim-syn och sett regnbågsflimmer. Nu är dock trycket nere i 15 – 16.

SvarAkut glaukom är just akut, det vill säga besvären kommer plötsligt med värk och högt tryck. Din dotter har ju haft högt tryck i många år så det talar mot glaukom. Vid akut glaukom finns vissa kännetecken i ögats främre delar, så man kan se vid un-dersökningen om det rör sig om ett akut glaukom.

FrågaFinns det tillräckligt många och bra ögondroppar som inte innehåller kon-serveringsmedel?

SvarVad som är tillräckligt antal är ju som du säkert förstår svårt att svara på. Det har kommit många nya droppar de senaste åren så det finns många att välja på idag, det kan du lugna din dotter med. Om det är tillräckligt antal att välja på för hennes del beror förstås på om dropparna har till-räckligt trycksänkande effekt för henne.


Ett stort tack till er som donerat och skänkt pengar

till glaukomforskningen!

Använd SGF:s plusgirokonto:

56 42 28-5SGF donationer

Landet runt

Första träffen i Skaraborg!

2014 beslutade Glau-komföreningen i Gö-

teborg att starta en intres- segrupp i Skaraborg. Un-dertecknad erbjöd sig att samordna denna och val-des in i styrelsen som ad-jungerad. Extra pengar av- sattes och 2015 måndagen den 2 mars kl 14 i Marta- salen, Kyrkans Hus i Sköv- de träffades medlemmarna.

Av de 23 stycken som infunnit sig till mötet var 7 stycken nya medlemmar för året.

Medlemmarna fick för-eningsinformation och ak-

tuella händelser i form av nya Ögontrycket som pre-senterat nya appen - Glau-kom för syns skull. Dr Marcelo Ayala tjänstgö-rande specialist på KSS och forskningsansvarig på KSS föreläste om Glaukom och behovet av forskning. Dr Ayala själv forskar i genetik.

Att det finns ett stort behov av andra områden inom Glaukom att forska på visade Dr Ayala. Det finns behov av forskning om exempelvis hur man mäter trycket, dagsvariationer,

bättre metoder för tryck- mätning, nya synfältsmeto-der och en bättre software.Definitionen av Glaukom lyder:1. Sjukdom på synnerven2. Synfältspåverkan3. Långsam försämring4. Vanlig sjukdom cirka 6 % i åldrarna 65- 75 år

LivskvalitetRiskfaktorer behandlas men ej sjukdomen. Målet med behandlingen är att bromsa så att cellerna ej dör.

Önskan om att kunna screena synnerven på pa-tienter i högre ålder skul-le kunna avslöja sjukdom och därmed kunna bromsa upp skador på synnerven.

Vi fick också informa-tion om att en del kliniker har gamla apparater för laserbehandling och att dessa kan ge en biverkan i form av inflammation i ögat med rodnad samt smärta som symptom. Denna smärta kan upple-vas från några dagar till flera veckor. En nyare ap-paratur ger ej denna biver-kan och man kan även ge flera laserbehandlingar.

Behandlingen av risk-faktorer måste enligt Dr Ayala individualiseras och man måste se till vilken


Ett oumbärligt hjälpmedel vid

användning av ögondroppar

och linser. 5 gångers

förstoring på spegeln.

www.siella.se

070-64 00 191

Beställ på hemsidan

eller ring!

sort av Glaukom patienten har för att bedöma vilken behandling som är rele-vant.

Målet med behandlingen är livskvalitet, att kunna bevara synfunktionen samt till en rimlig kostnad. Man kan BARA sänka trycket! Behandlingen beräknas sänka hastigheten på sjuk-domens förlopp med 50 %. För att läkaren skall kun-na bedöma hastigheten på

sjukdomsförloppet behö-ver det göras 5 – 6 stycken synfältsundersökningar på 2 – 3 år.

Inte glamorösVarje art av Glaukom har en bokstavsbeteckning och det är denna som talar om vilken orsak till diagnosen, enkelt beskrivet. Ex-empelvis har cirka 20–30 % av patienterna pseudoex-

foliativ Glaukom, den mest aggressiva formen. Men frågan återstår då om lä-karna informerar patien-terna om detta.

Dr Ayla tog upp proble-matiken med att det sak-nas ögonläkare och även ögonsjuksköterskor. Diag- nosen Glaukom är inte glamorös för läkare då det är en kronisk sjukdom i jämförelse med grå starr där patienten blir opere-rad och får synen tillbaka.

Det finns inga appara-ter som kan ställa diagnos, endast en erfaren tränad läkare kan ställa diagno-sen!


Glaukom-appenhjälperdigattminnasdinaögondroppar

Glaukom-appen finns att ladda ner på AppStore och på Google play Android. Glaukom appen – för min syns skull

AllerganAB Johanneslundsvägen3-5 SE-19481UpplandsVäsby

SW/0

049/

2015

Dat

e of

pre

p. A

pr 2

015

NYHET!

Laddanerdenidag–fördinsynsskull

Sökefter:

>>>>

”Målet med behandlingen är livskvalitet, att kunna bevara synfunktionen samt till

en rimlig kostnad.”


Dr Ayala visade och be-skrev ögats anatomi och skador väl med bilder. Tillfälle till frågor och svar gavs där många frå-gor ställdes. Applåder och uppskattning och ett stort tack till Dr Ayalas engage-mang!

Nya appen – för syns skull gick vi igenom och

Apoteken i fokus under Jämtland/ Härjedalens Världsglaukomvecka

Vi hade information två dagar vid Förenings-

punktens entré, Östersunds Sjukhus. Broschyren Vad är glaukom? Samt vår egen föreningsfolder delades ut till besökare och även sjukvårdspersonal. Vi hade många intressanta sam-tal. Under glaukomveckan 2014 testade vi att ha två medverkande apotek för ytterligare spridning av broschyrerna.

Mot bakgrund av apo-tekspersonalens positiva inställning utökade vi i år till elva apotek. Det blev

Funäsdalen, 25 mil syd-väst om Östersund, Ström-sund i norr, Åre i väster, Hammarstrand i Öster samt Östersund med ”omnejd”, bland annat Änge, 5 mil nordväst om staden.

En del apotek har haft aktiv utdelning av broschy-rerna till glaukomiker i samband med uttag av ögondroppar, andra har haft informationsmaterial väl synligt och åtkomligt för ”självplock”.

Ingen av apoteksperso-nalen hade hört talas om ”Världsglaukomveckan”! !

SGF:s marknadsförings-problem. Alla var positiva till medverkan. Vi har för avsikt att till 2016 utöka an-talet medverkande apotek.

I vårt län med stora av- stånd till Östersunds Sjuk-hus fyller apoteken en vik-tig funktion. De är den sis-ta länken i glaukomikerns vårdkedja och här kan ock- så många andra få åt- minstone något av Världs- glaukomveckans budskap.

Karin BergmanRuth Jönses

”Dropptekniken är viktig och många har inte fått en god information om detta

konstaterades”

filmen om bilkörning vi-sades. Dropptekniken är viktig och många har inte fått en god information om detta konstaterades.

Medlemmarna vill ha en ny träff till hösten. Plane-ring pågår och syncentralen är kontaktad då många vill ha ett besök från dem.

Information lämnades av

undertecknad om att remiss från din ögonläkare behövs till syncentralen.

Som patienter måste vi nu börja fråga lite mer om laserapparaten och diag-nosens specifika orsak.

Med stort tack till er alla som var med och star-tade Skaraborsgruppen!

Birgitta Malmberg Böhm, samordnare Skaraborg


Reparera glaukomskador

Skåneland anordnade en särskilt intressant

föreläsning i Lund under glaukomveckan.

Vi lyckades få Maria Thereza Perez, docent och universitetslektor i oftal-mologi vid Lunds univer-sitet att presentera forsk-ningsresultat när det gäller gen och stamcellsforsk-ning och andra framsteg i glaukomforskningen.

Hennes föredrag präg-lades av mycket ny infor-mation som man inte hört tidigare. I framtiden kom-mer man att kunna repa-rera glaukomskador och inte som det är nu enbart

bromsa upp förloppet.Föreläsningssalen blev

snabbt fullsatt och man fick komplettera med ett antal stolar. Föredraget avsluta-des med en intressant och givande frågestund. Totalt var vi 72 personer.

Nils Widenfors, ordförande

Glaukomföreningen Skåneland

NATURENS EGET SÄTT ATT SKYDDA SIG

THEALOZ DUO® EN NY KLASS AV ÖGONDROPPAR FÖR BEHANDLING AV TORRA ÖGON

THÉA NORDIC AB, STORGATAN 55, SE-703 63 ÖREBRO • TEL: +46 19 33 37 80 • EMAIL: [email protected] • WWW.THEA-NORDIC.SEThSE

2015

0417

-275

1). Luyckx J, Baudouin C. Trehalose: an intriguing disaccharide with potential for medical application in ophthalmology. Clin Ophthalmol 2011, 5:577-81. 2). Nakamura M et al. Characterization of Water Retentive Properties of Hyaluranan. Cornea 1993; 12(5):433-6.

I en enda ögondroppe har Théa fångat naturens eget sätt att skydda sig mot uttorkning, genom att använda två naturliga molekyler. Trehalos, den första molekylen som stabiliserar och skyddar hornhinnans epitelceller¹, i kombination med hyaluronsyra som smörjer och återfuktar ögats yta². Thealoz Duo® innebär att torra ögon kan behandlas med en helt ny klass av ögondroppar, självklart utan konserveringsmedel. Finns nu att köpa på apotek.

Innehåller cellskyddande trehalos

Docent Maria Thereza Perez

Utblick!

Stefan Einhorn och de nya dödssynderna:Falskhet toppar den nya listanHan är en av landets mest efterfrågade föreläsare och som författare främst känd för sina tidigare titlar ”Konsten att var snäll” och ”Medmänniskor”. Nu handlar det om ”De nya dödssynderna – våra mör-kaste sidor och hur vi kan hantera dem”.– Det kanske låter konstigt, säger han, men syftet är detsamma – att vi ska utveckla våra goda sidor på bekostnad av de dåliga. Och då måste vi också vara medvetna om de dåliga.

I Kapellskär ombord på färjan Rosella i början

av mars presenterade han sin senaste bok inför 230 personer och där ett 30-tal från Glaukomföreningen i Stockholm också var på plats. De nya dödssynderna tar ett helhetsgrepp på de egenskaper som svenska folket anser vara de sämsta. Vi påminner om de klassis-ka sju dödssynderna hög- mod, vällust, frosseri, girighet, lättja, vrede och av-und som har sitt ursprung i den katolska kyrkan och nedtecknades för över 1500 år sedan.

Men vilka egenskaper anses idag vara dödssynder och hur skiljer sig dessa från de ursprungliga? En brett upplagd opinionsun-dersökning med 1200 per-soner, djupintervjuer och samtal med en expertpanel ger vid handen att de gam-

la har ersatts av helt nya dödssyn-der. I sitt föredrag och i boken presen- terar han de över- raskande resulta-ten och illustrerar dem med belysan- de exempel och träffande historier ur sitt eget liv.

Falskhet är den mänsk- liga egenskap vi tycker all- ra mest illa om. Därefter kommer hat, hänsynslöshet, översitteri, trångsynthet, främlingsfientlighet och girighet – och i den ord- ningen.

Att falskhet toppar listan var något oväntat för Stefan själv.

– Jag medger att jag ock-så blev förvånad över re-sultatet, säger Stefan Ein- horn, men hela 83 % av deltagarna i undersökning- en menar att det är den värsta dödssynden. Själv

hade han tippat att snålhet skulle ligga i topp.

Men idag har han en för- klaring till resultatet:

– Tillit i motsats till falskhet är ett av våra mest grundläggande behov, häv- dar han och fortsätter sitt resonemang:

– Tillit har också visat sig vara en av de viktigaste

faktorerna för att ett sam-hälle ska fungera.

Han menar att om män- niskor inte kan lita på vara-ndra och samhällets institu- tioner kan det leda till kor- ruption och segregation. Och för oss som lever i ett av de mest tillitsfulla sam-hällena i världen är falskhet ett hot mot allt detta.

Med på föreläsningen av Stefan Einhorn var också ett 30-tal medlemmar från Glau-komföreningen i Stockholm. Med ordförande Kerstin Lundgren i spetsen hann medlemmarna också med en egen minikonferens ombord under eftermiddagen.


Enkät till medlemmarna varje år

Vi har i styrelsen kommit fram till att det vikti-

gaste vi har att göra är att ha fortlöpande dialog med ögonsjukvården i länet och för dem berätta vad som fungerar bra och vad som inte fungerar. Det är ju faktiskt så att det är vi kunder/patienter som vet bäst (!) om hur vi vill ha det och vad vi tycker!

För att vi skall veta vad vi som har glaukom tycker så skickar vi varje år ut en enkät till alla medlem-mar, med svarskuvert så det är enkelt att svara. Vi får tillbaka mer än 80 %, vilket gör att vi vet säkert vad glaukompatienterna i Norrbotten tycker om den vård de får. Det är ett bra underlag för den dialog vi har, och chefen för ögon-sjukvården i länet är mycket tacksam för att vi gör vår enkät. När vi möts för den stora dragningen om enkäten så är även sjukhusen i Gällivare och Piteå uppkopplade via vi-deolänk.

Den dialog vi har med ögonsjukvården behandlar även frågor om var glau-komvården skall bedrivas,

enligt vad vi som patienter tycker! Skall till exempel ögontryck mätas på Vård-centraler/Hälsocentraler, eller på alla fem sjukhus i Norrbotten eller bara på de tre ögonklinikerna? Var skall synfältsundersök-ningar göras etc. Skall ögonsjuksköterskor vara en/två dagar i veckan i Ki-runa Sjukhus trots att det inte finns någon ögonmot-tagning där för att utfö-ra till exempel ögontryck och synfält eller skall 500 – 600 Kirunabor åka 10 mil enkel resa för att kolla ögontrycket i Gällivare?

Den senaste dialogen gäller Glaukomskola. Man har vid Piteå sjukhus haft så kallad Glaukomskola några gånger där en driftig sjuksköterska har tagit in-itiativet. Nu vill vi att alla som får glaukom genom-går glaukomskolan inom

4–6 månader. Där skall även vi från Glaukomför-eningen Norrbotten vara med för att ge vår ”prak-tiska syn” på hur det är att leva med sjukdomen. Vi har genomfört en sko-la enligt den modellen och det var en stor framgång. Alla 8 (+ 8 medföljande maka/make) var mycket nöjda.

Vår förening har som regelbunden aktivitet att möta pensionärsförening-ar. Vi genomför cirka en träff/månad under vinter-säsongen där vi informerar om glaukom. Vi försöker alltid att ha med oss en ögonsjuksköterska som håller i den medicinska delen medan vi berättar om föreningens aktiviteter. Det är en bra rekryteringskälla och efter varje möte får vi ett antal nya medlemmar.

Lars Karbin, ordförande

AKTIV GLAUKOMFÖRENING

FaktarutaAvstånden mellan länets olika delar är stora. Det är till exempel 35 mil mellan Luleå och Kiruna och 13 mil mellan Luleå och Hapa-randa och 22 mil mellan Luleå och Arjeplog. Glaukomföreningen Norrbotten har de senaste åren ökat sitt medlemsantal från 50 till nu drygt 100. Nu är målet 200 inom två år. Ordförande: Lars Karbin.

Lars Karbin

NORRBOTTEN



Svenska GlaukomförbundetVerksamhetsberättelse för år 2014

(Något förkortad version)

Organisationsnummer 802408-7325

StyrelseORDINARIE LEDAMÖTERLars Steen, Stockholm ordförandeAnna Wikberg, Stockholm vice ordförandeLola Bern, Kalmar kassörRoland Strömbäck, Göteborg sekreterareKarin Christensson, Skåne ledamot

SuppleanterLars Karbin, NorrbottenMona Krieg, Östergötland

RevisorerRedovisningskonsult Kenneth Nilsson, KalmarÅke Svensson, Stockholm

ValberedningKristina Lundgren, Stockholm. SammankallandeLeopold Ericsson, SkåneFolke Johansson, Västerbotten

Redaktör för ÖgontrycketÖrjan Andersson

Webbansvarig, grafisk produktion, lagerhållning och distributionBirgitta Fors

MedlemmarFörbundets medlemmar är 13 regionala för- eningar samt en riksförening. Följande för- eningar finns: Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland/Härjedalen, Värm-

land, Uppland, Stockholm, Sörmland, Öre- bro län, Östergötland, Småland (Jönköping, Kalmar och Kronoberg), Göteborg (Region Västra Götaland), Skåneland (Region Skåne, Blekinge, Halland). Den 31 december 2014 hade förbundet inalles 2 551 medlemmar, varav 1 580 kvinnor och 971 män.

Aktiviteter i föreningarna92 styrelsemöten, 40 medlemsmöten, 89 andra aktiviteter. Inalles 9 600 besökare på medlemsmöten och andra aktiviteter.

IntressegrupperI många regioner är det långa avstånd mellan sätet för föreningen och andra or-ter. Oftast finns för få medlemmar för att kunna bilda en egen förening. I dessa fall har förbundet verkat för att inrätta loka-la så kallade intressegrupper som replie-rar på den regionala föreningen och inte behöver ha egen styrelse. En sådan grupp har startats i Skaraborg. Liknande grupper finns i Fyrboda (Vänersborg/Trollhättan/Uddevallaområdet) och Värnamo samt i Västerås och Enköping. Ytterligare såda-na grupper kan bli aktuella under 2015.

MedlemsavgiftFöreningarna levererar till förbundet 50 kronor per betalande medlem.

FörbundsstyrelsenSex protokollförda styrelsemöten samt täta mejl- och telefonkontakter. Årsstämman hölls den 10 april i Stockholm.


VerksamhetTIDNINGEN ÖGONTRYCKET

Ögontrycket har utkommit med fyra num-mer under året. Normalt brukar förbundet trycka cirka 3 500 exemplar som distri-bueras till alla medlemmar, ögonkliniker, ögonmottagningar, sjukhusbibliotek med flera. Distribution av tidningen till samt-liga primärvårdsmottagningar upphörde under 2014. Utökad upplaga förekommer i samband med kampanjer av typ Världs-glaukomveckan. Några annonsörer bidrar till kostnadstäckning. Örjan Andersson är redaktör för tidningen.

GLAUKOMTELEFONENTelefonen finns för närvarande hos ord-föranden (070-291 55 66) och hålles öp-pen vardagar mellan 09.00–10.00. Cirka 200 – 250 samtal har inkommit under året och har rört allmän rådgivning, medlems-frågor, körkortsproblem med mera. WEBB OCH E-POSTEtt stort antal besök har gjorts på förbun- dets hemsida www.glaukomforbundet.se. Hemsidan innehåller viktig information om förbundet och dess aktiviteter samt länkar av betydelse för glaukompatien-ter. Där kan man anmäla intresse för med-lemskap som förmedlas till respektive förening. Föreningarna annonserar sina aktiviteter i Kalendariet. Medlemmar har möjlighet att ställa frågor till ögonläkare

under rubriken ”Fråga doktorn”, en myck-et populär spalt, som också finns i Ögon-trycket. Det finns också ett medlemsforum där medlemmar och allmänhet kan disku-tera aktuella frågor. Adresserna [email protected] och [email protected] handhas av webbansvarig Birgitta Fors.

VÄRLDSGLAUKOMVECKANDenna vecka (vecka 11) initierades ur-sprungligen av World Glaucoma Associa-tion i USA. Veckan avser att öka kännedom om sjukdomen glaukom bland allmän-het, politiker och beslutsfattare över hela världen och inträffar alltid denna vecka i mars. I Sverige uppmärksammades den på många ställen i landet med exempelvis öppna möten med deltagande av ögonlä-kare, ögonsjuksköterskor med flera pro-fessioner. Det förekom också utställning-ar i köpcentra och entréhallar till sjukhus samt hos optiker. Vid mötena framkom ett stort behov hos deltagarna att ställa frågor till experterna om sin sjukdom. Uppskatt-ningsvis har närmare 2 000 personer be-vistat dessa arrangemang.

PLANERINGSDAGVid planeringsdagen den 16 oktober 2014 bidrog deltagarna till underlag för verk-samhetsplan för 2015. Visioner inför de kommande fem åren presenterades. Ett stort fokus ligger på att öka medlemsanta-let. Ett av sätten att lyckas med det är att öka samarbetet med ögonsjukvården.

UTÅTRIKTAD INFORMATION OCH REPRESENTATIONUtöver vad som har nämnts tidigare, an-gående informationsmöten med medver-kan av professioner, har föreningarna tagit kontakt med lokala föreningar som samlar många äldre. Skälet till detta är att ålder


kanske är den viktigaste riskfaktorn för att insjukna i glaukom. Våra medlemmar har då med hjälp av ett förberett material in-formerat deltagarna om sjukdomen. Ofta har det funnits personer med glaukom i publiken, varvid vi har påtalat att ärftlig-het är en annan betydande riskfaktor, och uppmanat dem att be sina vuxna barn i ål-dern 50+ att genomgå en ögonundersök-ning. Många personer har anslutit sig som medlemmar vid dessa tillfällen.

Ordförande Lars Steen deltog i Nordiska Oftalmologiska Konferensen i Stockholm i augusti. Där medverkade vi tillsammans med våra danska och norska systerfören-ingar i en monter med olika informations-material. Vid detta tillfälle kom vi över-ens om att starta ett nordiskt samarbete med återkommande möten samt utbyte av redaktionellt material mellan våra med-lemstidningar.

ÖGONSJUKSKÖTERSKORNAÖgonsjuksköterskornas roll i vården av glaukom har särskilt uppmärksammats. Förbundet deltog vid ögon-sjuksköterskornas föreläs-ningsdagar i Falun i novem-ber. En artikel i Ögontrycket nr 3 beskrev sköterskornas arbete vid två ögonkliniker. Ett fortsatt samarbete pla-neras under 2015.

START AV NYA FÖRENINGARFörbundet fortsätter med ambitionen att ha en regional förening i samtliga 21 län i Sverige. Våra 13 föreningar täcker in 17 län och ansträngningar görs att fort-sätta utöka organisationen. Under 2014 har arbete påbörjats för att återuppväcka föreningen i Dalarna och att bilda en ny i Västmanland. Det arbete som särskilt

under 2013 lades ned på att upprätthålla verksamheten i två föreningar, nämligen Sörmland och Småland, fortsatte fram-gångsrikt under 2014.

KÖRKORTSPROJEKTETFörbundet har uppmärksammat de stora problem som kan drabba en person med synfältsskador och körkort. Tillsammans med Diabetesförbundet, och numera även Strokeförbundet, har vi en arbetsgrupp som under några år har arbetat med kart-läggning av problemet och försökt få fram det empiriska/vetenskapliga underlag som ligger bakom de hårda bestämmelserna i regelverket hos körkortsmyndigheten. Man kan konstatera att underlaget är svagt och bestämmelserna tycks vara grundade på tyckande hos berörda myndigheter. Ar-betsgruppen fortsätter sitt angelägna arbe-te, bland annat med utarbetande av arbets-gruppens dokument Vår syn på saken.

SLUTORDDet totala medlemsantalet i de regionala föreningarna är nu för första gången över 2 500. Arbetet med att utveckla organisa-tionen kommer att fortsätta i den takt vi har resurser (personer och pengar). Må-let är som tidigare att täcka in hela landet med alla län och regioner. Fortsatt statsbi-drag är en förutsättning för detta. Under 2015 finns det goda möjligheter att starta ytterligare två regionala föreningar.

Glaukom är en stor folksjukdom. Runt 100 000 personer är diagnostiserade och uppskattningsvis lika många vet ännu inte om att de är drabbade. Därför är vår upp-gift att sprida kunskap – åt alla håll – stor och angelägen.

Stockholm i april 2015

Svenska GlaukomförbundetOrganisationsnummer: 802 408–7325

Plusgiro: 46 06 00–0 • Bankgiro: 5424–1211Tel. 070-291 56 66 vardagar 09.00–10.00

www.glaukomforbundet.se • e-post: [email protected]

Vill du bli medlem?Kontakta närmaste lokalförening eller SGF så förmedlar vi kontakt.

c/o Örjan AnderssonEkhovsvägen 20647 32 Mariefred

GLAUKOMFÖRBUNDET

Välkommen till SGF!

ww

w.danagardlitho.se

Glaukomföreningen i GöteborgTel. 0761-42 59 21 • Pg 439 67 40-5

[email protected]

Glaukomföreningen Jämtland/Härjedalen

Tel. 063-208 [email protected]

Glaukomföreningen NorrbottenTel. 070-673 95 00

Bg [email protected]

Glaukomföreningen SkånelandTel. 040-47 11 95Pg 444 14 56-3

[email protected]

Glaukomföreningen Småland Tel. 070-661 02 12

[email protected] 568-8999

Glaukomföreningen i StockholmTel. 08-33 38 36Pg 495 80 90-5

[email protected]

Glaukomföreningen i SörmlandTel. 070-342 00 83

Pg 28 24 [email protected]

Glaukomföreningen UpplandTel. 018-34 33 37


Glaukomföreningen VärmlandTel. 054-52 52 45


Glaukomföreningen VästerbottenTel. 090-12 26 89


Glaukomföreningen VästernorrlandTel. 060-12 85 21


Glaukomföreningen Örebro länTel. 070-591 86 34


Glaukomföreningen ÖstergötlandTel. 0125-611 14


Documents

2015...2015/05/13 · Lars Steen Ewy Engström Ansvarig utgivare: Lars Steen Redaktör: Örjan Andersson Ej signerat material är författat av redaktören Ej namngiven fotograf är