2008-05 Upphandling24

N U M M E R 5 • J U N I – J U L I 2 0 0 8 • W W W . U P P H A N D L I N G 2 4 . S E

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR MED OFFENTLIG UPPHANDLING OCH ANBUD

BLIR

PRIS 199 KRONOR

SKYHOGA MAL

...

EFFEKTIVARE FÖRVALTNING

Staten sparar miljarder på e-faktura

NOMINERINGSARBETET HAR BÖRJAT

De kan bli årets opinionsbildare

LATRINTÖMMARE ELLER SPANINGSPATRULLStig-Björn Ljunggren filosoferar om politikernas roll i det moderna samhället

OMLASTNING SPARAR PENGAR OCH MILJÖBengt-Olov Olsson, Borlänge kommun, minskar transporterna med omlastningscentraler.

Succé för Stora e-upphandlingsdagen

Nytänkande upphandling och Nytänkande upphandling och

hög ambition ger Apoteket en hög ambition ger Apoteket en

helt ny företagshälsovård helt ny företagshälsovård

oo

Omslag NY.indd 1Omslag NY.indd 1 2008-05-29 20:09:082008-05-29 20:09:08

2 UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2008

innehåll

5 Debattera på Upphandling24

6 Krönika – Lisbeth JohnssonSätt den goda affären i fokus.

9 Krönika – Stig-Björn LjunggrenDemokrati, fängelse eller spagetti:Hur fungerar offentlig sektor?

10 Stort intresse för stora e-upphandlingsdagen

16 Senaste nytt från offentlig upphandling

28 Så upphandlar du friskare medarbetareAtt spara pengar på företagshälsovård

är ingen omöjlighet – men det görs inte genom att hitta den billigaste leveran-tören.

34 Apoteket sätter kvalitet före pris Nytänkande och visioner har gett Apo-

teket en helt ny företagshälsovård. Den stora utmaningen låg i själva upphand-lingen.

36 E-faktura sparar fyramiljarder åt staten Elektroniska inköpsprocesser är nästa steg för staten. Mål och medel kom-mer i nästa budgetproposition från regeringen.

38 Höga betyg för Vervas ramavtalNio av tio upphandlare rekommen-derar kollegor att använda Vervas ramavtal. De sparar tid och sänker kostnaderna.

NR 5–2008

Postadress: Upphandling24, 106 78 StockholmBesöksadress: Karlbergsvägen 77Telefon: 08-453 60 00 (växel)E-post till redaktionen: [email protected]: Upphandling24 ABVD: Anders Huldt, [email protected] utgivare och chefredaktör: Bo Nordlin,[email protected], 08-453 63 12Redaktör: Per Eriksson, [email protected] Director: Bengt Hjord, [email protected]: Sörmlands Grafi skaISSN: 1654-725X

Prenumeration: 10 nummmer kostar 1 795 kronor. Teckna dig på pren.uh24.se (utan www i adressen) eller på telefon 08-453 61 00.Prenumeration och adressändring: 08-453 61 00 (öppet 8.00-17.00, fre 8.00-12.00), [email protected] eller prenumeration.idg.se Fax 08-453 60 65Aff ärschef: Åsa Johansson,[email protected], 08-453 61 05Annonser: Isabelle Delorme,[email protected], 08-453 62 73Annonsmaterial: Maria Samuelsson, [email protected], 08-453 62 84

N U M M E R 5 • J U N I – J U L I 2 0 0 8 • W W W . U P P H A N D L I N G 2 4 . S E

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR MED OFFENTLIG UPPHANDLING OCH ANBUD

BLIR

PRIS 199 KRONOR

SKYHOGA MAL

..

EFFEKTIVARE FÖRVALTNING

Staten sparar miljarder på e-faktura

NOMINERINGSARBETET HAR BÖRJAT

De kan bli årets opinionsbildare

LATRINTÖMMARE ELLER SPANINGSPATRULL

OMLASTNING SPARAR PENGAR OCH MILJÖ

Succé för Stora e-upphandlingsdagen

Nytänkande upphandling och

hög ambition ger Apoteket en

helt ny företagshälsovård

o

36

14

40

10

34

9

www.upphandling24.se

4-5 Ledare och Innehåll.indd 24-5 Ledare och Innehåll.indd 2 2008-05-29 20:59:042008-05-29 20:59:04

3UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2008

40 Mottagningscentraler sparar pengar och miljöBorlänge kommun har infört mot-tagningscentraler och sparar både pengar och miljö på kuppen.

42 Myndigheter struntar i miljöbilskravTrots hårda krav på miljöanpassade bil- och drivmedelsval upphandlar många svenska myndigheter fortfa-rande fel.

44 Landstingen bäst på miljö-anpassad upphandlingLandstingen bäst, statliga myndig-heter sämst på att ställa miljökrav vid upphandlingar.

48 Så stängs småföretag ute från upphandlingIrrelevanta krav, krångel och tidsö-dande hantering stänger ute små fö-retag från offentliga upphandlingar.

50 Handelskammaren kräver stopp på slöserietHandelkammaren föreslår sex för-ändringar för att förbättra offentlig upphandling.

52 e-tjänster bryter mot lagenKommuner och myndigheter satsar hårt på e-förvaltning, men bryter i sin iver många gånger mot person-uppgiftslagen.

54 Fråga våra experterUpphandling24 har samlat ledande experter inom fyra områden som är redo att besvara dina frågor. Expert-panelen har specialistkompetens inom upphandling (förfrågningsun-derlag), anbudsskrivning, miljö och juridik.

50 Karriär, jobb och utvecklingOffentlig sektor har svårt att locka akademiker. SKL: ”Myt att lönerna är låga i offentlig sektor”

LEDAREU P P H A N D L I N G 2 4 N U M M E R 5 2 0 0 8

>> NU ÄR DET HÖGTRYCK i upphandlarsverige. Aldrig förr har det väl hänt så mycket kring upphandlingar . Det är åtminstone fyra faktorer som gör upphandling till det hetaste av det heta just nu:

NYA SÄTT ATT UPPHANDLA. Aldrig förr har kreativiteten varit så stor som nu! Vi ser ett allt större intresse för att upphandla på nya sätt. Några har redan prövat med kombinatoriska upphandlingar, e-auktioner och funktionsupp-handlingar. Fler vill följa efter. Allt i syfte att göra bättre affärer.

NY LAGSTIFTNING. Politikerna jobbar intensivt för att uppdatera lagstiftningen kring upphand-ling. Vi har de nya ramavtalsreglerna från det senaste årsskiftet. Om ett halvår är det troligen dags för LOV, Lagen om valfrihetssystem och året därpå får vi de nya rättsmedelsdirektiven.

KONKURRENSVERKET VISAR FRAMFÖTTERNA. Att lägga över tillsynen av upphandlingsområdet på Konkurrensverket har visat sig vara ett lycko-kast. Trots att Konkurrensverket inte har några maktmedel alls på det här området har man lyckats ta initiativet och visar var skåpet ska stå. Vilket drag vi har att vänta när Konkurrensver-ket om 18 månader får driva upphandlingsmål i domstol.

GENERATIONSVÄXLING. Allra störst potential till förändring är alla de nya, unga och välut-bildade upphandlare som håller på att ta över. Exakt vad generationsväxlingen kommer att innebära är det väl ingen som vet, men förändringskraften är enorm.

Bo Nordlinchefredaktör08-453 63 12

[email protected]

Enorm förändrings-kraft i offentlig upphandling

Upphandling24Mer än bara en tidning

WEBBWWW.UH24.SESnabba nyheter, uppda-teras flera gånger per dag.

NYHETSBREVvarje vecka via e-post med en sammafattning av de se-naste nyheterna.Anmäl dig på www.uh24.se/nyhetsbrev

Det är gratis.

KONFERENSERInnovativa upphandlingar, alltom nya sätt att upphandla,25 september 2008.

”Aldrig förr har det hänt så mycket kring upphandling som nu”


4-5 Ledare och Innehåll.indd 34-5 Ledare och Innehåll.indd 3 2008-05-29 20:59:372008-05-29 20:59:37

innovativa upphandlingar

Det sprudlar av innovation inom upphandlingsvärlden. Kom och ta del av de senaste rönen. Lär dig mer om nya, smarta sätt att upphandla som omvända e-auktioner, kombinatorisk upphandling, funktionsupphandling och nya utvärderingsmodeller. Allt beskrivet utifrån praktikfall. Ta del av dina kollegors bästa tips och erfarenheter.

Heldagskonferensen den 25 september ger dig mängder av praktikfall om innovativa sätt att upphandla.

Kom, lyssna, lär och diskutera!

Pris: 3 500 kronor plus moms. Pre - numeranter på Upphandling24 får 600 kronor i rabatt och beta-lar 2 900 kronor för konferensen. Datum: torsdagen den 25 sep-temberPlats: centrala StockholmAnmälan och mer information: www.uh24.se/upphandling20

Rabatt förprenumeranter på Upphandling24

Heldagskonferens om

Anmäl dig idag på www.uh24.se/upphandling20

ramavtal nummer 5. sida konferns4 4ramavtal nummer 5. sida konferns4 4 2008-05-29 20:17:452008-05-29 20:17:45

5UPPHANDLING 24 • NUMMER 5 | 2008www.upphandling24.se

debatt

”Rangordnade avtal hotar konkurrensen”ÅÅ EN AV UPPHANDLINGENS vikti-gaste funktioner, efter att ge of-fentlig verksamhet bra inköp, är att bidra till en ökad konkurrens. En god konkurrensutsättning bidrar inte bara till fördelaktiga affärer för upphandlarna, utan också till ett allmänt gott företa-garklimat.

LOU utgör med sin struktur och krav på ordning och reda, ett bra verktyg för att som en del i en genomarbetad inköpspro-cess kunna göra bra affärer. Men här fi nns också vissa delar som jag anser riskerar att försämra konkurrensen.

VI SOM JOBBAR med ramavtal har en plikt att se bägge sidorna av ett avtal. En bra affär ska vara bra för kunden och för leveran-tören. Det ingår i vårt jobb att

säkerställa attraktiva avtal, så att många leverantörer vill lägga anbud och urvalet och konkur-rensen ökar. Avtalen bör vara utformade så att varor och tjäns-ter kan garanteras till slutanvän-daren, samtidigt som det ofta behövs någon form av säkerhet för leverantören, att denne har en viss volym säkrad. I det per-spektivet blir rangordnade avtal en möjlig källa till problem.

RANGORDNADE AVROP inom ramavtal ska alltid gå till den högst rankade leverantören. Om denna tackar nej, ska den gå till den näst högst rankade, och så vidare. Det gör situationen för nummer två och tre på den lis-tan minst sagt osäker. De är helt beroende av de högre rankade företagens kapacitet, konjunk-

tur och godtycke. Det är inte svårt att tänka sig situationer där det är bättre att stå utanför ramavtal än att leva med den risk det innebär att ha så pass osäkra beställningar, men ändå höga leveranskrav.

DET HAR EN NEGATIV inverkan på konkurrensen, då ramavtalen blir mindre attraktiva att lägga anbud på. En annan möjlig risk är att företag går i kartell och gör upp sinsemellan om att för-dela avropen mellan sig. Vi har placerat ett kartellinstrument i händerna på leverantören som vi ska bevaka att de inte nyttjar, vilket ställer ännu högre krav på kontroll och uppföljning. Och denna situation är ju självfallet allt annat än bra för konkurren-sen.

Vad såg lagstiftarna för effekt av rangordnade avrop? Hur såg konsekvensanalysen egentligen ut? Nu har vi en situation där le-verantörer kan hamna i mycket utsatta situationer, med utslag-ning eller kartellbildning som följd. Då har lagen fått motsatt effekt mot vad som var tänkt.

ANNA NORDÉN

CHEF FÖRVALTNINGSSERVICE

FAMILJEBOSTÄDER I GÖTEBORG

”Så kan LOV göras ännu bättre”

ÅÅ FÖRSLAGET OM Lag om val-frihetssystem (LOV) är i grun-den mycket bra, särskilt för brukarna som kommer att kunna dra fördelar av fl er ak-törer på marknaden. Jag väl-komnar tydliga regler för de valfrihetssystem, vilka måste gälla såväl för de som redan används idag och för de nya som bildas efter LOV:s infö-rande. Det är också bra att reg-lerna införs som en separat lag och inte som en del av LOU.

På några punkter kan dock LOV förbättras.

För att underlätta för min-

dre och nystartade företag borde det i LOV vara tillåtet för en leverantör att åberopa någon annan leverantörs ka-pacitet, på samma sätt som är möjligt enligt LOU.

I FÖRSLAGET TILL LOV skriver utredaren att en leverantör som har tilldelats kontrakt i ett valfrihetssystem inte ska kunna ansöka om överpröv-ning av andra leverantörers kontrakt. Det är en onödig be-gränsning. Tvärtom vore det bra att ha fl er vakande ögon över de kontrakt som tecknas. Det är en extra och viktig kva-litetskontroll.

Det behövs också vissa för-tydliganden i förslaget till LOV, framför allt kring reg-lerna för att utesluta leveran-törer från att delta i valfri-hetssystem. Jag har inga invändningar mot reglerna, men de bör utformas tydliga-re än i förslaget.

ANALYSEN I UTREDNINGEN av LOV:s konsekvenser har ock-så sina brister. Utredaren me-

nar att antalet överprövningar skulle minska med LOV. Det håller jag inte med om. Anta-let överprövningar enligt LOU av upphandlingar av tjänster som skulle komma att omfattas av LOV är be-gränsat idag. LOV medför därför ingen större skillnad i antalet överprövningar.

UTREDAREN HÄVDAR ATT ris-ken för att en leverantör i ett valfrihetssystem ska lida ska-da är liten, vilket i sin tur innebär små möjligheter att få skadestånd. Det fi nns inget som talar för den slutsatsen. En leverantör som på felakti-ga grunder nekas tillträde till ett valfrihetssystem kan lida stor skada i form av uteblivna intäkter till dess att felet har rättats till.

Läs gärna mina mer detal-jerade kommentarer till LOV i Delphis remissyttrande över LOV på www.delphi.se.

ANNA ULFSDOTTER FORSSELL

ADVOKAT OCH DELÄGARE,

DELPHI, STOCKHOLM

Upphandling24 ska vara den självklara mö-

tesplatsen för upphandlare och anbudsgiva-

re, för offentlig sektor och näringsliv. Dina åsik-

ter är viktiga för en levande debatt. Det spelar

ingen roll om du jobbar som ensam upphand-

lare på en liten enhet eller om du är del av en

stor upphandlingsavdelning. Du är också lika

välkommen med ditt inlägg oavsett om du är

en liten företagare som vill sälja till offentlig

sektor eller en del av ett jätteföretag.

Det viktigaste är dina åsikter, inte hur du for-

mulerar dig eller var du sätter kommatecknet

(det hjälper vid dig gärna med, om det skulle

behövas). Gör din röst hörd och debattera på

Upphandling24.

Enklast bidrar du med ditt debattinlägg via

e-post. Mejla till [email protected].

Du behöver inte tänka på formatering eller

använda något speciellt program. Skriv i valfri

ordbehandlare eller direkt i mejlet. Vi ser helst

att du skriver relativt kort. 3 000 tecken eller en

knapp A4-sida brukar räcka för att föra fram

en åsikt. Det får gärna vara ännu kortare.

Gör din röst hörd! Debattera på Upphandling24. Mejla ditt bidrag till [email protected].

Debattera påUpphandling24

5 debatt.indd 55 debatt.indd 5 2008-05-29 22:10:442008-05-29 22:10:44

6 UPPHANDLING 24 • NUMMER 5 | 2008 www.upphandling24.se

ÅÅ HÅLLER DEBATTEN OM offentlig upphandling på att föränd-ras? Är vi som upphandlare på väg att lämna ambitionen att vara regelverkets främsta advokater till förmån för något mer spännande och utvecklande? Är vi på väg att sätta den goda affären i centrum för vår profession? Jag tycker mig se det och jag hoppas verkligen att jag får rätt.

Givetvis betyder inte det att vi ska börja bryta mot eller hitta kluriga vägar att kringgå LOU. Nej, tvärtom. Nu har vi lärt oss möjligheterna och begränsningarna i regelverket. Det är hög tid att gå vidare, lyfta blicken och höja ambitions-nivån. Offentlig upphandling handlar precis som upphand-ling i privata företag om att göra bra affärer.

Tillsammans med våra uppdragsgivare måste vi utveckla metoder för att värdera de affärer vi gör. Vi måste kunna avläsa om en affär är bra eller inte. Vi måste börja mäta vår inköpseffektivitet. Hur gör vi det? Ska vi räkna antalet in-komna anbud eller fi nns det bättre metoder?

Här kan erfarenheter från olika håll bidra till en spännande utveckling. En enkel metod som är använd-

bar, speciellt för varor och tjänster som köps från ramavtal, är att jämföra

priser för olika upphandlande enheter för likvärdiga produk-

ter. Vad har andra myndighe-ter, landsting eller kommu-ner fått för pris på till exempel en minuts mobil-telefonsamtal, en liter ekolo-gisk mellanmjölk eller för att

boka en resa över nätet?Genom att jämföra priser

kan man få en viss vägledning om hur bra man lyckats med sin upphandling. Det kan fi n-

nas andra objektiva skäl till skillnaden än att man

har gjort en bra eller dålig

upphand-ling men

bara att göra en jämfö-

relse, kanske kompletterad med en enkel analys av varför, kan säga mycket och ge råd i det enskilda ärendet.

I helgen har jag läst en rapport som Konkurrensverket har tagit initiativ till: Vad kan offentliga beställare lära sig av pri-vata? Det är intressant läsning och en hel del är tänkvärt. Jag tror att det fi nns mycket som offentliga och privata kan lära

av varandra. Som offentlig upphandlare är jag öppen för att lära av det privata näringslivet. Jag hoppas att det gäller även för de privata upphandlarna.

De slutsatser som fi nns i rapporten ställer jag upp på:

l Kommunikationen mellan beställare och leverantör är sällan tillfredsställande.

l Vi styr vår process utifrån ”hur” i stället för utifrån resultat, vad vill vi uppnå.

l Vi anses inte vara tillräckligt förutsägbara om vad fram-tida upphandlingar kommer att kräva.

l Vi är sämre än privata beställare på att utvärdera kon-traktsprocesser och dra lärdom.

Jag tror att många privata upphandlare skulle ha glädje av att strukturera sin process i likhet med vad vi försöker göra inom den offentliga sfären. Kanske borde vi hitta vägar för ett ömsesidigt erfarenhetsutbyte?

Vi offentliga upphandlare har ofta alltför lätt att gömma oss bakom lagtexter, i stället för att acceptera dem och göra affärer med lagtext som en ram eller utgångspunkt. Vi ska beakta en rad faktorer, ekonomiska, juridiska och politiska, men det går att göra bra affärer ändå. n

Sätt den goda affären i fokus!

Lisbeth Johnson är upphandlingsansvarig i Halmstads kommun. Hon är även ordförande i SOI och styrelseledamot i SILF. De åsikter hon uttrycker här är hennes egna, i Upphandling24 representerar hon ingen organisation.

”Vi måste kunna avläsa om en affär är bra eller inte.

Vi måste börja mäta vår inköpseffektivitet.”

krönikaFo

to: D

an

-Åke

Wä

liva

ara

6-Lisbeth krönika med frilagd bi6 66-Lisbeth krönika med frilagd bi6 6 2008-05-28 17:25:492008-05-28 17:25:49

AMERICAN EXPRESSBETALSYSTEM

Staten har upphandlat kort- och betalningstjänster.

Bara en leverantör är rankad1:a i alla kategorier.

BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I MAXIMISE CONTROL I DRIVE SAVINGS I BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I REAL BUSINESS. REAL SOLUTIONS.SM

Fredrik och hans kollegor ser fram emot att kontakta dig och berätta mer.

Om du redan nu vill kontakta Fredrik kan du nå honom på:Tel 08-429 5831, email: [email protected]

america express.indd 1america express.indd 1 2008-05-29 15:59:382008-05-29 15:59:38

Dagliga affärsnyheter om upphandling


Nr 3 sid 3 läs oss på webben.ind8 8Nr 3 sid 3 läs oss på webben.ind8 8 2008-05-29 20:16:032008-05-29 20:16:03

9UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2008www.upphandling24.se

ÅÅ SKA POLITIKERNA FÖRSÖKA styra samhällsutvecklingen – eller ska de nöja sig med att ge förutsättningarna för framåtskridande?

Denna fråga – om hur mycket politikerna egentligen ska använ-da sin makt till att styra – bestämmer också hur vi ser på offentlig sektor rent allmänt och upphandlingar i synnerhet.

Vad ska politiker egentligen göra?

l Ska politikerna vara en spaningstrupp som letar efter solupp-gångarna och sedan försöker leda oss dit? Ska de sätta upp käcka mål inför framtiden? Som de sedan försöker baxa hela samhället mot?

l Ska politikerna vara ett trosskompani som nöjer sig med att för-sörja fronten med förnödenheter och hjälper till vid förfl yttningar? Och sedan gräver de latriner som frontsoldaterna behöver? Och ger de skadade vård, de döda en anständig begravning?

Dessa två ideal – spanarna och latringrävarna – stöter vi ständigt på i politiken. Och de klyver partigränserna.

Vi har exempelvis kunnat observera att många inom Alliansen är ganska försiktiga med att formulera några tydliga miljömål, utan egentligen säger sig vilja följa utvecklingen med största uppmärk-samhet och sedan göra vad som måste göras, medan andra vill ha tydliga målsättningar för miljöpolitiken.

Inom socialdemokratin fi nns några som vill använda statligt ägande till att nå vissa bestämda miljömål, exempelvis att Vattenfall

ska drivas med miljö och inte vinst som mål. Medan andra mer ser statens företagsprofi ter som medel för andra politiska mål.

Politikerna köper via offentlig sektor varor och tjänster för 500 miljarder kronor per år. Det fi nns en enorm styrkraft i dessa siffror. För den som vill vara med och sälja till politikerna är det svårt att veta vad de vill prioritera. Är det miljö, sociala villkor, pris eller något annat som ska prioriteras?

Politiken har alltid pendlat mellan dessa två ideal. Några ser det som sitt uppdrag att forma samhället efter en stark vilja, andra vill låta den spontana utvecklingen löpa fritt.

Vad kan då en vanlig hederlig aktör på upphandlingsområdet lära sig av det här?

Jo, att vara lyhörd inför vad det är för typ av politiker som för stunden har överhanden. Är det spanarna eller latringrävarna som är vid makten?

Sedan gäller det att lära sig att prata spanar- eller grävarspråk. Och kanske försöka hjälpa politikerna att själva tolka sitt uppdrag eftersom de ofta tenderar till att själva pendla mellan spanare och latringrävare.

Och politikerna då? Vad kan de lära sig? Framför allt att vara tydliga och långsiktiga i vilka ambitioner de

har så att pendeln mellan spaning och latringrävning inte svänger helt hysteriskt.

Trenden just nu är tydlig. Vi går från en offentlig sektor som ivrigt tagit till sig varje förändring som kan spara pengar utan att kvali-teten blir påfallande sämre – till ett ökat intresse för att exem-pelvis sociala och miljömäs-siga avgöranden ska få ökad betydelse.

Det innebär med andra ord att spanarna ökar i antal. n

Latringrävare eller spaningstrupp

”Vi går från en offentlig sektor som ivrigt tagit till sig varje föränd-ring som kan spara pengar utan att

kvaliteten blir påfallande sämre – till ett ökat intresse för att sociala och

miljömässiga avgöranden ska få ökad betydelse.”

krönika

Vilken roll väljer politikerna?

Stig-Björn Ljunggrenär samhällsvetare och samhällsdebattör.

9-Stig Björn med frilagd bild.in9 99-Stig Björn med frilagd bild.in9 9 2008-05-29 09:57:242008-05-29 09:57:24


STORA E-UPPHANDLINGSDAGEN


senaste nytt

ÅÅ PROGRAMMET FÖR STORA E- UPPHANDLINGSDAGEN innehöll representanter från kommuner, statliga myndigheter och leve-rantörer. Två visionärer gav en inblick i hur den digitala framti-den kan komma att se ut .

Dagens första talare, Carl Bokwall och Sara Bergdahl från Cederquist Advokatbyrå, redo-gjorde för vad som är juridiskt tillåtet inom elektronisk upp-handling. De menade att förde-larna med e-upphandling är många och framhöll bland annat att både tillgängligheten, kon-kurrensen och besparingarna

ökar. Carl Bokwall påpekade att det dock fi nns en risk att kon-kurrensen begränsas på sikt, om för stort fokus läggs på priset.

Urban Funered, ämnessak-kunnig på Finansdepartemen-tet, informerade om regeringens mål med i2010 och handlings-plan för elektronisk upphand-ling. Förvaltningen måste effek-tiviseras, eftersom vi står inför stora pensionsavgångar, fram-höll Urban Funered och pekade även på globaliseringen och samarbetskraven från EU.

Anders Nyström, projektleda-re på Ekonomistyrningsverket,

berättade därefter hur staten ska samordna införandet av in-köpsprocesserna och refererade till delrapporten ”Införandet av elektroniska inköp i staten”. Slutrapporten är klar i oktober och kommer att visa praktiska detaljer om e-handel, informe-rade Anders Nyström.

PRAKTISKA ERFARENHETERJönköpings kommun är pionjä-rer kring elektronisk upphand-ling och har i år upphandlat elektroniskt i fem år. Björn Isaksson, inköpschef på Jönkö-pings kommun, berättade hur

de elektroniska verktygen för-bättrat arbetet med upphand-ling. Nu gör man fl er upphand-lingar, får fl er anbud och vinner fl er överprövningar. Mer arbete innan annonsering, men mindre utvärderingsarbete och en enk-lare avtalshantering, har varit de stora förändringarna efter infö-randet av elektronisk upphand-ling, summerade han.

Helena Rom, upphandlings-ansvarig på Danderyds kom-mun, visade hur det rent prak-tiskt går till för leverantörerna med elektroniska anbud. Hon hänvisade också till en enkät

TEXT: EVA WENSTRÖM FOTO: DANIEL SALOMON

Ett heltäckande program presenterades på anrika Nalen i Stockholm, när Upphandling24 anordnade heldagskonfe-rensen Stora e-upphandlingsdagen. Drygt 300 personer tog del av föreläsningar om både bakgrundsfaktorer, utvecklingstrender och praktiska erfarenheter.

på Stora e-upphandlingsdagenFOKUS PÅ FRAMTIDEN

10-13 e-upphandling.indd 1010-13 e-upphandling.indd 10 2008-05-29 12:50:582008-05-29 12:50:58


som gjorts i Danderyds kom-mun, där fyra av fem leverantö-rer anser att den elektroniska användningen har förenklat hanteringen.

SENASTE TRENDERNAMagnus Höij, chefredaktör för affärsmagasinet Internetworld, fi ck redogöra för de senaste trenderna inom e-handel. De so-ciala medierna kommer att på-verka oss mer och mer, menade han. Affärslivet är på väg mot de digitala mötesplatserna, fl er och fl er affärer görs på nätet och nu är den offentliga sektorn på väg

mot samma håll. Inköp är en strategisk fråga och marknads-föring handlar inte enbart om att visa sig på sökmotorerna, fortsatte Magnus Höij och beto-nade vikten av hög leveranskva-lité.

Ulrika Dyrke från Företagarna berättade att endast 27 procent av de små företagen deltar i de offentliga upphandlingarna. Dela upp stora upphandlingar produktmässigt eller geogra-fi skt, gör enklare förfrågnings-underlag, ställ relevanta och proportionerliga krav, följ upp kraven och skapa dialog, var

några av hennes råd för att få med de små företagen. Hon ef-terlyste också system som är an-passade för små företag och på-pekade att man annars tappar potentiella leverantörer.

Näste talare var Jan Schön-beck, chef för it-upphandlingen på Verva. Han har ett förfl utet på Skatteverket, men också från det privata näringslivet. Han menade att offentlig sektor lig-ger ungefär 10-15 år efter nä-ringslivet på det här området. De specifi ka utmaningarna han såg var storleken och längden på upphandlingarna, anbudsför-

frågningarna och de små och medelstora företagen. Jan Schönbeck påpekade vikten av att kommunicera med leveran-törerna, eftersom de vet vad som händer på marknaden. Det är också viktigt att ha stöd från toppen, när man arbetar med förändrings- och förbättringsar-bete.

SYSTEMLEVERANTÖRER STÄLLS MOT VÄGGENEn utfrågningspanel bestående av representanter från Agresso, Allego, Chambersign, Opic och Oreo, utfrågades därefter av Bo ÅÅ

Björn Isaksson på Jönköpings kommun berättar hur arbetet har förenklats och förbättrats med elektronisk upphandling.

Fyra av fem leverantörer anser att den elektroniska användningen har förenklat

hanteringen, säger Helena Rom, upphandlingsansvarig i Danderyds kommun.



STORA E-UPPHANDLINGSDAGEN


senaste nytt

Nordlin, Upphandling24. För-utom svar på frågor om elektro-niska upphandlingssystem, framkom det att offentlig sektor är en trygg och pålitlig kund som vet vad som gäller. Panelen upp-manade också potentiella köpa-re av upphandlingssystem att först fundera på behovet, innan beställning av elektroniskt sys-tem görs.

I nästa programpunkt talade Petter Ulander, upphandlings-konsult från Know IT Candeo, om hur man upphandlar ett upphandlingssystem. Även han poängterade vikten av att först bestämma sig för omfattningen och därefter ställa tydliga frågor om allt man avser att utvärdera.

Ta bort ord som fl exibel och an-vändarvänlig ur kravspecifi ka-tionen, ord som inte går att ut-värdera eller kvantifi era.

Få med alla utväxlade hand-lingar i avtalet och gör en for-mell leveranskontroll först när systemet är i operativ drift, inte när det fi nns i testmiljö, var någ-ra av de råd Petter Ulander gav.

Dagens siste talare, Richard Gatarski, it-visionär, skakade om besökarna med sina praktiska demonstrationer av vad den di-gitala framtiden innebär. Han satte upp en direktsändning på internet av sitt eget framträdan-de genom att ansluta sin mobil-telefon med kamera till en tjänst på internet.

Richard Gatarski menade att vi människor är bildade, upp-kopplade och konversanta. Kraf-ten med nätet kan förena män-niskor och tillsammans kan vi skapa nya, kreativa lösningar om vi bara släpper informationen och verktygen fria. Det handlar om kommunikation och ju mer vi interagerar med varandra de-

sto bättre kan samarbetsvillko-ren bli, fortsatte han. Vi måste våga släppa kontrollen, avsluta-de Richard Gatarski och uppma-nade alla att börja blogga.

Efter en lång och fullspäckad elektronisk upphandlingsdag kunde deltagarna till slut mingla runt bland förfriskningarna som bjöds. n

Anders Nyström, Ekonomistyrningsverket, utfrågas av Bo Nord-lin, chefredaktör för Upphandling24 och dagens moderator.

Fem leverantörer mot väggen. Fredrik Kristiansson (Opic), Niklas Wictor (Agresso),

Claes Aldurén (Allego), Ninos Daniel (Chambersign) och Lars-Göran Fröjd (Oreo).

Ingvar Sik, Vägverket, utnyttjtion från Agresso, som var en



o), o).

Bengt Lundquist, Stockholms universitet, får svar på

sin fråga direkt från talaren på Nalens scen.

Mats Goffhé, VHS Upphandling, låter sig väl smaka av lunchen.

Gun Djerf, Linköpings Universitet, lärde sig mer om elektronisk upphandling under dagen.

Lennart Andersson, Västerås Stad, och Sinikka Suutari, Kommentus, utbytte erfaren-

heter över kaffe och vindruvor i advokatbyrån Cederquists monster

Nästa konferens, Innovativ upphandling, går av stapeln den 25 september och handlar om nya sätt att upphandla – omvänd e-auktion, kombina-torisk upphandling, funktionsupphandling och nya utvärderingsmodeller. Missa inte den!

Läs mer på webben: www.uh24.se/upphandling20 där du också kan anmäla dig.

Nästa konferens 25 september

tnyttjar pausen för att få mer informa-var en av utställarna på konferensen.



ÅRETS OPINIONSBILDARE


senaste nytt

Den 4 december arrangeras Upphandling’08 där fyra priser kommer att delas ut till personer som har gjort skillnad i upphandlingssverige. Ett av priserna är Årets opinionsbildare. Här presenterar vi några av de nominerande till priset. Men det är långt kvar tills priset ska delas ut. Kom med dina förslag på personer som är lämpliga pristagare.

Vem blir ÅRETSOPINIONSBILDARE?

Fler priser på Upphandling’08Tre andra priser delas ut på Upphandling’08 den fjärde december. Nominera dina kandidater till priserna.

Årets upphandling4 Upphandlingen ska ha åstadkommit nya lösningar för verksamheten4 Upphandlingen har sparat pengar till verksam-heten4 Stark upplevd positiv förändring för användarna

Årets upphandlingschef4 Engagemang utöver det vanliga 4 Prestationer som har förbättrat förutsättningarna för upphandlare/inköpare att göra ett gott arbete4 Starkt bidragit till utökad positiv samverkan mellan köpare 4 Starkt bidragit till större förståelse mellan köpare och säljare

Årets förnyare4 Personen/organisatio-nen har initierat banbry-tande och innovativa idéer och därigenom åstadkom-mit positiv förändring4 Personen/organisatio-nen har testat nya metoder med gott resultat

Foto

: Hå

kan

Fla

nk

”Han kom som ett yrväder…” kan man säga om Konkurrensverkets generaldirektör Claes Norgren. Han blir riksrevisor från första juli, men har åstadkommit mer opini-on under det första halvåret 2008 än vad andra generaldirektörer gör under hela sitt förordnande.

Foto

: An

de

rs J

ern

bo

m

Sven-Eric Hargeskog har i år läm-nat posten som ordförande för SOI. Han har varit aktiv i debatten kring upphandling som ordfö-rande, men vi hoppas att nu i en friare ställning kan ta ut sväng-arna än mer.

Foto

: Da

n-Å

ke W

äliv

aa

ra

Lisbeth Johnson är ny ordförande för Sveriges Offentliga Inköpare (SOI). I den rollen har hon ännu inte hunnit göra avtryck utanför styrelsen. Men hon driver med skärpa och tydlighet upphand-lingsfrågor som krönikör i varje nummer av Upphandling24.

Eva Sveman är förbundsjurist på Sveriges Kommuner och Lands-ting (SKL). Hon är aktiv med att sprida kunskap i upphandlings-frågor bland Sveriges offentliga upphandlare. Eva Sveman är känd som kompetent och har lång erfarenhet.

Alltid med där det händer, kan man säga om Anna Ulfsdotter Forssell. Hon tvekar inte att föra fram sina åsikter och ställa minist-rar mot väggen. Perfekta egen-skaper för den som ska bli Årets opinionsbildare.

Foto

: An

de

rs J

ern

bo

m

Peter Lindblom utstrålar lugn och auktoritet som inte minst under-stryks av hans fi nlandssvenska dia-lekt. Som chef för avdelningen för offentlig upphandling på Konkur-rensverket tvekar han inte att tala om vad han tycker är rätt eller fel.

15 pristagare.indd 1415 pristagare.indd 14 2008-05-29 21:55:262008-05-29 21:55:26


Personer vi skulle vilja nomineraVi hade velat nominera de här personerna till Årets opinionsbildare, men än har de inte gjort sin röst hörd. De har ett halvår på sig!

Mats Odell är ansvarig politiker för upphandlingsfrågor, men är förvånansvärt anonym i den rollen. Vi har känslan av att upp-handling inte är hans hjärtefråga. Vi förstår att man inte vinner val på upphandlingsfrågor, men öns-kar oss ändå mer engagemang från ministern.

Vi vet att det fi nns massor av åsik-ter bland upphandlare i offentlig sektor. Fler borde ta klivet framåt och delta i debatten. Varför inte börja med att skriva en debatt-artikel i Upphandling24? Resul-tatet kan bli en fi n utmärkelse i december.

Priset Årets opinionsbildare delas ut vid en galamiddag i samband med konferensen Upphandling’08, den 4 december i år.Anmäl dig redan nu till konferens och middag. Gör det enklast på webben: www.uh24.se/upphandling08

Listan över kandidater till priset Årets opinionsbildare är på intet sätt komplett. Nominera din egen kandidat.

Passa på att också fundera över de övriga priserna. Vem tycker du är Årets förnyare? Vilken upphandling ser du som speciellt lyckad? Det är en-kelt att nominera kandidater till pri-serna. Skicka in namnet på den du tycker ska vinna priset, och vilket pris det gäller. Mejla till [email protected] till-sammans med en kort motivering.

Vem som helst har rätt att nomi-nera vem som helst!

Och du, strunta i Jante. Det är helt okej att nominera sig själv. Är du ändå orolig eller ovillig? Nam-nen på dem som har nominerat pristagare hålls strängt hemliga.

Syftet med priset är att främja opinionsbild-ning och konstruktivt åsiktsutbyte inom upp-handlingsområdet.

Kriterier:Personen/organisationen har intensivt del-tagit i debatten och åstadkommit en attityd-förändring eller annan positiv förändring.

Syfte och kriterier för prisetÅrets opinionsbildare

Nominera dina kandidater till upphandlingspriserna!

15 pristagare.indd 1515 pristagare.indd 15 2008-05-29 21:55:512008-05-29 21:55:51

senaste nytt


DAGLIGA NYHETER PÅ WEBBEN: www.uh24.se


Upphandling ska genomlysas

efter mångmiljon-underskott

Finspångs kommun väntar på en konsul-trapport som bland annat tar upp vad

som gått rätt eller fel under upphand-

lingsförfarandet om samhällsbetalda re-

sor. För att minska kostnaderna med

en miljon kronor har kommunen försökt

samordna resor och fordon. Men istället

för en kostnadssänk-ning har kostnader-na ökat med cirka fem miljoner. Kost-nadsökningen för-klaras delvis med

själva upphandling-en, där faktorer som högre fordonskvali-

tet och korta lea-singkontrakt spelat in. Kommunens in-

ternrevisorer utreder nu hur politikerna

agerat under ären-dets gång.

ÅÅ ÄVEN OM Ekonomistyrningsver-ket är redo att axla Vervas upp-handlingsansvar anser verket att stabsutredaren borde ha undersökt fl er placeringsalternativ.

Ekonomistyrningsverket instäm-mer i stort i de slutsatser som Mats Svegfors drar i utredningen Ett stabsstöd i tiden (SOU 2008:22). I sitt remissvar gör verket bland an-nat tummen upp för Statskontoret förstärkta roll.

FÖRSLAGET ATT SE över ansvar och or-ganisation för statliga inköp och upphandlingar tas emot väl. Man vill att regeringen ska prioritera denna översyn eftersom inköpsfrå-gorna är strategiskt viktiga och för-tjänar att hanteras och organiseras på ett bättre sätt än idag.

Vikten av att ramavtalsansvariga myndigheter får vara delaktiga i

översynen poängteras särskilt. Det-ta för att ta vara på alla de praktiska erfarenheter som fi nns.

Ekonomistyrningsverket ser inga

problem med att på kort varsel ta över ansvaret för it- och telekom-upphandlingarna från Verva.

Fast stabsutredaren får ingen stå-ende ovation för detta förslag. Det hade det varit önskvärt om utred-ningen analyserat för- och nackde-lar med olika tänkbara placerings-alternativ, skriver den ställföreträ-dande generaldirektören Bengt Anderson.

DÄREMOT UNDERKÄNNS utredarens förslag om fi nansiering. Statskonto-rets utredande verksamhet ska i huvudsak vara anslagsfi nansierad medan Ekonomistyrningsverket tar ut avgifter för utförda utrednings-uppdrag.

Detta kan få till följd att departe-menten av kostnadsskäl lägger upp-drag på Statskontoret eftersom det inte ”kostar något extra”. n

”Statens inköpsorganisation måste ses över”

Nu avgörs fra Remissinstanserna yttrar sig om utredningen Ett stabsstöd i tiden, där det föreslås att Verva läggs ned och verksamheten fl yttas över till Ekonomistyrningsverket.

Vi kan på kort varsel ta över ansvaret för it-upphandlingarna, säger Ekono-mistyrningsverkets ställföreträdande generaldirektör Bengt Anderson.

Färska nyheter direkt till din inkorgPrenumerera på

Upphandlings24:s elektroniska nyhetsbrev. Det är gratis och ger dig

färska nyheter direkt i din inkorg varje vecka.

Teckna din gratisprenumeration på www.uh24.se/nyhetsbrev

14-23 Nyheter.indd 1614-23 Nyheter.indd 16 2008-05-29 15:43:152008-05-29 15:43:15


senaste nytt


NYHETSREDAKTÖR PER ERIKSSON [email protected]

ÅÅ VERVA ÄR, kanske inte helt oväntat, mycket kritisk till stabs-utredningens förslag om att bland annat lägga ner denna myndighet.

Utredaren Mats Svegfors har kommit med förslag om hur re-geringens framtida stabsfunk-tioner ska organiseras. Verva anser att betänkandet är otill-räckligt som underlag för be-slut.

TILL FÖRSLAGEN hör en nedlägg-ning av Verva från årsskiftet. Planen är att fl ytta över verkets

verksamheter till andra aktörer. Ekonomistyrningsverket pekas ut som ”mottagare” av upphand-lingarna.

Verva, med generaldirektör Lena Jönsson i ledningen, delar utredningens bedömning att det fi nns behov av att stärka reger-ingens förvaltningspolitiska ut-vecklingsarbete och styrning inom förvaltningsområdet. Dä-remot anser man att utredning-en saknar konsekvensanalyser och långsiktighet.

Ett fl ertal av Vervas uppgifter för utveckling av e-förvaltning-

en fi nns inte med. I remissvaret befaras att kommuner, landsting och mindre myndigheter lämnas utanför utvecklingsarbetet sam-tidigt som det internationella samarbetet blir lidande.

ATT FLYTTA huvudmannaskapet för de statliga it-ramavtalen till Eko-nomistyrningsverket tror man inte alls på eftersom kopplingen mellan inköp och strategi då skulle försvinna. Att se it-upp-handlingen som en rent ekono-misk aktivitet med fokus på pris och med svag koppling till den verksamhet som är tänkt att be-drivas bedöms som förödande. n

Verva dömer ut stabsutredningen

mtiden för Verva

Utredningen som föreslår en nedläggning av Verva saknar konsekvens-analys och långsiktighet, enligt Vervas generaldirektör Lena Jönsson.

ÅÅ STABSUTREDNINGENS FÖRSLAG om att fl ytta ansvaret för statlig inköpssamordnings it-ramavtal faller inte Konkurrensverket i smaken.

Utredningen om regeringens framtida stabsstöd föreslår en nedläggning av Verva. Det har Konkurrensverket inga invänd-ningar mot. Verket är däremot inte enigt med utredaren Mats

Svegfors om vem som ska sköta it- och telekomupphandlingarna efter denna nedläggning.

FÖRSLAGET ATT Ekonomistyrnings-verket ska bli ansvarig myndig-het avstyrks. Motiveringen att fl ytta detta ansvar någon annan-stans är att Ekonomistyrnings-verket redan har centralt sam-ordningsansvar och att det kan

krocka med rollen som ramav-talsansvarig myndighet.

Konkurrensverket ifrågasät-ter att staten ska samordna upp-handlingar för den kommunala sektorn. Den översyn av upp-handlingsverksamheten som ut-redningen föreslår bör därför prioriteras.

I samband med den översy-nen vill verket att dagens upp-

delning av upphandlingarna på ett dussintal myndigheter ana-lyseras. Högt ställda krav på specialisering och långsiktig kompetensförsörjning kan kräva att upphandlingarna koncentre-ras på färre myndigheter.

Dessutom passar verket på att föra fram en av sina käpphästar – att minska hindren för små fö-retag att delta i upphandlingar. n

”Flytta inte Vervas it-upphandlingar till ESV”


senaste nytt




Jordbruksverket mest innovativt på

webben 2007Jordbruksverket har årets mest innovati-

va offentliga e-tjänst. Verket prisa-des med Guldlän-

ken 2007 för att man via nätet hjälper lantbrukare med ansökningar om

jordbruksstöd.Användarna bjuds på karthantering och kopplingar till

olika databaser ger färdiga uppgifter

som underlättar an-sökningen.

Sida kritiseras för konsult-

upphandling Sida anklagas för

att prioritera statliga institutioner vid upp-handling av konsult-tjänster. Privata och utländska företag

har betydligt svåra-re att göra affärer. Enligt en kartlägg-ning av tidningen

Omvärlden fi nns det i många av Sidas

upphandlingar ba-ra en anbudsgivare.

Mats Odell talar på ESV-dagen

Uppfyller myndighe-terna allmänhetens förväntningar? Den frågan besvaras på ESV-dagen den 9 ok-tober. Förvaltnings-minister och Mats

Odell generaldirek-tören för Försvars-

makten, Marie Haf-ström, är två av ta-

larna.

Ådalsbanan rustas upp

Banverket Projekt Ådalsbanan valde Vägverket produk-

tion som entreprenör för mark- och broar-beten i Ulvvik-Svedje. Tre anbud hade in-kommit. Kontrakts-summan ligger på

cirka 50 miljoner kro-nor och bland annat ska två järnvägsbro-

ar och en vägbro byggas. Arbetet på-

börjas i maj 2008 och beräknas vara avslu-tat i juli 2009. Upprust-

ningen av hela Ådalsbanan beräk-nas vara klar för trafi -

kering 2011.

Bristande konkur-rens – upphand-

ling avbrutenInvestering i en ny vattenrutschbana

skulle locka fl er besö-kare till Vattenpalat-set i Mönsterås. Kost-naderna var beräk-

nade till cirka 3 miljo-ner kronor, men an-budsbeloppet upp-

gick till nästan 5,5 mil-joner. Upphandling-

en avbröts med moti-veringen att endast ett anbud inkommit,

vilket innebär bristan-de konkurrens enligt lagen om offentlig

upphandling, LOU. En ny upphandling

kommer att göras i höst och man plane-rar att byta ut rutsch-banan sommaren

2009.


ÅÅ RIKSGÄLDEN HAR ANVÄNT sig av rangordnade ramavtal av betalt-kort, men på två områden delar två företag på förstaplatsen.

Uppdraget att upphandla och ingå ramavtal av betaltjänster för statliga myndigheter är nu klart. Ramavtalen kommer att underteck-nas den 28 maj förutsatt att över-prövning inte har skett innan dess.

RIKSGÄLDEN HAR tilldelat American Express, SEB och Citibank ramav-tal för betalkort. Trots att Riksgäl-den meddelade i förfrågningsun-derlaget att endast en kunde vinna upphandlingen kom både Ameri-can Express och SEB på delad för-sta plats. Båda aktörerna hade maximala poäng i både funktiona-litet och pris.

Upphandlingen började innan den nya upphandlingslagen trädde i kraft därav blev det möjligt att låta två aktörer komma på första plats i

det rangordnade ramavtalen. – Vi har inte kunnat särskilja

mellan de två vinnande bidragen och därför valt att ha två ettor, som är en bättre lösning än till exempel lottning, säger Anita Schönbeck upphandlare på Riksgälden.

Myndigheterna som ska använda sig av ramavtalet kommer att få välja den leverantör som ger den bästa lösningen för just dem.

– Det blir ju tuffare för leveran-törerna och de får anstränga sig hårdare på marknaden.

Även på Riksgäldens upphand-ling av resekonto fi ck American Express och SEB dela på förstap-latsen då båda lämnande lika eko-nomiskt fördelaktiga anbud.

ENDAST I RAMAVTALET för inköpskort stod en aktör, American Express, på första platsen.

Det nuvarande ramavtalet för dessa tjänster går ut 31 december, 2008. De nya ramavtalen gäller från dagen därpå och löper i tre år med möjlighet till ett års förlängning. n

Två i topp när Riksgälden upphandlar betalkort

ÅÅ BLEKINGELANDSTINGETS textilier kommer att tvättas i Halland när Berendsen om ett år tar över efter Textilia.

Den 1 mars nästa år tar Berend-sen över Landstinget Blekinge och Landstinget Kronobergs tvättser-vice. Företaget vann kontraktet i konkurrens med den nuvarande entreprenören som fram till skiftet svarar för tvätteriverksamheten.

För personalen vid Textilia i Karlskrona, 54 personer, kom re-sultatet av upphandlingen som en dålig nyhet. Anläggningen förlorar i ett slag tre fjärdedelar av volymen. Det mesta talar nu för personal-nedskärningar – i värsta fall ned-läggning.

Blekingelandstingets årskostnad för tvätten är 28 miljoner kronor. Berendsens bud låg knappt 1,7 mil-joner kronor under Textilias. I och med att avtalet löper på fyra år med

möjlighet till förlängning i fyra år till hamnar den totala besparingen på 13,4 miljoner kronor.

– Vid en sammanvägd bedöm-ning av anbuden framgick att Be-rendsen lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet för landstingen, säger Joakim Kris-tensson, upphandlingschef för Landstinget Blekinge.

I ett pressmeddelande noterar de båda landstingen att lagen för-bjuder dem att ge ett lokalt företag företräde enbart för att det är loka-liserat i någon av kommunerna som landstingen omfattar.

Miljön kommer knappast att tjä-na på att tvättnotan nu pressas. Trots att Berendsen nyligen köpt de närbelägna tvätterierna Reny och Svanen kommer tvätten att fraktas 25 mil för att tvättas i hal-ländska Torup.

För transportverksamheten stäl-

ler landstingen krav på Euro III-fordon. Man kräver dessutom eko-logiska textilier i utbudet samt att produkterna ska vara framställda under förhållanden som är förenli-ga med exempelvis FN:s barnkon-vention och ILO-konventionen mot barnarbete. n

Långa transporter för tvätten med ny entreprenör

Berendsen lämnade det mest fördel-aktiga anbudet, säger Joakim Kris-tensson, upphandlingschef för Lands-tinget Blekinge.

Vi har inte kunnat skilja American Ex-press och SEB åt, säger Anita Schön-beck, upphandlare på Riksgälden.


MER.

IT-TJÄNSTER SOM GER MER.

BRANSCHLÖSNINGAR • DRIFT • KONSULTTJÄNSTER • APPLIKATIONSTJÄNSTER

Dagens informationsteknologi har obegränsade möjligheter, vilket är både intressant och spännande. Men det viktigaste är förstås att en IT-lösning bidrar till ökad nytta för verksamheten. Detta gäller inte minst i den offentliga sektorn, där ambitionerna är höga både när det gäller att effektivisera driften och att erbjuda medborgarna bättre service. Som leverantör till statliga myndigheter, kommuner och landsting är EDB en viktig partner i detta arbete.

Med 6 000 medarbetare är EDB Business Partner en av Nordens ledande leverantörer av IT-tjänster. Vårt mål är att våra kunder ska få mesta möjliga nytta av sina IT-investeringar.

www.edb.com

CREU

NA

/CO

BRA

FO

TO: G

ETTY

edb.indd 1edb.indd 1 2008-05-29 16:00:352008-05-29 16:00:35

senaste nytt




Jordbruksverket mest innovativt på

webben 2007Jordbruksverket har årets mest innovati-

va offentliga e-tjänst. Verket prisa-des med Guldlän-

ken 2007 för att man via nätet hjälper lantbrukare med ansökningar om

jordbruksstöd.Användarna bjuds på karthantering och kopplingar till

olika databaser ger färdiga uppgifter

som underlättar an-sökningen.

Sida kritiseras för konsult-

upphandling Sida anklagas för

att prioritera statliga institutioner vid upp-handling av konsult-tjänster. Privata och utländska företag

har betydligt svåra-re att göra affärer. Enligt en kartlägg-ning av tidningen

Omvärlden fi nns det i många av Sidas

upphandlingar ba-ra en anbudsgivare.

Mats Odell talar på ESV-dagen

Uppfyller myndighe-terna allmänhetens förväntningar? Den frågan besvaras på ESV-dagen den 9 ok-tober. Förvaltnings-minister och Mats

Odell generaldirek-tören för Försvars-

makten, Marie Haf-ström, är två av ta-

larna.

Lågt gränsvärde i Norrköping

Norrköpings kommun har lågt gränsvärde vid upphandling i jämförel-

se med kommuner i samma storlek. Konsult-företaget Öhrlings, som granskat kommunens

upphandlingar, föreslår därför en höjning till cir-ka 220 000 kronor när det gäller varor och

tjänster och 550 000 kro-nor för byggentrepre-

nader.

Landstinget sparar pengar

Runt 20 000 personer med diabetes i Stock-

holms län måste byta ut sina blodsockermäta-re. Detta efter att Lands-tinget genomfört en ny

upphandling som medfört att många mo-deller tagits bort ur sorti-mentet. Den nya upp-handlingen gäller dels själva mätaren, men

också de små teststick-or som hör till mätaren.

Sjöfartsverket upphandlar mer

Sjöfartsverket övergår från att vara ett affärs-

verk till att bli en förvalt-ningsmyndighet. Det fö-

reslås i en utredning som nyligen lämnats in

till Näringsdeparte-mentet. Den interna

produktionen bör utsät-tas för konkurrens i syfte

att effektivisera verk-samheten. Ingen del av verket är lämplig att bo-lagisera och därför bör

verket i större omfatt-ning upphandla tjäns-

ter, anser utredaren.


ÅÅ KÖLABUSSENS KONKURS i januari berodde inte på att Värmlandstra-fi k hade pressat priset på skolskjut-sar i fem kommuner till orimligt låga nivåer.

Den upphandling som Kölabus-sens konkurs tvingade Värmlands-trafi k att genomföra är klar. Eda, Sunne och Årjäng får billigare skol-skjutsar än på det gamla avtalet. För Grums och Arvika väntar däre-mot rejäla prishöjningar.

– Upphandlingsresultatet visar att kommunerna inte kan lastas för konkursen som istället berodde bussföretagets affärer i turismbran-schen, säger Värmlandstrafi ks vd Lars Bull.

Kostnaden för alla de fem kom-munerna efter den nya upphand-lingen blir totalt 16,8 miljoner kro-

nor, en nivå som ligger 4,9 procent högre än Kölabussen.

Störst kostnadsökning, 14,4 pro-cent, blir det i Grums där Nilsby buss och bil, Nysäters buss, Bonn-stabussen och Swebus delar på uppdraget. I Arvika, där Orusttrafi -ken vann kontraktet, ökar kostna-derna med 7,9 procent.

I Sunne, där Bonnstabussen ska köra barnen till skolan, sjunker pri-set med hela 12,3 procent. I Årjäng och Eda blir skolbussnotan 4,3 res-pektive 4,8 procent billigare.

Sedan konkursen har skolbuss-trafi ken skötts av tillfälliga entre-prenörer. Det nya avtalet löper fram till år 2012 med möjlighet till för-längning i ett plus ett år. n

Värmländsk skolbuss inte orimligt billig

ÅÅ ARBETSGIVARVERKET tar över sta-tens upphandling av guldur. En af-fär som är värd 16,5 miljoner kro-nor på tre år.

Ramavtalet för guldur går ut den 1 juli i år. Upphandlingen har tidi-gare skötts av Försvarets materiel-verk men nu tar Arbetsgivarverket över. Arbetsgivarverket rekom-menderar att alla avropande myn-digheter som tänkt dela ut guldu-ren i sommar bör köpa in dessa innan juli för att garanterat att få dem i tid.

Tidigare hade Försvarets materi-elverk hand om alla upphandlingar som berörde förordningen ”För nit och redlighet i rikets tjänst” som

delar ut guldmedaljer, kristallskå-lar eller guldur till dem som jobbat på statlig tjänst i 30 år.

Nu kommer Arbetsgivarverket att ta över dessa upphandlingar så fort de gamla avta-len gått ut.

Förvaltningsjurist Emma Berge-lin på Arbetsgivarverket hoppas att den nya upphandlingen ska vara klar direkt i samband med att det gamla avtalet går ut men reserverar sig för att det kan komma överpröv-ningar.

Upphandlingen kommer även i fortsättningen ske som ramavtal med endast en leverantör.

– Vi hoppas på att få så många an-bud som möjligt för att öka konkur-rensen, säger Emma Bergelin.Upphandlingen är värd 5,5 miljoner kronor per år, baserat på det avro-pade antalet guldur under 2005-2007. Avtalstiden är tre år med ut-rymme för ett års förlängning. n

Bussbolaget gick i konkurs, men det berodde inte på hårt pressade priser i upphandlingen.

Staten köper guldur för 16,5 miljoner

Lantmäteriets upphandlare räddar sommarens badÅÅ Förlängda ramavtal för presentar-tiklar och profi lkläder räddar somma-rens badhandduk till myndighetens anställda.

Lantmäteriet förlänger ramavtalen med Arne Blom, Meri och Nicma med ett år. Förlängningen innebär fritt fram att avropa profi lkläder och pre-sentartiklar fram till och med den 30 juni nästa år. Förlängningsoptionen i avtalet med leverantören Ago kom-mer däremot inte att utlösas.

Avtalen möjliggör köp av profi l- och presentartiklar med eller utan lo-gotyp. Pennor, knappmärken, nyckel-ringar och tändare är exempel på billigare give-aways. Till profi lartiklar räknas badlakan och paraplyer. Klä-der kan förses med exempelvis bro-dyr.

Gåvo- och presentkort, där motta-garen kan välja mellan olika produk-ter, ingår däremot inte i avtalet. Institu-tet mot mutor har avrått från att ha

med denna typ av gåvor i ett statligt ramavtal.

Vid avrop gäller förnyad konkur-rensutsättning. Avropsförfrågan mås-te skickas till samtliga leverantörer in-om aktuell kategori.

Under maj månad kommer Lant-mäteriet att med hjälp av en enkät till myndigheterna ringa in behovet av ett nytt ramavtal. Senast i juni månad fattas beslut om när en ny upphand-ling ska starta. n



senaste nytt



ÅÅ ÖSTHAMMARS kommun gjorde fl era fel i en upphandling som länsrätten ansåg skulle göras om. Kommunen struntar i do-men och avbryter upphandling-en.

Östhammars kommun begick fl era formella fel i en upphand-ling av golvläggning. När upp-handlingen var klar valde kom-munen att tilldela ramavtalet till ett företag som i efterhand fi ck komplettera sitt anbud, vilket bryter mot lagen om offentlig upphandling (LOU). Roslagens golv, som kom på andra plats i upphandlingen, begärde över-prövning.

LÄNSRÄTTEN DÖMDE kommunen att göra om upphandlingen, men kommunen valde att avbryta den. Istället för ramavtal kom-mer kommunen att göra enskil-da golvupphandlingar framöver.

– Det är tråkigt att kommunen inte verkar respektera länsrät-tens dom. Jag kämpar hårt för att få den här fi rman att fungera och har lämnat anbud på ett se-riöst sätt, säger Mikael Lindgren som driver Roslagens golv till Upsala Nya Tidning.

VÄRDET AV upphandlingen av golvläggning till fastigheter i Östhammars kommuns var drygt en miljon kronor. Ramav-talet skulle löpa i två år med möjlighet till ett års förläng-ning.

Roslagens golv lämnade in alla uppgifter som krävdes i för-frågningsunderlag och fi ck skriftligt svar där anbudet be-skrevs som ”komplett och tyd-ligt”.

Ett konkurrerande företag lämnade också anbud som dock inte var komplett. Kommunen

lät företaget komplettera anbu-det i efterhand. Företaget fi ck också förklara motstridiga pris-uppgifter och kommunen rätta-de felräkningar i företagets an-bud.

Konkurrenten till Roslagens golv tilldelades därefter ramav-talet efter att uppgifterna hade kompletterats och rättats. Kon-kurrentens anbud var 5 000 kronor lägre.

Det vinnande företaget har en lång historik med Östhammars kommun. Företaget har jobbat med kommunen i 30 år.

DET HAR VARIT FLERA uppmärk-sammade upphandlingsmål på senare tid där man kan skönja ett visst trots mot den domen. Ammar Khan, föredragare på Konkurrensverket, är dock inte orolig för att respekten för LOU ska minska i framtiden:

– Jag ser ingen ökande trend för att upphandlande enheter skulle bryta mot lagen om of-fentlig upphandling.

Konkurrensverket vill ha utö-kade befogenheter till exempel talerätt i domstol.

– Det är viktigt att lagen om offentlig upphandling följs ef-tersom offentlig upphandling omsätter mycket pengar och har konsekvenser för landets eko-nomi, säger Ammar Khan. n

Östgötalandstinget backar i upphandlingskonfl ikt

Kommun avbryter upphandling – trotsar länsrättens dom

ÅÅ EFTER HÅRD KRITIK väljer Lands-tinget i Östergötaland att följa länsrättens dom och inte skriva avtal med närsjukvården i Fin-spång utan upphandling.

Östgötalandstinget drogs in-för länsrätten när de valde att lägga ut driften på närsjukhuset i Finspång till ett personalägt bolag, utan föregående upp-handling. Länsrätten dömde landstinget att göra en upphand-

ling, något som den politiska majoriteten i hälso- och sjuk-vårdsnämnden meddelade att inte tänkte bry sig om.

Bland annat efter varningar från Konkurrensverket valde Landstinget i Östergötland att inte trotsa länsrätten.

– Vi skulle gärna se ett perso-nalövertagande av närsjukvår-den i Finspång, men tyvärr kan vi konstatera att det inte längre är en framkomlig väg, skriver Christian Gustavsson (m), 1:e vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i ett press-meddelande.

Landstingsdirektören får i stället i uppdrag att utreda an-dra alternativ. n

Christian Gustavsson (m) ville först igno-rera länsrättens dom, men böjer sig nu och drar tillbaka förslaget att personalen ska ta över driften av närsjukvården i Finspång utan föregående upphandling.

Upplands-Bro upphandlar it-verksamhetenÅÅ FÖR 12 MILJONER kronor kontrakterar Upplands-Bro ut kommunens it-drift till Steria under de tre kommande åren.

Upplands-Bro tar hjälp av Steria för att utveckla det kom-munala it-stödet. Företaget kommer under de närmaste tre åren att sköta drift, support och helpdesk. Sammanlagt har det administrativa nätet, där även skolorna ingår, cirka 1 100 arbetsplatser och upp till 5 000 användare.

Parterna har tecknat ett funktionsavtal som innebär att ett antal defi nierade processer ska utvecklas och förbättras. Bland annat ska itil införas för att få en bra struktur och långsiktig planering av it-tjänsterna.

– Nu tar vi nästa steg mot ett it-stöd som är styrt av kom-munens olika behov. Fokus läggs på de funktioner som gör det möjligt för de olika verksamheterna att utföra sina tjäns-ter på ett modernt och effektivt sätt, säger Elisabeth Sären-fors, kommundirektör i Upplands-Bro.

I denna upphandling, som pågått i ett drygt år, deltog re-presentanter för kommunens samtliga förvaltningar. Detta för att säkerställa valet av en leverantör som kan tillgodose de olika behov som fi nns.

– Upplands-Bros stora ambitioner för sin it-drift och ut-veckling av it-användningen är en sporre för oss, säger Kari Forsén, vd för Steria i Sverige.Avtalet tecknas på tre år. Därefter kan det förlängas med yt-terligare två plus två år. n


senaste nytt




Gotlandsbuss vann

upphandling Gotlandsbuss AB tar över kollektivtrafi ken på Gotland. Avtalet ska gälla från juni nästa år och tio år

framåt. Redan i hös-tas vann Gotlands-buss upphandling-en. Efter överpröv-

ning beslutade läns-rätten att upphand-

lingen inte gått rätt till och därför måste göras om. Nu har kommunen än en

gång beslutat att an-ta Gotlandsbuss an-bud. Swebus, som hit-tills drivit kollektivtrafi -ken på Gotland, var två miljoner dyrare.

Eskilstuna kommun friad

i hovrättenFöretaget Erudio

Transportutbildning-ar AB ansåg att Eskil-stuna kommun brutit mot lagen om offent-lig upphandling och stämde kommunen. Företaget menade

att kommunen utvär-derat anbuden uti-från andra krav än

de som angavs i an-budsinbjudan. Tings-rätten bedömde att

kommunen inte gjort något fel och Erudio dömdes att betala

Eskilstuna kommuns rättegångskostna-

der. Domen överkla-gades, men hovrät-ten har nu fastställt tingsrättens dom.

ÅÅ STATLIG INKÖPSSAMORDNING och Fortifi kationsverket har beslutat att avveckla ramavtalsområdet för El-verktyg.

Ramavtalet är med leverantören Hilti Svenska AB. Det har löpt från första december 2006 och ska löpa till sista november 2008. Möjlighet till ett års förlängning fanns med i avtalet. Nu har Fortifi kationsverket valt att inte förlänga och kommer inte heller skriva något nytt ramav-tal för att allt för få använder sig av det. Omsättningen för avtalet be-räknas över de senaste nio åren rört mellan 1,6 till 2,4 miljoner kronor per år.

Med ramavtalet kan nyttjare köpa elektriska handverktyg som bland annat bultpistoler, borrmaskiner, borrhammare och diverse tillbehör och reservdelar. Fortifi kationsver-ket upphandlar mellan 80-100 tu-sen elverktyg per år, vilket är under Fortifi kationsverkets direktupp-handlingsgräns.

– De elverktyg som upphandlats är proffsverktyg. Verktygen har hög kvalitet, som håller länge och där-med sjunker behovet av nya, säger Ann-Charlotte Eriksson avtalsan-svarig på Fortifi kationsverket.De cirka 30 upphandlande enheter som använder sig av ramavtalet

Staten slutar köpa elverktyg på ramavtal

kommer från och med sista novem-ber att behöva köpa elverktyg ge-nom enskilda upphandlingar. n

Klart med gigantisk pc-upphandling i SkåneÅÅ Region Skåne köper pc som en tjänst från HP, en affär värd drygt 250 miljoner kronor.

Avtalet för 24 000 pc-arbetsplatser som tjänst skrevs på den sjunde maj och beräknas ha ett värde på 250 miljoner kronor. Region Skåne har upphandlat en helhetslösning för ar-betsplatser där drift och support för datorerna kommer att ingå.

Avtalet har tecknats på fem år

med möjlighet till två års förläng-ning.

Rättsliga turer kring upphandling-en, som vanns av HP, har varit många. Avtalet skulle börjat gälla re-dan första mars men Atea, som kom på andraplats i upphandlingen, överprövade till länsrätten och upp-handlingen stoppades.

Atea menade att HP:s anbud ha-de brister och inte uppfyllde de krav

som Region Skåne hade ställt. Detta var delvis på grund av otydlig infor-mation i de trycksaker som HP hade skickat in i samband med anbudet.HP uppfyllde dock de krav Region Skåne ställt i svarsformulären och länsrätten dömde till HP:s fördel. Atea begärde överprövning i kammarrät-ten men drog senare tillbaka sin be-gäran. Då kunde Region Skåne och HP skriva på avtalet. n

Wimax-fi askot i Sörmland kan bli 14 miljoner dyrareÅÅ DEN SÖRMLÄNDSKA Wimaxsåpan fortsätter med att utrustningsleve-rantören Navini stämmer region-förbundet på 14 miljoner kronor.

I en debattartikel beskriver Regi-onförbundet Sörmlands förbunds-direktör Göran Norberg den sörm-ländska bredbandssatsningen som lyckad. Fast då tänker han nog mest på samarbetet med Teracom och det ortssammanbindande fi bernät som etablerades.

WIMAXNÄTET SOM skulle förse lands-bygdsboende – ”de resterande 15 procenten” – ser däremot ut att bli ett dyrbart äventyr. Regionförbun-det upphandlade nätet från Simply

Broadband/SB Broadband, vars engelska ägare saknade pengar att satsa i projektet som totalt skulle kosta 56 miljoner kronor.

KONKURSEN VAR ETT faktum när de of-fentliga stödpengarna, 27 miljoner kronor, tog slut. Regionförbundet hör nu till fordringsägarna. Dess-utom fi nns det risk för att fl er räk-ningar kommer att skyffl as vidare till skattebetalarna.

Navini Networks, numera ägt av Cisco, har stämt Regionförbundet Sörmland på cirka 14 miljoner kro-nor. Anledningen är att SB Broad-band inte heller har betalat den ut-rustning som Navini levererat. De

amerikanska juristerna anser att regionförbundet utfärdat en betal-ningsgaranti, vilket dementeras från svenskt håll.

Göran Norberg erkänner att man aldrig gjorde någon djupgående ekonomisk bedömning av SB Broad-band. Detta trots att man var inför-stådda med att avtalet skrevs med en liten och relativt okänd aktör.

HAN MENAR ATT Wimaxhaveriet be-rodde på att efterfrågan på trådlöst bredband inte blev så stor som i för-väg beräknats. De operatörer som skulle sälja anslutning var för svaga och hade leveransproblem samtidigt som Telia byggde ut adsl. n


www.eurosecure.com

eurosecure.indd 1eurosecure.indd 1 2008-05-29 16:10:532008-05-29 16:10:53

senaste nytt




Sysavdomen skakRegeringsrätten dom att Simrishamn och Tomelilla kommun måste upphandla avfallshanteringen ger nu svallvågor i sopsverige. De båda kommunerna är till-sammans med tolv andra kommuner delägare i sophanteringsföretaget Sysav. De båda kommunerna har köpt tjänsten av Sysav, utan upphandling. Regerings-rätten har nu slagit fast att det strider mot LOU.

200 kommuner berörs av sopdomenÅÅ DREGERINGSRÄTTENS så kallade Sysavdom får långtgående kon-sekvenser inte bara för Bromöl-la, utan också kommunala bolag i allmänhet.

Avfall Sverige har gjort en för-sta analys av regeringsrättsdo-men där Simrishamn och Tome-lilla fälldes för att inte ha upphandlat soptjänsterna i kon-kurrens. I ett brev till medlem-marna beskriver intresse- och branschorganisationens vd Wei-ne Wiquist domen som ”sämsta möjliga utfall”.

DET ÄR MYCKET vanligt med kom-munala bolag och interkommu-nala bolag inom svensk avfalls-hantering. Drygt 200 av landets kommuner med omkring 80 procent av befolkningen berörs av Regeringsrättens dom.

Samtliga dessa kommuner be-höver se över sin organisation

kring avfallshante-ring så att verksam-heten inte står i strid med regeringsrät-tens dom. Även inom andra områden än avfallshantering på-verkar domen kom-munala bolags verk-samhet.

Sysavdomen får direkta och omedel-bara konsekvenser för Bromölla. Kom-munen, som var på väg att gå in som del-ägare i Västblekinge Miljö, väl-jer nu att dra sig ur denna affär.

FÖR ATT KOMMUNEN ska kunna realisera det planerade sopsam-arbetet med Karlshamn, Olof-ström och Sölvesborg är ett av fl era alternativ att bilda ett kom-munförbund, vilket är en mer

tidskrävande process än att köpa in sig i sopbolaget.

Västblekinge Miljö har drivit Bromöllas avfallsanläggning Åsen vid Ivösjön sedan avtalet med den förra entreprenören, Ragn-Sells, gick ut vid årsskif-tet. Här kommer en upphand-ling nu att göras . n

200 av landets kommuner berörs direkt av Sysavdomen, säger Avfall Sveriges vd Weine Wiquist

Två nya sopsyndare avslöjadeÅÅ FALKENBERG OCH Hylte knäpps på näsan av Konkurrensverket för olaglig direktupphandling av avfallstjänster.

Konkurrensverkets gransk-ning av kommunala avfallsbo-lags hantering av avfallskontrakt fortsätter. I projektet synas ett antal kommuner och nu har tu-ren kommit till Hylte och Fal-kenberg.

Hylte kommun och det kom-munala avfallsbolaget Favrab (Falkenbergs vatten och renhåll-nings AB) bröt mot lagen när de år 2002 direktupphandlade av-fallshantering. Tioåriga kontrakt tecknades med Halmstads Ren-hållningsverk utan föregående offentliga upphandlingar.

Enligt Konkurrensverket är Favrabs avtal är totalt värt cirka 49 miljoner kronor. För Hylte kommun handlar det om 12 mil-joner kronor under hela den tio-åriga avtalstiden. Trots att upp-handlingsvärdena översteg då gällande tröskelvärde har inte konkurrensutsättning skett.

Nu kräver verket att Favrab och Hylte kommun redovisar vilka åtgärder de vidtar för att snarast avveckla kontrakten. Mönsterås, Vimmerby och Ödeshög har sedan tidigare samma krav på sig.Även Konkurrenskommissio-nen, som det myndighetsliknan-de namnet till trots är en expert-grupp som ingår i tankesmedjan Den Nya Välfärden, har kritise-rat Hylte kommun. n

JO-kritik för sen upphandlingsdomÅÅ JUSTITIEOMBUDSMANNEN tycker inte att det ska ta ett halvår att få en upphandling överprövad och kritiserar därför Länsrätten i Mariestad.

Länsrätten i Mariestad får kla-gomål av kommunerna Essunga, Herrljunga, Tibro och Vårgårda för att ha dragit en överprövad upphandling i långbänk. Dom-stolens fattade den 2 mars i fjol ett interimistiskt beslut som innebar att kommunerna inte kunde avsluta upphandlingen.

I väntan på domen, som med-delade först den 5 oktober, tving-ades kommunerna att direktupp-handla livsmedel till bland annat skolor. Anbuden var bindande till och med den 1 juni.

JUSTITIEOMBUDSMANNEN instäm-mer i kommunernas kritik. Överprövningar enligt lagen om offentlig upphandling ska hand-läggas skyndsamt. JO menar i sin granskning att målet borde ha avgjorts tidigare.

Länsrätten beskriver målet som komplicerat och att arbetet sinkats av pensionsavgångar. Rätten har i alla fall tagit till sig kritiken och nu genomfört fl era åtgärder för att snabba upp pro-cessen.

För att korta handläggningsti-den i upphandlingsmål kommer länsrätten att bli mer restriktiv med att bevilja anstånd. Dessut-om ska man i högre grad än tidi-gare överväga att sätta ut målen till muntlig förhandling. n



senaste nytt



Har du hela bilden?OPIC är Sveriges mest kompletta tjänst för offentlig upphandling.

OPICs Rättsfallsbiblioteket visar ärendet ihop med

förfrågningsunderlaget. Via Rättsfallsbiblioteket erbjuder

OPIC också unika marknadsanalyser och affärsutvecklings-

program.

Prova utan kostnad på www.opic.com/rattsfall

akar sopsverigeÅÅ KONKURRENSVERKET vill veta hur Mönsterås, Vimmerby och Ödeshög ska avveckla sina olag-ligt direktupphandlade avfalls-hanteringskontrakt.

Det råder just nu starkt fokus på felaktiga sopupphandlingar. Den oberoende expertgruppen Konkurrenskommissionen har under senare år kritiserat rader av avfallskontrakt som kommuner slutit utan formell upphandling.

I år genomför Konkurrensver-ket dessutom ett tillsynsprojekt av kommunernas köp av avfalls-

tjänster. Som ett led i detta projekt granskas ett antal avfallsbolags tilldelningar av avfallskontrakt.

I DEN GENOMGÅNGEN har verket funnit att Mönsterås, Vimmerby och Ödeshög brutit mot lagen om offentlig upphandling. Dessa kommuner har år 2002 di-rektupphandlat avfallshantering från Tekniska verken i Linkö-ping utan föregående konkur-rensutsättning.

De tre kommunernas avtal är enligt Konkurrensverkets be-

räkningar totalt värda 29 miljo-ner kronor under hela den sju-åriga avtalstiden. Några omständigheter som berättigar till direktupphandling har inte framkommit vid genomgången.

ÖDESHÖGS KOMMUN försvarar sig med att Tekniska verken var den enda anläggningen inom rimligt transportavstånd när kontraktet slöts. Man noterar nu att mark-naden har utvecklats sedan dess och lovar att vid nästa upphand-ling följa lagen.

Kommunerna måste senast den 9 juni redovisa vilka åtgär-der de vidtar för att snarast av-veckla kontrakten. n

Konkurrensverket kräver uppsägning av olagliga avfallskontrakt


Fokusera på affärerna så sköter vi resten!Dustin har ett brett utbud av produkter och levererar till dig både snabbt och säkert! Nu breddarDustin sitt sortiment ytterligare, i ett steg mot att bli en helhetsleverantör. Vi erbjuder därmedäven installationstjänster, drifts- och andra konsultuppdrag.

Dustin står till tjänst med förkonfigurationer! Vi hjälper dig med installationer av olika slag. Det kan gälla bland annat konfigurering av bärbara ochstationära datorer, skrivare, trådlösa nätverk samt olika slags servrar. Vi kan även hjälpa dig med IT-säkerhet, emballagehantering, stöldskyddsmärk-ning, funktionstest, installation på plats med återtag av uttjänt utrustning och mycket mer.

www.dustin.se

Mer info om våra tjänster hittar du på www.dustin.se/tjanster. Ring till oss på 08-553 44 020 eller mejla [email protected]

dustin1.indd 1dustin1.indd 1 2008-05-29 16:06:072008-05-29 16:06:07

www.dustin.se

ordertelefon 08 - 553 44 020 • orderfax 08 - 553 44 330Moms och frakt tillkommer. Reservation för prisändringar och slutförsäljning.

5010112507 HP 6910P C2D 2.0 1GB/120 DVDRW 14.1#XPP . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10295:-

Dra fördel av konsoliderad funktionalitet - utskrift, kopiering, analog fax ochfärgskanning. Skriv ut dubbelsidiga dokument med en enhet för tvåsidigutskrift. Skicka-till-e-post direkt från din multifunktionsskrivare, som även haren enkel adressbok och PIN-kodsgodkännande i säkerhetssyfte.

Uppnå mer med hastigheter upp till 25 sidor/minut och första sidan ut snabbt,tack vare HP:s direktuppvärmningsteknik. Uppnå effektivitet med inmatnings-kapacitet på upp till 1 100 ark: 600 arks standardkapacitet.

*Angivna priser i katalogen är riktpriser. Slutgiltigt pris styrs av vilket avtal ni tillhör. Moms och frakt tillkommer enligt avtal. Reservation för slutförsäljning.

HP LaserJet M3027X MFPUnikt erbjudande på professionell HP multifunktion. Endast hos Dustin - 60% rabatt!

5010107416 HP LASERJET M3027X MFP . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5596:-

riktpris*

5596:-

HP 6910pFöretagslaptop med 3 års garanti och bra prestanda

Denna notebook är en fullkomlig proffsdator för företag. Medbranschledande batteridriftstid, olika grafikmöjligheter, fullt utbudav trådlösa- och säkerhetslösningar och en vikt från endast 2,0 kgsätter den en ny standard för mobil produktivitet.

• 14.1" WXGA 1280 x 800 bp• Intel Core 2 Duo T7300 2.0 GHz• 1 GB DDR II-minne• 120 GB hårddisk• DVD±RW Dual Layer• Intel GMA X3100, upp till 384 MB• 3 st USB, FireWire, BT• 10/100/1000 Mbps & WLAN 802.11a/b/g• Batteritid upp till 5,75 timmar• Mått 330 x 239x 29 mm / Vikt 2.27 kg• Garanti 3 år, hämtning• Windows XP Professional Svensk

riktpris*

10295:-

dustin2.indd 1dustin2.indd 1 2008-05-29 16:07:352008-05-29 16:07:35

special


F Ö R E TAG S H Ä L S OV Å R D


Att spara pengar på företagshälsovård är ingen omöjlighet – men det görs inte genom att hitta den billigaste leverantören. Det är snarare den bästa leverantörens nytänkande och organisationens visioner som kan spara pengar åt verksamheten.TEXT: MALIN ULFVARSON, FOTO: DANIEL SALOMON

ÅÅ DEN STÖRSTA UTMANINGEN med att upp-handla företagshälsovård är att framgångs-rikt kunna utvärdera de kvalitativa värdena hos leverantörerna. Åsa Axelsdotter Hök driver företaget Humla Konsult och anlitas ofta vid upphandlingar av företagshälso-vård.

– Målet måste ju vara att upphandla ett bra resultat – inte bara en billig tjänst.

Företagshälsovård bygger på bra relatio-ner och långsiktiga samarbeten för att på sikt kunna uppnå bra hälsa hos medarbe-

tarna. Det är svårt att få in det i formerna för upphandling.

– De fl esta väljer att vikta kvalitet högre än pris, men upphandlarna är så försiktiga. Som mest kanske de viktar kvalitet till 65 procent och priset till 35 procent. Analyser visar att det ändå är svårt att få kvaliteten att bli utslagsgivande eftersom branschen är oerhört kompetent och de fl esta anbud får höga poäng för kvalitet, säger Åsa Axelsdot-ter Hök.

Även branschen tycker att upphandlings-

reglerna är ett hinder för att skapa långsik-tiga relationer och att få chansen att bidra med den kompetens de har. Det krävs myck-et kunskaper från dem som beställer.

– Den beställande myndigheten kanske tror att det är en hälsoundersökning som be-hövs men i en dialog hade det framkommit att det inte är bästa lösningen i situationen.

Upphandlingen måste genomföras så att man hittar den leverantör som har de bästa lösningarna, och ser till kundens nytta på vad gäller hälsa men även kostnader.

Upphandling kritisk för framgångsrik företagshälsovård

För att lyckas med företagshälsovården måste man vara en bra kravställare, både i upphand-lingen och i det efterföljande samarbetet, säger Åsa Axelsdotter Hök på Humla Konsult.

26-30 Danderyd.indd 2826-30 Danderyd.indd 28 2008-05-29 17:09:142008-05-29 17:09:14


Åsa Axelsdotter Hök har en bakgrund inom företagshälsovården och en magister-utbildning inom folkhälsovetenskap.

– Jag har framförallt jobbat med den af-färsmässiga delen kring medarbetarhälsa. För arbetsgivaren måste man hitta kostnads-effektiva lösningar och då gäller det att köpa rätt tjänster och ha en långsiktig genom-tänkt strategi för det man vill uppnå.

LÄT LEVERANTÖREN GE FÖRSLAGÅsa Axelsdotter Hök anlitades i höstas när kommunerna Danderyd, Lidingö och Täby skulle genomföra en gemensam upphand-ling av företagshälsovård. För att få fram le-verantörernas förmågor kring utveckling och nytänkande inkluderade kommunerna en intressant fråga i sin upphandling. I en öppen fråga bad de leverantörerna att före-slå åtgärder för att förbättra personalhälsan i de tre kommunerna. De bad även leveran-törerna att uppskatta vinsterna av åtgärder-na.

– En svårighet med att upphandla före-tagshälsovård är just att veta vad man ska beställa. Här får leverantörerna själva ge förslag och visa sin kompetens, berättar Åsa Axelsdotter Hök.

Hon anlitades bland annat för att delta i utvärderingen av förslagen från leverantö-rerna. Syftet var att stärka objektiviteten i utvärderingen.

– Det var ett intressant tillvägagångssätt och jag har inte sett det i någon annan upp-handling. Det är vanligt att man upphandlar det medarbetarna säger att de vill ha men förbiser det arbetsgivaren behöver. Medar-betarnas behov är inte alltid det mest kost-nadseffektiva för organisationen. Syftet med företagshälsovård är dubbelt, och ska gynna både medarbetare och organisation, säger Åsa Axelsdotter Hök.

Reaktionerna från leverantörerna var po-sitiva. Helena Rom, upphandlingsansvarig på Danderyds kommun, berättar att de i uppföljningen möjligtvis tyckte att man kunde ha värderat deras förslag högre rela-tivt priset.

– När vi frågade efter förbättringsförslag efter att upphandlingen var genomförd var det en leverantör som tyckte att vi kunde ha värderat utvecklingsförslaget högre. De tyckte vi var lite för snåla, säger hon och medger att de varit försiktiga.

I upphandlingen rymdes även standardi-serade tjänster.

– De standardiserade tjänsterna hämtade vi från VHS väl genomtänkta upphandling som låg strax före oss i tiden. Det är viktigt för leverantörerna att känna igen sig, då spa-

rar de tid när de skriver anbud, säger Helena Rom.

FEM ANBUD ANSES SOM BRADet är många aspekter som måste klaffa för att lyckas med företagshälsovården. Rätt be-hov ska matchas till rätt leverantör och or-ganisationerna måste möta varandra.

– Företagshälsovården måste vara väl in-förstådd i hur vår organisation fungerar li-kaväl som de måste kunna möta det indivi-duella behovet hos våra medarbetare. Mycket är standardiserade tjänster men le-verantören måste kunna agera fl exibelt och se till den enskildes individuella behov, sä-ger Helena Rom.

Totalt fi ck Danderyd, Täby och Lidingö in

fem anbud, vilket i en upphandling av före-tagshälsovård får räknas som mycket bra. Flera faktorer påverkar hur många anbud som kommer in, på större orter är förstås konkurrensen högre.

De upphandlingar som lockar fl est an-budsgivare är de som öppnar för anbud på delområden, vilket Lidingö gjorde i denna upphandling. Att ge möjlighet att lämna elektroniska anbud kan också höja svars-frekvensen.

– Vi var nöjda med anbuden som kom in. Dessutom fi ck vi in anbud från en lokal leve-rantör vilket är mycket roligt. Alla utom en lämnade elektroniskt anbud.

Anbuden höll också hög kvalitet, berättar Helena Rom.

Målsättningar med företagshälsovården3 skapa friska arbetsplatser och motiverade

medarbetare3 arbeta förebyggande för att undvika

olyckor och ohälsa3 effektiv rehabilitering

Risker med upphandlingen3 att upphandlingen genomförs slentrian-

mässigt3 att kunskapen vid avrop från avtalet är lägre

än vid genomförandet av upphandlingen3 det är svårt att specifi cera kommande be-

hov under avtalsperioden

Lösningen3 att noga utreda behoven och syftet med

tjänsterna3 informera3 löpande behovsinventering och dialog

med företagshälsovården

Sveriges Kommuner och Landsting har utarbe-tat ett material som stöd för upphandling och samverkan med företagshälsovård. Du fi nner det på www.skl.se/fhv

Mål, risker och metoder för att upphandla företagshälsovård

Helena Rom, upphandlingsansvarig på Danderyds kommun, har inga problem att uppskatta beho-ven för den kommande avtalsperioden. Siffrorna varierar inte särskilt mycket från år till år.


special




– Vi fi ck bra anbud. Leverantörerna har varit lyhörda.

Samma leverantör fi ck i slutänden avtal med samtliga tre kommuner och det nya av-talet började gälla i februari.

– Det visade sig positivt att vi fi ck samma leverantör eftersom det underlättar för sam-arbetet mellan kommunernas personalav-delningar, säger Helena Rom.

För att säkerställa att kommunikationen fungerar begärde man i upphandlingen både en kundansvarig och ett kundteam.

– Det är viktigt för våra personalavdel-ningar att känna förtroende för leverantö-rens kundansvarig. Fokus ska vara på vad

som är bra för oss, vilket emellanåt kan inne-bära att man avråder från företagshälsovård i ett visst ärende.

Personalavdelningarna var också måna om att det skulle fi nnas ett kundteam hos le-verantören, knutet till dem som kund.

– Vi ville inte ha någon pool av läkare som

gjorde att vi fi ck olika varje gång. Därför krävde vi en namngiven läkare, säger Helena Rom.

Det nya avtalet innebar ett leverantörsby-te för samtliga kommuner. Övergången till en eventuell ny leverantör var något de lade stor vikt vid i upphandlingen.

– Implementeringen av företagshälsovår-den var en stor del i förfrågningsunderlaget. Det kräver stor omsorg, men företagshälso-vården är generellt duktiga på det här.

ÖVERGÅNGEN TILL VARDAGENEn framgångsrik företagshälsovård är inte enkom beroende av en god upphandling.

Det ställer även krav på samarbetet under avtalsperioden. Ämnet är så pass angeläget att Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram en vägledning för upphandling och samverkan med företagshälsovård.

– SKL vill ge stöd åt kommuner och lands-ting i upphandlingsskedet och vi tycker det

är viktigt att i sammanhanget peka på sam-arbetet mellan arbetsgivare, fackorganisa-tioner och företagshälsan, säger Ned Carter på Sveriges Kommuner och Landsting

Han har sett båda bra och mindre bra ex-empel på företagshälsovård ute i kommuner och landsting. När det brister i upphand-lingen beror det ofta på att samarbetet mel-lan olika aktörer inte fungerat. Det behövs fl era olika kompetenser för att göra en bra upphandling.

– Den upphandlande kommunen behöver utnyttja både experterna på företagshälsa och upphandlingsjuristerna för att lyckas.

Det händer att Ned Carter får telefonsam-tal från kommuner som står i begrepp att göra en upphandling av företagshälsovård. Ibland vill de veta om han har några scha-blonsiffror på vad företagshälsovård kostar per anställd.

– Det vet jag inte och det vill jag inte veta, brukar jag svara. Det är inte rätt utgångs-punkt för en upphandling. De måste utgå från de egna behoven och målen. Den som är lat i upphandlingen hamnar lätt i händerna på sin leverantör.

Han kan hålla med om att det krävs ett visst mått av nytänkande för att göra en bra upphandling, men det är inte hela sanning-en.

– Även om man upphandlar visionärt måste man kunna verkställa de goda idéerna i organisationen. En risk är att de personer

Var tydlig mot leverantörerna med vad ni förväntar er av dem, råder Ned Carter på Sveriges Kommuner och Landsting.

”Företagshälsovården är i ett spännande skede nationellt”

Helena Rom, upphandlingsansvarig Danderyds kommun


Ta ett friskt beslut!

Hur får man en bra arbetsplats och en trivsam och stimulerande arbetsmiljö? Frågorna har många alternativa svar, men säkert är att en bra arbetsplats ska ha en väl fungerande organisation och en tydlig ledning för att medarbetarna ska uppleva att det är en bra arbetsplats.

Den 7 december 2007 blev det nya avtalet för företagshälsovård klart. Ramavtalet är uppdelat i två delområden, ett riksbaserat och ett ortsbaserat avtal. Totalt 22 leverantörer blev antagna varav tre är rikstäckande.

LÄS OM DET NYA FÖRETAGSVÅRDS-AVTALET

Vill du läsa mer om avtalet, gå in på www.avropa.se. Här kan du även läsa mer om hur du gör en behovs-analys och avropsförfrågan i foldern “Ta ett friskt beslut!”.

För mer information, kontakta Annette Annerstig på 08-725 96 93 eller på [email protected]

vhs.indd 1vhs.indd 1 2008-05-29 16:01:272008-05-29 16:01:27

special




som gjort upphandlingen inte är med och följer upp hur avtalen används. Det gäller att klara övergången från upphandlingen till vardagen.

SAMARBETE EN KRITISK FAKTORMed facit i hand menar Helena Rom på Dan-deryds kommun att det goda resultatet av de tre kommunernas upphandling är högst be-roende av att samarbetet med upphand-lingsfunktionen fungerat bra.

– Upphandlingen och introduktionen av den nya företagshälsovården hade inte gått så bra utan engagerade och drivande perso-nalavdelningar. Det har varit en kritisk fak-tor för framgången, säger hon.

Från en upphandling till nästa är det alltid saker som behöver ändras. Den öppna frå-gan till leverantörerna om utvecklingsför-slag är inte självskriven inför nästa upp-handlingsomgång.

– Det är för tidigt att säga men våra perso-nalavdelningar kommer säkerligen ha med någon slags konstruktiv dialog med bran-schen.

Dessutom håller branschen på att föränd-ras vilket också påverkar utformningen av upphandlingen.

– Företagshälsovården är i ett väldigt spännande skede nationellt, det händer mycket. Gränsen mellan företagshälsovård och vanlig sjukvård håller på att suddas ut och företagshälsovården kan komma att få

en annan roll hos arbetsgivarna, säger Hele-na Rom.

Hon syftar på förslaget att låta företags-hälsovården få bedriva subventionerad pri-märvård. De senaste årens diskussioner om höga sjukskrivningstal har resulterat i fl era förslag för att komma till rätta med proble-men. Bland annat har man konstaterat att rehabiliteringen tillbaka till arbetet efter en sjukperiod inte har fungerat tillfredsstäl-lande. En lösning kan vara att ge företags-hälsovården, som redan har en god insyn i arbetsplatsen, möjlighet att bedriva primär-vård. Just nu pågår förhandlingar om hur förslaget ska fi nansieras. En trolig lösning är att staten, landstingen och arbetsgivarna fi -nansierar varsin del av kostnaderna.

HANDLAR OM FINANSIERINGI Danderyds kommun avvaktar personalav-delningen med intresse utvecklingen av fö-retagshälsovården. Hur det kommer att bli i den egna kommunen är för tidigt att säga.

– Frågan är i sin linda, det beror på hur förslaget utvecklar sig. Det handlar förstås mycket om fi nansieringen, säger Helena Rom.

Åsa Axelsdotter Hök har märkt en ten-dens från kommunernas sida att avvakta med upphandlingar inför det kommande beslutet. Det tycker hon är synd.

– Om man väntar med att diskutera frågan till den dagen förslaget är klart, då utnyttjar

man inte möjligheten och beslutet blir för-senat. Det viktigaste är att ta ställning till om sjukvård är intressant att erbjuda sina med-arbetare.

Däremot tror hon inte att det nödvändigt-vis är en lösning som passar alla kommuner. Beslutet är komplext och många parametrar måste räknas in. En svårighet är till exempel att veta i vilken omfattning tjänsterna kom-mer att utnyttjas.

– Det fi nns många svårigheter i förslaget men grundidén är bra, att snabbare kunna hjälpa personal tillbaka till arbetet. Men det fi nns en risk att det blir en så komplicerad lösning att det överbryggar fördelarna.

Ned Carter vid Sveriges Kommuner och Landsting tycker att resonemanget bakom förslaget är trovärdigt, men kan inte svara på frågan om det är en bra satsning för kom-muner och landsting.

– Det måste varje enskild kommun och landsting komma fram till. Många aspekter spelar in, vem kan leverera tjänsten, är det ekonomiskt möjligt att genomföra för kom-munen, vilka effekter kan vi förvänta oss i verksamheten, med mera. Dessutom beror beslutet av lokala frågor och vilka mål och vilken ambitionsnivå man har, säger Ned Carter.

Båda hoppas att slutresultatet ska bli väl-genomtänkt. Risken fi nns annars att den po-tentiella kostnadsbesparingen äts upp av administration. n

Birgitta Forsberg, personaldirektör, Umeå kommun– Sedan år 2002 upphandlar vi företagshälsovår-den, tidigare sköttes den internt. Vi har haft avtal

med två leverantörer som fi nns involve-rade i verksamheten på både lednings-, grupp- och individ-nivå. Avtalet löper ut i år och vi har påbör-jat en ny upphand-ling. Vi har tillsatt en arbetsgrupp och arbetar med förfråg-ningsunderlaget.

– Vi har självklart diskuterat frågan,

förslaget har stor betydelse och vi väntar på överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting så att vi kan påbörja diskussionen internt och med landstinget här re-gionen. Det fi nns en positiv inställning till förslaget, men ännu är inga beslut fattade. Vi har inte möj-lighet att avvakta med vår upphandling i väntan

på förslaget. Våra nuvarande avtal löper ut och behöver ersättas.

Eva-Lotta Löwstedt-Lundell, inköpschef Sveriges Television – Vi har nyligen blivit klara med vår upphand-ling som vi har gjort tillsammans med Sveriges Radio. Samma leverantör vann i samtliga fyra geografi ska anbudsområden. Det främsta för oss i upphandlingen var att hitta en partner som hjälper oss att arbeta hälsofrämjande. Vi gjorde

ett gediget förarbete som tog nästan ett år och som skedde i nära samarbete med verksamheten. Vi fi ck positiv återkoppling från leverantörerna angående våra ut-vecklingsförslag.

– Vi har diskuterat möjligheterna och konsekvenserna men

det är inget vi har öppnat upp för i den här upp-handlingen. De personalansvariga följer förstås

utvecklingen för att se om det kan innebära möjligheter för vår verksamhet och våra med-arbetare.

David Braic, upphandlingschef Växjö kommun– Hälsovården i Växjö kommun har under längre tid hanterats inom den kommu-nala organisationen via Kommunhälsan där utbildning i ar-betsmiljö med mera ingår, det vill säga fo-kus på att förebygga god hälsa på arbets-platsen.– Frågan om att er-bjuda primärvård är inte utredd för tillfället, detta skulle kräva ett helt annat upplägg än idag och då skulle en upphandling av företagshälsovård kunna bli aktuell. Jag personligen kan tycka att det skulle fi nnas ett värde i att erbjuda regel-bundna hälsokontroller till de anställda.

Hur upphandlar ni företagshälsovård? Om det blir möjligt att erbjuda subventionerad primärvård via företagshälsovården efter sommaren, kommer ni att upphandla den tjänsten?


Beställ nya katalogen på

www.opic.com/utbildning

eller ring 013-47 47 500

Ta steget

Kurser i upphandling och anbudsgivning hösten 2008

opic kurskatalog.indd 1opic kurskatalog.indd 1 2008-05-29 16:08:392008-05-29 16:08:39

special




Apoteket sätterKVALITET FÖRE PRISNytänkande och visioner har gett Apoteket en helt ny företagshälsovård. Den stora utmaningen låg i själva upphandlingen.TEXT: MALIN ULFVARSON

ÅÅ APOTEKET HAR MINSKAT antalet leverantö-rer i företagshälsovård från 70 till 1 och knu-tit till sig fyra namngivna konsultteam. Syf-tet är att företagshälsovården ska samla kompetensen och kunna dra erfarenheter och se strukturer i Apotekets hälsoarbete.

Anders Karlsson har en bakgrund inom företagshälsovården och arbetar idag som arbetsmiljöstrateg på Apoteket. Han ansva-rade för upphandlingen från personalavdel-ningens sida.

– Vi vill samla erfarenheterna för att vinna kunskap. Problem uppstår om man spär ut arbetet på för många händer.

Tidigare har Apoteket haft många konsul-ter knutna till sig. Orsaken var främst att det skulle fi nnas lokal anknytning.

– För sex år sedan hade vi 70 olika före-tagshälsovårdsavtal. Då är det inte mycket aktivitet på varje enhet vilket gör det omöj-ligt för leverantören att bidra med erfaren-heter eller slutsatser.

I en upphandling som genomfördes 2002 minskades antalet avtal ner till sju, och idag har man avtal med endast en leverantör.

– Vi nådde inte ända fram i upphandling-en 2002 utan har sedan dess fortsatt att dis-kutera vad vi vill åstadkomma. Vi har fört

ingående diskussioner med inköpsenheten för att nå fram till en bra lösning.

Anders Karlssons mål var att försäkra sig om att upphandla rätt kompetens, förhåll-ningssätt och en bra relation med leverantö-ren.

– Det handlar om att upphandla relatio-ner, vilket inte är lätt att åstadkomma i en upphandling enligt lagen om offentlig upp-handling. Gör man en upphandling med många kvalitativa variabler måste man verk-ligen sätta sig in i hur frågorna kan komma att tolkas från leverantörshållet. Likadant är det i utvärderingen, hur gör vi en schysst be-

Vi sökte fördelarna hos en inbyggd företagshälsovård – fast genom en extern aktör, säger Anders Karlsson, arbetsmiljöstrateg på Apoteket.

Foto

: Da

nie

l Sa

lom

on

32-34 Apoteket.indd 3432-34 Apoteket.indd 34 2008-05-29 17:16:532008-05-29 17:16:53


dömning? Därför är det så viktigt att Apote-ket har en professionell inköpsavdelning och tillgång till affärsjuridisk kompetens.

FRÅN SERVICE TILL KUNSKAPAnders Karlssons egna erfarenheter från ti-den inom företagshälsa har gett honom en inblick i branschen.

– Arbetsmiljöområdet har utvecklats mycket under snart ett halvt sekel. Från att ha arbetat mycket med fysiska och uppen-bara problem och risker i arbetsmiljön har arbetet riktats alltmer på de bakomliggande strukturer som påverkar hälsoutveckling och produktivitet i organisationer.

Mycket av den kunskap som företagshäl-sovården har drivit tidigare har idag avsatt sig i de företag som kan påverka utveckling-en, till exempel produkttillverkare och hus-konstruktörer. Nu tittar arbetsmiljöexper-terna mer på det systematiska arbetet.

– Det gäller att arbeta systematiskt för att se mönster och trender som kan vara en möjlig källa till ohälsa. Apoteket behöver en partner som kan hjälpa oss med att titta på bakomliggande strukturer i vår organisation och granska våra tjänsteprocesser.

Anders Karlsson framhåller skillnaderna mellan en kunskapsorienterad och en servi-ceorienterad leverantör. En kunskapsorga-nisation arbetar i nära samverkan med kun-den och kompletterar och höjer kundens förmåga att lösa sin uppgift. Relationen och den individuella kompetensen är avgörande för att lyckas. En serviceorganisation bygger snarare på ett antal specifi ka tjänster, som ser likadana ut oavsett kundens behov. Utfö-randet är standardiserat och kan utföras av vem som helst med samma kompetens. Kun-den är inte lika involverad.

Tyvärr har inställningen hos företagen i branschen inte riktigt hängt med, menar Anders Karlsson.

– Synen på företagshälsovården som en serviceorganisation som ska fi nnas nära till hands lever kvar bland både upphandlare och leverantörer. Leverantörerna framhål-ler gärna sin närhet, lokaliteter och service medan jag menar att fokus bör ligga på kon-sulternas och organisationens särskilda kompetens. De bör se sig själva som kun-skapsföretag snarare än serviceföretag, sä-ger Anders Karlsson.

Apoteket har skiljt på kunskapstjänster och servicetjänster i upphandlingen.

– Detta för att både interna beställare och leverantörer genom åren har haft svårt att kasta av sig bilden av vårdnära och efterhjäl-pande ”service till personalen”, ad hoc, trots att hela idén alltid varit att främja och före-bygga, förklarar Anders Karlsson.

Med servicetjänster menas då oftast mer standardiserade individ- och arbetsplatsin-riktade tjänster som bedömning, behandling och mätning. Kunskapstjänster är överlagda, mer inriktade på grupp, organisation och process där expertisen är mer bunden till en enskild konsult.

Anders Karlsson menar att den synen på företagshälsovården som en servicefunktion delvis har en språklig botten.

– Man blandar ihop hälsovård med sjuk-vård för att det låter lika, men egentligen har de två inte mycket gemensamt. I hälsovår-den arbetar man förebyggande medan sjuk-vården ägnar sig åt att åtgärda åkommor och symtom som redan börjat visa sig.

MÖTENA AVGJORDEAnders Karlsson och hans kollegor har varit särskilt noggranna med att knyta till sig rätt kompetens hos företagshälsovården.

– Om vi får in ett anbud som är ihopsatt av någon centralt hos leverantören fi nns det inga garantier för att detta motsvarar kvali-teten lokalt, att medarbetarna uppfyller det som utlovats centralt. Därför ville vi istället knyta till oss kompetenser.

Att det blir rätt person är avgörande för att verksamheten ska fungera bra under av-talsperioden, menar han.

– Vi krävde ett namngivet team, med me-

ritförteckning och en motivering till varför de utvaldes till ett jobb för Apoteket, likaså att vi skulle träffa och godkänna dem. Vi skulle kunna säga att vi upphandlat ett antal konsulter och inte en organisation. Det är alltså inte primärt företaget vi samarbetar med – utan våra konsultteam.

Det var i utvärderingen av konsultgrup-perna som de stora skillnaderna mellan an-buden visade sig.

– Vissa av anbuden var förvånansvärt lika varandra i sitt sätt att presentera sig, i sina skrivningar och till och med vissa tjänste-koncept som borde varit mer unika. Jag undrade skämtsamt om de hade använt sig av samma mallar, säger Anders Karlsson med glimten i ögat.

Anbuden var mycket professionella och poängställningen var jämn bland de främsta vid utvärderingen av de skrivna avtalen.

– Skillnaderna syntes egentligen inte för-rän vi träffade konsultgrupperna då det va-rierade en del i hur inlästa de var på Apote-ket och våra behov och krav i upphandlingen. De bör ju agera som en grupp och ha en ge-mensam syn på vad de som leverantör ska erbjuda oss, säger Anders Karlsson.

Leverantörerna hade olika åsikter om hur

upphandlingen genomfördes. En leverantör ifrågasatte att Apoteket skulle granska en-skilda konsulter när de frågade efter merit-förteckning.

– De tyckte att vi borde utvärdera organi-sationen och inte de enskilda konsulterna. Men kunskapen ligger inte i organisationen utan i medarbetarnas kunskaper.

Inför upphandlingen fördes mycket dis-kussioner med inköpsavdelningen.

– I våra möten med konsultgrupperna skulle de redogöra för det skrivna anbudet, sig själva och sin kompetens. Vi valde att ha ett par i förväg formulerade standardfrågor och en gruppuppgift där de under mötet skulle ge oss en handlingsplan efter ett sce-nario. Vi tittade efter om det som redovisa-des under mötet var förenligt med det skriv-na anbudet.

Det skrivna anbudet betygsattes från 1-5. Mötena med leverantörerna kunde endast verifi era det skrivna anbudet

– Den preliminära bedömningen av de löf-ten som givits i anbudet och betygsatts av

oss, kunde omprövas i olika grad om givna löften inte hållit i mötet med konsultgrup-perna.

Det som gör Apotekets upphandling spe-ciell är att man har valt att vikta priset med endast 10 viktpoäng medan de olika kvalita-tiva variablerna tillsammans viktas med 63 viktpoäng.

ORGANISATION I FÖRÄNDRINGI samband med att upphandlingen var klar genomfördes en stor omorganisation hos Apoteket.

– Vi genomförde upphandlingen utifrån den gamla organisationen. Det ställde för-stås till det när vi skulle implementera avta-len. Vi hade fått nya chefer och nya positio-ner. Vi fi ck lösa det på stående fot.

Situationen var inte optimal men Anders Karlsson och inköpsavdelningen var med-vetna om att det kunde hända.

– Vi övervägde att skjuta på upphandling-en men i slutänden måste verksamheten rulla på trots förändringar. Det är annars som att avvakta med inköp eftersom det kommer nya uppgraderingar av produkter-na. Det håller inte, det kommer alltid för-ändringar. n

”Leverantörerna bör se sig som kunskapsföretag snarare

än serviceföretag”Anders Karlsson, Arbetsmiljöstrateg på Apoteket

32-34 Apoteket.indd 3532-34 Apoteket.indd 35 2008-05-29 17:17:172008-05-29 17:17:17


E L E K T R O N I S K A I N K Ö P


ÅÅ BERÄKNINGAR VISAR att statsförvaltningen kommer att spara så mycket som upp till fyra miljarder kronor under de närmaste fem åren när e-faktura införs hos de 250 myndigheter som har egen bokföring.

Regeringens mål om införande av elektro-nisk fakturahantering ska vara uppfyllt den 1 juli i år, och när väl det är gjort vidtar arbetet med att förbereda statens införande av elek-troniska inköpsprocesser.

Nu hägrar alltså det första målet och det innebär att faktureringen mellan de statliga myndigheterna ska ske elektroniskt. Dess-

utom ska man klara att ta emot och skicka elektroniska fakturor från och till utomstat-liga leverantörer.

Staten tar årligen emot elva miljoner fak-turor från 85 000 leverantörer inom nä-ringslivet. Besparingen på fyra miljarder kronor innehåller ett antagande om att 30 procent av fakturorna ska komma in elek-troniskt vid utgången av år 2008.

Det ska jämföras med exempelvis Dan-mark som nådde upp till två tredjedelar av fakturorna redan tre månader efter det att man infört e-fakturor i statsförvaltningen.

– Det beror på att man i Danmark har lagt en större börda på företagen än vad vi har gjort i Sverige, säger Peter Norén som är an-svarig för e-handel på Ekonomistyrnings-verket (ESV).

ESV har tecknat ramavtal med två leve-rantörer av lösningar för e-faktura för de statliga myndigheterna. Tjänsterna för fak-turaväxel och skanningscentral erbjuds av företaget Itella i båda ramavtalen.

En leverantör kan skicka fakturor i Sve-fakturaformatet, som pappersfaktura eller som faktura i ett annat e-fakturaformat. I fakturaväxeln konverteras fakturor i annat format till Svefaktura.

Staten sparar fyra miljarder kronor under fem år på att införa e-faktura. Nästa steg blir att införa elektroniska inköpsprocesser. Mål och medel för det kommer redan i nästa budget-proposition från regeringen.

affärer

Inom ramen för SFTI utvecklades år 2004 Svefaktura, vilket är en gemensam svensk standard för elektroniska fakturor.

Du hittar mer information om Svefaktura-formatet här: www.svefaktura.se

Peter Norén är ansva-rig för e-handel på ESV och har nu siktet inställt på att bearbeta de 500 största leveran-törerna till staten. Fak-turascanningen ska på sikt bort till förmån för standardiserade elektroniska fakturor i Svefakturaformatet.

E-faktura sparar4 MILJARDERåt staten

Foto

: Da

nie

l Sa

lom

on

TEXT: DIETMAR HEINRICH

Läs mer om Svefaktura

36-37 e-faktura v1.indd 3636-37 e-faktura v1.indd 36 2008-05-29 10:00:052008-05-29 10:00:05


Samtidigt skannas pappersfakturor och även det resulterar i en Svefaktura. Målet på sikt är att komma bort från skanning av fak-turor och att alla leverantörer till staten ska använda Svefakturaformatet i stället.

LEVERANTÖRERNA GILLAR ENHETLIGHETENESV arbetar mycket med leverantörskon-takter och förra året etablerades kontakt med de hundra största leverantörerna till staten. De står tillsammans för cirka 40 pro-cent av fakturavolymen. Ungefär 90 procent av dem är positiva till att under 2008 ta fram stöd för Svefaktura.

Just nu är det 20 leverantörer som för diskussioner med olika myndigheter, sätter upp lösningar och testar. Mellan fyra och fem leverantörer är igång och har e-faktu-rering i produktion.

– De fl esta leverantörerna tycker att det är bra att staten går ut och gör det här på ett enhetligt sätt. Det gör det mycket enklare för deras del än om man får olika och ibland motstridiga krav, säger Peter Norén.

I år fortsätter ESV sitt arbete med att be-arbeta de statliga leverantörerna. Målet för 2008 är att gå igenom de 500 största leve-rantörerna, vilka totalt utgör cirka 60 pro-cent av statens fakturavolym.

ESV gjorde 2005 en förstudie om att in-föra e-fakturor i statsförvaltningen och man konstaterade snart att det skulle innebära en stor effektivitetsvinst. Studien visar att en elektronisk hantering av fakturor kommer att både spara tid och ge färre fel. Resultatet pekar även på andra vinster som inte kan mätas i pengar, bland annat minskad stress och bättre arbetsmiljö.

Resultatet av studien gjorde att regeringen sommaren 2006 fattade beslut om att införa e-fakturering i den statliga förvaltningen. Måldatum sattes till den 1 juli 2009. Hösten 2006 tillträdde den nya regeringen och datu-met fl yttades då till den 1 juli 2008.

UPPFÖLJNING SKER KVARTALSVISESV följer kvartalsvis upp myndigheternas status i e-fakturaprojektet. Statusen vid års-skiftet för respektive myndighet kan du se på www.esv.se. Uppdaterad information per den 1 april publicerades i mitten av april.

Är statusen grön bedömer ESV att myn-digheten ligger bra till och kommer att klara målet i tid. Gul status betyder avvikelse och

det innebär att ESV håller extra koll så att myndigheten verkligen lägger ner tillräck-ligt med resurser för att inte hamna efter.

Vid årsskiftet gjordes den senaste uppfölj-ningen och då fi ck cirka tio procent av myn-digheterna röd status, vilket innebär varning.

Extra oroande är att det i den gruppen fi nns med några större myndigheter som vid årsskiftet inte var färdiga med att införa in-terna stöd för att hantera leverantörsfakturor

i hela organisationen. ESV har extra höga krav på myndigheter med fl er än tusen an-ställda. Det är organisationer med många användare som berörs och där gäller det att man är ute i extra god tid.

Statuslistan visar att ett fåtal myndigheter vid årsskiftet kunde skicka eller ta emot elek-troniska fakturor. Peter Norén pekar dock på det faktum att listan inte visar den exakta mål-uppfyllelsen för respektive myndighet. Man kan alltså inte se om en myndighet exempelvis var klar till 20 eller 90 procent.

ESV erbjuder ett stödpaket, vilket är ett samlande namn på handledningar och checklistor som tagits fram till stöd för myn-digheternas införande av e-fakturering.

Bland annat erbjuds dokument som be-skriver hur man ska införa projektmodeller, hur myndigheterna ska se över sina process, hur man tekniskt ansluter leverantörer och hur man ska kunna skicka fakturor utåt. To-talt handlar det om cirka 20 dokument och handledningar.

Utöver det arbetar ESV med skriftlig in-formation via webben och via ESV-nytt, vil-ket är en tidning som ESV ger ut kvartalsvis. Dessutom håller man seminarier och har täta kontakter med myndigheter.

FÖRBEREDER NÄSTA UPPGIFTNästa mål i sikte för ESV är att förbereda statens införande av elektroniska inköps-processer. Man fi ck uppdraget av regeringen för några månader sedan och är just nu mitt uppe i att ta fram en rapport som ska slut-rapporteras den 1 oktober.

Den här gången arbetar ESV med att kart-lägga inköpsmönster och man kommer även att fokusera på myndigheternas samt små företags förutsättningar och risker vid infö-rande av elektroniska inköpsprocesser.

Vidare ska rapporten ge svar på om det är lönsamt för stat och näringsliv att handla elektroniskt. Även standardfrågor kommer att tas upp och rapporten ska avslutas med förslag om hur man ska gå vidare.

Peter Norén anser att det är ganska troligt att regeringen kommer att sätta upp ett lik-nande mål för införandet av elektroniska in-köpsprocesser i statsförvaltningen som man gjorde vid införandet av e-faktureringen.

– Vi har ett mycket större politiskt intres-se för e-handelsfrågor i dag än vad vi hade för 3-4 år sedan, vilket bland annat beror på att man inom EU i större utsträckning än ti-digare diskuterar införandet av e-handel i offentlig sektor.

FINANSINSPEKTIONEN LIGGER LÅNGT FRAMEn av de två myndigheter som klarade att både skicka och ta emot e-fakturor vid ESV:s kontroll vid årsskiftet var Finans-inspektionen. De var tidigt ute och hade redan 2005 ett system klart för skanning av inkommande fakturor.

Projektet med att införa ett system för att skicka och ta emot fakturor elektroniskt startades i mars 2007 och systemet har nu precis kommit igång.

Någon exakt beräkning på hur mycket projektet har kostat i kronor har Finans-inspektionen inte gjort. Man ser dock att det har lönat sig genom att man inte tappar bort några fakturor och numera även har full kontroll på förfallodatum.

– Dessutom ger systemet folk i huset mer respekt för fakturorna och alla blir mer med-vetna om sina kostnader, säger Maria Oygun, ekonom på Finansinspektionen och projekt-ledare för införande av e-fakturering.

Just nu hoppas hon att den första icke statliga leverantören ska skicka sin första faktura. Man har ett tag arbetat med att få någon av verkets leverantörer att skicka fak-turor i Svefakturaformatet så att man ser att fl ödet fungerar.

– Problemet är att det inte fi nns några tvingande regler som gör att leverantörerna måste skicka e-fakturor. Det ligger på varje enskild myndighet att själv bearbeta sina le-verantörer och få dem att skicka e-fakturor. Det är ett jättejobb. n

Single Face to Industry, SFTI, är rekommen-dationer och standarder för e-handel och e-fakturering. Arbetet med att komplettera standarderna med fl era delar när det gäller elektroniska inköp sker fortlöpande. Utveck-lingsarbetet inom ramen för SFTI är ett sam-arbete mellan ESV, Sveriges Kommuner och Landsting och Verva.

Mer information om SFTI hittar du här: www.sfti.se

SFTI fungerar som stöd

”Problemet är att vi inte kan tvinga leverantörerna

att skicka e-fakturor.”Maria Oygun, projektledare för införande av e-fakturering på Finansinspektionen

36-37 e-faktura v1.indd 3736-37 e-faktura v1.indd 37 2008-05-29 10:00:272008-05-29 10:00:27

affärer


R A M AV TA L


ÅÅ FÖR NIONDE GÅNGEN tar Verva hjälp av Statistiska centralbyrån för att ta reda på vad användarna tycker om de statliga ram-avtalen inom it och tele. Att ramavtalen är populära bland myndigheter, landsting och kommuner går inte att ta miste på när man tittar närmare på undersökningen.

– För att kunna förbättra servicen måste vi ta reda på vilka förväntningar som fi nns, säger Lars Hellström som är upphandlings-ledare på Verva.

Av dem som besvarat enkäten anger 85 procent att de någon gång under år 2007 an-vänt Vervas avtal i stället för att upphandla på egen hand. Små inköpsvolymer angavs som huvudanledning av de organisationer som valde att inte använda ramavtalen.

Omfattningen av utnyttjandet varierar. Sammanlagt stod ramavtalen för cirka 69 procent av den totala inköpsvolymen bland de organisationer som svarat. Hårdvara var det som köptes mest.

Åtta av tio svarar att de i år kommer att använda avtalen i samma utsträckning som under fjolåret. 15 procent förutser en ökad användning och fem procent en minskning av användningen.

Den vanligaste orsaken till att avropa från färdigförhandlade avtal är att spara tid. Det anger 81 procent. Nio av tio skulle rekom-mendera en kollega att använda ramavtalen. Självklart är Lars Hellström nöjd över det goda betyget i enkätundersökningen:

– Siffrorna bekräftar att ramavtalen är populära och att förvaltningen har ett stort behov av inköpssamordning.

AVLASTNING I JOBBETPå Mittuniversitetet, landets yngsta univer-sitet, arbetar Sture Höijer som är upphand-lingssamordnare. Han är ensam om att sköta upphandlingsfrågor på sitt arbetsställe och beskriver mixen med ramavtal som en ”överlevnadsfråga” i det dagliga jobbet.

Vervas ramavtal täcker i stort sett Mitt-universitetets hela behov av it-produkter och tjänster.

– Skulle något saknas fi nns samordnade avtal upphandlade av universiteten gemen-samt. Ofta används en gemensam ”inköps-central”, exempelvis UMDAC RDS för att assistera regionens universitet och högskolor vid it-inköp via ramavtal, säger Sture Höijer.

Trots campus i tre städer, Härnösand, Sundsvall och Östersund, beskriver Sture Höijer ändå Mittuniversitetet som en rela-tivt liten organisation. Man har stor nytta av den statliga inköpssamordningens ramavtal – och utnyttjandegraden är hög.

– Finns en efterfrågad vara eller tjänst på ramavtal använder vi det, säger Sture Höijer.

På Fiskeriverket, med cirka 300 medarbe-tare på tolv orter landet över, är man också varm anhängare av ramavtalen. Även här är utnyttjandet högt. Enligt it-chefen Torbjörn Attnäs görs 90 procent av inköpen inom it-området på ramavtal och han beskriver av-talen som ett stort stöd:

– Vi har inte de resurser som krävs för att genomföra egna ramavtalsupphandlingar. Genom att samordna får vi också bra villkor.

Även om avtalstroheten rent generellt är hög har den enligt Vervas och SCB:s enkät faktiskt minskat. I fjol gjordes ingen utvär-dering, men år 2006 uppgav 95 procent av

HÖGA BETYGVervas ramavtal inom it- och teleområdet uppskattas av användarna. De bedöms spara tid och minska kostnaderna för inköpen. Nio av tio rekommenderar kollegor att använda ramavtalen.TEXT: PER ERIKSSON

för Vervas ramavtal

– Ramavtalen är ett stort stöd för oss, säger Torbjörn Attnäs på Fiskeriverket.

”Siffrorna bekräftar att

ram avtalen är populära och att

förvaltningen har ett stort

behov av inköps-samordning.”

Lars Hellström, upphandlingsledare på Verva

38-39 Verva.indd 3838-39 Verva.indd 38 2008-05-29 10:02:572008-05-29 10:02:57


de svarande att de använde avtalen. Lars Hellström tror att tappet beror på att kom-muner i ökad utsträckning går ihop om egna gemensamma upphandlingar.

MINDRE ADMINISTRATIONSammanlagt anser 74 procent att ramavtalen sparar tid och leder till lägre administrativa kostnader i samband med inköp. 24 procent anger att kostnaderna är oförändrade, medan en procent anser att Vervas avtal fördyrar.

Men å andra sidan visar det sig att bara 13 procent, 41 svarande, följer upp sina admi-nistrationskostnader för it-upphandling.

70 procent svarar att ramavtalen ger dem lägre priser på produkter och tjänster. 17 procent anger oförändrade priser medan två procent ser fördyringar. Elva procent kunde inte bedöma saken.

Jämfört med den förra undersökningen är det fl er som nu ser besparingar. Då angav 68 procent lägre administrationskostnader och 61 procent lägre inköpspriser.

Trots att ramavtalen används fl itigt inne-håller undersökningen även kritik.

– Det som främst efterfrågas är bättre in-formation om vad ramavtalen innehåller och hur de kan användas, säger Lars Hell-ström som berättar att kundstödet håller på att förbättras.

LOKALA AVTAL ÖNSKASTill önskemålen hör en elektronisk tjänst för avropsförfrågningar samt möjlighet att beställa och prisutsätta via webben. Dess-utom önskas en kontaktperson eller kund-tjänst att ringa vid frågor – liksom stöd för andra konkurrensutsättning.

Redan i dag styrs, samordnas och besvaras användarfrågor av en och samma person. Innan året är slut räknar Verva med att det ska fi nnas ett bättre it-stöd för avrop från Vervas ramavtal.

Ett större utvecklingsarbete med elektro-niska inköpsprocesser bedrivs av Verva och Ekonomistyrningsverket i samarbete.

– För vår del önskar vi fl er regionala avtal för generella it-konsulttjänster, säger Tor-björn Attnäs som tycker att det är trist att Vervas senaste upphandling bara är för myn-digheter i Stockholmsområdet.

Sture Höijer på Mittuniversitetet konsta-terar att förbättringar alltid fi nns att göra inom alla arbetsfält, men ger de centrala ramavtalen ett mycket gott betyg:

– Utan ramavtal skulle fl er tjänster behö-va tillsättas lokalt ute på de olika myndighe-terna och helt givet skulle administration och byråkrati då öka på ett för samhället och skattebetalarna oönskat sätt. n

Undersökningen av ramavtalsanvändningen genomfördes november 2007 till januari 2008 av SCB. En webbenkät gick ut till totalt 573 myndigheter, kommuner, landsting och andra avropsberättigade organisationer.

Svarsfrekvensen var relativt låg, endast 61 procent. Detta till trots är det enligt Lars Hellström inga problem att utvärdera i vilken utsträckning ramavtalen har använts och att få synpunkter på ramavtalen. Bakgrunden till det är att svaren är väldigt samstämda.

Anledningarna till att svarsprocenten sjunkit (vid förra mätningen var den 75 procent) är fl era. Enkäten var omfattande i och med att antalet frågor hade ökat, och myndigheter-nas arbetsbelastning är som högst mot slutet av året då svarsperioden inföll. Dessutom är många kommuner överlupna av enkäter – och de svarar därför bara på sådana som har uppgiftslämnarplikt.

Det här har SCB och Verva dragit lärdom av. Nästa enkät kommer att göras våren 2009.

Låg svarsfrekvens ska åtgärdas till nästa års enkät

Hur mycket använder ni Vervas ramavtal? Pernilla Mjöberg, inköpschef Alvesta kommun:

– Vi är nöjda med Vervas avtal. Alvesta använder sig av Vervas avtal för inköp av bland annat datorer, servrar och telefon-trafi k. Det fi nns ett antal avtal som vi är intresserade av men som vi i dagsläget inte använder. Vi vill gärna att denna typ av avtal fi nns kvar då det under-lättar för vår verksamhet.

Peter Christerson, anskaffningschef Lunds universitet:

– Lunds universitet är en fl itig användare av Vervas ramavtal och den statliga inköps-samordningens ramavtal i övrigt. Vi är i stort sett nöjda med Vervas hantering av upp-handlingarna. Däremot är jag inte helt nöjd med hur den statliga inköpssamordningen är organiserad i dag. Uppgiften är fördelad på för många myndigheter som inte tycks ha resurser att prioritera sina ramavtalsom-

råden. Det blir tyvärr alldeles för långa av-talslösa perio-der. Detta är ett dilemma för de myndigheter som planerar sin verksamhet utifrån att kun-na använda dessa avtal. Jag förespråkar att den statliga inköpssamord-

ningen centraliseras under en myndighet som får i uppdrag att hantera samtliga ramavtalsområden.

– Ramavtalen är populära, konstaterar upphandlingsledare Lars Hellström på Verva.

Foto

: Da

nie

l Sa

lom

on

38-39 Verva.indd 3938-39 Verva.indd 39 2008-05-29 10:03:152008-05-29 10:03:15

lösningar


S M A R TA R E T R A N S P O R T E R


ÅÅ I BORLÄNGE KOMMUN går numera alla livs-medelstransporter från de olika leverantö-rerna till en gemensam mottagningscentral. På centralen tas varorna emot, packas om och samlastas inför vidare transport till kommunens olika enheter.

Lösningen har drastiskt minskat antalet leveranser eftersom lastbilarna vid varje till-fälle är fullastade enbart med varor till de kommunala enheterna. Minskade transpor-ter ger automatiskt en lägre miljöbelastning.

Andra fördelar som förs fram är exempel-vis ökad trafi ksäkerhet och bättre arbetsmiljö på mottagningsställena. Innan man införde systemet med mottagningscentralen kunde det vara upp till tio leveranser på en dag till vissa av kommunens skolor.

Inte heller har det här kostat kommunen mer pengar enligt Bengt-Olov Olsson som är inköpare på Borlänge kommun:

– Det har inte blivit dyrare. Man har helt enkelt hittat smartare fl öden och det har också visat sig att leverantörernas kostnads-kalkyler för transporter varit ganska luftiga. På så sätt fi ck vi ner priserna.

Totalt är det varor för cirka 40 miljoner kronor som årligen går igenom mottagnings-centralen och hälften av leveranserna går till Borlänge kommun. Resten är lika fördelat på kommunerna Säter, Gagnef och Smedje-backen. Det handlar alltså om cirka 80 000 invånare totalt som påverkas av lösningen på ett eller annat sätt.

ÄVEN DE MINDRE ÄR VINNAREEn gemensam mottagningscentral har visat sig gynna mindre lokala leverantörer som vill vara med och lämna anbud vid kommu-nens upphandlingar. Också små volymer från lokala småföretag kan på så sätt utan problem levereras till den centrala mottag-ningscentralen.

Även i de lägen då mindre lokala leverantö-rer inte uppfyller kraven på leverans av större volymer kan det fi nnas utrymme för att sluta avtal kring kompletteringsleveranser. Många gånger kommer mindre leverantörer annars

inte ens med i de sammanhangen på grund av att de inte klarar av att lösa transporterna ut till de enskilda enheterna.

Det är inte kommunen som äger mottag-ningscentralen. Man valde i stället att göra en regelrätt upphandling av hela tjänsten, inklusive hantering och transporter. Det gjorde bland annat att man kunde ställa krav på exempelvis lastbilar med motorer som uppfyller miljöklassen Euro 3. Avtalet gick till företaget Maserfrakt som numera har ett långtidskontrakt med kommunen.

Borlänge spararPENGAR OCH MILJÖBorlänge kommun har infört mottagnings-centraler och sparar både pengar och miljö på kuppen.TEXT: DIETMAR HEINRICH

med mottagningscentraler

Bengt-Olov Olsson, inköpare på Borlänge kom-mun, är mycket positiv till satsningen på deras gemensamma mottagningscentral för transporter.

Foto

: Jo

n W

alls

ten

”Det har visatsig att våra

leverantörers kostnadskalkyler för transporter har varit ganska

luftiga.”Bengt-Olov Olsson,

inköpare på Borlänge kommun

40-41 transporter.indd 4040-41 transporter.indd 40 2008-05-29 10:20:132008-05-29 10:20:13


Men arbetet stannar inte vid Borlänge och de närliggande kommunernas gemensamma mottagningscentral. Tanken är att lösningen ska spridas till alla kommuner i Dalarna.

Ett gemensamt utvecklingsbolag som ägs av kommunerna i Falun, Borlänge, Ludvika, Säter och Gagnef arbetar just nu på att dra upp riktlinjerna. Samtidigt ligger en ansö-kan om pengar för projektet hos Nutek som inom kort kommer att fatta beslut i frågan.

HALMSTAD ÄR PÅ BANANHalmstad kommun satsar på en liknande lösning som Borlänge. Den 1 mars i år star-tade man en gemensam mottagningscentral med en extern leverantör som hanterar och distribuerar varor till de olika kommunala enheterna. I det här fallet började man dock med så kallade torra varor, till exempel kemi, hygienprodukter, kontorsmaterial och för-bandsmaterial.

Utredningen som låg till grund för det här projektet visar att kommunen har totalt 422 leveransställen, vilka alltså tidigare fi ck leve-ranser från massor av olika leverantörer. I dag är det en leverantör som levererar alla pro-dukter inom de produktgrupper som ingår i den nya hanteringen.

Utredningen slog även fast att en samord-ning av transporter skulle kunna minska koldioxid och övriga emissioner med minst 40-60 procent.

– Jag tror att det mycket väl är möjligt. Det är för tidigt att säga något om utfallet, men ju mer vi stoppar in i systemet desto färre transporter blir det. Därför bör det bli

en effekt även på ekonomin, säger Michael Elofsson som är transport och utvecklings-chef på servicekontoret i Halmstad kommun.

En sak man redan upptäckt är att det nya systemet kräver en ändrad inställning hos de mottagande enheterna. De har tidigare i vissa fall varit vana vid en leverans per dag. I dag kan det i vissa fall dröja upp till en vecka mellan leveranserna.

Enligt Michael Elofsson krävs det ett änd-rat beteende. Exempelvis kan man behöva beställa tidigare eller gå ihop och beställa större volymer åt gången.

Miljöhänsyn var den främsta orsaken till att kommunen slutligen fattade beslutet att

satsa på en gemensam mottagningscentral.En annan orsak var att man ville göra det möjligt även för små och lokalt produceran-de leverantörer att delta i upphandlingar.

Man upptäckte nämligen att mindre leve-rantörer många gånger har svårt att delta i upphandlingar på grund av problem med att klara distributionen till kommunens olika leveransställen. Mottagningscentralen löser även det problemet.

Om allt går enligt planen kommer Halm-stad kommun efter sommaren även att börja hantera livsmedel via en gemensam mottag-ningscentral. Eftersom hanteringen av livs-medel skiljer sig mycket från hanteringen av torra varor krävs det dock en separat lös-ning, det går inte att blanda matvaror och övriga varugrupper. Kommunen befi nner sig just nu i en upphandlingsfas för att man ska kunna få allt på plats.

VÄXJÖ HAR BÖRJAT FUNDERAEn annan kommun som också har börjat fundera på en gemensam mottagningscen-tral för varor till den kommunala verksam-heten är Växjö kommun.

En motion rörande frågan har kommit upp i kommunstyrelsen och på upphand-lingsenheten håller de just nu på att utreda frågan. Resultatet av utredningen ska vara klart i juni, och sedan kommer kommunled-ningen att fatta beslut.

– Det ligger högt på den politiska agendan så jag tror nog att det kan bli något av det, säger David Braic som är upphandlingschef på Växjö kommun. n

David Braic på Växjö kommun tror på en gemen-sam mottagningscentral i kommunen.

Foto

: Pie

rre

Elm

gre

n

40-41 transporter.indd 4140-41 transporter.indd 41 2008-05-29 10:20:282008-05-29 10:20:28

lösningar


M I L J Ö B I L


Var tredje myndighet

IGNORERAR MILJÖBILSKRAVENBensinbilar i stället för gas- och etanoldrift. Vanlig bensin i miljöbilens tank. Trots hårda krav på miljöanpassade bil- och drivmedelsval upp-handlar många svenska myndigheter fortfarande fel.

ÅÅ SVENSKA MYNDIGHETER HAR blivit allt duk-tigare på att köpa miljöbilar. Fast det fi nns fortfarande stora brister. Var tredje myndig-het når inte upp till regeringens krav.

– Andelen myndigheter som uppfyller miljöbilskraven har ökat sedan 2006 trots att ribban har höjts, summerar Vägverkets miljödirektör Lars Nilsson.

Regeringens krav på myndigheterna är att minst 85 procent av de bilar som köps eller leasas ska vara klassade som miljöbilar. Un-dantag från den regeln kan göras om det visar

sig vara svårt att hitta exempelvis special- och utryckningsfordon som är utsläppssnåla eller drivs på alternativa bränslen.

Vägverkets uppdrag sedan år 2005 är att kontrollera hus pass väl kravet uppfylls. I våras presenterades en redovisning av upp-handlarnas utfl ykter till bilhallarna under fjolåret, år 2007.

Totalt köpte eller leasade landets myndig-heter 1 281 bilar under år 2007. Härifrån un-dantas 358 bilar från kravet. Av återstående 923 bilar är 799 miljöbilar, vilket motsvarar

87 procent. Sammanlagt köptes eller leasa-des 219 utryckningsfordon, och av dem var 40 procent miljöbilar.

– Det fi nns helt klart mer att göra hos våra myndigheter, säger miljöminister Andreas Carlgren i en kommentar.

Andreas Carlgrens eget departement skulle exempelvis ha kunnat göra bättre ifrån sig. Av fjolårets sammanlagt sju inköpta bilar har bara fyra miljöprofi l.

SVARSLÖSA MYNDIGHETERTill de myndigheter som köper förhållande-vis många bilar och ändå inte når upp till kraven på miljöbilsandel hör Banverket, Fortifi kationsverket, Lantmäteriverket, Luft-fartsverket och Sjöfartsverket.

Enheter som köper få fordon har själv-klart svårare än stora inköpare att hamna på rätt sida gränsen. Att Länsstyrelsen i Väster-botten, som under fjolåret skaffade fyra nya personbilar, inte valde en enda miljöbil kan bero på långa avstånd mellan etanol- och gasmackarna.

Tyvärr säger siffrorna, även om de är nog så färska, inte hela sanningen. Anmärk-ningsvärt många av de 279 myndigheter som Vägverket har kontaktat har ignorerat deras begäran om uppgifter.

Hela 47 myndigheter, 17 procent, lät bli att besvara enkäten. Om det beror på slarv, tids-brist, att man har något att dölja, eller att man helt enkelt inte har utökat fordonspar-ken går inte att säga.

TEXT: PER ERIKSSON

– Det fi nns mer att göra bland myndigheterna, tycker miljöminister Andreas Carlgren.

Foto

: Vic

tor B

rott

42-43 Miljöbil.indd 4242-43 Miljöbil.indd 42 2008-05-29 12:44:292008-05-29 12:44:29


Klart är i alla fall att måluppfyllelsen va-rierar mellan de olika myndigheterna. Sam-manlagt 76 myndigheter har rapporterat att de köpt eller leasat minst en personbil under 2007. Av dem uppfyllde 52 stycken kravet om att minst 85 procent ska vara miljöbilar.

SMYGTANKAR BENSINÅr 2006 uppfyllde bara 24 myndigheter kra-ven. Även om förbättringen är tydlig är det ändå så att en tredjedel av landets myndighe-ter inte lyckades leva upp till lagen år 2007.

Ändå saknas det inte attraktiva miljöbilar. Per Carstedt, ordförande i stiftelsen Bioal-cohol Fuel Foundation, säger att det i dag fi nns närmare 30 etanolmodeller på mark-naden och ytterligare ett tiotal är på väg.

– Köparna har under de tre senaste åren verkligen accepterat etanolbilarna, säger

Per Carstedt och berättar att mer än var femte personbil som registrerades under årets första kvartal drivs av just etanol.

Med 100 procent miljöbilar under 2007 uppfyller Vägverket regeringens mål. Dess-utom har myndighetens bilar tankats med förnybara bränslen i högre grad än genom-snittet för landets myndigheter.

Många förare är otrogna vid pumpen. Även om det köps allt fl er miljöbilar är det inte alltid de körs på förnybara bränslen. In-köpen av etanol och gas har ökat sedan år 2006 – och överväger numera – men helt klart rinner det också ner en hel del fossila bränslen i tankarna.

VARIERANDE BILPARKMyndigheternas samtliga miljöbilar förbru-kade under 2007 cirka 1 824 000 liter etanol och 99 000 kubikmeter gas, vilket motsvarar 114 000 liter bensin. Till det kommer 795 000 liter bensin och 36 000 liter diesel.

Försvarsmakten, Kungliga tekniska hög-skolan, Linköpings universitet, Länsstyrel-sen i Västmanlands län och Luftfartsverket hör till dem som tankat sina miljöbilar med mer bensin än etanol.

Bland landets kommuner varierar miljö-bilsinnehavet kraftigt enligt Svenska Natur-skyddsföreningen. Vingåkers kommun har

98 procent miljöbilar och är bäst i Sverige. Å andra sidan har 26 kommuner, dit bland annat Båstad och Järfälla hör, inte något fordon alls av den här typen. n

Av de 799 miljöbilar som myndigheterna köpte under fjolåret var 676 för etanoldrift, 32 hybrider och 24 biogasbilar. Bland de fordon som går på icke förnybara bränslen var 25 för bensin och 42 dieslar. Ingen enda elbil införskaffades.

Statlig inköpssamordning har via Rikspolisstyrelsen tecknat ramavtal med tolv bilföretag. Ramavtals-området heter Tjänstefordon och förmånsbilar. På listan över aktuella miljöbilar fi nns för dagen 35 modeller från Citroën, Ford, Fiat, Mercedes, Opel, Renault, Saab, Toyota, Volkswagen och Volvo.

Sammanlagt rullar nu mer än 100 000 etanolbilar på de svenska vägarna. Men redan år 2015 tror Per Carstedt på Bioalcohol Fuel Foundation att antalet etanolbilar i Sverige är uppe i runt en miljon.

Regeringen sköt i våras till ytterligare 240 miljoner kronor för att alla privatköpare ska få den utlovade miljöbilspremien. Premien är 10 000 kronor på bilköp som sker före den sista december 2009.

100 000 etanolbilar rullar på de svenska vägarna

”Mer än var femte personbil som registrerades under

årets första kvartal drivs av etanol.”

Per Carstedt, ordförande i stiftelsen Bioalcohol Fuel Foundation

Lars Nilsson, Vägverkets miljödirektör, är ändå nöjd med att fl er myndigheter uppfyller miljö-bilskraven i dag jämfört med år 2006.

– Utbudet av attraktiva miljöbilar, och etanol-bilar i synnerhet, ökar, säger Per Carstedt.

Foto

: He

nrik

Ha

nss

on

42-43 Miljöbil.indd 4342-43 Miljöbil.indd 43 2008-05-29 12:44:462008-05-29 12:44:46

lösningar


M I L J Ö M E DV E T E N U P P H A N D L I N G


MILJÖANPASSAD

Naturvårdsverket har undersökt landstingens, kommunernas och myndigheternas status vad gäller miljöanpassad upphandling. De självstyrande landstingen och kommunerna är förvånande nog mest framgångsrika medan myndigheterna hamnar på jumboplats i stora delar av undersökningen.

ÅÅ LANDSTINGEN ÄR ABSOLUT bäst på att ta miljöhänsyn vid upphandling. Samtliga landsting har nämligen riktlinjer för miljö-hänsyn vid upphandling av varor och tjäns-ter. För myndigheterna och kommunerna är siffrorna 72 respektive 82 procent.

Det gäller naturligtvis att även följa upp-ställda riktlinjer och där ser bilden lite annor-lunda ut. 71 procent av landstingen svarar att de alltid eller oftast ställer miljökrav vid upp-handling. 62 procent av kommunerna säger detsamma medan blott 50 procent av myn-digheterna kan instämma.

Till myndigheternas försvar kan dock konstateras att siffran vid förra mätningen, som genomfördes 2004, var 48 procent. Landstingen och kommunerna har försäm-rat sin statistik på den här punkten från 79 respektive 69 procent.

Skillnaderna är stora även när det gäller vilka kunskaper upphandlarna har. Hos landstingen har 71 procent av personalenutbildat sig i miljöanpassad upphandling. 55 procent av kommunernas personal har höjt sin kompetens inom området. Återigen hamnar myndigheterna på jumboplats. Den här gången med siffran 29 procent.

BRISTANDE KUNSKAP STÖRSTA ORSAKENSiffrorna kommer från Naturvårdsverkets enkätundersökning ”Tar den offentliga sek-torn miljöhänsyn vid upphandling?” Under-sökningen genomfördes under förra året och enkäten skickades till upphandlingsan-svariga i samtliga kommuner, landsting och statliga myndigheter.

Enkätundersökningen tog även upp orsa-kerna till varför man inte ställer miljökrav vid offentlig upphandling. Hälften av för-valtningarna och myndigheterna svarar att det beror på bristande kunskap och erfaren-het medan en dryg fjärdedel, 26 procent, menar att ett av de största hindren är att miljöanpassad upphandling kostar mer.

En lika stor del tycker att det är krångliga regler och lagstiftning som är orsaken. Bristande intresse inom organisationen är en orsak som 24 procent anger. Slutligen menar elva procent att ett av de största hin-dren är att en miljöanpassad upphandling tar längre tid att genomföra.

Miljöstyrningsrådet är en av huvudaktörerna för genomförandet av regeringens hand-lingsplan för miljöanpassad upphandling. I

arbetet ingår information och utbildnings-insatser och arbete med uppdatering och utveckling av rådets upphandlingskriterier.

Dessutom arbetar Miljöstyrningsrådet med att ta fram underlag för konsumtions-mål och med att utvärdera hur sociala och etiska aspekter kan integreras i upphand-lingskriterierna.

Miljöstyrningsrådets verksamhet ska un-derlätta för organisationer i såväl privat som offentlig sektor att införa och vidareutveckla ett systematiskt och frivilligt miljöarbete för en hållbar utveckling.

Rådet är ett aktiebolag som ägs gemen-samt av staten, Sveriges Kommuner och Landsting och Svenskt Näringsliv.

I samband med att regeringen lade fram handlingsplanen för att öka miljökraven vid offentlig upphandling fi ck Miljöstyrnings-rådet en resursförstärkning på tio miljoner kronor under 2007 och sex miljoner kronor under 2008 och 2009.


Peter Nohrstedt, verksamhetsansvarig för upp-handling på Miljöstyrningsrådet, menar att det är viktigt att inte bara ställa miljökrav utan att man även måste se till att det fi nns uppfölj-ningssystem och att kraven uppfylls under hela avtalsperioden.

I mars förra året presenterade regeringen en handlingsplan för att öka miljökraven vid offentlig upphandling. Målet är att den offentliga sektorn ska skynda på utveckling-en. I samband med att handlingsplanen lades fram gav regeringen Naturvårdsver-ket uppdraget att kontinuerligt följa upp utvecklingen av miljöanpassad offentlig upphandling.

Skrivelsen ”Miljöanpassad offentlig upphandling” som innehåller regeringens handlingsplan kan du ladda ner här: http://justitie.regeringen.se/sb/d/342/a/78709

Regeringen ökade miljökraven år 2007

– staten sämst

Landstingen bäst på

44-46 Miljöanpassning.indd 4444-46 Miljöanpassning.indd 44 2008-05-29 20:27:452008-05-29 20:27:45


D UPPHANDLING

Vi frågade Peter Nohrstedt som är verk-samhetsansvarig för upphandling på Miljö-styrningsrådet vad som krävs för en lyckad miljöanpassad upphandling:

– Det gäller att utbilda sin personal, se till att skaffa de rätta verktygen och sätta av tillräckligt med resurser för att verkligen kunna göra ett grönt inköp.

Det upphandlingsverktyg som Miljöstyr-ningsrådet tillhandahåller är en viktig kom-ponent i verksamheten. Verktyget kallades fram till den 16 november förra året för EKU men betecknas numera Miljöstyrnings-rådets upphandlingskriterier.

Kriterierna är dokument som består av förslag till miljökrav, vilka kan användas vid

upphandling av varor, tjänster och entrepre-nader. Under varje kriterieområde fi nns även relaterad information och vägledning-ar. De föreslagna miljökraven är garanterat miljörelevanta och uppfyller LOU.

Naturvårdsverkets undersökning visar att Miljöstyrningsrådets verktyg används gan-ska fl itigt inom stat, kommun och landsting, vilket gör Peter Nohrstedt extra glad:

– Vi tycker att det är trevligt att andelen som använder vårt verktyg har ökat och att det är fl er som ställer miljökrav.

Just nu håller Miljöstyrningsrådet på att ta fram en webbaserad grundutbildning i miljöanpassad upphandling och man funde-rar dessutom på att utbilda fl er utbildare som i sin tur kan sprida kunskaper i ämnet.

VÄSTRA GÖTALAND ÄR ETT FÖREDÖME Organisationen Västra Götalandsregionen har drygt 50 000 anställda och ansvarar för hälso- och sjukvård i västra Götaland. Som Upphandling24 tidigare rapporterat om har organisationen varit så pass framgångsrik med sin miljöanpassade upphandling att man i år tilldelades Miljöstyrningsrådets ny-instiftade pris Utmärkt Grön Upphandlare. Viveca Reimers som är samordnare för miljö-

anpassad upphandling och inköp på Västra Götalandsregionen menar att det fi nns fl era orsaker till organisationens framgångar med miljöanpassad upphandling:

– Vi har vågat ta miljösmarta inköpsbeslut och vi har ett tydligt samarbete mellan in-köpsorganisationen och de verksamheter som ska använda de här produkterna. Det fi nns dessutom en tydlig koppling till regio-nens miljöstrategiska utvecklingsarbete och inköp, samtidigt som det också fi nns ett tyd-ligt politiskt stöd.

Viveca Reimers menar vidare att inköps-processens inledande analysfas är av stor betydelse för en lyckad miljöanpassad upp-handling. Att skärpa kraven redan från bör-jan är en del av nyckeln till framgång:

– I dag är man väldigt fokuserad på vilka miljökrav som ställs i upphandlingen. Det kan visa sig vara krav som alla lever upp till och som därför egentligen inte bidrar till någon förändring.

En bilupphandling får stå som exempel. Vid en traditionell upphandling upphandlas bilar som uppfyller vissa miljökrav. Vid en motsvarande upphandling i Västra Göta-landsregionen identifi erar man under ana-lysfasen vad det är man ska upphandla. Där

Viveca Reimers, samordnare för miljöanpassad upphandling och inköp på Västra Götalands-regionen, pekar på att upphandlingen bara är en del av hela inköpsprocessen.

Foto

: An

de

rs B

irke

sta

d

ÅÅ

”Det är inte bara miljö som är kostnadsdrivande. Det är varenda krav som du lägger

på din produkt.”Viveca Reimers, samordnare för miljöanpassad upphandling

och inköp på Västra Götalandsregionen

Dagliga nyheter på webbenVarje dag uppdateras Upphandling24:s webbplats med

nyheter om upphandling i offentlig sektor. Gör den till din startsida!

www.uh24.se


lösningar


M I L J Ö M E DV E T E N U P P H A N D L I N G


kan man exempelvis ta beslutet att man bara ska upphandla miljöbilar enligt den natio-nella förordningen. Sedan kan man gå in i upphandlingen och vet då exakt vad det är som ska upphandlas.

En upphandling av handdukar är ett ännu bättre exempel. I det läget kan man på tradi-tionellt sätt ställa miljökrav och upphandla, eller så kan man i analysfasen bestämma att handdukarna ska vara gjorda av bomull som är ekologiskt odlad.

Många gånger tas den extra kostnaden för miljöhänsyn upp i debatten, men Viveca Reimers menar att det här är helt fel sätt att se på saken:

– Det är inte bara miljö som är kostnads-drivande. Det är egentligen varenda krav som du lägger på din produkt. Jag ser inte att det här med miljökrav är någon skillnad jämfört med andra krav som ställs.

Västra Götalandsregionens upphandlings-strategi handlar mycket om miljöhänsyn, men Viveca Reimers avslutar med att peka på den övergripande fi losofi n som påverkar mycket mer än miljön:

– När man jobbar med miljöanpassad upp-handling och inköp är det viktigt att hitta lös-ningar som gör att man inte konsumerar så mycket. Det är bra både för ekonomin och miljön. Att minska konsumtionen genom smarta lösningar är det primära. n

Aldrig2%

57 procent ställer alltid eller ofta miljökrav vid upphandling

Ställer ni miljökrav i era upphandlingar?

Alltid17%

Oftast40%

Ibland31%

Sällan8%

Vet ej/ej svar

3%

Alltid2%

61 procent följer sällan eller aldrig upp miljökrav

Följer ni upp de miljökrav ni ställer i upphandlingar?

Oftast7%

Ibland19%

Sällan39%

Aldrig22%

Vet ej/ej svar11%

Naturvårdsverkets enkätundersökning om miljöanpassad upphandling i stat, kommun och landsting genomfördes år 2007. Du kan köpa den i pappersform eller alternativt ladda ner den i pdf-form här: www.naturvardsverket.se/offentlig-upphandling

Här hittar du hela undersökningen

ÅÅ

I vilken omfattning ställer ni miljökrav vid upphandlingar? Thomas Karlsson, upphandlingschef Östersunds kommun:

– Eftersom Öster-sund är en miljö-certifi erad kommun är det helt självklart för oss att ställa miljö-krav vid upp-handling. Ofta används Miljöstyrnings-rådets krav. I dagsläget har kommunen cirka

100 egna fordon som drivs med biogas, bland annat en sopbil!


Månadens klipp från Tend&Sign

Trevligsommar

JULI

OPICköperTEND& SIGN

JUNI

KÄNDupphandlare utbildnings-chef för TEND&SIGN

APRIL

TRE TUNGA organisationer

VÄLJERTEND& SIGN

MARS

TEND& SIGN integreras MED

AGRESSO

MAJ

Efter en tids förhandlingar köper OPIC upphandlingssystemet Upphandling.com/Tend&Sign.

OPIC förstärker sin satsning på elektronisk upphandling genom att förvärva upphandlingssystemet Upphandling.com/Tend&Sign från utvecklingsbolaget Reflections.

– Införandet av elektroniska upp-handlingssystem i offentlig sektor är i sin linda och vi bedömer att efter-frågan kommer att öka kraftigt de kommande åren. Förvärvet är en naturlig fortsätt-ning på vårt tidigare partnerskap, säger OPICs VD Kenth Ericson, och fortsätter;

– Vår ambition är att leda utveck-lingen av elektroniska upphand-lingssystem i Sverige. Genom samverkan med andra ska vi er-bjuda kunderna sammanhängande processer från upphandling till be-talning.

Reflections breda och djupa kun-skap om utveckling och drift av

upphandlingssystem tas tillvara.Företagets medarbetare fortsätter som en integrerad del i OPICs or-ganisation.

– En ägare som OPIC ger utveck-lingsorganisationen de ökade re-surser som behövs för att vida-reutveckla systemet för framtida behov, säger Gunnar Simonson, VD på Reflections.

Affären som stärker svensk upphandling

FAKTAUpphandlare på webben

Upphandling.com/Tend&Sign är ett komplett projekthanteringssystem för upphandlingar, avtal och leverantörs-prövning.

Systemet är helt webbaserat, med särskilda moduler för avtalshantering, annonsering, direktupphandling och elektronisk anbudsgivning.

Läs mer på www.opic.com/tendsign

Kenth Ericson

opic tend sign.indd 1opic tend sign.indd 1 2008-05-29 16:12:142008-05-29 16:12:14

konkurrens


S M Å F Ö R E TAG O C H O F F E N T L I G U P P H A N D L I N G


Småföretagstängs uteIrrelevanta krav, krångel och tidsödande hantering stänger ute små företag från offentliga upphandlingar.

ÅÅ SMÅ FÖRETAG DELTAR sällan i offentliga upphandlingar. Företagarna, som är landets största företagarorganisation med över 55 000 företagare och 16 branschförbund, konstaterar i en färsk rapport att det häm-mar konkurrensen.

– Stat, landsting och kommuner riskerar att få betala överpris för varor och tjänster, säger Anna-Stina Nordmark Nilsson, vd på Företagarna.

Genom att inte aktivt delta i det offentli-gas upphandlingar går småföretagarna mis-te om en marknad värd närmare 500 miljar-der kronor per år. Enligt Nordmark Nilsson är utestängandet av små företag också ett samhällsproblem.

– Det är ju just småföretagarna som står, och väntas stå, för en stor del av tillväxten i sysselsättningen, säger hon. Dessutom leder fl er företag i en upphandling till bättre kon-kurrens och på så sätt bättre inköpsmöjlig-heter för offentlig sektor.

EN PROBLEMATISK RELATIONFöretagarnas undersökning, som genomför-des av Sifo i oktober i fjol, bjuder på rätt dys-ter läsning. Små företag och offentlig upp-handling beskrivs som en problematisk relation, om än med en enorm potential.

Av de småföretagare som tillfrågats i den-na undersökning är det bara 25 procent som svarat att offentlig upphandling inte är aktu-ellt för dem. Fast tro därmed inte att reste-rande 75 procent aktivt deltar.

Av företagen med 1–49 anställda säger bara 27 procent att de försöker vara med när det offentliga ska upphandla. Störst är in-tresset, 37 procent, bland företagen som har 20–49 medarbetare.

De små och medelstora företagen utgör 99,2 procent av det totala antalet företag i

AV PER ERIKSSON

från upphandling

Sverige. Mot den bakgrunden imponerar inte dessa siffror.

TIDSÖDANDE ANBUDSARBETEDen främsta anledningen till att mindre fö-retag inte är med i offentliga upphandlingar är att de inte anses vara tillräckligt intres-santa. Det kan bland annat bero på att små företag inte klarar av att leverera efterfråga-de volymer eller att de verkar på områden där ramavtal inte tecknas.

Drygt var sjätte företag väljer bort offent-liga upphandlingar för att det är för kompli-cerat och tar för lång tid att arbeta fram an-bud. Däremot tycks inte kraven avskräcka. Bara 5 procent av de företag som avstår tyck-er att de krav som ställs är alltför tuffa.

Av de företag som deltar i offentlig upp-handling säger nästan hälften, 46 procent, att de avstått från att lägga anbud på grund av irrelevanta krav. Företagarna ogillar vad som beskrivs som politiska krav. Till de ex-

empel som förs fram hör krav på kollektiv-avtal och rättvisemärkning.

Upphandlingsreglerna har fl era sinsemel-lan motstridiga mål. Det kritiseras av Stock-holms handelskammare som menar att poli-tik och juridik inte alltid går ihop. Krav på miljövänliga alternativ eller närproducerat är svåra att förena med principen om lägsta pris.

MOTSTRIDIGA MÅLI en färsk rapport konstaterar man att lagen inte ger vägledning om hur dessa faktorer ska vägas mot varandra. Detta ger en rättso-säker situation och dålig förutsebarhet.

Anna-Stina Nordmark Nilsson säger att det givetvis ska ställas krav vid offentliga upphandlingar. Men det är viktigt att krav-listan är proportionell till värdet av det som upphandlas – och att kraven verkligen också följs upp:

– Utforma inte upphandlingarna krångli-

Peter Lindblom, avdelningschef vid Konkur-rensverket, tecknar en liknande problembild som Företagarna. I sitt tal på SOI:s årskonferens i Örebro kritiserade han effekterna av stora centraliserade upphand-lingar:

– När staten samordnar och cen-traliserar sina inköp med ramavtal stängs dörren för små och medel-stora företag.

Till de krav som är svåra att upp-fylla hör sortimentsbredd, lager-hållning och leveranser av stora volymer över hela landet.

Peter Lindblom poängterar att det inte är självklart att ramavtal leder

till de bästa, de billigaste och mest effektiva upphandlingarna.

– Ramavtal kan tränga undan små och medelstora företag från offentliga upphandlingar, säger han och konstaterar att det går stick i stäv med ambitionerna att främja nyföretagande och inno-vationskraft.

Konkurrensverket ska nu granska samordnade ramavtal.

– Vi har fått indikationer på att nuvarande upphandlingsregler styr mot ramavtal med endast en leverantör som har fullbredds-sortiment.

”Centrala ramavtal stänger dörren för småföretag”

– Det är inte självklart att ramavtal är det bästa, säger Peter Lindblom .

Foto

: An

de

rs J

ern

bo

m

48-49 Småföretag.indd 4848-49 Småföretag.indd 48 2008-05-29 20:41:162008-05-29 20:41:16


gare eller mer omfattande än vad som är nödvändigt, lyder hennes uppmaning till landets upphandlare.

INGEN SLENTRIANMånga företagare säger sig ha upplevt slent-rianmässigt offentligt handlande. Myndig-heterna återanvänder tidigare förfrågnings-

underlag – utan att refl ektera över om kravbilden är rimlig.

Företagarna rekommenderar sina med-lemsföretag att delta i offentliga upphand-lingar. Anna-Stina Nordmark Nilssons för-hoppning är att krånglet ska minska framöver.

Mycket pekar på att det kommer att bli så

– regeringen arbetar mot detta mål – men processen tar tid.

Med adress till upphandlande organisa-tioner rekommenderar Företagarna att, om möjligt, dela upp stora upphandlingar i min-dre delar.

– Förhållningssättet ”think small fi rst” pas-sar bra när upphandlingar ska utformas. n

– Krångla inte till upphandlingarna i onödan, uppmanar Anna-Stina Nordmark Nilsson.

“Uppdelade produkt-områden hjälper mindre företag”Johan Pettersson, upphandlingschef Göteborgs universitet

Göteborgs universitet, GU, underlät-tar anbuds-lämnande för små företag på ett fl era sätt.

GU gör fl era ram-avtalsupp-handlingar på egen hand, även när det fi nns centrala statliga ram-

avtal att avropa ifrån.Vi använder ett upphandlingssystem som

minskar den administrativa bördan att lämna anbud, vilket är speciellt viktigt för små före-tag.

Vi är noggranna med att anpassa förfråg-ningsunderlaget. I leverantörsprövningen försöker vi ställa rimliga krav på ekonomisk och fi nansiell ställning. Vi överväger alltid noga de krav vi ställer så att de verkligen är proportio-nerliga och inte diskriminerar små och medel-stora företag.

I många upphandlingar delar vi upp ett pro-duktområde i mindre bitar. Leverantörer be-höver då inte täcka hela GU:s behov, utan kan välja att endast lägga anbud på en viss del av upphandlingen.

Som ett bra exempel kan jag nämna att vi precis har avslutat en upphandling av översätt-ningstjänster och där skrevs det 16 ramavtal. Åtta gällde byråer och övriga gällde enmans-företag.

“Centrala avtal sparar pengar åt oss”Stefan Kindeborg, upphandlingschef Nyköpings kommun:Vi får in anbud från både små och stora före-tag. I Nyköpings kommun försöker vi, då det

kan vara ekonomiskt fördelaktigt, att utforma förfrågnings-underlagen så att små företag kan vara med och konkurrera på lika villkor. Exempelvis är proportioner-liga krav på leverantören viktigt.

Kommunen väljer förstås ibland att avropa från centrala avtal, till exempel Vervas avtal med datortillverkarna (förnyad konkurrens ut-sättning). Det ger oss stora besparingar. Tidi-gare handlade kommunens olika enheter direkt från lokala små datorföretag utan samordning. Man måste noga tänka igenom sådana strate-gier innan man går ut i upphandling.

“Annonserar lokalt för att få fl er anbud”Christina Södergren, upphandlingschef för landstinget i Uppsala länVi försöker få med småföreta-gare. I vissa upphand-lingar har vi bjudit in företagare till infor-mations-träffar så att vi kan berätta hur en upp-handling går till och de får möjlighet att ställa frågor. Det märks skillnad i antal anbud när vi har haft information innan upphandling. Vi annonserar även vissa upp-

Foto

: He

nrik

Lu

nd

strö

m

Foto

: Nik

las A

lm

Foto

: An

de

rs B

irke

sta

d

Nej, aldrig deltagit

41%

Nej, inte längre5%

Ja27%

Osäker2%

Nej, ej aktuellt inomvår verksamhet

25%

De flesta småföretag deltar inte i offentlig upphandling

Deltar ni i offentlig upphandling?

Andra skäl21%

Vet ej6%

Inte tillräckligtintressant

42%

Litar inte på att upphandlingen

går rätt till2%

För kompliceratoch tar för lång tid

17%

Kraven är för tuffa5%

Upphandlandeenheten väljer regelmässigt

andra leverantörer6%

Offentlig upphandling inte tillräckligt intressant

Varför deltar ni inte offentlig upphandling?

48-49 Småföretag.indd 4948-49 Småföretag.indd 49 2008-05-29 20:41:322008-05-29 20:41:32

konkurrens


B Ä T T R E U P P H A N D L I N G A R


ÅÅ HANDELSKAMMAREN PEKAR PÅ brister i den offentliga upphandlingen i en analys som har lämnats över till regeringen. Bristerna leder enligt Handelskammaren till bortslö-sade skattepengar och sämre konkurrens.

Analysen innehåller sex punkter med krav på förändringar som man anser är nödvän-diga för att komma till rätta med problemen. Målet är att få en bättre fungerande offentlig upphandling.

Handelskammaren har tidigare i år riktat stark kritik mot att samhällspolitiska mål krockar med kravet på att upphandlingar ska ske till det ekonomiskt mest fördelaktiga priset. Den nya analysen tar upp även den vinkeln. Den här gången har de dock lagt till ett par punkter som de också menar är vik-tiga att åtgärda.

De menar att lagen om offentlig upphand-ling både ska ge bra produkter och tjänster till låga priser och samtidigt ska den med-verka till miljövänliga lösningar och ett ökat socialt ansvar.

I lagen blandas alltså ekonomiska mål med ett antal samhällspolitiska intressen. Handelskammaren ställer därför i analysen bland annat krav på vägledande regler som de menar kommer leda till tydligare förfråg-ningsunderlag och enklare utvärderingar.

– Varje enskild kommun kan inte avgöra hur hårt upphandlingsreglerna ska tilläm-

pas, säger Per Hammarstedt som är jurist på Stockholms Handelskammare.

Brotten mot LOU är i dag många, men Konkurrensverket som är den övervakande myndigheten har ingen möjlighet att vidta kännbara åtgärder. Handelskammaren krä-ver därför att Konkurrensverket ska ges utökade befogenheter och resurser för att de ska kunna utöva en effektivare tillsyn.

Det allra viktigaste anser de vara befo-genheten att föra talan inför domstol vid överträdelser av reglerna, och inte minst en

Handelskammaren

PÅ SLÖSERIETOffentlig upphandling i Sverige har många brister och framför allt slösas det rejält med skattepengar. Det tycker i alla fall Handels-kammaren. I en analys ställer de sex krav som de menar skulle förbättra situationen.


KRÄVER STOPP

1. Tydligare mål för den offentliga upp-handlingen.

2. Stärkt tillsyn från Konkurrensverket. Mer resurser och även talerätt för Konkur-rensverket förordas.

3. Utvidgad talerätt för överprövning. Kon-kurrensverket och även branschorga-nisationer ska kunna begära överpröv-ning av upphandlingar.

4. Sanktioner vid överträdelser mot lagen om offentlig upphandling.

5. Särskilda upphandlingsdomstolar. Ett fåtal domstolar ska specialisera sig på upphandling och målen ska samlas dit.

6. E-upphandling ska införas i offentlig upphandling.

6 konkreta krav frånHandelskammaren

50-51 Handelskammaren.indd 5050-51 Handelskammaren.indd 50 2008-05-29 20:24:102008-05-29 20:24:10


möjlighet att föra talan om utdömande av böter, vite eller marknadsskadeavgift.

– Om det fi nns en tillsynsmyndighet ska den myndigheten ha medel att tillgå. Annars blir det tämligen ointressant, säger Per Hammarstedt.

STOR OTYDLIGHET I RÄTTSPRAXISAnalysen för även fram en viss förvåning över att Sverige ännu inte infört sanktioner i samband med brott mot LOU. EU:s rätts-medelsdirektiv fastslår nämligen att med-lemsstaterna ska införa effektiva rättsmedel som garanterar att granskningsorganens be-slut verkligen åtlyds.

Enligt analysen råder det i dag en stor otydlighet i rättspraxis i samband med över-prövningar i länsrätterna. Det är inte ovanligt att domstolar i olika delar av landet dömer olika i liknande fall. Synen på hur viktigt det är för upphandlande enheter att följa skall-krav i förfrågningsunderlaget skiljer sig till exempel från domstol till domstol.

För att råda bot på det problemet menar Handelskammaren att upphandlingsmålen borde koncentreras till ett fåtal särskilda upphandlingsdomstolar

– De domare som har att göra med det här i dag får aldrig chans att bygga upp någon

Per Hammarstedt som är jurist på Stockholms Handelskammare anser att det fi nns mycket pengar att spara vid offentlig upphandling i Sverige. Bland annat krävs tydligare mål och stärkt tillsyn från Konkurrensverket.

Konkurrensverket är inte främmande för vissa av kraven från Handelskammaren. Både Konkurrensverket och den tidigare tillsynsmyndigheten NOU har under fl era år ställt krav på ökade rättsmedel och möjligheter till sanktioner vid brott mot LOU, men inte mycket som skulle kunna uppfylla de kraven har åtgärdats ännu.

Peter Lindblom som är chef för Konkurrensverkets avdel-ning för offentlig upphandling ser ändå ljust på framtiden. Lagändringar som ger Konkurrensverket medel att kunna utöva en effektiv tillsyn kan träda i kraft den 1 januari 2010. Alltså i samband med att Europaparlamentets och Minister-rådets rättsmedelsdirektiv genomförs i svensk lagstiftning.

Finansdepartementet arbetar just nu med rättsmedelsdi-rektiven och Konkurrensverket lämnade nyligen in ett bidrag till det arbetet i form av ett pm där de redogör för vad de anser måste förändras.

Konkurrensverket kräver också förändring

Fler oegentligheter skulle komma upp till ytan och åtgärdas med fl er överprövningsin-stanser menar Handelskammaren. De pekar samtidigt på Danmark där systemet kring överprövningar vid offentlig upphandling fungerar precis på det sättet.

E-UPPHANDLING SPARAR PENGARDen sista punkten i Handelskammares ana-lys handlar om det faktum att e-upphandling faktiskt sparar pengar. Detta eftersom exem-pelvis dokument inte behöver kopieras och antalet tjänstemän som hanterar anbudshan-teringen kan minskas.

Vidare menar de att e-upphandling stär-ker tilliten till att upphandlingsprocessen är kvalitetssäkrad och fungerar.

De fl esta av kraven från Handelskammaren är enligt Per Hammarstedt enkla att genom-föra. Han menar dock att den riktigt hårda nö-ten att knäcka är hur målen ska formuleras.

Den offentliga upphandlingen uppgår i dag till cirka 500 miljarder årligen, vilket gör att det även fi nns ett klart konkurrensincitament i att tydliggöra reglerna. n

riktig kompetens i domstolen. Med speciella upphandlingsdomstolar kommer det att fi n-nas resurser för att hantera målen och vi får dessutom en mycket mer enhetlig rättspraxis, säger Per Hammarstedt.

Som ett lite mildare alternativ för man även fram möjligheten att ta bort kravet på prövningstillstånd för överprövning till kammarrätten.

UTVIDGNING AV TALERÄTTENI dag kan endast leverantörer överpröva vid offentlig upphandling och det tycker man på Handelskammaren är fel. De föreslår därför att såväl Konkurrensverket som näringslivs- och branschorganisationer borde få talerätt i framtiden.

En utvidgning av talerätten skulle bland annat kunna komma till rätta med intresse-konfl ikter som kan uppstå när en leverantör upptäcker att en upphandling är på väg att genomföras på fel sätt. Leverantörer väljer i många fall att inte påtala sådana överträdel-ser för det att inte ska skada förhållandet med upphandlaren.

Peter Lindblom, Konkurrensverket.

”Om det fi nns en tillsyns-myndighet ska den ha medel

att tillgå. Annars blir det tämligen ointressant.”

Per Hammarstedt, jurist på Stockholms Handelskammare

Foto

: An

de

rs J

ern

bo

m

50-51 Handelskammaren.indd 5150-51 Handelskammaren.indd 51 2008-05-29 20:22:292008-05-29 20:22:29

juridik


P E R S O N U P P G I F T S L AG E N


ÅÅ E-FÖRVALTNING INFÖRS nu i snabb takt både inom kommuner och statliga myndig-heter. Nu uppmärksammar datainspektio-nen att de nya elektroniska möjligheterna kan innebära lagöverträdelser. Enligt per-sonuppgiftslagen (Pul) får nämligen inte personuppgifter hanteras hur som helst. För att hjälpa myndigheter och kommuner i sitt arbete har Datainspektionen därför tagit fram två informationsblad vilka ger en väg-ledning i hur personuppgifter ska hanteras internt och externt.

Datainspektionen har fått i uppdrag av re-geringen att bevaka e-förvaltning ur ett inte-gritetsperspektiv och där ingår bland annat att se till att Pul efterlevs.

OFFENTLIGHETSPRINCIPEN GÄLLER INTEMan började för ett drygt år sedan att skapa en kommunal vägledning. Anledningen till att man började i den änden är att kommu-nerna inte har någon särskild registerför-fattning. Det är istället Pul som helt och hål-let styr hanteringen av personuppgifter.

Efter att ha inspekterat ett antal kommu-ner så upptäcktes att man på många håll levde i en allmän föreställning att informa-tion och personuppgifter är allmängods som kan spridas internt mellan och inom myn-

digheter, men också ex-ternt på webben. I många fall hänvisades till offent-lighetsprincipen och all-män handling.

Offentlighetsprincipen innebär att en myndighet på begäran av en enskild person måste lämna ut offentliga handlingar så länge det inte handlar om sekretesskyddade uppgifter enligt sekretesslagen eller uppgifter som begränsas av annan särskild lagstiftning. Skyl-digheten att lämna ut offentliga handlingar går inte att komma förbi med hänvisning till Pul.

– I de fall vi har reagerat så har uppgifterna inte publicerats eller lämnats ut på begäran utan på eget initiativ av kommunen eller myndig-heten. Man har alltså publicerat utan att någon har begärt det. Där går man utö-ver det som offentlighetsprincipen innebär. Då måste man följa Pul, säger Oskar Öhr-ström, jurist på Datainspektionen.

Idag är det vanligt att olika myndigheter skapar internetbaserade sidor av typen Min sida där medborgare kan göra en mängd sa-

ker, exempel-vis utföra e-

tjänster. Vid kon-troll har Datainspek-

tionen många gånger stött på uppfattningen

att det inte är myndigheterna utan den en-skilde medborgaren som har ansvar för de uppgifter som lämnats. Datainspektionen anser istället att myndigheten ansvarar för att uppgifterna skyddas så att inte vem som helst kan komma åt dem.

Det är inte bara vid publicering på inter-net som kommuner och myndigheter måste ta hänsyn till Pul. Det gäller även vid kom-munikation inom och mellan myndigheter. En myndighet kan exempelvis inte stödja sig på offentlighetsprincipen för att begära ut handlingar från en annan myndighet. Exem-pelvis har många kommuner och myndighe-ter på senare tid utvecklat ärendehante-ringssystem där man scannar in handlingar. I de fallen anser datainspektionen att det är viktigt att handlingarna inte är fritt tillgäng-

4 Man får inte fritt publicera personuppgifter på internet med hänvisning till offentlighetsprincipen. Personuppgiftslagen är tydlig på den punkten.

4 Dokument- och ärendehanteringssystem blir allt vanligare hos kommuner och myndigheter. Uppgifter i systemen får inte fl öda fritt utan måste skyddas via ett behörighetssystem.

4 Det är viktigt att förankra och sprida information om Pul internt.

4 Enligt Pul måste det alltid fi nns någon inom varje organisation som är ansvarig för behandling-en av personuppgifter.

Fyra grundregler när du handskas med personuppgifter

E-tjänster kanBRYTA MOT LAGENKommuner och myndigheter satsar just nu hårt på e-förvaltning. På grund av okunskap och slarv bryter man i det läget många gånger mot person-uppgiftslagen.

AV DIETMAR HEINRICH

52-53 Juridik PUL.indd 5252-53 Juridik PUL.indd 52 2008-05-29 20:20:372008-05-29 20:20:37


liga för samtliga i personalen. Tillgång måste vara kopplad till respektive tjänstemans ar-betsuppgifter.

INGA MEDVETNA BROTTVid Datainspektionens nedslag hos olika kommuner och myndigheter har det visat sig att överträdelserna inte har berott på medvetna lagöverträdelser:

– Det är inga medvetna brott mot Pul utan det är en okunskap som fi nns. Det är därför vi gett ut informationsbladen, säger Oskar Öhrström.

Fel som upptäcks påtalar Datainspektio-nen i ett beslut och man uppmanar i det fal-let kommunen eller myndigheten att vidta rättelse. Skulle inte det räcka går det att för-ena ett förbud med vite. Datainspektionen ansöker då om utbetalning av vite i länsrät-ten. Vid särskilt grava överträdelser som kan vara brottsliga, exempelvis hantering av uppgifter om lagöverträdelser eller känsliga personuppgifter, kan överträdelsen polisan-mälas. Hittills har så hårda åtgärder inte be-hövt vidtas.

Just nu funderar man på Datainspektio-nen hur man ska gå vidare med arbetet. Be-slut fi nns dock redan om att fortsätta med inspektionerna av kommuner och statliga myndigheter.

2005 gav regeringen Länsstyrelserna i uppdrag att utveckla en gemensam teknisk

plattform för diarieföring, dokumenthante-ring och fl ödeshantering. I uppdraget ingick även att skapa ett antal e-tjänster för enskil-da medborgare och företag. Den gemensam-ma portalen nås via adressen www.lst.se och under rubriken e-tjänster fi nns idag tjänster för körkort, stiftelser, yrkestrafi k och bevak-ningsföretag.

De som har behov av tjänsterna fyller i ett eller fl era formulär, skriver under med sin e-legitimation och skickar elektroniskt iväg handlingarna. De hamnar sedan hos rätt länsstyrelse och blir automatiskt diarieför-da. Internt hanteras allt av ett diarie- och dokumenthanteringssystem med tillhöran-de handläggningsstöd och varje enskild länsstyrelse har en egen personuppgiftsan-svarig.

Det är alltså samma datasystem som används av samtliga 21 län. In-ternt är systemet stängt så att det inte ska vara möjligt att hämta per-sonuppgifter från vilken länsstyrel-se som helst. Det är alltså inte möj-ligt för personal på en länsstyrelse att komma åt diarier och arbetsdo-kument på en annan länsstyrelse.

Ewa Larsson, systemförvaltare på länsstyrelserna, anser att ett problem i sammanhanget är den konfl ikt som uppstår när datain-spektionens krav möter regering-

ens krav på verksamheten ska bli tillgänglig via internet:

– Gör vi för lite på ena hållet säger reger-ingen till oss att vi inte uppfyller deras krav och gör vi för lite åt andra hållet säger Data-inspektionen till oss att vi bryter mot Pul.

Länsstyrelserna har dock skött sig bra i det här sammanhanget och vid Datainspek-tionens besök för ett drygt år sedan fi ck man enbart en anmärkning. Driften av vissa av de yttre tjänsterna köps nämligen från en ex-tern leverantör och Datainspektionen upp-dagade att ett så kallat personuppgiftsbiträ-desavtal saknades. Det är ett avtal som PuL kräver i de fall som en extern part behandlar personuppgifter åt exempelvis en myndig-het. Ett sådant avtal fi nns idag. n

Oskar Öhrström, jurist på Datainspektionen menar att kommuner och myndigheter ska tänka efter noggrant innan man utnyttjar de tekniska möjligheterna fullt ut. Exempelvis begränsar personuppgiftslagen ganska hårt möjligheten till publicering av personuppgifter på internet.

Ewa Larsson, systemförvaltare på länsstyrelserna, ser en konfl ikt mellan datainspektionens och regeringens krav: Gör vi för lite på ena hållet säger regeringen till oss att vi inte uppfyller deras krav och gör vi för lite åt andra hållet säger Datainspektionen till oss att vi bryter mot Pul.

Foto

: An

de

rs B

irke

sta

d

Datainspektionens informationsblad E-förvaltning och personuppgiftslagen – Statliga myndigheters behand-ling av personuppgifter hittar du på webben:www.datainspektionen.se/Documents/faktablad-e-forvaltning.pdf.

Informationsbladet Vägledning för kommuner: Person-uppgifter och e-förvaltning återfi nns här:www.datainspektionen.se/Documents/vagledning-eforvaltning.pdf

Datainspektionen informerar om Pul och e-förvaltning

Foto

: Pe

r Lö

vgre

n

52-53 Juridik PUL.indd 5352-53 Juridik PUL.indd 53 2008-05-29 20:20:552008-05-29 20:20:55

expertpanelen


F R Å G O R O C H S VA R


Upphandling24 har samlat ledande experter inom fyra områden som är redo att besvara dina frågor. Skicka in dina frågor till [email protected]. Expertpanelen har specialistkompetens inom upphandling (förfrågnings-underlag), anbudsskrivning, miljö och juridik.ÅÅ Jag har precis lämnat in ett anbud men är rädd för att jag har glömt att bifoga ett dokument som det fanns ett skallkrav på. Vad kan jag göra?

Tyvärr fi nns det inte så myck-et du kan göra. Du kan natur-ligtvis skicka in det dokument som saknas och hoppas att du får göra en komplettering, men ett anbud som inkommer efter utsatt tid ska förkastas. Det gäl-ler även om det är för sent be-roende på att postgången är försenad eller om det blivit tek-niska problem vid dataöverfö-ringen. Om du lämnat in ditt anbud och kommer på att du har glömt något och upptäcker detta innan utsatt tid, har du alltid rätt att komplettera ditt anbud. Men kompletteringen måste alltså nå den upphand-lande enheten senast sista dag för anbudsinlämning. Du som leverantör ansva-rar alltid för att an-budet kommer in i tid.

MARTIN

GÖRANSSON

ÅÅI teknikupphandling är väl syftet att stimulera utveck-ling av produkter som inte fi nns? Hur hänger det ihop med kravet på att upphand-lingar ska ske så att tillräck-

Du frågar, experterna svarar

Upphandling24:s expertpanelExpertpanelen svarar på dina frågor. Skicka dem till [email protected]. Du får givetvis vara anonym. Tänk på att det inte fi nns några dumma frågor, bara dumma personer som inte vågar ställa frågor. Expertpanelen har specialist-kompetens inom upphandling (förfrågningsunderlag), an-budsskrivning, miljö och juridik.

Välkommen med dina frågor!

Anna Ulfsdotter Fors-sell är advokat och delägare i Advokatfi r-man Delphi. Anna är ansvarig för Delphis grupp för bland annat offentlig upphandling. Anna, som är hov-rättsfi skal från Svea hovrätt, har lång er-farenhet av upphand-lingsfrågor och har bland annat arbetat på Konkurrensverket och på Länsstyrelsen i Stockholms län.

Pia Nylöf är affärsjurist på AffärsConcept AB och har lång erfaren-het från kvalifi cerat upphandlingsarbete. Pia har en jur kand-examen från Stock-holms Universitet med specialisering inom områdena EG-rätt och försäkringsrätt. Hon arbetar framförallt med att leda, genom-föra samt granska upp-handlingar.

ligt många kan lämna anbud? Är det särskilda regler som gäller för teknikupphand-ling? Hur gör man för att ge-nomföra en teknikupphand-ling och är det ett bra sätt om

man vill vara spjutspets inom miljöområdet?

Teknikupphandling är ett styrmedel för att främja ny tek-nik (spjutspetsteknik) och kan ses som ett komplement till

marknadskrafterna. Det fi nns en lång rad exempel på hur tek-nikupphandling med hjälp av aggregerad kunskap och aggre-gerade inköpsvolymer har lett till mycket goda resultat.

ÅÅ Vad händer med persona-len på till exempel ett äldre-boende när verksamheten avknoppas till privata entre-prenörer?

När Sverige blev medlem av Europeiska unionen ändrades svensk arbetsrätt så att arbets-tagare i vissa fall har rätt att välja att följa med en verksam-het som övergår till en ny ar-betsgivare. Något nytt anställ-ningsavtal anses inte ha träf-fats.

De arbetstagare som berörs av verksamhetsövergången har dessutom ett skydd mot att bli uppsagda. De svenska bestäm-melserna bygger på det så kall-lade överlåtelsedirektivet och gäller alla anställda som omfat-tas av anställningsskyddslagen. Det görs ingen skillnad mellan anställda i offentlig eller privat verksamhet.

Arbetstagaren får ta ställning till om det är till fördel eller

nackdel för honom eller henne att följa med. I princip samtliga de rät¬tigheter och skyldighe-ter som följer av anställningsav-talet med den förre arbetsgiva-ren övergår på den nya arbets-givaren. Anställningsavtalet övergår alltså automatiskt från överlåtaren till förvärvaren av verksamheten.

För att det ska vara fråga om en övergång av verksamhet har EG-domstolen slagit fast att det krävs att verksamheten bevarar sin identitet. Sju kriterier har särskild betydelse för att avgöra om en övergång har skett.n 1. Arten av företag eller verk-samhet.n 2. Frågan om företagets bygg-nader och lösöre har överlåtits eller inte.n 3. Värdet av överlåtna imma-teriella tillgångar vid överlåtel-setidpunkten.n 4. Om majoriteten av de an-ställda tagits över eller inte.

n 5. Om kunderna tagits över eller inte.n 6. Graden av likhet mellan verksamheten före och efter överlåtelsen.n 7. Om verksamheten har legat nere, hur lång tid det i sådant fall har varit.

En samlad bedömning av alla förhållanden kring överlåtelsen måste göras. Det är inte fråga om övergång av verksamhet om det endast är arbetsuppgifterna som förs över. Rena aktieöver-låtelser är inte heller verksam-hetsövergång. Reglerna gäller inte heller vid övergång i sam-band med konkurs.

Om man i en upphandling ställs inför denna problematik fi nns det fl era vägledande avgö-randen från Arbets-domstolen som har rört frågan om verk-samhetsövergång.

PIA NYLÖF

Vilka krav kan personalen ställa när offentlig verksamhet avknoppas

54-55 expertpanelenNY.indd 5454-55 expertpanelenNY.indd 54 2008-05-29 18:00:202008-05-29 18:00:20


Några av de avgörande fakto-rerna för framgång är val av rätt teknik och marknad för projek-tet, väl genomfört förberedelse-arbete, en väl genomarbetad riskanalys, bra projektledning, att den genomförande organi-sationen har hög trovärdighet och arbetar aktivt med förtro-endebyggande samt att genom-förandeorganisationen och be-ställargruppen visar engage-mang genom hela teknikupp-handlingsprocessen.

En teknikupphandling kan genomföras som t ex en öppen upphandling eller ett förenklat förfarande, dvs. det fi nns inga särskilda regler för teknik-upphandling. Exempel på pro-dukter som har teknikupphandlats: fönster, kyl/frys, tappvattenkranar.

PETER

NOHRSTEDT

ÅÅ Vårt företag medverkade ny-ligen i en upphandling där en av våra konkurrenter la ett ex-tremt lågt pris och därmed vann upphandlingen. Priset var hälf-ten av det näst lägsta priset som övriga anbudsgivarna inkom med. Vi anser att man inte kan genomföra efterfrågad tjänst till det priset. Kan beställaren i en sådan situation förkasta ett ”oseriöst” anbud?

Den upphandlande enheten får förkasta ett anbud om de anser att priset är för lågt. För att göra det måste beställaren först begära en skriftlig förkla-ring från den aktuella leveran-tören. Om de då inte får ett till-fredsställande svar kan de för-kasta anbudet, men de måste inte göra det. Om däremot le-

verantören på ett godtagbart sätt kan förklara det låga priset med exempelvis nya tekniska lösning eller andra nya produk-tionsidéer, kan anbudet inte förkastas.

MARTIN GÖRANSSON

ÅÅ Måste Försörjningslagen tillämpas när en upphandlan-de enhet köper från ett eget eller delvis ägt bolag?

Vi utgår här från att den upp-handlande enheten har skapat ett bolag eller någon annan ju-ridisk person, som är skild från den upphandlande enheten.

För att det ska vara fråga om ett upphandlingskontrakt krävs att det sker ”ett utbyte av något slags nyttigheter mot ersätt-ning”. Ersättning ska här tolkas vidsträckt. Nedsättning av er-sättning eller olika slags byten räknas också som ersättning.

Vi förutsätter att bolaget man köper från är en fristående juri-disk enhet och att det har utgått ersättning.

Till skillnad från LOU inne-håller Försörjningslagen några undantag från upphandlings-skyldighet från egna bolag. Reg-lerna återfi nns i första kapitlet, paragraferna 15-18 Försörj-ningslagen.

Försörjningslagen gäller inte när den upphandlande enheten köper från ett anknutet företag, under förutsättning att företaget under de föregående tre åren le-vererat minst 80 procent av den genomsnittliga omsättningen för de aktuella typerna av varor, tjänster eller byggentreprenader till upphandlande enhet som det är anknutet till.

Undantaget gäller också när ett samriskföretag, bildat ute-

Peter Nohrstedt är biolog i botten och verksamhets-ansvarig för hållbar upphandling på Miljöstyrningsrådet. Rådet stödjer fö-retag och offentlig förvaltning i deras miljöarbete på ett strategiskt och kost-nadseffektivt sätt.

Martin Göransson är grundare av Cavella AB, ett konsultbolag som bistår företag vid hela eller delar av anbudsprocessen i offentliga upphand-lingar. Dessförinnan har Martin mångårig erfarenhet av att skriva anbud i egen-skap av marknads-områdeschef vid privata företag.

ÅÅ Vilken typ av miljökrav är bäst att ställa för att nå effekt? Skallkrav, särskilda kontraktsvillkor eller ut-värderingskrav? Vilket kräver mest av leverantö-ren. Hur högt får man vik-ta miljökrav? Kan de väga tyngre än priset?

För att uppnå bästa effekt på marknaden ur miljösyn-punkt kan man välja olika sätt att ställa krav på. Om det man vill uppnå ur miljösyn-punkt måste vara uppfyllt vid tidpunkten för anbuds-inlämnandet så är ett så kall-lat obligatoriskt krav lämp-ligt (dock bör det fi nnas till-räckligt många anbudsgiva-re/produkter som kan klara kravet så att det blir konkur-rens i upphandlingen). Ett exempel är att en dator ska uppfylla kraven i Energy Star (energimärkning).

Om det man vill uppnå dä-remot är något som man är beredd att betala extra för, till exempel att datorn är ännu mer energisnål än En-

ergy Star, kan man låta an-budsgivaren deklarera ener-giförbrukningen och utvär-dera detta.

Det fi nns ingen lagregel om hur högt eller lågt man får vikta pris vid offentlig upphandling, ett miljökrite-rium kan alltså väga tyngre än priset och viktning eller intervall ska anges i förfråg-ningsunderlaget.

Om man som upphandlare vill fasa in en leverantör i ett bra miljöarbete kan man an-vända sig av så kallade sär-skilda kontraktsvillkor som innebär att den som vinner kontraktet ska uppfylla vill-koret under kontraktstiden. Här kan man använda sig av viss respit för införandet av till exempel ett miljöled-ningssystem hos leverantö-ren eller inves-tering i ny mil-jöanpassad tek-nik.

PETER

NOHRSTEDT

Vilken typ av miljökrav ger störst effekt

slutande av fl era upphandlande enheter för att bedriva verk-samhet som omfattas av För-sörjningslagen, handlar av ett företag som är anknutet till nå-gon av de upphandlande enhe-terna.

Anknutet företag defi nieras i andra kapitlet, andra paragra-fen i Försörjningslagen.

Vad som gäller för upphand-lande myndigheter i den klas-siska sektorn svarade jag på i förra numret av Upphand-ling24.

ANNA ULFSDOT-

TER FORSSELL

54-55 expertpanelenNY.indd 5554-55 expertpanelenNY.indd 55 2008-05-29 18:00:402008-05-29 18:00:40

56 UPPHANDLING 24 • NUMMER 5 | 2008

J O B B O C H U T V E C K L I N G


karriär

ÅÅ NÄSTAN HÄLFTEN AV alla unga akademiker som arbetar i statlig sektor vill byta till privat sektor. Det visar en rapport från fack-förbundet ST.

Staten erbjuder inte välutbil-dade en karriär, personlig ut-veckling, konkurrensmässig lön eller intressanta jobb. Det här är i dag en vanlig uppfattning bland unga med akademisk ut-bildning.

Den offentliga sektorn står inför en omfattande genera-tionsväxling. De närmaste åren behöver cirka 60 000 personer rekryteras till statliga jobb. Men enligt en rapport som fackför-bundet ST beställt är risken stor att staten snarare kommer att tappa en hel del högutbildad personal om ingenting görs.

– För att vända utvecklingen krävs en förnyad statlig arbets-givarpolitik som lyfter stats-tjänstemannarollen till den nivå den förtjänar att ligga på. På sikt är det ett hot mot rättssäkerhet och demokrati om staten inte kan rekrytera rätt personer, sä-ger Annette Carnhede som är ordförande i fackförbundet ST.

I undersökningen tillfrågades 1 000 statligt anställda unga akademiker, 1 000 studenter och 200 personalchefer med statlig anställning om hur de ser på sta-ten som arbetsgivare.

Av de statligt anställda unga akademikerna ville 47 procent byta till ett jobb i privat sektor. Lika många uppger att de inte anser sig ha intressanta arbets-uppgifter. 21 procent av de stats-anställda anser att jobbet är bra för den personliga utvecklingen.

Mycket få, endast en procent av de tillfrågade, uppger att de anser sig ha en bra lön.

Bland högskolestudenter är bilden av statliga jobb ungefär lika negativ. De tror mindre på staten när det gäller personlig ut-vecklig och tillgången till roliga och intressanta arbetsuppgifter, men de har en något mer positiv attityd till lönesättningen och karriärmöjligheterna inom den statliga sektorn än de som fak-tiskt jobbar där.

Staten som arbetsgivare får dock högt betyg i två fall. Dels anser många att statliga jobb ger bra utrymme för privatlivet. Dels tycker man att man som statsanställd gör en god insats för samhället. Enligt rapporten är det sistnämnda också en av de vanligaste orsakerna till att man söker sig till ett statligt jobb.

För att få bukt med statens dåliga status som arbetsgivare föreslår ST ett antal åtgärder.

– Vi föreslår att statstjänste-män blir auktoriserade, vilket förstärker det unika i rollen. Vi kräver också utvecklingskontrakt för alla anställda, att karriär-vägarna blir öppna och tydliga för alla, och att staten erbjuder konkurrenskraftiga löner. Det är oacceptabelt att en ung statsan-ställd akademiker har 2 000 kronor lägre ingångslön än mot-svarande privatanställd, säger Annette Carnhede.

Statliga arbetsgivare bör också jobba mer aktivt med att ta fram handlingsplaner för aktivt rekry-terande, menar ST. Det behövs mer tydlighet kring vilka arbets-uppgifter som erbjuds. n

Foto

: Da

n-Å

ke W

äliv

aa

ra

Staten oattraktiv arbetsgivare för unga akademiker

– Staten måste bli en mer attraktiv arbetsgivare genom öppna och tydliga karriärvägar, utvecklingskontrakt och högre, mer konkurrenskraftiga löner, säger Annette Carnhede som är ordförande i fackförbundet ST.

ÅÅ FACKFÖRBUNDET SKTF VILL göra det lättare för medlemmarna att gå vidare i arbetslivet inom det offentliga. Därför har de inlett ett samarbete med rekryterings-sajten Offentliga Jobb.

– Medlemmarna kommer att få tillgång till Offentliga Jobb från SKTF:s hemsida. Det kom-mer att underlätta för våra med-lemmar när de vill hitta jobb i offentlig sektor. Samarbetet är

en viktig del i vårt arbete med att öka mervärdena för våra medlemmar, säger Eva Nord-mark som är ordförande i SKTF.

SKTF är en medlemsorgani-sation i TCO med 160 000 med-

lemmar i kommuner, landsting, regioner och kyrkor. De organi-serar anställda i kommun eller landsting som arbetar med väl-färdstjänster eller till stöd för den kommunala demokratin.

SKTF ingår samarbete med jobbsökarsajt

56-58 karriär.indd 5656-58 karriär.indd 56 2008-05-29 11:14:352008-05-29 11:14:35

57UPPHANDLING 24 • NUMMER 5 | 2008www.upphandling24.se

ÅÅ I APRIL FICK it-upphandlingen på Verva en ny chef i Jan Schön-beck. Han kommer närmast från Skatteverket.

Verva, verket för förvaltnings-utveckling, är en av Sveriges mest anlitade upphandlare inom it-området. Verksamheten be-står i att teckna och erbjuda ramavtal inom it och telekom-munikation. Under 2007 gjordes ramavtalsupphandlingar inom bland annat programvaror, lag-ring och it-konsulttjänster. Dessutom gjorde de ett antal omfattande förstudier av andra områden, exempelvis person-datorer och e-id-tjänster.

Under 2007 var 260 kommu-ner, 16 landsting och 30 andra organisationer anslutna till Ver-vas it-avtal med fullmakt.

Jan Schönbeck arbetade tidi-gare som inköpschef på Skatte-verket. Där jobbade han med ansvar för strategiska inköp och lokalförsörjning. Sedan tidigare har han lång erfarenhet av upp-handlingar och inköp från både offentlig sektor och näringsliv.

– För mig innebär jobbet på Verva både nya utmaningar inom inköpsområdet och stora nationella avtal, och möjlighet till att få arbeta nära departe-menten och med inköpsrelate-

rade frågor kopplade till EU, säger Jan Schönbeck.

Som upphandlingschef på Verva vill han arbeta mycket med att utveckla inköpsverk-samheten. Framför allt handlar det om förenkling för dem som är inblandade, både leverantörer och inköpare.

– Det handlar exempelvis om att bygga upp ett kundstöd som möter förväntningar från inkö-pare runt om i förvaltningen. Vi kommer även att påbörja ett ar-bete med att utveckla verktyg för e-avrop. Det är också viktigt att fortsätta Vervas arbete med att bygga förtroendegivande re-lationer med leverantörerna, säger Jan Schönbeck. n

Kommun och landsting står lågt i kurs hos jurister

Samarbetet är en av fl era åt-gärder för att hjälpa medlem-marna till nya jobb. SKTF ska också erbjuda medlemmarna mer hjälp med granskning av cv, coachning i lönefrågor och mer långsiktig karriärplanering.

Offentliga Jobb är en plats-annons- och rekryteringssajt inriktad på jobb inom kom-mun, landsting, stat och annan offentlig verksamhet. De har cirka 600 000 besök i månaden och uppger att de har strax un-

der 300 000 aktiva cv:n inlagda från jobbsökande. Sajten har funnits sedan 2001 och ägs av Aditro och Förenade Kom-munföretag.

– Vi är mycket glada över sam-arbetet med SKTF. Det gör Of-

fentliga Jobb ännu mer intres-sant och kommer att öka antalet besökare ytterligare på sajten. Snart är vi över 600 000 besö-kare per månad, säger Tomas Bergman som är marknadschef på Aditro Offentliga Jobb. n

Jan Schönbeck, Vervas nya it-upphandlingschef:

”Vi behöver utveckla kundstödet”

ÅÅ DEPARTEMENT OCH DOMSTOLAR slår högt, medan kommuner och landsting inte är po-pulära när unga jurister listar sina drömarbetsgivare i en ny undersökning.

Det ser fortsatt svårt ut för nyrekryteringen av juridisk kompetens till kommuner och landsting. Efterfrågan är hög på juristutbildade, och arbets-givarna jobbar aktivt för att rekrytera nytt folk.

Juridiska branschtidningen Legally yours har för femte året i rad genomfört en un-dersökning bland unga svens-ka jurister. De ställer frågor om deras förhoppningar och förväntningar på arbetslivet, och kommun och landsting hör till de minst populära arbetsgivarna.

Frågorna rör sådant som förväntade lö-ner, vilken motivation de hade till att bli

jurister, förhoppningar om arbetsuppgif-ter, samt var och på vilket sätt de helst

skulle vilja jobba.Bland annat ställdes frå-

gor om vilka som är de allra mest populära arbetsgivar-na: Dels var man helst skulle vilja jobba, dels var man ab-solut inte vill hamna. Det visade sig att näst efter Kro-nofogden hör landsting, kommuner och Skatteverket till de platser som fl est upp-ger att de inte vill jobba på. Ungefär hälften av alla till-frågade vill defi nitivt inte jobba här.Det är inte offentlig sektor i

sig som avskräcker. I topp bland populära arbetsplatser hittar vi Sveriges domstolar.

Knappt 50 procent av de tillfrågade uppgav domstolen som en drömarbetsplats. Även

regeringskansliet, justitiedepartementet och utrikesdepartementet hamnar högt på listan, med 41 till 48 procent.

Internationella jobb inom till exempel EU eller FN lockar också många. Först där-efter kommer privata företag och advokat-byråer som favoritarbetsgivare.

Här fi nns en avsevärd skillnad mellan kvinnor och män. Det är till stor del kvinn-liga tillfrågade som föredrar domstols- ochdepartementsjobbens framför jobb hos pri-vata arbetsgivare.

En anledning till att det ser ut så här kan vara skälet till att de utbildade sig till jurister. De kvinnliga tillfrågade var mer inställda på att göra en insats för samhället, medan de manliga var mer intresserade av en bra lön.

Undersökningen visar också att det har skett en attitydförändring när det gäller rörligheten på arbetsmarknaden. Att få ett fast och långvarigt jobb ses inte som lika viktigt längre. I stället är det viktigare att bygga på sin cv med erfarenheter. n

Legally yours har frågat unga jurister var de absolut inte vill arbeta: Kommuner och landsting ligger i topp på den listan.

STATENSTROTJÄNARE

e t t m a g a s i n f ö r j u r i s t e r

Legally yours�

2�

2008 Tjockare än någonsin

# 2 | 2008

p r i s 4 9 k r

STEN HECKSCHER VÄGRAR KALLAS POLITRUK

SÅ VANN OBAMA JURISTRÖSTERNA

VINGE SIKTAR MOT ÖSTER

UTDRAG UR JENS LAPIDUS

NYA BOK

JURISTBAROMETERN2008

Här vill unga jurister jobba10 populäraste byråerna

Svarta listanårets jurist:

”Viktigast att jag komföre Lambertz”

kristina lidehorn:TA LEDARSKAPPÅ ALLVAR!

EXKLUSIVT!

Jan Schönbeck är ny chef för it-upphand-lingen på Verva. Han kommer närmast från Skatteverket.

Foto

: Ma

rtin

Ag

fors


58 UPPHANDLING 24 • NUMMER 5 | 2008 www.upphandling24.se

J O B B O C H U T V E C K L I N Gkarriär

SKL: Låga löner i offentlig verksamhet är en myt

ÅÅ ”UPPHANDLINGS REGLERNA – en introduktion” är en ny skrift om de nya upphandlingreglerna som trädde i kraft den 1 januari.

Som upphandlare bör du ha stenkoll på lagen om offentlig

upphandling, och en bra lathund är förstås alltid väl-kommen. Om inte för dig så kanske för dem som ska lägga anbud, eller andra i förvaltning-en som behöver ha inblick i hur upp-handlingar går till.

Med den här smarta skriften får den som inte behö-ver, eller har tid, att

vara detaljkunnig en bra över-blick av de två lagarna LOU och den separata lagen LUF (lagen om upphandling inom område-na vatten, energi, transporter och posttjänster).

Konkurrensverkets 64-sidiga folder går att ladda ner gratis som pdf, eller beställas i tryckt

form för 25 kronor styck från verkets webbplats: www.kkv.se/t/IFramePage____1384.aspx. n

ÅÅ SVERIGES KOMMUNER och Landsting vill bekämpa bilden av offentligt jobb som ett låglö-neyrke. I ett pressmeddelande kallar de fl era negativa uppfatt-ningar om kommun och lands-ting som arbetsgivare för myter.

Två spridda uppfattningar om livet som anställd inom kom-mun och landsting är att de som arbetar i kommuner och lands-ting har arbetsmarknadens läg-sta löner och att lönerna inte är jämställda. Det här myten vill Sveriges Kommuner och Lands-ting slå hål på.

I ett debattinlägg på sin webbplats går de på offensiven och vill visa på en annan sida. De anser att den bild som förs fram i media och i den offentli-ga debatten inte stämmer.

– I vår sektor fi nns både hög- och lågavlönade. Genom att pu-blicera fakta vill vi hyfsa till och

balansera debatten, säger Håkan Sörman som är vd på Sveriges Kommuner och Landsting.

Med 1,1 miljoner människor inom vitt skilda yrken, allt från vård och teknisk skötsel till stads-

planering och administration, menar SKL att det är fel att uttala sig så generellt om denna sektor.

– Arbetsuppgifterna är va-rierande, vilket färgar av sig på lönerna, säger Håkan Sörman.

Det är främst de tunga, fysiska yrkena som dras med den dåliga imagen, just nu aktualiserat i och med vårdstrejken, men även tjänstemannayrken får en släng av samma slev.

Vi har här rapporterat om att kommuner och landsting är oattraktiva som arbetsgivare för nyutexaminerade jurister och ekonomer. Lönen anses där vara en av de viktigaste anledningar-na till att de unga vill söka jobb på annat håll.

Visserligen är lönerna inte bland de högsta, men de är inte heller lägst. Enligt SCB:s löne-statistik för 2007 ligger en ge-nomsnittlig tjänstemannalön i privata företag på mellan 26 000 och 36 000 kronor beroende på bransch. I motsvarande yrken i kommuner är månadslönen cir-ka 27 000 kronor, och i lands-tinget drygt 29 000 kronor. n

Konkurrensverket guidar till nya LOU

Upphandlingsreglerna – en introduktion

Offentlig sektor är ingen låglönesektor. Det menar i alla fall Håkan Sörman som är vd på Sveriges Kommuner och Landsting. Han pekar på att det fi nns både välavlönade och lågavlönade inom offentlig sektor.

På Konkurrensverkets hemsida kan du ladda hem en skrift om de nya upphandlingsreglerna som började gälla från den 1 januari år.

Kommunledningskontoret söker

Kvalificerad upphandlare till upphandlingsenhetenFör mer information se vår hemsida www.molndal.se eller ring 031-315 10 10.


59www.upphandling24.se

krönika

LeverantörsguidenLeverantörer med vana att betjäna offentlig sektor.

Billigare konferensermed BokningsBolagetsauktionswebb!

www.bokningsbolaget.seTel 08 506 285 00 • 031 701 01 10

Om du annonserar på den här sidan i Upphandling24 når du upphandlingschefer, ekonomi chefer samt IT-chefer inom samtliga kommuner och landsting. Du når också de 150 största statliga myndigheterna och de 1 000 största upphandlarna!

Just nu har vi erbjudande så att ni kan annonsera konternuerligt i både tidningen och på webben billigt.

Kontakta Emilia Kax på telefon 0736-151020 eller [email protected] om du vill veta mer.

Vill du göra affärer med offentlig sektor?

Dagliga nyheter på webben om offentlig upphandling

www.uh24.se

guiden

UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2008

leverantörsguide 2008-05.indd 59leverantörsguide 2008-05.indd 59 2008-05-29 23:16:202008-05-29 23:16:20

KLICKA www.fujitsu-siemens.se/kampanj

BESTÄLL hos din Verva-återförsäljare. För mer information ring 08-588 882 80.

Tre små och lätta bärbara datorer som du använder bekvämt både på kontoret och resan. Med den senaste Intel® Centrino® processor-teknologin får du tillförlitliga prestanda och trådlös uppkoppling till nätet. Väljer du dessutom mobilt bredband (UMTS/HSDPA, 3G/Turbo 3G) blir du maximalt mobil. Du väljer fritt mellan en dator med Wide XGA+ 15.4”-skärm och lite högre vikt eller en ultraportabel dator med något mindre skärm och lägre vikt. Vad du än väljer betalar du samma pris.

Centrino, Centrino logo, Core Inside, Intel, Intel logo, Intel Core, Intel Inside logo, är varumärken eller registrerade varumärken tillhörande Intel Corporation eller dess dotterbolag i USA och andra länder. Priserna är rekommenderade företagspriser och gäller till och med 080630. Priserna kan ej kombineras med andra rabatter eller avtal. Rätten till pris- och teknikförändringar förbehålles. Kontakta din Verva-återförsäljare för Verva-priser. Vi reserverar oss mot eventuella feltryck. Hyr fördelaktigt via Fujitsu Siemens Finans. Rent4U per månad avser 36 månaders avtal och är angivet exkl.moms. Aviseringsavgift 40:–, uppläggningsavgift 425:– och kontantinsats 0:–. Gäller endast för juridisk person. Villkoren för våra garantier, vår service och support hittar du på www.fujitsu-siemens.se.

Välj inbyggd 3G – total mobilitet!ESPRIMO Mobile D9500, M9400 och U9200

Intel® Centrino® processor teknologi - Intel® Core™2 Duo processor T7300 - (2,0 GHz, 4 MB 2LC, 800 MHz FSB) - Intel® 965GM Chipset - Intel® PRO/Wireless LAN

Äkta Windows Vista® Business 2GB Minne 120GB Hårddisk Mobilt bredband (UMTS/HSDPA, 3G/Turbo 3G) som tillval, DVD-brännare, Bluetooth, LAN, TwinLoad XP DVD, Office Ready

Skärmstorlek och vikt:D9500: 15.4” Wide XGA+, 2.6kgM9400: 14.1” Wide XGA, 2.2kgU9200: 12.1” Wide XGA, 1.8kg

ESPRIMO Mobile D9500, M9400 och U9200Art.nr: VFY:D9500-01NC, VFY:M9400-01NC, VFY:U9200-01NC

6.995:- exkl. moms 8.744:- inkl. moms

204:- Rent4U hyra/mån

Med UMTS/HSDPA (3G)Art.nr: VFY:D9500-02NC, VFY:M9400-02NC, VFY:U9200-02NC

7.995:- exkl. moms 9.994:- inkl. moms

233:- Rent4U hyra/mån

Fujitsu Siemens Computers rekommenderar Windows Vista® Business.

VER

KE

T F

ÖR

FÖRVA LTNINGSU

TV

EC

KLI

N

GVERVA

POSTTIDNING B ECONOMIQUEIDG AB 106 78 STOCKHOLM

fujitsu.indd 1fujitsu.indd 1 2008-05-29 16:15:312008-05-29 16:15:31