16 2013-14877 Bilaga 1 Stockholms vattenprogram …miljobarometern.stockholm.se/content/docs/vp/Vatten... · 2013. 11. 27. · lms rap 2013 vatte port nprog 201 ram 2 . Stockholms

St

Lä

Nov

tockho

äges

vember

olms

srap

2013

vatte

pport

nprog

t 201

gram

12

�

Stockholms vattenprogram - Lägesrapport 2012

November 2013

Dnr: 2013-14877

Utgivare: Miljöförvaltningen

Kontaktperson: Magnus Sannebro

Omslagsfoto: Magnus Melin, Johnér

Förord

Stockholms stads program för vatten-vårdsarbetet omfattar åren 2006 till 2015. Vattenprogrammet anger hur staden arbetar för att vattenområdena ska uppnå en god ekologisk status enligt EU:s vattendirektiv. Programmet innehåller mål och åtgärder för hur Stockholm ska få renare vatten i sjöar och vattendrag samt värna och utveckla vat-tenområdena ur rekreationssynpunkt. Vattenprogrammet godkändes av kommun-fullmäktige den 12 juni 2006.

Enligt kommunfullmäktiges beslut ska ge-nomförandet av vattenprogrammet följas upp. Med hjälp av indikatorer görs en bedömning av måluppfyllelsen för de övergripande må-len i programmet. Dessa bedömningar aggre-geras sedan till sammanfattande bedömningar för de två målområdena Miljökvalitet och Rekreation. Denna lägesrapport omfattar data och bedömningar t.o.m. år 2012

Vattenkvaliteten i de flesta sjöarna i Stock-holm har stadigt förbättrats. Tillrinnande vatten har blivit renare genom att avloppsut-släpp har renats eller förts över till de stora reningsverken. Restaureringsåtgärder har vidtagits i sjöarna vilket varit av stort värde för att åstadkomma en bättre vattenkvalitet. Staden har också genomfört flera åtgärder för att förbättra förutsättningarna för ett rikt växt- och djurliv.

Miljöförvaltningen har 2012 påbörjat över-vakning av biologiska kvalitetsfaktorer som utgör underlag för bedömning av den ekolo-giska statusen i stadens ytvatten. Ett över-vakningsprogram för miljögifter löper sedan 2009. Dessa kommer att utgöra viktiga un-derlag för framtagande av åtgärder inom de olika vattenområdena.

Genomförandet av åtgärder avrapporteras i särskilda Årsrapporter. Mer information om tillståndet i stadens sjöar och vattendrag samt vilka åtgärder som genomförts eller pågår

finns på Stockholms miljöbarometer, miljobarometern.stockholm.se/vatten

Miljöförvaltningen ansvarar för samordning och uppföljning av mål och åtgärder i vatten-programmet. Till stöd för uppföljningen har underlag tagits fram av Stockholm Vatten, idrottsförvaltningen, exploateringskontoret, Länsstyrelsen, Naturhistoriska riksmuseet samt ideella fiskevårdsorganisationer. Rap-porten har skrivits av Per Owe Molander och Magnus Sannebro på miljöförvaltningen.

Ny Handlingsplan för god ekologisk och kemisk status 2021

Alla stadens vattenområden påverkas mer eller mindre av att de ligger i ett storstadsom-råde och det återstår fortfarande mycket att göra för att miljökvalitetsnormerna fastställda enligt EU:s vattendirektiv ska uppnås. Av tio vattenförekomster som berör Stockholms kommun uppnås inte god ekologisk status i sju fall och i fyra vattenförekomster uppnås inte god kemisk status

Enligt beslut i kommunfullmäktige 2012 ska miljö- och hälsoskyddsnämnden ta fram en handlingsplan för god ekologisk och kemisk status år 2021. Ett förslag kommer att presen-teras under 2014 som innebär en anpassning av nuvarande vattenprogram till vattendirek-tivet med tydligare fokus på vattenkvalitet och åtgärder. Det innebär att åtgärder som främst avser rekreation och friluftsliv inte kommer att ingå i arbetet med att uppnå mil-jökvalitetsnormerna i stadens vattenföre-komster.

Målet är att stadens vattenvårdsarbete ska samordnas med vattenförvaltningens sexåriga planeringscykler, och innehålla konkreta åtgärder för att uppnå beslutade miljökvali-tetsnormer för ytvatten och grundvatten.

Gunnar Söderholm

Förvaltningschef

Miljöförvaltningen

Innehåll

Inledning ........................................................................................... 6 Stockholms sjöar och vattendrag ..................................................................... 6 EU:s vattendirektiv .............................................................................................. 7 Stockholms vattenprogram ............................................................................... 11 Uppföljning av vattenprogrammets mål .......................................................... 13

Målområde 1. Miljökvalitet .............................................................. 14 Kvaliteten på tillrinnande vatten ...................................................................... 15 Volymen tillrinnande vatten .............................................................................. 18 Biologisk mångfald ............................................................................................... 20 Grundvattnets kvalitet ........................................................................................ 23 Grundvattennivåer ............................................................................................... 24 Förorenade mark- och sedimentområden..................................................... 25 Mälaren som dricksvattentäkt .......................................................................... 27 Kompensation vid exploatering ........................................................................ 28

Målområde 2. Rekreation ................................................................ 29 Vattenspeglar och stränder ............................................................................... 30 Strandbad ............................................................................................................... 32 Strandpromenader .............................................................................................. 34 Båtliv ....................................................................................................................... 35 Fiske ........................................................................................................................ 36

Genomförda åtgärder 2006-2012 ................................................... 39 Mål för miljökvalitet ............................................................................................ 39 Mål för rekreation ............................................................................................... 42

Ordlista ............................................................................................. 44

Stockholms vattenprogram – Lägesrapport till kommunfullmäktige Inledning

- 6 -

Inledning

Stockholms sjöar och vattendrag

I Stockholms stad finns 15 sjöar, varav tio ligger helt inom kommunens gränser. Delar av Mälaren och Saltsjön och dess vikar, delar av två större vattendrag och några mindre

vattendrag samt ett större våtmarksområde ligger också i kommunen. Kartan nedan visar Stockholms sjöar och vattendrag, så som de benämns i Stockholms vattenprogram.

De två största miljöproblemen i Stockholms sjöar är övergödning och miljögifter. Sjöar-nas tillstånd uppvisar en stor variation. Vissa är kraftigt övergödda och/eller har starkt förorenade bottensediment, medan andra är

förhållandevis rena. Alla vattenområden på-verkas mer eller mindre av att de ligger i ett storstadsområde. Avrinningen från bebyg-gelse, industriområden, vägar och parke-ringsplatser innehåller större mängder nä-

StockhInledni

ringsäämnemarkupplaavloptallergrundmar ugenom

Månghar byganskviktigoch v

EU:

EU:s och vKommde är ningemyndför drning. jökva

Vattevattentetsnorekom

Äveni landgramklassnför ytkm2, km2 oför ku

holms vattenpring

ämnen, metaen än vatten sk. Bottnarna iagrade föroreppsutsläpp sor och miljögidvattnet i maut i sjöar ochm till föroren

ga vattendragyggts ut och ka ovanliga igt att skyddavåtmarker som

:s vatten

ramdirektiv vattendrag, kmunerna beransvariga fö

en enligt plandighet enligt ricksvattenpr Kommunern

alitetsnormer

endelegationendistrikt beslormer och åtmsterna inom

n om vattendidet har Sverig

m valt en nedrning och bestvattenförekotillrinningso

och vattenomustens och sk

rogram – Läges

aller och skadsom kommerinnehåller oceningar från om nu har upfter förekom

arken. Grundh vattendrag oningsbelastni

g har försvunströmmande

i Stockholm.a och bevara m finns kvar

direktiv

för vatten omkustvatten ochrörs av direktör mark- och n- och bygglmiljöbalken

roduktion ocna är ansvarirna följs.

en för Norra lutade 2009 tgärdsprogramm vattendistri

irektivet omfge i nuvaranre storleksgräslut om miljöomster. Det i

områden för vmråden inom kärgårdens y

srapport till ko

dliga organisr från natur-ckså gamla, industrier oc

pphört. Tungmmmer också i dvattnet strömoch bidrar däingen.

nnit när stadee vatten är idDet är därfö

de vattendrar.

mfattar sjöarh grundvattetivet eftersomvattenanvän

agen, tillsyns samt ansvar

ch avloppsre-iga för att mi

Östersjöns om miljökvam för vattenfiktet.

fattar alla vade åtgärdspräns för statusökvalitetsnorinnebär sjöarvattendrag >en sjömil ut

yttersta öar.

ommunfullmäkt

- 7 -

ska

ch me-

m-äri-

en dag ör ag

r en. m nd-s-riga -il-

ali-fö-

atten ro-s-rmer r >1 10 tan-

tige

I Stockholmstrandbad. Bholms strandkelser förekoväderleken usens läge.

På webbplatmiljobarome

sas tillståndesamt vilka åteller föreslås

Nuvarande åsjöns vattendåtgärder för nästa åtgärds2015, utarbetill lokala åtgmer att omfaskilda störreflera mindreområden. Detifieras på mrande förslag

s stad finns nBadvattenkvadbad är överlommer från åunder badsäs

sen Stockholetern.stockho

et i varje ensktgärder som s.

åtgärdsprogradistrikt innehenskilda vattsprogram, föetar vattenmygärdsprogramatta avrinning vattenförekoavrinningso

et innebär attmer lokal nivå

g till indelnin

nu totalt 30 oaliteten vid Slag god. En dår till år berosongen och b

lms miljöbarolm.se/vatten

kilt vattenomgenomförts,

am för Norrahåller inga spttenförekomsör vilket beslyndigheten um. Underlagegsområden fomster altern

områden s.k. t åtgärdsbehoå Se karta meng:

officiella tock-

del avvi-oende på badplat-

rometer, n redovi-mråde,

pågår

a Öster-pecifika ster. Inför ut tas

underlag en kom-för en-nativt för åtgärds-

ov iden-ed nuva-

Vattenmyndighetens nuvarande förslag till nya åtgärdsområden som berör Stockholms kommun. Ett åtgärdsområde omfattar ett större avrinningsområde samt den Mälar- eller kustbassäng det mynnar i. Den röda linjen är gränsen för Stockholms stad. Källa Länsstyrelsen Stockholms län.

STATUSKLASSNING OCH MILJÖKVALITETSNORMER

Varje ytvattenförekomsts ekologiska status bedöms i fem klasser: hög, god, måttlig, otill-fredsställande och dålig. God ekologisk sta-tus har juridisk status som lagstadgad miljö-kvalitetsnorm enligt miljöbalken men är inte en gränsvärdesnorm. För vattenförekomster som klassas som modifierade p.g.a. fysiska förändringar gäller att de ska uppnå god pot-ential. Vattendelegationens beslut 2009 inne-bar att alla ytvattenförekomster som idag inte

uppnår god ekologisk status har en tidsfrist till år 2021, på grund av att det inte anses realistiskt att uppnå god status redan till 2015.

Kemisk status innebär en bedömning av hal-ter av olika miljöfarliga ämnen. De ämnen som ingår i klassificeringen är 45 prioriterade ämnen som EU har gemensamma miljökvali-tetsnormer för. Miljökvalitetsnormerna för kemisk ytvattenstatus är gränsvärdesnormer


- 9 -

och bedöms som god eller uppnår ej god. När det gäller kvicksilver överskrids miljökvali-tetsnormen i hela landet och Vattenmyndig-heterna har beslutat om undantag från miljö-kvalitetsnormen med tillägget att halterna

inte bör öka. Liksom för den ekologiska sta-tusen är målet att alla vattenförekomster ska uppnå god kemisk status till år 2015, men de vattenområden som idag inte uppnår god kemisk status har en tidsfrist till år 2021.

STOCKHOLMS NUVARANDE VATTENFÖREKOMSTER

Tio vattenförekomster berör i nuläget Stock-holms kommun. Av dessa uppnår idag tre god ekologisk status och sex uppnår god kemisk status (se tabell 1). Vid klassningen 2009 klassades den kemiska statusen genom-gående som ”God” i de fall underlag för be-dömning saknades. Övergödningen är ge-

nomgående orsaken till att sju vattenföre-komster inte når god ekologisk status eller potential. Fyra vattenförekomster uppnår inte god kemisk status på grund av att halterna av tributyltenn (TBT) överstiger miljökvalitets-normen.

Vattenförekomster beslutade 2009

Ekologisk status Kemisk status*

Drevviken Sjö Måttlig God

Magelungen Sjö Måttlig God

Mälaren-Görväln Sjö God God

Mälaren-Stockholm Sjö God Uppnår ej

Bällstaån Vattendrag Dålig God

Norrström Vattendrag God Uppnår ej

Tyresån-Forsån Vattendrag Måttlig God

Brunnsviken Övergångsvatten Otillfredsställande God

Lilla Värtan Övergångsvatten Måttlig Uppnår ej

Strömmen Övergångsvatten Måttlig Uppnår ej

* Exklusive kvicksilver

Kvantitativ status Kemisk status

Stockholmsåsen-Silverdal** Grundvatten God God

Trollbäcken** Grundvatten God* God

* En mycket liten del av denna förekomst finns inom Stockholms stad.

Tabell 1. Förteckning över status för ytvatten- och grundvattenförekomster i Stockholms stad enligt Vattendelegat-ionens beslut 16 december 2009.


- 10 -

PRELIMINÄRA TILLKOMMANDE VATTENFÖREKOMSTER

EU-kommissionen har vid utvärdering av Sveriges genomförande av vattendirektivet påpekat att vi behöver minska storleksgrän-sen för sjöar så att alla relevanta vattenföre-komster omfattas av direktivets miljömål. Därför föreslås flera förändringar. Ytvatten som omfattas av andra EU-direktiv t.ex. bad-vattendirektivet och Natura 2000 blir preli-

minärt vattenförekomster. Stora vattenföre-komster delas även in i flera mindre, bl. a Mälaren. Nedanstående tabell visar prelimi-nära tillkommande vattenförekomster, inklu-sive bedömningar av ekologisk status, i de fall de är gjorda. Preliminära bedömningar av kemisk status saknas.

Preliminära tillkommande vattenförekomster

Ekologisk status (preliminär)

Flaten Sjö God

Judarn Sjö Hög

Kyrksjön Sjö God

Långsjön Sjö Måttlig

Mälaren-Görväln Sjö Ej bedömd

Mälaren-Fiskarfjärden Sjö Ej bedömd

Mälaren-Riddarfjärden Sjö Ej bedömd

Mälaren-Rödstensfjärden Sjö Ej bedömd

Mälaren-Ulvsundasjön Sjö Ej bedömd

Mälaren-Årstaviken Sjö Ej bedömd

Råcksta Träsk Sjö Måttlig

Sicklasjön Sjö Måttlig

Trekanten Sjö Måttlig

Ältasjön Sjö Måttlig

Igelbäcken Vattendrag Måttlig

Husarviken Övergångsvatten Ej bedömd

Tabell I1. Förteckning över preliminära tillkommande ytvatten- och grundvattenförekomster i Stockholms stad, nuvarande ekologisk status. Förslag från Vattenmyndigheten 2013, (www.viss.lst.se)

Utökningen av antalet vattenförekomster i Stockholm innebär att:

Antalet ytvattenförekomster utökas från 10 till 24.

Stockholms delar av Mälaren utökas från två till sex vattenförekomster.

Grundvattenförekomsterna utökas från en till två, men bägge förekoms-terna är i huvudsak belägna i angrän-sande kommuner.

Laduviken, Lillsjön och Nackaån de-finieras i VISS som övriga vatten och kommer därför inte att omfattas av miljökvalitetsnormer.

Fastställande av tillkommande vattenföre-komster och andra ändringar sker i samband med att vattenmyndigheterna tar beslut om nästkommande förvaltningsplaner, åtgärds-program och miljökvalitetsnormer i decem-ber 2015. Viktigt att notera är att det bara gjorts preliminära bedömningar av ekologisk status för några av de tillkommande vattenfö-rekomsterna. Bedömningarna bygger på upp-gifter från befintliga övervakningsdata. Till-kommande data från pågående övervakning kan därför ändra klassningarna, vilket där-med också kan påverka åtgärdsbehoven.

Stockholms vattenprogram – Lägesrapport till kommunfullmäktige

- 11 -

MILJÖÖVERVAKNING

Miljöförvaltningen har 2012 påbörjat över-vakning av biologiska kvalitetsfaktorer i befintliga och vissa av de tillkommande vat-tenförekomsterna i Stockholms stad. Resulta-ten är viktiga för rättvisande bedömningar av den ekologiska statusen i stadens ytvatten. Övervakningen är ett komplement till Stock-holm Vattens ordinarie vattenprovtagningar i Stockholms sjöar, vattendrag och saltsjö-vikar.

Miljöförvaltningen genomför sedan 2009 också årlig övervakning av miljögifter i yt-vatten och fisk i tre olika vattenförekomster i staden (Årstaviken, Strömmen och Drevvi-

ken), vilket ger ökad kunskap om den ke-miska statusen. Provtagningen omfattar inte samtliga prioriterade ämnen utan de som bedöms vara relevanta för Stockholm. Miljö-giftsövervakning är generellt sett mycket kostsamt vilket utgör en begränsning för hur många vattenområden som kan provtas. Ut-ökningen av vattenförekomster som omfattas av miljökvalitetsnormer innebär att det bör övervägas om fler vattenområden ska inklud-eras i övervakningsprogrammet för miljögif-ter. Under 2013 genomförs miljögiftsunder-sökning även i Brunnsviken.

Stockholms vattenprogram

Stockholms stads program för vattenvårdsar-betet gäller för åren 2006 till 2015. Vatten-programmet innehåller mål och åtgärder för hur vi ska få renare vatten i Stockholms sjöar och vattendrag samt värna och utveckla vat-tenområdena ur rekreationssynpunkt. Vatten-programmet godkändes av kommunfullmäk-tige den 12 juni 2006.

Stockholms vattenprogram omfattar alla sta-dens vattenområden. Grundvatten ingår också, medan dricksvatten inte omfattas av

programmet. Programmet anger hur staden arbetar för att vattenområdena ska uppnå en god ekologisk status enligt EU:s vattendirek-tiv. Några av Stockholms vattenområden delas av flera kommuner, vilket kräver sam-arbete över kommungränserna. Exempel på sådant samarbete är Tyresåns vattenvårdsför-bund, Bällstaågruppen, Igelbäcksgruppen samt Svealands Kustvattenvårdsförbund.

TVÅ MÅLOMRÅDEN - MILJÖKVALITET OCH REKREATION

Syftet med Vattenprogrammet är att uppnå och bevara en god vattenkvalitet i sjöar och vattendrag. Förhållandena för naturligt före-kommande växter och djur ska vara så gynn-samma som möjligt. Stadens vattenområden är också av stor betydelse för rekreation och friluftsliv. Vattenprogrammet är därför indelat i två målområden, Miljökvalitet och Rekreation under vilka det finns övergri-pande mål som gäller samtliga sjöar och vat-tendrag. För varje övergripande mål finns åtgärder föreslagna som ska bidra till att uppnå målet. En del av åtgärderna är av övergripande karaktär, medan flesta är mer avgränsade och avser ett specifikt vattenom-råde.

Vattenprogrammet hade ursprungligen 2015 som målår för när god vattenstatus skulle

uppnås i staden. Genom Vattenmyndighetens beslut 2009 om miljökvalitetsnormer och förvaltningsplan infördes tidsundantag till år 2021 för när miljökvalitetsnormerna ska uppnås. När beslutet om vattenprogrammet togs 2006 var god vattenstatus inte definierat. God vattenstatus definierades genom Vat-tenmyndighetens beslut 2009.

Stockh

Målo

StockSenasuppnåtendir

ORG

Genogärdestads gramberörStockion hdär Mninge

holms vattenpr

område 1. M

kholm ska hst 2021 ska Så den status rektiv.

GANISATIO

omförandet aer är främst eförvaltninga

mmet har gemrda förvaltninkholm Vattenar införts för

Miljöförvaltnen.

rogram – Läges

Miljökvalite

ha en god vaStockholms vsom föreskri

N

av Vattenprogett ansvar förar och bolag.

mensamt tagitngarna tillsamn AB. En särr stadens vattingen ansvar

srapport till ko

et

attenstatus.vattenområdeivs i EU:s va

grammets åt-r Stockholms Vattenpro-

ts fram av demmans med rskild organistenvårdsarberar för samor

ommunfullmäkt

- 12 -

. en

at-

-s

e

sat-ete, rd-

tige

Målområde

Stockholmstraktiva rekVattenvägarhållas och utbildning skaturvärden. Fkreation ska

Följande förtenprogramm

Milj

Stoc

Traf

Exp

Stad

Idro

Stad

e 2. Rekrea

s vattenomrkreationsom

och upplevetvecklas. Vid

a friluftsintresunktionshindbeaktas.

rvaltningar ocmets organisa

öförvaltning

ckholm Vatte

fikkontoret

loateringsko

dsbyggnadsko

ttsförvaltnin

dsdelsförvaltn

ation

råden ska vamråden för aelsevärden skd naturreservssen vägas mdrades behov

ch bolag ingation:

gen

en AB

ontoret

kontoret

ngen

ningarna

ara at-alla. ka bibe-vats-mot na-v av re-

går i Vat-


- 13 -

Uppföljning av vattenprogrammets mål

Enligt kommunfullmäktiges beslut 2006 gjordes en första uppföljning av de två mål-områdena Miljökvalitet och Rekreation 2009. Denna uppföljning är den andra i ord-ningen.

Bedömningen av måluppfyllelsen för respek-tive övergripande mål görs med hjälp av indikatorer. Dessa bedömningar aggregeras sedan till en sammanfattande bedömning för respektive målområde. Det är viktigt att be-tona att för vissa av de övergripande målen baseras bedömningarna främst på kvalitativa expertutlåtanden.

Arbetet med uppföljningen av de övergri-pande målen har inriktats på att, om möjligt, utnyttja befintliga indikatorer/nyckeltal som stadens förvaltningar och bolag redan använ-

der. En grundprincip har varit att inte föreslå indikatorer där det är osäkert om det går att mäta utvecklingen. Tillgången på data har därför i hög grad styrt arbetet med framta-gande av indikatorer.

För några indikatorer saknas data för de sen-aste åren. I vissa fall kan data endast redovi-sas från ett undersökningstillfälle, vilket in-nebär att någon trend inte kan bedömas. Ofta beror detta på resursbrist. Miljöövervakning av vattenområden är som regel kostsamt, t.ex. grundvattenprovtagningar och analyser av miljögifter. Vissa data kommer från externa aktörer, t.ex. fiskeklubbar där arbetet bedrivs på ideell basis, vilket innebär att kontinuite-ten inte alltid kan garanteras.

På webbplatsen Stockholms miljöbarometer, miljobarometern.stockholm.se/vatten redovisas vattenprogrammets

mål, indikatorer, tillståndet i varje enskilt vattenområde samt vilka åtgärder som genomförts, pågår eller föreslås.

Stockholms vattenprogram – Lägesrapport till kommunfullmäktige Målområde 1. Miljökvalitet

- 14 -

Målområde 1. Miljökvalitet

Stockholm ska ha en god vattenstatus

Senast 2021 ska Stockholms vattenområden uppnå den status som föreskrivs i EG:s ramdirektiv för vatten.

Sammanfattning

Vattenkvaliteten i de flesta sjöarna i Stock-holm har förbättrats de senaste 10-20 åren. Det tillrinnande vattnet har blivit renare ge-nom att avloppsutsläpp har renats eller förts över till de stora reningsverken. Restaure-ringsåtgärder har också vidtagits i sjöarna vilket varit av stort värde för att åstadkomma en bättre vattenkvalitet. Den förbättring som fortfarande sker i många sjöar beror delvis på att tillförseln av föroreningar minskar. Idag renas t.ex. ca 45 % av vattnet från högtrafike-rade vägar, eftersom avrinningen från vägar betraktas som kraftigt förorenad.

Avledning av vatten från bostadsområden, gator och andra områden i staden har medfört att tillrinningen till många sjöar och vatten-drag har blivit mindre än den ursprungliga. Minskad tillrinning gör att vattenomsättning-en försämras och sjöarnas förmåga att tåla föroreningar blir mindre.

Staden har genomfört flera fysiska åtgärder för att förbättra förutsättningarna för ett rikt växt- och djurliv. Ett övervakningsprogram för ekologisk status har tagits fram och mät-ningar har påbörjats under 2012. Övervak-ningen utgör en grund för statusklassning av kommunens samtliga vattenområden, och utgör ett viktigt underlag för framtagande av åtgärder.

Grundvattnet i Stockholm är tydligt påverkat av stadsmiljön. Kvaliteten på Stockholms

grundvatten varierar geografiskt men är gene-rellt sett dålig. Kvaliteten bedöms komma att förbättras, men eftersom Stockholms grund-vatten generellt har låg omsättning tar det lång tid innan förbättringar syns.

Den naturliga grundvattenbildningen begrän-sas av hårdgjorda ytor och vattnet leds bort i ledningssystem, tunnlar och ledningsgravar. Grundvattennivåerna i Stockholm har mätts under en längre tid och mäts nu i ca 300 rör över hela staden.

Många mark- och sedimentområden i Stock-holm är förorenade på grund av de verksam-heter som tidigare har bedrivits där, eller fortfarande pågår. Länsstyrelsen arbetar med att inventera och riskbedöma misstänkt föro-renade områden i länet.

Mälaren försörjer ca 2,5 miljoner människor med dricksvatten. Det är den enda dricksvat-tentäkten för Stockholmsområdet, med un-dantag av Bornsjön som är reservtäkt. Av det totala utflödet, normalt 4-5 miljarder kubik-meter per år, tas ungefär 5 % (räknat som ett årsgenomsnitt) ut av vattenverken i Stock-holm – Norsborg, Lovö och Görväln. Vatten-kvaliteten vid vattenverken är god. Kvaliteten på det vatten som tas in till vattenverken kontrolleras regelbundet. Ett stort antal äm-nen analyseras upp till tre gånger per vecka. 2008 fattade Länsstyrelsen beslut om vatten-skyddsområde för Östra Mälaren.

Stockholms vattenprogram – Lägesrapport till kommunfullmäktige Målområde 1. Miljökvalitet

- 15 -

Kvaliteten på tillrinnande vatten

Övergripande mål 1.1 Kvaliteten på tillrinnande vatten ska vara sådan att en god vat-tenstatus uppnås i stadens vattenområden.

Alla stadens vattenområden påverkas mer eller mindre av att de ligger i ett storstadsom-råde. De två största miljöproblemen i Stock-holms sjöar, kustvatten och vattendrag är övergödning och miljögifter. Sjöarnas till-stånd uppvisar en stor variation. Tillrinningen till sjöarna i Stockholm utgörs till stor del av dagvatten, dvs. vatten som kommer från tät-bebyggelse, gator, parkeringsplatser m.m. Dagvattnet kan innehålla höga halter av både näringsämnen och skadliga ämnen som me-taller och organiska ämnen – olja, förbrän-ningsrester m.m. Det mest förorenade vattnet bedöms komma från högtrafikerade vägar.

Sjöbottnarna innehåller också gamla, upplag-rade föroreningar från industrier och av-loppsutsläpp som nu har upphört. Tungmetal-ler och miljögifter förekommer även i grund-vattnet i marken. Grundvattnet strömmar ut i sjöar och vattendrag och bidrar därigenom till föroreningsbelastningen.

Det effektivaste sättet att minska förorening-arna i dagvattnet är att använda bättre materi-al och produkter vilket kan göras i nypro-duktion, men det är ett långsiktigt arbete att förändra den befintliga infrastrukturen. Istäl-let används olika metoder för att rena dag-vattnet, främst genom sedimentering i dam-mar, underjordiska sedimentationsmagasin och skärmbassänger som byggs i sjöarna vid dagvattenutlopp.

Förorenat avloppsvatten tillförs också sjöarna genom bräddningar, dvs. utsläpp av en blandning av dagvatten och orenat spillvatten vid stora flöden från ledningssystemet. Höga flöden uppstår oftast i samband med inten-siva regnoväder. De största bräddmängderna under ett normalår släpps ut i Saltsjön och Mälaren och endast en liten del (knappt 1 %) i de mindre sjöarna. Årsnederbörden 2012 var nära det högsta värdet under hela 1900-talet (801 mm). Det kan konstateras att Stockholm Vatten inte klarar att uppnå rikt-värdet för bräddning enligt gällande mil-jödom, som är 325 000 m3 räknat som 10-årsmedelvärde.

Bedömning av måluppfyllelse

Vattenkvaliteten i de flesta sjöarna i Stock-holm har förbättrats de senaste 10-20 åren. I ett längre tidsperspektiv, sedan början av 1970-talet, har förbättringen i många sjöar varit mycket stor. Orsaken är främst att det tillrinnande vattnet blivit renare, bl.a. genom att avloppsutsläpp har renats eller förts över till de stora reningsverken. Ett mått på den förbättrade vattenkvaliteten är att totalfosfor-halten är lägre eller oförändrade i alla sjöar som undersöks regelbundet jämfört med me-delvärdet för respektive sjö för perioden 1990-1999.

Åtgärder i sjöarna, som vegetationsröjning, muddring, fastläggning av fosfor och tillsätt-ning av dricksvatten, har också varit av stort värde för att åstadkomma en bättre vatten-kvalitet. Den förbättring som fortfarande sker i många sjöar beror delvis på att tillförseln av föroreningar minskar.

Idag renas ca 45 % av vattnet från högtrafike-rade vägar, d.v.s. där trafikintensiteten övers-tiger 15 000 fordon per dygn. När den mängd föroreningar som kommer med tillrinningen blir mindre, ökar betydelsen av föroreningar som finns lagrade i sjöarna, framförallt i se-dimenten.

När det gäller siktdjupet är utvecklingen inte lika positiv. Mer än hälften av sjöarna uppvi-sar en negativ trend. Ökade halter av löst organiskt material har under de senaste två decennierna noterats för många sjöar och vattendrag i landet. Orsakerna till denna s.k. brunifiering är inte klarlagda.

Bottnarna i många sjöar och i Mälaren och Saltsjön innehåller höga halter av metaller och organiska miljögifter. Sedimentens för-oreningsinnehåll minskar troligen långsamt och vattenkvaliteten blir även av det skälet gradvis bättre. Ett enstaka år kan dock vat-tenkvaliteten, som bara bedöms med prover tagna i augusti, ofta bero på tillfälligheter som temperatur, nederbörd och vindförhål-landen.

StockhMålom

INDIK

Ande

Datakä

INDIK

Bräddtenomårsm

Alla Mäla

Datakä

INDIK

Andefosfor

Datakä

holms vattenprmråde 1. Miljökva

KATOR 1.1.1

el högtrafikera

älla: Stockholm V

KATOR 1.1.2

dat avloppsvmråden, årsvedelvärde.

vattenområdearen småsjöa

älla: Stockholm V

KATOR 1.1.3

el sjöar med mrhalt

älla: Stockholm V

rogram – Lägesalitet

ade vägytor

Vatten AB

2

vatten till Stovärden samt

n, 10-årsmedel ar

Vatten AB

3

minskad elle

Vatten AB

srapport till ko

med rening.

ckholms vat-rullande 10-

Saltsjön

er bibehållen

ommunfullmäkt

- 16 -

Högtrafiktensitetedagvattnleds orenlen vägyreningsaringsmag

Inga dagdes unde

-

Bräddnorenatsker frta emo

Bräddmmen hnätet f395 00

Enligt cessivtill högRiktväuppnå

Under under till Mäldrygt 2parten

Indikatminskajämförmedelvsjö. I udens gTre smkärret,augus

Sedanna, tydaluminbinda fminskaast i Bom fosstatuseen sva2012 hjämförtalet.

tige

kerade vägytoen överstiger 1net leds till avlonat ut i sjöar o

ytor där trafikdaanläggningar ägasin och skä

gvattenanlägger 2011-2012

ning innebär at spillvatten slärämst vid kraftot allt vatten.

mängderna vaar gradvis minfrån över 600 000 m3/år 2012

villkor från Mivt minskas för gst 325 000 m3

rdet (grönmartts.

2012 var årsnhela 1900-talelaren som till S200 bräddpunn av de brädda

torn visar andat eller är bibers senaste treåvärdet under p

urvalet ingår bgränser och sjmåsjöar/damm Lappkärret oti.

n 2007 har fosdligast är trendniumbehandladfosfor i bottenat i Råcksta Tällstaviken oc

sforhalten fortfen förbättras u

ag ökning av fohade alla sjöart med medelv

or är vägar och5 000 fordon

oppsreningsveoch vattendragagvattnet rena

är dagvattendarmbassänger.

ningar för trafi

att en blandninäpps ut från leiga regn då le

arierar till stor nskat genom f000 m3/år i bö.

ljödomstolen satt senast 2013/år räknat somrkerat i diagram

nederbörden net. Det bräddaSaltsjön. Ett fåkter som rappade volymerna

elen sjöar därehållen sedan årsmedelvärdeperioden 1990åde sjöar somöar som angrä

mar på Djurgårch Spegeldam

forhalterna miden i Långsjöndes år 2006 resedimenten. Hräsk och i delah Karlbergskafarande är myunder senare osforhalten unr lägre eller ofärden för resp

h trafikleder däper dygn. Traerk, renas lokag. Indikatorn vas lokalt. Exemammar, sedim.

ikdagvatten fä

ng av dagvatteedningsnätet. edningsnätet in

del med nedeförbättringar i örjan av 1990-

ska bräddning10 som riktvärm 10-årsmedemmet) har där

nära det högstades lika storaåtal bräddutlopporterats står fa.

r totalfosforhal90-talet. I ber

et för 18 sjöar0-1999 för resm ligger helt inänsar till Stocrden ingår intemmen. Mätnin

inskat i de flesn och Trekanteespektive 201Halterna har oar av Mälarenanalen-Klara Sycket hög i Lillsår. Kyrksjön v

nder de senasförändrade fospektive sjö und

är trafikin-afik-alt eller isar ande-mpel på

mente-

ärdigställ-

en och Bräddning nte hinner

erbörden lednings-

-talet till ca

gen suc-rde uppgå elvärde. rmed inte

ta värdet a volymer pp av de för mer-

lten har räkningen r med pektive om sta-kholm.

e: Isblads-gen sker i

sta sjöar-en som 1 för att

också – tydlig-

Sjö. Även sjön har visar dock ste åren. sforhalter der 1990-

StockhMålom

INDIK

Andedjup.

Datakä

INDIK

Metatetsno

Alla Kad

Datakä


KATOR 1.1.4

el sjöar med ö

älla: Stockholm V

KATOR 1.1.5

llhalter i ytvaorm/gränsvä

a metaller Kodmium Krom

älla: Miljöförvaltn


4

ökat eller bib

Vatten

5

atten i relatioärde

oppar Zink Bly

ningen, Miljögifts

srapport till ko

behållet sikt-

n till miljökva

Nickel

sövervakning ytva

ommunfullmäkt

- 17 -

Siktdjusjöar m

I beräkmedelvsjö. I udens gTre smkärret,august

Ökadesenastvattenett ökaväxter sannoav Sto

ali-

atten

j

j

tige

upet ska öka i med tillfredsstä

kningen jämfövärdet under p

urvalet ingår bgränser och sjmåsjöar/damm Lappkärret oti.

e halter av löstte två decenndrag i landet. at flöde av nedpå land. Brun

likt är en orsaockholms sjöar

Provtagning i Årstaviken, Saårligen. Indikaprovpunkternagränsvärde.

Den genomsnjämförs med eett mätindex. jämförs med gav koppar, krovårdsverkets 100 innebär avärdet, 50 innvärdet.

Mätserien "Alindexet för derar att halternDet är för tidigkanta.

Stockholms sällande siktdju

rs senaste treperioden 1990åde sjöar somöar som angrä

mar på Djurgårch Spegeldam

t organiskt maierna noteratsDenna s.k. br

dbrytningsprodnifieringen påvk till att siktdjur under senare

ytvatten inledaltsjön och Dratorn visar mea i relation till

nittliga halten fett relevant jämHalterna av bgällande miljökom och zink jäförslag till grän

att halterna liggebär att halten

la metaller" äre redovisade ma totalt sett hagt att avgöra o

sjöar eller bibeup.

eårsmedelvärd0-1999 för resm ligger helt inänsar till Stocrden ingår intemmen. Mätning

aterial har unds för många sjörunifiering orsadukter från fraverkar siktdjupupet har minske år.

ddes hösten 20revviken och getallhalter för dmiljökvalitetsn

för alla mätpumförvärde för

bly, kadmium okvalitetsnorm

ämförs med Nnsvärde. Ett vger i nivå medn är hälften av

r ett medelvärdmetallerna. Dear ökat lite sedom trenderna ä

ehållas i

det med pektive om sta-kholm.

e: Isblads-gen sker i

er de öar och akas av amför allt pet, vilket kat i flera

009 i genomförs de tre norm eller

nkter att skapa

och nickel . Halterna atur-

värde på d jämför-v jämför-

de av etta indike-dan 2010. är signifi-

StockhMålom

Voly

Överbibeh

Månghar bystadsostadesjöar urspr

Minsen förföroredrag hoch toovanlskyddgällervästrasjöarn

Bällsbebygklassaklassalikt atningaflera att go

Igelbsenaskväveskydddömsling ihar dtydligbyberinsatsmed Fmen enatur

Forsåsjön Mtillrinandraråde. höga vattenlåga t


ymen til

rgripande mhållas eller ö

ga vattendragyggts ut. Avområden, gan har medföroch vattendr

rungliga.

kad tillrinninrsämras och eningar blir mhar också föorrläggning. liga i Stockhda de vattendr detta Bällsta Stockholmna Magelung

taån är starkggelse och dad som dåligad som god (tt omklassasar i mynningmiljögifter f

od kemisk sta

äckens vatteste decenniete där halterndsvärda fiskas som fortsattinom Stockhock noteratsg uppgång virg, där mer oser har gjortsForsån det ben stor del avrliga tillrinnin

åns vattenkvaMagelungennningsområda hälften utgöHalterna av och något hö

n. Metallhalttill måttliga.


lrinnand

mål 1.2 Volymökas.

g har försvunvledning av vator och andrrt att tillrinnirag har blivit

ng gör att vatsjöarnas förmmindre. Sjöarsvunnit genStrömmand

holm och det drag som finntaån och Igel

m samt Forsången och Drev

kt påverkad aden ekologiskg. Den kemis(2009) men k 2015 med sen som visar

förekommer atus inte upp

enkvalitet hart, förutom för

na har ökat. Tarten grönlint god. En nedolms stads d, vilket kontrid lokaler i Somfattande bs. Igelbäckenäst bevaradev vattnet harngsområdet

alitet påverka. Ungefär hä

de utgörs av nörs av Larsbofosfor och kögre än i Materna i bottne

srapport till ko

e vatten

men tillrinn

nnit när stadevatten från boa områden i ingen till måt mindre än d

ttenomsättnimåga att tålaar och vattennom utdiknine vatten är idär viktigt attns kvar. Särslbäcken i norn som förbinvviken.

v dagvatten ka statusen ärska statusen äkommer sanntöd av provtar att halter avi så höga hal

pnås.

r förbättrats dr kadmium o

Tätheten av dng i bäcken bdgång för gröel av bäckenrasterar mot

Solna och Suniotopvårdand

n är tillsamme vattendrager avletts från

as i hög gradälften av åns naturmark, doda industrio

kväve är måttagelungens yen är i allmän

ommunfullmäkt

- 18 -

ande vatten

en o-

ånga den

ing-a n-ng dag t skilt rd-

nder

från r är no-ag-v lter

det och den be-ön-

n en nd-de

mans et, det

d av

den om-tligt

yt-nhet

tige

n till staden

Bedömning

Det är i allmnågonting åtrinningsomrdens utvecklvara fråga omdet är bättre vattenområddock så långlokalt och inavrinningsomvatten i störregna tomtenvattennätet.balansen i Stkan lokalt va

s sjöar och

g av måluppf

mänhet inte mt de stora förådena, som gling. I några m vatten somatt leda bort

den. Vid nybygt som möjlignte avleda detmrådet. I villre utsträckninistället för a

Betydelsen ftockholm är ara stora och

vattendrag

fyllelse

möjligt att görrändringarna genomförts ffall kan det

m är så föroret det från känyggnation bögt hantera daet från det natlaområden bng hanteras iatt det leds tiför den totalaliten, men e

h positiva.

ska

ra av till-

för sta-också enat att nsliga ör man agvatten turliga ör dag-inom den ll dag-a vatten-ffekterna

StockhMålom

INDIK

Anderad d

Boe

Datakä


KATOR 1.2.1

el boenheter agvattentaxa

enheter Fastig

älla: Stockholm V


och fastighea.

gheter

Vatten

srapport till ko

ter med redu

ommunfullmäkt

- 19 -

uce-

tige

Indikatorn visaradhus) och fam.m.) där dagfördröjning, sjnom inte tillfö

Det har i stortsenaste åren.med reducerafastigheter uphela Stockholockså Huddin

ar andelen boastigheter (flergvatten omhänälvrening och rs och belasta

sett inte skett 2012 utgjorde

ad dagvattentappgick till 15,2 m Vattens verge kommun in

oenheter (villorrbostadshus, ndertas lokalt infiltration oc

ar ledningsnät

t någon förände andelen boeaxa 48,7 %. A%. Uppgifternrksamhetsomngår.

r och industrier genom h därige-et.

dring de enheter

Andelen na avser råde, där

StockhMålom

Bio

Överfald.

Stadeinklumarksom soch i kärnatack vsprickMälabesöksom tgråsä

Den bsystemion gflera både med pfaktoteringbortleämneorganhöjdaden krektivflera gångeter påträda

INDIK

AntalEgge

Datakäriska R


logisk m

rgripande m

ens mångfaldusive naturstrker, är en viktstockholmarnvatten, till o

an. Mångfaldvare stadens kdalslandska

aren. Det erbjkare möten mtypiska marin

äl på besök i

biologiska mmtjänster, t.eenom friluftsförhållandenpågående ocpåverkan på rer är medveg av främmanedande av vaen och miljögniska miljögia koncentratikan tas upp avets 45 priorii koncentratier högre än då vattenlevan.

KATOR 1.3.1

grönlingar veby.

älla: SLU, elfiskeRiksmuseet


ångfald

mål 1.3 Mark

d av akvatiskränder, vattentig grund förna kan upple

och med mycden av naturtnaturgeogra

ap och mellanjuder stadensmed såväl sötna arter, t.exSaltsjöns ham

mångfalden oex. möjlighetsbad och fiskn och aktivitech tidigare vemiljön. Någ

eten eller omnde växt- ocatten, tillförsgifter. Flertalifter som föreioner i stadenav organismeiterade ämneioner som ärden koncentrnde organism

vid provfiske

edatabasen SER

srapport till ko

k och vatten

ka naturtyperndrag och vår den artrikedeva både på lcket nära stadtyper finns blafiska läge, i n Östersjön os invånare octvattensarter

x. havstrut ocmnbassäng.

ch dess eko-ten till rekreake, påverkas eter. Hit hör erksamheter

gra påverkansmedveten inpl

h djurarter, el av näringslet metaller oekommer i föns vattenomrr. Av vattend

en förekommr minst 10 ration där eff

mer börjar upp

i Igelbäcken

RS samt Naturh

ommunfullmäkt

- 20 -

n ska ge för

r, åt-dom land ds-l.a. ett och ch

ch

-at-av

s-lan-

s-och för-rå-di-

mer

fek-p-

j

n vid

histo-

tige

rutsättninga

Bedömning

Tio vattenföholms kommmiljökvalitetvattendirektiuppnår idag ren/Norrströende orsakeninte når god

Staden har gför att förbätväxt- och djufortgå, men miljöövervakoch djurlivetDen ger ockmiljömål, til

Ett övervakntogs fram unjades under 2Stockholm VkomplementvattenprovtaÖvervakningklassning avråden, och utagande av å

Igelbäcken ärSverige ovanltidigare rödlis1999 vid Ulrikandra lokaler

En minskninguppmätts på sdetta bedömssatt god. Inte Eggeby, efter 2011, ha godarekryteringslorestaureringe

ar för en rik

g av måluppf

rekomster bemun, och omftsnormer fasiv. Av dessa tre god ekolm). Övergödn till att sju vekologisk st

genomfört flettra förutsättnurliv. Detta adet behövs okning av det t för att följaså underlag fllsynsarbete o

ningsprogramnder 2011, oc2012 av milj

Vatten. Provtt till Stockhoagningar (recgen utgör en

v kommunensutgör ett viktiåtgärder.

r känd för sin figa fiskarten gtad. Provfiske

ksdal och Eggetillkommit.

av mängden samtliga provfs förekomsten minst bedömsgenomförda r

a förutsättningkal för grönlinn kan ännu int

biologisk m

fyllelse

erör i nulägefattas därme

stställda enligvattenföreko

logisk status dningen är gevattenförekomtatus eller po

era fysiska åtningarna för arbete behövockså en utvet vattenlevana tillstånd ochför uppföljnioch fysisk pl

m för ekologich mätningarjöförvaltningtagningarna u

olm Vattens ocipientkontro

grund för sts samtliga vaigt underlag

förekomst av dgrönling. Gröne har genomföeby gård, sen

(tätheten) gröfiskade lokalerav grönling va

s provfiskelokrestaureringsågar att åter bli ng. Några effekte märkas.

mång-

et Stock-d av gt EU:s omster (Mäla-enomgå-mster

otential.

tgärder ett rikt

ver ecklad de växt- h trender. ing av lanering.

isk status r påbör-gen och utgör ett ordinarie oll). atus-attenom-för fram-

den i nlingen var rts sedan are har

önling har r. Trots ara fort-alen vid åtgärder en god kter av

StockhMålom

INDIK

Antalårligt och Ä

DatakäFVO, Ä

INDIK

Andepåträ

Minpadda

Datakäna

INDIK

Strändelat

Myc Ej b

DatakäMiljöfö


KATOR 1.3.2

naturligt föreprovfiske i F

Ältasjön.

älla: FiskeriverkeÄltens fiskeklubb.

KATOR 1.3.3

el av inventeräffats.

dre vattensalam Större vatte

älla: Groddjursinv

KATOR 1.3.4

ndernas natui naturvärde

cket högt värdeedömd

älla: Inventering örvaltningen.


2

ekommandeFlaten, Långs

et, databas för sjö.

3

rade lokaler d

mander Vanligensalamander

ventering 2008,

4

rvärden i vatesklasser.

e Högt värde

av stränder i Sto

srapport till ko

e fiskarter vidsjön, Trekant

öprovfiske. Ältasj

där groddjur

g groda Vanl Åkergroda

Södertörnsekolo

ttenmiljön up

Visst värde

ockholms stad 20

ommunfullmäkt

- 21 -

d ten

sjöns

ig

oger-

pp-

010,

j

tige

I Stockholms och gärs vanllagt antal fiskaregelbundet. 2Flaten är den regelbundet. VFlaten.

Indikatorn är g

Groddjuren ärter är fridlystamander är meskyddade artehabitatdirektiv

År 2008 genogroddjursinverades varav 5dessa var 23 söktes särskil

Inventeringenav nya småvasalamandrar mOm staden pågroddjurspopuder genomför

Stockholms snaturvärden gklippor, badstder. Bedömniventering 200i vattnet från s

Omkring 57 %mycket höga Det är framförmiljöer för känhar mer eller förekomst av jöer och träd s% är vattenmpåverkad ochostört växt- ocför vattenorganingsvägar. Mrelse har gjort

sjöar är abboriga arter. Indikarter i de fyra 2011 fångadeartrikaste av d

Vid provfisket

gemensam för

r globalt hotada i Sverige. Arted på Bernkoner samt är uppv.

mfördes en läntering. Total

50 lokaler i Stoanlagda småvt platser med

visade bland atten har gett rmen också förå sikt vill behåulationerna böas.

tads inventeringäller hela straränder och veng av naturvä

08-2010 och gästrandlinjen.

% av stränderneller höga natr allt dessa strnsligare växtermindre naturlidöd ved, vattesom skuggar viljön invid strahar dåliga för

ch djurliv. Docanismer uppräMätmetoden ärts med tidigare

rre, mört, rudakatorn visar sasjöar som pro

es det 11 olika de sjöar som 2011 fångade

r målen 1.3 oc

de och alla groten större vattnventionens lisptagen i EU:s

änsgemensamlt 151 platser

ockholms stadvatten. I Stockvattensalama

annat att anläresultat, i synnr grodor och p

ålla de undersöör olika typer a

ng av strändeandlinjen d.v.segetationsklädärde har gjortsäller strandzo

na har bedömtturvärden i vaträckor som hyr och djur. Strg vattenmiljö envegetation, vattnet. I reste

anden betydligrutsättningar fck kan vissa fuätthållas, t ex sr ny och ingene strandinvent

a, gädda amman-ovfiskas

fiskarter. provfiskas es 9 arter i

ch 2.5.

oddjursar-ensala-sta över art- och

m invente-. Av

kholm ander.

äggandet nerhet för paddor. ökta av åtgär-

ernas s. kajer, da strän- vid fältin-nen 5m ut

ts ha ttenmiljön.

yser livs-ränderna med småmil-

erande 41 t mer

för ett unktioner sprid-n jämfö-teringar.

StockhMålom

INDIK

Stränlat i n

Myc Viss

DatakäMiljöfö


KATOR 1.3.5

ndernas natunaturvärdesk

cket högt värdest värde Litet



5

rvärden i lanlasser.

e Högt värde t värde Inget

av stränder i Sto

srapport till ko

ndmiljön uppd

Måttligt värdvärde

ockholms stad 20

ommunfullmäkt

- 22 -

de-

de

010,

tige

Som om en den har strändeningen gäller kajer, klippor, stränder. Bedfältinventering10 m upp från

Omkring 41 %mycket höga 2). Det är framlivsmiljöer för derna har meKlass 3 (måttlpåverkad ochgenerella krav40 % (klass 4den för floran stranden mer utgöra en barrörelser.

Mätmetoden ämed tidigare s

el av den senaernas naturvähela strandlinjbadstränder oömning av na

g 2008-2010 on strandlinjen.

% av stränderneller höga nat

mför allt dessakänsligare vär eller mindre iga värden, 19har främst ett

v på strandmilj-6) har strandoch faunan. I eller mindre hriär för arterna

är ny och ingestrandinventer

aste strandinvärden inventerjen i staden, doch vegetation

aturvärde har goch gäller stra

na har bedömtturvärden (klaa sträckor somäxter och djur.

naturlig veget9 %) är något t värde för artljön. Inom rest

den låga eller i dessa områd

hårdgjord och as spridning o

en jämförelse ringar.

ventering-ats. Mät-d.v.s. nsklädda gjorts vid ndzonen

ts ha ss 1 resp.

m hyser Strän-

tation. mer

er med terande nga vär-

den är kan bitvis

och andra

har gjorts

StockhMålom

Gru

Över

Grunningafik, uavfallutgörstadeförsöMälaskyddsjöarnlångsningamarkverka

För ariskervärdeen getenkemäts och dmätta

Det bför atmiskasökni

INDIK

Andemed

Datakämed pu


undvattn

rgripande m

ndvattenkvaliar från tidigautläckande avlsupplag, olyr den största n. Den saknarjningen efte

aren. Det är ädas från ytterna kommer dsam utströmnar som inte bken transportear växt- och d

att bedöma omrar att inte upen för ett antaenomför ca vemisk undersjämförs dels

dels med tidiga medianhalt

behövs fler gtt kunna beska utvecklingeing är planer

KATOR 1.4.1

el mätpunkterhöga eller m

älla: Miljöförvaltnubliceringsår:199


ets kvalit

mål 1.4 Grun

iteten påverkare markanvävloppsvatten,yckor m.m. Sgrundvattentar idag betydersom dricksändå viktigt arligare föroredelvis från käning av grundbryts ner ellereras ut i ytvadjurliv.

m en grundvppnå god staal ämnen. M

vart sjunde årsökning. Halts med angivngare undersöer för ett ant

rundvattenunkriva den lånen. Nästa gru

rad till ca år 2

r för grundvamycket höga h

ningen, Grundvat97, 2006 och 20

srapport till ko

tet

ndvattnets k

kas av förore-ändning, av tr, lakvatten fr

Stockholmsåstillgången i delse för vattvattnet tas fr

att grundvattnening. Vattneällflöden ochdvatten. Föror fastläggs i attnet och på-

vattenförekomatus finns rikt

Miljöförvaltninr en grundvatterna som upna riktvärdenöknings upp-tal ämnen.

ndersökningangsiktiga ke-undvattenund2019.

attenkvalitet halter.

tten i Stockholm013

ommunfullmäkt

- 23 -

kvalitet ska

-ra-rån sen

ten-rån net et i h ore-

-

mst t-ng-t-pp-n -

ar

der-

j

m,

tige

bevaras elle

Bedömning

Kvaliteten prar geografisMånga grunjämfört medfinns för gruför grundvatet höga haltetvå senaste u1997. Det kaandra sidan hdesamma vidgår inte att umest förorenprovtas sena

Det finns allheter som släoch grundvateten bedömlade diffusa ning av varoämnen, är svbetydelse nätersom Stocklåg omsättniinnan reella

Indikatorn visahög eller mycningsgrunder

Ämnen som innium, arsenikkrom, nickel, zningsmedel (e

Utvecklingen skillnaderna ä

Nästa grundv2019.

er förbättra

g av måluppf

å Stockholmskt men är gedvattenprov de bedömni

undvatten. Anttenkvalitet mer har sjunkitundersökningan vara ett pohar själva mäd de olika un

utesluta att trenade platsernare.

lt färre industäpper ut föro

atten i stadenms komma att

källor, som tor som innehåvårare att åtgär det gäller vkholms grunng kommer dförbättringar

ar andelen gruket hög halt eför grundvatte

ngår i indikato, bly, kadmiumzink och aktivaej 2003).

för indikatorn är små mellan

attenundersök

as.

fyllelse

ms grundvatteenerellt sett dvisar höga h

ingsgrunder ndelen mätpumed höga ellt om man jämgarna med deositivt teckenätpunkterna ndersökningarenden beror na 1997 inte k

strier och veroreningar tilln, vilket gör at förbättras. Strafik och anåller miljöfa

gärda men kavissa ämnen.

ndvatten genedet att ta lånr syns.

undvattenprovenligt SGU:s ben.

orn är: klorid, am, kvicksilver, a ämnen i bek

ser positiv ut,åren.

kning planeras

en varie-dålig. halter, som unkter er myck-mför de en från n. Å inte varit arna. Det på att de kunnat

rksam-l mark att kvali-Så kal-nvänd-rliga

an ha stor Ef-

erellt har ng tid

ver med edöm-

ammo-koppar,

kämp-

men

s ske

StockhMålom

Gru

Över

Grunav stabildnvattneoch levattenför bykens Ändrär dirten, t

Grununderöver hmätninär grfram ar skamätniutifråning

INDIK

Andeöver

Datakä


undvatte

rgripande m

ndvattnet i Stadsmiljön. D

ningen begränet leds bort iedningsgravannivåerna i syggnaders grstabilitet, sär

ringar kan ocrekt beroende.ex. våtmark

ndvattennivåer en längre tihela staden. ingarna har irundvattenniliksom nivåeall göras, utiingar. Dessa

ån intilligganoch området

KATOR 1.5.1

elen grundvatlarmnivån.

älla: Exploatering


nnivåer

mål 1.5 Grun

ockholm är tDen naturliga nsas av hårdgi ledningssysar. Att upprästaden är av srundläggningrskilt i bebyg

ckså påverka e av grundva

ker och bäcka

erna i Stockhid och mäts nNågra djupainte gjorts. Livån är för låer för när förfrån tidigare

a nivåer kan snde byggnadets geologi.

ttenrör där n

gskontoret, Geoa

srapport till ko

ndvattennivå

tydligt påvergrundvatten

gjorda ytor ostem, tunnlarätthålla grundstor betydelsg och för marggda områdeekosystem s

attenförekomar.

holm har mätnu i ca 300 röare analyser aLarmnivåer föåg har tagits rtätade mätnigrundvatten

senare förfiners grundlägg

ivåerna lega

arkivet

ommunfullmäkt

- 24 -

åerna ska u

rkat n-och r d-se ar-en. som

ms-

tts ör av ör

ing-n-nas g-

j

at

tige

upprätthålla

Bedömning

Planeringsingrundvattennvattensänknijödom och fden finns kogrundvattennansvarar för de löpande mden. Sammakan därefter krav på åtgä

Några trendmdöms inte pågrande utförs. tennivåerna le

Mätningar görnat år (vår - här att kontrolleinträffar. Larmidentifiera evesänkningar, sningar samt sanläggningar.

Historiskt har vissa områderåden eller till ningar och tunder där pumpatt grundvatte

as.

g av måluppf

nriktningen i nivåer inte fåing krävs vat

för större pågontrollprogramnivåer. Exploanalys och s

mätningarna anställningarn

utgöra underder vid nyby

mässiga grundvgå i de rör där Endast i enstaegat under grä

rs två gånger öst) i ca 300 gera om grundv

mnivån är bestentuella trendmom riskerar atättningsskado

grundvattensän, t.ex. vid expföljd av utbyg

nnlar samt ävegropar ibland

ensänkningar r

fyllelse

Stockholm äår sänkas. Föttendom elle

gående projekm för mätninoateringskonsammanställnsom utförs ana som görs

erlag för tydlibyggnation.

vattensänkninr mätningar föraka fall har gruänsen för larm

per år eller pegrundvattenrövattenförändritämd med avsmässiga grundtt medföra maor på byggnad

änkningar intrploatering av

ggnad av vägaen i vissa fall butförs på sådriskeras.

är att ör grund-r mil-kt i sta-ng av ntoret ning av av sta-årligen, igare

ngar be-r närva-undvat-

mnivå.

er vartan-r. Syftet ngar

sikt att dvatten-

arksätt-der och

räffat inom nya om-

ar, led-byggna-an nivå

StockhMålom

För

Överpå yt

Mångholmsom trandeationelänet och rden, eför In1 gruplatsbFas 1som gbedrisamhrevs. markbostäen höråde.

Explooch erådenokändrisk foreniteras sökniav för

INDIK

Antalstad e

Myc Lite

Datakä


rorenade

rgripande mt- och grund

ga mark- ochm är förorenad

tidigare har be pågår. För aen och hur starbetar Läns

riskbedöma menligt den s.knventering avundar sig på abesök, i fas 2 uttrycker engrundar sig pvits på platse

heten var ochI riskklassni

kanvändning äder eller medögre riskklass

Även spridn

oateringskonexploaterar stn. Markmiljöda varför detfinns för att mngar görs enproblem göring och en haroreningarna

KATOR 1.6.1

riskklassadeenligt MIFO-

cket stor risk en risk

älla: Länsstyrelse


e mark- o

mål 1.6 Förodvatten ska

h sedimentomde pga. de vebedrivits däratt bedöma ftort saneringsstyrelsen memisstänkt förk. MIFO-mov Förorenadearkivstudier, 2 ingår även ndast en risk på typ av veren, hur omfa

h under hur låingen vägs ävin, så att ett d skyddsvärds än ett inhägningsrisken v

ntoret förvalttadens mark-

öförhållandentta bedöms amarken är pån djupare utrers alltid en föandlingsplana tas fram.

e områden i -modellen.

Stor risk

en i Stockholm, M

srapport till ko

och sedim

renade mar saneras.

mråden i Stocerksamheter , eller fortfa-

föroreningssigsbehovet är ed att inventrorenade omrodellen (Metoe Områden). intervjuer ocprovtagningför förorenin

rksamhet somattande verk-ång tid den bven dagens område närad natur kan fgnat industriovägs in.

ar, utvecklar- och vattenona är oftast lla projekt. O

åverkad av föedning. Konsördjupad undn för hanterin

Stockholms

Måttlig risk

MIFO-databasen

ommunfullmäkt

- 25 -

mentomr

rk- och sedim

ck-

-itu-i

tera rå-odik Fas ch . ng

m

bed-

a få om-

r om-

Om ör-sta-der-ng

tige

råden

mentområd

Bedömning

Länsstyrelse186 riskklashar 77 myck77 områden och sanering

Den stora ökantalet riskkytterligare ostyrelsen. Degörs av nedlbekämpningvudsakligen

I Exploaterinsäkerställa hexploateringen bedömninMiljöförvaltvid konstateringsprojekt

För metallhanomförda unkvicksilver ovårdsverketsmetaller ligghöga halter.

Länsstyrelsenoreningsnivå, förutsättning sskyddsvärde.

Totalt finns 18områden i Stodöms 77 områrisk för negatimiljön (riskkla

Sedan 2011 hriskklassat ytttidigare har lestora ökningeden har huvud

den som med

g av måluppf

ens MIFO-invsade område

ket stor eller shade 2012 tr

g pågår i sex

kningen mellklassade områmråden har iessa tillkommagda plantsk

gsmedel har aliten eller m

ngskontoretshanteringen agsprojekt. Geng av markmningen ställerad markföro.

alter i sedimendersökningaoch koppar lis bedömningger betydligt

n riskklassar okemikaliernas

samt områdets

86 inventeradeockholms komåden utgöra eva effekter på

ass 1 och 2).

har Länsstyrelerligare ett 70

egat plantskolon 2012. Dessadsakligen liten

dför stor på

fyllelse

nventering visen i Stockholstor risk. Avre stycken saområden.

lan 2011 ochåden beror pinventerats amande områdkolor där kemanvänts, och

måttlig risk.

s ansvar ingåav markförorenom experte

miljön i alla per krav på sanorening i exp

ent visar hittiar att halternigger över N

gsgrunder. Övunder gräns

områdena utifrs farlighet, sprs känslighet o

e och riskklasmmun. Av dessen mycket storå människors h

sen inventera0-tal områden or, vilket förklaa tillkommand

n eller måttlig

åverkan

sar att av lms stad v dessa anerats,

h 2012 av å att

av Läns-den ut-

miska har hu-

år att reningar i er görs projekt. nering ploate-

ills ge-a av

Natur-vriga en för

rån för-ridnings-

och

sade sa be-r eller stor hälsa och

at och där det

arar den de områ-risk.

StockhMålom

INDIK

Åtgärmyckklass

Invegenom

Datakä

INDIK

Metanings

Alla Kad

Datakäment


KATOR 1.6.2

rdsstatus för ket stor eller ssningen.

enterad Förstmförd Pågåen

älla: Länsstyrelse

KATOR 1.6.3

llhalter i sedsgrunder

metaller Kvdmium Bly



2

förorenade ostor risk enlig

tudie genomförde åtgärd Åt

en i Stockholm, M

3

iment i relatio

icksilver Kop

ningen, Miljögifts

srapport till ko

områden megt MIFO-

rd Huvudstudgärdad

MIFO-databasen

on till bedöm

ppar Zink

sövervakning sed

ommunfullmäkt

- 26 -

ed

die

m-

di-

tige

Länsstyrelsennade områdeinventering avmodellen görsdie. För prioritvudstudie.

Totalt finns 18områden i Stodöms 77 områrisk för negatimiljön (riskklahar 3 saneratsen förbättring

Åtta provpunkutvecklingen aoch nära komfjärden, KyrkfjVärtan, Saltsj

Den genomsnförs med gränvårdsverkets mätindex. 100med gränsen,gränsen för hö

För kvicksilvegränsen för höbedömningsgterna har dessOrsaken till debetydligt undeminskat seda

Mätserien "Alindexet för derar att halternde två provtagavgöra om tregenomförs enmer data som

n inventerar ocna utifrån en gv förorenade os först en inveterade område

86 inventeradeockholms komåden utgöra eva effekter på

ass 1 och 2). As och saneringsedan 2008.

kter har valts uav metaller i smungränsen; järden, Käppaön och Östra

nittliga halten fnsen för höga bedömningsg0 innebär att h, 50 innebär atöga halter.

r och koppar löga halter enlrunder (index sutom ökat seetta är oklar. Öer gränsen för n 2000.

la metaller" äre redovisade ma totalt sett hagningarna, meenden är signifn ny sedimentu

m underlag för

ch riskklassar gemensam meområden – MIentering och enen görs sedan

e och riskklasmmun. Av dessen mycket storå människors hAv dessa 77 og pågår i 6 om

ut för att utvärsediment över Brunnsviken,

ala, LidingöbroMälaren.

för mätpunktehalter enligt Nrunder för att

halterna liggeratt halten är hä

ligger halternaigt Naturvårds 100). Kvicksi

edan mätningeÖvriga metaller höga halter o

r ett medelvärdmetallerna. Dear minskat någen det är för tidfikant. Under undersökning trendanalys.

förore-etodik för FO. Enligt n förstu-n en hu-

sade sa be-r eller stor hälsa och mråden

mråden,

dera tid, inom Fiskar-

on, Lilla

erna jäm-Natur-skapa ett

r i nivå älften av

a över sverkets lverhal-en 2000. er ligger och har

de av etta indike-got mellan digt att 2013 vilket ger

StockhMålom

Mäl

Över

Mälamed dtentäkdantatotalameterbikmNorsbrar ensom estyrelMälabåde heter

MälabörjaningsgåendEkeröutsläp


laren som

rgripande m

aren försörjerdricksvattenkten för Stocag av Bornsjöa utflödet, nor per år, tas u

meter ut av vaborg, Lovö ondast ca 5 % ett årsgenomlsen om vatte

aren med bestbefintliga oc.

arens vattenkan av 1970-tasverken runt de rening. Avö är det endapp till Östra

För i


m dricksv

mål 1.7 Mäla

r ca 2,5 miljo. Det är den ckholmsområön som är resormalt 4-5 mungefär 200 mattenverken i och Görväln.av det totala

msnitt. 2008 benskyddsomtämmelser soch tillkomma

valitet har föalet genom atMälaren då ivloppsrening

a återstående Mälaren.

indikatorer h

srapport till ko

vattentäk

aren ska sky

oner människenda dricksvådet, med unservtäkt. Av iljarder kubimiljoner ku-Stockholm – Detta motsv

a flödet, räknbeslutade Länråde för Östrom reglerar ande verksam

örbättrats sedtt avloppsre-införde långtgsverket på verket med

hänvisas till m

ommunfullmäkt

- 27 -

kt

yddas som d

kor vat-n-

det ik-

– va-nat ns-ra

m-

dan -t

målet 1.1 Kv

tige

dricksvatten

Bedömning

VattenkvalitLivsmedelsvteten på det vken kontrollämnen analyvecka. Utvid30 bekämpnaromatiska kämnen, görs tenverk på inSamtliga ämligger t.o.m. lighet.

Analyser görkan produceterier). Ävenmycket låga todernas känvattnet.

valiteten på

täkt.

g av måluppf

teten är god overkets krav pvatten som taeras regelbun

yseras upp tildgade analysingsmedel sa

kolväten och två gånger p

nkommande mnen har låga

under analy

rs också av gras av blågrö

n halterna av i råvattnet o

nslighet i det

tillrinnande

fyllelse

och uppfyllepå råvatten. as in till vattndet. Ett storll tre gånger ser, som omfaamt tungmet

h andra organper år vid varoch utgåend

a halter, de flysmetodernas

giftiga ämnenöna alger (cy dessa ämnen

och under anaproducerade

e vatten.

r väl Kvali-tenver-rt antal per

fattar nära taller, niska rje vat-

de vatten. lesta s käns-

n som yanobak-n är alysme-e dricks-

StockhMålom

Kom

Överkvali

ExploningeenligtDet äionsåpensativ koion. Mparkmbollptor infölja riod, genom

INDIK

Andegiska

Datakä


mpensati

rgripande mteter inom s

oateringskonen av intrångt Stockholms

är inte möjligåtgärder i vatationsåtgärdeompensation Med grönyta mark, rekreatlaner m.m. Ä

ngår. Exploatupp detta mådvs. var fjärmförts 2006

KATOR 1.8.2

el grönkompea åtgärder

älla: Exploatering


ion vid ex

mål 1.8 Explosamma vatt

ntoret ansvarag i mark- ochs miljöprogr

gt att redovisttenområden erna är uppde och ekologiavses gräsyt

tionsytor somÄven ianspråteringskontorål en gång pede år. Uppföoch 2010.

2

ensation som

gskontoret

srapport till ko

xploater

oatering av tenområde.

ar för uppfölh vattenområdam 2012-201a kompensatseparat. Komelade på rekrisk kompensator, naturmarm lekplatser, åktagna vatteret planerar aer mandatpe-öljningar har

m avser ekolo

ommunfullmäkt

- 28 -

ring

v vattenomr

lj-den 15. t-m-rea-at-rk,

eny-att -

o-

j

tige

åden ska ko

Bedömning

Exploateringrer för att redsärskilt värduppfylls:

Andkom

Andekol

Andsprå

Genom indikgrad som kogrönytor skelogiska värd

Under senarpå före dettamedfört att vspråktas.

Indikatorn visadär exploateraserats med ekavses gräsytoytor som lekpspråktagna va

Under periodejekt där stadeherrar i sambaprojekt var dei anspråk för ekompensation

Andelen projeation och biolo100 % enligt udelen av dennekologisk åtgä

ompenseras

g av måluppf

gskontoret andovisa hur m

defulla mark-

del ianspråktampenseras.

del grönkomplogiska åtgär

del värdefull åktas.

katorerna kanmpensation

er samt i någoden ersätts.

e år har expla industrimarvärdefull natu

ar andelen koad grönyta hekologiska åtgäor, naturmark, latser, bollplanattenytor ingår

en 2006-2010 n upplåter elleand med explo

et 207 som togexploatering. En har gjorts för

ekt med höga vogisk mångfaluppföljning förna grönkompeärd har uppgå

s med likvär

fyllelse

nvänder tre imålet om att v- och vatteno

agen grönyta

pensation somrder.

grönyta som

n man visa i av ianspråkton mån visa

loatering främrk vilket såleturmark behö

ompensationsåelt eller delvis kärder. Med gröparkmark, rek

ner m.m. Ävenr.

0 pågick totalt 4er säljer mark oateringen. Av

g någon form aEn utvärderingr dessa projek

värden för båld har kompenr åren 2006-20ensation som aått till 92 %.

rdiga

ndikato-värna

områden

a som

m avser

m ian-

vilken tagna om eko-

mst skett edes inte övt ian-

åtgärder kompen-önyta kreations-n ian-

433 pro-till bygg-v dessa av grönyta g av grön-kt.

de rekre-nserats till 010. An-avsett


- 29 -

Målområde 2. Rekreation

Stockholms vattenområden ska vara attraktiva rekreationsområ-den för alla

Vattenvägar och upplevelsevärden ska bibehållas och utvecklas. Vid naturreservatsbild-ning ska friluftsintressen vägas mot naturvärden. Funktionshindrades behov av rekreation ska beaktas.

Sammanfattning

Stockholms långa strandpartier är en stor tillgång för stadens invånare och en viktig del av stadens identitet. I takt med Stockholms tillväxt har också de mindre sjöarna och vat-tendragen fått en ökad betydelse för såväl stadslandskapet som för rekreation och fri-luftsliv. Under 2013 har Länsstyrelsen ge-nomfört en översyn av vilka områden som utpekas som riksintresse för friluftsliv. För Stockholms del tillförs Järvafältet, Nacka-reservatet och Flatenområdet som riksintres-sen.

Planeringsinriktningen i Stockholms över-siktsplan är att skapa attraktiva stråk och bättre möjligheter till rekreation vid stadens vatten. Strandmiljöerna har ett stort värde för stockholmarna samt för växt- och djurlivet. En inventering av Stockholms stränder ge-nomfördes 2010, som en uppföljning av en liknande inventering från 1993. Uppföljning-en visade att fria vattenspeglar och obe-byggda stränder har bevarats. Nästan alla naturvårdsobjekt som identifierades 1993 har idag strandskydd eller ingår i natur- eller kulturreservat. 39 % av samtliga stränder och 67 % av de strandsträckor som har högsta naturvärdesklass är idag skyddade. Tillgäng-ligheten till stränderna för fotgängare har ökat från 78 till 82 % under samma period.

I Stockholms stad finns det 30 officiella strandbad. 18 av strandbaden har över 200

badande per dag i genomsnitt och klassas därför som EU-strandbad. Badvattenkvali-teten vid Stockholms strandbad är överlag god. En del avvikelser förekommer från år till år bland annat beroende på vädret under badsäsongen.

I nuläget finns det ca 80 båtklubbar belägna inom Stockholms stad, med ca 8000 båtplat-ser totalt. Båtklubbarna arrenderar marken av Idrottsförvaltningen. Vissa båtklubbar och marinor arrenderar mark av Kungl. Djurgår-dens Förvaltning.

Idrottsförvaltningen upplåter också allmänna fritidsbåtsplatser i Stockholms stad vid några hamnar där möjlighet till bildande av båt-klubbar inte finns. I dagsläget finns 429 all-männa båtplatser fördelade på tio hamnar.

I och runt Stockholm finns rika förutsättning-ar för ett omväxlande fritidsfiske och sport-fiske. Sportfisket och kräftfisket i de mindre sjöarna runt Stockholm har varit bra eller mycket bra de senaste 10 åren. I Strömmen finns ett unikt lax- och havsöringsfiske base-rat på fiskutsättning. I skärgården och längre in i Mälaren finns ytterligare fiskemöjlighet-er, bl.a. med fritt trollingfiske och ett fritt begränsat nätfiske. I skärgården har fisket varit mycket dåligt under en längre tid pga. reproduktionsstörningar för många fiskarter, främst gädda, gös och abborre. Sikfisket har dock inte drabbats på samma vis. 2009 kom torskfisket tillbaka på allvar i skärgården.

StockhMålom

Vat

Över

Stockdelseandrafiske Stockmed udet nästadegångsoch ulängsder. Dter ocdas.

I samindusligt bmot vav attvattenför fo

INDIK

Stränverka

Inge Viss

DatakäMiljöfö

holms vattenprmråde 2. Rekreatio

ttenspegl

rgripande m

kholms strän för stadens k

a storstäder koch skridsko

kholms uppskutblickar öveät av gröna pn. Stockholmsrikt värnat s

utvecklat långs större delenDet är angeläch att bristan

mband med omstriområden sbreda offentlivatten ska tilt utveckla fönrum, strändortsatt planer

KATOR 2.1.1

ndernas markansklasser.

en påverkan Ps påverkan Ej

älla: Inventering örvaltningen

rogram – Lägeson

lar och st

mål 2.1 Fria v

der och vattekaraktär och

kan bjuda på oåkning i stakattade straner vattnet är vpromenader sm har genomsträndernas tga obrutna p

n av stadens käget att utbygnde länkar om

mvandling aska nya levaniga stråk skaplvaratas. Detrhållningssät

der och kajer ring.

kanvändning

Påverkad, ej nat bedömd

av stränder i Sto

srapport till ko

tränder

vattenspegl

en har stor beh identitet. Få

bad- och båtadens centrumndpromenadeviktiga delarsom utveckla

m åren fram-illgänglighetromenader kajer och sträggnaden fortm möjligt åtg

v hamn- ochnde och tillräpas. Utblickat finns ett behtt till stadenssom underla

g uppdelat i p

turlik

ockholms stad 20

ommunfullmäkt

- 30 -

lar och obeb

ety-å tliv, m. er r i as i

t

än-tsät-gär-

h äck-ar hov s ag

på-

010,

tige

byggda strä

Bedömning

Planeringsinsiktsplan Protiva stråk ocion vid stadestaden är en holms parketill översiktsmål, strategiutveckling oBeslut om Dmer att tas unämnden.

En inventerinomfördes 2liknande inven, som rör tområdesskydd.v.s. fria vastränder har objekt som istrandskydd servat. 39 %av de strandsvärdesklass äen till stränd78 till 82 %

Strandinventeden, d.v.s. kajionsklädda strgjorts vid fältinstrandzonen 1

Omkring 36 %opåverkade. Dsom strandekrelativt naturligpåverkan" (27nande strukturande 35 % ("lad av bebygg

Stockholms stvärdessynpunmetodik, varfögare strandinv

nder ska be

g av måluppf

nriktningen i omenadstadeh bättre möjlens vatten. Dstrategi för ur och natur i

splanen. Doker och vägle

och skötsel avDen gröna pro

nder 2014 av

ng av Stockh2010, som enventering fråntillgänglighedd, visade attattenspeglar obevarats. Nädentifieradeseller ingår i

% av samtliga sträckor somär idag skydd

derna för fotgunder samm

eringen gäller jer, klippor, baränder. Bedömnventering 20010 m upp från

% av strändernDet är framför osystemet är g vegetation. S

7 %) har kvar brer och funktioPåverkad") är

gelse och ofta

tränder har hänkt med en nyör ingen jämföventeringar.

evaras.

fyllelse

Stockholms en är att skapligheter till r

Den gröna prutveckling av form av ett

kumentet inneedning för plav park och nomenadstadev stadsbyggn

holms strändn uppföljningn 1993. Uppfet, naturvärdett målet uppfyoch obebyggästan alla nats 1993 har idnatur- eller k

a stränder ochm har högsta n

dade. Tillgängängare har ö

ma period.

hela strandlinjadstränder ochmning av påve08-2010 och g strandlinjen.

na har bedömtr allt i dessa stväl fungerandSträckor med begränsade, noner. Inom der strandmiljön hårdgjord.

är undersökts y, speciellt anpörelse gjorts m

över-pa attrak-rekreat-omenad-v Stock-tillägg ehåller anering, atur. en kom-nads-

der ge-g av en följning-en och fyllts helt, gda turvårds-dag kulturre-h 67 % natur-nglighet-ökat från

jen i sta-h vegetat-erkan har gäller

ts vara träckor de med

"viss naturlik-e reste-

omvand-

ur natur-passad

med tidi-

StockhMålom

INDIK

Stränlat i n

Myc Viss

DatakäMiljöfö


KATOR 2.1.2

ndernas natunaturvärdesk

cket högt värdest värde Litet


rogram – Lägeson

2

rvärden i lanlasser.

e Högt värde t värde Inget

av stränder i Sto

srapport till ko

ndmiljön uppd

Måttligt värdvärde

ockholms stad 20

ommunfullmäkt

- 31 -

de-

de

010,

tige

Mätningen gäkajer, klippor, stränder. Bedfältinventering10 m upp från

Omkring 41 %mycket höga e2). Det är framlivsmiljöer för derna har meKlass 3 (måttlpåverkad ochgenerella kravrande 40 % (kinga värden föden är strandekan bitvis utgöoch andra rör

Stockholms stvärdessynpunmetodik, varfögare strandinv

ller hela stranbadstränder oömning av na

g 2008-2010 on strandlinjen.

% av stränderneller höga nat

mför allt dessakänsligare vär eller mindre iga värden, 19har främst ett

v på strandmiljklass 4-6) har ör floran och faen mer eller möra en barriär elser.

tränder har hänkt med en nyör ingen jämföventeringar.

ndlinjen i stadeoch vegetation

aturvärde har goch gäller stra

na har bedömtturvärden (klasa sträckor somäxter och djur.

naturlig veget9 %) är något t värde för arteljön. Inom de rstranden lågaaunan. I dess

mindre hårdgjoför arternas s

är undersökts y, speciellt anpörelse gjorts m

en, dvs nsklädda gjorts vid ndzonen

ts ha ss 1 resp.

m hyser Strän-

tation. mer

er med reste-a eller a områ-

ord och spridning

ur natur-passad

med tidi-

StockhMålom

Stra

ÖverÖnsk

I Stocstrand2009Årstaöver klassa

StrangåendDet äsom aMiljöanlitasom oav vaäven bakte

INDIK

Andevärde

Datakä


andbad

rgripande mkemål om n

ckholms staddbad. Fyra n. Under 2010

aviken tillkom200 badandeas därför som

ndbaden är i ade och cyklisär i huvudsakansvarar för öförvaltningeas för provtagomfattar bakattentemperatförekomsten

erier), som i v

KATOR 2.2.1

el badvattenpen).


rogram – Lägeson

mål 2.2 Befinya strandba

d finns det 30nya badplatse0 har Tanto smmit. 18 av e per dag i gem EU-strandb

allmänhet lätster och medk stadsdelsförbadens drift

en eller en prgning av vatt

kterieanalysertur. I vissa sjn av blågrönavissa fall kan

prov utan anm

ningen

srapport till ko

ntliga strandad ska beak

0 officiella er tillkom undstrandbad vidstrandbaden enomsnitt ocbad.

tta att nå för d kollektivtrarvaltningarnaoch skötsel.

rivat konsult tenkvalitetenr och mätninjöar kontrollea alger (cyann vara giftiga

märkning (år

ommunfullmäkt

- 32 -

dbad ska unktas.

der d har

ch

afik. a

n ng eras

no-a.

rs-

tige

nderhållas o

Bedömning

Badvattenkvbad var undeDetta beror tunder årets boch undermånomförts vilbättrade resutes endast videts två provuppvisat en atidigare år.

Algprovtagnplatser 2012blågrönalgblliga halter av

Beroende på vattnet antingning eller otjäStockholms ofrån hygienisk

Badvattenkvaunder 2012 bätroligen på väsong. En överloppslösningagit till det förbä

Inga farligt höbakterier), uppår 2012.

och ha en go

g av måluppf

valiteten vid er 2012 bättrtroligen på vbadsäsong. Eåliga avloppsket kan ha bi

ultatet. Otjänd ett tillfälle

vtagningspunavsevärd förb

ning genomföoch visade i

lomning, detv cyanobakte

hur hög bakteen som tjänlignligt. Generellfficiella strand

k synpunkt.

liteten vid Stoättre än föregåderförhållandersyn av oklara

ar har genomföättrade resulta

ga halter av bpmättes vid de

od vattenkv

fyllelse

Stockholms re än föregåeväderförhållaEn översyn avslösningar haidragit till de

nliga prover ue på Smedsudnkter. Sätrabrbättring jäm

ördes vid feminga indikatit vill säga häerier.

eriehalten är bgt, tjänligt medlt är badvattne

dbad av god kv

ockholms stranående år. Detena under åre

a och undermåörts vilket kan atet.

blågröna algere besökta bad

valitet.

strand-ende år. ndena v oklara ar ge-et för-uppmät-ddsba-adet har fört med

m bad-ioner på lsofar-

edöms d anmärk-et vid valitet

ndbad var ta beror

ets badsä-åliga av-ha bidra-

r (cyano-dplatserna

StockhMålom

INDIK

Andevid Stmarh

DatakäStockh

INDIK

Andeindike

Datakätagning

%


KATOR 2.2.3

el invånare sotockholms stalvåret.

älla: Medborgarholm, Miljöförva

KATOR 2.2.4

el provtagningerats.

älla: Miljöförvaltng vid Stockholms

rogram – Lägeson

3

om ofta eller tads strandb

renkäten Miljö altningen

4

gsplatser dä

ningens årsrappos strandbad".

srapport till ko

ibland badaad under som

och miljövanor

r algblomnin

orter "Vattenpro

ommunfullmäkt

- 33 -

ar m-

r i

j

g

v-

tige

Indikatorn visabesök på straråde.

Drygt 3 av 10 eller ofta. Tillgför hur ofta bainvånare är nöden stadsdel jas mest.

Nästa mätningsas under 201

Potentiellt toxger), kontrolleoch fältobservutfördes algprBrunnsviksbaHökarängsba

Algblomning aförekom vid enämligen Trekförekom ingensökta strandb

ar omfattningendbad i närhe

nyttjar stadengänglighet ochaden besöks. Höjda med tillgådär man bor. B

g genomförs u14.

iska cyanobakeras årligen gevationer. Underovtagning vid det, Långsjöbdet och Treka

av cyanobaktett av fem provkantsbadet. Un algblomning aden.

en av stockhoeten av sitt bos

ns strandbad ih avstånd är aHälften av staången på stranBostadsnära b

under 2013 oc

kterier (blå-gröenom planktoner sommaren 2d följande stranbadet, Farsta santsbadet.

erier (blå-grönvtagna strandbnder de följan

g vid något av

lmarnas stadsom-

bland vgörande

adens ndbad i bad nytt-

ch redovi-

öna al-nprover 2012 ndbad: strandbad,

a alger) bad 2009, nde åren de under-

StockhMålom

Stra

Övermed

Stocktillgåav staför attendromvastriomIdag myckder bstaderekre

INDIK

Tillgä

Tillg

DatakäInventeMiljöfö


andprom

rgripande m hänsyn till

kholms långaång för stadenadens identittt öka tillgänrag genom nyandlingen av mråden till nyär det till exe

ket långa sträåde i västerons mest uppsationsområd

KATOR 2.3.1

änglighet till S

gänglig eller fram

älla: Inventering ering av stränderörvaltningen.

rogram – Lägeson

menader

mål 2.3 Sammnaturvårdsi

a strandpartiens invånare otet. Staden hagligheten tillya strandpromtidigare ham

ya vattennärempel möjligäckor utmed ort och i södeskattade möt

den ligger ock

Stockholms s

mkomlig Otil

av Stockholms sr i Stockholms st

srapport till ko

manhänganintressen.

er är en stor och en viktigar länge arbel sjöar och vamenader och

mn- och indua stadsdelar.gt att promenMälarens str

erort. Flera avtesplatser ochkså nära vatt

strandområd

llgänglig

tränder, SBK 19tad 2010,

ommunfullmäkt

- 34 -

nde promen

g del etat at-

h vid u-

nera rän-av h ten.

den.

993;

tige

adstråk ska

Bedömning

Planeringsinsiktsplan Protiva stråk ocion vid stadestrandpromelänkar ska ommed omvandden ska nya offentliga strska tillvarata

Stockholms ststrandinventegänglighet. Mstaden, d.v.s.getationskläddman kan gå lämedan "Framkan vara lätt evattenkontakttyder att stran

82 % av Stockidag tillgängligSedan 1993 hmed ca 4 procförbättringen sklassen "Tillgäbyggnad av st

a utvecklas d

g av måluppf

nriktningen i omenadstadeh bättre möjlens vatten. Uenader ska fom möjligt åtgdling av hamlevande och råk skapas. Uas.

tad har som eringen inventeätningen gällekajer, klippor,

da stränder. ”Tängs vattnet pkomligt" inneb

eller svår att taen är begräns

nden är blocke

kholms 180 kmg eller framkomhar den totala centenheter. Dskedde mellanänglig eller fratrandpromena

där så är mö

fyllelse

Stockholms en är att skapligheter till r

Utbyggnaden ortsätta och bgärdas. I sam

mn- och indush tillräckligt bUtblickar mo

en del av den serat stränderner hela strandl, badstränder Tillgängligt" in

på stig eller pabär obanad tea sig fram i, elsad. "Otillgängerad för fotgän

m långa strandmlig för allmäntillgänglighete

Den största kvn 1973 och 19amkomlig" p.gader.

öjligt

över-pa attrak-rekreat-av

bristande mband striområ-breda ot vatten

senaste as till-linjen i och ve-

nnebär att rkväg. rräng som ler att

gligt" be-ngare.

dlinje är nheten. en ökat valitativa 993 inom .a. ut-

StockhMålom

Båt

Över

I nuläinomser toIdrottmarindens rustniägs av

IdrottfritidhamnklubbmännBåtplmeternivåegrinden de

INDIK

Antalstad.

Datakä


tliv

rgripande m

äget finns dem Stockholmsotalt. Båtklubtsförvaltningnor arrenderaFörvaltning.ing, förutomv staden.

tsförvaltningsbåtsplatser

nar där möjligbar inte finnsna båtplatser latserna är avrs längd. Båter; för en del dar för att komel är helt öpp

KATOR 2.4.1

allmänna bå

älla: Idrottsförval

rogram – Lägeson

mål 2.4 Ett le

et ca 80 båtkls stad, med cbbarna arrendgen. Vissa båar mark av K. Båtklubbarn

m en del ponto

gen upplåter oi Stockholmghet till bilds. I dagslägetfördelade på

vsedda för båtplatserna haingår boj i p

mma ut på brna.

åtplatser inom

ltningen

srapport till ko

evande fritid

lubbar belägna 8000 båtplderar markenåtklubbar ochKungl. Djurgåna äger all utonbryggor so

också allmäns stad vid nåande av båt-t finns 429 alå tio hamnar.åtar upp till 1r olika servic

priset, en del ryggan meda

m Stockholm

ommunfullmäkt

- 35 -

dsbåtliv.

na lat-n av h år-t-om

nna ågra

ll-. 10 ce-har

an

ms

tige

Bedömning

Efterfrågan poch tillgånge2000 och 20nar med cirk200 platser i

2008 fanns ddan dess harGrönvik, Sictillkom 70 pdalshamnen,det idag finnStockholms

Idrottsförvaltnplatser i Stockmöjlighet till b

I dagsläget finfördelade på tHammarby Sjplatser tillkom2012.

g av måluppf

på båtplatseren har succes02 fanns det

ka 110 platse Hammarby

det 320 platser allmänna båckla Kaj och latser i den n, vilket sammns 429 platserstad.

ingen upplåtekholms stad viildande av bå

nns det 429 altio hamnar. Fleöstad, 208 sty

mmit i Henriksd

fyllelse

r i Stockholmsivt ökat. Met sex allmänner. 2003 tillko

Sjöstad.

er i nio hamnåtplatser tillkSmedslätten

nybyggda Hemanlagt innebr i tio hamna

er allmänna fritid några hamn

åtklubbar inte f

lmänna båtplaest platser finycken, varav 7dalshamnen u

m är stor ellan år na ham-om drygt

nar. Se-kommit i n. 2012 enriks-bär att ar i

tidsbåts-nar där finns.

atser ns i 70 nya nder

StockhMålom

Fisk

Över

I och ar förfiske.husbefrämsupp mnumefiske.

Fisk-lanstokort. nyttjaTDA

I Ströringsftvå-århandrin i Mer, blbegräsportfoch eteter.

INDIK

Årlig

Spo

Datakä


ke

rgripande m

runt Stockhr ett omväxla. Fritidsfiskeehov på egetst avser spöfimedan den stera släpps till.

och kräftbesora sjöarna äFisket i Mäl

as via det friaA-fiskekort (T

ömmen finnsfiske baseratrig smolt, spredskapsfisk

Mälaren finnsl.a. med fritt änsat nätfiskefiskets och f

entusiasmerar

KATOR 2.5.1

försäljning a

rtfiskekortet

älla: Sportfiskarn

rogram – Lägeson

mål 2.5 Fiske

olm finns rikande fritidsfie innefattar bt vatten, medfiske där ensttörsta delen albaka, s.k. ca

stånden i de är bra och upplaren är ocksa handredska

Trolling-Drag

s ett unikt laxt på årliga ut

portfisket rymket. I skärgårds ytterligare ftrollingfiskee. Stadens fisföreningsliver innevånare

av TDA- och

TDA-fiskekort

na, Idrottsförvaltn

srapport till ko

emöjligheter

ka förutsättniske och sporl.a. nätfiske

dan sportfisketaka fiskar taav fångsten atch and rele

stora och meplåts via fiskå bra och kanapsfisket ochgrodd-Angel

x- och havsö-sättningar av

ms inom det fden och längfiskemöjligh

e och ett fritt skevård gynnts verksamhe

e till fiskeakti

Sportfiskeko

tet

ningen

ommunfullmäkt

- 36 -

r ska bevara

ing-rt-för e as

ase-

el-ke-n

h via l).

-v fria

gre het-

nar eter ivi-

ort.

tige

as och förbä

Bedömning

I skärgårdenunder en länningar för moch abborre.och ytterskärinte drabbatsfisket tillbakTrollingfiskevare återuppbud mot drivna av havsörsedan 2009.

Kräftfisket i med toppår 2svann stora dminskande kellt på ett allresultat av umycket glestren, dock rapvattnen vid UEkoln.

Försäljningenomfattningen fiske i Mälareni fyra olika nivTDA-1, som ugäller i totalt 4Stockholms in

Försäljningentillgången på fverkar dock s

Försäljning avsas från 2009bara uppgifterning, inte antafiskekort för s

.

ättras.

g av måluppf

n har fisket vangre tid pga. rmånga fiskarte

Värst drabbrgården varits på samma vka på allvar i et efter lax htagna laxutsä

vgarnsfiske i ringen ökar i

Mälaren var2001 och 200delar av kräfkräftbestånd. lt mer storvuxtsättningar avt mellan kräfpporteras fånUpplands-Br

av TDA-fiskeav trolling, dran och Saltsjön

våer, här redovutgör en basniv43 sjöar i Stocnsjöar ingår.

av fiskekort afisk. Marknadspela mer roll ä

v Sportfiskeko. För tidigare år över intäkter al försålda korenior/familj.

fyllelse

arit mycket dreproduktioner, främst gä

bad har södrat. Sikfisket hvis. 2009 komskärgården.

har förbättratsättningar sam

i Östersjön. Figen efter en

r bra runt sek02. Kring 20ftfisket till fö Detta beror

uxet ålbeståndav ål. Numeraftfångsterna ingster främstro, Sigtuna o

ekortet ger ett agrodd, och an. TDA-fiskekovisas försäljninvå. Sportfiske

ckholms län. 1

avspeglar till vsföringen av kän fiskets kval

ortet kan endasår har Sportfis

r från fiskekortrt. Här redovis

dåligt nsstör-ädda, gös a mellan- har dock m torsk-

s tack mt för-Fångster-nedgång

kelskiftet 003 för-öljd av

eventu-d, som är a är det i Mäla-t från ch

mått på ngeldons-

ortet finns ng av

ekortet 0 av

viss del kortet lité.

st redovi-skarna tsförsälj-as Sport-

StockhMålom

INDIK

Årligaben S

Hav

Datakä

INDIK

Årligaben S

Hav

Datakä

INDIK

Antalårligt och Ä

DatakäFVO, Ä


KATOR 2.5.2

a inrapporterStrömstararn

vsöring Lax

älla: FK Strömsta

KATOR 2.5.3

a inrapporterStrömstararn

vsöring Lax

älla: FK Strömsta

KATOR 2.5.4

naturligt föreprovfiske i F

Ältasjön.

älla: FiskeriverkeÄltens fiskeklubb.

rogram – Lägeson

2

rade fångsterna, antal fiska

ararna

3

rade fångsterna, medelvikt

ararna

4

ekommandeFlaten, Långs

et, databas för sjö.

srapport till ko

r till fiskeklubar.

r till fiskeklubt.

e fiskarter vidsjön, Trekant

öprovfiske. Ältasj

ommunfullmäkt

- 37 -

b-

b-

d ten

sjöns

tige

Sedan havsör1973 har drygutplanterats. Cung fisk, vikt csatt fisk är ca bättre underlaoch laxutsättnStrömmen inföStrömstararna

Enligt FK Ströfångstrapporteverkliga fångsmed omnejd..

Sedan havsör1973 har drygutplanterats. A

Havsöringensmellan åren. Dten ökat mark

Laxens mededock delvis pålaxar, vilket ka2012 var med

I Stockholms och gärs vanllagt antal fiskaregelbundet. 2Flaten är den regelbundet. VFlaten.

Indikatorn är

ring återintrodgt en miljon haCa 30.000 smca 130 gram) s90 % havsöri

ag och ökad kuningarnas inveördes fångstraa hösten 1995

ömstararnas beringen endassterna som årl

ring återintrodgt en miljon haAv utsatt fisk ä

s medelvikt haDe senaste årkant, 2012 var

lvikt varierar bå att det vissa an påverka medelvikten för la

sjöar är abboriga arter. Indikarter i de fyra 2011 fångadesartrikaste av d

Vid provfisket

r gemensam f

ducerades i Stavsöringar och

molt (utvandringsätts ut per årng. För att erhunskap på hav

erkan på sportapportering i r5.

bedömning omst ca 30-40 % ligen görs i Str

ducerades i Stavsöringar ochär ca 90 % hav

ar varierar ganren har dock mden 3,9 kg.

betydligt mer, år fångas relaedelvärdet my

ax 9,0 kg.

rre, mört, rudakatorn visar sasjöar som pros det 11 olika de sjöar som 2011 fångade

för målen 1.3

römmen h laxar gsfärdig r. Av ut-hålla ett vsörings- tfisket i regi av FK

mfattar av de

römmen

römmen h laxar vsöring.

ska lite medelvik-

det beror ativt få ycket.

a, gädda amman-ovfiskas

fiskarter. provfiskas es 9 arter i

3 och 2.5.

Stockh

INDIK

Provfkräfto

Datakä

holms vattenpr

KATOR 2.5.5

fiske av signaor per mjärde

älla: Ältasjöns FV

rogram – Läges

5

alkräfta i Ältae.

VO, Ältens fiskek

srapport till ko

asjön, antal

lubb.

ommunfullmäkt

- 38 -

tige

Kräftpesten slSjön friskförklkräfta pågick 000 kräftor ut.

Från 2003 hade senaste årmellan de olik

log ut flodkräftarades 1988. perioden 1989.

r fångsterna gren har fångsteka åren.

tan i Ältasjön Utsättningar a

9-1998, totalt

gradvis förbätterna varierat k

1984. av signal-sattes 16

rats, men kraftigt


- 39 -

Genomförda åtgärder 2006-2012 Under perioden 2006-2012 har en lång rad åtgärder genomförts i Stockholms vattenområden. Nedanstående lista innefattar även sådana åtgärder som genomförs kontinuerligt, t.ex. vattenprov-tagning och dricksvattentillsättning. Vissa åtgärder är kopplade till flera mål, och redovisas då un-der respektive målrubrik.

Till och med år 2012 har totalt 133 åtgärder genomförts (inkl. åtgärder som görs kontinuerligt). 35 åtgärder är påbörjade, medan det i nuläget finns 78 föreslagna åtgärder som ännu inte påbörjats. Samtliga åtgärder beskrivs utförligt på Stockholms miljöbarometer: miljobarometern.stockholm.se/vatten.

Mål för miljökvalitet

KVALITETEN PÅ TILLRINNANDE VATTEN

Genomförd år Åtgärd Ansvar

2012 Miljöövervakningsprogram för Bällstaån Bällstaågruppen

Miljöövervakningsprogram för Igelbäcken Igelbäcksgruppen

Undersökning av kiselalger i Bällstaån Miljöförvaltningen

Undersökning av kiselalger i Forsån Miljöförvaltningen

Undersökning av kiselalger i Igelbäcken Miljöförvaltningen

2011 Aluminiumbehandling av Trekantens sediment Stockholm Vatten

Ansluta Lambarö till kommunalt VA-nät Stockholm Vatten

Miljökvalitetsnormer i fysisk planering Lst i Stockholms län

Minskad bräddning från Södermalm Stockholm Vatten

Rening av trafikdagvatten från Essingebron Trafikverket

Tillsynskampanj Bromstens industriområde Miljöförvaltningen

Tillsynskampanj Larsboda industriområde Miljöförvaltningen

2010 EU-projekt ScorePP - miljögifter Miljöförvaltningen

Läkemedelsrester i Stockholms avloppsvatten Stockholm Vatten

Reningsanläggning för trafikdagvatten i Kristineberg Stockholm Vatten

2009 Avloppsrening från Skansens djurbassänger Skansen

Brunnsviken, förbättrad utpumpning av bottenvatten Stockholm Vatten

Dag- och spolvattenrening i Klara- och Blekholmstunneln Trafikkontoret

Dagvattenrening från Centralbron till Norrström Trafikkontoret

Drevviken, rening av dagvatten Stockholm Vatten

Filter i dagvattenbrunnar Stockholm Vatten

Inventering av kiselalger i Bällstaån Lst i Stockholms län

Kartera deltillrinningsområden Stockholm Vatten

Laduviken, dagvattenstråk och vattenpark Stockholm Vatten

Lillsjön, förbättrat vattenutbyte Stockholm Vatten

Lövsta våtmark och dammsystem Hässelby-Vällingby sdf

Minskad bräddning från Västberga Stockholm Vatten

Stockholms vattenprogram – Lägesrapport till kommunfullmäktige Genomförda åtgärder 2006-2012

- 40 -


Rening av trafikdagvatten från Essingeleden I Trafikverket

Rening av dagvatten i Flatendiket Stockholm Vatten

Råcksta Träsk, reningsanläggning för dagvatten Stockholm Vatten

Tillsynskampanj i Snösätra upplagsområde Miljöförvaltningen

Trehörningen, rening av dagvatten Stockholm Vatten

Trekanten, rening av dagvatten från Essingeleden Stockholm Vatten

Undersökning av filter för reduktion av koppar Stockholm Vatten

Undersökning av vattendirektivets prioriterade ämnen Miljöförvaltningen

Utvärdering av VEKLIP dagvattendike Stockholm Vatten

Årstaviken, fördjupad undersökning av vattenkvalitet Stockholm Vatten

Åtgärda takbeläggning i Nybohovsområdet Berörda fastighetsägare

2008 Dagvattenrening från Centralbron till Söderström Trafikkontoret

Informationskampanj Vinsta industriområde Miljöförvaltningen

Program för miljögiftsövervakning Miljöförvaltningen

Rening av trafikdagvatten vid Lugnet Stockholm Vatten

Riktlinjer för dagvattenutsläpp Det regionala dagvatten-nätverket

Tillsynskampanj trafikdagvatten Miljöförvaltningen

Ältasjön, rening av trafikdagvatten från Tyresövägen Stockholm Vatten

2007 Alternativa avloppslösningar i Listuddens koloniområde Skarpnäcks sdf

Hydrologisk beräkningsmodell för Bällstaån Stockholm Vatten

Hydrologisk beräkningsmodell för Igelbäcken Stockholm Vatten

Informationsprojekt Trekanten Hägersten-Liljeholmens sdf

Organiska miljögifter i dagvatten Miljöförvaltningen

Rening av dagvatten från Södermalm Stockholm Vatten

Rening av dagvatten till Årstaviken Stockholm Vatten

Utreda alternativa platser för snötippning Trafikkontoret

VA-utredning på Lambarö Miljöförvaltningen

Verktyg för att minska övergödningen i Tyresåns sjösystem Miljöförvaltningen

Åtgärder i Kräppladiket Stockholm Vatten

2006 Informationsprojekt om Magelungen och Drevviken Farsta sdf

Informera boende runt Långsjön Älvsjö sdf

Långsjön, reduktion av intern fosforbelastning Stockholm Vatten

2005 Bygge av utjämningsmagasin Stockholm Vatten

Kontinuerlig Kiselalger i vattendrag Miljöförvaltningen

Miljögiftsövervakning i Stockholms sjöar Miljöförvaltningen


Dricksvattentillsättning i Trekanten Stockholm Vatten

Vattenprovtagning - recipientkontroll Stockholm Vatten

Vattenprovtagning i Forsån Stockholm Vatten

Vattenprovtagning i Igelbäcken Stockholm Vatten

Dricksvattentillsättning i Långsjön Stockholm Vatten

Vattenprovtagning i Bällstaån Lst i Stockholms län


- 41 -

VOLYMEN TILLRINNANDE VATTEN


2009 Leda utloppet från Kyrksjön till Råcksta Träsk Stockholm Vatten

2008 Riktlinjer för dagvattenutsläpp Det regionala dagvatten-nätverket

2007 Lappkärret, nytt utlopp Stockholm Vatten

Omledning av vatten till Årstabäcken Stockholm Vatten

Restaurering av Årstabäcken Exploateringskontoret

Kontinuerlig Dricksvattentillsättning i Sätraån Skärholmens sdf

Dricksvattentillsättning i Trekanten Stockholm Vatten

Dricksvattentillsättning i Igelbäcken Stockholm Vatten

Dricksvattentillsättning i Långsjön Stockholm Vatten

BIOLOGISK MÅNGFALD


2012 Miljöövervakningsprogram för Igelbäcken Igelbäcksgruppen

Återintroduktion av större vattensalamander vid Judarn Lst i Stockholms län

2011 Restaurering av Igelbäcken i Solna Solna stad

Restaurering av Igelbäcken vid Eggeby Trafikkontoret

Skötselplan för Råcksta Träsk Hässelby-Vällingby sdf

2009 Groddjursinventering Miljöförvaltningen

Inventering av undervattensväxter i Tyresån Tyresåns vattenvårdsför-bund

Lövsta våtmark och dammsystem Hässelby-Vällingby sdf

2008 Fördjupning av översiktsplanen för Nationalstadsparken Stadsbyggnadskontoret

2007 Anläggande av groddammar Idrottsförvaltningen

Anläggande av våtmark - Hästa damm Exploateringskontoret

Anläggande av våtmark - Skogvaktarkärret Exploateringskontoret

Lappkärret, nytt utlopp Stockholm Vatten

Omledning av vatten till Årstabäcken Stockholm Vatten

Restaurering av Igelbäcken vid Kymlinge Sundbybergs stad

Restaurering av Årstabäcken Exploateringskontoret

Utreda groddjurspassager vid Långsjön Långsjö fastighetsägareför-ening

2006 Anlägga fisktrappa i Laduviken Kungl. Djurgårdens För-valtning (KDF)

Naturreservatbildning för Nackareservatet Stadsbyggnadskontoret

Naturreservatbildning för Sätraskogen Stadsbyggnadskontoret

Reservatsbildning för Igelbäcken Stadsbyggnadskontoret

2005 Översyn av skötselplan för Trekanten Hägersten-Liljeholmens sdf

Kontinuerlig Dricksvattentillsättning i Sätraån Skärholmens sdf

Fågelmatning vintertid vid Strömmen Trafikkontoret

Provfiske i Stockholms sjöar Miljöförvaltningen

Dricksvattentillsättning i Igelbäcken Stockholm Vatten

Provfiske i Igelbäcken Lst i Stockholms län


- 42 -

GRUNDVATTNETS KVALITET


2012 Grundvattenkvalitetsundersökning Miljöförvaltningen

2011 Sluttäckning av Lövstatippen Trafikkontoret

2008 Minskat läckage från Skrubbatippen Exploateringskontoret

2007 Markundersökningar av strandnära platser Miljöförvaltningen

FÖRORENADE MARK- OCH SEDIMENTOMRÅDEN


2011 Sluttäckning av Lövstatippen Trafikkontoret

2009 Muddring vid Annedal Exploateringskontoret

2008 Minskat läckage från Skrubbatippen Exploateringskontoret

Program för miljögiftsövervakning Miljöförvaltningen

2007 Markundersökningar av strandnära platser Miljöförvaltningen

Provtagning av kvicksilver i fisk Miljöförvaltningen

Provtagning av miljögifter i kräftor Miljöförvaltningen

Kontinuerlig Miljögiftsövervakning i Stockholms sjöar Miljöförvaltningen


MÄLAREN SOM DRICKSVATTENTÄKT


2011 Ansluta Lambarö till kommunalt VA-nät Stockholm Vatten

2008 Vattenskyddsområde för Östra Mälaren Lst i Stockholms län

Mål för rekreation

VATTENSPEGLAR OCH STRÄNDER


2006 Naturreservatsbildning för Nackareservatet Stadsbyggnadskontoret

Naturreservatsbildning för Sätraskogen Stadsbyggnadskontoret

STRANDBAD


2011 Nytt strandbad vid Tanto Södermalms sdf

2010 Nytt strandbad vid Skrubba Exploateringskontoret

Åtgärder vid Solviksbadet Bromma sdf

2009 Nytt strandbad vid Fredhäll Exploateringskontoret

Nytt strandbad vid Gröndal Exploateringskontoret

Nytt strandbad vid Hägerstenshamnen Exploateringskontoret

Årstaviken, fördjupad undersökning av vattenkvalitet Stockholm Vatten

2008 Badvattenprovtagning vid nya strandbad Miljöförvaltningen


- 43 -

Förlängning av dagvattenledning vid Trekantsbadet Stockholm Vatten

Sedimentprovtagning vid Trekantsbadet Hägersten-Liljeholmens sdf

Utreda möjligheten till klippbad i Gröndal Miljöförvaltningen

Utreda möjligheter till bad vid Fagersjö Miljöförvaltningen

Utreda möjligheter till fler bad i Ulvsundasjön Miljöförvaltningen

2007 Handlingsplan Badvatten Miljöförvaltningen

Utreda dålig badvattenkvalitet i Trekanten Miljöförvaltningen

2006 Förhindra avloppspåverkan vid Ängbybadet Miljöförvaltningen

Kontinuerlig Vegetationsklippning vid Flatenbadet Skarpnäcks sdf

Vattenprovtagning vid Stockholms strandbad Miljöförvaltningen

STRANDPROMENADER


2011 Strandpromenad vid Drevviken Farsta sdf

Upprustning av strandpromenad vid Långsjön Älvsjö sdf

2008 Förbättra framkomligheten vid Flatenbadet Skarpnäcks sdf

Upprustning av gångväg runt Judarn Bromma sdf

2007 Anlägga ny strandpromenad vid Margretelundsviken Exploateringskontoret

Upprustning och underhåll av bryggor Trafikkontoret

Kontinuerlig Siktröjning av vass vid Lillsjön Bromma sdf

Vegetationsröjning vid Magelungens stränder Farsta sdf

BÅTLIV


2008 Båtlivets miljöproblem - informationsprojekt Miljöförvaltningen

Kontinuerlig Vegetationsröjning i Lillsjökanalen Bromma sdf

FISKE


2007 Anlägga risvase Idrottsförvaltningen

Provtagning av kvicksilver i fisk Miljöförvaltningen

Provtagning av miljögifter i kräftor Miljöförvaltningen

Skötselavtal för fiskväg vid Sickla Idrottsförvaltningen

2006 Anlägga fisktrappa i Laduviken Kungl. Djurgårdens För-valtning (KDF)

Kontinuerlig Utsättning av havsöring och lax i Strömmen Idrottsförvaltningen

Vegetationsröjning vid Magelungens stränder Farsta sdf

Provfiske i Stockholms sjöar Miljöförvaltningen

Utsättning av havsöring i Sickla kanal Idrottsförvaltningen

Utsättning av regnbåge i Trekanten Sportfiskarna

Provfiske i Igelbäcken Lst i Stockholms län

Stockholms vattenprogram – Lägesrapport till kommunfullmäktige Ordlista

- 44 -

Ordlista Acceptabel belastning Den tillförsel av näringsämnen, främst fosfor, som ger ett måttligt näringsrikt tillstånd i en sjö. För fosfor beräknas den undre gränsen med följande formel: L (mg/m2 sjöyta) = (100 + 10 x Dm/Tw) där L = acceptabel belastning, Dm = medeldjup (m) och Tw = uppehållstid (år). Den övre gränsen är 2 gånger högre.

ArtArken Stockholms artdataarkiv, en databas med observat-ioner i Stockholm av särskilt skyddsvärda arter, bl.a. sådana som är medtagna på den svenska rödlistan eller av regionalt/lokalt intresse enligt ArtArken.

Atmosfärisk deposition Nedfall av fosfor och kväve direkt på vattenytan, uppskattas till 0,01 resp. 7,7 kg/ha och år.

Alkalinitet (Buffertförmåga) Vattnets innehåll av neutraliserande ämnen, främst bikarbonat (HCO3-). Vatten med hög alkalinitet har god förmåga att motstå sura ämnen.

Ammoniumkväve Växtnäringsämne, som förekommer i höga halter främst i förorenat vatten.

Avrinning Vattenflöde från ett område orsakat av regn eller snösmältning. Avrinning kan ske som ytavrinning på markytan, som grundvattenavrinning och som avrin-ning i vattendrag.

Bakterier Används som mått på vattnets tjänlighet för bad. Diagrammen för respektive sjö visar termotoleranta koliforma bakterier (E. coli.)

Belastning från mänskliga aktiviteter Skillnaden mellan nuvarande näringstillförsel och den som skulle komma från enbart naturmark.

Biologisk mångfald Med biologisk mångfald avses variationen av naturligt förekomamnde arter, naturtyper och ekologiska funktioner och procersser, amt genetisk variation. Viktiga ekologiska processer och genetisk mångfald, ska bevaras enligt FN:s konvention om biologisk mångfald (1992).

Biotop Ett landskapsavsnitt med relativt enhetlig karaktär, struktur och organismsammansättning; exempelvis ett öppet kärr eller en strandäng. En och samma biotop kan innefatta många olika habitat för växter och djur. Den kan samtidigt utgöra endast en del av ett habitat för en annan art.

Blågröna alger (Cyanobakterier) Bakterier med algliknande utseende. Många arter kan utnyttja luftkväve och vissa är giftiga.

Bräddning Utsläpp av orenat avloppsvatten från kombinerade avloppssystem där dagvatten och avloppsvatten transporteras i samma ledningar. Kan förekomma vid häftiga regn eller kraftig snösmältning. Bräddvatten släpps främst ut i Mälaren och Saltsjön och bara undantagsvis i mindre sjöar. Nödbrädd inträffar vid haverier i avloppspumpstationer.

Dagvatten Tillfälligt ytavrinnande regn-, spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor, eller på genomsläpplig mark via diken eller ledningar till sjöar och vattendrag eller reningsverk.

Ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO) – med fokus på akvatiska miljöer ESKO-områden är enligt miljöbalken, 3 kap 3§, sådana naturområden som så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Exempel på akva-tiska ESKO är områden med naturstrand, våtmarker, vattendrag och/eller hyser hotklassade arter.

Eutrof Näringsrik (se Trofinivåer)

Fosfatfosfor Viktigt näringsämne och den fosforförening som är mest lättillgänglig för planktonalger och andra växter.

Fotosyntes Uppbyggnad av kolhydrater ur koldioxid och vatten i närvaro av klorofyll och med utnyttjande av solenergi.

Habitat Livsmiljö för en enskild växt- eller djurart, eller mer precist artens levnadsplats under en viss del av dess livscykel. Habitatet för en viss art kan bestå av flera biotoper eller endast av en del av en biotop.

Hypertrof Mycket näringsrik (se Trofinivåer).

Internbelastning Frigöring av fosfor från sedimenten, främst vid låga syre-halter.

Kisel Näringsämne för främst kiselalger, men behövs även för många andra växter.

Klorofyll De gröna växternas färgämne, som tar hand om ljusen-ergi och överför den till kemiskt bunden energi. Halten av Klorofyll a är ett grovt mått på mängden växtplank-ton.

Konduktivitet (Ledningsförmåga) Mått på vattnets totala innehåll av lösta salter, anges vanligen i millisiemens per meter, mS/m. Näringsfattiga sjöar har låg salthalt och ofta en konduktivitet under 10 mS/m.

Mesotrof Måttligt näringsrik (se Trofinivåer).

Natura 2000-områden Områden som i enlighet med EG:s habitat- respektive fågeldirektiv är utpekade som Europaintresse för beva-randet av livsmiljöer samt vilda djur och växter respek-tive vilda fåglar. I dessa områden krävs tillstånd från länsstyrelsen eller regeringen för åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i området.

Nitrit- och nitratkväve Vattenlösliga näringsämnen som lätt tas upp av plankton och andra växter.

Omsättningstid (Uppehållstid) Den tid det teoretiskt tar för tillrinnande vatten att helt byta ut volymen i en sjö. I avsnörda vikar och isolerade

Stockholms vattenprogram – Lägesrapport till kommunfullmäktige Ordlista

- 45 -

bottenvatten kan omsättningstiden vara betydligt längre än den teoretiska.

PAH Polycykliska aromatiska kolväten, organiska förening-ar som är miljöfarliga.

pH

Mått på vattnets surhetsgrad. Vid pH 7 är vattnet neutralt, surt vid lägre och basiskt vid högre pH-värden. Värden under 5,5 och över 9 ger i allmänhet bestående skador på växt- och djurliv om de före-kommer under lång tid.

Plankton Mikroskopiskt små organismer - växter, djur och bakterier - i det fria vattnet. Vissa former driver passivt med vattnets strömmar medan andra har en relativt stor rörlighet. Växtplankton är den viktigaste födan för djurplankton, som i sin tur äts av fisk.

Population Samtliga individer av en art som förekommer inom ett område och som kan reproducera sig med varandra.

Reningsverk I ett modernt reningsverk renas avloppsvattnet vanligen i tre steg, mekanisk rening (stora/tunga och flytande föroreningar avlägsnas), biologisk rening (mikroorganismer bryter ner organiskt material) och kemisk rening (utfällning av fosfor, ett viktigt näringsämne). Vid större kustnära renings-verk söder om Åland krävs dessutom kväverening.

Rödlistad art Art som är hotad till sin långsiktiga överlevnad som art, och som är upptagen på en, av Naturvårdsverket fastställd, lista. Listan är indelad i kategorierna: För-svunnen (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Missgynnad (NT) eller Kunskapsbrist (DD), (Gärdenfors 2005). Listan följer IUCN (2001) och samma kriterier används över hela världen. I Sverige revideras den vart 5:e år.

Siktdjup Mått på vattnets genomskinlighet som påverkas av vattenfärg och partikelinnehåll. Ökad näringshalt ger oftast ökad planktonproduktion och minskat siktdjup. Mäts med vit skiva och (oftast) vattenkikare.

Spolvatten I vägtunnlar spolas både vägbanan och tunnlarnas väggar och tak. Föroreningsinnehållet i spolvatten är stort.

Svavelväte (Vätesulfid) Mycket giftig gas med lukt av ruttna ägg. Den bildas under syrefria förhållanden, t.ex. i bottenvattnet på en skiktad sjö eller havsvik. Svavelvätet finns naturligt i många sjöar, men bildningen påskyndas av ökat näringsinnehåll som är en vanlig effekt av mänsklig påverkan.

Syre Tillförs vattnet genom växternas fotosyntes och från atmosfären genom diffusion. Syret är nödvändigt för de flesta vattenlevande organismernas andning, för vissa kemiska processer och är viktigt för nedbryt-ning av organiskt material.

TDA Trolling-Dragrodd-Angeldonsfiske (se Trollingfiske).

Temperaturskiktning Uppdelningen i ett lätt ytvatten och tungt bottenvatten pga. temperaturskillnader. Skiktningen förekommer i djupa sjöar både sommar och vinter och bryts vår och höst. Grunda sjöar kan vara skiktade under perioder med varmt och stilla väder.

Tillrinningsområde Det landområde från vilket yt- och grundvatten rinner till en sjö. I naturen bestäms utsträckningen av höjdförhål-landena; i staden kan de tekniska lösningarna spela väl så stor roll. Tillrinningsområdet består ofta av flera deltill-rinningsområden. Från det primära tillrinningsområ-det kommer vattnet direkt till sjön. Vattnet från det sekundära tillrinningsområdet passerar via en eller flera sjöar högre upp i systemet.

Tillståndsbedömning Tillståndet anges med ett värde på en skala 1 – 5 enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet där 1 är bäst. Klassificeringen av sjöar görs med utgångs-punkt från siktdjupet och vattnets halt av fosfor, kväve, syre och klorofyll.

Totalfosfor Innehållet av fosfor i såväl oorganisk som organisk form. Tillgången på fosfor sätter en definitiv gräns för växter-nas produktion medan vissa bakterier kan utnyttja luft-kväve när kvävet i vattnet tagit slut.

Totalkväve Summan av oorganiskt och organiskt kväve.

Trofinivå Anger hur näringsrikt ett vatten är. Det finns fyra grader: oligotrof (näringsfattig), mesotrof (måttligt näringsrik), eutrof (näringsrik) och hypertrof (mycket näringsrik).

Trollingfiske Trolling/dragrodd innebär att bete framförs med båt och dessa metoder ingår inte i det fria handredskapsfisket.

Turbiditet (Grumlighet) Mått på vattnets partikelinnehåll. Mäts genom bestämning av ljusspridningen i en s.k. nephelometer och anges som FNU (Formazine Nephelometric Units).

Vattendirektivet EU:s vattendirektiv omfattar ytvatten (sjöar och vatten-drag), grundvatten och kustvatten. Det antogs av med-lemsländerna 2000. Vattendirektivet styr all vattenplane-ring och vattenvård inom EU. I Sverige har direktivet begränsats till att gälla sjöar >1 km2 och vattendrag med ett avrinningsområde >10 km2.

Vattenfärg Bestäms med en brungul färgskala av platinaklorid och anges i mg Pt/l. Vattenfärgen orsakas till stor del av humusämnen och är vanligen stark i skogssjöar.

Vattenförekomst Enligt definitionen i Vattendirektivet är en ytvattenfö-rekomst "en avgränsad och betydande ytvattenföre-komst som till exempel en sjö, ett magasin, en å, flod eller kanal, ett vatten i övergångszon eller en kustvatten-sträcka." Enligt direktivet är en grundvattenföre-komst "en avgränsad volym grundvatten i en eller flera akviferer"

Documents

16 2013-14877 Bilaga 1 Stockholms vattenprogram …miljobarometern.stockholm.se/content/docs/vp/Vatten... · 2013. 11. 27. · lms rap 2013 vatte port nprog 201 ram 2 . Stockholms