15 typer av kvinnor

  • View
    222

  • Download
    1

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Utgiven av Uppsala Publishing House/Liberg Formgivning: Daniel Åberg Omslag: Daniel Åberg

Text of 15 typer av kvinnor

  • 1

  • 215 typer av kvinnor och vad de sger till psykologen

    2009 Frfattarna och Uppsala Publishing House AB

    Adress: Uppsala Publishing House, Box 2070, 750 02 Uppsala

    Tfn: 018-55 50 80, Fax: 018-55 50 81

    E-post: info@uppsala-publishing.se, www.uppsala-publishing.se

    Omslagsbild: Steven Foley/iStockphoto

    Omslag och grafisk form: Daniel berg

    Redaktr: Nina Pettersson

    Bilder inlagan: Niklas Eriksson

    Upplaga: 1:1

    ISBN: 978-91-7005-385-6

    Tryckeri: Bulls Graphics, Halmstad 2009

    Detta verk r skyddat av lagen om upphovsrtt till litterra och konstnrliga verk.

  • 3Innehllom boken i brjan 7

    om Reptilhjrnan 13

    om den Krlekskranka 25

    om Vrldsrddaren 35

    om Karrirkvinnan 45

    om ventyrerskan 55

    om den Lsslppta 67

    om Rymmaren 79

    om Gammstintan 91

    om Bluffen 103

    om Skaren 117

  • 4om Plastmorsan 127

    om den veranalyserande 137

    om den vergivna 147

    om den Evigt unga 159

    om den Perfekta 169

    om att frst sig p mn 179

    om boken p slutet 185

  • 5om boken i brjan

    D et hr r uppfljaren till vr bok 17 typer av mn och vad de sger till psykologen. Det r drfr naturligt att denna bok handlar om kvinnor. Som psykolog trffar man mnga kvinnor, bara cirka 25 procent av alla klienter r mn. Man skulle kunna tnka sig att vi som manliga psykologer tycker att vi kan s mycket mer om kvinnor n andra mn, och att det r ett av sklen till att vi skriver denna bok. Ja, kan-ske det. Samtidigt rymmer svl kvinnan som mannen mnga hemligheter. Att hvda att man kan veta precis hur kvinnor eller mn fungerar r lite vl kaxigt. Sdana r inte vi.

    Vi vill i denna bok presentera 15 typer* av kvinnor och beskriva vad de sger till psykologen. Vi sger inte att detta r de enda typer som finns och att vi lyckats tcka in alla slags kvinnor. Detta r 15 typer som vi tycker sticker ut och som alla har ngot intressant att bertta, bde fr andra kvinnor och fr oss mn. Ni som har lst vr frra bok kommer att knna igen upplgget. Vi kategoriserar och frenklar allt fr att visa mnster. Mnga av de kvinnor som vi mtt har burit p likartade funderingar, dock kldda p olika stt. Det r just dessa funderingar som vi grna vill lyfta fram.

  • 6Alla personportrtt som tecknas i boken r baserade p verkligheten, men av frmst sekretesskl har vi omformulerat delar av bakgrunderna och beskrivningarna. Boken r skriven av tv frfattare, men i kapitlen anvnds formen jag nr vi be-skriver den relation som funnits mellan psykolog och klient. Vi har valt att inte ange vilken av frfattarna som arbetat med respektive individ, ven detta av anonymitetsskl.

    Boken gr inte ansprk p att vara ett vetenskapligt ut-tmmande verk om kvinnor och deras frehavanden, snarare motsatsen. Detta r en handfull berttelser ur verkliga livet om kvinnor med verkliga problem, och de skildrar klientens och psykologens verkliga frsk till lsningar. Tolkningarna av de problem som frekommer och de bakomliggande pro-cesserna r vra egna och kan naturligtvis vara alldeles uppt vggarna.

    Vi lter en asterisk (*) terfinnas i boken med jmna mel-lanrum. Asterisken hnvisar till en eller ett par kommentarer lngst bak i kapitlet. Dr frtydligar vi ett uttryck eller utveck-lar ett resonemang, ibland i syfte att ge en ngot mer nyanse-rad bild av det tidigare sagda. Vi fann denna funktion ytterst befriande d vi skrev fregngaren 17 typer av mn, d vi i stunder av tvekan om huruvida vi sagt tillrckligt eller verkli-gen skulle uttrycka oss s tvrskert om ngot, kunde nyttja asterisken som brasklapp eller till att skriva ytterligare ngra rader i frklarande syfte. Det faktum att asterisken fanns att tillg ledde under skrivandets gng till att vra tvivel p oss sjlva inte fick alltfr stort utrymme. Huruvida du som lsare vljer att lsa vra sm utvikningar r upp till dig, men kn-ner du att du blir irriterad p oss fr ngot vi skrivit, s ta en

  • 7titt lngst bak i kapitlet. Rtt vad det r kanske du lyckas tervinna ditt goda humr.

    Vi har velat skriva en underhllande bok som beskriver kvinnor och ven vr vetenskap psykologin p ett hanterbart och enkelt stt. Psykologi r egentligen inte svrt om man inte vill att det ska vara det.

  • 8

  • 9om den Krlekskranka

    nr vi vill fr mycket

    Klienten: Jag vill ha hjlp med att finna krleken.

    Psykologen: Visst vet du att du har ringt till en psyko-log ...?

    K: Klart jag vet. Ni r bra p mycket, s du fr fixa till mig s att ngon vill ha mig.

    P: Fixa till?

    K: Jag har hllit p och letat efter krleken nu i 20 r, men fan tro't att jag ska hitta ngon. Det r ngot fel p mig och jag vill veta vad.

    Normalt hade jag nog inte tackat ja till Elin och hennes pro-blem, men hennes raka och mlmedvetna ton gjorde mig ny-fiken s vi bokade tid fr att fixa till henne.

    Elin var strax under 40, med ett par kortare frhllanden och ngra tillflliga frbindelser bakom sig. Hon var i det lge som mnga kan knna igen sig i, att fler och fler av ens bekanta finner ngon att dela livet med medan man sjlv fr fortstta

  • 1 0

    leta. Att hon sedan nrmade sig de fyrtio gjorde inte saken lttare. Men det var inte ldern som var det strsta problemet fr Elin. Tanken p att hon kanske inte skulle f ngra egna barn var accepterad. Det var sjlva krleken hon ville t men inte fann.

    Att bestlla krlek r, som de flesta vet, inget man lyckas med per automatik. Alltfr ofta blir bestllningen restnoterad p obestmd tid.

    P: Du sger att du gjort allt fr att finna krleken, vad innebr det?

    K: Ja, allt ifrn krogen till styrdans, jag har varit p blind-dates och testat internetdating*, men inget fungerar.

    P: Vad r det som inte fungerar?

    K: Jag trffar ju aldrig den rtte. Jag kan ofta tycka att en kille verkar intressant. Men han hr inte av sig, eller tycker vi ska vara vnner eller s. Det knns som rena tonrsfil-men ibland. Det blir s fnigt.

    P: S det r oftast s att du tycker att en kille r intressant, medan han inte tycker att det klickat?

    K: Ja, nstan jmt, eller i alla fall oftast, eller ibland i alla fall.

    P: Tycker du att du lter lika osker som jag tycker att du lter?

    K: Nr jag tnker efter s r det nog kanske 50/50.

    P: Ok, d vet vi att du kan vara lika avvaktande som kil-larna, eller hur?

  • 1 1

    Dialogen ovan belyser en klassisk funktion hos oss mnnis-kor: frmgan att selektera utifrn vra antaganden. Eftersom Elin utgick frn att det var henne det var fel p s gjorde hon automatiskt uppskattningen att det alltid var killen som drog ronen t sig, nr det i sjlva verket lika ofta var hon sjlv.

    En av mina kpphstar nr det gller frndring r att bara frska frndra det som r rimligt att tro att man kan lyckas frndra, och som man ocks verkligen vill frndra. Elin kom till mig fr att hon ville bli fixad, eller frndrad, s att ngon skulle tycka om henne. Frgan r hur mycket man kan frvnta sig att kunna frndra en person som r nra 40 och var det verkligen ngot som borde frndras hos Elin?

    P: Vilket r ditt skl att dra dig ur? Eller att inte ringa upp igen?

    K: Att det inte klickar frsts, att jag inte r intresserad.

    P: Men d mste det ju vara bra att inte heller killarna ringer upp om de inte r intresserade?

    K: Jag frstr inte.

    P: Om de inte ringer upp, fr att det inte klickade, s slipper ju du f upp frhoppningen att det skulle kunna bli ngot, eller hur?

    K: Jo, men jag har svrt att se det s positivt.

    P: Men vnd p det. Tycker du det r en bra id att ringa upp ngon du r inte r intresserad av, bara fr att?

    K: Nej, det r klart.

  • 1 2

  • 1 3

    om Karrir-kvinnan

    nr man inte r som andra

    N r Birgitta ringde mig frsta gngen var hon arg, mycket arg. Hade jag inte tagit emot en hel del konstiga samtal genom ren s hade jag nog lagt p luren i rat p henne. Nu visste jag av erfarenhet att dessa samtal kunde bli bde trevliga och givande, s jag lt henne hllas. Efter de frsta hlsningsfraserna kom Birgitta fort till rendet:

    Klienten: Jag r s jvla less p alla dessa familjer och barnvagnsjvlar p bussen och p stan under lunchen. ter aldrig smbarn lunch?

    Psykologen: Jo, det gr de nog ...

    K: Kan de inte ta den hemma d, s att de inte r i v-gen nr vuxna mnniskor ska hinna ta lunch?

    P: Det kanske inte r barnen sjlva som bestmmer sig fr att ka i barnvagn p stan ...

    K: N precis, det r prktiga mammor som ska visa upp sig och sina telningar fr oss andra, och helst i bredd fyra t gngen p ggatan.

  • 1 4