10000 Mark-, grund- och bergstrukturer InfraRYL 2015/1, 2015-11-25 · 2016. 9. 19. · 10000 Mark-, grund- och bergstrukturer InfraRYL 2015/1, 2015-11-25 Utdrag för översättning

10000 Mark-, grund- och bergstrukturer

InfraRYL 2015/1, 2015-11-25

Utdrag för översättning

13000 Grundkonstruktioner

13200 Pålad grundläggning

13250 Borrpålar

Anvisning

I detta avsnitt behandlas stålpålar som installeras genom borrning. De typer av borrpålar som behandlas är

borrad stålrörspåle, där borröret förblir en del av konstruktionen

stålkärnepåle

genominjekterad borrpåle.

I detta avsnitt behandlas borrpålar med minst 30 mm diameter. Vid tillverkning och

installation av borrpålar tillämpas dokumentet PO-2011.

Referenser

Mängdmätningsanvisning1325

PO-2011 Pålningsanvisningar 2011, RIL 254-2011.

63

13250.1 Materialen i borrpålar

Krav

De förtillverkade borrpålarna ska vara CE-märkta. Ifall pålarna inte är CE-märkta, ska

tillverkningen vara dokumenterad och övervakas av en tredje part – ett anmält organ

eller ett av miljöministeriet godkänt organ. Borrpålarnas material ska uppfylla kraven

enligt PO-2011 del 2.

Toleranserna för lastbärande stålpålar ska uppfylla kraven enligt SFS-EN 10219-2, SFS-

EN 10210-2 eller SFS-EN 10060, se PO-2011 del 2, bilaga 1.

Anvisning

Hänvisningar till eurokodstandarden SFS-EN 1997-1 i detta avsnitt avser även hänvisning till motsvarande

finska tillämpningsdokument.

Referenser

SFS-EN 1997-1 + AC eurokod 7: Dimensionering av geokonstruktioner. Del 1: Allmänna regler

SFS-EN 1993-5 + AC eurokod 3. Dimensionering av stålkonstruktioner. Del 5: Pålar och spont

SFS-EN 10025-1 Varmvalsade konstruktionsstål. Del 1: Allmänna tekniska leveransbestämmelser

SFS-EN 10025-2 Varmvalsade konstruktionsstål. Del 2: Tekniska leveransbestämmelser för

olegerade stål.

SFS-EN 10060 Varmvalsad rundstång av stål. Rundstänger. Dimensioner och toleranser för form och

dimensioner

SFS-EN 10210-1 Varmbearbetade konstruktionsrör av olegerat stål och finkornstål. Del 1: Tekniska

leveransbestämmelser

SFS-EN 10210-2 Varmbearbetade konstruktionsrör av olegerat stål och finkornstål - Del 2:

Toleranser, dimensioner och tvärsnittsdata

SFS-EN 10210-2/AC Varmbearbetade konstruktionsrör av olegerat stål och finkornstål - Del 2:


SFS-EN 10219-1 Kallformade svetsade konstruktionsrör av olegerat stål och finkornstål. Del 1:

Tekniska leveransbestämmelser

SFS-EN 10219-2 Kallformade svetsade konstruktionsrör av olegerat stål och finkornstål. Del 2:


• PO-2011 Pålningsanvisningar 2011, RIL 254-2011.

Krav

Dimensioner och materialegenskaper hos borrpålar som på nytt tas i bruk ska motsvara

uppgifterna i projekthandlingarna. Borrpålar av stål får inte vara skadade eller innehålla

skadliga ämnen, som kan påverka hållfastheten eller hållbarheten. Borrpålar som på nytt

tas i bruk används enligt projekthandlingarna.

Borrpålar, vars borrör förblir en del av konstruktionen, kan ha en jordsko eller

rymmarkrona och jordsko. Jordskorna svetsas i borröret. Borrpålarnas spetsdelar ska

uppfylla kraven enligt PO-2011 del 2 (3.8.4.3). Borrpålar som stöder mot berg ska

borrkronan och jordskon tåla minst lika mycket last som pålen.

64

Tillverkningen av borrkronor ska övervakas av tredje part.

Stålpålar kan skarvas antingen genom svetsning eller med mekaniska skarvar. Svetsarna

ska ha kompetens enligt standarden SFS-EN 287-1. Svetsarna i pålarnas skarvar ska

uppfylla kraven enligt PO-2011 del 2 (3.8.3.2 tabell 3.3) och tabell 13212:T1 om inget

annat anges i projekthandlingarna.

Tabell 13212:T1. Svetsklasser för pålarnas skarvar (SFS-EN ISO 5817).

Pålningsklass Uppföljningsklass

CC1 CC2 CC3

PTL3 C C B

PTL2 C C C

PTL1 D - -

Referenser

SFS-EN 287-1 Svetsarprövning. Smältsvetsning. Del 1: Stål.

SFS-EN ISO 5817 Bågsvetsförband i stål. Smältsvetsförband i stål, nickel, titan och deras legeringar

(strålsvetsning undantagen). Kvalitetsnivåer för diskontinuiteter och formavvikelser.

Krav

Om inget annat anges i projekthandlingarna, ska pålarnas mekaniska skarvar uppfylla

kraven enligt SFS-EN 1993-5 och PO-2011 del 2.

Om stålpålarna ska betonggjutas, ska standarden SFS-EN 206-1 tillämpas vid

tillverkningen av betongen. Den byggcement som används vid tillverkning av betongen,

gjutbruket och injekteringsbruket ska vara CE-märkt och uppfylla kraven enligt

standardenSFS-EN 197-1. Betongen, gjutbruket och injekteringsbruket ska uppfylla

kraven enligt projekthandlingarna.

Armeringsstålet som används för pålarnas armering, ska uppfylla kraven enligt

standarderna SFS 1215 och SFS 1216.

Tillverkaren av pålarna ska överlämna kontrollintyg enligt standardenSFS-EN 10204 typ

3.1 för materialet till byggherren innan pålningsarbetena påbörjas.

Referenser

SFS 1215 Armeringsstål. Svetsbart varmvalsat kamstål A500HW

SFS 1216 Armeringsstål. Svetsbart varmvalsat kamstål A700HW

SFS-EN 197-1 Cement. Del 1: Sammansättning och fordringar för ordinära cement.

SFS-EN 206-1 + A1 + A2 Betong. Del 1: Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse

SFS-EN 1993-5 + AC eurokod 3. Dimensionering av stålkonstruktioner. Del 5: Pålar och spont

SFS-EN 10204 Metalliska varor - Typer av kontrolldokument.

65

13250.2 Underlag för borrpålningsarbete

Krav

Arbetsplatsområdet ska vara tillräckligt stort för att alla funktioner på arbetsplatsen ska

kunna utföras säkert och utan risk för miljön.

Pålningsunderlaget ska alltid planeras från fall till fall, beroende på markens bärighet

och den pålningsrigg som används.

Arbetsområdet ska ordnas och bevaras i sådant skick, att pålningsarbetet kan göras

säkert och effektivt:

stabiliteten och utrymmet ska vara tillräckligt för pålningsutrustningen

utrustningar och befintliga underjordiska eller synliga installationer ska identifieras och

vid behov tas bort.

Anvisning

För de ställningar och tillfälliga brokonstruktioner som behövs för pålningsarbeten ska det göras

särskilda ritningar, som presenteras för granskning.

Borrpålarna får inte tränga igenom metalldelar med mera som finns i marken, därför ska alla hinder för

pålarna tas bort, eller också ska jordlagren som innehåller metalldelar bytas. Eventuellt trämaterial som

finns i marken kan tas bort eller också ska särskilda borrkronor användas för att komma igenom träet.

Referenser


13250.3 Installation av borrpålar

13250.3.1 Installation av borrpålar, allmänt

Krav

Den som utför pålningsarbetet ska innan arbetet påbörjas göra en objektspecifik

utförandeplan för pålningen. Utförandeplanen ska vara skriftlig, med arbetsbeskrivningar

och ritningar. Där ska de arbetsmetoder och maskiner som krävs för pålningsklassen

beskrivas, så att kraven i grundläggningsritningen uppfylls. I utförandeplanen ska de

förhållanden som råder vid utförandetidpunkten beaktas.

Anvisning

Innan pålningsarbetet inleds kan det vara nödvändigt att göra kompletterande grundundersökningar för att

klarlägga pålarnas stödnivåer.

Utförandeplanens arbetsbeskrivning görs enligt PO-2011 del 2 avsnitt 5.

Krav

De som arbetar med pålningsarbeten, övervakning och arbetsledning ska ha utbildning

för och erfarenhet av arbetet. Pålkransföraren ska ha en yrkesmässig kompetens, eller

tillräcklig erfarenhet, och vara införstådd med pålningsutrustningens funktion och den

pålningsmetod som används samt pålningsarbetets klass.

66

Referenser


13250.3.2 Borrpålsutrustning

Krav

Den borrpålsutrustning som används ska uppfylla kraven enligt dokumentet PO-2011

del 2 avsnitt 5.4.2.3.

Referenser


13250.3.3 Lagring och hantering av pålar på arbetsplatsen

Krav

Pålarna och tillhörande utrustning ska lagras och hanteras på arbetsplatsen så, att de inte

skadas. Vid transport, lagring på arbetsplatsen och hantering ska tillverkarens

instruktioner följas. Pålarna och den utrustning som används ska kontrolleras innan

installationen. Material som inte uppfyller de ställda kvalitetskraven ska avvisas och

transporteras bort från arbetsplatsen.

Mottagningskontroll för pålarna och tillbehören ska göras omedelbart när leveransen

kommer till arbetsplatsen. Vid kontrollen innan installationen kontrolleras dessutom, att

pålarna inte har skadats under hanteringen på arbetsplatsen eller under lagringen.

Kasserat material ska märkas tydligt och tas bort från arbetsplatsen.

Referenser


13250.3.4 Borrning av pålar

Referenser


Krav

Den pålningsmetod som används ska vara sådan, att arbetet kan utföras enligt

projekthandlingarna och att arbetet inte skadar intilliggande strukturer.

Anvisning

Borrutrustningen kan antingen vara uppifrån slående eller sänkhammarutrustning. För båda utrustningarna kan antingen ocentrerad eller centrerad metod användas.

Krav

Pålarna borras i den ordningsföljd och på det sätt som anges i arbets- och kvalitetsplanen

och i den position och läge som anges i projekthandlingarna.

67

Kvaliteten i borrpålarnas kontakt med berget säkerställs genom att borra ner pålen minst

3 x d, dock minst 0,5 m i helt berg.

Borrpålar som ska stödja mot berg kontrollslås genom att slå på det bärande stålrörets

eller den bärande stålkärnans överdel med borrutrustningen.

Under pålningen ska installationens inverkan på den omgivande markgrunden

observeras, och eventuella skadliga verkningar ska beaktas vid installationen enligt

dokumentet PO-2011.

Anvisning

Pålarnas bedömda inträngningsnivå baseras på grundundersökningar, och detta ska presenteras i

projekthandlingarna. Grundundersökningarna ska vid behov kompletteras innan pålningsarbetet

påbörjas. Om pålen stöter emot sten eller berg, ska matningskraften hållas låg och varvtalet ökas, så att

pålen inte förskjuts i sidled, kröks eller lutar.

I slutfasen av borrningen undersöks bergets kvalitet. Om kvaliteten inte motsvarar det som

framkommit vid grundundersökningen, ska projektören kontaktas för att avgöra fortsatta åtgärder.

Borrpålar som stöder i mark avslutas vid angivet djup, om borrningsobservationerna motsvarar

grundkonstruktionsritningen. Vid behov görs en provbelastning enligt projektunderlaget.

Krav

Vid borrning av genominjekterade borrpålar ska påltillverkarens anvisningar (för bland

annat injekteringsbrukets sammansättning, tillverkning och injekteringstryck) följas, om

detta inte beskrivs i projekthandlingarna.

När genominjekterade borrpålar används, ska överskottet av injekteringsbruk som

tränger upp på markytan tas omhand.

Borrpålarnas utförande kontrolleras enligt projekthandlingarna med till exempel

ficklampsprov eller inklinometer.

13250.4 Färdig borrpålning

Referenser


Krav

Borrpålarna installeras åtminstone inom de geometriska byggtoleranser som anges i

InfraRYL punkt 13212.4, om inget annat anges i projekthandlingarna.

Anvisning

Det är relativt lätt att få ett utförande med noggrannare toleranser för borrpålarna än vad som anges i

punkt 13212.4, särskilt om den centrerade borrmetoden används. Det är lämpligt att tillämpa snävare

toleranser än vad som anges i punkt 13212.4, om det med tanke på strukturen och belastningarna är

ändamålsenligt att eftersträva snävare byggtoleranser, och om grund- och installationsförhållandena

tillåter detta. Ur utförandesynvinkel finns det dock ingen anledning att utan goda motiveringar använda

snävare lägestoleranser än följande:

för vertikala och lutande pålar, och deras lägen mätta i horisontalplanet e = 25 mm

för vertikala och lutande pålar, vars lutning är 15:1 eller mer, ska tangenten i för vinkeln mellan den

teoretiska och verkliga mittlinjen vara ≤ 0,015 (≤ 15 mm/m).

68

lutande pålar med lutningen 4:1...15:1 ska vara i klassen där tangenten för vinkeln mellan den

teoretiska och verkliga mittlinjen är enligt bild 13250:K1, i ≤ 0,025 (≤ 25 mm/m)

Krav

e: avvikelse i arbetsplanet

i: vinkelavvikelsens tangent

(mellan pålens teoretiska och verkliga

mittlinje)

Bild 13250:K1. Bestämning av geometriska byggtoleranser.

13250.5 Verifiering av borrpålars duglighet

Krav

Pålningsarbetena ska övervakas enligt standarden SFS-EN 1997-1 avsnitt 4 och 7 samt

standarderna SFS-EN 14199 och SFS-EN 1536. Övervakningstidplanen ska finnas

tillgänglig på arbetsplatsen. I denna tidplan ska åtminstone följande anges:

frekvens för varje inspektionstyp

innehåll i varje inspektionstyp.

Om övervakningen på arbetsplatsen eller kontroll av dokumenten visar osäkerheter i

kvaliteten hos de installerade pålarna, ska pålarnas kvalitet undersökas och

rättelseåtgärder bestämmas.

Genom kvalitetsövervakning av materialen verifieras, att de använda materialen och

utrustningarna uppfyller kraven enligt projekthandlingarna och kraven i PO-2011 del 2

avsnitt 3.

För pålningsmaterialet ska det finnas kontrollintyg enligt standarden SFS-EN 10204 typ

3.1.

För varje påle ska det finnas ett pålningsprotokoll, där information enligt standarderna

SFS-EN 14199 och SFS-EN 1536, och enligt dokumentet PO-2011 del 2 ska anges.

Uppföljnings- och mätningskontroll under pålningsarbetet görs enligt dokumenten SFS-

EN 1997-1 och PO-2011. Avvikelser, och åtgärder vid avvikelser, beskrivs i PO-2011

del 2 avsnitt 6.2.

Pålarnas inträngning och geotekniska brotthållfasthet bedöms enligt dokumentet PO-

2011 del 2 punkt 6.2.3.

69

e Arbetsnivå e

Kapningsnivå

Faktisk position Teoretisk position

1 1

i

i

Faktisk mittlinje

Snedpåle projekterad mittlinje

Faktisk mittlinje

Stående påle, teoretisk mittlinje

Den geometriska bärförmågan för borrpålar som tränger in i marklagren ska säkerställas

med provbelastningar.

Anvisning

Provbelastningarnas metod och antal anges i projekthandlingarna.

Referenser

SFS-EN 1536 Utförande av geokonstruktioner. Grävpålar

SFS-EN 1997-1 + AC eurokod 7: Dimensionering av geokonstruktioner. Del 1: Allmänna regler

SFS-EN 14199 Utförande av geokonstruktioner. Mikropålar

SFS-EN 10204 Metalliska varor - Typer av kontrollintyg


Krav

Kraven på svetsfogar och verifiering av deras duglighet anges i projekthandlingarna.

Anvisning

I objekt med pålningsklass 1 ska pålarnas svetsskarvar åtminstone inspekteras visuellt. Vid den

visuella inspektionen ska bland annat svetsens mått, passningsfel, kantskador och eventuella ytdefekter

undersökas.

I objekt med pålningsklass 2 förutsätts oftast, att svetsaren innan arbetet påbörjas, gör ett så kallat

arbetsprov, där två pålningsrör svetsas ihop enligt svetsningsanvisningarna under liknande

förhållanden som vid installationen. Resultatet ska uppfylla kraven avseende upptäckta fel för den

aktuella svetsklassen. Resultaten från arbetsprovet antecknas i pålningsarbetets kontrolldokument. I

objekt med pålningsklass 3 förutsätts oftast, att utöver arbetsprovet och den visuella inspektionen ska

minst 10 % av svetsarna kontrolleras med oförstörande provningsmetoder (NDT), till exempel

ultraljudsundersökning. Kontrollängden är hela svetsen, det vill säga en svets av tio undersöks helt, om

inget annat särskilt överenskoms.

Tabell 13212:T2. Antalet inspektioner av tryckbelastade stålpålars svetsskarvar med oförstörande

provningsmetoder (NDT).

Pålningsklass Andelen NDT-inspektioner (%) av svetsarna

CC1 CC2 CC3

PTL3 - 10 15

PTL2 - - 10

Referenser



Krav

Det ska finnas en duglighetsdagbok, där bland annat följande verifieringsdokument ska

bifogas:

pålningsprotokoll

pålarnas mät- och lägesuppgifter

rapport om provbelastningar

rapport om svetsinspektioner

relationsritningar

kvalitetsavvikelserapporter.

Pålningsarbetets duglighet verifieras genom relationsmätningar utförda under

pålningsarbetet och genom pålningsprotokoll.

Anvisning

Duglighetsdokumentet ska innehålla det som anges i dokumentet PO-2011.

Referenser


Krav

Relationsritningen för pålningsarbetet baseras på pålarnas positionsritning, som

innehåller alla pålar i pålningsområdet, även de ersatta.

Pålningsprotokoll ska föras under hela arbetets gång, och alla relevanta data ska

antecknas i protokollet.

13250.6 Borrpålningsarbetets miljöpåverkan

Krav

Pålningens inverkan på näraliggande känsliga byggnader, på grundvattennivån eller på

instabila slänter ska observeras. Övervakningsmetoder är mätning av vibrationer,

porvattentryck, deformationer, lutningar och positioner.

Störningar och miljöpåverkan från pålningsarbetet ska minskas så mycket det går inom

de givna gränserna.

För miljöskydd och utsläppsgränser under pålningsarbetet ska nationella bestämmelser

tillämpas, ifall det inte finns europeiska standarder.

De använda materialens miljölämplighet bör kunna verifieras. Detta ska överenskommas

med beställaren, som bekräftar användningen av materialen eller ämnena.

Anvisning

Följande betraktas som störningar eller miljöpåverkan:

förskjutning eller kompaktering av markskikt

störning i markskikten och ökning av porvattentrycket

sänkning av grundvattennivån

material som borrats bort och injekteringsbruk

sköljmedel vid borrningen

vibrationer

buller

förorening av mark, vatten och luft.

Typen och omfattningen av eventuella störningar eller miljöpåverkan beror på följande:

pålningsplatsen och de rådande grund- och grundvattenförhållandena

typen av påle och pålningsmetoden

arbetsfasen.

71

Krav

Vid arbeten i eller nära vatten- och grundvattentäkter ska det inom arbetsområdet vidtas

tillräckliga skyddsåtgärder, så att skadliga injekterings- eller sköljmedel inte kan släppas

ut i vattendragen. Vattnets vertikala rörelser och vattenskiktens blandning förhindras

enligt projekthandlingarna. Dessutom ska det säkerställas, att läckande olja, sköljmedel

eller injekteringsmedel snabbt kan uppsamlas utan läckage till vattendragen eller

markgrunden, beroende på skadad pålningsutrustning eller andra orsaker.

Anvisning

Det är lämpligt att använda hydrauloljor som lätt kan brytas ned i naturen, ifall hydrauliska drivsystem

används på eller i närheten av vatten- eller grundvattentäkter.

Utsläppen av rökgaser kan minskas genom att använda moderna och effektiva hydrauliska maskiner.

Pålningsutrustningen bör också ha avancerat bullerskydd, som även förhindrar oljestänk och spridning av

avgaser.

Krav

Om kemiska ämnen som kan skada miljön ska hanteras på arbetsplatsen, ska det finnas

säkerhetsinformationsblad tillgängliga för alla medarbetare. Arbetsledningen ska se till,

att medarbetarna är medvetna om de risker som finns med de ämnen som används.

Referenser

Infra STM-720072 Statsrådets förordning om säkerheten i byggarbetet Finlands författningssamling

207/2009.

467

/

Utdrag ur InfraRYL 2015/1 för översättning

40000 Byggtekniska konstruktionsdelar

42020 Brons betongkonstruktioner

Anvisning

Ett R efter punktnumret innebär, att avsnittet bara är tillämpligt vid järnvägsbygge.

Tillämpningsområde

Detta avsnitt tillämpas tillfälligt, parallellt med de kvalitetskrav som anges i InfraRYL avsnitt 42000

vid bygge av platsgjutna broar och elementbroar.

Avsnittet är utformat som anvisningar för övergångsperioden, och de tillämpas tills miljöministeriet

upphäver det gällande dokumentet RakMK B4 och de nya bestämmelserna och anvisningarna (A1, A2,

B1 och B2) har reviderats helt.

I detta avsnitt har de punkter som ska ändras som följd av europeiska standarder eller deras nationella

tillämpningsstandarder markerats med ändringsmarkeringar.

SFS-EN 206-1 Betong. Del 1: Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse

SFS-EN 13670 Betongkonstruktioner – Utförande.

167

SFS 7022 Betong. Tillämpning av standarden SFS-EN 206-1 i Finland.

SFS 5975 Betongkonstruktioner – Utförande. Tillämpning av standarden SFS-EN 13670 i Finland.

I RakMK B4:används de tidigare strukturklasserna 1 och 2. Där motsvarar strukturklass 1 utförandeklass

3 och toleransklass 2, och strukturklass 2 motsvarar utförandeklass 2.

42020.0 Allmänt

Anvisning

Den i standarderna SFS-EN 13670 och SFS 5975 använda beteckningen "utförandespecifikation"

definieras i InfraRYL punkt 42001.1.4.1.

Duglighet innebär att de krav på strukturen eller materialen som ställs i brons projekteringsunderlag är

uppfyllda. Den i InfraRYL 2006 använda beteckningen "överenstämmelse med kraven"

[vaatimustenmukaisuus] motsvarar med nuvarande terminologi "duglighet" [ kelpoisuus].

Ref.


SFS-EN 13670 Betongkonstruktioner – Utförande

42001 Broar, allmän del, InfraRYL.

42020.02 Tekniska arbetsplaner

Krav

.1 Om inget annat anges i brons byggplan, ska åtminstone följande separata tekniska

arbetsplaner sammanställas:

ställnings- och formritningar

armeringsritningar

betongarbetsritningar

förspänningsarbetenas ritningar

elementens tillverkningsritningar (vid behov)

elementens hanterings- och transportplaner

elementens installationsritningar

plan för betongytans skyddsbehandling.

.2 Ovan nämnda projektunderlag kan vid behov sammanställas till större enheter eller

delas upp.

.3 Kraven på och anvisningarna för projektunderlaget beskrivs i punkterna 42020.3 och

42030.1.2

Ref.

42030.1.2 Brons betongelementskonstruktioner. Projektunderlag, InfraRYL.

168

42020.03 Arbetsledning

Krav

.1 Betongarbetena ska ledas av en betongarbetsledare, som uppfyller de krav som anges

i RakMK B4, punkt 1.2. Vid ledning av betongarbetena tillämpas även anvisningarna i

RakMK B4, punkt 4.2.1.

Ref.

B4 Betongkonstruktioner, anvisningar.

42020.04 Kvalitetssäkring och verifiering av duglighet

Krav

.1 Vid kvalitetssäkringen och verifieringen av duglighet tillämpas krav och anvisningar

enligt InfraRYL avsnitten 42001.3, 42001.4 och 42001.samt RakMK B4 punkterna 5, 6

och 7.3, standarderna SFS-EN 206, SFS 7022, SFS-EN 13670 och SFS 5975 och

InfraRYL avsnitt 42020, 42030, 42070, 42111, 42131, 42141, 42142, 42210 och 42500.

Ref.

42001.3 Broar, allmän del. Broar, kvalitetsstyrning, InfraRYL

42001.4 Broar, allmän del. Broar, kvalitetssäkring, InfraRYL

42001.5 Broar, allmän del. Broar, mätning, InfraRYL

42030 Broars betongkonstruktioner, InfraRYL

42070 Broars bottenplatta, InfraRYL

42111 Änd- och mellanstöd av betong, InfraRYL

42131 Fuktisolering av betongytor som går mot mark, InfraRYL

42141 Stenbeläggning av betongytan hos broars stödstrukturer, InfraRYL

42142 Stålplåtsbeläggning av betongytan, InfraRYL

42210 Betongkonstruktioner i överbyggnaden, InfraRYL

42500 Betongytans skyddsbehandling, InfraRYL

B4 Betongkonstruktioner, anvisningar




SFS-EN 13670 Betongkonstruktioner – Utförande.

169

...

42020.1 Material i broars betongkonstruktioner

42020.1.1 Betong

42020.1.1.1 Komponenter

Krav

.1 Betongens komponenter ska uppfylla kraven i standarden SFS-EN 206-1 och den

nationella bilagan till standarden SFS 7022, om inget annat anges nedan.

Anvisning

De krav som nu gäller anges i anvisningen B4 punkt 4.1.1.1 och 7, i standarden SFS-EN 206-1 och den

nationella bilagestandarden SFS 7022.

I anvisningarna förutsätts, att man vid betongberedningen använder cementkvaliteter enligt standarden

SFS-EN 197-1 +A1 med begränsningar enligt standarden SFS 7022. Cementen ska vara CE-märkt, och

alla komponenter ska ingå i kontrollen från Turvatekniikan keskus (Tukes) eller vara CE-märkta.

Ballasten ska vara enligt standarden SFS EN 12620, och den ska vara CE-märkt.

Flygaskan ska vara av klass A, och glödgningsförlusten ska vara mindre än 5 % och i höghållfast betong

mindre än 3 %, om betongens hållfasthetsklass är C50/60 eller högre.

Kvaliteten hos ballasten i självkompakterande betong, särskilt finmaterialens kornighet och fukthalt,

ska följas upp mer än vanligt.

Ref.


SFS-EN 197-1+A1 Cement – Del 1: Sammansättning och fordringar för ordinära cement.


SFS-EN 12620 Ballast för betong


170

Krav

.2 Det är inte tillåtet att använda havsvatten vid beredning av betong, eller att använda

kloridbaserade tillsatser. Nedan anges mera detaljerade krav på betongens komponenter,

bland annat på komponenter som används i frosttålig betong.

42020.1.1.2 Betongmassa och betong

Krav

.1 Betongmassans egenskaper ska överensstämma med kraven i projektunderlaget och i

detta avsnitt, när metoder lämpliga för ändamålet används, och när betongen är

kompakterad, efterbehandlad och hårdnad.

.2 Den hårdnade betongen ska ha de hållfasthetsegenskaper, hållbarhetsegenskaper och

övriga egenskaper som anges i brons byggplan. Den hårdnade betongen ska även uppfylla

de brospecifika och för varje belastningsklass angivna kvalitetskraven enligt dokumentet

Siltabetonien P-lukumenettely [Brobetongens frostskyddsmetod] avseende betongens

hållfasthet, frostskyddstal, cementmängd och vattencementtal.

.3 Betongblandningen bereds i en anläggning som övervakas av en inspektör godkänd av

Miljöministeriet.

.4 Vid beredning, kvalitetskontroll och verifiering av den självkompakterande betongens

duglighet följs anvisningarna i standarden SFS-EN 206-9 och de anvisningar som anges

senare i avsnitt 42020.

Ref.

SFS-EN 206-1 Betong. Del 9. Tilläggsregler för självkompakterande betong

Brobetongens frostskyddsmetod.

42020.1.1.3 Beredning av betongmassa

Krav

.1 Betongens sammansättning väljs med hänsyn till kraven i brons byggplan och i detta

avsnitt, samt beroende på rådande förhållanden och de arbetsmetoder som används. Vid

val av betongens sammansättning ska hänsyn tas även till de brospecifika och för varje

hållfasthetsklass angivna kvalitetskraven enligt dokumentet Siltabetonien P-

lukumenettely [Brobetongens frostskyddsmetod] avseende frostskyddstal, cementmängd

och vattencementtal.

Anvisning

Betongens sammansättning kan väljas baserat på tidigare utförda prov för kvalitetskontroll och prov för överensstämmelse med kraven.

Krav

.2 Om inga tidigare resultat finns tillgängliga, görs förhandsprov för att bestämma de

önskade egenskaperna.

Anvisning

Mängden betongkomponenter mäts enligt standarden SFS-EN 206-1 punkt 9.7.

171

Ref.

Brobetongens frostskyddsmetod

SFS-EN 206-1 Betong. Del 1: Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse.

Krav

.3 Om sulfattålig portlandcement används i strukturdelar som är utsatta för

kloridkorrosion, till exempel i havsvattnets växlingsområde, och i strukturer, kantbalkar

samt korsnings- och undergångsbroars pelare som är utsatta för stänk, ska kisel

motsvarande 3–5 % av bindemedelsvolymen tillsättas för att förbättra betongens täthet.

.4 Vid beredning av självkompakterande betong ska betongens kvalitet, förhandsprov för

att kontrollera kvaliteten, de provmetoder som ska användas, ansvarsgränserna under

betongarbetet och objektets utförandemetod i förväg överenskommas vid det inledande

planeringsmötet (se avsnitt 42020.3.4.2 punkt 11).

42020.1.1.4 Kvalitetsövervakning

Krav

.1 Betongens kvalitet övervakas i beredningsskedet enligt anvisningen B4 punkt 5.2 och

enligt de anvisningar som anges senare i detta avsnitt.

.2 Planer för förhandsprov och överensstämmelseprov ska lämnas till beställarens

representant senast en vecka innan förhandsproven inleds.

.3 Innan betongmassan hälls i formen ska det verifieras, att betongmassan har de

egenskaper som krävs. Detta görs genom att till beställaren lämna resultaten från

förhandsproven och proportionsdata på blanketten i 42020:bilaga 1 senast en vecka innan

betonggjutningen.

.4 För bestämning av sammansättningen i färsk självkompakterande betong (SKB), samt

säkerställande av flytförmåga, passerförmåga och separationsmotstånd, görs av de

förhandsprov som nämns i standarden SFS-EN 206-9, åtminstone flytsättsprov och t500 -

prov enligt standarden SFS-EN 12350-8, samt J-ringstest enligt standarden SFS-EN

12350-12, siktseparation enligt standarden SFS-EN 12350-11, samt visuell bedömning av

massan, och för frostbeständig betong dessutom luftmängdsmätning.

Anvisning

Sammansättningen hos självkompakterande betong (SKB) bör verifieras med provgjutning.

Krav

.5 Förhandsprov av självkompakterande betong (SKB) ska göras i samma betongblandare

som den betong som levereras till arbetsplatsen.

.6 Den som bereder självkompakterande betong (SKB) ska ha en med förhandsprov

verifierad anvisning för att korrigera konsistensen, så att temperaturens inverkan på

konsistensen har klarlagts.

Anvisning

Massans temperatur beror i huvudsak på yttertemperaturen vid gjutningstillfället. Massans temperatur bör normalt ligga inom intervallet + 10 till + 25 ºC.

172

Krav

.7 Hur korrigering av konsistensen påverkar luftmängden i färsk självkompakterande

betong (SKB) undersöks med förhandsprov.

.8 Provningsmetoder och provtagning för kvalitetskontroll av självkompakterande betong

beskrivs i avsnitt 42020:bilaga 4.

Ref.

42020: Bilaga 4, provningsmetoder för It-betong, InfraRYL

SFS-EN 206-1 Betong. Del 9: Tilläggsregler för självkompakterande betong

SFS-EN 12350-8 Provning av färsk betong. Del 8: Självkompakterande betong. Flytsättsmått

SFS-EN 12350-11 Provning av färsk betong. Del 11: Självkompakterande betong. Siktseparation

SFS-EN 12350-12 Provning av färsk betong. Del 12: Självkompakterande betong. J-ringstest


42020.1.1.5 Verifiering av duglighet

Krav

.1 Om inget annat anges i byggplanen, ska betongens tryckhållfasthet kontrolleras efter

28 dagar. Om detta inte är möjligt, omvandlas testresultaten med allmänt godkända

faktorer så att de motsvarar hållfastheten vid 28 dagar.

.2 För hårdnad frosttålig betong, som är beredd enligt punkt 42020.1.2 ska

tryckhållfasthetens duglighet verifieras genom undersökning med studshammare enligt

dokumentet Tiehallinnon selvityksiä 28/2006 [finska Trafikverkets klarlägganden]. Ur

testpunkternas tryckhållfasthetsvärden beräknas en jämförelsehållfasthet enligt RakMK

B4 punkt 6.3.3. Om formduk har använts i formen för den undersökta ytan, och betongens

konstruktionshållfasthet är maximalt C30/37, ska hållfastheten vid ytan vara minst 5 MPa

högre än den hållfasthet som anges i projektunderlaget. Om formduk har använts i formen

för den undersökta ytan, och betongens konstruktionshållfasthet är C35/45, ska

hållfastheten verifieras genom att undersöka betongens hållfasthet med studshammare,

och dessutom ska tryckhållfastheten testas enligt standarden SFS-EN 206-1 bilaga B,

genom att använda minst tre provkroppar.

Anvisning

Metoden med studshammare kan inte användas, om betongens tryckhållfasthetskrav fck,cube är > 45 MPa.

Studshammare kan inte heller användas för att testa en frusen yta.

Ref.

Anvisningar för användning av studshammare. Finska Trafikverkets klarlägganden 28/2006


SFS-EN 206-1 Betong. Del 1: Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse.

Krav

.3 Betongens tryckhållfasthet kan även verifieras genom tryckhållfasthetstest enligt

standarden SFS-EN 206-1 bilaga B, med undantag enligt nedan.

173

Minst 6 provkroppar och minst 1 provkropp per påbörjad betongvolym av 100 m3

tillverkas per bedömningsparti. Provkroppar som görs på byggplatsen ska utgöra minst

hälften av bedömningspartiets provkroppar. Provkroppar som görs på byggplatsen ska

testas i en godkänd provanordning. Bedömningspartiet anses vara godkänt, om enstaka

provresultat och medelvärdet av efter varandra följande resultat uppfyller kraven enligt

standarden SFS-EN 206-1 bilaga B, tabell B.1. Provkroppar för kontroll av den

självkompakterande betongens tryckhållfasthet görs enligt avsnitt 42020:bilaga 4, utan

yttre tätning.

Anvisning

Test som avses i punkten beskrivs även i dokumentet by50 Betongnormerna 2004 punkt 6.3.2.6.

Ref.


by 50 Betongnormerna 2004

42020: Bilaga 4, provningsmetoder för självkompakterande betong, InfraRYL.

Krav

.4 Om resultaten från tryckhållfasthetstesterna inte uppfyller kraven, eller om det under

arbetet har konstaterats, att betonggjutningen, efterbehandlingen eller värmeskyddet inte

blivit som planerat (till exempel att det i gjutytorna förekommer gles gjutning eller

sprickor), kan beställaren kräva att överenstämmelse med kraven verifieras genom

provkroppar som tas ur strukturen. (Se RakMK B4, punkt 6.3.3). Om det under arbetet

konstaterats, att självkompakterande betong separerar, kan strukturens överensstämmelse

med kraven visas antingen med strukturprov, eller genom att med studshammarmetoden

undersöka de olika delarnas överensstämmelse med kraven, enligt beställarens

anvisningar.

.5 Överensstämmelse med kraven för betongens frosttålighet verifieras på det sätt som

anges i punkt 42010.1.2.4.

.6 Överensstämmelse med kraven för betongens övriga egenskaper verifieras på det sätt

som anges i RakMK B4 punkt 6.3.4. Provkropparna testas i en godkänd provanordning.

.7 I punkterna 42020.1.2, 42020.1.3, 42020.3.5, 42020.3.6, 42020.3.7 och 42020.3.8

anges dessutom tilläggskrav för att verifiera överenstämmelse med kraven för massiva

strukturer, betong gjuten i kallt väder, betong under vatten och sprutbetong samt

självkompakterande betong.

.8 I avsnitt 42030.5.1 anges kraven för att verifiera, att betongelementens tryckhållfasthet

överensstämmer med kraven.

Ref.


42010.1 Broars mark- och grundkonstruktioner. Tillämpningsområde, InfraRYL

42030.5.1 Broars betongelementstrukturer. Verifiering av överensstämmelse med kraven och

korrigerande åtgärder, InfraRYL.

174

42020.1.1.6 Dokumentation

Krav

.1 Vid beredning av betong på arbetsplatsen eller i färdigbetonganläggning ska

anteckningar enligt RakMK B4 punkt 5.1 göras.

.2 De anteckningar som gjorts på byggarbetsplatsen överlämnas till kundens

representant.

.3 Anteckningarna vid färdigbetonganläggningen samt resultaten från

kvalitetsövervakningsproverna bevaras under 10 år för beställarens eventuella

efterkontroll.

Ref.


42020.1.4 Cementbaserat bruk

42020.1.4.1 Allmänt

Krav

.1 Om inget annat anges senare, ska kraven för cementbaserat bruk enligt punkterna

42020.1.1 och 42020.1.2 vara uppfyllda.

.2 Brukens överenstämmelse med krävda egenskaper ska verifieras med av beställaren

godkända metoder.

Anvisning

Cementbaserat bruk, som innehåller mer än 5 % polymerer, kan även benämnas polymercementbruk (se punkt 42020.1.5).

42020.1.4.2 Injekteringsbruk

Krav

.1 Komponenterna i och proportionerna i bruk för injektering av foderrör för spännstål

ska vara godkänd av beställaren och följa standarden SFS-EN 447.

.2 Bruket ska uppfylla de krav på komponenter som anges i standarden SFS-EN 447 punkt

4.

.3 Brukets vattencementtal får vara maximalt 0,44.

.4 Bruket ska i flytande tillstånd uppfylla kraven på flytbarhet, vattenseparation och i

hårdnat tillstånd uppfylla kraven på volymändring enligt standarden SFS-EN 447 punkt

5. Brukets hållfasthet ska uppfylla kraven enligt standarden SFS-EN 447 punkt 5 eller

RakMK B4 punkt 6.3.5.

.5 Bruket doseras och blandas enligt standarden SFS-EN 447.

.6 Hur proverna utförs beskrivs i standarden SFS-EN 445.

.7 Proverna görs med den massa som används för injektering. Antalet prov anges i

standarden SFS-EN 445.

Ref.

SFS-EN 447 Bruk för injektering av foderrör för spännkablar. Fordringar.

SFS-EN 445 Bruk för injektering av foderrör för spännkablar. Provning.

SFS-EN 446 Bruk för injektering av foderrör för spännkablar. Utförande.


42020.1.9 Spännarmering, spännstål och inspänningsmetoder

Krav

.1 Spännarmeringen (till exempel kablar, trådar och stänger), spännstålet och

förspänningsmetoderna ska uppfylla de krav som anges i brons byggplan och gällande

arbetsanvisningar. Arbetsanvisningarna ska finnas på byggplatsen.

.2 Spännarmeringens korrosionsgrad får vara högst 2. Korrosionsgraden bestäms enligt

dokumentet Raudoitteiden korroosioasteen määritys [Bestämning av armeringens

korrosionsgrad].

.3 Om ett kvalitetsövervakningsavtal har gjorts för spännarmeringen och spännstålen,

eller om övervakningen av deras tillverkning har ordnats på annat motsvarande sätt, som

är godkänt av beställaren, behövs inga arbetsplatsspecifika prov för att verifiera

överensstämmelse med kraven. Stålet och spännarmeringen ska uppfylla de ställda

kraven, både enligt överlämnade dokument och visuell inspektion.

.4 Om övervakningen av spännarmeringens och spännstålens tillverkning inte har ordnats

på ett sätt, som är godkänt av beställaren, eller om det genom visuell inspektion eller

baserat på överlämnade dokument kan konstateras, att de inte uppfyller kraven, ska

överensstämmelse med kraven verifieras enligt RakMK B4 punkt 6.4.5.

.5 Ankarstycken, skarvar och foderrör med tillbehör inspekteras visuellt och genom

mätningar. Om det finns avvikelser från kraven i användningsinstruktionen, ska

materialet och utrustningarna inspekteras och godkännas av beställaren.

.6 Foderrören och deras skarvstycken ska uppfylla kvalitetskraven enligt standarden SFS-

EN 523.

Ref.

Bestämning av armeringens korrosionsgrad. Finska Trafikverkets klarlägganden 48/2003


SFS-EN 523 Foderrör av spirallindad stålplåt till spännkablar. Fordringar och kvalitetskontroll.

42020.3 Arbetets utförande

42020.3.3 Armeringsarbete

42020.3.3.1 Projektunderlag

Krav

.1 I projektunderlaget för armeringen beskrivs bland annat användning av förtillverkade

armeringar, hantering av betongarmeringsstål samt stöd för betongarmeringsstål och

spännkablar. Projektunderlaget för armeringen ska säkerställa, att den färdiga armeringen

uppfyller kraven i RakMK B4 punkterna 4.2.3 och 4.2.7, i standarden SFS-EN 13670 och

nedan angivna krav.

.2 Projektunderlaget ska överlämnas till beställarens representant senast en vecka innan

armeringsarbetena påbörjas.

Anvisning

Betongarmeringsstålens böjningsradier anges i byggplanen.

Ref.



42020.3.3.2 Lägestoleranser för betongarmeringsstål och spännkablar

Krav

.1 Vid dimensionering av armeringen ska formarnas och armeringens tillverknings- och

monteringstoleranser beaktas, så att armeringen får plats i konstruktionen och att

betongtäcket över armeringen inte blir för tunt.

.2 Betongarmeringsstålens lägen ska uppfylla toleranskraven i byggplanen och

standarden SFS-EN 13670 punkt 10.6 enligt toleransklass 2. Dessutom förutsätts, att

stängernas lägestoleranser uppfyller följande:

de parallella dragna huvudarmeringstängerna i en böjd konstruktion ska ha ett inbördes

avstånd i funktionsriktningen på ± 10 mm, maximal avvikelse ± 15 mm

övriga parallella stängers inbördes avstånd ± 50 mm, maximal avvikelse ± 75 mm

minimivärdet för det fria utrymmet mellan parallella stänger får inte underskrida 5 mm

stångens avvikelse i längsriktning ± 100 mm, maximal avvikelse ± 150 mm.

195

.3 Ankarspännstålens lägestoleranser:

spännstålets avstånd i böjningsriktningen från andra strukturers kanter får avvika högst

2 % från det teoretiska avståndet. (Större noggrannhet än ± 5 mm krävs dock inte.

Avvikelsen får inte heller vara större än 20 mm.)

avstånd mellan parallella spännstål ± 10 mm, maximal avvikelse ± 15 mm

avstånd mellan spännstål i annan riktning än böjningsriktningen ± 20 mm, maximal

avvikelse ± 30 mm

ankarstyckets läge horisontellt och vertikalt ± 10 mm, maximal avvikelse ± 15 mm

ankarstyckets läge i spännstålets längsriktning i konstruktionens ändar ± 30 mm,

maximal avvikelse ± 45 mm

ankarstyckets läge i spännstålets riktning i fältet ± 100 mm, maximal avvikelse ±

150 mm

ankarets riktning får avvika högst 1 % från det förankrade spännstålets riktning,

maximal avvikelse 1,5 %.

.4 Lägestoleranser för infästningsspännstålen:

spännstålets läge i konstruktionens funktionsriktning 1,5 % av konstruktionens mått

(den största noggrannheten som krävs är dock ± 5 mm och avvikelsen får heller aldrig

överskrida 15 mm)

läget för spännstålets bockningspunkt i elementets längsriktning ± 100 mm, maximal

avvikelse ± 150 mm

övriga toleranser samma som för ankarspännstålen.

.5 Avvikelser som är mindre än den maximala avvikelsen, men större än lägestoleransen,

kan godkännas, om beräkningar visar, att de inte äventyrar konstruktionens säkerhet,

funktion eller anslutande konstruktionsdelar. Avvikelserna får inte störa betongarbetet i

konstruktionsdelen.

Ref.




42040 Brons stålkonstruktioner

42040.0 Broar med stålkonstruktion, allmänt

42040.0.1 Tillämpningsområde

Krav

.1 Dessa allmänna kvalitetskrav och anvisningar tillämpas vid tillverkning eller reparation

av stålbroar och liknande strukturer. De ska i tillämpliga delar följas även för

konstruktioner av andra metaller än stål.

.2 Utöver de krav och anvisningar som anges i detta avsnitt, ska de krav och anvisningar

som anges i projektunderlaget och i avsnitt 42001 följas.

Ref.

42001 Broar, allmän del, InfraRYL.

233

42040.0.2 Tekniska arbetsplaner

Krav

.1 För tillverkning, montering och ytbehandling av stålkonstruktioner ska särskilda

tekniska arbetsplaner tas fram enligt avsnitt 42001.4.4.

.2 Arbetsfaserna planeras så att konstruktionsdelarna, den monterade konstruktionen och

den färdiga bron uppfyller kvalitetskraven i projektunderlaget.

.3 De tekniska arbetsplanerna ska lämnas till beställarens representant för kontroll senast

en vecka innan arbetet eller arbetsfasen påbörjas.

.3 R Vid arbetsfaser som kräver reservering av räls, ska de tekniska arbetsplanerna

kontrolleras två veckor innan rälsreserveringen görs.

.4 Ändringar som inspektören kräver, eller som framkommer under arbetets gång, ska

göras i de tekniska arbetsplanerna.

.5 I den kontrollerade arbetsplanen får inga ändringar göras utan överenskommelse med

beställarens representant.

Anvisning

Tillverkningsritningarna behandlas mer ingående i punkten 42040.3.2.1.1, installationsplanen i punkten

42040.3.9.4.2 och ytbehandlingens arbetsplan i punkten 42050.3.1.2.

Vid sammanställningen av de tekniska arbetsplanerna kan de allmänna anvisningarna i företagets

kvalitetsstyrningssystem tillämpas.

Ref.

42001.4.4 Broar, allmän del. Kvalitetssäkring. Teknisk arbetsplan, InfraRYL

42050.3.1.2 Ytbehandling av stålkonstruktioner. Arbetsplan för ytbehandling, InfraRYL.

42040.0.3 Kvalitetsplaner

Krav

.1 Enligt kraven i punkterna 42001.4.2 och 42001.4.3 ska det tas fram kvalitetsplaner för

hela arbetet, för konstruktionsdelarna och för arbetsfaserna.

Anvisning

Vid sammanställningen av kvalitetsplanerna kan de allmänna anvisningarna i företagets

kvalitetsstyrningssystem tillämpas, eller färdiga kvalitetsplaner för vissa konstruktionstyper användas.

Kvalitetsplanerna kan vara separata planer eller vara en del av de tekniska arbetsplanerna.

Ref.

42001.4.2 Broar, allmän del. Kvalitetssäkring. Entreprenadens kvalitetsplan, InfraRYL

42001.4.3 Broar, allmän del. Kvalitetssäkring. Arbetsfasens kvalitetsplan, InfraRYL.

234

42040.0.4 Arbetsledning och arbetskraft

Krav

.1 Den arbetsledare som leder tillverkningen eller installationen av stålbroar ska ha

lämplig examen och utbildning från teknisk skola eller institut, och kompetens som

ansvarig arbetsledare för stålkonstruktioner enligt B7 eller motsvarande kunskaper och

erfarenhet från tillverkning och installation av tunga stålkonstruktioner (se även punkt

42040.3.9.4.1).

.2 Den arbetsledare som leder ytbehandlingsarbetena ska ha lämplig teknisk utbildning

och minst två års erfarenhet av stålkonstruktioners ytbehandling, eller om utbildning

saknas, minst fem års erfarenhet från motsvarande ytbehandlingsarbete.

.3 Arbetskraften ska vara yrkeskunnig, antingen genom utbildning eller arbetserfarenhet.

.4 De som använder maskiner och utrustningar ska ha fått handledning från tillverkaren

eller importören, om handhavandet inte har ingått i yrkesutbildningen, eller ifall

tillverkaren inte själv ordnar lämplig arbetsledning.

.5 Kompetenskraven för inspektörer av svetsare och svetsskarvar anges i punkterna

42040.3.4.6 och 42040.3.4.9.

.6 Personer som utför målnings- och lackeringsarbeten ska ha yrkesutbildning som

korrosionsskyddsmålare eller motsvarande, eller minst två års arbetslivserfarenhet från

motsvarande korrosionsskyddsarbete.

Ref.

B7 Stålkonstruktioner, anvisningar.

235

42040.1 Material och strukturdelar för stålbroar

42040.1.1 Allmänna kvalitetskrav

Krav

.1 Kvaliteten och överensstämmelsen med kraven för material eller tillbehör som ingår i

bestående konstruktionsdelar ska ha verifierats i förväg.

.2 Tillverkningen av produkter ska övervakas genom godtagbar kvalitetskontroll, och

resultaten från kvalitetskontrollen ska finnas tillgängliga.

42040.1.2 Konstruktionsstål

42040.1.2.1 Mekaniska, fysikaliska och kemiska egenskaper

Krav

.1 Det stål som används ska uppfylla alla krav på mekaniska, fysikaliska och kemiska

egenskaper enligt de standarder som anges i projektunderlaget.

Anvisning

Beteckningar för konstruktionsstål anges i projektunderlaget enligt standarden SFS-EN 10027-1.

Kraven avser bland annat stålets hållfasthetsegenskaper, svetsbarhet, kvalitetsklass, leveranstillstånd,

tätningsmetod och kemisk sammansättning.

Ref.

SFS-EN 10027-1 Stålbeteckningar. Del 1: Alfanumeriskt system.

Krav

.2 Stålleveranserna kan även göras enligt någon annan motsvarande godkänd standard.

Stålets kolekvivalent (CEV) ska framgå av kontrollintyget.

Anvisning

De allmänna tekniska leveransbestämmelserna för varmvalsade konstruktionsstål anges i standarden

SFS-EN 10025-1.

De allmänna tekniska leveransbestämmelserna för olegerade varmvalsade konstruktionsstål anges i

standarden SFS-EN 10025-2.

De tekniska leveransbestämmelserna för normaliserade och normaliseringsvalsade svetsbara finkorniga

stål anges i standarden SFS-EN 10025-3. De tekniska leveransbestämmelserna för termomekaniskt

valsade finkornsstål anges i standarden SFS-EN 10025-4.

De tekniska leveransbestämmelserna för konstruktionsstål med förbättrat motstånd mot atmosfärisk

korrosion anges i standarden SFS-EN 10025-5.

De tekniska leveransbestämmelserna för konstruktionsstål med förbättrat motstånd mot atmosfärisk

korrosion anges i standarden SFS-EN 10025-5.

236

Ref.

SFS-EN 10025-1 Varmvalsade konstruktionsstål. Del 1: Allmänna tekniska leveransbestämmelser.

SFS-EN 10025-2 Varmvalsade konstruktionsstål. Del 2: Olegerade stål. Tekniska

leveransbestämmelser.

SFS-EN 10025-3 Varmvalsade konstruktionsstål. Del 3: Normaliserade och normaliseringsvalsade

finkorniga stål. Tekniska leveransbestämmelser.

SFS-EN 10025-4 Varmvalsade konstruktionsstål. Del 4: Termomekaniskt valsade svetsbara

finkorniga stål. Tekniska leveransbestämmelser.

SFS-EN 10025-5 Varmvalsade konstruktionsstål. Del 5: Konstruktionsstål med förbättrat motstånd

mot atmosfärisk korrosion. Tekniska leveransbestämmelser.

Krav

.3 För ståldelar som kräver seghet i tjockleksriktningen, ska stålets klass vara Z 25

enligt standarden SFS-EN 10164 om inget annat anges i projektunderlaget.

Ref.

SFS-EN 10164 Stålprodukter med förbättrade deformationsegenskaper i tjockleksriktningen.

Tekniska leveransbestämmelser.

42040.1.2.2 Övriga krav

Krav

.1 De valsade produkternas mått och form ska vara enligt de standarder som anges i

projektunderlaget eller motsvarande måttstandarder.

.2 Toleranserna för tjockleken hos varmvalsade stålplåtar ska vara enligt standarden

SFS-EN 10029 klass A och jämnheten enligt klass S. Detta är maximala avvikelser.

.3 Planheten vid sammanfogning av delar får dock inte överskrida 3 mm på något

mätavstånd. Detta är den maximala avvikelsen.

.4 Konstruktionsdelarnas mätnoggrannhet och övriga kvalitetskrav kan kräva större

noggrannhet än de standarder enligt vilka leveransen görs. (jfr. 42040.3.1.4 och

42040.3.2.1.3).

.5 De valsade produkternas yta ska ha en sådan kvalitet, att konstruktionsdelar enligt

kraven kan tillverkas. (jfr. 42040.3.1.3).

.6 Ytkvaliteten hos varmvalsade stålplåtar ska uppfylla kraven enligt standarden SFS-

EN 10163-2 klass A, delklass 2. Detta är den maximala avvikelsen.

.7 Om tillverkningsmetoden kräver bockning, ska stålet vara garanterat bockbart.

.8 Stålplåtar som utsätts för dragspänningar i vinkelrät riktning, ska uppfylla de

eventuella kraven på ultraljudskontroll som anges i projektunderlaget.

Anvisning

Ultraljudprovade platta stålprodukters inspektionsklasser och kvalitetsklasser anges i standarden SFS-EN 10160.

Ref.

SFS-EN 10029 Varmvalsad stålplåt med tjocklek 3 mm eller större. Toleranser för dimensioner,

form och vikt

237

SFS-EN 10163-2 Leveransbestämmelser för ytbeskaffenhet hos varmvalsad plåt, bredplattstång och

profiler av stål. Del 2: Plåt och bredplattstång

SFS-EN 10160 Ultraljudprovning av plåt - Ultraljudprovning av platta stålprodukter med tjocklek

större än eller lika med 6 mm (reflektionsmetod).

42040.1.2.3 Kvalitetskontroll, överensstämmelse, dokumentation och

rapportering

Krav

.1 Konstruktionsstålens överenstämmelse med kraven verifieras genom

mottagningskontroll och rapporter från den.

.2 Vid mottagningskontrollen görs stickprov på stålmaterialens mått och jämnhet, samt

en visuell bedömning av ytans kvalitet.

.3 Det ska även kontrolleras, att allt stål i leveranspartierna har ett chargenummer eller

annan beteckning, med vilken kontrollintyg enligt standarden SFS-EN 10204 kan spåras.

Godkända kontrollintyg är mottagningsbevis enligt ovan nämnda standard 3.1 och 3.2,

samt motsvarande intyg enligt andra standarder. För leveransens kontrollpartier ska

uppgifter enligt informationsförteckningen i standarden SFS-EN 10168 anges. Stålets

kiselhalt ska alltid anges i samband med den kemiska sammansättningen.

.4 Varje del i de bärande delarna (till exempel huvudbalkarnas flänsar och liv) ska kunna

spåras till chargen. För övriga konstruktionsdelar (till exempel hörnplåtar och

förstyvningar) behöver varje del inte vara spårbar. Även kallformade rör och övriga

profiler samt tunnare varmvalsade stänger kan märkas och hanteras som knippen, om det

inte finns någon risk för sammanblandning.

.5 Vid beställning av stål används mottagningsbevis 3.1, om inget annat överenskommits

för det aktuella arbetet. Om materialet ska kontrolleras vid stålfabriken, används

mottagningsprotokoll 3.2. Även provningsintyg 2.2 kan godkännas, om ovan nämnda

mottagningsbevis inte kan fås, beroende på produktens tillverknings- eller leveransmetod.

Kontrollprover från leveranspartiet kan dock krävas, om det är motiverat med tanke på

konstruktionsdelarnas belastning eller andra orsaker.

.6 Om kontrollintyget inte uppfyller kraven enligt ovan, men tillverkningspartiets

identitet kan fastställas, kan leveranspartiet godkännas, om provtagning görs och om

materialets sammansättning uppfyller kraven enligt den tillämpliga standarden.

.7 Om märkningen av tillverkningsparti saknas eller är otydliga, kan materialet endast

godkännas, om prover tas ur varje produkt, och provresultaten är godkända.

.8 Om det tillförlitligt kan verifieras, att leveranspartiet tillhör samma tillverkningsparti,

behöver prover från varje materialdel inte tas, utan godkännandet kan göras på det sätt

som anges i underpunkt.6.

.9 I materialets kontrollrapport anges ståltyp, tillverkare, mått, chargenummer och

anteckning om kontroll av ytans kvalitet. Ett typiskt kontrollintyg för varje ståltyp i

leveranspartiet ska bifogas.

238

Ref.

SFS-EN 10204 Metalliska varor - Typer av kontrollintyg

SFS-EN 10168 Stålprodukter - Kontrollintyg. Informationsförteckning och beskrivningar.

291

42050 Ytbehandling av stålkonstruktioner

42050.0 Ytbehandling av stålkonstruktioner, allmänt

Krav

.1 Denna punkt i de allmänna kvalitetskraven tillämpas vid ytbehandling av nya

stålkonstruktioner, samt vid underhåll av ytbehandlingen.

.2 Denna punkt i de allmänna kvalitetskraven kan även tillämpas vid ytbehandling av

gamla stålkonstruktioner.

Anvisning

I denna punkt anges kvalitetskrav samt anvisningar för arbetsmetoden, kvalitetskontrollen och

verifieringen av kraven: för korrosionsskyddsmålningen, varmförzinkningen och den termiska

sprutningen.

Dessutom behandlas finish av obehandlade stålytor samt korrosionsskydd inuti fack.

Anvisning

Utöver de begrepp som anges i termindex [Infra Ryl Termihakemisto] tillämpas

ytbehandlingsbranschens definitioner enligt SILKO-anvisningen 1.351.

Anvisning

Kvalitetskrav för årsbesiktning, rengöring, skötsel och underhåll av järnvägsbroar anges i RATO del 8,

Broar.

Ref.

Termindex [Termihakemisto]. InfraRYL

Spårtekniska anvisningar (RATO). Del 8 Broar

SILKO 1.351 Ytbehandling.

42050.1 Ytbeläggningar på stålkonstruktioner

42050.1.1 Allmänna kvalitetskrav för ytbeläggningar

Krav

.1 Ytbeläggningens korrosionsskyddande egenskaper och andra egenskaper ska vara

bestående. I ytbeläggningen på nya broar får det inom fem (5) år, och på gamla broar

inom tre (3) år inte finnas tecken på rostangrepp eller andra synliga tecken på defekter.

.2 Ytbeläggningens färgnyanser och övriga synliga egenskaper ska vara jämna, särskilt

på väl synliga ytor.

292

Anvisning

Kvalitetskraven för ytbeläggningens jämna kvalitet kan bestämmas genom att i början av arbetet göra

en i konstruktionen ingående jämförelseyta, vars behandling ska överenskommas och som används för

att jämföra med det ytbehandlade objektet. Mera information finns i standarden SFS-EN 12944-7.

Ref.

SFS-EN 12944-7 Färg och lack. Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning. Del 7: Utförande

och övervakning av målning.

Krav

.3 Ytbeläggningen ska uppfylla de tjocklekskrav som anges senare i detta avsnitt, och i

den godkända arbetsplanen för ytbehandling.

.4 Ytbehandlingens vidhäftning vid underlaget och mellan de olika skikten ska uppfylla

kraven för respektive ytbehandlingstyp.

.5 Ytbehandlingen får inte ha porer eller andra fel som inte omnämnts ovan, och som kan

försämra de korrosionsskyddande egenskaperna.

.6 Vid korrosionsskydd med målningssystem ska dessa allmänna kvalitetskrav,

ytbehandlingens kvalitets- och arbetsplan samt tillverkarens anvisningar följas. Mera

information finns i standarderna SFS-EN 12944 -1–8.

Anvisning

Fel som uppkommit genom mekanisk påverkan, eller annan yttre påverkan efter drifttagning av konstruktionen, tas inte med i bedömningen av ytbehandlingens kvalitet och hållbarhet.

Ref.

SFS-EN 12944-1 Färg och lack. Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning. Del 1: Allmänt

SFS-EN 12944-2 Färg och lack. Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning. Del 2:

Miljöklassificering


Konstruktionsutformning

SFS-EN 12944-4 Färg och lack. Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning. Del 4: Typer av

ytor och förbehandling


Rostskyddssystem

SFS-EN 12944-6 Färg och lack. Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning. Del 6: Metoder

för laboratorieprovning




Upprättande av specifikationer för nymålning och underhåll.

42050.1.2 Materialkrav för korrosionsskyddsfärg

Krav

.1 Vid leverans och lagring av materialen ska tillverkarens anvisningar alltid följas.

Mera information finns i standarden SFS-EN 12944-7.

293

.2 Materialen ska levereras till arbetsplatsen i originalförpackning, som ska vara märkt

enligt alla lagar, förordningar och myndighetsbestämmelser. Märkningen ska kunna

kopplas till materialtillverkarens kvalitetskontroll.

.3 Färgnyansen i målningssystemens olika skikt ska tydligt avvika från varandra, för att

underlätta kontrollen.

Anvisning

Tunna skikt av täckfärgen får dock ha samma nyans.

Ref.



Krav

.4 Produkten ska behålla sina egenskaper under lagringen och de ska vara entydigt

identifierbara.

Anvisning

Följ tillverkarens anvisningar för lagringen.

42050.2 Underlag för ytbehandling av stålkonstruktioner

42050.2.1 Underlag för målningsarbetet

42050.2.1.1 Förbehandling

Krav

.1 Förbehandlingen görs till den förbehandlingsgrad, som anges i arbetsplanen. I

målningssystemets produktbeskrivning anges kraven på förbehandlingsgrad. Mera

information finns i standarden SFS-EN 12944-4.

.2 De ytor som ska förbehandlas och målas, ska kontrolleras innan eller under

förbehandlingen. Skadliga ojämnheter och grader, som kan försämra ytbeläggningens

hållbarhet, ska tas bort. Stålstrukturerna ska ha kvalitetsklass 05 enligt standarden

SFS 8145. Om rostgraden helt eller delvis är enligt klass D i standarden SFS-EN ISO

8501-1, ska strukturernas överenstämmelse med kraven klarläggas innan ytbehandlingen.

Anvisning

Förbehandlingsgraden och förbehandlingens utförande avgörs av egenskaperna hos de ytor som ska

behandlas, samt de krav som ytbehandlingssystemet kräver.

Ref.


ytor och förbehandling.

SFS 8145 Korrosionsskyddsmålning. Kvalitetsgrader för mekanisk förbehandling av blästrade

och/eller verkstadsgrundmålade stålytor.

294

SFS-EN ISO 8501-1 Behandling av stålytor med målningsfärg och liknande produkter. Visuell

utvärdering av ytrenhet. Del 1: Representativa fotografiska exempel på förändringar av stålets

utseende genom förbehandling med olika blästermedel. Omålade stålytor och stålytor ordentligt

rengjorda från gammal färg.

Krav

.3 Rostborttagningsgrad/förbehandling bedöms enligt standarden SFS-EN ISO 8501-1.

.4 Verkstadsgrundbehandling av material till broar görs inte, om den inte ingår i

tillverknings- eller ytbehandlingsplanen.

.5 Verkstadsgrundbehandlade ytor förbehandlas med för ändamålet lämplig metod innan

slutlig ytbeläggning (Mera information finns i standarden SFS 8145).

.6 Varmförzinkade ytor som ska målas, ska förbehandlas enligt målningssystemets krav.

.7 Ytor som målats med zinkpulverfärg eller sprutförzinkats, ska förbehandlas på samma

sätt som varmförzinkade ytor, om de inte har målats med en mellanfärg eller tätningslack,

så att zinksalter inte hunnit bildas.

Anvisning

Zinksalter i skadliga mängder bildas utomhus under 2–4 timmar, och vid kontrollerade

inomhusförhållanden under ungefär ett arbetsskift. Därför ska en varmförzinkad yta målas så snabbt

efter förzinkningen, att zinksalter inte hinner bildas på ytan.

Ref.

SFS-EN ISO 8501-1 Behandling av stålytor före beläggning med färg och liknande produkter. Visuell


utseende genom förbehandling med olika blästermedel. Omålade stålytor och stålytor ordentligt

rengjorda från gammal färg.



Krav

.8 Om det har bildats zinksalter på den yta som ska målas, ska ytan rengöras med blästring

enligt standarden SFS-EN 12944-4 till förbehandlingsklass ZnSaS (se standarden SFS

5873) och därefter målas innan zinksalter hinner bildas.

.9 När nya färgskikt läggs på, ska ytorna vara fria från salter och andra föroreningar.

.10 Renheten hos blästermaterialet och tryckluften bör kontrolleras innan arbetet

påbörjas, och vid behov under arbetet, så att förnyad blästring beroende på dålig

vidhäftning kan undvikas.

.11 Vid skruv- eller friktionsförband måste olja eller andra smörjmedel tas bort från

muttrar och skruvhuvuden med ett lösningsmedel före blästringen. I friktionsförband

måste friktionsytorna hanteras varsamt. (jfr. punkt 42040.3.6.6)

.12 Om en yta som är målad eller ska målas på nytt är nedsmutsad, måste den rengöras

innan nästa färgskikt läggs på. Mera information finns i standarden SFS-EN 12944-4.

295

Anvisning

Ytorna fuktas med vatten och rengörs med borste samt vid behov med rengöringsmedel som passar

miljön (till exempel alkaliskt). Efter borstningen rengörs ytorna med högtryckstvätt, 100–150 bars tryck

på 0,5 meters avstånd och sköljs slutligen med rikliga mängder vatten.

Ref.



SFS 5873 Korrosionsskydd av metallkonstruktioner genom målning. Rekommendationer för

användning i process- och metallindustrin.

42040.3.6.6 Broars stålkonstruktioner. Efterbehandling av fog. InfraRYL.

Krav

.13 Ytans renhet kontrolleras med ett prov, där den rengjorda våta ytan torkas av med en

vit luddfri trasa med 100 mm mellanrum. Det får bara hamna mycket små mängder smuts

på trasan. Renheten verifieras genom en förnyad rengöring och avtorkning med trasa.

Resultaten av kontrollerna jämförs inbördes och med provresultat från en ren yta.

Resultatet bedöms även genom att jämföra den mängd föroreningar som fastnat i tyget.

.14 Prov för bestämning av ytans totala salthalt tas med Bresle-metoden enligt standarden

SFS-EN ISO 8502-6. Innan blästringen tas lösliga salter bort från ytan med jonbytt vatten

och med för ändamålet avsedda element som fästs på ytan. Lösningen samlas upp i ett

separat kärl. Lösningens totala salthalt bestäms enligt standarden SFS-EN ISO 8502-9

med en metod baserad på ledningsförmåga eller genom laboratorieundersökning. Den

totala salthalten får vara maximalt 5 µg/cm2, om inget annat anges i ytbehandlingsplanen.

Inom det första kontrollområdet tas tre prover, därefter görs stickprov vid behov. Om den

totala salthalten överstiger riktvärdena, ska ytorna tvättas med färskvatten och

bestämningen av salthalten ska göras på nytt.

Ref.

SFS-EN ISO 8502-6 Behandling av stålytor med målningsfärg och liknande produkter. Provning för

utvärdering av ytrenhet. Del 6: Extraktion av lösliga föroreningar för analys. Breslemetoden.

SFS-EN ISO 8502-9 Behandling av stålytor med målningsfärg och liknande produkter. Provning för

utvärdering av ytrenhet. Del 9: Fältmetod för konduktometrisk bestämning av vattenlösliga salter.

296

42050.2.2 Förbehandling före beläggning

42050.2.2.1 Förbehandling före varmförzinkning

Krav

.1 Vid förbehandlingen följs standarden SFS-EN 12944-4 i tillämpliga delar.

.2 Ta bort valshud, tjocka rostlager, svetsslagg och svetsstänk samt olja, fett och andra

föroreningar från de delar som ska förzinkas.

.3 Stålstrukturernas förbehandlingsgrad för ytor som ska förzinkas ska vara 03, och för

ytor som ska målas efter förzinkning 04, bedömt enligt standarden SFS-EN 8145.

Ståldelarna ska vara metallrena innan varmförzinkningen.

Anvisning

Detaljernas lämplighet för varmförzinkning bedöms i samband med förbehandlingen. Svetsar ska vara

täta, och det får inte finnas öppna sprickor i fogarna, där betningsvätska kan bli kvar, och det får inte

finnas slutna delar eller springor, i vilka den utvecklade gasens tryck kan orsaka explosion eller skadliga

formförändringar. Vid behov görs hål för tryckutjämning och zinkflöde på platser som överenskoms

med konstruktören.

Ref.



SFS-EN 8145 Korrosionsskyddsmålning. Kvalitetsgrader för mekanisk förbehandling av blästrade


42050.2.2.2 Förbehandling före ytbeläggning av metall

Krav

.1 Vid förbehandlingen följs standarden SFS-EN 12944-4 i tillämpliga delar.

.2 Ytornas förbehandlingsgrad ska vara Sa3 enligt standarden SFS-EN ISO 8501-1.

.3 Ytans grovhet är medelgrov G bedömd enligt standarden SFS-ISO 8503-2.

Ref.



SFS-EN ISO 8501-1 Behandling av stålytor före beläggning med färg och liknande produkter. Visuell


utseende genom förbehandling med olika blästermedel. Omålade stålytor och stålytor väl rengjorda

från gammal färg.

SFS-EN ISO 8503-2 Behandling av stålytor med målningsfärg och liknande produkter.

Karakterisering av ytråhet hos blästrade stålunderlag. Del 2: Metod för klassning av ytprofil hos

blästrat stål. Komparatormetod.

297

42050.3 Ytbehandling av stålkonstruktioner

42050.3.1 Ytbehandling av stålkonstruktioner, allmänt

42050.3.1.1 Kvalitetsplaner

Krav

.1 I den arbetsspecifika (entreprenadspecifika) kvalitetsplan som avses i punkt 42001.4.2

ska åtminstone följande uppgifter om ytbehandlingen tas med:

tidplan

personal som ansvarar för arbetsledning, ytbehandling och kvalitetskontroll, och

personalens kompetens

mätutrustning som används för kontrollen och mätutrustningens kalibrering

reservering för risker och exceptionella situationer under arbetet

rättelseåtgärder

överenstämmelse med kraven.

.2 I den kvalitetsplan för arbetsfasen som avses i punkt 42001.4.3 ska åtminstone följande

anges:

konstruktionens indelning i arbets-, kontroll- och jämförelseområden (jmf.

42050:bilaga 1). Arbetsområdets storlek bör vara sådant, att det kan blästras på 4–

8 timmar. Rekommenderat kontrollområde är ungefär 100 m2. För varje kontrollområde

väljs ett jämförelseområde, där det nödvändiga antalet mätningar görs.

kvalitetssäkringsåtgärder under arbetet och kvalitetskontroll per arbets-, inspektions-

och jämförelseområde

arbetsfasens överenstämmelse med kraven. Dit hör bland annat.

— det som ska mätas och kontrolleras, med kvalitetskrav och godkännandegränser

— kontrollens och mätningarnas omfattning, tidpunkt och mätscheman

— kontroll- och mätmetoder, utrustning och ansvarig samt

— dokumentation av kontroller och mätningar (protokollmallar).

Anvisning

När arbetsfasens kvalitetsplan görs, kan hela ytbehandlingsarbetet hanteras som en arbetsfas.

I mindre ytbehandlingsarbeten kan den arbetsspecifika kvalitetsplanen och arbetsfasens kvalitetsplan kombineras till en kvalitetsplan för ytbehandlingen.

Ref.

42001.4.2 Broar, allmän del. Entreprenadens kvalitetsplan, InfraRYL

42001.4.3 Broar, allmän del. Arbetsfasens kvalitetsplan, InfraRYL

42050:Bilaga 1 Exempel på indelning i arbets-, kontroll- och jämförelseområden, InfraRYL.

298

42050.3.1.2 Ytbehandlingens arbetsplan

42050.3.1.2.1 Projektunderlagets form och innehåll

Anvisning

En arbetsplan för ytbehandlingen är en separat teknisk arbetsplan, som avses i punkt 42001.4.4 och punkt

42040.0.2, och där ytbehandlingens faser, beläggningsarbetet och materialet specificeras.

Krav

.2 Arbetsplanen för ytbehandlingen ska överlämnas till beställarens representant senast

en vecka innan ytbehandlingsarbetena påbörjas.

Anvisning

Arbetsplanen baseras på de krav och anvisningar som finns i projektunderlaget och i detta dokument,

samt den ytbehandlingsmetod som anges i projektunderlaget. Arbetsplanen kan även föreskriva annat

än det i projektunderlaget angivna, av finska Trafikverket godkända systemet för ytbehandling, enligt

de begränsningar som anges i punkt 42050.3.1.2.2.

Ref.

42001.4.4 Broar, allmän del. Teknisk arbetsplan. InfraRYL

42040.0.2 Broars stålkonstruktioner. Tekniska arbetsplaner, InfraRYL.

Krav

.2 Avvikelser från den ytbehandling som anges i projektunderlaget behandlas som en

ändring av projektunderlaget. Arbetsplanen ska i sådana fall lämnas till beställaren senast

två veckor innan ytbehandlingsarbetet påbörjas.

.3 Hur, och med vilka produkter, ytbehandlingen genomförs, ska redovisas detaljerat i

arbetsplanen. Där ska ytbehandlingssystemet och dess kvalitetskrav entydigt definieras.

Produktbeskrivningar och andra rapporter om sammansättning, egenskaper eller

användning ska bifogas ytbehandlingsplanen.

.4 Kvalitetskraven för ytans förbehandling ska redovisas detaljerat. Även alla

rengöringsåtgärder och andra mellanliggande åtgärder ska klarläggas.

.5 När underlaget tas fram, ska det även kontrolleras, att byggnadsdelarnas

projektunderlag (jmf. 42040.0.2, 42040.3.2.1.1 och 42040.3.4.2) definierar stålarbetets

kvalitetsgrad (SFS 8145) så att det är tillräcklig för ytbehandlingssystemet.

.6 I arbetsplanen ska konstruktionen delas in i arbetsområden, som lämpligen kan

behandlas under 4–8 timmar. (jfr. 42050:bilaga 1)

.7 Stålytor som kommer i kontakt med betong, ska behandlas på ett sådant sätt att

beläggningen tål belastningen som orsakas av betongens alkalitet, och att det inte blir

kvar svårbehandlade områden i gränsytorna.

.8 Stålbalkarnas övre flänsar i samverkansbroar ytbehandlas enligt bild 42050:K1.

.9 Om det inte finns samverkan (dymlingar) mellan däcksplattan av armerad betong och

stålbalken, ska de ytor som ligger mot betongen behandlas enligt bild 42050:K2.

.10 Även i stålbalksbroar med trädäck ska den övre flänsen målas, enligt bild 42050:K2.

299

.11 Stänger och ståldelar som innesluts i betongen, ska målas på det sätt som visas i bild

42050:K3.

Anvisning

Vid målning av broar är alkydfärger vanligast. De tål inte betongens alkalitet eller träets impregneringsmedel.

Beläggningsytornas gränsområden måste planeras noggrant. Inga andra färgskikt får finnas mellan zinkpulverfärgen och stålytan.

Ref.

42040.3.2.1.1 Broars stålkonstruktioner. Tillverkningsritningar, InfraRYL

42040.3.4.2 Broars stålkonstruktioner. Svetsritning, InfraRYL




Krav

.12 För korrosionsskyddsmålningen ska dessutom åtminstone följande anges:

förbehandling av stålytor och vid behov även målade ytor (inklusive ytans grovhet och

blästringsmaterialet) samt eventuell verkstadsgrundmålning.

målningssystem med finska Trafikverkets beteckningar

de produkter som används och deras färgtoner per skikt (produktbeskrivningar och

färgkartor ska bifogas)

färgskikten och de torra skiktens nominella tjocklekar med tillåtna variationsgränser

våtskiktets tjocklek

förstärkningsmålning

målning av svåråtkomliga ställen

kittning av springor och porer

utrustning och verktyg som används för målning

färgskiktens avgränsningar

ytbehandling av fogar mellan olika material

krav på förhållanden

torknings- och övermålningstider med hänsyn till förhållandefaktorer

anvisningar för bättringsmålning

utförandeplatser och eventuella skyddsåtgärder och -konstruktioner

miljöskydd och avfallshantering samt

namnen på ytbehandlare och arbetsledare.

.13 Varmförzinkning utförs enligt standarden SFS-EN ISO 1461, och för den ska

åtminstone följande anges:

300

3

3

2

** ) 1

00

**)

krav på zinkskiktets tjocklek enligt punkt 42050.4.2

förbehandlingens arbetsfaser och material

zinkens temperatur och kylmetod

stöd för arbetsstycken och övriga åtgärder

rättelseåtgärder samt

behandlingsanläggning och den ansvarige arbetsledarens namn.

1. MÅLNING I VERKSTADEN UTFÖRS

ENLIGT MÅLNINGSSYSTEMET

2. FÖRSTÄRKNINGSMÅLNING MED

MELLANFÄRG PÅ MÅLNINGSSYSTEMETS

MELLANFÄRG

3. AVSLUTANDE YTSKIKT PÅ BROPLATSEN

*) ELLER TILL NÄRMASTE DYMLINGSRAD

**) ALKALIBESTÄNDIG FÄRG

Bild 42050:K1. Beläggning av samverkansbalkens övre fläns.

1. MÅLNING I VERKSTADEN UTFÖRS

ENLIGT MÅLNINGSSYSTEMET

2. FÖRSTÄRKNINGSMÅLNING MED

MELLANFÄRG PÅ MELLANFÄRG ENLIGT

MÅLNINGSSYSTEMET



Bild 42050:K2. Målning av gränsområdet mellan betongplattan och stålbalken

1. MÅLNING I VERKSTADEN UTFÖRS ENLIGT

MÅLNINGSSYSTEMET


1


Bild 42050:K3. Målning av stänger som gjuts in i betong.

301

*)**) **) >100 100

1 2 200 **)

>100 **) 100**)

**)

1 2 200

**)

10

0

/

.14 Den termiska sprutningen utförs enligt standarden SFS-EN ISO 2063. Dessutom ska

åtminstone följande beskrivas:

underlagets förbehandling

sammansättning och fysisk form för den metall som ska sprutas

skikttjocklekar med tillåtna variationsgränser

arbetsutrustning

krav på förhållanden

utförandeplatser och eventuella skyddsåtgärder och -konstruktioner

miljöskydd och avfallshantering

rättelseåtgärder samt

den termiska sprutaren och den ansvarige arbetsledarens namn.

.15 Om annan ytbehandlingen än målning, varmförzinkning eller termisk sprutning

används, ska bland annat material, skikttjocklekar med variationsgränser,

ytbehandlingens egenskaper och arbetsmetoderna beskrivas i ytbehandlingsplanen.

Beskrivningar av materialen och arbetsmetoderna ska ingå som bilagor i

ytbehandlingsplanen.

.16 Stålytor som kommer i kontakt med träkonstruktioner, som är impregnerade med

kreosotolja, ska ytbehandlas med medel som tål impregneringsmedlet, till exempel

uretantjära, om ingen annan ytbehandling för konstruktionsdelen anges i

projektunderlaget.

.17 Gränsytor mellan ytbehandlingar utförda med produkter som har olika egenskaper

ska anges i ytbehandlingsplanen.

Ref.

SFS-EN ISO 1461 Oorganisk ytbeläggning - Varmförzinkade beläggningar på tillverkade järn- och

stålföremål. Specifikationer och provningsmetoder.

SFS-EN ISO 2063 Termisk sprutning. Metalliska och andra oorganiska beläggningar. Zink,

aluminium och dess legeringar.

42050.3.1.2.2 Godtagbara brobeläggningar

Krav

.1 Endast godkända beläggningssystem får användas vid ytbehandling av broar.

.2 Målningssystemet, och de produkter som ingår i det, ska vara godkända av beställaren.

.3 Rekommenderade och andra godkända målningssystem med

användningsbegränsningar beskrivs i SILKO-anvisning 3.351 eller 3.352 och i

kompletterande skrifter från finska Trafikverket.

Anvisning

Systemen definieras med finska Trafikverkets beteckningar (till exempel TIEL 4.12). Förteckningen över godkända målningssystem uppdateras grundat på användningserfarenhet och resultat från acceptanstester.

302

/

Krav

R.3 För järnvägsbroar rekommenderade och andra godkända målningssystem med

användningsbegränsningar beskrivs i SILKO-anvisning 3.351 eller 3.352 samt av finska

Trafikverket godkända, kompletterande målningssystem i avsnittet 42050:bilaga R1.

Anvisning

Systemen definieras med finska Trafikverkets beteckningar, till exempel TIEL 4.12, och på

motsvarande sätt med beteckningen RHK 5.2.

Godkända målningssystem och produkter som används i dem, beskrivs i SILKO-anvisning 3.351 eller

3.352, och i kompletterande skrifter från finska Trafikverket och Banförvaltningscentralen, eller i

förteckningen "Material och kemikalier godkända av Banförvaltningscentralen".

Ref.

SILKO 3.351 Målningssystem för ny- och bättringsmålning

SILKO 3.352 Målningssystem

Av finska Trafikverket godkända ämnen och kemikalier 371/739/00 [ö.a: numera ersatt av

diarienummer LIVI/943/05.00/2015].

Krav

.4 Tillverkningen av färgprodukter ska övervakas. Övervakningen ska grundas på allmänt

accepterade kvalitetsstyrningssystem och uppfylla beställarens krav.

.5 Andra godkända ytbehandlingsmetoder är varmförzinkning och termisk sprutning med

zink eller aluminium eller blandningar av dem.

.6 Varmförzinkning får inte användas, om hänsyn till detta inte tagits i konstruktionens

säkerhetsbedömning.

Anvisning

Projektunderlaget kan även innehålla krav på målning av varmförzinkade ytor.

Krav

.7 Övriga krav och anvisningar för ytbehandlingsmetoder anges i punkt 42050.3.5.

42050.3.2 Korrosionsskyddsmålning

Krav

.1 Vid målningsarbeten ska hänsyn tas till de krav på förhållanden, färgtemperatur och

arbetsutförande som anges i färgens produktbeskrivning och tillverkarens anvisningar,

samt kraven i projektunderlaget. Mera information finns i standarderna SFS 5873 och

SFS-EN 12944-7.

.2 Färgen läggs på i skikt, vars tjocklek ligger inom de gränser som anges i

ytbehandlingsplanen.

.3 Alla skikt ska torka minst under den övermålningstid som anges i färgens

produktbeskrivning, innan nästa sammanhängande färgskikt läggs på.

.4 Svåråtkomliga ställen, till exempel notspår, hål och trånga springor ska i samband med

sprutmålning målas med pensel och/eller roller, så att skikttjockleken uppfyller

projektunderlagets krav även på sådana ställen . Sådan kompletterande målning görs med

tekniken "vått i vått".

.5 Flänsarnas kanter, hörn och grader, nitar, skruvhuvuden och gängor, samt hålkanter,

förstärkningsmålas med ett extra mellanfärgsskikt, med pensel och/eller roller.

.6 Sprickor och enstaka porer som är tillåtna i svetsens kvalitetsklass, och som inte fylls

med färg, ska kittas lufttätt med kitt som lämpar sig för målningssystemet.

Under målningsarbetet ska luftens relativa fuktighet uppfylla kraven i färgens

produktbeskrivning. Temperaturen hos den yta som ska målas ska vara minst 3 °C över

daggpunkten.

Anvisning

Under torkning och hårdnande ska förutsättningarna för gynnsam utveckling av färgskiktets egenskaper

behållas, vid behov ska skydd användas.

De verktyg som används för påläggning av färgen ska vara lämpliga för färgtypen och den yta som ska

målas. Verktygen ska användas och underhållas så, att de är i felfritt skick under hela arbetet. Roller får

inte användas för målning av broar, annat än vid förstärkningsmålning av svåråtkomliga platser, och

även i det fallet ska slutfinishen göras med pensel.

Platser för installationssvetsar i konstruktionsdelarna lämnas omålade i tillräcklig omfattning.

Färgskikten avslutas med så kallade slöjkanter med 200 mm avstånd. Färg som skadats av värmen i

svetsfogar och omgivande områden ska tas bort ner till frisk färgyta.

Ref.





Krav

.8 Bättringsmålning görs enligt det ursprungliga målningssystemet till önskad

torrskiktstjocklek, med hänsyn till anvisningar och krav i färgernas produktbeskrivning.

Mera information finns i SILKO-anvisningen 1.351.

Ref.

SILKO 3.351 Målningssystem för ny- och bättringsmålning.

42050.3.3 Termisk sprutning på metallytor

Krav

.1 Den termiska sprutningen utförs enligt standarden SFS-EN 2063 och enligt

ytbehandlingsplanen för arbetet (jmf punkt 42050.3.1.2.1).

.2 Förutsättningarna vid sprutningen ska vara sådana, att beläggningen uppfyller de

ställda kvalitetskraven.

.3 Luftens relativa fuktighet ska vara under 70 %, medan luftens och konstruktionens

temperatur ska vara minst +5 °C.

304

/

42050.3.4

Efterbehandling

Ref.

SFS-EN 2063 Termisk sprutning. Metalliska och andra oorganiska beläggningar. Zink, aluminium

och dess legeringar.

Krav

.1 Sprutförzinkade ytor ska tätas med lack om målning inte krävs i ytbehandlingsplanen.

Endast godkända produkter får användas för lackering och målning.

.2 Tidigare sprutförzinkade ytor ska behandlas enligt kraven i punkt 42050.2.1.1.

.3 Tätningen görs direkt efter sprutningen, innan damm, nedsmutsning eller zinksalter

hinner bildas.

.4 Kraven på efterbehandling av aluminiumbesprutade ytor anges i ytbehandlingsplanen.

42050.3.5 Övriga metoder

42050.3.5.1 Allmänt

Krav

.1 Andra ytbehandlingsmetoder än målning, varmförzinkning och sprutförzinkning kan

användas, ifall de anges i projektunderlaget eller i en godkänd ytbehandlingsplan, eller

om de ingår i det normala leveransutförandet för byggmaterial eller tillbehör. Det kan

också finnas tillfälliga skydd.

42050.3.5.2 Stålytor utan beläggning

Krav

.1 Strukturer av väderbeständigt stål, som enligt projektunderlaget inte ska målas, ska

blästras till graden Sa 21/2 enligt standarden SFS-EN ISO 8501-1 för att säkerställa en

jämn färgton. Smuts och andra spår av betonggjutningen och andra byggnadsåtgärder tas

bort från konstruktionens yta.

.2 Vid svetsning av rostfritt och syrafast stål används sådana tillsatsmedel och

ytbehandlingar att korrosion inte kan uppstå. Svetsfogarna slipas eller betas för att

säkerställa korrosionsbeständigheten. Vid förbehandlingen följs standarden SFS-

EN 12944-4 i tillämpliga delar.

Ref.



utseende genom förbehandling med olika blästermedel.

305

/

. Omålade stålytor och stålytor väl rengjorda från gammal färg.


ytor och förbehandling.

42050.3.5.3 Tillfälliga korrosionsskyddsmetoder

Krav

.1 Med tillstånd från byggherren kan det i brokonstruktioner användas tillfälliga

korrosionsskyddsmetoder, som ska förnyas eller förbättras med vissa intervall.

Anvisning

Tillfälliga korrosionsskyddsmetoder som bildar en hinna är bland annat följande:

emulgerande rostskyddsmaterial

rostskyddsoljor

rostskyddsmedel som bildar ett skikt som kan vara vaxartat, lackartat, oljigt eller fett

rostskyddsfetter samt

fasta rostskyddsmedel som läggs på i varmt tillstånd, till exempel vaselin, vax och termoplast.

Följande påläggningsmetoder kan användas:

sprutning

spackling

doppning

strykning eller borstning och

invändig påfyllning.

Gasformiga korrosionsskyddsmedel är till exempel inhibitorer i gasfas (VPI eller VCI). De är lämpliga

att använda i konstruktioner med fack. Den gas som utvecklas binds i metallytan och förhindrar

korrosion. De kan läggas på som pulver eller sprutas på metallytan, eller också kan påsar och remsor

som innehåller inhibitor placeras inuti strukturen.

Det finns inhibitorer i gasfas för olika behov. De kan också ha skadliga egenskaper. De kan skada vissa

organiska föroreningar, till exempel färger och lacker. Svetsade detaljer som ska skyddas får inte ha

svetsslagg, särskilt inte sura föroreningar.

Krav

.2 När tillfälliga korrosionsskyddsmetoder används, ska ytbehandlingsplanen grundas på

bruksanvisningar från ämnets tillverkare.

.3 De tillfälliga korrosionsskyddsmetodernas lämplighet, med hänsyn till

underhållsbehandlingarna, ska visas med provningsintyg eller motsvarande intyg om

överenstämmelse med kraven, samt genom utredningar om ämnenas sammansättning och

verkningssätt.

.4 De använda ämnena samt arbets- och kvalitetssäkringsmetoderna ska dokumenteras.

Anvisning

Det är viktigt att det finns detaljerad dokumentation om arbets- och kvalitetssäkringsmetoderna, för att kunna planera in underhållsbehandlingarna vid lämpliga tidpunkter.

306

/

42050.3.5.4 Skydd av fack

Krav

.1 Fack som inte kan målas med konventionella metoder, och som inte görs lufttäta,

behandlas genom att invändigt spruta för ändamålet lämpliga korrosionsskyddsmedel

eller använda gasfasinhibitorer.

.2 Fack som ska skyddas, tillverkas av blästrade delar (renhetsgrad minst Sa 2 enligt

standarden SFS-EN ISO 8501-1) så, att de ytor som ska skyddas förblir rena.

Rengöringsgraden beror på vilka produkter som används för ytbehandlingen. Detta anges

i ytbehandlingsplanen. Skyddet måste läggas på innan rostangreppen har börjat.

.3 Arbetshålen ska förslutas, så att de kan öppnas med verktyg för kontroll och

underhållsbehandling.

.4 Öppningar för ventilation av facken, som anges på ritningarna, får inte förslutas eller

göras mindre.

Anvisning

I konstruktioner med fack kan korrosionsskyddsskiktet eller annat skydd ersättas, och hållbarheten och

skyddseffekten kan ökas genom torkning, så att den relativa fuktigheten hålls under det kritiska värdet

(< 40 %), varvid korrosion inte inträffar eller sker mycket långsamt.

Fack som konstaterats vara hermetiskt tillslutna (jmf. 42040.3.8.6 underpunkt .4) behöver inte skyddas.

Ref.



utseende genom förbehandling med olika blästermedel. Omålade stålytor och stålytor väl rengjorda

från gammal färg.

42040.3.8.6 Broars stålkonstruktioner. Sammansättningens överenstämmelse med kraven,

dokumentation och rapportering, InfraRYL.

42050.3.5.5 Ytor under och vid sidan av järnvägsbroars

stödskikt

Krav

.1 R Stålytor som gränsar till järnvägsbroars stödskikt ska isoleras enligt punkt

42310.3.3.2 underpunkt .1 R om inget annat anges i projektunderlaget.

Ref.

42310.3.3.2 Brodäckets ytkonstruktioner. Påläggning av isolering i flytande form på ståldäck,

InfraRYL.

307

/

42050.4 Stålkonstruktionens färdiga ytbehandling

42050.4.1 Kvalitetskrav på korrosionsmålad yta

Krav

.1 Utöver de i punkt 42050.1.1 angivna allmänna kvalitetskraven på ytbehandlingar, så

ska målade ytor uppfylla följande kvalitetskrav.

.2 Dern lokala skikttjockleken, dvs. medelvärdet av mätområdets

skikttjockleksmätningar, ska i varje jämförelseområde vara minst lika med den nominella

skikttjockleken, och medelvärdet får maximalt vara två gånger den nominella

skikttjockleken.

.3 Enstaka mätningar av skikttjockleken i mätområdet (medelvärdet av tre enskilda

mätningar) ska vara minst 80 % av den nominella skikttjockleken, och får maximalt vara

tre gånger den nominella skikttjockleken. (Se SFS 5873, punkt 5.2)

.4 Om kraven i föregående punkter inte är uppfyllda, ska följande göras:

Om den i jämförelseområdet uppmätta lokala skikttjockleken ligger under den

nominella skikttjockleken, ska kontrollområdet mätas i sin helhet, och områden där den

nominella skikttjockleken underskrids, ska kartläggas och åtgärdas.

Om den lokala skikttjockleken som uppmätts i jämförelseområdet är mer än dubbla

nominella skikttjockleken, ska kontrollområdet mätas i sin helhet och områden med

överskridande åtgärdas, och deras skick övervakas, ifall man inte kommer överens om

värdeminskningsförfarande.

Om uppmätta enstaka skikttjocklekar i jämförelseområdet är mer än tredubbla, ska

kontrollområdet mätas i sin helhet och områden med överskridande ska kartläggas och

åtgärdas. Detta reparationskrav gäller inte för områden, där det målningstekniskt inte

gått att undvika onödiga extra färgskikt. Antalet färgskikt kan kontrolleras genom

skärning av kilformigt spår (SFS-EN ISO 2808, metod 5B).

.5 Färgskiktets tjocklek mäts och rapporteras separat för grundmålningen och den färdiga

ytbeläggningen. Motsvarande mätningar och rapportering görs även på arbetsplatsen för

bättringsmålade reparationer, så att tillräcklig information om skikttjockleken på dessa

punkter kan fås.

Anvisning

Efter verkstadsmålningen används de uppmätta skikttjocklekarna i tillverkarens och montörens interna kvalitetssäkring.

Ref.



SFS-EN ISO 2808 Färg och lack. Metoder för bestämning av skikttjocklek.

308

/

309

/

Krav

.6 Vid dragprovning av färdiga målade ytor enligt standarden SFS-EN 4624 ska brottet i

materialskiktet i huvudsak ske som kohesionsbrott. De uppmätta dragprovsresultatens

medelvärde ska vara:

≥ 2 N/mm2 för system med alkyd, zinkepoxi/klorerat gummi och zinksilikat/klorerat

gummi

≥ 3 N/mm2 för system med zinkepoxi/epoxi, zinkepoxi/hartsmodifierad epoxy och

epoxi/polyuretan målad på zink, samt

≥ 4 N/mm2 för system med zinkepoxi/epoxi/polyuretan, zinksilikat/epoxi/polyuretan

och epoxi/polyuretan målad på stål,

om det inte ställts andra krav på vidhäftning i samband med godkännande av målningssystemet (jmf.

SILKO

3.351 eller 3.352).

Ytbehandlingen ska underkännas, om

färgen helt lossnar från underlaget och dragprovens medelvärde är ≤ 5 N/mm2

dragprovens medelvärde är mindre än 50 % av ovan nämnda medelvärdeskrav

enstaka dragprovsresultat är mindre än 25 % av ovan angivna medelvärdeskrav.

Flagningens orsaker och felets omfattning ska klarläggas, och de områden som har dålig

vidhäftning ska målas om.

Ref.

SFS-EN 4624 Färg och lack. Bestämning av vidhäftning - Dragprovning.

SILKO 3.351 Målningssystem för ny- och bättringsmålning.

SILKO 3.352 Målningssystem.

Anvisning

Områden som inte uppfyller kraven, men där de uppmätta värdena är större än de maximala avvikelserna, kan värdeavdrag göras

.

Krav

Tabell 42050:T1. Kraven på godkännandetest och mätning av överenstämmelse med kraven för färgskiktens vidhäftningsdraghållfasthet

för stålytor och förzinkade ytor, sammandrag.

Målningssystem Vidhäftningens draghållfasthet SFS-EN 4624 [N/mm2]

Mätning av överenstämmelse med kraven på broplatsen

TIEL Godkännandetest Medelvärde Maximal avvikelse

medelvärde

Maximal avvikelse

enskilda mätningar

3.1; 3.2; 3.3, 4.21, 4.22 ≥ 2 ≥ 2 < 1 < 0,5

4.1; 4.2; 4.20 ≥ 3 ≥ 3 < 1,5 < 0,75

3.4; 4.6; 4.8; 4.9; 4.12 ≥ 4 ≥ 4 < 2 < 1

Övriga kombinationer ≥ 2 ≥ 2 < 1 < 0,5

.7 Dragprov kan för små ytor ersättas med ritsprov enligt standarden SFS-EN ISO 2409.

Ett godkänt resultat motsvarar tabell 1 klassningsgrad 0–2 i standarden.

.8 För varje påbörjad 1000 m2 ska 3 st vidhäftningsprov göras i den färdigmålade

strukturen, dock minst 6 st.

.9 Vid dragprov ska färgskikten vara torra och hårdnande.

Anvisning

Om inget annat kan härledas ur färgtypens egenskaper, anses en månads torkningstid under optimala

förhållanden (temperatur ungefär +23 °C och relativ fuktighet ungefär 50 %) vara tillräcklig. Om

förhållandena avviker från det som ovan nämnts, ska färgtillverkaren ange den torkningstid som är

lämplig före provningen. Vidhäftningen till underlaget kan försämras. om de korn som används vid

blästringen är oljiga eller om det finns olja i tryckluften. Även gummi som lossnar från blästringsslangen

kan försämra vidhäftningen. Vidhäftningen mellan färgskikten kan försämras, om konstruktionsdelarna

är målade med grund- eller mellanfärg vid verkstaden, och om de smutsas ner under transporten eller

hanteringen. Vissa färgtyper (bland annat epoxy och polyuretan) hårdnar så att vidhäftningen blir dålig,

ifall tiden mellan målningarna blir för lång. Färgernas övermålningstider anges i färgernas

produktbeskrivningar.

Vidhäftningen kan verifieras med metodprover. Genom dragprov som görs på tillverkningsplatsen i

början av arbetet kan det klarläggas, om vidhäftningen är tillräcklig, innan hela konstruktionen

förbehandlas och färgskikten läggs på. Ett prov som görs på hela ytbehandlingskombinationen innan

flyttning av konstruktionsdelarna till monteringsplatsen, ger en bra jämförelsegrund för att bland annat

klarlägga inverkan av nedsmutsning beroende på transporten, och hur väl rengöringen har lyckats.

Ref.


SFS-EN ISO 2409 Färg och lack. Ritsprov.

Krav

.10 Den målade ytan bedöms visuellt. Ytan betraktas vinkelrätt på minst 2 meters avstånd.

Belysningen ska vara naturligt ljus eller i särskilda fall en artificiell belysning riktad

vinkelrätt mot ytan.

.11 Det som ska bedömas är bland annat ytans färgnyans, glans, skrynklighet, rinningar,

grovhet, porighet, bubblor, sprickor, jämnhet och eventuella omålade områden. Vid

bedömning av ytbeläggningens glans och jämnhet tas hänsyn till eventuella ojämnheter i

underlaget. Bedömning av beläggningars nedbrytning, samt felens intensitet, mängd och

storlek görs enligt standarden SFS-EN ISO 4628 delarna 1–6.

.12 Bättringsmålning av den övre flänsens skarvar ska göras innan däcksplanet

gjuts. Ref.

SFS-EN ISO 4628-1 Färg och lack. Bedömning av nedbrytning av beläggningar. Beteckning för

intensitet, mängd och storlek av fel. Del 1: Allmänna principer och skalor.


intensitet, mängd och storlek av fel. Del 2: Beteckning för blåsbildningsgrad.


intensitet, mängd och storlek av fel. Del 3: Beteckning för rostgrad.

310

/

311

/


intensitet, mängd och storlek av fel. Del 4: Beteckning för sprickbildningsgrad.


intensitet, mängd och storlek av fel. Del 5: Beteckning för flagningsgrad.


intensitet, mängd och storlek av fel. Del 6: Kritningsgrad.

42050.4.2 Zinkytans kvalitetskrav

Krav

.1 Zinkskiktets tjocklek ska vara enligt tabell 42050:T2 om inget annat anges i

projektunderlaget.

Anvisning

För att uppnå tjocklekskravet enligt tabell 42050:T2 rekommenderas, att kiselhalten i det stålmaterial som ska varmförzinkas är 0,16–0,22 %.

Krav

Tabell 42050:T2. Finska Trafikverkets krav på tjockleken hos varmförzinkade skikt i brokonstruktioner.

Genomsnittlig skikttjocklek

Stålmaterialets dimension (minst) 1), µm

Lokal skikttjocklek (minst) 2), µm

≥ 6 mm 100 90

≥ 3, < 6 mm 85 75

≥ 1,5, < 3 mm 60 50

1) De lokala skikttjocklekarnas medelvärde.

2) Med lokala skikttjocklekar avses här medelvärdet (5 st) av enstaka mätvärden i mätområdet. Enstaka mätvärden

kan vara lägre än detta.

Krav

.2 För övrigt ska varmförzinkningen uppfylla kraven i standarden SFS-EN ISO 1461.

.3 De synliga (framträdande) ytorna ska ha en jämn färgnyans.

.4 Ytbehandlingens vidhäftning i underlaget testas enligt standarden SFS-EN ISO 2063.

.5 Det får inte finnas skadliga rinningar eller slagglager på varmförzinkade delar.

Förzinkade produkter ska transporteras och förvaras så att de inte utvecklar skadliga

mängder så kallad vitrost.

.6 Zinkskiktets tjocklek på skruvar, muttrar och övriga fästelement (trumlade produkter)

ska vara enligt standarden SFS-EN ISO 1461 tabell 3.

.7 Zinkens maximala temperatur ska vid varmförzinkning av delar vara +460 °C, och

för skruvar och muttrar och andra fästelement vara +570 °C.

.8 Varmförzinkade konstruktionsdelar får inte riktas med värme.

Ref.

.9 Vid montering av varmförzinkade ståldelar inuti den gjutna betongdelen ska

utveckling av skadligt väte förhindras. Arbetsplanen ska ange, hur vätereaktionen ska

förhindras.

Anvisning

Vätebildning i samband med gjutningen kan minskas genom att den förzinkade ståldelen utsätts för

tillräckligt långvarig väderbelastning, artificiell åldring eller ytbeläggning. Vätereaktionen hämmas

även av ett lågt vattencementtal.





Krav

.10 Vid konstruktion av varmförzinkade strukturer ska anvisningarna och

rekommendationerna i standarderna SFS EN ISO 14713 och PSK 2702 följas.

Ref.

SFS-EN ISO 14713 Rekommendationer för korrosionsskydd av järn och stål i konstruktioner. Zink-

och aluminiumbeläggningar. Riktlinjer.

PSK 2702 Anskaffning och målning av varmförzinkade stålkonstruktioner. Rekommendationer för

användning inom processindustrin.

42050.4.3 Kvalitetskrav för metallbeläggningar

Krav

.1 Kraven på ytbeläggningen anges i standarden SFS-EN ISO 2063. Ytbeläggningarnas

tjocklek mäts enligt standarden SFS-EN ISO 2178. Ytbeläggningens vidhäftningsprov

görs som ritsprov enligt standarden SFS-EN ISO 2063.

.2 Zinkytbeläggningen ska göras av zink enligt standarden SFS-EN ISO 2063.

.3 Beläggningen ska ha jämn tjocklek och täthet.

.4 De i punkt 42050.4.1 angivna kraven följs i tillämpliga delar.

Ref.



SFS-EN ISO 2178 Oorganiska ytbeläggningar. Omagnetiska beläggningar på magnetiska underlag.

Bestämning av skikttjocklek. Magnetisk metod.

312

/

42050.5 Verifiering av överenstämmelse med kraven

42050.5.1 Verifiering av korrossionsskyddsmålningens

överenstämmelse med kraven och rapportering

Krav

.1 Kontroll av färgytan under arbetet och i färdigt skick görs enligt kvalitetsplanen och

standarden SFS 5873. I denna standardens tabell 9 beskrivs mätningar och kontroller av

ytbehandlingen under arbetet och i färdigt skick. I tabellen anges även acceptanskriterier

och korrigerande åtgärder. Mera information finns i standarden SFS-EN 12944-7.

.2 Alla färdiga arbetsfaser ska inspekteras visuellt. Vid kontrollen ska bland annat

följande uppmärksammas:

ytornas renhet

eventuella fel i de målade ytorna, till exempel rinningar, bubblor, skrynkling, porositet,

kraterbildning, sprickor

målning av svåråtkomliga platser, till exempel skarpa kanter och trånga utrymmen

för täckfärgen även färgnyans och glans samt deras jämnhet.

.3 I standarden SFS 5873 tabell 9 beskrivs mätningar och kontroller av ytbehandlingen

under arbetet och i färdigt skick. I tabellen anges även acceptanskriterier och korrigerande

åtgärder.

.4 Skikttjockleken mäts enligt en överenskommen standardmetod, med användning av

godkända mätanordningar, samt enligt anvisningarna från mätanordningens tillverkare.

Mera information finns i standarden SFS-EN ISO 2178. Mätdonen ska alltid kalibreras

enligt tillverkarens anvisningar innan de används, genom att använda en

kalibreringsremsa som är ungefär lika tjock som färgskiktet, och en slät kalibreringsskiva

enligt standarden SFS 5873. Mera information finns i standarden SFS-EN ISO 2808.

Faktorer som påverkar mätningarna beskrivs i standarden SFS-EN ISO 2064.

.5 För mätning av skikttjockleken väljs per varje påbörjad yta på 100 m2 (kontrollområde)

ett jämförelseområde på 10 m2, ur vilket 20 mätområden väljs.

Anvisning

I lbilaga 42050:bilaga 1 anges ett exempel på indelning av den yta som ska målas i arbets- kontroll- och jämförelseområden.

Ref.





SFS-EN ISO 2178 Oorganiska ytbeläggningar. Omagnetiska beläggningar på magnetiska underlag.

Bestämning av skikttjocklek. Magnetisk metod.

SFS-EN ISO 2808 Färg och lack. Metoder för bestämning av skikttjocklek.

313

/

SFS-EN ISO 2064 Oorganiska ytbeläggningar. Bestämning av skikttjocklek -Terminologi och

allmänna riktlinjer.


Krav

.6 Vidhäftningsmätningarna görs enligt standarden SFS-EN 4624 och kvalitetsplanen.

.7 Överenstämmelse med kraven verifieras genom att jämföra de visuella inspektionernas

och mätningarnas resultat med de angivna kraven.

Anvisning

Innan grundmålningen ska alla ytor inspekteras visuellt, för att kontrollera stålunderlagets kvalitetsgrad

och ytans renhet. Även efter påläggning av varje färgskikt ska ytan inspekteras visuellt. Färgskiktens

tjocklekar kontrolleras för varje lager.

Ref.


Krav

.8 Mätning av överenstämmelse med kraven görs för grundfärgen och hela färgskiktet

samt separat för den bättringsmålning som utförs på arbetsplatsen. Förhållandena på plats

kontrolleras för varje arbetsskift.

.9 Alla kontroller och mätningar ska antecknas i protokoll, som bifogas

kvalitetsrapporten.

Anvisning

Protokollsmallar beskrivs i SILKO-anvisning 1.351 bilaga 4.

Krav

.10 Kraven som avser reparation av färgytor anges i punkt 42050.4.1. Se även punkt

42001.4.

Ref.

SILKO 1.351 Ytbehandling

42001.4 Broar, allmän del. Broar, kvalitetssäkring, InfraRYL.

42050.5.2 Verifiering av varmförzinkningens överenstämmelse med

kraven och rapportering

Krav

.1 Det förutsätts, att zinkanläggningen har ett godkänt kvalitetssäkringssystem. Kvaliteten

övervakas enligt detta system.

.2 Varmförzinkaren ska sammanställa en teknisk arbetsplan och en kvalitetsplan, ifall

företaget inte har ett kvalitetssystem, som innehåller motsvarande anvisningar (jmf.

punkterna 42050.3.1.1 och 42050.3.1.2.1).

314

/

.3 Zinkskiktet näts enligt anvisningarna i punkt 42050.5.1.4. Provtagning, mätområden

och antalet mätningar anges i standarden SFS-EN ISO 1461.

.4 Ett intyg för varmförzinkningen utfärdas, eller också lämnas motsvarande uppgifter

på annat sätt, för att kunna verifiera överenstämmelsen med kraven. Ur intyget ska

bland annat följande framgå:

förbehandlingar

betningens olika faser och använda ämnen

zinkens temperatur

trumling eller annan efterbehandling

kylningsmetod

resultat från mätning av zinkskiktets tjocklek

form- och måttkontroll, ifall detaljens form väsentligt kan förändras vid

varmförzinkningen

underskridande av kvalitetskraven, deras placering och metod för reparation, samt

förzinkningsanläggningens namn och den person som ansvarar för kvaliteten.

Anvisning

Se även punkt 42001.4.

Ref.




42050.5.3 Verifiering av sprutade beläggningars överenstämmelse med

kraven

Krav

.1 Kvaliteten övervakas enligt punkt 42050.3.1.1 och med hänsyn till kvalitetsplanen.

.2 Dessutom ska punkt 42050.5.1. följas i tillämpliga delar.

Anvisning

Se även punkt 42001.4.

Ref.


42050.6 Miljökonsekvenser

42050.6.1 Arbetsskydd och miljöskydd

Krav

.1 För arbets- och miljöskydd tillämpas punkterna 42001.8.3 och 42001.8.4.

315

/

Anvisning

För järnvägsbroars, arbets- och miljöskydd samt avfallshanteringen tillämpas finska Trafikverkets anvisningar,

som finns på adressen www.rhk.fi/normit.htm. [ö.a: länken bruten]

Krav

.2 Hänsyn till arbetssäkerheten, tågtrafik och annan trafik ska tas enligt entreprenadprogrammet och arbetssäkerhetsdokumenten.

.3 För miljöskyddet tillämpas skyddsåtgärder enligt SILKO-anvisning 1.112 avsnitt 2, om inget annat anges i entreprenadprogrammet eller projektunderlaget.

Ref.

42001.8.3 Broar, allmän del. Arbetssäkerhet, InfraRYL

42001.8.4 Broar, allmän del. Miljöskydd, InfraRYL

SILKO 1.112 miljöskydd. /

42300 Brodäckets ytkonstruktioner

42300.1 Tillämpningsområde

Krav

.1 Denna del av de allmänna kvalitetskraven för brobyggnad tillämpas vid arbete med

brodäckets ytor.

Anvisning

På järnvägsbroar är vattenisoleringen och skyddskonstruktionerna inte utsatta för belastning från

vägsalter, och på järnvägsbroarnas däck uppkommer inte bubbling av vattenisoleringen, eller att

vattenisoleringen lossnar från underlaget.

Krav

.4 Vid arbete med däckens ytor ska kraven och anvisningarna i avsnitt 21410 och

Asfaltsnormerna följas i tillämpliga delar. För betongarbetena gäller begrepp och

definitioner enligt Termindex.

.4 R För asfaltbelagda bryggbroar, och av finska Trafikverket ägda övergångsbroar,

tillämpas Trafikverkets anvisningar för beläggningen.

Ref.

21410 Asfaltbeläggningar, InfraRYL

Asfaltsnormerna 2008

Termindex, InfraRYL.

http://www.rhk.fi/normit.htm.

349

/

Ref.


42300.2 Begrepp

Krav

.1 Begreppen förklaras i Termindex.

42300.3 Teknisk arbetsplan

Krav

.1 Entreprenören ska senast en vecka innan respektive arbetsfas inleds överlämna en

teknisk arbetsplan som innehåller åtminstone det som anges i punkt 42001.4.4.

.2 I den tekniska arbetsplanen för isoleringsarbetet ska bland annat följande anges:

torkning av ytan och av eventuell kondenserad fukt innan isoleringsarbetet

behov av att reparera fel och ojämnheter i betongytan

förbehandling och vidhäftningsbehandling av ytan

isoleringslagren per arbetsfas och överlappningsschema

monteringsmetod för isoleringen

utrustning, bland annat typ av smältkärl

mätning av skikttjockleken och uppföljning av massaförbrukningen

skydd av isoleringen

tätning av isoleringens kanter och genomföringar

reservering för förändringar av väderförhållandena

användning av väderskydd

brandsäkerhet och arbetarskydd

miljöskydd, SILKO-anvisning 1.112.

Ref.

42001.4.4 Broar, allmän del. Teknisk arbetsplan, InfraRYL

RATU S-1186 Säkerhet vid heta arbeten

Säkerhetsguide för tak- och vattenisolering

Toimivat Katot [Fungerande Tak]

SILKO 1.112, allmänna anvisningar för miljöskydd.

350

/

42300.4 Kvalitetsplan

Krav

.1 Kvalitetsplanen för ytkonstruktionsarbeten görs enligt punkt 42001.4.3. De mätdon

som isoleringsentreprenören använder i kvalitetsövervakningen ska beskrivas i

kvalitetsplanen.

Anvisning

Entreprenören ska i sin egen kvalitetsstyrning till exempel använda följande mätdon:

yttemperaturmätare, luftfuktighetsmätare, betongfuktsmätare, daggpunktssnurra eller

daggpunktstabell, grovhetsmätare för isoleringsunderlagets yta samt rätskena.

Ref.

42001.4.3 Arbetsfasens kvalitetsplan, InfraRYL.

42300.5 Dokumentation och verifiering av överensstämmelse

Krav

.1 För dokumentationen och verifieringen av överenstämmelse med kraven ska punkt

42001.4.8 följas i tillämpliga delar.

Ref.

42001.4.8 Verifiering av överenstämmelse med kraven och brons kvalitetsrapport, InfraRYL.

42300.6 Arbetsledning

Krav

.1 Den person som leder ytbeläggningsarbetena ska vara väl förtrogen med

isoleringsarbete på broar och ha minst två års erfarenhet av sådant arbete. Vid ledning

av betongarbeten tillämpas kraven i avsnitt 42020.

.2 Isoleringsentreprenören ska vara godkänd av beställaren. En förteckning med de

entreprenörer som finska Trafikverket har godkänt finns på adressen

www.tiehallinto.fi\sillat. [ö.a: länken bruten]

Ref.

42020 Broars betongkonstruktioner, InfraRYL.

351

/

about:blank

42310.0 Allmänna kvalitetskrav för isolering

Krav

.1 Däckets vattenisolering ska vara vattentät. Med vattentäthet menas, att isoleringen och

skarvarna utan att läcka tål de klimatförhållanden, det vattentryck och den

trafikbelastning, samt de formändringar i konstruktionen som uppkommer genom

temperaturväxlingar och krympning, som förekommer vid broplatsen.

.2 Isoleringen ska tåla inverkan av vägsalt, svaga syror och baser som förekommer på

bron.

.3 Isoleringsmaterialet ska vara godkänt av finska Trafikverket. Kraven för godkännande

av isoleringsmaterialen och isoleringskonstruktionerna enligt SILKO anges i Anvisningar

från SILKO för godkännande av broars vattenisolering bilaga 2–9.

Anvisning

I SILKO-anvisning (mapp 3) och i kompletterande dokument anges vilka isoleringsmaterial finska

Trafikverket har godkänt.

Ytkonstruktionen, behandlingen av isoleringens underlag och isoleringsmaterialen beskrivs i brons

projektdokument.

Kraven i Anvisningar från SILKO för godkännande av broars vattenisolering bilaga 2–9 utgör krav på

de färdiga isoleringsarbetenas överenstämmelse med kraven endast för de delar som särskilt anges i

punkt 42310.5, men de är till alla delar SILKO-krav för godkännande av produkterna.

Ref.

Anvisningar från SILKO för godkännande av broars vattenisolering.

SILKO-anvisningarna pärm 3, tillbehörsfiler.

Krav

.4 Isoleringslagren ska fästa i underlaget och i varandra så, att de inte glider i förhållande

till underlaget eller varandra.

.5 Den färdiga vattenisoleringen skyddas enligt avsnitt 42320 om beställaren inte specifikt

har godkänt någon annan metod. Skyddsmetoden och -materialet beskrivs i

projekthandlingarna.

.6 Skyddet ska göras snarast möjligt, dock senast en vecka från att isoleringen blivit

färdig. Isoleringen skyddas med till exempel faner, om bilkörning på ytan förekommer

innan skyddslagret har lagts.

Anvisning

Beläggningens understa lager ska göras så fort som möjligt efter att isoleringen skyddats, eftersom detta

minska risken för att isoleringen skadas.

Krav

.7 Materialens SILKO-godkännande gäller under 5 år, om finska Trafikverket inte anger

annat.

352

/

42310 Isolering

.8 Isoleringen måste göras under väderskydd. I reparationsobjekt bör användning av

väderskydd alltid bedömas i samråd med beställaren.

.9 Väderskyddet dimensioneras, monteras och fästs så att det tål belastningen från vind,

regn och snö utan att brista. Väderskyddet får inte stödjas på de ställen där

isoleringsarbete utförs.

.10 Väderskyddets hela yta ska vara vattentät under alla väderförhållanden och utanför

kantbalken sträcka sig åtminstone halvvägs på kantbalkens vertikala yta, och den

hinderfria höjden inuti väderskyddet ska vara minst 2,5 m. Väderskyddet ska sträcka sig

över hela bron, om brons totallängd är maximalt 40 m. På längre broar kan ett flyttbart

väderskydd användas.

Anvisning

Det är lämpligt att använda ett sammanhängande väderskydd som täcker hela bron.

Krav

.11 Väderskyddet ska kunna ventileras i ändarna och värmas vid behov.

Anvisning

Det är lämpligt att uppvärmningsanordningen kan blåsa in varm torr luft utifrån in i skyddet.

Ref.

42320 Skydd av isolering, InfraRYL.

42310.1 Kvalitetskrav för isoleringsmaterial

42310.1.1 Materialens kompabilitet

Krav

Om olika material används vid vattenisoleringen, ska leverantören av isoleringsmaterial

med resultat från tester gjorda vid en materialprovningsanläggning verifiera, att

materialen är kompatibla och att de tillförlitligt kan monteras ihop med varandra.

.2 Om beläggningen kommer i direkt beröring med vattenisoleringen, ska

isoleringsmaterialet väljas så, att den varma beläggningsmassan inte kan skada den.

.3 Det ska alltid finnas ett testresultat, som verifierar bitumen- och plastprodukternas

kompabilitet, från en oberoende materialprovningsanläggning.

42310.1.2 Gummibitumenlösning

Krav

.1 Gummibitumenlösning gjord av gummibitumen och lösningsmedel KBL 20/100 ska

uppfylla kraven för godkännande enligt Anvisningar från SILKO för godkännande av

broars vattenisolering bilaga 2 tabell 1.

.2 Gummibitumenlösningen ska innehålla minst 0,5 massprocent fästmedel (till exempel

diamin).

353

/

Ref.

Anvisningar från SILKO för godkännande av broars

vattenisolering.

42310.1.3 Fästbitumen

Krav

.1 Som fästbitumen används gummibitumen eller någon annan bitumen som finska

Trafikverket separat godkänner.

.2 Mattor av limbitumen och mattor som fästs genom uppvärmning (svetsning) ska uppfylla

kraven för godkännande enligt Anvisningar från SILKO för godkännande av broars

vattenisolering bilaga 2 tabell 2 för gummibitumen KB100.

.3 Smältkärlet för limbitumen ska vara godkänt av finska Trafikverket, och ska ha en reglerbar

fungerande termostat, temperaturmätare och blandare.

Ref.


42310.1.4 Tätningsmedel

Krav

.1 Tätningsepoxi som isoleringsunderlag för bitumenmatta eller mastixisolering ska

uppfylla kraven för godkännande enligt Anvisningar från SILKO för godkännande av

broars vattenisolering bilaga 4, och ska vara en produkt som finska Trafikverket har

godkänt för användning.

.2 I samband med isolering som läggs på i flytande form används tätningsmedel, som ska

vara enligt isoleringens monteringsanvisning. Den ska uppfylla kraven på tätningsmedel

enligt Anvisningar från SILKO för godkännande av broars vattenisolering bilaga 7 och

ska vara en produkt som är godkänd av finska Trafikverket. I samband med SILKO-

godkännandetest undersöks tätningsmedlet som en del av isoleringsstrukturen, som ska

uppfylla kraven för isolering enligt Anvisningar från SILKO för godkännande av broars

vattenisolering bilaga 7.

Ref.


42310.1.7 Gummibitumenmattor och bitumenmatteisolering

42310.1.7.1 Kvalitetskrav för bitumenmattor

Krav

.1 Materialkraven för enstaka bitumenmattor anges i bilaga 42300: Bilaga 2 och

materialkraven på bitumenisoleringarna i bilaga 42300: Bilaga 3. Bitumenmattornas

duglighet verifieras i första hand genom CE-märkning enligt standarden SFS-EN 14695,

när de angivna nationella kravnivåerna för användning av produkten i objektet är

uppfyllda. Produktens duglighet kan även visas på något annat godkänt sätt, till exempel

genom ett tidsbegränsat tillstånd från finska Trafikverket.

Anvisning

Bitumenmattor för broar märks med SL.

Ref.

42300 Bilaga 2 Materialkrav bitumenmatta

42300 Bilaga 3 Materialkrav för bitumenisolering

355

/


SFS-EN 14695 Flexibla tätskikt. Bitumenmattor med stomme för isolering av betongbroar och andra

trafikerade betongytor. Definitioner och karaktäriserande egenskaper.

Krav

.2 Rullarna med bitumenmatta ska på arbetsplatsen förvaras stående, regnskyddat och

med skyddsplasten öppnad upptill.

Krav

.3 Bitumenmattorna fästs i underlaget, med limbitumen, produktspecifikt

vidhäftningsämne eller genom uppvärmning (svetsning) av svetsbitumenskiktet i

bitumenmattornas nedre yta.

42310.1.8 Isoleringsmaterial som läggs på i flytande form

Krav

.1 Isoleringsmaterial i flytande form ska vara godkända av finska Trafikverket och ska

uppfylla kraven enligt Anvisningar från SILKO för godkännande av broars

vattenisolering bilaga 7.

Anvisning

Godkända produkter beskrivs i SILKO-anvisningen 3.815.

Ref.


SILKO 3.815 Massor för vattenisolering. TIEH 2230097.

42310.2 Krav på isoleringens underlag

42310.2.1 Krav på underlag, betongdäck

Krav

.1 Huvudentreprenören ska säkerställa, att den yta som ska isoleras uppfyller kraven

enligt punkt 42210.4.4, och de krav som anges i denna punkt, och som avser alla

isoleringsmaterial.

.2 I bilaga 42300:bilaga 1 anges isoleringsunderlagets jämnhetskrav fördelade på

isoleringsmaterial.

Anvisning

Underlagets jämnhet mäts med rätskena (SFS-EN 13036-7, skenans längd 1,5 m). De i bilaga 42300:bilaga 1 beskrivna enstaka fördjupningarna jämnas ut med värmetålig tätningsepoxy och en blandning av torr sand (volymdelar 1:5) eller med reparationsmassor som finska Trafikverket har godkänt (se SILKO-anvisning 3.231). Fördelen med epoxibaserade massor är att de hårdnar och torkar snabbt.

/

Om det område som ska jämnas ut är relativt stort och sammanhållet, kan fräsning användas, och

slutspacklingen göras med en blandning av epoxy och sand, eller med polymerbindemedelsbaserade

gjutmassor godkända av finska Trafikverket (se SILKO-anvisning 3.231). Om epoxispackel används,

strös fin torr kvartssand ut på den färska massans yta för att säkerställa vidhäftningen.

.2 R Dessutom kan isoleringsunderlagets fördjupningar repareras med SILKO-godkänt (SILKO 3.231)

reparations- eller gjutbruk enligt reparationsanvisningen i SILKO 2.231.

.3 Den yta som ska isoleras ska vara torr och ren innan isoleringen.

För att säkerställa vidhäftningen ska cementlim, efterbehandlingsmedel, lösningsmedel, olja, fett och

andra föroreningar tas bort med slung- eller sandblästring, och sedan ska ytan dammsugas innan

isoleringen. Renhetsgraden är normalt blästrad betongyta, där cement har lossnat från betongytan så,

att ballastkornens yta är frilagd till minst 25 % av den yta som ska isoleras (SILKO-anvisning 1.203,

bild 45).

.5 Förekomst av rester av efterbehandlingsmedel kan testas med vattenlösligt färgämne, genom att hälla

vätskan på det ställe som ska undersökas och sedan direkt torka bort med torr trasa. Om färgämnet

lossnar, är det ett tecken på att det finns efterbehandlingsmedel i ytan (metod VTT 375-93). En annan

metod är att försiktigt värma ytan med gasolvärmare, varvid eventuellt efterbehandlingsmedel börjar

skumma på ytan.

Anvisning

De stående ytorna i kantbalkens innerkant kan inte rengöras med slungrengöring.

Ref.

42210.4.4 Överbyggnadens ytor, InfraRYL

42300 Bilaga 1. Riktvärden och reparationsmetoder för isoleringsunderlag på broar med betongdäck.

SFS-EN 13036-7 Ytegenskaper för vägar och flygfält. Provningsmetoder. Del 7: Mätning av

singulära (enstaka) ojämnheter på vägbeläggningar. Rätskenemetoden.

SILKO 3.231 Reparationsmaterial

SILKO 2.231 Reparation utan formar

SILKO 1.203 Rivnings- och förbehandlingsmetoder.

Krav

.5 Efter rengöring ska sprickor i däckets översida förslutas (genom impregnering, vid

behov med injektering) med en för ändamålet lämplig epoxy, godkänd av finska

Trafikverket. Epoxin ska vara värmebeständigt och kompatibel med gummibitumen.

Anvisning

I SILKO-anvisningen 3.252 anges godkända epoxiprodukter.

Ref.

SILKO 3.252 Impregnerings- och tätningsmedel.

Krav

.6 Grovheten hos isoleringsunderlagets betongyta (makrotextur) före epoxibehandling

ska ligga i intervallet 0,3–1,2 mm. Isoleringsunderlagets grovhet mäts med

glaspärlemetoden (volymetrisk metod) (SFS-EN 13036-1) för varje påbörjad yta på 500

m2 på tre platser i brodäcket.

.7 Kravgränsen (1,2 mm) en grövre yta på betongdäcket åtgärdas med godkänt spackel.

Spacklade ytor ska vara helt hårdnade och uppfylla kraven på maximal fuktighet för

isoleringsunderlag innan isoleringen läggs på. Om ytgrovheten är under 0,3 mm, ska ytan

ruggas upp med slung- eller sandblästring så, att den uppfyller kraven enligt punkt

42310.2.1 underpunkt 6.

357

/

Ref.

.8 Betongen i däcket ska uppfylla kraven på maximal fuktighet innan isolering enligt

tabell 42310:T1 om beställaren inte särskilt har godkänt, att material med högre fukthalt

får användas i isoleringsområdet.

Anvisning

När vissa epoxiprodukter används, kan epoxytätningen göras på ett underlag som är fuktigare än ovan

nämnda maximala fuktighet, om finska Trafikverket har godkänt tillverkarens produktspecifika

monteringsinstruktion, där ett fuktigare isoleringsunderlag tillåts.


makrotexturens djup hos en beläggningsyta medelst en volymetrisk metod.

Krav

.9 Fukthalten i betongens isoleringsunderlag mäts som absolut fuktighet med till exempel

en ytfuktighetsmätare. När isoleringsarbetena påbörjas, får fukthalten maximalt vara

enligt tabell 42310:T1, om inte däckets yta är mindre än 100 m2, och konstruktionens

tjocklek är mindre än 400 mm. Då behöver ytans fukthalt oftast inte kontrolleras med

mätningar, utan betongen får torka minst 3 veckor efter att efterbehandlingen är färdig,

och innan isoleringsarbetena påbörjas.

.10 Mätningar av den absoluta fuktigheten med oförstörande provningsmetoder

(ytfuktighetsmätare) som görs över hela däckets yta, kontrolleras genom att minst två

provstycken från djupet 50 mm tas ur betongdäcket. Proverna torkas och vägs (den så

kallade torknings-vägningsmetoden enligt VTT-2650). Om däckets yta är över 500 m2,

utökas antalet torknings-vägningsprover med en per påbörjad 500 m2.

Anvisning

Genom mätning av fuktigheten i prover tagna ur konstruktionen kan säkerheten i mätningar av relativ

fuktighet eller med den oförstörande fuktmätningsmetoden verifieras.

Ref.

Metod VTT-2650. Mätning av betongens absoluta fuktighet i brodäck. Torknings-vägningsmetoden

Metod VTT-2649. Mätning av fuktighet i brodäck av betong. Borrhålsmetoden.

Krav

Tabell 42310:T1. Isoleringsområdets största tillåtna fuktighet innan isoleringsarbetena påbörjas.

Material Underlagets maximala

fukthalt

Absolut fuktighet (VTT-2650)

massprocent

En helt och hållet fäst bitumenmatta, isolering som läggs på i flytande form eller epoxitätning

5,0

Bitumenmatta för tryckutjämning eller

gummibitumenmastix

6,0

.11 Luftens relativa fuktighet får vara maximalt 85 % under isoleringsarbetet.

358

/

.12 Daggpunktstemperaturen bestäms i början av arbetsskiftet och följs upp under arbetet.

Temperaturen hos den yta som ska isoleras ska vara minst 3 °C över luftens

daggpunktstemperatur.

.13 Yttemperaturen under isoleringsarbetet ska vid påläggning och härdning av epoxin

vara minst + 10 °C. Vid läggning av bitumenmatta och isolering som läggs på i flytande

form ska yttemperaturen vara minst + 5 °C, och vid läggning av mastixisolering vara minst

+ 2 °C.

.14 Borttagen.

.15 De ovan angivna kraven gäller även däckets reparerade ställen.

.16 Innan isoleringsarbetena påbörjas, ska en mottagningskontroll av isoleringsunderlaget

göras. Huvudentreprenören sammanställer ett protokoll som deltagarna i inspektionen

undertecknar.

Anvisning

Vid inspektionen ska åtminstone följande gås igenom: betongens gjutdatum och betongens

sammansättningsdata, data från isoleringsunderlagets kvalitetskontroll (fukthalt, jämnhet med mera),

platsförhållandena, epoxins installationsanvisningar, inklusive epoxins härdningshastighet vid olika

temperaturer, epoxins maximala påläggningstemperatur samt epoxiarbetarens och isoleringsarbetarens

(om det är olika personer) intyg från deltagande i vattenisoleringsutbildning.

Krav

.17 R Ifall skikten av cementlim och efterbehandlingsrester har tagits bort med

efterslipning, så behöver isoleringsområdet inte blästras.

.18 R Det får inte finnas synlig fukt i limningsunderlaget, och torkningen ska ha gått så

långt att betongytan har ljusnat. Isoleringsarbetena kan inledas, när betongytan efter fuktig

efterbehandling har torkat under en sammanhängande period på två veckor. Under varma

förhållanden kan en veckas torkningstid vara tillräcklig, efter en sammanhängande regnfri

period på en vecka, då dagstemperaturen varit över +20 ºC, eller om fuktmätningarna

uppfyller kraven enligt tabell 42310.T1. Rätt arbetstemperatur bestäms med

daggpunktsmetoden enligt SILTO. Limningsunderlaget ska ligga minst 3 °C ovanför

daggpunkten.

Ref.

Metod VTT-2650. Mätning av betongens absoluta fuktighet i brodäck. Torknings-vägningsmetoden

Metod VTT-2649. Mätning av fuktighet i brodäck av betong. Borrhålsmetoden.

Anvisningar för kvalitetskontroll vid brobyggen – SILTO, Sillanrakentamisen laaduntarkastusohje.

359

/

.

42310.3 Installation av isolering

42310.3.1 Kvalitetskrav vid isolering med bitumenmatta

Krav

.1 De bitumenmattekonstruktioner som används av finska Trafikverket ska uppfylla

kraven enligt punkt 42310.1.7.1.1.

Vid dubbel isolering med bitumenmatta ska båda bitumenmattorna uppfylla

kvalitetsklassen SL.

De konstruktioner som finska Trafikverket använder anges i SILKO-anvisningen 3.811.

Projektören ska i broarbetsplanen ange, hur isoleringsunderlaget ska behandlas, samt

isoleringskonstruktionens uppbyggnad och skyddet av isoleringen.

.1 R Vattenisolering och skyddsbetong för bryggbroar med asfaltsbeläggning utan

saltpåfrestning görs med en enkel isolering av gummibitumenmatta (användningsklass

3) eller motsvarande vattenisolering. Vattenisolering och skyddsbetong för bryggbroar

med asfaltsbeläggning med saltpåfrestning görs med en dubbel isolering av

gummibitumenmatta (användningsklass 2) eller motsvarande isolering.

360

/

Ref.

.2 Klassningen av bitumenmattor enligt användningsfall beskrivs i Anvisningar från

SILKO för godkännande av broars vattenisolering bilaga 6.

VTT-2649. Mätning av fuktighet i brodäck av betong. Borrhålsmetoden.

VTT-2650. Mätning av betongens absoluta fuktighet i brodäck. Torknings-vägningsmetoden.

prEN 14695 Flexibla tätskikt - Bitumenmattor med stomme för isolering av betongbroar och andra

trafikerade betongytor - Definitioner och karaktäriserande egenskaper (under godkännande 2008).


SILKO 3.811 Isolering med bitumenmatta.

42310.3.2 Isolering av betongdäck

Krav

.1 En arbetsplan och en kvalitetsplan för isoleringsarbetet ska göras enligt punkterna

42300.3 och 42300.4.

.1 R Vattenisolering av järnvägsbroars brodäck görs med en enkel isolering av

gummibitumenmatta, användningsklass 3. Dessutom ska bitumenmattan uppfylla kraven

för ytbitumenmatta enligt Anvisningar från SILKO för godkännande av broars

vattenisolering bilaga 5 produktklass TL 1. Bitumenmattan kan antingen vara av limmad

eller svetsad typ.

Ref.

Teknisk arbetsplan/42300–3, kvalitetsplan

42300.3 Brodäckets ytkonstruktioner. Teknisk arbetsplan, InfraRYL

42300.4 Brodäckets ytkonstruktioner. Kvalitetsplan, InfraRYL


42310.3.2.1 Utläggning av bitumenmatteisolering på betongdäck

Krav

.1 Den däcksplatta av betong som ska isoleras, ska alltid förbehandlas för att

vattenisoleringen ska fästa ordentligt, och för att minska den belastning som fukten i

betongen orsakar, eller för att förhindra den bubbelbildning som orsakas av detta.

Betongdäcket som ska isoleras, ska antingen grundas med gummibitumenlösning

(materialåtgång 0,2...0,3 kg/ m2) eller tätas med epoxy enligt punkt 42310.3.2.1

underpunkterna 4...6. Gummibitumenlösning eller tätningsepoxy väljs baserat på det som

anges i punkt 42310.3.2 underpunkterna 2 och 3.

.2 Hela betongdäcket i broar med betongdäck tätas alltid med epoxy enligt punkt

42310.3.2.1 underpunkterna 4–6. Det enda undantaget är betongdäck där man som

skyddslager använder skyddsbetong enligt punkt 42310.1.2, och då betongdäcket grundas

med gummibitumenlösning.

361

/

Bitumenmatta för tryckutjämning får användas efter särskilt tillstånd från beställaren, på

broar med en längslutning på högst 4 %. Bitumenmatta för tryckutjämning får inte

användas på rampbroar eller broar som ligger nära trafikljus. När bitumenmatta för

tryckutjämning används, ska betongsdäcket förses med ett tryckutjämningsrör enligt

projektunderlaget. När bitumenmattor installeras, ska isoleringen med ungefär 10 m

mellanrum i däckets längsriktning delas in i remsor på 0,2–0,3 meter tvärs däcket, genom

att limma tryckutjämningsmattan med limbitumen i underlaget.

.3 Som en avvikelse från punkten ovan, kan man på broar i svagt trafikerade vägar

(trafikvolym < 1500 fordon/dygn) grunda tunnare betongdäck (konstruktionstjocklek <

400 mm) med gummibitumenlösning eller epoxitätning. På stål- eller betongbalksbroar

ska dock hela betongdäcket alltid tätas med epoxy, om skyddsbetong inte används.

.3 R På järnvägsbroar behöver vattenisoleringsunderlaget inte tätas med epoxy.

.4 Epoxitätningen ska läggas i två skikt, enligt en av finska Trafikverket godkänd

tillverkaranvisning. Epoxins utbredningsvolym ska vara minst 1 kg/m2 med följande

fördelning:

första epoxilagret med 300–500 g/m2 + strösand (beroende på ytans porighet och

grovhet) och

ett andra epoxilager med minst 600 g/m2.

.5 Den färdiga epoxitätningen ska vara vattentät. Vattentätheten mäts först med

lågspänningsmetoden (VTT 2654), då motståndet ska vara minst 500 Mα. Därefter

används en så kallad gnistkratta (metod VTT-S-05050–09; ASTM D 4787–08) på samma

plats, för att få fram vid vilken spänning det blir genomslag i epoxiskiktet. Mätningen ska

fortsätta över hela däcksplanet, med en sänkning av genomslagsspänningen med 200–

300 V.

Den som utför mätningen ska vara införstådd med utrustningens användning, och

tillverkarens säkerhetsföreskrifter ska följas under mätningen.

Den färdiga epoxin ska isoleras senast inom en vecka efter epoxitätningen.

Den yta som ska epoxitätas ska rengöras noggrant innan isoleringsarbetet görs.

Gå aldrig på färdiga epoxitätade ytor.

.6 Vidhäftningshållfastheten mellan epoxiisoleringen och underlaget ska i varje punkt

vara minst 1,0 N/mm2 och i medeltal 1,5 N/mm2 (metod SFS-EN 1542).

.2 Smältkärlet för gummibitumen ska vara av en typ som finska Trafikverket godkänner.

Smältkärlets termostat ska alltid fungera, och kärlet ska rengöras innan isoleringsarbetet

påbörjas. Det ska också finnas en fungerande omrörare i smältkärlen.

.8 Utläggningstemperaturen för gummibitumen ska vara +180–210 °C, och den högsta

tillåtna blandningstemperaturen i smältkärlet är +210 °C, om inte finska Trafikverket

särskilt har godkänt användning av andra temperaturområden.

.9 Skillnaden i mjukningspunkt hos gummibitumenprover som tagits på arbetsplatsen får

vara högst 15 °C.

Anvisning

Överhettning av gummibitumen kan försämra dess kvalitetsegenskaper.

362

/

Ref.

Metod VTT-S-05050–09; ASTM D 4787–08 High Voltage Holiday Detector

SFS-EN 1542 Betongkonstruktioner - Provning av produkter och system för skydd och reparation -

Vidhäftningshållfasthet (utdragsprov).

Krav

.10 Bitumenmatteisoleringen ska göras med den brospecifika bitumenmattekonstruktion

som anges i kvalitetskraven.

.11 Bitumenmattorna läggs i brons längsriktning, och monteringen påbörjas vid den del

av brodäcket som ligger på den lägsta nivån.

.12 Bitumenmattorna ska överlappa på rätt sätt och vara jämna, inga veck får förekomma.

Bitumenmattorna ska överlappa minst 100 mm i längsriktningen (sidoskarv) och 150 mm

i tvärsriktningen (ändskarv). Skarvar i intilliggande bitumenmattor ska förskjutas. Den

överliggande bitumenmattan ska förskjutas minst 100 mm i förhållande till den

underliggande bitumenmattans skarvar.

.12 R Limrullens längsöverlappning görs i huvudsak vinkelrätt mot gradientens riktning,

utom för trågbalksbroar, där skarvens längsöverlappning ligger i rälsens riktning, på

grund av skålbottnens tvärslutning.

.13 Det får inte förekomma luftfickor mellan underlaget och bitumenmattorna.

.14 Sömmarna ska vara täta och de överlappande skarvställena ska vara helt och hållet

fästa i underlaget, med andra ord ska bitumenmattornas överlappande skarvar helt och

hållet valsas fast i underlaget.

.15 Om underlagets bitumenmatta används för tryckutjämning, ska den första

bitumenremsan fästas helt och hållet i underlaget som en vanlig underlagsmatta, och först

de följande lagren som bitumenmatta för tryckutjämning. Bitumenmattan för

tryckutjämning ska fästas punktvis i underlaget.

.16 I konstruktioner med bitumenmatta för tryckutjämning ska brodäcket förses med

tryckutjämningsrör enligt projektunderlaget.

.16 R Bitumenmatta för tryckutjämning används inte på järnvägsbroar.

.17 Kravet på vidhäftningshållfasthet i underlagets bitumenmatta på brodäck över 100 m2

anges i tabell 42310:T2, som gäller för bitumenmattekonstruktionernas alla

användningsklasser. Tabellens värden för vidhäftningshållfastheten får minskas med 0,10

N/mm2, om spjälkningen vid dragprov inträffar som ett internt kohesionsbrott, och om

resultaten från prover som tas efter isoleringsarbetet uppfyller kraven enligt Anvisningar

från SILKO för godkännande av broars vattenisolering bilaga 2 tabell 2. För

bitumenmatta för tryckutjämning ska vidhäftningen mätas för mattans limmade delar, och

vidhäftningshållfastheten ska uppfylla kraven enligt tabell 42310:T2.

.18 Om däckets yta är mindre än 100 m2, ska bitumenmattans vidhäftning mätas manuellt,

enligt beskrivningen i punkt 42310.5.2.3. Vidhäftningen är tillräcklig, om

bitumenmattan inte kan dras loss för hand eller

bitumenmattan lossnar så, att mer än 50 % av lossningsställets yta finns kvar i betongen.

I övriga fall lossas den del av underlaget som är löst, och isoleringen görs om för de

delarna.

.18 R På järnvägsbroar behöver vidhäftningsprov av gummibitumenmatta inte göras.

363

/

.19 För varje enskilt resultat från mätning av vidhäftningshållfastheten beräknas, hur

många procent mätresultatet utgör av kraven enligt tabell 42310:T2. Om medelvärdet av

de procentuella resultaten från mätning av vidhäftningshållfastheten är under 60 %

(maximal avvikelse), ska isoleringen tas bort och bitumenmattan göras om. Tabell 42310:T2. Krav på vidhäftningshållfasthet för bitumenmatteisolering på brodäck (över 100 m2). (metod SFS-EN 13596, mellanliggande värden interpoleras).

Isoleringsunderlagets yttemperatur (°C) Krav på vidhäftningshållfasthet (N/mm2)

5 1,06

6 1,00

7 0,95

8 0,90

9 0,85

10 0,81

11 0,77

12 0,73

13 0,69

14 0,65

15 0,62

16 0,58

17 0,55

18 0,52

19 0,50

20 0,47

21 0,45

22 0,42

23 0,40

24 0,38

25 0,36

.20 De ställen i bitumenmattan där bubblor förekommer ska alltid åtgärdas.

Bitumenmattor som skadats eller veckats som en följd av överhettning tas bort direkt och

ersätts med nya.

.21 Finns inte...

22 I kantbalkens innerkant och därifrån görs alltid en 250 mm bred dubbel

gummibitumenstrykning (KB100) 2x1,5 kg/m2, oberoende av bitumenmattans

infästningsmetod. Gummibitumen ska uppfylla kraven enligt Anvisningar från SILKO

för godkännande av broars vattenisolering bilaga 2 tabell 2.

.23 Bitumenmatteisoleringen skyddas alltid med ett skyddslager som beskrivs i

projektunderlaget, enligt punkt 42320.

.24 Det är inte tillåtet att köra bil över bitumenmatteisoleringen innan isoleringen har

skyddats. I tvingande fall kan man avvika från detta, genom att lägga ut minst 5 mm

tjocka fanerskivor under bilens hjul.

364

/

Inte ens i detta fall får bilen stå kvar på isoleringen.

.25 Vid vältning av det första asfaltsskiktet (AB 5 eller AA 5) som ska läggas på

bitumenmattan, ska en vält som har drivning på båda valsarna och väger maximalt 4 ton

användas. Det är inte tillåtet att använda vibrationsvält.

Ref.

42320 Skydd av isolering, InfraRYL

SFS-EN 13596 Flexible sheets for waterproofing. Waterproofing of concrete bridge decks and other

concrete surfaces trafficable by vehicles. Determination of bond strength

• Anvisningar från SILKO för godkännande av broars vattenisolering.

Krav

.26 R Skyddsbetongens bitumenmatteisolering på spårbroar.

Anvisning

Denna lösning kan användas om väderförhållandena för att göra skyddsbetong är ogynnsamma, eller

om arbetsutrymmet är för trångt för att skapa ett bra gjutresultat för skyddsbetongen. För att utnyttja

detta alternativ, ska tillstånd i varje enskilt fall fås från finska Trafikverket eller dess auktoriserade

expert. Dropprör behövs inte.

Krav

Vattenisoleringen består av följande bitumenmattelager:

underlagsmatta, användningsklass 2

ytmatta, användningsklass 2

särskilt mekaniskt skydd.

På ytmattan läggs ett minst 100 mm tjockt dräneringslager, på vilket en filterduk i

användningsklass N4 läggs. Det ska finnas plats på brodäcket för ett minst 550 mm tjockt

lager av rälsballast.

Om det finns ytavloppsrör (störtrör) på bron, ska det först läggas en stel dräneringsmatta

ungefär 0,5 x 0,5 m2 centralt på ytavloppsrörens galler.

366

/

42310.3.2.3 Isolering som läggs på i flytande form

Krav

.2 Hela betongdäcket i broar med betongdäck tätas alltid med epoxy (eller

produktspecifikt med annat godkänt tätningsmedel) enligt punkt 42310.3.2.1

underpunkterna 4–6.

Som en avvikelse från ovanstående kan man på broar i svagt trafikerade vägar

(trafikvolym < 1500 fordon/dygn) grunda tunnare betongdäck (konstruktionstjocklek <

400 mm) med godkända produkter som primer eller epoxitätning. I stål- eller

betongbalksbroar ska dock hela betongdäcket tätas med epoxy.

.2 Tätheten hos isolering som läggs på i flytande form får inte underskrida det optimala

med mer än 3 %. Den optimala tätheten bestäms produktspecifikt i materialets SILKO-

godkännandetest eller med förhandsprov.

.3 Vid början av varje arbetsskift görs en provutläggning av isoleringsmaterialet på en

ungefär 1 m2 stor plastfilm, för reglering av skikttjockleken och tätheten. Denna

provutläggning lossas när materialet har hårdnat tillräckligt. Ur provbiten tas tre provbitar

med storleken 100x100, och isoleringens skikttjocklek mäts med skjutmått. Därefter

sänks provbitarna ner i en testvätska, vars täthet är 3 % lägre än isoleringens optimala

täthet. Om provbitarna inte sjunker i testvätskan, så uppfyller isoleringens täthet inte

kvalitetskraven. Då ska sprututrustningen regleras eller underhållas, och nya provstycken

göras, tills den önskade tätheten uppnås.

Anvisning

Genom att jämföra den i arbetsskiftets början utlagda isoleringens täthet med den optimala tätheten

kontrolleras, att fel i utrustningen, fukt eller för stor luftmängd har skummat isoleringsmaterialet över

den tillåtna porvolymen.

Krav

.4 Ur det hårdnade isoleringsprovet skärs två provbitar med storleken 250x400 mm2 ut

för eventuella senare undersökningar.

.5 Det ska på arbetsplatsen tas prover av isoleringsmaterialens komponenter och

vidhäftningsmedlet i olika kärl, som räcker till för att göra en massablandning på 2,5 kg.

.6 Vid isoleringsarbetet ska de produktspecifika bruksanvisningarna följas noggrant.

Massan sprutas oftast i två korsvisa skikt. Om det övre skiktet ska sprutas påföljande dag,

ska vidhäftningen mellan lagren säkerställas genom behandling med vidhäftningsmedel,

om inget annat anges i bruksanvisningen. Sprutningsremsorna läggs åtminstone 50 mm

överlappande.

.7 Isoleringarna får inte göras när det regnar, och den yta som ska isoleras ska vid

isoleringsarbetet vara enligt produktens bruksanvisning, dock alltid minst +5 °C och lägst

3 °C över luftens daggpunkt.

367

/

.8 Medelvärdet för den färdiga isoleringens tjocklek ska vara minst 2,5 mm och på alla

ställen minst 2,0 mm.

.9 Tjockleken hos den under påläggningsarbetet långsamt hårdnande obundna isoleringen

följs upp med en kamtolk, och ur den snabbt hårdnande isoleringen tas en provbit, vars

skikttjocklek mäts med till exempel skjutmått.

.10 Isoleringens vidhäftning i isoleringsunderlaget ska på brodäcket vara:

medelvärde ≥ 1,2 N/mm2

på alla ställen ≥ 1,0 N/mm2.

Krav

.11 Om medelvärdet av mätningarna av vidhäftningshållfastheten ligger under

0,80 N/mm2 (den maximala avvikelsen), ska isoleringen tas bort på de dåligt fästande

delarna och göras om.

.12 Isoleringens yta ska ha en jämn färg.

.13 Den färdiga isoleringens vattentäthet mäts enligt punkt 42310.3.2.1.5. Isoleringen får

inte ha porer, bubblor, kratrar efter bubblor eller nålstickshål.

.14 Delar med fel tas bort och isoleringen görs om, ifall reparationen inte kan göras genom

påsprutning eller påstrykning.

Krav

.15 De synliga isoleringsytorna skyddas med UV-beständigt ytbehandlingsmedel, vars

våtskiktstjocklek är 80 μm, om isoleringen som sådan inte är ultraviolettbeständig.

Isoleringens yta ska vara torr och ren innan ytbeläggningen.

.16 På isolering som läggs på i flytande form får motorfordon inte köras innan isoleringen

har skyddats enligt punkt 42320.

.17 R Isoleringsmassor för sprutning ska vara godkända av SILKO. Om brons

vattenisolering görs med sprutbar isoleringsmassa, till exempel poyuretanelastomer, ska

tjockleken under ballastbelastningen vara minst 4 mm. Om samma

vattenisoleringsmaterial fortsätter på trågets vertikala ytor och ovanpå kantbalken i en

trågbro, räcker det med 2 mm tjocklek. Sandblästring och primersandbehandlingen görs

enligt avsnitt 42300. Dragprov för vidhäftning krävs inte. På vattenisoleringen läggs ett

minst 100 mm tjockt dräneringslager, på vilket en filterduk i användningsklass N4

läggs.

Ref.

42300 Brodäckets ytkonstruktioner, InfraRYL.

368

/

372

42310.4 Färdig isolering

Krav

1. Den färdiga isoleringen ska uppfylla kraven i detta avsnitt.

42310.5 Verifiering av duglighet

42310.5.1 Allmänt

Krav

.1 I tabell 42310:T3 finns ett sammandrag av hur överenstämmelse med kraven för

isoleringsarbeten ska verifieras, vilka prov som ska tas, vilka prov som alltid ska

undersökas, och vilka prov som undersöks vid behov. Proverna kan undersökas i

efterhand, ifall det under isoleringsarbetet eller efter utgången av garantitiden

framkommer misstankar om att isoleringen inte uppfyller kvalitetskraven.

.2 Huvudentreprenören betalar kostnaderna för provtagningen och testerna för

överenstämmelse med kraven.

.3 Proverna av isoleringsmaterialet skickas till ett av borrarbetets beställare godkänt

laboratorium (se SILKO-anvisning 4.803). Vid försändning av gummibitumen- och

mastixprover ska avsnitt 21410 följas.

.4 Utöver de prover som nämns i tabell 42310:T3, tas vid behov extra prover av material,

som misstänks avvika från kvalitetskraven. Extra prover kan också tas för eventuella

kompletterande undersökningar som görs senare.

Tabell 42310:T3. Kontroller av och prov för överenstämmelse med kraven vid isoleringsarbeten.

Konstruktionsdel och prov Egenskap Undersöks när Antal prover

Isoleringens underlag jämnhet alltid ojämna ställen

fuktighet alltid 3–6 ställen/bro

grovhet alltid 3 ställen/påbörjad 500 m2 .

tätning och vidhäftning för tätningsepoxy eller annat tätningsmedel

alltid ≥ 3 ställen/bro

pölbildning vid behov ≥ 1 vattenprov/bro

Isolering med bitumenmatta vidhäftning alltid 3x2 st/påbörjad 1000 m2

gummibitumen ur behållare kvalitetsegenskaper vid behov 1 st/bro 0,3 kg behållare

gummibitumen ur säck kvalitetsegenskaper vid behov 1 st/bro 0,3 kg säck

gummibitumenlösning kvalitetsegenskaper vid behov 1 st/bro 2,5 kg gummibitumenmatta kvalitetsegenskaper vid behov 1 st/bro 2 m2 bitar

Mastixisolering

massaprov bindemedelshalt alltid 1 massaprov/1500 m2

kornstorleksfördelning alltid minst 2 st/bro

sättning alltid Provstorlek: 5 kg massa

återgång vid behov

bindemedlets egenskaper vid behov

färdig isolering tjocklek alltid ≥ 1 st/påbörjad 250 m2, dock minst 3 st

vattentäthet alltid ≥ 1 st/bro, vattning 2 h och

≥ 1 st/bro, vattenpelartest

Isolering som läggs på i flytande form

provläggning densitet alltid 1 st/skift

färdig isolering vidhäftning alltid 3x2 st/påbörjad 1000 m2

tjocklek alltid 5 st/påbörjad 250 m2 *)

komponenter vid behov 1 st/bro för 2,5 kg massa

vid behov 2 st/bro, provbitar 250 mm x 400 mm

*) även dragpunkterna för vidhäftning kan godkännas som mätställen för tjocklek.

Om mätpunkterna för isolering som läggs på i flytande form väljs med hjälp av gnistkratta, räcker det med 1 st tjockleksmätning per påbörjad 250 m2, dock minst 3 st/bro.

373

374

/

.5 De eventuella prov som vid behov tas för senare undersökningar (till exempel

gummibitumenlösning, gummibitumen och bitumenmattor) ska behållas hos beställaren

till garantitidens slut. Efter garantitiden ska proverna förstöras eller återlämnas till

entreprenören. Vid hantering av riskavfall ska gällande regler beaktas.

.6 Den färdiga tätningsepoxiytan kontrolleras visuellt. Det får inte finnas nålstickshål,

gasblåsor eller kraterformade gropar. Nålstickshål och gropar ska repareras med samma

epoximaterial.

.7

Epoxitätningens täthet mäts enligt punkt 42310.3.2.1.5.

Ref.


SILKO 4.803 Materialprovningsinstitut

Högspänningsmetod, VTT-S-05050-09; ASTM D 4787-08, Mätning av kvaliteten vid broars

vattenisoleringsarbetsplatser, TIEH 2200059-v-09, bilaga 6

VTT-2654 Mätning av tätningsepoxins vattentäthet. Elmotståndsmetoden.

Ref.

Krav

.8 Epoxins vidhäftning i betongen undersöks med dragprovning (metod SFS-EN 1542) i

minst tre mätpunkter per bro. För varje mätpunkt görs minst 2 separata mätningar.

Anvisning

De dragflänsar som används för vidhäftningsprov ska ha en diameter på Ø = (20–28 mm).

SFS-EN 1542 Betongkonstruktioner - Provning av produkter och system för skydd och reparation -

Vidhäftningshållfasthet (utdragsprov).

42310.5.2 Verifiering av bitumenisoleringens överenstämmelse med

kraven

Krav

.1 Gummibitumenets och gummibitumenlösningens överenstämmelse med kraven

verifieras med prover som tas på plats vid bron. Minst 1 gummibitumenprov per bro tas

ur smältkärlet, direkt innan utläggningen. Jämförelseprov för gummibitumen tas ur

säcken (1 st/bro). Vid behov kontrolleras egenskaperna enligt Anvisningar från SILKO

för godkännande av broars vattenisolering bilaga 2 tabell 1 och för gummibitumenprover

enligt Anvisningar från SILKO för godkännande av broars vattenisolering bilaga 2 tabell

2.

.2 Om däckets yta är över 100 m2, ska undermattans vidhäftning i underlaget kontrolleras

i tre olika punkter med två vidhäftningsdragprov för varje påbörjad yta om 1000 m2.

Vidhäftningen kontrolleras senast inom 10 dygn från läggningen av

underlagsbitumenmattan, i tillämpliga delar följs metoden SFS-EN 13596. Varje enskilt

vidhäftningsresultat ska uppfylla kraven enligt punkt 42310.3.2.1.17. Om ett enstaka

uppmätt värde i ovan nämnda provserie ligger under motsvarande krav på

vidhäftningshållfasthet vid respektive temperatur, görs en extra provserie (2 mätningar)

på ungefär en meters avstånd från denna punkt. Om det extra provet ger bättre värden för

vidhäftningshållfastheten än tidigare gjorda dragprov, kan de kompletterande

provresultaten ersätta de tidigare gjorda för denna punkt. Om de kompletterande proven

visar på dåliga resultat, klarläggs omfattningen av områden med dålig vidhäftning (till

exempel med knack- eller rivprov). Därefter beslutas, ifall isoleringen ska göras om, eller

om värdeminskningsavdrag ska göras.

Anvisning

För vidhäftningsprovet på gummibitumenisoleringen används så stor fläns som möjligt (Ø ≥ 50 mm

eller fyrkant 50 mm x 50 mm).

Ref.


SFS-EN 13596 Flexible sheets for waterproofing — Waterproofing of concrete bridge decks and other

concrete surfaces trafficable by vehicles — Determination of bond strength.

375

/

Krav

.3 Om däckets yta är maximalt 100 m2, undersöks underlagsbitumenets vidhäftning med

rivprov, genom att för hand dra loss mattan på tre ställen i brodäcket. Under rivprovet ska

däckets yttemperatur vara i intervallet +5...+25 °C. På varje plats skärs bitumenmattan

igenom till underlaget med mattkniv på ett område med måtten 30 x 200 mm2. Remsans

ände lossas så att den kan greppas. Fatta remsan med båda händerna och dra loss den från

underlaget vinkelrätt mot brodäcket. Vidhäftningen ska uppfylla kraven enligt punkt

42310.3.2.1 underpunkt 18.

42310.5.4 Verifiering av överenstämmelse med kraven för isolering

som läggs på i flytande form

Krav

.1 Isoleringen ska helt och hållet fästa i underlaget. Vidhäftningen kontrolleras i tre olika

punkter med två dragprov för varje påbörjad 1000 m2 med metoden SFS-EN 13596.

376

/

Ref.

Anvisning

Vid dragprov av vidhäftningen på isolering som läggs på i flytande form används en dragfläns med Ø =

(28–50) mm).

SFS-EN 13596 Flexible sheets for waterproofing. — Waterproofing of concrete bridge decks and

other concrete surfaces trafficable by vehicles — Determination of bond strength.

Krav

.2 Om ett enstaka uppmätt värde i ovan nämnda provserie ligger under kravet, görs en

extra provserie på ungefär en meters avstånd från denna punkt. Om det kompletterande

provet fortfarande ger dåliga resultat, ska omfattningen av det dåligt fästande området

klarläggas och isoleringen repareras.

.3 Om isolering som läggs på i flytande form eller dess lim innehåller bitumen, ska

betongdäckets yttemperatur under isoleringen vara +5...+25 °C när vidhäftningsprovet

görs.

.4 Isoleringens tjocklek mäts med en lämplig mätanordning, antingen genom ett särskilt

hål eller i en provbit som lossas från isoleringen. Tjockleken följs upp även genom

massaåtgången. Antalet mätningar av tjocklek är följande:

5 st/påbörjat mätområde på 250 m2, om mätpunkterna väljs baserat på ungefärliga

uppskattningar.

1 st/påbörjat 250 m2, om högspänningsmetoden används för att välja mätpunkter, men

minst 3 st/bro.

Anvisning

Mätpunkterna för isoleringens tjocklek bör helts väljas ut genom mätning med högspänningsmetoden

(gnistkratta).

Krav

.5 Varje enskilt mätresultat ska uppfylla tjocklekskraven. Om ett enstaka resultat inte

uppfyller kraven, ska tjockleken mätas på ytterligare tre platser på 300 mm avstånd från

den plats där kraven underskrids. Om alla tre kompletterande prov ger ett provresultat

som uppfyller tjocklekskravet, kan ovan nämnda enstaka underskridande lämnas utan

avseende. Om de kompletterande mätningarna uppvisar ytterligare ett underskridande,

ska omfattningen av det för tunna området fastställas, varefter ett kompletterande

massaskikt omedelbart sprutas på.

.6 De hål i isoleringen som görs för tjockleksmätning ska repareras direkt när mätningen

har gjorts.

Anvisning

Det är lämpligt att mäta tjockleken direkt, när isoleringen som läggs på i flytande form har hårdnat. Innan

ett hål görs i isoleringen för tjockleksmätning, ska platsen märkas ut tydligt med till exempel tusch.

Direkt efter provet ska hålet repareras med lämplig tätningsmassa, eftersom det senare kan vara svårt att

hitta enstaka mindre hål på ett stort brodäck.


Krav

.1 Kraven och anvisningarna i punkt 42001.8.4 ska följas.

377

/

Ref.

42001.8.4 Broar, allmän del. Miljöskydd, InfraRYL.

42320 Skydd av isolering

42320.0 Allmänna kvalitetskrav

Krav

.1 Den färdiga isoleringen ska skyddas senast inom en vecka efter isoleringen. Vid behov

ska ytan rengöras innan skyddet. Isoleringens skyddslager ska fästa i underlaget och i

beläggningen så, att de inte glider i förhållande till varandra, när bron tagits i drift.

.2 Skyddslagret ska ha en jämnhet och ett fall som förhindrar att vatten samlas i pölar.

Skyddslagrets gradient ska vara minst 1 % i riktning mot dräneringsanordningarna.

.3 Rekommenderade metoder för skydd av isoleringen anges i tabell 42320:T1.

Avvikelser från detta kan göras efter beställarens godkännande.

Tabell 42320:T1. Isoleringens skyddsmetoder.

Isoleringstyp Mattstrukturens användningsklass Skydd av isolering

Dubbel isolering med bitumenmatta Användningsklass 1 Skyddsskikt AB 5/50 eller AA 5/50

Dubbel isolering med bitumenmatta Användningsklass 2 AB 5/50, AA 5/50 eller skyddsbetong

Enkel isolering med bitumenmatta Användningsklass 3 AB 5/50, AA 5/50 eller skyddsbetong

För broar med dräneringslager, dubbel bitumenmatteisolering

För broar med dräneringslager,

enkel bitumenmatteisolering

Användningsklass 2 Filterduk och sand eller skyddsbetong

Användningsklass 3 Filterduk och sand eller skyddsbetong

Mastixisolering AB 11/60

Isolering som läggs på i flytande form a) 1. beläggningsskikt KBVA/VA

eller

b) separat vidhäftningsämne och/eller

strömaterial med asfaltbetong, om

finska Trafikverket särskilt godkänt

produkten.

Övrig isolering Enligt separat godkänd ritning

378

/

42320.1 Material för skydd av isolering

42320.1.1 Skyddsasfalt AB 5/50, AA 5/50 och AB 11/60

Krav

.1 Som skyddsasfalt för bitumenmatteisoleringen används ett asfaltbetonglager AB 5/50,

vars ungefärliga sammansättning ska vara enligt Asfaltnormerna bild 42320:K1 eller ett

öppet asfaltslager AA 5/50, vars ungefärliga sammansättning ska vara enligt följande bild

42320:K1.

.2 Skyddslagret för gummibitumenmastixisolering ska vara asfaltbetong AB 11/60, vars

ungefärliga sammansättning ska vara enligt Asfaltnormerna bild 3.

.3 För skyddslagrets asfalt anges i entreprenaddokumenten arbetsspecifika kvalitetskrav

med samma metod som för asfaltsbeläggning (punkt 42331.2). Skyddsasfaltlagret ska på

alla ställen vara minst 20 mm tjockt och uppfylla kraven i avsnitt 21410.

.4 Skyddslagret största tillåtna ojämnhet är 4 mm/3 m i brons längs- och tvärsriktning

(SFS-EN 13036-7).

.5 Massans överenstämmelse med kraven verifieras enligt Asfaltnormerna.

.6 Massan ska läggas vid en temperatur på +130–150 °C.

.7 Vid läggning av massan får asfaltsmaskiner med larvband inte användas.

.8 Asfaltsmassa för mastixisoleringens skyddslager ska läggas manuellt med handskrapa

om mastixisoleringens temperatur vid läggningen av asfalten är över +20 °C.

.9 Massan ska komprimeras utan vibration med en vält som väger maximalt 4 ton och har

drivning på båda valsarna.

Ref.

BALLAST

BINDEMEDEL Bitumen B50/70–B100/150 eller gummibitumen KB65 eller KB75

Bindemedelshalt 5,0–6,0 mass-% TILLSATSMATERIAL Cellulosafibrer eller naturasfalt (vid behov)

2


SFS-EN 13036-7 Ytegenskaper för vägar och flygfält. Provningsmetoder. Del 7: Mätning av singulära

(enstaka) ojämnheter på vägbeläggningar. Rätskenemetoden.

Asfaltsnormerna 2008.

SIKT (mm, riktstorlekar är understrukna)

Hälrumsandel för enstaka prov 17,0–25,0 volym-%

Massamängd för normaltjock platta, oftast i intervallet 50–75 kg/m

Rekommenderad massamängd är 60 kg/m

Bild 42320:K1. Sammansättning av öppen asfalt AA 5.

42320.1.4 Skydd av isolering som läggs på i flytande form

Krav

.1 På isolering som läggs på i flytande form läggs skyddslager med produktspecifikt

godkännande:

gummibitumenasfalt (KBVA), vars temperatur vid utläggningen är +200–210 °C eller

gjutasfalt (KBVA), vars temperatur vid utläggningen är +230–240 °C eller

asfaltbetong (AB), om den är godkänd genom test av skjuvhållfasthet enligt Anvisningar

från SILKO för godkännande av broars vattenisolering bilaga 7.

Anvisning

I SILKO-anvisningen 3.815 anges godkända isoleringar som läggs på i flytande form och deras skydd.

Ref.


3.815 Massor för vattenisolering.

42330 Brons beläggning


Krav

.1 Brobeläggningen utgörs av slitlagret och ett eventuellt bindlager. Under dem finns

oftast ett skyddslager. För brobeläggning används asfaltbetong (AB), stenmastixasfalt

(SMA), mjuk asfaltbetong (PAB), gjutasfalt (VA), gummibitumengjutasfalt (KBVA),

betong, fiberbetong och tunnskiktsbeläggning.

381

/

Om brons beläggning är av stenmastixasfalt (SMA), ska det under den finnas minst ett

lager asfaltbetong. Vid läggning av asfaltbeläggning ska broarbetsplanen, nedan angivna

anvisningar, avsnitt 21410 samt gällande Asfaltsnormer tillämpas. Beläggningen anges i


.2 Asfaltbeläggningens sammansättning ska vara enligt Asfaltnormerna punkt 4.1 och

dess bilaga 2.

.3 Borttagen

.4 Undvik att skada rörelsefogsmekanismen, det underliggande skyddsskiktet eller själva

isoleringen när brobeläggningen fräses eller vältas.

.5 Beläggningen ska fästa i underlaget så, att den inte glider i förhållande till underlaget,

när bron tagits i drift.

.6 Alla upptäckta sprickor och massasepareringspunkter ska repareras direkt under

arbetet. Sprickor repareras enligt avsnitt 42334. Massaseparationerna åtgärdas enligt

SILKO-anvisningen 2.833, eller med fräsning och ny beläggning.

.7 Asfaltbeläggningens största tillåtna ojämnhet är 4 mm/3 m (SFS-EN 13036-7, rätskena

3 m).

.8 Den uppruggade betongbeläggningens största tillåtna ojämnhet är 7 mm/3 m.

Betongbeläggningarnas fogindelning anges i projektunderlaget (SFS-EN 13036-7,

rätskena

3 m).

.9 Beläggningen får inte ha vältningsspår, skadliga långa vågor eller ojämnheter, som kan

orsaka skadliga vibrationer i fordon.

Anvisning

Beläggningen ska jämna ut bland annat förhandshöjningar, beroende på brons böjning och krypning, i däckets övre yta.

Krav

.10 Den nya beläggningens startspår får vara maximalt 3 mm (metod SFS-EN 13036-7,

rätskena 3 m).

.11 Körbanans yta ska vara så jämn, och gradienten (lutningen) så stor, att vattnet inte

bildar pölar på asfalten.

.12 Produkter som används vid framställning av beläggningen, och som är tillverkade

utanför arbetsplatsen, ingår i det som ska kontrolleras vid utläggningsarbetet.

.13 I broar som saknar rörelsefogsmekanism sågas ett 10–50 mm brett spår i

beläggningsfogen mellan däcket och banken. Spåret fogas enligt punkt 42334.3.1 med

användning av produkter enligtpunkt 42334.2 underpunkt 4.

.

.14 När en ny beläggning läggs på en bro som har rörelsefogar, ska fogens placering

märkas i brons sidobalk innan den nya beläggningen läggs på, för att kunna göra en ny

rörelsefog.

Ref.


42334 Beläggningarnas skarvar, InfraRYL


SILKO 2.833 Reparation av asfaltsbeläggning

382

/


singulära (enstaka) ojämnheter på vägbeläggningar. Rätskenemetoden.

42331 Asfaltsbeläggning

42331.1 Asfaltbeläggningars material

Krav

.1 Bindemedlet i brons beläggningsasfalt ska uppfylla kraven enligt Asfaltnormerna för

den ifrågavarande bitumentypen. Asfaltbetongens bindemedel ska vara bitumen eller

gummibitumen enligt Asfaltnormerna.

.2 Som bindemedel i gummibitumengjutasfalt (kumibitumivaluasfaltti KBVA) används

gummibitumen KB85, som ska uppfylla kraven enligt Anvisningar från SILKO för

godkännande av broars vattenisolering bilaga 2.

Ref.



42331.2 Kvalitetskrav för asfaltbeläggningar

Krav

.1 Asfaltsbeläggningarna (asfaltbetong, stenmastixasfalt, mjukgjord asfaltbetong,

gjutasfalt, gummibitumenasfalt) ska uppfylla de allmänna kvalitetskraven för broar

(punkt 42330.0) och avsnitt 21410. Kvalitetskraven kan avse antingen massareceptet eller

de funktionella egenskaperna.

.2 I entreprenadhandslingarna för asfaltsbeläggningar anges arbetsspecifika kvalitetskrav

grundande på Asfaltnormerna, beroende på vilka egenskaper beläggningsobjektets läge,

användningsändamål, och trafikvolym förutsätter. För massamängden, homogeniteten,

hålrumsandelen, friktionen, jämnheten, gradienten och höjdnivån anges numeriska

kvalitetskrav i Asfaltsnormerna. För vattengenomträngligheten kan kraven anges från fall

till fall.

.3 Det kan också anges funktionella krav för brobeläggningar, till exempel asfaltsmassans

nötnings-, deformations-, vattentäthets-, frosttålighets- eller tätningsbarhetsegenskaper.

Egenskaperna ska undersökas både i samband med proportioneringen och för den färdiga

produkten enligt Asfaltnormerna.

.4 Asfaltsbeläggningens tjocklek beror på beläggningstypen och den maximala

kornstorleken. Tjockleken väljs enligt de rekommendationer för massmängder som anges

på Asfaltnormernas sidor med kornstorleksfördelningsbilder.

.5 Asfaltsbeläggningen dräneras enligt avsnitt 42496.

Anvisning

Mer information om utförande av dräneringar anges i SILKO-anvisningarna 2.613 och 2.614.

383

/

Ref.


42330.0 Brobeläggning. Allmänna kvalitetskrav, InfraRYL

42496 Dräneringskanaler, InfraRYL


SILKO 2.613 Utförande av kantdränering

SILKO 2.614 Utförande av tvärsgående dräneringskanal.

42331.3 Utförande av asfaltsbeläggning

Krav

.1 Se punkt 42331.2.

42331.4 Färdig asfaltbeläggning

Krav

.1 Den färdiga asfaltsbeläggningen ska uppfylla kraven i detta avsnitt.


Anvisning

Beläggningen av bron kan vara en del av ett större vägbeläggningsarbete. Om slitlagret är detsamma som

för vägdelen, övervakas beläggningsarbetet som en helhet, och överenstämmelse med kraven verifieras

med gemensamma prov, inspektioner och mätningar.

Beläggningen av bron kan också vara ett separat arbete, eller också kan typen av beläggning avvika från

beläggningen på vägdelen.

Krav

.1 Kvalitetsövervakning och kontroll av överenstämmelse med kraven för de material

som används i brons beläggningsskikt, och vid tillverkningen, beskrivs i avsnitt 21410

och Asfaltnormerna med följande preciseringar och avvikelser:

Jämnheten mäts med en 3 m rätskena (SFS-EN 13036-7) och lutningen med vattenprov.

Ur massa som innehåller gummibitumengjutasfalt (KBVA), vars temperatur vid

utläggningen är +200–210 °C tas ett (2,5 kg) prov, som undersöks avseende

bindemedlets återhämtning, samt ett (10 kg) prov, för kontroll av överensstämmelse

med kraven i Anvisningar från SILKO för godkännande av broars vattenisolering bilaga

2 tabell 2.

Av asfaltsbetongen tas två massaprover från varje påbörjat parti om 250 ton, och av

gjutasfalt från varje påbörjat parti om 100 ton. Bindemedelshalten och

kornstorleksfördelningen undersöks i massaprovet. I provet av gummibitumengjutasfalt

undersöks även sättningen.

384

/

Borrprov av brobeläggningen tas inte, om det inte finns grundad anledning att anta, att

beläggningens egenskaper är under kravnivån. Eftersom det oftast inte tas borrprov av

brobeläggningen, mäts beläggningens tjocklek från kantstenens eller kantbalkens höjd,

och vid behov med avvägning.

Beläggningens hålrumsandel undersöks enligt Asfaltnormerna med oförstörande

provningsmetoder. Mätapparaten ska vara tillförlitligt kalibrerad för den massa som

ska undersökas.

Ref.



SFS-EN 13036-7 Ytegenskaper för vägar och flygfält. Provningsmetoder. Del 7: Mätning av singulära

(enstaka) ojämnheter på vägbeläggningar. Rätskenemetoden.



Krav


Ref.


42332 Borttaget

42400 Brons utrustning och apparater

42400.0 Allmänt

42400.0.1 Tillämpningsområde

Krav

.1 Denna del av de allmänna kvalitetskraven för brobyggnad följs vid byggande och

installation av brons utrustningar och anordningar.

.2 I avsnitt 42001 anges de allmänna kvalitetskraven för brobygge.

.3 Vid betongarbeten tillämpas kraven enligt avsnitten 42020 och 42030 och vid

stålbyggnadsarbeten kraven enligt avsnitten 42040 och 42050, om inget annat anges i

projekthandlingarna eller i texten nedan.

Ref.

42001 Broar, allmän del, InfraRYL



42040 Broars stålkonstruktioner, InfraRYL

42050 Stålkonstruktionernas ytbehandling, InfraRYL.

393

/42400.0.2 Definition av begrepp

Krav

.1 Begrepp och termer förklaras på finska i InfraRYLs termindex.

Ref.


42400.0.3 Arbetsledning

Krav

.1 Den person som leder installation av brons utrustningar och anordningar ska ha minst

två års erfarenhet från installation av utrustningar och anordningar.

.2 Vid betongarbeten ska kraven i avsnitt 42020 följas i tillämpliga delar.

Ref.


42400.0.4 Teknisk arbetsplan och kvalitetsplan

Krav

.1 Tillverkaren av utrustningar och anordningar ska låta beställaren godkänna

tillverkningsmetoder och kvalitetssystemet två veckor innan tillverkningen av

utrustningar och anordningar påbörjas, om inga andra detaljerade anvisningar om

godkännande ges i detta dokument.

.2 För installationsarbetet ska entreprenören sammanställa en teknisk arbetsplan och en

kvalitetsplan enligt punkterna 42001.4.3 och 42001.4.4 för arbetsfasen, som lämnas till

beställaren senast två veckor innan installationsarbetet påbörjas.

.3 I kvalitetsplanen ska kvalitetskraven, mätningarna, mätningarnas rapportering och

verifiering av överenstämmelse med kraven, inklusive kontrollintyg och

avvikelserapporter ingå.

Ref.

42001.4.3 Broar, allmän del. Arbetsfasens kvalitetsplan, InfraRYL

42001.4.4 Broar, allmän del. Teknisk arbetsplan, InfraRYL.

42400.0.5 Verifiering av överenstämmelse med kraven

Krav

.1 För verifiering av överenstämmelse med kraven används i tillämpliga delar punkt

42001.4.8.

394

/

42410 Rörelsefogar

Ref.

42001.4.8 Broar, allmän del. Verifiering av överenstämmelse med kraven och brons

kvalitetsrapport, InfraRYL.


Krav

.1 Rörelsefogen görs med fogband, massrörelsefog eller fogar, som tätas med

rörelsefogsmekanism.

.2 Rörelsefogsmekanismen ska vara av en typ som finska Trafikverket godkänner.

Tillverkaren av rörelsefogsmekanismen ska ha ett certifierat ledningssystem för kvalitet

enligt SFS-EN ISO 9001.

Anvisning

I SILKO-anvisningen 1.701 anges dimensioneringsgrunder för rörelsefogsmekanismer. Godkända rörelsefogsmekanismer beskrivs i SILKO-anvisningen 3.711.

Ref.

SFS-EN ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet.

Krav.

SILKO 1.701 Rörelse- och krympfogar

SILKO 3.711 Rörelsefogsmekanism.

Krav

.2 R Rörelsefogsmekanismen för järnvägsbroar ska vara av en typ som finska Trafikverket

godkänner. Dessutom anges behovet av rörelsefogsmekanism i RATO [bantekniska

anvisningar] del 8. Rörelsefogssystemets konstruktion anges i projektunderlaget.

.3 Övriga allmänna kvalitetskrav på rörelsefogsmekanismen är:

Belastningshållfasthet

Rörelsefogsmekanismen, alla dess delar och dess infästning i brokonstruktionen ska tåla

brons dimensionerande last, som utgörs av vertikala axellaster och den horisontella

broms- och centrifugalkrafter. Rörelsefogsmekanismen ska även tåla de

tilläggsbelastningar som orsakas av temperaturväxlingar.

Rörelsetålighet

Rörelsefogssystemet ska tåla brokonstruktionens rörelser i fogen. Rörelser kan också

uppkomma i fogens längsriktning eller vinkelrätt mot broplattans plan.

Fogmekanismens rörelse vid ett gummielement får vara maximalt 60 mm på motorvägs-

och motortrafikledsbroar, 80 mm på livligt trafikerade broar på övriga vägar (trafikvolym

≥ 3000 fordon/dygn) och 100 mm på broar på övriga vägar samt gång- och cykelvägar.

Vattentäthet och dränering

Rörelsefogsmekanismen ska vara vattentätt. Med vattentäthet menas, att fogen utan att

läcka tål klimatförhållandena, samt den belastning som orsakas av vattentrycket och

trafikbelastningen vid broplatsen.

395

/

Dessutom innebär vattentäthet att fogen ska tåla de formändringar i konstruktionen som

uppkommer genom temperaturväxlingar och krympning, som förekommer i

temperaturområdet -40...+60 °C. Rörelsefogsmekanismen ska konstrueras och

installeras så, att vatten inte blir stående i pölar på brodäcket vid rörelsefogen.

Anvisning

Om anordningen inte kan dras ända till brons kant med samma lutning och höjdnivå (till exempel

upphöjd gångbana) måste man i anordningens stålprofil (ovanför de vattentäta delarna) och därifrån till

bankens asfaltsbeläggning göra ett 100–150 mm brett spår, som lutar minst 1,5 % till en brunn i banken,

varifrån vattnet leds till slänten.

Ref.

Spårtekniska anvisningar (RATO) – del 8 Broar

Broars belastningar. Broprojektering.

Krav

Anslutning till brons ytkonstruktioner

Fogkonstruktionen ansluts strukturellt till brons isolering och beläggning så, att

skarvstället är permanent vattentätt och körkomfortabelt.

Långsiktig hållbarhet

Rörelsefogsmekanismerna ska tåla de låga och höga temperaturer som förekommer på

bron, samt inverkan av vägsalter, olja, bensin, svaga syror, baser, ozon och UV-strålning.

Risken för utmattningssprickor ska beaktas särskilt.

Rörelsefogsmekanismen ska ha en god nötningsbeständighet mot mekanisk nötning.

Nötningsmotståndet för materialet i massans rörelsefog kontrolleras vid behov med

PWR-(SRK-)metoden (SFS-EN 12697-16 B) eller med Prall-metoden (SFS-EN 12697-

16 A). Kravet på nötningsbeständighet är samma som för de beläggningsmaterial som

finns intill rörelsefogen.

Det naturgummi och kloroprengummi som används i rörelsefogsmekanismen ska

uppfylla kvalitetskraven enligt tabell 42410:T1.

Fogmassorna som används i kantbalkarnas rörelsefogar, beläggningens rörelse- och

krympfogar, och den armerade betongens fogar, ska uppfylla kvalitetskraven enligt

Anvisningar från SILKO för godkännande av broars vattenisolering bilaga 9.

Material som används i rörelsefogsmekanismerna ska uppfylla kraven i de standarder som

baseras på de i projektunderlaget och i denna anvisning angivna hållfasthets- och

kvalitetsklasserna. Det stål som används i fogmekanismens stålprofiler och infästningar

ska vara svetsbart.

Anvisning

För materialen krävs normalt kontrollintyg. Kontrollintyg behövs dock inte, om tillverkningen av

fogmekanismen ingår i den kontrollerade tillverkningen och om kontrollintyg för materialen har

erhållits i samband med finska Trafikverkets godkännande.

Ref.

SFS-EN 12697-16 Vägmaterial - Asfaltmassor. Provningsmetoder. Del 16: Bestämning av

nötningsmotstånd


396

/

Krav

Tabell 42410:T1. Kvalitetskrav för naturgummi och kloroprengummi.

Egenskap Enh. Naturgummi, NR Kloroprengummi, CR-metoden

Restkompression, 24 h, 70 °C % ≤ 30 ≤ 15 SFS-ISO 815 (2002)

Driftstemperaturgränser °C -40...+60

Hårdhet °IRH 65–80 SFS-ISO 48 (2008)

Dragbrottshållfasthet N/mm2 7–28 SFS-ISO 37 (2002)

Brottöjning % 100–700 SFS-ISO 37 (2002)

Inverkan av värmeåldring SFS-ISO EN 188 (2002)

NR 7 d, 70 °C

CR 3 d, 100 °C

Hårdhetsförändring IRDH ± 10 SFS-ISO 48 (2008)

Draghållfasthetens förändring % ± 25 SFS-ISO 37 (2002)

Brottöjningens förändring % ± 25 SFS-ISO 37 (2002)

UV-resistens (1000 timmar) Inga sprickor eller missfärgningar SFS-EN ISO 11758 (1997)

Hårdhetsförändring IRDH ± 10 SFS-ISO 48 (2008)

Draghållfasthetens förändring % ± 15 SFS-ISO 37 (2002)

Brottöjningens förändring % ± 25 SFS-ISO 37 (2002)

Installation

Rörelsefogsmekanismens gummiprofil ska vara på plats redan innan anordningens montering, om

anordningen installeras i komplett skick. Rörelsefogsmekanismens infästningar ska alltid gå ner

minst 200 mm mätt från den övre ytan vid körbanan, och minst 120 mm vid gångbanan.

Höjdläge

Beläggningen ska läggas om så, att fogsystemets höjdläge inte behöver ändras.

Reparation

Rörelsefogsmekanismerna ska tillverkas och installeras så, att de ingående delarna senare kan bytas

ut. Det ska kunna ske separat för varje körfält. Det ska finnas reservdelar tillgängliga.

Kontroll

Rörelsefogarna kontrolleras i första hand visuellt. Det ska kontrolleras, att rörelsefogens undersida

inte läcker.

.3 R Övriga kvalitetskrav för rörelsefogsmekanismer i järnvägsbroar:

Rörelsetålighet

Om rörelsefogsmekanismens rörelse är större än 100 mm, får rörelsen i tätningsgummit vara

maximalt 80 mm för ett gummielement.

Långsiktig hållbarhet

Rörelsefogsmekanismen ska tåla den mekaniska belastningen i rälsens stödskikt, i annat fall ska

mekanismen skyddas.

De material och tillbehör som används vid tillverkning av rörelsefogsmekanismen ska behålla sina

funktionella egenskaper under konstruktionens hela livslängd.

397

/

Utbytbarhet och underhåll

Rörelsefogsmekanismen ska ha en enkel konstruktion, och kunna underhållas snabbt, och

kunna bytas ut i flera delar. Åtgärderna ska vid behov kunna göras under så kallade korta

trafikavbrott, till exempel med en räls åt gången.

Rörelsefog, som enligt projekthandlingarna inte behöver vara vattentät

Rörelsefog, som enligt projekthandlingarna inte behöver vara vattentät, ska skyddas från

att ballast tränger in i fogen. Skyddet kan till exempel göras med en varmförzinkad eller

rostfri stålplåt som fästs stadigt i underlaget. Vattnet ska ledas undan så att det inte orsakar

hållbarhets- eller utseendestörningar i betongytorna.

.4 Utöver ovan nämnda allmänna kvalitetskrav anges specifika kvalitetskrav för

rörelsefogssystem i punkt 42410.3 och i broarbetsplanen.

Ref.

SFS-ISO 815 Vulkat gummi och termoelast. Bestämning av sättning vid rumstemperatur, höga

temperaturer och låga temperaturer

SFS-ISO 48 Vulkat gummi och termoelast. Bestämning av hårdhet (hårdhet mellan 10 IRHD och100

IRHD)

SFS-ISO 37 Vulkat gummi och termoelast. Bestämning av draghållfasthet

SFS-ISO 188 Gummi och termoelast. Värmeåldring

SFS-EN ISO 11758 Slang av gummi och plast. Belysning med xenonbåglampa. Bestämning av

färgändring och utseende

SFS-EN ISO 48 Vulkat gummi och termoelast. Bestämning av hårdhet.

42410.1 Materialkrav

Krav

.1 Se punkt 42410.01.

42410.2 Underlag för rörelsefog

Krav

.1 Rörelsefogens underlag ska vara enligt projekthandlingarna.

398

/

42410.3 Krav på utförande och installation av rörelsefog

42410.3.3 Rörelsefogsmekanism

Krav

.1 För installation av rörelsefogsmekanism krävs projektunderlag enligt punkt 42400.04.

399

.2 I samband med montering av rörelsefogsmekanismen ska det kontrolleras, att

anordningen fungerar på avsett sätt och att förinställningen är riktig.

Anvisning

Entreprenören är i sista hand ansvarig för att förinställningen motsvarar verkligheten vid monteringen,

avseende temperaturer och andra faktorer. Om anordningens halvor vid infästningsgjutningen är

hopmonterade, ska monteringselementen tas bort direkt när betongen börjar binda.

Krav

.3 Monteringstoleransen för anordningen i förhållande till stödremsan och

beläggningens övre yta ska vara (–3...–5) mm.

.4 Rörelsefogsmekanismens gummiprofil, som sträcker sig till kantbalkens ytterkant,

ska stäcka sig 50 mm utanför kantbalkens ytterkant och stålprofilerna till kantbalkens

ytterkant.

.5 Anordningens stödremsor är en del av rörelsefogsmekanismen och ska göras enligt

följande:

Alternativ A:

Stödremsorna görs av gjut- eller gummibitumenasfalt enligt punkt 42331. När

stödremsorna görs av gjut- eller gummibitumenasfalt, ska den övre ytan ruggas upp

genom att välta in nötningståligt material, kornstorlek16/22 mm, 10 kg/m2.

Alternativ B:

Stödremsorna görs enligt avsnitt 42020 av betongplast (PC) eller polymercementbetong

(PCC), hållfasthetsklass K50. Betongen måste vara krympfri och frostbeständig enligt

klass P50. I massan ska minst 30 kg/m3 stålfibrer blandas in. .5 R I järnvägsbroar görs

stödremsorna enligt följande: I rörelsefogsmekanismens installationsfas gjuts en

stödremsa av betong, vars hållfasthet är mins lika stor som brodäckets betong, om inget

annat anges i projektunderlaget.

.6 Om det uppkommer sprickor större än 0,2 mm i stödremsorna, ska de förslutas

genom impregnering. De massor som ska användas för impregneringen ska vara

godkända av finska Trafikverket.

Anvisning

Godkända produkter beskrivs i SILKO-anvisningen 3.235.

Ref.



42400.0.4 Brons utrustning och apparater. Teknisk arbetsplan och utrustningar, InfraRYL

SILKO 3.235 Injekterings-, impregnerings- och förslutningsmedel.

Krav

.7 Rörelsefogsprofilernas skarvsvetsar ska uppfylla kraven enligt standarden SFS-EN

ISO 5817 klass C.

Ref.

.8 Delar som deformerats genom svetsning av fästjärn, eller av annan orsak, ska riktas

vid verkstad enligt projektunderlaget. På borrplatsen får riktning utföras endast efter

speciellt tillstånd från leverantören av detaljen.

Anvisning

Under svetsningsarbeten ska särskild uppmärksamhet riktas på brandsäkerheten. Det ska finnas

nödvändig släckningsutrustning (brandsläckare) på brodäcket under arbetet.



Krav

.9 De ytor på ståldelarna som inte innesluts i betongen ska ytbehandlas enligt avsnitt

42050. Målningssystemet ska vara enligt standarden SFS-EN 12944-1–8 EP Zn(R) EP-

240/3-FeSa2,5. Färgbeläggningen sträcker sig åtminstone 25 mm in i betongen.

.10 Skumplastskivor (eller motsvarande) som används som gjutformar i rörelsefogar ska

tas bort i samband med rivning av formarna.

Ref.

42050 Stålkonstruktionernas ytbehandling, InfraRYL

SFS-EN 12944-1–8 Färg och lack. Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning. Del 1–8.

Förbehandlingar.

42410.4 Färdig rörelsefog

Krav

.1 Den färdiga rörelsefogen ska uppfylla kraven enligt detta avsnitt och enligt


42410.5 Verifiering av rörelsefogens överenstämmelse med kraven

Krav

.1 Materialens överenstämmelse med kraven verifieras med kontrollintyg och följesedlar.

Kontrollintyg behövs dock inte, om utrustningarna ingår i den kontrollerade

tillverkningen.

.2 Rörelsefogens överenstämmelse med kraven avseende mätnoggrannheten verifieras

med mätprotokoll. Rörelsefogsmekanismens spel och temperaturen efter installationen

ska framgå ur protokollen.

.3 Rörelsefogens vattentäthet verifieras vid behov med vattentäthetsprov.

Anvisning

Vattentäthetsprovet görs genom att hälla vatten på mekanismen och kontrollera hur vattnet rinner av

utmed gummiprofilen. Samtidigt kontrolleras från däckets undersida, att mekanismen och betongytorna

i däckets ändar och i markstödets bröstvärn förblir torra.

Krav

.4 Rörelsefogsmekanismens överenstämmelse med kraven verifieras enligt punkt

42001.4.8 med följande undantag:

401

/

Ref.

överenstämmelse med kraven för stödremsans betongmassa verifieras enligt punkt

42020.3.4 och

överenstämmelse med kraven för stödremsa utförd av asfalt verifieras enligt

anvisningarna för asfaltbeläggningar enligt punkt 42331.5.

42001.4.8 Broar, allmän del. Verifiering av överenstämmelse med kraven och brons kvalitetsrapport.

InfraRYL

42020.3.4 Broars betongkonstruktioner. Betongarbeten, InfraRYL

42331.5 Asfaltbeläggning. Verifiering av överenstämmelse med kraven, InfraRYL


Krav


Ref.


42420 Lager och leder


Krav

.1 Lagren och lagrens material ska fungera i temperaturintervallet (-40...+50) °C.

.2 Lagerritningarna ska kompletteras och godkännas av beställaren. Entreprenören ska

lämna detaljerade uppgifter om lagren, som behövs för att bedöma lämpligheten, ifall det

inte är fråga om en tidigare godkänd lagertyp och -tillverkare.

.3 Ritningarna ska lämnas till beställaren för godkännande senast två veckor innan

tillverkningen av lagren påbörjas.

Anvisning

I broarbetsplanen anges endast antalet lager och leder, utgångsvärdena vid projekteringen och de

egenskaper som krävs. I broritningarna anges utgångsvärdena både för driftläget och brottgränsläget.

Tillverkaren gör detaljerade underlag enligt de europeiska standarderna SFS-EN 1337 del 1–11 och

finska Trafikverkets konstruktionsanvisningar.

De slutliga lagerritningarna kan orsaka ändringar i stödens lagernivåer.

Ref.

SFS-EN 1337-1 Bärande lager. Del 1: Allmänna regler för dimensionering

SFS-EN 1337-2 Bärande lager. Del 2: Glidelement

SFS-EN 1337-3 Bärande lager. Del 3: Armerat gummilager

402

/

SFS-EN 1337-4 Bärande lager. Del 4: Rullager

SFS-EN 1337-5 Bärande lager. Del 5: Gummipottlager

SFS-EN 1337-6 Bärande lager. Del 6: Vipplager

SFS-EN 1337-7 Bärande lager. Del 7: Glidlager med sfärisk (kalott) eller cylindrisk PTFE-glidyta

SFS-EN 1337-9 Bärande lager. Del 9: Korrossionsskydd

SFS-EN 1337-10 Bärande lager. Del 10: Inspektion och underhåll

SFS-EN 1337-11 Bärande lager. Del 11: Hantering och installation.

Krav

.4 Synpunkter på installationen och eventuella ändringar av underbyggnaderna ska

beaktas vid projekteringen.

Anvisning

Om lagren stöds tillfälligt med stålkilar innan gjutning av underbyggnaderna, måste belastningssituationen bedömas separat vid dimensionering av lagren (särskilt bottenplattan).

Krav

.5 Lagret ska kunna tas bort eller bytas ut, när bron lyfts 5 mm vid lagret. Om

borttagningen inte kan göras på grund av lagrets konstruktion, ska det förses med

mellanläggsplattor på över- och undersidan så att hela lagret kan lossas för underhåll,

utbyte eller reparation.

.6 I rörliga lager ska det finnas en visare för rörelsen och en skala utanför lagrets

dammkåpa, ifall dammkåpans gavel inte är av genomskinligt material.

.6 R Dammkåporna på järnvägsbroars lager ska vara genomskinliga eller lätta att öppna

utan specialverktyg.

Anvisning

På järnvägsbroar kan brons lager förses med dammkåpor, ifall däckskonstruktionen är öppen och saknar stödskikt, eller av andra orsaker är utsatt för damm och nedsmutsning.

Krav

.7 Lagrens och ledernas ytbehandling ska uppfylla kraven enligt avsnitt 42050. De ska

målas med ett av finska Trafikverket godkänt målningssystem. Som målningssystem

används SFS-EN 12944-5/ EPZn 240/3-Fe Sa 2,5 (eller motsvarande).

Sprutförzinkningens (Zn) tjocklek ska vara 80 µm.

Anvisning

Ytfärgens nyans ska vara grå (KY 4). Glid- och rullningsytorna i plattor och rullar över rörelsedelens

bredd kan lämnas obehandlade. De ska behandlas med godkänt vattenavvisande lagerfett eller lack, som

har korrosionshämmande egenskaper.

Ref.

42050 Stålkonstruktionernas ytbehandling, InfraRYL


Rostskyddssystem.

Krav

.8 Lagermaterialen och tillbehören testas enligt standarden SFS-EN 1337 del 2–7. Det ska framgå ur provresultaten, att de angivna kvalitetskraven är uppfyllda. 403

/

Tillverkaren av lagren ska ha ett certifierat ledningssystem för kvalitet enligt SFS-EN ISO 9001.

.9 Om det finns välgrundad anledning att misstänka, att lagren inte överensstämmer med

kraven, ska lagren på begäran demonteras för beställarens kontroll innan installationen.

Anvisning

Lager som är tillverkade i Finland kontrolleras av beställaren eller beställarens expert. Kontrollen av

importerade lager görs enligt kvalitetsövervakningsavtalet oftast av ett lokalt oberoende

materialprovningsinstitut.

Ref.

SFS-EN 1337-2 Bärande lager. Del 2: Glidelement


SFS-EN 1337-4 Bärande lager. Del 4: Rullager

SFS-EN 1337-5 Bärande lager. Del 5: Gummipottlager

SFS-EN 1337-6 Bärande lager. Del 6: Vipplager

SFS-EN 1337-7 Bärande lager. Del 7: Glidlager med sfärisk (kalott) eller cylindrisk PTFE-glidyta

• SFS-EN ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet. Krav.

Krav

Armerat gummilager

.10 Lagrens skjuvmodul testas vid -40 °C enligt standarden SFS-EN 1337-3.

Skjuvmodulen får i det ovan nämnda testet vara tredubbel jämfört med testvärdet vid +20

°C.

Speciallager

.11 Vid konstruktion av speciallager ska de på broplatsen rådande klimat- och

driftförhållandena beaktas.

.12 Som glidyta för lagren används polytetrafluoreten (PTFE) av så kallad brokvalitet,

och glidytan ska vara minst 4,5 mm tjock. Lagrens ytor skyddas med dammskydd (jmf.

punkt .7).

.13 Stållagermaterialets slagseghet (Charpy V) testas vid -40 ° C enligt metoden SFS-EN

10045-1. Slagsegheten ska vara minst 11 J. Rullagrets stålmaterial ska vara seghärdat stål

enligt standarden SFS-EN 10883–1 (eller motsvarande).

Leder

.14 Stålleder och deras konstruktion berörs i tillämpliga delar av de krav som tidigare

angetts i denna punkt.

Anvisning

Den gummibitumenmatta i produktklass TL2 som används i lederna ska vara enligt punkt 42310.1.7.

Limbitumenet ska uppfylla kvalitetskraven för gummibitumen KB100 enligt Anvisningar från SILKO

för godkännande av broars vattenisolering bilaga 2 tabell 2.

Ref.

SFS-EN 10045-1 Metalliska material - Slagprovning. Charpy V- och U-test. Del 1: Metod

SFS-EN 10883–1 Rostfria stål. Del 1: Förteckning över rostfria stål


404

/

42420.1 Materialkrav



42310.1.7 Isolering. Gummibitumenmattor och bitumenmatteisolering, InfraRYL.

Krav

.1 Se punkt 42420.01.

42420.2 Underlag för lager och leder

Krav

.1 Underlaget för lager och leder är enligt projekthandlingarna.

42420.3 Montering av lager och leder

42420.3.1 Allmänt

Krav

.1 För installationsarbetena görs projektunderlag enligt punkt 42400.0.4.

Anvisning

I installationsritningen beskrivs bland annat lagrens tillfälliga stöd, horisontella krafter, installationens ordningsföljd, undergjutningarna och värmeskyddet.

Krav

.2 Innan installationen ska det visas, att lagrens spel, förinställning och märkning av

rörelseriktning överensstämmer med projektunderlaget. Förinställningen görs så, att

lagrets rörelse under konstruktionens användningstid ligger inom angivna gränser.

Förinställningen görs vid tillverkarens fabrik. Om förinställningen måste ändras på plats,

ska åtgärden utföras eller övervakas av tillverkaren.

Anvisning

Som märkning av rörelseriktningen används till exempel en i den övre plattans övre yta instansad riktningspil.

Krav

.3 Konstruktionen installeras på lagren så, att lagrens belastning ligger inom

konstruktionsgränserna och att konstruktionen inte utsätts för extra belastningar från

stödet (jmf. punkt 42420.01 samt avsnitten 42020, 42030 och 42040). Vid behov

kontrolleras stödkrafternas riktighet genom mätningar.

Ref.

42400.0.4 Brons utrustning och apparater. Teknisk arbetsplan och kvalitetsplan, InfraRYL


405

/

42420.3.2

Monteringsnoggrannhet


42040 Broars

stålkonstruktioner, InfraRYL.

Krav

.1 Lagren ska monteras så, att skillnaden i lutning mellan över- och underplattan skiljer

maximalt 0,3 % från den lutning som anges i projektunderlaget.

.2 Lagrens monteringstolerans i brons längsriktning i förhållande till underbyggnaden ska

vara ± 0,05 % x spannmåttet, dock högst ± 50 mm. Högre noggrannhet än ± 20 mm krävs

inte.

.3 I brons tvärsriktning är installationstoleransen i förhållande till underbyggnaden

±20 mm.

42420.3.3 Infästning i underbyggnaden

Krav

.1 I stålbalks- och elementbroar får lagrens underplattor inte fästas i underlaget innan

överbyggnaden i sin helhet är på plats, om inget annat anges i installationsritningarna.

.2 Lagren fästs i underbyggnaden på det sätt som anges i projektunderlaget och så, att

lagrets underplatta helt understöds. Det får inte finnas luftfickor under underplattan och

sidokrafterna ska överföras till underbyggnaden.

.3 Undergjutningsmassa används för infästningen. Undergjutningsmassans hållfasthet ska

efter 14 dygn vara minst 50 MN/m2. Om det inte finns tillförlitliga uppgifter om

hållfastheten och om övriga egenskaper, ska materialets lämplighet verifieras med

förhandsprov.

Anvisning

I SILKO-anvisningen anges de produkter som är godkända av finska Trafikverket.

Ref.

SILKO, Reparationsanvisningar för broar.

Krav

.4 Kontrollera innan gjutningen att väderförhållandena är lämpliga för att gjutmassan ska

hårdna. Temperaturen övervakas med temperaturmätningar. Stödets överdel värms innan

gjutningen till minst +5 °C och uppvärmningen fortsätts under massans hårdnandefas, tills

minimihållfastheten 25 MN/m2 har uppnåtts.

Anvisning

Vid infästning av lagren i underbyggnaden måste hänsyn till konstruktionens rörelser på grund av temperaturvariationer tas.

406

/

42420.3.4 Infästning i överbyggnaden

Krav

.1 I stålbroar monteras lagren i de bärande balkarna så, att stödkrafterna från lagret så

jämnt som möjligt överförs till stödförstyvningarna. Fogen mellan stålbalkens undre fläns

och lagrets överplatta tätas runt om överplattan med elastiskt kitt, tjocklek 3–4 mm.

.2 I elementbalksbroar och stålbalkbroar med däck av armerad betong, som har armerade

gummilager, ska broändarna efter att däckets ytkonstruktion är färdig i tur och ordning

lyftas från sina lager, och sedan sänkas ner, när de armerade gummilagren har rätats ut till

nollposition.

.3 Visare för de rörliga lagrens rörelser monteras så, att lagrets position kan avläsas från

sidan av bron. Ett undantag utgörs av lager på broar med servicebryggor, där visaren alltid

ska monteras på insidan, så att lagrets position kan avläsas från servicebryggan.

Anvisning

I speciallager ska de metallskruvar, som håller ihop lagrets delar och förhindrar inbördes rörelse under

transporten och installationen, bytas ut mot de medföljande plastskruvarna innan lagret monteras i

överbyggnaden. Om plastskruvar inte finns tillgängliga, ska hålrummen fyllas med ett hållbart kitt.

Krav

.4 När undergjutningsmassan hårdnat, ta bort eller kapa alla monteringsplåtar och

monteringsskruvar, och andra hjälpmedel helt. Hjälpmedlen får inte i något skede hindra

brons rörelser.

42420.4 Lager och leder färdigmonterade

Krav

1. De färdigmonterade lagren och lederna ska vara utförda enligt beskrivningen i detta

avsnitt och i projekthandlingarna.


Krav

.1 Det ska sammanställas ett protokoll över lagrens och ledernas installation.

Anvisning

Under installationen ska bland annat följande antecknas i arbetsplatsdagboken eller i ett separat

protokoll: lagerlägen, förinställningen, strukturens och luftens temperatur vid tidpunkten för installation,

samt för platsgjutna broar betongens maxtemperatur i hårdnadefasen, vilka undergjutmassor och

uppvärmningsmetoder som använts.

Krav

.2 Lagrens och ledernas överenstämmelse med kraven verifieras genom materialens

kontrollintyg, följesedlar och med hjälp av konstruktionsdelarnas inspektionsprotokoll.

Kontrollintyg behövs dock inte, om lagren ingår i den kontrollerade tillverkningen. Ur

inspektionsprotokollet ska bland annat följande framgå:

407

/

lagrens mått

ytornas planhet

beläggningstjocklek

beläggningens handelsnamn.

.3 För att verifiera att undergjutningsmassan överenstämmer med kraven, ska det under

arbetet, för varje arbetsobjekt, göras minst tre cylindriska provkroppar för

tryckhållfasthet, vars diameter och höjd är 100 mm. Provkropparna förvaras intill

gjutobjektet och testas efter 7 dygn, och då ska tryckhållfastheten vara minst 40 MN/m2.

Resultaten från alla provkroppar uppfyller hållfasthetskraven. För övrigt tillämpas

anvisningarna i standarden SFS-EN 12390-3 vid tillverkning och testning av provkroppar.

.4 De färdigmonterade lagrens installationsnoggrannhet verifieras med horisontella och

vertikala mätningar. För rörliga lager ska dessutom lagrens lägen relativt den aktuella

temperaturen i brokonstruktionen mätas. Det ska upprättas ett protokoll från mätningarna.

.5 Vid verifiering av överensstämmelse med kraven ska även punkt 42001.4.8 beaktas.

Ref.

SFS-EN 12390-3 Provning av hårdnad betong. Del 3: Tryckhållfasthet hos provkroppar.

42001.4.8 Broar, allmän del. Verifiering av överenstämmelse med kraven och kvalitetsrapport,

InfraRYL.


Krav


Ref.


417

/

/

42490 Övrig utrustning och apparater

42493 Dropprör

Krav

.1 Dropprören görs av rostfritt stål enligt standarden SFS-EN 10088-1.4301. Ytornas

finish ska vara enligt standarden 2.D. Svetsningen görs med rostfria tillsatsämnen, och

genom att följa den ifrågavarande stålkvalitetens standard. Svetsskarvarna betas med

lämplig betningspasta på godkänt sätt. Rören får inte vidröra armeringsstålen.

2. För installationen av dropprör ska en kvalitetsplan enligt punkt 42400.04

sammanställas.

.3 Dropprörens lägestoleranser ska vara +0 mm, -10 mm i relation till däckets överyta,

och i däckets underyta i relation till höjdnivåer enligt ritningarna -5 mm, +20 mm.

.4 Vatten som diffunderat igenom brons beläggning och vattenisoleringens skyddslager

får inte ligga kvar på vattenisoleringen utan ska rinna ut genom dropprören.

Anvisning

Särskild uppmärksamhet ska fästas vid, att vattnet även i brons ändar ska kunna strömma till närmaste

dropprör. Vid behov ska brodäckens övre yta formas med fall mot dropprören, och knölar som hindrar

vattenflödet ska tas bort, och vid behov ska även extra rör monteras. Håltagning i den färdiga strukturen

ska hanteras som ritningsändring, och godkännas av beställaren.

Ref.

42400 Brons utrustning och apparater. Teknisk arbetsplan och kvalitetsplan, InfraRYL

SFS-EN 10088-1 Rostfria stål. Del 1: Förteckning över rostfria stål.

Krav

.5 Vid placering av dropprör i närheten av järnvägstrafik och spannkonstruktioner ska

anvisningarna i RATO del 8 Broar följas.

.6 Om ytan formas efter hårdnandet, ska åtgärden göras enligt punkt 42310.2. Massans

vidhäftning i den hårdnade betongytan kontrolleras.

.7 I rörens överdel ska flänsen tätas med värmebeständig (+210 °C) dubbel

epoxiplastskiva.

.7 R Skarven mellan dropprörets fläns och brodäckets anslutning tätas med polymer,

som ska vara av SILKO godkänt tätnings- eller impregneringsmedel.

På järnvägsbroar behöver tätningsmedlen inte vara högtemperaturbeständiga.

Ref.

42310.2 Isolering. Krav på isoleringens underlag, InfraRYL


SILKO 3.235 Injekterings-, impregnerings- och förslutningsmedel.

423

/

42494 Borttaget

.

42498 Övervaknings- och kontaktstift

Krav

.1 Övervakningsstift för mätning av brons formförändringar och förskjutningar görs

enligt punkt 42001.5.3. De ska monteras så, att de inte vidrör armeringen.

.2 I stål- och träkonstruktioner görs beständiga mätpunkter i samma syfte.

.3 Kontaktstiften ska monteras enligt punkt 42020.05.

Ref.

42001.5.3 Broar, allmän del. Övervakningsstift och positionsmätningar, InfraRYL

42020.05 Broars betongkonstruktioner. Installation av kontaktstift för elektrokemiska mätningar,

InfraRYL.

426

/

42500 Betongytans skyddsbehandling

Krav

.1 Skyddsbehandlingen av betongytan ska uppfylla kraven i brons byggplan.

.2 Skyddsbehandling ska utföras på de betongytor som anges i byggplanen.

.3 Skyddsmedlen (impregneringsmedlet, tätningsmedlet, tätskiktet och

klotterskyddsmedlet) ska vara godkända av finska Trafikverket.

Anvisning

Se SILKO-anvisningarna 3.251 Klotterskyddsmedel och kemiska ytrengöringsmedel, 3.252

Impregnerings- och tätningsmedel, 3.253 Ytbeläggningsmaterial, 1.251 Betongskydd, 2.252

Impregnering av betongytor och 2.253 Beläggning av betongytor.

Ref.

SILKO 3.251 Klotterskyddsmedel och kemiska ytrengöringsmedel

SILKO 3.252 Impregnerings- och tätningsmedel

SILKO 3.253 Ytbeläggningsmaterial

SILKO 1.251 Betongskydd

SILKO 2.252 Impregnering av betongytor

SILKO 2.253 Beläggning av betongytor.

Krav

.4 R Betongytans behandlingsmetod anges i broarbetsplanen.

Anvisning

I järnvägsbroar anges beläggningstyper för nya betongkonstruktioner i bilaga 42500:bilaga R1.

I järnvägsbroar behandlas betongytor som är utsatta för saltbelastning, och som inte är metallklädda,

med godkänt impregneringsmedel eller ytbehandlingsmedel. Typen av impregneringsmedel väljs ur

SILKO-anvisningen så att det motsvarar objektets belastningsklass.

På järnvägsbroar ska klotterutsatta, obelagda porösa ytmaterial och oskyddade betongkonstruktioner

skyddas med klotterskyddsmedel. Med polymerytor som tål lösningsmedelstvätt, plattbeläggning eller

andra beklädnader kan rengöringen av betongkonstruktioner underlättas och utseendet förbättras.

Om de plattbelagda delarna av järnvägsbroar är utsatta för klotter, ska plattbeläggningen skyddas med

färglöst, poröst eller lösningsmedelsbeständigt skyddsmedel. Om brokonstruktionen inte är utsatt för

klotter, eller om klotteravståndet är > 2,5 m, kan beläggningen göras med cementbaserat ytskikt eller

polymerytskikt, som inte behöver vara lätt rengörbart.

Krav

5 R betongkonstruktionernas vertikala ytor som är utsatta för regn, ska behandlas med

polymerhaltigt finbruk för att förbättra betongkonstruktionens hållbarhet, utseende och

rengörbarhet. Finbrukets tjocklek beror på hur ojämn betongstommen är, och på det valda

finbrukets ytstruktur. Medelvärdet för finbrukets tjockleken ska vara 2 mm (2 x 1 mm).

427

/

Ref.

.6 R Om brodäckets undersida efter blästring inte har någon betydande mängd luftblåsor,

kan utjämningsspacklingen utelämnas.

.7 R Det ska tas fram en skötselinstruktion för den som underhåller

betongkonstruktionerna, där klottersanering och andra underhållsåtgärder beskrivs.

42500: Bilaga R1. Beläggningstyper för nya betongkonstruktioner, InfraRYL.

Documents

10000 Mark-, grund- och bergstrukturer InfraRYL 2015/1, 2015-11-25 · 2016. 9. 19. · 10000 Mark-, grund- och bergstrukturer InfraRYL 2015/1, 2015-11-25 Utdrag för översättning