Karlstads universitetFakulteten för humaniora och samhällsvetenskapInstitutionen för sociala och psykologiska studier Socialt arbete/SocionomprogrammetVårtermin 2013

Dags att skriva uppsatsArbetsformerRåd och riktlinjerSvar på vanliga frågor

1

Innehåll1. Inledning 32. Handledning 33. Kursmoment 4

3.1 Uppstart 43.2. PM-seminariet 43.3. Examinationsprocessen 53.4. Avslutande seminarium 6

4. Uppsatsen 74.1 Etik 74.2 Språk 74.3 Vanliga frågor: Omfattning, formalia, plagiering, tryck och inlämning 74.4 Betyg och bedömningsgrunder 94.5 Disposition av uppsatsen 11

2

1. InledningI detta dokument kan ni läsa om hur uppsatskursen är organiserad, vad handledning är och kan vara, och vad ni bör och kan tänka på när ni skriver er uppsats. Dags att skriva uppsats är ett pågående arbete. Det är därför viktigt att ni som studenter är uppmärksamma på sådant i texten som är särskilt användbart, och sådant som kan göras bättre och tydligare. Under uppsatskursens gång är det mycket värdefullt om era förmedlar era synpunkter till handledare eller den kursansvarige, så att vi kan fortsätta att revidera och utveckla dokumentet.

2. HandledningI arbetets början tilldelas studenterna en handledare som skall finnas som hjälp och stöd i upp-satsarbetet. Handledarens uppgift är att vara diskussionspartner och rådgivare vid planering och genomförande av uppsatsarbetet. Handledaren har även ett formellt ansvar för att studien genomförs på ett vetenskapligt och etiskt försvarbart sätt. Handledaren har avsatt arbetstid för 20 timmar per uppsatsarbete, dvs. för att träffa studenterna samt diskutera och rådgöra med dem samt för genomläsning och indirekt handledningsarbete. Handledningstimmarna är beräknade till den aktuella terminen som studenterna läser kursen. Författarna till varje uppsats bör planera för hur man bäst skall använda den avsatta handledningstiden. För att handledningstillfällena skall bli så givande som möjligt bör handledaren få ett manuskript för genomläsning i god tid före det avtalade mötet. Kom alltid förberedd till handledning!

För att ytterligare underlätta att handledningen skall fungera och vara så givande som möjligt skall ni tillsammans med er handledare diskutera era ansvarsområden. Ni kan upprätta ett muntligt eller skriftligt avtal, ”ett handledningskontrakt”, för att skapa förutsättningar för en god relation. Det är viktigt att så tydligt som möjligt synliggöra de förväntningar ni har på samarbetet, samt enas om skyldigheter och rättigheter för student respektive handledare, så att båda parter är överens om vilka villkor som gäller för samarbetet. Syftet med att uppmärksamma detta är att medvetandegöra för sig själv och för varandra de förhoppningar, förväntningar och föreställningar som ni bär med er till handledningen, och det är därför bra om ni själva börjar reflektera kring handledningen redan innan ert första möte med handledaren. Börja fundera kring följande punkter, så att ni och er handledare vid ert första möte kan komma överens om vad som skall gälla för ert samarbete under kursen.

Handledningens praktiska sidor

- Hur ofta skall handledning ske? (Tänk på att er handledare har 20 timmar till förfogande.)- Vem skall ta initiativ till handledning?- Hur kan ni underlätta för handledaren att vara förberedd inför handledningen?- På vilket sätt vill ni att handledaren skall vara förberedd?

Handledningens innehåll

- Är det ni eller handledaren som sätter dagordningen för handledningen? - Vilka slags kommentarer vill ni att handledaren skall ge på ert uppsatsarbete?- Förväntar ni er att handledare ger kommentarer på ert språk? (Tänk på att er handledare har

20 timmar till förfogande.)- Förväntar ni er att handledaren är kritisk till ert arbete?- Förväntar ni er att handledaren ger beröm för ert arbete?

3

Handledningens personliga sidor

- Finns det personliga omständigheter som ni vill att handledaren skall ta hänsyn till under arbetets gång som kan påverka uppsatsskrivandet? Alltifrån läs- och skrivsvårigheter eller barn som blir förkylda ofta, till lång resväg till universitetet eller depression. - Är ni ”bra” på att ta kritik? - Är ni bra på att motivera och uppmuntra er själva och varandra? - Om konflikter uppstår mellan er och er handledare, hur vill ni att de skall hanteras?- Om konflikter uppstår mellan er som uppsatsskrivare, hur vill ni att de skall hanteras?

På samma sätt som studenter är olika och har olika förväntningar, så är också handledare olika. De har olika styrkor och svagheter, och de arbetar på olika sätt. Det är alltså inte säkert att handledaren till punkt och pricka kommer att kunna möta er i era förväntningar och önskemål, och det är just därför som det är viktigt att ni tillsammans diskuterar och blir på det klara med hur det kommer att fungera i just ert fall.

3. KursmomentFöljande moment ingår vanligen i en uppsatskurs. På separat studiehandledning ges mer exakta tider och instruktioner för arbetet den innevarande terminen All skriftlig information om kursmomenten kan nås via kurshemsidan på kurstorget, http://www.student.kau.se/kurstorg/.

3.1 UppstartUppsatsen skall vara teoretiskt (litteraturstudie) eller empiriskt inriktat. Ett empiriskt arbete skall alltid vara teoretiskt förankrat. Uppsatsarbetet skall ha en tydlig koppling till socialt arbete.

Uppsatsarbetet sker i huvudsak i par. Samarbete med en annan kursdeltagare ger ett mervärde för er under uppsatsskrivandet. I dagens forskarvärld sker nästan allt arbete i grupp och att skriva i par ger därför en god träning. Uppsatsarbetet startar med att ni väljer vem ni skall genomföra arbetet med och vilket problemområde uppsatsen kommer att belysa.

Uppsatskursen ingår som delkurs 2 i socionomprogrammets fördjupningskurs. Somliga moment som kommer in i ett tidigt skede av terminen syftar även till att utgöra redskap för terminens avslutande examensarbete. Efter fördjupningskursens inledning tilldelas handlare efter valet av uppsatsämne och metod. Här ges också tillfälle för er att börja förbereda er för det kommande arbetet. Reflektera kring frågorna som anges ovan i samband med handledning, och diskutera dem med din författarkollega och/eller andra kurskamrater.

Examination av uppsatserna sker vid de uppsatsseminarier som hålls vid avslutat uppsatsarbete.

3.2. PM-seminarietUppsatskursen inleds med ett PM-seminarium. Uppsats-PM är en plan som utgör grunden för det fortsatta arbetet med uppsatsen. Skrivandet baseras på idéer om ämne och teori, tankar kring val av metod, erfarenheter, resultat och etiska reflektioner kring pilotstudien och på tidigare kunskaper och färdigheter i socialt arbete, samt på eventuella handledningsmöten. Syftet med PM är alltså att redovisa hur långt ni har kommit och hur ni tänker fortsätta.

4

Ämnet för examensarbetet och vetenskaplig teori och metod utformas vidare i samråd med handledaren utifrån ett bearbetat PM. Det är svårt att förutsäga vad ett uppsatsarbete kommer att föra med sig i form av nya frågeställningar och metodmässiga och andra överraskningar. Därför är det viktigt att ni inser att er plan är preliminär och kanske behöver ändras utifrån diskussion med handledaren.

PM skall också innehålla en tidsplan för genomförandet av den empiriska studien. Det viktiga är att skapa en överblick som underlättar det fortsatta arbetet samtidigt som det ger underlag för seminariebehandlingen.

3.3. Examinationsprocessen De lärare som samarbetar vid bedömning av uppsatserna är handledare, examinerande lärare och huvudexaminator. Huvudexaminator är av universitetet särskilt utsedd lärare som har det övergripande ansvaret för examinationsprocessen. Kursansvarig utser examinerande lärare till uppsatserna. Med kursansvarig menas lärare som har det sammanhållande ansvaret för kursen innebärande bl.a. att i samråd med lärarkollegiet planera kursen och fastställa former för examination.

Uppsatserna bedöms på följande sätt:

Inför sista handledningstillfället skall ett komplett uppsatsmanus finnas hos handledaren. Handledaren gör en slutlig granskning som ni sedan får tillbaka för korrigering. Antalet granskningar beror helt och hållet på arbetets kvalitet. Handledaren skall godkänna inlämning av uppsatsen för seminariebehandling. ”När en handledare har gett klartecken till en uppsats bör det inte förekomma att examinatorn kräver mycket omfattande förändringar för att uppsatsen skall kunna godkännas” (Högskoleverket: Rättsäker examination. Rapport 2008:36 R, s. 8).

Handledarna meddelar den kursansvariga vilka uppsatser som kan ventileras på uppsatsseminariet. Därefter utser den kursansvariga läraren opponenterna till uppsatserna och gör ett schema för seminarierna.

Uppsatsbyte. Opponering sker som regel i par. Ni skickar över uppsatsen till den examinerande läraren och opponenterna via e-post. Vi använder itslearning som en distributionskanal för C-uppsatserna. Ni lämnar in uppsatsen på itslearning i den mapp som är avsedd för seminariegruppen. Ni får tillgång till varandras arbeten och kan delta aktivt på seminarierna.

Uppsatsseminarierna. De examinerande lärarna leder var sitt seminarium. Opponenterna ger på seminariet förslag om och på vilka punkter uppsatsen skall förbättras. Opponeringen bedöms av den examinerande läraren.

Ni har efter uppsatsseminarierna möjlighet att göra ändringar. Handledaren kontrollerar ändringarna. Därefter lämnas uppsatsen till Anna Holm som lämnar vidare till den examinerande läraren. Om den examinerande läraren vill att uppsatsen istället skickas till henne/honom direkt per e-post ges anvisningar om detta på seminariet.

Den examinerande läraren ger sina kommentarer till studenten och handledaren via e-post inom tre arbetsveckor enligt grundutbildningsreglerna.

En slutgiltig uppsats lämnas till Anna Holm som lämnar vidare till den examinerande läraren.

Examinerande lärarna sätter betyg alternativt begär ytterligare kompletteringar. Ett slutgiltigt besked om betygen ges till er. Betyget registreras för er först när slutversionen av uppsatsen har lämnats in till Anna Holm.

5

De uppsatser som inte hinner bli färdiga i tid tills uppsatsseminarierna behandlas på ett uppsamlingsseminarium i början av hösterminen.

Examensarbete som underkänts av den examinerande läraren skall genomgå prövning vid nytt examinationstillfälle. Detta innebär att uppsatsen seminariebehandlas igen på ett uppsamlingsseminarium.

3.4. Avslutande seminariumSeminariebehandling av uppsatsen är till för att författaren skall få uppsatsen genomlyst från olika infallsvinklar. Opponenten har här rollen som den noggranna granskaren. Det är opponenten som har ansvar att disponera tiden på ett adekvat sätt.

Tillvägagångssätt vid seminariet (45 minuter per uppsats)

1. Seminarieledaren öppnar seminariet, presenterar opponenterna, respondenterna, nämner uppsatsens titel och handledare samt examinerande lärare.

2. Respondenterna får ordet för att rätta ev. felaktigheter. Korrigeringarna bör handla om saker som kan påverka kommunikationen mellan respondenter och opponenter (t.ex. enstaka siffror och referenser.)

3. Opponenterna ges ordet. De sammanfattar uppsatsens centrala delar, problemställning, syfte, frågeställningar, metod, resultat och slutsatser (5-10 minuter). Syftet med sammanfattningen är att ge respondenterna möjlighet att bedöma om opponenterna förstått uppsatsens innehåll.

4. Opponenterna frågar respondenterna om sammanfattningen var korrekt. Respondenterna kommer med tillrättalägganden om det behövs.

5. Opponenterna fortsätter att kritiskt granska uppsatsen i form av en dialog med respondenterna. De ställer frågor till respondenterna, respondenterna svarar. När det gäller enstaka mindre betydelsefulla detaljer i arbete (t.ex. korrekturfrågor) räcker det att opponenterna ger dessa skriftligt till respondenterna efter oppositionen. Fokus skall således vara på själva innehållet i uppsatsen. Opponenterna avslutar med ett sammanfattande omdöme.

6. Respondenterna får ordet för synpunkter på oppositionen. 7. Öppen diskussion av C-uppsatsen (ca 10 minuter) där samtliga seminariedeltagare ges

tillfälle att bidra. 8. Seminarieledaren avslutar seminariet.

Det är viktigt med en dialog mellan i första hand opponenterna och respondenterna. Dialogen övergår efter ungefär halva seminarietiden till en fördjupad och kritisk diskussion kring något av uppsatsens innehåll, som t.ex. problematisering, val av metod och teori eller avgränsningar.

Uppsatsseminariets allmänna spelregler

1. Ansvaret för seminariet ligger hos seminarieledaren. 2. Opponenterna och respondenterna skall vara aktiva under seminariets gång. 3. Övriga seminariedeltagare förväntas även de vara aktiva, i synnerhet under den

allmänna diskussionen. 4. Oppositionen bör ske i en positiv och konstruktiv anda, där både förtjänster och brister

lyfts fram.

6

4. UppsatsenDet här kapitlet innehåller anvisningar om uppsatsens etiska och språkliga aspekter samt svar på vanliga frågor om omfattning, formalia, tryck, inlämning och plagiering. Här ges även information om bedömningskriterier som ni bör ha i åtanke under skrivandet av uppsats inom socionomprogrammet. En bra uppsats kan anta olika former. I det här kapitlet får ni en kort presentation av de olika delar som vanligtvis ingår i en vetenskaplig uppsats och vad de bör behandla.

4.1 Etik Tänk redan tidigt i processen på de forskningsetiska aspekterna av det uppsatsarbete ni vill göra. Forskningsetik handlar inte bara om att informanternas identiteter skall skyddas, även om det så klart också är mycket viktigt, utan det handlar också om vilka konsekvenser forskningen kan ha, inte minst för dem som ställer upp som informanter. Det finns många ämnen som kan vara svåra att forska om eftersom de är känsliga att ställa frågor om. Ju närmare ämnet ligger informantens egen person desto större är sannolikheten att forskningen leder till fortsatta tankar och funderingar för informanten. Om ämnet dessutom rör svåra frågor, kan sådana tankar och funderingar hos informanten bli slitsamma och obehagliga, och forskningen inverkar negativt på informantens livssituation.

I många fall är det relativt enkelt att förutse att ett ämne är känsligt, men också ämnen som verkar oskyldiga kan ruva på etiska svårigheter. Att till exempel intervjua människor om hur de brukar fira jul verkar vid första påseendet oproblematiskt. Men om det framkommer att julen för en av era informanter är en tid som präglas av konflikter, missbruk eller till och med våld i hemmet? Att undanröja alla etiska risker är omöjligt, men det ni skall göra är att tänka efter noggrant, för att i så stor utsträckning som möjligt vara föreberedda på sådant som kan hända i mötet med era informanter. Hur ni har reflekterat kring de etiska aspekterna av ert arbete skall, tillsammans med annat som har med forskningsetik att göra, framgå i uppsatsen metodkapitel.

4.2 SpråkAtt skriva en uppsats är att arbeta med och i sitt språk, och det är många gånger i själva skrivandet som studiens logik, resonemang och slutsatser blir till. Tänk därför på att skrivandet sällan är en verksamhet där författaren ”bara sätter på papper” det hon redan tänkt och gjort, utan att en stor del av uppsats görs i skrivandets stund. Det finns mycket litteratur skriven om uppsatsskrivandets villkor, och om ni upplever att det är svårt att skriva och arbeta språkligt tillhandahåller biblioteket skrivstöd. Besök bibliotekets hemsida om ni vill läsa mer: www.kau.se/bibliotek/skriva/skriva/skrivhandledning. Litteratur om vetenskapligt skrivande hittar ni på hylla Aef i biblioteket.

4.3 Vanliga frågor: Omfattning, formalia, plagiering, tryck och inlämning Det är svårt att ge exakt svar på hur omfattande en uppsats skall vara. Det skall vara en god balans mellan uppsatsens olika delar. Det totala sidoantalet bör inte överstiga 50 sidor, men inte heller understiga 25 sidor.

Uppsatsen brödtext skrivs med Garamond eller Times New Roman 12 punkter som typsnitt. Radavståndet skall vara enkelt (1,0) och samtliga marginaler skall vara 2,5 cm.

7

Rubriksättningen skall vara tydlig när det gäller huvudrubriker och underrubriker. Sidnummer i högermarginal (vid enkelsidigt tryck) eller centrerat i underkant.

Det finns flera internationellt erkända och använda skrivsätt vad beträffar hänvisningar (se www.kau.se/bibliotek/skriva/skriva referenser). Inom samhälls- och beteendevetenskapen finns det främst två referenssystem att välja mellan. Det ena är det s.k. ”Harvardsystemet” där man i texten omedelbart anger författarens efternamn och utgivningsår, t.ex. (Andersson, 1995). Först i litteraturförteckningen anges fullständiga data. Det andra systemet är s.k. ”Oxfordsystemet”, där man på traditionellt sätt använder notsiffror, där det i fotnoterna ges de upplysningar som behövs. Noten kan placeras längst ner på sidan (fotnot) eller längs bak i boken (slutnot).1

Längre citat (över tre rader) skrivs inte i den löpande texten utan avskiljs i ett stycke för sig. Markera citat genom mindre typsnitt och indrag i marginalen. Intervjucitaten kan åtföljas av någon identifikation t.ex. ”en tjänsteman i kommunen” eller ”IP xx”. Det är ibland viktigt att fingera namn och även titel för att undvika identifiering av uppgiftslämnaren om denne inte skall framträda. Tänk på att citatet skall återge källan ordagrant. Undantag från den regeln kan göras vid intervjucitat. En försiktig redigering kan göras då olika utfyllnadsord (t.ex. liksom, så att säga, va) tas bort. En redigering får emellertid inte förvanska innebörden i det sagda. Om ett stycke i den källa som skall citeras redan innehåller ett citat används för detta enkla citationstecken ’ ’, medan ditt eget citat har dubbla citationstecken ” ”. Oberoende av citatets längd skall detta alltid åtföljas av sidohänvisning till källan. Noggrannhet i källhänvisning kan inte nog betonas.

"Att använda andras arbeten, till exempel texter, diagram, tabeller eller datorprogram och försöka få dem att framstå som sina egna kallas för att plagiera. När du använder andras arbeten, och det är tillåtet i ett vetenskapligt arbete, skall alltid källan anges" (ur Broschyren Fusk och plagiat, Karlstads universitet i samarbete med Umeå universitet, se www.kau.se/bibliotek/skriva/plagiering).

Karlstads universitet använder systemet Urkund för plagieringskontroll av skriftliga inlämningsuppgifter, uppsatser och examensarbeten. Ni sänder ert arbete till en särskild e-postadress som läraren förser er med. Era arbeten ”körs” mot en databas med tidigare publicerade arbeten. Läraren får ett protokoll från Urkund som visar vilka källor ni använt och kan sedan avgöra om ni hänvisat korrekt eller har försökt dölja vissa.

När ni efter seminariet, och på den examinerande lärarens inrådan, gjort eventuella rättningar i uppsatsen är det dags att lämna in, så att ni får betyget på ert arbete inrapporterat. För detta behöver ni lämna in ett arkivexemplar tillsammans med en publiceringsöverenskommelse till Anna Holm. Ett arkivexemplar av uppsatsen skall skrivas ut enkelsidigt. Det grundar sig på en föreskrift från Riksarkivet som universitetet, som myndighet, är skyldig att följa. Arkivexemplaret skall lämnas in i lösbladsform för att underlätta arkivhanteringen. Publiceringsinstruktionerna, webbformuläret och publiceringsöverenskommelsen hittar ni på bibliotekets hemsida under rubriken ”Publicering för studenter” på http://www.kau.se/bibliotek/publicera/publicering-for-studenter – där anges de olika stegen vid slutinlämning av uppsatsen.

1Exempel på fotnot: Bengtsson, J. (red.) (1999) Med livsvärden som grund. Lund: Studentlitteratur.

8

4.4 Betyg och bedömningsgrunderUppsatsarbetet och bedömningen av detta kopplas samman med de kunskaper, färdigheter och förmågor som studenter förväntas utveckla inom ramen för socionomprogrammet. Betygskriterierna har formulerats i relation till kursmålen som definierats i kursplanen. Efter avlutad delkurs skall studenten kunna:- Visa förmåga att självständigt planera, utforma och genomföra en vetenskaplig studie.- Försvara och opponera på en vetenskaplig uppsats.

Att skriva i parPraktiken inom socionomprogrammet är att studenterna skall skriva i par. Uppsatser skrivna i par ges en helhetsbedömning utifrån den gemensamma slutprodukten och en individuell bedömning utifrån den individuella insatsen. För bedömning de enskilda studenternas kunskaper skall ni i förordet till uppsatsen ange hur arbets- och ansvarsfördelning i uppsatsskrivandet sett ut. Ni kan välja mellan två alternativ:

1) Gemensamt ansvar för uppsatsens alla delar. Om ni väljer detta kommer ni att ha samma betyg på uppsatsen.

2) Separat ansvar för olika delar av uppsatsen. Om ni väljer detta alternativ kan det bli så att ni får olika betyg på uppsatsen. Observera att ni inte kan vara helt ansvariga för olika kapitel, utan för olika delar av samma kapitel, eftersom alla studenter skall bidra till samtliga kapitel till en uppsats. Exempelvis kan författare A ansvara för första halvan av teorikapitlet och författare B ansvara för den andra halvan.

Att bedöma uppsatsers kvalitet är en komplicerad sak. De punkter som följer är tänkta att vara till ledning för den som vill ha styrhjälp i sitt uppsatsarbete.

Innehåll

Vid betygsättning betraktas bland annat tydlighet i problemställningen och uppsatsens relevans för ämnet. Viktigt är också att uppsatsen har en tydlig röd tråd genom hela arbetet. Detta framträder bland annat i att de empiriska kapitlen skall besvara syftet och att analys och tolkningar utgår från syftet, de teoretiska begreppen/perspektivet skall användas vid analysen och att metodval och reflektioner är relevanta för uppsatsens syfte.

Övergripande kriterier

Ett annat sätt att ange bedömningskriterier är att se på de allmänna egenskaper som bör känneteckna uppsatsen. Det innebär att uppsatsen i rimlig grad skall vara vetenskaplig och kommunikativ.

Bedömningen av vetenskaplighet inbegriper i detta sammanhang uppsatsens originalitet och kritiska hållning. Med det kritiska tänkandet menas att det skall framgå att författaren kan distansera sig från sin egen förförståelse och sitt eget perspektiv på det undersökta problemet alternativt visa på förekomsten av flera olika parallella perspektiv på ett och samma problem. Bedömningen gäller även i vilken grad uppsatsen genomsyras av begreppslig och logisk klarhet och enkelhet. Vetenskapligheten indikeras av hur man valt, formulerat, diskuterat och utvecklat problemet, anknutit till och diskuterat befintlig teori eller forskning, valt metoder, diskuterat metodvalet, analyserat och tolkat data etc. Detta kan sammanfattas som uppsatsens självständighet. Kommunicerbarhet tar sig uttryck i disposition och sammanhang, stringens och språkbehandling. Häri ingår följaktligen även noggrannheten i det vi ovan angivit om noggrannhet i källhänvisningar och faktakontroll (akribi). Detta kan sammanfattas som uppsatsens tydlighet.

9

Specifikation av bedömningskriterierna

Titel- Informativ titel som överensstämmer med studien.

Disposition- Uppsatsen skall ha en röd tråd vilket återspeglas i en tydlig, logisk struktur i huvudrubriker och underrubriker.

Ämnesval och problemformulering- Uppsatsen skall ha en tydlig relevans inom ämnet.- Frågeställningen skall vara tydlig, väl beskriven och tydligt avgränsat.- Frågeställningen bör vara grundad i kunskapsområdet.

Bakgrundsbeskrivning- Bakgrundsbeskrivningen skall ha anknytning till tidigare relevant forskning och teorier.- God kännedom om använd litteratur.

Teoretisk referensram- Uppsatsen skall ha en tydlig teoretisk anknytning. - Teori/er och begrepp skall motiveras och/eller diskuteras i förhållande till forskningsfrågan.

Metod- Den valda forskningsmetoden bör vara motiverad och tydligt beskriven.- Metodens för- och nackdelar i förhållande till forskningsfrågan skall diskuteras.- Kriterier för urval skall vara noggrant redovisade.- Analysmetoderna skall redovisas tydligt och diskuteras.- Frågan om metodvalens konsekvenser på kunskapsanspråket skall reflekteras över.

Etiska överväganden- Etiska aspekter skall vara beaktade och väl beskrivna.- En beskrivning av om arbetet genomförts som uppdrag skall inkluderas.

Resultat- Resultaten är tydliga och korrekt återgivna- Analys av materialet skall ske dels med hjälp av teori och begrepp, dels genom en

återkoppling till tidigare forskning. - Det skall finnas en tydlig nivåskillnad i uppsatsen mellan redovisningen av empiriska

resultat å ena sidan och analysen å den andra.

Diskussion- Huvudresultaten skall sammanfattas på ett lättillgängligt och tydligt sätt.- Resultaten bör diskuteras i förhållande till frågeställning, metod, teori och tidigare forskning.- Resultatens trovärdighet och generaliserbarhet/överförbarhet skall övervägas.- Slutsatserna skall vara baserade i resultaten.

10

Form och formalia- Titelsida enligt mallen.- Korrekt litteraturlista. - Korrekta och konsekventa system för källhänvisningar samt dokumenterade

sakförhållanden.- Korrekt benämnda och utformade tabeller och figurer.- Relevanta bilagor.- Rättvisande sammanfattning.

Uppsatsens läsbarhet- Ett tydligt språk skrivet med korrekt stavning och grammatik, precisa och entydiga

formuleringar samt med iakttagande av gällande skrivregler.

Sammanvägning av bedömningskriterierNågon form av sammanvägning av allt det ovan nämnda sker till sist. Om uppsatsen brister i något avseende kan det ibland uppvägas av att den är bra i något annat. De olika kriterierna har olika vikt. Vetenskapligheten väger i allmänhet så tungt att vissa brister här inte kan kompenseras av något annat. Men de olika aspekterna inverkar också på varandra, på så sätt att vetenskapligt hållbara resultat blir ännu bättre av att presenteras bra; en ostrukturerad presentation kan förstöra även intressanta insikter. Följande delar vägs in i betyget: kvalitet på uppsatsen, försvar av uppsatsen, opposition på annan författarens uppsats och arbetsprocessen under uppsatsarbetet. Handledaren tillfrågas om det sistnämnda.

Betyget GODKÄND ges när uppsatsen uppfyller grundkraven för en uppsats på C-kursnivå. Respondentens försvar av uppsatsen kan påverka betygsbedömningen.

Betyget VÄL GODKÄND är ett kvalitativt betyg som sätts när en uppsats utmärker sig för extraordinär standard. Uppsatsen skall hålla en jämn kvalitet när det gäller alla delar. Faktorer som kan tillmätas en viss, men inte självständig, betydelse vid bedömningen är uppsatsämnets komplexitet, originalitet och/eller det empiriska arbetets svårighetsgrad.

Bara marginella korrigeringar av den slutligt inlämnade uppsatsen är tillåtna för att få betyget väl godkänd.

För godkänt betyg på uppsatskurs krävs alltså också opposition på annan författares uppsats.

4.5 Disposition av uppsatsen Här får ni en kort presentation av de olika delarna som ingår i en vetenskaplig uppsats. Ni behöver inte ha med exakt de rubriker som redovisas nedan och i den ordning de står. Det är viktigare att uppsatsen är läsvänlig och att det finns en logik i strukturen än att följande struktur följs till punkt och pricka. Disposition för uppsatstexten nedan kan ni därför ta som ett förslag.

Yttre dräkt

Titel /titelsidaOmslaget på er uppsats ska vara enligt universitetets mall. Omslagsmallen kan ni hämta och ladda ner från universitets hemsidahttp://www.kau.se/bibliotek/skriva-och-referera/skriva/word-uppsats.

11

Här anges bland annat att uppsatsen är ett examensarbete skrivet inom socionomprogrammet och att omfattningen är 15 hp samt vid vilken tid (termin och årtal). Uppsatsens titel skall beskriva studiens ämne och täcka uppsatsens innehåll väl. Författarens, handledarens och examinatorns, dvs. den examinerande lärarens namn skall finnas angivna.

Sammanfattning/abstractSammanfattning är en kort version på både svenska och engelska av hela uppsatsen (200-250 ord) och skall innehålla syfte, metod, teori samt arbetets huvudresultat. En tumregel är att sammanfattning/abstract skall kunna läsas självständigt. Detta innebär bl.a. att det inte skall finnas litteraturreferenser. Sammanfattning/abstract skall skrivas som ett sammanhängande stycke. Efter sammanfattning/abstract skriver ni högst fem nyckelord/keywords.

FörordI Förord (ej obligatoriskt) ges tillfälle att tacka de personer eller organisationer som varit betydelsefulla för arbetets slutförande. Det gäller både tjänster och stöd av personlig, profes-sionell eller ekonomisk art. I förordet finns även utrymme för personliga kommentarer kring t.ex. uppsatsarbetets olika strapatser. Ni som skriver uppsatsen i par skall i förordet ange hur arbets- och ansvarsfördelning i uppsatsskrivandet ser ut.

Innehållsförteckning I uppsatsens innehållsförteckning anges uppsatsens rubriker och den sida där rubriken återfinns. Om det finns olika rubriknivåer skall dessa markeras i innehållsteckningen. Det kan göras med hjälp av numrerade rubriker och/eller genom användning av indragen rubriktext. Observera att bilagor ingår i innehållsteckningen och således skall ges rubrik och sidohänvisning.

Uppsatstexten

Inledning (alternativt bakgrund/introduktion)Sidan 1 är första sidan med text efter titelsida, sammanfattning/abstract, förord och innehållsförteckning, De första sidorna i uppsatsen skall alltså inte sidnumreras. För tips och manualer som rör WORD i samband med uppsatsskrivande sehttp://www.kau.se/bibliotek/skriva-och-referera/skriva/word-uppsats

I Inledning skall ni presentera och ringa in problemområdet (studieområdet). Inledning avslutas med en problemformulering och utmynnar i studiens syfte och frågeställningar. Uppsatsens problemformulering är bildligt talat en tratt ur vilken syfte och frågeställningar växer fram. Det innebär att problemformulering är vidare än syftet. Frågeställningar är i sin tur en precisering och konkretisering av syftet.

Problemformuleringen skall både sätta in läsaren i ämnet och väcka intresse för fortsatt läsning utan att resultatet avslöjas. Läsaren kan föras in i uppsatsens problemområde genom en presentation av problemets omfattning, konsekvenser, avgörande förändringar, beslut och åtgärder etc. Sträva emellertid inte efter att fullborda problemformuleringen i uppsatsens inledningsskede. Den slutliga versionen skrivs ofta mot slutet av uppsatsarbetet, när helheten börjar bli gripbar.

Sättet som problemet formuleras eller avgränsas på är ett av uppsatsens viktigaste moment, eftersom det kommer att styra forskningsprocessen och insamlingen av data och sökandet efter relevant litteratur. Därför är det viktigt att ägna tillräckligt med tid åt

12

problemformuleringen. Motivera särskilt arbetets anknytning till socialt arbete. Undersökningsproblemet innehåller t.ex. ekonomiska, sociala, psykologiska, politiska samt ideologiska aspekter. Vilken eller vilka aspekter av problemet skall studeras? Anläggandet av perspektiv (synvinkel) på problemet är en annan viktig del i problemformuleringen. Verkligheten studeras alltid utifrån ett bestämt perspektiv. Studiet av t.ex. funktionshindrades sexualitet kan göras utifrån funktionshindrades, personalens eller beslutfattarnas perspektiv. De frågor som styr en undersökning är direkt kopplade till och varierar med det valda perspektivet. Perspektivet utgörden lins som verkligheten betraktas genom.

Syfte och frågeställningar Syftet är resultatet av de preciseringar och avgränsningar som gjorts i problemformuleringen. Olika aspekter av problemet har presenterats i uppsatsens problemformulering, men endast en eller ett fåtal kommer att bli föremål för vidare utredning i uppsatsen. I uppsatsens syfte skall det stå klart och tydligt vad som skall utredas i uppsatsen. Syftet skall i princip kunna formuleras i en enda mening. Detta låter sig inte alltid göras, men kräver syftet mer utrymme får det inte vara så att det innebär att man skriver fram olika syften.  Syftesbeskrivningen skall vara kort. Här får det inte finnas några oklarheter eller tvetydigheter.

Redovisa även de frågeställningar som kommer att styra uppsatsarbetet och leda fram till besvarandet av syftet. Syfte och frågeställningar skall inte vara detsamma. Frågeställningarna skall konkretisera syftet, inte upprepa det. Syftet är målet med studien. Frågeställningar används för att bryta ner syftet i olika delar, och genom att få svar på frågorna kan man också närma sig målet med studien. Frågeställningarna gör det empiriska materialet mer lätthanterligt och analysen går lättare att genomföra. Även skrivarbetet kan underlättas eftersom frågeställningarna på ett bättre sätt kan användas för att strukturera analysen.

Frågeställningarna skall vara det ni lovar läsaren att ta reda på för att därefter se om ni kan besvara det ni angivit som ert syfte. Det är viktigt att era konkreta frågeställningar verkligen hjälper till att uppfylla syftet. Om de inte gör det så får ni ändra antingen i syftet eller i frågeställningarna.

Ni kan som komplement till, och i vissa fall i stället för, frågeställningar formulera hypoteser, dvs. påståenden, som senare i uppsatsen verifieras eller förkastas.

Det är inte ovanligt att både syfte och frågeställningar förskjuts när datainsamlingen tar vid. Verkligheten stämmer plötsligt inte med våra föreställningar om den eller nya idéer kanske kläcks. Syfte och frågeställningar bör därför inledningsvis uppfattas som preliminära. Det är också av stor betydelse att syfte och frågeställningar speglar uppsatsens verkliga innehåll. Se därför till att uppdatera dessa löpande så att de stämmer överens med vad ni gjort i uppsatsen. Kontrollera också att formuleringen av syfte och frågeställningar ser likadan ut såväl i Sammanfattning/Abstract som i Inledning och Diskussion.

AvgränsningarI anslutning till syftet kan ni uppge eventuella avgränsningar i uppsatsen. Exempelvis: ”Vi kommer enbart att studera undersköterskor inom äldreomsorgen.”

Litteraturgenomgång/forskningsläge/tidigare forskning (Rubriken kan se olika ut)I uppsatsen skall tolkningar och analys av det insamlade materialet knytas an till andras studier och till aktuell forskning, teorier eller fragment av teorier alternativt till konstaterade

13

mönster eller gjorda jämförelser. Av uppsatsen skall framgå att författaren i viss utsträckning tagit del av den aktuella forskningen i ämnet och är medveten om forskningsläget.

Detta kapitel skall innehålla en sammanfattning av den kunskap som finns inom området (dvs. relevanta fakta och teorier från ditt inlästa material). Det vanligaste sättet att disponera litteraturgenomgång är att gruppera ihop kunskapen kring olika områden som är centrala för ditt problem. När ni skriver litteraturgenomgången gör ni det med egna ord. Ni kan göra en ”berättelse” av den kunskap ni har funnit. Det gör ni genom att relatera den tidigare kunskapen till ert eget problemområde och inte bara skriva referat av tidigare undersökningar. Ni kan också ta som utgångspunkt gemensamma empiriska resultatmönster som framkommit i flera olika studier. De tidigare resultat ni presenterar kan hjälpa er att analysera och diskutera era egna resultat. Glöm inte att reflektera över med vilka material och metoder de tidigare resultaten är framtagna. Genom att göra detta visar ni också att ni har förmågan att använda existerande kunskap för att beskriva eller analysera nya situationer eller förhållanden.

När det gäller litteraturgenomgången måste ni också visa var ni har hämtat kunskapen, dvs. vem som egentligen har skrivit vad. Ni skall både skriva vad en författare ”menar” eller ”anser” och efter meningen eller stycket ange vilken författare ni utgått från. Samtliga författare som ni hänvisar till måste också finnas med i litteraturförteckningen. Litteraturgenomgången bör ha en rubrik som speglar hela innehållet. Sedan kan man arbeta med underrubriker och dela innehållet i mindre avsnitt.

Teoretisk referensramI detta kapitel redogör ni för er teoretiska utgångspunkt och era centrala teoretiska begrepp. En teori utgör ett synsätt och är ett viktigt och användbart redskap. Ett begrepp representerar ett nyckelord som är centralt i uppsatsen. Teori och empiri får inte vara två separata delar i uppsatsen. De teorier ni behandlar måste vara relevanta för den empiri ni samlar in och analyserar. Kapitlet skall enbart bestå av teorier som kan relateras till undersökningen i uppsatsen. De begrepp ni definierar bör vara adekvata för den valda analysnivån för att kunna används som analysverktyg i uppsatsen.

Om man t.ex. har valt problemområdet ”funktionshindrades sexualitet” bör man granska och analysera begreppen ”funktionshindrade” och ”sexualitet”. Vilka olika betydelser har begreppen funktionshindrade och sexualitet tilldelas i litteraturen? Ge exempel hur de använts av olika författare. Bestäm er sedan för vilken eller vilka av de uppräknade betydelserna och definitionerna som ligger till grund för uppsatsen.

Om begreppsdiskussionen utgör en större del av uppsatsen kan merparten av den flyttas till ett eget speciellt kapitel.

Metod och material Detta kapitel skall innehålla allt som har att göra med undersökningens genomförande. Här skall ni beskriva studiens metodologiska utgångspunkter och tillvägagångssätt men även andra tänkbara tillvägagångssätt. Den metodologiska utgångspunkten kan beskrivas t.ex. i termer av deduktiv, induktiv eller abduktiv ansats, hur förförståelsen hanterades och vilken typ av kunskap läsaren kan förvänta sig. Beskriv och motivera valet av metoder med hänvisning till metodlitteratur. Det centrala är att läsaren förstår vad ni har gjort och hur ni har gjort det. I kapitlet skall ni också reflektera över de konsekvenser era metodval har för ert kunskapsanspråk och de resultat ni kan få i uppsatsen.

14

Det är ofta lättast att börja med att beskriva vilken eller vilka datainsamlingsmetoder (t.ex. enkäter, intervjuer och observationer eller kombination av dessa tekniker) som ni använde för att samla information och på vilka grunder ni gjorde era val. Därefter kan ni gå över till att beskriva undersökningsgruppen. Ni skall redovisa hur ni har valt de som har studerats (hur ni gjorde urval), och presentera era informanter. Eventuellt externt bortfall skall redovisas. Vi kvantitativa studier skall det framgå vilken populationen var. Ni skall även beskriva vilka etiska överväganden ni har gjort i samband med urvalet. Exempelvis, hur har ni gått till väga för att värna om de enskilda individernas integritet. Om er beskrivning av gruppen eller fallet gör det möjligt att identifiera vilka individer det rör sig om, måste ni ändra på vissa uppgifter så att det inte går att känna igen gruppen eller fallet. De uppgifter som ni kan ändra på är sådana som inte är väsentliga för ert problem.

Ni skall även beskriva själva genomförandet och hur ni tog kontakt med de personer som skulle ingå i undersökningen, hur enkäterna distribuerades, var intervjuerna genomfördes och hur långa de var. Ange även graden av strukturering hos t.ex. intervjuerna och hur ni gjorde intervjuformuläret eller guiden.

Om ni skriver en uppsats som helt bygger på forskningslitteratur, det vill säga en mer teoretiskt inriktad uppsats, skall ni behandla genomgången av forskningslitteraturen på samma sätt som annat empiriskt material, som t.ex. intervjuer och statistik – det vill säga, i det kapitel där ni redovisar metod och materialet.

Ni skall vidare beskriva hur ni gick tillväga när ni analyserade och tolkade era data. Om ni har gjort intervjuer, beskriver ni vilken form av kvalitativ analys ni använt. Om ni samlat in data med hjälp av en enkät med fasta svarsalternativ, har ni förmodligen i första hand använt er av beskrivande statistik och/eller någon form av sambandsanalys.

I detta kapitel skall ni beskriva hur ni gick tillväga för att kvalitetssäkra resultaten. Metoden skall diskuteras med begrepp som studiens validitet, reliabilitet, dess tillförlitlighet och/eller generaliserbarheten/överförbarheten i det insamlade materialet. Det är alltid viktigt att beskriva hur ni gjorde för att garantera att undersökningen gjordes med noggrannhet. Ni kan spara några reflektioner om uppsatsens tillförlitlighet och generaliserbarhet/överförbarhet till metoddiskussion i det avslutande kapitlet.

I metodavsnittet skall det vidare framgå hur ni reflekterar kring de forskningsetiska aspekterna av er studie. Forskningsetiska regler och riktlinjer läser ni om exempelvis på Vetenskapsrådets hemsida www.codex.vr.se och ni kan ladda hem ett utförligt dokument även från kurshemsidan. Var i era reflektioner tydliga med hur de forskningsetiska reglerna är relevanta för just er studie, och hur ni har resonerat i utformandet av er undersökning för att de forskningsetiska kraven skall vara uppfyllda.

Att tänka på vid materialinsamling: Innan ni gör er intervju, skickar er enkät eller samlar in ert material skall ni ha ett godkännande av er handledare. Ta kontakt med informanten i god tid innan intervjutillfället. När ni tar kontakt tänk på följande:

1. Tala om vad ni heter, vilken utbildning ni går. 2. Ange syftet med er kontakt och hur material kommer att användas. 3. Tala om varför ni valt just den personen och organisationen. 4. Berätta att materialet kommer att behandlas konfidentiellt. Om ni vill uppge uppgifts-

lämnarens namn måste ni ha vederbörandes medgivande.

15

5. Informera om att deltagandet i undersökningen är frivilligt och, om det är en intervju, ungefär hur lång tid intervjun kommer att ta.

6. Lämna telefonnummer dit personen kan vända sig för vidare upplysningar.

Universitets logotyp får endast användas då Karlstads universitet är avsändaren, till exempel på en inbjudan eller en broschyr, eller då Karlstads universitet är arrangör, till exempel för en föreläsningsserie. Den får även användas av studenter på omslaget till uppsatsen, men inte när ni skickar informationsblad eller brev till informanten.

Resultat (Kapitlet kan se olika ut). I denna del skall ni presentera uppsatsens huvudsakliga resultat och vad ni har kommit fram till genom en tolkning av resultaten.

En analys innehåller resonemang om resultaten av ert material i relation till teori och tidigare forskning utan att införa personliga åsikter. Man kan således säga att det finns en viss nivåskillnad mellan resultatbeskrivning och analys. I vissa studier är det passande att först redovisa resultaten och sedan analysera dem utifrån teorin i ett särskilt analysavsnitt eller analyskapitel som då följer efter den rena resultatredovisningen. Ofta kan ni föra fram resultat och analys integrerat. Det sistnämnda är ofta fallet då ni t.ex. använder intervjuer som empiriskt material.

Om detta inte redan är gjort i metodkapitlet kan ni inledningsvis beskriva den grupp eller de grupper eller individer som ingått i undersökningen. Ni kan beskriva t.ex. deras kön, ålder, utbildning, tjänsteställning. I metodbeskrivningen angav ni vilken grupp ni avsåg att vända er till och här ger ni läsaren en bild av hur den grupp som kom att ingå i undersökningen ser ut.

Om ni samlat in material med hjälp av t.ex. enkäter skall resultatet från dessa redovisas på ett så överskådligt sätt som möjligt. Tabeller och diagram tydliggör resultaten för läsaren då ni har många kvantitativa uppgifter att redovisa.

Tabeller, diagram och figurer numreras löpande i separata serier och förses ordentliga förklarande rubriker. Man skall alltid hänvisa till tabell/diagram/figur i texten. Tabeller och figurer skall man kunna läsa av och förstå utan att behöva läsa den löpande texten. Om ni hämtat uppgifterna till en tabell, ett diagram eller en figur från något annat verk måste källan alltid anges rubriken. Detta gäller även om ni själva bearbetat den ursprungliga informationen.

Vid kvalitativa studier skall ni beskriva (utgöra en berättelse om) hur de undersökta personerna uppfattar och upplever sin situation. Vid den här typen av studier vävs resultatbeskrivning och tolkning ofta samman. Detta kan ni göra genom att först presentera resultatet av tolkningen och sedan illustrera detta med hjälp av citat, dvs. individernas egna ord. Citaten blir här en illustration till ett visst förhållningssätt, en process eller liknande. Redovisning kan utgå från de kategorier, teman och begrepp som ni har fått fram genom att tolka och analysera materialet och ställa frågor till det. Ni skall relatera de egna resultaten till tidigare forskning och till era teoretiska utgångspunkter för att klargöra om de egna resultaten ligger i linje med tidigare forskningsresultat eller visar på nya mönster. Ni skall således tolka och dra slutsatser av vad ni kommit fram till med hjälp av de teoretiska utgångspunkter ni har och i förhållande till tidigare forskning.

16

Ni skall också presentera resultatet genom att besvara studiens frågeställningar eller hypoteser. För varje frågeställning kan ni t.ex. samla de resultat som ger svar på just den frågeställningen.

Här kan ni vidare sammanfatta resultatet genom att beskriva vilken slutsats (konklusion) ni drar från resultaten. Ni kan sammanfatta resultaten genom att beskriva det viktigaste som kommit fram. Diskussion Under denna rubrik kommer avslutningen på uppsatsarbetet och här görs en diskussion om studien. Det finns utrymme för egna reflektioner.

Kapitlet inleds vanligen med en tydlig formulering av hur studiens övergripande problemställning besvarats. Här kan ni redovisa och sammanfatta vad er tolkning av empirin sammantaget gett för svar på syfte och frågeställningar.

I diskussionskapitlet skall ingå ett avsnitt där metoden som använts värderas. Använd gärna underrubriken Metoddiskussion för detta avsnitt. Här skall ni kritiskt reflektera över er egen studie. Det betyder att ni gör en värdering av ert eget arbete utifrån det hur det fungerade. Om något inte fungerade bör ni beskriva på vilket sätt detta har/kan ha påverkat resultatet. Det bör framgå hur undersökningen kunde ha gjorts bättre om det finns brister i den. Lyft fram sådant som varit speciellt framgångsrikt.

Därefter kan ni diskutera resultatet och knyta an er tolkning och analys av det insamlade materialet till resultat av andras studier, till aktuell forskning och till olika teorier eller fragment av teorier alternativt till konstaterade mönster eller gjorda jämförelser. Använd gärna underrubriken Resultatdiskussion. Här kan ni vända och vrida de viktigaste resultaten: Varför blev det så här? Hur stämmer resultaten med andras undersökningar? Varför fick ni inte det resultat ni förväntade er? Om det är möjligt får ni gärna föreslå lösningar på det problem ni valt att behandla. Under Diskussion kommer alltså en större grad av personliga reflektioner in, men det får inte vara grundlöst tyckande. Ni måste argumentera utifrån er analys av fakta så att era förslag framstår som underbyggda och logiska. I detta avsnitt kan ni även reflektera över intressanta frågor ni stött på i samband med genomgången av litteraturen eller när ni genomförde undersökningen, men inte hunnit undersöka vidare. Ni kan föra en kort diskussion kring vilka vidare frågor er studie väcker, t.ex. i form av förslag till fortsatt forskning,

Källor och bilagorKällförteckning/referenser En referens till en bok skall innehålla:

a. samtliga författares fullständiga efternamn och förnamn eller initialb. tryckår inom parentesc. bokens fullständiga titel i kursiv stild. förlagsort, förlag

För att se hur ni refererar till andra typer av källor, så som vetenskapliga artiklar eller kapitel i antologier, se till exempel Trost, Jan (2002) Att skriva uppsats med akribi. Lund: Studentlitteratur eller bibliotekets hemsida, http://www.kau.se/bibliotek/skriva.

17

Bilagor Bilagorna placeras alltid längst bak i uppsatsen. Där läggs sådant material som måste vara med, men som tynger framställningen i uppsatsen. Hänvisa alltid inne i texten till de bilagor som finns med och glöm inte att ange källan till bilagan. Exempel på lämpliga bilagor är lagtexter, intervjuformulär och arbetsmaterial som till exempel organisationsbeskrivningar och introduktionsbrev. En bilaga anges med nummer och namn i Innehållsförteckning (exempel: Bilaga 1: Brev till respondenterna, Bilaga 2: Intervjuguide).

18