1

Självständigt arbete Idrottsvetenskap II

7,5 högskolepoäng.

Handbollsföreningars lokala identitet: en

jämförelse mellan IFK Kristianstad och

Lugi Handboll.

Max Lundmark

Självständigt arbete 7,5 poäng. Handledare: Ange handledare Idrottsveteskap II 2015-06-04

Examinator: Torbjörn Andersson Handledare: Torbjörn Andersson

LÄ RA N DE O C H SA MHÄ LLE

2

 Sammanfattning Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer kring en handbollsförening som skapar en

stark lokal identitet och hur det påverkar intresset för föreningen. Studiens

frågeställningar behandlar vilka faktorer som skapar identitet för en förening, hur

intresset påverkas i form av publiksnitt och hur en förening bygger en långsiktig hållbar

lokal identitet. För att besvara studiens frågeställningar tillämpas en jämförelse mellan

de svenska handbollsklubbarna IFK Kristianstad och Lugi Handboll.

För att undersöka de båda handbollsföreningarnas lokala identitet tillämpades

Torbjörn Anderssons teoretiska modell om idrottsföreningars nätverk.1 Teorin baseras

på ett nätverk av samhälleliga aktörer: kommun, sponsorer, publik och lokal media.

Anderssons forskning menar att relationen mellan en idrottsförening och de respektive

aktörerna påverkar föreningens lokala identitet.2

För att samla in empiri används kvalitativa intervjuer eftersom denna

insamlingsmetod ger en djupare insyn kring det undersökta ämnet.3 Representanter för

aktörerna i studiens teoretiska modell har intervjuats för att analysera deras relation till

de undersökta föreningarna.

Studiens resultat tyder på en del skillnader mellan IFK Kristianstads och Lugi

Handbolls relationer med de samhälleliga aktörerna. IFK Kristianstad hade en generellt

god relation till samtliga aktörer vilket också innebar en stark lokal identitet. Lugi

Handboll däremot hade en god relation med kommunen och sponsorerna men hade

samtidigt en sämre relation med publiken och lokal media vilket innebar att deras lokala

identitet försvagades.

Studiens slutsatser redogör för kombinationen av goda förutsättningar och strategiskt

arbete som avgörande faktorer för att skapa en stark identitet. En väl förankrad lokal

identitet tenderar också att innebära ett ökat intresse för föreningen i form av högre

publiksiffror. För att skapa en långsiktig hållbar lokal identitet krävs goda

förutsättningar men framförallt extra arbete med att förädla dessa vilket kräver en

organisation med stora resurser.

1 Torbjörn Andersson. Spela fotboll bondjävlar. 1:a upplagan. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag 2 Ibid. 3 Widerberg Karin. Kvalitativ forskning i praktiken. Studentlitteratur Lund: 2002.  

3

Innehållsförteckning

1. Inledning…………………………………………………………………………..  s.4    

2. Syfte  och  frågeställningar………………………………………….............  s.5    

3. Teoretiska  perspektiv………………………………………………………..  s.6    

4. Litteraturgenomgång…………………………………………………………  s.7  

4.1 Litteraturförankring i studien. …………………………… s.8

5. Metod…………………………………………………………….. .s.10

6. Resultat…………………………………………………………... s.13

6.1 Handbollen……………………………………………….. s.13

6.2 Kommunen……………………………………………….. s.13

6.2.1 Kristianstad Arena…………………………………... s.13

6.2.2 Sparbanken Skåne Arena……………………………. s.14

6.3 Publiken………………………………………………….. s.15

6.3.1 Publiken i Kristianstad……………………………… s.16

6.3.2 Publiken i Lund……………………………………... s.17

6.4 Sponsorer………………………………………………… s.19

6.4.1 Sponsorer i Kristianstad…………………………….. s.19

6.4.2 Sponsorer i Lund……………………………………. s.20

6.5 Lokal Media……………………………………………… s.21

8. Diskussion……………………………………………………….. s.22

8.1 Förutsättningar för lokal identitet……………………........ s.22

8.2 Arena……………………………………………………... s.23

8.3 Strategiskt arbete …………………………………………. s.24

8.4 Relationen med samhällsskikten…………………………. s.25

8.5 Slutsatser…………………………………………………. s.26

9. Design för forskningsprojekt…………………………………….. .s.27

9.1 Kultur…………………………………………………….. s.27

10. Referenslista……………………………………………………. s.29

11. Bilagor………………………………………………………….. s.30

4

1. Inledning  Denna studie ämnar undersöka hur handbollsföreningar skapar en stark lokal identitet

och hur det påverkar intresset i den lokala regionen. För att göra detta jämförs de

svenska handbollsföreningarna IFK Kristianstads och Lugi Handbolls herrseniorlag.

Kristianstad är en stad i nordöstra Skåne med ca 30 000 invånare4 medan Lugi

Handbolls hemstad, Lund, ligger i västra Skåne med ca 115 000 invånare.5

Intresset för studien grundar sig i likheterna mellan de båda föreningarnas

förutsättningar för att skapa lokal identitet i sin hemregion. IFK Kristianstad och Lugi

Handboll har under början av 2000-talet genomfört arenabyggen i sina respektive

städer. I samband med dessa projekt har klubbarna även redovisat positiva sportsliga

resultat. Dessa två faktorer kan anses ge klubbarna likartade förutsättningar för att skapa

en stark lokal identitet. Den allmänna uppfattningen tyder dock på att det finns ett större

lokalt intresse för IFK Kristianstad än vad det finns för Lugi Handboll. Eftersom

klubbarna på förhand kan anses ha liknande förutsättningar är det intressant att

undersöka vad som är skillnaden mellan föreningarnas möjligheter att skapa lokal

identitet.

Föreningarnas lokala identitet undersöks genom att utgå ifrån den teoretiska

modell om idrottens nätverk som presenteras i Torbjörn Anderssons bok Spela fotboll

bondjävlar från 20011.6 För att kunna tillämpa IFK Kristianstad och Lugi Handboll på

studiens teoretiska modell utförs kvalitativ insamlingsmetod genom intervjuer med

representanter från modellens fyra aktörer. Förhoppningen är att denna

idrottsvetenskapliga studie skapar en bättre förståelse kring vilka faktorer som skapar

lokal identitet för en handbollsförening. Studien kan även besvara de allmänna frågorna

om skillnaderna mellan IFK Kristianstad och Lugi Handbolls lokala identitets och

huruvida det är en förklaring till varför det verkar finnas ett större intresse för stadens

handbollsförening i Kristianstad jämfört med intresset i Lund.

Eftersom Torbjörn Anderssons forskning om lokal identitet studerar svenska

fotbollsföreningar. Därför kan det argumenteras för att denna studie också borde

undersöka svensk fotboll eftersom den teoretiska modellen inte tidigare tillämpats på

handbollen. Det var dock de på förhand intressanta skillnaderna mellan IFK

4 Kristianstad kommun. Lite om Kristianstads kommun. www.kristianstad.se (Hämtad 2015-05-28) 5 Lunds kommun. Befolkning. www.lund.se (Hämtad 2015-05-28) 6 Andersson. Spela fotboll bondjävlar.  

5

Kristianstad och Lugi Handboll som fascinerade mig, vilket också motiverade beslutet

att basera studien på en undersökning om handboll.

2. Syfte  och  frågeställningar  Studiens syfte är att undersöka hur en handbollsförening skapar en stark lokal identitet

och hur det påverkar intresset för föreningen.

Frågeställningar:

• Vilka faktorer skapar en stark lokal identitet för en handbollsförening i en

region/stad?

• Påverkas intresset, i form av publiksnitt vid arenaevenemang, utav en förenings

lokala identitet i sin hemregion/stad?

• Hur skapar en handbollsförening en långsiktig hållbar lokal identitet i en

region/stad?

6

3. Teoretiska  perspektiv    Torbjörn Andersson menar i sin bok Spela fotboll bondjävlar att ”identitet skapas ju

ofta i vardagslivets kulturella aktiviteter men kan även mobiliseras under vissa

omständigheter.”7 Därför menar Andersson att fotboll kan vara betydelsefull för

identitetsskapande då det är en kulturell aktivitet. Engagemanget bland supportrar kring

ett idrottsevenemang kan också beskrivas som en mobilisering vilket enligt Anderssons

resonemang också är en förutsättning för att identitetsskapande. Inom idrotten så skapas

en vi-mot-dem situation där en person ofta känner gemenskap med sitt lag medan

motståndarna naturligt blir motsättningen till denna gemenskap. I denna process blir

”vi” en identitet medan ”dem” blir en annan. En idrottsförenings är enligt Anderssons

forskning en identitetsskapare som förändras över tid och påverkas av olika faktorer.8

För att undersöka IFK Kristianstads och Lugi Handbolls lokala identitet utgår studien

från det nätverk som Andersson presenterar i boken Spela fotboll bondjävlar. Nätverket

runt en idrottsförening består av fyra aktörer; kommun, sponsorer, lokal media och

publik. En föreningens relation till de respektive aktörerna påverkar föreningens

lokalidentitet. 9

De fyra aktörerna fyller olika funktioner för en idrottsförening. Kommunen

engagerar sig framförallt i processen att anskaffa idrottsplatser och andra områden där

en förening kan bedriva sin verksamhet. Det finns också exempel där kommunen hjälpt

föreningar genom att skänka ekonomiska medel. En förenings sponsorer är de företag

och organisationer som stöttar föreningen ekonomiskt och på andra vis. En nära relation

mellan en sponsor och föreningen kan t.ex. leda till att enskilda personer från företagen

väljs in i föreningens styrelse eller att en sponsor finansierar spelarvärvningar. Lokal

medias roll i nätverket kring idrottsföreningarna är att skapa intresse genom journalistik.

Genom att rapportera och diskutera kring en idrottsförening kan media förankra

föreningen i den lokala regionen. Den fjärde aktören i nätverket är publiken och fyller

flera olika funktioner i en förening. De är kunder som stödjer föreningen ekonomiskt

genom att betala inträde till evenemang men publiken kan även engagera sig på andra

sätt. T.ex. genom att bli medlemmar, bilda supportergrupper och att arbeta ideellt för

föreningen. Den delen av publiken som bildar supportergrupper ses som aktivare och

7 Andersson. Spela fotboll bondjävlar, 13 8 Ibid 9 Ibid, 27.    

7

engagerar sig ofta i olika kampanjer som kan hjälpa föreningen ekonomiskt och på

andra vis.10

Enligt teorin om idrottsföreningarnas nätverk representerar aktörerna kommun och

sponsorer lokalsamhällets elit medan lokal media och publik däremot karaktäriseras

som lokalsamhällets folkliga skikt. Genom en god relation till kommunen och

sponsorerna uppnås en stark lokal identitet i samhällets elitskikt. På samma vis kan en

förening ha en stark identitet i samhällets folkligare skikt genom en nära relation med

lokal media och publik. För att skapa en stark lokal förankring i samhällets alla skikt

bör en förening ha goda relationer med alla fyra aktörerna. Ett sådant stadie är dock

svårt att uppnå eftersom relationerna påverkas utav andra nätverk och yttre

omständigheter. T.ex. en ekonomisk nedgång i lokalsamhället vilket kan försämra

företags möjlighet lägga pengar på sponsring.11

4. Litteraturgenomgång  För att kunna besvara studiens frågeställningar behövde tidigare forskning undersökas

om lokal identitet undersökas. Studien fokuserar framförallt på forskning rörande lokal

identitet men även kring undersökningar som redogör för olika faktorer som berör de

samhälleliga aktörerna i studiens teoretiska modell.12 Torbjörn Anderssons bok Spela fotboll bondjävlar baseras på hans

forskningsundersökning kring svenska fotbollsföreningar. Specifikt undersöks

fotbollsföreningarnas lokala identitet i deras respektive hemregion. För att kunna

analysera den lokala identiteten tillämpas en modell om nätverket kring

idrottsföreningar som bygger på fyra aktörer; kommun, sponsorer, lokal media och

publik. Andersson menar att en fotbollsförenings relation till de olika aktörerna

påverkar möjligheterna för en förening att skapa stark lokal identitet. Resultaten efter

att ha tillämpat modellen på en förening används i studien för att kategorisera de olika

fotbollsföreningarna. T.ex. rangordnas vilka av fotbollsföreningarna som historiskt

betytt mest för sin region och vilka klubbar som har en folklig karaktär samt vilka

klubbar som har starkast lokalidentitet med sin hemkommun/region.

10 Andersson. Spela fotboll bondjävlar 28-29. 11 Ibid. 12 Ibid  

8

IFK Kristianstad och Lugi Handboll genomförde två omfattande byggprojekt under

början av 2000-talet. Under empiriinsamlingen framgick det att de nya arenorna var en

gemensam nämnare kring föreningarnas relation med de fyra i aktörerna Anderssons

teori om idrottens nätverk.13 För att redogöra för byggprojektens påverkan på

föreningarnas lokala identitet analyserades Philip Lerulfs rapport Arenafeber från 2011.

Arenafeber är skriven för Ombudsmannen med slöseri med skattepengar (SlösO) och

analyserar olika arenabyggen i Svenska kommuner under 2000-talet. Två kapitel i

rapporten behandlar arenabyggena i Lund respektive Kristianstad och hur dessa projekt

påverkade de respektive kommunerna ekonomiskt. I rapporten analyseras arenabyggena

ur kommunens, skattebetalarnas och föreningarnas perspektiv. Rapporten kritiserar

framförallt kostnaden för byggprojekten och beskriver debatten mellan

föreningsrepresentanter och kommunalpolitiker kring behovet av en större

evenemangsarena i de respektive städerna.14

Merima Hadžimešić och Amanda Oxwall vid Kristianstad Universitet publicerade

2013 ett examensarbete som undersökte ifall en god relation till ett idrottslag förstärkte

individens lokala identitet till sin hemstad. För att undersöka detta analyserades IFK

Kristianstads publik för att se ifall deras relation till föreningen påverkade deras känslor

gentemot staden Kristianstad. Hadžimešić och Oxwall argumenterar för att sportslig

framgång och den nybyggda Kristianstad Arena är två betydelsefulla faktorer som

förklarar det stora intresset för IFK Kristianstad. Därför är IFK Kristianstad relevant att

undersöka i sammanhanget för deras studie. Enligt deras tes om hur publikens relation

till föreningen påverkar dess känslor gentemot staden borde IFK Kristianstads

supportrar känna en stark lokal identitet till Kristianstad stad. Studiens resultat är

baserat på en kvantitativ empiriinsamling och bekräftar författarnas hypotes.15

4.1. Litteraturförankring  till  studien  Spela fotboll bondjävlar är i sammanhanget för den här uppsatsen ett exempel på

tidigare forskning. Boken publicerades 2011 vilket stärker dennes trovärdighet för den

här studien då forskningen är aktuell ur ett tidsperspektiv. Anderssons forskning är ur

flera perspektiv relevant att både analysera och tillämpa. Genom att argumentera för att

13 Andersson. Spela fotboll bondjävlar. 14 Lerulf, Philip. Arenafeber. Stockholm: Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar, 2011, 8-14.    15 Hadžimešić, Merima. och Amanda Oxwall. Can sports team create love for a city. Examensarbete, Kristianstad Universitet, 2013.  

9

fotbollsföreningars nätverk fyller samma funktion som nätverket kring en

handbollsförening kan Torbjörn Anderssons teori i Spela fotboll bondjävlar även

tillämpas på en undersökning om handbollsföreningar. Eftersom teorin är relevant för

denna undersökning finns det också argument för att de resultat som Anderssons

presenterar är relevanta att analysera. Även Anderssons forskningsmetoder är aktuella

då de kan tillämpas när handbollsföreningarnas lokala identitet undersöks. T.ex. så

använder Andersson kvalitativ empirinsamlingsmetod vilket är ett argument för att det

även är en relevant metod för denna uppsats. Det finns också ett samband mellan syftet

för Anderssons forskning och syftet för denna undersökning som båda ämnar undersöka

idrottsföreningars lokala identitet i sina hemregioner. Sammanfattningsvis så är

Anderssons forskningsmetoder och redogörelser för idrottsföreningars lokala identitet

ett starkt argument för att Spela fotboll bondjävlar är ett relevant verktyg i processen att

besvara detta arbetes frågeställningar.

Det är framförallt tre diskussioner i Lerulfs rapport som är relevant för den här

uppsatsen. Debatten kring huruvida det finns ett behov för en ny arena i de respektive

kommunerna, hur mycket skattepengar som bör investeras i projektet och hur byggena

påverkar relationen mellan förening och kommun.

Debatten kring byggprojekten i respektive kommun ger en bild utav kommunens

relation till de båda handbollsklubbarna vilket kan relateras till en förenings lokala

identitet. Dessa diskussioner är relevanta för att besvara studiens frågeställningar kring

vilka faktorer som skapar stark lokal identitet i en region eller stad och hur det påverkar

intresset för föreningen.16 Enligt modellen är relationen mellan förening och kommun

en påverkande faktor för föreningens lokala identitet. Debatten kring arenabyggena och

hur den påverkar föreningarnas relation till kommunen, har därför hög relevans för

denna studie.

Can a sports team create love for a city är relevant att analysera då de redogör för ett

annat perspektiv kring en förenings lokala identitet. Hadžimešić och Oxwall beskriver

nämligen hur föreningens betydelse påverkar Kristianstadsbornas känsla av lokal

identitet gentemot staden. Istället för att analysera hur stark föreningens lokala identitet

är analyseras istället hur föreningen påverkar invånarnas åsikter om Kristianstad.

Hadžimešić och Oxwalls studie ger ett nytt perspektiv kring ett av denna undersöknings

centrala begrepp vilket också är ett argument att analysera deras undersökning.

16 Andersson. Spela fotboll bondjävlar, 27.

10

5. Metod  Uppsatsen är baserad på kvalitativ empiriinsamling i form av intervjuer. Eftersom

studien utgår ifrån modellen om idrottsföreningars nätverk17 baseras urvalet på

modellens olika aktörer. Nämligen kommun, sponsorer, lokal media och publik. För att

kunna få varje aktörs perspektiv på studiens frågeställningar var ambitionen att utföra

intervjuer med en representant från varje aktör. Eftersom studien också baseras på en

jämförelse mellan handbollsföreningarna IFK Kristianstad och Lugi Handboll, och i

förlängningen städerna Kristianstad och Lund, ville jag också intervjua en representant

från de respektive aktörerna i båda regionerna. T.ex. en representant från de lokala

medierna i både Kristianstad och Lund, en representant från publiken från de respektive

föreningar etc.

På grund av tidsbrist och i vissa fall brist på representanter från specifika aktörer

saknar empiriinsamlingen en del aktörer från den teoretiska modell studien utgår ifrån.

Aktörerna kommun och sponsorer representeras utav intervjuerna med IFK

Kristianstads marknadskoordinator Sebastian Rosenberg och klubbchef Nikolas

Larsson18 samt Lugi Handbolls marknadsansvarige Arne Börjesson.19 Deras roller i de

respektive föreningarna innebär att de har en stor insikt i föreningarnas relation med

kommun och sponsorer. De kan också ge en bild utav publik och lokal media då deras

ansvarsområde i föreningarna innebär att de har en relation till alla fyra aktörer. Jag

anser därför att den insamlade empirin från dessa intervjuer har hög trovärdighet.

Aktören lokal media i Lund representeras utav intervjun med Max Wiman från

Sydsvenskan20 medan lokal media i Kristianstad undersöks genom att intervjua Robin

Nilsson vid Kristianstadsbladet.21 Eftersom Sydsvenskan täcker en stor region även

utanför Lund går det argumentera för att deras beskrivning av Lugi Handboll är

objektiv. Kristianstadsbladet är däremot en lokal tidning med fokus på Kristianstad och

därför ökar också risken för att deras framställning av IFK Kristianstad blir nyanserad

och har bristande objektivitet. Samtidigt går det att argumentera för att en lokal tidning

skapar förutsättningar för en kritisk granskning av det lokala samhället då de har en

större insyn i regionens verksamheter. På samma vis går det på förhand att kritisera 17 Andersson. Spela fotbollbondjävlar, 27. 18 Larsson, Nikolas. och Rosenberg Sebastian; klubbchef respektive marknadskoordinator i IFK Kristianstad. Intervju 2015-05-13. 19 Börjesson, Arne; marknadsansvarig Lugi Handboll. Intervju 2015-05-12. 20 Wiman, Max; sportjournalist Sydsvenskan. Intervju 2015-05-19. 21 Nilsson, Robin; sportjournalist Kristianstadsbladet. Intervju 2015-05-28.      

11

Sydsvenskans möjlighet att ge en detaljerad bild utav Lugi Handboll då de inte bara

bevakar Lund utan en större region i Skåne. Jag anser dock att representanterna från

media var kunniga inom ämnet och gav en objektiv bild av föreningarna vilket höjer

trovärdigheten i deras resonemang.

Empirin kring aktören publik för IFK Kristianstad insamlades genom en intervju med

den självständiga supporterföreningen Södra Kurvans ordförande Pontus Henriksson.

En supporter för IFK Kristianstad kan antas ha en positiv bild av föreningen vilket då

skulle innebära att empirin som samlades in i samband med Pontus Henrikssons intervju

saknar ett kritiskt perspektiv. Syftet med Henrikssons intervju var att beskriva

relationen mellan publik och förening. En positiv beskrivning av IFK Kristianstad kan

då tolkas en god relation dem emellan och är ett argument för att en intervju med

publikrepresentanter är relevant för denna studie.22 Det bör även tilläggas att

intervjuerna med klubbchef Nikolas Larsson och marknadskoordinator Sebastian

Rosenberg tillförde till den insamlade empirin om relationen mellan IFK Kristianstads

relation med sin publik.23 Lugi Handboll saknar en organiserad supporterförening och

därför utfördes ingen intervju med en representant från publiken i Lund. Det går att

kritisera avsaknaden av ett publikperspektiv från Lugi Handboll men jag anser att

empirin som samlades in genom intervjun med Arne Börjesson24 gav tillräckligt mycket

information kring aktören publik för att den ska kunna tillämpas på studien.

Metoden att använda teorin om idrottsföreningars nätverk25 kan till viss del kritiseras

eftersom den tidigare endast tillämpats på fotbollsföreningar. I denna studie tillämpas

teorin på handbollsföreningar och det finns en möjlighet att modellens aktörer är mindre

relevanta för att undersöka lokalidentiteten hos en handbollsförening. Jag anser dock att

teorins aktörer är relevanta då de fyller samma funktion för en handbollsförening som

de gör för en fotbollsförening och bör därför påverka därför den lokala identiteten på ett

liknande sätt.

För att basera studien på teorin om idrottsföreningarnas nätverk krävdes en djupare

insikt i relationerna med de olika aktörerna i modellen. Enligt Karin Wideborgs bok

Kvalitativ forskning i praktiken från 2002 ger kvalitativa metoder ett större perspektiv

22 Henriksson, Pontus; ordförande IFK Kristianstads officiella supporterförening Södra Kurvan. Intervju 2015-05-19. 23 Larsson. och Rosenberg. Intervju 2015-05-13. 24 Börjesson. Intervju 2015-05-12. 25 Andersson. Spela fotboll bondjävlar, 27.    

12

till undersökningen jämfört med vad t.ex. en kvantitativ enkät hade gjort.26 Detta

argument stärks också i faktumet att kvalitativ empiriinsamling tidigare har använts i

forskning kring nätverksmodellen.27

Samtidigt så kan det argumenteras för att empirin är insamlad via ett bekvämt urval då

studien endast undersöker två handbollsföreningar och deras nätverk. Därför går det

också att ifrågasätta huruvida det går att tillämpa studiens resultat på omvärlden. För att

få ett trovärdigare resultat borde ytterligare forskning genomföras med ett större urval i

form av fler undersökta handbollsföreningar. 28

För att samla in ytterligare empiri tillämpas innehållsanalys av litteratur. Genom att

analysera litteratur får studien nödvändiga teoretiska och forskningsbaserade perspektiv

skapas en bättre förståelse för ämnet. Det går även att argumentera för att de

nyhetsartiklar och reportage som analyseras hjälper till att stödja teorierna från tidigare

forskning.

Det finns begränsat med forskning om handboll. För att få en bättre förståelse för

sporten hänvisar jag till de intervjuer som genomförts i studien. Jag anser att

informationen som de intervjuade personerna tillför studien är tillförlitlig då de bygger

sina argument på erfarenheter som spelare, ledare eller någon annan roll inom

handbollsvärlden. Det går att kritisera avsaknaden av ett forskningsperspektiv om

handbollen men det kan förklaras med att sporten är relativt ny och att handbollen

framförallt är stor i Europa.29

Studien undersöker endast herrhandboll trots att damhandbollen är en stor del utav

framförallt Lugi Handbolls förening. Eftersom damhandbollen i Kristianstad under

studiens undersökningsperiod inte tillhörde Elitserien försämrar det förutsättningarna att

jämföra både dam- och herrhandbollen i de respektive städerna. Kristianstads

damhandboll organisera även under en självständig förening vilket är ytterligare

argument för att endast jämföra IFK Kristnastads och Lugi Handbolls herrlag.30

26 Widerberg. Kvalitativ forskning i praktiken. 27 Andersson. Spela fotboll bondjävlar. 28 Widerberg. Kvalitativ forskning i praktiken. 29 Larsson. och Rosenberg. Intervju 2015-05-13. 30 Ibid  

13

6. Resultat  Presentationen av studiens resultat är baserat på de fyra aktörerna i teorin om

idrottsföreningarnas nätverk. Inledningsvis redogörs dock för den insamlade empirin

kring sporten handboll.

6.1 Handbollen IFK Kristianstads marknadskoordinator Sebastian Rosenberg anser att handbollen som

sport skapar förutsättningar för ett stort publikintresse. Rosenberg argumenterar för att

handbollen är en händelserik sport med mycket mål vilket kan betyda att åskådarna inte

behöver ha någon större förkunskap om sporten för att kunna uppskatta den.31

Sportjournalisten vid Kristianstadsbladet Robin Nilsson håller med och argumenterar

även för att en inomhussport inte är beroende av yttre förutsättningar som väder. Därför

kan det anses vara bekvämare att vara åskådare på en handbollsmatch jämfört med en

utomhussport vilket underlättar publikrekryteringen.32

6.2 Kommunen Det kommunala stödet fyller framförallt två viktiga funktioner för en idrottsförening.

Att tillgodose föreningen med spelplaner och idrottsplatser där de kan bedriva sin

verksamhet och att stödja föreningen ekonomiskt vilket ofta är vanligt vid ev.

ekonomiska kriser. Då arenabyggena i Kristianstad och Lund anses vara en viktig faktor

för föreningarnas lokala identitet redogörs framförallt för de respektive kommunernas

roll i byggprojekten.

6.2.1 Kristianstad arena Både IFK Kristianstad och Lugi Handboll har genomfört stora byggprojekt de

senaste åren då två moderna idrottsarenor byggts i de respektive städerna. 2008 öppnade

Sparbanken Skåne Arena i Lund medan Kristianstad Arena invigdes 2010. Lunds

kommun respektive Kristianstad kommun var stora aktörer i denna process vilket också

ledde till att kommunerna fick utstå kritik för den stora kostnaden för arenabyggena.33

31  Larsson.  och  Rosenberg.  Intervju  2015-­‐05-­‐13.    32  Nilsson.  Intervju  2015-­‐05-­‐28.  33  Lerulf.  Arenafeber.  

14

När Kristianstad kommun 2003 började planera för byggandet av en ny arena så

befann sig IFK Kristianstad inte i Elitserien, den högsta ligan i svensk handbolls

seriesystem, och uppges ha haft ett publiksnitt på ca 1500 personer.34 Trots det

planerade kommunen bygga en arena med kapacitet för ca 4700 personer.

Kommunfullmäktige motiverade byggprojektet med att bristen på platser för

ungdomsverksamheten i kommunen hindrade ungdomar från att utöva sina idrotter och

argumenterade också för att en modern arena skulle locka stora evenemang till

Kristianstad. Under byggprojektets gång kritiserades kommunens prioriteringar. I lokal

media skrevs flera krönikor och insändare som ifrågasatte valet att bygga en

toppmodern arena till förmån för andra kommunala verksamheter. Philip Lerulf

beskriver i sin rapport Arenafeber från 2010 att ”arenabygget i Kristianstad illustrerar

tydligt hur lätt den förståeliga viljan att sätta orten på kartan hamnar i konflikt med

regelbunden finansieringen av det som många vill beteckna som välfärdens kärna –

skola, vård och omsorg.”35 Lerulf anser att Kristianstads kommunfullmäktige

framförallt prioriterade marknadsföringsvärdet i en modern arena istället för vad den

kunde tillföra kommunens nuvarande invånare vilket också var grund till debatten som

pågick bland invånare, politiker och lokal media. Hadžimešić och Oxwall når samma

slutsats i sin studie Can love for a sports team create place attachement for a city från

2013. De menar också att en anledning till att många IFK Kristianstadssupportrar var

faktumet att Kristianstad Arena var värd för ett antal matcher under handbolls VM för

herrar 2011. Hadžimešić och Oxwalls studie bygger på en kvantitativ enkätinsamling

bland publiken i Kristianstad Arena vars resultat vittnar om en allmän positiv inställning

till föreningen och arenabygget.36

6.2.2 Sparbanken Skåne Arena I Lund var det Arne Paulsson, byggentreprenör och sponsor till Lugi Handboll genom

företaget Paulssons Fastigheter, som 2005 lade fram ett förslag om en ny

handbollsarena till kommunen. Arenan skulle ha kapacitet för 3500 personer och skulle

utnyttjas av både Lugi Handboll och Lunds andra elithandbollslag H43.37 Redan 2006

godkände Lunds kommunfullmäktige en avsiktsförklaring mellan Arne Paulsson och

Lunds kommun som innebar att man ”gemensamt skulle försöka genomföra 34Larsson. och Rosenberg. Intervju 2015-05-13. 35 Lerulf. Arenafeber, 14. 36 Hadžimešić. och Oxwall. Can a sports team create love for a city? 37 Lerulf. Arenafeber, 8.

15

uppförandet av Arenan.”38 Det snabba beslutsfattandet av kommunfullmäktige

kritiserades av flera politiska partier i Lund som också ifrågasatte behovet av en ny

handbollsarena.

Debatten i Lund kom till stor del att handla om behovet av en ny handbollsarena.

Flera partier hävdade att det inte gjorts en tillräcklig undersökning för att ha underlag att

godkänna ett arenabygge. Kritikerna ansåg att det saknades försäkringar om att

driftkostnaden för arenan skulle finansieras genom handbollsmatcher,

företagskonferenser och andra evenemang.39 Samtidigt så argumenterar Arne Börjesson

från Lugi Handbolls marknadsavdelning för att den nya arenan har skapat nya

förutsättningar för att locka publik och sponsorer till föreningen.40 Även Berne Nilsson

som vid arenans invigning var arenachef såg arenans betydelse för handbollen i Lund

och näringslivet: ”Tetra Pak och Alfa Laval som ofta har konferenser här är glada över

att de inte behöver åka till Malmö när de har sina huvudkontor här i Lund. En stad som

Lund behöver en sådan här anläggning. Det är inte bara bra skolor och bostäder som får

folk att flytta hit.”41 Arenabygget i Lund kostade tillslut 140 miljoner kronor. 75

miljoner av dessa betalades av Lunds kommun medan Paulssons fastigheter stod för 45

miljoner kronor och resterande belopp belånades.42

6.3 Publik I denna del undersöks vilka faktorer som skapar en stark lokal identitet hos de

undersökta handbollsföreningarnas åskådare och hur föreningarna arbetar med aktören

publik.

6.3.1 Publiken i Kristianstad Tidigare forskning har visat att sportsliga framgångsperioder ofta har byggt grunden till

en stark lokal identitet. Detta resulterar i ökat intresse för föreningen i form av högre

publiksiffror på idrottsevenemangen vilket i många fall skapat en supporterkultur kring

idrottsföreningen. Trots att de sportsliga framgångsperioder oftast följs av säsonger med

38 Ibid, 8. 39 Lerulf, Arenafeber. 40 Börjesson. Intervju 2015-05-12. 41 Lerulf. Arenafeber, 11. 42 Lerulf, Arenafeber

16

sviktande resultat har det i många fall varit tillräckligt för att skapa en lokal identitet

som upprätthåller intresset för föreningen under mindre framgångsrika år.43

Framgångsperioden under 50, 60 och 70-talet skapade ett stort handbollsintresse i

regionen.44 Framgång för ett idrottslag har historiskt gett förening en ny status i

hemregionen. Det skapar en gemenskap bland invånarna och blir en positiv påverkan på

vardagen.45 När de sportsliga resultaten gick sämre under 90-talet och början på 2000-

talet stannade publiken eftersom de tidigare framgångarna hade skapat en stark lokal

identitet för föreningen som gjorde att intresset för handboll fortfarande var stort i

Kristianstad. Det stora engagemanget från IFK Kristianstads supportrar var också en

faktor i processen lösa klubbens ekonomiska kris under tidigt 2000-tal genom flera

privata insamlingar.46

Inför IFK Kristianstads första säsong i den nya arenan anställdes den dåvarande

styrelseledamoten Nikolas Larsson som marknadschef.47 När Nikolas förklarar hur IFK

Kristianstad har gått tillväga för att skapa ett stort intresse kring föreningen fokuserar

han på två saker. För det första beskriver han hur föreningen jobbat inifrån och ut.48

Med detta menar han hur föreningen har engagerat ungdomsverksamheten och deras

föräldrar, vänner och släkt i seniorlagets hemmamatcher. När ungdomsspelarna och dess

närstående blev en del av seniorverksamheten blev det därför naturligt att de

intresserade sig för laget. Genom att engagera den interna kretsen lyckades Nikolas och

hans medarbetare bygga en publikkrets som var positivt inställda till föreningen och

som i sin tur kunde rekrytera nya åskådare till matchevenemangen. Det andra

arbetssättet som IFK Kristianstad lägger stor vikt vid kombinerar aktörerna publik och

sponsor. Genom att inte endast behandla föreningens sponsorer som en

samarbetspartner utan även en möjlig del av publiken skapar klubben en ny potentiell

målgrupp. Ambitionen med detta arbete var att stimulera sponsorernas intresse av att

vara på A-lagets hemmamatcher. När matchevenemangen blev en naturlig del av

sponsorernas partnerskap med IFK Kristianstad var förhoppningen att företagen skulle

bjuda med fler anställda och kunder till Kristianstad Arena.49

43 Ibid.    44 Larsson. och Rosenberg. Intervju 2015-05-13. 45 Andersson. Spela fotboll bondjävlar. 46 Jacob Holm. #Klubkänsla. Aftonbladet. 2015. 47 Ibid. 48 Larsson. och Rosenberg. Intervju 2015-05-13. 49 Ibid.    

17

Förutom dessa två tillvägagångssätt så lägger föreningen stor vikt vid sitt

marknadsföringsarbete. Nikolas Larsson hänvisar till ett projekt inför

invigningsmatchen i Kristianstad Arena där klubben delade ut kopior av lagets orangea

matchtröjor till samtliga 4775 personer i publiken med förhoppning om att skapa en

oförglömlig upplevelse som skulle locka folk att komma tillbaka till hemmamatcherna.

Resultatet blev ett orange publikhav som lade grunden för en supporterkultur som vuxit

fram sedan Kristianstad Arena invigdes där en orange matchtröja än idag är den

allmänna klädkoden på lagets hemmamatcher.50

Denna supporterkultur blev också grunden till föreningens officiella

supporterförening. Pontus Eriksson var en av initiativtagarna och är ordförande

föreningen med namnet Södra Kurvan. Han beskriver ett nära samarbete med

föreningen som varit ständigt lyhörda för supportrarnas idéer. Både klubben och dess

sponsorer har genom åren stöttat Södra Kurvan med ekonomiska medel och de goda

relationerna har varit en stark bidragande orsak till att supporterföreningen kunnat

fortsätta att växa och är år 2015 ca 400 medlemmar.51

Sportslig framgång har präglat IFK Kristianstad sedan klubben invigde

Kristianstad Arena. 4775 personer såg invigningsmatchen i Kristianstad Arena den 10

oktober 2010. Trots att publiksnittet inte höll den nivån under den första säsongen så

ökade intresset i takt med de sportsliga framgångarna under de kommande säsongerna.

Det sammanlagda publiksnittet mellan säsongerna 2012-13 – 2014/15 är ca 4750

personer.52 Dessa siffror vittnar om en osannolik publikutveckling vilket kan förklaras

med den nya arenan och de sportsliga framgångarna.53

6.3.2 Publiken i Lund Lugi Handboll har precis som IFK Kristianstad presterat bra resultat sedan de invigde

sin nya arena 2008. Under säsongerna i Sparbanken Skåne Arena har klubben

kvalificerat sig för SM-slutspel varje år vilket kröntes med en SM-final säsongen

2013/2014.54 Trots dessa framgångar så anses Lugi inte ha tillräckligt mycket publik på

sina matchevenemang och stämningen anses vara så dålig att Sparbanken Skåne Arena

tilldelats öknamnet ”Biblioteket”. Trots kritiken så har Lugi sedan Sparbanken Skåne

50 Larsson. och Rosenberg. Intervju 2015-05-13. 51 Henriksson. Intervju 2015-05-19. 52 Larsson. och Rosenberg. Intervju 2015-05-13.Bilaga publiksiffror. 53 Matsson Marcus. Arena 7: Här är undantaget i Sverige. Idrottens affärer. 2013-12-31. 54 Börjesson. Intervju 2015-05-12.

18

Arena stod klar 2008 placerat sig bland de sex bästa lagen i Elitseriens publikliga.

Under säsongerna 2012/2013 och 2013/2014 var klubben, med ett snitt på ca 1600

personer per match, ett av de tre elitserielag som haft bäst publiksnitt på sina

hemmamatcher. 55

Ur ett svenskt handbollsperspektiv är Lugis publiksiffror godkända men för en

förening som byggt en ny arena med kapacitet för ca 3000 personer är ambitionerna

högre. Lugis marknadsansvarige Arne Börjesson hänvisar till två faktorer som han anser

begränsar Lugi Handbolls publikrekrytering, nämligen universitetet och dess kulturella

traditioner.56 Lunds Universitet är ett av Sveriges största universitet med ca 42 000

studenter från hela världen.57 Universitetskulturen i Lund präglas av tillfälliga invånare i

form av studenter som bor i staden medan de studerar men i många fall kommer ifrån

andra länder eller städer i Sverige. Journalisten Max Wiman menar att studenterna

därför ofta har andra preferenser t.ex. när det gäller idrottslag vilket gör det svårare att

få dem intresserade för Lugi Handboll.58 Faktumet att en stor del av Lunds yngre

befolkning består utav studenter som vanligtvis spenderar ett par år i staden under

studietiden kan anses vara en anledning för avsaknaden av en organiserad

supporterkultur. Tidigare forskning har visat att en yngre publik är mer troliga att stå för

en modern högljudd supporterkultur59 likt Pontus Henriksson och Södra Kurvan i

Kristianstad.

Arne Börjesson anser att IFK Kristianstad är ett föredöme vad gäller deras arbete

med publikrekrytering men menar också att flera svenska handbollsföreningar arbetar

på ett liknande sätt. Skillnaden tror han bl.a. är resurserna som IFK Kristianstad kan

fokusera på det operativa arbetet med att skapa ett större intresse för deras förening.

Lugi Handboll har t.ex. ett damlag och ett herrlag som båda två bedriver elitverksamhet

vilket betyder att resurserna fördelas mellan de två lagen. Varje år arrangerar Lugi

Handboll också Lundaspelen som är Europas största inomhusturnering i handboll.

Lundaspelen är ett evenemang som kräver en stor del av organisationens resurser men

som också betalar sig i form av en stor intäkt för klubben varje år. En annan

konkurrenssituation som påverkar Lugi Handbolls publikrekrytering är konkurrensen

med närliggande föreningar. H43 är det närmaste exemplet inom både samma sport och

55 Holm. #klubbkänsla.    56 Börjesson. Intervju 2015-05-12. 57 Lunds universitet. Universitet i korthet. www.lu.se (Hämtad 2015-05-27) 58 Wiman. Intervju 2015-05-19. 59 Andersson. Spela fotboll bondjälvar, 62.

19

stad. I den närliggande regionen finns också fotbollsföreningarna i Malmö med Malmö

FF i spetsen och ishockeylaget Malmö Redhawks som konkurrerar om både publik och

sponsorer.60

6.4 Sponsorer IFK Kristianstad och Lugi Handboll upplevs som två handbollsföreningar med en god

relation med sina sponsorer samtidigt som deras sponsorverksamhet har olika

karaktärer.

6.4.1 Sponsorer i Kristianstad

IFK Kristianstad beskrivs som en folklig förening.61 Detta verkar influera hela

organisationen inklusive sponsorverksamheten. Eftersom regionen kring Kristianstad

saknar större företag som kan sponsra en idrottsförening med relativt höga summor

tvingas föreningen arbeta gentemot mindre lokala företag. T.ex. är IFK Kristianstads

största sponsor ICA Maxi Kristianstad som utav en händelse delar samma gata som

Kristianstad Arena. Föreningen har också en fördelaktig konkurrenssituation i regionen

som har få andra elitidrottslag vilket gör att IFK blir en samlingspunkt för de lokala

företagen.62 Journalisten Max Wiman menar att ”företagen vågar inte att inte vara med”

63 och syftar på hur IFK är så populärt att företagen i Kristianstad förlorar på att inte

sponsra klubben. Föreningen jobbar med bredden där sponsorerna kan lägga en mindre

summa pengar men där fler företag har möjlighet att vara sponsor. IFK Kristianstads

marknadskoordinator Sebastian Rosenberg förklarar att svårigheten med att locka större

nationella företag till en handbollsförening också är ett argument att satsa på det lokala

näringslivet. Då fotbollen och ishockeyn i Sverige får större kommersiell exponering

blir handbollen utkonkurrerad bland de företag som söker nationell och internationell

exponering.64

Representanterna från IFK Kristianstads marknadsavdelning beskriver en stark

förankring i det lokala näringslivet. Trots att goda relationer med sponsorer enligt

tidigare forskning ofta varit ett karaktärsdrag för mindre folkliga föreningar så verkar

60 Börjesson. Intervju 2015-05-12.  61 Holm. #klubbkänsla. 62 Larsson. och Rosenberg. Intervju 2015-05-13. 63 Wiman. Intervju 2015-05-19. 64 Larsson. och Rosenberg. Intervju 2015-05-13.  

20

IFK Kristianstad ha lyckats med att göra sin sponsorverksamhet till en stark del av sin

lokala identitet. Deras strategi med fokus på bredd och det lokala har stämt väl överens

med förutsättningarna för en svensk handbollsförening där konkurrensen om sponsorer

med fotbollen och ishockeyn är tuff.

6.4.2 Sponsorer i Lund. Verkligheten för Lugi Handboll skiljer sig mycket från IFK Kristianstad och för att

förstå föreningens sponsorverksamhet måste det först redogöras för Lugis

förutsättningar. Förutom Lugi Handboll fanns det tidigare en annan

elithandbollsförening i Lund, nämligen H43 Lund som dock försattes i konkurs i

december 2014. Lugi och H43 har inte bara konkurrerat på planen utan har naturligt

också konkurrerat om sponsorer och publik. Eftersom föreningarna har samma

upptagningsområde har det skapat en skarp konkurrenssituation vilket också betytt att

föreningarna behövt lägga ner extra resurser på sponsorsförsäljning. Närheten till

Malmö förstärker den tuffa konkurrenssituationen där det finns flera stora elitidrottslag

som lockar sponsorer och publik.65 Det går dock att argumentera för att närheten till en

storstad som Malmö samt faktumet att Lund är föreningens hemkommun erbjuder ett

tillräckligt stort upptagningsområde för att föreningarna i regionen inte ska konkurrera

ut varandra.

Lugi Handbolls förutsättningar är som tidigare nämnt inte bara negativa. I regionen

finns flera stora företag och deras fördelaktiga geografiska läge ger dem ett större

upptagningsområde än IFK Kristianstad. Därför är det naturligt för Lugi att inte ha en

uttalad strategi gentemot lokala företag likt den IFK Kristianstads marknadsavdelning

beskrev. Lugi har uppskattningsvis 250 sponsorer som är både stora och små företag

med både nationella och lokala inslag.66där framförallt ett företag sticker ut ur mängden:

Paulssons Fastigheter. Det var Paulssons Fastigheter som via ägaren Arne Paulsson var

drivande kring arenabygget och som även stod för en stor del av kostnaden för den nya

hallen.67 Max Wiman från Sydsvenskan betonar Paulssons Fastigheters stöd för

handbollen i Lund och ställer sig även frågande till huruvida handbollen i Lund skulle

klara sig utan stödet från Arne Paulsson och hans företag.68

65 Börjesson. Intervju 2015-05-12. 66 Ibid. 67 Lerulf. Arenafeber. 68 Wiman. Intervju 2015-05-19.

21

6.5 Lokal media Kristianstadsbladet och Sydsvenskan är IFK Kristianstads respektive Lugis

huvudsakliga media aktör i den lokala regionen. Kristianstadsbladet fokuserar sin

journalistik på det lokala området i och omkring Kristianstad vilket innebär IFK

Kristianstad är den största idrottsföreningen i tidningen upptagningsområde.69

Sydsvenskan har däremot ett större upptagningsområde och fokuserar på större delen

utav södra Skåne. Detta innebär att Lugi Handboll konkurrerar om Sydsvenskans

uppmärksamhet med alla idrottsföreningar i södra Skåne där framförallt

malmöföreningarna med Malmö FF och Malmö Redhawks i spetsen är svårslagna

konkurrenter.70

I Kristianstadsregionen finns det en stor efterfrågan på artiklar om IFK Kristianstad.

Sportjournalisten från Kristianstadsbladet Robin Nilsson beskriver t.ex. hur artiklar om

stadens handbollsförening tenderar att ha bättre visningsstatistik än andra texter.

Faktumet att det är invånarna i regionen som läser Kristianstadsbladet ökar också

chansen för att läsarna är intresserade av IFK Kristianstad. Robin Nilsson anser att

avsaknaden av en lokal tidning om Lund hämnar Lugi i arbetet för att skapa intresse för

föreningen då Sydsvenskan fokuserar mer på de större föreningarna i Malmö.71 Max

Wiman är sportkrönikör på Sydsvenskan och argumenterar för att studentkulturen i

Lund har en negativ påverkan på intresset för Lugi Handboll. Enligt Wiman finns det en

viss brist på läsarintresse för artiklarna om Lugi Handboll vilket han tror beror på att

föreningen inte har lika stark lokal status som handbollsföreningarna i t.ex. Kristianstad

och Ystad. 72

69 Nilsson. Intervju 2015-05-28. 70 Wiman. Intervju 2015-05-19.  71 Nilsson. Intervju 2015-05-28. 72 Wiman. Intervju 2015-05-19.

22

8 . Diskussion Syftet med studien är att undersöka hur en handbollsförening skapar en stark lokal

identitet i en region eller stad och hur det påverkar intresset för föreningen. Enligt den

teoretiska modell som studien bygger påverkas en idrottsförenings lokala identitet utav

relation mellan föreningen och olika samhälleliga aktörer.73 Därför vill jag argumentera

för att en stark lokal identitet är beroende av de faktorer som påverkar relationen mellan

förening och de samhälleliga aktörerna. Studiens diskussion kan förhoppningsvis

urskilja dessa faktorer och resonera kring hur de påverkar relationerna.

8.1 Förutsättningar för lokal identitet Baserat på studiens resultat vill jag argumentera för att sportslig framgång, intresse och

konkurrens är viktiga faktorer för en handbollsförenings möjligheter att skapa en stark

lokal identitet. IFK Kristianstads starka lokala identitet i sin hemregion grundas på ett

stort intresse för handboll hos regionens invånare som har formats utav sportsliga

framgångar under mitten av 1900-talet. I samband med de sportsliga framgångarna

skapades en handbollskultur i Kristianstad som överlevde perioder med sämre sportsliga

resultat och även ekonomiska kriser. När IFK Kristianstad vid 2000-talets början hade

löst sin ekonomiska situation och började planera för en ny arena fanns intresset för

handbollen kvar i regionen. Det går därför att argumentera för att de sportsliga

framgångarna skapade förutsättningar för en kultur i Kristianstad där intresset för

handbollen var i centrum. Faktumet att klubben lyckades vända den negativa sportsliga

trenden i samband med invigningen av Kristianstad Arena anser jag vara en stor

anledning till den beundransvärda supporterkultur som nu präglar föreningen.

En annan förutsättning som påverkar en förenings lokala identitet är konkurrens som

kan ta flera olika former. Lugi Handboll har en uppenbar geografisk

konkurrenssituation med bl.a. H43, Malmö FF och Malmö Redhawks. Dessa föreningar

arbetar inom samma upptagningsområde för publik- och sponsorsrekrytering samt

medialt intresse, vilket försämrar Lugi Handbolls förutsättningar för att skapa en stark

lokal identitet. IFK Kristianstad upplever inte samma konkurrenssituation då är den

största elitverksamheten i sin region. Det går att argumentera för att Lugi Handboll och

dess konkurrenters region är geografiskt stort vilket därför skulle kunna vara att föredra

73 Andersson. Spela fotboll bondjävlar.    

23

framför IFK Kristianstads mindre upptagningsområde. Jag anser dock att konkurrensen

med framförallt H43 i Lund men även Malmöföreningarna är en betydande nackdel för

Lugis möjligheter att skapa lokal identitet trots att regionen har mer att erbjuda än

Kristianstad vad gäller antal möjliga sponsorer och åskådare. Lugi Handbolls

konkurrens med studentkulturen i Lund påverkar framförallt deras relationer med

aktören publik. Studentkulturen och dess traditioner innebär en stor omsättning av

invånare som inte spenderar särskilt lång tid i regionen. Detta skapar sämre

förutsättningar för att skapa intresse hos invånarna i staden då en stor del av

befolkningen endast bor i Lund under en kort tid. Flera av de personer som blivit

intervjuade i samband med studiens empiriinsamling har även diskuterat ifall det inom

studentkulturen saknas ett generellt intresse för att gå på handboll eller andra

idrottsevenemang.7475 Under arbetets gång har jag dock inte upptäckt någon tidigare

forskning kring studentkulturens inställning till att vara åskådare på en idrottsaktivitet.

Baserat på diskussionerna som förts med de studiens intervjuade personer ställer jag

mig frågande till ifall traditionen inom studentkulturen motsäger sig idrottsföreningars

supporterkultur vilket skulle vara en anledning till att Lunds studenter inte verkar vilja

gå på Lugi Handbolls matcher.

8.2 Arena Trots att IFK Kristianstad vid byggprojektets början inte låg i Elitserien kom debatten i

Kristianstad att handla om projektets stora kostnad och inte om behovet för en ny arena.

Att varken politiker, invånare eller lokal media ifrågasatte ifall handbollsföreningen

kunde locka folk till en arena med en kapacitet på 4700 platser vittnar om det stora

handbollsintresset i staden. Det går dock att argumentera för de sportsliga

framgångarnas påverkan den publikutveckling som skett i Kristianstad. Skulle laget inte

ha avancerat till Elitserien säsongen innan Kristianstad Arena invigdes finns det en risk

för att föreningen inte haft förutsättningarna för att locka tillräckligt mycket folk till

arenan. Detta resonemang befogar kritiken mot byggprojektet under början av 2000-

talet. Tack vare bl.a. de sportsliga framgångarna kan det argumenteras för att arenan

istället blev ännu en förutsättning för att skapa intresse kring IFK Kristianstad och

förstärka klubbens lokala identitet.

74 Börjesson. Intervju 2015-05-12. 75 Wiman. Intervju 2015-05-19.  

24

I Lund så kritiserades själva behovet av en arena vilket tyder på tveksamheter för Lugi

Handbolls betydelse för Lund. Föreningen hade dock precis som sina motståndare i

Kristianstad tur med sportsliga framgångar i samband med de första säsongerna i den

nya arenan. Trots att det inte anses finnas ett tillräckligt stort intresse för Lugi Handboll

i Lund går det ändå att argumentera för att byggandet av Sparbanken Skåne Arena

skapade förutsättningar för att stärka den lokala identiteten. Föreningen må ligga långt

bakom IFK Kristianstad i antal åskådare per hemmamatch men i relation till övriga

handbollssverige har föreningen varit ett av de starkaste publiklagen sedan bytet av

hemmaarena.

Slutligen så går det att argumentera för att relationerna mellan de båda föreningarna

och deras respektive samhälleliga aktörer har förbättrats sedan arenabyggena. Allt ifrån

det uppenbara samarbetet med kommunen till de nya förutsättningarna för sponsors-

och publikarrangemang är exempel på hur arenorna skapat nya möjligheter för att stärka

den lokala identiteten.

8.3 Strategiskt arbete En del av studiens frågeställningar efterfrågade hur en handbollsförening skapar

långsiktig hållbar lokal identitet i en region. Det går att argumentera för att IFK

Kristianstads förutsättningar vad gäller sportslig framgång, intresse och konkurrens har

skapat en långsiktig hållbar lokal identitet. Jag anser dock att det inte är hela svaret. IFK

Kristianstad lyckades förädla sina förutsättningar genom strategisk publik- och

sponsorsrekrytering och en professionell marknadsföring. Detta arbete hade visserligen

inte fått samma effekt utan deras förmånliga förutsättningar i form av sportslig

framgång och avsaknaden av konkurrens i närområdet. Jag vill ändå argumentera för att

IFK Kristianstad inte lyckats skapa lika stark lokal identitet utan det strategiska arbete

som utförts sedan invigningen av de nya aren. Genom att kombinera rätt förutsättningar

med ett väl genomtänkt arbete anser jag att IFK Kristianstad har skapat en långsiktigt

hållbar lokal identitet.

Det går att ifrågasätta ifall Lugi Handboll har förutsättningarna för att genomföra ett

liknande långsiktigt arbete samtidigt som organisationen innehåller två elitverksamheter

och en stor ungdomsavdelning. Räknas även de stora resurser föreningen avsätter för att

arrangera Lundaspelen så skapas en förståelse för hur bred Lugi Handbolls verksamhet

är. Skulle klubben besluta sig för att försöka stärka sin lokala identitet genom ett

25

strategiskt arbete gentemot publik och sponsorer anser jag att föreningen behöver

omfördela sina resurser. Lugi skulle kunna genomföra en satsning med syfte att skapa

en supporterkultur kring föreningen som skulle innebära högre publiksiffror. Men

konkurrenssituationen kommer fortfarande var ett bestående hinder för en sådan

utveckling. Visserligen har en av de största sportsliga konkurrenterna försvunnit i

samband med att H43 gick i konkurs. Men studentkulturen innebär fortfarande en

kulturkrock i Lund samtidigt som malmöföreningarna konkurrerar om sponsorer, publik

och medial uppmärksamhet.

8.4 Relationen med samhällsskikten Faktumet att IFK Kristianstad anses ha en relativt god relation med samtliga aktörer i

den teoretiska modellen om idrottens nätverk är ett argument för att de har en stark lokal

identitet. Lugi Handboll däremot kan anses ha en god relation med samhällets elitskikt,

sponsorer och kommun, medan föreningen har sämre relation med samhällets lägre

skikt som representeras av publik och lokal media. Baserat på studiens teoretiska modell

så har Lugi Handboll en stark lokal förankring i samhällets elitskikt medan deras

identitet i lokalsamhällets lägre klasser är svagare.

Enligt dessa slutsatser så genomsyrar handbollskulturen i Kristianstadsregionen hela

IFK Kristianstads verksamhet vilket Hadžimešić och Oxwall också argumenterar för i

sin studie Can a sports team create love for a city.76 Det går dock att ifrågasätta hur stor

del av Kristianstads handbollskultur som är beroende utav sportsliga framgångar. Skulle

IFK Kristianstad prestera sämre sportsliga resultat så skulle det kunna innebära ett

minskat intresse för handbollen i regionen. En konsekvens av det skulle vara försämrade

relationer med de samhälleliga aktörerna och i förlängningen en svagare lokal identitet.

76 Hadžimešić. och Oxwall. Can a sports team create love for a city?

26

8.5 Slutsatser Sammanfattningsvis så har studien urskilt ett antal faktorer som påverkar relationen

mellan handbollsförening och samhällelig aktör. Dessa relationer är enligt teorin om

idrottsföreningarnas nätverk77 verktyg för att mäta lokal identitet.

En av dessa faktorer är en modern arena. Trots att båda projekten kritiserades går det att

argumentera för att arenabyggena i Kristianstad och Lund vittnar om hur en arena kan

skapa nya förutsättningar för en förening. De undersökta föreningarna vittnade om en

förbättrad relation mellan förening och de respektive samhälleliga aktörerna. Därför är

det relevant att hävda att en ny modern arena påverkar en förenings relation med

samhället positivt och är därför en relevant faktor för att skapa lokal identitet.

En annan av de faktorer som framgått i studien är konkurrens. Konkurrensen kan

påverka en förenings möjlighet att bilda goda relationer med de samhälleliga aktörerna

vilket i förlängningen försämrar förutsättningarna för en stark lokal identitet. Lugi

Handbolls konkurrenssituation finns både externt i form av andra idrottsföreningar och

kulturer, men också internt genom en stor organisation med få resurser. Detta försämrar

klubbens förutsättningar för att skapa en stark lokal identitet. IFK Kristianstad å andra

sidan har en optimal konkurrenssituation både externt och internt. Regionen saknar

motsvarande konkurrerande idrottsföreningar medan den interna organisationen är

mindre jämfört med Lugi Handboll. Det innebär att IFK Kristianstad kan fördela

resurserna kring ett fåtal prioriterade avdelningar vilket ger dem möjlighet att lägga stort

vikt vid strategisk publikrekrytering.

IFK Kristianstad är ett exempel på en förening som har uppnått en stark lokal

identitet genom kombinationen av goda förutsättningar och strategiskt arbete. Goda

förutsättningar i form av t.ex. sportslig framgång eller god konkurrenssituation är en bra

grund för en god lokal identitet. Det går dock att argumentera för att de föreningar som

lyckas skapa en långsiktig hållbar identitet i sin hemregion tillämpar ett strategiskt

arbete som förädlar de redan goda förutsättningarna. Genom denna kombination har

IFK Kristianstad upplevt en positiv publikutveckling vilket lett till högre publiksiffror

och ett stort intresse i den lokala regionen.

77 Andersson. Spela fotboll bondjävlar.  

27

9. Design för forskningsprojekt För att skapa en större förståelse för ämnet rekommenderas två ytterligare

forskningsprojekt.

Det första forskningsprojektet syftar till att bekräfta denna studies slutsatser och få

ytterligare förståelse för lokal identitet. Enligt samma metod utförs en undersökning

med ett bredare urval. Fler handbollsföreningar undersöks genom kvalitativa intervjuer

som empiriinsamling. I samband med detta bör även en mer omfattande undersökning

kring handbollen utföras. Eftersom studiens metod är baserad på tidigare forskning

kring fotboll finns det ett behov att analysera handbollen. Med en bättre förståelse för

handbollen kan en framtida studie om lokal identitet anpassas efter ev. skillnader mellan

fotboll och handboll.

9.1 Kultur Ett återkommande fenomen som har diskuterats i studien är studentkulturen. De starka

traditioner kopplade till studentkulturen i Lund är enligt flera av de intervjuade

personerna i studien en faktor som konkurrerar med Lugi Handbolls publikrekrytering.

För att undersöka hur studentkulturen påverkar en förenings förutsättningar att skapa

lokal identitet föreslås ett omfattande forskningsprojekt kring idrottspublikens kultur

och sociala klass. Med syfte att undersöka vem som är åskådare på en handbollsmatch

bör en kvantitativ empirinsamling utföras i svenska handbollsföreningar. Genom

enkätundersökningar går det analysera vilka karaktärsdrag som den genomsnittliga

åskådaren har. Dessa resultat kan sedan tillämpas på Torbjörn Anderssons teori om

idrottsföreningars nätverk för att kartlägga vilka karaktärsdrag som är synonyma med

stark lokal identitet. Med utgångspunkt för den kartläggningen definieras vilka

samhällsklasser som tenderar att utgöra majoriteten av åskådarna på ett

idrottsevenemang.

Baserat på denna studie om lokal identitet skulle ett kommande forskningsprojekt om

åskådarkultur kunna undersöka ifall studentkulturen tenderar att inte vara åskådare på

idrottsevenemang. En hypotes skulle t.ex. kunna vara att utbildningsnivå påverkar en

persons befogenhet att delta i supporterkultur. En annan kan undersöka ålderns

påverkan att delta i ett idrottsevenemang. Ett sådant här forskningsprojekt måste

avgränsas då begreppet idrottsevenemang är för omfattande och öppet för tolkning.

28

Förslagsvis undersöks åskådarkulturen inom handboll vilket dock ställer ytterligare krav

på en undersökning om sporten i sin helhet.

29

10. Referenslista Arne Börjesson; marknadsansvarig Lugi Handboll. Intervju 2015-05-12.

Jacob Holm. #Klubkänsla. Aftonbladet. 2015.

http://story.aftonbladet.se/klubbkansla/5#section-5

Karin Wideberg. Kvalitativ forskning i praktiken. Studentlitteratur Lund: 2002.

Kristianstad kommun. Lite om Kristianstads kommun. www.kristianstad.se (Hämtad

2015-05-28) http://www.kristianstad.se/sv/Kristianstads-kommun/Oversta-

menyn/Lattlast/Lite-om-Kristianstads-kommun/

Lunds kommun. Befolkning. www.lund.se (Hämtad 2015-05-28)

http://www.lund.se/Medborgare/Kommun--politik/Kommunfakta/Befolkning/

Lunds universitet. Universitet i korthet. www.lu.se (Hämtad 2015-05-27)

http://www.lu.se/om-universitetet/universitetet-i-korthet

Marcus Matsson. Arena 7: Här är undantaget i Sverige. Idrottens affärer. 2013-12-31.

http://www.idrottensaffarer.se/arena/2013/12/arena-7-har-ar-undantaget-i-sverige

Max Wiman; sportjournalist Sydsvenskan. Intervju 2015-05-19.

Merima Hadzimesic, Amanda Oxwall. Can sports team create love for a city.

Examensarbete, Kristianstad Universitet, 2013.

Nikolas Larsson och Sebastian Rosenberg; klubbchef respektive marknadskoordinator i

IFK Kristianstad. Intervju 2015-05-13.

Philip Lerulf. Arenafeber. Stockholm: Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar,

2011,

Pontus Henriksson; ordförande IFK Kristianstads officiella supporterförening Södra

Kurvan. Intervju 2015-05-19.

30

Robin Nillson; sportjournalist Kristianstadsbladet. Intervju 2015-05-28.

Torbjörn Andersson. Spela fotboll bondjävlar. 1:a upplagan. Stockholm: Brutus

Östlings Bokförlag Symposion, 2011.

31

11. Bilagor Frågeformulär för intervju Nikolas Larsson och Sebastian Rosenberg. Klubbchef respektive marknadskoordinator i IFK Kristianstad. 2015-05-13.

• Beskriv din roll i föreningen?

• Beskriv er resa de senaste 10 åren?

• Är ni nöjda med er sponsorverksamhet? Anser ni att ni kan få in fler sponsorer

eller tror ni att ni har ”nått taket”?

• Är sponsorerna från Kristianstad eller har ni mycket sponsorer i närområdet?

• Har ni många sponsorer eller är det få företag som satsar mycket pengar i

klubben?

Kommunen

• Hur är föreningens samarbete med kommunen? Är kommunen engagerad?

• Hur har arenabygget, och den stora kostnaden, påverkat relationen?

• Anser ni att Arenan har hjälpt er att skapa intresse för föreningen?

• Får ni större stöd för damhandbollen?

Media/publik

• Upplever ni ett stort intresse från media?

• Hur påverkas intresset för er förening (och handbollen i stort) utav TV-4

satsning? Positivt att man kan se bortamatcher, negativt att det tar publik ifrån

hemmamatcher?

• Vilka är era konkurrenter i publikrekrytering? Inga andra föreningar i

Kristianstad. Helsingborg?

• Vad tror ni är skillnaderna mellan er och Lugi? Vad har ni gjort ”rätt” för att

skapa ett så stort intresse för föreningen? Liknande förutsättningar; ny arena,

sportsliga framgångar, ”handbollsstäder” men ändå stor skillnad.

• Damhandbollen?

• Varför finns det ett så stort intresse för föreningen i Kristianstad?

• Hur arbetar ni för att skapa intresse för föreningen och locka publik till

matcherna?

32

• Vem arbetar med detta? Många anställda?

Frågeformulär för intervju Arne Börjesson. Marknadsansvarig Lugi Handboll. 2015-05-12.

• Beskriv  din  roll  i  föreningen?    • Beskriv  er  resa  de  senaste  10  åren?    • Är  ni  nöjda  med  er  sponsorverksamhet?  Anser  ni  att  ni  kan  få  in  fler  

sponsorer  eller  tror  ni  att  ni  har  ”nått  taket”?    • Är  sponsorerna  från  Lund  eller  har  ni  mycket  sponsorer  i  närområdet?    • Har  ni  många  sponsorer  eller  är  det  få  företag  som  satsar  mycket  pengar  i  

klubben?  T.ex.  Paulssons  Fastigheter?  Sparbanken?     Kommunen

• Hur  är  föreningens  samarbete  med  kommunen?  Är  kommunen  engagerad  i  t.ex.  Lundaspelen?  

• Hur  har  arenabygget,  och  den  stora  kostnaden,  påverkat  relationen?    • Anser  ni  att  Arenan  har  hjälpt  er  att  skapa  intresse  för  föreningen?    • Får  ni  större  stöd  för  damhandbollen?    

Media/publik

• Upplever  ni  ett  stort  intresse  från  media?    • Hur  påverkas  intresset  för  er  förening  (och  handbollen  i  stort)  utav  TV-­‐4  

satsning?  Positivt  att  man  kan  se  bortamatcher,  negativt  att  det  tar  publik  ifrån  hemmamatcher?    

• Vad  tror  du  är  de  övergripliga  anledningarna  till  Lugi  inte  lockar  mer  folk  till  sina  hemmamatcher?  Lugi  Dam  går  bra  jämfört  med  resten  av  elitserien.  Lugi  herr  sämst  av  topplagen.    

• Hur  arbetar  ni  för  att  skapa  intresse  för  föreningen  och  evenemangen  kring  sporten?    

• Vad  har  Kristianstad  gjort  ”rätt”  för  att  skapa  ett  så  stort  intresse  för  föreningen?  Liknande  förutsättningar;  ny  arena,  sportsliga  framgångar,  ”handbolsstäder”  men  ändå  stor  skillnad.    

33

Frågeformulär för intervju med Max Wiman, sportjournalist vid

Sydsvenskan. 2015-05-19.

• Vad är din bild av intresset för handbollen i Skåne de senaste 10 åren?

• Beskriv din bild av Lugi Handboll? Hur ser du på Lugis roll i Lund?

• Varför tror du att det inte finns ett större intresse för Lugi?

• Hur upplever ni från media intresset kring Lugi?

• Vilka är Lugis konkurrenter? MFF, Redhawks, studentkulturen?

• Beskriv din bild utav IFK Kristianstad. Hur ser du på IFK:s roll i Kristianstad?

• Varför är intresset större i Kristianstad jämfört med Lund?

• Båda lagen har byggt nya arenor de senaste åren. Varför fyller Kristianstad sin

och Lugi har problem medan Lugi har lägre publiksiffror?

• Hur ser du på det Lunds kommun och näringslivets engagemang i Lugi? Ser du

några skillnader hos Kristianstad?

34

Frågeformulär för intervju med Pontus Henriksson. Ordförande i IFK Kristianstads supporterförening Södra Kurvan. 2015-05-19.

• Berätta om Södra Kurvan? Hur den startades? Vad ni står för?

• Hur är relationen till klubben? Nära samarbete? Ekonomiskt stöd?

• Får ni stöd från sponsorer?

• Får ni stöd från kommunen?

• Varför är IFK så stort i Kristianstad?

• Vad tror du är skillnaden mellan IFK och Lugi?

35

Frågeformulär för intervju med Robin Nilsson. Sportjournalist vid

Kristianstadsbladet. 2015-05-28.

• Din syn på IFK:s historia?

• Fanns behovet för en arena?

• Varför finns det ett så stort intresse för föreningen?

• Hur upplever ni från media intresset?

• Hur stor påverkan har den sportsliga framgången?

• Vad är skillnaden mellan Lugi och IFK?