U8 Budgetering Och Budgeteringens Grunder

U8 Budgetering & Budgeteringens grunder

AJK & AK, Kapitel 11+12

Peter Beusch

Ekonomistyrning

Översikt

Tema: Budgetering

Kapitel 11 Budgetering

Kapitel 12 Budgeteringens grunder

Kapitel 13 Budgetprocessen

Kapitel 14 Budgetering i utveckling eller under avveckling?

Introducerande översikt

Huvudbudgetar bygger på delbudgetar

Icke finansiella budgetar • Komplement till finansiella budgetar

• Används för att planera den löpande verksamheten på operativ nivå

…ser i slutet ut så här!

Olika slag av delbudgetar

• Två huvudtyper av delbudgetar

• Funktionsbudget

• Avdelningsbudget

Budgetering

En form av planering • Planering avser framtida beslutsfattande för kommande perioder

• Tar sin utgångspunkt i företagets strategi

• Kan förekomma på flera nivåer

Tidshorisont • Betraktas ofta som en ettårig plan

• Upprättas även för kortare perioder t.ex. månad eller vecka

Delplaner • Delbudgetar

Planering i företag

I företag förekommer planering i olika:

• Dimensioner

Organisatoriska enheter och aktiviteter

• Tidsperioder

Strategiplanering

Långsiktig planering

Långsiktiga frågor avseende marknad, produkter och kundgrupper

Taktisk planering

Strategiplanering utgör underlag för den taktiska planeringen

Benämns ibland för administrativ planering eller verksamhetsplanering

Fokuserar på företagets resurser och resursbehov

Tidshorisonten är ett till tre år

Oftast placeras budgetering under taktisk planering

Operativ planering

Planering av aktiviteter i det löpande arbetet

Budget

Definition

En budget uttrycker förväntningar för en organisation, om

ekonomiska konsekvenser för en kommande period

• Förväntningar

• Åtaganden

• Ekonomiska konsekvenser

• Finansiella och icke-finansiella aspekter

• Kommande period

Budgetering

Definition

Budgetering är en metod för ekonomisk styrning som innebär

uppställande och användande av budgetar

• Budgetuppställande

• Budgetuppföljning

Budgetering

• Planering

• Samordning

• Resursallokering

• Dimensionering

• Ansvarsfördelning

• Uppföljning

• Kommunikation

• Medvetenhet

• Målsättning

• Motivation

• Incitamentssystem

Syften (Varför budgeterar företag?)

Budgeteringens grunder

- Olika slag av budgetar

AJK & AK, Kapitel 12

Peter Beusch

Ekonomistyrning

Budgeteringens grunder

Budgeten som en produkt Rapporter (planer) som resultat av budgetering.

Budgetering som en process

Processen för framställande av budgetar.

Budgetperiod

• Räkenskapsår

• Kalenderår

• Annan budgetperiod

Olika slag av budgetar

Vad budgeteras?

Huvudbudgetar bygger på delbudgetar

Icke finansiella budgetar • Komplement till finansiella budgetar

• Används för att planera den löpande verksamheten på operativ nivå

Resultatbudget

Notera följande

• Bedömning av framtida intäkter och

kostnader

• Uppställningen följer ofta den externa

redovisningens krav

• Oftast används bokföringsmässiga

grunder

• Kalkylmässiga grunder

• Tidsperiod

– Ett år

– Kortare tidsperioder

Resultatbudget

Intäkter

Nettoomsättning

Rörelsens Kostnader

Sålda varors kostnad

Bruttoresultat

Personalkostnader

Avskrivningar

Diverse kostnader

Rörelseresultat

Ränteintäkter

Räntekostnader

Resultat ef. finansiella poster

Olika budgetsituationer

Likviditetsbudget

Notera följande

• Bedömning av framtida in- och

utbetalningar (kassaflödet)

• Tidsperiod

– Ett år

– Även kortare perioder

• Lämnade krediter

• Erhållna krediter

Likviditetsbudget Likvida medel IB

Inbetalningar

Försäljning

Nyupplåning

Nyemission

Summa inbetalningar

Utbetalningar

Materialinköp

Löner

Nyinvesteringar

Amorteringar

Ränta

Omkostnader

Utdelning

Summa utbetalningar

Likvida medel UB

Likviditetsbudget

Nettoomsättning x Andel kreditförsäljning

360 dagar

Genomsnittliga kundfordringar =

x Lämnad kredittid i dagar

Inköp

360 dagar

Genomsnittliga leverantörsskulder =

x Erhållen genomsnittlig kredittid i dagar

Inköp på kredit

360 dagar

Genomsnittliga leverantörsskulder =

x Erhållen genomsnittlig kredittid på kreditinköp

Lämnade krediter

Erhållna krediter

Likviditetsbudget

Inbetalningar från försäljning

Nettoomsättning för perioden

+ IB Kundfordringar

- UB Kundfordringar

= Inbetalningar från försäljning

Utbetalningar för inköp

Inköp under perioden

+ IB Leverantörsskulder

- UB Leverantörsskulder

= Utbetalningar för inköp

Budgeterad balansräkning

Budgeterad balansräkning Anläggningstillgångar Eget kapital Fastighet Aktiekapital

Maskiner och inventarier Budgeterat resultat

Omsättningstillgångar Skulder Varulager Reverslån

Kundfordringar Leverantörsskulder

Bankgiro Upplupna löner

Öv. Korta skulder

Summa tillgångar Summa eget kapital och skulder

Notera följande

• Företagets förväntade tillgångar och skulder vid en specifik tidpunkt

• Oftast används bokföringsmässiga grunder

• Om kalkylmässiga grunder används i resultatbudgeten skall kalkylmässiga

grunder även användas vid upprättande av budgeterad balansräkning

Delbudgetar

Olika slag av delbudgetar

• Två huvudtyper av delbudgetar

• Avdelningsbudget

•Funktionsbudget

Utmärkande drag för handelsföretag

• Varuflödet centralt

Viktiga aspekter och delbudgetar

Verksamhet Viktiga delbudgetar

Inköp Inköpsbudget

Lagerhållning Lagerbudget

Försäljning Försäljningsbudget

Administration Administrationsbudget

Budgetar för handelsföretag

Budgetar för tjänsteföretag

Utmärkande drag för tjänsteföretag

• Fokusering på medarbetare

Viktiga aspekter och delbudgetar

Verksamhet Viktiga delbudgetar

Personal Personalbudget

Personalens tid Timbudget

Försäljning Försäljningsbudget

Administration Administrationsbudget

Budgetar för tillverkningsföretag

Utmärkande drag för tillverkningsföretag

• Fokusering på framställning av varor, från råvara till

färdig produkt

Viktiga aspekter och delbudgetar

Verksamhet Viktiga delbudgetar

Inköp Inköpsbudget

Råvaruförråd Lagerbudget

Bearbetning Produktionsbudget

Anläggningar Investeringsbudget

Försäljning Försäljningsbudget

Administration Administrationsbudget

Delbudgetar – Exempel Typtenta, 2006-03-11, Uppgift 5

Norstedts Förlagsgrupp är en av de ledande aktörerna på den svenska bokmarknaden med en bred

kvalitetsutgivning på samtliga områden som riktar sig till allmänheten: Skönlitteratur, faktaböcker,

barnböcker, ungdomsböcker, ljudböcker och referensverk. Inom Norstedts Förlagsgrupp finns ett flertal

av de mest traditionsrika, kända och välrenommerade svenska bokförlagen, nämligen följande:

• Norstedts

• Norstedts Akademiska Förlag

• Prisma

• Rabén & Sjögren

• Tiden

• Gammafon

• Norstedts Pocket

• Norstedts Audio

• Norstedts Agency

Dessa förlag utgör tillsammans Norstedts Förlagsgrupp med gemensam försäljning och administration

och med placering i det välkända Norstedtshuset, på Riddarholmen vid Stockholms Ström. I Norstedts

Förlagsgrupp ingår även följande enheter:

• Norstedts Agency som är Norstedts Förlagsgrupps rättighetsavdelning.

• Norstedts Bokklubbar där bokklubbarna Hem & Trädgård, Mat & Njutning och Nautiska Bokklubben

samt Astrid Lindgren-biblioteket ingår.

Delbudgetar – Exempel Typtenta, 2006-03-11, Uppgift 5

a) Företagsledningen avser att se över sin årliga budgetering. Budgeterar man på ett sätt som är

ändamålsenligt med tanke på den verksamhet man bedriver? Det är den grundläggande frågan man

ställer sig. Din uppgift är att ge företagsledningen en rekommendation om sex slag av delbudgetar som

du anser är relevanta mot bakgrund av verksamhetsbeskrivningen ovan och förklara varför du anser

att dessa delbudgetar är viktiga i verksamheten. Av ditt svar ska det klart och tydligt framgå vilka

förklaringar som hänger ihop med vilka delbudgetar. (3 poäng)

b) På företaget har man en tid funderat över att gå över till något slag av föränderlig budget. Det finns

flera slag av sådana budgetar. Din uppgift är att välja en av dessa och beskriva dess grunddrag samt

ange ett par fördelar respektive nackdelar med den valda metoden. (2 poäng)