View
1
Download
0
Category
Preview:
Citation preview
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 1
REMISS - Rörinspektion av avloppsledningar i mark
ny publikation P122 som kommer ersätta P93
Svenskt Vatten välkomnar nu alla intresserade och berörda att lämna synpunkter
på förslag till ny publikation P122 som kommer ersätta trotjänaren P93. Arbetet
med publikationen har pågått sedan 2019. Mer info se förord. Notera att P122 inte
är layoutad och figurer kommer bearbetas. Remissversionen av P122 kommer även
att språkgranskas inför fastställandet. Nuvarande TV3.1-format kommer att
uppdateras till TV4.
Remisstid: sista dag för inlämning av synpunkter är 12 april 2021
Lämna synpunkter: mejla till remissvar-p122@svensktvatten.se. Samla gärna
era synpunkter i en tabell/excelfil där Ni anger kapitelnummer, avsnitt eller
innehåll som avses, förslag på ändring samt eventuella kommentarer kopplat till
specifika punkter.
Vi vill särskilt ha synpunkter och input kring följande:
• Kapitel 5.1.5 Invändigt rörmaterial – behövs fler koder i kodlistan?
Tidigare fanns Rörmaterial, Renoveringsmetod och Renoveringsmaterial. Den
sista är borttagen och inlagd under Invändigt rörmaterial. Renoverad ersätter
renoveringsmetod.
• Kapitel 6.2, SPR – sprickor Behövs mer stöd i vägledningen, vad i så fall?
Behövs fler bilder för olika material, vad i så fall och har ni lämpliga bilder?
• Bilaga 2, checklistan: Saknas något?
• Bilder och illustrationer; främst avseende sprickor grad 1 och 2, rörbrott
grad 4, ytskada grad 3 samt rötter grad 2. Även bilder på utrustning etc är av
intresse. Gör så här: mejla till remissvar-p122@svensktvatten.se och ange att du
har bilder och dina kontaktuppgifter så hör vi av oss. Skriv gärna ’Bilder’ i
ämnesraden.
Övrigt
Inspektion av vattenledningar kommer att beskrivas i ett separat PM som görs
tillgängligt av Svenskt Vatten, dvs planeras ej i detta skede inkluderas i
publikationen.
Kort presentation av remissen och ämnesområdet kommer ske vid Svenskt Vattens
RÖK-webinar 24 mars 2021. Mer info och anmälan via Svenskt Vattens hemsida.
Med vänlig hälsning,
Svenskt Vatten
Kontaktperson Svenskt Vatten: Magnus Bäckström, 08-50600226
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 2
Förord Svenskt Vatten publikation P122 ersätter Svenskt Vatten publikation P93 TV-inspektion av
avloppsledningar i mark. Publikation P122 ger vägledning och beskriver hur rörinspektion av
allmänna markförlagda ledningar för avlopp ska genomföras. Publikationen beskriver även
tilläggsarbeten, till exempel riktningsavvikelser, profilmätning och deformationskontroll. Felkoder
och systematik följer europeisk standard för TV-inspektion av avloppsledningar, men utvecklat i
enlighet med Nordisk praxis. Publikationen vänder sig både till beställare av rörinspektion och
kommunala ledningsägare samt utförare och entreprenörer inom rörinspektion. En röd tråd genom
publikationen är att båda sidor, dvs beställare och utförare, behöver ha kunskap och tydlighet för att
få rätt och relevant objektiv information om avloppsledningsnäten samt att denna blir säkert
dokumenterad i ledningsdatabaser enligt ett i branschen överenskommet format.
Arbetet har genomförts av en projektgrupp bestående av Anne Adrup SWECO (projektledare),
Christer Silver Holmberg SVOA, Edor Boström Averode AB, Hans Bäckman Svenskt Vatten samt
Magnus Bäckström Svenskt Vatten.
Till projektet har en bred referensgrupp bidragit med löpande input och kommentarer. I specifika
frågor har externa experter gett synpunkter eller input. Deltagare i referensgruppen var Thomas
Månsson STVF/Aarsleff AB, Philip Hellström IRG AB, Tore Gunnarsson XL Miljöhantering AB, Christer
Malmhed VVS teknik AB, Marie Nordkvist, VA syd, Jens Östlund MIVA/AFRY, Mickael Laine Veolia,
Oskar Sturk Foria AB, Peter Nyby STVF/Hamafo AB, Johan Brunsten Göteborg stad Kretslopp och
Vatten, Roger Johansson SVOA, Tommy Giertz SVOA, Thomas Ohlson SVOA, Jerry Bäckström SVOA
samt Rickardh Karlsson Vretmaskin AB.
P122 remissbehandlades under 2021 och inkomna synpunkter hanterades vid slutlig justering och
färdigställande av publikationen, samordnat av Magnus Bäckström Svenskt Vatten. Svenskt Vatten
fastställde publikationen i xxxxxx 2021 via beslut av Pär Dalhielm, VD, Svenskt Vatten.
Svenskt Vatten vill framföra sitt varma tack till alla som bidragit till detta viktiga publikationsarbete.
Stockholm i xxxxxx 2021
Svenskt Vatten AB
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 3
Innehåll Förord ...................................................................................................................................................... 2
1 Inledning .......................................................................................................................................... 7
2 Användningsområden för rörinspektion ......................................................................................... 8
2.1 Historik .................................................................................................................................... 8
2.2 Välj typ av inspektion efter behovet ....................................................................................... 9
2.2.1 Normal inspektion ........................................................................................................... 9
2.2.2 Inför slut- och garantibesiktning ................................................................................... 10
2.2.3 Begränsad inspektion .................................................................................................... 11
2.2.4 Annan inspektion ........................................................................................................... 11
3 Att beställa rörinspektion .............................................................................................................. 13
3.1 Vad styr behovet?.................................................................................................................. 13
3.2 Inför beställning..................................................................................................................... 14
3.2.1 Planering ........................................................................................................................ 14
3.2.2 För- och tilläggsarbeten ................................................................................................. 15
3.2.3 Förberedelser ................................................................................................................ 15
3.2.4 Underlag ........................................................................................................................ 16
3.2.5 Dokumentation .............................................................................................................. 17
3.2.6 Upphandling .................................................................................................................. 18
3.2.7 Kompetens och utrustning ............................................................................................ 18
3.2.8 Konvertering till CEN-koder ........................................................................................... 19
3.3 Innan och efter inspektionen ................................................................................................ 19
3.3.1 Före start ....................................................................................................................... 19
3.3.2 Hantering av resultat ..................................................................................................... 20
3.3.3 Utvärdering av inspektionerna ...................................................................................... 20
4 Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion ................................................. 22
4.1 Kompetens............................................................................................................................. 22
4.2 Arbetsmiljö ............................................................................................................................ 22
4.3 Kamerautrustning .................................................................................................................. 22
4.4 Utförande .............................................................................................................................. 24
4.4.1 Inspektionsrutiner ......................................................................................................... 24
4.4.2 Generella krav vid utförande av rörinspektion med vissa undantag vid felsökning: .... 24
4.4.3 Centrering i röret ........................................................................................................... 25
4.4.4 Längdmätning och start av inspektion .......................................................................... 25
4.4.5 Grundfaktakontroll ........................................................................................................ 26
4.4.6 Start och avslut av inspektion ....................................................................................... 27
4.4.7 Jämn framdrift ............................................................................................................... 27
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 4
4.4.8 God bildkvalitet ............................................................................................................. 28
4.4.9 Rapportering .................................................................................................................. 28
4.5 Förarbeten ............................................................................................................................. 29
4.5.1 Flödesåtgärder ............................................................................................................... 29
4.5.2 Högtrycksspolning ......................................................................................................... 29
4.5.3 Övrig rensning ............................................................................................................... 29
4.6 Tilläggsarbeten ...................................................................................................................... 29
4.6.1 Inmätning av brunnar .................................................................................................... 29
4.6.2 Inmätning av brunnsnivå/vattengångsnivåer (nedmätning från locket) ...................... 30
4.6.3 Spårning av ledningar .................................................................................................... 30
4.6.4 Brunnsinspektion ........................................................................................................... 30
4.6.5 Servisinspektion ............................................................................................................. 30
4.6.6 Profilmätning ................................................................................................................. 31
4.6.7 Deformationsmätning ................................................................................................... 34
5 Rapportering av rörinspektion ...................................................................................................... 36
5.1 Administrativa uppgifter ....................................................................................................... 36
5.1.1 Identifikation av ledning och startpunkt ....................................................................... 36
5.1.2 Servisinspektion ............................................................................................................. 36
5.1.3 Beskrivning av uppdragsgivare och plats ...................................................................... 37
5.1.4 Inspektionsdetaljer ........................................................................................................ 37
5.1.5 Ledningsdetaljer ............................................................................................................ 38
5.1.6 Övrig information .......................................................................................................... 39
5.1.7 Förändringar i administrativa uppgifter ........................................................................ 39
5.2 Observationer ........................................................................................................................ 39
5.3 Klockreferens ......................................................................................................................... 40
5.4 Längdmätning ........................................................................................................................ 40
5.5 Utbredd observation ............................................................................................................. 41
5.6 Observationens orientering .................................................................................................. 41
5.7 Gradering av fel ..................................................................................................................... 41
5.8 Mätvärde ............................................................................................................................... 42
5.9 Kommentar ............................................................................................................................ 42
5.10 Bilder ..................................................................................................................................... 42
5.11 Vattennivå ............................................................................................................................. 42
5.12 Ledningsavgränsare ............................................................................................................... 43
5.13 Avbruten inspektion och ledning inspekterad från två håll .................................................. 43
6 Observationskoder ........................................................................................................................ 44
6.1 Kodlistor ................................................................................................................................ 44
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 5
6.1.1 Feltypskoder – Rörfel .................................................................................................... 44
6.1.2 Feltypskoder – Driftfel ................................................................................................... 45
6.1.3 Övriga koder under Feltyp ............................................................................................. 45
6.1.4 Konstruktionskoder i ledning ........................................................................................ 46
6.1.5 Koder för Ledningsavgränsare ....................................................................................... 47
6.2 Rörfel ..................................................................................................................................... 48
DEF Deformation ........................................................................................................................... 48
SPR Sprickor ................................................................................................................................... 49
RBR Rörbrott/Kollaps ..................................................................................................................... 50
YTS Ytskada .................................................................................................................................... 51
PRF Produktionsfel ......................................................................................................................... 52
INH Inträngande rör ....................................................................................................................... 53
FEA Felaktig anslutning .................................................................................................................. 54
FEG Felaktig återöppning ............................................................................................................... 55
DEA Defekt övergångsprofil i anslutning ........................................................................................ 56
INT Inträngande fogtätning ............................................................................................................ 57
FOG Fogförskjutning ...................................................................................................................... 58
FÖV Felaktig övergång ................................................................................................................... 59
6.3 Driftfel ................................................................................................................................... 60
ROT Rötter ..................................................................................................................................... 60
UTF Utfällning/Påväxt .................................................................................................................... 61
SED Sediment ................................................................................................................................. 62
FRF Främmande föremål ............................................................................................................... 63
INL Inläckning ................................................................................................................................. 64
6.4 Övriga koder .......................................................................................................................... 65
KAM Inspektion avbruten .............................................................................................................. 65
FAS Flöde i anslutande servis ......................................................................................................... 65
INS Ingen sikt ................................................................................................................................. 65
6.5 Konstruktion .......................................................................................................................... 66
AS Anslutande ledning ................................................................................................................... 66
PP Proppad anslutning ................................................................................................................... 66
RP Punktreparation ........................................................................................................................ 66
BR Böjd ledningsdragning .............................................................................................................. 67
TF Tvärsnittsförändring .................................................................................................................. 67
MF Materialförändring .................................................................................................................. 67
DF Dimensionsförändring .............................................................................................................. 68
ST Stalp .......................................................................................................................................... 68
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 6
7 Referenslista .................................................................................................................................. 69
8 Bilaga 1 Inspektionslexikon ........................................................................................................... 70
9 Bilaga 2 Checklista för beställare ................................................................................................... 72
1. Behov: ........................................................................................................................................ 72
2. Planering: ................................................................................................................................... 72
3. Genomförande: ......................................................................................................................... 74
4. Redovisning/Analys ................................................................................................................... 74
Inledning
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 7
1 Inledning Denna publikation är en revidering och vidareutveckling av P93, TV-inspektion av avloppsledningar i
mark . Graderingssystemet är detsamma. Publikationen är kompletterad med avsnitt om
tilläggsarbeten, dessutom är texter för beställning av inspektion utökade. Arbetet har genomförts i
samarbete med STVF (Sveriges TV-inspektions Företag). STVF är en intressegrupp i SSTT
(Scandinavian Society for Trenchless Technology), med syfte att tillvarata medlemmarnas intressen
inom områden som berör ekonomi, juridik, teknik och marknadsföring avseende rörinspektion. STVF
anordnar bland annat utbildning för auktorisation av rörinspektörer.
Publikationen ger vägledning och beskriver hur rörinspektion av ledningar för avlopp ska
genomföras. Publikationen är även tillämplig för servisledningar på avlopp men vid inspektion av
ledningar inom fastigheter bör rapporten ”Se rören inifrån”, (STVF, T25:2012, i skrivande stund under
revidering) användas. Publikationen har även kompletterats med kapitel om tilläggsarbeten, till
exempel riktningsavvikelser, profilmätning och deformationskontroll.
2006 togs P93, TV-inspektion av avloppsledningar i mark fram. Den svenska inspektionsmanualen
baserades på den nordiska plattform för rör-inspektioner som framarbetats i ett nordiskt
samarbetsprojekt vilket avrapporterats i "Nordic Sewer System Inspection Manual — Part 1:
Pipelines". P93 liksom denna publikation följer europastandarden SS-EN 13 508-2.
I SS-EN 13 508-2 finns inget graderingssystem. Ett graderingssystem behövs för att enkelt och
överskådligt beskriva vad som framkommit vid en inspektion. Därför har den gemensamma nordiska
plattformen även beskrivit ett graderingssystem som är baserat på den nordiska traditionen.
Graderingssystemet bygger på att med en siffra visa på omfattningen på ett observerat fel.
Det föreligger vissa skillnader mellan de nordiska länderna i traditionen på hur rörinspektioner ska
redovisas och lagras i VA-databaser. Detta har medfört att den nordiska plattformen innehåller
alternativa sätt att dokumentera vissa observationer. Varje nordiskt land har därefter valt det
alternativ som passar bäst samt anpassat olika detaljer efter nationella traditioner och behov. I
Sverige ska, såvida inget annat är överenskommet, inspektionerna genomföras och dokumenteras
såsom det beskrivs i denna publikation.
Danmark och Norge har, sedan den gemensamma versionen togs fram, reviderat sina manualer och
denna publikation har tagit inspiration från de nya manualerna.
Publikationen vänder sig både till beställare och utförare av rörinspektion. Kapitel 2 beskriver syften
med rörinspektion och är tänkt för båda grupperna. Kapitel 3 har en grund i P93, men är utvecklat för
att vara mer stöd för beställaren. Material kommer bland annat från Svenskt Vattnens kurs för
beställare av rörinspektion. Kapitel 4 vänder sig främst till utförare, det har sin grund i P93 men är
uppdaterat och utvidgat, framför allt avseende tilläggsarbeten. Kapitel 5 är en sammanslagning av
kapitel 2 och 3 i P93 och är något förtydligat och justerat. Kapitel 5 och 6 vänder sig främst till
utförare.
Användningsområden för rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 8
2 Användningsområden för rörinspektion Rörinspektion kan användas under flera skeden av ett avloppsledningsnäts levnadstid. När
ledningarna är nybyggda ska de inspekteras inför slutbesiktning för att kontrollera om de är lagda
som de ska. När garantitiden är på väg att gå ut är det åter dags at kontrollera att inget hänt med
ledningarna. Därefter kan det vara aktuellt med att undersöka till exempel vad ett avloppsstopp
beror på (begränsad inspektion) eller för att se vilken status ledningarna har inför underhåll,
reinvestering eller projektering (normal inspektion). Inspektion kan även användas för speciella
syften som att leta orsaker till tillskottsvatten (annan inspektion).
I denna publikation används generellt begreppen huvudledning, vilket kan vara både huvud- och
distributionsledningar. Även inspektion av servisledningar ingår.
2.1 Historik Invändig inspektion av avloppsledningar har förekommit allt sedan tillkomsten av de kommunala
ledningsnäten. Till en början var man begränsad till vad som kunde observeras okulärt från
nedstigningsbrunnarna. Sedan 1960-talet har metoder med mobila TV-kameror för invändig
inspektion av avloppsledningar etablerats och utvecklats.
Under en tid på 1960 och 70- talet användes en metod med smalfilmskamera (super 8) som
vinschades genom ledningen på en släde. Exponeringen gjordes i korta bildsekvenser, 5 - 6 bilder för
varje jämt avståndsintervall om t.ex. 0,25 m. En fördel med sekvensfilmningen mot TV-kameran var
att filmen var i färg. Nackdelen var förstås att filmen måste framkallas innan men kunde se resultatet.
Milstolpar
1957 Första ”TV”-kameran som vinschades genom ledningen. Förbindelse mellan brunnar skapades
genom att flotta ett snöre genom ledningen med hjälp av en plastpåse. En dragvajer kunde sedan
dras igenom med hjälp av snöret.
1962 Första kameran monterad på en motordriven vagn. Tidsåtgången för en inspektion kunde
därmed avsevärt förkortas.
1984 CCD-sensorn som är platt gjorde det möjligt att tillverka mindre kameror jämfört med
Videconröret, ett runt avlångt glasrör.
1985 Svenska Vatten- och Avloppsverksföreningen (VAV) ger ut publikationen P60, ”Inre inspektion
av avloppsledningar. Dokumentationshandledning med fotomanual.”.
1986 Svängkamera (pan/tilt) blev möjlig tack vare CCD-sensorn. Den gjorde det möjligt att inspektera
en fog och se in i en servis. Första datorprogrammet för rörinspektion visas på mässa.
1989 Introduceras kameravagnar med inbyggd accelerometer som gör det möjligt att mäta
lutningen. Datorprogram utökas med funktion för profilmätning och utskrift av profilkurvor. VAV ger
ut publikationen P59, ”Inre inspektion av avloppsledningar. Handbok och upphandlingsanvisningar”.
1993 ”Satelitkameran” som innebar ett nytt sätt att inspektera serviser, från huvudledningen.
Handboken ”Se rören inifrån! TV-inspektion av avloppsledningar inom fastighet” ges ut av
Byggforskningsrådet och Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond.
1994 Publikationen P74 ”TV-inspektion av avloppsledningar i mark”, en revidering och
sammanslagning av P60 och P59, ges ut av VAV.
2002 Första ”Skanningkameran” som skapar en 3-D bild av ledningen.
2004 Deformationsmätning med hjälp av en laserring projicerad i röret börjar användas kommersiellt
Användningsområden för rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 9
2006 Publikationen P93, TV-inspektion av avloppsledningar, en revidering av P74, ges ut av Svenskt
Vatten (tidigare VAV).
2007 Skanningkamera för brunnar introduceras.
2010 Svenskt Vatten ger ut P103, ”Inspektion av avloppsbrunnar”.
2012 Första kameran med full HD och användbar i ledningar från 150 mm. T25, ”Se rören inifrån! TV-
inspektion av avloppsledningar inom fastighet” ges ut av STVF, en revidering av versionen från 1993.
2016 Antalet HD-kameror har ökat och storleken minskat. Fokus för utvecklingen ligger nu på HD-
kameror och programvaror.
2.2 Välj typ av inspektion efter behovet Rörinspektion tar tid och kostar pengar. Det är därför viktigt att syftet med inspektionen är klart
definierat vid beställning och att kraven på inspektionen sätts så att ändamålet uppfylls. Ibland
används inspektionen för att hitta akuta problem och andra gånger som dokumentation och
underlag för förnyelseplanering på kort och lång sikt.
För att resultatet ska bli så bra som möjligt behöver allt som är väsentligt för inspektionens
genomförande klargöras och förberedas i samband med upphandlingen och i samband med
detaljplaneringen av genomförandet. Vad som ska göras beror på syftet och följande avsnitt ger stöd
för att göra en så bra beställning som möjligt – och därmed ge förutsättningar för ett bra resultat av
inspektionen.
Oavsett uppdragets omfattning och upphandlingsform ska alltid inspektionens syfte anges.
Nedan beskrivs förutsättningar och beaktanden som bör klargöras vid beställning av inspektionen i
förhållande till inspektionens syfte. Vilka krav som bör ställas finns sammanställda i kapitel 3.1.
Samtliga syften är även tillämpliga på servisledningar.
2.2.1 Normal inspektion Normal inspektion kan användas som underlag för att bedöma ledningars status, som underlag för
underhåll och förnyelse, inför projektering, ombyggnad och renovering. Även förebyggande
underhåll i form av återkommande tillståndskontroll av ledningar är en form av normal inspektion.
Här är det viktigt att ha ett tydligt underlag och därför ställs det höga krav på detaljrapportering och
bildkvalitet. Normal inspektion kan utföras på två sätt – för att se ledningens funktion eller dess
kondition. Om möjligt är det önskvärt att först inspektera funktionen, därefter konditionen.
Inspektion av funktion
För att se hur ledningen fungerar i dagsläget tittar man på ledningens funktion, och då utan att
först rensa ledningen. Det kan till exempel vara en ledning där kapaciteten inte verkar vara det
förväntade. Här är det intressant att se sediment, fett, rötter och annat som påverkar flödet i
ledningen. Detta kan medföra att bildkvaliteten blir låg. Är det mycket sediment, rötter eller
trasiga rör kan det vara svårt att genomföra inspektionen och rensning kan bli aktuellt. Om det är
höga flöden i ledningen som påverkar inspektionen ska en diskussion tas med beställaren om
behovet av förbipumpning.
Inspektion av kondition
Om beställaren i huvudsak önskar fokusera mot ledningens kondition ska den vara så ren som
möjligt för att kunna se eventuella skador, till exempel sprickor, förskjutningar och ytskador. Det
här är aktuellt även som underlag för renovering. Arbetet utförs då efter att brunnar och
ledningar högtrycksspolats. Vattennivån bör inte överstiga 20 % av diametern och behov av
Användningsområden för rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 10
förbipumpning behöver klargöras. Misstänker man att ledningen är i så dåligt skick att den inte
klarar en högtrycksspolning bör man först kontrollera konditionen med kameran. Som
ledningsägare ska man vara medveten om riskerna för att spolslang eller kamera kanske fastnar i
en trasig ledning och schakt krävs för att få loss dem. Exempelvis kan en ledning sakna botten,
men inspektören ser bara en vattenspegel och fastnar i hålet.
Normal inspektion kan med fördel kombineras med inspektion av serviser med hjälp av
satellitkamera, läs mer i kapitel 4.6.5.
Ska inspektionen användas som underlag för val av renoveringsmetod är det viktigt att kontrollera
sådant som kan påverka, t.ex. rörets diameter, ändringar i diameter, instickande rör, sprickor,
deformationer, fogförskjutningar, böjar och att vara noggrann med avståndsmätning. En
grundfaktakontroll, det vill säga en jämförelse mellan det som finns inlagt i databasen avseende
material, dimension med mera och verkligheten, rekommenderas.
En inspektion ger även annan information än om ledningens skick. Se till att stämma av kartan efter
inspektionen, så att servisers läge är rätt dokumenterade. Om det finns önskemål om att försöka se
om servisen är i drift bör det noteras i beställningen, till exempel i beställningsformuläret eller TV4-
filen till inspektören.
Det finns ett antal för- och tilläggsarbeten som kan vara lämpliga att utföra i samband med
inspektionen, se kapitel 4.5 och 4.6.
2.2.2 Inför slut- och garantibesiktning Innan nya ledningar tas i drift bör de inspekteras för att se att de uppfyller beställarens
kravspecifikation. Besiktning bör också göras innan garantitiden går ut. Beställaren måste vid
upphandlingen av anläggningsarbetena ha bestämt vilka krav på nyanläggning som gäller och hur
eventuella fel ska värderas. Rörinspektören ska göra en objektiv bedömning av eventuella
observationer, tilläggsarbeten (profilmätning, deformationskontroll) ska genomförs enligt fastställda
krav. En besiktningsperson gör sedan en bedömning av hur väl resultaten motsvarar beställarens krav
på nyanläggning enligt P91 samt eventuella åtgärder. Det är viktigt att notera att toleransklasser
enligt P91 är svåra att tillämpa vid väldigt små lutningar, i storleksordningen 5 ‰ och mindre. Läs
mer i kapitel 4.6.6.
En byggherre/ledningsägare kan mycket väl själv ansvara för rörinspektionen innan slut- och
garantibesiktning, detta garanterar en oberoende kontroll.
För en slutbesiktning är det bäst om ledningsägaren fått ritningsunderlag i god tid så att det har
kunnat läggas in i VA-databasen och att brunnarna därmed fått rätt nummer. Vattengångar på
ledningar ska vara inmätta i samband med att profilmätning utförs och får vara högst en månad
gamla, förutsatt att ingen påverkan från tung trafik, sprängningar etc. har skett efter
ledningsläggning.
Inspektion inför slut- och garantibesiktning ska utföras som en normal besiktning med höga krav på
detaljrapportering och bildkvalitet.
Det finns andra varianter av besiktning, till exempel kontroll av ledningarnas kondition inför och efter
markarbeten i området, eller förbesiktning av delar av ett område innan det ska tas i drift. Kraven på
utförande är desamma.
Inspektion inför slutbesiktning genomförs helst innan ledningen tagits i drift och ska därför sakna
flöde. Inspektion för slutbesiktning får utföras först när hela ledningsgraven har återfyllts upp till
överbyggnadens underkant. I praktiken kan delar vara tagna i drift och ledningarna ska då spolas
Användningsområden för rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 11
före inspektionen. Inför deformationskontroll ska inget flöde finnas i ledningen och flödesåtgärder
kan behövas (förbipumpning med mera).
Inspektion inför garantibesiktning genomförs vid garantitidens utgång. Innan garantibesiktningen
genomförs ska det klaras ut om ledningen ska rensas/torrläggas innan besiktningen. Många
ledningsägare väljer att först inspektera ledningen utan spolning för att se ledningens funktion,
sedan att spola den och inspektera på nytt för att se ledningens kondition.
Kontroll av riktningsavvikelse används främst vid slutbesiktning av nya ledningar, men även under
projektets gång för att se påverkan på rören mellan olika entreprenader, spontdragning etc. samt för
bedömning av möjligheter till förnyelse.
Vertikal riktningsavvikelse kan mätas med två metoder, löpande mätning av lutningen (profilmätning,
se kapitel 4.6.6) eller mätning av hydrostatiskt tryck. Ett bra mätresultat förutsätter att utövaren har
goda kunskaper om den mätteknik som används samt är noggrann både vad gäller utförande och
kalibrering av instrumenten.
Horisontella riktningsavvikelser noteras som en observation i inspektionen.
2.2.3 Begränsad inspektion Vid inspektioner som är fokuserade mot driftstörningar eller ett visst problem, exempelvis att
klargöra orsaken till avloppsstopp, räcker det ofta med en begränsad inspektion. Omfattningen på
utvärderingen ska dock klargöras innan inspektionen och inspektören bör informeras som finns till
möjliga fel. Arbetet utförs normalt utan föregående högtrycksspolning av brunnar och ledningar samt
opåverkade flöden.
Alla observationer som man ser ska som vanligt rapporteras men miljön kan göra det svårt att
upptäcka vissa observationer till följd av smuts på lins, vattennivå etc. Nivån på detaljrapportering
och bildkvalitet kan därmed bli låg.
2.2.4 Annan inspektion Annan inspektion innebär inspektion av särskilda företeelser i ledningen, där kraven på kvalitet samt
för- och tilläggsarbeten bestäms utifrån syftet. Här följer några exempel:
Undersöka källor till tillskottsvatten (ett samlingsbegrepp för vatten som utöver spillvatten avleds i
spillvattenförande avloppsledning, kan vara dagvatten, dränering m.m.)
Här är det oftast intressant att se var vatten läcker in, och beställaren kan låta begränsa
observationerna till detta.
• Kontroll av inläckning: rörinspektion kan användas för att kontrollera inläckning av
grundvatten genom otäta fogar. De aktuella ledningssträckorna bör högtrycksspolas.
Inspektionen utförs lämpligen vid nattminimiflöden under perioder med högt
grundvattenstånd, omedelbart efter period med kraftig nederbörd eller i samband med
snösmältning. Onormala flöden från serviser ska också dokumenteras. Dessa servisflöden kan
även bero på att fastighetsdräneringen är kopplad till den inspekterade ledningen.
• Kontroll av överläckning: När överläckning från dag- till spillvattenledning ska kontrolleras
spolas vatten från en brandpost till dagvattenledningen samtidigt som den underliggande
spillvattenledningen inspekteras. Även färgat vatten kan användas för kontrollen. Proppning
och förbipumpning av spillvattenledningen kan vara nödvändig.
• Kontroll av anslutna ytor: Om kraftiga flödesökningar i samband med regn förekommer i en
spillvattenledning i ett duplikatsystem, bör anslutningskontroller av hårdgjorda ytor
genomföras. Detta kan göras på flera alternativa sätt. Om rörinspektioner används för detta
Användningsområden för rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 12
ändamål ska inspektören notera flödesförändringar från en spillvattenservis när vatten
spolas ned i den tillhörande fastighetens takavlopp eller dylikt. Observera att en konstaterad
flödesökning i spillvattenledningen också kan bero på en kraftig överläckning mellan
dagvattenservis och spillvattenservis.
Leta vattenläckor
Spill- och dagvattenledningar kan inspekteras med syftet att hitta vattenläckor. För bästa resultat bör
grundvattennivåer inte nå över ledningarna så att vattenläckan förväxlas med inläckande
grundvatten. Även här kan beställaren låta begränsa observationerna till inläckage.
Inspektion av tryckavloppsledningar
Syftet är att se ledningens kondition. Bedömningen blir lite annorlunda än för självfallsrör, till
exempel kan det finnas svulster efter svetsning.
Att beställa rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 13
3 Att beställa rörinspektion
3.1 Vad styr behovet? Figur 3-1 beskriver olika faser för rörinspektion. Från att ett behov uppstått, från till exempel
underhåll, förnyelse eller exploatering ska beställaren planera beställningen av inspektionen utifrån
syftet. Här är P122, P103 (för brunnsinspektion) samt TV4-exportformatet (som underlag för
beställning och grundfaktakontroll) stöd. De är även stöd genomförande, själva rörinspektionen med
för- och tilläggsarbeten, samt för redovisningen. Efter slutförd rörinspektion ska beställaren
analysera eller bedöma resultaten. Här kan kortbetyg och funktionsklassning ge en uppfattning av
tillståndet och P91 ger bedömningsgrunder vid besiktningar. Ytterligare stöd bör utvecklas, till
exempel AI för analys av inspektion, acceptkriterier med krav på nya och renoverade ledningar
(förlagor finns i Danmark och i Norge) samt ett utvecklat kortbetyg.
Figur 3-1 Olika faser av inspektion och vilket stöd som finns.
Behovet av rörinspektion uppstår under olika stadier av ett ledningsnäts livstid. När ledningarna är
nybyggda ska de kontrolleras, är de lagda enligt beställarens krav? När garantitiden går mot sitt slut
inspekteras de på nytt, för att kontrollera att inget hänt med konditionen som kan härledas till
anläggandet. I samband med driftstörningar, till exempel ett stopp i ledningen, bör anledningen till
stoppet undersökas. Som förebyggande underhåll, för att se kondition och funktion på avloppsnätet,
är inspektion ett av de bästa verktygen. Finns inget inspekterat sedan tidigare bör man ta fram en
plan och fundera på hur många år det kan ta för att inspektera hela nätet. Sträckor som kräver
underhåll eller förnyelse blir resultatet av utvärderingen. Sträckor med stora konsekvenser om det
uppstår ett haveri bör kontrolleras med jämna mellanrum för att kontrollera att ledningen inte
försämrats. Sträckor kan behöva inspekteras inför projektering eller renovering. Under behovsfasen
kan Svenskt Vattens publikationer P113 om underhåll och P116 om förnyelse vara stöd, alternativt
AnläggningsAMA.
Att beställa rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 14
Tabell 3-1 sammanfattar krav och lämpliga för- och tilläggsarbeten.
Tabell 3-1 Sammanställning av krav samt lämpliga för- och tilläggsarbeten beroende på syftet med inspektionen
Normal - funktion
Normal - kondition
Inför slut-besiktning
Inför garanti-besiktning
Begränsad inspektion
Annan inspektion
Bildkvalitet Lägre krav kan ev. accepteras p.g.a. begränsad sikt, annars höga krav
Höga krav Höga krav Höga krav Lägre krav Höga krav
Rapportering detaljerad detaljerad detaljerad detaljerad enklare Detaljerad
Vattennivå Högre vattennivåer kan accepteras
<20% 0% 0% Högre vattennivåer kan accepteras
Beror på syftet
Spolning nej ja ja ja nej Beror på syftet
Andra förarbeten Förbipumpning Förbipump-ning, Rotskärning,
Förbipumpning Beror på syftet
Samtidiga arbeten:
Beror på syftet
Profilmätning x x x Beror på syftet
Deformations-kontroll
(X) X x Beror på syftet
Inmätning av brunnsnivå/vattengångsnivå
(X) (X) Ska finnas tillgängligt före
Ska vara nyinmätta
Beror på syftet
Inmätning av brunnar i plan
(x) (X) Ska finnas tillgängligt före
Ska finnas från slutbesiktning
Grundfaktakontroll X X X X Beror på syftet
Serviskontroll (X) (X) (X) (X) Beror på syftet
Brunnsinspektion (X) X (X)
Spårning av ledningar
Kan göras samtidigt
X = bör göras
(X) = kan göras
3.2 Inför beställning Det här kapitlet ger stöd till en beställare för att planera, förbereda och beställa rörinspektion
inklusive för- och tilläggsarbeten. Antingen finns ett ramavtal som grund eller så ska detta ingå i
upphandlingsunderlaget.
För att inspektionen ska ge ett så bra resultat som möjligt ska beställaren förbereda uppdraget och ta
fram underlag till inspektören.
Som stöd för beställning finns en checklista i bilaga 2.
3.2.1 Planering Innan beställning måste beställaren ha tänkt igenom syftet med inspektionen och funderat igenom
följande frågor:
Att beställa rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 15
• Bestäm syftet med inspektionen
• Vilka ledningar ska inspekteras, vilka brunnar ingår?
• Ska serviserna inspekteras och hur?
• Vilka förarbeten behövs och vilka tilläggsarbeten är lämpliga med tanke på syftet?
• Behöver jag ställa specifika krav?
• Något specifikt om området – risk för förorenade sediment och hur ska de i så fall hanteras?
Ligger ledningarna i en gammal deponi och det finns explosionsrisk där en Ex-klassad kamera
måste användas?
• Behövs TA-plan, är det nödvändigt med flödesåtgärder? Är brunnarna åtkomliga?
• Hur ska det redovisas?
Stöd i detta skede är framför allt P122, P103 samt TV4-formatet för utbyte av data om inspektionen.
3.2.2 För- och tilläggsarbeten I samband med inspektionen finns ett antal för- och tilläggsarbeten som kan vara nödvändiga eller
önskvärda. För- och tilläggsarbeten bestäms främst utifrån syftet med inspektionen, se kapitel 2.2.
Förarbeten beskrivs i kapitel 4.5 och tilläggsarbeten i kapitel 4.6.
I beställningen ska tydligt anges vilka förarbeten som ska genomföras före inspektionen, exempelvis
högtrycksspolning och hantering av flöden. I samband med rörinspektionen kan det också vara
rationellt att utföra tilläggsarbeten, exempelvis brunnsinspektion enligt P103, brunnsinventering,
serviskontroller, deformations- och profilmätning etc. Som standard bör grundfaktakontroll ingå, det
vill säga kontroll av dimensioner och material.
Beroende på hur noggrann profilmätning man önskar behövs olika kvalitet på vattengångsnivåer för
att resultatet ska bli det man förväntar sig. Läs mer om olika nivåer och krav på underlag i kapitel
4.6.6.
Beställaren bör tydligt klargöra vem/vilka i den egna organisationen som har befogenheter att
beställa extraarbeten som inte beställts i samband med upphandlingen samt hur dessa
tilläggsbeställningar ska bekräftas.
I Tabell 3-1 finns förslag på vilka för- och tilläggsarbeten som kan vara aktuella.
3.2.3 Förberedelser Det bästa sättet att förbereda en inspektion är att okulärbesikta de brunnar som berörs av
inspektionen och därigenom bilda sig en uppfattning om behovet av förarbeten, flödessituationen,
blockerade brunnslock, åtkomlighet m.m. Detta bör genomföras redan innan beställningen.
Vid arbete inom vägområde måste samråd ske med aktuell väghållare. Hänsyn behöver även tas till
lokala trafikbestämmelser. En plan behöver normalt upprättas över vilka gator eller vägar som berörs
och under vilka tider arbetet ska pågå och det kan vara aktuellt att ansöka om en tillfällig
trafikanordningsplan (TA-plan).
Arbeten på privat mark, till exempel tomtmark, förutsätter markägarens tillstånd. Markbeskaffenhet
och körbarhet ska besiktas med hänsyn till reglering av eventuella markskador.
I planeringsarbetet ska även en bedömning göras av risken för källaröversvämningar. Bedömningen
ska leda till utfärdande av eventuella arbetsrestriktioner och dämningsgränser m.m.
Säkerhetsrisker för inspektionspersonal och trafikanter etc. måste även beaktas i planeringsstadiet
för att på bästa sätt kunna minimeras.
Att beställa rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 16
Följande punkter bör beställaren gå igenom för att inspektionen ska kunna genomföras på ett
smidigt sätt:
• Se så att brunnarna finns (inte dolda av asfalt, gräs eller byggnader t.ex.)
• Är brunnarna öppningsbara
• Är brunnarna åtkomliga med tanke på trafik, parkeringsplatser, markslag, fastighetsmark
• Vilka pumpstationer kan påverka flödet – bör flödet från dessa begränsas under inspektion
• Finns det sträckor med stora flöden, är överpumpning möjlig om det behövs?
• Se till så ledningskartan stämmer, att sträckorna som ska inspekteras finns med
3.2.4 Underlag Det ligger i beställarens intresse att förse inspektören med kompletta uppgifter om vilka ledningar
och brunnar som omfattas samt andra förutsättningar som påverkar uppdraget. Det smidigaste sättet
är att exportera de sträckor som ska inspekteras via en TV4-exportfil med underlagsdata från
beställarens databas, som inspektören sedan kan läsa in och kontrollera grundfakta mot. Saknas
mycket information om material och dimensioner bör detta hanteras vid en separat inmätning.
Kanske bör serviser och dagvattenbrunnar på kombinerade ledningar inventeras och läggas till i
ritningen innan inspektionen.
Uppdragets omfattning bör även beskrivas på kartmaterial med punkt-id för brunnarna.
Ju bättre underlag inspektören får desto mer ökar möjligheterna till ett bra resultat. Det är viktigt att
ritningarna är aktuella samt att punkt-id framgår tydligt för de ledningssträckor som ska inspekteras.
Punkt-id är obligatoriskt vid inspektion, därför ska beställaren lämna underlag för detta. Om serviser
ska inspekteras ska beställaren se till att det finns punkt-id för den punkt där servisen ansluter på
huvudledningen, för förbindelsepunkten samt för husliv (om hela servisen ska inspekteras).
Beställaren bör också kontrollera att ritningarna fortfarande är aktuella och att området inte har
förändrats.
Vid en inspektion påträffas ibland brunnar som inte finns i ledningskartan, dessa brukar kallas okända
brunnar. Om en okänd brunn påträffas kan beställaren vilja komplettera VA-databasen med den
hittade brunnen innan inspektionsresultatet läses in. I detta fall bör även okända brunnar betraktas
som en ledningsavgränsare. Längdmätningen ska då nollställas och protokoll upprättas med start från
den upptäckta brunnen. Beställaren kan uppge vilka punkt-id som ska användas i om okända brunnar
påträffas, till exempel med en sifferserie som skiljer sig från de brunnar som finns i kartan.
Dolda brunnar är brunnar som inte syns från markytan exempelvis för att dessa har överasfalterats. I
dessa fall bör inspektören i fältet Konstruktion använda koden DX för "Dold brunn".
Ytterligare ett fall är då en ledning renoverats men inte öppnats i brunnen. Om det är tänkt att
brunnen inte ska användas som en brunn men fortfarande finns kvar i ledningskartan ska beställaren
notera att den inte är i drift som ett förtydligande. I detta fall är brunnen inte en ledningsavgränsare.
Följande bör finnas med i en beställning:
• Administrativ information som kontaktperson med telefonnummer, faktureringsadress,
slutdatum för utförande (om det är bråttom att inspektionen utförs ska det framgå varför)
• Bakgrund och syfte
• Aktuell ledningskarta med punkt-id och de sträckor som ska inspekteras markerade. Vid
besiktning, är det samma punkt-id som ligger i VA-databasen ?
Att beställa rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 17
• En exportfil i TV4-format med startpunkt, slutpunkt, material, dimensioner samt vattengång
(vid profilmätning). Alternativt en ledningsförteckning med typ (S = spillvatten, D=dagvatten,
K=kombinerad) , dimension, material, längd
• Lista över brunnar med vattengångar samt kvalitetskod på mätvärdena. Vid besiktning är det
ett krav med hög kvalitet, vid normal inspektion kan kvaliteten vara lägre.
• Nummerserie för okända brunnar
• Lista över eventuella problem för att utföra inspektion, t.ex. begränsning i tid på dagen,
åtkomst, hur stora flöden ska hanteras
• Noteringar om det är något speciellt beställaren vill veta för specifika sträckor
• Ska servisledningar inspekteras, ska den allmänna delen inspekteras eller finns det något
syfte med att inspektera hela servisen (i så fall bör fastighetsägarna informeras)? På vilket
sätt (från huvudledning eller från fastighet) Hur ska sträckorna benämnas, finns punkt-id?
• Vilka förarbeten ska göras och eventuella specifika krav
• Vilka tilläggsarbeten ska göras och eventuella specifika krav
• Om profilmätning ska utföras och beställaren lämnar underlag på ledningarnas vattengångar
bör det framgå vilken kvalitet det är på mätningen
• Hur ska dokumentationen se ut
Beställare kan med fördel planera in ett startmöte med inspektören, där man går igenom
beställningen och eventuella oklarheter.
I bilaga 2 finns en checklista för planering och beställning.
Även om det är en begränsad inspektion bör en ledningskarta med punkt-id bifogas.
3.2.5 Dokumentation Resultatet från ett inspektionsuppdrag ligger ofta till grund för beslut om åtgärder för stora belopp.
Det är därför av största vikt att beställaren erhåller ett beslutsunderlag av god kvalitet. Rapporter
och film levereras i digitalt format. Utförda rörinspektioner kan alternativt laddas ned av beställaren
via internettjänster men bilder och film komprimeras då, vilket inte ger samma upplösning.
Arkivering och övrigt förfarande med originaldokumentation (ritningar, protokoll, inspektionsfiler
m.m.) bör regleras vid upphandlingen.
Om inte annat är överenskommet ska alla originaldokument överlämnas till beställaren vid slutfört
uppdrag. Inspektionsföretaget ska spara kopior på film, bilder och protokoll i minst två år efter
utförandet. Beställaren äger materialet.
Inspektioner ska alltid dokumenteras med en inspelad film om inte annat anges. Det ska också tydligt
framgå vid beställningen vilken lagringsmedia som beställaren önskar erhålla rör-inspektionsfilmen
på. Originalfiler av bilder och film ska levereras till beställaren. Kvaliteten beskrivs i kapitel 4.3.
Ytterligare komprimering är inte tillåtet.
Beställaren ska, utifrån syftet med inspektionen, bestämma vad som inspektören ska dokumentera
med stillbilder. Det kan till exempel vara observationer med grad 3 och över, utbredda fel eller bilder
på servisanslutningar. Vid slut- och garantibesiktning ska alla observationer med grad 1 och över
dokumenteras.
Att beställa rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 18
Muntliga kommentarer till inspektionen är inte nödvändiga då alla observationer och kommentarer
ska protokollföras. Om beställaren önskar att observationerna även ska beskrivas muntligt och lagras
parallellt med inspektionen på lagringsmediet ska detta klargöras vid beställningen.
Ett separat inspektionsprotokoll ska upprättas för varje ledningssträcka och för varje
servisinspektion. Beställaren ska specificera om inspektionsprotokollet utöver digitalt format även
ska levereras i pappersformat.
I vissa fall kan det vara två ledningar som har samma start- och slutbrunn, till exempel en
fördelningsledning under en större väg eller järnväg. I dokumentationen får båda sträckorna samma
punkt-id men i kommentarsfältet ska anges vilken sträcka som avses, till exempel genom att
benämna dem utifrån väderstreck (till exempel norra och södra, västra och östra), och tydligt ange
vilken ledning som är vilken. Finns databas-id används detta.
Följande information ska som minimum visas på videoupptagning:
• Vid start och avslut av inspektion: start- och slutpunkt samt datum
• Under pågående inspektion: längdmätning samt observationer i klartext
• Vid profilmätning bör data frånmätinstrumentet vara synlig
Vid leverans ska inspektionsresultaten levereras enligt angivet digitalt filformat utgivet av Svenskt
Vatten. Det filformat som ska användas för digital överföring av inspektionsdata enligt P122 benämns
Svenskt Vattens "TV4-format", 'Filformat för överföring av data vid TV-inspektion och profilmätning
av avloppsledningar". Som beställare bör man vid upphandlingen kontrollera att inspektören kan
leverera detta format.
TV4-formatet kan med tiden vidareutvecklas och justeras. Därför är det viktigt att beställaren även
anger aktuellt versionsnummer, exempelvis version 4.0. I beskrivningen av TV4-formatet framgår
även alla kodlistor som beskrivs i P122. Koder och kodlistor kan behöva justeras eller nya koder
läggas till innan en revidering av P122 är aktuell. Därför ska alltid koder och kodlistor beskrivna i TV4-
formatet ha företräde i fall olikheter med tiden kan uppkomma.
3.2.6 Upphandling Ett inspektionsuppdrag kan avse allt från enstaka ledningssträckor till inspektion av större
områdesinspektioner. Uppdragets omfattning styr ofta valet av upphandlingsform. En begränsad
inspektion kan kanske handlas upp via direktupphandling medan områdesvis normala inspektioner
handlas upp. Det är inte ovanligt med ramavtalsupphandlingar som gäller för några år.
Vid en upphandling finns i kapitel 3 stöd för vad man som beställare ska tänka på, men inget
komplett underlag för förfrågan. I bilaga 2 finns en checklista för vad som bör finnas med i en
beställning.
I upphandlingsskedet ska säkerhetsrisker samt krav på skyddsåtgärder klargöras samt vem som
ansvarar för skydd på och i anslutning till arbetsstället (normal överlåts arbetsmiljöansvaret till
inspektören) . Övriga krav på genomförandet och arbetsrestriktioner ska också beskrivas tydligt. Med
tanke på att det kan bli aktuellt för inspektören att gå ner i en brunn får detta inte ske om
inspektören är ensam på arbetsplatsen. Beställaren kan vid upphandlingen att det ska vara två
personer vid inspektionen, De flesta kommuner har krav på TA-planer (trafikanordningsplaner) och
då måste beställaren ange om inspektören ska hantera detta.
3.2.7 Kompetens och utrustning Generellt gäller de krav som beskrivs nedan. Där det finns olika nivåer på krav utifrån inspektionens
syfte anger beställaren detta vid upphandling/beställning.
Att beställa rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 19
Personalkompetens
Arbetet ska utföras och redovisas av operatörsutbildad personal med VA-teknisk kompetens i
enlighet med arbetsmiljöföreskrifter. Det rekommenderas att inspektören har genomgått STVFs kurs
Auktoriserad rörinspektör och kunna dokumentera detta med operatörsbevis. Dessutom ska
inspektionspersonalen ha genomgått annan erforderlig utbildning, till exempel Arbete på väg, samt
relevant arbetsmiljöutbildning.
Även andra lokala krav kan vara aktuella att ta med här.
Utrustning och utförande
Vilken utrustning som ska användas redovisas utförligare i kapitel 4.3.
Följande krav gäller för närvarande generellt för alla syften (undantaget begränsad inspektion). Med
tanke på teknikutvecklingen kan det bli möjligt att ställa högre krav i framtiden.
Utrustningen ska:
• Leverera en bild med minst upplösning SD (Standard Definition)
• Vara anpassad för ledningen, speciellt belysningen ska kunna anpassas efter rörets
dimension
• Kameran skall vara centrerad i röret, inom ± 10 % av rörets diameter.
• Självgående kameravagn
• Sväng- och vridbart kamerahuvud, som kan se minst 90 grader i sidled och med 360 grader
rotation
• Färgkamera
I den mån kompletterande undersökningar, såsom profilmätning, ska utföras integrerat med rör-
inspektionen ska även denna utrustning beskrivas och kvalitetssäkras enligt instrumentleverantörens
anvisningar, se även Svenskt P91 och VA-Forsk rapport 2004-8.
3.2.8 Konvertering till CEN-koder En konvertering av inspektionsresultat från inspektioner enligt Svenskt Vatten P122 till koder enligt
europastandarden SS-EN 13 508-2, kan göras enligt den översättningstabell som beskrivs i det
nationella tillägget till SS-EN 13 508-2 (Nordic Sewer System Inspection Manual — Part 1: Pipelines).
En konvertering av inspektionsdata till CEN-koder kan vara nödvändig om man exempelvis önskar
deltag i europeiska projekt om erfarenhetsutbyte kring avloppsnätens status eller utnyttja
bearbetnings- och analysverktyg framtagna inom EU-projekt.
3.3 Innan och efter inspektionen
3.3.1 Före start Innan inspektionen startar kan det vara bra att beställaren kallar till ett startmöte med inspektören
och eventuell spolentreprenör. På startmötet finns det ett antal saker som kan vara bra att gå
igenom och kanske förtydliga underlaget till beställningen.
Följande punkter kan ses som förslag:
• Syftet med inspektionen
• Ritningsunderlag, höjder
• Framkomlighet
• Trafikåtgärder
• Ledningar med stora flöden
Att beställa rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 20
• Specifik information för vissa ledningar – syfte, önskemål
• Framtagna och öppningsbara brunnar
• Eventuell avisering till abonnenterna
• Brunnsinspektion
• Extranummer för dolda/okända brunnar
• Spolvatten
• Eventuell destruktion då slammet i ledningarna kan vara förorenat, t.ex. av kvicksilver
• Hur för- och tilläggsarbeten ska hanteras, t.ex. rotskärning
• Kontaktpersoner
• Redovisning
Om inspektören stöter på akuta fel ska detta omedelbart rapporteras till beställaren. Det kan även
vara frågan om stora inläckande flöden upptäcks, vilket kan vara en vattenläcka.
3.3.2 Hantering av resultat När inspektionen är genomförd kan det vara bra med ett redovisningsmöte, framför allt vid normal
inspektion (om ett större område inspekterats) och vid annan inspektion. Inspektören kan då gå
igenom resultatet i stort; problem med stora flöden i spillvatten vid regn, sträckor som inte kunnat
inspekterats och orsaken, där kartan inte stämt med verkligheten etc. Vid annan inspektion med
syfte att hitta källor till tillskottsvatten kan det vara bra att diskutera resultaten.
Efter att inspektionen är redovisad bör den läsas in i beställarens VA-databas. Om inmätning av
brunnar beställts som tilläggsarbete ska databasen först uppdateras med inmätningen, innan
inspektionen läses in.
Grundfaktakontrollen innebär att avvikelser mellan inspektion och VA-databas noteras vid inläsning
av inspektionsfilen och de riktiga värden får då läggas in i databasen. När beställaren läser in
inspektionen i sin databas går det att få en upplysning i samband med inläsning att det finns en
skillnad mellan databas och rörinspektionen. Det går även att göra en utsökning i efterhand för att
rätta till felaktiga data. Har grundfaktakontroll inte beställts kan värden förstås redigeras ändå,
manuellt.
Servisers läge bör också uppdateras i kartan från informationen i inspektionen.
Om syftet med inspektionen är besiktning ska besiktningspersonen bedöma om utförandet stämmer
med de krav som ställts i samband med entreprenadhandlingarna. Bedömning görs med stöd av
Svenskt Vattens P91, Anvisningar för provning i fält av allmänna avloppsledningar för självfall.
3.3.3 Utvärdering av inspektionerna Oftast finns det i formulären resultatet av kortbetyg för rörfel och driftfel, som ger en snabb
bedömning om ledningens kondition respektive funktion. Betyget graderas 1 -3, där 3 är allvarligast.
Mer information om kortbetyget finns i ”Kortbedömning av TV-inspekterade avloppsledningar” (VA-
Forsk 1994-12), med uppdatering av beräkning till P93 (”Svenskt Vatten P93 nya viktfaktorer”, 2007).
I protokollen för profilmätning redovisas ibland funktionsklassning med graderingen A till D.
Funktionsklassningen beräknar en lednings funktionsduglighet utifrån svackors djup och längd samt
lutning och ger en uppskattning av hur ledningen fungerar. Klass A motsvarar god funktionsduglighet,
klass D mycket dålig funktionsduglighet. Värderingen har ingen koppling till den toleransklassning
som görs i samband med besiktning och ska därför inte användas i samband med besiktning.
Beräkningen beskrivs i ”Funktionsklassbedömning. Nytt sätt att värdera profilmätning av
avloppsledningar (1995)”.
Inspektion för besiktning utvärderas enligt P91.
Att beställa rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 21
Inspektionerna bör lagras på en server eller motsvarande. Hur länge en inspektion är aktuell beror på
hur den ska användas. Som underlag för en renovering behöver den vara utförd strax innan arbetet. I
övrigt kan den antas vara relativt aktuell fram till nästa inspektion (förutsatt att inga problem har
uppstått och att den sker inom ca 10 år).
Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 22
4 Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
4.1 Kompetens Se kapitel 3.2.7.
4.2 Arbetsmiljö För att arbeta med inspektion av ledningar, inklusive för- och tilläggsarbeten, ska man som inspektör
vara medveten om vikten av en säker arbetsmiljö. Det finns risker med att arbeta i trafikmiljö och
med att arbeta med avloppsvatten. Om det är aktuellt med ensamarbete ska riskerna övervägas i
förväg. Till exempel är ensamarbete inte tillåtet mer än vid kontroll och inspektion av brunnar, om
man enbart vistas utanför brunnen.
När det gäller Arbetsmiljölagen och systematiskt arbetsmiljöarbete hänvisas till Arbetsmiljöverket.
Det som gäller VA finns även samlat på ArbetsmiljöVA (arbetsmiljova.se), där finns bland annat
information om arbete i trafikmiljöer och i brunnar. I publikationen P113 beskrivs krav som ställs på
arbete i ”röd zon” arbete i kontakt med öppna avloppslösningar.
4.3 Kamerautrustning Kamerautrustningar för inspektion av markförlagda avloppsledningar kan grovt indelas i:
• Utrustning för inspektion av huvudledning
• Utrustning för inspektion av servisledning från huvudledning
• Utrustning för inspektion av servisledning från golvbrunnar, brunnar på serviser etc.
Därutöver finns mindre kamerautrustningar för inspektion av avloppsledningar i fastigheter. Dessa
inspektioner omfattas inte av denna publikation.
I figur 4.1 till 4.4 visas exempel på utrustningar för olika användningsområden.
Figur 4-1 Rörinspektion av huvudledningar
De kameror som används idag är i första hand uppbyggda med bildsensor i CMOS eller CCD-teknik.
Utvecklingen på senare tid har gått mot mindre och allt mer ljuskänsliga kameror i både SD- och olika
HD-format.
Vid inspektion i avloppsledningar med en diameter från 100 mm och uppåt används normalt kameror
med ett vridbart kamerahuvud om inte särskild orsak kräver annat, eller om skanning-kamera
används. Vridbarheten är minst 900 sidled och med 360 0 rotation. Det vanligaste är att kameran har
variabel fokusering vilket är en fördel man vänder kameran mot rörväggen.
Såvida inget annat är överenskommet, förutsätts att kamerautrustningen drivs fram av en
självgående kameravagn eller kameratraktor utrustad med en vrid- och roterbar färgkamera.
Undantagsvis kan annan utrustning användas för små rördimensioner. Kameran ska under
inspektionen vara rätt orienterad och centrerad i ledningen samt vara försedd med s.k. variabel
Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 23
fokusering. Belysningen ska anpassas till kamerans optik och den aktuella ledningen. Det är viktigt att
ljusstyrkan är tillräcklig för att uppnå skarpa konturer och riktiga färger. Kvalitetssäkringen av
kamerautrustningen ska dokumenteras och utföras enligt instrumentleverantörens anvisningar.
Belysning är en viktig parameter för att få bra resultat av inspektionsarbetet. Kraven på belysningens
ljusstyrka beror på behovet av upplyst ledningslängd, rörets diameter, rörets material och färg.
Kamerornas optik kan ha olika konstruktion. Storleken på objektiv och belysning bestämmer
kamerans storlek. Det finns idag kameror med så kallat fiskögeobjektiv, det vill säga med en
bildvinkel på ca 180⁰.
Skanning-kamera 2-D
Det finns även utrustning för så kallad bildscanning vinkelrätt mot rörväggen. Bildmaterialet kan
redovisas med ledningens längd i X-Ied och rörväggen 360 0 utvecklad i Y-led.
Skanning-kamera 3-D
Med två HD kameror riktade åt varsitt håll, framåt och bakåt. Kamerornas objektiv har en bildvinkel
på 185° och ger två halv-sfärer som sätts ihop till en hel 3-D bild. På så sätt dokumenteras hela
ledningen och kan när som helst i efterhand inspekteras i en dator. Vilket som helst objekt är fritt
valbart från önskad vinkel, t.ex. går det att se in i en servis oavsett om kameran kör med eller mot
fall. Under inspelningen kan kameran köras i hög hastighet (upp till 35 cm/sek) utan att behöva
stoppas för att göra en observation. Alternativt möjliggör en tvådimensionellt utvecklad vy av
innerytan på röret att betraktaren att få en snabb överblick över rörets tillstånd och omedelbart få
åtkomst till individuella defekter. Dessutom kan objekt enkelt mätas i den här vyn med hjälp av
tillgängliga programverktyg.
Kameratypen finns även som brunnskamera. Kameran sänks ner till botten varefter skanningen
startas och kameran dras upp.
I denna publikation används dock endast bildmaterial tagna med en traditionell kamera som försetts
med ett vridbart kamerahuvud.
Framdrivning av kamerautrustningar sker uteslutande med självgående, eldrivna vagnar i olika
utförande från diameter 100 och uppåt. I mycket hala ledningar kan det behövas att man hjälper till
och drar kameran fram i ledningen.
Figur 4-2 Motordrivna vagnar med rör-kameror för olika rördimensioner
Satellitkamera
Det finns även en kamera för huvudledningar som är utrustade med en satellitkamera, som kan
framdrivas 20 – 30 meter in i servisledningar från huvudkameran. Satellitkameran sänds in i
servisledningen, när kameran i huvudledningen kommit fram till servisanslutningen. En
satellitkamera bör bara användas till inspektion i servisledningar.
Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 24
Satellitkamerorna är ofta en kombination av motordrivet i huvudledningen och en påskjutskamera in
i servisen med hjälp av ett matarverk på huvudledningsvagnen.
Figur 4-3 "Satellit-kameror" för inspektion av servis från huvudledning
Kamerautrustning för servisledningar, "Rörålskameror" skjuts vanligen genom ledningen.
Figur 4-4 "Rörålskamera" för serviser och enklare inspektioner
4.4 Utförande
4.4.1 Inspektionsrutiner För att få bästa möjliga användning av en rörinspektion är det viktigt att operatören har goda
inspektionsrutiner, rapporterar enligt gällande publikationer och har erfarenhet och kunskap om rör
och ledningsnät.
Rörinspektion utförs normalt av en auktoriserad rörinspektör. Inspektionen utförs enligt de krav som
beställaren angett vid beställning. Generellt gäller Tabell 3-1.
Under inspektionen övervakas kamerabilden på en skärm och operatören styr kamerautrustningen.
Inspektionen spelas in på film, och operatörens inmatning av observationer och kommentarer är
viktig. Rapportens slutförande bör vara entydig och inte uttrycka åsikter, utan faktiska observationer.
Oklarheter beskrivs i anmärkningar och kommentarer. Beställaren bör ha bestämt vad som
inspektören ska dokumentera med stillbilder. Det kan till exempel vara observationer med grad 3 och
över, utbredda fel eller bilder på servisanslutningar. Vid slut- och garantibesiktning ska alla
observationer med grad 1 och över dokumenteras.
I vissa fall kan förhållandena i ledningen göra det omöjligt att uppfylla kraven som anges ovan, till
exempel inträngande rör som förhindrar kameracentrering.
Kontroll och tillsyn av utrustning ska genomföras regelmässigt, helst en gång per arbetspass.
4.4.2 Generella krav vid utförande av rörinspektion med vissa undantag vid felsökning:
• Kameran skall centreras i röret
• Längdmätning startar normalt i mitten av brunnen
• Grundfaktakontroll av material och dimension
Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 25
• Jämn framdrift
• God bildkvalitet
• Observationer rapporteras skriftligt i protokoll och infällt i bilden
4.4.3 Centrering i röret Vid inspektion skall kameran vara centrerad i ledningen. Kameran ska framföras med jämn hastighet
anpassad till omständigheterna så att ett otränat öga hinner med att uppfatta allt av intresse.
Hastigheten får inte påverka kvaliteten på rapporteringen. Då kameran vrids i sidled för observation
ska kameravagnen stoppas.
Figur 4-5 Kameran vara rätt orienterad och centrerad i ledningen
4.4.4 Längdmätning och start av inspektion Inspektionen och videoupptagningen startar/avslutas i centrum av brunnen. Längdmätningen måste
korrigeras för traktorns placering. Längdmätningen börjar först när kameravagnen är inkörd i
ledningen och kabelspararen är satt på plats och måste därför ställas manuellt till rätt värde.
Referenspunkten för avstånd varierar beroende på utrustning och operatör, t.ex. 1,8 m
Vid slutbrunnen kör fram med avståndsreferensen till centrum i brunnen och avsluta inspektionen.
Figur 4-6 Inställning av längdmätning vid start och slut av inspektion
A = Startpunkt för längdmätning
B = Lednings anslutning i startbrunn
C = Avståndsreferens
D = Lednings anslutning i slutbrunn
E = Slutpunkt för längdmätning
A - E = Sträcklängd
A - C = t.ex. 1,8 m
Längdmätning vid profilmätning
Vid profilmätning av en lednings lutning krävs en särskild uppstartsrutin.
En ledningssträckas längd mäts mellan centrum i startbrunn till centrum i slutbrun.
Profilmätning ska göras på ledningen mellan brunnarna, det betyder att start av mätning sker då
kameravagnen står helt inne i ledningen vid 0,5 m om brunnen har en diameter på 1000 mm.
Eftersom avståndsangivelsen inte avser hjulens position behöver uppstarten göras på följande sätt.
Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 26
1. Kör in kameravagnen i ledningen tills bakhjulen står i ändan på första röret vid vg1.
2. Ställ avståndsräknaren lika med brunnens radie, 0,5 m om det är en 1000-brunn.
3. Aktivera lutningsmätaren
4. Kör sakta framåt och dra samtidigt i kabeln för att logga lutningsvärden tills det är dags att
sätta kabelspararen.
5. Sätt kabelsparare och sträck upp kabeln.
6. Ställ avståndsräknaren till det värde som motsvarar avståndet från brunnens centrum till den
punkt som anger avståndet (avståndsreferensen)
7. Starta inspektionen.
Anledningen till detta förfarande är att längdmätningen triggar insamling av lutningsvärden,
så innan kameravagnen börjar dra kabel från trumman så görs ingen mätning.
8. I slutbrunnen, stanna vagnen när bakhjulen når röränden och avsluta lutningsmätningen.
9. Kör fram så att avståndsreferensen befinner sig i centrum på i brunnen.
10. Avsluta inspektionen.
Anledningen till detta förfarande är att längdmätningen triggar insamling av lutningsvärden, så innan
kameravagnen börjar dra kabel från trumman så görs ingen mätning.
Figur 4-7 Start och stopp av profilmätning
A = Startpunkt för längdmätning
B = Start av profilmätning (lednings anslutning i startbrunn)
C = Avståndsreferens *
D = Avslut av profilmätning (lednings anslutning i slutbrunn) **
E = Slutpunkt för längdmätning
F = Mät-centrum (mitt emellan hjulen) *
A – E = Sträcklängd
* Inspektionsprogrammet använder avståndet mellan mät-centrum och avståndsreferensen (offset)
för att beräkna var ett vist lutningsvärde hör hemma.
** Om rännan i brunnen är oskadad kan vagnen köras in i brunnen tills bakhjulen står vid v.g.
4.4.5 Grundfaktakontroll Grundfaktakontroll innebär att rörinspektören kontrollerar att dimensioner och material stämmer
med de uppgifter som angetts vid beställningen, samt kompletterar uppgifter som saknas. För en
smidig hantering är det här enklast att exportera data från VA-databasen i en TV4-fil till inspektören,
som sedan kan uppdatera denna fil.
Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 27
Figur 4-8 Vid cirkulära rör mäts innerdimensionen
Dimension ska mätas i både start- och slutbrunn. Om tvärsnittet inte är cirkulärt ska den vertikala
höjden av tvärsnittet anges.
Uppdateringen sker genom att rörinspektören noterar i rörinspektionsprogrammet om
grundfaktakontroll utförts samt i kommentarsfältet anger om grundfakta stämmer överens med
verkligheten eller vad som skiljer sig. Notera även om kontrollen inte kunnat utföras. Dessutom fyller
rörinspektören i det faktiska materialet och den faktiska dimensionen. Det ska alltid stå
innerdimension i rörinspektionsprotokollet/TV4-filen, både i exportfilen från VA-databasen till
rörinspektören och i importfilen från rörinspektören.
Innerdimensionen är det enda som rörinspektören faktiskt alltid har möjlighet att mäta, yttermåttet
är vad det är. Det är även innerdimensionen som är av intresse inför renoveringar, inför
dimensionering och så vidare.
Grundfaktakontroll utförs som standard, om beställaren inte angett annat.
I protokollet för sträckan anges om det är utfört eller inte. Då det är utfört meddelas eventuella fel i
karta, protokollet eller direkt i VA-databasen via importfilen.
Utföraren anger hur kontrollen av dimension utförts. Grundfaktakontroll är inte tänkt som en
noggrann inmätning utan som en kontroll om uppgifterna stämmer. Diskutera vilken metod som är
lämplig vid startmöte med beställare.
4.4.6 Start och avslut av inspektion Som standard ska inspektören låta kameran svepa 360-grader runt i start- och slutbrunnarna (samt
eventuella brunnar på sträckan), 45-grader upp. Upptagningen ger ofta bra information om
brunnskondition, hur vallning ser ut med mera, men ger inte lika mycket information som
brunnsinspektion. Inga noteringar behöver göras.
Figur 4-9 Att svepa runt med kameran i brunnen ger värdefull information
4.4.7 Jämn framdrift Det är viktigt att arbetet får ta den tid som behövs för att hela ledningen filmas så att skador och
detaljer blir undersökta och dokumenterade Kameran stannas vid observationer. Vid en servis ska
kameran stoppas och vridas mot servisen så att anslutningen och en bit in i den kan inspekteras. När
en rörfog inspekteras ska kameran stoppas och vridas mot fogen, därefter roteras 360° med fokus
inställd så att fogens tillstånd kan bedömas.
Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 28
4.4.8 God bildkvalitet Hela idén med rörinspektion är att med film och stillbilder dokumentera statusen på en ledning. Det
är därför som den bästa bildkvaliteten ska eftersträvas. Om det inte är möjligt på grund av oklara
bilder orsakat av imma/smuts på linsen bör det kommenteras i rapporten. I sådana fall kan det
krävas att ny inspektion görs.
Inspelningen ska vara fri från elektriska störningar och visa en tydlig och stabil bild. Den digitala
inspelningen ska göras i ett standardformat och med minsta möjliga kvalitetsförlust från ”livebilden”.
Upplösning
Den absolut vanligaste kameratypen idag (2020) levererar en bild i upplösningen SD (Standard
Definition) som tekniskt sett ger en tillräckligt bra bild och kan därför anses vara lägsta
standard för rörinspektion. Med olika varianter av HD (High Definition) så blir detaljrikedomen
bättre och ökar till exempel möjligheten att zooma i inspelat material.
Ljuskänslighet
En sensors förmåga att fånga och behandla det inkommande ljuset, omvandlingen av detta till
elektriska signaler samt transporten och behandlingen av signalen i kamerans elektronik,
bestämmer hur bra bilden blir.
Objektivets ljusstyrka bestäms av bländaröppningen och hur mycket ljus sensorn får.
Det är ovanligt med justerbar bländare eftersom dessa objektiv är större än objektiv med fast
bländare, i stället regleras sensorns exponeringstid eller förstärkning för att bestämma hur ljus
bilden blir. Detta sker vanligtvis automatiskt men på vissa kameror kan ”bländaren” även
justeras manuellt. En bieffekt av hög förstärkning är att allt bildinnehåll förstärks, så även brus.
Dynamiskt omfång
En vanlig kamerasensor – liksom ögat – kan i dag inte samtidigt fånga ett starkt ljus och en
mörk skugga. Anledningen är att det dynamiska omfånget är för litet. Därför används olika
tekniker för att välja hur mycket ljus som släpps in till sensorn. Resultatet blir att vi helt enkelt
måste välja vilket område vi vill exponera rätt – det ljusa eller det mörka. Det område som blir
antingen helt svart eller helt vitt ligger därför utanför sensorns dynamiska omfång.
Belysning
Kamerans belysning som är den enda ljuskällan i ett rör har stor betydelse för hur mycket ljus
som når sensorn, det är därför viktigt med en belysning som ger tillräckligt med ljus utan att
kameran behöver förstärka signalen. Det är också viktigt att ljuset sprids jämnt i röret.
4.4.9 Rapportering Observationer ska inkopieras i bilden/filmen och i ett separat protokoll. De observationer som
beställare önskat stillbilder för läggs in i mappstrukturen enligt TV4-formatet. Om särskild
överenskommelse med beställaren om ljudkommentarer i filmen ska dessa överensstämma med
observationer och anmärkningar i protokollet. Andra iakttagelser, som till exempel stora flöden i en
ledning, läggs in som en kommentar under administrativa data för ledningen.
Inspelad film och bilder ska överlämnas till beställaren i originalformat, det vill säga en exakt kopia av
det inspelade materialet. Ytterligare komprimering är inte tillåtet.
Rörinspektören ska endast rapportera det som observeras under inspektionen. Ledningsägaren
måste själv bedöma resultaten av inspektionen utifrån krav och åtgärder. Detta gäller särskilt för
nylagda eller renoverade ledningar där krav och avvikelser måste bedömas av besiktningsperson.
Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 29
4.5 Förarbeten
4.5.1 Flödesåtgärder Ibland kan det vara nödvändigt att minska eller hindra vattenflödet för att kunna se ledningens
kondition. Beroende på flöden och hur långvarig åtgärd som krävs finns olika metoder:
Proppning: vid låga flöden kan ledningen proppas uppströms under inspektionen. Se till att
anslutande serviser uppströms proppningen ligger högre än vad dämningsnivån kan bli. Vid
större flöden är det lämpligare att pumpa förbi avloppet till en brunn nedströms
inspektionssträckan (förbipumpning).
Nedhållning: spolning utförs samtidigt med inspektionen, spolslangen dras före kameran.
4.5.2 Högtrycksspolning Beroende på syfte bör ledningen ibland spolas innan inspektion (se kapitel 2.2). Vid felsökning har
spolning ofta gjorts i förväg, och inspektion är nästa steg för att försöka avslöja orsaken till felet. Vid
utförande av rörinspektion som grund för funktionskontroll kan det vara vettigt att inspektera både
före och efter spolning. Rörinspektion före spolning indikerar rörets normala driftssituation. Upptäckt
av sediment och påväxt kan vara viktig information när man överväger åtgärder. För att sedan kunna
bedöma rörens kondition krävs spolning och borttagning av sediment och påväxt.
Spolning kan även bli aktuellt under inspektion, om det visar sig att kameran inte kommer fram.
Vid inspektion av ledningar vid slut- och garantibesiktning måste beställaren se till att de alltid spolas
före inspektion, så att rörkonditionen kan observeras. Kontrollen måste alltid utföras på en ren
ledning.
Spolning är i sig ett eget fackområde som inte kan hanteras fullt ut i denna publikation, men i
allmänhet bör man vara uppmärksam på att högt tryck och mekaniska påfrestningar kan göra mer
skada än nytta! För att uppnå ett gott resultat av spolningen är det därför viktigt att rätt tryck,
vattenflöde och strålningsriktning väljs. God kommunikation mellan de som inspekterar och de som
spolar är viktigt. Mängden vatten måste vara så stor att lösa spolavlagringar inte blir liggandes utan
förs ut ur avloppsledningen med spolvattnet.
4.5.3 Övrig rensning Rotskärning kan ibland behövas i samband med inspektion för att kameran ska kunna komma fram.
Detsamma gäller för ansamlingar av fett. Dessa arbeten är oftast svåra att planera/beställa i förväg,
och därför behöver beställaren ange hur det ska hanteras om det blir aktuellt.
Innan inspektion av tryckavloppsledningar kan det vara aktuellt att rensa ledningen med renspluggar,
från pumpstation till släppbrunn. Det utrensade materialet släpps oftast vidare ut i självfallsledningen
från släppbrunnen för omhändertagande i reningsverket. Om väldigt stora mängder utrensat
material förväntas kan man med fördel suga upp material med en sugbil i släppbrunnen.
4.6 Tilläggsarbeten
4.6.1 Inmätning av brunnar Om ledningskartan är bristfällig är det bra att i samband med inspektionen göra en inmätning av
brunnslockens läge samt nivå på vattengångar. På så sätt kan kartan uppdateras innan
rörinspektionen läggs in. Inmätning kan göras i egen regi eller beställas av mätföretag. Detta kan
även bli aktuellt om det visar sig finnas okända brunnar i det som ska inspekteras.
Inmätning kan göras med totalstation (noggrannhet ned till millimeternivå med rätt förutsättningar)
eller med GPS-mätning (noggrannhet ca ± 2 cm). Mätning inför profilmätning kräver högre
noggrannhet, det vill säga inmätning med totalstation.
Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 30
Inmätning redovisas i format som kan läsas in i VA-kartan, detta samt önskad mätnoggrannhet
meddelas av beställaren.
4.6.2 Inmätning av brunnsnivå/vattengångsnivåer (nedmätning från locket) I samband med rörinspektionen är det effektivt att kontrollera brunnsnivåer och vattengångar
eftersom brunnslocken ändå ska öppnas. Kontrollen kan göras enkel, genom nedmätning med en
tumstock (eller avvägningsstång för djupare brunnar), eller med hjälp av en laseravståndsmätare från
brunnskant och ned till vattengång. Nedmätningen ger en ungefärlig vattengångsnivå, dels beroende
på hur det går att komma åt ledningen, dels på kvaliteten på höjddata. Brunnslockets nivå kan i
samband med nedmätningen mätas in med GPS. Metoden att mäta ledningars vattengång har
tillräcklig noggrannhet vid normal inspektion.
Inför besiktning av nyanlagda ledningsnät ska brunnslock och vattengångar mätas in med högre
noggrannhet enligt kapitel 4.6.1.
Beställaren anger den mätmetod som ska användas, beroende på vilken noggrannhet som krävs för
arbetet, samt hur det ska redovisas. Utföraren anger den mätmetod som använts.
TV4-formatet anger följande varianter i samband med profilmätning:
• Inmätt av beställaren vid profilmätningen
• Uppgifter hämtade från kartverk/VA-databas som tidigare inmätts/dålig kvalitet/okänd
kvalitet
4.6.3 Spårning av ledningar Ibland finns inte så mycket uppgifter om ledningar. De kan då inspekteras med syftet att undersöka
geometri. Spårning utförs genom att kameravagnen sänder ut en signal som en mottagare på marken
kan följa och därmed bestämma kameravagnens position från markytan. I dessa fall kanske det inte
heller finns något underlag att utgå ifrån, mer än en skiss. Om så är fallet bör beställaren vara med
vid inspektionen för att kunna bedöma vad som ska inspekteras.
Kameravagnens läge kan markeras på markytan med färg eller pinnar, var 3-5 meter vid raksträckor
samt alla riktningsavvikelser och därefter mätas in. Djupet på ledningen kan styra noggrannheten,
beroende på utrustningen. Om ledningsnätet är okänt kan det vara lämpligt att samtidigt mäta in
brunnar och annat.
4.6.4 Brunnsinspektion Brunnsinspektion beskrivs i publikationen P103 (Svenskt Vatten 2010) och är lämpligt att utföra som
ett tilläggsarbete i samband med rörinspektion. Inspektionen kan utföras på tre ambitionsnivåer –
konstruktion, kondition eller både konstruktion och kondition. I beställningen måste ambitionsnivån
anges samt vilka brunnar som är aktuella (om inte alla ska inspekteras). Redovisning kan ske digitalt
via TV4-formatet. För mer information om utförande och redovisning, se P103.
4.6.5 Servisinspektion För att få ett helt grepp på ledningsnätet är servisinspektion ett bra hjälpmedel. Här finns två
alternativ: att inspektera den allmänna delen av servisen eller inspektion av hela servisen in till
byggnaden. Vid det senare alternativet bör fastighetsägarna informeras i förväg av beställaren även
om det inte innebär att inspektören behöver beträda tomtmark.
Det finns två metoder för servisinspektion: med ”vanlig” kamera, vilket förutsätter åtkomliga brunnar
på servisen eller med så kallad satellitkamera från huvudledningen. Vilken metod som ska användas
anges i beställning.
Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 31
Inspektion av servisledning utförs på samma sätt som för huvudledningar, förutom att det kan vara
svårt att kräva att kameran ska vara i centrum. Redovisningen är densamma som för huvudledningar.
Om hela sträckan till husliv inspekteras bör protokollet delas in i två delar för att beställaren ska
kunna lägga in inspektionen i VA-databasen – från huvudledning till förbindelsepunkt och från
förbindelsepunkt till husliv.
4.6.6 Profilmätning Profilmätning görs ofta i samband med vanlig rörinspektion eftersom mätinstrumentet är inbyggd i
kameratraktorn. Noggrannheten för dessa mätningar kommer att variera eftersom de påverkas av
ett antal förhållanden. Ändå har det visat sig vara ett användbart verktyg för att mäta lutningen på en
ledning. Profilmätning kallas ibland lutningsmätning.
Profilmätning utförs enligt tre kvalitetsnivåer:
• Nivå A – vid besiktning
• Nivå B - vid normal inspektion, kontroll av kondition
• Nivå C – vid normal inspektion, kontroll av funktion
Tabell 4-1 Kvalitetsnivåer för profilmätning
Kvalitetsnivåer för profilmätningar (minimikrav)
Nivå A Nivå B Nivå C
Tillämpas vid besiktning Tillämpas vid mätning av befintliga ledningar
Tillämpas ev. vid bedömning av driftfunktion
Renspolad ledning* Renspolad ledning Ett eller flera kriterier i Nivå B uppfylls inte. Vilka kriterier som ej uppfylls anges i mätningsprotokollet
Inspekterad ledning Inspekterad ledning
Avvägd höjdskillnad i samband med kontroll
Vattengångshöjder från ledningskarta ***
Kalibrering före mätning Kalibrering enligt normal kalibreringsrutin****
Utjämningsfaktor anges vid redovisning**
* Så ren att mätresultatet ej påverkas
** Differens mellan avvägd och uppmätt höjdskillnad (med kameratraktor)
*** Äldre inmätta vattengångshöjder
**** Enligt tillverkarens rekommendationer
Profilmätning enligt nivå A är ett viktigt verktyg för kontroll av nya anläggningar. För ledningar med
en lutning med mindre än 5 ‰ ska bedömning av toleransklasser inte göras om genomförandet
enligt tabell 4-1 inte uppfyller nivå A.
För andra ändamål där noggrannhetskraven inte är så höga, kan profilmätning enligt nivå B och C
användas. Eftersom profilmätningen påverkas av ett antal externa förhållanden är det inte möjligt att
ange den exakta noggrannheten för resultatet.
Noggrannheten för profilmätning påverkas av allt som gör att traktorn rör sig på ett sätt som inte
motsvarar ledningens fall. Lutningen registreras med en pendel eller motsvarande elektronisk
komponent utan rörliga delar. Profilmätningen kommer därför att påverkas av:
• Start och stopp med traktorn
• Riktningsändringar där traktorn kan klättra på rörväggen
• Främmande föremål i ledningen
• Öppna fogar
Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 32
• Felaktig längdmätning
• Ryckig framdrift
• Obalans i drivaxlarna, skeva hjul eller olika däck beroende på typ eller slitage.
För beställare och inspektörer som vill läsa mer redogör rapport SVU 2004-08 för vad som kan
påverka mätresultatet och hur man ska minimera mätfelen.
Redovisning
Följande ska finnas med i redovisningen av profilmätning:
• Start- och sluthöjd
• Om nivåer är inmätta eller ej
• Uppmätt lutning
• Eventuell bearbetning av profilen måste framgå
• Korrigeringsfaktor
• Toleransklasser
• Eventuellt funktionsklassning (men den ska inte användas vid besiktning)
• Om nivån för slutpunkt saknas ska anges att det är en relativ profil, det vill säga en indikation
på ledningens lutning
Profilmätning nivå A
Inspektion inför slutbesiktning genomförs helst innan ledningen tagits i drift och ska därför sakna
flöde. Inspektion för slutbesiktning får utföras först när hela ledningsgraven har återfyllts upp till
överbyggnadens underkant. I praktiken kan dock delar vara tagna i drift.
Följande gäller enligt P91 för profilmätning:
Mätmetoden som mäter höjd skall ha en mätnoggrannhet i fält som inte är sämre än ± 10 mm i
höjdled och 1 m/ 100 m i längdled.
Mätanordningen skall åtföljas av ett service och grundkalibreringsintyg. Mätanordningen skall
kunna kalibreras på mätplatsen.
Beroende på kamerautrustning kan profilmätning göras i samband med rörinspektion då kameran
körs framåt i ledningen. Detta ställer mycket höga krav på operatörens förståelse för utrustningens
funktion. Kameran måste framföras med jämn hastighet. Inbromsning och acceleration måste ske
mjukt och försiktigt. Den normala och säkraste metoden är att mätningen görs som en separat
operation då kameran backas tillbaka. Då kan en jämn hastighet hållas, maximalt 8-15 m/min
beroende på utrustning. Ledningssträckan mäts från-till brunnarnas centrum och profilmätningen i
ledningen mellan brunnarna. Mätsträckan startas och avslutas utanför brunnarna. Här är det viktigt
att operatören är väl förtrogen med sin utrustning och hur den fungerar, hur loggas mätvärden och
hur ofta? Den kunskapen är viktig för hur mätningen startas och avslutas. Målet är att så nära 100 %
av mätsträckan verkligen mäts.
Mätsträckan är ledningen mellan utgående vattengång i startbrunnen till inkommande vattengång i
slutbrunnen.
Följande förhållanden påverkar resultatet:
• Ledningen måste rengöras renspolas före mätning. Inget kvarvarande slam/grus eller dylikt
som kan påverka mätningen får finnas kvar i ledningen.
• Kontinuerligt rinnande vatten bör tillsättas ledningen för att synliggöra att det är rent och att
det inte är någon dämning i ledningen.
Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 33
• Traktorn måste ha runda hjul med likvärdigt slitage.
• Traktorn ska kalibreras innan mätning, för att kontrollera att den visar 0 % fall för en
horisontell nivå.
För att kalibreringen ska vara tillräckligt exakt måste traktorn ställas på ett underlag som är justerad
helt i våg, med vattenpass som har en upplösning ≥ 0,5 ‰. Om lutningsindikatorn i bilen inte visar ± 5
‰ fall när traktorn är i våg måste den 0-ställas enligt metod i aktuell utrustning. Eventuellt måste
utrustningen justeras av leverantören innan mätning. Fältprover har visat att en ”felvisning” på upp
till ± 5 ‰ kan korrigeras med hjälp av vattengångshöjder. Förutsättning för det är att höjderna
stämmer med verkligheten och att mätningen utförs noggrant.
För större uppdrag bör kalibrering av kameratraktor upprepas varje dag. Vid alla förändringar av
utrustningen som påverkar mätning som t.ex. byte av hjul, däck eller på annat sätt förändrar
förutsättningarna skall ny kalibrering utföras.
Profilmätningen utförs med höjdkontroll, det vill säga start- och slutpunkter måste mätas exakt
(mätnoggrannhet ± 10 mm), till exempel med avvägningsinstrument. Vattengångar på ledningar ska
vara inmätta i samband med att profilmätning utförs, det vill säga ingen påverkan från tung trafik,
sprängningar etc. får ha skett efter ledningsläggning.
Figur 4-10 Exempel på anordning för avvägning av vattengång i anslutande rör.
Skillnaden mellan verklig höjd för en punkt på ledningen och den inmätta höjden är beroende av
toleransen för brunnshöjd och toleransen för mätutrustningen.
Inmätta höjder kan matas in i programvaran både före eller efter mätningarna. Resultatet
rapporteras genom att skriva ut en lutningsprofil elektroniskt eller på papper. Om profilen är
utjämnad måste det framgå av redovisningen och i så fall ska även den ursprungliga profilen
redovisas.
Profilmätning nivå B
Profilmätning enligt nivå B utförs utan höjdkontroll, det vill säga utan att mäta in höjder vid start- och
slutpunkter inför profilmätningen, kartunderlag används. Momentanvärde för lutning ska visas på
skärmen och på inspelningen medan rörinspektionen pågår. Vid körning nedströms indikerar positiv
lutning bakfall och kan jämföras med förändringar i vattennivån. Om du kör motströms så gäller det
motsatta. Om så önskas kan resultatet skrivas ut som en längdprofil elektroniskt och på papper.
Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 34
För både nivå B och C går det att i efterhand komplettera med inmätta nivåer och på så sätt höja
nivån på profilmätningen (förutsatt att övriga krav enligt tabell 4-1 är uppfyllda).
Profilmätning nivå C
Profilmätning enligt nivå C innebär att ett eller flera kriterier i Nivå B inte uppfylls, vilka kriterier som
inte uppfylls anges i mätningsprotokollet.
Saknas höjder ska redovisningen inte ha en höjdskala graderad i meter på grund av den låga
noggrannheten. Skalan graderas i % där skillnaden mellan den högsta och lägsta punkten på
mätsträckan motsvarar 100 %
Profilmätning med annan utrustning än rörinspektionstraktor
Alternativt kan punktmätning på ledningar utföras med hydrostatisk slangmätare med trycksensor
eller sond med trådlös sensor och inbyggt gyro. Utrustning för dessa metoder är inte vanligt
förekommande och något mer tidskrävande att utföra än profilmätning med en
rörinspektionstraktor.
Båda metoderna kommer att påverkas mer eller mindre av samma källor till fel och ska i princip följa
samma riktlinjer som vid användning av traktorer för rörinspektion. Det är endast relevant att utföra
korrekt profilmätning med uppmätta höjder vid start- och slutpunkter. Sond med inbyggt gyro måste
vändas innan den körs tillbaka i ledningen för att kontrollera eventuella fel under mätningen.
Noggrannhet ska vara motsvarande profilmätning nivå A med rörinspektionstraktor. Ledningen ska
vara renspolad och inspektion ska göra just innan mätningen. Minsta mätintervallet bör vara högst
0,5 meter. Redovisning görs i digitala eller manuella protokoll.
Profilmätningen redovisas tillsammans med rörinspektion.
4.6.7 Deformationsmätning Deformationsmätning används framför allt vid besiktning av nyanlagda ledningar men kan även
användas för kontroll efter eventuell påverkan av byggtrafik samt innan renovering av ledningar.
Deformationsmätning med Laser
Det finns några olika system för att mäta deformation med hjälp av laser:
• Cirkellaser
• Spirallaser
Mätningarna ska göras med en film inspelad med en hastighet <10 cm/s. Mätnoggrannheten ska vara
± 1%. Vid deformationsmätning för besiktning får det inte vara något vatten i ledningen. Om
maskering krävs på grund av vattenflöden som inte går att få bort, ska beställare godkänna detta
innan utförande.
Blänk i ledningarna, vita rör som är svåravlästa samt att laserringen går in i serviser kan påverka
resultatet. Skarpa böjar kan vara svåra att mäta på grund av utrustningens längd.
Cirkellaser är en rundstrålande laser, monterad på en stav framför kameran, som projicerar en ring
på rörväggen. I bilden kan man se och mäta graden av deformation.
Lasern placeras på ett sådant avstånd framför kameran så att hela ringen är synlig i bild men
samtidigt är så stor som möjligt. Detta för att maximera antalet bildpunkter som programvaran
använder för analysen. Den film som används för analysen spelas in med kamerans ordinarie
Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 35
belysning avstängd för att laserringen ska framträda så tydligt som möjligt. Därför görs inspelningen
med kameravagnen körande baklänges med en hastighet inte högre än 8–9 cm/s.
Spirallaser är beteckningen på ett system där två laserpunkter projiceras på rörväggen.
Laserdioderna sitter monterade på kameran bredvid objektivet. Deras ljusstrålar är inte parallella
vilket innebär att avståndet mellan punkterna varierar med avståndet till rörväggen.
Vid mätning vrids kameran 90 grader mot rörväggen och kamerans belysning släcks så
laserpunkterna syns bättre. Kameravagnen körs baklänges samtidigt som kameran roterar.
Mätningen görs i en spiralform i rörets längdriktning. Rekommenderad hastighet på 7 cm/s.
För bedömningsgrunder, se P91.
Redovisning av deformationsmätning
Texten kommer att kompletteras med exempel på redovisning.
Resultatet av en deformationsmätning redovisas med den inspelade filmen med laserringen som
tydligt visar när röret är deformerat. Bilder som tagits bort på grund av till exempel serviser bör även
redovisas, alternativt redovisas hela den ursprungliga filmen. Vid maskering måste information finnas
om att den ligger med, på vilken sträcka och varför filmen har maskerats.
Resultatet redovisas som deformation i %, skillnaden mellan höjd och bredd, i form av ett diagram
med längdskala för avstånd och en höjdskala graderad i %, med möjlighet att lägga in en linje som
representerar toleransen. Resultatet bör även redovisas i TV4-formatet.
Kalibrering
Förfarandet vid kalibrering varierar beroende på hård och mjukvara. Kalibrering görs i samband med
mätningen enligt anvisning från leverantören.
Rapportering av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 36
5 Rapportering av rörinspektion
5.1 Administrativa uppgifter Under administrativa uppgifter ska information beskrivas som gäller för hela ledningssträckan. Ett
flertal av de administrativa uppgifterna levereras från beställaren, såsom uppgifter om ledningens
identitet, dimension, rörmaterial etc. För vissa administrativa uppgifter finns det angivet en kodlista.
Där en kodlista är angiven ska denna följas såvida inget annat är överenskommet.
5.1.1 Identifikation av ledning och startpunkt Inspekterade huvudledningar identifieras genom namnen på de tillhörande brunnarna samt namnet
på den brunn där inspektionen startar. Punkt-id ska följa beställarens specifikation. I tabellerna
nedan anges fältnamn, vilket används i TV4-formatet och i VA-databaser.
Fältnamn Obliga-torisk
Beskrivning
Knutpunkt 1
X Punkt-id för ledningens uppströms ändpunkt enligt beställarens specifikation
Knutpunkt 2
X Punkt-id för ledningens nedströms ändpunkt enligt beställarens specifikation
Startpunkt X Punkt-id på inspektionens startpunkt
Det bör finnas tydliga instruktioner från beställaren kring inspektörens förfarande vid upptäckter av
okända brunnar, det vill säga brunnar som inte finns med i beställarens VA-karta/VA-databas. Se
även kapitel 3.2.4.
5.1.2 Servisinspektion Vid inspektionen hanteras en servisledning på samma sätt som huvudledningar om möjligt.
Beställaren bör ha angivit punkt-id för den aktuella servisen och då räcker det med att identifiera
servisledningen med knutpunkt 1, knutpunkt 2 samt startpunkt, det vill säga på samma sätt som för
en huvudledning.
Om det inte finns punkt-id för anslutningspunkt huvudledning – servis använd längdmätning till
servis för knutpunkt 2 samt till exempel fastighetsbeteckning eller adress som knutpunkt 1.
Om punkt-id saknas och identifieringen ska relateras till huvudledningens identitet behövs följande
uppgifter till administrativa uppgifter:
Fältnamn Obliga-torisk
Beskrivning
Längdmätning till servis
(x) Längden ska anges från huvudledningens referenspunkt, se längdmätning kapitel 4.4, till den inspekterade servisens mittpunkt. Anges i meter med en decimal. Obligatorisk endast vid servisinspektion i serviser utan egna FPID – TPID.
Klockreferens för servis
(x) Klockreferensen anges för mittpunkten av servisen sedd från huvudledningens längdaxel. Obligatorisk endast vid servisinspektion i serviser utan egna FPID – TPID.
Om hela sträckan till husliv inspekteras bör protokollet delas in i två delar för att beställaren ska
kunna lägga in inspektionen i VA-databasen – från huvudledning till förbindelsepunkt och från
förbindelsepunkt till husliv.
Rapportering av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 37
5.1.3 Beskrivning av uppdragsgivare och plats
Fältnamn Obliga-torisk
Kodlista Beskrivning
Projektreferens Beställarens referenskod
Beställare X Uppdragsgivarens namn
Stad/samhälle X Namnet på det samhälle där inspektionen utförts
Adress X Gatunamn eller motsvarande
Inspektionsriktning K Medströms Motströms Okänt
Kamerans inspektionsriktning beskrivs relativt flödets riktning
5.1.4 Inspektionsdetaljer
Fältnamn Obliga-torisk
Kodlista Beskrivning
Bedömningsgrund X SV VATTEN P122 Annan
Avser publikation eller motsvarande som bedömningen baseras på. Annan, beskrivs närmare i kommentarsfältet
Inspektionsdatum X ÅÅÅÅ-MM-DD
Klockslag för inspektionsstart
X hh:mm
Inspektörens namn X Namn på inspektören och företaget
Inspektörens referenskod
Inspektörens referenskod för inspektionen
Leveransinformation Fritext om hur dokumentationen levereras; t.ex. digitalt, via molnet, papper.
Mediareferens Nummer, namn eller littera på lagringsmedia - uppgift från beställningen
Inspektionens filnamn 1
X Fullständigt filnamn på inspektionsfilmen
Inspektionens filnamn 2
(x) Fullständigt filnamn på den andra inspektionsfilmen om sträckan filmas från två håll pga. hinder
Inspektionstyp K Slut Garanti Normal Begränsad Annan
• Inspektion inför slutbesiktning skall utföras innan ledningen tagits i drift. OBS! Besiktningen ska utföras efter att ledningsgraven är återfylld.
• Inspektion inför garantibesiktning utförs vid garantitidens utgång
• Normal inspektion avser besiktning enligt angiven bedömningsgrund men som ej är slut- eller garantibesiktning.
• Begränsad utvärdering avser att ingen fullständig dokumentation har gjorts, utan besiktningen varit fokuserat mot viss problemställning, t.ex. orsak till stopp.
• Annan beskrivs närmare under Kommentar.
Rapportering av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 38
5.1.5 Ledningsdetaljer Uppgifter om ledningsdetaljer, t.ex. rörmaterial, dimension, genomförd renovering etc., bör lämnas
av beställaren. Grundfaktakontroll av dimensioner och material bör vara standard, i samband med
beställningen är det lämpligt att tydligt klargöra om inspektören inte ska kontrollera detta.
Beställaren måste lämna uppgifter för grundfaktakontroll, helst i form av en TV4-exportfil. Som
beställare måste man vara medveten om att vissa uppgifter kan vara svåra eller omöjliga att avgöra
med inspektion. Detta gäller exempelvis för mer detaljerade uppgifter om rörmaterial samt uppgifter
om renoveringar.
När avvikelser från beställarens uppgifter upptäcks eller misstänks föreligga ska inspektören markera
detta under "Grundfaktakontroll". I Kommentarsfältet till administrativa uppgifter ska eventuella
avvikelser beskrivas i klartext. I nedanstående tabell för ledningsdetaljer beskrivs även de kodlistor
som ska användas där beställaren ej angivit andra koder.
Fråga vid remiss; Invändigt rörmaterial – behövs fler koder i kodlistan? Tidigare fanns Rörmaterial,
Renoveringsmetod och Renoveringsmaterial. Den sista är borttagen och inlagd under Invändigt
rörmaterial. Renoverad ersätter renoveringsmetod.
Fältnamn Obliga-torisk
Kodlista Beskrivning
Rörtvärsnitt K Cirkulär Rektangulär Äggformad Annan
Rörets tvärsnittsform
Diameter X Innerdiametern i mm (Vid ej cirkulära tvärsnitt skall den vertikala höjden av rörtvärsnittet anges.)
Bredd Vid ej cirkulära rörtvärsnitt skall här anges rörtvärsnittets bredd uttryckt i mm.
Invändigt rörmaterial K Betong Gjutjärn Lera Plast Tegel Flexibelt foder Beläggning Cementbruk Paneler Kortrör Långrör Formpassat rör Spirallindat rör Annan
Föreslagen kodlista kan användas när beställaren ej angivit egna kodlistor. Annan, beskrivs närmare i kommentarsfältet. Fältet ifylls av inspektören endast när det är möjligt att avgöra rörmaterial, i annat fall lämnas fältet blankt. Om röret är renoverat avses det nya materialet, inte det ursprungliga.
Renoverad K Ja Nej Vet ej
Ja eller Nej används när det är möjligt att avgöra om ledningen är renoverad eller inte, använd annars Vet ej
Rörlängd Längden i meter för varje enskilt rör
Flödestyp K Spillvatten Kombinerat Dagvatten Annan
Ledningens användningsområde. Annan, beskrivs i kommentarsfältet.
Rapportering av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 39
Grundfaktakontroll K Ej utfört Utfört, inga fel Utfört, fel finns
Detta fält används av inspektören för att beskriva om en kontroll utförts eller ej. Information om felaktigheter, kompletteringar måste förtydligas under Kommentar.
5.1.6 Övrig information Under kommentar kan inspektören lägga till att det är stora flöden i ledningen, eller att råttor syns
till vid inspektionen.
Fältnamn Obliga-toriskt
Kodlista Beskrivning
Väder K Torrt Regn Tö
Beskriv det dominerade väderförhållandet under inspektionen som har påverkan på flödesförhållandet. Om regn och snösmältning (tö) pågår samtidigt — ange i detta fält det dominerande förhållandet och ange det andra i kommentarsfältet.
Temperatur Temperaturen anges i grader Celsius.
Flödesåtgärd K Ingen Proppad Nedhållning Annan
Beskriv åtgärder för att hantera flödet under inspektionen. Nedhållning innebär att vattennivåns hålls nere via samtidig spolning. Vid annan åtgärd förtydliga i kommentarsfältet.
Spolning K Ja Nej
Ange om ledningen rensats eller inte från sediment med hjälp av t.ex. högtrycksspolning innan inspektionen.
Övr. rensning K Ingen Rötter Fett Rötter/Fett Annan
Ange under Kommentar vad som, utöver spolning, rensats bort inför inspektionen.
Kommentar Kommentarer syftar till att förtydliga övrig kodning. Skall hållas så kort som möjligt.
5.1.7 Förändringar i administrativa uppgifter Vissa administrativa uppgifter, såsom material, dimension och rörtvärsnitt, kan förändras längs
inspektionskamerans väg. Dessa förändringar ska beskrivas i tabellen för observationer under
kolumnen för Konstruktion. Här avses dimensions-, tvärsnitts- eller materialförändring.
5.2 Observationer När en observation ska beskrivas ska framdrivningen av kameran stoppas och felet fokuseras i bild.
Observationer ska beskrivas enligt det kodsystem som är beskrivet i P122. Observationskoderna är
grupperade enligt följande:
Feltypskoder
• Rörfel (Fel som kan avhjälpas med renovering eller omläggning)
• Driftfel (Fel som kan avhjälpas helt eller delvis med någon typ av driftinsats)
• Övriga koder (Beskriver exempelvis vad som händer under inspektionen, t.ex. Ingen sikt)
Rapportering av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 40
Konstruktionskoder
• Konstruktionskoder i ledning (Observationer som beskriver hur ledningen är byggd)
• Ledningsavgränsare (Koder för en lednings ändpunkter)
Alla feltypskoder beskrivs med tre bokstäver och konstruktionskoder med två bokstäver. För alla
observationer ska längdangivelse rapporteras och normalt även klockreferens. Om flera
observationer kan göras i samma punkt ska varje observation registreras på separata rader men med
samma längdangivelse.
Koderna för Rörfel, Driftfel och Övriga ska noteras i kolumnen Feltyp. Konstruktionskoderna ska
noteras i kolumnen Konstruktion. Alla observationer beskrivs i kapitel 5.
5.3 Klockreferens Observationens position ska anges med hjälp av klockhänvisning, detta gäller generellt för alla
observationer. En observation till höger i rörtvärsnittets inspektionsriktning ska beskrivas som
klockan 3. Vid utbredda observationer runt rörtvärsnittet ska klockreferenser anges i båda
klockreferensfälten. Den första avser start på klockreferens och den andra avser slut på klockreferens
räknat medurs, Vid ej cirkulärt utbredda observationer ska klockreferensen endast ges i det första
fältet. Om två, ej utbredda, observationer görs i samma längdsektion ska detta registreras som två
olika observationer med samma längdmätning. Exempel på klockreferenser visas i Figur 5-1.
Figur 5-1 Klockreferens
5.4 Längdmätning Observationens läge ska anges i meter med en decimal, mätt från mittpunkten i startbrunnen mellan
inkommande och utgående ledning till kameralinsens läge. Utrustningen för längdmätningen ska ha
en noggrannhet på minst 1 % i längdled.
Vid sandfång kan man lägga till ett mått motsvarande avståndet från mittpunkten i brunnen. Samma
görs vid slutbrunn.
Rapportering av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 41
5.5 Utbredd observation När en observation är utbredd mer än en längdmeter längs ledningen, ska start och slutpunkt
rapporteras separat genom att använda kodning för utbrett fel.
Koden består av en bokstav följt av ett löpnummer. Bokstaven A anger början och B anger slutet på
en utbredd observation. Löpnumret identifierar observationen. Exempelvis anges början på det
första utbredda felet med A1 och dess slut med B1. Det andra utbredda felet anges med A2 och dess
slut med B2. Därmed kan man även hantera s.k. nästlade utbredda fel, dvs. utbredda fel som helt
eller delvis löper parallella.
5.6 Observationens orientering En observations orientering beskrivs enligt följande:
• Längsgående — en observation som i huvudsak löper parallellt med ledningens längdaxel.
• Cirkulär —en observation som i huvudsak följer ledningens omkrets.
• Komplex — en observation som varken kan beskrivas som längsgående eller cirkulär.
5.7 Gradering av fel Olika fel beskrivs enligt denna publikation med olika feltyper. Graderingssystemet används för att
beskriva omfattningen på felet och består normalt av 4 grader där grad I är ett litet fel och grad 4 ett
stort fel. Mätvärde används vid besiktning.
Graderingssystemet för vissa feltyper är uppbyggt med hjälp av intervall. När feltyper beskrivs i
procent av tvärsnittsarea eller dimension, används normalt följande intervall:
Grad 1: x ≤ 5%
Grad 2: 5 % < x ≤ 15 %
Grad 3: 15 % < x ≤ 30%
Grad 4: x > 30 %
I beskrivningarna av feltyperna i kapitel 4 anges detta på ett förenklat sätt, exempelvis "5—15 %".
Gränserna beskrivs i Figur 5-2, Figur 5-3 och Figur 5-4 för några olika feltyper.
Figur 5-2 Deformation och Sediment
Figur 5-3 Inträngande rör
Rapportering av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 42
Figur 5-4 Utfällning
För vissa feltyper, exempelvis "Felaktig återöppning", kan flera alternativa observationer resultera i
en viss grad. Om flera alternativa felformuleringar uppfylls på olika graderingsnivåer ska graderingen
sättas enligt den högsta graden. Under Kommentar ska det tydligt framgå i klartext vilket alternativ
som ligger bakom den satta graderingen.
5.8 Mätvärde Om en mätning utförs vid en observation ska såväl mätvärde som enhet registreras i kolumnerna för
Mätvärde respektive Måttenhet. Under anmärkning ska det anges om mätvärdet är visuellt
uppskattat, manuellt eller digitalt uppmätt eller om annan metod har använts. Om feltypen utgörs av
ett intervall, till exempel 25— 30, ska den första siffran i intervallet anges i kolumnen Mätvärde 1 och
den andra i kolumnen Mätvärde 2. Om intervall inte används ska mätvärdet endast anges i kolumn
Mätvärde 1. Den mätenhet som ska användas visas i beskrivningen av observationerna i denna
publikation.
5.9 Kommentar När en observation ej fullt ut kan beskrivas med en kod ska ytterligare detaljer skrivas in under
Kommentar. Texten bör vara så kortfattad som möjligt,
5.10 Bilder När en bild är tagen ska en referens anges så att bilden tydligt kan kopplas till den aktuella
observationen. Vid bildsekvenser, rörliga bilder för en begränsad del av inspektionen, ska
längdangivelsen för videoreferens avse start på rörliga bilder.
5.11 Vattennivå Syftet med att registrera vattennivån är att se om det kan vara svackor på ledningen. Vid inspektion
för att bedöma konditionen samt vid besiktning ska ledningen vara spolad och inte innehålla vatten.
Vattennivån ska noteras i en egen kolumn i inspektionsprotokollet. Vattennivån anges i procent av
den vertikala dimensionen avrundat till närmsta tiotal. Vattennivån ska anges vid start och stopp av
inspektionen samt däremellan om förändringar av vattennivån observeras. Särskilda omständigheter,
såsom intermittent flöde eller misstänkt svacka, dämning ska beskrivas under Kommentar.
Figur 5-5 Vattennivå
Vattennivån kan redovisas längs med sträckan enligt exemplet i Figur 5-6.
Rapportering av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 43
Figur 5-6 Redovisning vattennivå längs ledningssträckan
5.12 Ledningsavgränsare Med ledningsavgränsare avses punkt-id för ändpunkter som definierar en ledningssträcka,
exempelvis SNB654—SNB687. Koderna för ledningsavgränsare ingår ofta i punkt-id. Koderna för
ledningsavgränsare framgår av kapitel 6.1.5 och ska om de används skrivas in under Konstruktion.
Eftersom ett separat protokoll ska upprättas för varje ledningssträcka ska koderna för ledningsavgränsare normalt inte förekomma inne i protokollet. Koder för ledningsavgränsare bör användas för att markera att man inspekterat hela ledningen. Konstruktionskoden NB bör då kompletteras i kommentarsfältet med t.ex. "Framme i SNB675".
5.13 Avbruten inspektion och ledning inspekterad från två håll Om en ledning som inspekteras har så stora fel att inspektionen måste avbrytas och en
kompletterande inspektion görs från motsatt håll ska dessa två inspektioner redovisas i samma
protokoll med en gemensam längdmätning. Detta är särskilt viktigt i de fall inspektionsresultatet ska
levereras digitalt för inläsning i VA-databas.
En sammanslagning av två ofullständiga protokoll, förutsätter att man har ett mått på hela
ledningssträckans längd. Om uppgift om detta saknas måste inspektören mäta avståndet innan
protokollen kan sammanlagras. I kommentarsfältet ska tydligt anges hur måttuppgiften för
ledningssträckan har erhållits.
Arbetsgång:
1. En sträcka har så stora hinder att det ej är möjligt att inspektera hela sträckan. Inspektionen utförs därför
från två håll.
2. Ledningssträckans längd uppmäts eller uppgiften inhämtas från beställaren.
3. De två protokollen sammanfogas med en gemensam längdmätning. Den ej inspekterade delen av
ledningssträckan beskrivs med avbrottskoden KAM samt start för utbredd observation, t.ex. A1. Början
på det vända inspektionsprotokollet anges med avbrottskoden KAM samt slut för utbredd observation,
t.ex. B1.
Observationskoder
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 44
6 Observationskoder Tabellerna kommer att uppdateras med sidnummer vid layout inför publicering.
Koderna till samtliga observationer visas i nedanstående tabeller. Många observationer kan också
förtydligas med hjälp av karaktärskoder. Fullständiga beskrivningar redovisas på angivna sidnummer.
TV4-formatet kan med tiden vidareutvecklas och justeras, koder och kodlistor kan behöva justeras
eller nya koder läggas till innan en revidering av P122 är aktuell. Därför ska alltid koder och kodlistor
beskrivna i TV4-formatet ha företräde i fall olikheter med tiden kan uppkomma.
6.1 Kodlistor
6.1.1 Feltypskoder – Rörfel
Feltypskoder Karaktärskoder Klartext Sid
DEF Deformation
VERTI Vertikal – den invändiga höjden är reducerad
HORIS Horisontal — den invändiga bredden är reducerad
PUNKT Punktdeformation
SPR Sprickor
LÄNGS Längsgående
CIRK Cirkulär
KOMPL Komplex — en observation som ej kan beskrivas som enbart längsgående eller cirkulär.
RBR Rörbrott/Kollaps
YTS Ytskada
PRF Produktionsfel
LÄNGS Längsgående
CIRK Cirkulär
KOMPL Komplex — en observation som ej kan beskrivas som enbart längsgående eller cirkulär.
INH Inträngande rör
FEA Felaktig anslutning
FEG Felaktig återöppning
DEA Defekt övergångsprofil i anslutning
EJÖPP Ej öppnad
VECK Veck
ÖVMAT Överskottsmaterial
LÖS Övergångsprofilen är inte helt fastsatt
INT Inträngande fogtätning
TRING Tätningsring
ANNAN Annan, beskrivs närmare under Kommentar.
FOG Fogförskjutning
LÄFÖR Längsförskjutning
TVÄRS Tvärförskjutning
RIKTN Riktningsavvikelse
FÖV Felaktig övergång
Observationskoder
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 45
6.1.2 Feltypskoder – Driftfel
Feltypskoder Karaktärskoder Klartext Sid
ROT Rötter
TUNNA Enstaka tunna rottrådar
GROVA Grova rottrådar
PAKET Rotpaket
UTF Utfällning/Påväxt
UTFÄL Utfällning (från inträngande grundvatten, t.cx. järn, kalk)
FETT Fett
PÅVÄX Avloppshud (biologisk påväxt på rörväggen)
ANNAN Annan, beskrivs närmare under Kommentar
SED Sediment
FINT Finmaterial (t.ex. sand, silt)
GROVT Grovt (t.ex. stenflis, grus)
HÅRT Hårt eller packat material (t.ex. betong)
SANIT Sanitärt avfall (Papper, bindor etc.)
ANNAN Annan, beskrivs närmare under Kommentar
FRF Främmande föremål
GENOM Genomträngande ur rörväggen
INBYG Inbyggt i konstruktionen
INSER Instickande från en servis
BYGGD Rör eller kablar byggda genom ledningen
FAFOG Fastsatt i fog
ANNAN Annan, beskrivs närmare under Kommentar
INL Inläckning
6.1.3 Övriga koder under Feltyp
Feltypskoder Karaktärskoder Klartext Sid
KAM Inspektionen avbruten
HINDE Hinder
HÖGVA Hög vattennivå
FELUT Fel på utrustning
ANNAN Annan, beskrivs närmare under Kommentar
FAS Flöde i anslutande servis
INS Ingen sikt
UNDER Kameran under vatten
ÅNGA Ånga
SMUTS Smuts på linsen
ANNAN Annan, beskrivs närmare under Kommentar
Observationskoder
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 46
6.1.4 Konstruktionskoder i ledning
Feltypskoder Karaktärskoder Klartext Sid
AS Anslutande ledning
PGREN Prefabricerat grenrör
SABOR Sadelanslutning, borrad
SAHUG Sadelanslutning, inhuggen
BORRA Borrad (utan speciell fogningsdel)
INHUG Inhuggen (utan speciell fogningsdel)
BOREN Uppborrad i renoverad ledning
ANREN Renoverad anslutning, exempelvis s.k. hattprofil
ANNAN Annan, beskrivs närmare under Kommentar
PP Proppad anslutning
RP Punktreparation
UTBYT Utbytt rör
LOREN Lokal renovering
INCEM Cementinjektering
INANN Injektering med annat material
LAGAT Lagat hål
ANNAN Annan, beskrivs närmare under Kommentar
BR Böjd ledningsdragning
BÖJD Böjd rördel
STYRD Böjningen utförd med styrd borrning
VINKEL Vinkling i skarv
TF Tvärsnittsförändring
CIRK Cirkulär
REKT Rektangulär
ÄGG Äggformad
ANNAN Annan, beskrivs närmare under Kommentar
MF Materialförändring
BTG Betong
GJUTJ Gjutjärn
LERA Lera
PLAST Plast
TEGEL Tegelsten
FLEXI Flexibelt foder
ANNAN Annan, beskrivs närmare under Kommentar
DF Dimensionsförändring
ST Stalp
FRITT Fritt fall ned i brunnen
UTNED Utvändigt nedförningsrör
INNED Invändigt nedförningsrör
RAMP Ramp
ANNAN Annan, beskrivs närmare under Kommentar
Observationskoder
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 47
6.1.5 Koder för Ledningsavgränsare Koderna för ledningsavgränsare skall anges under Konstruktion. Dessa koder består av två tecken
t.ex. NB och överensstämmer normalt med de två sista tecknen i koderna för knutpunktsnamn t.ex.
SNB.
NB Nedstigningsbrunn
TB Tillsynsbrunn
RB Rensbrunn
DB Dagvattenbrunn (Rännstensbrunn)
DK Dagvattenbrunn med kupolsil
AG Anslutande huvudledning
IN Inlopp
UT Utlopp
PP Ändpropp
DX Dold brunn
AS Anslutande servisledning
FP Förbindelsepunkt
HL Husliv
Observationskoder - Rörfel
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 48
6.2 Rörfel
DEF Deformation Rörtvärsnittet har blivit deformerat.
Gradering
1. Deformationen är mindre än 5 % av rörets dimension.
2. Deformationen är mellan 5-15 % av rörets dimension.
3. Deformationen är mellan 15-30 % av rörets dimension.
4. Deformationen är mer än 30 % av rörets dimension.
Karaktär
VERTI Vertikal – den invändiga höjden är reducerad
HORIS Horisontal – den invändiga bredden är reducerad
PUNKT Punktdeformation
Inspektionskrav
För punktdeformation ska klockreferens anges.
Mätvärde
Om deformationen mäts ska mätvärdet anges i procent.
Vägledning
Deformationen uttrycks som procentuell förändring av
rörtvärsnittet. Koden får bara användas för flexibla rör. Om
orsaken till deformationen är tydlig ska den anges under
Kommentar.
Exempel på olika typer av deformation:
Observera att viss deformation av flexibla rör är tillåten vid
garantibesiktning. Dessa tillåtna deformationer kan rymmas
inom grad 1 och delar av grad 2. Därmed visar en gradering
1 eller 2 endast att detta är en avvikelse från ett cirkulärt
rörtvärsnitt.
Om deformationer upptäcks vid slut- eller
garantibesiktningar ska, om möjligt, även deformationen
anges under Mätvärde. Om deformationsmätning ej är
möjlig att utföra ska detta anges under Kommentar.
Observationskoder - Rörfel
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 49
SPR Sprickor En eller flera sprickor är synlig på rörväggen men
rörtvärsnittet är oförändrat och alla delar är fortfarande på
plats.
Gradering
1. Ytsprickor
2. Ej öppen spricka
3. Öppen spricka
4. Används ej
Karaktär
LÄNGS Längsgående
CIRK Cirkulär
KOMPL Komplex – en observation som ej kan beskrivas som enbart längsgående eller cirkulär
Mätvärde
Om sprickans bredd mäts ska mätvärdet anges i mm.
Vägledning
Spricka grad 4 är rörbrott.
Ytspricka är en ej genomgående spricka. Ej öppen spricka är
genomgående, men saknar synlig glipa. En öppen spricka är
en synligt öppen spricka, den kan t.ex. vara fuktad av
vatten. Det kan vara svårt att skilja ej öppen från öppen.
Observationskoder - Rörfel
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 50
RBR Rörbrott/Kollaps Rörbrott innebär att rörbitar är ur läge eller saknas. Kollaps
innebär att rörets tvärsnitt har förändrats, dvs röret hålls
endast uppe med stöd av kringfyllning.
Gradering
1. Används ej.
2. Brott – Rörbitar ur läge men har ej ramlat bort.
3. Saknas – Rörbitar saknas från rörväggen.
4. Kollaps – Rörets tvärsnitt har förändrats/rasat samman.
Mätvärde
För grad 2 och 3: Om brottets längd mäts, ska längden
anges i mm.
För grad 4: Tvärsnittsförändringen ska alltid
mätas/uppskattas och anges i procent.
Vägledning
Denna kod kan även användas för murade kulvertar med
följande gradering:
2. Tegelstenar eller annat material fortfarande kvar men ur
läge.
3. Tegelstenar eller annat material i murverk saknas.
4. Kollaps – Kulvertens tvärsnitt har förändrats/rasat
samman.
Observationskoder - Rörfel
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 51
YTS Ytskada
Rörväggen har skadats av korrosiva ämnen eller av
mekanisk påverkan.
Gradering
1. Ökad ytråhet.
2. - Betong: Synligt ballastmaterial eller flisa borta.
- Lerrör: Glaseringen borta.
- Gjutjärn: Mindre rostangrepp.
- Tegelkulvert: Ytangrepp på murverket.
3. - Betong: Ballastmaterial saknas eller synlig armering.
- Gjutjärn: Utbredda rostangrepp.
- Porösa murverk eller fogningen saknas
4. Rörväggen helt uppfrätt så att del av rörvägg saknas.
Observationskoder - Rörfel
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 52
PRF Produktionsfel Ett produktionsfel har uppstått vid tillverkningen av röret
eller vid installationen, exempelvis gjutfel i betongrör, veck
på flexibla foder eller svetsfel för PE-rör.
Gradering
1. - Felet medför en reduktion av tvärsnittsarean mindre
än 5 %.
- Felets utbredning är mindre än 2 timmar och är
beläget över rörets horisontella mittlinje.
2. - Felet medför en reduktion av tvärsnittsarean på mellan
5 - 15 %.
- Felets utbredning är mindre än 2 timmar och är
beläget under rörets horisontella mittlinje.
3. - Felet medför en reduktion av tvärsnittsarean på mellan
15 – 30 %.
- Felets utbredning är mellan 2 – 6 timmar.
4. - Felet medför en reduktion av tvärsnittsarean på mer
än 30 %.
- Felets utbredning är mer än 6 timmar, dvs mer än
halva omkretsen.
- Felaktigt monterad prefabricerad övergång.
Karaktär
LÄNGS Längsgående
CIRK Cirkulär
KOMPL Komplex – en observation som ej kan beskrivas som enbart längsgående eller cirkulär
Mätvärde
Om felet reducerar rörets tvärsnittsarea, så ska detta anges
som en procentuell reduktion av tvärsnittsarean.
Vägledning
Om det är möjligt ska typen av produktionsfelet beskrivas
under Kommentar, exempelvis gjutfel i betongrör, veck på
flexibla foder, svetsfel etc. Normala svetsvulster ska ej
betraktas som ett fel.
För betongrör kan gjutfel visas som att betongens
finmaterial är borta och en ansamling av stenar syns på
rörväggen. Om felet är genomgående i rörväggen kan det
samtidigt även förekomma utfällning och inläckage.
Fel vid installationen av flexibla foder kan visa sig som
missfärgning, veck, blåsor eller lös innerfolie. Felet
tydliggörs under Kommentar. Även vita fläckar ska
rapporteras. Veck mäts som reduktion av tvärsnittsarea.
Övriga mäts i timmar. Ett intervall på 2 timmar motsvarar
2/12 (60⁰) av rörtvärsnittets omkrets och 6 timmar
motsvarar halva rörtvärsnittets omkrets (180⁰).
Observationskoder - Rörfel
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 53
INH Inträngande rör Ett anslutande rör sticker in i ledningen och orsakar en
reduktion av tvärsnittsarean.
Gradering
1. Anslutande rör tränger in mindre än 5 % av rörets
diameter.
2. Anslutande rör tränger in mellan 5 – 15 % av rörets
diameter.
3. Anslutande rör tränger in mellan 15 – 30 % av rörets
diameter.
4. Anslutande rör tränger in mer än 30 % av rörets
diameter.
Mätvärde
Om inträngningen mäts ska mätvärdet anges i procent av
innerdiametern.
Vägledning
Feltypen har sitt ursprung i felaktigheter vid inhuggning av
serviser men feltypen kan tillämpas på alla anslutande rör
som tränger ini huvudledningen.
När denna kod används, ska även koden för ”Anslutande
ledning” anges under Konstruktion.
Observationskoder - Rörfel
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 54
FEA Felaktig anslutning
En servis eller avloppsledning ansluter på felaktigt sätt till
den inspekterade ledningen eller i brunnen.
Gradering
1. Felaktigt läge i anslutande ledning, exempelvis bakfall i
anslutande ledning, servisens centrumlinje ansluter för
lågt, dvs. under huvudledningens centrumlinje.
2. Flödet från anslutande ledning leds mot flödesriktningen
i huvudledningen.
3. Det är delvis öppet mot kringfyllningen mellan
anslutande ledning och huvudledning.
4. Det är helt öppet mot kringfyllningen mellan anslutande
ledning och huvudledning.
Vägledning
När denna kod används ska även koden för ”Anslutande
ledning” anges under Konstruktion.
För grad 3 och 4 avses även öppningar som beror på att det
är ett glapp mellan servis och huvudledning.
Observationer av skador, stopp etc. inne i servisledningen
ska rapporteras under anmärkning eller i separat protokoll
för aktuell servisledning.
För en felmonterad brunn, komplettera i klartextfältet vad
som är fel.
Observationskoder - Rörfel
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 55
FEG Felaktig återöppning
En skada har uppstått vid återöppning av en renoverad
ledning. Återöppningen har utförts med hjälp av ett
fräsverktyg placerad inne i huvudledningen.
Gradering
1. - Servis helt öppnad, men ojämnt samt hängande
trådliknande restmaterial.
- Uppfräsningen är större än den anslutande ledningens
inre dimension men mindre än den utvändiga
dimensionen (inhuggen, anborrad) eller upptill 10 mm
större än servisens inre diameter (grenrör).
2. - Servis ej helt öppnad i övre halvan av tvärsnittet, dock
ej mer än 10 mm avvikelse.
- Revor i servisens rörmaterial.
3. - Servis ej helt öppnad i nedre halvan av tvärsnittet,
dock mer än 10 mm avvikelse.
- Servis ej helt öppnad i övre halvan av tvärsnittet, mer
än 10 mm avvikelse.
- Uppfräsningen är större än den anslutande ledningens
utvändiga dimension.
4. - Servis ej helt öppnad i nedre halvan av tvärsnittet, mer
än 10 mm avvikelse.
- Hål fräst i servisens rörmaterial.
- Fräsning bredvid servisen (felfräsning)
Inspektionskrav
Klockreferens ska anges för centrumlinjen från den
anslutande servisen.
Mätvärde
Om mätning genomförs, ska mätningen avse avvikelsen
mellan den anslutande servisens inneryta till
uppfräsningens slut uttryckt i mm. I kommentarsfältet ska
då anges om avvikelsen avser en uppfräsning som är mindre
eller större än den anslutande ledningens inre dimension.
Vägledning
När denna kod används ska även koden för ”Anslutande
ledning” anges under Konstruktion.
Om man upptäcker att en servis ej har öppnats ska detta
anges under Konstruktion med koden för ”Proppad
anslutning”.
För grad 1: Observera att uppfräsningen normalt ska vara
aningen större (1 – 2 mm) än servisens inre diameter. Detta
ska inte noteras som ett fel.
Observationskoder - Rörfel
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 56
DEA Defekt övergångsprofil i anslutning
Fel på övergångsprofil, exempelvis s.k. ”hattprofil”, som
använts för att renovera en servisanslutning.
Gradering
1. Veck eller överskottsmaterial reducerar
huvudledningens eller den anslutande servisens
tvärsnittsarea mindre än 5 %.
2. Veck eller överskottsmaterial reducerar
huvudledningens eller den anslutande servisens
tvärsnittsarea mellan 5 - 15 %.
3. Veck eller överskottsmaterial reducerar
huvudledningens eller den anslutande servisens
tvärsnittsarea mellan 15 - 30 %.
4. - Veck eller överskottsmaterial reducerar
huvudledningens eller den anslutande servisens
tvärsnittsarea mer än 30 %.
- Övergångsprofilen är inte ordentligt fastsatt mot den
renoverade huvudledningen.
- Det är en öppning mellan övergångsprofilen och den
renoverade huvudledningen.
Karaktär
EJÖPP Ej öppnad
VECK Veck
ÖVMAT Överskottsmaterial
LÖS Övergångsprofilen är inte helt fastsatt
Inspektionskrav
Klockreferens ska anges för centrumlinjen från den
anslutande servisen.
Mätvärde
Om en tvärsnittsreduktion mäts ska detta rapporteras som
reduktion uttryckt i procent.
Vägledning
Feltypen relateras till huvudledningen och servisledningen
fram till den första fogen. Under Kommentar ska det
specificeras om felet avser OPH (ÖvergångsProfil i
Huvudledning) eller OPS (ÖvergångsProfil i Servis). Ej
öppnad avser att uppfräsning inte skett i OPS innersta del i
servisen. När denna kod används ska även koden för
”Anslutande ledning” anges under Konstruktion.
Observationskoder - Rörfel
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 57
INT Inträngande fogtätning
Rörtvärsnittet har blivit deformerat.
Gradering
1. - Tätningsring synligt ur läge, men tränger inte in i röret.
- Annat tätningsmaterial reducerar tvärsnittsarean
mindre än 5 %.
2. - Tätningsring trasig.
- Annat tätningsmaterial reducerar tvärsnittsarean
mellan 5 - 15 %.
3. - Ej trasig tätningsring hänger över tvärsnittet – lägsta
punkten ovanför rörets centrumlinje.
- Annat tätningsmaterial reducerar tvärsnittsarean
mellan 15 - 30 %.
4. - Ej trasig tätningsring hänger över tvärsnittet – lägsta
punkten nedanför rörets centrumlinje.
- Annat tätningsmaterial reducerar tvärsnittsarean mer
än 30 %.
Karaktär
TRING Tätningsring
ANNAN Annan, beskrivs närmare under Kommentar
Mätvärde
Om tätningen är av annat material än tätningsring uttrycks
reduktionen av tvärsnittsarean i procent.
Observationskoder - Rörfel
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 58
FOG Fogförskjutning
Ett rörs spetsände är inte centrerat eller når inte helt eller
delvis in i nästa rörs muffände.
Gradering
1. Förskjutningen är mindre än halva godstjockleken (avser
tvärförskjutning).
2. Förskjutningen är mellan halva och hela godstjockleken
(avser tvärförskjutning), ej synlig tätningsring men
avviker från läggningsanvisning.
3. Förskjutningen är mellan hela och 2 gånger
godstjockleken eller fogen delvis öppen, tätningsring
delvis synlig.
4. Förskjutningen är mer än 2 gånger godstjockleken eller
fogen helt öppen, tätningsring helt synlig.
Karaktär
LÄFÖR Längsförskjutning
TVÄRS Tvärförskjutning
RIKTN Riktningsavvikelse
Inspektionskrav
Vid tvärförskjutning och riktningsavvikelse ska klockreferens
anges.
Mätvärde
Om längd- eller tvärförskjutningen mäts ska mätvärdet
anges i mm. Om en riktningsavvikelse mäts ska detta anges
i grader.
Vägledning
För en tvärförskjutning eller riktningsavvikelse uppåt ska
klockreferensen anges som kl. 12 och nedåt som kl. 6.
Så länge hela godstjockleken inte är synlig, dvs. för grad 1
och 2, får godstjockleken antas vara 1/10 av nominell
innerdiameter.
Moderna rör tillåter en spalt mellan spetsända och
muffbotten vilken varierar med fabrikat. Även viss
avvinkling kan medges. Detta innebär att mindre
längsförskjutningar och riktningsavvikelser inte behöver
innebära en felaktighet. Det är viktigt att klara ut med
beställaren hur dessa ska rapporteras.
Om fogen är defekt ska det i stället rapporteras som felaktig
övergång, om en bit är borta från fogen ska det rapporteras
som rörbrott.
Observationskoder - Rörfel
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 59
FÖV Felaktig övergång
En övergång vid ändring av material, dimension eller
tvärsnitt har utförts utan användande, eller med felaktigt
användande, av en prefabricerad övergång.
Gradering
1. En felaktig övergång förändrar tvärsnittsarean mindre
än 5 %.
2. En felaktig övergång, där rören ligger tätt på varandra i
vattengången, förändrar tvärsnittsarean mellan 5 – 15
%.
3. En felaktig övergång, där rören inte ligger tätt på
varandra i vattengången, förändrar tvärsnittsarean
mellan 5 – 15 %.
4. - En felaktig övergång förändrar tvärsnittsarean mer än
15 %.
- Det är en öppning mellan delarna
Inspektionskrav
Vid förändring av centrumlinjerna mellan de två rören ska
klockreferens anges. Vid dimensionsförändring ska den
sammanhängande vattengångslinjen inte förändras. Vid
förändring av vattengångslinjen mellan de två rören ska
klockreferens anges.
Mätvärde
Om förändringen av tvärsnittsarean mäts ska den anges
som procent.
Vägledning
Förändring av centrumlinjerna åt höger ska anges som kl. 3
och åt vänster som kl. 9.
Alla förändringar av material, dimension eller tvärsnitt ska
även beskrivas med lämplig konstruktionskod.
Om det uppstått ett veck på ett flexibelt foder vid en
övergång, ska felet i stället rapporteras som produktionsfel.
Observationskoder - Driftfel
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 60
6.3 Driftfel
ROT Rötter
Rötter har trängt in i ledningen via anslutningar, skador
eller fogar.
Gradering
1. Reduktionen av tvärsnittsarean är mindre än 5 %.
2. Reduktionen av tvärsnittsarean är mellan 5-15 %.
3. Reduktionen av tvärsnittsarean är mellan 15-30 %.
4. Reduktionen av tvärsnittsarean är mer än 30 %.
Karaktär
TUNNA Tunna rottrådar
GROVA Grova rottrådar
PAKET Rotpaket
Mätvärde
Om mätning utförs ska mätvärdet anges som procentuell
reduktion av tvärsnittsarean.
Vägledning
Rötter döljer ofta andra observationer.
Observationskoder - Driftfel
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 61
UTF Utfällning/Påväxt Material är fastsatt på rörväggen beroende på exempelvis
utfällning av salter, fettpåbyggnad eller biologisk påväxt.
Gradering
1. Reduktionen av tvärsnittsarean är mindre än 5 %.
2. Reduktionen av tvärsnittsarean är mellan 5-15 %.
3. Reduktionen av tvärsnittsarean är mellan 15-30 %.
4. Reduktionen av tvärsnittsarean är mer än 30 %.
Karaktär
UTFÄL Utfällning (från inträngande grundvatten, t.ex. järn, kalk)
FETT Fett
PÅVÄXT Avloppshud (biologisk påväxt på rörväggen)
ANNAN Annan, beskrivs närmare under Kommentar
Mätvärde
Om omfattningen mäts ska mätvärdet anges som
procentuell reduktion av tvärsnittsarean.
Vägledning
Utfällningar kan dölja andra observationer.
Observationskoder - Driftfel
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 62
SED Sediment Sedimenterat material i ledningen.
Gradering
1. Sedimentlagrets tjocklek är mindre än 5 % av rörets
vertikala diameter.
2. Sedimentlagrets tjocklek är mellan 5 – 15 % av rörets
vertikala diameter.
3. Sedimentlagrets tjocklek är mellan 15 – 30 % av rörets
vertikala diameter.
4. Sedimentlagrets tjocklek är mer än 30 % av rörets
vertikala diameter.
Karaktär
FINT Finmaterial (t.ex. sand, silt)
GROVT Grovt (t.ex. stenflis, grus)
HÅRT Hårt eller packat material (t.ex. betong)
SANIT Sanitärt avfall (papper, dambindor etc.)
ANNAN Anna, beskrivs närmare under Kommentar
Mätvärde
Om sedimentlagret mäts ska mätvärdet anges som
procentuell reduktion av rörets vertikala diameter.
Vägledning
Sediment kan dölja andra observationer.
Observationskoder - Driftfel
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 63
FRF Främmande föremål Främmande föremål, såsom sten, trästock, rörbit eller dylikt
finns i ledningen.
Gradering
1. Reduktionen av tvärsnittsarean är mindre än 5 %.
2. Reduktionen av tvärsnittsarean är mellan 5-15 %.
3. Reduktionen av tvärsnittsarean är mellan 15-30 %.
4. Reduktionen av tvärsnittsarean är mer än 30 %.
Karaktär
GENOM Genomträngande ur rörväggen
INBYG Inbyggt i konstruktionen
INSER Instickande från en servis
BYGGD Rör eller kablar byggda genom ledningen
FAFOG Fastsatt i fog
ANNAN Annan, beskrivs närmare under Kommentar
Mätvärde
Om felets omfattning mäts ska mätvärdet anges som
procentuell reduktion av tvärsnittsarean.
Vägledning
Denna felkod ska endast användas om det inte finns en mer
passande felkod.
Om det går att se vad föremålet består av ska detta anges
under Kommentar.
Observationskoder - Driftfel
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 64
INL Inläckning Inläckning genom rörfog eller sprickor.
Gradering
1. Fuktig.
2. Droppande.
3. Rinnande.
4. Sprutande.
Inspektionskrav
Klockreferens för inläckaget ska anges.
Vägledning
Om orsaken till inläckaget kan beskrivas eller om material
från omgivande fyllning spolas in i ledningen ska detta
anges under Kommentar.
Observationskoder - Övriga koder
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 65
6.4 Övriga koder
KAM Inspektion avbruten Inspektionen har avbrutits på grund av att kameran ej kom vidare.
Karaktär
HINDE Hinder
HÖGVA Hög vattennivå
FELUT Fel på utrustning
ANNAN Annan, beskrivs närmare under Kommentar
Vägledning
Om orsaken beror på ett hinder ska även en passande felkod anges för hindret.
FAS Flöde i anslutande servis Ett vattenflöde som inte kan relateras till vanligt hushållsspillvatten strömmar ut från en servis.
Mätvärde
Om mätning sker ska flödet anges som procentuell andel av servisens vertikala dimension avrundat till närmsta 10-tal.
Vägledning
Om orsaken till vattenflödet kan beskrivas ska detta anges under Kommentar.
När denna kod används ska även konstruktionskoden för ”Anslutande ledning” anges.
INS Ingen sikt Observationen har inte kunnat göras pga. ingen sikt.
Karaktär
UNDER Kameran under vatten
ÅNGA Ånga
SMUTS Smuts på linsen
ANNAN Annan, beskrivs närmare under Kommentar
Vägledning
Sträckan som inte kunnat inspekteras till följd av ingen sikt ska rapporteras med koderna för utbredd observation.
Observationskoder - Konstruktion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 66
6.5 Konstruktion
AS Anslutande ledning En ledning, vanligen servisledning, är ansluten till den inspekterade ledningen.
Karaktär
PGREN Prefabricerat grenrör
SABOR Sadelanslutning, borrad
SAHUG Sadelanslutning, inhuggen
BORRA Borrad (utan speciell fogningsdel)
INHUG Inhuggen (utan speciell fogningsdel)
BOREN Uppborrad i renoverad ledning
ANREN Renoverad anslutning, exempelvis s.k. hattprofil
ANNAN Annan, beskrivs närmare under Kommentar
Inspektionskrav
Den anslutande ledningens läge ska anges med klockreferens för den anslutande ledningens centrumlinje.
Mätvärde
Om mätning sker ska den anslutande ledningens dimension anges i mm.
Vägledning
Om en annan typ av ledning än servis ansluter ska karaktären ”Annan” anges.
PP Proppad anslutning En anslutning är proppad.
Inspektionskrav
Den proppade ledningens läge ska anges med klockreferens för den proppade ledningens centrumlinje.
Vägledning
När denna kod används ska även koden för ”Anslutande ledning” användas.
RP Punktreparation En kortare sektion av ledningen har blivit reparerad.
Karaktär
UTBYT Utbytt rör
LOREN Lokalrenovering
INCEM Cementinjektering
INANN Injektering med annat material
LAGAT Lagat hål
ANNAN Annan, beskrivs närmare under Kommentar
Inspektionskrav
Klockreferens ska anges. Start och stopp sak anges med hjälp av kodningen för utbredd observation.
Vägledning
Med punktreparation avses reparation upp till en rörlängd eller att slutet på reparationen är synlig vid
reparationens början. Ange under Kommentar vilken typ av reparation som utförts.
Observationskoder - Konstruktion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 67
Om slutet på reparation inte är synlig och det sker en ändring till annat rörmaterial ska man istället ange koden
för materialförändring.
BR Böjd ledningsdragning Rördragningen böjer av och böjningen är korrekt utförd med användande av böjd rördel eller att böjningen
beror på styrd borrning.
Karaktär
BÖJD Böjd rördel
STYRD Böjningen utförd med styrd borrning
VINKEL Vinkling i skarv
Inspektionskrav
Klockreferens ska anges.
Mätvärde
Om böjningen mäts ska mätvärdet anges i grader.
TF Tvärsnittsförändring Ledningens tvärsnittsform förändras.
Karaktär
Formen på det nya tvärsnittet är:
CIRK Cirkulär
REKT Rektangulär
ÄGG Äggformad
ANNAN Annan, beskrivs närmare under Kommentar
Vägledning
Om tvärsnittsförändringen inte är korrekt utför ska även feltypen ”Felaktig övergång” användas.
MF Materialförändring Ledningens material ändras.
Karaktär
Ledningens nya material är:
BTG Betong
GJUTJ Gjutjärn
LERA Lera
PLAST Plast
TEGEL Tegelsten
FLEXI Flexibelt foder
ANNAN Annan, beskrivs närmare under Kommentar
Vägledning
Om det inte går att avgöra det kommande rörmaterialets karaktär ska materialförändringen karaktäriseras med
koden ”Annan” och under Kommentar ange ”Rörmaterialet går inte att bestämma”.
Om materialförändringen inte är korrekt utförd ska även feltypen ”Felaktig övergång” användas.
Observationskoder - Konstruktion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 68
DF Dimensionsförändring Ledningens dimension ändras.
Mätvärde
Om mätning sker ska den nya dimensionen anges i mm.
Vägledning
Om dimensionsförändringen inte är korrekt utförd och/eller påverkar den sammanhängande vattengångslinjen
ska även feltypen ”Felaktig övergång” användas.
ST Stalp Ledningen ansluter till en brunn på en högre nivå än vattengången i brunnen.
Karaktär
FRITT Fritt fall ned i brunnen
UTNED Utvändigt nedförningsrör
INNED Invändigt nedförningsrör
RAMP Ramp
ANNAN Annan, beskrivs närmare under Kommentar
Referenslista
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 69
7 Referenslista Arbetsmiljöverket, www.arbetsmiljova.se
DANVA 2015, Fotomanualen. TV-inspektion af afløbsledninger. Vejledning nr 57.
LTH/Malmö VA-verk 1995, Funktionsklassbedömning. Nytt sätt att värdera profilmätning av
avloppsledningar. (se www.svensktvatten.se)
Norden Innovation Centre 2005, Nordic Sewer System Inspection Manual – Part 1: pipelines
Norsk Vann 2018, Rørinspeksjon av hovedledninger for vann og avløp, rapport nr 234
Norsk Vann 2018, Dataflyt – Klassifisering av avløpsledninger, rapport nr 235
STVF, Sveriges TV-inspektions Företag, www.stvf.se
Svensk Standard 2012, Investigation and assessment of drain and sewer systems outside buildings –
Part 1: General Requirements, SS-EN 13508-1:2012, engelsk text
Svensk Standard 2011, Investigation and assessment of drain and sewer systems outside buildings –
Part 2: Visual inspection coding system, SS-EN 13508-2+A1:2011, engelsk text
Svenskt Vatten 2004, Nordic Sewer System Inspection Manual, Part I: Pipelines. Svenskt Vatten,
NORVAR, VVY, DANVA, begränsad upplaga, Projektrapport, engelsk text.
Svenskt Vatten 2005, Publikation nr 91 - Anvisningar för provning i fält av allmänna avloppsledningar
för självfall, "Fätprovningsanvisningarna". Kontroll av täthet, deformation, brunnsnivå och
riktningsavvikelse.
Svenskt Vatten, 2006, Publikation nr 93 -TV-inspektion av avloppsledningar i mark
Svenskt Vatten 2006, Översättningsnyckel mellan inspektionskoder enligt Svenskt Vatten P93 och SS-
EN 13 508-2 — underlag till National Annex till SS-EN 13 508-2
Svenskt Vatten 2007, Svenskt Vatten P93 nya viktfaktorer (se www.svensktvatten.se)
Svenskt Vatten 2011, Publikation P103 - Inspektion av avloppsbrunnar
Svenskt Vatten 2011, "TV3-format" Filformat för överföring av data vid TV-inspektion och
profilmätning av avloppsledningar, version 3.1
Svenskt Vatten 202x, "TV4-format" Filformat för överföring av data vid TV-inspektion och
profilmätning av avloppsledningar samt inspektion av brunnar Version 4.0
Svenskt Vatten 202x, Publikation P113 – Effektivt underhåll av VA-system
Svenskt Vatten Utveckling 1994, Kortbedömning av TV-inspekterade avloppsledningar, SVU-rapport
1994-12
Svenskt Vatten Utveckling 2004, Anvisningar och riktlinjer för mätmetoder vid
riktningsavvikelsemätning i självfallsledningar, SVU-rapport 2004-8
Svenskt Vatten Utveckling 2011, Utvärdering av kortbetygsystem för TV-inspekterade
avloppsledningar – förstudie, SVU-rapport 2011-01
BILAGOR
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 70
8 Bilaga 1 Inspektionslexikon
Engelska Svenska Danska Finska Norska
Attached deposits
Utfällning Udfældning Saostuma Utfelling / belegg
Break/Collapse Rörbrott/kollaps Brud/sammanstyrtning Putkirikko/sortuma Rørbrudd / kollaps
Brickwork Murverk av tegel Murværk af tegl Tiilistä muurattu Teglstein
Change in dimension
Dimensionsändring Dimensionsændring Halkaisijan muutos Dimensjonsendring
Change in material
Materialändring Materialeændring Materiaalin muutos Materialendring
Change in shape of cross-section
Tvärsnittsändring Tværsnitsændring Muodon muutos Tverrsnittsendring
Circumferential location
Klockreferens Urreferance Sijainti putken kehällä Urviser-referanse
Complex Utbredd Sammensat Vaihteleva Kompleks
Connection Anslutning Tilslutning Liitos Tilkopling av stikkledning
Connection closed
Proppad anslutning Afproppet tilslutning Liitos, suljettu Plugget tilkopling
Continuous observations
Utbredd observation Kontinuert observation Latkuva, havainto Strekningsobservasjon
Curvature of sewer
Böjd ledningsdragning
Kurvet ledningsføring Putki kaartaa Bøy på røret (utenom rør-skjøt)
Defect codes Felkoder Fejlkode/observationskode Vikakoodit Feilkoder
Defective connection
Felaktig anslutning Defekt tilslutning Viallinen liitos Tilkoplingsfeil
Defective transitional component
Felaktig övergång Defekt overgangsprofil Viallinen muutososa Defekt overgang
Defective reopening of connection
Felaktig återöppning Defekt stikåbning
Viallinen liitoksen avaus (Saneeratussa viemänissä)
Feil på gjenåpnet tilkobling (renovering)
Defective transitional profile in connection
Defekt övergångsprofil i anslutning (hattprofil)
Defekt overgangsprofil (hattprofil)
Viallinen liitoskappale (hattuprofili)
Feil på hattprofil (renovering)
Deformation Deformation Deformation Muodonmuutos Deformasjon
Displaced joint, angular
Riktningsavvikelse Vinkeldrejning i samling Kulmapoikkeama Vinkelendring
Displaced joint, longitudinal
Längsförskjutning Åben samling Avoin sauma Lengdeforskjøvet skjøt
Displaced joint, radial
Tvärförskjutning Forskudt samling Poikkisiirtymä Tverrforskjøvet skjøt
Drop Stalp Nedføring Pudotuskalvo Fallkum
Employing authority
Beställare Myndighed Tilaaja Bestiller
Fissure Spricka Revne Halkeama Sprekk
Flow in incoming Pipe
Flöde i anslutande ledning
Vand i tilslutning Virtausta liittyvästä putkesta
Vannføring i tilkoplet rør
Fouling Biofilm (på rörvägg) Kloakhud / biofilm Kasvusto Biofilm
Grading system Gradering Klassedeling Vakavuusasteet Graderinger
Header information
Administrativa data Administrative data Perustiedot Administrative data
BILAGOR
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 71
Engelska Svenska Danska Finska Norska
Infiltration Inläckning Infiltration Vuoto Infiltrasjon
Inspection abandoned
Inspektion avbruten Afbrudt inspektion Tutkimus keskeytyi Avbrutt inspeksjon
Inventory codes Konstruktionskoder Konstruktionsdetaljer Muut havainnot Konstruksjonskoder
Invert Vattengång Bundløb Vesijuoksu Bunn innvendig rør / kumrenne
Intruding connection
Inträngande rör Indragende tilslutning Sisääntyöntyvä liitos Innstukket rør
Intruding sealing material
Inträngande tätning Indragende samlingsmateriale
Sisääntyöntyvä tiiviste Synlig pakning / pakningsmateriale
Lateral Servis Stik Tonttiviemäri Stikkledning
Lining Infodring (Renoverad) Foring Sujutusmateriaali (saneerattu)
Innvendig rørføring
Longitudinal location
Längdmätning Længdemåling/afstand Sijainti pituussuunnassa (etäisyys)
Posisjonsbestemmelse i lengderetning
Loss of vision Ingen sikt Intet billede/tab af udsyn Ei näkyvyyttä Ingen sikt
Manufacturing defect
Produktionsfel Produktionsfejl Valmistus/asennusvirhe Produksjonsfeil
Measuring unit Mätenhet Måleenhed Mittayksikkö Måleenhet
Measured value Mätvärde Målt værdi Mitattu arvo Måleverdi
Masonry Murverk Murværk Muurattu Murverk
Operation Drift Drift Toimivuus I drift
Other obstacles Främmande föremål Andre forhindringer Vieras esine/este Annen hindring
Pipeline length identification
Lednings-ID Ledningsidentifikation Putken tunnus Lednings-ID
Pipe unit length Rörlängd Rørlængde Putkielementin pituus Rørlengde
Point repair Punktreparation Punktreparation Paikallinen korjaus Punktreparasjon
Precipitation Nederbörd Nedbør Sade Nedbør
Prefabricated bend
Böjd rördel Præfabrikeret bøjning Putki kaartaa Bøy på roret
Roots Rötter Rødder Juuret Røtter
Settled deposits Sedimentation Aflejringer Liettymä Sedimenter
Surface damage Ytskada Korrosion/overfladeskade Pintavaurio Overflateskade
Transitional component
Övergångskomponent Overgangsstykke Muutososa Overgangsdel
Water level Vattennivå Vand(niveau) Veden pinta Fyllingsgrad
BILAGOR
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 72
9 Bilaga 2 Checklista för beställare Följande punkter är tänkta som stöd vid planering av inspektion, beställning, genomförande och
hantering av resultat.
1. Behov: Vilket är syftet med inspektionen? Akut eller förebyggande underhåll, för att se förnyelsebehov, inför
projektering eller efter anläggning av nya ledningar?
Normal, kondition
Normal, funktion
Slutbesiktning
Garantibesiktning
Begränsad inspektion
Annan – vilken? …………………………………………………………..
2. Planering: Se även tabell 3-1 för stöd avseende för- och tilläggsarbeten.
Vilka ledningar ska inspekteras, vilka brunnar ingår?
Ska serviserna inspekteras?
till förbindelsepunkt
även privat del
Vilka förarbeten behövs?
flödesåtgärder
högtrycksspolning
övrig rensning, t.ex. rotskärning …………………………….
Vilka tilläggsarbeten behövs?
Inmätning av brunnar
Inmätning av brunnsnivåer
Spårning av ledningar
Brunnsinspektion
Servisinspektion
Profilmätning
Deformationsmätning
Är det något specifikt med området, t.ex. risk för förorenade sediment?
BILAGOR
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 73
Förberedelser, kolla gärna i fält:
Finns brunnen
Är den öppningsbar
Hur är det med trafikintensitet, går det att inspektera när som helst
Kan parkeringsplatser (parkerade bilar) försvåra inspektion
Markslag och fastighetsägare – kan det vara problem med åtkomst
Pumpstationer som pumpar stora flöden
Stora flöden
Finns annan utrustning placerad inom området, exempelvis flödesmätare och råttfällor
Underlag:
Export-fil från databas i TV4-format
Kart-underlag med punkt-id på samtliga brunnar
Om servisinspektion – även punkt-id för serviser
Om profilmätning – vattengångar på ledningarna med angiven kvalitetsnivå
Hur hantera okända och dolda brunnar
Sträckor där eventuella problem är noterade, som underlag för inspektör
Om grundfaktakontroll inte önskas behövs:
Hur ska dokumentationen se ut
Beställning:
Beställningen bör innehålla följande uppgifter:
• Projektnamn, ev. projektnummer
• Kontaktperson från beställare, med kontaktuppgifter
• Önskat slutdatum
• Önskad prioritet:
o Brådskande (med kommentar om orsak)
o Normal
o Kan fördröjas
o Annan (med kommentar)
• Syfte med inspektion, gärna med bakgrund:
o Normal (funktion)
o Normal (kondition)
o Slutbesiktning
o Garantibesiktning
o Begränsad inspektion
o Annan (vilken anges)
• Inspektionens omfattning:
o Spillvatten
o Dagvatten
o Kombinerad
• Meter ledning som ska inspekteras
• Totalt antal sträckor som ska inspekteras (om inte TV4-format lämnas är det bra med någon
form av ledningsförteckning)
BILAGOR
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 74
• Renspolning innan inspektion:
o Ja
o Nej
o Annan, med kommentar
• Andra förarbeten, med förklaring av vad som avses:
o Flödesåtgärder
o Övrig rensning
• Servisledningarna ska inspekteras:
o Ja alla
o Ja vissa (se karta)
o Nej
o Annan, med kommentar
• Profilmätning:
o Ja
o Nej
o Annan, med kommentar
• Deformationsmätning:
o Ja
o Nej
o Annan, med kommentar
• Andra tilläggsarbeten:
o Inmätning av brunnar
o Inmätning av brunnsnivå
o Spårning
o Brunnsinspektion
Till beställningen bifogas:
Underlag enligt avsnitt 2 ovan.
3. Genomförande: Startmöte med inspektör?
Redovisningsmöte?
4. Redovisning/Analys Dokumentation från inspektör i originalformat (utan komprimering)
Kontrollera att inläsning till VA-databas fungerar
Hantering av skillnader i grundfakta
Hantering av skillnader i brunnar, serviser avseende läge, nivåer
Utvärdera
Recommended