View
3
Download
0
Category
Preview:
Citation preview
Kandidatuppsats
Millennarism
En studie kring millennarismens utveckling och
dess innebörd inom Jehovas vittnen
Författare: Salome Larsson
Examinator: Roland Hallgren
Handledare: Torsten Löfstedt
Termin: VT16
Ämne: Religionsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Kurskod: 2RKÄ2E
391 82 Kalmar / 351 95 Växjö
Tel 0772-28 80 00
kv@lnu.se
Lnu.se/kv
Abstract
Title: Millennialism – A study of the development of millennialism and its meaning for
Jehovah´s Witnesses.
Language: Swedish
Author: Salome Larsson
The purpose of this essay is to provide material that can explain the development and division
of millennialism and in what way it has influenced Jehovah´s Witnesses and their millennial
belief. The essay also brings up whether or not this area of Christianity is something that
should be part of the religious studies in school.
The material used is previous research done focused on millennialism and Jehovah´s
Witnesses, which then has been analyzed and read to give a better understanding of the two
fields.
The results show that millennialism has developed alongside society and various historical
events, such as the rise of the Roman empire, and several religious seminal figures have
affected how Christians think about millennialism. It has led to three different ways of
viewing millennialism, with the difference being the thought of when Jesus will return in the
order of events that will take place in the end time.
The results also show that millennialism has a great impact on Jehovah´s Witnesses and
their choice of lifestyle. They spend a lot of time preparing both themselves and others for the
apocalypse, which they believe to be coming in the near future.
Nyckelord: Millennarism, Jehovas vittnen, Apokalyps, Tusenårsriket
3
Innehållsförteckning
1 Inledning _________________________________________________ 5
1.1 Syfte och frågeställning _______________________________________________ 6
1.2 Metod och material ___________________________________________________ 6
1.3 Tidigare forskning ___________________________________________________ 7
2 Teori/Bakgrund ____________________________________________ 9
2.1 Apokalyptisk religion _________________________________________________ 9
2.2 Normativ organisation _______________________________________________ 10
3 Resultat/Analys ___________________________________________ 11
3.1 Millennarismens ursprung ____________________________________________ 11
3.1.1 Judendomen utvecklas ______________________________________________ 11
3.1.2 Jesus från Nasaret __________________________________________________ 13
3.1.3 Otåliga kristna _____________________________________________________ 14
3.2 Millennarismens utveckling ___________________________________________ 15
3.2.1 Problem med Romarriket ____________________________________________ 15
3.2.2 Amillennarismens uppkomst _________________________________________ 15
3.2.3 Millennarismens uppehåll ____________________________________________ 16
3.2.4 Reformationen _____________________________________________________ 17
3.2.5 Postmillennarism ___________________________________________________ 17
3.3 Jehovas vittnen _____________________________________________________ 18
3.3.1 Bakgrunden till Jehovas vittnen _______________________________________ 19
3.3.2 Millenial Dawn Bible Students ________________________________________ 19
3.3.3 144 000 regenter vid Guds sida________________________________________ 20
3.3.4 Får och getter _____________________________________________________ 22
3.3.5 Slut på profetior? ___________________________________________________ 22
3.3.6 I väntan på slutet ___________________________________________________ 23
4
3.3.7 Vad lär Bibeln? ____________________________________________________ 24
3.4 Millennarism och Jehovas vittnen i skolan ________________________________ 25
3.4.1 Religionskunskap 1 _________________________________________________ 25
3.4.2 Existentiella frågor _________________________________________________ 26
3.4.3 Källkritik _________________________________________________________ 27
4 Diskussion _______________________________________________ 27
4.1 Resultatdiskussion __________________________________________________ 27
4.1.1 Millennarismens utveckling och splittring _______________________________ 28
4.1.2 Jehovas vittnen ____________________________________________________ 29
4.1.3 Religionskunskap __________________________________________________ 30
4.2 Vidare forskning ____________________________________________________ 30
Referenser ___________________________________________________ 31
5
1 Inledning
”Och han grep draken, ormen från urtiden som är Djävulen och Satan, och band honom för tusen år och kastade ner honom i avgrunden och låste och förseglade ingången för att han inte skulle förföra folken förrän de tusen åren hade gått. Sedan skall han släppas lös för en
kort tid.”1
Ovanstående citat är taget ur Bibeln och handlar om tusenårsriket, ett begrepp som används
inom kristendomen. Verserna ligger till grund för det som inom den kristna eskatologin fått
namnet millennarism.2 Grundtankarna inom millennarism är att Guds rike kommer ta form på
jorden och detta ska vara under tusen år. Under dessa tusen år så kommer det inte finnas
någon ondska eftersom Satan är inlåst och Guds rike styrs av Kristus och martyrer som blivit
uppväckta från döden.3
Millennarism har varit, och är än idag, mycket inflytelserikt i många kristnas liv. Det har
varit anledningen till både förföljelse och mord i samband med att människor varit villiga att
gå till sina yttersta gränser för att nå Guds rike.4 Idag kan man se kristna grupper som
spenderar sina liv i jakt på att få ta del av detta rike. Ett exempel på en sådan grupp är Jehovas
vittnen, en kristen inriktning som speciellt ägnat sig åt uträkningar kring när tusenårsriket
kommer ta sin början och vilka som kommer regera detta rike tillsammans med Jesus.5
Anledningen till att jag valt millennarism och Jehovas vittnen som ämnen för min
kandidatuppsats i religionsvetenskap, är för att jag har uppmärksammat vilken negativ
inställning det finns bland allmänheten gentemot Jehovas vittnen och deras missionsarbete.
Jag ville därför komma underfund med vad som ligger till grund för deras missionsarbete och
varför det är så viktigt för dem att sprida deras religiösa budskap. Detta gör jag i hopp om att
kunna föra vidare denna information och sprida en större förståelse för Jehovas vittnen och
deras sätt att arbeta.
1 Bibel 2000. Uppenbarelseboken 20:2–3. 2 Moltmann, Jürgen. Den Gud som kommer. 1997, s.168. 3 Court, John M. Approaching the Apocalypse. 2008, s 2. 4 Moltmann, Jürgen. Den Gud som kommer. 1997, s.164. 5 Elliott, Joel. Jehovah’s Witnesses. Encyclopedia of Millennialism and Millennial Movements. 2000, s. 203–
205.
6
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med den här studien är att analysera tidigare forskning i ämnet för att ge en djupare
förståelse för hur Jehovas vittnen har utvecklat sin tro kring millennarism och därmed också
hur deras liv kan utformas av deras tro. Det är också mitt syfte att, utifrån tidigare forskning
om millennarismens idéhistoriska bakgrund, belysa hur den ideologiska splittringen inom
millennarismens har uppstått. Detta kan förhoppningsvis bidra till en klarare bild av varför
människors trosuppfattningar kring ämnet skiljer sig åt idag.
Utöver detta så är det också mitt syfte att väcka intresse för hur detta ämne kan användas i
religionskunskapens undervisning på gymnasiet.
De frågeställningar som står till grund för denna uppsats är följande:
• Vad säger tidigare forskning om vilka historiska händelser som bidragit till
millennarismens utveckling och splittring?
• Hur kan man förstå Jehovas vittnen och deras tro kring millennarism utifrån
millennarismens idéhistoriska bakgrund?
1.2 Metod och material
Det jag har valt att göra är att utföra en kvalitativ undersökning. Då mitt syfte är att tolka och
analysera sociala sammanhang och motiv utifrån olika texter, är det mest passande sättet att
göra detta genom att gå in på djupet i det material som valts ut. Meningen är att få en så
fullständig förståelse som möjligt och en helhetsbild av området som undersöks. Beskrivning
och förståelse är utmärkande drag för en kvalitativ metod och därmed är detta den mest
angelägna metod att använda sig av.6
Själva undersökningen är en forskningsöversikt, en metod vars syfte är att samla in
forskning kring ett eller ett par specifika ämnen, i det här fallet millennarism och Jehovas
vittnen, för att sedan sammanfatta och kartlägga den forskning som finns. Fördelen med
denna metod är att den gör forskningen mer lättillgänglig och ger en bättre överblick över ett
område.7 Den information som forskningsinsamling ger använder jag i den här uppsatsen
sedan för att försöka förklara de ställningstaganden som Jehovas vittnen tar i dagens samhälle.
6 Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn. Forskningsmetodik. 1997, s. 76–78.
7 Backman, Jarl. Rapporter och uppsatser. 2016, s. 74.
7
När det kommer till arbetssättet så görs det på ett induktivt sätt. Undersökningen utgår inte
från en hypotes som ska verifieras eller falsifieras,8 utan från frågeställningar där svaren nås
genom insamling av tidigare forskning.
Gällande forskningsmetoden så skulle den kunna kompletteras med till exempel intervjuer,
vilket skulle kunna tillföra ett än mer ingående perspektiv av hur Jehovas vittnen ställer sig i
frågan om millennarism. Anledningen till att detta inte gjordes var för att min forskning har
en mer generaliserande karaktär, vilket innebär att ett få antal individers ställningstagande inte
varit speciellt intressant för helheten av forskningen.
Det material jag då valt att använda mig av är till största del sekundära källor, med andra
ord källor som i sin tur hanterar primärkällorna.9 Det är forskning som gjorts kring både
millennarism och Jehovas vittnen av flera olika forskare. Eftersom min uppsats handlar om
hur millennarism, som i sitt ursprung baserats på Bibeln, har även den källan använts. Jag har
inte gjort en egen analys av bibeltexterna, då det inte var mitt syfte med forskningen, utan
fokuserade på hur andra forskare menar att de bibliska texterna uppfattats av människor.
1.3 Tidigare forskning
Det finns ett ganska utbrett material av forskning gjord kring apokalyptiska tankar inom
kristendomen. Millennarism är en del av detta. Jürgen Moltmann, som är tysk teolog, har till
exempel skrivit i sin bok Den Gud som kommer om den kristna eskatologin och om hur detta
ämne förhåller sig till både den enskilde människan och universum i stort. Han menar att
eskatologin handlar om något optimistiskt. Det må tala om apokalypser där jorden går under i
tider av förskräckelse, men att det till skillnad från vad eskatologin sägs handla om, ”de
yttersta tingen”, inte handlar om hur alltid tar slut, utan hur något bättre börjar.10
John M. Court, lektor i teologi och religionsvetenskap, är en annan man som forskat kring
kristna apokalyptiska tankar och har skrivit boken Approaching the Apocalypse. Han har
inriktat sig på just millennarism och skriver om ämnets historiska bakgrund i samband med
samhälleliga förändringar och hur dessa påverkat millennarismens utveckling. Court
8 Birkler, Jacob. Vetenskapsteori. 2008, s. 69–72.
9 Tosh, John. Historisk teori och metod. 2011, s. 104.
10 Moltmann, Jürgen. Den Gud som kommer. 1997, s. 13-14.
8
diskuterar även de tolkningssvårigheter som finns kring millennarism, så som tidsuppfattning
och texttolkning. Förutom att gå in på viktiga händelser i historien som påverkat människors
syn på millennarism, tar han även upp viktiga personer som varit betydelsefulla för områdets
utveckling och spridning.11
Det finns alltså ganska omfattande forskning kring millennarism, dess historia och på vilka
olika sätt den tar sig plats i samhället. I Encyclopedia of Millennialism and Millennial
Movements skriver Richard A. Landes, professor i historia, om just detta.12 Hans bok är ett
uppslagsverk av begrepp, religiösa rörelser och koncept som hör millennarismen till. Som
encyklopedi innebär det dock att forskningen ger mer av en överblick av ämnet istället för en
djupgående diskussion kring delar av området.
Det finns en del forskning kring Jehovas vittnen. De två ämnen som är mest framträdande
inom forskningen kring Jehovas vittnen är rörelsens inställning till blodtransfusion och hur
det är att ta sig ur rörelsen. Utöver dessa finns det även mer övergripande forskning som
behandlar Jehovas vittnen både ur historiska och nutida perspektiv. Ett par exempel på sådan
forskning är Apocalypse Delayed: The Story of Jehovah’s Witnesses av M. James Penton och
Jehovah’s Witnesses: Portrait of a Contemporary Religious Movement av Andrew Holden.
Den förstnämnda boken tar upp mycket av historien och utvecklingen bakom Jehovas vittnen,
men även områden så som deras relation till omvärlden och deras olika doktriner. Holdens
bok ger en mer nutida inblick i Jehovas vittnen och deras syn på världen.
Den forskning som jag använt mig av är dels gjord av Richard A. Landes som jag nämnt
ovan, men jag har också utgått från en bok av David Reed och en artikel av David L. Weddle.
Reed är en före detta medlem i Jehovas vittnen, men som nu ägnar sig åt att författa böcker
som behandlar den religiösa rörelsen och deras tro. I boken Answering Jehovah’s Witnesses
tar han upp nästan 80 olika ämnen som på något vis kopplas till Jehovas vittnen. Bland dessa
tar Reed till exempel upp deras tro kring himlen, döden, uppväckelse, frälsning och Guds
kungarike.13 Weddle behandlar i sin artikel A New ”Generation” of Jehovah’s Witnesses:
Revised Interpretation, Ritual, and Identity till stor del den omtolkning som pågått de senaste
11 Court, John M. Approaching the Apocalypse. 2008.
12 Landes, Richard A. (red). Encyclopedia of Millennialism and Millennial Movements. 2000.
13 Reed, David A. Answering Jehovah´s Witnesses. 1996.
9
årtiondena gällande profetian gjord av Jehovas vittnens grundare Charles Taze Russell, om att
åtminstone några av de medlemmar som levde år 1914 ska vara vid liv när det tusenåriga riket
på jorden tar vid.14
Området millennarism är inte outforskat när det gäller Jehovas vittnen, men stora delar av
forskningen är gjord på 1960 och 1970-talet. Att forskningen ökade just de årtiondena är
mycket möjligen en följd av utgivningen av New World Translation of the Holy Scriptures,
Jehovas vittnens egen översättning av Bibeln som kom ut år 1961.15 Eftersom den forskning
som gjordes då, nu är omkring ett halvt sekel gammal, kan det vara av intresse att uppdatera
forskningen. Det är också därför jag valt att göra en forskningsöversikt, som syftar på att
skapa en översikt kring vad som redan skrivit om området.
Att berätta om deras tro kan hjälpa till att ge förståelse kring den praktik som de utför. För
att gå på djupet finner jag det även nödvändigt att närma mig den historia som finns kring
millennarism, som legat till grund för Jehovas vittnen.
2 Teori/Bakgrund
2.1 Apokalyptisk religion
Apokalyptik handlar om hur religioner tänker sig och berättar om världen undergång. Dessa
berättelser grundar sig till största del på gudomliga uppenbarelser och profetior.16 Ordet
apokalyps kommer från grekiskans apokalypsis och betyder ungefär ”avslöjande” eller
”uppenbarelse”.17
Att en religion är apokalyptisk innebär att den har vissa trosläror kring verklighetens natur
och att de som tillhör religionen därefter handlar utifrån dessa trosläror. Det finns en ganska
stor variation av apokalyptiska grupper, men det finns ändå innehåll som är beständiga i alla
dessa variationer.
14 Weddle, David L. A New ”Generation” of Jehovah’s Witnesses. 2000.
15 Penton, M. James. Apocalypse Delayed. 2015, s. 249.
16 Nationalencyklopedin. Apokalyptik. 2016.
17 Nationalencyklopedin. Apokalyps. 2016.
10
För det första så tror apokalyptiska grupper att verkligheten inte bara är här och nu, utan att
den sträcker sig längre än det vi ser. De tror att det finns en värld, varifrån något övernaturligt
direkt kan ingripa i denna världen.18
För det andra tror sig den apokalyptiska gruppen vara speciellt utvald av Gud, för att ha en
betydande roll i hur världen styrs. Gruppen ser sig själv ha en särskild status som skiljer dem
från resten av befolkningen. I och med detta så förekommer apokalyptisk religion sällan hos
enskilda människor, utan det är något som behöver det sociala stödet som man bara kan få i
en samling av människor.19
För det tredje är människorna som tillhör en apokalyptisk religion i en ständig kamp mellan
sin egen identitet och den roll som de känner sig ha i världsalltet.20
2.2 Normativ organisation
Inom det religionssociologiska området så finns en typologi över organisationer, utvecklad av
Amitai Etzioni, som förklarar det förhållande som finns mellan en organisation och dess
medlemmar. Etzioni menar att religiösa organisationer antingen är präglade av (eller är en
blandning av) tvång, utilitarism eller normativt engagemang. Medlemmar i en
tvångsorganisation befinner sig under, som namnet antyder, någon form av tvång att
medverka. Det är högst ovanligt att en religiös organisation utövar tvång mot sina
medlemmar, men det förekommer i extrema fall. I en utilitaristisk organisation är
medlemmarna motiverade av egenintresse, vanligtvis ekonomiskt egenintresse. Detta är desto
vanligaste bland religiösa organisationer, där det till exempel finns anställda.21 En normativ
organisation har medlemmar som är engagerade på grund av att organisationens syfte är
meningsfullt för dem.22 I dagens samhälle är en religiös organisation oftast en blandning
mellan utilitaristisk och normativ. Jehovas vittnen som organisation är dock endast normativ.
Det intressanta med detta är hur ledningen utövar sin makt för att behålla sina medlemmar,
utan tvång eller lön som motivation. Normativa organisationer är normalt relativt svaga,23
18 Wilson, Robert R. The Biblical Roots of Apocalyptic. 2002, s. 58.
19 Ibid.
20 Ibid.
21 Furseth, Inger & Repstad, Pål. Religionssociologi. 2005, s. 193-194.
22 Ibid, s. 193.
23 Ibid, s. 194.
11
men Jehovas vittnen har en till synes lojal och trogen medlemsgrupp som tillsammans utgör
en stadig organisation. Medlemmarna är dessutom engagerade och utför bland annat många
timmars missionsarbete, vilket belyses djupare i kapitlet 3.3 Jehovas vittnen. Detta skulle
kunna förklaras, enligt Etzionis typologi, genom att organisationen tar en mer sekteristisk
riktning. Det betyder att lojalitet får en större betydelse, men att organisationen riskerar att
verka mindre attraktiv från omgivningens synvinkel.24
3 Resultat/Analys
3.1 Millennarismens ursprung
Att försöka identifiera vad som låg till grund för det som nu kallas för millennarism är ingen
lätt uppgift. För det första finns det inte mycket annat än de bibliska texterna att utgå ifrån,
och inte ens där är de millennaristiska tankarna särskilt framträdande. För det andra har både
kristendomen och judendomen genom tiderna inte lagt märkbart fokus på den apokalyptiska
delen av religionen. Det är inte en lätt uppgift, men flera forskare har ändå försökt att reda ut
hur de tidigare kristna närmade sig de apokalyptiska och millennaristiska frågorna.25
3.1.1 Judendomen utvecklas
Just de millennaristiska tankarna, som handlar om Guds rike på jorden, uppstod inte förrän i
samband med Nya Testamentet och i synnerhet Uppenbarelseboken. Det var nämligen där
som det först nämndes ett himmelrike som skulle infinna sig på jorden. Tidigare hade kyrkans
ledare bara talat om ett kungadöme som inte var av denna världen.26 De kristna
millennaristiska tankarna har dock sitt ursprung i Gamla Testamentet och i de judiska
skrifterna, mycket baserat på Daniels bok och Jesaja. Det var den judiska messianismen som
senare utvecklades till millennarism. Messianism i det här fallet handlar om hoppet om
Messias, den som ska upphäva den distans som finns mellan Gud och människa. Det handlar
även om tron på ett kommande herradöme och Guds seger över fienderna i den yttersta
24 Furseth, Inger & Repstad, Pål. Religionssociologi. 2005, s. 194.
25 Wilson, Robert R. The Biblical Roots of Apocalyptic. 2002, s. 56–57.
26 Landes, Richard A. (red). Millennialism in the Western World. Encyclopedia of Millennialism and Millennial
Movements. 2000, s. 259.
12
tiden.27 Det finns alltså tydliga likheter mellan den kristna tron på tusenårsriket och den
judiska väntan på Messias, med den enkla förklaringen att den ena utvecklats från den andra.
Men eftersom det skett en utveckling så ser man även många skillnader. Förutom platsen för
det kommande kungadömet, så fanns det en annan sak som tydligt skilde sig mellan de
judiska idéerna kring hur tidens slut skulle se ut, och de kristnas. Det var nämligen de kristna
som menade att detta nya rike som väntade skulle vara i just tusen år.28 Detta blev just
grunden till namnet millennarism, som bygger på ordet millennium, årtusende.29 Det rike som
judendomen talat om var inte tidsbestämd, något som Johannes av Patmos, författaren till
Uppenbarelseboken, dock menade att det kommer vara.30
En tredje skillnad som uppstod var vilka man tänkte sig skulle tillhöra detta kommande
kungadöme. Judarna ansåg att det var det israelitiska folket. De kristna var betydligt mer
avgränsande och menade att endast de som var kristna och trodde på Jesus kunde bli del av
Guds rike. Att vara lojal mot Kristus skulle ge belöning, något som det judiska folket alltså
inte förtjänade enligt de kristna.31
De kristna verkade se på tusenårsriket som någonting hoppfullt, något som kunde ses som
en gåva till de som förtjänar det. Det handlar ju trots allt om att bli uppväckt från de döda, att
få vara del av en plats utan ondska och att få vara i Kristi närhet. Teologen Jürgen Moltmann
talar bland annat om hur Paulus uppmuntrade sina församlingar i flera av sina brev att härda
ut, för att de senare skulle få härska tillsammans med Jesus. Paulus skrev också om att flera
händelser som skulle ske i samband med den sista tiden. Dessa handlade om både människors
och Kristus uppväckelse, ett rike tillhörande Gud, och förintelsen av döden. Alla dessa tankar
är tydligt millennaristiska, trots att Paulus inte nämner ett tusenårigt rike.32
Det är alltså inte bara nya idéer som uppstod bland de kristna. Det Paulus skrev om, och
många andra kristna, hade med största sannolikhet kommit från judendomen. Det var till
exempel redan i den judiska traditionen inte ovanligt med profetior kring gudomliga domar
27 Moltmann, Jürgen. Den Gud som kommer. 1997, s. 165.
28 Schwartz, Hillel. Millenarianism. Encyclopedia of Religion. 2005, s. 6028.
29 Weber, Timothy P. Millennialism. 2008, s. 365.
30 Schwartz, Hillel. Millenarianism. Encyclopedia of Religion. 2005, s. 6028.
31 Court, John M. Approaching the Apocalypse. 2008, s. 26–27.
32 Moltmann, Jürgen. Den Gud som kommer. 1997, s. 168.
13
och frälsningshandlingar, vilket är princip samma sak som vad den kristna millennarismen
handlar om.33
3.1.2 Jesus från Nasaret
Eftersom tankarna kring tusenårsriket trädde fram i samband med kristendomen, så är det
kanske inte så konstigt att man frågar sig vilken roll Jesus spelade i millennarismens ursprung.
Även om millennarismen till största del är baserad på Uppenbarelseboken, så är det inte
endast den boken man använder sig av för att samla information om tusenårsriket. Andra
böcker i Nya Testamentet talar nämligen om hur Jesus lärde ut om bland annat Guds rike, när
han verkade på jorden. De flesta av dem som hörde honom tala, tolkade detta rike som Israel.
Det berodde främst på att det var det som tidigare texter i Bibeln, som Daniels bok och
Psaltaren, hade talat om. Jesus talade även ofta om hur Gud skulle komma i all sin makt och
att människorna skulle vara redo, att de skulle leva sina liv efter denna vetskap.34 Detta kan
mycket väl vara anledningen till att de kristna väntade sig ett kungadöme på jorden inom en
snar framtid. Detta behandlas utförligare under nästa rubrik.
Människorna må ha tolkat riket Jesus talade om som Israel, men i Johannesevangeliet 18:36
står det att Jesus tydligt sa att hans rike inte tillhör den här världen.35 Det sammanhang som
versen utspelar sig i är när Jesus står inför Pontius Pilatus i förhör, eftersom han blivit
anklagad för att sagt sig vara judarnas konung. Frågan är ju då om det rike Jesus talade om är
samma rike som omtalas i Uppenbarelseboken. Det rike som skulle föregå domedagen och det
himmelska riket. Det är egentligen ingenting som säger att Jesus talade om ett rike som skulle
vara under tusen år, eller som skulle styras av honom själv tillsammans med martyrer. Det
Jesus faktiskt sa var bara att hans rike inte var av denna värld.
Jesus hade ändå en påverkan på de millennaristiska tankarna som kom att uppstå. En viktig
del av tusenårsriket är nämligen Jesu återkomst och detta är något som det står om i Nya
Testamentet. I Apostlagärningarna 1:10–11, till exempel, står det att två män i vita kläder talar
till lärjungarna som just bevittnat Jesu upptagande till himlen. Männen säger att Jesus ska
komma tillbaka på samma sätt som han farit. Det står även i Matteusevangeliet 24:30 att Jesus
ska ”komma på himlens moln med makt och stor härlighet”. De bibliska texterna är diffusa
33 Wilson, Robert R. The Biblical Roots of Apocalyptic. 2002, s. 65.
34 Attridge, Harold W. The Messiah and the Millennium. 2002, s. 99.
35 Court, John M. Approaching the Apocalypse. 2008, s. 26.
14
kring när Krist återkomst kommer ske, vilket är något som Jesus i Matteusevangeliet 24:42
bara förstärker, då han säger till två kvinnor att hålla sig vakna, ”ty ni vet inte vilken dag er
herre kommer”. Utifrån vad som går att hitta i historiska dokument, så som Bibeln, så verkar
det inte som att Jesus bidrog speciellt mycket i utvecklingen av de millennaristiska tankarna
som framförs i Uppenbarelseboken, dock hade han definitivt en påverkan på vad man tänkte
kring hans återkomst. Att det är så oklart om tidpunkten då han ska återvända har kommit att
visa sig i de olika tolkningarna som uppstått på senare tid kring när man tror att Kristus
kommer komma tillbaka i samband med tusenårsriket och domedagen. Detta behandlas
djupare senare i uppsatsen, men det är ett exempel på hur Jesus själv påverkat de
millennaristiska tankarna.
3.1.3 Otåliga kristna
När de millennaristiska tankarna först uppstod inom kristendomen, uppstod också ett antal
konflikter kring något som var ytterst oklart. Det handlade nämligen om den tidpunkt man
trodde att tusenårsriket och Jesu återkomst skulle ta vid. Många övergav faktiskt den kristna
tron och återvände till judendomen, just för att de blev besvikna på att Jesu återkomst inte
skedde inom den snara framtid som de förväntat sig. För att hantera detta bortfall och den
besvikelse som sköljde över många kristna, så började man tala om att tidens slut kommer att
komma. Dock var detta inte ske än, inte ens snart. Inte förrän Guds ord spridits till jordens
alla hörn kommer Jesu återkomst ske, menade de.36
Ett annat sätt som teologer använde sig av för att låta folket veta att Guds rike inte skulle
komma så fort som de hoppats på, var att göra matematiska uträkningar. Uträkningarna
användes för att bestämma ett årtal då Guds rike skulle komma. De var baserade på bland
annat Första Mosebokens första kapitel och Psalm 90. Dessa bibeltexterna handlar om hur
lång tid det står att det tog för Gud att skapa jorden, och hur 1000 år är som en dag i Guds
ögon. Uträkningarna visade på att tusenårsriket inte skulle infinna sig förrän om flera
århundranden. Allt för att lugna människor som tog alldeles för hårt på de rykten som gick
runt om att slutet var nära.37
36 Landes, Richard A. (red). Millennialism in the Western World. Encyclopedia of Millennialism and Millennial
Movements. 2000, s. 259.
37 Ibid.
15
3.2 Millennarismens utveckling
Under följande rubriker har jag valt ut ett antal händelser och personer i historien som bidragit
till millennarismens utvecklande. Det finns naturligtvis många fler än dessa, men för att hålla
längden hanterlig så har jag endast skrivit om dem som varit mest aktuella för denna uppsats
och dess syfte.
3.2.1 Problem med Romarriket
När kristendomen växte fram så var de kristna ledarna mycket måna om att försöka hålla sams
med de romerska auktoriteterna. När det börjades tala om att de kristna gick och väntade på
att det skulle bildas ett kungadöme på jorden, där Jesus tillsammans med sina följare skulle
styra, så försökte de kristna ledarna tysta ner det hela. De var rädda att romarna skulle
uppfatta det som att de kristna planerade att ta över deras rike. Därför betonade de att det inte
alls handlade om ett Guds rike på jorden, utan att det var ett kungadöme som inte tillhör
denna värld. Den kristna traditionen blev därmed delad när det kom till de millennaristiska
tankarna. Många framträdande författare höll fast vid den millennarism som det talas om i
Uppenbarelseboken, alltså den där Guds rike ska ta plats på jorden. Samtidigt försökte stor del
av kyrkan få Uppenbarelseboken utelämnad ur den bibliska kanon helt och hållet. Men trots
kyrkans försök att mer eller mindre få bort de millennaristiska tankarna ur den kristna
teologin, så fortsatte människorna att hålla fast vid de tolkningar som gjorts av dessa texter.38
3.2.2 Amillennarismens uppkomst
Denna syn som de kristna hade på millennarism under de första århundranden, bland annat att
Jesu återkomst skulle bli startskottet för det tusenåriga riket, kallas för premillennarism. Det
innebär att de trodde på att den tid de levde i skulle ta slut på ett otroligt abrupt och hemskt
sätt, genom krig, naturkatastrofer och uppståndelsen av Antikrist. Denna tro är bokstavstolkad
från Uppenbarelsebokens tjugonde kapitel. Denna text talar om hur Jesus uppstår och därefter
regerar på jorden i tusen år tillsammans med kristna martyrer.39
38 Landes, Richard A. (red). Millennialism in the Western World. Encyclopedia of Millennialism and Millennial
Movements. 2000, s. 259.
39 Weber, Timothy P. Millennialism. 2008, s. 367.
16
Premillennarism var aldrig accepterat av kyrkan och de apokalyptiska tankarna om världens
undergång avtog så småningom, i samband med att kristendomen blev den officiella
religionen i Romarriket.40 Istället förespråkades den syn på millennarism som nu kallas för
amillennarism. Det innebär att de avsade sig tron på att det skulle bildas ett himmelrike på
jorden överhuvudtaget och att detta skulle ha varat i tusen år. De menade att det ingenstans i
Bibeln, förutom i Uppenbarelseboken 20, stod någonting om en period mellan uppväckelsen
av de döda och Domedagen. Amillennaristerna menade att de profetior som fanns i Gamla
Testamentet om ett kommande rike blev sanna när Jesus föddes och när han blev upptagen till
himlen för att bli krönt.41
3.2.3 Millennarismens uppehåll
Augustinus av Hippo, en biskop från det område som nu är Algeriet, levde på 400-talet och
var en stark förespråkare för amillennarism. Han var en oerhört inflytelserik man inom den
romersk-katolska kyrkan och han lärde ut om två himmelska riken som fanns i varje människa
och i varje samhälle. Han menade att det inte skulle komma en tid då jorden blev en plats för
ett himmelskt rike, så som de kristna tidigare trott, utan att detta rike fanns i var och en tills
tidens slut. Att vänta på ett gudomligt rike på jorden blev i princip förbjudet av Augustinus,
som sa att man istället skulle vänta på tidens slut. Eftersom denne biskop hade det inflytande
som han hade, så betydde detta att millennarismen så gott som försvann ur den kristna läran
fram till 1200-talet.42
De kommande århundranden var präglade av starka apokalyptiska tankar. Många trodde att
den sista tiden var inne när hundraårskriget och digerdöden bröt ut i Europa. Detta
gav millennarismen ett oerhört lyft och satte det återigen på kartan bland de kristna. De
började aktivt diskuterade ämnet igen och gjorde diverse uträkningar kring hur lång tid som
var kvar innan slutet.43
40 Whalen, Robert K. Postmillennialism. Encyclopedia of Millennialism and Millennial Movements. 2000, s. 326.
41 Weber, Timothy P. Millennialism. 2008, s. 368.
42 Landes, Richard A. (red). Millennialism in the Western World. Encyclopedia of Millennialism and Millennial
Movements. 2000, s. 260.
43 Ibid, s. 262.
17
3.2.4 Reformationen
Martin Luther hade, liksom Augustinus, tankar kring millennarism som idag skulle
kategoriseras som amillennaristiska. Han skiljde sig dock ganska kraftigt från Augustinus då
han i sin lära undervisade mycket om apokalyptiska tankar. Luther ska ha dragit sitt motstånd
mot den katolska kyrkan så långt att han utnämnde påven till att vara Antikrist.44 Han
frånsade sig alla försök till datering av när slutet skulle komma, men menade på att det inte
fanns något som talade för att det inte skulle ske inom en snar framtid. Detta ledde till flera
blodiga händelser där människor hade för avsikt att göra sig redo för himmelriket, genom att
rensa bort de gudlösa.45
Dessa händelser gjorde att de allra flesta protestanter hyste avsky mot de millennaristiska
tankarna. Jean Calvin, den person som vid sidan av Luther var den mest betydande
reformatorn, höll även han en låg profil när det kom till både Uppenbarelsebokens profetior
och millennarism. De få gånger han faktiskt tog sig an området, så skrev han om det på ett
sådant sätt att han lätt senare skulle kunna frånsäga sig eventuella ställningstagande. Likadant
gjorde den reformerta kyrkan när de senare lämnade ut sin egen troslära. De förnekade inte
tron på Jesu återkomst eller den sista domen, men de ville inte kännas vid något himmelskt
rike på jorden, regerat av Jesus efter hans återkomst.46
3.2.5 Postmillennarism
Från att ha varit utpräglat negativa till millennarism, så uppstod den inriktning inom området
som nu ses som den mest optimistiska, nämligen postmillennarism. Detta blev det mest
populära synsättet kring millennarism bland protestanterna under sent 1700-tal och dryga
seklet framåt. Det som skiljer postmillennarism från premillennarism är att man tolkat
händelsernas skeende i en annan ordning. Istället för att det tusenåriga riket skulle inledas av
Jesu återkomst så menade man nu att Jesus inte skulle återvända förrän det jordiska riket
kommit till sitt slut.47 Anledningen till att postmillennarismen sågs som mer optimistisk, är
för dess syn på världen. Man trodde på predikandets kraft, att ondskan skulle kunna reduceras
44 Landes, Richard A. (red). Millennialism in the Western World. Encyclopedia of Millennialism and Millennial
Movements. 2000, s. 263.
45 Weber, Timothy P. Millennialism. 2008, s. 373.
46 Ibid, s. 374.
47 Whalen, Robert K. Postmillennialism. Encyclopedia of Millennialism and Millennial Movements. 2000, s. 326.
18
genom att lära ut mer om den kristna läran, att ett himmelliknande rike på jorden gick att nå
genom detta.48 Detta skiljer sig alltså från den premillennaristiska tanken om att det är Jesus
som strider mot Satan och låser in honom, vilket i sin tur avlägsnar ondskans krafter från
jorden. Postmillennarism talar inte heller om en bestämd tidslängd som detta rike ska existera
under. De menar att de tusen år som det talas om i Uppenbarelseboken 20:3 bara är en
symbolisk tid.49
I och med att postmillennarismens anhängare såg en sådan kraft i att sprida Guds ord, så
bidrog detta till ett uppsving för missionerandet. För att nå detta himmelska rike så gjorde de
allt för att sprida kristendomen. Detta syntes extra väl i den amerikanska kulturen, där det på
1800-talet byggdes stora mängder kyrkor, kristna skolor och förlag som kunde trycka deras
skrifter. De, liksom så många innan dem, såg denna stora spridning av kristendomen som ett
tecken på att himmelriket var nära. Skillnaden från tidigare människor som påstått att de såg
himmelriket som nära var alltså att de såg det goda vinna, istället för det onda.50
3.3 Jehovas vittnen
Jehovas vittnen är en religiös grupp med över sex miljoner aktiva medlemmar, som ser sig
själva som att vara de enda sanna kristna. De anser sig ha återgått till de ursprungliga kristna
praktikerna och lärorna. Namnet ”Jehovas vittnen” används för att det är vad de menar är den
mest precisa översättningen av Guds personliga namn som finns i de hebreiska skrifterna, och
att de är Guds vittnen som sprider hans lära. De är kända för sitt ihärdiga missionerande
genom att gå från dörr till dörr och dela ut litteratur, och tala om Guds ord. De är också starkt
kopplade till kristna apokalyptiska tankar och deras många försök till att förutspå när jordens
undergång kommer att ske.51
Vad gäller deras ställning till millennarism så har de en tydlig tillhörighet till
premillennarism. De menar att Kristus kommer återvända i samband med apokalypsen för att
sedan inrätta det himmelska riket på jorden, som kommer vara under tusen år, varpå
domedagen kommer ta plats.52
48 Weber, Timothy P. Millennialism. 2008, s. 367-368.
49 Ibid, s. 368.
50 Weber, Timothy P. Millennialism. 2008, s. 376.
51 Weddle, David L. Jehovah’s Witnesses. Encyclopedia of Religion. 2005, s. 4820.
52 Ibid, s. 4820.
19
3.3.1 Bakgrunden till Jehovas vittnen
1800-talet blev ett stort uppsving för millennarismen, i synnerhet i Nordamerika.
Protestantiska inriktningar så som baptisterna och adventisterna lade stor vikt på Jesu
återkomst och vad som skulle följa den. Speciellt adventisterna menade att jordens undergång
skulle ske inom en ytterst snar framtid. En av de människorna som förespråkade detta var
William Miller (1782–1849). Under 1830-talet började han predika om de uträkningar han
hade gjort, som visade på att Jesu återkomst skulle ske år 1843. Många tog del av hans skrifter
och lyssnade på hans predikningar. Det skapades snart en rörelse i USA som anordnade flera
konferenser för att stödja den här uträkningen.53
När väl året 1843 hade gått och Jesus inte hade återvänt, så spred sig besvikelsen. Men det
bidrog även till att de besvikna adventisterna sökte sig till varandra för att få stöd. Fler och
fler kristna lämnade sina tidigare församlingar för att bilda nya. Besvikelsen 1843 bidrog
också till ett flertal justeringar i Millers uträkning. Flera förslag uppkom, så som att det
egentligen var i oktober 1844 som Jesus skulle återvända. Men efter ännu ett nederlag så
började kaos uppstå i rörelsen. Många återvände till sina tidigare församlingar, vilket gjorde
att många av de grupper som skapats nu löstes upp. En av de få grupper som dock fortfarande
höll sig starka, var en liten grupp ledd av Jonas Wendell. Denna grupp vågade sig på att
fastställa ännu ett nytt år för Jesu återkomst, nämligen 1874. Det var dock inte alla i gruppen
som var eniga om detta. Charles Taze Russell (1852–1916) stod upp mot Wendell och
menade på att de uppfattat hela Jesu återkomst fel. Russell sa inte emot valet av år, vad han
dock menade var att året inte innebar Jesu fysiska återkomst utan att det var då Jesu
närvarande tog vid. När 1874 var förbi och ännu ingen Jesus sågs till, så var det många som
accepterade Russell och hans omdefiniering av Jesu återkomst.54
3.3.2 Millenial Dawn Bible Students
Från det att Russell och hans nya anhängare gav ut en tidskrift 1879 sågs de nu som en egen
rörelse som kallade sig för Millenial Dawn Bible Students. Under åren som följde gav
rörelsen ut flera serier av böcker där de förklarade och delgav Russells grundläggande
ideologi. Det handlade bland annat om hur Russell menade att man kunde dela in historien i
53 Lewis, James R. The Encyclopedia of Cults, Sects, and New Religion. 1998, s. 306.
54 Ibid, s. 307.
20
ett antal perioder. Den period de varit i sedan Jesu tid på jorden kallade han den evangeliska
tiden. Denna tid tog slut 1874, i samband med att Jesu närvarande kommit till dem. Vad som
nu låg framför dem var en fyrtioårig period som han kallade millenniets gryning. Dessa år,
fram till 1914, skulle vara inledningen till det himmelska riket på jorden. Denna tid skulle
innebära bland annat judarnas återvändande till Palestina och de icke-judiska ländernas
störtande. Året 1914, menade Russell, skulle då innebära förhärligandet av helgonen, att Gud
helt och fullt skulle styra på jorden och att mänskligheten skulle bli den perfektion som den en
gång varit.55 Det var alltså inte Jesu återkomst som Russell förutspådde, utan att året markerar
början på slutet.56
De som lyssnade till Russells ord var hoppfulla, speciellt när Första Världskriget bröt ut.
Detta förstärkte nämligen deras tankar om att jordens slut var nära och att Gud nu började
ingripa i mänskligheten.57
I och med att Russell inte talade om 1914 som året då Jesus skulle återvända i kött och blod,
så uppstod inte heller någon besvikelse när året kom och detta inte hände. Därför fortsätter
1914 att vara ett otroligt viktigt år för Jehovas vittnen, som det året då Jesus tog plats som
kung i Guds himmelska rike.58
3.3.3 144 000 regenter vid Guds sida
En annan del av Russells lära som blev en central del av rörelsen var det antal av Guds tjänare
som skulle vara de utnämnda regenterna över Guds kommande rike på jorden. Dessa regenter
skulle tillsammans med Kristus regera från himlen över riket på jorden. Denna grupp,
beräknad att bestå av 144 000 människor, kallas för ”the Little Flock” (=den lilla hjorden).59
De verser i Bibeln som Russell utgått ifrån var Luk. 12:32 där det står om hur Jesus berättar
för sina lärjungar att de inte behöver oroa sig, för Gud har redan bestämt sig för att ge dem
55 Lewis, James R. Jehovah’s Witnesses, Millerism, and the Adventist Tradition. The Encyclopedia of Cults,
Sects, and New Religion. 1998, s. 307.
56 Elliott, Joel. Jehovah’s Witnesses. Encyclopedia of Millennialism and Millennial Movements. 2000, s. 206
57 Lewis, James R. Jehovah’s Witnesses, Millerism, and the Adventist Tradition. The Encyclopedia of Cults,
Sects, and New Religion. 1998, s. 307.
58 Elliott, Joel. Jehovah’s Witnesses. Encyclopedia of Millennialism and Millennial Movements. 2000, s. 206.
59 Lewis, James R. Jehovah’s Witnesses, Millerism, and the Adventist Tradition. The Encyclopedia of Cults,
Sects, and New Religion. 1998, s. 308.
21
riket. Den specifika siffran tog Russell rakt ur Upp. 7:2–4, som i och för sig handlar om en
helt annan situation, men som talar om hur dessa 144 000 blir märkta med sigill på deras
pannor innan fyra änglar förgör jorden.60
Efter Russells bortgång år 1916, så blev Joseph Franklin Rutherford (1869–1942) den nya
ledaren för rörelsen. Rörelsen växte sig större under de kommande årtiondena och vid 1931
tog de sig namnet Jehovas vittnen.61 I och med den stora ökningen av medlemmar så kände
sig Rutherford tvungen att ta sig an denna specifika siffra som begränsade antalet människor
från att kunna komma till himlen. Medlemsantalet skulle snart överstiga denna siffra och för
att inte gå miste om eventuella blivande medlemmar, så stod nu valet mellan att revidera
siffran, tolka den som symbolisk, eller att lära ut om en annan grupp som människorna skulle
kunna bli del av, vid sidan av the Little Flock. Rutherford valde det sistnämnde. Genom att
göra en tolkning av versen i Upp. 7:9, där det står om en oräknelig skara som stod inför
tronen, så kunde Rutherford fastslå att det utöver the Little Flock, kommer vara en stor grupp
som utgör befolkningen i det himmelska riket på jorden. De kommer alltså inte vara lika högt
ställda som de som kommer regera riket, men de skulle ändå vara del av det. Denna
befolkning kallade han för ”the Great Crowd” (=den stora folkmassan).62
Av alla de miljoner människor som idag säger sig tillhöra Jehovas vittnen, så är det färre än
nio tusen av dem som bekänner sig som del av the Little Flock. Till största delen är dessa
personer sådana som gick med i rörelsen innan Rutherfords omtolkning 1935. Det är till och
med så att organisationen lär nya medlemmar att mycket av det de läser i Nya Testamentet
inte berör dem. Saker så som pånyttfödelse genom dop, att bli del av Kristi kropp och att dela
evigheten i Kristus himmelska kungarike, är sådant som blivit inaktuellt på grund av att
kvoten för the Little Flock är nådd. Till och med nattvarden har slutats fira av de nya
medlemmarna. Vad Rutherford gjorde och sa 1935 har alltså förändrat stora delar av den
synen på förhållandet som fanns mellan Gud och människa inom Jehovas vittnen.63
60 Reed, David A. Answering Jehovah´s Witnesses. 1996, s. 151.
61 Weddle, David L. Jehovah’s Witnesses. Encyclopedia of Religion. 2005, s. 4821.
62 Reed, David A. Answering Jehovah´s Witnesses. 1996, s. 127-128.
63 Ibid, s. 128-129.
22
3.3.4 Får och getter
Tanken om att året 1914 markerade början på slutet lever kvar bland Jehovas vittnen. Alla
naturkatastrofer och krig sedan dess har setts som uppfyllelser av profetian och bevisar att
jorden går mot sitt slut. Under denna sista tid ska en urgallring ske, där Jesus separerar de
lojala ”fåren” från de upproriska ”getterna”. Fåren är alltså de som sedan kommer få leva i det
himmelska riket på jorden, medan getterna inte kommer bli uppväckta från de döda och
därmed upphör att existera. De människor som dock aldrig fick ta del av evangeliet kommer
bli del av the Great Crowd i det himmelska riket på jorden, där de får en andra chans. När det
tusenåriga riket är över kommer Satan att bli frisläppt och testa allas lojalitet. De som faller
för Satans lockelser kommer utplånas, medan de som förblir trogna mot Gud blir belönade
med ett evigt liv.64
I Jehovas vittnens egen tidskrift The Watchtower, skrevs det 1947 bland annat att om man
vill ha sitt namn skrivet i Livets Bok, så måste man arbeta för det. Senare, 1972, skrev de
också att hårt arbete belönas med evigt liv.65 Kopplat till tanken på får och getter, så är alltså
sättet att bli indelat i kategorin ”får” genom att arbeta. Det arbete som Jehovas vittnen då gör
är till allra största del mission. Genom att jobba hårt och sprida deras lära till så många som
möjligt, visar de alltså på att de är lojala och värdiga ett evigt liv med Gud.66
3.3.5 Slut på profetior?
Som nämnt tidigare så har Jehovas vittnen genomgått flertalet profetior om Jesu återkomst
och jordens undergång, som visat sig vara felaktiga. Många har sett fram emot att äntligen få
ta del av det himmelska riket, för att sedan slås av besvikelse när det beräknade året eller
datumet passerat utan att profetian slagit in. För första gången i Jehovas vittnens historia, så
har de idag inte något speciellt år utsatt för när tidens slut är inne. Istället tar de avstamp från
de ”tecken” som visar på att tidens slut är nära. De håller fortfarande fast vid att 1914 var
början på slutet, och ganska länge tänkte de sig att jordens undergång skulle ske inom en
generations tid från det året.67 Russell hade nämligen innan sin död 1916 talat om att tidens
slut skulle komma innan alla ur den generation som levde då, hade dött. Rutherford höll kvar
64 Weddle, David L. Jehovah’s Witnesses. Encyclopedia of Religion. 2005, s. 4822.
65 Reed, David A. Answering Jehovah´s Witnesses. 1996, s. 208.
66 Ibid, s. 209.
67 Elliott, Joel. Jehovah’s Witnesses. Encyclopedia of Millennialism and Millennial Movements. 2000, s. 206.
23
vid den profetian och gjorde 1919 ett uttalande om att miljoner människor som levde då aldrig
skulle dö.68 Men ju färre kvarlevande ur den generation det blev, desto viktigare blev det att
göra en omtolkning av vad Russell hade sagt. År 1995 skrevs det i The Watchtower att en
”generation” inte behöver definieras av år och dagar, utan att Jesus använda ordet för att
beskriva människor i en specifik historisk period som har en viss karaktär. Det förklarades i
tidskriften att de ord som Jesus använt i evangelierna för att beskriva ”denna generationen”
var sådana förknippade med synd. Jehovas vittnen började efter detta tolka ”generationen”
som en symbol för närvarandet av de som inte är troende. På det här viset så kommer ”denna
generationen” att fortsätta existera, trots att alla de som levde 1914 gått bort.69 Än en gång har
en omtolkning förhindrat besvikelsen av en ouppfylld profetia.
När Jehovas vittnen inte längre hade generationen från 1914 att förlita sig på som tecken för
när himmelriket på jorden skulle komma, så vände de sig istället till de apokalyptiska tecknen
för att veta när tiden nalkas sitt slut.70 När man talar om de apokalyptiska tecknen brukar man
först och främst nämna naturkatastrofer och krig, men det finns många fler än så. Ett av de
mer specifika tecknen är till exempel hur de tolv israelitiska stammarna, som det talas om i
Gamla Testamentet, ska återvänta och återförenas i landet Israel, varifrån de blev förvisade
århundranden före Jesu födelse.71
Också kopplat till Israel är tecknen som det talas om både i Gamla och Nya Testamentet, i
synnerhet Daniels bok och evangelierna. Tecknen ska vara förstörelsen av templet i Jerusalem
och en ledare i väst som tror sig vara större än vilken gud som helst. I Uppenbarelseboken
talas denna ledare om som ”Odjuret” vars symboliska nummer kommer vara 666.72
3.3.6 I väntan på slutet
Eftersom Jehovas vittnen lever med tron om att tiden snart kommer till sitt slut, så finns det
vissa saker som kanske skiljer deras sätt att leva från andra människors. Först och främst
handlar det om den plikt Jehovas vittnen känner inför att förbereda andra inför vad som
komma skall. Deras arbete genom att gå dörr till dörr och vittna om sin tro handlar inte bara
68 Weddle, David L. A New ”Generation” of Jehovah’s Witnesses. 2000, s. 351.
69 Ibid, s. 355.
70 Elliott, Joel. Jehovah’s Witnesses. Encyclopedia of Millennialism and Millennial Movements. 2000, s. 206.
71 Tabor, James D. End Signs. Encyclopedia of Millennialism and Millennial Movements. 2000, s. 137.
72 Ibid, s. 139.
24
om att visa sin egen lojalitet till Gud, men också om att de ser det som ett uppdrag gett till
dem direkt från Gud.73
Aktiva medlemmar, vilka är de enda egentligen som räknas som medlemmar inom Jehovas
vittnen, träffas flera gånger i veckan i Rikets sal för att studera Bibeln utifrån den litteratur
som finns i The Watchtower. De tränar också på hur man som bäst förmedlar Guds ord till
andra, vilket de som ovan sagt är en mycket stor del av deras arbete. De blir till och med
indelade i olika grupper utifrån hur många timmar i veckan som de spenderar åt just sådan
praktik. År 2002 dokumenterades det att alla Jehovas vittnen sammanslaget, det året,
spenderade över en miljard timmar åt detta sorts arbete.74
3.3.7 Vad lär Bibeln?
I samband med att Jehovas vittnen besöker människors hem så erbjuder de ofta broschyrer
och böcker som samfundet producerat. En av dessa böcker heter Vad lär Bibeln?75 och den
innehåller nästan 200 sidor av information om vad Jehovas vittnen tror på och varför de gör
det. Bland annat tar boken upp hur världen just nu styrs av Satan och att tiden snart är inne för
Jehova att ”utplåna den onda världen”.76 Detta följs sedan av försäkringar om att de som
tillber Gud kommer få evigt liv i den värld som följer denna.77 Denna typ av information
upptar stora delar av boken, under rubriker så som ”Vad är Guds kungarike?”, ”Lever vi i
”de sista dagarna”?” och ”Ett levnadssätt som behagar Gud”.78 Jehovas vittnens tro blir i
den här boken konkret och de är tydliga med hur de tolkat Bibelns olika texter. Det blir även
tydligt att millennarism är ett område som upptar mycket av deras tro.
Ett annat sätt Jehovas vittnen i Sverige förmedlar sin tro på är genom sin hemsida
www.jw.org/sv. Det är också ett sätt för dem att bemöta människor på som kan uppfattas
mindre påtryckande eller inkräktande än hembesök. På hemsidan kan man hitta många av
deras egna publikationer, däribland Vad lär Bibeln?. Det finns också en flik där de svarat på
73 Court, John M. Approaching the Apocalypse. 2008, s. 128.
74 Weddle, David L. Jehovah’s Witnesses. Encyclopedia of Religion. 2005, s. 4823.
75 Jehovas vittnen. Vad lär Bibeln? 2005.
76 Jehovas vittnen. Vad lär Bibeln? 2005, s. 32.
77 Ibid, s. 33.
78 Ibid, s. 76, 86, 115.
25
vanliga frågor som de får. Det är bland annat frågor om deras missionsarbete och varför de
knackar dörr, men också mer grundläggande frågor så som vad de tror på.79
3.4 Millennarism och Jehovas vittnen i skolan
Som blivande gymnasielärare i religionskunskap tycker jag det är intressant att undersöka hur
det som tagits upp i uppsatsen kan användas i undervisningen. Är det något som kan tas med
överhuvudtaget och i så fall varför?
Först och främst vill jag påpeka att vad den här uppsatsen tar upp är mycket specifikt
inriktat, vilket med största sannolikhet inte är något som man har tid att lägga fokus på,
eftersom det är så mycket man som lärare behöver och vill få med i undervisningen. Med det
sagt så tror jag ändå att ämnet uppsatsen behandlar kan vara av intresse att lära ut och kan
ligga till grund för givande diskussioner.
3.4.1 Religionskunskap 1
Kristendomen är en stor del av vad Skolverket bestämt ska finnas med i kursens centrala
innehåll, och eftersom man även ska behandla hur religionen ”…tar sig uttryck för individer
och grupper i samtiden”,80 så anser jag att man mycket väl kan använda sig av Jehovas vittnen
som ett exempel på en grupp vars religion spelar en tydlig roll i utformningen av deras
vardag. Där kommer man även in på tankarna kring millennarism, som del av den kristna
läran och vilken påverkan den kan ha på hur människor väljer att leva sina liv. Det sistnämnda
kan kopplas till kursplanen som säger att kursen ska behandla ”…gruppers identiteter och hur
de kan formas i förhållande till religion”.81 En sådan inflytelserik sak som tanken på att
jordens undergång inte är långt borta, kan forma människors identiteter och hur de väljer att
leva sina liv.
I religionskunskapens syfte nämns även att eleverna ”…ska ges möjlighet att reflektera över
och analysera människors värderingar och trosföreställningar och därigenom utveckla respekt
79 Jehovas vittnen. Vanliga frågor om Jehovas vittnen, (u.å.)
80 Skolverket. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. 2011, s. 138.
81 Ibid.
26
och förståelse för olika sätt att tänka och leva”.82 Eftersom Jehovas vittnen arbetar på ett
sådant synligt sätt som de gör, så är chansen stor att många av eleverna i alla fall har en liten
aning om vilka de är. Dock har jag av egna erfarenheter vetskapen om att det saknas en
förståelse kring varför Jehovas vittnen spenderar så mycket tid till att gå dörr till dörr för att
dela ut broschyrer. Genom att undervisa om vad Jehovas vittnen tror på så kan kunskapen och
förståelse för deras sätt att arbete öka. Tillsammans med ökad kunskap och förståelse kan man
också utveckla respekt.
3.4.2 Existentiella frågor
Malin Löfstedt, teologie doktor och lektor i religionsdidaktik, menar att elever i skolan vill ha
mer tid till diskussioner kring livet och existensen.83 Varför då inte använda de kristna
troslärorna kring världens undergång och livet efter döden, som underlag för sådana
diskussioner? Att låta elever diskutera med varandra kan ge dem större förståelse både för vad
de själva tror och tänker, men också för hur andra kan tänka kring ämnet. Större förståelse för
varandra kan leda till större respekt för varandra. Men det är viktigt att man som lärare
förhåller sig på ett bra sätt till den här sortens lektionsutformning. Frågor om liv och död kan
vara svåra att hantera. Dels är det viktigt att förklara att det är ett ämne utan klara, bestämda
svar, något som kan verka frustrerande för vissa elever. Dels är det ett statiskt ämne, som hela
tiden förändras och många väljer nuförtiden att plocka vissa tankar från en religion och några
andra från en annan religion.84 Det är också viktigt att man som lärare inte låter ämnet blir för
knutet till elevernas egna trosuppfattningar, eftersom det kan upplevas jobbigt och kan riskera
att de blir kränkta på grund av deras åsikter. För att undvika detta så kan man ta in
utomstående personer som kan dela med sig av sina tankar. Det kan ske genom allt från film
och skönlitteratur, till att bjuda in en person som är villig att dela med sig av sin egen tro och
sina egna tankar.85
82 Skolverket. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. 2011, s. 137.
83 Löfstedt, Malin. (red.). Religionsdidaktik. 2011, s. 59.
84 Ibid, s 57.
85 Ibid, s. 63.
27
3.4.3 Källkritik
Skolverket menar att ett annat av syftena med Religionskunskap 1 ska vara att eleverna får
kritiskt granska källor.86 Det kan till exempel innebära att eleverna får undersöka hur Jehovas
vittnen presenterar sin egen tro, i jämförelse med hur andra parter (så som kursböcker,
artiklar, eller medier) framställer deras tro. Detta skulle vara en bra idé eftersom det finns
lättillgängligt material som Jehovas vittnen själva producerat. Detta material skulle då kunna
jämföras med vad omvärlden sagt om dem i diverse forum.
Det kan också innebära att eleverna får använda källkritiska metoder för att undersöka till
vilken utsträckning den kristna religionen kan variera mellan olika samfund.87 Jehovas vittnen
skiljer sig från många andra kristna samfund, vilket skulle kunna vara grunden till en
diskussion kring var gränsen går för att det ska bildas en ny religion.
4 Diskussion
Avsikten med den här uppsatsen var att bidra med ett material som kan öka människors
förståelse för millennarism och dess betydelse för Jehovas vittnen. Detta gjordes genom att ge
en översikt av den idéhistoriska utvecklingen och därmed kunna tydliggöra den splittring som
finns inom området och varför dessa uppstått. Det har också varit min intention att koppla
detta material till utbildningens väsen, för att väcka ett intresse för hur detta ämne kan
användas i religionsundervisningen.
4.1 Resultatdiskussion
Under följande rubriker har jag försökt att sammanställa och förklara det som jag tagit upp i
resultatkapitlet. Trots att själva resultatet varit en genomgång av det material som i stora drag
egentligen redan besvarat mina frågeställningar, så har jag ändå valt att förtydliga dessa i detta
kapitel och diskutera de svar som jag fått.
86 Skolverket. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. 2011, s. 137.
87 Skolverket.se. Religionskunskap 1. Begrepp i ämnets syfte. (u.d.).
28
Vidare diskuterar jag även vilken vidare forskning inom området som jag anser skulle
kunna göras.
4.1.1 Millennarismens utveckling och splittring
En av frågeställningarna som jag hade var hur millennarismens utveckling sett ut och vilka
händelser som bidragit till dess splittring. Man kan tydligt se hur de samhälleliga
förändringarna har bidragit till att millennarismen förändrats, så som när kristendomen först
blev till. Judarna hade liknande tankar kring framtiden, att Gud skulle förgöra ondskan och
skapa ett herradöme. Dessa tankar anammade de kristna, men utvecklade dem vidare. Det var
i samband med att Nya Testamentet skrevs och spreds som tanken kring det tusenåriga riket
på jorden uppstod.
Något som präglat millennarismen under hela dess utveckling är människors vilja att
tidsbestämma när tusenårsriket kommer ta vid. Detta har varit en av de avgörande
anledningarna till att de kristna blivit oense. Redan under de första århundranden blev
kristendomen drabbad av att människor avsade sig sin tro, eftersom de blev så besvikna på att
Jesus aldrig återvände för att skapa detta himmelska rike på jorden som de blivit utlovade. Det
var därför kyrkan kände att det var nödvändigt att göra en uträkning för att tydligt kunna säga
när detta skulle ske. Detta var fördelaktigt för dem då det inte var förrän efter flera hundra år.
Då kan man fråga sig hur betrodd denna uträkning var av de som gjorde den, eller om dess
enda syfte var att lugna de otåliga kristna.
Det var också under det romerska styret som kyrkans första försök till att tysta ner de kristnas
millennaristiska hopp ägde rum. Istället för att sprida tankarna om att Jesus skulle komma och
ta kontroll över jorden och rädda de kristna från romarnas kontroll, som av uppenbara skäl
inte var speciellt uppskattade bland romarna, så ville kyrkan tolka om det hela till att handla
om ett rike som inte var av denna värld. Detta blev startskottet för det sättet att tolka
millennarism som kallas för amillennarism. Det fanns alltså nu de som var bokstavstrogna till
vad som stod i Uppenbarelseboken om ett tusenårigt rike på jorden, och de som såg det hela
som något mycket mer andligt och inte alls så konkret som det står om i Nya Testamentet.
Än en gång har den rådande samhällssituationen haft påverkan på hur religionen anpassat
sig och därmed gjort att de kristna blivit splittrade i sitt sätt att tänka.
29
Det har visat sig att enskilda personer också kan ha en stor inverkan på hur en religion
utvecklas. Kända namn som Augustinus, Martin Luther och Jean Calvin har alla haft sin del i
millennarismens historia. Vad dessa män har sagt och gjort har påverkat deras följare till att
ha visat mindre intresse för millennarism. Det blir dock tydligt hur deras tankar försvagas i
och med deras död, då millennarism med tiden sedan blev mer populärt än någonsin.
Hela tiden följer den samtida verkligheten med och styr människorna och deras sätt att se på
millennarism. När det såg ut som om kristendomen slog igenom stort på 1800-talet så blev
också människornas syn på sluttiden mycket mer optimistisk. Istället för att man väntade sig
en apokalyps, så tänkte man att himmelriket närmade sig och förändrade jorden mot det goda
i en pågående process.
Det verkar dock som om det mer pessimistiska sättet att se på millennarism, nämligen
premillennarism, är mer tilltalande hos människor, då det snart blev det vanligaste igen.
Kanske har de kristna svårt att bortse från all ondska i världen. Alla krig, naturkatastrofer och
hungersnöd som ständigt tar plats vittnar snarare om att de närmare sig en apokalyptisk
undergång och inte ett paradis, vilket är vad premillennarism talar om.
4.1.2 Jehovas vittnen
Då det var i en sådan värld som Jehovas vittnen växte fram, är det inte förvånande att det var
denna syn som de förespråkade. De var även bokstavstrogna när det kom till Bibeln och dess
innehåll, så att de skulle ha samma syn som amillennaristerna vore föga troligt.
Att vara bokstavstrogna anser jag kan ha lett till att Jehovas vittnen kunnat hålla ihop på ett
bättre sätt än rörelser som inte är det. Den största faktorn som gjort att Jehovas vittnen inte
varit helt överens är något som det inte står tydligt om i Bibeln, nämligen när tusenårsriket ska
komma. Liksom kristna genom hela millennarismens historia har detta varit ett stort
diskussionsämne även hos Jehovas vittnen. Flera försök till att sätta datum på apokalypsen har
skett, men inte utan besvikelse. För första gången genom rörelsens historia har de idag inte
något speciellt datum utsatt för jordens slut, utan förlitar sig på att veta när det kommer ske
genom att se de apokalyptiska tecknen. De är dock övertygade om att det inte kommer dröja
speciellt länge till.
Den andra av mina frågeställningar var hur man kan förstå Jehovas vittnen och deras tro kring
millennarism utifrån dess idéhistoriska bakgrund. Jag skulle vilja påstå att man tydligt kan se
vilken stor påverkan millennarismen har på människorna som tillhör Jehovas vittnen. Deras
30
liv är utformade för att förbereda både sig själva och andra för tidens slut. De tillägnar
exempelvis många timmar av sina liv åt att sprida sin tro i hopp om att kunna rädda andra från
att gå under när Gud inrättar sitt rike på jorden. Genom att närmare undersöka deras
publikationer och hemsida går detta att se även när det gäller Jehovas vittnen i Sverige.
4.1.3 Religionskunskap
Ett av mina syften med uppsatsen var att även rikta mig åt ett mer pedagogiskt perspektiv och
hur detta ämne jag valt kan användas i skolan och religionsundervisningen. Efter att ha
undersökt kursplanen för Religionskunskap 1 så menar jag att det absolut är ett ämne som bör
lyftas i undervisningen. Det kanske inte behöver ta upp en stor del av undervisningstiden
eftersom millennarism bara utgör en liten del av den kristna tron, men att det kan ligga till
grund för diskussioner kring existentiella frågor.
Jehovas vittnen är också ett område som det med fördel kan undervisas om. Eftersom de
arbetar på ett synligt sätt så är chansen stor att eleverna på någon nivå bildat sig en
uppfattning om dem. I och med det finns också risken att de skapat sig fördomar kring dem,
vilket jag som religionskunskapslärare vill arbeta för att undvika. Det finns även en möjlighet
att öva källkritik med eleverna i samband med detta område. Förslagsvis genom att undersöka
vilken bild Jehovas vittnens egna publikationer ger av rörelsen, i jämförelse med utomstående
källor.
4.2 Vidare forskning
I den här uppsatsen har jag utgått från redan gjord forskning om Jehovas vittnen, men min
tanke är att det skulle behövas mer material, speciellt inriktat på Jehovas vittnen i Sverige. Det
finns mycket forskning kring vad Jehovas vittnen tycker och tänker kring blodtransfusion, hur
det är att gå ur samfundet, men lite kring deras nutida apokalyptiska tro och hur det verkligen
påverkar dem. En kvalitativ intervjuundersökning tror jag skulle kunna bidra mycket till det
material som redan finns. Det skulle ge ett personligare och mer inåtriktat perspektiv, något
som kan vara bra för att ge ökad förståelse för Jehovas vittnen och deras val av livsstil och tro.
31
Referenser
Attridge, Harold W. The Messiah and the Millennium: The Roots of Two Jewish-Christian
Symbols. I Imagining the End: Visions of Apocalypse from the Ancient Middle East to
Modern America, Abbas Amanat and Magnus Bernhardsson (red.), 90-105. London: I. B.
Tauris, 2002.
Backman, Jarl. Rapporter och uppsatser. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur, 2016.
Birkler, Jacob. Vetenskapsteori – en grundbok. Stockholm: Liber AB, 2008.
Court, John M. Approaching the Apocalypse: A Short History of Christian Millenarianism.
London: I. B. Tauris, 2008.
Elliott, Joel. Jehovah’s Witnesses. I Encyclopedia of Millennialism and Millennial
Movements, Landes, Richard A. (red.), 202-207. New York: Routledge, 2000.
Furseth, Inger & Repstad, Pål. Religionssociologi – en introduktion. Stockholm: Liber AB,
2005.
Gunner, Göran. När tiden tar slut – Motivförskjutningar i frikyrklig apokalyptisk tolkning av
det judiska folket och staten Israel. Diss., Uppsala University, 1996.
Holden, Andrew. Jehovah’s Witnesses – Portrait of a contemporary religious movement.
London: Routledge, 2002.
Holme, Idar Magne och Solvang, Bernt Krohn. Forskningsmetodik – om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur, 1997.
Jehovas vittnen. Vad lär Bibeln? Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania,
2005.
Jehovas vittnen. Vanliga frågor om Jehovas vittnen. (u.å). https://www.jw.org/sv/jehovas-
vittnen/faq/ (Hämtad 2017-01-28)
32
Jones, Lindsay. (red.). Encyclopedia of Religion. (Band 9). 2:a uppl. USA: Thomson Gale,
2005.
Landes, Richard A. (red.). Encyclopedia of Millennialism and Millennial Movements. New
York: Routledge, 2000.
Lewis, James R. The Encyclopedia of Cults, Sects, and New Religions. New York:
Prometheus Books, 1998.
Löfstedt, Malin. (red.). Religionsdidaktik – mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund:
Studentlitteratur, 2011.
Moltmann, Jürgen. Den Gud som kommer – Kristen Eskatologi. Stockholm: Verbum Förlag
AB, 1997.
Nationalencyklopedin. Apokalyps.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/apokalyps (Hämtad 2016-05-20).
Nationalencyklopedin. Apokalyptik.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/apokalyptik (Hämtad 2016-05-20).
Penton, James M. Apocalypse Delayed – The Story of Jehovah’s Witnesses. 3:e uppl. Toronto:
University of Toronto Press, 2015.
Reed, David A. Answering Jehovah´s Witnesses – subject by subject. Grand Rapids: Baker
Books, 1996.
Skolverket. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan
2011. Stockholm: Skolverket, 2011.
Skolverket.se. Religionskunskap 1. Begrepp i ämnets syfte. (u.d).
https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnen-kurser-och-
33
program/subject.htm?subjectCode=REL&courseCode=RELREL01&lang=sv&tos=gy#anchor
_RELREL01 (Hämtad 2017-04-27)
Schwartz, Hillel. Millenarianism. I Encyclopedia of Religion, Jones, Lindsay. (red.), 6028-
6038 (Band 9). 2:a uppl. USA: Thomson Gale, 2005.
Tabor, James D. End Signs. I Encyclopedia of Millennialism and Millennial Movements,
Landes, Richard A. (red.), 137-140. New York: Routledge, 2000.
Tosh, John. Historisk teori och metod. Lund: Studentlitteratur, 2011.
Weber, Timothy, P. Millennialism. I The Oxford Handbook of Eschatology, Walls, Jerry L.
(red.), 365-383. New York: Oxford University Press, 2008.
Weddle, David L. A New “Generation” of Jehovah’s Witnesses: Revised Interpretation,
Ritual, and Identity. Nova Religio: The Journal of Alternative and Emergent Religions. vol. 3,
no. 2 (April 2000): 350-367.
Whalen, Robert K. Postmillennialism. I Encyclopedia of Millennialism and Millennial
Movements, Landes, Richard A. (red.), 326-329. New York: Routledge, 2000.
Wilson, Robert R. The Biblical Roots of Apocalyptic. I Imagining the End: Visions of
Apocalypse from the Ancient Middle East to Modern America, Abbas Amanat and Magnus
Bernhardsson (red.), 56-66. London: I. B. Tauris, 2002.
Recommended