View
225
Download
6
Category
Preview:
DESCRIPTION
Program fortbildningsdagar för lärare, årskurs 7-gymnasiet, Umeå universitet, teknisk-naturvetenskapliga fakulteten
Citation preview
Fortbildningsdagar i teknik & naturvetenskap
För högstadie- och gymnasielärare30–31 oktober 2012
Tisdag 30 OKTOBER08.30 registrering och kaFFe [Brashörnan, Universum]
10.00 Välkommen [Aula Nordica] Åsa Rasmuson-Lestander, dekan, teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet Susanne Hjort, utbildningsledare, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU
10.15 DNA, DATA OCH DESPERATION [Aula Nordica] Göran Spong, institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU
11.00 VetenskaPsPUBlikation Vs VetenskaPskommUnikation [Aula Nordica] Louise Fornander, institutionen för fysikalisk kemi, Chalmers tekniska högskola
11.45 lUnch [Universum]
13.00 Parallella sessioner 1. Föreläsningar: ekosystem i förändring [N300] •Frånkalfjälltillvitsippslund–fjällandskapetsförvandlingiettvarmareklimat •Hurpåverkarrenarvegetationenifjälleniettföränderligtklimat? 2. Föreläsningar: Växt- och skogsbioteknik [N320] •Intracellulärkommunikation:Hurkanviförståorganellernasspråk? •Världensstörstapussel–kartläggningenavgranensochtallensarvsmassa 3. Föreläsningar: ljus i naturvetenskap/solljus som bränsle[KB3A9/KB3B1] •Frånnanomaterialtillsolceller •Konstgjordfotosyntesöppnarvägtillhållbarenergi(föreläsningpåengelska) 4. Föreläsningar: kemi [KB3B1] •Såtyckerelevernaattkemiärderasbästaämne •Konstgjordfotosyntesöppnarvägentillhållbarenergi(föreläsningpåengelska) 5. Workshop: mikrodatorteknik[Mötesplats:Brashörnan] •Inbyggdasystemmedmikrokontroller 6. Workshop: marinbiologi [Buss från Universum kl 13.00 till UMF, Norrbyn] •Frånbakteriertillsälar–omhavetochhurdetmår 7. Workshop: energi [Buss från Universum kl 13.00 till Umevatoriet] •EttENERGIsktpass 8. Workshop: Fascinerande växter [Mötesplats:Brashörnan] •Växtceller,DNAochfenotyper •Modernskogsbioteknik–optimeringavegenskaperived
14.30 KaFFE [Brashörnan, Universum]15.00-16.30 Parallella sessioner 1. Föreläsningar: ekosystem i förändring [N300] •Varfördörarterut? •Gäddanärmörtensbästavän 2. Föreläsningar: Växt- och skogsbioteknik [N440] •Växtensrörmokeri-hurväxtenbildarrörsomledervatten(föreläsningpåengelska) •Hurvetväxterattdetärkalltute?(föreläsningpåengelska) 3. Föreläsningar: ljus i naturvetenskap/solljus som bränsle [N360] •Laserteknikföratthittafarligaämneniutsläpp,avgaserochutandningsluft •Allaärviolika–specielltaspar 4. Föreläsningar: kemi [KB3B1] •Jaktenpånyasättattbekämpasjukdomsframkallandebakterier •Proteinerhittarrättmedrättadresslappochguide 5. Workshop: mikrodatorteknik [forts] 6. Workshop: marinbiologi [forts UMF i Norrbyn] 7. Workshop: energi [forts Umevatoriet] 8. Workshop: Fascinerande växter [forts]
18.30-21.00 BuFFé [KBC-huset]
Onsdag 31 OKTOBER08.30 Parallella sessioner 1. Föreläsningar: ekosystem i förändring [N200] •Äterstorspiggenuppsinablivandefiender? •Mernäringger(skenbart)mindrealg-ochfiskproduktion 2. Föreläsningar: Växt- och skogsbioteknik [N220] •Sparaellerslösa-växtensvalreglerartillväxten •Frångrönttillgult(föreläsningpåengelska) 3. Föreläsningar: modelleringar av levande system [N230] •Informationsspridningimikrobloggarochsocialamedier •Hurmycketkanvilitapåprognoser? 4. Workshop: robotik [Mötesplats:Brashörnan] •Robotar–iteorinochpraktiken 5. Workshop: molekylärbiologi [OBS09.30!Mötesplats:Brashörnan] •Vadärmolekylärbiologi? 6. Workshop: Design & arkitektur [Buss från Universum kl 08.30] •Attbyggaförframtiden •Attprototypa-enpedagogiskstrategi 7. Workshop: sjukhusfysik [Mötesplats:Brashörnan] •Fysikochteknikisjukvården-enlivsviktiginsats
10.00 kaFFe [Brashörnan, Universum]10.30 Parallella sessioner 1. Föreläsningar: ekosystem i förändring [N200] •Älgenspåverkanpåekosystemet(föreläsningpånorska) •Borealaekosystemsbetydelseföratmosfärensväxthusgasbalans 2. Föreläsningar: Växt- och skogsbioteknik [N220] •Vimåsteåtervinna–detbaraärså •Varskalljagvara?Omstorspovensval 3. Föreläsningar: modellering av levande system[N230] •Skogenäreneftertraktadresursmedmångamöjligheter •Renskötselienkomplexvärld–olikamarkanvändningpå samma marker 4. Workshop: robotik [forts] 5. Workshop: molekylärbiologi [forts] 6. Workshop: Design & arkitektur [forts.Bussåtertillcampus11:45] 7. Workshop: sjukhusfysik [forts] 12.00 lUnch [Universum]13.00 VarFör är Det så sVårt att lära sig matematik? och VaD kan Vi göra åt Det? [Aula Nordica] Mogens Niss, Roskilde universitet, hedersdoktor, Umeå universitet (föreläsningpåengelska) 13.45 kUnskaPsnätVerk: Digital kUltUr och nya sammanhang För läranDe [Aula Nordica] Simon Lindgren, institutionen för sociologi, Umeå universitet
14.30 aVslUtning [Aula Nordica]
KÄRa KOnFEREnsdELTagaRE!
För16:eåretiradarrangerarteknisk-naturvetenskapligfakultet,Umeåuniversitet,ochSverigeslantbruksuniver-sitet,SLU,fortbildningsdagarförgrundskole-ochgymnasielärareinorraSverige.
Arrangemangetärenviktigdelivårsatsningpåsamverkanmedskolanochpågårundertvådagar. Duärvälkommenattdeltaunderhelaellerdelaravprogrammet.Somvanligtärprogrammetkostnadsfrittochvi bjuder på lunch, buffé och fika.
Iårerbjuderviettbrettochvarieratprogrammedfyraolikateman:Ekosystemiförändring,Växt-ochskogsbi-oteknik,Ljusinaturvetenskap/SolljussombränsleochModelleringaravlevandesystem.Därutöverkandudeltaienmängdolikaworkshopsochlaborationer.Fördigsomärkemilärareanordnasettsärskilttemamedföreläs-ningarochstudiebesökisamarbetemedNationalkommitténförkemi.TillsammansmedKungligaIngenjörsve-tenskapsakademienochUmevatorieterbjudsdessutomenhalvdagpåtematEnergi.
Vårförhoppningärattprogrammetgerdignyakunskaperinomteknikochnaturvetenskap,attdufårutbytaerfarenhetermedlärarefrånandraskolorochattprogrammetisinhelhetkanblieninspirationskällaidinegenundervisning.
Anmäldigviavårhemsida:www.teknat.umu.se/samverkan/for_skolor/fortbildningsdagar
Varmt välkommen!
Ps Vi finns också på Twitter: #lärardagar
registreringRegistreringskeriBrashörnan,Universumfrånkl08:30-10:00tisdagenden30oktober.
lUnch och FikaDinnamnbrickagällersombiljetttillluncherochfika.Sedärförtillattdinnamnbrickaärvälsynlig.
BUFFéBufféndukasuppiKBC-husetochärkostnadsfriförföranmälda.Namnbrickormärktamed”Buffé”fungerarsom entrébiljett.
UtVärDeringarVivillvetavaddutyckeromfortbildningsdagarna.Påvårhemsidakommerdetattfinnasettwebbaseratutvär-deringsformulärsomvigärnavillattdufylleri.Viskickarenpåminnelseomdettatilldigefterfortbildningsda-garna.
gemensamma föreläsningar: Tisdag 30 oktober kl 10.15-11.45Dna, data och desperation [Aula Nordica]Hurkanvianvändadensnabbautvecklingeninommolekylärgenetikenförattförståekologiskaochevolutionäraprocesser?Vadkangenetiskadataanvän-dastill?Hurkänsligaärmetodernaochhurmycketkanviutläsafrånettprov iettplaströr?OmdethandlarGöranSpongsföreläsning.
Vetenskapspublikation vs Vetenskapskommunikation [Aula Nordica]MedinfallsvinkelfråndenakademiskavärldengerLouiseFornandersinper-sonligasynpådetstorakommunikationsgapetmellanforskningochallmän-het.Denakademiskavärldenbärettstortansvarattutbildaallmänheten,ettansvarsomimångafallkanliknasviddetlärarehariklassrummen.Hondelarockså med sig av många av de erfarenheter hon fått i sitt arbete med film-produktionochvetenskapskommunikation.DefilmersomuppmärksammatsmestärdeninspirerandeochfartfylldaserienKemikalendernpåYoutube,vilkenharsommålattinspireraungdomarochvaraenhjälpiklassrummet.
Parallella sessioner 1: Tisdag 30 oktober kl 13.00-14.30
1. Föreläsningar: ekosystem i FöränDring [N300]
Från kalfjäll till vitsippslund – fjällandskapets förvandling i ett varmare klimat Klimatetochdessförändringarharenavgörandebetydelseförfjällnaturensekologiskastrukturochfunktion.LeifKullmanberättaromdensenasteforsk-ningenomhurfjällensväxtlighetförändratsidetvarmareklimatsomutveck-latsunderdesenaste100åren.Hansätterindennautvecklingiettlängreperspektivbakåtitidenochdiskuterathurfjällklimatetiframtidenkankommaatt gestalta sig.
hur påverkar renar vegetationen i fjällen i ett föränderligt klimat?Vegetationenifjällenpåverkasbådeavettändratklimatochavbetandedjursomrenar,sorkarochlämlar.JohanOlofssonsforskningvisaratteffekternaavbådadessafaktoreroftapåverkarväxtlighetenimotsattriktning.Handisku-teraromrenbetekananvändassomettverktygattminskaeffekternaavenglobaluppvärmningpåfjällvegetationenochhurrenskötselnifjällenkanhaåterkopplingar på ett framtida klimat
2. Föreläsningar: Växt- och skogsBioteknik [N320] intracellulär kommunikation: hur kan vi förstå organellernas språk?Cellkärnanärcellens”huvudkontor”därdetmestaavdengenetiskainfor-mationenfinns.Cellernasenergifabrikerärdelsväxternaskloroplaster,därljusenergiomvandlastillkolhydrater,delsmitokondriernadärenergiutvinnsurkolhydraterna.Dessasåkalladeorganellerharegnagener,vilketgörattdetkrävsettkomplextnätverkavsignalermellancellkärnaochorganellerförattkoordineragenuttrycksomskerpåolikahåll.Förväxtenärsignalsyste-metnödvändigtförutveckling,tillväxtochstresstolerans.Ökadförståelseavkommunikationenkanpåsiktledatillbättremetoderattmodifieraväxtersstresstoleransochproduktivitet.Resultatbaseradepåväxtcellerärocksåvik-tigaförvårkunskapommänskligaceller.ÅsaStrandberättarvilkastrategierforskarnaanvänderförattdechiffreraorganellernasspråk.
göran spong ärlektorvidinstitutionen för vilt, fisk och miljö vid Sveriges Lantbruksu-niversitet, SLU. Hans special-områdeärmolekylärgenetik. Hanärocksåenavfåsvenskaexperterpålejon,efterattifleraårhalevtnäraoch
studerat vilda lejon i Tanzania.
goran.spong@slu.se
louise Fornander doktorerar i fysikalisk kemi på Chalmers Tekniska Högskola. Hon stude-rarstruktureravolikaDNA-komplex,somiframtidenkanske kan leda till mediciner riktade mot specifika gener. Desenasteårenharhonockså
arbetatmedwebbaseradfilmsomutbild-ningsmaterial.
louise.fornander@chalmers.se
leif kullman ärprofessori naturgeografi vid insti-tutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet.Undernärmare40 år har han arbetat med forskning och akademisk
undervisning med inriktning på klimat-relateradeekologiskaförändringarochmarkanvändningifjällnäraområden.
leif.kullman@emg.umu.se
Johan olofsson ärdocent i ekologi vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet. Hans forskning handlar om hurväxtätandedjur
påverkar vegetationen i arktiska och alpina ekosystem och hur dessa processer i sin tur påverkas av klimatförändringarna.
johan.olofsson@emg.umu.se
åsa strand ärdocentiväxtmolekylärbiologivid Umeå universitet ochUmeåPlantScienceCentre. Hennes forskar-grupp studerar kom-munikationen mellan cellkärnanochcellens
energifabriker, organellerna. För att förstå hur detta signalsystem fungerar använderdeArabidopsisthaliana,backtrav, som modell.
asa.strand@plantphys.umu.se
konstgjord fotosyntes öppnar väg till hållbar energi (lokal: kB3B1)Fotosyntesenärväxternassättattomvandlasolensstrålartillbränsle.JohannesMessingerbeskriverhurdennaturligafoto-syntesenfungerar–ochhurprocessenkanhärmasförattgörakonstgjordfotosyntes.Konstgjordfotosyntesärenlovandeteknikförutvecklingavhållbarenergi.Solenerginsomnårjordenär5000gångersåstorsomheavärldensenergiförbrukning.Attkunnatatillvaradennaenergikällaochlagradenskullehjälpatillattlösamänniskansalltmerakutaenergiproblem.JohannesMessingerberättaromutvecklingenpådettasnabbtväxandeforskningsfältochpresenterardesenasteforskningsresulta-ten om konstgjord fotosyntes.
4. Föreläsningar: kemi [KB3B1]
så tycker eleverna att kemi är deras bästa ämneJagharundervisatimångaårochhaftmångaidéer.TillsammansharvikemilärarepåErikDahlbergsgymnasietiJönköpinghjälptsåtattförbättraundervisningensåattkemiundervisningenblirtrevligochlärorik.Viärmångabrakemilärarepåminskolaochvisamarbetarallihopochdraråtsammahåll.Hurkanmanvisaolikademonstrationexperimentochförsökikemi?Kanmangörasmåförsökellerlåtaelevernavisaochberättasåattdekännerattdetärdesomkan?Någrasmådemonstrationsförsökvisasunderföreläsningenochjaggertipspåhurvifårkemiämnetattvaraettavskolanspopulärasteämnen.Hoppasattdufårvissinspirationochsenkommerattdelgemignyatips och idéer.
konstgjord fotosyntes öppnar väg till hållbar energiFotosyntesenärväxternassättattomvandlasolensstrålartillbränsle.JohannesMessingerbeskriverhurdennaturligafoto-syntesenfungerar–ochhurprocessenkanhärmasförattgörakonstgjordfotosyntes.Konstgjordfotosyntesärenlovandeteknikförutveck-lingavhållbarenergi.Solenerginsomnårjordenär5000gångersåstorsomheavärldensenergiförbrukning.Attkunnatatillvaradennaenergikällaochlagradenskullehjälpatillattlösamänniskansalltmerakutaenergiproblem.JohannesMessingerberättaromutvecklingenpådettasnabbtväxandeforskningsfältochpresenterardesenasteforskningsresultatenomkonstgjordfotosyntes.
Johannes messinger ärprofessoribiologiskkemi vid Umeå uni-versitet och leder den starka forskningsmiljön Solljussombränsle.Hans forskargrupp ar-betar med att utveckla
detkonstgjordabladet,därnaturligfotosynteshärmasförattgörahållbar,lagringsbar energi.
johannes.messinger@chem.umu.se
Johannes messinger ärprofessoribiologiskkemi vid Umeå uni-versitet och leder den starka forskningsmiljön Solljussombränsle.Hans forskargrupp ar-betar med att utveckla
detkonstgjordabladet,därnaturligfotosynteshärmasförattgörahållbar,lagringsbar energi.
johannes.messinger@chem.umu.se
Per lindgren ärkemi-ochmatematiklärarepåErikDahlbergsgym-nasietiJönköping.Kommunen har en stor satsning med många somläserextrakurser
i kemi. Han har varit ledare för svenska landslaget i kemi-olympiaden under många år. Har fått IngvarLindkvistprisetförannorlundaundervisningsidéer.
per.lindgren@jonkoping.se
thomas Wågberg ärlektor i fysik vid Umeå universitet.Isinforsk-ning arbetar han bland annatmedenmängdolika kolmaterial med häpnadsväckandeegenskaper.Särskilt
intresseradärhanavdestarkakolna-norören som ser ut som hoprullade hönsnät.
thomas.wagberg@physics.umu.se
Pär ingvarsson ärprofessor i evolutions-genetik vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet. Hans forsk-ning handlar om hur olikaväxteranpassar
sigtillsinaväxtmiljöerochhanlederprojektetmedattkartläggatallensochgranens arvsmassa.
par.ingvarsson@emg.umu.se
2. Forts [N320]
Världens största pussel: kartläggningen av tallens och granens generGranochtalldominerardesvenskaskogarnaochderasevolutionärahistoriakanspårasflerahundramiljonerårtillbaka.Trotsdetvetviväldigtliteomderasarvsmassa,framföralltförattdenärsåstor.EngrancellinnehållertillexempelsjugångermerDNAänenmänniskocellochgranensarvsmassainnehållertroligen25–30procentflergeneränvår.Varförärdetsåochvilkakonsekvenser har det för vår förståelse av hur dessa arter överlevt och kan klaraframtidamiljöförändringar?PärIngvarssonberättarhurtallensochgra-nensarvsmassorkartläggsvidUmeåPlantScienceCentreochvadresultatenkananvändastilliframtiden.
3. Föreläsningar: lJUs i natUrVetenskaP & teknik/ sollJUs som Bränsle [KB3A9/KB3B1]
Från nanomaterial till solceller (lokal: kB3a9)Nanomaterial har revolutionerat material- och elektronikforskningen de se-naste20åren.Mernyligenharnanomaterialensegenskaperocksåuppmärk-sammats inom energisektorn. Under detta seminarium får du höra mer om vilka egenskaper olika typer av kolmaterial och andra organiska molekyler har ochhurdekananvändasialltfrånkatalytiskareaktionertillsolcellertilldetultimata målet att imitera fotosyntesen.
Föreläsningenges på engelska
Föreläsningenges på engelska
5. WorkshoP: mikroDatorteknik[Mötesplats:Brashörnan]inbyggda system med mikrodatorkontrollerEnmikrokontrollerärenlitenstyrdatorsomfrämstanvändsisåkalladeinbyggda system, alltifrån eltandborstar till mobiltelefoner och skogsma-skiner.Underdennaworkshopfårduprovapåattbyggaettlitetmikroda-torsystemochprogrammeradetförnågraolikafunktioner.Dufårocksåsevilka komponenter och utvecklingsverktyg som finns tillhands.Dufårbehålladenhårdvaraochmjukvaravianvänderunderworkshopen.Detärbraomduharprogrammeratinågothögnivåspråktidigare,helstC.
Obs!Passetpågårhelaeftermiddagen.
Maxantaldeltagare:6personer.
6. WorkshoP: marinBiologi [Buss avgår från Universum 13.00] Från bakterier till sälar – om havet och hur det mår
FörutsättningarnaförlivibrackvattenhavetBottniskavikenärmycketspeciella.Helanäringsvävenpåverkasavdetstorainflödetavsötvattenfrånälvarna.Enkortföreläsningochpraktiskövningvidmikroskopetgerdigkunskapomvadsomutmärkernäringsvävenihavet.Hurnäringsvävenserutsägerocksånågotomhurhavetmår.Hurmätshavetshälsotillstånd?EfterenturmedforskningsfartygetR/VLotty,därföreläsningvarvasmedprov-tagningsövningar,kommerduävenatthafåtteninblickidet.
Obs!Passetpågårhelaeftermiddagen.
Maxantaldeltagare:20personer.
7. WorkshoP: energi [Buss avgår från Universum 13.00]ett energiskt pass
UtifrånbokenEnergi–möjligheterochdilemman,pratarochlaborerarvi,SO-ochNO-läraretillsammans,kringbiobränsleniframtiden.Utgåendefrånskogenfårvisehurhelaprocessenviatorrifieringochrostningtillfärdigtbiobränslegårtill.Passetinnehållerföreläsningochfilmvisning,menfokusligger på diskussioner och laborationer.
Arrangör:KungligaIngenjörsvetenskapsakademien,IVA,isamarbetemedUmevatoriet.
Obs!Passetpågårhelaeftermiddagen.
Maxantaldeltagare:15personer.
Kontaktperson:PetraHellgren,Umevatoriet.
8. WorkshoP: FascineranDe Växter [Mötesplats:Brashörnan]Fascinerande växter med molekylär växtbiologi
Workshopenbeståravtvåmoment.Deltagarnaarbetarigrupperomfemoch grupperna byter plats med varandra efter halva tiden.
1.Växtceller,DNAochfenotyper.Dufårsjälvisoleracellerochkromosomerfrånbladavväxtenbacktrav,taframsnittpåväxtochväxtorganochstu-dera de olika anatomiska strukturerna i mikroskop.
2.Modernskogsbioteknik–optimeringavegenskaperived.Medvårtnyacellkultursystem studerar vi hur vattenledande vedceller utvecklas. Cellerna delarsig,bildartjockacellväggarochdörförattkunnaledavatten.Dufårsjälvanalyseracellernaiolikaskedenavutvecklingen.Dustuderarhurvat-tentransporterasiträdstamochbladochkanjämföragenetisktmodifieradeväxtermedickemodifierade.
Obs!Passetpågårhelaeftermiddagen.
Maxantaldeltagare:10personer.
Kontaktperson:JudithFelten.
nils-erik eriksson ärlärareielektronikvidinstitutionenförtilläm-pad fysik och elektronik, Umeå universitet. Han undervisar huvudsakli-gen inom området da-
torteknik och inbyggda system.
nilserik.eriksson@tfe.umu.se
agneta andersson ärärprofessoripelagialekologi. Hon forskar bland annat om hur den marinanäringsvävenpåverkasnärklimat-förändringarnaorsakarökad nederbörd och
därmedstörreinflödeavsötvatten.
agneta.andersson@emg.umu.se
Johan Wikner äruni-versitetslektor i mikro-biologi och miljöanaly-tiker. Han forskar bland annatomhurämnenfrånälvarochvatten-drag påverkas bakte-riernas aktivitet i havet.
Han arbetar också med att analysera havetshälsotillstånd.
johan.wikner@umf.umu.se
Parallella sessioner 2: Tisdag 30 oktober kl 15.00-16.301. Föreläsningar: ekosystem i FöränDring [N300] Varför dör arter ut?
För150årsedanutveckladeCharlesDarwinsinevolutionsteori:attpopulationerocharterförändraslångsamtpågrundavnaturligturval.Dennateoribetraktasoftasomuniversell,menomarterharförmågaattanpassasigtillmiljöföränd-ringarärdetmärkligtattöver99procentavallaartersomnågongångfunnitspåjordenhardöttut.Förattkunnaförståvarförarterdörutkrävsberäkningsin-tensiva analyser av moderna genetiska data från olika arter. Analyserna visar att Darwinsteorikanskeinteärsåuniversellsommångatror.
gäddan är mörtens bästa vänVarförfinnsdetgäddaivissasjöarochöringiandra–ochvarförfinnsdetsåmångaolikatyperavsikivårasjöar?Hurkommerdetsigattförekomstavgäddaärbraförmörtenochhurpåverkasvårafiskarteromklimatetblirvarmare?FörattsvarapådessafrågormåstevikännatillhurSverigessjöarkoloniseradesefteristiden, hur de olika arterna påverkar varandra och hur de påverkas av vattnets kemiskaochfysikaliskaegenskaper.GöranEnglundförklararmedexempeldirektfrån forskningsfronten.
2. Föreläsningar: Växt- och skogsBioteknik [N440] OBs! dessa två pass utgår pga för få anmälda
Växtens rörmokeri – hur växten bildar rör som leder vatten
Närenplantasskottskjuteruppurjordenmåstevattenochmine-ralertransporterasfrånrotentilldespirandebladen.Detskerviaenspecialiseradvävnadiväxtensomkallasxylem.Denbeståravcellersomimikroskopliknarenluftstrupe,mentransporterarsaviställetförluft.Celler-nafästermotvarandrakantikantochbildarledningargenomhelaväxten.Dessa”rörmokarceller”fyllersinfunktiontackvareattdekanstärkasinstrukturgenomattförtjockasinaväggarellerurholkasgenomprogrammeradcelldöd.Denfors-kargruppEdouardPesquetingåriarbetarmedattförsökaförståhurväxternasrörsystemutvecklas.Deharutvecklatencellkultursomkaninducerastillattbilda”rörmokarceller”somikombinationmedflerabiologiskateknikeranväntsförattkartläggaivilkenordningolikahändelserinträffarnärrörsystemetbildas.
Hur vet växter att det är kallt ute? Växtersförmågaattanpassasigtillenomgivningdärtemperatur,ljus,koldioxidhaltochtillgångtillnäringväxlar,bådefråndagtilldagochberoendepåsäsong,hängerpåtvåviktigafaktorer.Delsväxtensgenetiskauppbyggnadsomstyrvilkenpotentialartenharattacklimatiserasig.Delsförmåganhosväxtenattregleragenernasuttrycksomreaktionpåförändringarimiljön,tillexempelljus,temperaturochtillgångpånä-ringochvatten.Vissaarteruppvisarenförbluffandeplasticitetochävenombådafaktorernahängerihopmedvarandraärdetväxtensförmågaattändraformochfunktionsomstyrdessproduktivitetochgeografiskaspridning.VaughanHurryberättarhurväxterkänneravsignalerfrånomgivningen,tillexempeltemperatur-förändringar,ochhurdekanändrasinämnesomsättningsomreaktionpådessa.
3. Föreläsningar: lJUs i natUrVetenskaP/sollJUs som Bränsle [N360] Laserteknik för att hitta farliga ämnen i utsläpp, avgaser och utandningsluftLasrarsänderutljusavendastenvåglängdåtgångenochfriaatomerochmole-kylerkanbaraabsorberaljusavvissavåglängder.Därförkanmanmedlaserba-serademätteknikermedhögkänslighetmätanärvaronavatomerochmolekyleriolikatyperavgaser,tillexempelförbränningsgaserochutandningsluft.Detkanhjälpatillattminskaohälsosammautsläppochgenykunskapomvåromgivning.OveAxnerbeskrivergrundernafördevanligasteteknikernaochgerexempelpåvissatillämpningar.
edouard Pesquet ärforskarassistent i fysio-logisk botanik vid Umeå universitet och Umeå PlantScienceCentre.Hans forskning hand-laromdemolekylära
mekanismer som ligger bakomutvecklingenavväxtersavan-cerade rörsystem för att transportera vatten från rötterna till bladen.
edouard.pesquet@plantphys.umu.s
Vaughan hurry ärprofessor i fysiologisk botanik vid Umeå uni-versitetochUmeåPlantScience Centre. Hans forskargrupp försöker förståhurväxterkänneravförändringarimiljön
ochhurdeanvänderdeninformatio-nenförattförändragenuttryckochsättaigånganpassningsmekanismer.
vaughan.hurry@plantphys.umu.se
ove axner ärärprofes-sor i fysik vid Umeå universitet. Hans forskning hand-lar huvudsakligen om utveckling av laserba-serade spektroskopiska teknikerförkänsligde-
tektion av atomer och molekyler.
ove.axner@physics.umu.se
Föreläsningenges på engelska
Föreläsningenges på engelska
Folmer Bokma ärforskare vid institutio-nen för ekologi, miljö och geovetenskap och vidIcelabstvärve-tenskapliga modelle-ringscentrum på Umeå
universitet. Han forskar ommakroevolution,detvillsägabiologisk evolution över mycket långa tidsperioder.
folmer.bokma@emg.umu.se
göran englund ärprofessor vid insti-tutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet. Hans forskning handlar bland annat om vilka faktorer somstyrsammansätt-
ningen av fiskarter i våra sjöar och vattendrag, samt hur framtida klimat-förändringarkanpåverkadetta.
goran.englund@emg.umu.se
alla är vi olika – speciellt aspar
Tekniska genombrott har gjort att vi i dag har fått helt nya möjligheter att stu-deragenernasomgörossvadviäroch,framförallt,”somgörossolika”.Inommedicinsk forskning har detta inneburit att vi i dag identifierat generna som styr mångaavdesjukdomarsomberorpåärftligafaktorer.Påsammasättstuderasförståsväxter,ochettavdemestintressantaresultatenärattmångaväxter,specielltträd,harenförbluffandestorgenetiskvariationinomarten.Vistude-rartillexempelvårvanligaasp,ochdetharvisatsigattdetärenavdemestvariabla arter som studerats hittils; två aspar i skogen verkar i genomsnitt skilja siglikamycketpågennivåsomenmänniskaochenchimpans!Idettaföredragberättasdetomhurmankommerframtilldetta,varfördetkanvarasåochvaddet har för betydelse.
4. Föreläsningar: kemi [KB3B1]Jakten på nya sätt att bekämpa sjukdomsframkallande bakterier
Antibiotikansintågimänniskanstjänstärutantvivelenavdemedicinskaupp-täcktersomhaftstörstbetydelseförvårvardag.Förutomattkortalångvarigaochutdragnasjukdomsförloppharocksåenheldellivpåjordenräddats.Idagvet vi också att långvarigt, och ibland felaktigt, nyttjande av antibiotika genom årenlettframtillattflerochflersjukdomsframkallandebakteriernumeraärresi-stentamotantibiotika.Ivårforskningletarviefternyakonceptförattbekämpabakterieinfektioner som också ska ha en bra potential till mycket långsammare resistensutveckling.
Proteiner hittar rätt med adresslapp och guide
Cellernasarbetshästarutgörsavproteiner.Deutföralladereaktionersombehövs för att cellen skall fungera. Olika celler innehåller olika proteiner vid olika tidpunkterochdetärdärförcellernakanutförasåmångaolikauppgiftersamtse så olika ut. Alla våra proteiner tillverkas på en och samma plats i cellen, men förderasfunktionmåstemångaavdomtransporterastillenannanplats–inomellerutanförcellen.Såhurhittarproteinernarätt?Detharvisatsigattproteinersom måste förflytta sig har inbyggda signaler kopplade till sig - en slags adress-lapp.Dessutomfinnsdetandraproteinersomfungerarsomguider.Föredragetkommer att fokusera på proteiner och samspelet mellan olika proteiner i cellen.
5. WorkshoP: mikroDatorteknik [forts]inbyggda system med mikrodatorkontroller
6. marinBiologi [forts, buss åter kl 16.30] Från bakterier till sälar – om havet och hur det mår
7. WorkshoP: energi [forts Umevatoriet, buss åter kl 16.30]
ett energiskt pass
8. WorkshoP:FascineranDe Växter [forts] Fascinerande växter med molekylär växtbiologi
stefan Jansson ärprofessoriväxtfysiologivid Umeå universitet och Umeå plant science centre.Ihansforskar-grupp studeras dels hurväxternafångari
solljus och utför foto-syntes,delsvadsomgörträdolika,tillexempelvadgällernärdeblirgulapåhösten,hurbradeväxerochomdedrabbas av insekter.
stefan.jansson@plantphys.umu.se
elisabeth sauer-eriksson ärforskarevidinstitutionen för kemi på Umeå universitet. Hon forskar på kopp-lingen mellan proteiners struktur och funktion.
elisabeth.sauer-eriksson@chem.umu.se
Fredrik almqvist ärprofessor i organisk kemi vid kemiska institutionen, Umeå universitet. Han forskar inom syntetisk organisk kemi, kemisk biologi ochläkemedelskemi.
fredrik.almqvist@chem.umu.se
Parallella sessioner 3: Onsdag 31 oktober kl 8.30-10.00
1. Föreläsningar: ekosystem i FöränDring [N200]
Äter storspiggen upp sina blivande fiender? Effekter av ökande tätheter av storspigg på aborr- och gäddbestånd
Denökandemängdenstorspiggharkopplatssammanmedrekryteringspro-blemochminskandebeståndavkustensrovfiskarabborreochgäddasamteutrofieringssymptomiformavenökadförekomstavpåväxtalgerigrundavikar.PärByströmsforskningvisarpådemöjligamekanismernabakomdessamönsterochdiskuterarnärochvardessakanhabetydelseförkustensabborr-ochgäddbestånd.
Mer näring ger (skenbart) mindre alg- och fiskproduktion i våra sjöar
Allavetattövergödningkanledatillalgblomningochdetärallmäntvederta-getattmernäringgerhögrealgbiomassa.Men,förnågraårsedanupptäck-tesattdetintestämmeridenäringsfattigasjöarsomdominerardetsvenskaskogs-ochfjällandskapet.Därärbådealg-ochfiskproduktionenhögstisjöarmeddelägstanärsalthalterna.Nyforskningvisarattorsakentillfenomenetdelvisfinnspåland,mensjälvaförklaringentycksliggaienojämnkonkurrensomljusochnärsaltermellanplanktonalgerochbottenlevandealger.SebastianDiehlredogörförforskningsrönenochförklararvarfördenpågåendeklimatför-ändringenspåsledatillsjunkandeproduktionimångasvenskasjöar.
2. Föreläsningar: Växt- och skogsBioteknik [N220]
spara eller slösa – växtens val reglerar tillväxten
På1970-talethadesparbankenenkampanjförbarnomSparaochSlösa,tvåflickorsomanvändesinaresurserpåolikasätt.Sparavaridealet,honladesinapengarpåhöghosbanken.Växterkanocksåanvändasinaresurserförtillväxteller spara dem. Hur mycket som sparas eller investeras avgörs av ett reglersys-tem bestående av proteiner. Beroende på situationen kan olika beslut tas. Har växtentillexempelbristpåvattensparardenmerochväxermindre.JohannesHansonsforskninghandlaromattförståhurväxtenfattardessabeslut.
Från grönt till gultEttbladsomgulnargenomgårbådemorfologiskaochmeta-boliskaförändringar.Dennaprocesskallas”senescens”ochenförbättradförståelseavdessmekanismerärviktig,bådeurettgrundvetenskapligt perspektiv och för potentiella bioteknologiska applikationer.Föreläsningenfokuserarpåfleraviktigaaspekteravdecelluläraochmetaboliskamekanismersomkontrollerar”senescensen”medtonviktpåmitokondriernas bidrag till denna process.
3. Föreläsningar: moDelleringar aV leVanDe system [N230] informationsspridning i mikrobloggar och sociala medier
Pånätetflödarinformationen,inteminstibloggarochsocialamediersomFacebookochTwitter.FaribaKarimiförklararvarfördessamedierärintressantaförforskarnaochhurdeanvänderdem för att undersöka olika modeller för informationsspridning. Hon presen-terar pågående forskningsprojekt och visar resultat från några av dem för att belysahurmodelleringaridatornkananvändasförattförstådetsamhällevileveribättre.
sebastian Diehl ärprofessor vid insti-tutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet. Hans forskning tar avstamp i en fascination över det
dynamiska samspelet mellan arter i ekosystem som hör sam-man med vatten.
sebastian.diehl@emg.umu.se
Johannes hansson ärlektor i fysiologisk bota-nik vid Umeå universitet ochUmeåPlantScienceCentre. Hans forskning handlar om att försöka förståhurväxterkanförändrasinmetabolism
förattöverlevatillexempelbristpåvatten eller ljus.
johannes.hansson@plantphys.umu.se
olivier keech ärpostdoc vid institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet och UmeåPlantScienceCentre. Hans forskning handlar om hur cel-
lens energimetabolism ärreglerad,särskiltunderbladenssenescens.
olivier.keech@plantphys.umu.se
Fariba karimi ärdoktorand i fysik vid Umeå universitet och knuten till den kreativa miljönIcelab.Hennesforskning handlar om människorsbeteendeisocialanätverkpåinter-
net och om vilka mekanismer som styr interaktionen dem emellan.
fariba.karimi@physics.umu.se
Pär Byström ärärdocent i ekologi vid in-stitutionen för ekologi, miljö och geoveten-skap, Umeå universitet. Hans forskning handlar bland annat om hur storleksberoende
interaktioner påverkar fiskbeståndens tätheterochakvatiskaekosystemsfunktion, samt hur dessa processer i sinturpåverkasavklimatförändringar.
par.bystrom@emg.umu.se
Föreläsningenges på engelska
Föreläsningenges på engelska
hur mycket kan vi lita på prognoser?Prognoserför(framtida)skeendenkonstruerasoftautifrånmatematisk-statistiskamodellerbaseradepåinsamladedata.Prognosenisigärviktig,menännuviktigareärattförståhurbraprognosenär,detvillsägahurlångtifrånsanningenprognosenkantänkasvara.Dettagällerinteminstförbeslutsfattare.Hurgårmantillvägaförattuppskattaosäkerhetenförprognoser?Härärdenstatistiskavetenskapenmycketanvändbar.Nyateknikerochmetoderutvecklasständigtförattkunnamötauppda-gensalltmerkomplexastruktureriinsamladedata,påvilkaprognoserbaseras.SaraSjöstedtdeLunaberättaromprognoserochhurmankanuppskattaderasosäker-het.
4. WorkshoP: roBotik [Mötesplats:Brashörnan] Robotar – i teorin och praktiken
Sedanganskamångaårärvivanaattserobotarinomindustrin.Deutförmonotonauppgiftersomattsvetsaellermåla.Viärmindrevanaattserobotarageraienmervardagligmiljö.Visstfinnsenochannansomdammsugerellerklippergräset,menänsålängeingarobotarsomsköterandrahemmasysslorsomattföljabarnentillskolan eller köra bil. Utvecklingen går dock otroligt fort framåt. Workshopen ger en inblickivarforskningenkringrobotarstår.Vivisarvarfördetvaritsvårtattbyggarobotarsomkanhanteraenvardagligmiljöochgerexempelpåmaskinersomkanbliverklighet i framtiden. Workshopen innehåller en övning med robotar som verktyg i undervisningen.Vivisarhurrobotarkananvändasförattkonkretiseramatematiskaproblemochintroduceraprogrammering.UnderworkshopenanvändsLegoMind-storms.Ingaförkunskaperiprogrammeringkrävs.
Maxantaldeltagare:16personer
Obs!Passetpågårhelaförmiddagen.
5. WorkshoP: molekylärBiologi[Mötesplats:Brashörnankl09.30] Vad är molekylärbiologi? (OBs! Passet är 2 timmar, notera starttiden 09.30)
Molekylärbiologiomfattarstudieravstrukturochfunktionavbiologiskaprocesserpåmolekylär-,cellulär-ochorganismnivå.Underworkshopenvisarvibakterierochsvamparochhurdessakanorsakasjukdomarhosossmänniskor.Viförklararhurbakterierpratarmedvarandraochhurmankananvändadenfluorescerandemoleky-lenGFPiforskning.Dufårävenstiftabekantskapmednågraavmolekylärbiologinsvanligastemodellorganismer,bananfluganDrosophilamelanogasterochnematodenCaenorhabditis elegans.
Maxantaldeltagare:20personer.
Handledare:LindaWestermark
6. WorkshoP: arkitektUr & Design [Bussavgårkl08.30utanförUniversum.Bussåtertillcampuskl11.45]att bygga för framtiden
Vadberättarhusenföross?Viprövarpåarkitektensarbeteochskaparbyggnaderförframtiden.Framtidensbostäder,skolorochstäderståricentrumochviläravhistorienförattformaochförbättramänniskorsvardag.Kandenantikastadsplane-ringenläraossnågotidag?Ärdengotiskakyrkoarkitekturenintressantförframti-densarkitektekter?
att prototypa - en pedagogisk strategi
Iarbetetmedattbyggakunskapochframtidsvisionerärprototyperettoumbärligtredskapförkommunikation,såvälfördenegnatankeprocessensomiinteraktionmedandra.PåDesignhögskolanfårduprovapå,samtfåeninblickihurprototyperkananvändassåväliundervisningsomprofessionellt,bådeinomdesignfältetochiandra verksamheter.
WorkshopenledsavNiklasAnderssonochCatharinaHenje,lärareochforskarepåDesignhögskolaniUmeå.
Maxantaldeltagare:25personer
OBS!Passetpågårhelaförmiddagen.
katrin holmqvist sten ärprefektvidArkitekt-högskolan och lektor i arkitekturhistoria. Hen-nes forskning rör bygg-naderssymbolvärdenisåvälettsamtidasom
ett historiskt perspektiv.
katrin.sten@arch.umu.se
linda Westermark ärdoktorand i moleky-lärbiologividUmeåuniversitet. Hon stu-derar hur bakterien Yersiniapseudotuber-culosis interagerar med
och undviker det tidiga immunförsvaretnärdeninfekterarsinvärd.
linda.westermark@molbiol.umu.se
niklas andersson ärlärareochforskarei interaktionsdesign vidDesignhögskolaniUmeå. Hans forskning handlarommänniska-dator interaktion från ettkonstnärligtperspek-
tivmedfokuspåanvändarupplevelseriIT-vardagen.
niklas.g.andersson@dh.umu.se
catharina henje ärutbildad sjukgymnast, industri- och inter-aktionsdesigner och verkarsomlärareochforskarepåDesignhög-skolan, Umeå universi-
tet. Hon undervisar bland annat i ergonomi, designmetodik och kreativa processer. Hennes forskning handlar bland annat om idéhantering och utformandet av riktade kreativa processer.
catharina.henje@dh.umu.se
erik Billing ärErikBil-lingärfilosofiedoktori datavetenskap vid Umeå universitet. Hans forskning handlar om hur man bygger robotar somkanlärasigfrånmänniskor.Inspiration
tas från kognitionsvetenskap och neurofysiologi, med målet att bygga robotarsomlärsigpåliknandesättsommänniskor.
erik.billing@cs.umu.se
sara sjöstedt de luna ärprofessorimate-matisk statistik vid institutionen för mate-matik och matematisk statistik, Umeå univer-sitet. Hennes forskning
utvecklar statistiska metoderförattuppskattaosäkerheteni prognoser och andra uppskattade kvantiteter.
sara.de.luna@math.umu.se
7. WorkshoP: sJUkhUsFysik [Mötesplats:Brashörnan]Fysik och teknik i sjukvården – en livsviktig insatsSjukhusfysiker och medicinsktekniska ingenjörer arbetar i en miljö med snabb tekniskutveckling-ettspännandemötemellanteknikochvård.Supraledandemagneterochantipartiklarvisarhjärnansfunktion.Avanceradröntgenteknikgertre-dimensionellabilderavkroppensinre.Acceleratorerförcancerbehandlinganvänderelektronersomgårfortareänljuset.Rörelseanalysinomsjukvårdenärettannatnyttområde.
LennartOlofssonochFredrikÖhberghålleriettkombineratprogrammedföreläs-ning, studiebesök på sjukhuset och praktiska övningar. Obs!Passetpågårhelaeftermiddagen. Maxantaldeltagare:32st
Parallella sessioner 4: Onsdag 31 oktober kl 10.30-12.00
1. Föreläsningar: ekosystem i FöränDring [N200]Älgens påverkan på skogsmarken
Attälgarpåverkarträdengenombetningärvälkäntochettpro-blemförskogsägareochindustri,mendetärlångtifråndenendapåverkanälgarochandrastorahjortdjurharpåfloraochfauna.Föreläsningenhandlaromhurviexperimentelltharvisathurolikahögaälgtäthetergenomsittbetepåverkarviktigamarkprocessersomtillexempelkvävetillgång.Hurpåverkasträdensdynamik,tillväxtochproduktivitetavklövvilt-bestånden?Hurpåverkasväxternapåmarkenavhögvilttäthet?Vadhändermedmarkensnäringstillgångochrespiration,samtmångfaldochsammansättningavandra djurarter.
Boreala ekosystems betydelse för atmosfärens växthusgasbalans
Olikaekosystemsupptagochavgivningavväxthusgaserpåverkasistorutsträck-ning av klimatet såsom inkommande solljus, nederbörd och temperatur. Under de senastedecenniernadetävenvuxitframkunskapomattolikaekosystemmycketaktivtpåverkarsammansättningenavväxthusgaseriatmosfärenochdärmedocksåvädret.Idagpågårforskningöverhelavärldenomhurekosystemensbetydelseförklimatetändrassomettresultatavökadehalterväxthusgaseriatmosfären.MatsNilssonsforskninghandlaristorutsträckningomnordligamyrarsrollföratmosfä-renssammansättningochhurdettapåverkarklimatet.
2. Föreläsningar: Växt- och skogsBioteknik [N220]
Vi måste återvinna – det bara är så
Vileveriendynamiskvärldmedenökandebefolkningochminskandenaturresur-ser.Viärdärförtvingadeattåtervinnasåmycketsommöjligtavnaturresurserna.Algerkananvändasförattrenavattenochluftsamtidigtsomdekanproduceravärdefullanyttighetersombioenergi,kemikalier,gödselochfoder.SLUiUmeå,UmeåEnergi,UmevaochRagnSellssamarbetariettprojektsomsyftartillattundersöka om alger kan rena spillvatten och rökgaser samtidigt som de produce-rarvärdefullbiomassa.NyligenharenpilotanläggningbyggtshosUmeåEnergipåDåva,10kmnorromUmeå.
Var skall jag vara? Om storspovens val
Precissommänniskorharstorspovarolikabehovsommåstetillgodosesförattdeskallkunnaöverlevaochfortplantasig.Iochmedattdekanförflyttasigställsdeinförfråganvilkenplatssomärbästvidvarjegiventidpunkt;somnärviväljerrestaurangförlunchenellerskolaförvårabarn.IenvärldutanFörsäkringkassaochmataffärkanresultatetavattväljafelplatslättbliödesdigert.Genomattstuderavarstorspovarnauppehållersigkanviläraossmycketomhurdeväljerochvilkatillgångersomkrävsförattstorspovbeståndetskallförblilivskraftigt.
Francesco gentili ärforskare vid institutio-nen för vilt, fisk och miljö, SLU, Umeå.
francesco.gentili@slu.se
adriaan de Jong studerar jordbruks-landskapetshäckfåglar(främststorspovar)ochsädgässvidinstitutio-nenförVilt,fiskochmiljö, SLU i Umeå.
adriaandejong@slu.se
mats nilsson ärprofes-sor i markvetenskap med inriktning mot bio-geokemi vid institutio-nen för skogens ekologi och skötsel, SLU.
mats.b.nilsson@slu.se
ingalill Persson kom-mer från Hedmark i Norge och disputerade 2003. Hennes forskning handlarfrämstomhjortdjurens påverkan
på biologisk mångfald, ekosystemprocesser och vilt.
Inga-lill.persson@slu.se
lennart olofsson ärlektor i strålningsfysik vid instititutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, och ansvarar för grundutbild-ningen för sjukhusfysiker
och medicintekniska ingenjörer.
lennart.olofsson@radfys.umu.se
Fredrik öhberg ärsjukhusingenjör på medicinsk teknik och informatik vid Norrlands universitetssjukhus och forskar inom rörelse-analys.
fredrik.ohberg@vll.se
Föreläsningenges på norska
tomas lämås ärdocenti skoglig planering. Han ledde det forsk-ningsprogram som under 00-talet utveck-lade Heureka-systemet. Heurekaärettanalys-och planeringssystem
för ett mångbruksinriktat skogsbruk. TomasärnuledareförSkogligaHåll-barhetsanalyser, SHa, vid institutionen för skoglig resurshushållning, SLU.
tomas.lamas@slu.se
simon lindgren ärprofessor i sociologi vid Umeå universitet. Hans forskning handlar om hur digitala medier förändrarochformarsociala mönster inom områden som politik,
kulturochlärande.
simon.lindgren@soc.umu.se
mogens niss ärprofes-sor vid Roskilde Uni-versitetiDanmarkochenavvärldensmesterkändaforskareinomområdet matematikdi-daktik. Hans forskning
spännerövermångaolikadelområdenoch har har publicerat över hundra vetenskapligaartiklarochmeräntolvböcker.DessutomharhanvaritmycketdrivandenärdetgällerutvecklingavskolmatematikeniDanmark.2012utnämndeshantillhedersdoktorvidUmeå universitets teknisk-naturveten-skapliga fakultet.
mn@ruc.dk
3. Föreläsningar: moDelleringar aV leVanDe system [N230]
skog är en eftertraktad resurs med många möjligheter
Skog har alltid varit en viktig resurs och lokalt har det många gånger lett till ett överutnyttjande.Somförallanaturresurseräruppföljningavskogensutvecklingettviktigtledföretthållbartbrukande.Likaviktigtärdetattseframåt;vadhändermedresursenberoendeavhurviväljeratthanteraden,vilkamöjligheterfinnsochhurhittarvibraalternativ?Förskogärdetmöjligtattmedmodellerbeskrivadessutvecklingpåkortochlångsiktochdessproduktionavvarorochtjänster,somvirkes-ochbiobränsleproduktion,tillgängligahabitatförolikaarter,skogenslämp-lighetförrekreationochmängdenkolsomlagrasiniskogsekosystemet.Enradmodellerkansättassammantillstörremodellsystemföranvändningiskogliganalysochplanering.EttexempelärdetvidSLUnyligenutveckladeHeureka-systemet.SkogligaHållbarhetsanalyser(SHa)vidSLUärocksåennyligenformadverksamhetsom–blandannatmedHeurekasomtekniskplattform–utföranalyseravskogensmöjligheter.
Renskötsel i en komplex värld – olika markanvändning på samma marker
Renskötselbedrivspå55procentavSverigeslandarealochöverlapparitidochrummedmängderavandraaktiviteter(t.ex.skogsbruk,gruvdrift,infrastrukturut-byggnad,friluftsliv,vattenochvindkraft).Ettfungerandesambrukkanbarauppnåsgenom en fungerande, kunskapsbaserad dialog. Som ett steg i att söka lösningar påkomplexamarkanvändarfrågorjobbarSkogsstyrelsenochSLUtillsammansmed51samebyarmedattutvecklasåkalladeRenbruksplaner.VerktygetföratttaframRenbruksplanerochdetcentralastödetimarkanvändardiskussionerärettskräd-darsyttochspecialproduceratGIS(geografisktinformationssystem)somanvändsavrenskötare.PerSandströmgerexempelfrånmarkanvändarfrågorochhurGISanväntssomettkommunikationsverktygförattbibehållasammanhållna,ekologisktfungerande landskap.
4. WorkshoP: roBotik [forts]
5. WorkshoP: molekylärBiologi [forts]
6. WorkshoP: Design & arkitektUr [forts,busstillcampus11.45]
7. WorkshoP: sJUkhUsFysik [forts]
gemensamma föreläsningar: Onsdag 31 oktober kl 13.00-14.30
Varför är det så svårt att lära sig matematik? Och vad kan vi göra åt det? [Aula Nordica]
Deflestamänniskor,tillochmedforskareimatematik,uppleverdåochdåsvårigheternärdeförsökerlärasignymatematik.MogensNissföreläsningfokuserarpånågraavdetydligasteorsakerforskarekunnat identifiera till att sådana svårigheter dyker upp. Att identifiera avgörande hinderärnödvändigtförattkunnagöranågotåtdeproblemforskningenobser-verat.Åandrasidanräckerintedet.Vadvetviomförutsättningarnaförochmöj-ligheternatillenframgångsrikundervisningsommotverkarinlärningssvårigheterimatematik?Denfrågantasocksåuppiföreläsningen.
Kunskapsnätverk: digital kultur och nya sammanhang för lärande [Aula Nordica]
SimonLindgrenkommerattprataomdenyaförutsättningarochsammanhangföroftalekfulltlärandesomdigitalamediermöjliggör.Medutgångspunktienteoretisköverblickmednyckelordsom”participatoryculture”,”collectiveintelligence”och”communitiesofpractice”kommerhanattgöranedslagiegnaforskningsexempelsomhandlarombloggande,fildelningochnätforumförattproblematiseravillkorenför hur potentialen i de nya medierna kan förverkligas, eller inte.
Per sandström ärvilt-ekolog och jobbar som forskarepåInstitutionenför skoglig resurshus-hållning på SLU i Umeå.
per.sandstrom@slu.se
Föreläsningenges på engelska
Recommended